3103477GA02Bo1121986/87Bo112motmotMotion 1986/87:Bo112 Karin Söder m. fl. (c)MotionMotionBoU11201986-11-19 00:00:002014-11-04 12:54:412014-11-04 00:00:00Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)Karin Söder m. fl. (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo112/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo112https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Bo112
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br />
1986/87: Bol 12</p>
<p style="margin-left:3px;">Karin Söder m. fl. (c)<br />
Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Sammanfattning</p>
<p style="margin-left:3px;">I föreliggande motion föreslås bl. a.:</p>
<p style="margin-left:14px;">— att bostadsförbättringsprogrammet i fortsättningen måste inriktas på ett<br />
sådant sätt att lyxsanering undviks och små lägenheter bibehålls bl. a. i<br />
syfte att hålla boendekostnaderna nere.</p>
<p style="margin-left:14px;">— att ett skattefritt bostadssparande för ungdomar i form av privata investeringskonton<br />
införs, vilket ger ungdomarna möjlighet att spara högst<br />
20000 kr. skattefritt årligen till en egen bostad,</p>
<p style="margin-left:14px;">— att möjligheterna till kooperativa lösningar prövas för att skapa större<br />
möjligheter för t. ex. ungdomar och barnfamiljer till bostäder med en<br />
rimligare boendekostnad i framför allt bristområden,</p>
<p style="margin-left:14px;">— att en aktivare och mer decentraliserad bostadsförmedling bedrivs i<br />
storstadsregionerna för att bättre kunna anpassa förmedlingen av bostäder<br />
till olika hushållstypers behov,</p>
<p style="margin-left:3px;">— att inflytandet för de boende i den ”egna” fastigheten stärks,</p>
<p style="margin-left:14px;">— att statliga bidrag till insatser för att förbättra bomiljön i radonhus<br />
införs,</p>
<p style="margin-left:3px;">— att stödet till energisparverksamheten förstärks,</p>
<p style="margin-left:3px;">— att förslaget om höjd fastighetsskatt avslås,</p>
<p style="margin-left:14px;">— att införande av särskilda hyresrabatter till fastighetsägarna vid nyproduktion<br />
av bostäder i storstadsregionerna avslås.</p>
<p style="margin-left:3px;">Inledning</p>
<p style="margin-left:3px;">Utmärkande för samhällsplaneringen i stort i Sverige under framför allt<br />
efterkrigstiden är att planerings- och reformverksamheten i så hög grad<br />
skett sektorsvis och med en ensidig inriktning på ett politikområde i taget.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den förda politiken från de socialdemokratiska regeringarnas sida har<br />
såväl saknat en genomarbetad helhetssyn som en genomarbetad analys av<br />
olika delreformers samverkande betydelse för de enskilda människorna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Övergripande sociala välfärdsmål har fått stå tillbaka för beslut som uppfattas<br />
som nödvändiga i ett begränsat och kort tidsperspektiv.</p>
<p style="margin-left:3px;">Utvecklingen under de senaste åren har också medfört en accelererande<br />
obalans i samhället. En kraftig inflyttning sker nu till de allra största<br />
kommunerna och då framför allt i Stockholm. Den socialdemokratiska 1</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:7px;">Mot.<br />
1986/87<br />
Bol 12—115</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Bol 12—115</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>regeringen har medvetet eller omedvetet underlättat denna utveckling<br />
genom beslut som berör t. ex. bebyggelse, kommunikationer, näringsliv<br />
m. m. Bl. a. införandet av löntagarfonderna är exempel på en åtgärd som<br />
dränerar redan nu utsatta regioner på kapital till förmån för investeringar i<br />
redan expansiva orter.</p>
<p>Den förda koncentrationspolitiken från socialdemokratins sida har således<br />
inneburit kraftiga obalanser i tillgång på arbete, bostäder, service<br />
m. m. i olika delar av landet. Den socialdemokratiska regeringen har stått<br />
handfallen inför utvecklingen och i efterhand försökt reparera de många<br />
misstag som gjorts. Ett tydligt exempel på denna misslyckade politik är<br />
socialdemokratins bostadspolitik och de följder denna fått. Den förda<br />
bostadspolitiken är kanske det värsta exemplet på de effekter en felaktig<br />
samhällsplanering, baserad på en koncentrationsinriktad grundsyn, leder<br />
till. En avgörande förutsättning för att t. ex. problemen på bostadsmarknaden<br />
i koncentrationsorter skall kunna lösas är att en offensiv närings- och<br />
regionalpolitik förs och att de bostadspolitiska åtgärder som vidtas anpassas<br />
efter målsättningen att skapa balans mellan och inom regioner vad<br />
avser möjligheter till sysselsättning, boende, utbildning, service m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Proposition 1986/87: 48 om bostadspolitiken<br />
- allmänt</p>
<p>Efter regeringsskiftet 1982 tillkallades en kommitté med uppgift att ”överväga<br />
bostadspolitiken inför 1980-talets senare del”. Bostadskommittén har<br />
