3104512GA02N1431986/87N143motmotMotion 1986/87:N143 Ivar Franzén m. fl. (c)MotionMotionNU14301987-03-11 00:00:002014-11-04 13:08:382014-11-04 00:00:00Näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74)Ivar Franzén m. fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02N143/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02N143https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N143
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87 :N143</p>
<p>Ivar Franzén m. fl. (c)</p>
<p>Näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inledning</p>
<p>I sin forskningspolitiska proposition uttalar regeringen att den humanistiska<br />
och samhällsvetenskapliga forskningen i Sverige länge har varit eftersatt. Nu<br />
berömmer sig regeringen av att betydande resurser satsas på sådan forskning.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att en sådan satsning behövs efter att ha tagit del av<br />
den näringspolitiska propositionen. Den brist på källkritik, den falska verklighetsbeskrivning<br />
och den självgodhet som präglar den näringspolitiska<br />
propositionen saknar motstycke. Propositionen kan bara karakteriseras som<br />
en politisk pamflett - fast tjockare - utan substans och innehåll. Bristen på<br />
konkreta, framåtsyftande förslag har industriministern och regeringen försökt<br />
dölja i ett omfattande ordsvall och med en historieskrivning som försöker<br />
ge sken av att all utveckling börjar efter regeringsskiftet 1982.</p>
<p>Den bild som regeringen försöker ge i propositionen kan sammanfattas<br />
med att under slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet kördes svensk<br />
industri i botten. Samtidigt försöker man dölja t. ex. att en stor del av<br />
näringslivets vinster kommer från finansiella placeringar i stället för från<br />
produktiva investeringar. Devalveringen 1982 var dessutom en ren konkurrensdevalvering.</p>
<p>De uttalanden som föredraganden gör på nästan varje sida om sin egen och<br />
socialdemokratins förträfflighet motsägs dock i propositionen genom redovisade<br />
diagram och fakta. Ett av de mest belysande exemplen är diagrammet<br />
över industrins marknadsandelar 1970-1986, där det klart framgår att de<br />
största förlusterna kom 1974-1976 som en följd av den politik den dåvarande<br />
socialdemokratiska regeringen förde. Det framgår också klart hur den tillträdande<br />
socialdemokratiska regeringen 1982 kunde dra fördelar av den offensiva<br />
näringspolitik den föregående mittenregeringen fört. Kurvorna visar<br />
även hur industrin nu på nytt är på väg att förlora marknadsandelar. Relativpriserna<br />
stiger. Andra diagram över räntabilitet och lönsamhet visar också<br />
hur ett trendbrott sker 1984 som en följd av den socialdemokratiska politiken.</p>
<p>De positiva delar som finns i propositionen är också de som anknyter till<br />
den offensiva näringspolitik som regeringarna mellan 1976 och 1982 förde.<br />
Föredragandens uttalande om en mindre rigid syn på planeringsinstrumentet<br />
och mer positiva syn på generella stimulanser är sådana exempel. Den<br />
omfattande omstruktureringen av basnäringarna ledde vidare till en förstärkt<br />
internationell konkurrenskraft. Nyföretagandet ökade som följd av satsningen<br />
på småföretagsamheten etc.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 * Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr N142-143</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Den medvetet falska historieskrivning som redovisas i propositionen motiverar<br />
emellertid en kort redovisning av de åtgärder som vidtogs mellan 1976<br />
och 1982 för att utveckla näringslivet. Redovisningen kompletteras med<br />
socialdemokratins inställning till projekt som man nu beskriver som egna<br />
lysande initiativ.</p>
<p>Näringspolitiken 1976-1982</p>
<p>Påfrestningarna på svensk industri var mycket stora under 1970-talet genom<br />
framför allt oljeprisutvecklingen med bl. a. stagnerande världshandel och<br />
vikande konjunktur som följd. Den koncentrationsinriktade socialdemokratiska<br />
regeringspolitiken före 1976 kunde inte hantera dessa problem. De<br />
snarast förvärrades med en alltmer otidsenlig näringsstruktur som följd. Vid<br />
regeringsskiftet 1976 fanns ett stort uppdämt behov av strukturinsatser.<br />
Många storföretag aviserade plötsligt stora och för berörda människor och<br />
bygder brutala nedläggningar. Det arbete som inleddes i och med regeringsskiftet<br />
1976 gav den svenska industrin en mer modern struktur och en bättre<br />
konkurrenskraft gentemot omvärlden. Detta arbete har socialdemokraterna<br />
dragit en oförtjänt nytta av efter valet 1982.</p>
<p>Socialdemokraterna ställde sig åren 1976-1982 nästan helt vid sidan av den<br />
nödvändiga omstruktureringen av svenskt näringsliv. De vägrade att medverka<br />
vid praktiskt taget alla kontroversiella näringspolitiska beslut. I stället<br />
valde de oftast att begära uppskov med nödvändiga beslut för att i stället<br />
utarbeta särskilda program bransch för bransch. De valde tidsödande utredningar<br />
i stället för handling.</p>
<p>Under oppositionsåren var socialdemokraterna motståndare bl. a. till:</p>
<p style="margin-left:11px;">- den offensiva elektroniksatsning som Tele-X-projektet representerar (KrU<br />
1981/82:27)</p>
<p style="margin-left:11px;">- den offensiva teknikupphandling som JAS-projektet representerar (FöU<br />
1981/82:18)</p>
<p style="margin-left:11px;">- en nödvändig omstrukturering av varvsnäringen och därmed ge nya möjligheter<br />
till industri som skapats ur de gamla varven (NU 1980/81:63)</p>
<p>- en nödvändig omstrukturering av skogsindustrin (NU 1980/81:54)</p>
<p style="margin-left:11px;">- att skapa en nygrund för stålindustrins utveckling i Sverige (NU 1980/81:44<br />
och 51, NU 1981/82:13)</p>
<p style="margin-left:11px;">- att skapa realistiska framtidsförutsättningar för tekoindustrin (NU 1980/<br />
81:47)</p>
<p>Regeringsskiftet 1976 innebar att socialdemokraternas koncentrationsinriktade<br />
näringspolitik ersattes med ett nytt synsätt. Bl. a. småföretagens<br />
utveckling spelade en central roll.</p>
<p>Den centerledda regeringen lade 1977 fram det första samlade utvecklingsprogrammet<br />
för den mindre företagsamheten. De regionala utvecklingsfonderna<br />
inrättades. Insatserna påbörjades mot krångel, onödiga uppgiftskrav<br />
och byråkrati. Kapitalbeskattningen lindrades genom lägre skatt på arbetande<br />
kapital i företag.</p>
<p>Denna aktiva småföretagspolitik förstärktes bl. a. genom ökade insatser till<br />
