3103484 GA02Bo119 1986/87 Bo119 mot mot Motion 1986/87:Bo119 Rolf Dahlberg m. fl. (m) Motion Motion BoU 119 0 1986-11-19 00:00:00 2014-11-04 12:54:47 2014-11-04 00:00:00 Bostadspolitiken (prop. 1986/87: 48) Rolf Dahlberg m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo119/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo119 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Bo119 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87: Bo 119</p> <p>Rolf Dahlberg m. fl. (m)<br /> Bostadspolitiken (prop. 1986/87: 48)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I propositionen föreslås vissa bostadspolitiska åtgärder med anledning av<br /> de överväganden som 1982 års bostadskommitté gjort. Bl. a föreslås att<br /> fastighetsskatten höjs för konventionellt taxerade hyresfastigheter och att<br /> bostadsbidragen höjs. Kännetecknande för innehållet i propositionen är att<br /> problem som uppkommit till följd av den genomreglerade bostadspolitiken<br /> föreslås lösas med ytterligare regleringar. Regeringen för på detta område<br /> en politik som närmast kan betecknas som kvartalspolitik. Ena stunden<br /> stimuleras t. ex. ombyggnads- och reparationsverksamhet för att i nästa<br /> stund strypas.</p> <p>Propositionen innehåller nästan inga beräkningar över kostnader, konsekvenser<br /> eller marknadspåverkan. Dessa uppgifter avser regeringen återkomma<br /> med i budgetpropositionen. Det är otillständigt av regeringen att<br /> föreslå att riksdagen skall besluta om frågan utan att ha tillgång till ett<br /> underlag som gör det möjligt att förutse konsekvenserna av besluten.<br /> Riksdagen bör därför uppskjuta behandlingen av proposition 1986/87:48<br /> tills budgetpropositionen behandlas.</p> <p>Efter andra världskriget har stat och kommun i allt högre grad styrt<br /> boendet och byggandet i Sverige. Bostadsmarknaden är den mest reglerade<br /> och centralplanerade marknaden i vårt land. Resultatet har blivit obalans<br /> mellan människors önskemål om var och hur de vill bo och verkligheten.<br /> Enformighet, tristess och ibland social misär är också resultat av den<br /> förda politiken. Genom att politiker ansett sig veta bättre än människorna<br /> själva hur bostäder skall utformas och upplåtas har valfriheten begränsats<br /> och rörligheten minskat. Byggkostnaderna har skjutit i höjden.</p> <p>För att komma till rätta med missförhållandena behövs en politik som<br /> främjar valfriheten och de boendes inflytande över sitt eget boende.</p> <p>Ett sådant alternativ har moderata samlingspartiet under en lång följd av<br /> år presenterat, senast i motion 1985/86: Bo402. Ett väsentligt inslag i vår<br /> politik är att fler skall kunna äga sin bostad direkt eller indirekt. Således<br /> skall ett system med ägarlägenheter införas. Det skall bli lättare att bilda<br /> bostadsrättsföreningar. De allmännyttiga bostadsföretagen skall erbjuda<br /> dem som så önskar att ta över sina lägenheter med bostadsrätt. För att<br /> möjliggöra för fler att skapa ett insatskapital skall ett förmånligt bosparande<br /> med statlig premie införas. Den viktigaste åtgärden är att sänka<br /> skattetrycket framför allt för barnfamiljerna. Sänkta marginalskatter och<br /> barnavdrag på skatten gör att valfriheten ökar för barnfamiljerna.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Bostadsförbättringsprogrammet</p> <p>Valfriheten måste också kopplas till ett ökat ansvarstagande. För oss är<br /> det självklart att fastighetsägarna skall utföra nödvändigt underhåll och<br /> reparationer. Det skall inte krävas statliga subventioner för detta. Likaså<br /> är ombyggnad av hus en åtgärd som skall motiveras av fastighetsekonomiska<br /> skäl och inte av statliga bidrag vilket är fallet i dag. Flera gånger<br /> tidigare har vi föreslagit att fastighetsägare skall få göra skattefria avsättningar<br /> till reparationsfonder. Ett sådant system blir billigare för staten.