sedermera lämnat flera betänkanden med skilda förslag på de bostadspolitiska<br />
områdena. Det bör också framhållas att dessa betänkanden har den<br />
socialdemokratiska regeringen låtit remissbehandla. Ett av de grundläggande<br />
motiven för tillkallandet av en ny bostadspolitisk utredning anges av<br />
föredraganden vara att förutsättningarna för det bostadsfinansieringssystem<br />
som gäller för ny- och ombyggnad - vilket i sina huvuddrag lades fast<br />
1974 - hade förändrats, ”inte minst de statsfinansiella”. Vidare erinrar<br />
föredraganden om att ett tioårigt bostadsförbättringsprogram - det s. k.<br />
ROT-programmet - lagts fast. De första årens erfarenheter har nu utvärderats<br />
inom regeringskansliet.</p>
<p>I de inledande avsnitten i propositionen försöker föredraganden ge sken<br />
av att de bostadspolitiska målen från år 1974 inte kunde förverkligas på<br />
grund av den ekonomiska politik som de icke-socialistiska regeringarna<br />
bedrev 1976—1982. Regeringsskiftet 1982 har emellertid, enligt föredragandens<br />
mening, inneburit att förutsättningar för en utveckling av ”den sociala<br />
bostadspolitiken” inför 1980-talets senare del skapats. Utifrån en historisk<br />
skönmålning föredrar föredraganden att "glömma” de miljö- och<br />
bostadssociala problem, som den socialdemokratiska bostadspolitiken har<br />
inneburit. Den har bl. a. lett till många tomma lägenheter i ett skede och<br />
brist på lägenheter i ett annat. Vidare har den förda politiken medfört en<br />
oerhörd belastning på statsfinanserna genom reglerna för bostadsfinansieringssystemet<br />
och ett behov av att subventionera i stort sett alla boende för</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>att någon över huvud taget skall ha råd att bo etc. Föredragandens beskrivning<br />
av den förda politiken ger mer intryck av att propositionen är en<br />
politisk pamflett snarare än ett seriöst regeringsdokument om bostadspolitiken.</p>
<p>Den glättade bild som föredraganden försöker ge är dock fullt förståelig<br />
om man ställer det reella innehållet i propositionen i relation till de förväntningar<br />
som regeringen har lyckats skapa genom sina storvulna löften om en<br />
”ny” bostadspolitik. De förslag som läggs är varken särskilt långtgående<br />
eller nydanande. I stället försöker man genom smärre ändringar i t. ex.<br />
gällande regler och låne- och bostadsbidragsregler skapa en bild av ett<br />
kraftfullt handlande som inte har någon täckning i verkligheten.</p>
<p>De grundläggande bostadspolitiska problemen berörs knappast och än<br />
mindre diskuterar föredraganden några verkliga lösningar. Exempelvis<br />
saknas helt konstruktiva tankegångar om hur bostadsfinansieringssystemet<br />
skall se ut i framtiden, vilket är synnerligen anmärkningsvärt, eftersom<br />
det system man väljer kommer att ha en avgörande betydelse både för<br />
statsfinanserna och möjligheterna att ge de enskilda bostadskonsumenterna<br />
en rimlig boendekostnad.</p>
<p>Lika anmärkningsvärt är att regeringen inbjuder riksdagen att besluta<br />
om förändrade regler för bostadsbidragen utan att ens antyda vilka kostnadskonsekvenser<br />
detta får. Detta är ett helt otillständigt förfarande. Regeringen<br />
har inte presenterat något fullständigt beslutsunderlag, vilket är<br />
en uppenbar nonchalans gentemot riksdagen och dess arbete.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Centerns bostadspolitiska syn</p>
<p>Den grundläggande målsättningen för bostadspolitiken måste enligt centerns<br />
mening vara att skapa förutsättningar för att alla skall kunna få en<br />
bostad till rimliga kostnader i en god miljö. Utformningen av boendemiljön<br />
vad gäller såväl bostadslägenheten som bostadsområden i dess helhet<br />
måste ta sikte på att skapa bra och fungerande bostäder. Detta förutsätter i<br />
sin tur möjligheter till flexibilitet och anpassbarhet i de regler och normer<br />
som gäller för såväl bostadens som bostadsområdets utformning vid både<br />
nyproduktion och ombyggnad. Den avgörande förutsättningen för att kunna<br />
ge människorna tillgång till en bra bostad till en överkomlig kostnad är<br />
att bostadspolitiken präglas av enkelhet och långsiktighet i de åtgärder som<br />
vidtas. Reformerna bör därför inriktas mot att skapa en långsiktig bostadspolitik.<br />
Av särskild betydelse är att enkla och lätthanterliga villkor för<br />
finansiering av och statligt stöd till byggande skapas. Bostadspolitiken i<br />
dess helhet, finansiering av ny- och ombyggnad, reglerna för bostadsstöd,<br />
byggnormer etc., måste ha en grundläggande inriktning som ger möjligheter<br />
till varierande bostadsbestånd i syfte att tillgodose vars och ens önskemål<br />
om hur man vill bo till en rimlig kostnad i landets alla delar.</p>
<p>Debatten om ungdomens bostadssituation i framför allt storstadsregionerna<br />
har också intensifierats under senare tid, bl. a. beroende på den<br />
alltmer överhettade bostadsmarknad den snabba befolkningsinflyttningen<br />
