<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103467</hangar_id>
 <dok_id>GA02Bo102</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Bo102</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Bo102 Erling Bager m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>BoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>102</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-11-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:54:33</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen  (prop. 1986/87:37)</titel>
 <subtitel>Erling Bager m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo102/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Bo102</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Bo102</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Bol02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erling Bager m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:37)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1986/87:37 föreslås bl. a. vissa ändringar i hyreslagen som rör&lt;br /&gt; 
tjänste- och personalbostäder, en förlängning av den tidsbegränsade bestämmelsen&lt;br /&gt;
om hyresgästinflytande över reparationer, en förändrad terminologi&lt;br /&gt;
i vissa lagar som innebär att uttrycket ”folkrörelsekooperativ” försvinner,&lt;br /&gt;
en viss lättnad för bostadsrättsföreningar i lagen om förvärv av&lt;br /&gt; 
hyresfastighet samt en försöksverksamhet med s. k. kooperativ hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänste- och personalbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen behandlar först frågan om besittningsskydd i tjänstebostäder&lt;br /&gt;
med bostadstvång vid anställning inom stat och kommun samt&lt;br /&gt; 
inom lantbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från den arbetsgrupp inom bostadsdepartementet som sett&lt;br /&gt; 
över bestämmelserna föreslår regeringen att nuvarande regler behålls. Det&lt;br /&gt; 
faktum att en anställning i stat och kommun är förenad med bostadstvång&lt;br /&gt; 
skall alltså även i fortsättningen innebära att besittningsskyddet kan brytas.&lt;br /&gt; 
I likhet med arbetsgruppen anser regeringen att samma regler skall bestå&lt;br /&gt; 
även inom lantbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inte lika övertygade som regeringen om att enbart det faktum att&lt;br /&gt; 
staten eller en kommun är arbetsgivare är en tillräcklig garanti för att bostadstvång&lt;br /&gt;
alltid är sakligt grundat. Så länge den nuvarande ordningen inte&lt;br /&gt; 
visat sig medföra några större problem i praktiken kan vi dock instämma i&lt;br /&gt; 
regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från regeringen anser vi emellertid att det finns goda skäl att&lt;br /&gt; 
behålla nuvarande regler även för fastighetsskötarebostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att en hyresgäst skall ha rätt till förlängning&lt;br /&gt; 
av hyresavtalet efter tre år även om anställningen har upphört. För att trots&lt;br /&gt; 
denna regel få bryta hyresförhållandet måste hyresvärden ha synnerliga&lt;br /&gt; 
skäl. Denne skall kunna styrka att han på grund av det begränsade bostadsutbudet&lt;br /&gt;
måste erbjuda en egen lägenhet för att kunna rekrytera en fastighetsskötare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår uppfattning en alltför långtgående bestämmelse, som&lt;br /&gt; 
bortser från värdet av att ha en fastighetsskötare bosatt i den fastighet han&lt;br /&gt; 
ansvarar för. Det är visserligen tekniskt fullt möjligt att bedriva fastighetsskötsel&lt;br /&gt;
i andra former. Men det finns ofta andra fördelar med att ha fastighetsskötaren&lt;br /&gt;
bosatt i huset. Det kan kännas tryggare för vissa hyresgäster,&lt;br /&gt; 
det kan göra det lättare att hålla ordning och undvika skadegörelse. Stats&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;makterna bör därför inte försvåra för fastighetsägare som vill organisera&lt;br /&gt; 
fastighetsskötseln på detta sätt. Vi vill särskilt framhålla att redan dagens&lt;br /&gt; 
lagtext innehåller en skälighetsregel till visst skydd för hyresgästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att överenskommelser om hyresvillkor i kollektivavtal&lt;br /&gt;
skall kunna tillämpas även på hyresgäst som inte är medlem i&lt;br /&gt; 
den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avtalet avser.&lt;br /&gt;
Syftet är bl. a. att enligt mönster från vissa lagar på arbetsmarknaden&lt;br /&gt; 
