<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104490</hangar_id>
 <dok_id>GA02N123</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>N123</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:N123 Karl-Anders Petersson och Stig Josefson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:08:22</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12)</titel>
 <subtitel>Karl-Anders Petersson och Stig Josefson (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:N123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Anders Petersson och Stig Josefson (c)&lt;br /&gt; 
Ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1986/87:12 läggs förslag fram om fyra nya banklagar — bankrörelselagen,&lt;br /&gt;
bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbankslagen.&lt;br /&gt;
Lagförslaget är huvudsakligen av teknisk natur och en anpassning till&lt;br /&gt; 
bl. a. aktiebolagslagen och bokföringslagen. Propositionens förslag bygger&lt;br /&gt; 
på banklagsutredningens slutbetänkande, vilket även har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadskommitténs uppgifter — Bankernas&lt;br /&gt; 
framtida roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för bankernas framtida utvecklingsmöjligheter är emellertid&lt;br /&gt;
även de förslag som kreditmarknadskommitténs arbete kan komma&lt;br /&gt; 
att föranleda. Kreditmarknadskommittén tillkallades 1983 med direktiv att&lt;br /&gt; 
bl. a. se över bankernas verksamhetsregler och belysa konsekvenserna av&lt;br /&gt; 
den konkurrenssituation som uppstått mellan bankerna å ena sidan och&lt;br /&gt; 
andra typer av finansinstitut å den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller för bankverksamheten innebär att bankernas kreditgivning&lt;br /&gt;
inte får sammanblandas med företagsverksamhet. Bankerna har&lt;br /&gt; 
dock bildat ett stort antal dotterbolag och är genom dessa bolag indirekt&lt;br /&gt; 
engagerade i företagsverksamhet. Kapitalförsörjningen och dess struktur&lt;br /&gt; 
har en avgörande roll för näringslivets expansion och utveckling i olika&lt;br /&gt; 
delar av landet. Affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker har ett betydande&lt;br /&gt;
ansvar för tillgången på kapital för investeringar i regioner som hårt&lt;br /&gt; 
drabbats av den koncentrationspolitik som förts av den socialdemokratiska&lt;br /&gt; 
regeringen. Kreditpolitiken och reglerna för denna får därför inte utformas&lt;br /&gt; 
så att bankernas möjligheter att kunna utvecklas och ta till vara nya former&lt;br /&gt; 
för kreditverksamhet, bl. a. i syfte att stärka näringslivets utveckling i en&lt;br /&gt; 
hårt drabbad region, minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av kapitaltäckningsreglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill även i detta sammanhang understryka vikten av att kreditmarknadskommittén&lt;br /&gt;
noggrant prövar, vilket föredraganden förutsätter, frågan om&lt;br /&gt; 
förändringar av reglerna för vad som får inräknas i den egna kapitalbasen&lt;br /&gt; 
för föreningsbankerna. Denna fråga har aktualiserats av Sveriges föreningsbankers&lt;br /&gt;
förbund (SFF). SFF föreslår att förlagsinsatserna och medlemsinsatserna&lt;br /&gt;
skulle få inräknas i det egna kapitalet och därmed bl. a. ge&lt;br /&gt; 
föreningsbankerna bättre möjligheter att bidra till kapitalförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Bankernas risktagande och skyddet av insättarnas medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vidgad kapitalbas innebär emellertid samtidigt med de regler som för&lt;br /&gt; 
närvarande finns för kapitaltäckning möjligheter till ett större risktagande.&lt;br /&gt; 
Kapitaltäckningskravet finns i syfte att skydda insättarnas pengar. Det&lt;br /&gt; 
egna kapitalet måste täcka den risk det innebär att låna ut pengarna. Lagstiftaren&lt;br /&gt;
har här tagit hänsyn till att olika emittenter är olika solida och&lt;br /&gt; 
därmed innebär olika stor kreditrisk för innehavaren av obligationen.&lt;br /&gt; 
Bankerna är ålagda att ha en viss storlek på kapitalbasen. Kapitalbasen&lt;br /&gt; 
består av det egna kapitalet plus 40 % av värderegleringskontot, dock högst&lt;br /&gt; 
lika mycket som det egna kapitalet, plus förlagslån upp till 100% av det&lt;br /&gt; 
egna kapitalet. De olika värdepapperen är sedan indelade i olika riskklasser,&lt;br /&gt;
A, B, C och D.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;I Riskgrupp A består av stats- och bostadsobligationer, fordringar på&lt;br /&gt; 
kommuner och svenska finansinstitut. Den krävda täckningsgraden&lt;br /&gt; 
för dessa papper är 0 %.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;II Riskgrupp B består av övriga obligationer, fordringar på utländska&lt;br /&gt; 
