<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104488</hangar_id>
 <dok_id>GA02N121</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>N121</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:N121 Christer Eirefelt m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>121</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:08:19</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12)</titel>
 <subtitel>Christer Eirefelt m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N121/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N121</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N121</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:N121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Eirefelt m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1986/87:12 föreslås en ny banklag som enligt föredragande&lt;br /&gt; 
statsrådet huvudsakligen skall ses som en lagteknisk anpassning av banklagarna&lt;br /&gt;
till aktiebolagslagen. Regeringsförslaget består av fyra delar, nämligen&lt;br /&gt;
bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår grundläggande kritik av förslaget är att regeringen valt att i lagen&lt;br /&gt; 
fastställa vilken verksamhet som banker skall tillåtas bedriva. Vi anser att&lt;br /&gt; 
den mycket snabba utvecklingen på penning- och kapitalmarknaden snarare&lt;br /&gt;
motiverar en lag som tar sikte på att föreskriva den typ av verksamhet&lt;br /&gt; 
som en bank inte får bedriva. Visserligen skulle en sådan ansats ha ökat&lt;br /&gt; 
arbetet med den nya banklagen, men på sikt skulle man slippa återkommande&lt;br /&gt;
revideringar. Man kan i dagsläget inte förutsäga vilka instrument&lt;br /&gt; 
som kommer att introduceras i framtiden. Man vet ej heller hur marknadskonstellationen&lt;br /&gt;
i övrigt kommer att gestalta sig. Då den lagstiftning som&lt;br /&gt; 
berör penning- och kapitalmarknaden har en tendens att släpa några år&lt;br /&gt; 
efter i utvecklingen, leder regeringens modell till att önskvärda förändringar&lt;br /&gt;
fördröjs. Förslaget är med andra ord inte tillräckligt robust för framtida&lt;br /&gt; 
strukturförändringar inom bank- och kreditsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall oktroj endast beviljas ”om regeringen finner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den planerade rörelsen vara nyttig för det allmänna ” (2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BAL och FBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har en stark tilltro till den fria marknaden. Det är hushållens&lt;br /&gt; 
och företagens efterfrågan av finansiella tjänster som bör avgöra om behov&lt;br /&gt; 
föreligger. Statens uppgift på området bör begränsas till att kontrollera att&lt;br /&gt; 
bank- och kreditinstituten följer de verksamhetskrav som gäller. Vi anser att&lt;br /&gt; 
behovsprövningen snarast bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sparbankslagen (I kap. 1 §SBL) skrivs att en sparbanksrörelse skall avse&lt;br /&gt; 
främst ett visst geografiskt verksamhetsområde. Vi anser att det av konkurrensskäl&lt;br /&gt;
kan vara positivt om flera banker, oavsett om det gäller affärsbanker,&lt;br /&gt;
föreningsbanker eller sparbanker, existerar inom samma område.&lt;br /&gt; 
Konkurrensen blir starkare, vilket leder till bättre kundservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsförslaget om en ny bankrörelselag innehåller en rad brister. Vi&lt;br /&gt; 
kan inte biträda regeringens propå att samma kapitaltäckningsregler som&lt;br /&gt; 
krävs för Sverige även skall gälla för hel- eller delägda dotterbolag utomlands.&lt;br /&gt;
Det existerar fall då de svenska kapitaltäckningskraven ligger avsevärt&lt;br /&gt;
över vad som gäller i utlandet. Det bör även poängteras att konsolideringskravet&lt;br /&gt;
långt ifrån alltid tillämpas i andra länder. Det lagda förslaget&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;om kapitaltäckningsregler skulle således innebära en konkurrensnackdel Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för svenska företag. Bankföreningen påpekar dessutom att gällande kapi- N121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taltäckningsregler hittills fungerat bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar förslaget till nya revisionsregler betonas i propositionen att&lt;br /&gt; 
"revisorerna skall särskilt granska att banken fullgjort sina skyldigheter i&lt;br /&gt; 
fråga om skatter och avgifter”. Om så inte är fallet skall revisorn göra anmärkning&lt;br /&gt;
om detta och underrätta länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna del av den nya bankrörelselagen följer regeringens proposition&lt;br /&gt; 
(1984/85:30) om en effektivare företagsrevision. Vi gick emot förslaget redan&lt;br /&gt;
då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kan befaras skada förtroendet mellan företagsledningen och&lt;br /&gt; 
revisorn. Revisorn skulle komma att uppfattas som skattemyndigheternas&lt;br /&gt; 
förlängda arm. Därmed föreligger risk att revisorn inte får fullständiga&lt;br /&gt; 
upplysningar om företaget, vilket försvårar revisorns uppgift. Vidare kan&lt;br /&gt; 
förslaget befaras medföra en extra arbetsbörda för revisorerna och leda till&lt;br /&gt; 
ökade kostnader för företagen. Det är dessutom oklart vilka förutsättningarna&lt;br /&gt;
skall vara för att utkräva ansvar av en revisor som inte fullgör sina&lt;br /&gt; 
åligganden enligt förslaget. Avslutningsvis riskerar förslaget att urvattna&lt;br /&gt; 
den ursprungliga företagsrevisionen till förmån för en mer renodlad skatteoch&lt;br /&gt;
avgiftsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått anser vi att regeln om skyldighet för revisor att granska om&lt;br /&gt; 
ett bolag fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter inte bort&lt;br /&gt; 
införas i aktiebolagslagen. När den nu finns kan det emellertid vara riktigt&lt;br /&gt; 
att samma regler gäller för både banker och andra företag. Vi vill således&lt;br /&gt; 
inte i dag motsätta oss att dessa regler införs i bankrörelselagen, men avser&lt;br /&gt; 
