<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104140</hangar_id>
 <dok_id>GA02Kr108</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Kr108</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Kr108 Oskar Lindkvist och Magnus Persson (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KrU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>108</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:03:23</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Oskar Lindkvist och Magnus Persson (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Kr108/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Kr108</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Kr108</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Kr 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist och Magnus Persson (s)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1986/87&lt;br /&gt; 
Kr 108-109&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet är landets centralmuseum på det naturvetenskapliga&lt;br /&gt;
området. Härav följer ansvar för dokumentation och information beträffande&lt;br /&gt;
vårt lands naturmiljö och för utvecklingsinsatser inom det naturhistoriska&lt;br /&gt;
museiområdet. Som framhållits redan i 1984 års forskningsproposition är&lt;br /&gt; 
riksmuseet unikt i den svenska museivärlden genom sin utpräglade forskningsprofil&lt;br /&gt;
med tonvikt på naturvetenskaplig grundforskning. Internationellt&lt;br /&gt; 
intar museet en framskjuten position genom sina kvantitativt och kvalitativt&lt;br /&gt; 
högtstående vetenskapliga samlingar och forskningsinsatser. 80% av de samlade&lt;br /&gt;
resurserna vid museet utnyttjas för forskning och vård av samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom museets forskningsavdelning består av tre huvuddelar:&lt;br /&gt;
grundforskning, vård av samlingar och vetenskaplig service. Grundforskningens&lt;br /&gt;
huvudinriktning är taxonomi eller systematik och biogeografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom forskning i systematik skaffar man sig en uppfattning om organismvärldens&lt;br /&gt;
utveckling samt om släktskapsförhållanden mellan olika organismer.&lt;br /&gt;
Biogeografin har nära samband med systematiken och syftar till att ge&lt;br /&gt; 
en bild av organismernas utbredning på jorden och till att ge en förklaring till&lt;br /&gt; 
den geografiska fördelningen av djur och växter på jorden. Naturvårdsundersökningar&lt;br /&gt;
är beroende av taxonomisk expertis och taxonomiskt kunnande&lt;br /&gt; 
och riksmuseet är landets centrum för sådan kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlingarna är internationella och på det internationella planet utförs&lt;br /&gt; 
forskning som syftar till ökade kunskaper om hotade växt- och djurarter,&lt;br /&gt; 
framför allt i tropiska ekosystem. Också polarområdenas fauna undersöks vid&lt;br /&gt; 
riksmuseet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksmuseets forskningsinriktning gör det naturligt att kombinera grundforskning&lt;br /&gt;
och tillämpad forskning: systematik och evolutionsforskning kombineras&lt;br /&gt;
med arbete för bevarande av jordens resurser. Under senare år har&lt;br /&gt; 
sjukdomstillståndet bland Östersjöns sälar ingående studerats, varvid miljögifternas&lt;br /&gt;
effekter kunnat dokumenteras. Här har riksmuseets samlingar av&lt;br /&gt; 
sälkranier kunnat användas för att beskriva när de omfattande sjukliga förändringarna&lt;br /&gt;
började uppträda i Östersjön. Museets samlingar har ett särskilt&lt;br /&gt; 
värde i det att de möjliggör studier av det historiska förloppet av en miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på annan, icke samlingsbaserad, service kan följande nämnas.&lt;br /&gt;
Laboratoriet för isotopgeologi utför olika slag av isotopanalyser av&lt;br /&gt; 
mineral och bergarter, inkl. åldersbestämningar av sådana prover. Palynologiska&lt;br /&gt;
laboratoriet ger pollenrapporter. Dataenheten ger ADB-service i första&lt;br /&gt; 
hand till naturvårdsprojekt och tillhandahåller systematiska register till nor- 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Kr 108-109&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;diska projekt. Ringmärkningscentralen ger service till ringmärkningsprojekt&lt;br /&gt; 
och information som kan utnyttjas i miljö- och forskningssammanhang. Biocidlaboratoriet&lt;br /&gt;
förmedlar analysdata för den nordiska miljöövervakningen&lt;br /&gt; 
(PMK). Zootaxonomiska servicecentralen utför sortering och bestämning av&lt;br /&gt; 
evertebrater från material som insamlats i större mängd av forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksmuseets forskning finansieras genom ordinarie budgetmedel samt&lt;br /&gt; 
särskilda projektmedel från SNV, NFR, STU m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför framtiden är det mycket angeläget att bredda grundforskningen.&lt;br /&gt; 
Målet är att bland forskare och handläggare ha specialister på flertalet av de&lt;br /&gt; 
växt- och djurgrupper som är speciellt rikt representerade i samlingarna och&lt;br /&gt; 
som har ett stort vetenskapligt och tillämpat intresse. Biologiutredningen&lt;br /&gt; 
framhåller att svensk kryptogamforskning är av hög kvalitet men av alltför&lt;br /&gt; 
