3104501 GA02N134 1986/87 N134 mot mot Motion 1986/87:N134 Ivar Franzén m. fl. (c) Motion Motion NU 134 0 1987-03-11 00:00:00 2014-11-04 13:08:30 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1986/87:80) Ivar Franzén m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N134/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N134 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N134 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:N134</p> <p>Ivar Franzén m. fl. (c)<br /> Forskning (prop. 1986/87:80)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Gällande energiforskningsprogram lades fast av riksdagen 1984 och innebar<br /> en ambitionssänkning i jämförelse med 1978 och 1981 års energiforskningsprogram.<br /> Resurserna för energiforskning har även minskats under gällande<br /> programperiod med 100 milj. kr. Från centerpartiets sida har vi kritiserat<br /> neddragningen av energiforskningsprogrammet och redovisat förslag om<br /> förstärkningar.</p> <p>I proposition 1986/87:80 om forskning läggs ett nytt förslag till energiforskningsprogram<br /> vilket innebär en viss ytterligare neddragning i förhållande till<br /> innevarande program. Programmet får också en något mer markerad inriktning<br /> mot grundforskning, vilket är förvånande med tanke på att de statliga<br /> insatserna nu borde kunna inriktas mot stöd till praktisk tillämpning av<br /> uppnådda forskningsresultat.</p> <p>Gällande energipolitiska beslut innebär att energisystemet inom några<br /> decennier huvudsakligen skall baseras på utnyttjande av förnybara och miljövänliga<br /> energislag samt effektivare energianvändning. Det kräver enligt vår<br /> mening fortsatta kraftfulla insatser på energiforskningsområdet inriktade<br /> efter denna målsättning. Det kräver också betydande resurser för att de<br /> resultat energiforskningen leder till skall kunna omsättas i en konkret utveckling.</p> <p>I propositionen förordar föredraganden en samordning av insatserna mellan<br /> staten och kraftföretagen för forskning, utveckling, demonstration och<br /> kommersialisering av ny och bättre teknik på energiområdet. Vi kan dela<br /> uppfattningen att en samordning mellan dessa insatser bör ske. Den inriktning<br /> som föredraganden förordar är dock inte acceptabel. Den stämmer<br /> heller icke med uttalanden, där föredraganden kritiserat kraftföretagen för<br /> deras ”ointelligenta” agerande.</p> <p>Energiforskningsutredningen (EFU) föreslog att delar av det statliga energiforskningsprogrammet<br /> successivt skulle överföras till ett fondsystem i vilket<br /> kraftindustrin hade majoritet, men även andra intressenter inkl. staten skulle<br /> ha inflytande. Fonden skulle tillföras medel via en avgift på kärnkraftsel och<br /> medel ej anvisas över statsbudgeten. Förslaget kritiserades av kraftföretagen,<br /> och regeringen har därför inte vågat föra fram detta förslag. I stället ser<br /> föredraganden med tillfredsställelse att Kraftverksföreningen tillsammans<br /> med sina medlemsföretag och Vattenfall bildat ett särskilt utvecklingsbolag.<br /> Denna uppläggning främjar enligt vår mening en fortsatt monopolisering av<br /> viktiga delar av energimarknaden. Utvecklingsmöjligheterna inom väsentliga<br /> delar av näringslivet minskar och enskilda initiativ har inga möjligheter</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>att göra sig gällande. Mot. 1986/87</p> <p>Miljö- och energiministern faller, trots de karska uttalanden som gjorts i N134<br /> pressen, undan för kraftföretagen och verkställer på nytt deras vilja och låter<br /> dem även i fortsättningen driva sin energipolitik med lätt påklistrade skyltar<br /> om effektivare energianvändning och alternativ energi.</p> <p>Det är en självklarhet att kraftföretagen måste medverka i omställningen<br /> av energisystemet. Det är emellertid en förolämpning mot det övriga näringslivet<br /> och enskilda att låta kraftbolagen, vilka i det närmaste har ”beskattningsrätt”,<br /> få styra omställningen av energisystemet med risk för en felaktig<br /> inriktning av förnyelsen och utan att alternativen har rimliga konkurrensmöjligheter.