<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103798</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo151</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo151</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo151 Carl Bildt m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>151</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:52</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.  (prop. 1986/87:122)</titel>
 <subtitel>Carl Bildt m. fl. (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo151/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo151</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo151</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Jo 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt m. fl. (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:122)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1986/87:122 föreslår regeringenförändringar av nu gällande&lt;br /&gt; 
jordförvärvslag. Lagen skulle om dessa genomförs mjukas upp. Dess&lt;br /&gt; 
karaktär av statligt styrinstrumentförändras dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten är en förutsättning för demokratin. Ett demokratiskt system&lt;br /&gt; 
frutsätter bl. a. att människor kan göra sina egna fria val. Ett eget ägande&lt;br /&gt; 
ökar möjligheterna till detta. Ägandet skänker trygghet och ger medborgarna&lt;br /&gt;
möjlighet att ta ansvar. Äganderätten måste enligt vår uppfattning också&lt;br /&gt; 
innefatta bestämmanderätt över det ägda. Med markägandet följer därför&lt;br /&gt; 
rätten att bruka egendomen, att bebygga och sälja den m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten har visat sig vara en av de viktigaste drivfjädrarna för den&lt;br /&gt; 
ekonomiska utvecklingen. När brukare och näringsidkare själva kan tillgodogöra&lt;br /&gt;
sig frukterna av sitt arbete ökar såväl arbetsinsats som avkastning.&lt;br /&gt; 
Givna resurser utnyttjas bättre. Genom tidernas lopp har statsmakterna i&lt;br /&gt; 
varierande grad försökt att lägga beslag på delar av enskild egendom - ofta&lt;br /&gt; 
genom att ta ut skatt på avkastningen. I vissa fall har staten också övertagit&lt;br /&gt; 
mark eller andra produktionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den socialistiska ideologin finns föreställningen om att kollektivt&lt;br /&gt; 
beslutsfattande är bättre än individuellt sådant. Enskild äganderätt är därför&lt;br /&gt; 
oviktig för socialister. Detta kommer till tydligt uttryck i många av de lagar&lt;br /&gt; 
som den socialistiska riksdagsmajoriteten genomdrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordförvärvslagen är en av de lagar som kraftigast inskränker äganderätten&lt;br /&gt; 
till mark. Innebörden av lagen är att staten, genom lantbruksnämnden, skall&lt;br /&gt; 
bestämma vem som skall få köpa jordbruks- eller skogsmark. De undantag&lt;br /&gt; 
som görs gäller huvudsakligen arv och om barn köper gården av förälder,&lt;br /&gt; 
s. k. släktförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl - prövningsgrunder - som kan användas för de statliga ingreppen&lt;br /&gt; 
om en fysisk person är köpare är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om priset är ”för högt” den s.k. prisprövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om fastigheten i fråga kan antas vara en kapitalplacering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om fastigheten i fråga behövs för storleksrationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om ”utvecklade” företag slås samman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det kan antas att köparen inte bosätter sig på fastigheten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- om det kan antas att köparen inte kommer att yrkesmässigt bruka&lt;br /&gt; 
fastigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det kan antas att köparen inte har tillräckliga yrkeskunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- om någon på orten boende behöver fastigheten av sysselsättningsskäl&lt;br /&gt; 
Vi redovisar nedan våra argument för en väsentligt mer långtgående&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1 * Riksdagen 1986187. 3 sami. NrJol50-158&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;liberalisering av jordförvärvslagen än vad som föreslås i propositionen.&lt;br /&gt; 
Denna innebär att förvärvsprövningen för enskilda personer helt slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisprövningen och kapitalplaceringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisets roll är att avspegla olika människors värderingar. Det visar köparnas&lt;br /&gt; 
beredskap att göra uppoffringar för att erhålla föremålet och säljarnas&lt;br /&gt; 
villighet att avstå. Styr priset om en affär kommer till stånd eller inte&lt;br /&gt; 
garanteras att både köpare och säljare är tillfreds. Rättvisa melan olika&lt;br /&gt; 
