<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103801</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo154</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo154</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo154 Lars Ernestam m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>154</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.  (prop. 1986/87:122)</titel>
 <subtitel>Lars Ernestam m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo154/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo154</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo154</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jo 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Ernestam m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:122)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Jordförvärvslagen syftar till att främja uppbyggnaden och vidmakthållandet&lt;br /&gt; 
av effektiva familjeföretag och att stärka sambandet mellan ägande och&lt;br /&gt; 
brukande. Den skall främja en fortsatt strukturrationalisering inom jord- och&lt;br /&gt; 
skogsbruket samt stå i överensstämmele med de regionalpolitiska strävandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har sedan lång tid tillbaka riktat kritik mot jordförvärvslagen&lt;br /&gt; 
och dess tillämpning. Kritiken har främst tagit sikte på att strukturrationalisering&lt;br /&gt;
i för stor omfattning fått gå före regionalpolitiska önskemål att i&lt;br /&gt; 
skogsbygd och mellanbygd behålla de små jordbruken. Detta har bidragit till&lt;br /&gt; 
en ökande avfolkning av landsbygden. Vidare anser folkpartiet att bestämmelser&lt;br /&gt;
om prisprövning och bosättningsplikt innebär ingrepp i äganderätten,&lt;br /&gt; 
den personliga friheten och integriteten av oacceptabel omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har krävt en parlamentarisk utredning för en grundlig översyn&lt;br /&gt; 
av jordförvärvslagen. Översynen borde ha inletts med en utvärdering av&lt;br /&gt; 
lagens effekter på svenskt jordbruk samt särskilt om lagen uppfyllt ovan&lt;br /&gt; 
angivna mål. Mycket tyder på att så inte varit fallet. Därmed skulle&lt;br /&gt; 
utvärderingen kunnat ha lett fram till förslag om en annorlunda jordförvärvslag&lt;br /&gt;
eller ett avskaffande av lagen. Det går exempelvis att peka på att målet&lt;br /&gt; 
att stärka sambandet mellan ägande och brukande icke uppnåtts. Tvärtom&lt;br /&gt; 
har det minskat under den tid lagen varit i kraft, då antalet arrenden ökat. En&lt;br /&gt; 
bidragande orsak härtill kan ha varit att jordbruksfastigheter vid generationsväxlingar&lt;br /&gt;
i stor omfattning behållits i dödsbo eller som samägda och&lt;br /&gt; 
utarrenderats därför att delägare vid försäljning riskerat att få avslag på&lt;br /&gt; 
förvärvsansökan å annan jordbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i stället valt att tillsätta en ensamutredare och att begränsa&lt;br /&gt; 
utredningstiden så kraftigt att någon utvärdering av jordförvärvslagen inte&lt;br /&gt; 
varit möjlig. Det tycker vi är en allvarlig brist när det gäller reformeringen av&lt;br /&gt; 
en lag av så vital betydelse för vår livsmedelsproduktion och utvecklingen av&lt;br /&gt; 
vår landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer i fortsättningen att driva kravet att den nya jordbruksutredning&lt;br /&gt; 
som vi begärt för en total översyn av jordbrukspolitiken, inledningsvis gör en&lt;br /&gt; 
utvärdering av jordförvärvspolitiken under 1980-talet. Vad som härvid&lt;br /&gt; 
framkommer bör vägas in i förslaget till ny jordbrukspolitik. I avvaktan&lt;br /&gt; 
härpå framför vi i denna motion de synpunkter och yrkanden som föranleds&lt;br /&gt; 
av proposition 1986/87:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som föreslås i jordförvärvslagen syftar till att öka regionalpolitiska&lt;br /&gt;
strävanden på bekostnad av strukturrationalisering, minska lantbruks&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nämndernas möjligheter att avslå förvärvsansökningar, förenkla handläggningsförfarandet&lt;br /&gt;
och minska antalet överklaganden. Vi tycker att vissa av de&lt;br /&gt; 
föreslagna förändringarna är steg i rätt riktning men vi vill gå längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har i en partimotion till årets riksdag föreslagit att små&lt;br /&gt; 
jordbruksfastigheter undantages från prövning enligt jordförvärvslagen.&lt;br /&gt; 