</p> <p>Enligt vår mening bör därför det statliga energiforskningsprogrammet med<br /> dess inriktning mot forskning kompletteras med en energiutvecklingsfond,<br /> vilken vi har lagt förslag om i annat sammanhang. Fondens huvuduppgifter<br /> bör vara att dels svara för investeringar som syftar till hushållning och effektivare<br /> energianvändning, dels alternativ energiproduktion. Stor del av fondens<br /> resurser bör satsas i utvecklings- och introduktionsledet av ny energiteknik<br /> och alternativ energiproduktion.</p> <p>Fonden finansieras med en avgift på 2 öre/kWh el, vilket motsvarar en årlig<br /> intäkt på mer än två miljarder för närvarande och därmed frigör de nödvändiga<br /> resurser förnyelsen och omställningen av energisystemet kräver vid<br /> avvecklingen av kärnkraften.</p> <p>Med den uppbyggnad och fördelning av de ekonomiska resurserna vi<br /> föreslår kan en stabil ekonomisk bas skapas för en omställning av förnyelse av<br /> energisystemet med möjlighet till långsiktiga beslut och insatser, vilket är<br /> nödvändigt om omställningen skall bli framgångsrik. Enligt vårt förslag bör<br /> totalt för den kommande treårsperioden anvisas 928 764 000 kr. inom ramen<br /> för det statliga energiforskningsprogrammet - dvs. 308 588 000 kr. för budgetåret<br /> 1987/88. De förändringar vi föreslår i förhållande till regeringens förslag<br /> redovisas nedan.</p> <p>Internationellt energiforskningssamarbete</p> <p>Ett ramavtal om fördjupat forskningssamarbete mellan Sverige och EG slöts<br /> 1986. Vid riksdagens behandling av förslaget till ramavtal framhöll vi från<br /> centerpartiets sida nödvändigheten av att Sverige, som är litet land med<br /> begränsade forskningsresurser, koncentrerar dessa till vissa speciella områden<br /> av betydelse för landets utveckling och inom vilka Sverige besitter en hög<br /> kompetens. Vi underströk vidare att Sverige ej bör medverka i ett internationellt<br /> forskningssamarbete vilket rör områden, som enligt vår bedömning inte<br /> har någon framtid, t. ex. kärnkraften. Vi krävde slutligen att Sverige med<br /> anledning härav bör dra sig ur det internationella energiforskningssamarbetet<br /> vad avser fusionsforskning. I en särskild motion med anledning av budgetpropositionen<br /> har vi yrkat att regeringens förslag att anvisa 45 milj. kr. för<br /> fusionssamarbete med EG skall avslås. Vi förutsätter därför att anslaget till<br /> Europeisk forskningssamverkan minskas i motsvarande mån (prop. 1986/</p> <p>87:80, bil. 6 D 35).</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">I den föreliggande propositionen föreslås att det samlade ansvaret för det Mot. 1986/87</p> <p>svenska fusionsforskningsprogrammet överförs till naturvetenskapliga forsk- N134</p> <p>ningsrådet (NFR) och 28,3 milj. kr. för den kommande treårsperioden avräknas<br /> energiforskningsprogrammet för detta ändamål. Enligt vår mening bör<br /> propositionen avslås i denna del. De medel som föreslås överförda till NFR<br /> bör återföras till energiforskningsprogrammet och förstärka anslagen för<br /> forskning om främst energihushållning i byggnader, vindenergi och trädbränslen.</p> <p>Industrins energianvändning</p> <p>Från centerpartiets sida vill vi understryka betydelsen av en fortsatt eleffektivisering<br /> inom industrin. Skilda branschorganisationer inom industrin har i<br /> olika sammanhang uttalat de stora påfrestningar kärnkraftens avveckling<br /> kommer att medföra för industrin. Bl. a. har massa- och pappersindustrin<br /> hävdat att avvecklingen av kärnkraften leder till en fördyring av branschens<br /> kostnader i en sådan omfattning att stora delar av industrin riskerar att slås ut.</p> <p>Vi kommer att i annat sammanhang redovisa vår syn i denna fråga och därvid<br /> bl. a. visa att risken för en sådan utveckling ligger i om industrin får gehör för<br /> den energipolitik de själva vill driva.</p> <p>Vi vill dock understryka, i likhet med bl. a. STU, vikten av att insatserna<br /> för eleffektivisering fortsätter. Många bedömare anser att betydande möjligheter<br /> till eleffektivisering fortfarande föreligger. Industrin har ett eget ansvar<br /> för att denna effektivisering fortsätter. Stöd för detta ändamål bör kunna utgå<br /> från den energiutvecklingsfond vi föreslagit skall inrättas.