under senare år lett till. Utvecklingen på bostadsmarknaden har genom</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Boll2</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>den socialdemokratiska koncentrationspolitiken medfört att bristsituationen<br />
förvärrats med kraftigt stigande priser för bostäder som följd. Staten<br />
har vidare t. ex. stimulerat sammanslagningar av små lägenheter och<br />
därmed minskat tillgången på små lägenheter av den typ som ungdomar<br />
sannolikt efterfrågar. Få smålägenheter nyproduceras.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär vår syn att kommande nödvändiga reformer<br />
inom bostadspolitiken måste präglas av att detaljstyrningen och<br />
byråkratin minskar, möjligheter till större engagemang och ansvar för sitt<br />
boende hos de enskilda människorna, variation och mångfald i bostadsbeståndet<br />
och neutralitet från samhällets sida i förhållande till de parter som<br />
verkar på byggmarknaden. Med dessa utgångspunkter krävs enligt vår<br />
mening betydande förändringar i den bostadspolitik som för närvarande<br />
förs, som bl. a. innebär följande:</p>
<p style="margin-left:13px;">— att det egna sparandet till bostadssektorn stimuleras så att samhällets<br />
stöd till boendet på sikt kan minska och det generella stödet successivt<br />
ersätts med ett mer selektivt stöd till dem som bäst behöver det, främst<br />
barnfamiljer,</p>
<p style="margin-left:13px;">— att de bostadspolitiska åtgärderna på ett bättre sätt än för närvarande<br />
samordnas med skatte- och familjepolitiken,</p>
<p style="margin-left:13px;">— att de enskilda bostadskonsumenternas önskemål kan tillgodoses på ett<br />
bättre sätt än hittills genom att bl. a. fler får möjlighet att äga sin bostad,</p>
<p style="margin-left:13px;">- att övergång till bostadsrätt stimuleras genom ombildning av hyresrätter<br />
till bostadsrätter,</p>
<p style="margin-left:13px;">- att inflytande för de boende vad avser underhåll och förvaltning stärks<br />
t. ex. genom kooperativa lösningar,</p>
<p>- att ungdomar får möjligheter att erhålla bostäder till rimliga kostnader.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Centerns förslag</p>
<p>Met de utgångspunkter som redovisats ovan är regeringens bostadspolitiska<br />
proposition en halvmesyr. Innan vi tar upp de konkreta förslagen i<br />
propositionen vill vi dock peka på några centrala områden för bostadspolitiken<br />
som antingen inte berörs eller inte föranleder något särskilt förslag<br />
från föredragandens sida.</p>
<p>Sparandet</p>
<p>De bostadspolitiska stödformerna medför stora kostnader för samhället.<br />
Samtidigt är sparandet i Sverige för lågt, och från centerpartiets sida har vi<br />
i annat sammanhang lagt förslag om åtgärder bl. a. i syfte att stimulera ett<br />
långsiktigt bosparande, genom s. k. privata investeringskonton. Det är<br />
nödvändigt att öka den egna insatsen för en bostad om de generella<br />
bostadssubventionerna på sikt skall kunna minskas. Ett ökat bostadssparande<br />
får dock betydelse först i ett mer långsiktigt perspektiv och löser inte<br />
de akuta problem på bostadsmarknaden som den förda regeringspolitiken<br />
lett till.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Boll2</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Finansieringssystem för bostadsbyggande</p>
<p>Dagens finansieringssystem för bostadsbyggande bygger på att staten garanterar<br />
lån med en viss räntenivå. Denna är för närvarande för hyres- och<br />
bostadsrättshus 2,6% och för egnahem 4,8%. Tidigare var räntesatserna<br />
3,0 resp. 5,5 % men sänktes till nuvarande nivå i syfte att kompensera den<br />
fördyring för fastighetsägarna som införandet av fastighetsskatten innebar.<br />
En årlig uppräkning av räntenivån sker med 0,25% för flerbostadshus<br />
resp. 0,5 % för småhus.</p>
<p>Det gällande bostadslånesystemet med garanterad ränta innebar med<br />
den höga räntenivå som rådde under 1980-talets första hälft att kostnaderna<br />
för boendet kraftigt steg och därmed ökade påfrestningar på statsbudgeten.<br />
Den sjunkande räntan under det senaste året är därför självfallet<br />
gynnsam både för samhället och den enskilde. Denna utveckling innebär<br />
emellertid inte att behovet av en reformering av bostadslånegivningen inte<br />
finns kvar, även om det system som bostadskommittén föreslår nu saknar<br />
aktualitet och räntebidragssystemet behålls tills vidare. En förändring i<br />
bostadslånereglerna förutsätter emellertid samtidiga reformer i bl. a. bidragsregler<br />
och skattesystem.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ungdomars bostadssituation</p>
<p>Det har blivit allt vanligare att ungdomar efterfrågar en egen bostad. Yngre<br />
människor värderar inte yta och standard på samma sätt som t. ex. pensionärer<br />
och barnfamiljer. Detta skapar ett behov av mindre, inte alltför<br />
påkostade, lägenheter. Speciellt i Stockholmsområdet har den accelererande<br />
