3103476 GA02Bo111 1986/87 Bo111 mot mot Motion 1986/87:Bo111 Erling Bager m. fl. (fp) Motion Motion BoU 111 0 1986-11-19 00:00:00 2014-11-04 12:54:40 2014-11-04 00:00:00 Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48) Erling Bager m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo111/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo111 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Bo111 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:Bolll</p> <p>Erling Bager m. fl. (fp)<br /> Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Proposition 1986/87:48 om bostadspolitiken innehåller, enligt vad som i<br /> propositionen sägs av statsrådet Gustafsson, ”förslag om bostadspolitikens<br /> inriktning inför resten av 1980-talet”. Propositionen innehåller bl. a. en rad<br /> förslag om nya stöd och höjda stöd. I propositionen föreslås således en<br /> ökad inriktning på selektivt bostadsstöd genom höjda bostadsbidrag, hyresrabatter,<br /> kvarboendegaranti, stöd för barnfamiljer för förvärv av småhus<br /> m. m.</p> <p>Riksdagsordningen</p> <p>Innan vi övergår till att redovisa vår syn på innehållet i propositionen vill vi<br /> peka på en mycket allvarlig brist i denna. Enligt riksdagsordningen, 3 kap.,<br /> 2 §, skall proposition, som innebär förslag om nytt eller väsentligt höjt anslag<br /> eller riktlinjer för viss statsverksamhet, innehålla uppskattning av<br /> framtida kostnader.</p> <p>Det är därför förvånande att anslagsfrågorna inte behandlas i propositionen<br /> förutom en hänvisning till att dessa kommer att redovisas i den kommande<br /> budgetpropositionen.</p> <p>Detta är givetvis oacceptabelt. Vi kan inte tolka det på annat sätt än som<br /> ett uttryck för en bristande respekt för riksdagen och för de regler som styr<br /> riksdagens verksamhet. Vi föreslår därför att propositionen remitteras till<br /> konstitutionsutskottet för en granskning av huruvida propositionen är utformad<br /> i enlighet med de krav som ställs i riksdagsordningen.</p> <p>Vi anser också att propositionen inte kan behandlas av bostadsutskottet<br /> och kammaren förrän budgetpropositionen lagts fram och riksdagen givits<br /> möjlighet att motionera med anledning av denna.</p> <p>I vår behandling har vi således tvingats att utgå från en proposition där<br /> effekterna på statsbudgeten inte har redovisats. Vi återkommer med ytterligare<br /> förslag när de ekonomiska konsekvenserna av propositionen har redovisats.</p> <p>Bostadssubventioner</p> <p>Folkpartiet är kritiskt även till de förslag som redovisas i propositionen. Vi<br /> anser att den analys av förhållandena som redovisas är mycket ofullständig.<br /> Vi avvisar till övervägande del de förslag som propositionen innehåller.</p> <p>Bostadsfinansiering och -subventioner tas inte upp till en seriös granskning<br /> i propositionen. 1 propositionen konstateras endast att det nu inte är</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>aktuellt att vidta några förändringar därför att den lägre inflationstakten<br /> och det sjunkande ränteläget har skapat nya förutsättningar för bostadspolitiken.</p> <p>De direkta och indirekta bostadssubventionerna uppskattas till ca 30<br /> miljarder kronor under 1986. I budgetpropositionen beräknades räntebidragen<br /> för 1986/87 uppgå till knappt 15 miljarder kronor. Bostadsstödet<br /> utgår därutöver dels som bostadsbidrag till olika kategorier, dels indirekt<br /> som skatteeffekt på grund av underskottsavdrag.</p> <p>Folkpartiet anser att det är angeläget att kraftigt reducera bostadssubventionerna.<br /> Vi har senast i motion 1985/86:Bo227 redovisat tre skäl för detta:</p> <p>1. Lägre bostadssubventioner är nödvändiga för att minska budgetunderskottet.</p> <p>2. Generella bostadssubventioner är ineffektiva ur fördelningssynvinkel.</p> <p>3. Staten bör inte styra konsumtionen genom stöd till en viss typ av<br /> konsumtion.</p> <p>Vi anser att dessa tre skäl fortfarande är giltiga. Till detta kan läggas att<br /> mycket talar för att en hög subventionsnivå driver upp byggkostnaderna.</p> <p>Vi anser i stället att stödet bör utgå som ett generellt stöd till barnfamiljerna.