att återkomma till den principiella frågan under den allmänna motionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås dessutom att en bank endast får rätt att förvärva&lt;br /&gt; 
en fordran om låneavtalet har en sådan utformning att banken själv kunnat&lt;br /&gt; 
bevilja krediten enligt nu gällande regler. Detta utgör en onödig begränsning&lt;br /&gt;
av bankernas verksamhet. Bankföreningen har påpekat att förslaget&lt;br /&gt; 
innebär ett hinder för banker att förvärva exportfordringar a forfait för&lt;br /&gt; 
vidare placering på den internationella marknaden samt att det utgör ett&lt;br /&gt; 
hinder för bankerna att ta hand om köpeskillingsreverser för t. ex. fastigheter.&lt;br /&gt;
Vi bör även komma ihåg att nya instrument ständigt introduceras. Vi&lt;br /&gt; 
vill inte hindra bankerna från att aktivt delta i en framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen måste en aktie som förvärvas i samband med emission&lt;br /&gt;
säljas inom ett år. Vi anser att rådande dispensregler är otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande medges dispens endast i slutet av ettårsperioden. Då har&lt;br /&gt; 
hindret för marknadsplaceringen blivit uppenbart. Konsekvensen av gällande&lt;br /&gt;
lagstiftning är att bankernas risktagande vid introduktioner blir onödigt&lt;br /&gt;
högt. Detta fördyrar företagets emissionskostnad, dvs. introduktionskursen&lt;br /&gt;
sätts för lågt. Bankföreningen har föreslagit att tidsgränsen förlängs&lt;br /&gt; 
till tre år. Med hänsyn till börscyklernas genomsnittliga tidslängd är detta&lt;br /&gt; 
en rimlig propå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsförslaget skall bankers utlåning även fortsättningsvis&lt;br /&gt; 
vara kortfristig. Föredraganden konstaterar att denna begränsning leder till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rad olägenheter, men avfärdar därefter dessa argument med att bestäm- 5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;melsén är av traditionell hävd. Följaktligen skall regeln behållas. Vi anser Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bestämmelserna om krediters löptid är en anakronism som bör tas bort. N121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De leder endast till administrativt krångel och extra kostnader för konsumenten.&lt;br /&gt;
Ett gott exempel på hur bankerna lyckats kringgå lagen är deras&lt;br /&gt; 
förmedling av bostadskrediter till sina finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på penning- och kapitalmarknaderna går mot en ökad internationell&lt;br /&gt;
integration. Detta har gjort ettårsregeln direkt olämplig! Lagen&lt;br /&gt; 
försämrar svenska bankers internationella konkurrenskraft och utgör ett&lt;br /&gt; 
hinder att delta i lånekonsortier utomlands. Vi anser att den s. k. gyllene&lt;br /&gt; 
bankregeln är fullt tillräcklig. Slutsatsen är att vi i högre utsträckning än&lt;br /&gt; 
regeringen vill ge bankerna möjlighet att själva avgöra sammansättningen&lt;br /&gt; 
av sin in- och utlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 juli 1985 ges utländska banker rätt att etablera sig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi välkomnade denna utveckling. Det hade dock varit logiskt om nämnda&lt;br /&gt; 
lag även möjliggjort banker gemensamt ägda av svenskar och utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör nu införa samma regler för bank- och kreditinstitut som&lt;br /&gt; 
gäller för övriga aktiebolag, dvs. utlänningar får äga upp till 20 % av aktiekapitalet&lt;br /&gt;
eller röstvärdet. På sikt bör samtliga restriktioner av utländskt&lt;br /&gt; 
ägande i aktiebolag och banker slopas. Med andra ord, inga restriktioner&lt;br /&gt; 
skall gälla för utländska finansiella institut att förvärva aktier i svenska&lt;br /&gt; 
bank- och kreditinstitut. Vi ämnar återkomma till denna fråga i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skepsis mot utländsk verksamhet i Sverige framkommer&lt;br /&gt; 
även av kravet på svenskt medborgarskap för styrelseledamöter och firmatecknare&lt;br /&gt;
i bankaktiebolag och sparbanker (7 kap. 3 § BAL och 3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBL). Vi anser att bolagsstämman skall ges rätt att tillsätta sin styrelse på&lt;br /&gt; 
grundval av kompetens. Kravet på svenskt medborgarskap och regeringsgodkännande&lt;br /&gt;
av valet av ordförande bör slopas. Det är viktigt att bankerna&lt;br /&gt; 
erhåller en professionell företagsledning och styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi välkomnar dock förslaget om rätt för valutautlänning att öppna filial&lt;br /&gt; 
utomlands. 1 den internationella tjänstehandeln ställs dock ofta krav på&lt;br /&gt; 
reciprocitet. För att undvika framtida konflikter och för att undanröja hinder&lt;br /&gt;
för svenska bankers utlandsetableringar bör vi även tillåta utländska&lt;br /&gt; 
banker att öppna filialer i Sverige. Regeringens främsta argument mot ett&lt;br /&gt; 
tillmötesgående av reciprocitetsprincipen är att detta inte skulle stå i överensstämmelse&lt;br /&gt;
med valutaregleringen. Då vi önskar avskaffa valutaregleringen&lt;br /&gt;
finner vi inget bärande skäl att motsätta oss utländsk etablering av&lt;br /&gt; 
filialer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:12,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 november 1986&lt;br /&gt; 
Christer Eirefelt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Norberg (fp) Kjell-Arne Welin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hadar Cars (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Christer Eirefelt</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gudrun Norberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kjell-Arne Welin</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hadar Cars</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02N121</dok_id>
<subtitel>Christer Eirefelt m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_n_121.pdf</filnamn>
<filstorlek>138789</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F8A67A49-1F06-40D3-ABFE-5B7F87B3ED92</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>