</p> <p>Energihushållning i bebyggelse</p> <p>Utformning av stödet till forskning om energihushållning i bebyggelse m. m.<br /> är svåröverskådlig genom att ansvariga organ sorterar under olika departement.<br /> Den brist på klarhet och stringens som präglar propositionens disposition<br /> och uppläggning ger föredraganden stora möjligheter att dölja de reella<br /> avsikterna med de förslag som framförs.</p> <p>Enligt EFU bör stödet till energihushållning i bebyggelse ingå i byggforskningsrådets<br /> (BFR) huvudanslag, varvid en fullständig samordning kan uppnås<br /> mellan BFR:s skilda energiforskningsområden samtidigt som energiprojekten<br /> kan vägas mot annan angelägen byggnadsforskning i syfte att optimalt<br /> utnyttja tillgängliga resurser. EFU förutsätter även att medel för bl. a. eleffektiva<br /> byggnader och teknik för nya energibärare tillförs BFR utanför energiforskningsramen.<br /> Det bör även enligt EFU ligga på BFR att samordna de<br /> mer tillförselinriktade aktiviteterna med insatserna inom energihushållningsområdet.</p> <p>Föredragandena intar emellertid en mycket restriktiv inställning till BFR<br /> och underordnar sig även här - som i så många andra sammanhang - kraftföretagens<br /> vilja. Vattenfall bör enligt miljö- och energiministern ta en aktiv del i<br /> forskningen och utvecklingen av eleffektiva byggnader. Detta kan inte tolkas<br /> på annat sätt än att regeringens avsikt är att stärka kraftföretagens inflytande<br /> även över byggandet. 9</p> </div> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Vattenfall har inte någon speciell kunskap vad avser bostadsbyggande. Öm Mot. 1986/87</p> <p>Vattenfall skall tilldelas något säfskilt ansvar från samhällets sida bör det N134</p> <p>självfallet anknyta till områden där Vattenfall har ett dokumenterat kunnande.</p> <p>BFR har däremot ett dokumenterat kunnande och intresse för insatser som<br /> syftar till en effektiviserad energianvändning. Det är väsentligt att insatserna<br /> på detta område sker oberoende av produktionsinriktade partsintressen.</p> <p>BFR bör enligt vår mening ha den centrala rollen när det gäller ansvaret för<br /> den fortsatta forskningen och utvecklingen kring en effektivare energianvändning<br /> i byggnader. De anvisade medlen för detta ändamål bör i förhållande<br /> till regeringens förslag ökas med 18 milj. kr. för den kommande treårsperioden.<br /> BFR bör även kunna tillföras medel från energiutvecklingsfonden.</p> <p>Vattenfalls eventuella kunnande på detta område bör dock kunna utnyttjas i<br /> objekt som styrs av BFR, vilka därmed får bättre möjligheter till en oberoende<br /> och allsidig inriktning. Målsättningen med insatserna för en effektivare<br /> energianvändning bör vara en genomsnittlig minskning av energianvändningen<br /> med minst 2 % per år fram till år 2000.</p> <p>Energitillförsel</p> <p>Målsättningen för forskningen och utvecklingen kring utformning av den<br /> framtida energitillförseln måste vara att främja introduktion och användning<br /> av inhemsk, förnybar och miljövänlig, energi.</p> <p>Enligt vår mening är det särskilt väsentligt att stärka insatserna för utnyttjande<br /> av trädbränslen. EFU har bl. a. framhållit att det finns ett långsiktigt<br /> forskningsbehov beträffande de biologiska effekterna av ett ökat biomasseuttag<br /> ur marken. Samtidigt vill vi dock understryka att det inom biobränsleområdet,<br /> vilket vi påpekat i annat sammanhang, finns stora potentiella tillgångar<br /> på energi. Vi har även i annat sammanhang poängterat betydelsen av bränsleförädling<br /> och utveckling av förgasningstekniken. Staten har här ett särskilt<br /> ansvar att tidigare beslut och åtaganden fullföljs, och vi vill betona att på<br /> dessa områden är det framför allt de senare leden i introduktions- och<br /> utvecklingsarbetet som behöver stöd. Det primära är inte behovet av ytterligare<br /> grundforskning även om det givetvis även finns sådana behov. Detta<br /> gäller även delprogrammet vindenergi, där föredraganden föreslår insatser av<br /> grundforskningskaraktär. På vindenergins område är det framför allt byggande<br /> av prototyp/demonstrationsanläggningar utifrån olika koncept och<br /> storlek som bör stå i tur före en fortsatt grundforskning.