<br /> Trots de förbättringar som genomförts är detta fortfarande otillräckligt.<br /> Bostadssubventionerna bör minskas utan att bostadskostnaderna ökar<br /> kraftigt på kort sikt. På lång sikt är det dock nödvändigt och önskvärt att de<br /> boende i högre grad bär kostnaderna för boendet.</p> <p>De åtgärder som vidtagits under 1980-talet, såsom avdragsbegränsningen<br /> och extra upptrappningar av den garanterade räntan, har visserligen medfört<br /> att bostadssubventionerna i reala termer har minskat något under perioden<br /> 1981-1984.</p> <p>Den redovisade subventionsgraden torde därefter ha ökat främst genom<br /> att tidigare dolda subventioner nu redovisas öppet genom nya regler för<br /> fastställande av den statliga bostadslåneräntan och öka ytterligare genom<br /> att de prioriterade bostadsobligationerna avskaffas. Den sjunkande räntan<br /> och det minskade bostadsbyggandet har dock verkat i motsatt riktning.</p> <p>1 bostadskommitténs betänkande redovisas flera beräkningar över utvecklingen<br /> av bostadssubventionerna. 1 ett alternativ har kommittén räknat<br /> med 4 % inflation och med en successivt sjunkande ränta. Trots detta kommer<br /> räntebidragen 1995 endast att vara 25 % lägre än vad de var 1985. Man<br /> kan också ifrågasätta realismen i detta alternativ. Den låga inflationstakten<br /> som vi har under 1986 är till stor del betingad av engångshändelser. Den<br /> s. k. bakomliggande inflationen är väsentligt högre.</p> <p>Osäkerheten i bedömningarna av de framtida bostadssubventionerna är<br /> också stor. Bostadskommittén räknar inte med att den s. k. avdragseffekten<br /> skall öka eftersom villapriserna ligger stilla. 1 dag kan vi konstatera att i<br /> stora delar av småhusbeståndet ökar priserna kraftigt.</p> <p>Ett bostadsfinansieringssystem kan inte enbart anpassas till den situation<br /> som råder just då systemet antas. Det måste vara tåligt för förändringar. Det<br /> är vidare så att den lämpligaste tidpunkten för att minska bostadssubventionerna<br /> är då inflationen och räntan är låga.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Oavsett nivån på bostadssubventionerna är det nuvarande räntebidragssystemet<br /> behäftat med flera brister. Det finns ingen bestämd subventionsnivå<br /> utan denna varierar med marknadsräntan. Detta medför att den största<br /> stimulansen till byggande uppnås vid tidpunkter då inflationen och räntan<br /> är höga.</p> <p>Räntebidraget är vidare knutet till lånen, vilket innebär att den som satsar<br /> eget kapital inte erhåller något räntebidrag. Detta har givetvis medfört<br /> att lånemöjligheterna utnyttjas maximalt och att några extra amorteringar<br /> inte sker av lån som är subventionerade. 1 avvaktan på genomgripande<br /> förändringar bör detta förändras så att räntebidraget utgår oavsett upplånat<br /> belopp.</p> <p>Det är givetvis ett viktigt bostadssocialt mål att alla skall ha tillgång till en<br /> bra bostad. Utan tvekan har bostadsstandarden också förbättrats kraftigt<br /> under de senaste decennierna. En social bostadspolitik får dock inte förväxlas<br /> med en bostadspolitik som innehåller betydande subventionselement.<br /> Forskningsresultat tyder snarare tvärtom på att största delen av subventionerna<br /> tillfaller de redan välbärgade. Det finns således inga starka sociala<br /> motiv för att ha en hög subventionsnivå.</p> <p>En väsentlig reducering av bostadssubventionerna förutsätter ett system<br /> där kostnaderna kan fördelas över tiden. Annars kommer kostnaderna på<br /> kort sikt att öka drastiskt, och de traditionella målen om neutralitet mellan<br /> upplåtelseformer och paritet mellan årgångar kan inte uppnås. Det är därför<br /> inte möjligt att endast skära ner räntebidragen.</p> <p>Ett intressant förslag till lösning har nyligen presenterats av en arbetsgrupp<br /> inom SACO/SR. Gruppen föreslår bl. a. en övergång till realbeskattning<br /> och lägre bostadssubventioner. Vi anser att dessa tankegångar bör<br /> utredas vidare. I den skatteomläggning som har aviserats av finansministern<br /> bör effekterna på bostadssubventionerna beaktas och ett centralt mål<br /> vara att uppnå en kraftig reducering av bostadssubventionerna.