<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103759</hangar_id>
 <dok_id>GA02Jo112</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Jo112</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Jo112 Karl Erik Olsson m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-11-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:58:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bilavgaslag (prop. 1986/87:56)</titel>
 <subtitel>Karl Erik Olsson m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Jo112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Jo112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: Jo 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Bilavgaslag (prop. 1986/87:56)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet kan inte acceptera större föroreningar från mänsklig verksamhet&lt;br /&gt;
än vad naturen klarar av att ta emot. Nedfallet av svavel måste mot denna&lt;br /&gt; 
bakgrund minskas med ca 80 % för att undvika försurning av vatten och&lt;br /&gt; 
mark. Motsvarande målsättning för kväve måste vara minst 50 %. Dessa&lt;br /&gt; 
naturens smärtgränser för ämnen och föreningar måste vara riktlinjer för&lt;br /&gt; 
såväl det internationella som det nationella arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har intensivt arbetat med luftföroreningsproblemen. Vi&lt;br /&gt; 
gjorde det i regeringsställning och har sedan lagt fram en rad förslag i&lt;br /&gt; 
riksdagen. Under sommaren framlade centerpartiet en avvecklingsplan för&lt;br /&gt; 
försurningen. Vi vill här i korthet återge denna:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- effektivare energianvändning och omställning till förnyelsebara energikällor&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- förbud mot inblandning av svavelhaltigare oljor i lågsvavligare, effektivare&lt;br /&gt; 
avsvavling av eldningsoljor och diesel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen från fasta anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- miljöprövning av utbyggnaden av flygplatser, motorvägar och andra stora&lt;br /&gt; 
trafikleder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder mot dieselavgaserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- t. ex. ekonomiska styrmedel och svavelavgift för att förbättra miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett Miljö-Eureka för att främja europeiskt samarbete på miljöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- en internationell luftvårdsfond för investeringsstimulanser till minskning&lt;br /&gt; 
av försurande utsläpp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att miljöpolitiken blir en naturlig del av utrikespolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen har förhalat nödvändiga insatser mot&lt;br /&gt; 
luftföroreningarna. Det gäller inte minst åtgärder mot bilavgaserna. Vi anser&lt;br /&gt; 
att åtgärderna om blyfri bensin och katalytisk rening kunde ha satts in&lt;br /&gt; 
betydligt tidigare, men eftersom tiden nu har gått och riksdagens majoritet&lt;br /&gt; 
fattat beslut om tidsplan finns det inte längre utrymme att kräva en&lt;br /&gt; 
tidigareläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre eller renare bilavgaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av luftföroreningar från fordonstrafiken har ökat starkt i takt med&lt;br /&gt; 
den stora ökningen av antalet bilar sedan 1950-talet. Både bensindrivna och&lt;br /&gt; 
dieseldrivna förbränningsmotorer släpper ut ansenliga mängder luftförore&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ningar. Kväveoxider, koloxid, bly och sotpartiklar har främst uppmärksammats&lt;br /&gt;
som trafikens bidrag till miljöförstöringen och skador på människors&lt;br /&gt; 
hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiken är nu en dominerande källa till utsläpp av luftföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det i många år varit känt att bilavgaserna skadar människors&lt;br /&gt; 
hälsa, och trots att det förefaller bli allt mer uppenbart vilken roll&lt;br /&gt; 
bilavgaserna och deras bidrag till oxidantbildningen spelar för uppkomsten&lt;br /&gt; 