befolkningskoncentrationen under de senaste åren - parallellt med<br />
att allt fler ungdomar efterfrågar en egen bostad — lett till en ny akut brist<br />
på bostäder.</p>
<p>Det s. k. ROT-programmet har också lett till upprustning av lägenheter<br />
som efter ombyggnaden ofta betingar en hyra som ungdomarna inte kan<br />
bära. Självfallet är det viktigt att vårda och underhålla bostadsbeståndet<br />
med det är samtidigt väsentligt att den typ av bostäder som ungdomar<br />
främst efterfrågar, smålägenheter, behålls vid ombyggnader och saneringar.<br />
Något stöd för ombyggnader i syfte att lägga samman små lägenheter<br />
bör därför inte utgå. Vi har vidare i annat sammanhang (mot. 1986/<br />
87: Bol05) påtalat att kooperativa lösningar kan ge ungdomar en möjlighet<br />
att erhålla en bostad till rimlig kostnad.</p>
<p>Det är också nödvändigt med en ökad nyproduktion av smålägenheter<br />
till en rimlig boendekostnad. Det gäller såväl större som mindre orter, och<br />
en målsättning måste vara att det finns ett varierande utbud av lägenhetsstorlekar<br />
i alla områden.</p>
<p>Det är även viktigt att ungdomar genom egna insatser kan skaffa sig en<br />
bostad. Reella möjligheter måste skapas att genom långsiktigt sparande i<br />
kombination med bra lånemöjligheter förvärva bostadsrättslägenheter eller<br />
egna hem. En väg kan vara att t. ex. ge skattefrihet för ungdomarnas<br />
sparande i bank för bostäder, vilket blir en effekt av vårt förslag om privata<br />
investeringskonton.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>tl Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Bol 12-115</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Radonhus</p>
<p>Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har medfört en ökad medvetenhet om nödvändigheten<br />
att på skilda sätt försöka minska effekterna av lågdosstrålning<br />
på miljöer. Kunskapen är mycket begränsad vad gäller de långsiktiga<br />
effekterna. Det finns emellertid i många bostäder en mycket hög halt av det<br />
radioaktiva ämnet radon. I vissa av de s. k. radonhusen har uppmätts<br />
strålningsnivåer som måste anses helt oacceptabla och boendemiljön som<br />
hälsovådlig. Tidigare fanns möjligheter att erhålla lån för att finansiera<br />
åtgärder i syfte att komma till rätta med dessa problem. Dessa lån utnyttjades<br />
dock i mycket liten utsträckning. Enligt vår mening måste insatserna<br />
intensifieras i avsikt att få till stånd de åtgärder som är möjliga för att<br />
nedbringa strålningsnivåerna i de s. k. radonhusen. Regeringen bör därför<br />
snarast återkomma till riksdagen med förslag om statliga bidrag till åtgärder<br />
för att nedbringa radondotterhalten i radonhusen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag</p>
<p>Ovan har understrukits att propositionen i flera viktiga avseenden uppvisar<br />
sådana brister att det kan ifrågasättas om riksdagen över huvud taget kan<br />
fatta beslut på grundval av det beslutsunderlag som presenteras. Vi kommer<br />
dock nedan att ta upp ett antal av de förslag som läggs i propositionen<br />
och redovisa vår syn på dessa.</p>
<p>Vissa frågor i anslutning till<br />
bostadsförbättringsprogrammet</p>
<p>Det program för bostadsförbättringar som riksdagen fastlade 1983 innebar<br />
bl. a. att reglerna för bostadslån till ombyggnad ändrades i syfte att förbättra<br />
möjligheterna till upprustning och underhåll av äldre hus. Ombyggnadslån<br />
skulle i regel inte lämnas för ombyggnad av hus yngre än 30 år eller till<br />
hus som genomgått genomgripande ombyggnader under de senaste 30<br />
åren.</p>
<p>De nuvarande reglerna har kritiserats för att leda till alltför genomgripande<br />
ombyggnader, vilka i sin tur medfört att boendekostnaden efter<br />
ombyggnaden blivit alltför hög. Föredraganden anser dock att kritiken inte<br />
föranleder något skäl att ompröva programmet i sig eller dess grundläggande<br />
mål (prop. 1986/87:48 s. 28). Genom den stora uppmärksamhet som<br />
skapats kring programmet, målen och möjligheterna, har en bred aktivitet<br />
kommit i gång bland fastighetsägare runt om i landet, konstaterar föredraganden<br />
och fortsätter: ”Planering och projektering tar sin tid. Den långsiktiga<br />
förnyelseprocessen skulle rubbas, om förutsättningarna för detta arbete<br />
omprövades.” Från centerpartiets sida delar vi uppfattningen att de<br />
bostadspolitiska åtgärderna måste präglas av långsiktighet, och det är<br />
därför med viss förvåning som vi konstaterar att föredraganden samtidigt<br />
föreslår (s. 73) att regeringen skall inhämta riksdagens bemyndigande att</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>rambegränsa statens stöd till bostadsförbättringar i ”vissa orter” för att<br />
främja nyproduktionen på dessa orter. Enligt vår mening är detta ytterligare<br />
ett exempel på den ryckighet som präglat bostadspolitiken efter regeringsskiftet<br />
1982, och vi återkommer nedan till denna fråga.</p>
<p>Enligt vår mening är det väsentligt att ombyggnadsverksamheten fortsätter<br />