</p> <p>På kort sikt är det önskvärt att möjliggöra lån på marknaden, där kostnaderna<br /> kan omfördelas över tiden. Om sådana lån kan erbjudas kan det i<br /> många fall underlätta köp av äldre småhus som har inga eller låga statliga<br /> lån. Det är önskvärt att reglerna ändras så att det blir möjligt för bostadsfinansieringsinstituten<br /> att erbjuda sådana lån.</p> <p>Erfarenheterna från en sådan långivning kan också vara värdefulla inför<br /> en kommande omläggning av det statliga bostadsfinansieringssystemet. Förekomsten<br /> av sådana lån medför också att det i vissa situationer kan finnas<br /> alternativ till statlig belåning som ter sig något så när realistiska.</p> <p>Vi menar sammanfattningsvis att regeringen inte har löst det kanske<br /> största bostadspolitiska problemet. Vi sitter fortfarande fast i ett system<br /> med mycket kostnadskrävande bostadssubventioner. De föga genomgripande<br /> förslag som läggs fram av regeringen står i bjärt kontrast till de<br /> storstilade löften som gavs under valet 1982 och i samband med tillsättandet<br /> av bostadskommittén om en förändrad bostadspolitik.</p> <p>I propositionen antyder bostadsministern att det på något längre sikt är<br /> nödvändigt med en förnyad analys av hur den ekonomiska utvecklingen<br /> påverkar främst rättvisan mellan olika upplåtelseformer och ägarkategorier.<br /> En sådan analys bör utgå från att bostadssubventionerna kraftigt reduceras.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Bostadsbidrag och familjepolitik</p> <p>I propositionen föreslås en förstärkning av det selektiva bostadsstödet i<br /> form av höjda bostadsbidrag till barnfamiljer. Folkpartiet anser att bostadsbidragen<br /> på sikt skall avskaffas.</p> <p>Inkomstrelaterade bidrag har flera nackdelar. De skapar stora marginaleffekter<br /> vid inkomstökningar. Vissa barnfamiljer påverkas dessutom extra<br /> hårt genom att de drabbas av marginaleffekter både av bostadsbidrag och<br /> inkomstprövade barnomsorgsavgifter.</p> <p>Inkomstprövade bidrag skapar också incitament för fusk vilket leder till<br /> kontrollbehov som kan vara integritetsstörande.</p> <p>Folkpartiet anser därför att stödet till barnfamiljerna bör utgå som generella<br /> bidrag, dvs. utan inkomstprövning. Vi anser bl. a. att barnbidraget bör<br /> höjas väsentligt, flerbarnsstödet förbättras och ett särskilt tillägg för förskolebarn<br /> (vårdnadsbidrag) införas.</p> <p>Det är inte möjligt att direkt avskaffa bostadsbidragen. Vi anser därför att<br /> bostadsbidragen bör frysas på den nuvarande nivån så att vi successivt<br /> växer ur systemet genom att allt färre får bidrag och med allt lägre belopp.<br /> Även med vårt förslag kommer bostadsbidragen således att finnas kvar<br /> under en relativt lång övergångsperiod.</p> <p>Vi avvisar därför inte alla förslag till förändringar av bostadsbidragen. Vi<br /> anser att det är rimligt att styra bostadsbidragen, så länge de finns kvar, till<br /> de familjer som behöver dem mest. Vi tillstyrker därför den höjning av<br /> nedre hyresgränsen till 900 kr. som regeringen föreslår.</p> <p>Vi anser, i likhet med regeringen, att prövningen av bostadsbidragen<br /> även i fortsättningen skall ske mot den sammanräknade inkomsten enligt<br /> taxeringen året före bidragsåret.</p> <p>Regeringen föreslår också en enhetlig inkomstgräns på 59 000 kr. och en<br /> avtrappning med 20 % i alla inkomstlägen. Dessa förslag innebär en viss<br /> förenkling av reglerna och en liten sänkning av marginaleffekterna för flertalet<br /> bidragshushåll. Det är angeläget att försöka förenkla reglerna och vi<br /> tillstyrker dessa förslag. Vi accepterar även de övriga förslagen om beräkning<br /> av bidragsgrundande inkomst, inkl. att studiemedel inte skall beaktas.</p> <p>Vi anser också att det är en önskvärd förändring att ett fastställt bostadsbidrag<br /> normalt inte skall omprövas under året.</p> <p>Regeringen föreslår också att det icke-bostadsanknutna stödet skall avvecklas<br /> fr. o. m. det fjärde barnet, och i stället aviseras ett ökat flerbarnstillägg.