<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103817</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo170</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo170</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo170 Margit Gennser (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>170</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-05-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:59:09</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reglering av priserna på jordbruksprodukter,  m. m. (prop. 1986/87:146)</titel>
 <subtitel>Margit Gennser (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo170/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo170</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo170</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jol70&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Margit Gennser (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering av priserna på jordbruksprodukter,&lt;br /&gt; 
m. m. (prop. 1986/87:146)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Grundlagsaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skördeskadeskyddet är i dag statligt och obligatoriskt. Regeringen föreslår&lt;br /&gt; 
att det skall bli ett privilegium för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), vari&lt;br /&gt; 
innefattas myndighetsutövning. Regeringsformen 11:6 föreskriver lagform,&lt;br /&gt; 
dels för varje statlig regelstyrning av enskild - i detta fall lantbrukarna - dels&lt;br /&gt; 
varje gång myndighetsutövning överlämnas till enskild. Samtidigt skriver&lt;br /&gt; 
regeringen: ”Någon närmare författningsreglering av skyddets omfattning är&lt;br /&gt; 
inte avsedd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med dessa regeringsformens föreskrifter måste rimligen vara att&lt;br /&gt; 
enskilda styrs med i första hand normativa lagar. Om regeringen å ena sidan&lt;br /&gt; 
anser att lagform är nödvändig, å andra sidan avser att göra denna lagform&lt;br /&gt; 
innehållslös, blir regeringsformens krav närmast illusoriska. Vi får, trots&lt;br /&gt; 
grundlagsförbudet, myndighetsutövning i oreglerad privatregi. Själva lagformuleringen&lt;br /&gt;
bör avgöra riksdagens beslut: riksdagen bör inte nu, inledningsvis,&lt;br /&gt;
ge regeringen fullmakt om genomförande och först senare få kännedom&lt;br /&gt; 
om lagförslaget. Det kan inte ens nu säkert avgöras om den skisserade&lt;br /&gt; 
lösningen alls kan genomföras enligt regeringsformen och enligt principerna&lt;br /&gt; 
för statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast för LRF-medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna skördeskadeskyddsstiftelsen, som enligt avtalsförslaget kommer&lt;br /&gt;
att dirigeras av LRF, kommer endast att få några få anställda. Fältarbetet&lt;br /&gt; 
kommer att utföras dels av LRF:s nystartade försäkringsbolag Agria, dels av&lt;br /&gt; 
LRF:sförsäkringsrådgivare. I samband därmed kommer den nyordningen att&lt;br /&gt; 
lanseras att lantbrukarna enbart erbjuds en så kallad helkundförsäkring. Den&lt;br /&gt; 
beskrivs bäst som en privat socialförsäkring omfattande gruppliv-, yrkesskade-,&lt;br /&gt;
djur-, hagelskade-, brand- och trafikförsäkring m. m. och alltså även,&lt;br /&gt; 
fastän pro forma fristående, skördeskadeskydd. LRF:s provinsförbund i&lt;br /&gt; 
Skåne har den 10 mars 1987 skrivit följande till LRF:s förbundsstyrelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsförsäkringen genom Agria släpps fri för vem som helst innebär&lt;br /&gt; 
detta att resultatet blir tvärtemot LRF:s målsättning. Vidare skulle alla LRFfunktionärer&lt;br /&gt;
bli djupt besvikna genom att ett viktigt och mycket påtagligt&lt;br /&gt; 
argument för medlemsanslutning skulle vara borta .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringsrådgivare som skall anställas av Agria med placering på&lt;br /&gt; 
