3103773GA02Jo1261986/87Jo126motmotMotion 1986/87:Jo126 Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)MotionMotionJoU12601986-12-17 00:00:002014-11-04 12:58:322014-11-04 00:00:00Jaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo126/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo126https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo126
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87: Jol26</p>
<p>Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)<br />
Jaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I proposition 1986/87:58 föreslås en ny jaktlag som skall ersätta den nu<br />
gällande lagen (1938:274) om rätt till jakt. Propositionen understryker det<br />
starka samband som finns mellan jakt och viltvård. Ett särskilt avsnitt<br />
innehåller bestämmelser om viltets skydd och vård. Den nya lagens<br />
civilrättsliga bestämmelser om jakträtten innebär i huvudsak endast en<br />
språklig revision av den nuvarande lagen. En skillnad är dock att jaktarrendatorernas<br />
ställning stärks. Lagen tillförs också vissa bestämmelser som<br />
syftar till bättre djurskydd och ökad säkerhet. Lagförslaget innehåller<br />
bestämmelser som skall ligga till grund för älgjakten. Straffet för grova brott<br />
mot jaktlagen föreslås höjt samtidigt som förenklade påföljdsbestämmelser<br />
föreslås. Naturvårdsverket skall få ett vidgat ansvar för viltforskningen.<br />
Länsstyrelserna skall i fortsättningen själva svara för att ersättningen för<br />
vissa viltskador finansieras med de s. k. fällavgifterna. Frilevande vildsvin<br />
föreslås få förekomma i begränsad omfattning.</p>
<p>Propositionen slår fast att jakträtten är knuten till markägandet. Detta är<br />
ett principiellt riktigt ställningstagande. Vi anser också att det är bra att<br />
viltskydd och viltvård fått en stark ställning i förslaget.</p>
<p>Viltstammens storlek måste i många fall begränsas på grund av den<br />
skadegörelse på jord- och skogsbruk och renskötsel som sker. En annan<br />
viktig faktor att ta hänsyn till är viltets betydelse för trafiksäkerheten. Under<br />
årens lopp har länsviltnämnderna vunnit betydande erfarenhet i avvägningen<br />
mellan olika intressen.</p>
<p>Vad gäller i första hand älg och hjortdjur - i framtiden också vildsvin - är<br />
vår grundläggande inställning att stammarna skall hållas på en sådan nivå att<br />
viltskadorna blir rimliga. Detta utesluter likväl inte att skador på jord- och<br />
skogsbruk, framför allt i landets mellanbygder, kan bli så omfattande att de<br />
måste ersättas med medel från s. k. fällavgifter. Blir viltstammarna alltför<br />
stora kan skadegörelsen i skogen bli av sådan omfattning att dessa avgifter<br />
blir orimligt höga. Det är viktigare inom skogsbruket än inom jordbruket att<br />
skadornas omfattning minimeras genom kontroll av viltstammarnas storlek.<br />
På grund av svårigheterna att genomföra skadeförebyggande åtgärder i<br />
skogsbruket kan ersättningsbestämmelserna inte vara desamma för skogsbruket<br />
som för jordbruket.</p>
<p>Med hänsyn till vildsvinsstammens storlek motsätter vi oss inte förslaget<br />
om att vildsvin skall få förekomma i hela landet. Det gör det dock än viktigare<br />
att balansen mellan stammens storlek och viltskadorna beaktas. Detta bör<br />
ges regeringen till känna.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Jaktarrendators ställning</p>
<p>I propositionen föreslås att besittningsskyddet för jaktarrendatorerna stärks.<br />
Jaktarrendatorerna föreslås i allt väsentligt jämställas med jordarrendatorerna.<br />
Flera remissinstanser har ifrågasatt detta.</p>
<p>Lantbrukarnas riksförbund konstaterar t. ex. i sitt remissvar att denna<br />
inskränkning i fastighetsägarens dispositionsrätt för fastigheten inte är<br />
motiverad. Man säger vidare att jakt främst är fritidssysselsättning och<br />
rekreation - ”varför de sociala och ekonomiska skäl som är grunden för<br />
besittningsskyddet vid jordbruksarrendet inte är tillämpligt”.</p>
<p>Vi instämmer i detta. De regler som finns i dag har hittills fungerat väl. Det<br />
