2438297G90991985/869protprotprotRiksdagens protokoll 1985/86:9ProtokollProtokoll"901985-10-15 00:00:002024-06-25 16:23:042009-12-01 17:12:16Riksdagens protokoll 1985/86:9 Tisdagen den 15 oktoberimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G9099/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G9099https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G9099
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1985/86:9</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Tisdagen den 15 oktober fm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 10.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Val av utrikesnämnd m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företogs val av 9 ledamöter och 9
suppleanter i utrikesnämnden, 50 ledamöter i riksdagens krigsdelegation, 12
riksdagens revisorer och 12 suppleanter samt ordförande och två vice ordförande
för riksdagens revisorer, 17 ledamöter och 17 suppleanter i riksdagens
lönedelegation, ordförande och ersättare för denne samt 4 ledamöter och 4
suppleanter i riksdagens besvärsnämnd, 6 fullmäktige och 6 suppleanter för
fullmäktige i riksbanken, 7 fullmäktige och 7 suppleanter för fullmäktige i
riksgäldskontoret samt ordförande för fullmäktige i riksgäldskontoret, 20
medlemmar och 20 suppleanter i Nordiska rådet samt 18 ledamöter med uppdrag att
följa verksamheten vid Procordia AB och Svenska Varv AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 1 STIG ALEMYR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valberedningen har berett de på dagens föredragningslista
upptagna valen. I de fall då val avser två eller flera personer har valberedningen
enhälligt godkänt gemensamma listor, som upptar så många namn som valet avser.
Även i övrigt har valberedningen enhälligt ställt sig bakom de förslag som
framgår av en till ledamöterna utdelad promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag att få
överlämna de gemensamma listorna och protokollsutdrag beträffande övriga val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan de av Stig Alemyr för dessa
val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av
kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning
upptagits på resp. listor, valda:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledamöter Stig Alemyr (s) Olle Göransson (s) Ulf Adelsohn
(m) Maj-Lis Lööw (s) Bengt Westerberg (fp) Thorbjörn Fälldin (c) Jan Bergqvist
(s)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val av utrikesnämnd m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Cari Bildt
(m) Lilly Hansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>suppleanter Evert Svensson (s) Sture Ericson (s) Lars
Tobisson (m) Nils Erik Wååg (s) Ingemar Eliasson (fp) Karin Söder (c) Lennart
Andersson (s) Lennart Blom (m) Roland Brännström (s)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens krigsdelegation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statsminister Olof Palme</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Svante Lundkvist</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulf
Adelsohn (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Ingvar Carlsson</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bengt
Westerberg (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Thorbjörn
Fälldin (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Kjell-Olof Feldt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Cari Bildt
(m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stig
Alemyr (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Gertrud Sigurdsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingemar
Eliasson (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lennart
Blom (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kurt
Hugosson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karin
Söder (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Georg
Andersson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Tobisson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Werner (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Anna-Greta Leijon</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kerstin
Ekman (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Thage Peterson</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förste
vice talman Ingegerd Troedsson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tredje
vice talman Anders Dahlgren (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Sten Andersson</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Hans Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björn
Molin (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anders
Björck (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsrådet
Mats Hellström</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Göransson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kjell A.
Mattsson (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Staffan
Burenstam Linder (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Svensson (s)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Birgit
Friggebo (fp)</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Evert
Svensson (s)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne
Andersson i Ljung (m)</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'~~</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TI .1
»*°u </span></i><i><span style='font-size:9.0pt'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> 1 / i\</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Val av utrikesnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bertil
Mabrink (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span lang=EN-US style='font-size:6.0pt'>■</span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> TO, ,
\ ></span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hakan
Strömberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lilly
Hansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olof
Johansson (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jan-Erik
Wikström (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nils
Carlshamre (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jan
Bergqvist (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne
Nygren (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rolf
Dahlberg (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lennart
Andersson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gunnar
Björk i Gävle (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anne
Wibble (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Ulander (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bo
Södersten (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingrid
Sundberg (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingemar
Konradsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens revisorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>revisorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>John
Johnsson (s) Kjell Nilsson (s) Allan Åkerlind (m) Wivi-Anne Radesjö (s) Börje
Stensson (fp) Bertil Jonasson (c) Yngve Nyquist (s) Birgitta Rydle (m) Stig
Gustafsson (s) Anita Johansson (s) Hans Lindblad (fp) Wiggo Komstedt (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>suppleanter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Egon
Jacobsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bengt
Silfverstrand (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Margareta
Gärd (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsten
Karlsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Grahn (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stig
Josefson (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rune
Jonsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Aulin (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten-Ove
Sundström (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maja
Bäckström (s)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val av utrikesnämnd m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulla
Orring (fp) Lars Ahlmark (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av revisorerna utsågs enligt valberedningens förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allan Åkerlind (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förste vice ordförande John Johnsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andre vice ordförande Börje Stensson (fp)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens lönedelegation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne
Gadd (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Roland
Sundgren (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Tobisson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Christer
Nilsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björn
Molin (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nils G.
Åsling (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bo
Södersten (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rune Rydén
(m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Iris
Mårtensson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lisbet
Calner (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars De
Geer (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Filip
Fridolfsson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne
Andersson i Gamleby (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Britta
Hammarbacken (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sven
Hulterström (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hugo
Hegeland (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Petersson i Hallstahammar (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>suppleanter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans-Eric
Andersson (s) Arne Kjörnsberg (s) Margit Gennser (ni) Gerd Engman (s) Margitta
Edgren (fp) Olof Johansson (c) Per Olof Håkansson (s) Anders Andersson (m)
Maj-Lis Landberg (s) Börje Nilsson (s) Anne Wibble (fp)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alf
Wennerfors (m)</span><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ivar
Nordberg (s)</span><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rolf
Kenneryd (c)</span><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TTT</span><span lang=DE
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span lang=DE
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~ '.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>T</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,1</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Val av utrikesnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kjell
Nilsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:304.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. m. Anders G Högmark (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jörn Svensson (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens besvärsnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>presidenten i försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättare för ordföranden justitierådet Erik Nyman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Doris
Håvik (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stig
Gustafsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björn
Körlof (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bengt
Harding Olson (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>suppleanter Margit Sandéhn (s) Sten Östlund (s) Nic
Grönvall (m) Britta Bjelle (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(ordförande och ersättare för ordföranden utsedda enligt
valberedningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbanken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fullmäktige</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riksbankschef
Bengt Dennis</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Göransson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Staffan
Burenstam Linder (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jan
Bergqvist (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anne
Wibble (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kari Boo
(c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>suppleanter Ivar Nordberg (s) Birgitta Johansson (s)
advokat Johan Gernandt Aina Westin (s)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingemar Eliasson (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 oktober
1985 Bertil Jonasson (c)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Val av
utrikesnämnd</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksgäldskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fullmäktige</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landshövding
Sven Heurgren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maj-Lis
Landberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Tobisson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bo
Södersten (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Birgit
Friggebo (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f.
riksdagsledamoten Tage Sundkvist (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Marianne
Stålberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>suppleanter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingemar
Konradsson (s) Iris Mårtensson (s) Erik Hovhammar (m) Bo Forslund (s) Karin
Ahrland (fp) Britta Hammarbacken (c) Olle Westberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av fullmäktige i.riksgäldskontoret
utsågs enligt valberedningens förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landshövding Sven Heurgren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska rådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(för tiden intill dess val nästa gång ägde rum)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medlemmar</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grethe
Lundblad (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lennart
Andersson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingrid
Sundberg (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne Gadd
(s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bengt
Westerberg (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karin Söder
(c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Georg
Andersson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Nyhage (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lahja
Exner (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Per
Olof Håkansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Petersson i Röstånga (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne
Andersson i Ljung (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lena
Öhrsvik (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rune
Gustavsson (c)</span></p>
</div>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Östrand (s)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten
Svensson (m)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Werner (vpk)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~ ~ ; 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:305.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val av utrikesnämnd Barbro Nilsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elver Jonsson (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Wiggo Komstedt (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>suppleanter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kurt
Ove Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Ulander (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulf
Adelsohn (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Berit
Oscarsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ylva
Annerstedt (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Thorbjörn
Fälldin (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yvonne
Sandberg-Fries (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siri
Häggmark (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Pettersson i Helsingborg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kari-Erik
Svartberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Margareta
Andrén (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Filip
Fridolfsson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anita
Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gunnar
Björk i Gävle (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten-Ove
Sundström (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Birgitta
Rydle (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inga Lantz
(vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulla
Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hugo
Bergdahl (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rolf
Dahlberg (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamöter med uppdrag att följa verksamheten vid Procordia
AB och Svenska Varv AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(för
riksdagens innevarande valperiod)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils Erik Wååg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rune
Jonsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Per
Westerberg (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Birgitta
Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Christer
Eirefelt (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kjell A.
Mattsson (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sivert
Andersson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten
Svensson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jan
Fransson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bruno
Poromaa (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hädar
Cars (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Per-Richard
Molén (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten
Östlund (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ivar
Franzén (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Margit
Sandéhn (s)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelse till konstituerande sammanträden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan om nytt statsråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anders
Högmark (m) Sven Henricsson (vpk) Gudrun Norberg (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Kallelse till konstituerande sammanträden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krigsdelegationen kallas till konstituerande sammanträde i
morgon kl. 18.00 i förstakammarsalen och lönedelegationen till konstituerande
sammanträde i morgon kl. 08.45 i finansutskottets sessionssal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Anmälan om nytt
statsråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från statsministern hade inkommit följande skrivelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern förordnar Bengt K. Å. Johansson att fr.o.m.
den 15 oktober 1985 vara statsråd. Stockholm den 8 oktober 1985 Olof Palme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelsen lades till handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Upplästes följande
inkomna skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad anhåller härmed om ledighet från mitt
riksdagsmannaskap fr. o. m. den 18 november 1985 t. o. m. höstsessionens slut
för fullgörande av uppdrag som FN-delegat. Stockholm den 9 oktober 1985 Bo
Södersten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll denna anhållan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Leo Persson
(s) skulle tjänstgöra som ersättare för Bo Södersten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
§ Allmänpolitisk debatt</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3 ULF
ADELSOHN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först något kommentera det
förhållandet att vi i går fick en regeringsombildning. Jag tycker att det var
bra att den kom före den här debatten. Vi har velat tolka de förändringar som
gjorts så, att man från regeringens sida har ett intresse av att gräva ned en
stridsyxa på det utrikespolitiska området. Jag har självfallet inga ambitioner
att göra några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommentarer
om de olika berörda personerna. Vi skall för Sveriges skull önska dem lycka
till i deras nya uppgifter. Framför allt hoppas jag att vi på det
utrikespolitiska området skall kunna få litet mera av lugn än vad som varit
fallet under den förra valperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Redan i januari lade den socialdemokratiska
regeringen fast kursen för valrörelsen; Sverige är på rätt väg - Sverige gör
ånyo rätt för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man sade ingenting om orosmoln
eller problem. Och några besked ville man inte heller ge. Om någon antydde att
allt inte var så bra, mötte man det med indignation. Bankerna skulle akta sig,
sade finansministern, om de publicerade bedömningar som strider mot bilden av
att vi lever i den bästa av världar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men nu är valet över, utanför faller höstlöven, och de
ekonomiska bedömningarna är ganska klara: den svenska ekonomin tappar farten.