länsförbunden blir tvungna att ge samma service till icke medlemmar som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;medlemmar därest försäkringarna blir öppna för alla. LRF-profilen kommer&lt;br /&gt; 
här att suddas ut. LRF-personalen ute på länsförbunden, liksom våra förtroendevalda,&lt;br /&gt;
kommer att reagera starkt om hittills lättbegripliga medlemsförmåner&lt;br /&gt;
nu blir tillgängliga för alla. Vi kräver att förbundet i det fortsatta&lt;br /&gt; 
arbetet med utvecklingen av Agria på alla sätt eftersträvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Agria får en kraftig LRF-profil samt framstår som LRF-medlemmarnas&lt;br /&gt; 
försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de gruppförsäkringar inom LRF som nu finns och eventuella nya som&lt;br /&gt; 
tillskapas enbart skall kunna tecknas genom LRF och med ett individuellt&lt;br /&gt; 
LRF-medlemskap som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttrycker ingen som helst synpunkt på denna principiella motsättning&lt;br /&gt;
att LRF som facklig organisation skall ge sina medlemmar särskilda&lt;br /&gt; 
förmåner men samtidigt vara neutral i myndighetsutövningen. Propositionen&lt;br /&gt; 
redovisar varken försäkringsinspektionens eller näringsfrihetsombudsmannens&lt;br /&gt;
bedömningar, och avvaktar heller inte det NO-ärende som är under&lt;br /&gt; 
handläggning angående det föreslagna monopolet för lantbruksdjurförsäkring&lt;br /&gt;
och hagelskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer således de sorn inte är LRF-medlemmar att kunna få tillgång till&lt;br /&gt; 
det statsstöd som ligger i att den stiftelsen får statliga fondmedel som inte står&lt;br /&gt; 
andra till buds? Kan de alls teckna skördeförsäkringar? Och även om de får&lt;br /&gt; 
sådan tillgång, vilken ton och vilket bemötande kan de lantbrukare, småbrukare&lt;br /&gt;
och deltidsbönder vänta sig, som är medlemmar i andra, med LRF&lt;br /&gt; 
konkurrerande lantbruksfackliga organisationer? Plar regeringen utrett om&lt;br /&gt; 
staten nu kommer att ge Agria ett sådant försteg att konkurrenter inte ens&lt;br /&gt; 
teoretiskt kan vinna insteg på marknaden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vartill används SCB-uppgifterna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall denna stiftelse, där LRF enligt kontraktsförslaget ”har ett avgörande&lt;br /&gt; 
inflytande”, få tillgång till sekretessbelagda uppgifter från SCB. Det förefaller&lt;br /&gt;
praktiskt taget omöjligt att spärra dessa uppgifter till att enbart användas&lt;br /&gt; 
inom stiftelsen utan att komma LRF-anställda till kännedom. De som inte är&lt;br /&gt; 
LRF-medlemmar kan alltså med fog känna obehag när de i fortsättningen&lt;br /&gt; 
lämnar in uppgifter till SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom står denna utlämning av SCB:s uppgifter till ett privatorgan, där&lt;br /&gt; 
en fackligt-ideologiskt inriktad organisation har avgörande inflytande, i direkt&lt;br /&gt;
strid med den skärpning av statistiksekretessen som riksdagen beslutade&lt;br /&gt; 
om förra året. SCB-ledningen har de senaste åren drivit en kampanj, där den&lt;br /&gt; 
garanterar att just denna typ av utlämning av uppgifter till icke-statistiska&lt;br /&gt; 
ändamål inte förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF:s planerade djur- och hagelskadeförsäkringsmonopol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningarna för LRF och Länförsäkringsföretagen (LF) har såsom stiftare&lt;br /&gt; 
ingivit koncessionsansökan för Agria. Bland de till försäkringsinspektionen&lt;br /&gt; 
för vidare befordran till regeringen ingivna handlingarna finns en verksamhetsplan,&lt;br /&gt;
vari bl. a. står följande:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol70&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Inom djur- och hagelförsäkring är Jordbrukets Försäkringsbolag (JFB) dominerande,&lt;br /&gt;