<br /> 1 propositionen sägs att denna omvandling har väsentlig betydelse<br /> för att minska marginaleffekterna. Det finns skäl för att föra detta resonemang,<br /> när det gäller bostadsbidragen i deras helhet, även om en sådan<br /> radikal förändring tar längre tid att genomföra.</p> <p>Vi kan dock inte acceptera förslagen om höjda övre hyresgränser. Dessa<br /> medför att kostnaderna för bostadsbidragen ökar. Vi anser också att förslaget<br /> om ytterligare ett intervall där endast 60 % av kostnaderna ersätts inte<br /> bör genomföras. Det komplicerar systemet och utgör ett steg i fel riktning.<br /> Det är däremot rimligt att bostadsbidraget differentieras efter antalet barn.</p> <p>Den övre hyresgränsen bör således fastställas till sådana nivåer att de<br /> totala kostnaderna för bostadsbidragen till barnfamiljer uppgår till samma</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_53"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>belopp under 1987 och 1988 som skulle ha utgått om de nu gällande reglerna<br /> hade fortsatt att gälla även i fortsättningen. Underlaget medger tyvärr inte<br /> att vi preciserar vilka övre hyresgränser detta skulle medföra varför vi hemställer<br /> att regeringen återkommer med förslag som tillgodoser detta krav.</p> <p>Regeringen vill också införa ytterligare en stödform för barnfamiljer.<br /> Barnfamiljer med minst två barn som erhåller bostadsbidrag föreslås få<br /> statliga lån motsvarande 25 % av låneunderlag vid köp av småhus. Ett något<br /> reducerat räntebidrag föreslås utgå.</p> <p>Den avreglering av kreditmarknaden som ägt rum har gjort det betydligt<br /> lättare och billigare att låna för köp av småhus. Många villaägare som<br /> tidigare varit hänvisade till dyra lån har nu kunnat erhålla bättre och långfristiga<br /> lån från bostadsfinansieringsinstituten. Detta har givetvis också<br /> gjort det lättare för barnfamiljerna att köpa äldre villor.</p> <p>Vi anser att barnfamiljerna skall stödjas genom generella bidrag. Vi avvisar<br /> därför denna nya stödform.</p> <p>ROT-programmet</p> <p>Det är positivt att regeringen nu har kommit till insikt om att de gällande<br /> reglerna och stödformerna kan ha medverkat till att ombyggnadsverksamheten<br /> inte har genomförts tillräckligt varsamt. De åtgärder som regeringen<br /> föreslår är dock inte tillräckligt långtgående.</p> <p>Regeringen vill ha riksdagens bemyndigande för att begränsa bostadslånen<br /> och räntestödet vid ombyggnad resp. förbättring av bostäder. I pressen<br /> har vi kunnat läsa att regeringen avser att fastställa ramen för ombyggnadsverksamhet<br /> för Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna till 50 % av<br /> 1986 års volym.</p> <p>Vi avvisar denna metod att begränsa ROT-verksamheten. En begränsning<br /> av ROT-verksamheten bör ske genom att villkoren för verksamheten<br /> förändras och inte genom ramar som skapar en kösituation, där det inte är<br /> givet att det är de mest angelägna projekten som ligger först i kön.</p> <p>Rambegränsningar riskerar också att skapa störningar på bostadsmarknaden<br /> genom att det uppstår tvära kast på grund av rambegränsningar.</p> <p>I avvaktan på en genomgripande förändring av bostadsfinansieringen<br /> bör villkoren för ombyggnadslån förändras. Det räntebidrag som utgår för<br /> ombyggnadslån bör således vara lägre än det som utgår vid nyproduktion.<br /> Vi hemställer att regeringen återkommer med förslag om sänkt räntebidrag<br /> för ombyggnadslån så att målet om varsam ombyggnad kan förverkligas.</p> <p>Ett annat sätt att undvika ovarsam ombyggnad är att öka hyresgästinflytandet.<br /> Vi är delvis positiva till förslaget att ombyggnadslån normalt endast<br /> skall beviljas om hyresgästerna tillstyrkt ombyggnaden. Vi anser dock, i<br /> likhet med vad vi tidigare krävt, att detta intyg skall utfärdas av de hyresgäster<br /> som berörs av ombyggnaden. Härigenom uppnår man en bättre garanti<br /> för att just de berörda hyresgästerna accepterar ombyggnaden.