Konjunkturinstitutet, Industriförbundet och bankerna talar om en markant
inbromsning av tillväxten i Sverige. Investeringarna faller samtidigt, och även
den öppna arbetslösheten ökar nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tillväxt vi haft, som varit exportledd, tycks vara
slut. Efterfrågeök-ningen - särskilt i Amerika - avtar. Och efterfrågan här
hemma har tillåtits växa väl snabbt. Arbetskraftskostnaderna stiger snabbare
hos oss än i omvärlden, och så fortsätter vi att tappa marknadsandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter de första åtta månaderna är underskottet i
bytesbalansen nästan 15 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räntenivån här hemma ligger 7 resp. 10 procentenheter
högre än i USA och Västtyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konjunkturinstitutet - jag betonar det - förväntar att vi
nästa år får den lägsta tillväxten bland industriländerna, och vi har redan den
näst högsta inflationen bland de länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det här är
knappast "rätt väg", men det är verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lägger vi inte om kursen finns det risk - jag säger inte
att det blir på detta sätt, men jag säger att det finns en risk-att vi 1988,
när vi går till val igen, har lägre produktion än i dag, kraftigt ökad
arbetslöshet och ett stort bytesbalansunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna begärde mandat för vad de hade gjort -
inte för vad de skulle göra. Det blev därigenom ett försvagat mandat - tre år
till i Rosenbad -men osäkerheten om vad de tre åren skall användas till är
stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter tre års högkonjunktur har den socialistiska sidans
majoritet minskat från 23 till 7 mandat. Socialdemokraterna har själva tappat 7
mandat, och Olof Palme talar om en "stor seger". Jag vill inte vara
småsint, utan jag tillönskar statsministern en minst lika stor seger 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi moderater valde en annan väg i denna
valrörelse. Vi sade att vårt budskap gällde inte bara söndagen den 15 utan
också måndagen den 16 september.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi sade att det krävs stora besparingar för att finansiera
de skattesänkningar som vi anser nödvändiga och samtidigt sänka
budgetunderskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi insåg nog att ett kärvt budskap inte friar till
publiken. I stort sett varje statsutgift har ju goda syften och behjärtansvärda
motiv. Och alla skall veta att varenda utgift har sina tillskyndare och
intresseorganisationer som både kraftfullt och vältaligt slåss mot
förändringar. Men det finns ingen organisa-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tion för
framtida jobb, och det finns ingen organisation för kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Precis som vi sökte socialdemokraterna väljarnas mandat
för att ta ansvar för vår ekonomiska obalans. Vi moderater trodde att detta och
ett ansvar för det politiska klimatet skulle borga för besked om den egna
politiken och en konstruktiv debatt om olika förslag att komma till rätta med
problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hade fel på bägge punkterna. I tal efter tal, i annons
efter annons, sökte socialdemokraterna ta heder och ära av oss, vår politik och
våra syften. Man inte bara ifrågasatte utan förnekade direkt att vårt parti
skulle ha en ärlig vilja att göra det bättre för Sveriges folk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det blir lätt överord i en valrörelse, och inte heller vi
moderater var utan skuld - det skall villigt erkännas. Men jag sade själv i
många tal att jag aldrig ifrågasatt socialdemokraternas ärliga vilja och goda
uppsåt, även om vi starkt angriper era medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men socialdemokratin och inte minst fackföreningspressen
bedrev en direkt förtalskampanj mot oss moderater. Bottenrekordet slog
tidningen Sjömannen, med en teckning där jag från en stridsvagn gör
Hitlerhälsning för en med hakkorsberlock försedd Margaret Thatcher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur djup, herr talman, är för resten den historiska
okunnigheten när LO-förbund framställer brittiska konservativa premiärministrar
som nazister?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sådana perfiditeter förföll inte det
socialdemokratiska partiet, men jag undrar vilka syften man ville uppnå, när
partisekreteraren i Örnsköldsvik beskrev hur soppköerna skulle ringla över
torget om vi moderater fick råda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Statsministerns efter valet utsträckta hand
kommer från vårt parti att bemötas också med hänsyn till socialdemokraternas
uppträdande före valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har dessutom en ny parlamentarisk situation. Det
socialistiska blockets ställning har försvagats. Regeringspartiet får välja om
det trots detta vill vrida politiken ytterligare åt vänster med kommunisterna
eller söka kontakt med den halva av Sveriges folk som röstade borgerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreställer mig att socialdemokraterna kommer att söka
stöd från både den ene och den andra. Som valrörelsen gestaltade sig är det väl
knappast vi moderater som skall emotse något socialdemokratiskt frieri. Och
klokt är nog det, för det är inte bara en fråga om hur vår riksdagsgrupp ser
det. Nej, jag kan.försäkra kammaren att det runt om i Sverige sitter
hundratusentals moderater som är djupt och uppriktigt förolämpade av det sätt
på vilket regeringspartiet och LO ifrågasatt deras heder och goda uppsåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inte känt igen oss i de socialdemokratiska
nidskildringarna, och de har knappast lagt någon god grund för samarbete. Våra
krav kan nog inte heller tillgodoses. Vi begär nämligen en klar markering från
regeringen att den är beredd att föra en politik som kan godkännas av en bred
majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill socialdemokraterna ha vårt stöd för exempelvis
besparingar, förutsätter det dessutom att medlen används för att sänka endera
budgetunderskottet eller skattetrycket. Men räkna inte med vår hjälp för att
finansiera nya socialdemokratiska utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bägge andra borgerliga partierna avgör naturligtvis
själva om de är beredda att samarbeta på andra villkor. Men vi, herr talman, är
det inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har förvandlats till ett parti som till
varje pris vill slå vakt om sin makt och det bestående. Varje ny idé möts med
skräckskildringar. Varje förändring beskrivs som ett hot. Varje tal om
framtiden besvaras med tal om historien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte otroligt att denna strategi räddade röster åt
socialdemokraterna. Men priset blev en begränsning av mandatet. Krismedvetandet
har raserats. Sveriges folk - åtminstone de människor som gav socialdemokraterna
sitt stöd - väntar nu på sötebrödsdagarna. Allt är ju väl, inflationen bara
minskar, jobben blir allt fler, reallönerna kommer att öka osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan några veckor efter valet visades hur vingklippt
mandatet blev, när riksbankschefen talade klarspråk om vad som krävs. Därmed
gav han - om än kanske omedvetet - oss moderater rätt i vår kritik och det
kärva budskap som vi predikat under mer än ett årtionde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om nu finansministern skulle inse vad som krävs, har
han inte mandat att föreslå vad som behöver göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna förlorade röster i årets val, trots de
uteblivna beskeden och trots tre års högkonjunktur. Men vi moderater förlorade
också röster, och vi nådde inte dit vi strävade. Att inte erkänna det vore rent
löjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kanske naturligt att många föredrog en
verklighetsbeskrivning i pastell och rosenrött framför den kärva sanningen, men
vi moderater är naturligtvis besvikna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framför allt är vi besvikna över att vi inte fick den
borgerliga majoritet Sverige så väl behöver. Även om det finns viktiga
skillnader mellan de borgerliga partierna, är det som förenar mycket viktigare
än det som skiljer. Vi anser att borgerliga partier därför har ett gemensamt
ansvar mot alla dem som röstar borgerligt att sätta målet en borgerlig
majoritet framför det egna partiets vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var av detta skäl som vi moderater under hela
valrörelsen konsekvent undvek att angripa de båda andra borgerliga partierna
eller deras företrädare. Det var också därför som jag undvek att svara på den
ofta fräna kritik vi moderater utsattes för av andra borgerliga politiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har fått en del intern kritik för det - att jag var
för flat och inte bet ifrån mig. Vi ansåg det dock viktigare att föra kampen
mot socialdemokraterna. Skall rnan döma av valresultatet tycks mina kritiker ha
haft rätt. Vi moderater kommer därför i framtiden att besvara kritik från andra
borgerliga partier med all den kraft och all den skärpa vi kan uppbringa. Men
vi kommer inte att själva angripa folkpartiet eller centern. Blir det
borgerliga trätor, får skulden sökas hos den eller dem som angriper oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer nog aldrig att gå att få klarhet om i vilken
utsträckning det borgerliga kiv som förekom undergrävde förtroendet för vår
förmåga att regera samman och minskade vårt gemensamma röstunderlag. Men vi
vann inte majoriteten, och därmed föriorade vi tre viktiga år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en socialdemokratisk regering innebär enligt vår
uppfattning tre år till med löntagarfonder, ständiga skattehöjningar, nya
regleringar, kontroller och socialisering. Bankinspektionens förslag om
bankernas ägande är ett tecken på hur snabbt ambitionerna växer hos
regleringsivrarna. Och den nya plan- och bygglagen är inte precis ett frihetens
dokument.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi moderater
är naturligtvis besvikna över vårt partis förluster. Vi har haft</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fyra
framgångsval i följd, mer än något annat parti har haft tidigare. Dessa
framgångar har givit vårt budskap styrka, och ett inflytande över debatten och
andra partiers ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hade väntat en ny framgång, men det blev en förlust, om
än måttlig. Måhända tog vi framgången för given. Kanske var vi inte
tillräckligt förutseende när vi lade fram våra förslag. Kanske garderade vi oss
inte tillräckligt mot socialdemokraternas misstolkningar. Ja, herr talman,
kanske uppfattades vi rent av av en del som litet för självsäkra och i behov av
en påminnelse om att inga träd växer upp i himlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har fått den påminnelsen, och vi skall i all ödmjukhet
analysera orsakerna och sedan med kraft komma tillbaka. Och huvudlinjerna i vår
politik ligger fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De 1,2 miljoner väljare som gav vårt parti sitt förtroende
kommer inte att behöva hänvisa till brasklappar och förändrade omständigheter.
Vi har samma budskap i valrörelsen som mellan valen. Våra väljare kommer
framför allt att känna igen sig när den bistra ekonomiska verkligheten avslöjas
i den kommande lågkonjunkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valresultatet var bara några veckor gammalt
närTCO-ordföranden Björn Rosengren talade om vikten av en rejäl skattereform
och sänkta marginalskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några dagar tidigare skrev Roland Spant i TCO och Per-Olof
Edin i LO i en gemensam artikel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"För den svenska fackföreningsrörelsen är det ett
självklart mål att varje löntagare skall kunna leva på sin lön."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Man skall kunna leva på sin lön." Detta
moderata budskap ägnade socialdemokraterna - med benäget bistånd från just LO -
annonsmiljoner åt att bekämpa. Några veckor tidigare, före valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, herr talman, nu är valet över, och den första
prövostenen blir avtalsrörelsen. I sin regeringsförklaring sade Olof Palme
något som jag tycker var mycket klokt; "Framöver får kostnader och priser
i Sverige inte stiga snabbare än i de länder som har störst betydelse för vår
utrikeshandel." Problemet är bara att detta kanske inte är så lätt att
uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lönekostnaderna inom industrin har av konjunkturinstitutet
beräknats stiga med 8,3 % i år. Det kanske kan bli någon tiondel lägre - låt
oss hoppas det. 1 vår omvärld stiger de dock med drygt 5 %, inte mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflationen, som här hemma är 7 %, är i våra viktigaste
konkurrentländer lägre. I Norden ligger den runt 5 %, och i England litet över
6%. Men i USA är den inte mer än 3,4%, och i Västtyskland så låg som strax över
2%.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marginalskatten vid en inkomst på 100 000 kr. är i de
andra länderna också lägre än i Sverige - i USA ca 30 %, i Storbritannien 40 %,
i Norge 42 % och i Finland 48 %. Västtyskland har lika hög marginalskatt som
Sverige - ungefär 50% - men har redan beslutat att sänka den dels 1986, dels
1988. Samma förhållande gäller för Danmark. De högsta marginalskatterna är i
dessa våra konkurrentländer mellan 50 och 60%, i Sverige 80%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marginalskatterna är naturligtvis inte enda skälet till
vårt höga pris- och kostnadsläge. Men ju högre marginalskatter, desto högre
nominella löneökningar behövs för att ge en viss löneökning efter skatt. Det
är ofrånkomligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
enligt vår uppfattning två möjligheter att nå det mål som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsministern
satt upp. Jag vill betona att det är angeläget att nå det. Den ena möjligheten
är den politik vi moderater förordar, nämligen att spara i stat och kommun i
syfte att pressa ned budgetunderskottet och inflationen, kombinerat med
marginalskattesänkningar för i princip alla heltidsarbetande. Till detta måste
också komma ett fast uppträdande som arbetsgivare och en markering att
"ingen regering kan garantera sysselsättningen oberoende av hur parterna
på arbetsmarknaden beter sig", för att nu ordagrant citera
finansministern. Detta är som sagt den ena möjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra möjligheten är en statlig inkomstpolitik eller,
för att uttrycka sig helt öppet, ett politiskt diktat om reallönesänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår väg har regeringen avvisat av politiska skäl med all
tänkbar kraft i hela valrörelsen. För den andra vägen saknas majoritet i
Sveriges riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför, herr statsminister, är jag ledsen att säga att
resultatet torde bli det vanliga. Efter diverse turer, strandningar, varsel och
kanske någon öppen konflikt hamnar lönekostnadsökningarna i Sverige på ungefär
samma nivå som i år. Det innebär sannolikt nästan dubbelt så mycket "som i
de länder som har störst betydelse för vår utrikeshandel". Vad blir dä den
oundvikliga följden? Ja, vi känner igen den; minskade marknadsandelar,
försämrad bytesbalans, ökat budgetunderskott, ökad arbetslöshet med omedelbara
krav på offentliga insatser för att häva arbetslösheten, som i sin tur leder
till en ännu större offentlig sektor, ännu större budgetunderskott osv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så har
regeringen bäddat, och som man bäddar får man ligga, sägs det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Att nå lägre lönekostnadsökningar är en
viktig orsak till att vi moderater så hårt driver kravet på
marginalskattesänkning. Men skall vi någonsin bringa reda i Sveriges ekonomi
måste vi sänka skattetrycket; det är vår övertygelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatter är först och främst en frihetsfråga. Ju mer vi
betalar i skatt, desto mindre kan vi själva disponera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen annan förändring ger så goda resultat som att sänka
marginalskatten. Det stimulerar arbete, investeringar och risktagande. Det
påverkar kalkylerna för den som tänker anlita en hantverkare, ta ett extrajobb
eller starta ett eget företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Svartjobb" påstås enligt opinionsundersökningar
alltmer acceptabelt i Sverige. Och skatterna frestar på vår hederlighet och vår
ärlighet. De påverkar hela samhällsekonomin, ja hela klimatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattereglerna är nu så många och så svåra och krångliga
att inte ens statsministern och finansministern kan deklarera rätt. En
justitieminister deklarerade visserligen rätt men tvingades avgå på grund av
det klimat som socialdemokraterna skapat, ett klimat som också orsakade så stort
rabalder för statsministern själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har den fria världens högsta marginalskatter. Vi
har inte råd med det .sk.Tttetrycet. I förl.iingningen hotar det vår välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men regeringen går sin egen väg. Den avskaffar
inflationsskyddet och ökar marginalskatten nästa år med över 3 miljarder
kronor. Det betyder att mer än en miljon svenskar nästa år kommer att ha
marginalskatter på över 50 %. Det är det första vallöftet som faller. Tar man
hänsyn till marginaleffekterna kommer mer än två tredjedelar av alla
barnfamiljer att få behålla mindre än hälften av en inkomstökning. Så hårt slår
marginaleffekterna. En marginal-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattereform
är en frihetsreform och en social reform som ger fler familjer möjlighet att
stå på egna ben.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Starka och självständiga familjer är vårt första och
viktigaste sociala skyddsnät. Det är starka familjer som har förutsättningar
att ge barnen en bra och trygg uppväxt. Men det är också dessa familjer som
bäst kan känna ansvar för grannar, arbetskamrater och andra medmänniskor som
råkar i svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är visserligen sant att stat och kommun har det
yttersta och självklara ansvaret för att hjälpa dem som hjälp behöver. Men
detta faktum undanskymmer aldrig hur viktigt det är för den som råkar illa ut
att få medkänsla, förståelse och hjälp också från andra än stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vanliga löntagare skall kunna leva på sin lön, när skatten
är betald. Det är inte likgiltigt om vi får vår försörjning genom bidrag eller
genom eget arbete. Att klara sig på sin lön ger oberoende och självrespekt. Det
är därför som vi också har föreslagit grundavdrag för barn. Ingen skall behöva
betala så hög skatt att han eller hon blir beroende av bidrag för sin
försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det här handlar inte bara om materiella frågor. Det är
också en fråga om att visa förtroende för människor och familjer, att lita på
deras förmåga att ta ansvar och visa hänsyn och ge dem chansen till bägge
delarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet som vi har ställt på valfrihet i barnomsorg, vård,
utbildning och sjukvård är för oss mer än en servicefråga, det är en fråga om
ideologisk övertygelse att ingen bättre kan avgöra sina barns bästa än
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskap i skolan och betyg i flera årskurser är för oss
något mer än att bara möta framtidens krav på goda kunskaper för vår ungdom.
Det är också vår övertygelse att människor vill se resultat av sitt arbete, ta
ansvar och känna krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt detta handlar om mycket djupare värden än den
politiska vardagsdebatten om kronor och ören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är övertygade om att det finns en majoritet hos
Sveriges folk för mångt och mycket av det vi förfäktar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor tycker att det skall vara möjligt att leva på
sin lön och att själva bestämma om barntillsyn och partitillhörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om kollektivanslutningen kan också avgöras under
denna riksdagsperiod. Om kommunisterna som tidigare lägger ner sina röster
försvinner kollektivanslutningen ut i skuggornas korridor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi, herr talman, kommer aldrig att ge upp vår kamp för att
människor -oberoende av inkomst och kontakter - skall kunna välja på viktiga
områden. Det är inte en fråga om att gagna de rika. Tvärtom är det en fråga om
att just människor med små resurser skall ges möjligheter som i dag är
förbehållna just dem som är rika eller har kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fri radio och TV gagnar alla. Möjligheten att välja
doktor gagnar just den som saknar kontakter. Rätten till betyg och krav i
skolan hjälper den som kommer från hem utan studievana. Möjligheten att själv
välja var man vill bo hjälper den som i dag inte har råd att köpa bostadsrätt
eller småhus. Det är de anställda i stat och kommun som har mest att vinna på
en politik som ger dem medinflytande och möjlighet att starta eget eller byta
arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi
moderater har nu tre år på oss för att driva opinion och nå resultat i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
viktiga frågor. Med ansvar och öppenhet, men, herr talman, också med
moderation, skall vi ta oss an den uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 4 BENGT WESTERBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fredags, den 11 oktober, förenades frihetsvänner i många
länder i protest mot ett av de värsta förtryck vi känner.' Runt om i världen
tändes eldar som ett uttryck för den avsky vi alla känner mot apartheidsystemet
i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bara i Sydafrika grundas medborgarrätt på hudfärg. Bara i
Sydafrika är rasismen en i grundlagen inskriven princip. Hudfärgen är avgörande
i det sydafrikanska livets alla skiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under sommaren och hösten har vi nåtts av ständiga
rapporter om ökade motsättningar i Sydafrika. Militärens och polisens metoder
har blivit allt brutalare. De svartas protester har blivit alltmer drastiska.
Deras vrede och deras vilja till frihet mäts allt oftare mot den vita regimens
militärstyrkor. Våldet trappas upp för varje dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som utspelar sig inför våra ögon är inte förvånande.