köpare skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överges priset som avgörande faktor för ett köp och ersätts med någon&lt;br /&gt; 
sorts administrativ beslutsordning kommer med säkerhet godtycket att få&lt;br /&gt; 
fritt spelrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisprövningen har orsakat stora störningar på fastighetsmarknaden. För&lt;br /&gt; 
”höga" priser har sänkts av staten, vilket helt naturligt medfört en viss&lt;br /&gt; 
återhållsamhet hos eventuella säljare. Utbudet av mark har minskat genom&lt;br /&gt; 
att mark arrenderas ut i stället för att säljas. Det begränsade utbudet av&lt;br /&gt; 
fastigheter och den snäva krets som kunnat komma i fråga som köpare har&lt;br /&gt; 
medfört att prisbildningen på jordbruksfastigheter blivit snedvriden. I&lt;br /&gt; 
förlitan på att staten sänker alltför höga priser har det hänt att köpare avgivit&lt;br /&gt; 
mycket höga bud. Det slutliga priset efter lantbruksnämndens justering har&lt;br /&gt; 
många gånger hamnat under det näst högsta budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De jordbrukare som har allt sitt kapital nedlagt i fastigheten tvingas&lt;br /&gt; 
acceptera att staten skänker en del av detta till köparen. Tryggheten på&lt;br /&gt; 
ålderdomen kan konfiskeras. Personliga tragedier har blivit följden av&lt;br /&gt; 
prisprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukare kan få svåra ekonomiska problem om företaget går dåligt. Till&lt;br /&gt; 
skillnad från andra småföretagare kan jordbrukaren då inte sälja sitt företag&lt;br /&gt; 
till högsbjudande, eftersom prisprövningen lägger hinder i vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande genererar jordbruket knappast något nytt kapital. Tillåts&lt;br /&gt; 
nya kategorier att köpa lantbruksfastigheter skulle emellertid nytt kapital&lt;br /&gt; 
tillföras landsbygden och jordbruket. Realvärdena skulle därmed säkras åtminstone&lt;br /&gt;
i vissa delar av landet. Fastigheter med bra bostäder nära tätorter&lt;br /&gt; 
skulle t. o. m. kunna få ett ökat värde om prissättningen släpps fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att prisprövningen skall vara kvar - fast i något&lt;br /&gt; 
uppmjukad form. Färre kommer att drabbas av denne paragraf. Alla&lt;br /&gt; 
principiella betänkligheter kvarstår dock - liksom de hämmande utbudseffekterna.&lt;br /&gt;
Byråkratin blir oförändrat stor, eftersom lantbruksnämnderna&lt;br /&gt; 
även med propositionens förslag måste pröva varje köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste köpare och säljare fritt få komma överens om till&lt;br /&gt; 
vilket pris en fastighetsaffär skall göras. Det är först då som fastigheten blir&lt;br /&gt; 
korrekt värderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten för alla köpare och säljare kommer naturligtvis att öka avsevärt&lt;br /&gt; 
om prisprövningen helt slopas. Lantbruksnämnderna slipper också bedöma&lt;br /&gt; 
om priset är "rimligt" på varje köp.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol51&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Rationalisering och bosättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att såväl jordbruksfastigheter som skogsbruksfastigheter skall&lt;br /&gt; 
brukas. Enligt vår mening medför brukningskravet att en bosättning på&lt;br /&gt; 
fastigheten i de allra flesta fall kommer till stånd. Det är dock orimligt att ha&lt;br /&gt; 
bosättningsplikt i alla situationer. T. ex. kan en ung nyetablerad lantbrukare&lt;br /&gt; 
av ekonomiska skäl och familjeskäl behöva bibehålla såväl bostadsort som&lt;br /&gt; 
eventuell anställning under en övergångsperiod. Kravet på bosättning har&lt;br /&gt; 
heller inte tillämpats särdeles strikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordförvärvslagen har som huvudsyfte att främja bildandet av rationella&lt;br /&gt; 
företag. Staten har bedömt vad som har varit rationellt eller inte. Lagen har&lt;br /&gt; 
medfört att allt större jordbruksenheter har byggts upp. I takt med&lt;br /&gt; 
teknikutvecklingen har allt större arealer kunnat skötas av allt färre&lt;br /&gt; 
personer. I praktiken har förvärvstillstånd endast lämnats för intensivt&lt;br /&gt; 
brukade heltidsföretag. Begreppet familjejordbruk har länge varit vägledande&lt;br /&gt;
för rationaliseringspolitiken. Detta innebär att minst 1,5 helårsarbetare&lt;br /&gt; 
skall ha sin bärgning från jordbruket. Ännu större enheter har undan för&lt;br /&gt; 
undan tillskapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt för människor som förvärvar en jordbruksfastighet att oavsett&lt;br /&gt;
dess storlek - också bosätta sig där. Motivet till förvärvet av en&lt;br /&gt; 
mindre fastighet är ofta miljöbetingat. Avgörande för när bosättningen sker&lt;br /&gt; 
är oftast arbetsmöjligheterna utanför jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och skogsbruksföretag är basen för boende och sysselsättning&lt;br /&gt; 