Utredaren har undersökt denna möjlighet men har inte hittat någon&lt;br /&gt; 
framkomlig väg. Han framhåller att det är svårt att fastställa en generell&lt;br /&gt; 
storleksgräns - förutsättningarna är väsentligt olika i Skåne och i Norrland och&lt;br /&gt;
att jordbruksfastigheter ofta har flera registerbeteckningar. I den mån&lt;br /&gt; 
det finns exakta arealuppgifter så är de inte fördelade på registerenhet och&lt;br /&gt; 
därmed skulle i lagfartssammanhang inskrivningsdomaren ställas inför en&lt;br /&gt; 
omöjlig uppgift. Utredaren anser ej heller att det går att begränsa antalet&lt;br /&gt; 
förvärvsansökningar genom att ta undan fastigheter med låga taxeringsvärden&lt;br /&gt;
eftersom byggnation och övriga förhållanden är olika. Han pekar i stället&lt;br /&gt; 
på möjligheten att vid nästa omtaxering av jordbruksfastigheter överföra fler&lt;br /&gt; 
till ”annan fastighet”. Detta får dock påtagliga skattemässiga konsekvenser&lt;br /&gt; 
för ägaren. Vi har respekt för de konstateranden som utredaren gjort men&lt;br /&gt; 
situationen pekar, som vi tidigare framhållit, på att det är en brist att&lt;br /&gt; 
utredningstiden inte medgett en ordentlig utvärdering av jordförvärvslagen&lt;br /&gt; 
och dess tillämpning. En reform av det slag folkpartiet förordat har&lt;br /&gt; 
genomförts i Danmark. Vi anser att en sådan reform måste studeras&lt;br /&gt; 
ytterligare i den översyn vi begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de småjordbruken tills vidare inte kan undantas från förvärvsprövning&lt;br /&gt; 
är det viktigt att en reform av jordförvärvslagen leder till att de vid&lt;br /&gt; 
förvärvsprövning ändock tillåts leva vidare i största utsträckning. De små&lt;br /&gt; 
jordbruken har visat sig ha stor betydelse som bas för kombinationsverksamhet&lt;br /&gt;
i skogsbygd och mellanbygd. Landsbygden har avfolkats i takt med att&lt;br /&gt; 
lantbruksnämnderna allt för ensidigt betonat storleksrationalisering. Vi har&lt;br /&gt; 
numera ej heller något primärt behov att skapa rationellare enheter som&lt;br /&gt; 
leder till ökad produktion. Överskotten är redan allt för stora och det har&lt;br /&gt; 
visat sig att stordriftsfördelarna inom jordbruket inte längre är lika entydiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker därför att det är bra om behovet av storleksrationalisering nu&lt;br /&gt; 
tonas ned, men ifrågasätter om den föreslagna punkt 1 i 4 § behövs för att&lt;br /&gt; 
tillgodose det lilla behov av tvångsmässig storleksrationalisering som kan&lt;br /&gt; 
förekomma. En frivillig sådan är ju alltid möjlig genom marknadsmässig&lt;br /&gt; 
uppgörelse mellan säljare och köpare. Enligt den angivna punkten får&lt;br /&gt; 
förvärvstillstånd vägras ”om det är av allmänt intresse att egendomen tas i&lt;br /&gt; 
anspråk för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna formuleringen innehåller två oklarheter: För det första&lt;br /&gt; 
”får vägras” vilket medför att lagen kan tolkas på olika sätt av olika&lt;br /&gt; 
lantbruksnämnder, arigenom tillämpningen riskerar att bli både godtycklig&lt;br /&gt; 
och för den enskilde oförutsebar. Detta har t. ex. påpekats av kammarrätten i&lt;br /&gt; 
Jönköpings län. Denna försämring av rättssäkerheten blir särskilt negativ i&lt;br /&gt; 
samband med uttrycket ”allmänt intresse” i 4 § punkt 1. I likhet med flera&lt;br /&gt; 
remissinstanser finner vi detta uttryck oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka rättssäkerheten vill vi därför precisera och i förhållande till&lt;br /&gt; 
propositionen begränsa de situationer när punkt 1 skulle kunna få aktualitet.&lt;br /&gt; 
Genom att i lagtexten föra in ordet ”påtagligt” före ”allmänt intresse” kan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol54&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;vidare karaktären av undantagsbestämmelse markeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen beskrivs sju olika tillfällen när punkt 1 enligt föredraganden&lt;br /&gt;
kan tillämpas. Vi kan inte acceptera alla dessa. De situationer när punkt&lt;br /&gt; 
1 kan tillämpas gäller enligt vår uppfattning i första hand följande två: vid&lt;br /&gt; 
försäljning till utomstående av jordbruksfastighet vartill grannfastighet&lt;br /&gt; 
under lång tid haft arrenderätt och anpassat produktion, maskinpark m. m.&lt;br /&gt; 
härtill, samt då en mindre jordbruksfastighet med klart olämplig arrendering&lt;br /&gt; 
