<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103785</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo138</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo138</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo138 Karl Erik Olsson m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>138</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:42</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Karl Erik Olsson m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo138/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo138</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo138</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jo 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på grundläggande kunskaper inom flera områden utgör i dag ett&lt;br /&gt; 
avgörande hinder för att kunna åtgärda flera miljöproblem. Samtidigt finns&lt;br /&gt; 
en mängd kunskap från forskningen som inte tas till vara för att i tid se och&lt;br /&gt; 
inse miljöproblemens vidd. Den nuvarande miljövårdsforskningen är i&lt;br /&gt; 
övervägande grad inriktad på att identifiera och följa olika utsläpp i miljön&lt;br /&gt; 
samt hur dessa föreningar omvandlas och ger upphov till akuta eller&lt;br /&gt; 
kroniska effekter i miljön eller på människor. Där studeras och övervägs i&lt;br /&gt; 
första hand åtgärder för att bestämma enskilda föreningars effekter och&lt;br /&gt; 
sätta gränsvärden för utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsarbetet inriktas i dag på att begränsa skadeverkningar av&lt;br /&gt; 
användning av existerande teknik. Mera sällan förekommer att man försöker&lt;br /&gt;
finna långsiktigt möjliga utvecklingstrender och klarlägger de valmöjligheter&lt;br /&gt;
som står till buds. Genom att på ett tidigt stadium identifiera&lt;br /&gt; 
olika tänkbara utvecklingar kan man nå betydligt längre. Detta erbjuder&lt;br /&gt; 
också en grund för överväganden om styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtids-, strategi- och perspektivstudier erbjuder möjligheter att förbättra&lt;br /&gt;
beslutsunderlag för långsiktig planering inom myndigheter med ansvar&lt;br /&gt; 
inom naturresurs- och miljöområdet. Sådana studier bedrivs i dag vid&lt;br /&gt; 
Sekretariatet för framtidsstudier. Starka skäl talar för att sådana studier&lt;br /&gt; 
också bör bedrivas vid universiteten. Vi anser att universitets- och högskoleorganisationen&lt;br /&gt;
i framtiden skall vara bas för svensk forskning och att&lt;br /&gt; 
detta ansvar också skall gälla för framtidsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensen inom naturresurs och miljö bör byggas upp vid universitet&lt;br /&gt; 
och högskolor. Vissa tvärvetenskapliga centra bör kunna utgöra en&lt;br /&gt; 
viktig organisatorisk bas för kompetensuppbyggnad. Integrerade projekt&lt;br /&gt; 
är en annan möjlighet. Speciellt gäller detta framtids-policy och strategistudier.&lt;br /&gt;
Vi anser inte att propositionen innehåller en samlad syn för forskning&lt;br /&gt;
och utbildning inom naturresursområdet. Vi anser därför att UHÄ bör&lt;br /&gt; 
ges i uppdrag att genomföra en sådan översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i annat sammanhang föreslagit att en särskild forskningsnämnd&lt;br /&gt; 
inrättas för energi- och miljöforskning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1986/87&lt;br /&gt; 
Jol38-142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Jol38-142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kortare väg mellan forskare och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har tidigare i motioner påpekat behovet av att vetenskapsmän&lt;br /&gt;
får en större roll i det internationella miljöarbetet. Det gäller bl. a. att&lt;br /&gt; 
få en bättre forskarrepresentation i statliga delegationer vid internationella&lt;br /&gt; 
konferenser. Ett föredöme kan här vara den internationella försurningskonferens&lt;br /&gt;
som hölls i Stockholm 1982 där politikerkonferensen föregicks&lt;br /&gt; 
av en expertkonferens. På detta sätt fick ansvariga politiker del av senaste&lt;br /&gt; 
forskarrön på området innan de samlades för politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskare måste finna vägar och plattformar från vilka man snabbare kan&lt;br /&gt; 
nå beslutsfattare och vice versa. Det är i dag inte ovanligt att det tar 20 år&lt;br /&gt; 
mellan forskarens upptäckt och politisk handling. Under denna tid hinner&lt;br /&gt; 
många miljöskador inträffa. Populärvetenskapliga arbeten är inte meriterande&lt;br /&gt;
i den vetenskapliga världen. Detsamma har länge gällt tvärvetenskap.&lt;br /&gt;
För att främja denna typ av extern kontaktverksamhet är det angeläget&lt;br /&gt;
att ge medverkan i forskningsinformation ett bättre meritvärde vid&lt;br /&gt; 
tjänstetillsättningar. Vi anser att UHÄ bör återkomma med förslag om hur&lt;br /&gt; 
kanalerna kan förbättras mellan forskare och beslutsfattare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kemiska klimatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom noggranna mätningar har man kunnat visa en stadig ökning av&lt;br /&gt; 