med Svensk Djur- och Hagelförsäkring (SHD) som enda övriga&lt;br /&gt; 
bolag av betydelse. Stiftarna av Agria söker koncession för djur- och hagelförsäkring.&lt;br /&gt;
JFB och SDH har erbjudits fusion med Agria. Det bör nämnas att&lt;br /&gt; 
LRF i den senaste uppgörelsen med Regeringen dels åtagit sig huvudmannaskapet&lt;br /&gt;
för ett nytt skördeskadeskydd om möjligt fr. o. m 1988 års skörd, dels&lt;br /&gt; 
accepterat ett ökat deltagande i finansieringen av djurens hälso- och sjukvård&lt;br /&gt; 
och att medverka i en översyn av den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF kopplar alltså samman ett nytt djurförsäkringsmonopol med stiftelsens&lt;br /&gt; 
nya sködeskadeskyddsmonopol. Detta återspeglas varken i det träffade avtalet&lt;br /&gt;
i bilaga 4 eller i propositionen i övrigt. En sammanslagning av Jordbrukets&lt;br /&gt; 
Försäkringsbolag, ömsesidigt, Svensk Djur- och Hagelförsäkring, ömsesidigt&lt;br /&gt; 
och det blivande Försäkringsaktiebolaget Agria kommer att leda till ett&lt;br /&gt; 
monopol inom nötkreaturs- och hagelförsäkringsområdena. Detta föreslagna&lt;br /&gt; 
djurförsäkringsmonopols skada på marknadskonkurrensen kommer att förstärkas,&lt;br /&gt;
om det nuvarande statsmonopolet ersätts med ett därmed samadministrerat,&lt;br /&gt;
statligt auktoriserat monopol för skördeskadeskyddet. Också av&lt;br /&gt; 
den anledningen borde propositionen ha redogjort för NO:s bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF kommer med all sannolikhet att på olika sätt försöka administrera&lt;br /&gt; 
stiftelsens skördeskadeskyddsmonopol, så att det stöder och gynnar Agrias&lt;br /&gt; 
marknadsföring. Propositionen anger inte hur Agrias konkurrenter, om det&lt;br /&gt; 
alls är avsett att finnas några, kommer att skyddas så att också de kan&lt;br /&gt; 
förmedla teckning av skördeskadeskydd. Och även om de kommer att få&lt;br /&gt; 
sådan rätt, måste dessa företag vända sig till huvudkonkurrentens intresseorgan&lt;br /&gt;
skördeskadeskyddsstiftelsen med sina ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensneutral lösning möjlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är som om Skandia skulle vara tvunget att vända sig till Folksam i alla&lt;br /&gt; 
ärenden om den obligatoriska trafikförsäkringen. Men för trafikförsäkringen&lt;br /&gt; 
blev detta problem löst redan på 1930-talet. Det finns en särskild trafikförsäkringsförening&lt;br /&gt;
som har hand om myndighetsutövningsdelen (att stå för skadeersättning&lt;br /&gt;
som vållas av oförsäkrade förare, driva in avgift av oförsäkrade&lt;br /&gt; 
osv.). Lösningen är konkurrensneutral. Alla bolag på marknaden är representerade&lt;br /&gt;
i föreningen. I propositionen redogörs inte ens för om något sådant&lt;br /&gt; 
alternativ som en konkurrensneutral lösning alls varit påtänkt eller utrett för&lt;br /&gt; 
det nya skördeskadeskyddet. Det redogörs inte ens för den utredning som&lt;br /&gt; 
nuvarande lantbruksrådet i Moskva genomfört och som bl. a. innefattade ett&lt;br /&gt; 
slags anbudskonkurrens, dock utan att upphandlingsförordningen iakttogs,&lt;br /&gt; 
så konkurrensneutraliteten kan också i det fallet diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte beredd som RO föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över huvud bör riksdagen underkänna detta sätt att tolka riksdagsordningen.&lt;br /&gt; 
Propositioner skall beredas i regeringskansliet innan de läggs på riksdagens&lt;br /&gt; 
bord, och propositionstexten skall redogöra för denna beredning. Regeringen&lt;br /&gt; 
presenterar i stort sett endast en överenskommelse, lagd som bilaga 4, men&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol70&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;inte ens den i fullständigt skick. Den saknar, vad det förefaller, förbehåll att&lt;br /&gt; 
