3103763GA02Jo1161986/87Jo116motmotMotion 1986/87:Jo116 Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)MotionMotionJoU11601986-12-15 00:00:002014-11-04 12:58:242014-11-04 00:00:00Jaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo116/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo116https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo116
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87: Jol 16</p>
<p>Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)<br />
Jaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringen föreslår i propositionen att en ny jaktlag skall ersätta den nu<br />
gällande lagen (1938:274) om rätt till jakt. En nyhet är att särskilda regler för<br />
älgjakten intagits i förslaget till ny jaktlag.</p>
<p>År 1967 påbörjades försöksverksamhet med reglerad älgjakt i Kronobergs<br />
och Västmanlands län. År 1971 utökades denna försöksverksamhet till att<br />
omfatta även delar av Norrbottens län. Sedan 1976 tillämpas i övriga 20 län,<br />
med undantag för renskötselområdena, samordnad älgjakt. Reglerna för<br />
iiigjakten har hittills varit intagna i jaktstadgan.</p>
<p>Av naturvårdsverkets årsstatistik framgår att försöksverksamheten med<br />
samordnad älgjakt utfallit förhållandevis väl. Jämfört med förhållandet som<br />
rådde vid riksdagsbehandlingen 1975, med blandad allmän jakt och licensjakt,<br />
har andelen licensmark i de samordnade länen ökat från 68 % (1975) till<br />
96 % (1985). I motsvarande grad har den tidigare allmänna jakten ersatts av<br />
generell jakt och därmed minskat från 32 % (1975) till 4 % (1985). Den<br />
samordnade älgjakten har resulterat i en frivillig samverkan av oväntat stor<br />
omfattning.</p>
<p>Avskjutningen per arealenhet (fällda älgar/l 000 hektar) har i stort sett<br />
varit likvärdig för licensjakt och generell jakt. Målsättningen med en<br />
produktionsanpassad älgjakt får därmed anses vara uppfylld med den<br />
samordnade jakten, som på försök bedrivits i 20 län sedan 1976. Samtliga<br />
attitydundersökningar som företagits bland landets jägare om de enskilda<br />
jägarnas uppfattning om den samordnade älgjakten visar att mer än 70 % av<br />
jägarna anser den samordnade jakten ändamålsenlig och bra. Påståendet om<br />
att flertalet av landets jägare är emot samordnad jakt och kräver en övergång<br />
till helt reglerad jakt är helt felaktigt. I verkligheten förhåller det sig tvärtom.<br />
Flertalet av jägarna vill ha den samordnade älgjakten (med licensjakt och<br />
generell jakt) kvar.</p>
<p>Som jämförelse kan nämnas att ökningen av antalet jaktområden (söndersplittringen),<br />
från utgångsläget 1977, uppgår till 28,9 % i de tre helt<br />
reglerade länen mot 15,6 i de 20 samordnade länen. Helt reglerad jakt har<br />
således medfört nästan dubbelt så många uppdelningar (splittringar) av<br />
älgjaktsområden jämfört med samordnad jakt. Därav framgår att samordnad<br />
jakt (med licensjakt och generell jakt) skapar de bästa förutsättningarna<br />
för god samverkan och fasta jaktliga förhållanden.</p>
<p>Som framhålls i propositionen har älgjakten en mycket stor betydelse för<br />
många människor i vårt land. Utöver det stora köttvärde som älgjakten ger</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>tillmäter de flesta jägare rekreationsvärdet ännu större betydelse. De sociala<br />
värden som ingår i vårt nuvarande älgjaktssystem har så stor betydelse för<br />
berörda folkgrupper att dess värde aldrig kan överskattas. En förändring av<br />
reglerna för älgjakten får därför inte medföra att antalet jakttillfällen<br />
minskas eller att vissa grupper jägare utestängs från de jaktmöjligheter de<br />
hittills förfogat över. Målsättningen härvid måste vara att bibehålla befintliga<br />
jakttillfällen samt därutöver skapa nya jaktmöjligheter för marklösa jägare.<br />
Samtidigt synes det självklart att respekten för enskild rätt upprätthålls och<br />