<br /> Reparationerna genomförs mer varsamt till gagn för såväl hyresgäster som<br /> fastighetsägare. Moderata samlingspartiet motsatte sig bidragsgivning för<br /> reparation, om- och tillbyggnad (ROT) när den infördes. Den bör snarast<br /> avskaffas.</p> <p>Ett resultat av nuvarande bidragssystem har blivit att många ombyggnader<br /> görs alltför genomgripande för att fastighetsägaren skall få tillgång<br /> till statliga subventioner. De boende har inte sällan en annan uppfattning<br /> om hur stor en ombyggnation bör göras. Regeringen har uppmärksammat<br /> detta-men drar inte den riktiga slutsatsen - att avskaffa bidragen. I stället<br /> föreslås nu att ”hyresgästorganisation” - i praktiken hyresgästföreningarna<br /> - skall få en långt gående vetorätt vid långivningen till ROT-åtgärder.<br /> De hyresgäster som berörs behöver inte ens vara medlemmar i hyresgästföreningen.<br /> Besluten kommer att fattas av människor som inte ens bor i<br /> den berörda fastigheten. Att försöka komma till rätta med de problem<br /> ROT-lånen orsakar genom att ge hyresgästföreningarna vetorätt är att<br /> angripa symptomen, inte orsakerna till problemen.</p> <p>Enligt vår mening är det självklart att en fastighetsägare som avser att<br /> renovera en fastighet skall informera berörda hyresgäster om sina planer.<br /> Hyresgästerna får sedan själva avgöra i vilken form de vill samråda och<br /> diskutera med fastighetsägaren.</p> <p>Inte nog med att regeringen väljer en felaktig åtgärd, man begagnar<br /> dessutom tillfället till att utöka Hyresgästernas riksförbunds makt. Detta<br /> är ytterligare ett steg in i det korporativistiska samhället.</p> <p>Förslaget bör avvisas av riksdagen.</p> <p>Kvarboendegaranti</p> <p>I propositionen föreslås också att en icke behovsprövad hyresrabatt skall<br /> utgå under tre år efter det att en ombyggnad genomförts med hjälp av<br /> ROT-lån om hyresökningen blir över 25 kr./nrr. Denna subvention är tänkt<br /> att möjliggöra för hyresgästerna att flytta tillbaka till sina ombyggda bostäder.</p> <p>Villkoren för att erhålla ROT-lån är att en omfattande ombyggnad av<br /> fastigheten görs. Hur denna ombyggnad skall göras regleras nästan in i<br /> minsta detalj. Följden blir dyra ombyggnader och att hyrorna stiger.<br /> Många har då inte råd att flytta tillbaka till sina lägenheter. Därför skall nu<br /> ytterligare statliga bidrag utgå för att rätta till vad de första bidragen<br /> orsakat. Detta är absurt och ett slöseri med skattemedel.</p> <p>Den teknik som bostadsministern föreslår för utbetalning av ”hyresbi</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bo 119</p> </div> <div class="block ml_54"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>draget” är häpnadsväckande. Den förutsätter att hyresvärden - efter<br /> genomförandet av en kostnadskrävande ombyggnad och före utbetalningen<br /> av det statliga lånet - skall förskottera ett belopp som motsvarar<br /> bidragsbeloppet genom att hyresgästen slipper undan med motsvarande<br /> mycket mindre i hyra. Bidraget utbetalas sedan minst ett år efter den första<br /> månatliga rabatten, vilket betyder en genomsnittlig ränteförlust på drygt<br /> sex månader — för att inte tala om de likviditetsproblem som kan uppstå.</p> <p>Förslaget om kvarboendegaranti är illa genomtänkt och bör avslås av<br /> riksdagen.</p> <p>Miljonprogrammets bostäder</p> <p>Även för hus yngre än 30 år föreslås att statliga bidrag skall kunna utgå för<br /> ombyggnad. Bidraget skall utgå som ett ränte- och amorteringsfritt lån.