3104319GA02K1101986/87K110motmotMotion 1986/87:K110 Rune Ångström (fp)MotionMotionKU11001987-03-25 00:00:002014-11-04 13:05:322014-11-04 00:00:00Ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99)Rune Ångström (fp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02K110/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02K110https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02K110
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1986/87:K110</p>
<p>Rune Ångström (fp)</p>
<p>Ledning av den statliga förvaltningen<br />
(prop. 1986/87:99)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I propositionen behandlar civilministern bl. a. stabsmyndigheternas roll.<br />
Med stabsmyndigheter avser han riksrevisionsverket, statskontoret, statens<br />
institut för personalutveckling, statens arbetsmarknadsnämnd och delvis<br />
statens arbetsgivarverk.</p>
<p>På s. 61 sägs att ”även om stabsorganen ofta används för att allmänt<br />
klarlägga olika förhållanden, utan att det för den skull finns någon politisk<br />
viljeyttring i botten, menar jag att det är angeläget att utnyttja den<br />
utredningsresurs de utgör på ett sätt som kopplar den närmare samman med<br />
regeringskansliets arbete med att förbereda och genomföra viktiga regeringsbeslut”.<br />
Vidare sägs att ”det är angeläget att regeringen och dess kansli tar till<br />
vara stabsorganens kunnande. Sammantaget utgör de en betydande resurs.<br />
De kompletterar regeringskansliet och är viktiga som kunskapsförstärkning i<br />
regeringens arbete. De bidrar därmed till att vidmakthålla en tradition med<br />
relativt små departement, vilken jag menar att det är av värde att slå vakt<br />
om.”</p>
<p>På s. 99 kommer statsrådet in på frågan om ledning av dessa myndigheter.<br />
Till skillnad från övriga myndigheter bör dessa enligt statsrådets mening inte<br />
ha lekmannastyrelser. Motivet är att de bedriver en verksamhet som i mycket<br />
är integrerad med arbetet i regeringskansliet. De har därmed ingen<br />
verksamhet som är riktad mot allmänheten. Liksom verksledningsutredningen<br />
anser statsrådet därför att lekmannastyrelser i dessa verk bör avskaffas.<br />
”Ett parlamentariskt inslag ter sig främmande mot bakgrund av att det rör sig<br />
om regeringens stabsmyndigheter, men kan ändå aktualiseras för RRV.”</p>
<p>Civilministern menar alltså att RRV kan få behålla ett parlamentariskt<br />
inslag (alltså en lekmannastyrelse). Frågan är dock om inte motsvarande bör<br />
gälla också för statskontoret.</p>
<p>Hade statskontoret varit en renodlad stabsmyndighet åt regeringen skulle<br />
statsrådets slutsats vara rimlig. Den del av statskontorets verksamhet som<br />
utgörs av rationaliseringsutredningar kan sägas vara en stabsroll åt regeringskansliet.<br />
Nästan alla tunga rationaliseringsutredningar tillkommer genom<br />
uppdrag från regeringen, t. ex. så att regeringen ber statskontoret lämna<br />
förslag till förändringar i fråga om en viss myndighet som fungerar mindre<br />
väl. Det kan sägas att ingen utomstående, som företrädare för oppositionen,<br />
bör lägga sig i hur regeringen vill ta fram underlag för sina kommande<br />
förslag.</p>
<p>Men statskontorets verksamhet består inte enbart av rationaliseringsutredningar<br />
som utförs på regeringens uppdrag. En del rationaliseringsutred</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ningar tillkommer på förslag från myndigheterna själva, alltså utan rege- Mot. 1986/87</p>
<p>ringsuppdrag. Ungefär hälften av statskontorets verksamhet gäller annat än Kl 10</p>
<p>rationaliseringsutredningar.</p>
<p>Den ”effektivitetsstödjande verksamheten” kallas ibland metodverksamhet.<br />
Det gäller inte utredningar rörande vissa bestämda myndigheters<br />
problem. I stället täcker den verksamheten problem rörande hela statsförvaltningen,<br />
t. ex. kontorsarbetets miljö, införandet av nya hjälpmedel och<br />
utrustningar, telefonväxlar, bibliotekens nya roll, ”metoder för visionstänkande"<br />
(nog mer tänkt för myndigheter än för regeringen) och flera projekt<br />
om arbetsorganisation, nya yrkesroller och ”användardialog som stöttar<br />
människans sätt att tänka”. Gemensamt för ett stort antal av dessa<br />
metodverksamheter är att de har stark betoning på datorisering, informationsteknologi<br />
och ofta gäller basdatorer och texthanteringssystem.</p>
<p>Den tredje stora gruppen ärenden i statskontoret gäller anskaffning och<br />
förvaltning av ADB-utrustning. Tidigare hade statskontoret monopol på<br />
statens inköp av datorer i den meningen att alla system skulle passera genom<br />
statskontoret. Numera har undantag gjorts så att myndigheterna själva får<br />
anskaffa de vanligaste datorerna. Men även i dessa är statskontoret inblandat<br />
genom att det träffat s. k. avropsavtal med leverantörer. De enskilda<br />
myndigheterna har sedan att välja bland de leverantörer som tecknat sådana<br />
avtal.</p>
<p>Det är ingen konst att bejaka att regeringen ensam skall få avgöra vilka<br />
rationaliseringsutredningar den önskar utförda av statskontoret. Men de ofta<br />
omfattande metodprojekten hos statskontoret har giltighet över hela statsförvaltningen<br />
och är av intresse också för landsting, kommuner och företag.</p>
<p>Det är rimligt att den verksamheten bedrivs med en bred ansats. Ett<br />
parlamentariskt inslag ter sig därför inte så ”främmande” som statsrådet<br />
skriver.</p>
<p>Och vad gäller anskaffningen av ADB-utrustning är det frågor som<br />
förvisso ofta visat sig ha betydande konsekvenser och därför intresse långt<br />
utanför kanslihuset.</p>
<p>Det är möjligt att statskontoret borde ges annan inriktning i framtiden och<br />
då bli ett renodlat stabsorgan åt regeringen. I så fall borde stora delar av<br />
verksamheten flyttas över till andra organ. Men så länge statskontoret har<br />
kvar metodfrågor för hela statsförvaltningen och är sammanhållande organ<br />
för ADB-anskaffningen finns skäl att också oppositionen ges insyn i och<br />
inflytande på verksamheten genom lekmannastyrelse som i andra myndigheter.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">att riksdagen uttalar sig för att så länge statskontoret inte är ett<br />
renodlat stabsorgan åt regeringen bör ett parlamentariskt inflytande<br />
finnas kvar i statskontorets ledning.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 25 mars 1987<br />
Rune Angström (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
</div>
0Rune Ångströmfp1undertecknare0Rune Angströmfp2undertecknareGA02K110Rune Ångström (fp)mot_198687_k_110.pdf91058pdfLedning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99)https://data.riksdagen.se/fil/6F095B13-0755-44EC-B32B-BAD8CCDDC98D