koldioxidhalten på jorden. Denna ökning är lika tydlig i Antarktis som i&lt;br /&gt; 
Centraleuropa och hänger liksom försurningen framför allt samman med&lt;br /&gt; 
utsläppen från förbränningen av fossila bränslen. Den nuvarande ökningstrenden&lt;br /&gt;
av koldioxidhalten leder till en mycket stor temperaturökning om&lt;br /&gt; 
ett hundratal år. De följder för jord- och skogsbruk och därmed den&lt;br /&gt; 
säkerhetspolitiska situationen en sådan klimatförändring skulle kunna få,&lt;br /&gt; 
gör att vi i hela världen måste ifrågasätta en användning av fossila bränslen.&lt;br /&gt;
Global ökning finns också av freoner, metan, dikväveoxid, kolmonoxid&lt;br /&gt;
och ozon. Den sammanlagda klimateffekten av ökningen av dessa gaser&lt;br /&gt; 
är jämförbar med effekten av koldioxidökningen ensam. Den totala effekten&lt;br /&gt;
är svår att överblicka. Det handlar både om klimateffekter inkl. påverkan&lt;br /&gt;
på UV-strålningen och om direkta miljöskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är synnerligen angeläget att Sverige aktivt deltar i den internationella&lt;br /&gt;
forskningsverksamheten kring dessa problem. Vi saknar i propositionen&lt;br /&gt; 
en prioritering av dessa frågor, som ytterst handlar om våra möjligheter att&lt;br /&gt; 
överleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö-EUREKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen måste bättre klarlägga de olika konsekvenserna av det som vi&lt;br /&gt; 
har kallat smärtgränsen för olika ämnen och föreningar. För detta krävs ett&lt;br /&gt; 
utvecklande av den internationella samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nyligen slutits ett samarbetsavtal mellan europeiska stater om&lt;br /&gt; 
tekniskt och vetenskapligt utvecklingssamarbete. För att främja ett europeiskt&lt;br /&gt;
samarbete på miljöområdet och för att utveckla och stimulera åtgärder&lt;br /&gt;
som minskar luftföroreningarna bör ett Miljö-EUREKA bildas. Ett&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 138&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;sådant Miljö-EUREKA bör också samordna forskningsinsatserna på området&lt;br /&gt;
och samordna de miljöövervakningsprogram som finns och som&lt;br /&gt; 
behöver vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen är otillräcklig framför allt när det gäller kväve och olika&lt;br /&gt; 
föreningar. Kunskapsnivån ligger i dag 10-15 år efter vad vi vet om svavel&lt;br /&gt; 
och svaveldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste försöka få fram en helhetsbild av de gränsöverskridande luftföroreningarna&lt;br /&gt;
och deras skadliga effekter. För detta krävs effektiva mätoch&lt;br /&gt;
analyssystem som kan kartlägga luftströmmar, spridningsformer och&lt;br /&gt; 
omvandlingseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att kartlägga de processer som&lt;br /&gt; 
leder till ozonbildning och andra fotokemiska reaktioner som leder till&lt;br /&gt; 
svåra skadeverkningar på skog och annan växtlighet. Det är viktigt att&lt;br /&gt; 
klarlägga effekterna på människors hälsa, liksom mark- och grundvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att utveckla miljövänliga energi- och industriprocesser och&lt;br /&gt; 
en effektiv reningsteknik måste ges hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsinsatserna är av stor betydelse och ett Miljö-EUREKA&lt;br /&gt; 
skulle på effektivt sätt kunna sprida information om åtgärder, teknik och&lt;br /&gt; 
forskning inom luftföroreningsområdet. Samarbetet inom Miljö-EUREKA&lt;br /&gt; 
skall vara öppet för alla länder i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antarktis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots omfattande forskningsinsatser under snart 100 år är kunskaperna om&lt;br /&gt; 
den antarktiska miljön och dess ekosystem helt otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antarktis kan med fog sägas vara det enda större område på jorden som&lt;br /&gt; 
ännu inte utsatts för mänskliga ingrepp i någon större omfattning. Områdets&lt;br /&gt;
betydelse som referensområde för forskningen är därför ovärderlig&lt;br /&gt; 
och kan förväntas öka efter hand som övriga delar av jorden utsätts för ett&lt;br /&gt; 
alltmer ökande tryck från en växande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antarktis spelar en avgörande roll i jordens ekologiska system, bl. a.&lt;br /&gt; 
genom den betydelse som Antarktis har för det globala klimatet och&lt;br /&gt; 
cirkulationen i oceanerna. Förändringar på och kring Antarktis kan därmed&lt;br /&gt;
komma att påverka förhållandena även på mycket långa avstånd från&lt;br /&gt; 
Antarktis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antarktis miljö är mycket känslig. Jordarna är tunna och enkelt uppbyggda,&lt;br /&gt;
vegetationen mycket sparsam och de få sjöar som finns är känsliga&lt;br /&gt; 