<br /> Ramar för detta föreslås för första halvåret 1987 bli 50 milj. kr. och för<br /> 1987/88 100 milj. kr. Regeringen anger att motivet till detta bidrag är att<br /> staten styrt och stimulerat detta byggande och därför är ansvarig för brister<br /> som hör samman med att bl. a. ny och oprövad teknik användes. Socialdemokraterna<br /> har uppenbarligen inget lärt av de gångna åren. Nu vill man<br /> styra och stöda ombyggnaden av dessa hus, med de risker för fel detta<br /> kommer att föra med sig. Enligt vår mening är det självklart att ägare till<br /> hus oavsett ålder har ansvaret för skötseln och underhållet av sin egendom.<br /> Att ge statliga bidrag till detta är fel.</p> <p>Riksdagen bör inte bevilja någon ram för tilläggslån i detta syfte.</p> <p>Tillgänglighetsfrågor</p> <p>I propositionen föreslås att ett villkor för att erhålla ombyggnadslån skall<br /> vara att hiss skall installeras i alla trapphus med minst tre våningsplan. Om<br /> dispens från detta krav erhålls av andra skäl än av kulturhistoriska förkortas<br /> amorteringstiden från 30 år till 20 år.</p> <p>Skälen till detta är enligt regeringen att varaktigheten av ombyggnaden<br /> blir kortare om inte hiss installeras. Detta påstående saknar verklighetsgrund.<br /> Det är inte tillgången på hiss som avgör hur varaktig ombyggnaden<br /> blir, utan hur väl den är utförd och hur väl den stämmer överens med<br /> bostadskonsumentemas efterfrågan. Har dispens från hisskravet givits<br /> skall de lånesökande behandlas lika. Förslaget kommer bl. a. att medföra<br /> att möjligheterna för t. ex. ungdomar att få en bostad till rimlig kostnad<br /> minskar. Vi avvisar kravet på olika behandling. Riksdagen bör avslå detta<br /> förslag.</p> <p>Bostadsbidrag</p> <p>I propositionen föreslås att bostadsbidragen räknas upp för familjer med<br /> barn. Såväl inkomstgränser som hyresgränser skall räknas upp. Regeringens<br /> förslag innebär att stödet till barnfamiljerna ges en ökad anknytning till<br /> boendekostnaderna. Detta gynnar en ökad bostadskonsumtion framför<br /> annan konsumtion och beskär på så sätt barnfamiljernas valfrihet. Det kan</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bo 119</p> </div> <div class="block ml_51"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>få till effekt att barnfamiljer som bor på landsbygden finnér det gynnsamt<br /> att flytta närmare staden och till en dyrare bostad i stället för att bo kvar på<br /> landsbygden och bekosta resorna till och från arbetet. Totalkostnaden för<br /> bägge alternativen kan vara lika stor. Skillnaden är att statsbidraget blir<br /> högre vid den högre hyran.</p> <p>Regeringen föreslår också att bostadsbidragen endast skall omprövas en<br /> gång per år. Detta kan medföra betydande nackdelar. Inkomständringar<br /> beaktas först långt efter att de inträffat. Om en inkomst plötsligt faller bort<br /> blir påfrestningen på familjeekonomin stor. Bostadsbidrag kan med regeringens<br /> förslag utgå först från nästa kalenderår. De tröskeleffekter som<br /> regeringen säger sig vilja minska kommer att kvarstå men inträffar med<br /> någon tidsförskjutning. Regeringens förslag bör avvisas i denna del.</p> <p>Avtrappning av bostadsbidragen föreslås för år 1988 ske med 20%<br /> i inkomstintervallet 59000 kr. —140000 kr. för hushåll med ett barn,<br /> i inkomstintervallet 50000 kr. —163 100 kr. för hushåll med två barn,<br /> i inkomstintervallet 59000 kr.-192 500 kr. för hushåll med tre barn.</p> <p>Regeringens förslag ökar - trots påstående om motsatsen — progressiviteten<br /> i systemet. Förslaget att ersätta bostadsbidraget från tredje barnet<br /> med ett icke behovsprövat flerbarntillägg visar emellertid att den erkänner<br /> att vår kritik av bostadsbidragssystemet har varit riktig. Det är principiellt<br /> viktigt att stödet till barnfamiljerna varken är konsumtionsstyrande eller<br /> progressivt.</p> <p>Regeringens förslag till höjt bostadsbidrag bör avslås av riksdagen.