<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104500</hangar_id>
 <dok_id>GA02N133</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>N133</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:N133 Lars Wemer m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>133</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:08:29</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Lars Wemer m. fl. (vpk) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N133/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N133</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N133</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:N133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Wemer m. fl. (vpk)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Enligt proposition 1986/87:80, bil. 10 om forskning - teknologi - industri&lt;br /&gt; 
föreslår industriministern ökade anslag till styrelsen för teknisk utveckling&lt;br /&gt; 
(STU). Vpk ställer sig tveksamt till denna satsning och föreslår i stället&lt;br /&gt; 
oförändrade anslag i kronor räknat, dvs. 655 milj. kr. i stället för föreslagna&lt;br /&gt; 
727 milj. kr. Skälen till detta är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av EUREKA-projektpengarna (exempelvis Prometeusprojektet)&lt;br /&gt;
går till den europeiska bilindustrin för att ytterligare asfaltera och avskoga&lt;br /&gt;
Europa. Vpk anser det inte motiverat att satsa stora resurser på att&lt;br /&gt; 
utveckla den europeiska bilismen utan dessa resurser bör satsas på miljövänligare&lt;br /&gt;
kommunikationer, typ järnvägar och sjöfart. STU:s och regeringens&lt;br /&gt; 
förslag till fortsatt satsning på NMP (Nationella Micro Electronicprogrammet)&lt;br /&gt;
går inte att försvara. En mycket stor del av NMP-pengarna går till&lt;br /&gt; 
Ericsson och televerket, som givetvis bör ha råd att driva sina projekt själva&lt;br /&gt; 
utan skattesubventioner. En snabb avveckling (ett år) av NMP-programmet&lt;br /&gt; 
är därför motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STU:s kollektivforskningsinstitut bedriver teknisk utvecklingsverksamhet&lt;br /&gt; 
som blir alltmer hemlighetsfull, och det finns exempel på forskningsinstitut&lt;br /&gt; 
som vill hemlighålla viktiga forskningsresultat även för svenska riksdagsledamöter&lt;br /&gt;
(se STFI-kontakt, februari 1987). Den nuvarande trenden mot hemlighetsmakeri&lt;br /&gt;
på kollektivforskningsinstituten bör motivera att STU generellt&lt;br /&gt; 
sett sänker sin andel i dessa institut till 25 %. De stora företagen har numera&lt;br /&gt; 
själva sådana resurser att de inte längre behöver kollektivforskningsinstituten&lt;br /&gt; 
(t. ex. Stora, SCA, se Svensk Papperstidning nr 1/87), och då är frågan hur&lt;br /&gt; 
STU:s roll skall se ut i sådana kollektivforskningsinstitut framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område som bör lyftas fram mer är miljömätteknik. Gränsvärdena för&lt;br /&gt; 
miljöutsläpp sätts ofta inte av hälsoskäl utan utifrån befintlig teknik som kan&lt;br /&gt; 
kontrollera och mäta utsläppen. Industrin utvecklar sällan sådan teknik&lt;br /&gt; 
eftersom den knappast har intresse av att bli noggrannare kontrollerad. STU&lt;br /&gt; 
har här ett stort ansvar. STU:s satsningar på miljöteknik bör därför utökas&lt;br /&gt; 
från 10 till 15 milj. kr./år. Ökningen på 5 milj. kr. bör gå till miljömätteknik.&lt;br /&gt; 
STU: s roll som tekniskt forskningsråd bör förstärkas mer än vad som framgår&lt;br /&gt; 
av propositionen, till 50 milj. kr. i stället för föreslagna 25 milj. kr. till STUF,&lt;br /&gt; 
och inbegripa utrustningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bra bitar i STU:s program är bl. a. vissa långsiktiga forskningsprogram&lt;br /&gt;
inom systemteknikområdet som ett ramprogram för bildbehandling&lt;br /&gt; 
samt satsningen på människa/maskinområdet. Även satsningarna på reglerteknik&lt;br /&gt;
är välmotiverade. STU bör däremot inte satsa skattepengar på kraft&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;elektronik då kraftindustrin och ASEA bör klara det utan STU-bidrag. Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;När det gäller administrationen av STU:s resurser bör man utreda möjlig- N133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter att decentralisera vissa beslut till högskoleregionerna och även till&lt;br /&gt; 
högskolorna själva. Vidare bör man bredda styrelsen för STUF till att omfatta&lt;br /&gt; 
en mer tvärvetenskaplig kompetens än vad som nu är fallet. Det bör också&lt;br /&gt; 
sättas en gräns vid sex år för ledamöters deltagande i STUF:s styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella informationsteknologiprogrammet får inte bli kejsarens nya&lt;br /&gt; 
kläder på samma sätt som NMP blev. Den bit av programmet som syftar till&lt;br /&gt; 
industriell utveckling bör reduceras, då sådan verksamhet bör kunna klaras&lt;br /&gt; 
av den svenska industrin och övriga näringslivet utan STU-bidrag. Övriga&lt;br /&gt; 
delar av informationsteknologiprogrammet behöver preciseras bättre innan&lt;br /&gt; 
garantier ges för mer än första årets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte här möjlighet att fullständigt precisera de omfördelningar av&lt;br /&gt; 
anslagen som behövs för att STU:s verksamhet skall anpassas till vårt förslag&lt;br /&gt; 
till ambitionsnivå. STU bör därför få i uppdrag att utifrån ovannämnda&lt;br /&gt; 
riktlinjer utarbeta ett precist förslag till inriktning som utgår från oförändrade&lt;br /&gt; 
anslag i kronor räknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det i motionen anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att till Styrelsen för teknisk utveckling för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1987/88 anslå 655000000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om STU:s verksamhet och inriktning på arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att STU&lt;br /&gt; 
för åren 1988/89 och 1989/90 ges samma reala resurser som för 1987/88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02N133</dok_id>
<subtitel>Lars Wemer m. fl. (vpk) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_n_133.pdf</filnamn>
<filstorlek>95762</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BC45CE08-BF39-4EF6-A25B-FF47594A61FE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>