</p> <p>Utifrån dessa utgångspunkter anser vi att 24 milj. kr. ytterligare utöver<br /> regeringens förslag bör anvisas för den kommande treårsperioden avseende<br /> forsknings- och utvecklingsinsatser för projekt inriktade mot utnyttjande av<br /> trädbränslen, bättre förgasningsteknik, bränsleförädling och utveckling av<br /> vindenergin.</p> <p>Vi kan i detta sammanhang inte heller underlåta att erinra om de krav vi<br /> från centerpartiets sida sedan flera år ställt på åtgärder för att sänka driftstemperaturerna<br /> i block- och fjärrvärmesystem. Det är ett glädjande, om än<br /> senkommet uppvaknande, från föredragandens sida i denna fråga när hon 10</p> </div> <div class="block ml_43" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>konstaterar att detta är en angelägen fråga som måste ges fortsatt uppmärk<br /> samhet även inom ramen för energiforskningsprogrammet.</p> <p>Enligt vår mening bör ansvaret för teknikbevakningsfunktionen kvar<br /> stanna hos energiforskningsnämnden och ej överföras till statens energiverk<br /> Vi återkommer till denna fråga nedan.</p> <p>Energirelaterad långsiktig grundforskning</p> <p>De befintliga stödformer som finns inom ramen för energiforskningsprogrammet<br /> och den av oss föreslagna energiutvecklingsfonden med dess inriktning<br /> på insatser för att förnya och ställa om energisystemet vid kärnkraftens<br /> avveckling ger inte utrymme för stöd till forskning och utveckling av långsiktigt<br /> energirelaterade högriskprojekt med koncept på okonventionella lösningar<br /> inom energiområdet. Det finns inga rimliga möjligheter för forskare<br /> att få stöd till forskning och utveckling av projekt som faller utanför de gängse<br /> teoretiska implikationerna, är av sådan storlek eller innebär en omvälvning<br /> av de nuvarande företags- och energistrukturerna och därmed ett hot mot<br /> etablerade intressen om de kan få praktisk betydelse.</p> <p>Staten bör enligt vår mening ta den ekonomiska risken vid satsningar på<br /> dessa ”högriskprojekt”. Det direkta ansvaret bör ligga hos t.ex. NFR eller ett<br /> särskilt miljöforskningsråd, vilket vi föreslagit i annat sammanhang skall<br /> inrättas. Exempel på projekt som skulle kunna komma i fråga för stöd är helt<br /> ny energiproduktionsteknik typ Joseph Newmans energimaskin, utveckling<br /> av vätgasen som energibärare, forskning om stegvisa kretsprocesser med<br /> utnyttjande av gas etc. Även andra betydelsefulla projekt inom miljö- och<br /> energiområdet, vilka är i ett senare utvecklingsskede, såsom t. ex. RanÅngdrivsystem,<br /> är av den karaktären att stöd i särskilda former krävs.</p> <p>Projektens skiljaktiga inriktning, nivå, storlek m. m. innebär att de riskerar<br /> att helt falla utanför stödsystemet, vilket vore synnerligen olyckligt. Vi<br /> anser därför att 100 milj. kr. bör avskiljas från energiutvecklingsfonden och<br /> inom ramen för den långsiktiga energirelaterade grundforskningen satsas på<br /> forskning och utveckling av högriskprojekt inom energiområdet.</p> <p>I övrigt har vi inget att erinra mot vad som anförs i propositionen om<br /> grundforskning och annan långsiktig forskning.</p> <p>Energirelaterad FoU inom transportområdet</p> <p>I propositionen redovisas att Stiftelsen Svensk etanolutveckling beviljats<br /> bidrag med 10 milj. kr. för att ”närmare klarlägga förutsättningarna för att<br /> uppföra en fullskaleanläggning för produktion av etanol på bl. a. jordbruksprodukter”.<br /> Regeringen har tidigare beslutat bevilja 15 milj. kr. för detta<br /> ändamål och således ej fullföljt tidigare åtaganden fullt ut.</p> <p>Föredraganden uttalar vidare med anledning av LRF:s förslag om en<br /> kraftig ökning av insatserna på etanolområdet att ingenting kan göras innan<br /> Stiftelsen Svensk etanolutvecklings arbete genomförts och motoralkolholkommitténs<br /> förslag beretts. Denna inställning innebär en ytterligare fördröjning<br /> av arbetet med att bl. a. få en bättre trafikmiljö. Vi har därför i annat<br /> sammanhang krävt att en första fullskaleanläggning för etanolproduktion 11</p> </div> <div class="block ml_41"><p style="margin-left:18px;">- Mot. 1986/87<br /> N134</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>baserad på inhemsk råvara skall uppföras och drivmedelsetanol befrias från Mot. 1986/87<br /> skatt. N134</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Studsvik</p> <p>EFU förordar att Studsvik inte längre skall erhålla något direktanslag inom<br /> energiforskningsprogrammet. Motivet är att området ny kärnteknik inte<br /> ”ligger i linje” med ändamålet för energiforskningsprogrammet. EFU förordar<br /> att medel ställs till förfogande över ett anslag utanför energiforskningsprogrammet<br /> och att en särskild referensgrupp tillsätts med uppgift att styra<br /> inriktningen.