</p> <p>En orättvisa i nuvarande system vilken belystes av bostadskommittén är<br /> att bostadsrättsinnehavare inte får räkna sina kapitalkostnader för bostaden<br /> som boendekostnad. Bostadskommittén föreslog att 50% av ränteutgifterna<br /> skulle få tas upp som boendekostnad vid beräkning av bostadsbidraget.<br /> Vi ansluter oss till detta förslag. Regeringen bör snarast återkomma<br /> till riksdagen med ett sådant förslag.</p> <p>De inkomstprövade bostadsbidragen skall inte ökas. Målsättningen bör<br /> vara att ändra stödet till barnfamiljerna så att valfriheten ökar och att<br /> incitamentet för en extra arbetsinsats ökar. Med det behovsprövade bostadsbidragssystemet<br /> är det i många fall ekonomiskt tveksamt för en<br /> deltidsarbetande make/maka att öka sin arbetsinsats.</p> <p>De åtgärder som behövs är en successiv sänkning av skattetrycket som<br /> gör att hushållen får behålla en större del av sina inkomster samt ett system<br /> med skatteavdrag för barn. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem</p> <p>I propositionen föreslås att familjer med minst två barn och som är berättigade<br /> till bostadsbidrag efter köpet av ett eget hem skall få statliga lån med<br /> räntebidrag. Lånen skall utgå för belåning av utrymmet mellan 70% och<br /> 95% av den av kommunen godkända köpeskillingen.</p> <p>Genom detta förfarande ökas ytterligare kommunernas makt. Ingreppen<br /> i den fria prisbildningen - en av marknadsekonomins grundstenar - ökar.<br /> Om systemet skulle få någon större omfattning leder det till en prisökning<br /> på småhus. Subventionen tillfaller i realiteten nuvarande husägare. Det</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bo 119</p> </div> <div class="block ml_53"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>kan också befaras att de barnfamiljer som erhåller subventionen satsar på<br /> ett boende de egentligen inte har råd med. Detta kan medföra mänskliga<br /> tragedier om familjerna tvingas flytta.</p> <p>Vi delar den grundläggande uppfattningen att även barnfamiljer med<br /> lägre inkomster måste ges ökade möjligheter till ett boende i eget hem.<br /> Moderata samlingspartiets skatte- och familjepolitik ökar det ekonomiska<br /> utrymmet för barnfamiljerna. Genom att stödet till barnfamiljerna ges som<br /> ett konsumtionsstöd får man inga snedeffekter som prisstegringar på de<br /> subventionerade varorna. Med vårt förslag till ett statligt premierat bosparande<br /> kan en egen insats byggas upp. Det sänker boendekostnaderna<br /> och minskar känsligheten vid påfrestningar i familjeekonomin. Kommunerna<br /> har redan i dag möjlighet att ge borgen för lån till bostäder i de fall<br /> detta anses lämpligt. Detta är i kombination med våra övriga förslag<br /> tillräckliga åtgärder för att möjliggöra köp av äldre egnahem. Något statligt<br /> garantilån är därför inte nödvändigt.</p> <p>Fastighetsskatten</p> <p>I propositionen föreslås att fastighetsskatten skall höjas för konventionellt<br /> beskattade hyreshusenheter. Höjningen föreslås bli 25%. Skattesatsen<br /> föreslås ökad från 2,0% till 2,5%. Våra synpunkter med anledning av<br /> förslaget redovisas i partimotion 1986/87: Skl23. Förslaget avvisas.</p> <p>Den bostadspolitiska administrationen</p> <p>I propositionen föreslås att bostadsstyrelsen och statens planverk skall<br /> läggas samman. Hur det nya verket skall se ut och vilka uppgifter det skall<br /> få avser regeringen återkomma med förslag om. Vi kommer att redovisa<br /> våra synpunkter i detalj. De sammanslagningar av verk och myndigheter<br /> som hittills gjorts manar dock inte till efterföljd. Vår inställning till bostadsbyråkratin<br /> har under flera år redovisats i motioner till riksdagen. I<br /> korthet innebär den att bostadsbyråkratin skall minskas. Med ett lånesystem<br /> där gängse kreditinstitut sköter långivning och administration kan<br /> stora delar av bostadsstyrelsens verksamhet omprövas. Enligt vår mening<br /> skall statens planverk upphöra som självständig myndighet. Verkets uppgifter<br /> kan dels minskas, dels privatiseras och dels samordnas med annan<br /> statlig verksamhet.