teknisk forskning och utveckling. Småföretagen fick bättre konsoliderings</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">möjligheter. Orättvisorna i socialförsäkringssystemet började att rättas till. Mot. 1986/87</p>
<p style="margin-left:3px;">Bl. a. fick egna företagare rätt till delpension. Utbildningsmöjligheterna för- N143</p>
<p style="margin-left:3px;">stärktes. Rätten till provanställningar infördes.</p>
<p style="margin-left:3px;">1982 antog riksdagen på regeringens förslag ett nytt s. k. småföretagspaket.</p>
<p style="margin-left:3px;">Dubbelbeskattningen lindrades. Utvecklingsfonderna fick möjligheter att<br />
skjuta till utvecklingskapital. En särskild börslista för småföretag inrättades.</p>
<p style="margin-left:3px;">Åtgärder vidtogs i syfte att initiera lokala investmentbolag etc.</p>
<p style="margin-left:3px;">I den industripolitiska propositionen våren 1982 fick den decentralistiska<br />
näringspolitiken ett samlat uttryck (1980/81:130). De ekonomiska resurserna<br />
till forskning och utveckling ökades kraftigt. Sverige blev ett av de mest<br />
forskningsintensiva länderna i världen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Sammantaget innebar den nya inriktningen av näringspolitiken att klimatet<br />
för att driva företag förbättrades. Allt fler satsade på att starta egna<br />
företag. Det är grundläggande för möjligheterna att få till stånd en långsiktigt<br />
positiv utveckling av den svenska ekonomin att viljan till initiativ och ansvar<br />
från de enskilda människorna uppmuntras.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringsskiftet 1982</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringsskiftet 1982 innebar en återgång till den mer koncentrationsinriktade<br />
näringspolitik som socialdemokraterna tidigare stod för. Den socialdemokratiska<br />
politiken har också inneburit en strävan att omdana det nuvarande<br />
ekonomiska systemet i socialistisk riktning. Löntagarfondsbeslutet är<br />
ett exempel på denna politik. Detta beslut visar socialdemokraternas okänslighet<br />
för företagandets villkor.</p>
<p style="margin-left:3px;">Centerpartiet väckte bl. a. med anledning av proposition 1983/84:135 om<br />
industriell tillväxt och förnyelse en motion, där den socialdemokratiska regeringens<br />
vilja att detaljstyra och reglera kritiserades. I motionen underströks<br />
att industripolitiken måste ha en framtidsinriktad och offensiv prägel. Småföretagsamheten<br />
måste ha en central roll. Propositionen föreslog bl. a. att en<br />
särskild småföretagsfond skulle inrättas. I centermotionen konstaterades att<br />
denna fond var ett försök att skaffa alibi från regeringen inför småföretagen<br />
för införandet av löntagarfonderna. Fonden är en del av löntagarfondssystemet<br />
och bör därför upphöra. Vi återkommer till denna fråga nedan.</p>
<p style="margin-left:3px;">Från centerpartiets sida har också efter regeringsskiftet vid ett flertal<br />
tillfällen i skilda motioner lagts förslag om bl. a. ökad satsning på teknisk<br />
utbildning och forskning, förbättrade kommunikationer, satsning på framtidsinriktade<br />
branscher som t. ex. data-elektronik, förnyelse av VA-nätet,<br />
förstärkt regionalpolitisk! stöd m. m., vilka kraftigt förbättrar förutsättningarna<br />
för företagandet. Centerpartiet har även föreslagit en mängd åtgärder<br />
för att förbättra kapitalbildningen och arbetsvillkoren förföretagen. Bl. a. har<br />
föreslagits följande åtgärder:</p>
<p style="margin-left:12px;">- utredning om sänkt arbetsgivaravgift med 5 procentenheter för egenföretagare<br />
och för 15 anställda i varje företag</p>
<p style="margin-left:3px;">- utredning om slopad beskattning för i företag arbetande kapital</p>
<p style="margin-left:3px;">- fribelopp för löneavgiften</p>
<p style="margin-left:3px;">- enklare administrativa regler vid nyföretagande</p>
<p style="margin-left:12px;">- förenklingar i företagens samhällskontakter genom införande av en lokal 5<br />
samhällsmyndighet</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>- inrättande av privata investeringskonton Mot. 1986/87</p>
<p>- höjning och indexreglering av sparavdraget N143</p>
<p style="margin-left:10px;">- att jobben i jord- och skogsbruk bevaras och utvecklas som en nationell<br />
resurs för trygg försörjning och förbättrad miljö</p>
<p style="margin-left:10px;">- de inhemska produktionsresurserna utnyttjas bättre bl. a. vad gäller<br />
bränsle och drivmedel</p>
<p>- att resurserna för att skapa regional balans kraftigt förstärks</p>
<p>- att stödet till glesbygden förstärks</p>
<p style="margin-left:10px;">- ungdomens introduktion på hela den ordinarie arbetsmarknaden underlättas<br />
genom att ett samlat grepp tas för alla ungdomar i åldern 16-24 år<br />
Detta är exempel på förslag som centerpartiet lagt. Centerpartiet har</p>
<p>föreslagit omfattande förstärkningar av stödet till småföretagen via STU,<br />
utvecklingsfonderna, länsstyrelserna m. m. Förslaget skulle på ett avgörande<br />
sätt ha förbättrat företagandets villkor och därmed för sysselsättningsutvecklingen<br />
i hela landet om de fått genomföras.</p>
<p>Näringspolitiken inför 1990-talet - centerpartiets syn</p>
<p>Grundläggande för möjligheterna att föra en offensiv näringspolitik är utformningen<br />
av det ekonomiska systemet.</p>
<p>Centerpartiet står för en politik fri från såväl socialism som renodlad<br />
kapitalism. Enligt centerpartiets uppfattning måste grunden för det ekonomiska<br />
systemet vara en marknadsekonomi byggd på socialt och miljömässigt<br />
ansvarstagande hos individer, grupper och samhälle. Den ekonomiska politiken<br />
måste utgå från en tro på den enskilda människans initiativförmåga,<br />
kreativitet, förmåga och vilja att ta ansvar och fatta självständiga beslut samt<br />
vilja till solidaritet och ansvarstagande för varandra. Denna syn innebär att<br />
centerpartiet aldrig kan acceptera förslag som syftar till att omforma vårt<br />
nuvarande ekonomiska system i socialistisk och kollektivistisk riktning. Löntagarfonderna<br />
måste därför avskaffas.</p>
<p>En huvuduppgift för den ekonomiska politiken måste vara att främja en<br />
utveckling mot bättre balans såväl mellan som inom skilda regioner. För att<br />
nå regional balans måste statsmakterna vid beslut inom alla samhällssektorer<br />
ta hänsyn till vad denna målsättning kräver. Samhällets insatser måste samordnas<br />
på ett sådant sätt att en positiv regional utveckling främjas. Den<br />
nuvarande sektoriseringen i samhällets maktutövning måste brytas.</p>
<p>Det är med denna utgångspunkt nödvändigt med en helhetssyn på bl. a.<br />
miljö- och energipolitiken, näringspolitiken, sysselsättningspolitiken, trafikpolitiken,<br />
