<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103820</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo173</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo173</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo173 Stina Eliasson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>173</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-05-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:59:12</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.  (prop. 1986/87:146)</titel>
 <subtitel>Stina Eliasson (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo173/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo173</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo173</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jol73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stina Eliasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:146)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;I riksdagens beslut om livsmedelspolitiken 1985 formulerades en särskild&lt;br /&gt; 
målsättning för jordbruket i norra Sverige, vilken innebar att produktionen&lt;br /&gt; 
borde bibehållas i nuvarande omfattning - dvs. 1984 års produktionsvolym.&lt;br /&gt; 
Vid riksdagens behandling av prisstödet våren 1986 konstaterades att produktionen&lt;br /&gt;
i norra Sverige inte skulle kunna upprätthållas till fastställd nivå&lt;br /&gt; 
med det prisstöd som beslutades. Riksdagen beslutade då att ett åtgärdsprogram&lt;br /&gt;
skulle utarbetas för att komma till rätta med de problem som var&lt;br /&gt; 
förknippade med jordbruket i norra Sverige. I åtgärdsprogrammet skulle en&lt;br /&gt; 
helhetssyn anläggas och hänsyn tagas till jordbrukets och hela livsmedelssektorns&lt;br /&gt;
betydelse ur beredskapssynpunkt och som underlag för sysselsättning&lt;br /&gt; 
och service m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen framlagda propositionen saknar helt denna helhetssyn&lt;br /&gt; 
och förslagen till åtgärder utgör endast en marginell justering av nuvarande&lt;br /&gt; 
förhållanden. Den föreslagna medelstilldelningen motsvarar inte heller den&lt;br /&gt; 
ambition som uttalas i propositionen att jordbruksproduktionen härmed&lt;br /&gt; 
kommer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå. Fördelat på län och&lt;br /&gt; 
under tre år utgör 100 milj. kr. knappt ett återställande av förutvarande nivå&lt;br /&gt; 
på den del av regionala rationaliseringsstödet som utgöres av avskrivningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flera tillfällen har påpekats den stora regionala betydelse som ett aktivt&lt;br /&gt; 
jord- och skogsbruk utgör för dessa områden. I Jämtlands län har de areella&lt;br /&gt; 
näringarna en så hög andel av den direkta sysselsättningen som drygt 11 %. I&lt;br /&gt; 
några kommuner är andelen så hög som 25-30% och i flertalet landsbygdsförsamlingar&lt;br /&gt;
ca 50%. På grund av dessa förhållanden blir förändringar i sysselsättningen&lt;br /&gt;
i dessa näringar särskilt kännbara ur lokal och regional synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jämtlands län är det för närvarande mycket som talar för att vi befinner&lt;br /&gt; 
oss i början av en ny omfattande avveckling av de traditionella landsbygdsnäringarna.&lt;br /&gt;
I en nyligen genomförd enkät bland länets mjölkproducenter har&lt;br /&gt; 
drygt en tredjedel eller ca 350 enheter uppgett att produktionen har upphört&lt;br /&gt; 
på fastigheten år 1992. Detta betyder att ca 600 sysselsättningstillfällen försvinner&lt;br /&gt;
ytterligare i ett förut av utflyttning hårt drabbat län. Under åren&lt;br /&gt; 
1984-1986 minskade antalet leverantörer inom NNP-området (Nedre Norrlands&lt;br /&gt;
Producentförening) med 260 st eller 13% och invägningen av mjölk&lt;br /&gt; 
under samma tid med 5,0%. Mot bakgrund av den gjorda undersökningen&lt;br /&gt; 
talar mycket för att denna utveckling kommer att förstärkas de närmaste&lt;br /&gt; 
åren. Ytterligare belägg för denna uppfattning visas av det faktum att nyinvesteringsverksamheten&lt;br /&gt;
i jordbruket så gott som upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1985/86 förbrukades endast en tredjedel av 1979/80 års nivå i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;statligt rationaliseringsstöd och i de flesta fall endast till kompletteringar och&lt;br /&gt; 
reinvesteringar. Utan de traditionella jordbruksnäringarna kommer landsbygden&lt;br /&gt;
