<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103786</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo139</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo139</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo139 Karl Erik Olsson m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>139</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Karl Erik Olsson m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo139/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo139</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo139</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jo 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruket brottas i dag med stora problem. Under 1960-talet&lt;br /&gt; 
och första hälften av 1970-talet koncentrerades samhällsinsatserna på att&lt;br /&gt; 
ensidigt stimulera uppbyggnad av stora och specialiserade produktionsenheter.&lt;br /&gt;
Dessa strävanden understöddes inte minst av det forsknings- och&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete som bedrivits inom området. Den av samhället styrda&lt;br /&gt; 
inriktningen har givit negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av den förda politiken är i dag ett gemensamt problem för&lt;br /&gt; 
samhället och för näringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1986/87:80 presenterades förslag till utbildning och forskning&lt;br /&gt;
inom jordbruksdepartementets område. Vi anser att departementets&lt;br /&gt; 
förslag inte leder till att lösa jord/skogsbrukets problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna motion föreslår centerpartiet forskningssatsningar dels för att&lt;br /&gt; 
kartlägga och utveckla möjligheterna till alternativ råvaruproduktion, dels&lt;br /&gt; 
också för att stimulera tillämpad forskning, som fullskaleprojekt, inom&lt;br /&gt; 
detta område. Vi yrkar att riksdagen beslutar inrätta en professur i alternativ&lt;br /&gt;
odling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen aviserade satsningarna på livsmedelsforskning bör&lt;br /&gt; 
kompletteras med insatser för att stimulera forskning och utveckling av&lt;br /&gt; 
möjligheterna till decentraliserad livsmedelsproduktion vilket befrämjar&lt;br /&gt; 
god livsmedelskvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av oss föreslagna insatserna finansieras i enlighet med riksdagens&lt;br /&gt; 
den 4 juni 1984 antagna beslut. Miljöavgifterna på handelsgödsel och&lt;br /&gt; 
bekämpningsmedel ianspråktas därmed på av riksdagen avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagsbeslutet framgår också att miljöavgifterna skall nyttjas dels&lt;br /&gt; 
till forskning och utveckling, dels till direkta miljöinsatser inom jordbruket.&lt;br /&gt;
Vi föreslår därför att riksdagen beslutar av influtna medel avsätta 10&lt;br /&gt; 
milj. kr. för miljöförbättrande åtgärder i särskilt försurningskänsliga jord/&lt;br /&gt; 
skogsbruksbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1986/87 års budget avsattes 15 milj. kr. för etanolprojekt. Dessa medel&lt;br /&gt; 
har inte nyttjats så som beslutats. Av forskningspropositionen framgår att&lt;br /&gt; 
10 milj. kr. avses avsättas till Stiftelsen för Svensk etanolförsörjning. Vi&lt;br /&gt; 
förutsätter därför att de i budget 1986/87 överskjutande medlen om 5 milj.&lt;br /&gt; 
kr. har reserverats för etanolforskning att ianspråktas kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Fördelning av miljöavgifter på handelsgödsel och&lt;br /&gt; 
bekämpningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984 beslöt riksdagens majoritet att handelsgödsel och bekämpningsmedel&lt;br /&gt; 
skulle beläggas med en särskild avgift. De influtna medlen skall, enligt&lt;br /&gt; 
riksdagens beslut, användas till utökade insatser i fråga om forskning,&lt;br /&gt; 
rådgivning och miljöförbättrande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1986/87:80 redovisat förslag till användningen&lt;br /&gt;
av de medel som betalats in budgetåret 1985/86. Den föreslagna&lt;br /&gt; 
medelsdispotitionen innebär avsteg från riksdagens beslut när det gäller&lt;br /&gt; 
finansiering av skogsforskning och försumingsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det rimligt att inkomna medel fördelas i enlighet med det av&lt;br /&gt; 
riksdagen fattade beslutet och föreslår därför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skogsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 5 milj. kr. i avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel bedöms&lt;br /&gt; 