att de mänskliga rättigheterna beaktas i enlighet med FN-stadgan och svensk<br />
grundlag. Kravet om lika människovärde och likhet inför lagen för aldrig<br />
eftersättas.</p>
<p>Propositionen bygger i huvudsak på utredningsförslagen Vill och jakt samt<br />
Tillgång till älgjakt. I fråga om älgjakten är båda dessa utredningar behäftade<br />
med stora brister. Särskilt anmärkningsvärd är avsaknaden av en klar och<br />
samlad redovisning av det verkliga resultatutfallet från de båda försökssystemen<br />
helt reglerad jakt resp. samordnad jakt. Då riksdagen beslutade om<br />
nämnda försöksverksamheter torde förutsättningen varit att riksdagen skulle<br />
delges en utförlig och klar resultatsrapport. Så har emellertid inte skett. Vad<br />
som redovisats i utredningen Tillgång till älgjakt är en grov och löslig<br />
uppskattning över hur många jägare som kunde förväntas förlora sin<br />
jaktmöjlighet med det nu framlagda älgjaktsförslaget. Bristerna i utredningsmaterialet<br />
är anmärkningsvärt stora, vilket tydligt framgår vid jämförelse<br />
med andra motsvarande undersökningar, bl. a. statistiska centralbyråns<br />
undersökning av förhållandet i Örebro län. Granskningsrapporten 1986-0903<br />
från Forskningsgruppen För Samhälls- och Informationsstudier förstärker<br />
ytterligare utredningsmaterialets brister.</p>
<p>Vad som i propositionen föreslås angående licensjakten kan accepteras.<br />
Däremot kan inte förslaget om förändring av den generella jakten godtas.<br />
Som framhållits i propositionen har den samordnade älgjakten i huvudsak<br />
motsvarat förväntningarna. Vid jämförelse har den samordnade jakten<br />
uppnått klart bättre resultat än den helt reglerade jakten. Detta gäller såväl<br />
produktionen som samarbetet över fastighetsgränserna. Inom de 20 samordnade<br />
länen har nyregistreringen av tidigare oregistrerad mark uppgått till<br />
drygt 500 000 hektar. Det har därvid genomgående varit fråga om mindre<br />
jaktområden som följaktligt kommit att registreras som generellområden.<br />
Samtidigt har fortlöpande sammanläggningar av generella jaktområden skett<br />
(till licensområden), vilket medfört att antalet områden med generell jakt är i<br />
stort oförändrat, trots det stora tillskottet av tidigare oregistrerad mark. Nu<br />
är emellertid i stort sett all älgmark registrerad, varför behovet av nyregistreringar<br />
av generellområden är betydligt lägre än tidigare år. Fortsättningsvis<br />
är det huvudsakligen markområden som mot innehavarens vilja utesluts från<br />
tidigare samjakt och licensjakt, som kommer i fråga för nyregistrering som<br />
generellområden. Även de mindre licensområden som på grund av en<br />
minskande älgstam förlorar möjligheten till licensjakt måste tillförsäkras rätt<br />
att omregistreras till generellområden. Totalt sett blir emellertid nytillskottet<br />
av generella jaktområden ringa. Med beaktande av den fortsatta sammanläggning<br />
av generellområden som samordnad älgjakt stimulerar till, kommer<br />
antalet generellområden att stadigt minska under kommande år.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jöllö</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Angående kostnaderna för administrering av älgjakten är den allt övervägande<br />
kostnaden att hänföra till licensjakten. Detta visar inte minst en<br />
jämförelse med de tre helt reglerade länen, där medelkostnaden per<br />
registrerat älgjaktsområde är klart högre i de helt reglerade länen jämfört<br />
med de 20 samordnade länen. Med färre nyregistreringar kommer administrationskostnaden<br />
att ytterligare minska i de samordnade länen. Licensområden<br />
drar oundvikligt vissa årliga administrationskostnader i samband med<br />
licensgivning och kontroll av förekommande avskjutning. Ett redan registrerat<br />
generellområde drar däremot ingen fortsatt kostnad.</p>
<p>Den samordnade älgjakten, med registrering av alla älgjaktsområden, ger<br />