Det är en oundviklig utveckling i ett land vars regim bygger sin makt på rasism
och förtryck. Det enda sättet för den sydafrikanska regeringen att undvika den
totala katastrofen är att ge den svarta befolkningen dess självklara rätt att
bli medborgare och jämlikar i sitt eget land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan ofta känna vanmakt inför den omänsklighet som olika
regimer utvecklar i förtrycket av sina medborgare. Inför utvecklingen i
Sydafrika behöver vi dock inte bara känna vanmakt. Vi har också möjligheter att
påverka och handla utifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det visar inte minst den Sydafrikalag som på folkpartiets
initiativ antogs av . riksdagen 1979. Den har inspirerat till ekonomiska
sanktioner mot Sydafrika också från andra staters sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sanktioner är ett av flera påtryckningsmedel. Att de inte
är verkningslösa framgår av den senaste tidens kraftiga aktioner från
sydafrikanska företag för att få till stånd en avveckling av apartheid. Skärpta
sanktioner kan ytterligare stärka de påtryckningar som i dag sker inom det
sydafrikanska systemet. Mot den bakgrunden finns det starka skäl att nu skärpa
tillämpningen av den svenska Sydafrikalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med den svenska Sydafrikapolitiken är att medverka
till att det kan bli majoritetsstyre utan mer blodspillan. Den önskvärda vägen
till befrielse och demokrati för Sydafrikas förtryckta går inte genom ett
kraftigt upptrappat motvåld. Den som känner nationalistregimens vapenmässiga
övertag och brutalitet kan inte önska - än mindre uppmana - till revolution i
Sydafrika. Allra minst anstår det den som inte själv är bosatt eller har sin
familj och sina nära i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Apartheid är förhatligt. För oss står det klart; apartheid
kan aldrig reformeras, apartheid kan bara avskaffas!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under förra veckan satt två 16-åringar
inspärrade på Krönobergshäktet här i Stockholm. Deras brott; de hade
tillsammans med sina mödrar och syskon flytt från Libanon och begärt politisk
asyl i Sverige. Deras begäran hade avslagits, och i väntan på avvisning
placerades familjerna på Vistagården i Huddinge - en anläggning avsedd för
föräldrar med barn</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under 16
år. När familjerna hade anlänt till Vistagården hämtade polisen det äldsta
barnet i varje familj, en pojke på 16 år och en flicka som också nyss hade
fyllt 16. De skildes från sina mödrar och syskon och placerades i celler på
Kronobergshäktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn och ungdomar på flykt lever under pressade och
omänskliga förhållanden. De minnen och upplevelser som de bär med sig och den
otrygghet och ovisshet som de lever i får barnläkare att slå larm. Barnen löper
allvarliga risker att förlora sin psykiska hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ett barn i krig tvingas inse att föräldrarna inte
kan skydda det till liv och lem", säger Rädda barnens läkare Lars
Gustafsson. Det kan få förödande konsekvenser för barnens framtid. Rädda barnen
och Svenska barnläkarförbundet har vänt sig till regeringen och begärt att man
skall ta större hänsyn än vad som nu sker till de asylsökande barnens
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är lätt att instämma i det kravet. Det är ett
självklart krav att alla flyktingbarn, oavsett om de får stanna i Sverige eller
inte, får en mänsklig och förstående behandling. Jag hörde till min stora
glädje att invandrarminister Anita Gradin, i radio i morse, gav uttryck för
precis samma ståndpunkt. Jag hoppas att det skall leda fram till en ändring av
den behandling som dessa barn fått utstå på senare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns hos många, också i vårt land, en
benägenhet att acceptera en behandling av flyktingar som vi aldrig skulle acceptera
för andra människor, för oss själva. Till dem vill jag säga; Det kunde lika
gärna ha varit vi och våra familjer som befann oss på flykt undan förtryck,
förnedring, terror och krig. Vi har haft en enorm tur i livets stora lotteri,
de har haft en lika stor otur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi får aldrig glömma det. Vi får aldrig av bekvämlighet
betrakta flyktingar som ett kollektiv, som en grå namnlös massa som böljar fram
och tillbaka över nationsgränser. De är lika mycket individer som vi, människor
med namn, familj, historia, kunskaper och minnen. Vi skall behandla dem med
samma respekt och medkänsla som vi anser det självklart skall tillkomma oss. Vi
kan känna stolthet över att bo i ett land som har råd att ta emot människor på
flykt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många tycker kanske i dag att vi upplever en flyktingström
utan motstycke. Det är inte sant. I ett historiskt och globalt perspektiv är
det en liten rännil av flyktingar som letar sig till Sveriges gränser.
Samtidigt vet vi att flyktingsituationen i världen är katastrofal. Problemen
kan klaras på sikt bara om alla rika länder visar solidaritet med människor på
flykt. Det gäller också de av våra nordiska grannländer, Norge och Finland, som
hittills har visat en nästan enastående snålhet i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur vi skall möta människor som kommer till den svenska
gränsen regleras i svensk lag. De människor som knackar på vår dörr måste
åtnjuta samma rättssäkerhet som vi själva. Därför måste de som söker sin
fristad i Sverige få rätt till juridiskt biträde vid gränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett asylbeslut påverkar en människas framtid på ett
avgörande sätt. För många är det skillnaden mellan trygghet och tragedi, för en
del skillnaden mellan död och liv. Ingen skall behöva ta emot ett beslut i en
sådan viktig fråga utan att ha fått sakkunnig hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Att Sverige är en del av ett internationellt samhälle är inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något som
vi bara märker när flyktingar kommer och knackar på vid våra gränser, utan det
är också någonting som vi i hög grad känner av i vår ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ett litet land som Sverige innebär det internationella
ekonomiska samarbetet ovärderliga fördelar. Men det gör oss också beroende av
vad som händer i vår omvärld. Vår handlingsfrihet begränsas på olika sätt. I
vår ekonomiska politik måste vi ta hänsyn till den ekonomiska utvecklingen
utanför vårt eget lands gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få större handlingsfrihet, för att minska vårt
beroende av utländska kreditgivare och för att kunna fullfölja en ambifiös
sysselsättningspolitik i en värld där miljoner och åter miljoner människor går
arbetslösa är det nödvändigt att vi får balans i våra utrikesaffärer. Under de
goda åren i den internationella ekonomin, i stort sett sedan årsskiftet
1982-1983, har det varit möjligt att minska det svenska bytesbalansunderskottet.
Men alltjämt kvarstår ett strukturellt underskott. Det måste vara ett primärt
mål för den ekonomiska politiken under de kommande åren att eliminera det underskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för att det skall lyckas angavs med
önskvärd tydlighet i finansdepartementets treårskalkyler i våras. Antingen
lyckas vi pressa ned pris- och lönestegringarna på ett sätt som ger ökad
konkurrenskraft och därigenom ett minskat underskott i utrikesaffärerna, eller
så fortsätter löner och priser att stiga snabbare i Sverige än i omvärlden och
vi tvingas till sist, för att få bukt med underskottet i bytesbalansen, att
pressa ned den inhemska efterfrågan genom t. ex. omfattande skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är knappast något problem att nå enighet över partigränserna
om att det är den första vägen, den med låga pris- och löneökningar, som är att
föredra. Det är bara den som kan ge oss både minskat beroende av de utländska
kreditgivarna och en minskad arbetslöshet. Problemet är att vi fortfarande
befinner oss åtskilligt ur kurs. Både löner och priser kommer i år att stiga
betydligt mer än de av regeringen uppsatta målen, dvs. 5 resp. 3 %. Enligt
konjunkturinstitutet, som Ulf Adelsohn nämnde, beräknas lönerna stiga med 7 %,
i industrin t. o. m. något mera, och priserna med 5,5 % i år. Det är betydligt
mer än i vår omvärld, vilket leder till att svenska företag förlorar i
konkurrenskraft och tappar marknadsandelar också under 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall man trots allt peka på något positivt i utvecklingen
är det att såväl löner som priser nu ändå tycks öka långsammare än vad vi
hittills varit vana vid i Sverige, men detsamma gäller våra konkurrentiänder.
Även där har prisstegringarna avtagit under sommaren, delvis som en följd av
den sjunkande dollarkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett anförande i Marstrand den sista juli i år
konstaterade jag att vi inför 1986 har ett par utomordentligt besvärliga
uppgifter att ta itu med när den ekonomiska politiken skall utformas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att få ned
inflationstakten krävs en finanspolitisk åtstramning från årsskiftet, och den
måste ske genom minskade utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom
innebär varje annat löneavtal på den offentliga sidan än en förlängning av
löpande avtal ett hot mot konkurrenskraft och sysselsättning på den reguljära
arbetsmarknaden.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har redan avvisat en åtstramning av
finanspolitiken från årsskiftet. Det innebär alltså att den avvisar den ekonomiska
politik som har förordats av riksbankschefen Bengt Dennis. Bengt Dennis är
uppenbarligen långt mer oroad än regeringen av bytesbalansunderskottets
utveckling, och han anser det också nödvändigt att strama upp budgetpolitiken
för att man skall kunna få ned de rekordhöga räntorna och för att man skall
kunna dämpa inflationstakten ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern har motiverat de uteblivna åtgärderna bl.
a. med hänvisning till avtalsrörelsen. Det är oklart om han menar att inga
åtgärder över huvud taget kommer att vidtas under nästa år eller om han anser
att parterna skall känna sig lugnare om regeringen väntar med att presentera
åtgärder tills avtalet är klart. Den sistnämnda tolkningen gjordes häromdagen i
en artikel av TCO-ordföranden Björn Rosengren, och han drog också slutsatsen
att regeringen borde lägga korten på bordet före avtalsförhandlingarna, något
som regeringen uppenbarligen inte tänker göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens uppfattning är utomordentligt olycklig. Av
flera skäl skulle det vara motiverat med en finanspolitisk åtstramning från
årsskiftet. En sådan skulle inte, som finansministern hävdar, försvåra
avtalsförhandlingarna utan underlätta dem. Den skulle nämligen ge trovärdighet
åt regeringens tal om lägre inflation, och det är i sin tur av största betydelse
när avtalsförhandlingarna drar i gång. Den trovärdigheten väger tyngre än den
kritik som med mycket stor sannolikhet skulle riktas mot varje konkret
besparingsåtgärd. Man kan inte vänta sig att varje enskilt inslag i den
ekonomiska politiken skall vara populärt - det är till sist helheten som
räknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller synen på löneutrymmet tycks enigheten i dag
vara stor. Jag uttalade mig om detta i somras mot bakgrund av vissa beräkningar
som PK-banken presenterat av överhänget för 1986. De visade att detta på den
offentliga sidan uppgår till 6 å 7 %. Det utrymme som rimligen kan stå till
buds för löneökningar nästa år är alltså intecknat redan genom de avtal som
träffats för detta år. På den privata sidan är överhänget mindre, men det finns
också där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här innebär alltså inte att löneökningar uteblir för
1986, utan det innebär att de redan är avtalade och att det i stort sett inte
finns något utrymme för ytterligare avtalsmässiga löneökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens företrädare gick som katten kring het gröt när
de före valet ombads kommentera den bedömningen. I valrörelsens slutskede gick
LO t. o. m. ut i en affisch- och annonskampanj där man hävdade att jag skulle
vilja ha lönestopp för offentliganställda. I det låg en antydan om att med en
socialdemokratisk regering skulle löneutrymmet för 1986 bli större. Mot den
bakgrunden ställde jag under valrörelsens slutskede en fråga till Kjell-Olof
Feldt om han delade min bedömning om löneutrymmet, eller om han kunde ställa i
utsikt större löneökningar med en socialdemokratisk regering. Feldt svarade som
vanligt inte på det brevet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har emellertid den nye löneministern, Bengt K. Å.
Johansson, gjort uttalanden som nästan ordagrant överensstämmer med vad jag
sade i Marstrand och i flera andra sammanhang under valrörelsen. Det är
alldeles utmärkt att regeringen nu har vågat säga detta i klartext, men jag
tycker det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är ett
utslag av politisk feghet att inte redan före valet våga säga de sanningar som
man är fullt medveten om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nåväl, hur bör då regeringen enligt vår uppfattning agera
för att hålla tillbaka lönekostnadsökningarna och förbättra konkurrenskraften
1986 och åren framöver?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första måste finanspolitiken stramas upp för att
ge trovärdighet åt inflationsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra måste regeringen avstå från skattehöjningar
- det innebär att den stramare finanspolitiken måste föras genom
utgiftsnedskärningar. Det viktigaste just nu är att hejda den kommunala
expansion som fortgår i alltför snabb takt. Jag skall strax återkomma till
skattefrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje måste regeringen agera mer genomtänkt och
bestämt i sin arbetsgivarroll. Vi får hoppas att utnämnandet av en löneminister
förebådar en sådan förändring i regeringens handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fjärde borde regeringen reformera
arbetslöshetsförsäkringen så att ett större ansvar när det gäller
finansieringen läggs på arbetsgivare och löntagare. Det handlar inte om att
försämra förmånerna - tvärtom; de kan behöva förbättras - utan om att förändra
finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regeringen har själv angivit att ett mål för
skattepolitiken skall vara att nio inkomsttagare av tio har högst 50 %
marginalskatt. Det målet kommer inte att uppnås i år och än mindre nästa år.
Ungefär var sjätte inkomsttagare - i stället för var tionde - kommer nästa år
att ha en högre marginalskatt än 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men mer intressant är det ändå att titta på de
heltidsarbetande löntagarna. Det är ju inte särskilt rimligt att antalet
pensionärer eller antalet feriearbe-tande skolungdomar skall påverka utfallet.
I mittenregeringens proposition från 1982 om den nya inkomstskatten angavs att
ett mål med reformen var att högst var femte heltidsarbetande 1985 skulle ha
över 50 % marginalskatt. I verkligheten blir det i år drygt var fjärde som
kommer att ha en så hög marginalskatt, och nästa år kommer var tredje
heltidsanställd att ha högre marginalskatt än 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den främsta orsaken till den utvecklingen, som är mycket
sämre än vad som utlovades 1982, är regeringens urholkning och, för nästa år,
borttagande av inflationsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan för att uppnå målet med 1982 års skattereform krävs
nu krafttag från regeringen och riksdagen. Samtidigt är det enligt min mening
inte tillräckligt. Det är nu hög tid att gå vidare och fortsätta reformeringen
av inkomstskatten med sikte på att nästan alla om några år skall ha högst 50 %
marginalskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebär då inte en sådan reform större skattelättnader för
personer med goda inkomster? Jo, det innebär den, och därför måste det finnas
mycket starka skäl för att genomföra en sådan skattereform. Enligt vår bestämda
uppfattning finns det det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill inte sänka marginalskatterna därför att de
personer som skulle få del av sänkningarna i dag lever på en särskilt låg
standard. Nej, motivet är ett helt annat. Det måste löna sig att arbeta också
för dem. Även överläkare, tekniker, civilingenjörer och andra måste känna att
deras extra arbetsinsat-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ser ger
avkastning, att det blir något över efter skatt om de jobbar extra. Och vi
andra har intresse av att det blir någonting över också för dem, därför att
deras arbetsinsatser är viktiga för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den avslutande partiledardebatten före valet nämnde jag
ett konkret exempel som ställer den här frågan i blixtbelysning. Läkaren Dan
Nilsson, som är verksam i det läkarglesa Värmland, ställde i en tidningsartikel
frågan om det var rimligt att det skulle löna sig bättre för honom att hugga
ved än att ta emot patienter. Marginalskatten gav nämligen sådana effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är; Vilket är viktigast? Att vi kapar Dan Nilssons
toppinkomst eller att vi uppmuntrar honom att ta emot fler patienter? För oss
är svaret självklart; det är bättre fördelningspolitik att hjälpa sjuka
människor än att kapa toppinkomsterna för läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma sak gäller när personer med goda inkomster genom
lägre marginalskatter skulle kunna uppmuntras att bygga ut företag eller att
göra riskfyllda satsningar i näringslivet. Det kan ge jobb åt människor, vilket
är fördelningspolitiskt viktigare än att hindra några tusen personer att tjäna
litet mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokratisk fördelningspolitik handlar alltför
mycket om att kapa toppar. I de senaste årens finansplaner har man bland de
viktiga fördelningspolitiska åtgärderna ofta nämnt höjda förmögenhets-, arv-
och gåvoskatter, vinstdelningsskatt, urholkat inflationsskydd och liknande
åtgärder. Vi tycker att allt detta är dålig fördelningspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långt viktigare är att uppmuntra människor att skapa nya
arbetstillfällen och att se till att det lönar sig när de gör insatser för
människor som verkligen behöver deras hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför anser vi att det är angeläget att sänka
marginalskatterna så att nästan alla får behålla minst hälften av en
extrainkomst eller en inkomstökning. Jag är övertygad om att de flesta tycker
att det är en mycket rimlig princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan reform är inte heller särskilt dyr. Den kostar t.
ex. långt mindre än den inkomstskattereform som genomfördes under åren
1983-1985. Om den reform som jag nu har förordat skulle genomföras, t. ex.
under de kommande tre åren, ligger kostnaden per år på under 1 miljard kronor.