ha inkommit från skogsbruket. Dessa medel bör användas för skogsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver finner vi det rimligt att avsätta särskilda medel under samma&lt;br /&gt; 
delkonto att användas främst för skogsbruksforskning riktat mot familjejordbruket.&lt;br /&gt;
Det skogsbruk som bedrivs inom familjejordbrukets ram är&lt;br /&gt; 
ofta miljövänligt och småskaligt. Forskning för att bevara detta, men&lt;br /&gt; 
samtidigt utveckla nya och arbetsmiljövänliga brukningsmetoder, är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T otalt avsätter vi därmed 10 milj. kr. till skogsforskning av de medel som&lt;br /&gt; 
betalats in som avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Den av&lt;br /&gt; 
oss föreslagna förändringen av finansieringen av skogsforskningen innebär&lt;br /&gt; 
en rimlig kostnadsfördelning mellan familjejordbruket och de mindre&lt;br /&gt; 
skogsägarna å ena sidan och de privata/offentliga skogsbolagen å andra&lt;br /&gt; 
sidan. Genom vårt förslag belastas familjejordbruket med den andel av&lt;br /&gt; 
kostnaderna för skogsforskning som kan anses falla på dem fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheterna att finansiera skogsforskningsverksamheten&lt;br /&gt; 
därutöver anser vi det naturligt att de stora skogsägarna, på samma sätt&lt;br /&gt; 
som näringslivet i övrigt, uppmanas att finansiera återstående medelsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Försumingsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket drabbas av försurningens effekter och tvingas också vidta&lt;br /&gt; 
åtgärder för att begränsa de negativa verkningarna av denna. Kalkning av&lt;br /&gt; 
åkerareal är delvis betingat av de effekter som utifrån kommande försurningskällor&lt;br /&gt;
orsakar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de undersökningar som naturvårdsverket redovisat kan vi konstatera&lt;br /&gt;
att användningen av handelsgödsel har relativt liten betydelse för&lt;br /&gt; 
försurningen och dess skadeverkningar. Det är därför inte befogat att&lt;br /&gt; 
avsätta medel från avgifterna för handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter&lt;br /&gt;
att finansiera försumingsprogrammet. Försumingsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol39&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;bör i sin helhet finansieras med andra budgetmedel. Regeringen bör därvid&lt;br /&gt; 
återkomma med förslag till finansiering av försurningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Forskning för alternativ odling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1986/87:80 bil. 7 föreslås forskningsinsatser inom området&lt;br /&gt; 
alternativa odlingsmetoder. Intresset för alternativ odling är betydande&lt;br /&gt; 
såväl bland jordbrukare som konsumenter. Undervisning i alternativ odling&lt;br /&gt;
ingår numera ofta som en reguljär del i lantbruksskolornas gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande utbildningen inom detta område måste kompletteras&lt;br /&gt; 
med forsknings- och utvecklingsinsatser inom högskolan. Det naturliga är&lt;br /&gt; 
att ett sådant arbete leds av en inom området kompetent professor. Vi&lt;br /&gt; 
föreslår därför att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst som professor i&lt;br /&gt; 
alternativ odling och avsätta för detta 1 milj. kr. För att möjliggöra en&lt;br /&gt; 
utökad forskningsverksamhet inom området avsätter vi 3 milj. kr. Totalt&lt;br /&gt; 
innebär vårt förslag att anslaget till SLU ökar med 4 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Forskning för alternativ produktion på åkerareal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket har under en följd av år tvingats använda allt intensivare&lt;br /&gt; 
brukningsmetoder. Följderna av denna effektivitets- och produktivitetshöjning&lt;br /&gt;
ur miljösynpunkt har inte klarlagts. Forskning för att kontinuerligt&lt;br /&gt; 
bevaka miljöpåverkan av det intensiva jordbruket i syfte att snabbt kunna&lt;br /&gt; 
presentera förslag till andra miljövänligare brukningsmetoder är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets uppgifter som råvaruproducent måste vidgas. Centerpartiet&lt;br /&gt; 
har i motion 1986/87: Jo797 angående jordbrukspolitik (Olof Johansson&lt;br /&gt; 
m. fl.) presenterat förslag till insatser som innebär att samhällets råvarubehov&lt;br /&gt;
i större utsträckning kan tillgodoses genom alternativutnyttjande av&lt;br /&gt; 