av regionala luftföroreningsskador har litet gjorts i Europa för att minska&lt;br /&gt; 
utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda mer omfattande åtgärd som vidtagits är att blyinnehållet i bensin&lt;br /&gt; 
minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som faktiskt har införts i några stater i syfte att till en del&lt;br /&gt; 
minska bilavgasutsläppen har snabbt uppvägts av det ökande antalet bilar.&lt;br /&gt; 
Nettoeffekten har därför inte blivit minskade kväve-, kolväte- och koloxidutsläpp.&lt;br /&gt;
I bästa fall har utsläppen endast kunnat hållas konstanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med effektiva katalytiska avgasrenare som använts i USA och Japan i tio&lt;br /&gt; 
års tid, innebär det senaste beslutet inom EG att en minskning kommer att&lt;br /&gt; 
dröja in på 1990-talet. Det krävs därför att länder utanför EG driver på&lt;br /&gt; 
arbetet och tar initiativ. Hur angelägna enhetliga krav på Europas bilpark än&lt;br /&gt; 
är, så får enigheten inte uppnås på bekostnad av miljön. Med den ökning av&lt;br /&gt; 
person- och lastbilsparken som förväntas kommer kväveoxidutsläppen i&lt;br /&gt; 
Sverige endast att minska med 5 % till år 2000. Den svenska regeringens&lt;br /&gt; 
bristande handlingskraft har försenat nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blyfri bensin är en förutsättning för katalytisk avgasrening. Alternativet&lt;br /&gt; 
till bly är MTBE och etanol. Tillgången på MTBE är dock begränsad och i&lt;br /&gt; 
dag finns en försöksanläggning med etanol och efter omfattande opinionsarbete&lt;br /&gt;
från centerpartiet har riksdagen nu fattat beslut om statligt stöd till en&lt;br /&gt; 
fullskaleanläggning. För att detta skall bli möjligt krävs en produktion av&lt;br /&gt; 
300 000 m3 vid en inblandning med 6 %. Vi anser att låginblandning av&lt;br /&gt; 
etanol bör ske i all bensin. Möjligheter att köra fordon på enbart etanol bör&lt;br /&gt; 
också utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa har inte låtit bli att vidta åtgärder i brist på teknik för rening av&lt;br /&gt; 
bilavgaser. Skälen är snarare ekonomiska och politiska. I full kommersiell&lt;br /&gt; 
tillämpning har, som nämnts, bilavgasreningsteknik funnits för bensindrivna&lt;br /&gt; 
personbilar i flera år. Rätt använd kan en trevägskatalysator minska&lt;br /&gt; 
utsläppen av koloxid, kolväten och kväveoxider med 70-75 % i förhållande&lt;br /&gt; 
till dagens konventionella bensindrivna bilar. Med regelbundet underhåll&lt;br /&gt; 
kan katalysatorn få en reningseffekti vitet på upp till 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reningsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för katalytisk rening av bilavgaser består av tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;E en så kallad Lamba-sond, som mäter syremängden i avgaserna&lt;br /&gt; 
och som ger signal till&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. en elektroniskt reglerad förgasare eller ett bränsleinsprutningssystem,&lt;br /&gt;
samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. själva trevägskatalysatorn. I den oxideras koloxid och kolväten&lt;br /&gt; 
till koldioxid och vatten. Kväveoxiderna reduceras till kvävgas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joll2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Katalysatorer har bara utvecklats för bensindrivna bilar. För dieseldrivna&lt;br /&gt; 
fordon finns ännu ingen reningsteknik som är lika effektiv. I Kalifornien har&lt;br /&gt; 
bestämmelser nu införts med krav på rening av utsläppen från tunga fordon.&lt;br /&gt; 
Reningen skall uppfylla krav på 40-50 % minskning av kväveoxidutsläppen&lt;br /&gt; 
och ca 90 % minskning av partikelutsläppen. Med tanke på att den tunga&lt;br /&gt; 
trafiken och även dieseldrivna personbilar ökar - och därmed bidrar med en&lt;br /&gt; 
ökande andel av utsläppen - måste reningsåtgärder snarast vidtas. Regeringen&lt;br /&gt;
bör snarast återkomma med förslag om detta. Det är också angeläget att&lt;br /&gt; 
regeringen stimulerar en överföring av gods från lastbil till järnväg i enlighet&lt;br /&gt; 
med riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en teknisk lösning på bilavgasproblemen diskuteras. Forskning&lt;br /&gt; 
har bedrivits för att konstruera en ny typ av motor, så kallad Iean&lt;br /&gt; 
burn-teknik. En sådan motor, kompletterad med en oxidationskatalysator&lt;br /&gt; 
som omvandlar kolväten och koloxid till koldioxid och vatten, skulle klara&lt;br /&gt; 
USA 83-kraven på rening. USA 83-kraven är alltså de krav som gäller i hela&lt;br /&gt; 
USA sedan 1983 och som tillsammans med de japanska kraven är strängast i&lt;br /&gt; 
världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen för en Iean burn-motor är att motorn tillförs mer luft i&lt;br /&gt; 
förhållande till bränslemängden än vad som sker i en vanlig bilmotor.&lt;br /&gt; 
Blandningen av luft och bränsle fås att göra en kontrollerad, intensiv&lt;br /&gt; 
virvelrörelse. Förbränningen blir därmed snabbare och mer fullständig. Det&lt;br /&gt; 
ger renare avgaser, särskilt vad gäller koloxid och kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning pågår alltså för att vidareutveckla Iean burn-tekniken. Det&lt;br /&gt; 
anses emellertid dröja 5-10 år innan den blir kommersiellt tillgänglig. Det&lt;br /&gt; 
pågår även annan motorutveckling med lågtemperaturförbränning och också&lt;br /&gt; 
utveckling av ångmotor som i en framtid kan bli intressanta. Tills dess finns&lt;br /&gt; 
bara trevägskatalysatortekniken för att effektivt minska utsläppen från&lt;br /&gt; 
biltrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att ta många år innan hela Europas bilpark ”omsatts” och alla&lt;br /&gt; 
bilar försetts med reningsteknik. Därför ligger det en nödvändig fördröjning&lt;br /&gt; 
mellan dagens åtgärder och resultat i miljön. Hälften av trafikarbetet görs&lt;br /&gt; 
med bilar som är äldre än 6-7 år. Det är realistiskt att räkna med&lt;br /&gt; 
tidsperspektivet 15-20 år innan effekterna av minskade bilavgasutsläpp helt&lt;br /&gt; 
slår igenom i minskade luftföroreningshalter och miljöskador. För varje bil&lt;br /&gt; 
som utrustas med reningsteknik och för varje år som antalet icke utrustade&lt;br /&gt; 
bilar minskar blir det bättre. Enbart inom EG-området rullar emellertid ca&lt;br /&gt; 
100 miljoner personbilar och ca 10 miljoner lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer således att ta tid innan en sådan bilpark försetts med&lt;br /&gt; 
reningsteknik. Det är därför nödvändigt att åtgärder vidtas i den befintliga&lt;br /&gt; 
bilparken. Vi anser att bidrag eller skattereduktion bör utgå till de bilägare&lt;br /&gt; 
som genom kompletterande åtgärder avsevärt minskar utsläppen. Regeringen&lt;br /&gt;
bör återkomma med förslag om stimulanser till sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre fart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984 gjorde schweiziska Bundesamt fur Umweltschutz en undersökning om&lt;br /&gt; 
relationen mellan körhastighet och utsläpp. Enligt denna utredning är&lt;br /&gt; 
kväveoxidutsläppen från en bil som kör vid konstant hastighet 120 km/timme&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joll2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;drygt fyra gånger så stora som vid en hastighet av 60 km/timme. Denna&lt;br /&gt; 
undersökning har sedan följts av andra, som bekräftat de schweiziska&lt;br /&gt; 
resultaten. Det visar sig, att det finns ett klart samband mellan hur fort man&lt;br /&gt; 
kör och hur stora kväveoxidutsläppen blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att köra något långsammare är sålunda på sitt sätt en reningsteknik. Alla&lt;br /&gt; 
kan börja tillämpa den omedelbart och utan kostnad. På något års sikt skulle&lt;br /&gt; 
sänkt fart, om alla tillämpade detta, betyda lika mycket för minskningen av&lt;br /&gt; 
kväveoxidutsläppen från bilar som besluten om bättre avgasrening. Vi&lt;br /&gt; 
föreslår därför att en undersökning görs om sambandet mellan hastighet och&lt;br /&gt; 
utsläpp utifrån den svenska bilparken och ev. åtgärder med anledning av&lt;br /&gt; 
detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget skall man inte heller underskatta betydelsen av service och&lt;br /&gt; 