riksdagen också skall godkänna den. Regeringen begär, av allt att döma,&lt;br /&gt; 
fullmakt att träffa bindande avtal, men i anslags- och fondfrågor av statsbudgetkaraktär&lt;br /&gt;
kan inte riksdagen ge sådan. De medel som står till den nya&lt;br /&gt; 
stiftelsens förfogande måste fortfarande anses vara statens medel; alltså&lt;br /&gt; 
räcker inte ett förbehåll att enbart regeringen skall godta ändringar angående&lt;br /&gt; 
stiftelsen. Och statsbokföringen bör föras så att nuvarande skördeskadeskyddsfond&lt;br /&gt;
upplöses och tillförs statsbudgeten, varefter nya medel anslås till&lt;br /&gt; 
denna stiftelse, eftersom det är en ny och annorlunda medelsdisposition.&lt;br /&gt; 
Skördeskadefonden ingår i statens förmögenhet, även om den enbart innehåller&lt;br /&gt;
medel som spannmålsodlarna själva inbetalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglera i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva rikslikformigheten i det nuvarande statliga skördeskadeskyddet har&lt;br /&gt; 
blivit till en nackdel för svensk spannmålsodling. Däremot skulle en fri&lt;br /&gt; 
marknadskonkurrens åstadkomma snabb efterfrågestyrd anpassning. Om&lt;br /&gt; 
den nuvarande spannmålsarealen i stället disponeras för alternativa odlingar,&lt;br /&gt; 
ökar markant behovet av en moderniserad skördeförsäkring med många&lt;br /&gt; 
marknadsaktörer i fri och jämställd konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett LRF-monopol medför ingen större skillnad mot den nuvarande ordningen&lt;br /&gt;
och skulle inte lösa det grundläggande problemet att utvecklingen&lt;br /&gt; 
gjort ett rikslikformigt skördeskadeskydd omodernt. Den enklaste lösningen&lt;br /&gt; 
är den bästa: att det nuvarande skördeskadeskyddet upphör och motsvarande&lt;br /&gt; 
författningsreglering upphävs, utan ersättning. Lantbrukarna, fritidsbönder&lt;br /&gt; 
m. fl. får teckna individuella och frivilliga skördeförsäkringar hos försäkringsbolag&lt;br /&gt;
som har koncession för sådana. Det bör givetvis, liksom hittills på&lt;br /&gt; 
djurförsäkringsområdet, finnas flera bolag som har koncession och som&lt;br /&gt; 
konkurrerar med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvakta spannmålspropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en fråga som inte bör behandlas nu utan i samband med den&lt;br /&gt; 
kommande propositionen med riktlinjer för svensk spannmålsodling. Frågan&lt;br /&gt; 
om upplösning av skördeskadefonden och disposition av dess medel till&lt;br /&gt; 
förmån för spannmålsodlingen kan då behandlas i rätt sammanhang och med&lt;br /&gt; 
gemensam prioritering av samtliga medel och fonder som står till spannmålsodlingens&lt;br /&gt;
förfogande. Regeringen bör heller inte få bemyndigande att låsa&lt;br /&gt; 
planeringen till en ändring så snart som till nästa odlingssäsong.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om en ändrad&lt;br /&gt; 
skördeskadeskyddsadministration så att konkurrensbegränsningarna&lt;br /&gt; 
inom jordbrukssektorn inte utsträcks till ytterligare nya områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 maj 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Jo 170&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Margit Gennser&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margit Gennser</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo170</dok_id>
<subtitel>Margit Gennser (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_170.pdf</filnamn>
<filstorlek>154089</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reglering av priserna på jordbruksprodukter,  m. m. (prop. 1986/87:146)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B7267BE2-D895-4BEC-81B6-461688F99638</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>