bostadspolitiken, skattepolitiken och regionalpolitiken. En bättre<br />
regional balans innebär att landets samlade produktionsresurser kan utnyttjas<br />
på ett bättre sätt. De grundläggande balansproblemen i samhällsekonomin<br />
kan endast lösas genom att produktionsförutsättningar i form av mänskligt<br />
kunnande, samhällsinvesteringar och råvarutillgångar tas till vara över<br />
hela landet.</p>
<p>En social marknadsekonomi lägger den bästa grunden för individernas<br />
frihet och välfärd och därmed för samhällsutvecklingen i sin helhet. Privata,<br />
kooperativa och statliga företag skall kunna verka på likvärdiga villkor.</p>
<p style="margin-left:10px;">Det är särskilt viktigt att skapa gynnsamma villkor för nyföretagande och 6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>utveckling i de små företagen. Näringslivets utveckling skall främjas genom Mot. 1986/87</p>
<p>stöd till forskning, utbildning, teknisk utveckling och aktiv marknadsföring. N143</p>
<p>Staten skall driva en politik som möjliggör avtal på en lönenivå som stärker<br />
Sveriges konkurrenskraft och hindrar arbetslöshet och inflation. Arbetsmarknadens<br />
parter har sedan ett stort ansvar att sluta avtal som ligger inom<br />
ramen för samhällsekonomins förutsättningar. Samhället har emellertid alltid<br />
en skyldighet att göra insatser så att enskilda människor inte drabbas av<br />
arbetslöshet.</p>
<p>Den konkreta inriktningen av de närings- och sysselsättningspolitiska insatserna<br />
måste därför ta sikte på att såväl underlätta nyföretagande som<br />
möjlighet för befintliga företag att ge fasta arbeten. De arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärderna är dock ett nödvändigt komplement för att motverka uppkommen<br />
arbetslöshet, vilket kan ske genom arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten,<br />
lärlingsutbildning etc.</p>
<p>Enligt centerns uppfattning bör således en större del av de sysselsättningspolitiska<br />
åtgärderna utgöras av offensiva insatser i industri och småföretagsamhet.<br />
Småföretagsamheten har en strategisk betydelse i en offensiv och<br />
framtidsinriktad industri- och sysselsättningspolitik och har såväl en avgörande<br />
betydelse för att skapa arbete som för utvecklingen av industri och<br />
service. Ca 1 miljon anställda finns i företag med mindre än 200 anställda.</p>
<p>50000 arbetar i företag med mindre än 10 anställda. Dessa företag har,<br />
tillsammans med egenföretagarna, en särskild betydelse när det gäller möjligheterna<br />
att vända den nuvarande koncentrationsutvecklingen i samhället och<br />
skapa en bättre balans såväl mellan som inom olika regioner av landet.</p>
<p>Möjligheter att uppnå en sådan utveckling förutsätter dock bl. a. att den<br />
nuvarande utvecklingen mot alltmer komplicerade och anonyma ägarförhållanden<br />
inom näringslivet bryts.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär detta att näringspolitikens uppgift inför 1990talet<br />
i första hand måste vara att främja teknisk förnyelse, nyföretagande och<br />
företagsutveckling. Det är de förutsättningsskapande åtgärderna i syfte att<br />
skapa ett bra näringspolitiskt klimat som ger möjligheter att långsiktigt klara<br />
sysselsättningen. Det krävs en offensiv näringspolitik med satsningar på<br />
småföretagsamhet och kraftfulla insatser för teknisk forskning och utveckling.<br />
Det krävs också insatser för att söka bevara utvecklingsbara delar i<br />
krisföretag och krisbranscher. Det finns ett nära samband mellan ekonomisk<br />
utveckling och ekologisk balans. Det förutsätter en stark medvetenhet från<br />
såväl samhälle som enskilda om de långsiktiga konsekvenserna för samhällsutvecklingen<br />
vid såväl investeringsbeslut som beslut om produktionens inriktning<br />
och utformning. Det krävs framför allt att de näringspolitiska insatserna<br />
anpassas till de gränser som nödvändigheten av en god miljö kräver. En<br />
näringspolitik som inte tar hänsyn till de krav miljön ställer leder ofelbart till<br />
miljöskador som inte går att reparera och därmed stora ekonomiska förluster.</p>
<p>Med denna bakgrund är det enligt vår mening nödvändigt att de näringspolitiska<br />
målen kompletteras med kraven att näringspolitiken skall främja<br />
regional utveckling och en god miljö. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Näringslivets ekonomiska förutsättningar</p>
<p>Vår allmänna syn på den ekonomiska politiken och dess samband med de<br />
näringspolitiska insatserna har redovisats ovan. I den föreliggande propositionen<br />
finns inga konkreta förslag utan endast en hänvisning till pågående<br />
eller kommande utredningar. Enligt vår mening är olika typer av åtgärder på<br />
det ekonomiska området nödvändiga för att en positiv utveckling av näringslivet<br />
skall kunna åstadkommas.</p>
<p>Den strukturomvandling som pågår i större delen av Västeuropa från<br />
industriproduktion mot tjänsteproduktion kräver stimulans för innovationer,<br />
nytänkande och enskilda initiativ. Detta för att snabbt och effektivt få en<br />
ersättningsproduktion.</p>
<p>Strukturomvandling kan enklast ske genom förmånliga villkor för startandet<br />
och drivandet av småföretag då de har en central uppgift i den tekniska<br />
utvecklingen och har stor betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen.</p>
<p>Småföretagssatsningar måste också vara en del av lösningen för de regioner<br />
som behöver förnya sin industristruktur.</p>
<p>Skattepolitikens utformning är av stor betydelse för småföretagens utveckling<br />
och överlevnad. I det lilla företaget där ägaren själv är verksam spelar<br />
skatteuttaget en förhållandevis större roll än i ett stort företag som oftast har<br />
passiva ägare. Det är småföretagarens livssituation som påverkas av skatteuttaget.<br />
Därför är det viktigt att skattepolitiken får en mer småföretagsvänlig<br />
utformning.</p>
<p>Borttagandet av förmögenhetsskatten på arbetande kapital</p>
<p>Centern anser att i företagen arbetande kapital inte skall beskattas. Den<br />
rådande situationen motverkar småföretagens konsolidering och försvårar<br />
uppbyggandet av en tillfredsställande likviditet genom den samlade effekt<br />
som uppstår när skatten skall erläggas med beskattad inkomst ur företaget.</p>
<p>Det kan också konstateras att de större företagen inte belastas av förmögenhetsskatt.</p>
<p>Sparandet i produktiva investeringar måste öka. Det totala sparandet i<br />
samhället har kraftigt minskat sedan 1960-talet. Mot denna bakgrund framstår<br />
det som direkt felaktigt att ta ut förmögenhetsskatt på kapital som<br />