</p> <p>Åtgärder för att främja produktionen av nya bostäder på<br /> vissa orter</p> <p>I propositionen uppmärksammas att vissa orter har en så stor befolkningstillväxt<br /> att en begynnande brist på bostäder gör sig gällande. De åtgärder<br /> som föreslås för att råda bot på detta är dels att en statlig subvention till<br /> hyran i nyproducerade bostäder införs de första två åren, dels att ROTverksamheten<br /> skall begränsas. Detta är bara två åtgärder bland flera för att<br /> begränsa tillväxten och sysselsättningsökningen i storstadsområdena.</p> <p>Sammantaget ges ett intryck av att regeringen med hjälp av planhushåll</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bo 119</p> </div> <div class="block ml_52"><p>16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>ning vill strypa Sveriges möjligheter att ta till vara en positiv internationell<br /> konjunktur.</p> <p>Tillväxten är i hög grad beroende av tillväxt i service och kunskapsnäringar<br /> vilka i sin tur är beroende av en infrastruktur som inte omedelbart<br /> kan skapas utanför storstäderna. Verksamheterna måste dessutom ofta<br /> ligga i omedelbar anslutning till den marknad som skall betjänas. Arbetstillfällen<br /> i dessa områden är inte utbytbara mot sysselsättning i övriga<br /> landet. En expansion i storstadsregionerna ger också arbetstillfällen på<br /> andra orter i Sverige.</p> <p>Enligt vår mening är det bra för hela vårt land om sysselsättningen och<br /> tillväxten ökar. Därför bör alla försök att minska förutsättningarna för<br /> detta avvisas.</p> <p>Ett system med hyresrabatter är alltid fel. Att under en mycket kort tid<br /> subventionera hyran mer än vad som redan görs med de generella räntebidragen<br /> kommer inte att få till följd att fler bostäder byggs. Redan i dag<br /> betalas endast drygt 30 % av den verkliga boendekostnaden i nyproducerade<br /> bostäder över hyresavin. Resten står stat och kommun för med skattemedel.<br /> När hyresrabatterna försvinner leder detta till att hyreshöjningarna<br /> blir mycket stora. Det innebär att hyresgästerna kan bli tvungna att lämna<br /> fastigheterna om valmöjligheter då skulle finnas.</p> <p>En minskning av byggnormer och lånebestämmelser kan i stället bidra<br /> till att det byggs billigare och bättre hus. Ett borttagande av mark- och<br /> konkurrensvillkoren skulle kunna öka byggandet. Över huvud taget är<br /> lättnader i bostadsbyråkratin effektivare än ökade statliga stödinsatser.</p> <p>Vad gäller begränsningen av ROT-verksamheten på vissa orter kan detta<br /> inte accepteras. Så länge som systemet finns skall det vara en likabehandling<br /> av alla som uppfyller kraven. Vi avvisar det godtyckliga förfarande<br /> som regeringen föreslår.</p> <p>Såväl förslaget om hyresrabatter som förslaget om rambegräsningar för<br /> bostadsförbättringsverksamhet på vissa orter bör avslås av riksdagen.</p> <p>Konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag</p> <p>De allmännyttiga bostadsföretagen har generellt sett en för låg andel eget<br /> kapital. Detta medför risk för att kommunen kan behöva skjuta till skattemedel<br /> för att klara likviditetspåfrestningar. I realiteten subventioneras de<br /> hyresgäster som bor i allmännyttan ofta av övriga boende i kommunen.<br /> Detta är fel. Ett krav på allmännyttiga bostadsföretag måste vara att de<br /> bygger upp ett tillfredsställande eget kapital. Detta har riksdagen uttalat så<br /> sent som 1983.</p> <p>Regeringen föreslår nu att kravet på konsolideringsfond hos de allmännyttiga<br /> bostadsföretagen skall minskas så att inte hela fastighetskapitalet<br /> skall behöva beaktas. Denna åtgärd ökar de nyss nämnda farhågorna.<br /> Förslaget bör avvisas av riksdagen.