<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103389</hangar_id>
 <dok_id>GA02A493</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>A493</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:A493 Magnus Persson m. fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>493</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-01-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:53:29</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förstärkning av de regionalpolitiska resurserna i  Värmlands län, m. m.</titel>
 <subtitel>Magnus Persson m. fl. (s)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02A493/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02A493</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02A493</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87: A493&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Magnus Persson m. fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkning av de regionalpolitiska resurserna i&lt;br /&gt; 
Värmlands län, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Värmlands län minskade sin befolkning under år 1986 för åttonde året i&lt;br /&gt; 
rad. Länet har under de senaste fem åren minskat med drygt 4 400 personer.&lt;br /&gt;
Särskilt allvarlig är nettoutflyttningen av ungdomar. Hittills har den&lt;br /&gt; 
under 1980-talet uppgått till ca 3000 personer. Av länets 16 kommuner har&lt;br /&gt; 
endast tre ökat sin befolkning sedan år 1981. De värmländska Bergslagskommunerna&lt;br /&gt;
har minskat med 3 200 personer. Detta motsvarar ca 73 % av&lt;br /&gt; 
minskningen i länet. Tillåts minskningen fortsätta kommer en stor del av&lt;br /&gt; 
dagens serviceutbud - såväl privat som offenlig — att mista stora delar av&lt;br /&gt; 
sitt underlag, och servicenätet riskerar därmed att slås ut. Särskilt gäller&lt;br /&gt; 
detta glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsutvecklingen i länet speglar situationen på arbetsmarknaden.&lt;br /&gt;
Under år 1986 har sysselsättningen förbättrats. Trots detta är arbetslösheten&lt;br /&gt;
hög i länet. Vid en jämförelse med andra län har situationen varit&lt;br /&gt; 
långsiktigt besvärligare endast i Norrbotten. Av länets befolkning i åldersgruppen&lt;br /&gt;
16-64 år är ca 6800 arbetslösa. Till detta kommer att 1 350 är&lt;br /&gt; 
sysselsatta i beredskapsarbete. Förvärvsfrekvensen är som framgår av&lt;br /&gt; 
följande tablå lägre i Värmland än i riket. Länet måste tillföras ett betydande&lt;br /&gt;
antal nya arbetstillfällen för att nå den riksgenomsnittliga förvärvsfrekvensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogslänen och storstadslänen&lt;br /&gt; 
Yrkesverksamhetsgrad &amp;lt;%) AKU:s årsgenomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:78px;"&gt;Män&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:78px;"&gt;74,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;64,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Riket&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:78px;"&gt;76,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;68,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skogslänen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:78px;"&gt;74,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;65,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Storstadslänen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:78px;"&gt;77,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;70,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Källa: AKU:s årsgenomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen bedöms enligt länsstyrelsens prognoser på grund av fortsatta&lt;br /&gt;
omstruktureringar inom jord- och skogsbruket, skogs-, järn- och&lt;br /&gt; 
stålindustrin fortsätta att minska under återstoden av 1980-talet. Värmlands&lt;br /&gt;
län har också i jämförelse med riksgenomsnittet en relativt liten&lt;br /&gt; 
andel av den expansiva privata tjänstesektorn, och dess tillväxttakt är&lt;br /&gt; 
lägre i Värmlands län än i övriga riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt tyder situationen i länet på att länets folkmängd som en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;A493-495&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr A493-495&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;följd av bl. a. utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta att Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska, särskilt i länets norra och östra delar, om inte kraftfulla åtgärder A493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare påpekat är den negativa befolkningsutvecklingen i Värmlands&lt;br /&gt;