unika möjligheter till direkta kommunikationer mellan jägarna och de<br />
beslutande myndigheterna. Utan registrering förlorar tillsynsmyndigheten<br />
både möjligheten till direktinformation och kontroll över jaktutövningen,<br />
exempelvis fällda djur och erlagda avgifter. Då befintliga generellområden<br />
redan är registrerade, medför en fortsatt registrering inga nya kostnader. Det<br />
vore därför ett meningslöst resursslöseri att avregistrera alla befintliga<br />
generellområden.</p>
<p>Den samordnade älgjakten bevarar alla befintliga jakttillfällen. Jämfört<br />
med helt reglerad jakt är den samordnade jakten mer produktionsanpassad.<br />
Den medför mindre uppsplittringar och ökad samverkan. Därtill är den<br />
mindre kostnadskrävande än helt reglerad jakt. Mot denna bakgrund<br />
förefaller det naturligt att fastställa den samordnade älgjakten att gälla för<br />
hela landet i sin nuvarande utformning.</p>
<p>Oaktat de goda resultat som uppnåtts med den samordnade älgjakten har<br />
det framförts som önskvärt med en ytterligare samordning av jakten. I några<br />
fall har det ifrågasatts som ologiskt att grundtilldelningen för generellområdena<br />
varit högre än de minsta licensområdena. Dessa förhållanden medför<br />
att en viss justering av reglerna för den samordnade älgjakten kan vara<br />
befogad.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad här ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:58 i den del som<br />
berör älgjaktens framtida utformning.</p>
<p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar utforma reglerna för älgjakten enligt<br />
nedan:</p>
<p style="margin-left:28px;">a) Licensjakten bedrivs enligt vad som anges i propositionen.<br />
Därutöver bör en frivillig försöksverksamhet med flerårslicenser<br />
kunna få ifrågakomma.</p>
<p style="margin-left:28px;">b) Grundtilldelningen för licensområde och generellt område skall<br />
vara minst ett vuxet djur.</p>
<p style="margin-left:28px;">c) Registreringen av befintliga generellområden behålls (utan<br />
kostnad).</p>
<p style="margin-left:28px;">d) Sammanläggning och utökning av befintliga generellområden<br />
medges.</p>
<p style="margin-left:28px;">e) Nyregistrering av helt nya generellområden skall kunna vägras<br />
om särskilda skäl mot registreringen föreligger. Registrering skall</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jöllö</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:28px;">dock alltid få ske i de fall angränsande licensområden vägrat medge<br />
anslutning av det aktuella markområdet eller då jakträttsinnehavaren,<br />
mot sin vilja, uteslutits från tidigare samjakt med andra jaktområden.<br />
Samma förhållande skall gälla alla mindre licensområden som, på<br />
grund av en minskad älgstam, faller under arealgränsen för fortsatt<br />
licensjakt.</p>
<p>Stockholm den 15 december 1986</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Anna Wohlin-Andersson (c)</p>
<p>Agne Hansson (c)</p>
<p>Birgitta Hambraeus (c)</p>
<p>Bertil Jonasson (c)</p>
<p>Larz Johansson (c)</p>
<p>Ingvar Karlsson (c)<br />
i Bengtsfors</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>Jan Hyttring (c)</p>
<p>Nils G. Åsling (c)</p>
<p>Karl-Anders Peterson (c)<br />
Pär Granstedt (c)</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jöllö</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
0Anna Wohlin-Anderssonc1undertecknare0Agne Hanssonc2undertecknare0Birgitta Hambraeusc3undertecknare0Bertil Jonassonc4undertecknare0Larz Johanssonc5undertecknare0Ingvar Karlssonc6undertecknare0Jan Hyttringc7undertecknare0Nils G. Åslingc8undertecknare0Karl-Anders Petersonc9undertecknare0Pär Granstedtc10undertecknareGA02Jo116Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) mot_198687_jo_116.pdf231605pdfJaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)https://data.riksdagen.se/fil/6CD10FC1-63FD-46BC-A0C2-7424128BAD1E