Och då har ingen hänsyn tagits till de positiva effekter som en sådan reform skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ge-</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att sänka marginalskatterna på det sätt som jag här har
redovisat är viktigt. Däremot är det inte möjligt att nu genomföra stora
generella skattelättnader. Vi måste skära ned de offentliga utgifterna för att
få bukt med budgetunderskottet. Men att ovanpå det minska dem för att också
skapa utrymme för stora skattelättnader som kostar många miljarder är enligt
vår mening inte möjligt. Det skulle kräva ingrepp i välfärdssystemet som vi
inte kan medverka till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Att kapa topparna är alltså dålig fördelningspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bra fördelningspolitik är att söka upp och undanröja den
ofärd som fortfarande finns mitt i välfärden. Där kan vi politiker göra viktiga
fördelningspolitiska insatser som för många människor innebär skillnaden mellan
lidande och glädje.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bra
fördelningspolitik är att ta itu med de långa köerna inom sjukvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är en
orimlig ofärd att den som i hela livet har haft en god syn, som har rört sig
obehindrat, som har läst morgontidningen och följt TV-programmen, blir
handikappad och beroende av hjälp när en enkel operation skulle kunna ge synen
åter. Det är en orimlig ofärd när människor tvingas leva med svåra smärtor,
kanske rullstolsbundna, på grund av krånglande leder trots att ett enkelt
ingrepp skulle kunna ge dem rörelsefriheten åter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På flera håll i landet är väntetiden för den här typen av
operationer flera år. Det är angeläget att organisera och effektivisera den
svenska sjukvården, så att väntetiderna kan minskas avsevärt. Ett sätt att
skapa resurser för att uppnå sådana syften är att släppa fram fler enskilda
initiativ inom sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bra fördelningspolitik är också att prioritera rätten till
ett eget rum i långvården. Det är en orimlig ofärd att många människor som
tvingas leva sitt liv på institution saknar rätten att själva bestämma vem de
vill dela rum med - eller om de vill bo i ett eget rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets kampanj för rätten till ett eget rum har
väckt stort gensvar bland väljarna. Till min glädje konstaterar jag att statsministern
i sin regeringsdeklaration bl. a. slår fast att "mer hemlika förhållanden
bör skapas inom långvården". Kanske kommer regeringen under detta riksmöte
att stödja folkpartiets krav på en tioårsplan för förverkligandet av rätten
till ett eget rum. Det vore bra fördelningspolitik!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Valet blev en oväntat stor men desto mer
glädjande framgång för folkpartiet och för socialliberalismen. Resultatet
innebär att folkpartiet åter får en central ställning i svensk politik. Åter
står den avgörande kampen i svensk politik mellan socialliberalism och
socialdemokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en allmänt positiv inställning till välfärdsstaten
förenas dessa ideologier, men i den politiska kampen är det trots allt
skillnaderna som är viktiga. Mot socialHberalismens starka tilltro till
marknadsekonomin står socialdemokratins grundmurade misstro. Mot
socialliberalismens starka tilltro till enskilda människors möjligheter att
själva forma sina liv och träffa också verkligt viktiga val står
socialdemokratins grundmurade misstro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ge människor större möjligheter att forma sina liv, säger
vi liberaler. Lägg mer och mer av besluten i politikers händer, säger
socialdemokraterna. Här går den viktigaste skiljelinjen i svensk politik under
kommande år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
THORBJÖRN FÄLLDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Årets val blev en mycket svår förlust för
oss. Det ger naturligtvis anledning till en djupgående och inträngande analys
av orsakerna till flera dåliga valresultat. Och det arbetet har redan satts i
gång. Målet för alla som deltar i detta är att centerpartiet skall återta
förlorade positioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valets ende segrare blev folkpartiet, och jag gratulerar
uppriktigt till den stora framgången. Folkpartiets framgång ledde också till
att mitten återigen är den näst största politiska kraften här i riksdagen, och
det ser vi inom centern som en stor fördel. Såväl moderater som
socialdemokrater hade nog räknat med och hoppats på att moderaterna skulle ha
den positionen också efter detta val.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
som haft förmånen att regera under en kraftig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högkonjunktur
har trots detta gjort förluster. Regeringen har nu en svagare pariamentarisk
ställning än under förra valperioden. Beroendet av kommunisterna har ökat
genom att de icke-socialistiska partierna tillsammans är större än
socialdemokraterna. '</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom sitt eget agerande har socialdemokraterna blockerat
möjligheterna till paketlösningar och förhandsuppgörelser innan regeringen
lägger sina förslag på riksdagens bord. I varje fall gäller detta för
centerpartiets del. Den socialdemokratiska regeringen har cementerat
blockpolitiken. Och man har gjort det under parollen "Sverige är på rätt
väg". Tillsammans med kommunisterna har regeringen valt att styra in på en
väg som leder till ett socialistiskt och kollektivistiskt samhälle. På
skyltarna längs vägen kan man läsa;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollektiva löntagarfonder, som syftar till att förändra
äganderätten i näringslivet i socialistisk och i kollektivistisk riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till ny plan- och bygglag som innebär allvarliga
ingrepp i den personliga äganderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag som
tar ifrån fiskare deras fiskerätt utan ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag som hindrar bostadsrättsinnehavare att sälja sin
lägenhet till vem man vill. Kollektivet ges förköpsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Centern accepterar inte detta vägval, och vi
kommer att efter måttet av förmåga här i riksdagen bekämpa det och ute hos
allmänheten bilda opinion för ett decentralistiskt samhälle, som bygger på en
marknadsekonomisk grund där sociala krav och miljökrav kommer till klart
uttryck. Det är på denna ideologiska grund som människornas företagsamhet och
initiativkraft får det nödvändiga utrymmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om den ekonomiska situationen har regeringen
inte sagt något konkret i sin regeringsdeklaration. Och detta trots att
regeringen måste betrakta situationen som bekymmersam. Regeringen kan rimligen
inte vara oberörd av de förhållanden som nu råder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
svenska löneökningstakten är klart högre än i våra konkurrentländer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
offentliga sektorn styr lönebildningen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De svenska
marknadsandelarna på världsmarknaden sjunker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter en kort men intensiv uppgång kommer investeringarna
enligt konjunkturinstitutet att sjunka nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bytesbalansen
har försämrats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetslösheten
hotar att stiga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S.erige
har västvärldens näst högsta inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige
har en extremt hög ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är med denna verklighet för ögonen som socialdemokraternas
budskap till väljarna har varit; Sverige är på rätt väg - ge oss förnyat
förtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högkonjunkturen och devalveringarna skapade ett utrymme
för en uppgång i den svenska ekonomin. Och i denna atmosfär har genom den
socialdemokratiska propagandan det krismedvetande som tidigare byggts upp gått
föriorat. När andra länder växlade ner sin löne- och prisökningstakt har
Sverige legat kvar på sin höga nivå. Resultatet blev oundvikligt; undergrävd
konkurrenskraft, minskad export, ökad import, försämrad bytesbalans. Och i
förlängningen hotar en ökad arbetslöshet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbankschefen pekade för ett par veckor sedan på
obalansen i den svenska ekonomin och uttalade en allvarlig varning för den
pågående utvecklingen. Om man tittar på reaktionen från arbetarrörelsen så
finner man att finansministern sade att han ville vänta, statsministern sade
att han inte satt sig in i frågan och LO-ordföranden sade att riksbankschefen
borde avgå. Det senare påminner om den klassiska metoden att hugga huvudet av
budbäraren om han framför obekväma underrättelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Centerpartiet har samma syn på den ekonomiska
politikens inriktning som vi redovisade under valrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att det för det första krävs en lägre lönekostnadsutveckling.
Den konkurrensutsatta sektorn måste ovillkorligen få vara löneledande. Alla
följsamhetsklausuler måste bort ur avtalen. Marginalskatterna får inte skärpas
utan behöver sänkas. Därvidlag måste de stora skillnaderna i kommunalskatt
minskas. Höga marginalskatter leder till höga lönekrav. Därför krävs en
inflationsskyddad skatteskala. Skyddet för tredje man vid konflikter på den
offentliga arbetsmarknaden måste förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra har en minskning av det statliga
budgetunderskottet en avgörande roll i inflationsbekämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje är det nödvändigt att hejda de ständiga
skatte- och avgiftshöjningarna, inte minst därför att dessa tillhopa svarar för
en betydande del av inflationen. Ett stopp för skatte- och avgiftshöjningar
skulle också öka statens trovärdighet gentemot övriga aktörer på den ekonomiska
politikens område när det gäller inflationsbekämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en sådan politik och med ett återupprättat
krismedvetande kan vi börja den mödosamma vägen mot ekonomisk balans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
har under sommaren lagt fram förslag till ny plan- och bygglag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett enigt lagråd konstaterade i sitt yttrande över
förslaget att reglerna för översiktsplanen inte är förenliga med grundlagen.
Bostadsministern har i propositionen inte lämnat några förslag till
förbättringar - han har bara försökt förklara sig. Här står rättsuppfattning
mot rättsuppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hela lagkomplexet präglas av en storebrorsattityd som vi
sett många exempel på från socialdemokraternas sida. Lagen har
grundinställningen att samhället alltid vet bäst. Samhället skall planera för
medborgarna in i minsta detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi i
centern anser att samhällets planering kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraven på bygglov kan minskas väsentiigt speciellt vid om-
och tillbyggnad. Det kan, herr talman, inte vara nödvändigt att fråga kommunen
om lov för varje ny takkupa eller för varje tillbyggnad av ett garage. Det kan
heller inte vara ett väsentligt samhällsintresse att utseendet på varje sådan
om- eller tillbyggnad skall registreras i ett kommunalt arkiv. Centern kommer i
sin motion att lägga fram förslag på långtgående förenkUngar när det gäller
bygglovsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ersättningsreglerna finns det anledning att
kommentera något utförligare. Detta lagförslag är återigen ett exempel på hur
socialdemokraterna metodiskt urholkar den personliga äganderätten. De regler
som finns i förslaget visar en skrämmande brist på förståelse för att
fastigheter såväl i städerna som på landet ägs av enskilda människor som där
har sitt sparade kapital.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler som föreslås kan få mycket allvarliga
konsekvenser för ägare av jord- och skogsbruksfastigheter, men de kan få rent
förödande effekter för många som äger fastigheter i städer och i tätorter. Låg
mig exemplifiera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunen får enligt lagförslaget långtgående befogenheter
att utfärda skyddsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ekonomiska ansvaret för de bevarandeåtgärder som
följer med detta läggs i stor utsträckning på fastighetsägaren. Han skall få
ersättning om han lider som det heter "betydande skada". Vad som
räknas som betydande skada definieras inte direkt, men det framgår att bostadsministern
menar att en fastighetsägare själv skall bära en värdenedsättning på sin
fastighet med mellan 10 och 20% av byggnadens värde, innan ersättning skall
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte svårt att i varje stad hitta många exempel på
äldre fastigheter där denna regel skulle kunna tillämpas. Är fastigheten värd 1
milj. kr. skall fastighetsägaren enligt lagförslaget alltså tåla sådana
bestämmelser att värdet på hans fastighet sjunker med låt oss säga 150 000 kr.,
innan någon ersättning skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad man dessutom totalt har bortsett ifrån är att
fastigheter normalt är belånade. Att en sådan fastighet är belånad för 800 000
kr. är ju inte direkt ovanligt. Banken skriver inte ner lånen därför att
kommunen utfärdar restriktioner. Hela värdeminskningen måste då tas från
ägarens egeninsats. Så som reglerna är konstruerade får ägaren i exemplet 75 %
av sin förmögenhet i fastigheten konfiskerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kreditgivare är också skyldig att se till att lånen
står i rimlig proportion till fastighetens värde. Skall lånen stå i samma
proportion till värdet som före restriktionen innebär det i exemplet en extra
amortering på 120 000 kr. Hur många klarar det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vårt ställningstagande med anledning av den
nya lagens konstruktion är att vi kommer att yrka avslag på de delar som står i
strid med vår rättsuppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller miljöpolitiken har regeringen gett några
besked. Man har bl. a. tillsatt en miljöminister. Värdet av denna
omorganisation inom kanslihuset är det svårt att ha en mening om på förhand.
Det är först i efterhand vi vet om detta blir ett framsteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första provet som den nye miljöministern ställs inför
är när det gäller att i praktisk politik omsätta ett annat besked som
socialdemokraterna gav i valrörelsen, nämligen att användningen av bekämpningsmedel
i jordbruket skall halveras under den kommande femårsperioden. Jag tror att jag
kan försäkra regeringen om att alla - hela den svenska opinionen och alla som
har praktisk erfarenhet av hur och när dessa medel används - är spända på att
få veta hur denna halvering skall gå till. Skall man på varje
jordbruksfastighet kontrollera att denna efter en viss tid använder bara halva
mängden jämfört med i dag? Eller skall vissa preparat förbjudas, och i så fall
vilka? Eller kommer man att införa något slags tvåprissystem i nästa
jordbruksavtal, så att den som kan visa att bekämpningsmedel inte har använts
får ett högre pris för sina produkter?</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>/</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under valrörelsen kände ni socialdemokrater inget behov av
att redovisa hur minskningen skall ske. Jag tycker att det är viktigt att
ställa frågan om' regeringen på den punkten har något besked att ge här i
riksdagen nu i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vår del strävar vi efter att minska användningen av
bekämpningsmedel och andra kemikalier i våra livsmedel till ett absolut
minimum. Denna strävan gäller inte bara i jordbruksdriften utan också i
förädlingsledet. Kanske, jag säger medvetet kanske, var det bättre förr när man
inte tillsatte konserveringsmedel utan vi fick leva med att limpan kunde mögla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi inom centerpartiet sätter nu liksom tidigare vårt hopp
till vetenskapen och är beredda att öka anslagen till forskning inom hela
livsmedelsområdet. Forskningens företrädare har ju anmält att de behöver
avsevärd tid. De säger att om de får tillräckliga resurser så kan de om 10 ä 15
år ha'den nödvändiga kunskapen för att föreslå verksamma åtgärder. Men, herr
statsminister, om det är så att ni inom socialdemokratin redan nu vet hur man
kan halvera användningen av bekämpningsmedlen, så kan ju behovet av
forskningsresurser inte vara så stort som vetenskapsmännen anser. Därför är
det viktigt att vi här i riksdagen så snart som möjligt - helst i dag - får
besked om hur ni avser att genomföra den utlovade halveringen. Om den är möjlig
att genomföra utan hjälp av forskningen, då kan ju forskningen koncentreras på
de problem som återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag försäkrar er att jag ställer frågan därför att jag
tycker den är viktig. Det är viktigt att kunna få ned bruket av kemikalier och
bekämpningsmedel till ett absolut minimum. Men det måste också vara viktigt för
hela riksdagen -när det gäller att ta ställning till framställningar från
vetenskapsmän och forskare - att veta om problemet är enklare än vad också
forskarna har trott. Om ni har en lösning där - låt riksdagen få veta det! Då
kan vi ju disponera forskningsresurserna på ett annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Annorlunda förhåller det sig när det gäller
försurningsproblemen. Därvidlag vet vi vad som i all huvudsak förorsakar
försurningen, och vi vet också vilka åtgärder som måste vidtas för att
förbättra situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här frågan har många dimensioner. Luftföroreningarnas
effekter på skogen är väl dokumenterade. När det gäller växtlivet i övrigt är
förhållandena mer oklara. Då det gäller äldre byggnadsverk, som har stått
relativt oförändrade genom sekler, har de senaste decennierna inneburit påfrestningar
genom just luftföroreningar som dessa byggnadsverk inte klarar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncentrationen av luftföroreningar är allra störst i de
hårt trafikerade tätorterna. Dessa föroreningars påverkan på människan är
dåligt klarlagda. Det är lätt att instämma i vad Gunnar Hedlund sade när han
fick frågan om sin syn på försurningen. Han svarade då: "Det som är
skadligt för våra träd kan inte vara bra för människan."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människorna har rätt att känna trygghet i sin livsmiljö.