län delvis betingad av att ungdomar flyttar ut ur länet. Ungdomar&lt;br /&gt; 
lämnar Värmland för att de saknar arbete eller för att de saknar utbildningsmöjligheter.&lt;br /&gt;
Den värmländska industrin efterfrågar i dag yrkesutbildad&lt;br /&gt;
personal, och inom den offentliga sektorn råder brist inom vissa yrkesområden.&lt;br /&gt;
Utbildningsutbudet måste därför bättre anpassas till arbetsmarknadens&lt;br /&gt;
behov. För länet uppstår negativa konsekvenser av budgetpropositionens&lt;br /&gt;
förslag om en minskning av antalet gymnasieplatser i den s. k. lilla&lt;br /&gt; 
ramen genomförs. Av regionalpolitiska skäl bör skogslänen undantas denna&lt;br /&gt;
minskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna har fått en allt större betydelse som&lt;br /&gt; 
utvecklingsfaktor för sina resp. regioner. Samverkan mellan näringsliv,&lt;br /&gt; 
samhälle och högskolor har under senare år intensifierats. Högskolan i&lt;br /&gt; 
Karlstad ingår dessutom i projektet Bergslagens tekniska högskola (BTH)&lt;br /&gt; 
som för Värmlands del innebär bl. a. teknikutveckling, fortbildningsinsatser&lt;br /&gt;
och skogsindustrilinje. Vi vill här peka på behovet av en decentralisering&lt;br /&gt;
av denna verksamhet till de orter i länet som motsvarar industrins&lt;br /&gt; 
behov. I samband med den forskningspolitiska propositionen i februari&lt;br /&gt; 
avser vi att ta upp högskolans behov av fasta forskningsresurser. Vi&lt;br /&gt; 
utvecklar dessutom våra utbildningskrav i en särskild utbildningsmotion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i länet viktiga förutsättningar för att planmässiga satsningar i&lt;br /&gt; 
länet skall kunna vända utvecklingstrenden. I Värmland finns det stor&lt;br /&gt; 
insikt om att förändrings- och utvecklingsarbete är nödvändigt, och det&lt;br /&gt; 
finns en större uppslutning kring målbilder och en mer gemensam syn på&lt;br /&gt; 
förändringsarbetet än i många andra län. Det finns i dag en bred aktivitet i&lt;br /&gt; 
länet när det gäller de näringspolitiska frågorna. Framför allt finns det en&lt;br /&gt; 
rad intressanta uppslag, idéer och teknikspridningsinitiativ som på alla sätt&lt;br /&gt; 
bör stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets budgetförslag visar att den förda politiken har börjat visa resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättrade situationen på arbetsmarknaden är speciellt glädjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr kan vi dock konstatera att den regionala obalansen trots allt ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som överhettningsproblemen, framförallt i Stockholmsområdet,&lt;br /&gt; 
blivit alltmer påtagliga, har vi i skogslänen, exempelvis i Värmland, alltjämt&lt;br /&gt;
svåra arbetslöshetsproblem med minskade befolkningstal. Ett klart&lt;br /&gt; 
mått på dessa problem är bl. a. det faktum att vi i Värmland behöver&lt;br /&gt; 
ytterligare närmare 6000 nya jobb för att nå riksgenomsnittet i vad gäller&lt;br /&gt; 
förvärvsfrekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att de regionalpolitiska satsningarna fördubblats sedan budgetåret&lt;br /&gt; 
1982/83 och trots att omfattande särskilda insatser gjorts i krisdrabbade&lt;br /&gt; 
regioner ökar obalansen. För att motverka de tendenser till ökade regionala&lt;br /&gt;
obalanser och samtidigt klara en balanserad befolkningsutveckling i&lt;br /&gt; 
landets olika delar med tillgång till arbete, service och god miljö i alla delar&lt;br /&gt; 
av landet krävs nu en ytterligare förstärkning av regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller både att utveckla och effektivisera de nuvarande medlen och&lt;br /&gt; 
att finna nya infallsvinklar för att påverka den regionala utvecklingen i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;För att länet skall kunna utveckla sina starka sidor måste staten göra Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stora insatser för att bygga ut infrastrukturen - utbildning och kommuni- A493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kationer — samt verka för ökad teknikspridning och starkare industristruktur.&lt;br /&gt;
Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att bredda länets industriella bas&lt;br /&gt; 
samt utveckla länets näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna motion för vi fram en rad förslag med konkreta åtgärder i syfte&lt;br /&gt; 
att förbättra länets situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala obalanserna i landet innebär bl. a. att kunskaps- och teknikutveckling&lt;br /&gt;
alltmer knyts till de stora universitetsorterna. I dessa orter&lt;br /&gt; 