arbetar i produktiva verksamheter medan improduktiva föremål som konst,<br />
diamanter, frimärken m. m. helt undgår beskattning.</p>
<p>Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag</p>
<p>För att skapa fler jobb är det viktigt att sänka skatten på arbete. För småföretag<br />
och egenföretagare är arbetsgivaravgifterna en tung börda som förhindrar<br />
möjligheterna till utveckling och fler jobb. I vissa avseenden är avgiftsuttaget<br />
orättvist.</p>
<p>Den höga sjukfrånvaron på många större arbetsplatser är alltfort ett stort<br />
problem och medför att anställda i och ägare till många småföretag med<br />
väsentligt lägre sjukfrånvaro tvingas subventionera de större företagen. 8</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>N143</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Därför bör sjukförsäkringsavgiften för anställda i småföretag och bland Mot. 1986/87</p>
<p>egenföretagare sänkas. Vi har i annat sammanhang lagt konkreta förslag i N143</p>
<p>denna fråga.</p>
<p>Schablonavdraget på 3 000 kr. kan inte utnyttjas av den som är egenföretagare.<br />
För att skapa rättvisa bör ett avgiftsfritt grundbelopp införas för löneavgiften.<br />
Med vår inriktning av skattepolitiken i övrigt skulle rättvisa erhållas<br />
om inkomster upp till 50000 kr. befrias från den 2-procentiga löneavgiften.</p>
<p>Även det faktum att en del av underlaget för egenavgifterna utgörs av<br />
ersättning för i företaget satsat kapital talar för att ett fribelopp införs. Det<br />
överskott som uppstår i en enskild firma eller ett handelsbolag består ju inte<br />
bara av arbetsinkomster utan kan till en del betraktas som kapitalinkomster,<br />
vilka borde vara befriade från avgifter.</p>
<p>ATP-avgiften vid låga inkomster</p>
<p>ATP-avgift tas numera ut på hela lönesumman. Däremot ges ingen pensionspoäng<br />
för inkomster under ett basbelopp. För många småföretagare innebär<br />
detta att de tvingas betala ATP-avgift utan att få någon motsvarande pensionsförmån.</p>
<p>Enligt vår mening är detta förhållande inte tillfredsställande. I den översyn<br />
av skattesystemet som skall vidtas måste fria yrkesutövares och egenföretagares<br />
avgiftsbördor speciellt beaktas. Det nuvarande avgiftsuttaget är orimligt<br />
stort.</p>
<p>Privata investeringskonton</p>
<p>För att göra detta möjligt att genom enskilt sparande få kapital till företagande<br />
förordar centerpartiet en möjlighet till skattefritt sparande i s. k.<br />
privata investeringskonton. Vi utvecklar tankegångarna kring detta i en<br />
särskild motion.</p>
<p>Minskad byråkrati för småföretagen</p>
<p>Småföretagandet är ofta belastat med stora byråkratiska krav från samhället.</p>
<p>En översyn syftande till en begränsning och koncentration av uppgiftslämnandet<br />
till myndigheter bör ske.</p>
<p>Vinstdelningsskatten</p>
<p>Fribeloppet för den s. k. vinstdelningsskatten har tidigare höjts från 0,5 milj.<br />
kr. till 1 milj. kr. Vi anser att vinstdelningsskatten skall avskaffas.</p>
<p>Reformerad företagsbeskattning</p>
<p>Dagens system för företagsbeskattningen är komplicerat och svåröverskådligt.<br />
Det kräver specialkunskaper i ekonomi och juridik, vilket missgynnar 9</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>småföretagen eftersom de oftast inte har tillgång till sådan kompetens inom<br />
företaget.</p>
<p>De många reglerna kan ge upphov till ineffektiva beslut i företagen.</p>
<p>Dagens skattesystem leder även till stora skillnader i skattebelastning<br />
mellan företag i olika branscher, i skilda tillväxtskeden och med varierande<br />
storlek. Skattesystemet skapar också skillnader mellan företag med olika<br />
lönsamhetsnivåer, skilda ägarkategorier och varierande skuldsättning. Detta<br />
är ofta till nackdel för småföretagare.</p>
<p>Insatser på skatteområdet är också en nödvändig del för att skapa tillräckligt<br />
med riskkapital.</p>
<p>Infrastruktur</p>
<p>En fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för ett utvecklat<br />
och decentraliserat näringsliv.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang lagt ett flertal förslag<br />
för att förbättra infrastrukturen, bl. a. i syfte att bryta den kraftiga koncentrationsutveckling<br />
som ägt rum efter socialdemokraternas makttillträde 1982.</p>
<p>Föredraganden har i den föreliggande propositionen kommenterat denna<br />
utveckling endast med att ”den inger oro”. Några konkreta insatser för att<br />
vända utvecklingen vidtas inte.</p>
<p>I vår motion angående regionalpolitiken konstaterade vi att det nu krävdes<br />
en medveten politisk vilja och en sektorsövergripande, konsekvent och långsiktig<br />
politik för att målet regional balans skall kunna uppfyllas. I denna<br />
motion underströk vi bl. a. de mindre företagens utveckling och nyföretagandets<br />
betydelse för möjligheterna att skapa en mer balanserad närings- och<br />
bebyggelsestruktur. Vi föreslog vidare bl. a. satsningar på de regionala högskolorna,<br />
utbyggnad av kommunikationsväsendet och en spridning av avancerad<br />
teknik över landet. Vi betonade även kreditmarknadens regionalpolitiska<br />
ansvar och de möjligheter förnyelsen och omställningen av energisystemet<br />
ger vid kärnkraftens avveckling m. m.</p>
<p>Industrin och elpriset</p>
<p>Från industrins sida hävdas att en tidigarelagd avveckling av kärnkraften<br />
skulle medföra minst en fördubbling av elpriserna och därmed leda till<br />
omfattande företagsnedläggningar, vilka skulle drabba framför allt redan<br />
utsatta orter och regioner med en ökande arbetslöshet som följd. Dessa<br />
påståenden är samtidigt en förtäckt kritik av centerpartiets krav att avvecklingen<br />
av kärnkraften skall påskyndas.</p>
<p>Denna kritik bygger helt på förutsättningen att en snabbare avveckling<br />
leder till kraftigt ökade kostnader för elströmmen. Det är enligt vår mening<br />
förvånande att industrin inte bättre analyserar de skilda konsekvenser olika<br />
typer av energiförsörjningssystem får för den framtida utvecklingen av elproduktionskostnaderna.</p>
<p>Elprisets utveckling kommer att bestämmas av kostnaderna för och omfattningen<br />
av ny elproduktion. Kort kan förutsättningarna för elprisets utveck- 10</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>N143</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ling uttryckas så att ju större andel den befintliga vattenkraften utgör av den Mot. 1986/87</p>
<p>totala produktionskapaciteten och ju mindre behovet är av ny dyr elproduk- N143</p>
<p>tion desto långsammare kommer kostnaderna för elen att öka.</p>
<p>Det är kraftbolagens alternativ med en hög elanvändningsnivå och krav på<br />