Vi måste ta deras oro på allvar. Det är en viktig dimension i arbetet för en
god miljö - det må gälla arbetsmiljön, den yttre fysiska miljön eller den
sociala miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofta hör man - oftare förr än nu - att miljöhänsyn kostar
pengar och att vi som samhälle inte har råd att vidta de nödvändiga åtgärderna.
Men utvecklingen visar att det ofta kan vara precis tvärtom, också i rent
ekonomisk mening. När vi från centerpartiets sida gjorde en studieresa i
Västtyskland för att studera skogsdöden, pekade man på vad det skulle betyda
rent ekonomiskt att virkesproduktionen genom skogsdöden skulle komma att minska
så att det skulle bli svårt att få tillräckligt med virke till sågverken och
pappersbruken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta visar att om man skjuter upp nödvändiga åtgärder
därför att man tycker att de är för kostsamma, kan det innebära att man i ett
senare skede får betala mångdubbelt mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller åtgärder mot luftföroreningarna, och då i
synnerhet mot bilavgaserna, är regeringens uppskovstaktik beklaglig. Här ligger
fara i dröjsmål, och varje år som går utan att åtgärder sätts in innebär en
stor förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl statsministern som energiministern har under
valrörelsen sagt att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010, och det
är bra. Men om denna avveckling skall vara praktiskt möjlig måste den ske successivt.
Den uppfattningen gav socialdemokraterna klart uttryck åt omedelbart efter
folkomröstningen. Man krävde då att en utredning skulle tillsättas för att
utarbeta en plan för avveckling. Så skedde också, men i utredningen hade
socialdemokraterna inget intresse av att ett sådant förslag lades fram. Och på
den vägen är det. Ingenting händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under valrörelsen blev det klart att man på den
icke-socialistiska sidan var beredd att starta ett sådant arbete om man fick
regeringsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga är nu; Är den socialdemokratiska regeringen
fortfarande ointresserad av att starta ett konkret arbete för kärnkraftens
successiva avveckling? Avser regeringen att helt överlåta detta arbete till
kärnkraftsindustrin?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reaktorn Ringhals 2 har stora problem med sina ånggeneratorer.
Efter flera reparationer vill man nu byta ut dessa generatorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten om kärnkraftens avveckling har ofta cirkulerat
kring reaktorernas tekniska livslängd. Ånggeneratorerna får anses vara en
vital och viktig del av en kärnkraftsreaktor. Den tekniska livslängden för
dessa generatorer är av allt att döma kortare än vad tekniker och experter
tidigare har uppgivit för oss politiker, och därför vill man nu byta ut
generatorerna, för att på det, viset förlänga reaktorns tekniska livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer att arbetet med att byta ånggeneratorer
innebär stora risker för höga stråldoser för dem som skall utföra jobbet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnaden
har beräknats till 1,2 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Inom centerpartiet anser vi det vara fel att
göra denna ombyggnad. Det är fel att utsätta människor för dessa
strålningsrisker, och det är fel att satsa ytterligare en styv miljard på den
kärnkraft som skall avvecklas. De kommande investeringarna på energiområdet
skall enligt vår uppfattning satsas på de alternativ som skall ersätta
kärnkraften. När Ringhals 2 inte längre kan drivas med betryggande säkerhet
skall den reaktorn stängas av, som ett led i den successiva avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I ett läge där de totala resurserna är knappa
är det särskilt viktigt med en medveten fördelningspolitik. Socialdemokraterna
försökte genom hela valrörelsen framställa sig själva som den verkliga garanten
för en fördelningspolitik som slog vakt om de sämst ställda. Men i sak har
deras förslag inte den innebörden. Man behöver bara titta på de förslag som
socialdemokraterna lägger fram när det gäller pensionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ojämförligt sämst ställda pensionärerna är de som bara
har folkpension, dvs. de som inte har något pensionstillskott och inte heller
någon ATP eftersom de begärde utträde i början av 1960-talet. Dessa pensionärer
har i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dag 1 744
kr. i månaden att leva av. Trots flera förslag från vår sida att ge dem
pensionstillskott har det blivit nej här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna sade i sitt valmanifest att
ersättningen för delpension skall räknas upp från 50 till 65 % under
valperioden, och det beskedet gavs också i regeringsförklaringen. Delpensionen
kan i dag uppgå till 3 917 kr. per månad. Den vill socialdemokraterna nu höja
till 5 092 kr. per månad, en höjning med 1 175 kr. per månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lägg märke' till detta - för socialdemokraterna är det
viktigare att höja delpensionen med 1 175 kr. i månaden för den som har 3 917
kr. plus halva sin arbetsinkomst än det är att höja pensionen med en enda krona
för den som bara har 1 744 kr. per månad att leva av!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan är verkligheten bakom den socialdemokratiska
fördelningspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vår del kommer vi att fortsätta arbetet med att
förbättra för just de sämst ställda. Vi kommer bl. a. att återkomma med kravet
att de s.k. undantagandepensionärerna skall ha rätt till pensionstillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det råder inget tvivel om att barnfamiljerna är en mycket
utsatt grupp. Det gäller den ekonomiska situationen - särskilt för
flerbarnsfamiljer och familjer med små barn. Det gäller också frågan om
valfrihet, dvs. möjligheten att välja omsorgsform för barnen. Därvidlag måste
den egna arbetsinsatsen inom familjen helt eller delvis kunna utgöra ett
alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bred opinion i befolkningen och bland barnfamiljerna
kräver rättvisa och valfrihet i barnomsorgen. Centerpartiet kommer att
fullfölja arbetet för vårdnadsersättning, dvs. en ersättning för arbete med de
egna barnen. Den skall vara beskattad och därmed grunda rätt till pension och
andra sociala förmåner. Vårdnadsersättningen skall utgå till alla barnfamiljer,
och vi har föreslagit 24 000 kr. per familj och år så länge barnen är i
förskoleålder. Då ges också ekonomiska möjligheter att utnyttja den lagstadgade
rätt till förkortad arbetsdag som nu finns för småbarnsföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns skäl att fråga; Kommer ni socialdemokrater att
framhärda i att det är genom politiska beslut som valet av omsorgsform skall
styras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss är det självklart att föräldrarna själva gör det
bästa valet. Men om de skall ha valfrihet, så får inte alla resurser styras
till den kollektiva barnomsorgen. Detta, herr talman, är ett avgörande skäl för
vårt krav på att införa vårdnadsersättning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6
LARS WERNER (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Årets val var det val när Sverige för första
gången på 55 år skulle få en högerman som statsminister. Uppiggade av olika
opinionsundersökningar utsåg redan i våras borgerliga ledarskribenter och
andra massmedierepresentanter Adelsohn till statsminister. Adelsohn själv var
så säker på vinst att han också visste att ge besked om att han skulle
rivstarta - han skulle genomföra ett systemskifte efter valet. Dess bättre gick
det nu inte så illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Illa gick det just för de mest extrema högerkrafterna,
representerade av moderata samlingspartiet. Moderaterna inte bara misslyckades
med att erövra statsministerposten - de gick också kraftigt tillbaka. Vad man
än jämför med - de höga opinionssiffrorna på närmare 30 % kring årsskiftet
eller 1982 års valresultat - så förlorade högerkrafterna. Det var bra för
Sverige och det vara bra, tror jag, för flertalet människor i landet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet, som aldrig vågade eller orkade säga ifrån
om moderaternas rivstart och systemskifte, gjorde också ett dåligt val. Trots
det mycket märkliga valsamarbetet med kds, som ju var tänkt att ge centern fler
röster, förlorade man uppemot 170 000 röster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet, som i huvudsak var överens med moderaterna om
den politiska färdriktningen men som i valrörelsens slutskede insåg de
politiska realiteterna och gjorde skarpa markeringar gentemot moderaternas
högerpolitik gjorde däremot ett bra val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att slutsatsen av de borgerliga partiernas
valresultat är att inte ens de borgerliga väljarna ville veta av vare sig en
rivstart eller ett systemskifte, i moderat tappning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högerpolitiken avvisades, högervågen knäcktes - i varje
fall för den här gången. Men självfallet är kampen mot högerkrafterna, för
frihet, demokrati och jämlikhet, för den skull inte vunnen eller avslutad.
Valresultatet skapade dock förutsättningar för en fortsatt framgångsrik kamp
mot nyliberalismen, även om den nu kommer att företrädas i förklädnad av
folkpartipolitik -alltså en anständigare och mer kultiverad form av den politik
som Adelsohn inledde och avslutade valrörelsen med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet resulterade i en fortsatt arbetarmajoritet. För vår
del upprepade vi i stort sett våra två senaste valresultat. Regeringen
förlorade ca 40 000 röster 'och sju mandat i riksdagen, och har nu efter valet
färre mandat än de tre borgerliga partierna tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har föranlett mänga att ställa frågan om inte
regeringen nu står inför ett vägval. Skall regeringen luta sig åt höger eller
åt vänster? Skall den söka stöd och uppgörelser med de tre partier som man
bekämpade under valrörelsen och under den gångna valperioden? Eller har man
tagit intryck av valresultatet, av det missnöje som finns bland de egna
väljarna inom arbetarrörelsen, och bestämt sig för att ta ett steg åt vänster?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills vet vi inte det. Regeringsförklaringen lämnar
nämligen den frågan obesvarad. Jag tror att man i regeringsförklaringen är
medvetet oklar, och det tycks som om regeringen ännu inte har bestämt sig. För
vår del står vi fast vid vad vi sade under valrörelsen; Vi är beredda att både
diskutera och göra upp med regeringen, om den väljer att gå åt vänster i
stället för åt höger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De politiska debatterna i valrörelsen och
också till vardags häri riksdagen är, som jag-säkert tillsammans med många
andra-uppfattar dem, oftast mycket kortsiktiga och inriktade på enskilda
frågeområden och enstaka detaljfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns dock, så här direkt efter ett val och i början
av en ny valperiod, anledning att lyfta blicken över de kortsiktiga och mest
näraliggande dagsfrågorna och i stället försöka att anlägga ett längre
perspektiv på politiken och samhällsutvecklingen - kanske resa frågor och dra
upp riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är ett rikt och högt utvecklat land. Vi har rika
naturtillgångar; skog, malm, vattenkraft. Vi har ett stort tekniskt kunnande,
skickliga arbetare och tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige finns, mer än kanske i något annat jämförbart
land, förutsättningar för att ge människor ett bra liv, ett bra liv i
meningen; rätt till arbete, en god levnadsstandard, social trygghet, kultur
och utbildning, insyn och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inflytande.
Men tyvärr, trots alla dessa goda förutsättningar, är detta fortfarande
målsättningar som står kvar att uppfylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige betraktades länge som ett föregångsland men är det
inte längre i den meningen. Det räcker inte som förklaring att säga att de
andra länderna har hunnit i kapp oss. Svaret står snarare att finna i vårt eget
land. Någonting har hänt. Och vad är det som har hänt? Jag har inga färdiga
svar på den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bara något tiotal år sedan fanns framtidsvisioner, en
beslutsamhet att riva ner orättvisor, att förändra samhället till att bli mer
jämlikt och demokratiskt. Jag minns den socialdemokratiska partikongressen året
efter valnederlaget 1966, som inte bara skapade entusiasm och engagemang utan
också kom att bli, i vart fall tidvis, upptakten till en bred diskussion som
spände över nästan alla samhällsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen har ställt Sverige inför en rad svåra
problem och frågor - problem och utmaningar för kanske framför allt
arbetarrörelsen. Vi står naturligtvis inte maktlösa inför utvecklingen. Vi kan
styra utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det finns i dag några, ett fåtal, som påverkar vår
framtid mer än andra. Jag menar de mäktiga storfinansfamiljer och stora
kapitalägare som påverkar vårt lands framtid på en rad viktiga områden långt
mer än riksdag och regering gör, långt mer än de miljontals löntagare gör som
skapar landets tillgångar men som i huvudsak bara kan påverka utvecklingen vid
valen vart tredje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ingen överdrift att i dag säga att arbetarrörelsens
traditionella värderingar om rättvisa, solidaritet och jämlikhet har trängts
tillbaka. Det är i detta sammanhang som min fråga kommer in: Vad har socialdemokratin
och regeringen för framtidsvisioner? Var finns de socialdemokratiska
framtidsvisionerna, viljan och lusten att bryta ner orättvisorna och bygga upp
en socialistisk framtid?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har en i internationell jämförelse låg öppen
arbetslöshet, men detta faktum gör det ju inte lättare för dem som i dag likväl
går utan arbete. Arbetslösheten har dessutom ökat stadigt under senare år. Det
har blivit mycket svårare för kvinnor, ungdomar och handikappade att få arbete.
Vi har fått långtidsarbetslösa, människor som har blivit utförsäkrade och
fallit ur arbetslöshetsförsäkringen - detta underbara ord, detta underbara
språk. Detta upplevs hårdare av dem som går utan jobb i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att ytterligare tiotusentals människor kommer ut på
arbetsmarknaden. Vi vet att vi står inför stora, omvälvande tekniska
förändringar. Den nya tekniken ökar produktionen och effektiviteten i
näringslivet. Den skapar nya produkter, nya arbeten och nya arbetsplatser. Den
gör det möjligt att avskaffa tunga, smutsiga och farliga arbeten. Men samtidigt
vet vi att den rationaliserar bort arbeten, slår ut gamla arbetsplatser, skapar
nya miljö- och arbetsmiljörisker. Den nya tekniken slår i dag ut fler arbeten
än den ger. Vi kommer således att få ännu fler arbetslösa. Grupper som hittills
varit förskonade kommer att drabbas lika hårt som t. ex. kvinnor, ungdomar och
handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en rapport till LO-kongressen 1981 uppskattade man att
uppemot en miljon människor skulle utestängas från den ordinarie
arbetsmarknaden fram till 1990, dvs. om inget drastiskt görs. Om de fria
marknadskrafterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985 </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>storfinans
och storföretag får bestämma över den fortsatta utvecklingen, går vi
obönhörligen emot en mörk och dyster framtid, med en mycket omfattande öppen
arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet går det att bryta denna utveckling. Det går
naturligtvis inte under en valperiod. Det går inte att under en valperiod klara
arbetslösheten, eftersom det till detta behövs lösningar som sträcker sig över
flera valperioder. Planer måste t. ex. utarbetas för att bygga ut den
offentliga sektorn. Vi behöver fleråriga planer för bostadsbyggande och
ROT-program. Vi behöver en avvecklingsplan för kärnkraften och ett samlat
program för investeringar i alternativ energi för att kunna avveckla
kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löntagarnas och samhällets demokratiska inflytande måste
utvidgas och marknadskrafternas begränsas i motsvarande grad. Riksdag och andra
samhällsorgan måste på ett samlat sätt angripa arbetslösheten. Löntagarfonderna,
Olof Palme, menar vi måste användas på ett mer aktivt sätt för att skapa nya
arbeten, och vi menar att fondsystemet måste byggas ut och utvecklas också efter
1990. Det behövs fler steg, det här får inte vara det enda steget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt fler inser också att vi inte kommer att klara av att
ge alla människor rätt till arbete utan att sänka arbetstiden och att kraftigt
bygga ut vuxen- och vidareutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att det går att på ett bestående sätt minska
arbetslösheten. Men det kräver en helt annan politik, en målmedveten och mer
framtidsinriktad politik än den som bedrivs i dag. Det är möjligt att det låter
hårt, men vi menar att den huvudlinje som regeringens och socialdemokratins
politik i dag följer på ett enkelt sätt kan uttryckas som att man skapar så
goda betingelser som möjligt för storfinans och storföretag, i synnerhet för
den svenska exportindustrin. Vi menar att det är en passiv nederlagslinje. Den
medför i förlängningen att regeringen låter sig styras i stället för att styra.
