3104332 GA02K123 1986/87 K123 mot mot Motion 1986/87:K123 Carl Bildt m. fl. (m) Motion Motion KU 123 0 1987-05-27 00:00:00 2014-11-04 13:05:43 2014-11-04 00:00:00 Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m. (prop. 1986/87:151) Carl Bildt m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02K123/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02K123 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02K123 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87 :K123</p> <p>Carl Bildt m. fl. (m)</p> <p>Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m.<br /> (prop. 1986/87:151)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Regeringen föreslår i proposition 1986/87:151 ett flertal ändringar i tryckfrihetsförordningen.<br /> Förslagen baseras i huvudsak på yttrandefrihetsutredningens<br /> betänkande Värna yttrandefriheten (SOU 1983:70).</p> <p>Till skillnad från den lagrådsremiss som regeringen avlämnat återfinns i<br /> propositionen inget förslag om ett s. k. annex till tryckfrihetsförordningen<br /> (TF) med stadganden om skydd också för andra yttranden än det tryckta<br /> ordet. Justitieministern förklarar i propositionen denna avvikelse med hänvisning<br /> till den debatt som förts sedan lagrådsremissen offentliggjordes.</p> <p>En ny grundlag</p> <p>Yttrandefrihetsutredningens uppdrag var att utarbeta med TF jämförbara<br /> regler till skydd för andra yttranden än det skrivna ordet. Utredningens<br /> arbete var inriktat på att detta skulle kunna ske inom ramen för en sammanhållen<br /> grundlag som skulle sättas i TF:s ställe.</p> <p>Utredningens förslag kom till slut att avvika från denna lösning. Skälet<br /> härtill var de risker som utredningen till slut fann förknippade med en<br /> sammanhållen grundlag. En sådan grundlag skulle — menade utredningen<br /> — kunna urholka skyddet för det tryckta ordet. Ett jämfört med TF med<br /> nödvändighet mindre långtgående skydd för andra medier skulle på sikt<br /> kunna tänkas ”smitta” också TF:s regler i negativ riktning.</p> <p>Lagrådsremissen avvisade denna oro som obefogad. I stället introducerades<br /> — utan någon kontakt med oppositionen — en lagteknisk lösning<br /> med ett annex till TF. 1 annexet återfanns regler för andra medier än tryckta<br /> skrifter. Denna mellankonstruktion hade över huvud taget inte övervägts av<br /> utredningen.</p> <p>Annexet löser inte problemen med en sammanhållen grundlag. Snarare<br /> understryker annexkonstruktionen de risker för en uttunning också av TF<br /> som yttrandefrihetsutredningen uppmärksammade.</p> <p>Justitieministern avstår alltså i den nu föreliggande propositionen från<br /> att lägga förslag i enlighet med lagrådsremissen. Propositionen inskränker<br /> sig till de förslag från lagrådsremissen som utgör förändringar i själva TF.<br /> Den större frågan om skyddet av andra yttranden hänskjuts till en beredningsgrupp<br /> med parlamentarisk förankring.</p> <p>Den mellan partierna gemensamma beredning som justitieministern nu<br /> vill sätta i gång borde — enligt vår mening — ha genomförts innan lagråds</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I * Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr Kl20-127</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>remiss och proposition utarbetats. En sådan process hade anslutit till de Mot. 1986/87</p> <p>traditioner på grundlagsområdet som utbildats genom åren. Det har på K123</p> <p>goda grunder ansetts ligga ett värde i att alla partier är ense om villkoren för<br /> demokratin och för den politiska debatten. Denna tradition har regeringen<br /> nu brutit.</p> <p>Vi beklagar detta. Det faktum att justitieministern på detta stadium önskar<br /> ta del av partiernas synpunkter hjälper inte, så mycket mindre som<br /> propositionen förefaller låsa regeringen än hårdare än lagrådsremissen vid<br /> den annexkonstruktion som vi finner olycklig. Hur den beredning som<br /> justitieministern nu inbjuder till skall kunna föra meningsfulla diskussioner<br /> är svårt att förstå.</p> <p>Det sätt på vilket regeringen handlagt den nu förestående förändringen<br /> av skyddet för yttrande- och tryckfriheten inger starka betänkligheter. Resultatet<br /> av ett mödosamt utredningsarbete — där utredningen vinnlagt sig<br /> om att nå den samstämmighet som den tidigare respekterade traditionen<br /> bjuder — har regeringen lagt åt sidan. Grundlagsreformeringen degraderas<br /> till en lagstiftningsfråga bland andra. Riksdagen bör därför som sin mening<br /> ge regeringen till känna att eventuella framtida förslag till grundlagsförändringar<br /> bör beredas under medverkan av samtliga riksdagspartier på sätt<br /> som ovan angivits.