banker, bottenlån i affärs- och bostadsfastigheter. Täckningsgraden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;för dessa är I %.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;III Riskgrupp C består av övriga lån i affärs- och bostadsfastigheter och&lt;br /&gt; 
bottenlån i industrifastigheter. 4% av dessa placeringar måste ingå i&lt;br /&gt; 
kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;IV Riskgrupp D består av övriga tillgångar. 8 % av dessa måste täckas av&lt;br /&gt; 
kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;V Aktier, som banken äger i svenska eller utländska finansinstitut, måste&lt;br /&gt; 
också medräknas. 100 % av dessa placeringar måste täckas av kapitalbasen.&lt;br /&gt;
Denna avsättning måste göras för att undvika att bankerna med&lt;br /&gt; 
sina dotterbolag skulle kunna förmedla en större kreditvolym än vad&lt;br /&gt; 
övriga kapitaltäckningsregler anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grupper är strikt indelade efter kreditrisken, dvs. risken att inte kunna&lt;br /&gt;
återkräva fordringarna. Ingen hänsyn till annat risktagande än kreditriskerna&lt;br /&gt;
tas. Bankerna kan däremot ta andra mycket stora risker utan att ha&lt;br /&gt; 
täckning för dessa i kapitalbasen, som t. ex. ränterisker, finansiella risker,&lt;br /&gt; 
rörelserisker, växelkursrisker etc. Den nuvarande lagstiftningen är med&lt;br /&gt; 
dessa utgångspunkter inte till fyllest för att garantera spararna en säkerhet.&lt;br /&gt; 
Banker med samma kapitaltäckningsgrad kan ta mycket olika risker med&lt;br /&gt; 
spararnas pengar. Den kanske största risken är den s.k. ränterisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsräntorna har under efterkrigstiden varit stabila och har, jämfört&lt;br /&gt;
med de nuvarande, legat på en mycket låg nivå. Under det senaste&lt;br /&gt; 
årtiondet har emellertid situationen förändrats dramatiskt. Den nominella&lt;br /&gt; 
räntenivån har stigit och även fluktuerat starkt. En förklaring till detta kan&lt;br /&gt; 
avregleringen av banksektorn vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen har givit banksektorn ett uppsving i form av en ökad lönsamhet.&lt;br /&gt;
Den har också gett bankerna nya möjligheter att konkurrera genom&lt;br /&gt; 
bl. a. räntesättningen. Detta tillsammans med uppluckringen i reglerna för&lt;br /&gt; 
att etablera utländska banker kommer förmodligen att innebära en kraftigt&lt;br /&gt; 
ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen kommer att kräva (och har&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;redan krävt) en ökad kundanpassning, vilket i sin tur medför att bankerna Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får en mer komplicerad affärsverksamhet som de måste ha kontroll över. NI23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De banker som inte kan anpassa sig till den nya situationen kommer sannolikt&lt;br /&gt;
att förlora marknadsandelar för att till slut troligen tvingas uppgå i en&lt;br /&gt; 
annan bank. Möjligheter finns att Sverige får uppleva en liknande bankkris&lt;br /&gt; 
med bankkonkurser m. m. som avregleringen i USA har lett till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utnyttja räntan som konkurrensmedel innebär att räntan&lt;br /&gt; 
i allt större grad kommer att sättas av marknaden. Dessutom har den alltmer&lt;br /&gt; 
sammanvävda internationella ekonomin gjort att räntan i mångt och mycket&lt;br /&gt;
sätts av den internationella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjda ränterisken kan, om inte företagen beaktar densamma, leda&lt;br /&gt; 
till att sannolikheten för konkurser ökar, speciellt för finansiella företag. De&lt;br /&gt; 
finansiella företagen bör således i mycket högre utsträckning än vad som&lt;br /&gt; 
hittills varit fallet räkna med och ta hänsyn till ränterisken. Detta är nödvändigt&lt;br /&gt;
för att kunna skydda marknadsvärdet av det egna kapitalet och&lt;br /&gt; 
nettoränteinkomsten mot räntesvängningar, vilket ligger både i aktieägarnas&lt;br /&gt;
och långivarnas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade ränterisken har gjort att nuvarande kapitaltäckningsregler är&lt;br /&gt; 
otillräckliga om hänsyn skall tas till mer än kreditrisken. En väg att stärka&lt;br /&gt; 
skyddet av insättarnas medel skulle vara att komplettera de nuvarande reglerna&lt;br /&gt;
med ett försäkringssystem som garanterar bankens långivare att de&lt;br /&gt; 
återfår insatta medel vid t. ex. en konkurs. Sådana försäkringssystem finns&lt;br /&gt; 
sedan länge i USA. Det finns självfallet både för- och nackdelar med ett&lt;br /&gt; 
försäkringssystem. Enligt vår mening bör därför kreditmarknadskommittén&lt;br /&gt;