åkerarealen. En sådan utveckling kan leda till att vårt lands importberoende&lt;br /&gt;
minskas, att delar av vår industri kan garanteras god råvarutillgång&lt;br /&gt; 
samtidigt som vårt beroende av ändliga råvaror minskas. För att möjliggöra&lt;br /&gt;
en sådan utveckling avsätter vi 10 milj. kr. till forskning och utveckling&lt;br /&gt; 
av alternativ råvaruproduktion/råvaruanvändning. Medlen bör komma&lt;br /&gt; 
skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Tillämpad forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ användning av nu odlade grödor i jordbruket är till en del belyst.&lt;br /&gt; 
Detta har huvudsakligen skett genom insatser av grundforskningskaraktär.&lt;br /&gt; 
Däremot finns idag små möjligheter att vidareutveckla och pröva vunna&lt;br /&gt; 
kunskaper i t. ex. fullskaleförsök. Medelstilldelningen till den tillämpade&lt;br /&gt; 
forskningen har varit otillräcklig. Av forskningspropositionen framgår att&lt;br /&gt; 
regeringen inte heller nu avser i avgörande grad styra resurser till detta&lt;br /&gt; 
ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är detta olyckligt. De resultat som grundforskningen&lt;br /&gt; 
givit kommer att vara verkningslösa utan satsningar på t. ex. fullskaleförsök.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 139&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inom jordbrukarleden finns ett stort intresse för att delta i en sådan&lt;br /&gt; 
verksamhet. Jordbrukarkåren har också inom ramen för sin fackliga organisation&lt;br /&gt;
tagit initiativ i syfte att stimulera tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tillgängliga medlen från miljöavgifterna bör därför 10 milj. kr.&lt;br /&gt; 
avsättas till SJFR:s förfogande. Rådet har möjligheter att ta initiativ till&lt;br /&gt; 
forskning inom områden som blivit förbisedda. Enligt vår mening är den&lt;br /&gt; 
tillämpade forskningen inom området alternativ råvaruproduktion/råvaruutnyttjande&lt;br /&gt;
ett sådant förbisett område. Regeringen bör därför ge SJFR i&lt;br /&gt; 
uppdrag att, i samarbete med jordbrukarkåren närstående forskningsorganisationer,&lt;br /&gt;
initiera forskningsprojekt så som motionen anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Livsmedelsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsproduktionen har under en följd av år koncentrerats till allt&lt;br /&gt; 
färre stora enheter. Avståndet mellan konsumenter och produktion har&lt;br /&gt; 
blivit allt större. Det är en av orsakerna till den pågående livsmedelsdebatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumenterna kräver livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1986/87:80 bil. 7 s. 2 och 3 redovisas ett av SJFR utarbetat&lt;br /&gt; 
program för livsmedelsforskningen. Programmet upptar skilda områden&lt;br /&gt; 
som ”Kost och hälsa” och ”Människan och maten”. Det är naturligtvis&lt;br /&gt; 
angeläget att, som SJFR föreslår, kartlägga människors sensoriska upplevelser&lt;br /&gt;
av mat och historiska och beteendevetenskapliga frågor kring mat.&lt;br /&gt; 
Vi saknar trots detta vissa viktiga fundamentala områden, som enligt vår&lt;br /&gt; 
mening är en förutsättning för att konsumentintresset skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor vill inte bara ha en kvalitetsmässigt godtagbar standard på&lt;br /&gt; 
maten. Andra viktiga faktorer är att livsmedel är färska och fräscha. I dag&lt;br /&gt; 
tillgodoses konsumenternas ”kvalitetskrav” många gånger genom komplicerade&lt;br /&gt;
och konstgjorda livsmedelsprocesser. Enligt vår mening bör det&lt;br /&gt; 
vara en samhällets strävan att stimulera en livsmedelsproduktion som är&lt;br /&gt; 
uppbyggd på andra förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har utrett de tekniska förutsättningarna&lt;br /&gt;
för småskalig livsmedelsproduktion och visat att en konsumentnära&lt;br /&gt;
produktion är lönsam framförallt vad gäller vissa livsmedel. Samtidigt&lt;br /&gt; 
konstaterar STU att konsumentnära livsmedelsproduktion kräver ytterligare&lt;br /&gt;
forskningsinsatser om t. ex. koppling mellan produktion, distribution&lt;br /&gt; 
och marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att forsknings- och utvecklingsarbete inom området är angeläget.&lt;br /&gt;
Det av SJFR föreslagna programmet om livsmedelsforskning bör&lt;br /&gt; 
därför kompletteras med ytterligare ett programområde, ”konsumentnära&lt;br /&gt; 
