<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104508</hangar_id>
 <dok_id>GA02N140</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>N140</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:N140 Lars Wemer m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>140</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:08:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74)</titel>
 <subtitel>Lars Wemer m. fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:N140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Wemer m. fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken står inför en ny situation. Detta är framför allt betingat av&lt;br /&gt; 
två avgörande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världskapitalismen tar ett kvalitativt nytt steg i sin utveckling. Kapitalkoncentration&lt;br /&gt;
och internationalisering bryter igenom de nationalstatliga strukturerna.&lt;br /&gt;
Ett system tenderar att byggas upp av högspecialiserade styrcentra,&lt;br /&gt; 
lokaliserade till några få särskilda regioner. Övriga delar av de nationella&lt;br /&gt; 
territorierna får sin satellitroll alltmer markerad. Elitcentrerade strukturer&lt;br /&gt; 
träder fram på skilda områden i ekonomin. Den teknologiska utvecklingens&lt;br /&gt; 
riktning och innehåll gynnas och styrs av dessa tendenser. Marknadens&lt;br /&gt; 
karaktär och funktion förändras, monopol och oligopol tar alltmer över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: framtida näringspolitik kan inte längre vara enbart näringspolitik.&lt;br /&gt;
Näringarna kan inte betraktas skilda från annat samhälleligt och&lt;br /&gt; 
mänskligt liv och dess nutida problem, inte heller som förutsättningen för allt&lt;br /&gt; 
annat. Industrialismen befinner sig i ett läge, där på område efter område&lt;br /&gt; 
byte av system är nödvändigt både i tänkande och praktik. Den ekologiska&lt;br /&gt; 
krisen, samhällets sociala funktioner, frågan om demokratin och makten, om&lt;br /&gt; 
människors möjligheter att styra en alltmer destruktiv utveckling över i&lt;br /&gt; 
humanistiska banor - detta kan inte längre uteslutas från en seriös diskussion&lt;br /&gt; 
om ekonomi och näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska och europeiska diskussionen om näringspolitik är därför&lt;br /&gt; 
otidsenlig i förhållande till vår tids problem. Man noterar direkta steg tillbaka&lt;br /&gt; 
i medvetande och politisk nivå. När framtiden kräver helhetssyn och sammanhang,&lt;br /&gt;
isolerar sig näringspolitiken i ett ensidigt kommersiellt perspektiv.&lt;br /&gt; 
Trots att externa effekter och samband mellan samhällsfunktioner tilltar,&lt;br /&gt; 
ökar fragmentiseringen och de kortsiktiga betraktelsesätten. Marknadsstörningarna&lt;br /&gt;
i systemet tilltar, samtidigt som den verklighetsfrämmande idealiseringen&lt;br /&gt;
av ett teoretiskt idealtillstånd med automatiskt rörliga faktorer dominerar&lt;br /&gt;
tänkandet. När de icke-kommersiella faktorerna blir alltmer&lt;br /&gt; 
betydelsefulla, blir synsätten samtidigt alltmer ensidigt kommersiella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt inom borgerligheten denna ytliga kommersialism bärs&lt;br /&gt; 
fram. Det svarar mot det internationaliserade storkapitalets allt aggressivare&lt;br /&gt; 
strävan efter ytterligare makt över samhällena. Men också inom socialdemokratin&lt;br /&gt;
har skett en anpassning i samma riktning och ett övergivande av den&lt;br /&gt; 
keyneska epokens mer mångsidiga och skapande syn på näringar och näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vpk ser för sin del nödvändigheten av ett nytt och mer allsidigt synsätt på Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringspolitiken som en förutsättning för att arbetarrörelsen och de demokra- N140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiska institutionerna inte skall bli den kapitalistiska utvecklingens fångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen bör då vara:&lt;br /&gt; 
att övervinna motsättningen mellan industrialism och ekologi&lt;br /&gt; 
att bringa teknologi och strukturomvandling i överensstämmelse med&lt;br /&gt; 
folkflertalets behov och intressen&lt;br /&gt; 
att demokratisera näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa övergripande mål ser vpk gestaltningen av en socialistisk näringspolitik&lt;br /&gt;