kan påpekas att jaktarrendator har möjlighet att vända sig till arrendenämnden<br />
om han anser sig oskäligt behandlad.</p>
<p>Vi avstyrker således förslaget till 15-22 §§.</p>
<p>Älgjakten</p>
<p>I propositionen föreslås att jakt efter älg endast skall få ske på s.k.<br />
licensområden. Ett licensområde måste medge avskjutning av en vuxen älg<br />
per år. För mindre områden medges-endast jakt på kalv. Strävan har varit att<br />
så långt möjligt inordna alla marker i ett enhetligt jaktsystem. Detta har<br />
under åren visat sig vara svårt.</p>
<p>Såväl i det förra beslutet, 1975, som i propositionen särbehandlas de små<br />
jaktmarkerna. Gemensamt för systemen är den mycket korta jatkttiden<br />
(2-5 dagar) för dessa marker. I dag är det ytterst få (ca 30 %) av<br />
generelljägarna som under den gångna tioårsperioden har skjutit älg. Den<br />
korta jakttiden är helt avgörande för utfallet. Regeringens förslag att på<br />
dessa marker endast tillåta kalvskytte under samma begränsade tid som i dag<br />
är närmast utmanande mot denna grupp jägare.</p>
<p>Vi avvisar därför propositionens 33 §. Vi avvisar dock inte det föreslagna<br />
licenssystemet på ca 95 % av jaktmarkerna. Detta är identiskt med<br />
nuvarande system.</p>
<p>Enligt vår mening måste ett system med ett proportionellt uttag av älg på<br />
hela jaktarealen eftersträvas. De små markägarna bör varken ha en större<br />
eller mindre tilldelning än andra markägare. Detta kan enligt vår mening<br />
lösas inom ramen för ett system med flerårslicenser för dessa marker. Detta<br />
ger likartade förhållanden beträffande jakttid, uttag m. m. för alla marker.<br />
En följd av vårt förslag blir att fler små markägare än i dag kan fälla ett djur.</p>
<p>Sedan många år bedrivs en försöksverksamhet med olika jaktformer.<br />
Erfarenheten av denna bör studeras inför den slutliga utformningen av<br />
systemet.</p>
<p>Jakttidens längd skulle med det av oss föreslagna systemet vara lika för<br />
alla. Möjligheten till förändrad jakttid i speciella fall skulle fortfarande stå till<br />
buds.</p>
<p>Flerårslicenser är ingen nyhet. Det är av naturliga skäl av intresse för den<br />
jagande att licensen, oaktat om den sträcker sig över ett eller flera år, ger<br />
möjlighet att fälla ett vuxet djur. Flerårslicenser bör kunna omfatta såväl<br />
vuxet djur som kalv. För att jaktformen med flerårslicenser inte skall bli</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jol26</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ointressant bör licenstidens längd inte överstiga fyra år. Den lägsta tilldelningen<br />
bör inte vara mindre än en kalv årligen.</p>
<p>I dag sker en viss uppsplittring av licensområden. En orsak till detta kan<br />
vara att dagens tilldelning på generellområdena är större är den lägsta<br />
licenstilldelningen. I ett system med flerårslicenser undviks detta eftersom<br />
tilldelningarna blir helt neutrala.</p>
<p>Även de minsta markerna får nästan full proportionalitet. Licensen bör<br />
knytas till den jaktliga enheten och inte till jaktutövaren för att ytterligare<br />
minska risken för en ökad uppsplittring.</p>
<p>Med vårt förslag blir de i propositionen föreslagna övergångsreglerna för<br />
personer vilka är 55 år eller äldre obehövliga.</p>
<p>Vårt förslag förutsätter att alla jaktliga enheter liksom i dag registreras för<br />
älgjakt. Jämfört med regeringsförslaget innebär detta en viss ökad administration.<br />
Eftersom registret redan föreligger torde ett system med flerårslicenser<br />
dock inte nämnvärt öka administrationskostnaderna. Skulle det<br />
emellertid visa sig att kostnaden på ett avgörande sätt blir högre än vad vi<br />
förutser kan vi acceptera en avgiftsbeläggning av länsstyrelsernas arbete med<br />
älgjaktlicenser. Riksdagen bör besluta om ett proportionellt älgjaktssystem<br />
enligt ovan nämnda förslag.</p>
<p>Handel medvik</p>
<p>Vi motsätter oss regeringens förslag om att människors brottsregister skall<br />
granskas innan de tillåts etablera sig som konservatorer eller får lov att<br />
