<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103799</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo152</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo152</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo152 Anita Bråkenhielm och Göte Jonsson (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>152</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.  (prop. 1986/87:122)</titel>
 <subtitel>Anita Bråkenhielm och Göte Jonsson (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo152/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo152</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo152</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Jol52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Bråkenhielm och Göte Jonsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:122)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Om vi vill bevara en bebodd och levande landsbygd behövs insatser på flera&lt;br /&gt; 
områden. Avreglering och ökad flexibilitet behövs inom flera regelsystem.&lt;br /&gt; 
En liberalisering av jordförvärvslagen hade på ett positivt sätt kunnat&lt;br /&gt; 
medverka, men det föreliggande förslaget är ej tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste skälet till att vi måste ha en ny jordförvärvslag är att större&lt;br /&gt; 
möjligheter måste öppnas att behålla även mindre jordbruksfastigheter som&lt;br /&gt; 
självständiga mindre enheter. Även om de inte är ”rationella” är de&lt;br /&gt; 
oumbärliga som grundstruktur i en levande bebodd landsbygd. En ny&lt;br /&gt; 
jordförvärvslag bör såvitt möjligt avreglera möjligheterna för fysiska personer&lt;br /&gt;
att köpa jord- och skogsbruksfastighet. För juridiska personer bör&lt;br /&gt; 
noggrann prövning bibehållas och köp endast undantagsvis tillåtas om&lt;br /&gt; 
intresserad köpare i form av fysisk person ej finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara tillåtet för anställda i industri och förvaltning, för&lt;br /&gt; 
hobbyodlare av alternativa grödor, för häst- och fårvänner och andra med&lt;br /&gt; 
längtan efter den livsmiljö som landsbygden ger, att förvärva en jordbruksfastighet.&lt;br /&gt;
I dess upprustning kan de kanske lägga ner kapital från den&lt;br /&gt; 
försålda villan eller delar av en inkomst från annat håll. De kan bidra till att&lt;br /&gt; 
vårda kulturlandskapet och med sina familjer ge underlag för skola,&lt;br /&gt; 
lanthandel och den levande befolkning som en levande bygd förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket ensamt kan inte generera det kapital som behövs för att&lt;br /&gt; 
bibehålla en levande landsbygd. Tillskott från andra näringar är en nödvändighet.&lt;br /&gt;
Om människor som vill bo på landsbygden får sin utkomst i närmaste&lt;br /&gt; 
samhälle och ägnar sin fritid åt att bevara en del av det öppna landskapet är&lt;br /&gt; 
detta ingen nackdel, tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket måste alltid vara grundstrukturen i en levande landsbygd men i&lt;br /&gt; 
stora områden i vårt land är det inte längre möjligt att bygga enbart på&lt;br /&gt; 
jordbruksenheter av sådan storlek att de kan försörja en hel familj. Redan i&lt;br /&gt; 
dag har en majoritet av jordbrukarfamiljerna biinkomster från annat håll.&lt;br /&gt; 
Deltidsbonden är ett nödvändigt inslag utom i de rena slättbygderna. Den&lt;br /&gt; 
gamla jordförvärvslagens inriktning mot att gynna rationella enheter och&lt;br /&gt; 
stordrift måste ersättas med en ny målsättning: att bevara den levande&lt;br /&gt; 
landsbygden. Detta syns också ha varit en målsättning inför lagförslagets&lt;br /&gt; 
tillkomst. Tyvärr har det blivit en halvmesyr och motsvarar ej intentionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan under den gamla lagen har i många fall lokala lantbruksnämnder&lt;br /&gt; 
gjort sitt bästa för att tänja lagen till förmån för t. ex. deltidsjordbrukare, som&lt;br /&gt; 
velat bosätta sig på små fastigheter. Den nya lydelsen som föreslås i&lt;br /&gt; 
propositionen kan något underlätta detta.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Men det är inte tillräckligt. Endast en mycket liten del av jordbruksfastigheterna&lt;br /&gt;
förmedlas genom köp inom lagens inflytande. De allra flesta&lt;br /&gt; 
fastigheter förvärvas genom arv, gåva eller släktköp. Skattelagstiftningen,&lt;br /&gt; 
som bl. a. beskattar andra former av förmögenhet betydligt hårdare än&lt;br /&gt; 
fastighetsinnehav försvårar i hög grad omvandling av en för många bundet&lt;br /&gt; 
och föga avkastande kapital till mera lättrörliga tillgångar. En arvinge i en&lt;br /&gt; 
syskonskara har sällan möjligheter att köpa ut de övriga då det kapital som då&lt;br /&gt; 