blygsam omfattning. Såväl grundforskning som tillämpad forskning inom&lt;br /&gt; 
andra ämnesområden såsom ekologi, fysiologi och inte minst skogs- och&lt;br /&gt; 
jordbruksforskning måste ha tillgång till fler specialister på lägre växter, t. ex.&lt;br /&gt; 
mossor, lavar och alger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lägre djurlivet, ryggradslösa djur, är en ytterst betydelsefull men föga&lt;br /&gt; 
utforskad komponent i vår naturmiljö på land, i sjöar och i våra omgivande&lt;br /&gt; 
hav. För att kunna följa och bedöma förändringar till följd av bl. a. försurning&lt;br /&gt; 
och övergödning är en faunistisk-systematisk dokumentation av denna del av&lt;br /&gt; 
ekosystemet nödvändig. Utrotning av arter till följd av miljöförändringar sker&lt;br /&gt; 
ständigt och beträffande ryggradslösa djur ofta utan att den över huvud taget&lt;br /&gt; 
blir noterad. Systematiker har här en viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamling, hantering och utnyttjande av miljödata inkl. naturvetenskapliga&lt;br /&gt;
samlingar är en förutsättning för såväl servicebetonad forskning som&lt;br /&gt; 
egentlig grundforskning. För att detta arbete skall fungera effektivt och&lt;br /&gt; 
rationellt krävs betydande förstärkningar av museets ADB-resurser. Detta är&lt;br /&gt; 
särskilt angeläget då museet ger ADB-service även externt, i första hand till&lt;br /&gt; 
naturvårdsprojekt. Museet har också stora eftersatta utrustningsbehov även i&lt;br /&gt; 
övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beredningen av forskningspropositionen har riksmuseet&lt;br /&gt; 
för de närmsta tre åren särskilt pekat på behovet av en delning av professuren&lt;br /&gt; 
i mineralogi och isotopgeologi, förstärkning av personal på intendent- och&lt;br /&gt; 
amanuensnivån, återbesättande av tidigare vakanssatta tjänster för samlingarnas&lt;br /&gt;
vård, förstärkning av ADB-resurserna samt materielanslaget för forskning&lt;br /&gt;
och vård av samlingarna. Dessa åtgärder belöper sig på 4 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskningspropositionen slås fast, att bl. a. den miljövårdsinriktade forskningen&lt;br /&gt;
skall ges hög prioritet liksom det internationella forskningssamarbetet.&lt;br /&gt;
I avsnittet om naturhistorisk forskning redovisar föredragande statsrådet&lt;br /&gt; 
följande övervägande: ”Med hänsyn till naturhistoriska riksmuseéts särskilda&lt;br /&gt; 
forskningsprofil bör museet enligt min mening få resursförstärkningar som&lt;br /&gt; 
motsvarar resursutvecklingen för naturvetenskaplig forskning i övrigt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anslagsfördelningen har naturhistoriska riksmuseet beräknats få en&lt;br /&gt; 
ökad medelstilldelning med 700000 kr. först fr. o. m. budgetåret 1989/90.&lt;br /&gt; 
Medlen är avsedda för delning av en professur enligt museets önskemål samt&lt;br /&gt; 
för forskningssamlingarnas vård. Denna ökade medelstilldelning svarar dock&lt;br /&gt; 
inte upp emot de i propositionen angivna målen och resursutvecklingen för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Krl08&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;den naturvetenskapliga forskningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de i propositionen angivna målen och prioriteringarna,&lt;br /&gt; 
museets roll för miljöforskningen och de ovan redovisade behoven bör utöver&lt;br /&gt; 
den ökning som redovisats i propositionen museet tilldelas ytterligare medel&lt;br /&gt; 
för forskningssamlingarnas vård även för budgetåren 1987/88 och 1988/89.&lt;br /&gt; 
Därutöver är det särskilt angeläget att det nu mycket eftersatta ADB-stödet&lt;br /&gt; 
till forskningen förbättras redan fr. o. m. budgetåret 1987/88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill vi stryka under vikten av att riksmuseet får del av de 600 milj.&lt;br /&gt; 
kr., som affärsbankerna under samma treårsperiod förklarat sig villiga att&lt;br /&gt; 
avsätta för förnyelse av framför allt utrustning. Denna är nämligen mycket&lt;br /&gt; 
bristfällig på museet. För att bedriva en effektiv forskning erfordras en&lt;br /&gt; 
omfattande förnyelse och komplettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1987/88 inom ramen för&lt;br /&gt; 
anslaget D 28. Till regeringens disposition på åttonde huvudtiteln medel&lt;br /&gt;
får tas i anspråk för tillgodoseende av de i motionen påtalade&lt;br /&gt; 
behoven av förbättrad vård av forskningssamlingarna samt utbyggt&lt;br /&gt; 
ADB-stöd till forskningen vid naturhistoriska riksmuseet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av&lt;br /&gt; 
en mera långsiktig förstärkning av naturhistoriska riksmuseets grundforskning&lt;br /&gt;
på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskar Lindkvist (s) Magnus Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Kr 108&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Oskar Lindkvist</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Magnus Persson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Kr108</dok_id>
<subtitel>Oskar Lindkvist och Magnus Persson (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_kr_108.pdf</filnamn>
<filstorlek>132227</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9DC4A788-58B5-4BD6-B3EC-407DFD61C25C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>