3104336 GA02K127 1986/87 K127 mot mot Motion 1986/87:K127 Bengt Westerberg m. fl. (fp) Motion Motion KU 127 0 1987-05-29 00:00:00 2014-11-04 13:05:46 2014-11-04 00:00:00 Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m. (prop. 1986/87:151) Bengt Westerberg m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02K127/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02K127 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02K127 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:K127</p> <p>Bengt Westerberg m. fl. (fp)</p> <p>Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m.<br /> (prop. 1986/87:151)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den föreliggande propositionen är ett egendomligt dokument. En stor del<br /> av propositionens överväganden föreläggs inte riksdagen för beslut utan<br /> skall uppenbarligen ses som en positionsbestämning från socialdemokraterna<br /> inför de parlamentariska överläggningar som föredragande statsrådet<br /> aviserar att han ämnar inbjuda till för ärendets fortsatta beredning. Dessa<br /> överläggningar syftar till att uppnå enighet mellan de politiska partierna<br /> kring en förestående omfattande reformering av tryckfrihetsförordningen<br /> för att skapa ett utbyggt grundlagsskydd för fler medier än det tryckta ordet.<br /> Vi delar självfallet regeringens ambition att dessa överläggningar skall syfta<br /> till att nå fram till ett resultat som innebär att de grundlagsändringar som<br /> kan bli aktuella kan fattas i bred enighet i riksdagen.</p> <p>Vi beklagar dock att regeringen i detta lagstiftningsarbete har valt att<br /> frångå det traditionella sättet att bereda grundlagsfrågor, nämligen att göra<br /> detta i samråd med den politiska oppositionen redan från början. Det sätt<br /> på vilket regeringen nu har valt att lägga upp arbetet riskerar att försvåra<br /> möjligheterna att hitta breda parlamentariska lösningar.</p> <p>Förutom att redogöra för de principiella utgångspunkter vilka regeringen<br /> anser skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med att stärka grundlagsskyddet<br /> för de nya medierna presenteras i propositionen ett antal förslag<br /> om ändringar i tryckfrihetsförordningen. Vi behandlar dessa förslag i<br /> det följande.</p> <p>Vi avstår emellertid från att nu kommentera samtliga de delar som behandlas<br /> i den del av propositionen som kommer att bli föremål för den<br /> parlamentariska beredningen. I samband med detta arbete kommer vi<br /> självfallet, att utifrån våra sedan länge kända uppfattningar, yrka att förhandsgranskningen<br /> av film som vänder sig till vuxna skall tas bort. Vi kommer<br /> vidare att hävda att det skall råda grundlagsfäst frihet att etablera<br /> sändningsföretag inom etern.</p> <p>Vi vill emellertid redan nu kort ange några principiella utgångspunkter<br /> som vi anser bör gälla för det fortsatta beredningsarbetet. Vi framställer<br /> också yrkanden i vissa frågor där vi anser att riksdagen redan nu bör fatta<br /> beslut.</p> <p>Den lagtekniska konstruktionen</p> <p>Bakgrunden till att regeringen sent omsider väljer att låta frågan om hur<br /> man skall skapa ett utbyggt grundlagsskydd för fler medier än det tryckta</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ordet bli föremål för en parlamentarisk beredning är den kritik som i den Mot. 1986/87</p> <p>allmänna debatten har riktats mot den lagtekniska konstruktion som har K127</p> <p>valts i lagrådsremissen. Detta förslag innebär att villkoren för de övriga<br /> uttrycksformerna regleras i en andra avdelning fogad till nuvarande tryckfrihetsförordningen<br /> (TF). Kritikerna förordade i stället den modell som har<br /> föreslagits av yttrandefrihetsutredningen, med villkoren givna i en fristående<br /> yttrandefrihetsgrundlag vid sidan av TF.</p> <p>Utredningens ambition bakom den planerade reformen var — såsom den<br /> också avtecknade sig i direktiven till yttrandefrihetsutredningen — att så<br /> långt möjligt göra tryckfrihetsförordningens principer bärande i grundlag<br /> även för de andra medierna. Det var då logiskt att försöka åstadkomma en<br /> sammanhållen grundlag, gemensam för alla de offentliga uttrycksformerna.</p> <p>Ett sådant försök gjordes också först i yttrandefrihetsutredningen, konsekvent<br /> genomfört enligt TF:s mönster. Men under den debatt som fördes i<br /> den lagtekniska frågan inom och utom utredningen mognade en enighet<br /> fram till förmån för alternativet den fristående grundlagen.