utifrån dagens svenska verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Näringspolitikens utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som grundläggande utgångspunkt, att någon medveten linje&lt;br /&gt; 
eller långsiktig syn på framtida utveckling inte skall formuleras. Utvecklingen&lt;br /&gt; 
skall framgå ur ”marknadsekonomin”, statens roll skall vara att lägga saker&lt;br /&gt; 
till rätta härför. Detta betraktelsesätt anser vi felaktigt och illusionärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet marknadsekonomi definieras fel. Alla industriella samhällen,&lt;br /&gt; 
alla ekonomier, där arbetsdelning och utbyte av arbetsresultat är genomgående,&lt;br /&gt;
utgör marknadsekonomier. Marknadsekonomi är i princip oberoende&lt;br /&gt; 
av vilka inslag av styrning och planering som förekommer - detta ändrar bara&lt;br /&gt; 
typen av marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsekonomin är inte någon objektiv, anonym riktgivare för utvecklingen.&lt;br /&gt;
Utvecklingen är alltid summan av ett antal beslut och förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgörande frågorna är: Vem beslutar? Finns något grepp om vart beslutens&lt;br /&gt;
summa leder oss?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar, att näringspolitiken aldrig kan bidra till att lösa vår tids problem,&lt;br /&gt;
om den inte skapar ett grepp om utvecklingen och kan styra dess&lt;br /&gt; 
övergripande linjer. Detta är också en grundläggande demokratisk fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endera beslutar IBM, Volvo och finanskretsarna utan att vare sig de själva&lt;br /&gt; 
eller andra vet hur helheten påverkas, eller också styr landets demokratiska&lt;br /&gt; 
institutioner och den folkliga självstyrelsen vilket grundläggande innehåll de&lt;br /&gt; 
vill ge utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis är ingen mänsklig makt oberoende nog att styra utvecklingen&lt;br /&gt; 
fritt. Inte heller en demokratisk folkmakt kan styra samhället tillbaka till&lt;br /&gt; 
passerade stadier eller framåt mot utopier, som saknar teknologisk och&lt;br /&gt; 
praktisk förankring. Men inom givna yttre ramar kan man välja kvalitativt&lt;br /&gt; 
olika alternativ. En nation är inte ett passivt offer för anonyma och okontrollerbara&lt;br /&gt;
krafter - i så fall vore all näringspolitik överflödig och de demokratiska&lt;br /&gt;
institutionerna tomma ekon av börslivet och EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar, att det är demokratins skyldighet att ha ett medvetet grepp om&lt;br /&gt; 
utvecklingens större linjer, en avsikt och ett ansvar inför vad som skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det moderna verige med sin höga integrationsgrad, sina folkrörelser och&lt;br /&gt; 
demokratiska institutioner äger förutsättningarna härför.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;3 Svenskt näringsliv i internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
N140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Propositionens syn ansluter sig alltför oreflekterat till de för tillfället härskande&lt;br /&gt;
tolkningarna av exportens roll och därmed förknippade problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dessa tolkningar är tvivelaktiga. Man kan t. ex. inte se begreppet&lt;br /&gt; 
konkurrenskraft väsentligen som en funktion av löneutvecklingen. Det är&lt;br /&gt; 
inte heller korrekt, att lönekostnaden per producerad styck över en längre&lt;br /&gt; 
period stigit mer i Sverige än i andra industriländer. Exporten har över huvud&lt;br /&gt; 
inte utvecklats ogynnsamt utan tillhör de inslag i ekonomin som varit förhållandevis&lt;br /&gt;
problemfria. Det är oegentligt att värdera exportnäringar högre än&lt;br /&gt; 
andra verksamheter. En närings förmåga att bidra till nationens välstånd&lt;br /&gt; 
beror inte på om dess produkter avyttras utanför eller inom landet. Att hålla&lt;br /&gt; 
tillbaka den nationella ekonomiska basen och de offentliga verksamheterna&lt;br /&gt; 
med motiv att stödja exporten leder till obalanser bl. a. i form av otillräckliga&lt;br /&gt; 
investeringar och överackumulation av kapital, något som i sin tur försvårar&lt;br /&gt; 
villkoren för en skapande näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Näringspolitikens principiella inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ovan givna utgångspunkter får vi en annan bild av näringspolitikens&lt;br /&gt; 