skapa likartade förhållanden för alla arbetstagare inom ett avtalsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns rättviseskäl som talar för detta förslag. Arbetsgivaren/hyresvärden&lt;br /&gt;
har inte ens möjlighet att träffa avtal med en enskild arbetstagare/&lt;br /&gt; 
hyresgäst om villkor som överensstämmer med kollektivavtalets om dessa&lt;br /&gt; 
avviker från hyreslagen till hyresgästens nackdel. I praktiken torde sådana&lt;br /&gt; 
enskilda avtal bara vara aktuella vid anställningen. En sådan möjlighet bör&lt;br /&gt; 
enligt vår uppfattning öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annorlunda ställer det sig med ändringar i kollektivavtalens villkor för&lt;br /&gt; 
de redan boende. I detta fall ges den enskilde inget val. Det framgår av&lt;br /&gt; 
propositionen att det som regel skall anses skäligt att följa kollektivavtalets&lt;br /&gt; 
regler. För den enskilde, som ju inte kan påverka beslut i en organisation&lt;br /&gt; 
han/hon inte är med i, kommer det alltså heller inte att löna sig att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan från principiella utgångspunkter diskuteras i vilken utsträckning&lt;br /&gt; 
den enskilde skall behöva underkasta sig regler som han eller hon inte haft&lt;br /&gt; 
någon som helst möjlighet att påverka. 1 den mån det på detta sätt skall&lt;br /&gt; 
finnas möjligheter att låta kollektivavtal gälla även för den som inte är&lt;br /&gt; 
medlem i den avtalsslutande organisationen bör de begränsas till det som&lt;br /&gt; 
gäller arbetsförhållandena i strikt mening. 1 ett remissyttrande när de nuvarande&lt;br /&gt;
reglerna tillkom, påpekade arbetsdomstolens ordförande det diskutabla&lt;br /&gt;
i att låta organisationer disponera över utanförståendes rätt till bostad.&lt;br /&gt;
Departementschefen — även då en socialdemokrat — uttalade för sin&lt;br /&gt; 
del att en sådan ordning inte vore lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar den uppfattningen. Beslut om villkorsändring i kollektivavtal&lt;br /&gt; 
bör alltså bli gällande för den som inte är medlem i den avtalsslutande&lt;br /&gt; 
organisationen endast om hyresvärden och hyresgästen är överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i denna del syftar bl. a. till att utmönstra termen ”folkrörelsekooperativ”&lt;br /&gt;
ur ett antal bostadspolitiska lagar. Det är ett senkommet&lt;br /&gt; 
erkännande av att bl. a. lagrådets kritik — där termen utdömdes som otjänlig&lt;br /&gt;
i lagtext — var berättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon omprövning i sak är det dock inte fråga om. Avsikten är fortfarande&lt;br /&gt;
att HSB och Riksbyggen skall särbehandlas. Men hellre än att använda&lt;br /&gt; 
en lagtekniskt undermålig term som kodord för HSB och Riksbyggen väljer&lt;br /&gt; 
regeringen nu att beskriva deras organisationsstruktur i lagtexten: ”sådan&lt;br /&gt; 
riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,&lt;br /&gt; 
som är representerad i föreningarna och skall godkänna föreningarnas&lt;br /&gt; 
stadgar”. Syftet är detsamma: att diskriminera SBC, Sveriges bostadsrättsföreningars&lt;br /&gt;
centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo 102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Folkpartiet motsätter sig fortfarande denna diskriminering. SBC är inte&lt;br /&gt; 
mindre folkrörelse än de bägge andra organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har heller inte kunnat visa varför den organisationsstruktur&lt;br /&gt; 
som HSB och Riksbyggen valt skulle göra dem så mycket bättre rustade än&lt;br /&gt; 
SBC att motsvara regeringens förtroende. Det finns ingen anledning för&lt;br /&gt; 
regeringen att på detta sätt lägga sig i organisationernas inre uppbyggnad.&lt;br /&gt; 
Vi föreslår därför att undantaget för kravet på förvärvstillstånd skall gälla&lt;br /&gt; 
för riksorganisation, regional organisation av bostadsrättsföreningar och&lt;br /&gt; 
bostadsrättsförening som är ansluten till riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom vill vi i linje med våra tidigare förslag undanta bostadsrättsföreningar&lt;br /&gt;
som med stöd av en majoritet av hyresgästerna förvärvar en hyresfastighet.&lt;br /&gt;
På denna punkt går regeringen oss nu till mötes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till ändring i tillståndslagen hänvisas på denna punkt till bostadsrättslagen&lt;br /&gt;
60 a §, där det ställs krav på att beslutet om förvärv skall&lt;br /&gt; 
stödjas av minst två tredjedelar av hyresgästerna. Vi föreslår att detta krav&lt;br /&gt; 
mildras till hälften för att underlätta bildandet av bostadsrättsföreningar.&lt;br /&gt; 