byggande av nya kolkondenskraftverk som kommer att leda till kraftigt<br />
ökande elpriser. Någon grund för att påstå att avvecklingen av kärnkraften<br />
behöver medföra en fördubbling av elpriset finns inte. Det är kraftbolagens<br />
och industrins energipolitik, om den genomförs, som förr eller senare leder<br />
till en elprischock som varken samhället eller de enskilda människorna kommer<br />
att kunna bära utan betydande uppoffringar.</p>
<p>Det är centerpartiets alternativ, med en effektivare elanvändning och<br />
nytillkommande elproduktion främst baserad på bränslesnål samproduktion<br />
av el och värme, kombinerat med insatser för att långsiktigt nedbringa den<br />
slutliga elanvändningen på årsbasis till ca 100 TWh, som skapar förutsättningar<br />
för en gynnsammare prisutveckling på el. Centerpartiets alternativ ger<br />
en väsentligt lägre genomsnittlig produktionskostnad per kWh än en hög<br />
elanvändning baserad på bränsleslösande kondenskraft i kombination med<br />
en snabbavveckling av kärnkraften under några få år före 2010 i enlighet med<br />
industrins och kraftbolagens syn.</p>
<p>I vårt alternativ skall industrin och transportsektorn ha tillgång till den el<br />
man behöver för sin produktion och verksamhet. Avgörande för vilka svårigheter<br />
kärnkraftsavvecklingen kommer att möta är hur värmemarknaden utformas.<br />
Det är andelen elvärme som avgör hur stora påfrestningarna på<br />
elproduktionssystemet blir, och de problem Sverige upplevt denna vinter är<br />
en logisk följd av en felaktig energipolitik. Den har medfört att en stor mängd<br />
el endast kunnat avsättas för uppvärmningsändamål. Vi har nu hamnat i en<br />
situation som vi från centerpartiets sida vid upprepade tillfällen varnat för<br />
med bl. a. ett mycket köldkänsligt och sårbart värmeförsörjningssystem som<br />
följd.</p>
<p>Elpriset i konsumentledet kommer även att bestämmas av vilket prissättningssystem<br />
man väljer. Skall priset sättas efter vad en genomsnittlig produktionskostnad<br />
innebär eller efter vad den långsiktiga marginalkostnaden är för<br />
nytillkommande elproduktion? En prissättning utifrån marginalkostnaden<br />
innebär bl. a. att priset på befintlig vattenkraftsel inte motsvaras av den<br />
faktiska kostnaden. Väljer man ett sådant system, vilket energipolitiska skäl<br />
kan tala för, kommer stora ”vinster” att uppstå hos kraftbolagen. Dessa<br />
vinster måste omfördelas eftersom i annat fall både industriföretag och enskilda<br />
skulle drabbas orimligt hårt. Målsättningen måste enligt centerpartiets<br />
mening vara att omläggningen av skatter och avgifter på energi och andra<br />
produktionsfaktorer skall ske inom ramen för ett oförändrat skattetryck.</p>
<p>Sammanfattningsvis kommer prisutvecklingen på el att främst bestämmas<br />
av vilket prissättningssystem man väljer och hur mycket ny elproduktion som<br />
behövs. Det är också en självklarhet, att vid en lägre energianvändning med<br />
mindre behov av ny elproduktionskapacitet i enlighet med centerpartiets<br />
linje, kommer kostnaderna för elen att öka mindre än om industrins och<br />
kraftbolagens syn blir gällande. Det är då vi får en prisutveckling på el som<br />
leder till att eltunga företag och branscher riskerar att slås ut.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Avreglering och regelförenkling</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>N143</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I propositionen konstateras att avreglerings- och förenklingsfrågorna kvarstår<br />
som en permanent uppgift för näringspolitiken. Det torde vara sant, i<br />
varje fall så länge den nuvarande regeringen finns kvar, med hänsyn till det<br />
bristande intresse man visat för dessa frågor.</p>
<p>Normer och regler kan bli betungande för företagen, särskilt för de små<br />
företagen. Det är därför viktigt att arbetet med avbyråkratisering och avreglering<br />
drivs vidare med kraft. Med tanke på regeringens agerande tidigare<br />
anser vi det dock vara angeläget med en parlamentarisk återförsäkring, vilket<br />
lämpligen kan ske genom inrättande av en parlamentarisk delegation med<br />
uppgift att följa avregleringsarbetet.</p>
<p>Vi har även i annat sammanhang betonat vikten av en fungerande nordisk<br />
hemmamarknad och borttagande av handelshinder och andra begränsningar<br />
i det nordiska samarbetet.</p>
<p>Det är också viktigt att den internationella harmonisering som pågår<br />
bedrivs på ett sådant sätt att inte berättigade miljö- och säkerhetskrav åsidosätts.<br />
Kravet på avlägsnande av icke-tariffära handelshinder får inte ske till<br />
priset av mindre säker arbetsmiljö eller ökade miljöskador.</p>
<p>Vi noterar även att föredraganden redovisar att det inom regeringskansliet<br />
övervägs vissa ändringar i arbetsrättslagstiftningen med syftet att skapa mer<br />
enhetliga och lättare tillämpbara regler. En sådan reformering av arbetsrättslagstiftningen<br />
har vi krävt i annat sammanhang.</p>
<p>Näringspolitikens roll vid större industrikriser</p>
<p>I propositionen tillskriver sig föredraganden äran av att ha genomfört en<br />
omläggning av hanteringen vid krissituationer för företag. ”Efter regeringsskiftet<br />
1982 har strävandena att skära ned krisföretagsstödet haft hög prioritet<br />
i näringspolitiken” hävdas det i propositionen.</p>
<p>Sanningen var den att det finansiella stöd som lämnades till krisdrabbade<br />
företag inom varv, stål, gruv, massa och papper, teko etc. var en följd dels av<br />
en misslyckad socialdemokratisk politik före 1976, dels av vikande internationell<br />
konjunktur med stigande oljepriser och ökande arbetslöshet. Sanningen<br />
är vidare att socialdemokraterna efter sitt makttillträde kraftigt ökade anslagen<br />
för stöd till krisdrabbade företag på tilläggsbudget för budgetåret 1982/<br />
83. Sanningen är också att socialdemokraterna givit ett kraftigt stöd till<br />
företag för att de skall lösa strukturproblem i regioner med jämförelsevis goda<br />
utsikter medan man lämnat regionalt utsatta regioner utan stöd.</p>
<p>Sanningen är den att socialdemokraterna kunde dra fördel av den förutseende<br />
politik för en socialt acceptabel strukturomvandling som de icke-socialistiska<br />
regeringarna förde åren 1976-1982. Det framgår också klart av den<br />
utveckling som bevittnats inom gruv- och stålnäringen under den senaste<br />
tiden att socialdemokraterna inte förmår att hantera dessa frågor på ett<br />
korrekt sätt, vare sig ur ortens, de anställdas eller företagens synpunkt. I de<br />
fall en positiv utveckling kommit till stånd har den skett trots regeringens<br />