framtida inriktning än regeringen. Även om man inte kan förutse eller&lt;br /&gt; 
planlägga en bestämd utveckling på enskilda produktområden, är det både&lt;br /&gt; 
möjligt och nödvändigt att ge utvecklingen i allmänhet riktning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är t. o. m. oundgängligt för att försvara landets industriella position och&lt;br /&gt; 
ekonomisk-politiska handlingsutrymme. Industrisamhällena i världen står&lt;br /&gt; 
också inför viktiga vägval, som inte kan förbigås utan allvarliga framtida&lt;br /&gt; 
följder. Härur följer ett antal centrala riktlinjer för näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den nationella självständigheten måste stärkas. De effektivitetsvinster&lt;br /&gt; 
som ligger i utnyttjandet av en mångsidig struktur måste tas till vara. I vissa&lt;br /&gt; 
nyckelsektorer inom industri och tjänsteproduktion måste avancerade&lt;br /&gt; 
positioner byggas upp för att motverka landets alltmer markerade satellitroll&lt;br /&gt; 
gentemot t. ex. Förenta Staterna. Ett viktigt objekt är härvid datateknologin,&lt;br /&gt; 
där landet tidigt borde bygga upp kompetens för optiska datorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillväxtmålet måste definieras och ges socialt innehåll. Nu gäller det&lt;br /&gt; 
inte tillväxt med mindre än att man också frågar hur och till vad. Huruvida&lt;br /&gt; 
tillväxt skall stimuleras på ett visst område avgörs inte bara av tillväxtmöjligheterna&lt;br /&gt;
som sådana inom området utan genom summan av verksamhetens&lt;br /&gt; 
externa effekter på ekonomin och samhället. Att prioritera sociala mål framför&lt;br /&gt;
kommersiella blir då en nödvändighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De samhällsägda företagen, fondsystemen och de offentliga verksamheterna&lt;br /&gt;
bör göras till ledande inslag i utvecklingen. Därigenom främjas alternativ&lt;br /&gt;
till den privata storindustrins politik och lösningar, nya exportmöjligheter&lt;br /&gt; 
öppnas bl. a. på tjänsteområdet och sociala och kulturella behov ges starkare&lt;br /&gt; 
tyngd i efterfrågan och produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En klar prioritering bör ges åt produktion och teknik ägnad att reducera&lt;br /&gt; 
miljöstörningar och minska den specifika råvaru- och energianvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns alltjämt ett avsevärt utrymme, både inom processindustri, anlägg- 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;ningsverksamhet och förädlingsindustri. Redan vid uppläggning av en pro- Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
duktion skall planering ske för återvinning och recirkulation. N140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;5 Finansiella problem&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I alla avancerade industriländer har finanskapitalet stärkt sin ställning på&lt;br /&gt; 
andra verksamheters relativa bekostnad. Detta har på ett ogynnsamt sätt&lt;br /&gt; 
påverkat näringslivets utveckling och snedvridit förutsättningarna för näringspolitiken.&lt;br /&gt;
Det finansiella intresset har kommit att utöva ett oproportionerligt&lt;br /&gt;
inflytande över näringslivet. Det har blivit vägledande för företagsledningsmetoder&lt;br /&gt;
och företagsplanering på ett sätt som missgynnat omsorgen om&lt;br /&gt; 
själva produktionen och försvårat ett tålmodigt och långsiktigt utvecklingsarbete.&lt;br /&gt;
Fragmentiseringen av lönsamhetstänkandet och den ensidigt finansiella&lt;br /&gt; 
bedömningen av enskilda avsnitt inom koncerner och företag har varit till&lt;br /&gt; 
förfång för sammanhang mellan verksamheter och perspektiv i produktutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är därför nödvändigt att reducera finanskapitalets inflytande och&lt;br /&gt; 
minska de spekulativa inslagen i näringslivet. Ett led häri är nationaliseringen&lt;br /&gt; 
av de privata affärsbankerna och kreditinstituten. Ett annat är en ändrad&lt;br /&gt; 
inriktning på löntagarfondernas placeringspolitik, som mera gynnar en långsiktig&lt;br /&gt;
utveckling av de produktiva verksamheterna än kortsiktiga avkastningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;6 Infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Propositionen framhäver med rätta infrastrukturens betydelse - något som&lt;br /&gt; 