</p> <p>När det gäller ombyggnad inne i lägenheter bör det krävas att den enskilda<br /> lägenhetsinnehavaren har tillstyrkt ombyggnaden. Underhåll såsom<br /> byte av avloppsstammar m. m. måste givetvis kunna utföras, men det finns<br /> inget skäl att byta ut t. ex. köksutrustning endast därför att den inte är helt<br /> modern om hyresgästen vill behålla den.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_53"><p>12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Vi avvisar förslaget om kvarboendegaranti. Det finns en risk att denna<br /> motverkar målet om varsam ombyggnad eftersom bidrag utgår under några<br /> år för att täcka en del av den höjda bostadskostnaden. Det innebär också<br /> ytterligare ett tillskott till den redan nu vildvuxna subventionsfloran.</p> <p>Strävan att minska subventionerna medför också att vi motsätter oss<br /> undantag från 30-årsregeln för ombyggnad av miljonprogrammets bostäder.<br /> Vi avvisar också förslaget om tilläggslån för dessa bostäder.</p> <p>Det är däremot positivt att regeringen skärper kraven på hissinstallation.<br /> Det är nödvändigt, inte minst för att förverkliga kravet på rätt till eget rum i<br /> långvården, att fler äldre kan bo kvar i sina bostäder. En viktig förutsättning<br /> för detta är att bostäderna är tillgängliga. Vi tillstyrker också förslagen<br /> om kortare amorteringstid för ombyggnadslån utan hissinstallation och<br /> hissbidrag.</p> <p>Det förefaller också rimligt att man vid ombyggnad av småhus även skall<br /> kunna få ombyggnadslån med räntebidrag för energisparåtgärder. Vi emotser<br /> dock närmare information i budgetpropositionen om den beräknade<br /> kostnaden för detta.</p> <p>Folkpartiet menade redan i den ovan nämnda motionen att riktade energibidrag<br /> inte behövs. Det är positivt att regeringen nu föreslår att några<br /> sådana inte skall ges de kommande budgetåren.</p> <p>I propositionen behandlas vidare de regler som gäller för erhållande av<br /> ombyggnadslån vid ombyggnad av institutioner. Enligt de regler som riksdagen<br /> fastställt utgår ombyggnadslån endast om ombyggnaden leder till<br /> fullvärdiga bostäder. I samband med behandlingen av denna fråga i riksdagen<br /> hävdade folkpartiet att denna regel bör tillämpas med flexibilitet. Vi<br /> vidhåller denna uppfattning.</p> <p>Vi menade bl. a. att ombyggnad av ålderdomshem bör ske med varsamhet<br /> av hänsyn till de boende. Vi pekade också på att en snabb och omfattande<br /> ombyggnad i vissa fall kan leda till att många platser försvinner och<br /> därmed att trycket ökar på långvården. Det bör således finnas möjligheter<br /> att utifrån lokala förhållanden påverka ombyggnadens utformning. Vi utvecklade<br /> detta ytterligare senast i motion 1985/86:Bo213.</p> <p>Riksdagen uttalade också, bl. a. med hänvisning till folkpartiets motion,<br /> att reglerna för erhållande av ombyggnadslån skall tolkas flexibelt och att<br /> regeringen skall återkomma till riksdagen med en redovisning av utfallet av<br /> de nya reglerna. Regeringen meddelar nu att den har för avsikt att återkomma<br /> till detta i samband med den redovisning som planeras av kommunernas<br /> planer för att förbättra bostadsförhållandena för gamla, handikappade<br /> och sjuka.</p> <p>Vi vill understryka att det är angeläget att en redovisning av utfallet av de<br /> nya reglerna för ombyggnadslån snarast görs. Dessa regler har nu varit i<br /> kraft så länge att en utvärdering är meningsfull.</p> <p style="text-align:right;">Övrigt</p> <p>Regeringens förslag om hyresrabatter riskerar att driva upp byggpriserna<br /> ytterligare och leder till ökade subventioner. Vi avvisar förslaget.</p> <p style="text-align:right;">Förslaget om sammanslagning av bostadsstyrelsen och statens planverk<br /> kommenteras mycket kortfattat i propositionen. Vi anser att de skäl som</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>framförs för en sammanslagning inte är tillräckligt tungt vägande. Även om<br /> det kan finnas behov av en utökad samverkan råder det ändå stor skillnad<br /> mellan de uppgifter som planverket och bostadsstyrelsen har.