</p> <p>Föredraganden ansluter till denna uppfattning att ny kärnteknik fortsättningsvis<br /> inte bör ingå i energiforskningsprogrammet eftersom kärnkraften<br /> skall avvecklas. Någon garanti ges emellertid inte att forskningen får en<br /> sådan inriktning. Med tanke på den brist i överensstämmelse mellan ord och<br /> handling som föredraganden tidigare givit uttryck för så bedömer vi risken<br /> vara uppenbar med den konstruktion som föreslås att forskningen får en<br /> inriktning mot ny kärnteknik. Vi anser därför att medel endast bör anvisas om<br /> garanti skapas för att de inte används till forskning om ny kärnteknik. Med<br /> dessa förutsättningar kan vi acceptera att totalt för treårsperioden anvisas<br /> 18 milj. kr., varav 5 milj. kr. avsätts för budgetåret 1987/88.</p> <p>Basanslag för bioenergi</p> <p>I propositionen föreslås att ett särskilt basanslag för bioenergi om 12 milj. kr.<br /> anvisas till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Föredraganden konstaterar<br /> samtidigt att lantbrukskooperationen visat ett ökat intresse för att finansiellt<br /> medverka i forsknings- och utvecklingsarbete rörande biobränslen.</p> <p>Det är enligt vår mening tillfredsställande om lantbruket finansiellt kan<br /> medverka i forskningen kring biobränslen. Detta får emellertid inte innebära<br /> att ytterligare ekonomiska bördor läggs på lantbruket.</p> <p>Energiforskningsnämnden</p> <p>Enligt EFU bör EFN kvarstå som en fristående myndighet med såväl uppgift<br /> att vara en oberoende granskare som ett organ för övergripande och långsiktiga<br /> energiforskningsfrågor.</p> <p>Föredraganden menar däremot att EFN endast bör ha en ”stödjande”<br /> funktion och inte ha något övergripande ansvar för styrningen av statens stöd<br /> till energirelaterad FoU.</p> <p>Enligt vår mening bör EFN kvarstå som en självständig myndighet med en<br /> självständig roll inkluderande uppgifter som medför ett ansvar för styrningen<br /> av statens stöd till långsiktig energiforskning. Det är vidare en fördel om det<br /> finns flera oberoende, kompetenta, bedömare av vilken inriktning och omfattning<br /> energiforskningen skall ha.</p> <p>Detta innebär även att teknikbevakningsfunktionen bör kvarligga hos EFN<br /> och ej överföras till statens energiverk. Propositionens förslag bör avslås i<br /> denna del.</p> </div> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Anslagsfrågor</p> <p style="margin-left:3px;">C.6 Energiforskning</p> <p style="margin-left:3px;">I det föregående har vi redovisat våra förslag beträffande inriktning av<br /> energiforskningsprogrammet för den kommande treårsperioden. Vårt förslag<br /> kan sammanfattas enligt följande:</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:17px;">Program</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1987/88</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">1987/88- 1989/90</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">1. Industrins energianvändning</p> </td> <td><p style="text-align:right;">77 000 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">230 000 000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">2. Energianvändning för bebyggelse</p> </td> <td><p style="text-align:right;">29 000 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">87 000 000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">3. Energitillförsel</p> </td> <td><p style="text-align:right;">138 000 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">414 000 000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">4. Energirelaterad grundforskning</p> </td> <td><p style="text-align:right;">32 588 