skapas därmed speciella förutsättningar för utveckling och förnyelse. Län&lt;br /&gt; 
som Värmland får däremot genom den pågående utvecklingen än svårare&lt;br /&gt; 
att nå en positiv utveckling. Den pågående utvecklingen måste leda till&lt;br /&gt; 
kraftfulla förändringar av regionalpolitiken som för Värmlands del leder till&lt;br /&gt; 
bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utbyggnad av utbildnings- och FoU-resurserna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;— förbättring av infrastrukturen när det gäller vägar, järnvägar, flyg och&lt;br /&gt; 
teleförbindelser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;— förstärkning av den regionalpolitiska påverkan av incitamenten för företagsetablering&lt;br /&gt;
och företagsutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;— förstärkning av de regionalpolitiska resurserna på länsnivå och möjligheter&lt;br /&gt;
till en än friare användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationerna kommer i framtiden att spela en nyckelroll i den&lt;br /&gt; 
regionala utvecklingen. Ett väl fungerande väg- och järnvägsnät med flera&lt;br /&gt; 
flygförbindelser samt en utbyggnad av telekommunikationssystemet är&lt;br /&gt; 
viktiga utgångspunkter för en förbättrad regional balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en växande insikt om att man måste använda instrumentet&lt;br /&gt; 
förbättrade kommunikationer för att skapa bättre utvecklingsbetingelser&lt;br /&gt; 
för näringslivet i utvecklingssvaga regioner. För Värmands län är goda&lt;br /&gt; 
transportmöjligheter en nödvändig förutsättning för att näringslivet skall&lt;br /&gt; 
kunna utvecklas. Behovet av snabba transporter ökar i förhållande till hur&lt;br /&gt; 
hög vidareförädlingsgraden är av de produkter som skall transporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att höja vägnätets bärighet i skogslänen, främst&lt;br /&gt; 
genom förstärkning och ombyggnad av broar, hälsas med tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omfattande investeringsprogrammet kommer att ge många välkomna&lt;br /&gt; 
sysselsättningstillfällen och samtidigt stärka konkurrensen för näringslivet&lt;br /&gt; 
i skogslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstrafiken i landet genomgår för närvarande en omfattande modernisering.&lt;br /&gt;
Det är angeläget att investeringarna sker med beaktande av de&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska målen. För Värmlands län krävs att i första hand linjen&lt;br /&gt; 
Hallsberg—Karlstad moderniseras och att snabba förbindelser knyts till&lt;br /&gt; 
snabbtågen på linjen Stockholm—Göteborg. I ett senare skede bör snabbtåg&lt;br /&gt;
sättas in på hela sträckan Stockholm-Karlstad. Det är också angeläget&lt;br /&gt; 
att inga försämringar genomförs på de mindre trafikerade men för de lokala&lt;br /&gt; 
utvecklingsmöjligheterna viktiga järnvägslinjerna Kil-Torsby och Kristinehamn-Lesjöfors.&lt;br /&gt;
3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Personkontakterna blir allt viktigare i det informations- och tjänstesam- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälle som nu utvecklas. För Värmlands län krävs snabba flygförbindelser M93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Stockholm, Göteborg och Oslo med anknytning till övriga Europanätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning om möjligheterna att utveckla flyget på Karlstads flygplats&lt;br /&gt; 
har påbörjats. Visar utredningen att ett nytt flygfält måste byggas för att&lt;br /&gt; 
flyget skall kunna utvecklas så måste staten bidra till investeringskostnaderna&lt;br /&gt;
för ett nytt flygfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba och säkra datakommunikationer är också en viktig förutsättning&lt;br /&gt; 
för möjligheterna att utveckla och förnya länets näringsliv. Teleinvesteringar&lt;br /&gt;
i nya system för telekommunikation på korta och långa avstånd&lt;br /&gt; 
baserade på fiberoptik och satellitsystem bör prioriteras högt i exempelvis&lt;br /&gt; 
Värmlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsetablering och företagsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt viktigt att företagen förmås att göra framtidssatsningar på&lt;br /&gt; 
forskning och utveckling i skogslänen. Det bör därför utredas hur detta kan&lt;br /&gt; 
ske. En väg som bör övervägas kan vara att införa särskilt gynnsamma&lt;br /&gt; 
avskrivningsregler i skogslänen för forsknings- och utvecklingsinvesteringar.&lt;br /&gt;
En annan väg kan vara att pröva regionalpolitisk! motiverade frisläpp&lt;br /&gt; 