borgerliga analyser vanligen grovt försummar. Emellertid får man inte se&lt;br /&gt; 
infrastrukturen som huvudsakligen en service åt det privata näringslivet och&lt;br /&gt; 
den direkta produktionen. Infrastrukturen har ett egenvärde som en mycket&lt;br /&gt; 
viktig stimulansfaktor för teknisk utveckling och produktion av utrustning&lt;br /&gt; 
och tjänster. Infrastrukturen avgör också i hög grad den regionala utvecklingen.&lt;br /&gt;
Till skillnad från många andra delar av ekonomin utmärker sig infrastrukturen&lt;br /&gt;
speciellt för sina externa effekter - dvs. dess aktiviteter får kringeffekter,&lt;br /&gt;
som ofta är mer vittgående än verksamheten i sig. Detta gör att den&lt;br /&gt; 
måste betraktas som ett självständigt område med egna anspråk på näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7 Avreglering och regelförenkling&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förenkling och effektivisering av regler och kontroller är i och för sig en&lt;br /&gt; 
angelägen uppgift. Så som förenklingen bedrivs, riskerar den dock att leda till&lt;br /&gt; 
en mer diffus regeltillämpning, till en oklarare praxis. Regelförändringar som&lt;br /&gt; 
syftar till lättförståeligare och klarare procedurer och krav skall givetvis&lt;br /&gt; 
främjas. Däremot får arbetet med regelförenklingen inte leda till att produktkontroll&lt;br /&gt;
och miljökrav urholkas eller till en öppen eller förtäckt anpassning&lt;br /&gt; 
till lägre utländska standarder i skilda hänseenden. Det bör ses som en styrka,&lt;br /&gt; 
inte som en belastning, för svensk produktion när den tillämpar starkare krav&lt;br /&gt; 
på processer och produkter än andra länder. 15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;8 Näringspolitik och industrikriser&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Krisstödspolitiken har enligt vår mening haft två avgörande svagheter. För&lt;br /&gt; 
det första har man ofta varit alltför snabb att inrikta den på avveckling och&lt;br /&gt; 
reträtt i stället för på utveckling och förnyelse av befintlig kompetens. För det&lt;br /&gt; 
andra har den varit kortsiktig, vilket medfört svåra påfrestningar och bristandeförutseende.&lt;br /&gt;
Normalt kan strukturella kriser förutses i tämligen god tid.&lt;br /&gt; 
Detta ger utgångspunkter för att på ett tidigare stadium planera för att&lt;br /&gt; 
avvärja vissa effekter och bygga upp nya eller kompletterande verksamheter.&lt;br /&gt; 
Mycket av det slöseri av mänsklig kompetens som åtföljt strukturkriserna&lt;br /&gt; 
skulle härvid kunna undvikas. Huvudprincipen skall vara, att nedläggning av&lt;br /&gt; 
verksamheter endast sker sedan ersättningsarbeten skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Internationella investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalets alltmer transnationella karaktär bildar ett allvarligt och växande&lt;br /&gt; 
problem för svenskt näringsliv och ekonomi. Det inte endast för makt och&lt;br /&gt; 
beslut utanför landets gränser och begränsar den nationella självständigheten.&lt;br /&gt;
Det binder också svenska kapitalägare till den västliga imperialismens&lt;br /&gt; 
intressegemenskap mot de lönarbetande i andra länder och mot tredje världen.&lt;br /&gt;
Den nationella självständigheten har naturligtvis många andra aspekter&lt;br /&gt; 
än så - minst lika viktigt torde vara beroendet av de transnationella koncernernas&lt;br /&gt;
ledande roll på centrala teknologi- och forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en svår uppgift att på något sätt bringa dessa tendenser under&lt;br /&gt; 
kontroll. Vägarna för att överföra kapital länder emellan är så sofistikerade,&lt;br /&gt; 
att kapitalströmmarna ofta inte kan iakttas. De större företagen gör sina egna&lt;br /&gt; 
valutatransaktioner och fungerar som sina egna kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konkreta åtgärder som i nuvarande läge är möjliga är av två slag. För&lt;br /&gt; 
det första bör det tillåtna utlandsägandet i svenska företag generellt stanna&lt;br /&gt; 
vid 10% - en regel som bör tillämpas från nu. För det andra bör en del av den&lt;br /&gt; 
likviditet dras in som på senare år gjort det möjligt att öka den svenska&lt;br /&gt; 
storfinansens utlandsengagemang. Denna överackumulation av kapital vållar&lt;br /&gt;
