<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103784</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo137</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo137</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo137 Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:41</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo137/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo137</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo137</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jo 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Lokalisering av forskningsinsatser till Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förmodligen allvarligaste miljöproblem just nu är försurningen av mark,&lt;br /&gt; 
luft och vatten. Från hela världen får vi larm om försurningens skadeverkningar.&lt;br /&gt;
Väsentliga delar av vårt kulturarv är hotat. Historiskt viktiga byggnadsverk&lt;br /&gt;
i kalksten och sandsten påverkas. Stora kulturvärden, som inte kan&lt;br /&gt; 
uppskattas i pengar, hotas av förstörelse. Enligt riksantikvarieämbetet är&lt;br /&gt; 
praktiskt taget all historiskt värdefull stenkonst utsatt för skador av luftföroreningar.&lt;br /&gt;
Det gäller bronsålderns hällristningar, vikingatidens bildstenar&lt;br /&gt; 
samt fasadskulpturer och annan dekorativ stenhuggarkonst från medeltid till&lt;br /&gt; 
våra dagar. Även medeltida glasmålningar hotas av luftföroreningarna. Till&lt;br /&gt; 
skillnad från försurningen av mark och vatten är skadorna på kulturminnena&lt;br /&gt; 
definitiva. Viktiga delar av vårt kulturarv är på väg att försvinna för alltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har som en av de första nationerna uppmärksammat luftföroreningarnas&lt;br /&gt;
skadeverkningar. Redan i slutet av 1960-talet visade svenska forskare&lt;br /&gt;
på samband mellan svavelutsläppen i Europa och försurningsskadorna i&lt;br /&gt; 
Skandinavien. Sverige och Norge har gemensamt drivit försurningsfrågan i&lt;br /&gt; 
olika internationella organ, och 1979 fick vi en konvention om långväga&lt;br /&gt; 
gränsöverskridande luftföroreningar, den s. k. ECE-konventionen som&lt;br /&gt; 
trädde i kraft 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeverkningarna på våra kulturminnen har uppmärksammats förhållandevis&lt;br /&gt;
sent. Under de senaste fem åren har dock riksantikvarieämbetet bedrivit&lt;br /&gt;
en systematisk inventering av vittringsskador i första hand på den gotländska&lt;br /&gt;
stenskulpturen. Forskning pågår vid riksantikvarieämbetet, Göteborgs&lt;br /&gt; 
universitet och Chalmers tekniska högskola samt vid Korrosionsinstitutet&lt;br /&gt; 
med sikte på ett handlingsprogram för att undersöka och hejda luftföroreningarnas&lt;br /&gt;
skadeverkningar på byggnader och kulturföremål. Det är viktigt&lt;br /&gt; 
att Sverige bygger upp en egen kompetens, då våra bergarter och andra&lt;br /&gt; 
material samt vårt klimat på flera sätt skiljer sig från Europa i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi noterar med tillfredsställelse att frågan uppmärksammats i regeringens&lt;br /&gt; 
forskningsproposition och att riksantikvarieämbetet föreslås att få förstärkta&lt;br /&gt; 
anslag för forskning och utvecklingsarbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för forsknings- och utvecklingsarbete på&lt;br /&gt; 
Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av försurningsskadorna på byggnader och skulptural utsmyckning&lt;br /&gt;
drabbar sedimentära bergarter - sandsten och kalksten. Hela Gotland är&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;uppbyggt av dessa bergarter som alltsedan förhistorisk tid använts för stenhuggeri&lt;br /&gt;
och byggande. Först på 1600-talet började den gotländska stenen&lt;br /&gt; 
exporteras till byggen i Sverige och i länder runt Östersjön. Stockholms slott,&lt;br /&gt; 
Riddarholmskyrkans gustavianska gravkor och Nordiska museet är några&lt;br /&gt; 
exempel på monumentalbyggnader med gotländskt byggnadsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock är den äldsta kontinuerliga användningen av den gotländska stenen&lt;br /&gt; 