agerande.</p>
</div>
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Vi vill i detta sammanhang understryka att en nödvändig fortsatt struktur- Mot. 1986/87</p>
<p>omvandling inom basnäringarna, såsom t. ex. gruv- och stålindustrin, måste N143</p>
<p>ske på ett sådant sätt att hänsyn tas till hur skilda regioner tidigare drabbats.</p>
<p>De stora företagen måste ta ett eget ansvar så att nödvändiga strukturomvandlingar<br />
kan genomföras på ett socialt acceptabelt sätt.</p>
<p>Internationella investeringar</p>
<p>Under efterkrigstiden har en ökande internationalisering skett inom det<br />
svenska näringslivet. Handeln har ökat och i en särskild motion har vi<br />
redovisat vår syn och lagt förslag om handelspolitikens inriktning. De utländska<br />
investeringarna i Sverige har ökat samtidigt som svenska företag har<br />
investerat utomlands i en betydande omfattning. De förändringar som föreslås<br />
i lagen om utländska förvärv av svenska företag kan vi acceptera.</p>
<p>Vi kan däremot inte underlåta att kommentera att föredraganden här,<br />
liksom över huvud taget i propositionen, hänvisar till en mängd olika utredningar<br />
som skall genomföras. Detta ser vi snarast som ett tecken på avsaknad<br />
av näringspolitik och ett ytterligare tecken på den handlingsförlamning som<br />
präglar regeringens politik och utredningsarbetet ett sätt att dölja denna<br />
inkompetens.</p>
<p>Teknisk forskning och utveckling</p>
<p>Forskning och teknisk utveckling är en grundläggande förutsättning för att<br />
kunna bedriva en offensiv och framtidsinriktad näringspolitik med målsättningen<br />
att bereda möjligheter till företagande i alla delar av landet. Samhällets<br />
satsningar på teknisk utbildning, forskning och utveckling måste inriktas<br />
mot att tillgodose de små och medelstora företagens behov. Det är bl. a. av<br />
detta skäl som styrelsen för teknisk utveckling (STU) och de regionala<br />
utvecklingsfonderna måste ha en central roll i näringspolitiken. Vi anser även<br />
att industrifonden bör omvandlas till en fond för industriell utveckling av<br />
småföretag - benämnd Småföretagsfonden. Vi återkommer nedan till denna<br />
fråga.</p>
<p>Vi anser även att inomteknikpolitiken skall prioritera områden som syftar<br />
till en långsiktig utveckling av branscher som kan ge både en ökande kompetens<br />
och en bättre internationell konkurrenskraft, såsom t. ex. rymdprogrammet.<br />
Vi ser även positivt på satsningen av det nationella programmet för<br />
informationsteknologi.</p>
<p>STU</p>
<p>STU:s insatser för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete i form<br />
av stöd till grundläggande och långsiktig kompetensuppbyggnad och kunskapsutveckling<br />
är av stor betydelse för den svenska industrin.</p>
<p>I propositionen föreslås nu en viss förändring av STU:s program, vilken<br />
förefaller vara ändamålsenlig. Vi vill dock understryka vikten av att STU:s<br />
insatser inriktas mot de små och medelstora företagen och inte binds upp för 13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>uppbyggnad av fasta resurser vid högskolan. Vi vill även betona vikten av att Mot. 1986/87</p>
<p>de enskilda uppfinnarna inte eftersätts utan ges en generös behandling. Vi vill N143</p>
<p>även i detta sammanhang understryka vad vi anfört om inriktningen av det<br />
europeiska forskningssamarbetet i en särskild motion angående energiforskningen.</p>
<p>Ny småföretagarfond</p>
<p>Industrifonden bör enligt föredraganden förskjuta sin verksamhet mot de<br />
mindre och medelstora företagen. Fondens uppgift är att stödja industriellt<br />
utvecklingsarbete av teknisk karaktär. Detta är enligt vår mening en riktig<br />
utveckling och vi anser därför att fonden även bör benämnas Fonden för<br />
industriellt utvecklingsarbete i småföretag (Småföretagsfonden).</p>
<p>Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag</p>
<p>I propositionen föreslås att systemet med forskningsbidrag till teknikbaserade<br />
småföretag skall slopas. Bidraget är ett icke projektbundet stöd för att<br />
främja forskning och utveckling inom företag med högst 500 anställda.</p>
<p>Enligt vår mening bör möjligheten till ett sådant stöd finnas kvar. Enligt<br />
den utvärdering STU gjorde föregående år översteg behovet av stöd kraftigt<br />
tillgängliga medel. Det är därför förvånande att STU i motsvarande utvärdering<br />
i år menar att stimulanseffekterna är små. Ett anslag på 10 milj. kr. bör<br />
därför anvisas för budgetåret 1987/88.</p>
<p>Småföretagsutveckling</p>
<p>Småföretagens roll i en framgångsrik decentralistisk näringspolitik kan inte<br />
överskattas. I en offensiv och framtidsinriktad industri- och sysselsättningspolitik<br />
har småföretagsamheten en strategisk betydelse och en avgörande roll<br />
för möjligheterna att skapa arbete och att utveckla industri och service. Av<br />
propositionen framgår att 99% av alla företag har färre än 200 anställda.</p>
<p>Dessa företag har, tillsammans med egenföretagarna, en särskild betydelse<br />
när det gäller möjligheterna att skapa regional balans.</p>
<p>De regionala utvecklingsfonderna</p>
<p>De regionala utvecklingsfonderna inrättades 1978 och har en mycket stor<br />
betydelse för att främja utvecklingen av små och medelstora företag. Fonderna<br />
är, tillsammans med de resurser det s. k. länsanslaget erbjuder, det<br />
bästa instrumentet för att stärka näringslivet utanför storstäder och större<br />
industriorter. Syftet med fonderna är bl. a. att komplettera övriga institutioner<br />
på kreditmarknaden och att ge olika typer av företagsservice till de små<br />
och medelstora företagen. Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av<br />
att fonderna även ser som sin uppgift att ge stöd till idéer och projekt, där de<br />
ordinarie kreditinrättningarna bedömer riskerna för stora och inte enbart<br />
satsar på projekt som bedöms ha en säker lönsamhet. Fonderna har därmed 14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>en nyckelroll för att förse de mindre företagen med riskkapital. Detta innebär Mot. 1986/87</p>
<p>att man totalt sett alltid får räkna med att fonderna kan behöva tillskott av NI43</p>
<p>kapital även om fonderna så långt möjligt bör vara revolverande, dvs. att<br />
amorteringar och räntor täcker behovet av utlåningskapital.</p>
<p>Vi vill betona vikten av att det ur servicesynpunkt är angeläget att utvecklingsfonderna<br />
kan ge snabba och korrekta besked till företagen i olika stödoch<br />
låneärenden.</p>
<p>Föredraganden anser vidare att någon ändring i målgruppen för fondernas<br />