i syfte att rusta upp bristfälliga bostäder. Det är dock angeläget att<br />
reglerna för ombyggnadslån inte är utformade på ett sådant sätt att fastighetsägarna<br />
kan komma i åtnjutande av lån för sådana åtgärder som löpande<br />
underhåll och mindre reparationer genom att inordnas i en större ombyggnad.<br />
Enligt vår mening bör således ombyggnadslån inte komma i fråga vid<br />
ombyggnader som bedöms vara alltför luxuösa, ersätter normalt underhåll<br />
eller leder till sammanslagningar av små lägenheter. Detta bör ges regeringen<br />
till känna.</p>
<p>Hyresgästinflytande vid ombyggnad</p>
<p>I propositionen föreslås att ombyggnadslån för hyreshus endast får lämnas<br />
om lånesökande företer yttrande från hyresgästorganisation. Organisationens<br />
bedömning av frågan om husets kvaliteter tas till vara i skälig omfattning<br />
får frångås endast om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Enligt vår mening bör hyresgästinflytanden utövas av hyresgästerna i<br />
fastigheten och den organisation som dessa bildar för att tillvarata sina<br />
gemensamma intressen. Regeringens förslag innebär en klar inskränkning i<br />
de enskilda hyresgästernas möjligheter att påverka sin egen boendesituation.<br />
Det borde vara självklart att de boende för att kunna ta ett ansvar för<br />
sin bostad får ett reellt inflytande i frågor som rör den ”egna” fastigheten.<br />
Det är vidare enligt vår mening de enskilda hyresgästernas beslut om man<br />
vill överlåta inflytandet till annan organisation eller inte. Befintliga hyresgästorganisationer<br />
bör endast ha rätt att företräda hyresgästerna eller den<br />
förening de bildat om de har ett uttryckligt uppdrag att göra detta. Hyresgästinflytandet<br />
skall utövas av hyresgästerna själva - av dem som berörs<br />
och inte mot deras vilja utövas kollektivt via någon central organisation.<br />
Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Kvarboendegaranti</p>
<p>Enligt regeringens förslag skall under en försöksperiod på tre år lämnas ett<br />
särskilt bidrag (kvarboendegaranti) till hyresgäster och bostadsrättsinnehavare<br />
som bor kvar efter en ombyggnad som genomförs med stöd av<br />
ombyggnadslån.</p>
<p>I det föregående har vi understrukit vikten av att ombyggnadslånen inte<br />
får ersätta det regelrätta löpande underhållet bl. a. i syfte att minska kraven<br />
på kompenserande hyreshöjningar från fastighetsägarens sida. Normalt<br />
underhåll av fastigheten bör således kunna genomföras utan att boendekostnaden<br />
höjs. I de fall ombyggnadslån utgår kommer sannolikt den<br />
konstruktion av kvarboendegarantin som regeringen föreslagit att medverka<br />
till att fastighetsägaren blir mindre observant på möjligheterna att hålla<br />
kostnaderna nere, eftersom kvarboendegarantin innebär att hyresgästen</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Boll2</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>inte fullt ut får vidkännas kostnaderna förrän efter tre år. Det kommer<br />
således sannolikt att innebära en ytterligare ökning av boendekostnaderna<br />
i det mer långsiktiga perspektivet, och förslaget om kvarboendegaranti bör<br />
därför avslås.</p>
<p>Miljonprogrammets bostäder</p>
<p>Mångå bostadsområden som byggdes under 1950- och framför allt 1960talen<br />
måste nu i efterhand åtgärdas beroende på de uppenbara brister som<br />
uppkom i ”samband med det industriella byggandet" såsom föredraganden<br />
uttrycker det. Regeringen föreslås därför få medge undantag från 30årsregeln<br />
för ombyggnadslån. Även de ränte- och amorteringsfria tilläggen<br />
- dvs. bidrag - för åtgärder mot byggfel och byggskador skall kunna utgå<br />
till ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus som är 30 år eller<br />
yngre.</p>
<p>Den föreslagna utvidgningen av möjligheterna att erhålla ombyggnadsoch<br />
tilläggslån för hus som är yngre än 30 år är tveksam. De fastigheter,<br />
vilka inte är äldre, borde ha varit av en sådan kvalitet att genomgripande<br />
ombyggnader inte hade varit nödvändiga. Det kan emellertid bara konstateras<br />
att ett av huvudmålen i den socialdemokratiska bostadspolitiken —<br />
det s. k. miljonprogrammet - ledde till byggande av bostäder som i många<br />
fall är av undermålig kvalitet med risk för betydande kapitalförstöring.<br />
Storskalighet och bristande teknik medförde att både den totala miljön och<br />
de enskilda fastigheterna i dagsläget är i sådan kondition att en upprustning<br />
är nödvändig. Vi vill därför inte motsätta oss att ombyggnads- och tilläggslån<br />
skall kunna utgå även till hus som är yngre än 30 år.</p>
<p>Stöd till energisparåtgärder</p>
<p>Föredraganden konstaterar inledningsvis vid sin beskrivning av bostadsförbättringsprogrammet<br />
att energihushållningsåtgärderna skall intensifieras<br />
och samordnas med andra förbättringsåtgärder. Energisparåtgärder<br />
bör därför få inräknas i låneunderlaget vid ombyggnad av egnahem.</p>