av investeringsfondsmedel för teknikutvecklingsinriktade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också undersökas hur det offentliga upphandlingsinstrumentet kan&lt;br /&gt; 
användas i regionalpolitisk! syfte vid statlig och offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De teknikcentra som vuxit fram de senaste åren i länet har på ett&lt;br /&gt; 
fruktbart sätt kombinerat ett lokalt engagemang från kommuner och näringsliv&lt;br /&gt;
med ett regionalt och nationellt intresse för teknikutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen på teknikcentra bidrar till att befintliga FoU-enheter vid företag&lt;br /&gt; 
räddas kvar genom att olika former av samarbete med teknikcentra ger&lt;br /&gt; 
dem ökat underlag och tillgång till kompletterande resurser. Skall värmländska&lt;br /&gt;
teknikcentra kunna spela en nödvändig och viktig roll för utvecklingen&lt;br /&gt;
i länet krävs emellertid stora statliga insatser för att ge dessa den&lt;br /&gt; 
eftersträvade slagkraften. Förutsättningar för att vissa av de värmländska&lt;br /&gt; 
centrumen skall kunna spela en nationell roll finns speciellt i Hagfors,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Munkfors, Filipstad och Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad vidareförädling av råvaran och utökat varu- och produktsortiment&lt;br /&gt;
är nödvändiga åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen i skogslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis bör träindustrin ges en starkare ställning i konkurrensen om&lt;br /&gt; 
skogsråvaran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns klara belägg för att en ökad vidareförädling av råvarorna är&lt;br /&gt; 
strategiskt riktig. Vid en ökad förädling av exempelvis skogsråvaran visar&lt;br /&gt; 
erfarenheterna att branschen som helhet blir betydligt mindre känslig för&lt;br /&gt; 
svängningar i konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin av en vidareförädling av produkter bör i högre grad göra sig&lt;br /&gt; 
påmind även bland små och medelstora företag och med all kraft drivas på&lt;br /&gt; 
alla nivåer. Frågan berör framför allt länets basindustrier, järn-, stål- samt&lt;br /&gt; 
skogsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten visar att det är növändigt att ha tillgång till bra industrilokaler&lt;br /&gt;
för att hjälpa befintliga företag att expandera och för att åstadkomma 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nyetableringar. Det är därför nödvändigt att förändra stödvillkoren så att Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
kommunerna ges friare villkor att uppföra och upprusta kommunala indu- A493&lt;br /&gt; 
strilokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I länets norra delar är de industriella utvecklingsmöjligheterna särskilt&lt;br /&gt; 
ogynnsamma. Möjligheterna skulle väsentligt underlättas om ett industricentrum&lt;br /&gt;
förlädes till Torsby kommun. En sådan lokalisering skulle också&lt;br /&gt; 
ge värdefull erfarenhet av hur verksamhet vid ett industricentrum i de&lt;br /&gt; 
södra skogslänen faller ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vända den negativa utvecklingen i Värmland krävs ett batteri av&lt;br /&gt; 
kraftfulla åtgärder. Till dessa hör också en prioritering av länet i de lokaliseringsdiskussioner&lt;br /&gt;
som förs mellan regeringen och de större och medelstora&lt;br /&gt;
företagen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angelägenheten av en sådan medverkan från regeringens sida har ökat&lt;br /&gt; 
betydligt, inte minst efter den genomgripande omstrukturering som skett&lt;br /&gt; 
på ägarsidan av de större värmländska företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlokalisering av statlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av tidigare genomförd utlokalisering av statliga verk till&lt;br /&gt; 
Karlstad är klart positiva, enligt den utvärdering som gjorts av berörda&lt;br /&gt; 
verk och personalföreträdare. Det är viktigt att även i fortsättningen pröva&lt;br /&gt; 
möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm, inte minst vid&lt;br /&gt; 
inrättandet av nya myndigheter. Utlokalisering av statlig verksamhet bör&lt;br /&gt; 
prövas i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör ges i uppdrag att presentera en decentraliseringsplan&lt;br /&gt; 
över hur vissa funktioner och arbetsuppgifter från olika centrala verk och&lt;br /&gt; 
myndigheter kan flyttas ut till länen. För detta talar bl. a. den snabba&lt;br /&gt; 
expansion som för närvarande sker i Stockholmsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den mycket snabba expansionen i Stockholmsområdet&lt;br /&gt; 
och utglesningen, framför allt i skogslänen, är det nödvändigt att pröva nya&lt;br /&gt; 
