<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103813</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo166</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo166</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo166 Hans Dau (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>166</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-05-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:59:05</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reglering av priserna på jordbruksprodukter,  m.m.(prop. 1986/87:146)</titel>
 <subtitel>Hans Dau (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo166/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo166</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo166</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Jol66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering av priserna på jordbruksprodukter,&lt;br /&gt; 
m.m.(prop. 1986/87:146)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det beslut som riksdagen tog våren 1986 sades att en helhetssyn bör anläggas&lt;br /&gt; 
på Norrlandsproblematiken och att ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket&lt;br /&gt;
bör utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i proposition 1986/87:146 kan inte anses motsvara&lt;br /&gt; 
riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en helhetssyn har delvis berörts i några positiva skrivningar,&lt;br /&gt; 
som dock ej motsvaras av konkreta förslag och ej heller av en medelsanvisning,&lt;br /&gt;
som föranleds av de redovisade behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en levande landsbygd kunna upprätthållas i de berörda områdena&lt;br /&gt; 
måste de kombinationsföretag som enligt propositionen skall byggas upp med&lt;br /&gt; 
inslag av verksamheter som inte är naturliga led i jordbruksdriften få del av&lt;br /&gt; 
den ovan nämnda helhetssynen. Riksdagen måste uttala att restriktioner och&lt;br /&gt; 
trångsynt byråkrati ej får hämma utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så måste t. ex. lantmäteriet vid fastighetsbildning och avstyckning av tomter&lt;br /&gt;
till bostadshus i glesbygd medge att tomtens storlek anpassas till köparens&lt;br /&gt; 
önskemål, om detta kan leda till en fast bosättning på orten. Jakt- och&lt;br /&gt; 
fiskerätt bör också kunna avsöndras och tillföras dessa ”glesbygdstomter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel är vägförvaltningens attityd till skyltar. Skall kombinationsföretag&lt;br /&gt;
kunna sälja sina produkter till vägfarande turister eller ortsbor&lt;br /&gt; 
måste man få tillfälle att visa var företaget finns. Ett företag, som har jordbruk&lt;br /&gt;
i kombination med annan verksamhet, kan inte flytta till de platser som&lt;br /&gt; 
centralbyråkraterna anser vara bäst. Man måste bli kvar där åker och byggnader&lt;br /&gt;
redan finns. Därför måste företagen få visa vad man säljer och var man är&lt;br /&gt; 
på ett friare sätt än vad som nu tillåts på många håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra exempel är byggnormer, lånebestämmelser och tillämpning av hälsovårdsstadgor.&lt;br /&gt;
Men även på flera andra områden måste en öppning och&lt;br /&gt; 
anpassning till för att de i propositionen omnämnda företagen skall kunna&lt;br /&gt; 
skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättring av den generella lönsamheten är den väsentligaste åtgärden för&lt;br /&gt; 
att motverka att fler lantbrukare hamnar i ekonomiska svårigheter. Detta har&lt;br /&gt; 
delvis åstadkommits genom den höjning av det särskilda Norrlandsstödet&lt;br /&gt; 
som genomfördes våren 1986. Om ytterligare åtgärder trots det erfordras&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;förutsätter jag att dessa insatser inte får tas ur de nu anvisade medlen, som i&lt;br /&gt; 
sin helhet bör användas till offensiva satsningar. Detta bör ges regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte det norrländska jordbruket utvecklas i samma takt som jordbruket i&lt;br /&gt; 
övriga delar av landet kommer skillnaderna i produktionskostnader mellan&lt;br /&gt; 
norra och övriga delar av Sverige att öka kraftigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsmässigt är mjölkproduktionen i Norrland jämförbar med den i&lt;br /&gt; 
det övriga landet. Inom växtodlingen har däremot produktionen inte förbättrats&lt;br /&gt;
i samma takt i norr. Det finns även en rad andra områden där en liten&lt;br /&gt; 
förbättring snabbt kan ge god ekonomisk utdelning. För att åtgärda dessa&lt;br /&gt; 
brister fordras att tillräckliga och långsiktiga resurser ställs till förfogande för&lt;br /&gt; 
forskning och utveckling. Tillgängliga medel inom dessa områden är för&lt;br /&gt; 
närvarande otillräckliga. Därför måste en större del än vad som antyds i&lt;br /&gt; 
propositionen användas till forskning och utveckling. Medlen bör i första&lt;br /&gt; 
hand användas för en upprustning av resurserna vid Röbäcksdalen, som bör&lt;br /&gt; 
ombildas till en självständig institution inom SLU så att den blir en allt&lt;br /&gt; 
aktivare, kreativ motor för utvecklingen av det norrländska jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av utbildning i företagsekonomi i samband med uppbyggnad och&lt;br /&gt; 
utveckling av kombinerade företag såväl som hos redan etablerade jordbrukare&lt;br /&gt;
är påtagligt. Detta utbildningsbehov kan bäst tillgodoses genom samordning&lt;br /&gt;
med övrig företagsutbildning lokalt genom t. ex. komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkning av jordbruken med skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukarnas möjligheter att utveckla sina företag i glesbygden är i stor&lt;br /&gt; 
utsträckning beroende av i vilken mån företagen kan kompletteras med&lt;br /&gt; 
skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med att förstärka företagsstrukturen bör även ingå uppbyggnad av&lt;br /&gt; 
renodlade skogsföretag. Sådana kan då lämpligen kombineras med andra&lt;br /&gt; 
verksamheter på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksnämnderna bör få resurser för att aktivare kunna medverka till&lt;br /&gt; 
att jordbruksföretag förstärks med skogsmark. Domänverksskog måste tillsammans&lt;br /&gt;
med statens övriga markinnehav ställas till förfogande så att nämnderna&lt;br /&gt;
tillsammans med skogsbolag, kyrkan och kommunerna skall kunna&lt;br /&gt; 
genomföra ägobyten syftande till att skapa stabila kombinationsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget med åtgärder som motverkar att enskilt ägd skogsmark&lt;br /&gt;
överförs till andra ägarkategorier som bolag, kommuner och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla&lt;br /&gt; 
beslutsnivåer inom statlig och kommunal förvaltning måste samverka&lt;br /&gt; 
för att uppnå åtgärdsprogrammets mål,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J0I66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1986187. 3 sami. NrJol65-177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag&lt;br /&gt;
ej får tas av i propositionen anvisade medel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en&lt;br /&gt; 
större del av de medel som anvisas i propositionen får användas till&lt;br /&gt; 
forskning och utbildning än vad som framgår av föredragandens uppskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medlen&lt;br /&gt; 
för forskning i första hand används vid Röbäcksdalen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Röbäcksdalen&lt;br /&gt;
får ombildas till en självständig institution inom SLU,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningen&lt;br /&gt;
i företagsekonomi prioriteras i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverksskog&lt;br /&gt;
tillsammans med statens övriga markinnehav används i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som i motionen anförts för att skapa stabila kombinationsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder&lt;br /&gt;
som motverkar att enskilt ägd skogsmark överförs till andra ägarkategorier&lt;br /&gt;
vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 maj 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J0I66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo166</dok_id>
<subtitel>Hans Dau (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_166.pdf</filnamn>
<filstorlek>107441</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reglering av priserna på jordbruksprodukter,  m.m.(prop. 1986/87:146)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EA4F1840-84F7-4008-9A70-DACE66839084</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>