<p>Detta är tillfredsställande. En konsekvens av de regler som fastställdes<br />
för ROT-programmet var att energisparåtgärder inte fick räknas in i låneunderlaget<br />
för ombyggnadslån till ombyggnad av egnahem. Det är positivt<br />
att regeringen insett det felaktiga i de regler som gäller för närvarande och<br />
föreslår en ändring.</p>
<p>Vi anser att även samlingslokaler bör kunna få stöd till energisparåtgärder<br />
utifrån samma grunder.</p>
<p>Vi anser vidare att riktade energibidrag till investeringar för energisparåtgärder<br />
i flerbostadshus även bör lämnas för kommande budgetår med<br />
10% av den godkända kostnaden.</p>
<p>Vi vill även i detta sammanhang ta upp frågan om kommunernas rådgivning<br />
för energihushållning. På regeringens förslag upphörde det statliga<br />
bidraget till den kommunala energirådgivningen i och med utgången av<br />
1985. Vi hävdade från centerpartiets sida att det statliga bidraget även<br />
borde utgå i fortsättningen med hänsyn till att den kommunala energiråd</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>givningen fyllde en viktig funktion i energisparverksamheten. Vi konstaterade<br />
vidare att i kommunerna byggts upp en kompetens för att bl. a. kunna<br />
ge råd till såväl allmänheten som kommunala organ om hur energihushållningen<br />
kunde förbättras. Denna kompetens är nu på väg att försvinna<br />
samtidigt som lönsamheten i energisparverksamheten minskat genom det<br />
låga oljepriset. Enligt vår mening är det i det längre perspektivet nödvändigt<br />
ur energipolitisk synpunkt att åtgärder som syftar till en effektivare<br />
energianvändning vidtas. Vi förutsätter därför att regeringen i samband<br />
med att övriga finansieringsfrågor på bostadsområdet redovisas även lägger<br />
förslag om återinförande av det statliga bidraget till kommunernas<br />
energisparrådgivning.</p>
<p>Bostadsbidragen</p>
<p>De regler som för närvarande gäller för bostadsbidragen beslutades i<br />
huvudsak 1976. Bidraget består av två delar, dels ett statligt bostadsbidrag<br />
som utgår till hushåll i förhållande till antalet barn, dels ett statskommunalt<br />
bostadsbidrag som även påverkas av hushållets inkomst och bostadskostnad.<br />
Det statliga bostadsbidraget kan, framhåller föredraganden, ses som<br />
ett behovsprövat barnbidrag.</p>
<p>Vi vill för egen del konstatera att barnfamiljerna har en lägre ekonomisk<br />
bärkraft än andra hushåll med jämförbara inkomster. Bostadsbidraget är<br />
således som ett familjepolitiskt stöd. Det direkta familjepolitiska stödet<br />
uppgår för närvarande till 20 miljarder kronor per år och kommer genom<br />
redan beslutade åtgärder att ytterligare öka.</p>
<p>Det är sannolikt nödvändigt att bibehålla ett inkomstprövat bidrag inom<br />
familjepolitiken. Bostadsbidraget är en etablerad och väl fungerande stödform.<br />
Vi har dock från centerpartiets sida bl. a. påtalat nödvändigheten av<br />
att avtrappningsreglerna utformas så att marginaleffekterna av denna stödform<br />
vid bl. a. ändrade inkomstförhållanden minskas.</p>
<p>Vi vill dock i detta sammanhang understryka att stommen i det familjepolitiska<br />
stödsystemet bör vara barnbidragen och en vårdnadsersättning.<br />
Om en vårdnadsersättning införs till alla familjer med ett belopp motsvarande<br />
ett basbelopp innebär detta att det ekonomiska grundskyddet för alla<br />
småbarnsfamiljer väsentligt stärks. Frågan om vårdnadsersättning är dock<br />
inte föremål för riksdagens behandling i detta sammanhang.</p>
<p>I den föreliggande propositionen föreslås vissa ändringar som bl. a.<br />
innebär att möjligheter öppnas för att ge bostadsbidrag vid högre hyror,<br />
förenklade avtrappningsregler och slopad omprövning av bidraget under<br />
året vid inkomständring. En del av de förslag som läggs skulle i och för sig<br />
kunna accepteras i den mån de innebär förenklingar och möjligheter till ett<br />
smidigare förfarande och mindre byråkrati vid hanteringen av stödärenden.<br />
Regeringen redovisar emellertid ingen beräkning av kostnaderna för<br />
de ändrade reglerna, vilket innebär att propositionen i denna del inte kan<br />
anses vara ett acceptabelt beslutsunderlag. Behandlingen av propositionen<br />
i denna del bör därför uppskjutas tills regeringen presenterat ett underlag<br />
som är i ett sådant skick att riksdagen har möjlighet att bedöma de finansiella<br />
konsekvenserna för statsbudgeten av förslagen.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Behovsprövat stöd till barnfamiljerna för köp av<br />
äldre egnahem</p>
<p>Det minskande bostadsbyggandet under de senare åren har inneburit att<br />
det blivit allt svårare för barnfamiljer att få en god utrymmesstandard till<br />
rimlig kostnad. Föredraganden föreslår därför att barnfamiljer under vissa<br />
villkor skall kunna få stöd för förvärv av äldre egnahem. Vi har inget att<br />
erinra mot detta förslag. Det finns dock en risk att den administrativa<br />
hanteringen av stödet tar en sådan tid att en säljare av en äldre fastighet<br />