</p> <p>Bostadsstyrelsen är en sektorsmyndighet med många praktiska frågor att<br /> lösa kring t. ex. lånehantering. Planverket har uppgifter som anknyter till<br /> bostadsområdet men också till många andra områden. Det är en fördel att<br /> planverket inte är helt integrerat med bostadsstyrelsen därför att detta medför<br /> att avvägning mellan olika intressen kan ske på ett bättre sätt.</p> <p>Vi avvisar regeringens förslag om höjd fastighetsskatt. Den motivering<br /> som lämnas i propositionen är torftig. Det är endast de privata ägarna av<br /> hyreshus som drabbas oavsett om de har statliga lån eller inte. Fastighetsskatten<br /> höjs inte för fastigheter som ägs av de allmännyttiga företagen även<br /> om relativt många saknar statliga lån. Lagrådet har inte givits möjlighet att<br /> granska förslaget.</p> <p>Folkpartiet är negativt till försöksverksamhet med s. k. kooperativ hyresrätt.<br /> Några nya regler för bostadslån krävs således inte heller.</p> <p>Förslaget om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden tillstyrks av</p> <p>oss.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om att räntebidrag på kort sikt skall utgå oavsett<br /> upplånat belopp,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs om reducerade bostadssubventioner i samband<br /> med en aviserad skatteomläggning,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs om ändrade regler som ger bostadsinstituten möjlighet<br /> att erbjuda lån som omfördelar kostnaderna över tiden,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att, med avslag på regeringens förslag om<br /> bostadsbidrag för år 1988 (avsnitt 4.3.5), hos regeringen hemställa om<br /> nytt förslag som medför att bostadsbidragen under 1987 och 1988<br /> totalt uppgår till samma nivå som de skulle ha gjort om de nuvarande<br /> reglerna fortsatt att gälla,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om behovsprövat<br /> stöd till barnfamiljer för köp av äldre egnahem (avsnitt 4.4),</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om rambegränsningar<br /> för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter (avsnitt<br /> 7.2),</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anges om förändrade villkor för ombyggnadslån,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anges om hyresgästinflytande vid ombyggnad,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om kvarboendegaranti<br /> (avsnitt 3.7.3),</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_53"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:28px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs om redovisning av utfallet av de<br /> nya reglerna för ombyggnad av ålderdomshem till fullvärdiga bostäder,</p> <p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om tilläggslån<br /> för ombyggnad av bostäder som uppfördes under miljonprogrammet<br /> (avsnitt 3.7.4) och regeringens förslag till ramanslag för<br /> detta ändamål,</p> <p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs om regeringens förslag om 30årsregeln<br /> för ombyggnadslån,</p> <p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om hyresrabatter<br /> (avsnitt 7.1),</p> <p style="margin-left:28px;">14. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om den bostadspolitiska<br /> administrationen (avsnitt 6),</p> <p style="margin-left:28px;">15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om<br /> ändring i lagen (1985:1052) om statlig fastighetsskatt,</p> <p style="margin-left:28px;">16. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om låneandel<br /> för ekonomiska föreningar som har till huvudsakligt ändamål att<br /> upplåta bostäder med kooperativ hyresrätt (avsnitt 8.3).</p> <p>Stockholm den 19 november 1986<br /> Erling Bager (fp)</p> <p>Siw Persson (fp) Ingrid Uasselsträm - Ny vall (fp)</p> <p>Karl-Göran Biörsmark (fp)</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Bolli</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 Erling Bager fp 1 undertecknare 0 Siw Persson fp 2 undertecknare 0 Ingrid Uasselsträm - Ny vall fp 3 undertecknare 0 Karl-Göran Biörsmark fp 4 undertecknare GA02Bo111 Erling Bager m. fl. (fp) mot_198687_bo_111.pdf 317294 pdf Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48) https://data.riksdagen.se/fil/B27F4A22-9F81-40C3-B7B4-B977DB7AA11A