</p> <p>Det uttryckte inte något misslyckande — det hade visat sig möjligt att<br /> föra ut TF-principerna till de andra medierna. Men det hade inte kunnat ske<br /> fullt ut.</p> <p>Den lagtekniska frågan besvarades i varsamhetens tecken. Man föredrog<br /> att låta TF stå kvar orubbad, med sin historiska hävd och med sin helgjutna<br /> systematik — inte ensam men alltjämt utgörande det obrutna mönstret.</p> <p>I lagrådsremissen har nu valts en tredje lösning. Enligt vår mening är det<br /> inte någon lyckad lösning. Den för in en osäkerhet i TF, vars systematik<br /> rubbas både till form och i sak. I stället för en andra grundlag på egna fötter<br /> får vi en TF på svaga fötter.</p> <p>Vi vill inte göra gällande att alla argument omedelbart skulle tala i samma<br /> riktning. 1 propositionen anförs exempelvis ett som kräver en begrundan.</p> <p>En särskild yttrandefrihetsgrundlag kan, påpekas det, komma att ses som<br /> något av en mediepolitikens experimentområde. Det kan inte, sägs det vidare,<br /> uteslutas, att en sådan utveckling på lång sikt skulle innebära risker<br /> för tryckfriheten lika väl som för yttrandefriheten i övriga medier.</p> <p>Risken för en experimentlusta som styrs av en önskan att snarare kontrollera<br /> än främja yttrandefriheten finns. Frågan är var den skall tas — i tryckfrihetsförordningen<br /> eller utanför den. Kanske kan risken trots allt avvärjas<br /> bäst om den opinion som slår vakt om yttrandefriheten har kvar ett intakt<br /> fäste i TF.</p> <p>Saken är svårbedömd eftersom det ytterst rör sig om antaganden om<br /> vilken grad av respekt som kan komma att visas inför skilda lagkonstruktioner,<br /> i kritiska lägen eller under intryck av försåtliga förskjutningar i tänkesätten.<br /> Men det gör inte frågan mindre viktig.</p> <p>Vi har vid våra försök att stämma av argumenten för och emot olika<br /> lösningar kommit fram till att yttrandefrihetsutredningens är den tryggaste.</p> <p>Vi anser därför också att den breda enigheten under den fortsatta beredningen<br /> bör sökas där den redan en gång har konstaterats, i den parlamentariska<br /> utredningen. Och vi förutsätter att det inom ramen för den fortsatta<br /> beredningen blir möjligt att fritt aktualisera olika delförslag lagda under 17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>utredningsarbetet. Hela den tänkta grundlagsreformen måste göras till- Mot. 1986/87<br /> gänglig för en prövning. K127</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Utvidgad meddelarfrihet</p> <p>Folkpartiet anser att det är angeläget att man tar fasta på yttrandefrihetsutredningens<br /> förslag att meddelarfriheten skall utvidgas till att gälla även<br /> utanför det offentligrättsliga området. Sedan förslaget lades fram har argumenten<br /> för det ökat i tyngd. Raden av ”affärer” har demonstrerat vikten av<br /> att man gör allvar av principen att ”där beslutsmakt finns, där skall också<br /> insyn finnas”.</p> <p>Departementschefen uttalar sympati för förslaget. Men han anför betänkligheter<br /> inför dess räckvidd. Vi finner inte dessa invändningar relevanta.<br /> Det utvidgade skyddet skall enligt utredningsförslaget bara aktualiseras<br /> om det finns en avtalad tystnadsplikt, efterforskning inleds eller sanktioner<br /> aktualiseras.</p> <p>Förslaget finns utarbetat i lagtext i utredningens huvudbetänkande och i<br /> dess betänkande om följdlagstiftningen. Lagtexten måste dock ges en något<br /> annan utformning beroende på den teknik som i propositionen har valts för<br /> kvalificeringen av tystnadsplikter. På den korta motionstid som har stått till<br /> buds har det inte varit möjligt att genomföra den modifieringen. Vi utgår<br /> från att det kan ske under det fortsatta beredningsarbetet. Vad vi här har<br /> anfört angående ett utvidgat meddelarskydd bör riksdagen som sin mening<br /> ge regeringen till känna.</p> <p>Kompletterad instruktion</p> <p>I 1 kap. 4 § första stycket TF finns, konstaterar yttrandefrihetsutredningen i<br /> sitt huvudbetänkande, en bestämmelse som sedan länge har ansetts vara en<br /> av de allra viktigaste i TF. Den föreskriver att alla som har att vaka över<br /> TF:s efterlevnad skall ha i åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett<br /> fritt samhällsskick, fästa uppmärksamheten mer på ämnets och tankens än<br /> på uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål<br /> hellre fria än fälla. Bestämmelsen, som brukar kallas instruktionen,<br /> gäller enligt sin ordalydelse bara inom TF:s direkta tillämpningsområde.