skulle erfordras blir orimligt stort om de utköpta inte skall förlora och&lt;br /&gt; 
köparen få en rimlig avkastning. Utboägande och samägande är ett betydligt&lt;br /&gt; 
större problem än risken för att en köpare av en jordbruksfastighet via&lt;br /&gt; 
jordförvärvslagen inte skulle bli en bofast innevånare i bygden. Stora delar av&lt;br /&gt; 
marken, framför allt skogsmark, ägs av juridiska personer och av staten.&lt;br /&gt; 
Detta har i vissa delar av landet bidragit till en förödande avfolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vår målsättning är att få även de små gårdarna levande, bebodda och&lt;br /&gt; 
underhållna och om vi vill bevara det öppna landskapet är det nödvändigt att&lt;br /&gt; 
stimulera boendet på landsbygden. Att tala om bosättningstvång i samband&lt;br /&gt; 
med fastighetsförvärv enligt jordförvärvslagen är dels en illusion, eftersom&lt;br /&gt; 
sanktionsmöjligheter inte finns - och inte lär kunna konstrueras - gentemot&lt;br /&gt; 
den ägare som av olika skäl tvingas bosätta sig på annat håll. Dessutom är&lt;br /&gt; 
som nämnts endast en förhållandevis ringa del av det aktuella fastighetsbeståndet&lt;br /&gt;
berört. Man måste finna vägar att gynna sambandet boende-ägare,&lt;br /&gt; 
vilka har generell verkan och gäller även den som förvärvat sin gård igenom&lt;br /&gt; 
arv eller släktförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i dessa stycken relevant och delvis förödande kritik har riktats mot&lt;br /&gt; 
lagförslaget av tunga remissinstanser som lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,&lt;br /&gt; 
riksrevisionsverket, kammarkollegiet och statskontoret. Man påpekar bl. a.&lt;br /&gt; 
att inget försök gjorts att utvärdera vilka effekter den gällande lagstiftningen&lt;br /&gt; 
haft. Ej heller har bärande skäl framkommit för att behålla prisreglering,&lt;br /&gt; 
förvärvsprövning och krångel, särskilt inte vad gäller mindre fastigheter&lt;br /&gt; 
eller, vad gäller de utvecklade jordbruksdistrikten, ens för att åstadkomma&lt;br /&gt; 
en rationell struktur för jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten måste sälja ut delar av sin mark, i synnerhet om därmed mindre&lt;br /&gt; 
fastigheter kan få bättre bärkraft. De regler som gäller för kompensationsköp&lt;br /&gt;
för bl. a. kyrkan när man eftersträvar rationellare struktur måste&lt;br /&gt; 
liberaliseras och en fri priskonkurrens tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslagets portalparagraf anges syftet med jordförvärvslagen. Vi anser&lt;br /&gt; 
att ett av de viktigaste målsättningarna saknas, nämligen främjandet av&lt;br /&gt; 
bosättning på landsbygden. Vi menar samtidigt att denna målsättning bäst&lt;br /&gt; 
uppfylls genom positiva stimulanser och inte genom tvingande lagstiftning.&lt;br /&gt; 
Positiva stimulanser vad gäller boendet på landsbygden skulle för övrigt få&lt;br /&gt; 
effekt totalt sett, och inte enbart i samband med ägarskiften vad gäller&lt;br /&gt; 
enskilda jordbruksfastigheter. Vissa av de åtgärder som vi här förordar skulle&lt;br /&gt; 
lämpligen kunna regleras i jordförvärvslagen medan andra måste anges i&lt;br /&gt; 
anslutning till annan speciallagstiftning, och då med anledning av den&lt;br /&gt; 
övergripande målsättningen i jordförvärvslagen. Vi föreslår därför åtgärder&lt;br /&gt; 
för att underlätta och stimulera boendet på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Jol52&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Breddad äganderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många i vårt land framstår det som angeläget att kunna äga en bit mark&lt;br /&gt; 
för att på så vis få utveckla sina speciella intressen. Det rör sig i många fall inte&lt;br /&gt; 
om en ambition att äga stora markarealer utan snarare små begränsade&lt;br /&gt; 
områden, kanske 2-3 ha. Nuvarande lagstiftning lägger hinder i vägen för&lt;br /&gt; 
detta, eftersom man inte tillåter avstyckning av mark och bildandet av små&lt;br /&gt; 
jordbruksfastigheter. Vi menar att rätten till avstyckning här måste breddas&lt;br /&gt; 
och att denna rätt lämpligen skrivs in i jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet när det gäller önskemålet att äga en bit mark varierar. En familj&lt;br /&gt; 
kanske vill odla biodynamiskt, en annan vill ägna sig åt djurskötsel i&lt;br /&gt; 
begränsad omfattning och ett annat motiv kan vara önskemålet att behålla en&lt;br /&gt; 
bit kulturlandskap öppet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan möjlighet till avstyckning och bildande av en ny fastighet skulle&lt;br /&gt; 
också kunna vara positivt vid generationsväxlingar. Om anhöriga eller&lt;br /&gt; 
dödsbodelägare finge möjlighet skulle dessa fortfarande ha kvar en förankring&lt;br /&gt;