för påverkan och återhämtar sig endast långsamt från mänskliga ingrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förhandlingar som pågått under flera år om ett avtal om&lt;br /&gt; 
mineralutvinning på Antarktis eller på havsbottnarna utanför kontinenten,&lt;br /&gt; 
har frågan om ett totalskydd av området mot sådan exploatering blivit&lt;br /&gt; 
högaktuell. En sådan utvinning skulle innebära allvarliga störningar, dels&lt;br /&gt; 
från den normala driften, dels stora risker för utsläpp genom olyckor t. ex.&lt;br /&gt; 
med stora tankbåtar i svåra isförhållanden eller genom en utblåsning från&lt;br /&gt; 
en oljekälla på havsbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anför i propositionen att ett av de prioriterade områdena är&lt;br /&gt; 
polarforskningen och anför med en nästan kolonial attityd att ”regeringen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol38&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;f&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;il *&amp;gt;'&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;tl Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Jo 138-142&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;har tagit initiativ till en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena&lt;br /&gt;
i både Arktis och Antarktis”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska regeringen avser att delta i exploateringen av Antarktis&lt;br /&gt; 
resurser och avsätta forskningsresurser för detta. Vi anser att Sverige i&lt;br /&gt; 
stället bör ta initiativ genom UNEP, FN:s miljöorgan, för att fa Antarktis&lt;br /&gt; 
förklarat som internationell nationalpark, öppen för alla länder för fredlig&lt;br /&gt; 
samverkan och fri forskning. Vi anser att bidraget till polarforskning kan&lt;br /&gt; 
begränsas till 10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för övervakning av miljökvalitet (PMK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 beslutade den dåvarande trepartiregeringen att påbörja ett program&lt;br /&gt; 
för övervakning av miljökvalitet. PMK:s uppgift är att övervaka långsiktiga&lt;br /&gt;
och storskaliga förändringar i miljön och därmed visa på effekter och&lt;br /&gt; 
problem som kräver insatser och motåtgärder av skilda slag. PMK hade&lt;br /&gt; 
också till uppgift att initiera forskningsinsatser i miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av kartläggningen av Östersjöns miljöproblem har utförts&lt;br /&gt; 
inom ramen för PMK:s arbete. Programmet har fått internationellt erkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det viktigt att slå vakt om PMK:s fortsatta&lt;br /&gt; 
arbete. Regeringen framlägger inget förslag om PMK:s fortsatta verksamhet.&lt;br /&gt;
Vi anser att det är angeläget att PMK inom ramen för sitt uppdrag&lt;br /&gt; 
vidgar sitt arbetsfält att också omfatta Västerhavet och Nordsjön. PMK:s&lt;br /&gt; 
arbete i detta avseende bör syfta till ett material som kan ligga till grund för&lt;br /&gt; 
ett nordiskt åtgärdsprogram till skydd för havsmiljön i Nordsjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PMK är en omistlig del i ett arbete för att förbättra havsmiljön. Vi anser&lt;br /&gt; 
också att en samordning av forskningen tvärvetenskapligt bör initieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinningsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall kan undvikas genom en ökad styrning av de produktionsprocesser&lt;br /&gt; 
och de konsumtionsmönster som utgör själva källan till problemen. Tyngdpunkten&lt;br /&gt;
för fortsatt forskning och utveckling inom avfallsområdet bör&lt;br /&gt; 
därför förskjutas från traditionell filter- och återvinningsteknik mot förebyggande&lt;br /&gt;
lösningar i produktionsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär en inriktning mot teknik som i produktionsledet använder&lt;br /&gt; 
färre resurser samt frambringar avfall och föroreningar i ett mindre omfång,&lt;br /&gt;
eller mindre miljöfarlig karaktär, än hittills använd teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har varit ett föregångsland beträffande miljövård, avfallshantering&lt;br /&gt;
och återvinning. En förutsättning för ett fortsatt framåtskridande i&lt;br /&gt; 
dessa avseenden är en ökad forskning och utveckling av ”renare” teknologi.&lt;br /&gt;
Vi anser därför att det behöver tas fram ett samlat forskningsprogram&lt;br /&gt; 
för resurseffektivisering och avfallshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna till dessa områden är helt otillräckliga. Ett sådant bidrag&lt;br /&gt; 
utgick så sent som för ett år sedan men avvecklades av regeringen. Ansvaret&lt;br /&gt;
överfördes från naturvårdsverket till STU, men resurserna drogs in. Vi&lt;br /&gt; 
föreslår att ansvaret återförs till naturvårdsverket och biträder regeringens&lt;br /&gt; 
förslag om finansiering via bränslefonden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 138&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Säker kemikaliehantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förenat med stora svårigheter att bedöma långsiktiga effekter av ett&lt;br /&gt; 