instabilitet i ekonomin och medverkar också till spekulationsfenomen av&lt;br /&gt; 
skilda slag. En särskild beskattning ägnad att återföra en del av dessa resurser&lt;br /&gt; 
till samhället skulle skapa bättre balans i ekonomin. Den skulle därutöver öka&lt;br /&gt; 
de samhälleliga resurserna för en självständig uppbyggnads- och utvecklingspolitik&lt;br /&gt;
i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Teknisk forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen behandlar teknologin som om den var en neutral, ”teknisk”&lt;br /&gt; 
fråga. Så är inte fallet. Teknologins utveckling är socialt bestämd och har ett&lt;br /&gt; 
socialt innehåll. Nuvarande tendenser främjar en utveckling, där verkningar&lt;br /&gt; 
på arbetsprocesser och arbetsorganisation i stor utsträckning är till de arbetandes&lt;br /&gt;
nackdel. Den främjar också en koncentration av kapital och makt&lt;br /&gt; 
både klassmässigt och geografiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid fullt möjligt att ge den nya teknologin en annan riktning&lt;br /&gt; 
och ett annat innehåll. Också detta är en fråga om nationell självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Den nuvarande forsknings- och utvecklingspolitiken på det tekniska området Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är alltför mycket knuten till bestående tendenser och anpassad efter de stora N140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagens behov. Det krävs en självständigare politik för teknisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess riktmärke måste vara ett socialt innehåll, ägnat att främja det mänskliga&lt;br /&gt; 
arbetets och den mänskliga kapacitetens utveckling, en större jämlikhet, en&lt;br /&gt; 
bredare kompetens hos de arbetande, en utjämning av mäns och kvinnors&lt;br /&gt; 
villkor i arbetet samt en utjämning av förhållandet mellan olika regioner i&lt;br /&gt; 
landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Småföretagsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen betonar småföretagens betydelse för näringslivet. Den bortser&lt;br /&gt; 
dock från en väsentlig och kontroversiell sida av småföretagens villkor: deras&lt;br /&gt; 
beroende av de stora företagen. Småföretagandet präglas ofta av sådant&lt;br /&gt; 
beroende. Det är därför av vikt att stärka småföretagens möjligheter att stå&lt;br /&gt; 
emot inflytande och dekret från storföretag. Ett medel härför kan vara att&lt;br /&gt; 
utnyttja det samhälleliga kapital som finns i fondsystemen. Ett annat är att&lt;br /&gt; 
införa en strikt kontroll av hyressättning för lokaler - ett för många små&lt;br /&gt; 
serviceföretag stort problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kooperativa utvecklingen har i propositionen ägnats en ganska summarisk&lt;br /&gt;
behandling. Den kooperativa företagsformen - och vi har här närmast&lt;br /&gt; 
den producentkooperativa i åtanke - är en synnerligen värdefull form för att&lt;br /&gt; 
bygga upp mindre och medelstora företag. Den är också en form som lättare&lt;br /&gt; 
bemästrar ett företags växande över en viss nivå. Mycket av det individuella&lt;br /&gt; 
småföretagandet har omgivits av illusioner, och man överskattar i propagandan&lt;br /&gt;
för att ”starta eget” ofta allvarligt människors möjligheter härtill. Detta&lt;br /&gt; 
leder inte sällan till svaga företag, som sopas bort vid påfrestningar, liksom till&lt;br /&gt; 
osunda affärsmanipulationer eller arrangerade konkurser. En producentkooperativ&lt;br /&gt;
organisationsform är vida starkare och sundare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det av vikt att kooperativa företagsformer prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Statsägda företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år har statens eget företagande påtagligt anpassats till det kortsiktiga&lt;br /&gt;
och fragmentiserade tänkande som gjort sig gällande i det privata näringslivet.&lt;br /&gt;
Detta har varit till förfång för statsföretagsamheten. Statliga företag&lt;br /&gt;
skall inte imitera de sämre sidorna av privatkapitalismen. De skall i stället&lt;br /&gt; 
utgöra alternativ i fråga om teknologins tillämpning och sociala innehåll,&lt;br /&gt; 
liksom i fråga om principer för företagsledning. Det sistnämnda är inte minst&lt;br /&gt; 
viktigt i en situation, där de privata storföretagens ledarskapsmetoder är&lt;br /&gt; 
