<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104322</hangar_id>
 <dok_id>GA02K113</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>K113</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:K113 Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>113</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:05:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/</titel>
 <subtitel>Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02K113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02K113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02K113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1986/87: Kl 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/&lt;br /&gt; 
87:99)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I propositionen berörs en rad frågor som är av stor betydelse för förvaltningens&lt;br /&gt;
sätt att fungera. Den allmänna strävan — som på olika sätt kommer till&lt;br /&gt; 
uttryck i propositionen - att öka effektiviteten i förvaltningsarbetet har vi&lt;br /&gt; 
inga invändningar emot. Det är uppenbart att det finns ett betydande&lt;br /&gt; 
utrymme för reformer härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill dock påtala att i vissa avseenden är förslagen i propositionen&lt;br /&gt; 
motsägelsefulla. Samtidigt som det framhålls att det är viktigt att myndigheterna&lt;br /&gt;
kan handla självständigt inom de ramar som lagar och förordningar&lt;br /&gt; 
anger betonas värdet av att regeringen, dvs. departementen, mera eftertryckligt&lt;br /&gt;
än hittills kan gå in och direktstyra verksamheten. Flera av de&lt;br /&gt; 
förslag som framläggs har också detta syfte. De principiella problem som&lt;br /&gt; 
finns inneslutna i dessa motsägelser har inte enligt vår mening analyserats på&lt;br /&gt; 
ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller bl. a. resonemangen i propositionen om tillämpningen av&lt;br /&gt; 
bestämmelsen i RF 11:7 som i sig innesluter en lång förvaltningsrättslig&lt;br /&gt; 
tradition, som ur rättssäkerhetssynpunkt visat sig vara av stort värde. I&lt;br /&gt; 
paragrafen stadgas att ingen myndighet - inkl. regeringen - får bestämma&lt;br /&gt; 
hur förvaltningsmyndighet skall besluta i särskilt fall i ärende som rör&lt;br /&gt; 
myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning&lt;br /&gt; 
av lag. Det som här läggs fast är således det självständiga ansvar som — under&lt;br /&gt; 
lagarna — tillkommer myndigheterna. En boskillnad görs mellan de politiskt&lt;br /&gt; 
grundade besluten i form av lagar och förordningar och tillämpningen av&lt;br /&gt; 
dessa beslut i de enskilda, konkreta fallen. Denna ordning - som visserligen&lt;br /&gt; 
när den initierades på 1600-talet närmast tillkom på en slump men som undan&lt;br /&gt; 
för undan vidareutvecklats och preciserats — har enligt vår mening visat sig&lt;br /&gt; 
vara ett mycket värdefullt inslag i vårt styrelseskick. Regeringen har inte&lt;br /&gt; 
belastats med ställningstaganden i den stora mängden förvaltningsärenden&lt;br /&gt; 
och möjligheterna till politiskt grundade favörsbeslut i de enskilda fallen har&lt;br /&gt; 
starkt reducerats. Det är således en ordning som visat sig ha stora förtjänster&lt;br /&gt; 
ur såväl effektivitets- som rättssäkerhetssynpunkt. Den bör således bibehållas&lt;br /&gt;
även om det kan innebära att departementschefer känner sig frustrerade&lt;br /&gt; 
av att deras maktbefogenheter är kringskurna vad gäller förvaltningsbeslut i&lt;br /&gt; 
enskilda fall. Rättssäkerheten måste tillmätas större vikt. Om de politiskt&lt;br /&gt; 
ansvariga — riksdag och/eller regering — anser att förvaltningsbeslut inte&lt;br /&gt; 
stämmer med de politiska intentionerna så skall detta åtgärdas genom&lt;br /&gt; 
generella regler i form av lagändringar eller — om detta ligger inom de&lt;br /&gt; 
befogenheter som tillkommer regeringen - genom ändringar i förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Mot bakgrund av vad som här sagts måste de resonemang som återfinns i Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;propositionen s. 27 och 28 te sig äventyrliga även om de innebär en viss Kl 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstramning av vad som återfanns i verksledningskommitténs och förvaltningsutredningens&lt;br /&gt;
betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som där sägs innebär i själva verket att staketet mellan regeringsbeslut&lt;br /&gt; 
och myndighetsavgöranden på ett försåtligt sätt rivs upp. Innebörden är att&lt;br /&gt; 
man resonemangsvis ger sanktion åt vad som kallas ”informella kontakter”&lt;br /&gt; 
för påverkan från departementet och dess tjänstemän just i de avgöranden&lt;br /&gt; 
som regleras i RF 11:7. Som något slags förmildrande omständighet anförs&lt;br /&gt; 
att dessa kontakter företrädesvis för regeringens del bör ”skötas på&lt;br /&gt; 
tjänstemannanivå”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försök till omtolkningar av RF 11:7 som görs i propositionen måste på&lt;br /&gt; 
det bestämdaste avvisas. Omtolkningen har inget stöd i bestämmelsens&lt;br /&gt; 
ordalydelse och kan inte heller härledas till förarbetena. Normgivning av det&lt;br /&gt; 
slag det här gäller skall ha generell räckvidd. Om det är så att man vill ge&lt;br /&gt; 
regeringen eller företrädare för denna möjlighet till direkt påverkan i de fall&lt;br /&gt; 
som regleras i RF 11:7 — vilket vi motsätter oss - så förutsätter detta en&lt;br /&gt; 
grundlagsändring. Innebörden av en grundlagsregel kan inte ändras genom&lt;br /&gt; 
fristående motivuttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vad som här anförts bör av riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas bl. a. frågan om fördelningen av beslutsfunktioner&lt;br /&gt;
och ansvar mellan verkschef och s. k. lekmannastyrelse. Avsikten är att&lt;br /&gt; 