stödverksamhet ej skall ske. Den nuvarande inriktningen innebär att fondernas<br />
stöd skall riktas mot tillverkande företag eller mot företag med anknytning<br />
till den tillverkande industrin samt turistföretag. Den nuvarande ger<br />
goda möjligheter att även ge stöd till vissa serviceföretag om viljan finns. Det<br />
är enligt vår mening speciellt viktigt att det finns en vilja hos fonderna att<br />
stödmöjligheterna till företag ges en generös tolkning i regionalt utsatta<br />
områden. Vi kan därför dela uppfattningen att någon utvidgning av fondernas<br />
målgrupp för närvarande ej bör ske.</p>
<p>SIND föreslår att anslaget till Småföretagsutveckling, där kostnaderna för<br />
de regionala fondernas företagsservice och administration m. m. skall täckas,<br />
skall räknas upptill 168,5 milj. kr. (inkl. 2,5 milj. kr. som står till regeringens<br />
förfogande för stöd till arbetskooperation) så att fonderna får kompensation<br />
för kostnadsökningar och därmed kan bevara sin kompetens. Centern ansluter<br />
sig till denna bedömning.</p>
<p>Vi anser även att utvecklingsfonderna skall tillföras medel för satsningar i<br />
energi- och miljöinvesteringar inom småföretagen. Dessa medel bör med<br />
hänsyn till projektens angelägenhetsgrad lånas ut till förmånliga villkor med<br />
tanke på de långsiktigt positiva effekter de ger.</p>
<p>Vi anser även att de medel SIND disponerar för nyetableringsinsatser bör<br />
fördelas till fonderna.</p>
<p>Vi kan heller inte underlåta att uttala vår förvåning att finansieringsförordningen<br />
för de regionala utvecklingsfonderna inte setts över inför denna proposition<br />
utan att det endast aviseras att så skall ske.</p>
<p>Stiftelsen Småföretagsfonden</p>
<p>Stiftelsen Småföretagsfonden inrättades 1984 som en del av löntagarfondssystemet.<br />
Denna fond tillfördes då 100 milj. kr. Genomförda och beslutade<br />
engagemang innebär att totalt 64 milj. kr. har utnyttjats. I fasta placeringar<br />
och likvida medel återstår 51 milj. kr.</p>
<p>I propositionen föreslås att Stiftelsen Småföretagsfonden nu tillförs ytterligare<br />
100 milj. kr.</p>
<p>Från centerpartiets sida konstaterade vi när Stiftelsen Småföretagsfonden<br />
inrättades att det endast var ett försök av regeringen att skaffa sig ett alibi hos<br />
småföretagarna för införandet av löntagarfonderna. Fonden skall ses mot<br />
bakgrund av att löntagarfonderna systematiskt för över stora ekonomiska<br />
resurser från småföretagen till storföretagen - från utsatta regioner till regioner<br />
med expansionskraft. Någon analys om denna åtgärd med hänsyn till<br />
fondens organisation och inriktning gynnade småföretagens kreditförsörj- 15</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ning fanns inte.</p>
<p>Med dessa utgångspunkter och med hänvisning till att vi tidigare denna dag<br />
föreslagit inrättande av ny småföretagsfond för industriellt utvecklingsarbete<br />
anser vi att Stiftelsen Småföretagsfonden skall avskaffas och tillgängliga<br />
medel återföras till AP-fondssystemet. Det ankommer på vederbörande utskott<br />
att utarbeta erforderlig lagtext.</p>
<p>SIFU</p>
<p>SIFU inrättades 1980 och skall bedriva fortbildning för främst små och<br />
medelstora företag i bl. a. tekniska ämnen. SIFU är lokaliserat till Borås. I<br />
propositionen föreslås att SIFU ej längre skall få något eget anslag utan att<br />
SIND skall besluta om de årliga basresurserna för SIFU. Detta torde enligt<br />
vår mening vara första steget i en strategi för att lägga ned SIFU. Vi anser att<br />
även fortsättningsvis skall utgå ett reservationsanslag Bidrag till Stiftelsen<br />
Institutet för företagsutveckling över statsbudgeten. Anvisade medel till<br />
SIND:s disposition får minskas i motsvarande grad.</p>
<p>Vi återkommer nedan till anslagsfrågorna för insatser i syfte att stödja<br />
småföretagens utveckling.</p>
<p>Statsägda företag</p>
<p>I propositionen lämnas en redovisning över de statliga företagen. Totalt<br />
omsatte de statliga företagen och de affärsdrivande verken ca 168 miljarder<br />
1985 och sysselsatte ca 310000 personer.</p>
<p>Av propositionen framgår vidare att den omfattande omstrukturering som<br />
ägde rum under senare delen av 1970-talet medfört att de statliga företagen<br />
nu har en betydligt bättre grund att stå på. Det var den offensiva näringspolitik<br />
som fördes i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet som gav förutsättningarna<br />
för den positiva utvecklingen inom betydande delar av basnäringarna.<br />
De stora problemen kvarstod främst inom varvs- och gruvindustrierna,<br />
vilka förvärrades genom den koncentrationsinriktade syn som fick styra<br />
insatserna inom dessa näringar. Obeslutsamheten går också igen i den debatt<br />
som nu förs om gruvhanteringens framtid.</p>
<p>Propositionen innehåller främst en redovisning av regeringens syn på hur<br />
den framtida ägarpolitiken bör bedrivas. Föredraganden redovisar här en<br />
ideologiskt betingad syn som innebär att statlig företagsamhet är principiellt<br />
att föredra framför andra ägarformer. Det är endast i undantagsfall som<br />
regeringen kan tänka sig en utförsäljning av statliga företag.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang redovisat vår syn i<br />
dessa hänseenden. Enligt vår mening är det samhällets uppgift att ge de<br />
allmänna förutsättningarna för att bedriva industriell verksamhet. Staten kan<br />
självfallet även genom eget ägande i skilda former driva olika typer av<br />
verksamhet för att tillgodose övergripande målsättningar.</p>
<p>Statligt ägande får således inte bli ett självändamål. Likaväl som det<br />
uppenbarligen är naturligt att förvärva företag, lika väl bör det vara naturligt<br />
för staten att sälja ut företag som strukturerats om och fått nödvändig stabili- 16</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>N143</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>tet och lönsamhet. En försäljning av statliga företag behöver heller inte Mot. 1986/87</p>
<p>innebära att statens tillgångar minskar eftersom intäkterna kan användas till NI43</p>
<p>amortering av skulder med betydligt minskade ränteutgifter.</p>
<p>Det kan även ifrågasättas om statliga företag eller koncerner, som trots<br />
upprepat ekonomiskt stöd från samhällets sida inte är lönsamma och där<br />
alternativet är nedläggning av enheter eller ytterligare kapitaltillskott, skall<br />
bibehållas i nuvarande form. Varje koncern rymmer inom sig normalt både<br />
vinstgivande och förlustbringande enheter. Det kan därför vara fördelaktigare<br />
att genomföra en omstrukturering för att därigenom skapa större handlingsutrymme<br />