utsatta för en kritisk diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar ett program för den samlade statsföretagssektorn, där den med&lt;br /&gt; 
löntagarfordernas hjälp utvecklas till en sektor med en principiellt annan&lt;br /&gt; 
inriktning än den privata. Dess mål skall vara, att bära fram en alternativ&lt;br /&gt; 
självständig utveckling av teknologi. Den skall också bilda en utmaning mot&lt;br /&gt; 
den privata sektorns auktoritära ledning och maktförhållanden genom att 17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tillämpa demokratiska ledningsprinciper och ett kollektivt självstyre av sina Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda. Slutligen bör en långsiktig samverkan utvecklas mellan olika delar N140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av statsföretagsamheten, med syfte att främja en gemensam långsiktig strategi&lt;br /&gt;
och en rättvis regional fördelning av resurser och utvecklingsinitiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Utvecklingstendenser i vissa branscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i ett antal särskilda motioner utvecklat tankar och förslag rörande&lt;br /&gt; 
speciella delar av näringslivet. Därutöver vill vi här ta upp ett branschproblem&lt;br /&gt;
av aktuellt och något särpräglat slag - vapenindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu uppenbart, att utvecklingen inom vapenindustrin inte kan få&lt;br /&gt; 
fortsätta som hittills. De säkerhetspolitiska komplikationerna är alltför stora&lt;br /&gt; 
och det är utomordentligt stötande, att en bransch av detta slag i hög grad&lt;br /&gt; 
skall kontrolleras av utlandsboende finansmän. Regeringen bör därför föranstalta&lt;br /&gt;
om att Bofors nationaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad ovan anförts föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs om näringspolitikens sammanhang med samhällsutveckling&lt;br /&gt;
och ekologi,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs rörande näringspolitikens utgångspunkter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs om svenskt näringsliv i internationellt perspektiv,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs om näringspolitikens principiella inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs om finansiella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs om infrastrukturens roll,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs rörande avreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs om industrikriser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsningar i&lt;br /&gt; 
utlandsägandet av företag i Sverige till högst 10% av ägarinsats och&lt;br /&gt; 
röstvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till beskattning av de&lt;br /&gt; 
större företagens bruttotillgångar i enlighet med vad som sägs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs rörande teknisk forskning och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförs om småföretagsutveckling och kooperation,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:39px;"&gt;13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett långsiktigt 18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;program för den statliga företagsamheten i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om överförande i&lt;br /&gt; 
statlig ägo av Bofors industrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
N140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk)&lt;br /&gt; 
Jörn Svensson (vpk)&lt;br /&gt; 
Karl-Erik Persson (vpk)&lt;br /&gt; 
Paul Lestander (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Nils Berndtson (vpk)&lt;br /&gt; 
Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Andersson (vpk)&lt;br /&gt; 
Lars-Ove Hagberg (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Erik Persson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Paul Lestander</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>John Andersson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars-Ove Hagberg</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02N140</dok_id>
<subtitel>Lars Wemer m. fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_n_140.pdf</filnamn>
<filstorlek>281092</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F7425F17-02D1-4FE9-9C5A-BE276D89F22B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>