Vi föreslår vidare att detta krav skall gälla samtliga föreningar. Det nuvarande&lt;br /&gt;
undantaget för HSB och Riksbyggen bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlar även den möjlighet att införa hembudsskyldighet&lt;br /&gt; 
som genom en lagändring 1985 tillförsäkrades HSB och Riksbyggen. Departementschefen&lt;br /&gt;
framhåller att han inte är helt främmande för tanken att&lt;br /&gt; 
utvidga denna möjlighet till alla bostadsrättsföreningar. Tills vidare nöjer&lt;br /&gt; 
han sig dock med att göra samma terminologiska justering som i tillståndslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt oroande att bostadsministern tycks umgås med&lt;br /&gt; 
planer på att utvidga möjligheterna till hembudsskyldighet. Nuvarande lagtext&lt;br /&gt;
innebär förvisso att olika bostadsrättsföreningar behandlas olika. Det&lt;br /&gt; 
kan knappast vara denna asymmetri i sig som bekymrar regeringen som ju&lt;br /&gt; 
godtar diskriminering i andra, närliggande sammanhang. Det är snarare&lt;br /&gt; 
möjligheten att åstadkomma ytterligare regleringar som tilltalar bostadsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena bör inte utjämnas genom att hembudsmöjligheterna utvidgas.&lt;br /&gt;
Utvecklingen bort från den fria överlåtelserätten mot två sorters&lt;br /&gt; 
bostadsrätt, en reglerad och en oreglerad, måste vändas. Många av de skäl&lt;br /&gt; 
som anförts mot bostadsrättskommitténs långtgående hembudsförslag talar&lt;br /&gt;
för att även den nu gällande hembudsskyldigheten avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi motsätter oss givetvis diskrimineringen av SBC även i fastighetsmäklarlagen&lt;br /&gt;
och föreslår därför en konsekvensändring av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativ hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare en särskild lag om försöksverksamhet med kooperativ&lt;br /&gt;
hyresrätt. Det framgår av propositionen att regeringen framför allt&lt;br /&gt; 
har hämtat inspiration från den s. k. SKB-modellen i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modell innebär att en ekonomisk förening äger fastigheter vars&lt;br /&gt; 
lägenheter upplåts åt föreningens medlemmar med hyresrätt. Medlemmarna&lt;br /&gt;
måste bl. a. betala en viss insats till föreningen, pengar som återbetalas&lt;br /&gt; 
när medlemmen utträder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo 102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Regeringens förslag antyder en ambivalent hållning till bostadsrätterna,&lt;br /&gt; 
en hållning som är främmande för folkpartiet. Vi vill i stället uppmuntra&lt;br /&gt; 
bostadsrättsboende och göra det lättare för de boende att i bostadsrättens&lt;br /&gt; 
form överta sina lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som i stället föredrar hyresrätt bör olika former av boendeinflytande&lt;br /&gt;
utvecklas. Underhållsreglerna är ett viktigt steg i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men SKB-modellen påminner starkt om ett system med priskontroll och&lt;br /&gt; 
hembudsskyldighet för bostadsrätter. Det är ett system som folkpartiet avvisar&lt;br /&gt;
och därför inte vill införa bakvägen. SKB-modellen riskerar dessutom&lt;br /&gt; 
att skapa ok|ara ansvarsförhållanden och förutsätter ett kommunalt inflytande&lt;br /&gt;
i berörda ekonomiska föreningar som bör avvisas på principiella&lt;br /&gt; 
grunder. Skälen för detta utvecklas i folkpartiets motion med anledning av&lt;br /&gt; 
regeringens proposition om lag om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med HSB:s riksförbund anser vi att nuvarande upplåtelseformer&lt;br /&gt; 
är fullt tillräckliga. Försök att korsa hyresrätt och bostadsrätt riskerar bara&lt;br /&gt; 
att skapa osäkerhet bland allmänheten om vilka villkor som egentligen&lt;br /&gt; 
gäller. Det finns starka skäl att renodla upplåtelseformerna och nöja sig&lt;br /&gt; 
med dem som redan är väl kända och där villkoren är väl genomarbetade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästinflytande över reparationer och underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett riksdagsbeslut 1983 fick parterna på hyresmarknaden möjlighet&lt;br /&gt; 
att träffa avtal om s. k. hyresgäststyrt underhåll. På förslag av bostadsutskottet&lt;br /&gt;
— som i denna del ändrade regeringens proposition — tidsbegränsades&lt;br /&gt;
lagändringen till utgången av 1986. Avsikten var att systemet skulle&lt;br /&gt; 
utvärderas innan det permanentades. Regeringen föreslår en ny förlängd&lt;br /&gt; 