när det gäller hanteringen av nedläggningshotade enheter.</p>
<p>Många av de statliga företagen är emellertid vinstgivande och representerar<br />
en möjlighet att generera betydande kapital genom börsintroduktion och<br />
försäljning. Det finns enligt vår mening kapital tillgängligt på börsen för<br />
placering i nya objekt. Det är därför lämpligt att försälja hela eller delar av<br />
vissa statliga företag. Exempel på sådana skulle kunna vara företagsenheter<br />
inom Procordia AB, LKAB, NCB, Pripps, ytterligare försäljning av andelar i<br />
PKbanken etc. Man får heller inte enligt vår mening vara främmande för att<br />
dela upp verksamheter inom de affärsdrivande verken - t. ex. Vattenfall,<br />
televerkets dotterbolag och domänverkets skogsinnehav, vilket vi föreslagit i<br />
annat sammanhang.</p>
<p>Utvecklingsinsatser i vissa branscher</p>
<p>I propositionen föreslås fortsatt stöd till ”utökad” prospektering. I realiteten<br />
är det dock en neddragning jämfört med det program som tidigare gällt.</p>
<p>Vi anser att stödet bör förstärkas till den träbearbetande industrin. Totalt<br />
för treårsperioden uppgår SIND:s äskanden för branschfrämjande åtgärder<br />
till 66 milj. kr. För budgetåret 1987/88 föreslås att 17 milj. kr. anvisas. Enligt<br />
vår mening bör detta anslag höjas med 5 milj. kr. i syfte att förstärka stödet till<br />
den träbearbetande industrin.</p>
<p>Anslagsfrågor</p>
<p>B 11. Branschfrämjande åtgärder</p>
<p>Vi har tidigare redovisat våra krav på förstärkning av stödet till de branschfrämjande<br />
åtgärderna och förordar för budgetåret att 22 milj. kr. anvisas för<br />
detta ändamål.</p>
<p>B 12. Småföretagsutveckling</p>
<p>Från anslaget bestrids bl. a. kostnaderna för de regionala utvecklingsfondernas<br />
verksamhet. Totalt innebär SIND:s äskanden att ett behov för budgetåret<br />
1987/88 uppgår till 168,5 milj. kr., inkl. medel som står till regeringens<br />
förfogande. Dessa medel bör totalt fördelas på fonderna. Vi har även i det<br />
föregående föreslagit att särskilda medel för stöd till företagen för projekt som<br />
avser energi- och miljöinsatser skall tillföras fonden. Vidare bör även i forsättningen<br />
medel anvisas direkt till SIFU och ej över SIND i enlighet med vad 17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>som tidigare anförts om totalt 12 milj. kr. Mot. 1986/87</p>
<p>Totalt för småföretagsutveckling i enlighet med vad som anförts i det N143<br />
föregående för budgetåret bör därför anvisas ett anslag om 176530000 kr.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om mål och inriktning av näringspolitiken<br />
inför 1990-talet,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om en reformerad småföretagsbeskattning,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om att vinstdelningsskatten bör avskaffas,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om sambanden mellan energipolitikens<br />
inriktning och elprisets utveckling,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en parlamentarisk<br />
delegation tillkallas med uppgift att påskynda avregleringsarbetet<br />
inom näringslivet i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om strukturinsatser vid större industrikriser,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om inriktningen av stödet till den<br />
tekniska forskningen och utvecklingen,</p>
<p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar godkänna, dels de riktlinjer som förordas<br />
i motionen för Stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete, dels<br />
att fondens benämning ändras till Stiftelsen Fonden för industriellt<br />
utvecklingsarbete i småföretag (Småföretagsfonden) i enlighet med<br />
vad som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att - med avslag på proposition 1986/</p>
<p style="margin-left:29px;">87:74 i denna del - anvisa 10000000 kr. för Forskningsbidrag till<br />
teknikbaserade småföretag i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om inriktningen av de regionala<br />
utvecklingsfondernas verksamhet,</p>
<p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar anvisa ett med i förhållande till regeringen<br />
om 16600000 kr. förhöjt anslag till Småföretagsutveckling om<br />
totalt 176530000 kr.,</p>
<p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen beslutar att - med avslag på proposition 1986/</p>
<p style="margin-left:29px;">87:74 i denna del - anta en lag om upphävande av lagen (1983:1092)<br />
med reglemente för allmänna pensionsfonden i enlighet med vad som<br />
anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen beslutar att - med avslag på proposition 1986/</p>
<p style="margin-left:29px;">87:74 i denna del - anvisa ett reservationsanslag för Bidrag till Institutet<br />
för Företagsutveckling om 12000000 kr. och anvisade medel till 18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>statens industriverk minskas i motsvarande grad i enlighet med vad<br />
som anförs i motionen,</p>
<p>14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om statens ägarroll inom näringslivet,</p>
<p>15. att riksdagen beslutar att till Branschfrämjande åtgärder anvisa<br />
ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. den träbearbetande<br />
industrin förhöjt reservationsanslag om totalt 22000000 kr.<br />
för budgetåret 1987/88 i enlighet med vad som anförs i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1986/87</p>
<p style="margin-left:4px;">N143</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Stockholm den 11 mars 1987</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Ivar Franzén (c)<br />
Börje Hörnlund (c)<br />
P.-O. Eriksson (c)<br />
Görel Thurdin (c)<br />
Ingvar Karlsson (c)<br />
i Bengtsfors</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>Jan Hyttring (c)</p>
<p>Rosa Östh (c)</p>
<p>Elving Andersson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:6px;">I</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_17"><p style="margin-left:138px;">1987</p>
</div>
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
0Ivar Franzénc1undertecknare0Börje Hörnlundc2undertecknare0P.-O. Erikssonc3undertecknare0Görel Thurdinc4undertecknare0Ingvar Karlssonc5undertecknare0Jan Hyttringc6undertecknare0Rosa Östhc7undertecknare0Elving Anderssonc8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-19 15:39:40motkatMotionskategori-2014-11-19 15:39:40tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-19 15:39:40GA02N143Ivar Franzén m. fl. (c)mot_198687_n_143.pdf526442pdfNäringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74)https://data.riksdagen.se/fil/ACD220B1-FC6C-46A2-B5EF-26FA134B0759