på landsbygden. Företagen ger underlag för såväl offentlig som kommersiell&lt;br /&gt; 
service. Detta gäller i hela Sverige och inte bara i glesbygden. Jordförvärvslagen&lt;br /&gt;
har inte gagnat boendet på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsjordbruk som drivs i kombination med annan sysselsättning är&lt;br /&gt; 
viktiga för boendet i glesbygden. I framtiden kommer de att bli än viktigare.&lt;br /&gt; 
Skall boende kunna upprätthållas i hela vårt land måste mindre jordbruksenheter&lt;br /&gt;
tillåtas. Inkomster från jordbruket måste då kombineras med&lt;br /&gt; 
inkomster från andra verksamheter. I stora delar av Sverige är skog ett&lt;br /&gt; 
naturligt komplement - men även andra kombinationer måste tas tillvara.&lt;br /&gt; 
Flera olika deltidsarbeten måste kunna kombineras. I de sociala serviceyrkena&lt;br /&gt;
finns många mänskliga kvaliteter att vinna om närboende på deltidsbasis&lt;br /&gt; 
sköter t. ex. hemtjänst och barnpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt jordbruk står inför en svår omställningsperiod. Produktionen av&lt;br /&gt; 
livsmedel i Sverige kan förväntas överstiga konsumtionen om den nuvarande&lt;br /&gt; 
åkerarealen brukas. En viss minskning av produktionen är därför nödvändig&lt;br /&gt; 
för att jordbrukarna skall kunna erhålla godtagbar ekonomisk standard.&lt;br /&gt; 
Deltidsjordbruk bidrar till att hålla mark öppen samtidigt som produktionen&lt;br /&gt; 
är genomsnittligt lägre än på heltidsjordbruken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deltids- och fritidsjordbruk tillåts kommer en av följderna därför att&lt;br /&gt; 
bli lägre totalproduktion. Strukturrationaliseringen kommer emellertid&lt;br /&gt; 
givetvis inte att avstanna om förvärvsprövningen upphör. Ofta har ju&lt;br /&gt; 
grannjordbruk en bättre betalningsförmåga för marken än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste den som vill förvärva en jordbruks- eller&lt;br /&gt; 
skogsfastighet också få det. I stället för att motverka människors önskemål&lt;br /&gt; 
om att bosätta sig på landsbygden, vilket är föjden av nuvarande lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol51&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;bör åtgärder vidtas för att stimulera människor till sådan bosättning. En&lt;br /&gt; 
sådan åtgärd är att bevara fastigheterna som jordbruksfastigheter. Fördelarna&lt;br /&gt;
för landbygden är uppenbara. Den enskilde önskar dessutom ofta först&lt;br /&gt; 
pröva på ett jordbruk i mindre skala innan han beslutar sig för att driva ett&lt;br /&gt; 
stort jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett litet jordbruk är också bra för alternativodlare, eftersom denna odling i&lt;br /&gt; 
många fall är arbetsintensiv. Det måste vara människorna och inte staten som&lt;br /&gt; 
bestämmer vad som är rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående förändring av jordförvärvslagen lägger i sig grunden till en&lt;br /&gt; 
ökad bosättning på landsbygden. Boendet på landsbygden behöver emellertid&lt;br /&gt;
ytterligare främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt är att vid avstyckning av mangårdsbyggnader tillåta att så mycket&lt;br /&gt; 
mark samtidigt avstyckas att t. ex fritidshästar eller får kan hållas där. Många&lt;br /&gt; 
människor som söker sig till landsbygden har intresse av att odla grönsakerofta&lt;br /&gt;
på alternativt sätt. Vad marken används till skall enligt vår mening inte&lt;br /&gt; 
prövas vid avstyckning. Är det fråga om huvudsakligen fritidsändamål kan&lt;br /&gt; 
fastigheten benämnas ”annan fastighet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att vid tillköp av mark sammanslagning till en registerfastighet&lt;br /&gt; 
skall ske bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att staten som krav för att godkänna ett jordförvärvsärende&lt;br /&gt;
skall få föreskriva att naturvårds- eller skogsvårdsåtgärder skall&lt;br /&gt; 
vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skogsvårdslagen liksom i naturvårdslagen finns föreskrifter om hur&lt;br /&gt; 
skogsvård och naturvård skall bedrivas. Denna lagstiftning skall självfallet&lt;br /&gt; 
följas, liksom skötsellagen. Det finns således möjligheter att enligt gällande&lt;br /&gt; 
bestämmelser ålägga ägare till mark att sköta sin egendom på lämpligt sätt.&lt;br /&gt; 
Att införa liknande bestämmelser i jordförvärvslagen - som villkor för&lt;br /&gt; 
förvärv - är ett märkligt förfarande, vilket bör avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jordbrukare måste i dag ha goda kunskaper i såväl biologi som&lt;br /&gt; 
ekonomi. Jordbrukaren bör vara en god tekniker och i många fall också&lt;br /&gt; 
behärska en del juridik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som ämnar köpa jord- eller skogsbruksfastighet skaffar sig i&lt;br /&gt; 