</p> <p>Propositionens förslag</p> <p>Propositionen innehåller alltså inte några förslag till en större reformering<br /> av TF. Däremot föreslås ett antal förändringar inom den nuvarande tryckfrihetsförordningens<br /> ram. Vissa av yttrandefrihetsutredningens förslag<br /> lämnas utan avseende.</p> <p>Vår utgångspunkt är att de förändringar av TF som partierna inom utredningen<br /> kom överens om nu skall genomföras. Vi behandlar i det följande<br /> dessa i förhållande till propositionens förslag.</p> <p>Något grundlagsskydd för reklam anser sig justitieministern inte böra föreslå.<br /> Motiveringen förefaller vara att nuvarande ordning fungerar tillfredsställande<br /> och att det erbjuder alltför stora svårigheter att utsträcka<br /> skyddet utöver dagens gränser.</p> <p>Vi kan inte dela denna uppfattning. Som också yttrandefrihetsutredningen<br /> funnit bör de yttranden som förekommer i reklamsammanhang ges samma<br /> skydd som yttranden i övrigt. Skälet härtill är helt enkelt att också i<br /> reklammeddelanden kan sådan information förekomma som har betydelse<br /> för opinionsbildningen. Att särskilja vissa yttranden — som justitieministern<br /> gör — som mindre skyddsvärda bara på grund av dessas form finner vi<br /> oacceptabelt. Vi är alltså inte beredda att i denna del frångå vad yttrandefrihetsutredningen<br /> föreslagit.</p> <p>Ifråga om förbud mot censur m. m. hade utredningen föreslagit ett principiellt<br /> viktigt stadgande härom i regeringsformen (RF). Inom ramen för<br /> detta stadgande skulle också understrykas statsmakternas neutralitet vid<br /> stöd till offentliga framställningar. Något sådant stadgande vill justitieministern<br /> inte införa.</p> <p>Ett allmänt censurförbud skulle ha en betydelse av samma slag som reg</p> </div> <div class="block ml_26" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>lema i RF till skydd för de mänskliga rättigheterna. När justitieministern Mot. 1986/87</p> <p>avvisar vad utredningen föreslagit med argument som oklar regel, svårighe- K123</p> <p>ten att kunna överblicka konsekvenserna m. m. ger det intryck av samma</p> <p>tvehågsenhet som alltid präglat socialdemokraterna i fri- och rättighetssam</p> <p>manhang.</p> <p>Samma tvehågsenhet återfinns i justitieministerns syn på det generella<br /> stadgandet till skydd för rätten att inneha informationsbärare (t. ex. radioapparater)<br /> och — i än högre grad — kravet på att staten skulle stå neutral<br /> vid stöd till offentliga framställningar (t. ex. tidningar). Det är svårt att<br /> frigöra sig från intrycket att den yttersta orsaken till att justitieministern inte<br /> vill acceptera en regel om statens neutralitet är att staten hittills i sin stödgivning<br /> varit långt ifrån så neutral som det av yttrandefrihetsutredningen föreslagna<br /> stadgandet skulle kräva.</p> <p>Vi ser inte heller i denna fråga något skäl att frångå vad yttrandefrihetsutredningen<br /> föreslagit.</p> <p>I fråga om hets mot folkgrupp vill regeringen införa en regel som gör det<br /> straffbart att uttala vissa typer av yttranden, oavsett om dessa är avsedda för<br /> offentlig spridning eller inte. Utöver yttrandefrihetsutredningen har också<br /> diskrimineringsutredningen behandlat denna fråga.</p> <p>Vi finner det för vår del angeläget att motverka rasdiskriminering och<br /> invandrarfientlighet i alla deras former. Ett fritt och öppet samhälle måste<br /> bygga på tolerans och förståelse människor emellan.</p> <p>Vi ifrågasätter emellertid om de regler regeringen nu föreslår är det bästa<br /> sättet att uppnå dessa syften. Vi noterar att lagrådet anfört invändningar<br /> som regeringen dock valt att bortse från.</p> <p>Idén att straffbelägga yttranden, oavsett om dessa är avsedda för offentlig<br /> spridning eller ej, bryter den princip för regleringen av yttrande- och<br /> tryckfriheten som hittills gällt, nämligen att denna skall avse yttranden som<br /> är avsedda att spridas till allmänheten. Denna princip har ett så stort värde<br /> att inte ens mycket starka motstående intressen bör tillåtas ta över.</p> <p>Yttrandefrihetsutredningen har också på denna punkt föreslagit regler<br /> som tillgodoser såväl tryck- och yttrandefrihetsintresset som intresset att<br /> erbjuda minoriteter ett fullgott skydd. Vi förordar att utredningens förslag<br /> genomförs.</p> <p>När det gäller förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikten<br /> föreslår justitieministern en i förhållande till yttrandefrihetsutredningens<br /> förslag helt ny konstruktion. Frågan berör den mest grannlaga av alla avvägningar,<br /> nämligen hur yttrande- och tryckfrihetsintresset skall kunna<br /> hävdas också i sammanhang där sekretess och tystnadsplikt råder.</p> <p>Utredningen ansåg för sin del att de fall där tystnadsplikten skulle tillåtas<br /> bryta meddelarfriheten uttryckligen borde anges i grundlagen. 