verkschefens ställning skall stärkas och att styrelsens uppgifter skall begränsas.&lt;br /&gt;
I viktiga avseenden skall styrelsen tjänstgöra som ett rådgivande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten visar att ansvarsuppdelningar av det här angivna slaget är&lt;br /&gt; 
förenade med stora svårigheter. Om de skall fungera på ett tillfredsställande&lt;br /&gt; 
sätt så förutsätter detta ett regelsystem som klart anger vilka befogenheter&lt;br /&gt; 
som tillkommer vem. I propositionen finns inga förslag till ett sådant&lt;br /&gt; 
regelsystem. Regeringen vill ha befogenhet att besluta om detta i varje&lt;br /&gt; 
särskilt fall. Det kan inte uteslutas att det kan finnas skäl för att besluts- och&lt;br /&gt; 
ansvarsfördelningen varierar något från verk till verk. Vissa grundläggande&lt;br /&gt; 
principer för organisation och ansvarsfördelning bör dock liksom hittills&lt;br /&gt; 
kunna vara gemensamma för ämbetsverken. Föredragande departementschef&lt;br /&gt;
anger också att han tillsatt en särskild utredningsman för att se över&lt;br /&gt; 
regelsystemet och komma med förslag till en ny verksordning som skall&lt;br /&gt; 
ersätta verksstadgan. Vi beklagar att detta arbete inte fullgjorts så att&lt;br /&gt; 
förslaget kunnat biläggas propositionen. Det hade kunnat ge ökad konkretion&lt;br /&gt;
åt de många förslag som resonemangsvis framförs i propositionen. Den&lt;br /&gt; 
särskilde utredaren skall också lägga fram ett principförslag till utformningen&lt;br /&gt; 
av myndigheternas instruktioner samt i övrigt förslag till hur övriga&lt;br /&gt; 
föreskrifter skall fogas till det totala regelsystemet. Det är således ett mycket&lt;br /&gt; 
omfattande och betydelsefullt normgivningsarbete som återstår. Enligt&lt;br /&gt; 
propositionen är dock det hela att betrakta som en intern regeringsangelägenhet.&lt;br /&gt;
Vi kan inte dela denna uppfattning. Eftersom de föreslagna&lt;br /&gt; 
förändringarna är av betydande omfattning och av stort principiellt intresse&lt;br /&gt; 
bör riksdagen få ta ställning till de generella reglernas utformning. Det&lt;br /&gt; 
kommande förslaget om ny verksordning bör således föreläggas riksdagen&lt;br /&gt; 
för godkännande. Vad som här sagts bör av riksdagen ges regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;I propositionen behandlas revisionsverksamheten. Denna är enligt vår Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening av stor vikt som en del av den fortgående, systematiska kontrollen av K113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningens effektivitet. Vi har i en motion under den allmänna motionstiden&lt;br /&gt;
i år (motion K232) behandlat denna fråga — liksom en rad andra frågor&lt;br /&gt; 
som har nära samband med förslagen i den nu aktuella propositionen. I den&lt;br /&gt; 
här nämnda motionen betonar vi att det är en fördel att det finns två av&lt;br /&gt; 
varandra oberoende organ - riksdagens revisorer och riksrevisionsverket som&lt;br /&gt;
har till uppgift att göra mera omfattande och sammanhållna undersökningar&lt;br /&gt;
av statsförvaltningens verksamhet och vi avvisar de propåer som&lt;br /&gt; 
förekommit om att dessa båda revisionsorgan skulle slås samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen innebär att de båda revisionsorganen bibehålls,&lt;br /&gt; 
vilket vi noterar med tillfredsställelse. Vi har heller ingen invändning mot de&lt;br /&gt; 
utvidgade befogenheter som tillerkänns riksdagens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller riksrevisionsverket är vi oroade av vissa delar av de förändringar&lt;br /&gt;
av verksamheten som anges i propositionen. Riksrevisionsverket är på&lt;br /&gt; 
samma sätt som andra centrala verk formellt underställt regeringen men har i&lt;br /&gt; 
praktiken haft en mot såväl regering som riksdag fristående ställning. Detta&lt;br /&gt; 
har inneburit att verket i hög grad kunnat handla på grundval av egna&lt;br /&gt; 
initiativ, vilket gett som resultat ett stort antal intressanta och uppslagsrika&lt;br /&gt; 
undersökningar av olika förvaltningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall riksrevisionsverket knytas närmare till regeringen&lt;br /&gt;
och i vissa avseenden närmast bli ett serviceorgan åt departementen. Det&lt;br /&gt; 
är visserligen bra om verkets kapacitet kan utnyttjas även för beställningsuppdrag&lt;br /&gt;
åt regeringen men därmed uppkommer också en risk för alltför&lt;br /&gt; 
starka bindningar till regeringen. Självständigheten kan gå förlorad. Vi anser&lt;br /&gt; 
det mycket angeläget att regeringsuppdragen inte får inkräkta på riksrevisionsverkets&lt;br /&gt;
egen initiativverksamhet. Den kommande instruktionen för&lt;br /&gt; 
riksrevisionsverket bör utformas så att denna verksamhet ges högsta&lt;br /&gt; 
prioritet. Det som här sagts om riksrevisionsverket bör av riksdagen ges&lt;br /&gt; 
regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om innebörden av bestämmelsen i RF 11:7,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ny verksordning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om riksrevisionsverkets ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Fiskesjö (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Karlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Bengt Kindbom (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Britta Hammarbacken (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Martin Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Karlsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Kindbom</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Hammarbacken</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02K113</dok_id>
<subtitel>Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_k_113.pdf</filnamn>
<filstorlek>115067</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/831A0B7C-E2D8-4988-B884-5E4B654E7645</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>