i Jämtlands län att ytterligare utarmas och på så sätt i än högre grad&lt;br /&gt; 
bidra till den regionala obalans som för närvarande råder i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder, som är ägnade att förbättra förutsättningarna för det enskilda&lt;br /&gt; 
jord- och skogsbruket, är också förhållandevis billiga åtgärder med hög&lt;br /&gt; 
sysselsättningseffekt. De indirekta effekterna i transport- och förädlingsindustri&lt;br /&gt;
tillkommer som ytterligare positiva faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionens allmänna överväganden upprepas tidigare angivna mål för&lt;br /&gt; 
jordbruksproduktionen i norra Sverige om en oförändrad produktionsvolym.&lt;br /&gt; 
Det bör klart framgå att jämförelseåret fortfarande är 1984 så att någon&lt;br /&gt; 
tveksamhet inte råder beträffande detta viktiga ställningstagande. Att föreslagna&lt;br /&gt;
åtgärder skulle innebära, att jordbruksproduktionen i norra Sverige&lt;br /&gt; 
kommer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå, förefaller inte troligt.&lt;br /&gt; 
Denna uppfattning grundas på det faktum att de redan mycket snävt tilltagna&lt;br /&gt; 
medlen till regionalt rationaliseringsstöd i fortsättningen även skall räcka till&lt;br /&gt; 
investeringar i andra typer av verksamheter än traditionellt jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall enligt propositionen justeras&lt;br /&gt; 
med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Det bör enligt min uppfattning klart&lt;br /&gt; 
framgå, att justeringar skall ske årligen. Trots uppräkningen för budgetåret&lt;br /&gt; 
1986/87 är lönsamheten i näringen inte högre än att ersättningen för arbete&lt;br /&gt; 
och kapital i företagen uppgår till knappt 50% av en företagsekonomisk riktig&lt;br /&gt; 
ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda företag skall - enligt min&lt;br /&gt; 
uppfattning - skiljas åt och utgå ur skilda anslag. Ställningstagandet grundar&lt;br /&gt; 
sig på det förhållandet att åtgärderna, vartill medlen skall användas, inte är&lt;br /&gt; 
jämförbara och därför inte möjliga att inbördes prioritera vid en för låg&lt;br /&gt; 
medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås dessutom att bidrag med 50% skall kunna utgå för&lt;br /&gt; 
utförandet av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. Motsvarande&lt;br /&gt; 
bidrag för Norrbottens län anges till 75%. Det finns enligt min uppfattning&lt;br /&gt; 
inga sakliga skäl som talar för att norra Sverige i det avseendet skall ha&lt;br /&gt; 
varierande bidrag, varför jag föreslår att det högre bidraget skall utgå till&lt;br /&gt; 
åtgärder i hela området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser föreslås för att stimulera utvecklingen av kombinationsföretag.&lt;br /&gt;
Insatserna skall ske som utvecklingsprojekt och resurser för forskning&lt;br /&gt;
och försöksverksamhet samt rådgivning och fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alltigenom vanligaste och ekonomiskt mest betydelsefulla kombinationen&lt;br /&gt;
är jord och skog. Så gott som samtliga aktiva företag har en större eller&lt;br /&gt; 
mindre skogsareal. Den åtgärd som mycket snabbt skulle bidra till bättre och&lt;br /&gt; 
framför allt långsiktigt säkrare utkomstmöjligheter vore förbättrade förutsättningar&lt;br /&gt;
ekonomiskt och på annat sätt att förvärva skog som komplettering till&lt;br /&gt; 
ofullständiga jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som tidigare, framförts framstår den föreslagna medelstilldelningen&lt;br /&gt; 
som klart otillräcklig. Fördelat på län kommer tilldelningen att knappt uppgå&lt;br /&gt; 
till förutvarande bidragsram som avsåg traditionell jordbruksproduktion. För&lt;br /&gt; 
att denna bas för näringen skall kunna upprätthållas, vilket utgör en förutsätt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Jo 173&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ning för eventuellt kombinationsföretag måste de anslagna medelsramarna&lt;br /&gt; 
höjas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För investeringsverksamhet och medel för utvecklingsproj ekt m. m. bör för&lt;br /&gt; 
länen gemensamt anslås 50 milj. kr. år 1,100 milj. kr. år 2 och 100 milj. kr år&lt;br /&gt; 
3. Medel för försök och forskning avser bl. a. institutioner belägna på vissa&lt;br /&gt; 
orter men med hela Sverige som verksamhetsområde varför dessa medel bör&lt;br /&gt; 