att finna på Gotland. Öns drygt 90 internationellt berömda kyrkor, Visby&lt;br /&gt; 
ringmur och kyrkoruiner samt profanbebyggelse i Visby och på landsbygden&lt;br /&gt; 
är samtliga uppförda i inhemskt byggnadsmaterial och stammar från medeltiden.&lt;br /&gt;
Ingen annan region i Skandinavien uppvisar en sådan mängd och variation&lt;br /&gt;
av medeltida stenarkitektur som Gotland. Bland såväl inhemska som&lt;br /&gt; 
utländska byggnadshistoriker och konstvetare torde Gotland vara den bäst&lt;br /&gt; 
kända regionen i vårt land i fråga om medeltida stenkonst och arkitektur. Till&lt;br /&gt; 
Gotland förläggs ofta internationella symposier och exkursioner. Av det&lt;br /&gt; 
senaste i raden kan nämnas ett nordiskt symposium 1986 kring just luftförsurning&lt;br /&gt;
och vittring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gotländska kulturarvet undgår inte att vara hårt drabbat av luftföroreningar.&lt;br /&gt;
De medeltida kyrkornas portaler vittrar. I Visby svartnar ringmurens&lt;br /&gt; 
och ruinernas kalkstenar av svavelsyrigt regn och blir till gips och sprängs&lt;br /&gt; 
sönder. Öläget ger emellertid Gotland en utomordentligt gynnad situation&lt;br /&gt; 
när det gäller studier av luftföroreningarnas orsaker och effekter. Ett viktigt&lt;br /&gt; 
forskningsproblem gäller inverkan av de lokala resp. de långdistanta,&lt;br /&gt; 
gränsöverskridande, luftföroreningarna. På Gotland kan de olika skadeframkallande&lt;br /&gt;
faktorerna isoleras. Frånvaron av större industriutsläpp gör att man i&lt;br /&gt; 
Visby innerstad särskilt väl kan studera effekterna av lokala utsläpp från&lt;br /&gt; 
biltrafik och husuppvärmning. På Gotlands landsbygd däremot saknas såväl&lt;br /&gt; 
luftföroreningsskapande industri som tät biltrafik och större bebyggelsekoncentrationer.&lt;br /&gt;
Inte desto mindre är vittringsskadorna betydande. Här kan&lt;br /&gt; 
effekterna av de långdistanta, mellaneuropeiska, luftföroreningarna avläsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående undersökningar på Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inledande inventeringsarbete av försurningsskadorna har påbörjats av&lt;br /&gt; 
riksantikvarieämbetet. Medeltida byggnadsverk, stenportaler och glasfönster&lt;br /&gt;
har särskilt dokumenterats. Gotlands kommun anlitar sedan något år&lt;br /&gt; 
Chalmers tekniska högskola för mätningar av svavelutsläppen i Visby innerstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionella förutsättningar för forskning på Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cementindustrin i vårt länd har en tyngdpunkt i Slite på Gotland, Cementa&lt;br /&gt; 
AB. Här finns ett avancerat laboratorium för undersökningar av kalk- och&lt;br /&gt; 
sandsten. Detta utnyttjas för närvarande av bl. a. Chalmers tekniska högskola&lt;br /&gt;
för analyser av vittringsprover från hela landet. Laboratoriet, som har&lt;br /&gt; 
en betydande kapacitet och är specialinriktat på kalk- och sandstensanalyser,&lt;br /&gt; 
bör i det här sammanhanget kunna ses som en tung forskningsresurs på det&lt;br /&gt; 
nationella planet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol37&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Byggnadshyttan på Gotland har nyligen inlett sin verksamhet med kvalificerade&lt;br /&gt;
restaureringar på Gotlands medeltida kyrkor. I enlighet med riksdagens&lt;br /&gt;
beslut 1981 har den också forsknings- och utvecklingsarbete på sitt&lt;br /&gt; 
program. Hit hör naturligt luftföroreningar och deras inverkan på byggnader&lt;br /&gt; 
och skulptural utsmyckning. Bland stiftarna i Byggnadshyttan finns riksantikvarieämbetet,&lt;br /&gt;
länsmuseet och Gotlands kommun. I hyttan finns således&lt;br /&gt; 
intressenter och en institution till vilken centrala resurser för forskning och&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete lämpligen kan knytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1986 startade vid Slite stenhuggeri på Gotland en utbildning i kvalificerat&lt;br /&gt;