inte avvaktar om den aktuella barnfamiljen får stöd utan genomför försäljningen<br />
medan prövningen pågår. Vi anser därför att den som är intresserad<br />
av ett fastighetsköp bör kunna få förhandsbesked om stöd kommer att<br />
utgå. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Fastighetsskatten</p>
<p>I propositionen föreslås att fastighetsskatten höjs med 0,5 % för de privatägda<br />
hyreshusen och hyreshus på lantbruksenheter. Vi har tidigare kritiserat<br />
införandet av den särskilda fastighetsskatten bl. a. med hänsyn till att<br />
den leder till en ökning av de redan nu höga boendekostnaderna. Förslaget<br />
undantar dessutom ”schablonbeskattade fastigheter” — dvs. allmännyttan<br />
- från skattehöjningen och gynnar således en part på bostadsmarknaden.<br />
Detta är enligt vår mening inte acceptabelt, och förslaget om höjning av<br />
fastighetsskatten bör därför avslås.</p>
<p>Införande av hyresrabatter i syfte att främja<br />
nyproduktion i storstadsregionerna</p>
<p>Vi konstaterade inledningsvis att de negativa konsekvenserna av socialdemokratins<br />
förkärlek för koncentrationsinriktade lösningar på ett handgripligt<br />
sätt belyses av situationen på bostadsmarknaden i koncentrationsortema.<br />
Socialdemokraternas medvetna flyttlasspolitik ställer de lokala politikerna<br />
i koncentrationsorterna inför stora problem vad avser tillgången på<br />
bostäder. Den har samtidigt lett till att utflyttningskommuner drabbas av<br />
kapitalförstöring genom att gjorda investeringar inte kan utnyttjas.</p>
<p>Regeringen har tidigare försökt att med vissa tekniska åtgärder underlätta<br />
bostadsbyggandet i orter med snabbt stigande byggandekostnader genom<br />
ändring av reglerna för beräkning av räntebidrag och bestämning av<br />
låneunderlaget för projekt med höga överkostnader. I den föreliggande<br />
propositionen föreslås ytterligare åtgärder för att subventionera byggandet<br />
i storstadsregionerna. Överkostnaderna i nyproduktionen av bostäder på<br />
dessa orter föreslås kunna lyftas av eller begränsas genom särskilda hyresrabatter,<br />
vilka utgår till fastighetsägaren under två år. Avsikten är inte,<br />
såsom föredraganden framhåller, att sänka kostnaderna i boendet utan att<br />
stimulera en nyproduktion som annars inte skulle ha kunnat bära sina<br />
kostnader, och han fortsätter: ”Det finns mot den bakgrunden inte anled</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Boll2</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ning att kräva att rabatterna skall föras vidare till de boende genom att<br />
hyrorna sätts lägre än bruksvärdeshyran.”</p>
<p>Enligt vår mening innebär denna typ av förslag ingen lösning av koncentrationsorternas<br />
bostadsproblem. Regeringens förslag har hittills bara inneburit<br />
att man försökt anpassa nivån på samhällets subvention till byggandet<br />
efter kostnadsutvecklingen. Då åtgärder som krävs för att komma till<br />
rätta med brister som finns i koncentrationsorterna och då framför allt<br />
Stockholmsregionen måste ta sikte på att bryta den starkt stigande prisutvecklingen<br />
på bostadsmarknaden. Från dessa utgångspunkter måste enligt<br />
vår mening förslaget om hyresrabatter för att främja nyproduktionen av<br />
bostäder på ”vissa orter” avslås.</p>
<p>Samtidigt har emellertid den socialdemokratiska politiken lett till att<br />
enskilda människor drabbas genom att de tvingas flytta för att få jobb till<br />
koncentrationsorter med de svårigheter det innebär att få en bostad till en<br />
rimlig kostnad. Särskilt uttalade är dessa problem i Stockholmsregionen<br />
med en betydande brist på bostäder för bl. a. ungdomar.</p>
<p>Vi vill därför här kort peka på några åtgärder som kan bidra till att lindra<br />
verkningarna av den koncentrationsinriktade politik socialdemokraterna<br />
fört. Vi har i annat sammanhang pekat på möjligheten att införa bostadskooperativ,<br />
vilka kan vara en väg att ge enskilda hyresgäster både inflytande<br />
över sin bostad och en rimligare boendekostnad med hänsyn till de<br />
regler som gäller för kooperativa föreningar. En mer decentraliserad och<br />
aktivare bostadsförmedling bör även kunna medföra att en större rörlighet<br />
uppkommer på bostadsmarknaden. Lokala bostadsförmedlingar bör aktivt<br />
bedriva en uppsökande verksamhet i syfte att förmedla byten av lägenheter<br />
och därigenom medverka till att exempelvis barnfamiljer kan få en<br />
bättre utrymmesstandard.</p>
<p>De bostadspolitiska åtgärderna måste även ha till uppgift att lösa ungdomarnas<br />
boendesituation. Inledningsvis pekade vi bl. a. på möjligheten att<br />
införa ett skattefritt bosparande för ungdomar.</p>
<p>Vi har i annat sammanhang föreslagit inrättande av privata investeringskonton.<br />
Förslaget innebär att insättningar på kontot är avdragsberättigade<br />
vid taxeringen. Högsta möjliga insättningsbelopp bör i ett inledningsskede<br />
begränsas till 20000 kr. De sparade medlen är obeskattade så länge de<br />