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bo 119</p> </div> <div class="block ml_54"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bo 119</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Konstnärlig utsmyckning</p> <p>I propositionen föreslås att ett statligt bidrag till konstnärlig utsmyckning<br /> skall ges om kommunerna ger ett lika stort bidrag. Detta medför en risk för<br /> att kommunerna kommer att prioritera sina egna fastighetsbolag framför<br /> andra. Någon direkt bidragsgivning för konstnärlig utsmyckning skall inte<br /> förekomma. Däremot är det naturligt att kostnaderna för konstnärlig utsmyckning<br /> liksom hittills skall kunna ingå i låneunderlaget.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med anledning av vad som ovan framförts hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om att statsbidragen till den s. k. ROT-verksamheten<br /> bör avskaffas,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i fråga om:</p> <p style="margin-left:28px;">a) hyresgästinflytande vid ombyggnad (avsnitt 3.7.2),</p> <p style="margin-left:28px;">b) kvarboendegaranti (avsnitt 3.7.3),</p> <p style="margin-left:28px;">c) tilläggslån för ombyggnad av bostäder som uppfördes under miljonprogrammet<br /> (avsnitt 3.7.4),</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om att skilda amorteringstider för statliga lån inte<br /> skall gälla oavsett om dispens från hisskravet givits eller inte,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer vad gäller<br /> ändrade hyres- och inkomstgränser för bostadsbidrag samt omprövning<br /> och indragning av bostadsbidrag,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om beräkningen av boendekostnaderna för bostadsrättsinnehavare<br /> vid bostadsbidragsgivning,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas<br /> ekonomiska ställning,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i fråga om:</p> <p style="margin-left:28px;">a) behovsprövat stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem<br /> (avsnitt 4.4),</p> <p style="margin-left:28px;">b) hyresrabatter (avsnitt 7.1),</p> <p style="margin-left:28px;">c) rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa<br /> orter (avsnitt 7.2),</p> <p style="margin-left:28px;">d) konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag (avsnitt 8.2),</p> <p style="margin-left:28px;">e) låneandel för ekonomiska föreningar som har till huvudsakligt<br /> ändamål att upplåta bostäder med kooperativ hyresrätt (avsnitt 8.3),</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Låneandel för kooperativ hyresrätt</p> <p>Eftersom vi i vår motion 1986/87: Bo 103 avvisar införandet av ett system<br /> med kooperativ hyresrätt finns ingen anledning att ge sådana föreningar<br /> bostadslån. Förslaget bör avslås av riksdagen.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_8"><p>f) bidrag och lån till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden Mot. 1986/87<br /> (avsnitt 8.4). Bo 119</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 19 november 1986</p> <p>Rolf Dahlberg (m)</p> <p>Knut Billing (m)</p> <p>Margareta Gard (m)</p> <p>Jan Sandberg (m)</p> <p>Sten Sture Paterson (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Bertil Danielsson (m)<br /> Ingela Gardner (m)<br /> Göte Jonsson (m)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>19</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 Rolf Dahlberg m 1 undertecknare 0 Knut Billing m 2 undertecknare 0 Margareta Gard m 3 undertecknare 0 Jan Sandberg m 4 undertecknare 0 Sten Sture Paterson m 5 undertecknare 0 Bertil Danielsson m 6 undertecknare 0 Ingela Gardner m 7 undertecknare 0 Göte Jonsson m 8 undertecknare GA02Bo119 Rolf Dahlberg m. fl. (m) mot_198687_bo_119.pdf 192652 pdf Bostadspolitiken (prop. 1986/87: 48) https://data.riksdagen.se/fil/00A479DD-019C-4CF7-A7E0-76D96457D377