</p> <p>Utanför det området finns däremot ingen uttrycklig lagregel om rätt och<br /> skyldighet att beakta yttrandefrihets- och informationsintressena i fall av<br /> kollisioner mellan dem och något annat av rättsordningen skyddat intresse.<br /> Sådana intressekollisioner kan föreligga exempelvis i mål som rör intrång i<br /> upphovsrätt och i mål som rör sättet för anskaffning av uppgifter för publicering.</p> <p>Utredningen fann det vara en brist i gällande rätt att lagstiftningen inte<br /> ger något formellt stöd för beaktande av yttrandefrihets- och informationsfrihetsintressen<br /> som kan finnas också i vanliga brottmål. Den bristen har<br /> vid några tillfällen kommit i dagen under de senaste åren vid handläggningen<br /> av brottmål och har tilldragit sig allmän uppmärksamhet.</p> <p>Den praktiska slutsats som utredningen har dragit är att man direkt till<br /> instruktionen bör foga ett andra stycke av följande innehåll: "Den som i</p> </div> <div class="block ml_52"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>övrigt skall döma i brottmål skall iaktta samma förhållningssätt, om det av Mot. 1986/87</p> <p>omständigheterna framgår att syftet har varit att tillgodose yttrande- och K127</p> <p>informationsfriheten.”</p> <p>Vi föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med vad vi här har anfört.</p> <p>Hets mot folkgrupp</p> <p>I propositionen föreslås en skärpning av ansvarsbestämmelsen om hets mot<br /> folkgrupp i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningens brottskatalog.</p> <p>Förslaget innebär att kravet på att ett uttalande för att vara straffbart måste<br /> ske offentligt eller spridas bland allmänheten slopas. Det skall enligt förslaget<br /> räcka att ett missaktande uttalande görs eller sprids.</p> <p>Samhället skulle därmed slå fast att alla uttalanden som uttrycker missaktning<br /> för folkgrupp etc. är oacceptabla så snart de förekommer utanför<br /> den rent privata sfären (nära anhörig) enligt propositionens motivtext.</p> <p>För folkpartiet har det alltid varit självklart att bekämpa rasism och fördomar.<br /> Det ingår i vårt liberala arv. Men i detta arv ligger också en strävan<br /> att försvara yttrandefrihet och tryckfrihet.</p> <p>I den konflikt som sålunda oundvikligen måste uppstå mellan dessa båda<br /> för demokratin väsentliga intressen måste alltså ytterst grannlaga avvägningar<br /> göras. I dessa avvägningar har vi tidigare av olika skäl ansett oss<br /> böra acceptera de inskränkningar i yttrandefriheten som redan finns genom<br /> brottsbalkens nuvarande förbud mot hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § BrB.</p> <p>Vi har också — inte minst med tanke på invandrarfientliga yttringar som<br /> kommit till uttryck på sistone — förståelse för att frågan om ett starkare<br /> förbud än hittills kommit upp till debatt. Av rent känslomässiga skäl kunde<br /> det alltså vara lockande att biträda propositionens förslag eftersom den<br /> också råkat komma i en tid när några små men högljudda och militanta<br /> invandrarfientliga grupper lyckats fånga en viss massmediai uppmärksamhet.<br /> Det intresse dessa grupper därigenom måhända kan ha fångat för sina<br /> odemokratiska idéer måste naturligtvis bekämpas med all kraft. Det skall<br /> därför inte råda något tvivel om att vi står bakom bevekelsegrunderna till<br /> propositionens förslag.</p> <p>Frågan är dock om kampen mot rasism och invandrarfientlighet skall ske<br /> öppet, med övertygande argument eller genom ytterligare förbud och inskränkningar<br /> i den yttrandefrihet som är en av grundpelarna i vår demokrati.<br /> Vi har för vår del stannat för att den bör och måste ske genom en öppen<br /> debatt. Vi är själva — och vi menar att övriga riksdagspartier också är det —<br /> så övertygade om att vi har absolut rätt och har en överväldigande majoritet<br /> av Sveriges folk bakom oss när vi påstår att varje generellt missaktande<br /> uttalande om folkgrupp eller ras är så odemokratiskt, ologiskt och omänskligt<br /> att det går att med argument övertyga nästan alla dem som till äventyrs<br /> har en annan uppfattning att de har fel. Vi är också övertygade om att det är<br /> synnerligen viktigt att vi får behålla denna möjlighet i framtiden. Vi kan<br /> nämligen aldrig i lag förbjuda någon medborgare att tänka odemokratiska<br /> tankar. Och för oss framstår ett samhälle där ”tankens frihet” vore detsamma<br /> som friheten att tänka i det fördolda men inte tala öppet som det mest<br /> skrämmande av alla. Med dessa för oss grundläggande värderingar blir</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>resultatet av våra avvägningar att vi inte kan eller vill stödja förslaget om en<br /> ändring av 7 kap. 4 § TF och 16 kap. 8 § BrB.