åtgärder. Nuvarande regionalpolitiska instrument är inte tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon form av avgifter på nyetablering exempelvis i Stockholmsområdet&lt;br /&gt;
bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkta regionalpolitiska insatser och resurstilldelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen i skogslänen motiverar att anslagen för regionalpolitiska insatser&lt;br /&gt;
kraftigt förstärks och att anslaget till bl. a. Värmland därvid höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkta resurser bör följas av möjligheter för länen att friare kunna&lt;br /&gt; 
disponera lokaliseringsstödet. FoU-inriktade investeringar och investeringar&lt;br /&gt;
inom servicesektorn bör kunna stödjas. Den låsning av ramen för de&lt;br /&gt; 
regionala projektmedlen som finns i dag bör förändras. Förstärkta resurser&lt;br /&gt; 
ökar det regionalpolitiska utvecklingskapitalet. Inom ramen för glesbygdsstödet&lt;br /&gt;
skulle verksamheterna enligt länsstyrelsens bedömning kunna expandera&lt;br /&gt;
i betydande omfattning, om medelsramen ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsstödet inom område C har varit ett effektivt och verksamt&lt;br /&gt;
regionalpolitisk! instrument inom berörda Bergslagskommuner. Vi&lt;br /&gt; 
motionärer beklagar att stödet i budgetförslaget tas bort. Vi förväntar oss 5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;att, om de negativa effekterna blir besvärande, stödet aktualiseras på nytt. Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör ges fullmakt att på nytt aktualisera frågan inom sysselsätt- A493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningssvaga regioner, typ Bergslagen, som för närvarande omfattas av&lt;br /&gt; 
nämnda stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mineraler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagen och vissa delar av Värmland är rika på mineraler och malmförekomster&lt;br /&gt;
av skilda slag. Enligt många bedömare finns en rad intressanta&lt;br /&gt; 
indikationer på mineraler i framför allt de östra och västra delarna av vårt&lt;br /&gt; 
län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att slutföra arbetet med den s. k. bergartskartan för Värmlands&lt;br /&gt;
län har fördröjts. Vi menar att det är av största vikt att en forcering&lt;br /&gt; 
sker av återstående kompletteringsarbeten med nämnda bergartskarta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift återstår endast viss bearbetning och slutjustering innan&lt;br /&gt; 
tryckning av bergartskartan kan ske. Det är angeläget att bergartskartan&lt;br /&gt; 
för Värmlands län snarast åtgärdas, med därtill hörande tryckning av&lt;br /&gt; 
densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turism och rekreation har i takt med ökad fritid fått växande betydelse i&lt;br /&gt; 
vårt samhälle. Värmland har goda förutsättningar på turistområdet. Vår&lt;br /&gt; 
vackra natur och våra gamla hantverks- och kulturtraditioner är värden&lt;br /&gt; 
som bör göra turismen i vårt län attraktiv för både utlänningar och svenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistnäringens marknadsföring kan förbättras. I dag satsas mindre än&lt;br /&gt; 
1 % på marknadsföringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistsäsongerna är också för korta. Brist på utbildad arbetskraft är ett&lt;br /&gt; 
av hindren för att öka turistnäringen. Marknadsföring och utveckling av&lt;br /&gt; 
turistföretag begränsas ofta av att de flesta företag är små och att samordning&lt;br /&gt;
saknas. För att turistnäringen skall kunna utvecklas måste samhället&lt;br /&gt; 
ta ett ökat ansvar för utbildning, för uppbyggnad av infrastrukturen och&lt;br /&gt; 
inte minst för marknadsföringen. Staten bör på alla sätt verka för att&lt;br /&gt; 
förlänga turistsäsongen. Detta kan ske genom en översyn av semesterregler,&lt;br /&gt;
förläggning av skollov, marknadsföring i utlandet osv. Turistnäringen&lt;br /&gt;
är ett bra exempel på att det finns betydande regionalpolitiska aspekter&lt;br /&gt; 
att beakta inom praktiskt taget alla områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kreativ utvecklingsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vända utvecklingen i Värmlands län krävs att förutsättningarna i&lt;br /&gt; 
länet förändras och att en i vid mening kreativ utvecklingsmiljö skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kräver att man har ett brett synsätt på regional utveckling och inte&lt;br /&gt; 
avskärmar sig till enbart företag och näringsliv. Samtliga departement och&lt;br /&gt; 