underhåll av de bilar som nu är i arbete. En välskött bil är ”renare” än en&lt;br /&gt; 
dåligt underhållen. Insatser på det området bör ge goda effekter i samma&lt;br /&gt; 
storleksordning som sänkt körhastighet. Då får man dessutom ner utsläppen&lt;br /&gt; 
av koloxid och kolväten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nu framlagda propositionen framgår att biltillverkarna åläggs ett&lt;br /&gt; 
garantiansvar för att varje bil skall uppfylla avgaskraven i 5 år eller 80 000&lt;br /&gt; 
kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade 1985 att nya regler om bilavgaskontroll inte fick leda&lt;br /&gt; 
till en monopolisering av reservdels- och servicemarknaden på bilområdet.&lt;br /&gt; 
Det framgår av jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1984/85:28):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det även i propositionen&lt;br /&gt; 
betonats att de nya avgaskraven och avgaskontrollen ej får leda till en&lt;br /&gt; 
monopolisering av tillbehörsmarknaden. Utskottet utgår från att en monopolisering&lt;br /&gt;
av reservdels- och servicemarknaden ej tillåts uppstå. Det torde&lt;br /&gt; 
ankomma på bl. a. näringsfrihetsombudsmannen att bevaka frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordbruksutskottets utlåtande JoU 1985/86:17 sägs vidare, med anledning&lt;br /&gt; 
av att det i tre motioner framställts yrkanden om att nya regler om&lt;br /&gt; 
tillverkarens ansvar för avgasreningssystemet icke får leda till att de fria&lt;br /&gt; 
bilverkstäderna eller de fristående bildelsgrossisterna diskrimineras, att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. . . Utskottet utgår från att en monopolisering av reservdels- och servicemarknaden&lt;br /&gt;
ej tillåts uppstå och att det närmast torde ankomma på&lt;br /&gt; 
näringsfrihetsombudsmannen att bevaka utvecklingen . . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det är angeläget att alla verkstäder, även de märkesbundna, skall&lt;br /&gt; 
ha rätt att utföra garantireparationer. Det är i nuvarande situation det enda&lt;br /&gt; 
som kan göra att kravet på fortsatt konkurrens på lika villkor kan&lt;br /&gt; 
upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i sammanhanget värt att notera, att företrädare för NO-ämbetet&lt;br /&gt; 
under senare tid under hand uttryckt oro för att den nya bilavgaslagen skall få&lt;br /&gt; 
skadliga konkurrensbegränsande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joll2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om inriktningen av insatser mot luftföroreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om etanolproduktion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reningsåtgärder för&lt;br /&gt; 
dieselavgaser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om den tekniska utvecklingen av nya&lt;br /&gt; 
motorer och reningsteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stimulanser till&lt;br /&gt; 
reningsteknik i befintlig bilpark,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om sambandet&lt;br /&gt; 
hastighet och utsläpp och ev. åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om konkurrensbegränsande effekter på&lt;br /&gt; 
servicemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 november 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Brunander (c) Bertil Jonasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Göthberg (c) Karl-Anders Petersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joll2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Brunander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Jonasson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Göthberg</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Anders Petersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Jo112</dok_id>
<subtitel>Karl Erik Olsson m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_jo_112.pdf</filnamn>
<filstorlek>175929</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilavgaslag (prop. 1986/87:56)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C1C3255F-8757-4BEE-B7D9-F631CE9A4D92</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>