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">98 764 000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">5. Allmänna energisystemsstudier</p> </td> <td><p style="text-align:right;">7 000 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">21 000 000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">6. Energiforskningsnämnden, basanslag<br /> och reserv till reg. disposition</p> </td> <td><p style="text-align:right;">25 000 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">78 300 000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:17px;">Summa Huvudprogram</p> </td> <td><p style="text-align:right;">308 588 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">928 764 000</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">C. 12 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik</p> <p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till vad vi tidigare anfört om inriktningen av grundläggande<br /> energirelaterad forskning vid Studsvik bör 5 milj. kr. tillföras anslaget budgetåret<br /> 1987/88. Totalt förden kommande treårsperioden bör anvisas 18 milj. kr.<br /> för detta ändamål.</p> <p style="margin-left:3px;">Övrigt</p> <p style="margin-left:3px;">Medel för deltagande i internationellt energiforskningssamarbete vad avser<br /> fusionsforskning bör ej utgå och 28 milj. kr. återföras till energiforskningsprogrammet.</p> <p style="margin-left:3px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen beslutar att godkänna de riktlinjer för verksamheten<br /> inom Huvudprogram Energiforskning som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om inriktningen av det internationella energisamarbetet,</p> <p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen avslår propositionl986/87:80 i den del som rör<br /> förslag om anvisning av medel för fusionsforskning ur ramen för<br /> energiforskningsprogrammet i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om såväl ansvaret för som utformningen av stödet till<br /> forskning om energihushållning i byggnader,</p> <p style="margin-left:32px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i</p> <p style="margin-left:32px;">motionen anförts om inriktningen av stödet till forskning om energitill- 13</p> <p style="margin-left:32px;">försel,</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br /> N134</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till forskning Mot. 1986/87<br /> och utveckling av högriskprojekt enligt de riktlinjer som redovisas i NI34<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om finansieringen av forskningsinsatser på miljöoch<br /> energiområdet inom lantbruket,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om energiforskningsnämndens fortsatta arbete,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att under budgetåren 1987/88 - 1989/90 får<br /> användas 928 764 000 kr. utöver de medel som ej disponerats under<br /> budgetåret 1986/87 för Huvudprogram Energiforskning,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1987/88 anvisar<br /> ett i förhållande till regeringens förslag med 15000000 kr. förhöjt<br /> reservationsanslag om 308588000 kr.,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:80 i denna del<br /> för Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik för budgetåret<br /> 1987/88, utöver i proposition 1986/87:100 bil. 16 föreslaget<br /> reservationsanslag, anvisar ytterligare 5 000000 kr.</p> <p>Stockholm den 11 mars 1987</p> <p>Ivar Franzén (c)</p> <p>Börje Hörnlund (c) Jan Hyttring (c)</p> <p>P.-O. Eriksson (c) Rosa Östh (c)</p> <p>Görel Thurdin (c) Elving Andersson (c)</p> <p>Ingvar Karlsson (c)<br /> i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_53"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_44"><p> </p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 Ivar Franzén c 1 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 2 undertecknare 0 Jan Hyttring c 3 undertecknare 0 P.-O. Eriksson c 4 undertecknare 0 Rosa Östh c 5 undertecknare 0 Görel Thurdin c 6 undertecknare 0 Elving Andersson c 7 undertecknare 0 Ingvar Karlsson c 8 undertecknare GA02N134 Ivar Franzén m. fl. (c) mot_198687_n_134.pdf 260447 pdf Forskning (prop. 1986/87:80) https://data.riksdagen.se/fil/B6EBCAF6-0E75-403C-92C3-D629DB743CF0