1 propositionen<br /> föreslås däremot enbart att beslut i syfte att inskränka meddelarfriheten<br /> skulle kunna fördröjas i tolv månader.</p> <p>Vi finner det olyckligt att på detta område direkt i en proposition introducera<br /> regler som inte varit föremål för utredning. Vi förordar mot denna<br /> bakgrund att förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikten<br /> hänskjuts till den av regeringen förordade parlamentariska beredningen.</p> <p style="margin-left:13px;">Regeringen föreslår att vissa handlingar också utanför myndighetsområ- 7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>det skall omfattas av offentlighetsprincipen. Förslaget presenterades ur- Mot. 1986/87</p> <p>sprungligen av kommunalföretagskommittén. Lagtekniskt sker förändring- K123</p> <p>en genom en ändring i sekretesslagen.</p> <p>Bakgrunden till justitieministerns förslag är att vissa aktiebolag, föreningar,<br /> stiftelser och andra enskilda organ har av staten givits förvaltningsuppgifter<br /> som innefattar myndighetsutövning eller liknande.</p> <p>Propositionens förslag bygger på den tilltalande tanken att offentlig<br /> maktutövning skall omfattas av offentlighetsprincipen, oavsett om denna<br /> maktutövning sker direkt genom stat och kommun eller genom andra organ<br /> och organisationer.</p> <p>Mot den av regeringen föreslagna ordningen kan emellertid anföras att<br /> den bryter principen att reglerna till skydd för tryck- och yttrandefriheten<br /> behandlar det allmännas förhållande till offentlighet och sekretess. Att vidga<br /> dessa reglers omfattning till att också omfatta andra organ än stat och<br /> kommun öppnar för helt nya tillämpningsområden för TF och sekretesslagen.<br /> Konsekvenserna härav är svåra att överblicka men kan, paradoxalt<br /> nog, innebära att tryck- och yttrandefriheten på sikt urholkas. 1 stället för<br /> att vidga offentlighetsprincipen utanför myndighetsområdet bör strävan<br /> vara att koncentrera myndighetsutövningen till de offentliga organen.</p> <p>Vi ser alltså fördelarna med ett system av det slag som regeringen nu<br /> föreslår, men finner likväl nackdelarna beaktansvärda. Vi förordar mot<br /> denna bakgrund att förslaget om handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet<br /> nu avvisas och att frågan hänskjuts till den tidigare nämnda<br /> parlamentariska beredningen för att där ytterligare övervägas.</p> <p>Våldsskildringar m. m.</p> <p>Att skydda framför allt barn mot våld och våldsskildringar är en central<br /> uppgift. Det måste emellertid ske på ett sätt som samtidigt tillgodoser de<br /> intressen som TF skall skydda.</p> <p>Propositionen innehåller förslag om vissa förändringar av reglerna vad<br /> avser skydd mot våldsframställningar m. m. Förslagen blir emellertid till<br /> sin karaktär delvis provisoriska i avvaktan på den parlamentariska beredningens<br /> arbete.</p> <p>I propositionen föreslås att videovåldslagen skall upphävas. Vissa av<br /> lagens bestämmelser upptas i stället i brottsbalken under beteckningen olaga<br /> våldsskildring. Samtidigt utvidgas det straffbara området på så sätt att<br /> även stillbilder som skildrar sexuellt våld eller tvång skall kunna bedömas<br /> som olaga våldsskildring. Möjligheter öppnas vidare att döma till straff<br /> också vid oaktsamhet vad gäller utlämnande av våldsskildringar till barn.</p> <p>Enligt propositionen är avsikten att grundlagsbestämmelser gällande<br /> bl. a. Filmer och videogram senare skall införas. Principen om dubbel täckning<br /> skall — liksom beträffande andra yttrandefrihetsbrott — gälla. I ett<br /> sådant läge skall ansvar för yttrandefrihetsbrottet åvila den ansvarige utgivaren<br /> av filmen eller videogrammet. Frågan om ett utbyggt grundlagsskydd<br /> för bl. a. filmer och videogram tas emellertid inte upp i propositionen utan<br /> skall beredas ytterligare under parlamentarisk medverkan. Då något system<br /> med ansvarig utgivare för filmer och videogram inte införs, kommer det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>alltjämt att vara den som enligt vanliga regler är gärningsman som skall Mot. 1986/87</p> <p>bära ansvaret för brottet olaga våldsskildring. Det är därför allmän åklaga- K123</p> <p>re som skall föra talan om brott mot bestämmelserna.</p> <p>Vi menar att det för närvarande saknas anledning att genomföra de ovan<br /> nämnda lagändringarna. Den nya ordningen blir, såsom medges i propositionen,<br /> ett provisorium i väntan på grundlagsreglering av dessa frågor. Videovåldslagen<br /> bör således för närvarande inte upphävas.