kemiskt ämne eller en produkt. Den vetenskapsgren, toxikologin, som&lt;br /&gt; 
sysslar med kemiska ämnens giftverkan är emellertid på frammarch i hela&lt;br /&gt; 
den industrialiserade världen. Problemet ligger dock i att den kemiska&lt;br /&gt; 
revolutionen har ett betydande försprång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inriktas i dag främst på att i förväg söka bedöma nya&lt;br /&gt; 
kemiska ämnens hälsoeffekter. De nya ämnen som i dag lämnar forskningslaboratorier&lt;br /&gt;
för kommersiell användning är mycket bättre analyserade&lt;br /&gt;
och riskbedömda än ”gamla” ämnen och produkter. Det betyder i sin&lt;br /&gt; 
tur att det är bland de gamla kemikalier, som redan är i bruk, som risken är&lt;br /&gt; 
störst att skador skall uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller akuta skador och förgiftningar finns en betydande kunskap.&lt;br /&gt;
Här är skadorna ofta tydliga och sambanden ofta relativt uppenbara.&lt;br /&gt; 
Det allt överskuggande och svåra problemet är att kunna upptäcka långsiktiga&lt;br /&gt;
hälsoeffekter. Här är kunskapen mindre och sambanden ofta mycket&lt;br /&gt; 
osäkra. I vårt land räknar man med att vi har uppgifter om hälsofarligheter&lt;br /&gt; 
hos mindre än 20% av de kemiska ämnen som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikaliefrågorna kommer att få ökad betydelse i den framtida miljödebatten.&lt;br /&gt;
Vi behöver kemikalier, men säkerhet och trygghet måste vägleda&lt;br /&gt; 
alla insatser på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen en förstärkning av grundforskningen&lt;br /&gt; 
med 6 milj. kr. För att bygga upp en kompetens krävs betydligt ökade&lt;br /&gt; 
resurser. Centerpartiet anser att en ansvarsförsäkring för kemikalier avsevärt&lt;br /&gt;
skulle förstärka också resurser till kunskapsuppbyggande på toxikologiområdet.&lt;br /&gt;
Vi har i andra sammanhang framlagt förslag om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen berör också behovet av analyskapacitet för miljögifter som&lt;br /&gt; 
dioxiner. Det är av avgörande betydelse att miljökonsekvenserna klarläggs&lt;br /&gt; 
innan nya produkter eller produktionsprocesser som kan påverka miljön&lt;br /&gt; 
tas i anspråk. Utvecklingen går snabbt för processer som riskerar att bidra&lt;br /&gt; 
till spridning av bl. a. det miljöfarliga dioxinet. Vi anser att mycket talar för&lt;br /&gt; 
att det nya laboratoriet förläggs till Umeå där kompetens finns inom Umeå&lt;br /&gt; 
universitet, FOA 4 och arbetsmiljöstyrelsens arbetsmedicinska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om en översyn av forskning och utbildning inom&lt;br /&gt; 
naturresursområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts om kontakter mellan beslutsfattare och forskare,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om forskningsinriktningen om luftföroreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om inrättande av Miljö-EUREKA,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;5. att riksdagen anslår 10 milj. kr. till polarforskning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 138&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen uttalar sig för att polarforskningen ges den inriktning&lt;br /&gt;
som anges i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts om inriktningen av PMK:s fortsatta verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att överföra ansvaret för teknikutveckling&lt;br /&gt;
inom miljöområdet från STU till statens naturvårdsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen beslutar att den utökade dioxinforskningen förläggs&lt;br /&gt;
till Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Karl-Erik Olsson (c)&lt;br /&gt; 
Lennart Brunander (c)&lt;br /&gt; 
Kjell A. Mattsson (c)&lt;br /&gt; 
Birgitta Hambraeus (c)&lt;br /&gt; 
Bertil Jonasson (c)&lt;br /&gt; 
Kerstin Göthberg (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;Karl-Anders Petersson (c)&lt;br /&gt; 
Rune Thorén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivar Franzén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo 138&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Brunander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kjell A. Mattsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgitta Hambraeus</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Jonasson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Göthberg</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Anders Petersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rune Thorén</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ivar Franzén</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Agne Hansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo138</dok_id>
<subtitel>Karl Erik Olsson m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_138.pdf</filnamn>
<filstorlek>213281</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/590D0DFE-E8CB-455F-8E19-BF0120A13528</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>