- t. ex. smala spridda skogsskiften som inte medger rationellt skogsbruk försålts&lt;br /&gt;
till utomstående. Däremot avvisar vi punktens tillämpning i det fall&lt;br /&gt; 
som i propositionen beskrivs på följande sätt: ”1 Götalands och Svealands&lt;br /&gt; 
slättbygder är det fortfarande av allmänt intresse att ett företag kan bedriva&lt;br /&gt; 
så stor vegetabilieproduktion att brukaren får sin huvudsakliga inkomst och&lt;br /&gt; 
sysselsättning från det”. Vi avvisar också motivet att allmänt ”förbättra&lt;br /&gt; 
ägostrukturen”. Vi anser inte heller att ”det allmänna intresset” bör belysas i&lt;br /&gt; 
länsprogram för jordbruket och skogsbruket. I avvaktan på den översyn vi&lt;br /&gt; 
begär bör riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen av ovanstående&lt;br /&gt; 
innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till uppmjukning av prisprövningen anser vi vara otillräckligt.&lt;br /&gt; 
Bestämmelsen om prisprövning bör tas bort. Allt fler personer med insikter i&lt;br /&gt; 
jordbrukspolitik framhåller nu att vi måste minska regleringarna och låta&lt;br /&gt; 
marknadsekonomin få ökad tyngd om vi skall komma till rätta med våra stora&lt;br /&gt; 
överskottsproblem. Ett steg i denna riktning är att låta marknaden avgöra&lt;br /&gt; 
priset på jordbruksfastigheter. De fördelar som kan finnas med att ha en&lt;br /&gt; 
prisprövning att tillgripa för att uppnå vissa jordbrukspolitiska syften i&lt;br /&gt; 
enstaka fall uppväger inte de nackdelar som är förenade med motsvarande&lt;br /&gt; 
inskränkning i äganderätten och den personliga friheten. Det har dessutom&lt;br /&gt; 
kunnat noteras flera exempel på att lantbruksnämnder - som saknar&lt;br /&gt; 
juristkompetens - använt sig av undantagsbestämmelser i lagstiftningen för&lt;br /&gt; 
att uppnå ovidkommande syften. Av denna anledning och för att göra&lt;br /&gt; 
regelsystemet mindre svåröverskådligt bör ambitionen vara att minska&lt;br /&gt; 
antalet lagparagrafer och bestämmelser. 4 § punkt 4 bör således utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som angetts ovan yrkar vi dels på att avslagsgrunden i 6 §&lt;br /&gt; 
punkt 1 för oförmodad bosättning tas bort, dels att 10 § - varigenom&lt;br /&gt; 
bosättnings- och brukningsplikt kan föreskrivas - utgår i sin helhet. Statistik&lt;br /&gt; 
från jordförvärvslagens tillämpning visar att bestämmelserna utnyttjats i&lt;br /&gt; 
undantagsfall. Bosättning är en självklarhet i det övervägande antal fall då en&lt;br /&gt; 
jordbruksfastighet förvärvas, den är helt enkelt en huvudanledning till&lt;br /&gt; 
förvärvet. Om det i några enstaka fall finns personliga skäl för en förvärvare&lt;br /&gt; 
att inte omgående eller över huvud taget bosätta sig, så får dessa skäl&lt;br /&gt; 
accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförs om översyn av jordförvärvslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförs om tillämpningen av 4 § punkt 1,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol54&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att i 4 § punkt 1 föra in ordet ”påtagligt” före&lt;br /&gt; 
”allmänt intresse”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;4. att riksdagen beslutar avskaffa prisprövningen genom att 4 § punkt 4&lt;br /&gt; 
utgår,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;5. att riksdagen beslutar avskaffa bosättningskravet genom att 6 § punkt 1&lt;br /&gt; 
samt 10 § utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 april 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Ernestam (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Olsson (fp) Bengt Rosén (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Castberger (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol54&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Ernestam</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Leif Olsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Rosén</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Castberger</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo154</dok_id>
<subtitel>Lars Ernestam m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_154.pdf</filnamn>
<filstorlek>173379</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.  (prop. 1986/87:122)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8B1CFFF7-51A8-49E6-BA04-220BCBC39E42</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>