</p> <p>Att nu slå in på en väg där man förbjuder människor att också i slutna<br /> församlingar framföra vissa uppfattningar riskerar vidare att leda till att<br /> samhället för att kontrollera att förbudet efterföljs tvingas att förlita sig på<br /> angivare eller vidta andra integritetskränkande åtgärder. Detta öppnar perspektiv<br /> som måste förbli främmande för vårt land.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör dessa rent principiella och med grundlagarnas<br /> idéer överensstämmande argument vara tillräckliga för ett avslag. Vi vill<br /> emellertid därutöver tillägga att förslaget (rent lagtekniskt) rimmar illa med<br /> de ambitioner justitieministern ger uttryck för i den allmänna motiveringen<br /> såsom att ”grundlagsskyddet för yttrandefriheten bör förstärkas”, att det<br /> ”mäste krävas särskilda skäl för att i grundlag reglera förhållandet mellan<br /> enskilda” och att det är viktigt att ”skyddet ges en sådan utformning att<br /> reglerna blir tillräckligt klara för att inte vålla tillämpningsproblem för<br /> myndigheter och enskilda”. Vi kan nämligen själva instämma i samtliga<br /> yttranden. Vi beklagar att justitieministern och regeringen inte själva drar<br /> konsekvenserna av dessa påståenden.</p> <p>Brottskatalogen</p> <p>Enligt departementschefens förslag införs i brottskatalogen principen om<br /> s. k. dubbel täckning även beträffande brotten om otillåtet offentliggörande.<br /> Detta innebär att det straffbara området väl kan inskränkas genom<br /> lagstiftningsbeslut i vanlig ordning men inte utvidgas utan att grundlagsändring<br /> genomförs. Departementschefen vill dock — i motsats till vad yttrandefrihetsutredningen<br /> föreslog — bibehålla nuvarande ordning om landet<br /> är i krig eller omedelbar krigsfara. Då skall som tryckfrihetsbrott anses<br /> också sådan gärning som en ansvarig utgivare begår genom att offentliggöra<br /> uppgifter om förhållanden vilkas röjande enligt allmän lag innefattar<br /> annat brott mot rikets säkerhet än som enligt TF.s brottskatalog tillämpas i<br /> fredstid. Vi anser oss inte kunna tillstyrka departementschefens förslag utan<br /> förordar att man i stället skall godta yttrandefrihetsutredningens förslag att<br /> något undantag för krigsförhållanden inte skall göras i fråga om brotten<br /> mot rikets säkerhet. De bestämmelser som tillämpas i fredstid är så utformade<br /> att de täcker in även de extrema lägena.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört angående ett utvidgat meddelarskydd,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen<br /> att ett nytt andra stycke av följande lydelse införs:</p> <p>Den som i övrigt skall döma i brottmål skall iaktta samma förhållningssätt,<br /> om det av omständigheterna framgår att syftet har varit att tillgodose<br /> yttrande- och informationsfriheten.</p> <p style="margin-left:11px;">3. att riksdagen avslår propositionens förslag om ändring av 7 kap.4 § 20</p> <p>tryckfrihetsförordningen och 16 kap. 8 § brottsbalken angående hets mot<br /> folkgrupp,</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>K127</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>4. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller 7 kap. 5 § p. 3<br /> tryckfrihetsförordningen angående tryckfrihetsbrott vid krig eller krigsfara.</p> <p>Stockholm den 29 maj 1987</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Bengt Westerberg (fp)<br /> Ingemar Eliasson (fp)<br /> Karin A hr/and (fp)<br /> Anne Wibble (fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p>Kerstin Ekman (fp)<br /> Birgit Friggebo (fp)<br /> Jan-Erik Wikström (fp)</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:4px;">K127</p> </div> <div class="block ml_52"><p>21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 Bengt Westerberg fp 1 undertecknare 0 Ingemar Eliasson fp 2 undertecknare 0 and fp 3 undertecknare 0 Anne Wibble fp 4 undertecknare 0 Kerstin Ekman fp 5 undertecknare 0 Birgit Friggebo fp 6 undertecknare 0 Jan-Erik Wikström fp 7 undertecknare GA02K127 Bengt Westerberg m. fl. (fp) mot_198687_k_127.pdf 171618 pdf Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m. (prop. 1986/87:151) https://data.riksdagen.se/fil/A784B904-F890-4615-A707-FC7F3D657F34