Regeringen drivs till allt felaktigare åtgärder, som t. ex. att blanda sig i
avtalsrörelserna i syfte att hålla tillbaka löntagarnas reallöner för att hålla
näringslivets vinster uppe - allt draperat i formler om bevarad konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här strider inte bara mot arbetarrörelsens gamla
värderingar och idéer - det är en osjälvständig och i grunden borgerlig
politik, som inte klarar arbetslösheten. Därför frågar vi: Vilka besked har
regeringen att ge? Är ni beredda att ompröva den på kort sikt nödvändiga
arbetsmarknadspolitiken och i stället främja en långsiktig
sysselsättningsskapande politik, som bryter arbetslösheten och som kan skapa
nya arbeten? Detta är inte bara en valfråga. Det är en huvudfråga de närmaste
åren för många människor här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aldrig någonsin har det producerats så mycket och aldrig
någonsin har vinsterna varit så höga som i dag i vårt land. Men detta till
trots - eller kanske just därför- växer de ekonomiska och sociala orättvisorna.
Inkomstklyftorna ökar. De lågavlönade halkar efter. Inkomstutjämningen har
avstannat. Kvinnorna tjänar fortfarande åtskilligt mindre än männen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets fördelningspolitik har alltmer förlorat sina
tidigare progressiva inslag. De högavlönades inkomstskatter sänks, samtidigt
som stora pris- och hyreshöjningar urholkar vanliga människors ekonomi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har gått så långt att uppemot en halv miljon människor
i dag behöver socialbidrag för att klara sig - och då har de bara ett minimum
att leva av. Skattepolitiken spelar i dag en avsevärt mindre
fördelningspolitisk roll än den gjorde på t. ex. Ernst Wigforss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Drar man ut den här utvecklingen några år framåt i tiden,
anar man vad vi har att vänta oss. Vi kan se i vår omvärld vilka följderna
blir. Även här i Stockholmsområdet kan vi se att vi redan har hunnit en bit på
den här otäcka vägen. I Stockholmsområdet finns extrem rikedom och social fattigdom
sida vid sida. Här har uppstått särskilda reservat för de välbärgade och andra
områden för vanligt folk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste bli en huvuduppgift för arbetarrörelsen att
bryta denna utveckling. De borgerliga partierna har inga visioner i den
riktningen. En rättvis fördelningspolitik måste fördela landets tillgångar på
ett rimligare sätt än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tilltagande spekulationen och
"klipp"-ekonomin måste brytas. Inkomstskatterna måste återigen utgå
efter principen om skatt efter bärkraft. Samhället måste verka för att hålla
nere i stället för pressa upp priser och hyror. Löntagarna måste fritt, utan
inblandning, få förhandla om sina löner och arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men för framtiden är det också allt viktigare att se till
vår livskvalitet -viktigare än att bara se efter vad man får i sina plånböcker;
vi riksdagsmän klarar oss, som det ser ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstiden måste sänkas. Det ger fler jobb, men framför
allt behövs en arbetstidsförkortning för att stärka jämställdhetssträvandena
och ge oss förutsättningar för att leva ett rikare liv och att utvecklas som
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämlikhets- och jämställdhetssträvandena, som trängts
tillbaka, måste på nytt in i politikens centrum. Det är gott och väl med
högtidliga tal och vackra löften, men framtiden kräver nu konkreta handlingar
och åtgärder. Det är t. ex. hög tid att kvinnorna garanteras lika rättighet
till arbete och utbildning. Det är en gammal fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För arbetarrörelsen måste det också vara en angelägen
uppgift att ge röst åt och stöd för samhällets svaga, att stödja gamla och
sjuka, isolerade och utslagna. Vår rättvise- och solidaritetskänsla bjuder oss
att med kraft angripa och riva ner alla hinder som står i vägen för de
handikappades möjligheter och rätt till arbete, kultur, trygghet och ett rikare
liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årtionden av försummelser och omedvetenhet om vår natur
och miljö ger sig nu på ett drastiskt sätt till känna. Arbetare dör av asbest
och andra farliga ämnen på arbetsplatserna. Industriutsläpp förstör vår luft,
våra sjöar och våra vattendrag. Växter och djurarter dör ut. Detta är oftast
resultat av gamla försyndelser. Vi vet att utvecklingen har varit
explosionsartad. En rad nya ämnen har tillkommit, utsläppen har blivit allt
fler och allt farligare. Ingen kan med säkerhet uttala sig om vilka
konsekvenser detta får på sikt. Ingen vet vilka arbetsmiljöfaror och
arbetsskador det kan komma att ge. Ingen vet hur vår natur och livsmiljö
påverkas. Det enda vi vet är att detta kommer att få konsekvenser, och vi anar
nog alla att de blir betydligt allvarligare än de som vi ser i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nu utnämnt ett statsråd för miljöfrågor.
Det är bra. Kopplingen med framtidsfrågorna är riktig och viktig. Men om detta
skall bli</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett steg i
rätt riktning och inte bara en innehållslös gest, måste ju också miljöhänsynen
få politiska konsekvenser, dvs. den alltför passiva och otillräckliga miljöpolitiken,
som nästan alltid fått stå tillbaka för kortsiktiga ekonomiska intressen, måste
få ökad tyngd och faktiskt bli överordnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöfrågorna är framtidsfrågor, som kräver konkreta
åtgärder redan i dag. Det räcker inte med att utse en minister för miljöfrågorna.
Nej, nu behövs en helt ny politisk inriktning som tar miljöfrågorna på större
allvar än hittills. Miljöaspekterna måste självfallet vägas in i allt politiskt
arbete, inom ekonomin, arbetsmarknadspolitiken, skattepolitiken osv. Vi hoppas
på en sådan politisk förnyelse från regeringen, men vi väntar fortfarande på
konkreta tecken i den riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en annan framtidsfråga - och kanske den allra
viktigaste - är frågan om fred, nedrustning och solidaritet, inte bara i
internationell mening utan också i nationell mening. Vi är överens om och
stödjer regeringens olika insatser för att främja en global avspänning och
nedrustning. Men vi menar att regeringens insatser på det nationella planet
inte alltid går i takt med det internationella agerandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Således arbetar regeringen aktivt för att stoppa
kapprustningen, men medverkar sedan till att ge fortsatt näring åt
kapprustningen genom att öka de svenska militärutgifterna. Dessutom inte bara
medverkar regeringen till utan t. o. m. uppmuntrar svensk vapenexport. Det blir
en ny fråga för Roine Carlsson - lycka till!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet
med oss polemiserar Inga Thorsson mot denna inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen gav Inga Thorsson i uppdrag att utreda frågan
om omställning från militär till civil produktion i Sverige. Hon lade fram en
första rapport förra året, som tyvärr tegs ihjäl av regeringen. Inom kort
kommer hennes andra rapport. Den första rapporten klargjorde på ett utmärkt
sätt sambandet mellan nedrustning och utveckling. Att de militära rustningarna
slukar stora ekonomiska resurser och bromsar samhällsutvecklingen anade vi -
Inga Thorssons rapport bekräftade detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En växande fredsrörelse och en växande opinion stödjer
regeringens fredspolitiska målsättningar och ambitioner, men kräver samtidigt
konsekvens. Man menar att vi måste leva upp till de krav vi ställer på andra
för att kunna påskynda den nödvändiga avspänningen och nedrustningen. Det
skulle också frigöra ekonomiska resurser för att stödja folken i den tredje
världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i vårt parti är naturligtvis inte ensamma om att i dag
känna oro inför de växande tendenserna till invandrar- och främlingshat,
tendenser som uppträder allt oftare eller i vart fall alltför ofta. Vi känner
också oro för vad slags konsekvenser det här kan få för framtiden - för de
många invandrare och flyktingar som lever i vårt land, för vårt lands öppenhet
och demokrati. Jag måste säga att det var välgörande att höra Bengt Westerbergs
klara ställningstagande på den här punkten. Jag uppfattade detta som en i långa
stycken polemisk utläggning mot moderaternas politik under valrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är oroande att dessa tendenser nu också börjar
uppträda hos ansvariga myndighetspersoner, som är satta att sköta och ansvara
för vår invandrarpolitik. Det finns i dag en mycket primitiv och en mycket förenklad
syn på dessa frågor, inte bara bland missledda människor utan också bland
poliser och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra som
handlägger invandrarärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har på senare tid blivit uppmärksammade på en lång rad
olika övergrepp - jag vill faktiskt beteckna det så - mot människor som sökt en
fristad i vårt land. Historien är full av varnande exempel på vad som sker om
man underskattar sådana tendenser och inte ingriper i tid. Att bekämpa rasism
och främlingshat borde vara en samlande uppgift för alla partier här i
riksdagen. Den i Frankrike inledda kampanjen "Rör inte min kompis"
borde kunna stå som förebild och inspiration också för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har valt att ta upp några olika, som vi
tycker, framtidsfrågor, att försöka lägga ett något längre perspektiv på
politiken och riksdagsarbetet. Jag vet att dessa frågor har svårt att tränga
igenom den urskog av kortsiktiga och mer dagsaktuella och i och för sig viktiga
frågor som riksdagen har att behandla. Vi diskuterar och fattar beslut i en rad
olika politiska frågor, som var för sig kan tyckas obetydliga men som
naturligtvis tillsammans i hög grad påverkar vad slags framtid vi går fill
mötes. Utan att vi har eller tar ett samlat politiskt grepp - en helhetssyn på
framtiden - formar likväl våra beslut framtiden här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här bakgrunden och efter det här valet, som ju i
långa stycken var ett ideologiskt val, tror jag att det är angeläget att man
inom arbetarrörelsen inleder en dialog om framtiden, om hur vi vill att ett
framtida socialistiskt Sverige skall se ut och hur vi skall kunna nå dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till allra sist! Valet resulterade i en ny
arbetarmajoritet. Det finns alltså en majoritet för att angripa de existerande
orättvisorna och börja förändra Sverige till att bli ett mer jämlikt och
demokratiskt samhälle. Jag ser att statsministern nu är ivrig att komma upp i
talarstolen och få svara, och jag vill därför sluta med att säga att vi mot den
bakgrunden är beredda att diskutera och träffa överenskommelser med regeringen.
Men det handlar om att välja rätt, om man skall gå till höger eller om man
skall gå till vänster.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 7
Statsminister OLOF PALME:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag var inte så ivrig, men jag lyssnade
uppmärksamt till Lars Werners visionära betraktelser. Dessutom vill jag säga
honom att vi skall försöka gå rakt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För ett år sedan var de borgerliga partierna
segervissa. Socialdemokraterna låg i botten i opinionsundersökningarna, och det
var </span><span style='font-size:9.0pt'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> självklart att det skulle bli en borgerlig
regering. Det blev inte så. I själva verket blev förskjutningarna mellan de s.
k. blocken ytterligt små. I stort sett bekräftades resultaten från 1982. Socialdemokraterna
minskade mindre än 1 %, framför allt genom minskat valdeltagande i vissa
områden. De tre borgerliga partierna - bortsett från kds - fick 45,0 % år 1982.
De fick 45,6 % 1985. De förblir i minoritet i den svenska väljarkåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater betraktar valet som en stor framgång,
på grund av återhämtningen och på grund av att vi nära nog upprepade 1982 års
segerval, efter tre år av en kärv och delvis hårdhänt politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framför allt: Valet gällde två huvudfrågor. Skulle vi
fortsätta den tredje vägens ekonomiska politik, och skulle vi slå tillbaka den
nyliberala attacken på välfärdssamhället?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väljarna
gav klart besked. Det svenska folket vill försvara tryggheten och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>välfärden,
även i ekonomiskt kärva tider. Det svenska folket sade ja till den djärva
ekonomiska politik som under tre år visat att det går att förstärka ekonomin
utan att rusta ned välfärdssamhället. Det avvisade den pessimism som säger att
vi inte skulle ha råd med full sysselsättning. Det gav oss i uppdrag att
utveckla välfärden - inte avveckla den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater fick inte detta uppdrag för att vi
drivit någon lättsinnig glädjepolitik. Tvärtom har den ekonomiska politiken
under de gångna åren varit rejält kärv i flera avseenden. Och vi kommer, även
med en socialdemokratisk regering, att tvingas leva under knapphetens kalla
stjärna under de närmaste åren. Det har vi aldrig dolt. Men vad vi sagt - och
vad det svenska folket i valet instämde i - är att vi också i hårda tider
benhårt måste värna dem som behöver vårt gemensamma stöd: slå vakt om rätten
till arbete och försvara välfärden och en rättvis fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i detta perspektiv moderata samlingspartiets tillbakagång
måste ses. För ett år sedan avhöll moderaterna sin partistämma - just i denna
lokal. Jag tror att där lades grunden till valnederlaget. Den stämman var
nyliberalismens triumf inom den svenska borgerligheten. Visserligen avslogs en
del av de mest extrema förslagen - som att avskaffa landstingen - men i övrigt
stadfästes där en politik som innebar kraftiga nedskärningar av den gemensamma
servicen och av den generella välfärdspolitiken, vidgade sociala klyftor,
minskade insatser mot arbetslösheten och hårda angrepp på löntagarnas
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nyliberala falangen inom moderaterna stod triumferande
och självsäker. Partisekreteraren förklarade att man inte tänkte backa
"en millimeter" från sina förslag - som inom ett par månader
konkretiserades i en rad mycket långtgående riksdagsmotioner - vid en borgerlig
regeringsbildning. Partiledaren gick ut och proklamerade att det krävdes
"omfattande systemförändringar" och att det efter regeringsskiftet
skulle bli en "rivstart", där de moderata förslagen i snabb takt
skulle förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men nyliberalerna hade gjort en felbedömning. När det
svenska folket efterhand fick klart för sig verkligheten bakom de moderata
slagorden - att det skulle bli höjd skatt för låginkomsttagarna, att
sjukförsäkringen skulle skäras ned och dagisavgifterna höjas, m. m. för att de
mest välbärgades skatter skulle sänkas kraftigt - då visade det sig att
moderaterna hade ställt sig vid sidan av den breda huvudfåran i svensk politik.
Det syntes alltmer sannolikt att det svenska folket skulle förkasta
moderaternas systemskifte. '</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det läget föreföll det som om moderaterna tappade
tilltron till sin egen politik. Sommaren använde de till att fly från denna sin
egen politik. För ett år sedan talade Ulf Adelsohn om behovet av åtstramningar
mot den privata konsumtionen. Det krävdes "både svettrem och
svångrem", meddelade han. Men ju närmare valet vi kom, desto mindre fick
vi höra av det. I stället skulle den moderata politiken, sades det, innebära
ökad köpkraft för hushållen, och några nedskärningar av den kommunala servicen
- som färdtjänsten-ville man alls icke ha, försäkrades det. Allt det talet var
ju lögn, påstod man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta blev förmodligen förvirrande för de moderata
partiarbetarna, som ända sedan stämman tagit till sig budskapet om systemskiftet
och behovet av åtstramningar. Partiledningen lämnade sina egna utan ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
gav flykten från systemskiftet i valrörelsens slutskede utrymme</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
folkpartiet att träda fram som det mest pålitliga och stabila borgerliga
partiet. De allmänborgerliga väljarna, som såg centern som ett förbrukat parti
och moderaterna som alltför extrema, upptäckte nu att det fanns ett alternativ
för en borgerlig väljare. Det utnyttjade folkpartiet skickligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaternas försök att i efterhand skylla sitt
valnederlag på massmedia, på dolkstötar i ryggen från folkpartiet, på dålig
regi av massmöten och på Adelsohns icke-bad är ingenting annat än vanliga
bortförklaringar - jag tycker det var ganska orättvist mot Ulf Adelsohn.