</p> <p>Lagen bör emellertid enligt vår mening utformas så som tidigare redovisats<br /> i motion 1984/85:2879 av Anders Björck m. fl. Vi förordar en ordning<br /> för utkrävande av ansvar som överensstämmer med vad som gäller för<br /> utgivning av tryckta skrifter. Detta innebär bl. a. att en ansvarig videofilmsutgivare<br /> skall utses, att ansvaret i andra hand skall åvila den som sprider<br /> videogrammet samt att tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rättegången<br /> i huvudsak skall vara tillämpliga. Förslagets närmare innebörd<br /> framgår av den moderata reservationen till konstitutionsutskottets betänkande<br /> 1985/86:11. Det bör understyrkas att yttrandefrihetsutredningen enhälligt<br /> förordat ett system med ansvarig utgivare för filmer och videogram.</p> <p>Vi menar att med den av oss föreslagna modellen kan möjligheter skapas till<br /> effektiva ingripanden mot straffbar spridning av videogram.</p> <p>Propositionens förslag om upphävande av videovåldslagen och införande<br /> av ett nytt brott olaga våldsskildring i brottsbalken bör således avvisas.</p> <p>För närvarande bör inte heller någon kriminalisering ske vad gäller oaktsamt<br /> utlämnande av våldsskildringar till barn eller framställning och spridning<br /> av skildringar av sexuellt våld eller tvång i bilder som inte ingår i filmer<br /> eller videogram. Dessa frågor får tas upp till behandling i samband med att<br /> grundlagsreglering beträffande bl. a. filmer och videogram aktualiseras.</p> <p>Vad gäller kriminalisering av framställning och spridning av bilder med<br /> visst innehåll, vill vi erinra om att yttrandefrihetsutredningen inte fann skäl<br /> till nya särskilda lagstiftningsåtgärder mot pornografiska alster.</p> <p>Det sagda innebär att vi även motsätter oss propositionens förslag om<br /> införande av brottet olaga våldsskildring i tryckfrihetsförordningens 7 kap.</p> <p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderliga författningsändringar.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:33px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om beredningen av grundlagsfrågor,</p> <p style="margin-left:33px;">2. att riksdagen beslutar om grundlagsskydd för reklam i enlighet<br /> med yttrandefrihetsutredningens förslag,</p> <p style="margin-left:33px;">3. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del<br /> beslutar om förbud mot censur i enlighet med yttrandefrihetsutredningens<br /> förslag,</p> <p style="margin-left:33px;">4. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del<br /> beslutar om regler avseende hets mot folkgrupp i enlighet med yttrandefrihetsutredningens<br /> förslag,</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>5. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del<br /> som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om att frågan om förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikten<br /> skall hänskjutas till den parlamentariska beredningen,</p> <p>6. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del<br /> som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om huruvida vissa handlingar utanför myndighetsområdet skall omfattas<br /> av offentlighetsprincipen skall hänskjutas till den parlamentariska<br /> beredningen,</p> <p>7. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del<br /> beslutar om förändringar i videovåldslagen i enlighet med vad som i<br /> motionen anförts.</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br /> K123</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 27 maj 1987</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Carl Bildt (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Lars Tobisson (m)<br /> Anders Björck (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Ingegerd Troedsson (m)<br /> Ingrid Sundberg (m)</p> <p>Rolf Clarkson (m)<br /> Ann-Cathrine Haglund (m)<br /> Sonja Rembo (m)</p> <p>Per-Olof Strindberg fm)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Nils Carlshamre (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Rolf Dahlberg (m)<br /> Bo Lundgren (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>L. Arne Andersson (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> </div> 0 Carl Bildt m 1 undertecknare 0 Lars Tobisson m 2 undertecknare 0 Anders Björck m 3 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 4 undertecknare 0 Ingrid Sundberg m 5 undertecknare 0 Rolf Clarkson m 6 undertecknare 0 Ann-Cathrine Haglund m 7 undertecknare 0 Sonja Rembo m 8 undertecknare 0 Nils Carlshamre m 9 undertecknare 0 Rolf Dahlberg m 10 undertecknare 0 Bo Lundgren m 11 undertecknare 0 L. Arne Andersson m 12 undertecknare GA02K123 Carl Bildt m. fl. (m) mot_198687_k_123.pdf 167099 pdf Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m. (prop. 1986/87:151) https://data.riksdagen.se/fil/E5F00211-7564-406E-A661-50E2B0303089