utgå utanför den länsvisa fördelningen. Forskning och försöksverksamhet&lt;br /&gt; 
med utgångspunkt från förutsättningarna i norra Sverige har successivt trappats&lt;br /&gt;
ner i omfattning ställt i relation till de resurser som gäller hela landet,&lt;br /&gt; 
något som innebär att jordbruket i norra Sverige ytterligare halkar efter i&lt;br /&gt; 
utvecklingen. Forskning och försöksverksamhet med tillvaratagande av de&lt;br /&gt; 
speciella och unika förutsättningarna beträffande klimat och miljö och den&lt;br /&gt; 
inverkan på livsmedlens kvalitet samt utvecklingen av de alternativ till traditionell&lt;br /&gt;
jordbruksproduktion, som är angelägna framstå som ett strategiskt&lt;br /&gt; 
riktig åtgärd för att på sikt vända den negativa utvecklingen. De föreslagna&lt;br /&gt; 
beloppen är dock klart otillräckliga och borde enligt min uppfattning uppgå&lt;br /&gt; 
till minst 15 milj. kr./år. Medel och belopp till särskilt skuldtyngda företag bör&lt;br /&gt; 
dessutom utgå utanför de angivna ramarna med särskilt anslag och efter&lt;br /&gt; 
hörande av lantbruksstyrelsen om beloppens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare framhållas att jord- och skogsbruk är en näringsgren där&lt;br /&gt; 
varje beslut om åtgärder kräver långsiktiga överväganden. En förutsättning&lt;br /&gt; 
för att investeringar skall komma till stånd är därför att det råder långsiktighet&lt;br /&gt; 
i produktionsvillkoren och planeringsförutsättningarna i övrigt. Den föreslagna&lt;br /&gt;
medelstilldelningen på tre år kan uppfattas som en kortsiktig extraordinär&lt;br /&gt;
insats. Jag vill understryka att det är mycket angeläget att de samlade&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska insatserna i norra Sverige utformas så att de uppfattas av de&lt;br /&gt; 
enskilda företagarna och de som avser att bli företagare, som stimulans och&lt;br /&gt; 
stöd för utveckling och initiativkraft. En förutsättning för att en näring, en&lt;br /&gt; 
bygd, en landsdel skall få en positiv utveckling och ta vara på såväl materiella&lt;br /&gt; 
som personella produktionsresurser är att det finns framtidstro. För detta&lt;br /&gt; 
fordras att regler, planeringsvillkor m. m. ligger fast för mer än tre år framåt i&lt;br /&gt; 
tiden. Åtgärder som i mycket hög grad skulle innebära en stimulans på sikt för&lt;br /&gt; 
egen verksamhet i olika former är en förändring av skatte- och avgiftssystemet&lt;br /&gt;
för egenföretagare. Lantbrukares och andra småföretagares egenavgifter&lt;br /&gt; 
är ett exempel på avgift som är direkt hämmande på egen företagsamhet. I det&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska stödområdet borde egen företagsamhet uppmuntras. Beskattning&lt;br /&gt;
eller avgiftsuttag på sysselsättning borde dessutom generellt minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett åtgärdsprogram&lt;br /&gt;
enligt vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om medel&lt;br /&gt; 
till särskilt skuldtyngda företag enligt vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen beslutar fastställa bidragsprocenten för anläggande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol73&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av huvudavlopp i samband med dikning till 75% i hela området,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt; 
angående möjligheter för lantbrukare att förvärva skogsmark,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att fastställa anslagen till investeringsverksamhet&lt;br /&gt;
och utvecklingsprojekt till 50 milj. kr. år 1, 100 milj. kr. år 2&lt;br /&gt; 
och 100 milj. kr. år 3,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av&lt;br /&gt; 
småföretagares skatte- och avgiftsförhållanden med avsikt att underlätta&lt;br /&gt;
och stimulera att starta egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 maj 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stina Eliasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol73&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Stina Eliasson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo173</dok_id>
<subtitel>Stina Eliasson (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_173.pdf</filnamn>
<filstorlek>144882</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.  (prop. 1986/87:146)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/59EFBC02-80E8-4980-B849-B45C97F7F773</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>