Arkitekterna bakom det moderata valnederlaget var nyliberalerna hos moderaterna
själva. Det var de som utformade det program som antogs på stämman, som
konkretiserades i riksdagsmotionerna - och som svenska folket så kraftfullt
förkastade. Det var moderaterna själva som valde att placera sig vid sidan av
huvudfåran i svensk politik, att företräda en politik som gagnade en minoritet
och var till förfång för en stor majoritet av det svenska folket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även centern har gått tillbaka. Partiets egna väljare och
sympatisörer har tydligen känt en fundamental osäkerhet om centerns identitet.
Centerns partiledning har inför valet förklarat sig villig att kompromissa -
men bara åt höger. Det har gällt skatter och sjukförsäkring, miljöpolitik,
energipolitik och regionalpolitik - och inte minst regeringsfrågan och
statsministerposten. Det är på något sätt en logisk konsekvens av att centern i
november 1971 tycktes ge upp sin alldeles speciella självständiga ställning i
svensk politik för att bli ett allmänborgerligt parti bland andra med
ambitionen att ta ledningen bland dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är övertygad om att en majoritet av centerväljarna
kände obehag inför denna marsch högerut. Detta märktes också på sommarens
centerstämma, där partiledningen fick backa vid beslutet om sjukförsäkringen.
Men det var inte tillräckligt för att centern skulle återvinna sin identitet -
inte minst med tanke på det s. k. tekniska yalsamarbetet med kds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar det sistnämnda vill jag uttrycka min lättnad
över att detta valsamarbete blev ett misslyckande. Det visar med förkrossande
tydhghet att det svenska folket inte tycker om att man kringgår grundlagens
principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag noterar också, med beklagande, hur märkvärdigt
tysta moderaterna och folkpartiet varit i den frågan. Tydligen var det faktum
att "ribban"-för en socialdemokratisk valseger höjdes genom
kds-avtalet i sig så lockande att man valde att ligga lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är emellertid valdagen över. Och resultatet visar att
man inte vinner val på matematik, utan på politik. Eller, med andra ord; I
röster räknat fick centern billigare mandat än vi andra, men till ett högt
politiskt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet vann en stor seger på de andra borgerliga
partiernas bekostnad. Det finns all anledning att gratulera till en väl
genomförd valkampanj. Nu säger man från högerhåll att folkpartiet egentligen
företräder en ännu mer orättfärdig politik än moderaterna, att det bara är
fråga om en sociaUiberal fernissa och att Westerberg egentiigen är den värste av
alla nyliberaler. Andra säger att det i själva verket är fråga om något av en
socialliberal förnyelse. Endast erfarenheten kan visa vilken av dessa
tolkningar som är den riktiga. Enligt min mening vore det i och för sig bra för
landet om det fanns också en borgerlig vänster. - Herr talman! Den politiska
betydelsen av 1985 års riksdagsval är stor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyliberalismen
har slagits tillbaka. Välfärdssamhället har värnats. Den socialdemokratiska
regeringen har fått uppdraget att fortsätta att driva den tredje vägens
ekonomiska politik. Detta mandat kommer att styra vår politik. Under den
kommande valperioden kommer regeringen att med särskild kraft ta sig an de
stora framtidsfrågorna; freden, miljön, välfärden och sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första stora uppgiften är att värna freden genom en
fast och konsekvent neutralitetspolitik. Nästa vecka högtidlighålls Förenta
nationernas 40-årsjubileum. Alltsedan Sverige 1946 blev medlem har FN utgjort
en hörnsten i vår utrikespolitik. Många svenskar har deltagit i FN;s arbete för
fred och för ekonomisk och social utveckling. Vårt stöd för världsorganisationen
är helhjärtat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s grundläggande uppgift är att främja internationell
fred och säkerhet. I kärnvapenåldern är detta arbete viktigare än någonsin.
FN;s stadga och verksamhet bidrar också till ökad uppslutning bakom folkrätten
och respekt för de mänskliga rättgheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett åsidosättande av internationell rätt och mänskliga
rättigheter leder ofta till ökade spänningar, både inom och mellan länderna.
Därmed blir också freden hotad. När vi arbetar för viktiga principer som
respekt för folkrätten och skydd för de mänskliga rättigheterna blir detta
också en del av fredsarbetet. Vi gagnar därför även vår egen säkerhet genom
detta engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under dessa dagar har de här principerna särskild
aktualitet i två krisområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi fördömer apartheidregimen i Sydafrika för dess
folkrättsstridiga handlingar mot grannstaterna och för dess hårda inre
förtryck. Den svenska regeringen kommer att utnyttja alla möjligheter att bidra
till att avskaffa apartheidsystemet och främja en demokratisk utveckling. Vi
skall öka ansträngningarna att få till stånd mer omfattande och bindande
FN-sanktioner. Vi. skall lägga fram ett nytt nordiskt handlingsprogram. Vi
skärper vår egen politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Mellanöstern präglas situationen av en ny våg av terror.
Denna till synes ändlösa spiral av våld drabbar inte bara de stridande
parterna, utan även oskyldiga civila och länder utanför det egentliga
konfliktområdet. Urskillningslösa terrordåd och vedergällningsaktioner kan -
oavsett om de utförs av stater, enskilda eller organisationer - bara försvåra
möjligheterna till en fredlig lösning i Mellanöstern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I FN ges varje land tillfälle att säga sin mening och att
konstruktivt delta i arbetet för fred, frihet och rättvisa i världen. Kanske
har organisationen en alldeles särskild uppgift att fylla i tider då de allra
största staterna söker egna överenskommelser och uppgörelser inom ett antal
områden. Dessa kontakter rör frågor som i flera fall egentligen angår alla
folk. Det gäller ödesfrågan framför alla; att förhindra ett kärnvapenkrig. Men
det gäller också frågan om hur världens resurser skall fördelas. I dessa frågor
borde alla folks intressen beaktas. Därför är FN ett omistligt verktyg för att
uttrycka de krav som reses runt om i världen på ett stopp för
kärnvapenkapprustningen, på respekt för folkrätten, på skydd för de mänskliga
rättigheterna och på ekonomisk och social rättvisa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra stora framtidsfrågan är värnet av vår livsmiljö.
Den är avgörande för vår framtid och för vår överlevnad. Vi socialdemokrater
har mycket kvar att lära i miljöfrågor. Vi har varit så angelägna om en god
tillväxt och en höjd levnadsstandard för breda folkgrupper som levde i
fattigdom att vi kanske ibland kommit att försumma miljön, inte minst när det
gäller lokala frågor som människor betraktar som viktiga. Men det bör samtidigt
sägas att socialdemokraterna i många fall varit föregångare i miljöfrågorna,
både internationellt och i vårt eget land - något som syns bl. a. i att det
vatten som omflyter detta hus numera är badbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den kommande mandatperioden vill vi gå vidare.
Miljöpolitiken kommer att vara ett högt prioriterat område. En särskild
miljöminister har tillsatts. Hans uppgift kommer bl. a. att vara att driva
kampen mot luftföroreningar och försurning. Vi måste minska utsläppen av svavel
och andra farliga ämnen kraftigt. Därför kommer vi redan i höst att lägga fram
förslag som syftar till att påskynda övergången till blyfri bensin och bättre
avgasrening. Vi vill minska användningen av bekämpningsmedel och gifter i
jordbruket. Medborgarna i vårt land skall inte behöva vara rädda för att den
mat de äter skall göra dem sjuka. De skall inte heller behöva acceptera att
deras arbetsplatser hotar deras hälsa. Vi vill därför förbjuda nyanvändningen
av asbest, och vi kommer att lägga fram förslag om detta under mandatperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje huvudområdet för politiken kommer att vara
utvecklingen av välfärden och förnyelsen av den offentliga sektorn. Vi kommer
under mandatperioden att återställa nivån för delpensionen. Det betyder mycket
för dem som har tungt och slitsamt arbete. Vi vill bygga ut barnomsorgen, så
att alla barn har rätt till en plats på dagis eller hos en dagmamma. Vi vill
förbättra föräldraförsäkringen, för att öka föräldrarnas möjligheter att vara
hemma hos barnen när de är små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rättvis fördelning kommer under de närmaste åren att
stå i förgrunden för regeringens omsorger. Det senaste årtiondet har inneburit
att nya klyftor skapats som en följd av den ekonomiska krisen. Löntagarna har
tappat en månadslön i köpkraft sedan 1976 - särskilt svårt drabbade har de
vanliga barnfamiljerna blivit - samtidigt som en mindre grupp spekulanter och
"klippare" kunnat göra stora vinster i inflationens hägn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan utveckling är ohållbar. Den är orättvis och
undergräver solidariteten. Det är inte rimligt att de som förlorat mest under
de gångna åren även under kommande år skall behöva stå tillbaka för de
välbeställda. Det är en gammal sanning, att om vi gemensamt skall kunna lösa
krisen måste vi föra en politik som håller samman nationen, som inte vältrar
över krisens kostnader på dem som har det svårast. Detta kommer att prägla
fördelningspolitiken under den kommande regeringsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer att värna välfärdssystemet - men också förnya
det. Den offentliga sektorns service måste förbättras. Valfriheten måste ökas,
det lokala inflytandet stärkas, regelsystemen förenklas och folkrörelsernas
engagemang vidgas. Och de anställda inom den offentliga sektorn måste få ett
större personligt och ekonomiskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den offentliga sektorn har vi avskaffat många av
bristerna och problemen i det gamla Fattigsverige. Nu måste vi gå vidare. Nu,
när vi byggt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upp stora
resurser för att ge människorna den vård, den utbildning och den omsorg de
efterfrågar, måste vi utveckla sättet att använda dessa resurser -både för att
ge människorna så god service som möjligt och för att skapa de möjligheter till
inflytande och ansvar som en levande demokrati förutsätter. Detta är en
spännande utmaning, och om vi lyckas innebär det en betydelsefull ökning av
människornas frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fjärde stora framtidsfrågan vid sidan om freden, miljön
och välfärdspolitiken kommer naturligtvis att vara den ekonomiska politiken
och kampen för den fulla sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje vägens ekonomiska politik har under den gångna
mandatperioden skördat framgångar. Om jag i den allmänpolitiska debatten
hösten 1982 - efter regeringsskiftet, precis då den tredje vägens ekonomiska
politik hade sjösatts - hade påstått att vi under den kommande mandatperioden
skulle klara av att kraftigt öka produktionen, investeringarna och sysselsättningen
samtidigt som inflationen, budgetunderskottet och bytesbalansunderskottet
skulle minska, så hade knappast någon trott det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Icke desto mindre är detta vad som skett. Under de tre
senaste åren -1983-1985 - har vår samlade produktion ökat med 9 %, industriproduktionen
ökat med 15 %, de samlade investeringarna stigit med 13 % och industrins
investeringar ökat med hela 43 %. Budgetunderskottet har minskat med 30
miljarder, underskottet i våra affärer med utlandet har minskat med 12
miljarder och inflationen har minskat från 10 % till drygt 5 %. Arbetslösheten
har minskat med 13 000 personer och sysselsättningen har ökat med 81 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa siffror innebär att Sverige lyckats gå emot den
förhärskande internationella strömningen. Vi har visat att det är möjligt att
på en och samma gång minska underskotten och stimulera ekonomin. Detta är en
betydelsefull framgång. Medan massarbetslösheten breder ut sig som en farsot i
Europa har vi förmått gå åt motsatt håll. Det kan vi med rätta vara stolta
över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi måste samtidigt vara realistiska. Den förra
mandatperiodens framgångar berodde i hög grad på en lyckad och kraftfullt
genomförd devalveringspolitik. Men vi kan inte de\ ilvera igen - och samtidigt
löper vi risken att världskonjunkturen nu går in i en fas med långsammare
tillväxttakt än tidigare. Därmed riskerar vi att tappa en del av draghjälpen
utifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det betyder i sin tur att den tredje vägens politik nu
kommer att ställas inför ett verkligt eldprov. Det blir nu det kommer att
avgöras om vi verkligen orkar fullfölja strategin, om vi med kraft och
konsekvens förmår att driva politiken vidare, även då de yttre omständigheterna
blir mindre gynnsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningen för att vi skall kunna fortsätta att föra
landet ur den ekonomiska krisen är att vi förmår slå vakt om konkurrenskraften
- vilket i sin tur kräver att vi bryter 1970-talets mönster för pris- och
lönebildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att de hittills uppnådda positiva effekterna av den
förbättrade konkurrenskraften skall kunna befästas och resultera i en
långsiktigt hållbar uppgång av produktion, investeringar och sysselsättning
krävs att inflationen varaktigt bringas ned från 1970-talsnivån. Det har varit
svårare än vi räknade med att få denna nedväxling till stånd, men nu har den
inletts. Under årets första nio månader var prisstegringen den lägsta på över
ett årtionde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inflationen
över det senaste året har varit hög, internationellt sett, men nedgången är
just nu påtagligt snabb. Studerar man listan över inflationstakten, t. ex. i
det senaste numret av The Economist, finner man att prisstegringarna i Sverige
under den allra senaste mätperioden ligger långt under dem i flera viktiga
konkurrentländer; de är t. ex. bara hälften av USA:s och mindre än hälften av
Storbritanniens - trots den mycket höga arbetslösheten i de länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nu av avgörande betydelse att denna nedpressning av
inflationen fortsätter. Ty en hög inflation skulle innebära att vi gradvis
sladdar tillbaka in i 70-talsproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En högre
inflation än i omvärlden betyder att vi urholkar konkurrenskraften. Det slår
ut industriell kapacitet och driver upp arbetslösheten, samtidigt som
bytesbalansen försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En hög
inflation försämrar också den offentliga sektorns finanser, eftersom de
offentliga utgifterna i högre grad än inkomsterna följer priser och kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> - En hög inflation skapar orättvisa omfördelningar av inkomster och
förmögenheter, undergräver skattesystemet och belönar konsumtion på kredit i
stället för arbete och sparsamhet. Därmed fräts den ekonomiska och samhälleliga
moralen ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En hög
inflation urholkar reallönerna och sänker löntagarnas standard. Den driver
därmed fram ständigt nya kompensationskrav, som hotar att permanenta
inflationsspiralen och låsa fast oss i svåra ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En hög
inflation innebär också att osäkerheten om framtiden återkommer och att
investeringarna därigenom minskas och blir alltmer kortsiktiga. Därmed
försvagas samhällsbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kampen mot inflationen bör vi
därför allesamman kunna enas. Vi måste alla - löntagare, företagare, bönder och
pensionärer - ta vårt ansvar för att pressa tillbaka prisstegringarna och föra
vårt land tillbaka till samhällsekonomisk balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det innebär att företagen inte kan tillåtas höja priserna
utöver vad kostnadsstegringen motiverar. Det innebär att jordbrukarna måste se
till att hålla tillbaka matpriserna. Det innebär att budgetpolitiken måste vara
stram, så att budgetunderskottet fortsätter att minska. Och det innebär att
löntagarna måste ställa in sig på låga nominella lönepåslag - inte för att få
lägre köpkraft, utan tvärtom för att trygga och om möjligt förbättra den reala
köpkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom Rosenbadssamtalen i våras kom parterna överens om en
löneram på låg nominell nivå i år. Samtidigt samordnades avtalsperiodernas
längd, vilket är ett viktigt framsteg. Och mot bakgrund av att löntagarna i
genomsnitt förlorat en månadslön i real köpkraft sedan 1976 och att företagens
vinster kraftigt stigit samtidigt som arbetslösheten sjunkit, är det faktiskt
ganska uppseendeväckande att lönekostnadsstegringen i år sjunkit påtagligt
jämfört med i fjol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändå kommer vi inte heller i år att hålla oss inom de
uppsatta ramarna. Även på stora företag, vars ledande företrädare slöt upp
bakom Rosenbads-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överenskommelsen,
har det förekommit lönekostnadspåslag- bl. a. genom löneglidning - som spräckt
den centrala ramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför nästa års avtalsrörelse måste denna utveckling
brytas. Såväl arbetsgivarna som löntagarna måste ta sitt ansvar för Sverige.