tidsbegränsning t. o. m. 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen har genomförts av en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet.&lt;br /&gt;
I sin PM konstaterar arbetsgruppen bl. a. följande: ”Erfarenheterna&lt;br /&gt;
av ett hyresgäststyrt underhåll är positiva. Det har inte framkommit&lt;br /&gt; 
några negativa synpunkter beträffande 1983 års lagändring.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hänvisar till att arbetsgruppen inte ansett sig ha underlag för&lt;br /&gt; 
några bestämda bedömningar av långsiktiga effekter i fråga om bostadsföretagens&lt;br /&gt;
ekonomi eller underhållsnivån i stort. På denna punkt lär dock inte&lt;br /&gt; 
ytterligare ett års försöksverksamhet ge ökad klarhet. Arbetsgruppen hänvisar&lt;br /&gt;
själv till att systemet är frivilligt och att bostadsföretagen själva kan göra&lt;br /&gt; 
dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen finns det inget som tyder på att reformen minskat&lt;br /&gt; 
målarnas sysselsättning, även om någon konkret bedömning inte kunnat&lt;br /&gt; 
göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund Finns det enligt vår mening anledning att — som&lt;br /&gt; 
bl. a. Hyresgästernas riksförbund föreslagit — nu permanenta underhållsreformen.&lt;br /&gt;
Tidsbegränsningen bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde ankomma på bostadsutskottet att i tillämpliga delar utforma&lt;br /&gt; 
erforderlig lagtext i enlighet med vad som anförts i denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo 102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag beträffande&lt;br /&gt; 
12 kap. 46 § första stycket 8 jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag&lt;br /&gt; 
utforma 12 kap. 67 § jordabalken enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg till 12 kap. 67 § jordabalken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana hyresvillkor i kollektivavtal&lt;br /&gt;
som avses i första stycket får&lt;br /&gt; 
tillämpas även när en hyresgäst som&lt;br /&gt; 
inte är medlem i den avtalsslutande&lt;br /&gt; 
arbetstagarorganisationen sysselsätts&lt;br /&gt;
i arbete som avses med avtalet,&lt;br /&gt; 
om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetsgivaren är bunden av&lt;br /&gt; 
kollektivavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresvärden och hyresgästen&lt;br /&gt; 
är överens om att villkoren tillämpas&lt;br /&gt;
eller villkoren ingår i hyresavtalet&lt;br /&gt; 
på grund av beslut om villkorsändring&lt;br /&gt;
enligt 54 och 55 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § 2 lagen om förvärv av&lt;br /&gt; 
hyresfastighet i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § andra stycket lagen om&lt;br /&gt; 
fastighetsmäklare i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a § bostadsrättslagen i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att stryka 12 kap. 15 § tredje stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 november 1986&lt;br /&gt; 
Erling Bager (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Göran Biörsmark (fp) Siw Persson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Hasselström-Nyvall (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Motionärernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Sådana hyresvillkor i kollektivavtal&lt;br /&gt;
som avses i första stycket får&lt;br /&gt; 
tillämpas även när en hyresgäst som&lt;br /&gt; 
inte är medlem i den avtalsslutande&lt;br /&gt; 
arbetstagarorganisationen sysselsätts&lt;br /&gt;
i arbete som avses med avtalet,&lt;br /&gt; 
om&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1. arbetsgivaren är bunden av&lt;br /&gt; 
kollektivavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;2. hyresvärden och hyresgästen&lt;br /&gt; 
är överens om att villkoren skall tilllämpas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo 102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Erling Bager</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Göran Biörsmark</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Siw Persson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Hasselström-Nyvall</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Bo102</dok_id>
<subtitel>Erling Bager m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_bo_102.pdf</filnamn>
<filstorlek>234197</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen  (prop. 1986/87:37)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/20B6A3BC-8C18-4B25-9CB5-BED9D59A318F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>