i hembygden utan att för den skull tvingas vara delägare i stamfastigheten.&lt;br /&gt;
Vårt förslag skulle på så vis få en dubbelt positiv effekt, nämligen ökat&lt;br /&gt; 
boende på landet med bevarande av det öppna kulturlandskapet, samtidigt&lt;br /&gt; 
som problemen med dödsbo- och utbo-ägandet skulle kunna minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även möjligheten att avstycka tomter enbart för bostadsändamål måste&lt;br /&gt; 
öka. Här behöver äganderätten förstärkas så att den som äger marken också&lt;br /&gt; 
får ökad möjlighet att bestämma över sådana avstyckningar. Det är helt&lt;br /&gt; 
orimligt att familjemedlemmar skall vägras byggnadslov därför att diffusa&lt;br /&gt; 
allmänna intressen lägger hinder i vägen. I vissa fall finns givetvis verkliga&lt;br /&gt; 
allmänna intressen, men dessa måste då klart kunna motiveras och ses som&lt;br /&gt; 
undantag snarare än regel. Ägare och familjemedlemmar är oftast starkt&lt;br /&gt; 
känslomässigt bundna till fastigheten. Detta kan t. ex innebära att man vill&lt;br /&gt; 
bygga på en speciell plats inom fastigheten men blir förvägrad detta. En ökad&lt;br /&gt; 
möjlighet till byggande på landet skulle också enligt vår mening underlätta&lt;br /&gt; 
generationsväxlingar och motverka ett negativt samägande. Vi vill dock&lt;br /&gt; 
samtidigt understryka att allt samägande givetvis inte skall ses som negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att möjligheten till ökad avstyckning för bildande av nya mindre&lt;br /&gt; 
jordbruksfastigheter samt bostadsfastigheter på lämpligt sätt förs in i&lt;br /&gt; 
jordförvärvslagen, och att byggnadslagstiftningen också anpassas efter detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också med anledning av våra krav beträffande komplettering i&lt;br /&gt; 
jordförvärvslagen föreslå andra åtgärder. Således bör möjligheterna till&lt;br /&gt; 
direkta investeringsavdrag för särskilt angivna investeringar, motsvarande&lt;br /&gt; 
hela intäkten av skogsbruk, kunna medgivas. Sådana stimulanser kunde&lt;br /&gt; 
baseras på ett system som innebär att brukaren får rätt till direkta&lt;br /&gt; 
investeringsavdrag för alla fasta investeringar i skogsbilvägar, byggnader&lt;br /&gt; 
m.m. Även ny, om- eller tillbyggnad av bostadsfastighet, som bebos av&lt;br /&gt; 
brukaren eller anställda, bör ingå i ett sådant avdragssystem. Att låta&lt;br /&gt; 
bostadshus till fullo ingå skulle också medföra minskat behov av statssubventionerade&lt;br /&gt;
bostadslån till aktuella fastigheter, viket i sin tur skulle begränsa&lt;br /&gt; 
den s. k. rundgången i ekonomin vad gäller de fastighetsägare som föredrag&lt;br /&gt; 
avdrag framför räntesubventioner. Dessa möjligheter till direktavskrivningar&lt;br /&gt;
skulle verka positivt för såväl boendet som för standarden i byggnadsbeståndet&lt;br /&gt;
på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Jol52&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1** Riksdagen 1986/87. 3sami. NrJol50-158&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inom ramen för en helhetsambition vad gäller boende på landet anser vi&lt;br /&gt; 
också att förmånsvärdena beträffande bostaden på jordbruksfastighet måste&lt;br /&gt; 
sänkas. Skattelagstiftningen måste ändras så att generationsväxlingar underlättas,&lt;br /&gt;
och här skulle bl. a. möjligheterna till successiv överlåtelse förbättras&lt;br /&gt; 
så att samma regler beträffande beskattning gäller vid successiv överlåtelse&lt;br /&gt; 
som vid gåva eller arv. Detta skulle t. ex. kunna underlätta för ett av barnen&lt;br /&gt; 
att efter hand ta över en jordbruksfastighet. Deltidsjordbruken måste öka&lt;br /&gt; 
om vi skall bevara en levande landsbygd med ett öppet kulturlandskap. Detta&lt;br /&gt; 
innebär behov av kompletterande inkomster med oftast långa dagliga resor&lt;br /&gt; 
som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts beträffande jordförvärvslagens tillämpning m. m.&lt;br /&gt; 
för att främja bosättning på landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 april 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Bråkenhielm (m) Göte Jonsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Jo 152&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anita Bråkenhielm</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göte Jonsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo152</dok_id>
<subtitel>Anita Bråkenhielm och Göte Jonsson (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_152.pdf</filnamn>
<filstorlek>197069</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.  (prop. 1986/87:122)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/80E6C889-EA9E-43CC-8852-2A2480CFEEBC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>