stenhuggeri, för närvarande den enda skola av detta slag i Norden.&lt;br /&gt; 
Huvudskälen för lokaliseringen till just Gotland ligger i regionens långa&lt;br /&gt; 
stenhuggeritradition och tillgången till det bästa stenmaterialet. Vid ett nordiskt&lt;br /&gt;
seminarium om stenhuggarutbildning förlagt till Gotland hösten 1986&lt;br /&gt; 
presenterades ett förslag om samnordisk ingenjörsutbildning med anknytning&lt;br /&gt;
till stenbearbetning. Denna kommer, om den realiseras, att innebära&lt;br /&gt; 
möjligheter till medverkan i ett nordiskt forskningsprogram inom stenbranschen.&lt;br /&gt;
Stenhuggeriet och utbildningen i Slite måste ses som en viktig resurs&lt;br /&gt; 
för forskning och utvecklingsarbete kring vittringsskador på sten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinsatser rörande skadeverkningarna av luftföroreningar och försurning&lt;br /&gt;
på kulturminnen och kulturföremål är angelägna och har prioriterats&lt;br /&gt; 
i regeringens forskningsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande framtida lokalisering av forskning och forskningsresurser som&lt;br /&gt; 
rör luftföroreningarnas inverkan på äldre stenbebyggelse, skulptural utsmyckning&lt;br /&gt;
och medeltida glasmålningar kan man fastlägga följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att Gotland är en råvarukälla för de utsatta bergarterna kalksten och&lt;br /&gt; 
sandsten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att ingen annan region i Norden har en liknande koncentration av medeltida&lt;br /&gt;
stenarkitektur, skulptural utsmyckning och medeltida glasmålningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att forskningsobjekten följaktligen till mycket stor del finns på Gotland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att Gotland är av ett klart internationellt intresse i fråga om medeltida&lt;br /&gt; 
stenkonst och arkitektur,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att öläget tillsammans med industrialiseringsgrad och bebyggelsestruktur&lt;br /&gt; 
skapar exceptionellt goda förutsättningar för forskning kring luftföroreningarnas&lt;br /&gt;
orsaker och effekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att inledande undersökningar startat på Gotland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att Gotland genom stenlaboratoriet vid Cementa AB, Byggnadshyttan på&lt;br /&gt; 
Gotland och stenhuggarutbildningen i Slite har institutionella resurser till&lt;br /&gt; 
vilka forskning på området kan knytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anförda förutsättningarna visar att Gotland inom det berörda forskningsområdet&lt;br /&gt;
har ett klart försteg framför varje annan region, vilket måste beaktas&lt;br /&gt; 
vid en regional fördelning av forskning och forskningsresurser. Gotland har&lt;br /&gt; 
utomordentligt gynnsamma förutsättningar att utvecklas till ett centrum i&lt;br /&gt; 
landet för forskning rörande luftföroreningarnas skadeverkningar på stenbyggnader,&lt;br /&gt;
skulptur och glasmålningar, där hela kedjan av forsknings- och&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete kan bedrivas alltifrån grundforskning till stenkonservering&lt;br /&gt; 
och byggnadsrestaureringar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol37&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om lokalisering av forskningsinsatser rörande skadeverkningarna&lt;br /&gt;
av luftföroreningar och försurning till Gotland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunhild Bolander (c) Ulla Pettersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jol37&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunhild Bolander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ulla Pettersson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo137</dok_id>
<subtitel>Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_137.pdf</filnamn>
<filstorlek>154053</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/97934596-79EE-40B5-80E6-379693D2FA30</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>