livsmedelsproduktion”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsproduktionen måste anpassas efter förändringar i t. ex. hushållsstorlek.&lt;br /&gt;
Produktutveckling vad gäller anpassning av produktion och&lt;br /&gt; 
distribution till det ökade antalet enpersonshushåll är nödvändig. Dessa&lt;br /&gt; 
och andra näraliggande frågor bör på ett naturligt sätt ingå i det av SJFR&lt;br /&gt; 
föreslagna programområdet ”Människor och mat”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi beslutat att inte acceptera bestrålning av livsmedel. När&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol39&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;det gäller inhemskt producerade livsmedel har vi möjligheter att kontrollera&lt;br /&gt;
efterlevnaden av detta beslut. Vad gäller importlivsmedel däremot finns&lt;br /&gt; 
i dag inga utarbetade säkra metoder för att upptäcka livsmedel vars hållbarhet&lt;br /&gt;
förlängs genom bestrålning. Ur konsumentsynpunkt är det viktigt&lt;br /&gt; 
att kontrollera användbara metoder för att kontrollera om ett livsmedel&lt;br /&gt; 
bestrålats. Forskning inom detta område kan naturligt rymmas inom det av&lt;br /&gt; 
SJFR föreslagna programområdet ”Mat och säkerhet”. Vad ovan anförts&lt;br /&gt; 
bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Forskning för att minska bekämpningsmedelsanvändningen&lt;br /&gt; 
i jord/skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av bekämpningsmedel kan ge negativa miljöeffekter. Det är&lt;br /&gt; 
av gemensamt intresse för såväl brukare som samhälle att minska användningen&lt;br /&gt;
av dessa medel till ett absolut minimum. De enskilda odlarna har&lt;br /&gt; 
redan nu visat en beredskap att arbeta i denna riktning. Detta visas av den&lt;br /&gt; 
minskade användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets insatser för att stimulera denna utveckling måste baseras på&lt;br /&gt; 
fakta och kunskaper. Detta innebär att förslag till åtgärder som omgående&lt;br /&gt; 
kan minska användningen, t. ex. ökad rådgivning, omedelbart bör genomföras.&lt;br /&gt;
Däremot finns här anledning varna för vissa tendenser i debatten.&lt;br /&gt; 
Ett mål som innebär att användningen av bekämpningsmedel skall halveras&lt;br /&gt;
under en viss tidsperiod kan inte uppfyllas enbart genom övergång till&lt;br /&gt; 
mer högaktiva och därmed många gånger giftigare substanser. Om nu&lt;br /&gt; 
använda preparat endast ersätts av s. k. lågdospreparat kommer förvisso&lt;br /&gt; 
mängden använd substans att minska drastiskt. Detta innebär inte automatiskt&lt;br /&gt;
att miljöeffekterna också avtar i samma utsträckning. Snarare finns&lt;br /&gt; 
grundad anledning tro att bekämpningsmedel som är verksamma i mindre&lt;br /&gt; 
doser också är giftigare för omgivning och natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av samhällets viktigaste forskningsuppgifter vad gäller användning&lt;br /&gt; 
av bekämpningsmedel är därför att noga avväga nya bekämpningsmedels&lt;br /&gt; 
effektivitet i förhållande till deras giftiga inverkan på omgivning och natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt måste dock målet vara att skapa möjligheter för effektiv jordbruksproduktion&lt;br /&gt;
utan negativa miljöeffekter. Vad i motionen anförs om&lt;br /&gt; 
användning av bekämpningsmedel bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantbruksuniversitet (SLU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och grundutbildning inom området jord/skog har till stor del&lt;br /&gt; 
förlagts till SLU. Mot bakgrund av de stora omställningsproblem som&lt;br /&gt; 
jordbruket men även skogsbruket och näraliggande näringar ställs inför är&lt;br /&gt; 
det viktigt att SLU:s resurser inte urholkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår att anslagen till forskning beräknas vara oförändrade.&lt;br /&gt;
Detta torde vara ett minimikrav för att kunna garantera tillgång&lt;br /&gt; 
till forskare inom skilda ämnesområden i framtiden. I centerpartiets partimotion&lt;br /&gt;
1986/87: Ubl om forskning av Olof Johansson m.fl. poängteras&lt;br /&gt; 
vikten av att forskarmöjligheterna inom SLU skall kunna utvecklas så som&lt;br /&gt; 
annan forskning inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 139&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inom SLU finns också möjligheter att intensifiera utvecklings- och&lt;br /&gt; 
forskningsinsatserna inom olika mindre nischområden. En satsning på&lt;br /&gt; 