få i uppdrag att pröva möjligheten att införa ett försäkringssystem i&lt;br /&gt; 
syfte att öka skyddet för insättarnas medel. Detta kan då ske samtidigt som&lt;br /&gt; 
en ökad rörelsefrihet ges åt bankerna och övriga finansföretag på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare vissa förändringar i bestämmelserna om&lt;br /&gt; 
revision. Krav införs bl. a. på att även en lokal föreningsbank skall ha minst&lt;br /&gt; 
en auktoriserad revisor. Enligt vår mening medför inte detta krav någon&lt;br /&gt; 
påtaglig förstärkning av det befintliga kontrollsystemet eftersom de centrala&lt;br /&gt;
föreningsbankernas granskningsarbete även avser de lokala föreningsbankernas&lt;br /&gt;
verksamhet. Det kan därför ifrågasättas — med hänsyn&lt;br /&gt; 
bl. a. till den betydande merkostnaden för bankerna — om inte kravet på en&lt;br /&gt; 
auktoriserad eller godkänd revisor bör begränsas att avse lokala föreningsbanker&lt;br /&gt;
med en utlåning överstigande 100 milj. kr. För en bank av sådan&lt;br /&gt; 
storleksordning är det ställda kravet rimligt. Revisorn bör utses för det&lt;br /&gt; 
verksamhetsår som följer på det år då bankens utlåning överstigit 100 milj.&lt;br /&gt; 
kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på vederbörande utskott att göra erforderliga ändringar&lt;br /&gt;
i banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseordförande i affärsbankerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 7 kap. 11 § andra och tredje styckena i förslaget till ny bankrörelselag&lt;br /&gt; 
föreskrivs att valet av styrelseordförande skall godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Från centerpartiets sida har tidigare i annat sammanhang detta förhållande Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skarpt kritiserats. Vi konstaterade då att införandet av dessa regler enbart NI23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var en ren maktdemonstration från den socialdemokratiska regeringens&lt;br /&gt; 
sida. Vi konstaterade vidare att de krav som ställs på bankstyrelseordföranden&lt;br /&gt;
ovillkorligen måste innebära en stor osäkerhet om vilket mått av handlings-&lt;br /&gt;
och yttrandefrihet denne har utan att regeringen maktfullkomligt&lt;br /&gt; 
ingriper. Ordföranden i en privat bankstyrelse löper ständigt risken att bli&lt;br /&gt; 
avsatt av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns därför starka skäl för att avskaffa regeringens&lt;br /&gt; 
befogenheter att i praktiken kunna bestämma vem som skall vara ordförande&lt;br /&gt;
i en affärsbank. I enlighet därmed bör därför förslaget till ny bankrörelselag&lt;br /&gt;
avslås i denna del och de stadganden som finns i 7 kap. 11 § andra till&lt;br /&gt; 
femte styckena utgå. Det bör ankomma på vederbörande utskott att i övrigt&lt;br /&gt; 
genomföra de justeringar i lagförslaget som kan vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om tilläggsdirektiv&lt;br /&gt;
till kreditmarknadskommittén med uppdrag dels att belysa&lt;br /&gt; 
formerna för den framtida kreditverksamheten med avseende på näringslivets&lt;br /&gt;
kapitalförsörjning och dess utveckling i eftersatta regioner&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförs i motionen, dels att utreda och&lt;br /&gt; 
lägga fram förslag om nya kapitaltäckningsregler för föreningsbankerna&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförs i motionen, dels att införa ett&lt;br /&gt; 
försäkringssystem som komplement till nuvarande kapitaltäckningsregler&lt;br /&gt;
i syfte att skydda insättarnas medel i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen&lt;br /&gt;
kravet på auktoriserad eller godkänd revisor endast skall avse&lt;br /&gt; 
lokal föreningsbank med en utlåning överstigande 100 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1986/87:12 om ny&lt;br /&gt; 
banklag i den del som avser stadgande i 7 kap. 11 § andra till femte&lt;br /&gt; 
styckena om former för val av styrelseordförande i affärsbankerna i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförs i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 november 1986&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Karl-Anders Petersson (c) Stig Josefson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Anders Petersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Stig Josefson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02N123</dok_id>
<subtitel>Karl-Anders Petersson och Stig Josefson (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_n_123.pdf</filnamn>
<filstorlek>195030</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E8FE51EC-0DA3-4A5A-8D20-0EC0C6B298EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>