eget intresse de färdigheter som behövs för att kunna sköta sin fastighet. Att&lt;br /&gt; 
anta att av alla yrkeskategorier just lantbrukare inte skulle göra det är&lt;br /&gt; 
nedvärderande för denna yrkesgrupp. Att staten skall ställa formella krav på&lt;br /&gt; 
detta, vilket i dag sker vid förvärvsprövningen, är horribelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopa förvärvsprövningen för enskilda personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är statens ingrepp i fysiska personers förvärv av&lt;br /&gt; 
lantbruksfastigheter enbart till skada. Säljare har förlorat pengar, ibland&lt;br /&gt; 
förmögenheter. Köpare har fått allt mindre mark att välja på. Glesbygden&lt;br /&gt; 
har utarmats. Godtycket har regerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsprövningen för fysiska personer bör slopas. Betydande fördelar&lt;br /&gt; 
vinns då. Lantbruksnämnderna får en avgjort mindre arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol51&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Byråkratin minskar och rättvisan ökar. Grunden för en bättre och mer&lt;br /&gt; 
effektiv regionalpolitik läggs. Som en konsekvens av detta vårt förslag kan&lt;br /&gt; 
heller inte några extra skötselkrav ställas vid förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget bör omarbetas i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsprövningen bör behållas för juridiska personer. Vårt motiv för detta&lt;br /&gt; 
är att sådana kan ha konkurrensfördelar gentemot enskilda personer. Av&lt;br /&gt; 
bl. a. regionalpolitiska skäl kan det också vara motiverat att gynna enskilt&lt;br /&gt; 
ägande framför juridiska personer. Detta är fallet framför allt i skogslänen.&lt;br /&gt; 
Skogsfastigheter kan vara attraktiva uppköpsobjekt för stora träförädlande&lt;br /&gt; 
företag. Lokala arbetstillfällen riskerar att försvinna vid dessa förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir emellertid allt vanligare att jordbruksföretag - även av mindre&lt;br /&gt; 
storlek- drivs som juridiska personer. Förvärvsprövningen får självfallet inte&lt;br /&gt; 
tillämpas på sådant sätt att den hindrar dessa från att förvärva tillskottsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skötsellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägandet följer ett ansvar. En markägare har således skyldighet att bruka&lt;br /&gt; 
sin mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om skötsel av jordbruksmark finns i dag bestämmelser som ger&lt;br /&gt; 
staten bestämmanderätten över den enskilde lantbrukarens produktionsform.&lt;br /&gt;
Han får nämligen inte plantera skog på sin jordbruksmark utan&lt;br /&gt; 
tillstånd från lantbruksnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att markägaren skall få en något utökad beslutanderätt&lt;br /&gt;
över sin egendom. Om skogsplanteringen är marginell får han själv&lt;br /&gt; 
bestämma. I alla andra fall skall staten ha kvar sin bestämmanderätt, den&lt;br /&gt; 
skall t. o. m. utökas, eftersom staten enligt förslaget också skall få bestämma&lt;br /&gt; 
vilka trädslag som får planteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste den enskilde markägaren själv få avgöra vilken&lt;br /&gt; 
produktion han vill ha på sin mark. De lagparagrafer som ger staten&lt;br /&gt; 
bestämmanderätten över produktionsformen bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avskaffa förvärvsprövningen för enskilda&lt;br /&gt; 
personer och att förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;br /&gt; 
(1979:230) ändras i överensstämmelse härmed,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar ändra lagen (1979:425) om skötsel av&lt;br /&gt; 
jordbruksmark så att den enskilde markägaren själv får avgöra valet&lt;br /&gt; 
av produktionsinriktning i enlighet med vad som i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol51&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om åtgärder för att stimulera bosättning på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 april 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carls hamre (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;br /&gt; 
Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Rolf Clarkson (m)&lt;br /&gt; 
Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;br /&gt; 
Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Per-Olof Strindberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol51&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carls hamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo151</dok_id>
<subtitel>Carl Bildt m. fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_151.pdf</filnamn>
<filstorlek>254197</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i jordförvärvslagen (1979:230), m. m.  (prop. 1986/87:122)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1CE80116-AD79-499E-8094-DF6CF568AE09</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>