centrala myndigheter bör anlägga regionalpolitiska aspekter i sin planering.&lt;br /&gt;
De statliga organen på länsnivå bör ges sådana befogenheter och&lt;br /&gt; 
resurser att de kan ta ökade regionalpolitiska hänsyn vid besluten på 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;länsnivå. Regionalpolitiken har sedan lång tid varit inriktad på att arbeta Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brett och att samordna insatser över många sektorer och politikområden. A493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det direkta regionalpolitiska stödet kan inte ensamt klara uppgiften att&lt;br /&gt; 
åstadkomma regionalutveckling och utjämning. För detta krävs också att&lt;br /&gt; 
regionalpolitisk hänsyn vägs in i sektorspolitiken på olika områden och att&lt;br /&gt; 
samordningen mellan skilda politikområden förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken måste bli av övergripande karaktär. I en sådan helhetspolitik&lt;br /&gt;
spelar kulturen och kulturella aktiviteter en viktig roll för att&lt;br /&gt; 
åstadkomma den viktigare kreativa utvecklingsmiljön. För Värmlands län&lt;br /&gt; 
bör detta bl. a. ta sig uttryck i förstärkta statliga resurser till länsmuseet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsernas arkiv, Värmlandsarkiv och den regionala musikteatern&lt;br /&gt; 
samt de fria teatergrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra infrastrukturen&lt;br /&gt;
i Värmlands län i vad gäller vägar, järnvägar, flyg och&lt;br /&gt; 
teleförbindelser,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om stöd från statsmakterna i vad gäller en successiv&lt;br /&gt;
förstärkning av de regionalpolitiska resurserna på länsnivå och&lt;br /&gt; 
en friare resursanvändning av erhållna medel samt en översyn av&lt;br /&gt; 
nuvarande regler för lokaliseringsstödets användning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om vissa investeringar på bandelen Hallsberg—&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;Karlstad för snabbare förbindelser med anknytning till bl. a. snabbtågen,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av investeringar i ny tele- och kommunikationsteknik,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om resursbehovet vid länets teknikcentra,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ändrade regler för upprustning av kommunala&lt;br /&gt; 
industrilokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om lokalisering av industricentrum till Torsby&lt;br /&gt; 
kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av ytterligare instrument för att uppnå&lt;br /&gt; 
en bättre regional balans,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om sysselsättningsstödets&lt;br /&gt;
eventuella återinförande vid behov övervägs,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;[att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;motionen anförts om tryckning av bergartskartan i Värmlands län,2] A493&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av det statliga stödet till turismen och&lt;br /&gt; 
behovet av statens engagemang i utbildning, marknadsföring och&lt;br /&gt; 
utveckling av turismen,3]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av förstärkta statliga resurser vid de&lt;br /&gt; 
kulturella institutionerna i Värmlands län.3]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 januari 1987&lt;br /&gt; 
Magnus Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Finnkvist (s) Erik Jansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Svensson (s) Hans Rosengren (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jarl Lander (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 1986/87: T229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 1986/87: N422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 1986/87: Kr434.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Magnus Persson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Finnkvist</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Erik Jansson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kristina Svensson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Rosengren</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jarl Lander</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02A493</dok_id>
<subtitel>Magnus Persson m. fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_a_493.pdf</filnamn>
<filstorlek>243503</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förstärkning av de regionalpolitiska resurserna i  Värmlands län, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/165C7503-0788-4F30-8395-BF2B7860DAA4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>