handla med vilt. Enligt vår mening skall inte människor betraktas som<br />
presumtiva brottslingar, ens om de tidigare begått något brottsligt. Regeringsförslaget<br />
innebär i princip ett yrkesförbud. Konsekvenserna av detta<br />
principiellt viktiga förslag berörs över huvud taget inte i propositionen. Om<br />
detta skulle accepteras av riksdagen skapas ett viktigt prejudikat för andra<br />
yrkesgrupper och näringar. Förslaget måste avvisas av riksdagen.</p>
<p>I propositionen föreslås också att de som preparerar eller handlar med vilt<br />
skall utsättas för kontroll och inskränkningar. Konservatorernas verksamhet<br />
skall inte få ske utan särskilt tillstånd eller andra särskilda föreskrifter. För<br />
tillsyn av efterlevnaden av dessa bestämmelser får myndighetsrepresentanter<br />
rätt till tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. Ingen misstanke om<br />
någon brottslig verksamhet behöver finnas. Till grund för regeringens förslag<br />
ligger påståenden om att konservatorer bedrev olagligt arbete med fridlysta<br />
djur och att denna verksamhet hade stor omfattning. Påståendena har visat<br />
sig var ogrundade.</p>
<p>På eget initiativ genomför branschorganisationen - Sveriges zoologiska<br />
konservatorer - en frivillig auktorisation från årsskiftet. Auktorisationen<br />
skall enligt uppgift vara ett styrinstrument för utbildning, yrkesutövning och<br />
laglydnad. Branschen har således visat sig lyhörd för att en ökad kontroll av<br />
verksamheten kan vara befogad, inte minst för att undvika misstankar om<br />
brottslig verksamhet. Enligt vår mening är denna åtgärd tillräcklig.</p>
<p>I dag är det ca 120 personer i Sverige som sysslar med konservatorsverksamhet.<br />
De allra flesta har den som hobby eller som bisyssla. Verksamheten<br />
bedrivs oftast i hemmet. Regeringsförslaget skulle innebära att</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jol26</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>myndighetsrepresentanter opåkallat skall kunna komma in i hemmet och få<br />
tillträde till frysboxar och källarutrymmen. Förslaget för tankarna till andra<br />
politiska system än det demokratiska rättssamhället. Det bör avvisas av<br />
riksdagen.</p>
<p>De tillsyns- och kontrollregler som finns i dag torde vara till fyllest även i<br />
framtiden. Dessa bör föras över till den nya jaktlagen.</p>
<p>Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om viltstammarnas storlek,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen avslår 15—22, 33, 37 och 38 §§ i propositionens<br />
förslag till jaktlag,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att de regler som reglerar jaktarrenden i<br />
dag förs över till den nya jaktlagen,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar om ett system med flerårslicenser för<br />
älgjakten i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att de bestämmelser som reglerar handel<br />
med vilt i dagens lagstiftning förs över till den nya jaktlagen.</p>
<p>Stockholm den 17 december 1986</p>
<p>L. Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
<p>Sven-Eric Lorentzon (m) Jens Eriksson (m)</p>
<p>Ivar Virgin (m) Ingrid Hemmingsson (m)</p>
<p>Ingvar Eriksson (m) Mona Saint Cyr (m)</p>
<p>Bertil Danielsson (m) Hans Dau (m)</p>
<p>Göthe Knutson (m) Sven Munke (m)</p>
<p>Arne Svensson (m) Karl-Gösta Svenson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jol26</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
0L. Arne Anderssonm1undertecknare0Sven-Eric Lorentzonm2undertecknare0Jens Erikssonm3undertecknare0Ivar Virginm4undertecknare0Ingrid Hemmingssonm5undertecknare0Ingvar Erikssonm6undertecknare0Mona Saint Cyrm7undertecknare0Bertil Danielssonm8undertecknare0Hans Daum9undertecknare0Göthe Knutsonm10undertecknare0Sven Munkem11undertecknare0Arne Svenssonm12undertecknare0Karl-Gösta Svensonm13undertecknareGA02Jo126Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) mot_198687_jo_126.pdf135061pdfJaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)https://data.riksdagen.se/fil/53C48637-6CEB-4BD3-BB46-7E6D47354B9D