kvarstår på kontot eller utnyttjas för avsett ändamål, exempelvis företagande<br />
eller boende.</p>
<p>Många unga yrkesarbetande betalar 40000 - 50000 kr. i skatt årligen och<br />
har därmed möjligheter att utnyttja ett avdragsgillt skattesparande för<br />
exempelvis boende. En maximering av det skattefria beloppet till 20000<br />
kr. innebär att ungdomarna på fem år kan spara upp till 100000 kr. på ett<br />
konto som förblir obeskattat så länge det ej lyfts eller utnyttjas för att<br />
skaffa en bostad. Enligt vår mening bör riksdagen hos regeringen begära<br />
att förslag läggs senast i samband med kompletteringspropositionen om<br />
avdragsgillt skattesparande för ungdomar i form av privata investeringskonton.</p>
<p>Vi vill slutligen understryka vad vi tidigare anfört om inriktningen av<br />
ombyggnadsverksamheten - dvs. att lån ej får utgå till ombyggnad som<br />
avser sammanslagning av smålägenheter. Det finns självfallet många män</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>II</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>niskor som prioriterar andra värden än boendet och efterfrågar billiga och<br />
enkla bostäder, framför allt ungdomar. Dessa får inte misskrediteras genom<br />
att bostadsförbättringsverksamheten sker på ett sådant sätt att tillgången<br />
på sådana små lägenheter blir allt mindre.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Övrigt</p>
<p>Vi avser att i annat sammanhang återkomma med vår syn på bl. a. fördelningen<br />
av resurser mellan nyproduktion av bostäder och bostadsförbättringsprogrammet,<br />
bostadsbidragens utformning m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten av åtgärder<br />
mot den pågående koncentrationsutvecklingen i samhället om balans<br />
på bostadsmarknaden skall kunna uppnås,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om ungdomens bostadssituation,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett<br />
skattefritt bostadssparande för ungdomar i form av privata investeringskonton<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar begära att regeringen snarast återkommer<br />
med förslag om statliga bidrag för att förbättra bomiljön i de<br />
s. k. radonhusen i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om inriktning och lånevillkor för<br />
det pågående bostadsförbättringsprogrammet,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om bevarande och nyproduktion<br />
av små lägenheter,</p>
<p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar, med avslag på proposition 1986/87: 48 i<br />
denna del, som sin mening ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om formerna för hyresgästinflytande vid ombyggnad,</p>
<p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1986/87: 48 i den del<br />
som rör förslag om kvarboendegaranti vid ombyggnad i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar, med avslag på proposition 1986/87:48 i<br />
denna del, dels att riktade energibidrag för investeringar i flerbostadshus<br />
skall kunna utgå med 10% för budgetåret 1987/88, dels att<br />
investeringar för energisparåtgärder vid ombyggnad av samlingslokaler<br />
skall kunna utgå enligt samma grunder som vid ombyggnad av<br />
egnahem, i enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om<br />
återinförande av statliga bidrag till kommunal energirådgivning i<br />
enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om den administrativa hanteringen<br />
för stöd till barnfamiljer för köp av egnahem,</p>
<p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen beslutar avslå förslagen om höjning av skattesatsen<br />
för konventionellt beskattade hyreshusenheter och hyreshus på<br />
lantbruksenheter fr. o. m. 1987,</p>
<p style="margin-left:28px;">14. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:48 i den del<br />
som rör förslag om införande av hyresrabatter vid nyproduktion av<br />
bostäder på vissa orter.</p>
<p>Stockholm den 19 november 1986</p>
<p>Karin Söder (c)</p>
<p>Karl Erik Olsson (c)</p>
<p>Bertil Fiskesjö (c)</p>
<p>Britta Hammarbacken (c)</p>
<p>Pär Granstedt (c)</p>
<p>Karin Israelsson (c)</p>
<p>Gunnar Björk (c)<br />
i Gävle</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Olof Johansson (c)<br />
Gunnel Jonäng (c)<br />
Kjell A. Mattsson (c)<br />
Gunilla André (c)<br />
P.-O. Eriksson (c)<br />
Börje Hörnlund (c)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Bol 12</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0Karin Söderc1undertecknare0Karl Erik Olssonc2undertecknare0Bertil Fiskesjöc3undertecknare0Britta Hammarbackenc4undertecknare0Pär Granstedtc5undertecknare0Karin Israelssonc6undertecknare0Gunnar Björkc7undertecknare0Olof Johanssonc8undertecknare0Gunnel Jonängc9undertecknare0Kjell A. Mattssonc10undertecknare0Gunilla Andréc11undertecknare0P.-O. Erikssonc12undertecknare0Börje Hörnlundc13undertecknareGA02Bo112Karin Söder m. fl. (c) mot_198687_bo_112.pdf327849pdfBostadspolitiken (prop. 1986/87:48)https://data.riksdagen.se/fil/C6E76F10-1F2A-4E7D-B041-D5D1CEF60507