kombinationsjordbruk kommer att skapa en efterfrågan på sysslor och&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter att komplettera jord/skogsbruket med. En utveckling av&lt;br /&gt; 
i dag mindre näringar som t. ex. biodling är exempel på nischprodukter&lt;br /&gt; 
som kan vara av värde.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag att&lt;br /&gt; 
miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel skall användas&lt;br /&gt;
enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1987/88&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Jordbruks- och livsmedelsforskning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;23,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skogsforskning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Allmän naturresursforskning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Miljövårdsforskning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Vattenundersökningar, livsmedelsverket&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Rådgivning till jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5.6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Särskilda naturvårds- och miljöskyddsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Etanolprojekt (reserverat från 1986/87)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Riksskatteverkets administrationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Forskning kring alternativa odlingsmetoder&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Forskning kring alternativ produktion på&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;åkerarealen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Tillämpad forskning för alternativ råvaru&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;användning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Miljöåtgärder i särskilt försurningskänsliga&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:27px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;områden&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;117,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;varav 5 milj. kr. reserverats från budgetåret 1985/86.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst som professor i&lt;br /&gt; 
alternativ odling att finansieras inom ramen för de i motionen reserverade&lt;br /&gt;
medlen till forskning kring alternativ odling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen under anslaget G /. Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br /&gt; 
anvisar ett i förhållande till regeringen med 4.0 milj. kr. förhöjt&lt;br /&gt; 
anslag om 441 500000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär att skogs- och jordbrukets&lt;br /&gt; 
forskningsråd får i uppdrag att initiera forskning kring alternativ&lt;br /&gt; 
råvaruproduktion på åkerareal och tillämpad forskning så som motionen&lt;br /&gt;
förordar,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol39&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen under anslaget G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;br /&gt;
anvisar ett i förhållande till regeringen med 9,0 milj. kr.&lt;br /&gt; 
förhöjt anslag om 121 889000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöförbättrande&lt;br /&gt; 
åtgärder i särskilt försurningskänsliga områden om 10 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om konsumentnära livsmedelsforskning m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om inriktningen av forskning kring programmet om&lt;br /&gt; 
halvering av bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om statens lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;br /&gt; 
Karl-Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Brunander (c) Bertil Jonasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Anders Petersson (c) Kerstin Göthberg (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 139&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Brunander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Jonasson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Anders Petersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Göthberg</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgitta Hambraeus</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo139</dok_id>
<subtitel>Karl Erik Olsson m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_139.pdf</filnamn>
<filstorlek>234079</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D92A1C31-6E97-4008-9BCB-72350EB531E6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>