Den statliga lönepolitiken kommer att vara stram. Vad gäller de privata
arbetsgivarna visar de i allmänna uttalanden oftast en betydande insikt när det
gäller kostnadsutvecklingens betydelse för samhällsekonomin. Men samtidigt är
de sällan, var och en för sig, särskilt ovilliga att spä på den del av
kostnadsutvecklingen där de själva har ett direkt inflytande. Det mönstret
måste ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också löntagarnas krav måste anpassas till det
samhällekonomiska läget. Alla grupper kan inte samtidigt vara eftersatta och
kräva kompensation för vad andra fått. Vi måste bryta oss ur ett förlamande kompensations-
och garantitänkande som hotar att låsa fast de nominella löneökningarna på en
nivå, långt högre än konkurrentländernas. Det är till förfång även för
löntagarna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den ekonomiska politiken är en långsiktig
strategi. Den kommer att ta tid att genomföra. Den kommer att möta många
svårigheter och kräva mycken möda. Men det är av avgörande betydelse för vårt
land att den lyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att under den gångna mandatperioden återvann vi
ett förtroende för att det går att lösa den ekonomiska politikens problem, och
detta i sin tur skapade ett mått av förtroende och tillförsikt inför framtiden
i den svenska nationen som är av oerhört stor betydelse. Detta förtroende skall
vi inte låta svikta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oppositionspartierna har naturligtvis andra värderingar än
vi socialdemokrater. De står för en annan politik, och de kommer självfallet
att kritiskt granska regeringens verksamhet, våra förslag och beslut. Icke
desto mindre hoppas jag att vi gemensamt skall kunna finna beröringspunkter,
öppningar i det poHtiska läget, som gör att ett konstruktivt arbete i landets
intresse kan komma till stånd här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utskotten finns det - inom alla partier - en stor
sakkunskap. Det är viktigt att den kunskap som finns i riksdagen tas till vara.
Och jag hoppas att alla riksdagsledamöter är villiga att låta sin sakkunskap
bidra till landets förkovran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från regeringens sida är vi villiga att lyssna på alla
partier och synpunkter. Förutsättningen för att diskussionerna skall kunna bli
fruktbara är att varje fråga bedöms på egna meriter. Jag tror att det är
ofruktbart att förse sina ståndpunkter med olika typer av villkor - och jag
tror inte heller att det speglar vad det svenska folket just nu vill se i
riksdagen. Jag är övertygad om att människorna i vårt land nu mer än något
annat vill se konstruktivt arbete, ansvar och resultat till värn för
sysselsättning och välfärd. Det är det mandat väljarna givit oss i 1985 års
val.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8 ULF
ADELSOHN (m) repUk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Socialdemokraterna förlorade sju mandat i
valet. Det betraktar Olof Palme som en stor framgång. Vi förlorade tre mandat,
det skall erkännas, men det var mycket och länge om vårt väldiga förlustval.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
försökt anlägga en viss ödmjukhet i framtoningen mot bakgrund av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att vi de
facto förlorade ett antal mandat. Det ankommer inte på mig att ge
statsministern några råd i den delen, men min far, en gammal fin ämbetsman,
sade att ödmjukhet skadar aldrig. Och han sade; Högmod går före fall. Det kan
kanske ligga något i vad min gamle far sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öm statsministern tror att valresultatet är ett klartecken
för fonderna blir det bekymmersamt inför 1988. Om statsministern tror att
valresultatet är ett tecken på att vi inte vill ha valfrihet blir det
besvärligt inför 1988. Om statsministern tror att det i riksdagen i dag finns
fler röster för kollektivanslutning är det bekymmersamt. Om statsministern
tror att det efter det här valet finns fler röster för kommunala monopol har
han också fel. Om statsministern inte inser att det i riksdagen finns fler
röster för alternativ inom sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, fler röster för
fri radio och TV och för val av skola kan det också bli bekymmersamt. En viss självprövning
är nog nyttig hos alla parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministerns tal blev dock ju längre det led mindre
högmodigt, och när han kom till inflationsavsnittet kände jag inte igen
statsministern från valrörelsen, då vi ju - åtminstone de sista månaderna - var
världsbäst. Nu sade statsministern att vi har en internationellt sett hög
inflation. Jag tror att det är klokt att vi inser detta. Statsministern sade
också att regeringspartiet var intresserat av att lyssna på sakskäl från alla
partier-jag välkomnar denna inställning. Låt oss sedan i all ödmjukhet
gemensamt avvakta hur mycket man faktiskt kommer att lyssna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater har aldrig talat om systemskifte - jag skall
villigt erkänna att Olof Palme har nämnt ordet. Vad vi har sagt är att det
behövs ändringar på en hel del områden i Sverige; vi behöver en hel del
systemförändringar. Vi har en offentlig sektor som är för stor; den måste
frysas, och vi måste låta den andra sektorn - den fria industrin och
näringslivet - växa. Alla kommer att inse att vi måste spara i denna offentliga
sektor. Vi har då visat på alternativ: alternativ till barnomsorgen, inte bara
kommunal barnomsorg, som ni fortfarande vill bygga ut som den egentligen enda
möjligheten för människor, alternativ för skola,, alternativ i rätten att
välja läkare, att välja sjukgymnast, kort sagt att välja vård, och mycket annat
sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror att det är alldeles nödvändigt med alternativ, och
vi kommer aldrig att vika en tum när det gäller att driva de frågorna.
Alternativ är en nödvändighet om vi skall klara den service Sveriges folk vill
ha. Alternativ är det enda sättet att göra det billigare. Det är det enda
sättet att inte bara gå mot en tung, trist nedskärning, som medför längre köer
till starroperationer, större otrivsel i långvården och mycket annat som
Gertrud Sigurdsen så väl känner till - jag tänker på alla de problem vi har i
den offentliga sektorn. Finner vi inte alternativen går vi mot gråhet,
tristess, dysterhet och nedskärningar. Vi kommer inte att ge oss på den
punkten. Tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer att fortsätta att slåss för alla de
alternativen, att slåss för större och fler alternativ. Vi känner oss i den
delen på inget sätt nedslagna. Vi vet att allt ännu inte är sagt som kan sägas
för att bilda opinion, att vi har en fantastisk opinionsbildande uppgift
framför oss. Jag vill gärna uppmana statsministern i hans nymornade intresse
för att lyssna; Fundera på om det inte kan ligga mycket i detta - att man
öppnar möjligheter, att man skapar alternativ, att man ser förutsättningen för
de många som i dag arbetar utanför</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den offentliga sektorn att bidra och också för de många
som i dag arbetar inom den offentliga sektorn att bidra med sina uppslag och
idéer. Annars klarar vi inte framtidens service och framtidens vård. Vi kommer
aldrig att få eget rum i långvården om vi skall fortsätta bygga ut stora
institutioner. Förutsättningen för att klara det är att låta tusentals
människor som har egna idéer och vill ta initiativ få starta, pröva sina
vingar. Då kommer vi att klara det. I annat fall kommer köerna bara att växa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater är inte modstulna. Vi är övertygade om att vi
har rätt, vi är övertygade om att framtiden kommer att visa att vi har rätt i
att den offentliga sektorn i dag inte kan tillåtas växa, utan att det är
näringslivet och den fria sektorn som måste växa. Vi är övertygade om att när
vi säger att människor vill leva på sin lön och inte betala så mycket i skatt
att de blir beroende av bidrag har vi en överväldigande majoritet av Sveriges
folk bakom oss, som tycker det är rätt och riktigt att varje människa skall
kunna få försörja sig och sin familj genom ett eget, riktigt och rejält arbete.
Här ser vi en utmaning och en möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har gjort våra misstag, och vi erkänner dem. Vi lider
inte av den bristen att vi inte kan se att vi gör fel. Men just när man insett
sina misstag kommer man stärkt tillbaka. Vi har inte slagits tillbaka, Olof
Palme! Vi kommer tillbaka, och vi kommer tillbaka med en härlig kraft - det
lovar jag statsministern. Statsministern är också välkommen att lyssna till
alla våra sakskäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
BENGT WESTERBERG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kammaren är kanske inte det bästa forumet för
att diskutera siffror, meri jag blir alltid lika fascinerad när jag hör Olof
Palme berätta om utvecklingen i svensk ekonomi. Han säger t. ex. att
budgetunderskottet har minskat med 30 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De siffror som vi faktiskt kan jämföra är utfallet
budgetåret 1981/82, alltså det sista budgetåret då mittenregeringen hade fullt
ansvar för budgeten, och det sista året som Olof Palme har haft fullt ansvar
för budgeten, alltså 1984/85. Om vi skall mäta i kronor har budgetunderskottet
mellan de två budgetåren ökat med 4 miljarder kronor, men budgetunderskottet
har naturligtvis mätt i samma penningvärde ändå minskat mellan de här åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför har Olof Palme något att slå sig för bröstet för
och säga; Titta, jag har lyckats. Men varför överdriva på detta orimliga sätt
om vilka framgångar som har nåtts?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflationen har sjunkit från 10 till 5 %, säger Olof
Palme. I verkligheten har den sjunkit från knappt 8 till knappt 7 %, alltså
ungefär en procentenhet, om vi jämför situationen i september 1982 med
situationen i september 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra att inflationen har gått ned med en
procentenhet, men varför överdriva med 400 % när man skall framhäva hur duktig
man är? Jag tror att debatten skulle vinna på att vi höll oss till fakta och
inte till förhoppningar. Det har ofta visat sig att förhoppningarna har grusats
när vi har jämfört med det verkliga utfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Werner och Olof Palme har antytt att valet skulle ha
givit ett utslag mot alla tankar på systemskifte. Det beror naturiigtvis på vad
man lägger i ett sådant ord. Det går lätt troll i ord, och systemskifte har
varit ett slags</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trollformel
som socialdemokraterna har använt sig av i hela valrörelsen för att försöka
skrämma människor riktigt ordentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vad debatten egentligen har handlat om - om vi bortser
från etiketterna - är ju vår önskan att se till att människor skall få göra
verkligt viktiga val. Att man inte bara skall tillåtas att välja strumpor,
tandkräm och sådant utan att man också skall få större möjligheter att bestämma
vilken tillsyn barnen skall ha när de är små, vilken skola barnen skall gå i
när de blir litet äldre, vilken omsorg man skall få på sin ålders höst ifall
man inte kan klara sig själv och många sådana saker-ja, t. o. m. bestämma i
vilket politiskt parti man skall vara med. Det är detta som debatten har
handlat om. Och där har också vi förordat ett systemskifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Symbolfrågan för hela debatten om systemskifte och
systemförändringar har varit Dagmar. Och hur gick det i valet? Jo, valet gav
ett alldeles entydigt resultat: de två partier som har slagits för Dagmar
tappade 19 mandat. Och lägger vi dessutom till vpk, som väl inte har haft något
emot reformen, blir det 20 mandat. Det är det iitslag som det här valet har
givit. Dagmarpartierna tappade 19 eller 20 mandat. Det kan inte ses som något
annat än ett misstroende från väljarna mot de monopolsträvanden för vilka
Dagmar är en symbol. Det finns många andra områden där socialdemokraterna
eftersträvar monopol, men Dagmar har varit symbolen i den debatt som vi har
fört under valrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss är det lika viktigt nu som tidigare att försöka
stimulera dem som vill ge människor större valfrihet, som vill skapa alternativ
till den offentliga servicen. Om detta kommer med all säkerhet mycket av den
politiska debatten under de närmaste åren att handla. Var folkpartiet står i
den debatten är helt klart. Om det är detta som Olof Palme menar med
systemskifte kommer vi att fortsätta att slåss för ett systemskifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olof Palme tog också upp miljöfrågorna i sitt anförande.
Vi välkomnar naturligtvis alla Ingvar Carlsson som miljöminister. Själv hyser
jag stor beundran för Ingvar Carlssons förmåga att med stor ackuratess kasta
sig över det ena stora området efter det andra. Vi hoppas att han skall bli
framgångsrik på detta område - framgångarna har kanske varit mindre när det
gällt frihetsarbetet under de gångna åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men då är frågan: Vad har regeringen för planer? Det går
an att säga att vi skall angripa försurningen. Det som Olof Palme konkret
redovisade i sitt anförande var egentligen bara att socialdemokraterna nu
möjligen har börjat inse att de åtgärder som folkpartiet och centern tidigare
har föreslagit är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kanske skall tolka talet så att det nu blir en
tidigareläggning av t. ex. de skärpta kraven på avgasrening på bilar, det som
kallas för katalytisk avgasrening. Vi får se vad som kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men samtidigt är vi medvetna om att en mycket stor del av
försurningsproblemen i Sverige beror på att det blåser in föroreningar från
andra länder som regnar ner över svenska skogar och svenska sjöar. Då är
frågan; Vad skall vi göra med de länder som trilskas på det här området, som
vägrar att vidta åtgärder för att skärpa kraven i fråga om vilka utsläpp som
skall tillåtas? Då, talar jag, som vi alla vet, i första hand om Storbritannien
och Polen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslog för ganska länge sedan här i kammaren att man
borde göra en alldeles unik insats från svensk sida för att försöka övertyga
den engelska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen
om hur allvarligt vi tillsammans ser på den här frågan. Men denna fråga har
regeringen skjutit framför sig. Ingenting dramatiskt har egentligen gjorts, och
det är nu hög tid att reagera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan vi inte genom normala metoder övertyga engelsmän och
polacker om att det nu är nödvändigt att vidta åtgärder, bör man enligt vår
mening dra dessa bägge länder inför Internationella domstolen i Haag. Låt mig
därför till sist fråga statsministern: Är regeringen beredd att nu ta till mer
drastiska åtgärder än hittills? Och är regeringen beredd, om inte det ger
resultat, att också gå till Internationella domstolen i Haag och se till att
Polen och England åtalas för brott mot folkrätten?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10
THORBJÖRN FÄLLDIN (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Olof Palme ondgjorde sig över att vi från
centerns sida under valrörelsen inte hade visat något intresse av att
kompromissa åt vänster. Jag trodde att det var klart för Olof Palme att på
grund av hans eget och socialdemokraternas uppträdande finns det för det första
av ideologiska skäl och för det andra av erfarenhetsskäl ingen möjlighet resp.
inget intresse för kompromisser med socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig påminna om att Olof Palme själv gick i god för att
kollektiva löntagarfonder skulle införas i Sverige endast under förutsättning
att det kunde skapas en bred enighet om detta. Det var det besked Olof Palme
gav till andra partier och till valmanskåren före valet 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men den enighet som behövdes var enigheten med
kommunisterna. Så genomförde man förslaget om löntagarfonder och tog detta
avgörande steg mot ett kollektivistiskt och socialistiskt samhälle, och så
bygger man på det med åtgärder som gröper ur den enskilda äganderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan begär Olof Palme att ett parti som står för raka
motsatsen till ett centralistiskt och socialistiskt samhälle, ett parti som
står för ett decentralistiskt samhälle, skall överse med och inte fästa någon
betydelse vid den klara ideologiska kursändring som socialdemokraterna står för
och vara berett att kompromissa om enskildheter i sådana saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är på ideologiska grunder inte möjligt att träffa
några kompromisser som har sammanhang med dessa frågor. Erfarenhetsmässigt
borde Olof Palme begripa att förutsättningarna för uppgörelser är små, när man
behandlar den man träffar uppgörelser med på det sätt som man gjorde med
centern och med folkpartiet när vi hade träffat den stora uppgörelsen om
marginalskatteåtgärderna, den största skattereform som någonsin har genomförts.
När den väl är träffad, går man ut och säger att de andra lade sig platt på
marken. Därefter driver man i en hel valrörelse frågan; Kommer ni att stå fast
vid denna uppgörelse? Vi svarar ja, självfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När valet är över är det första socialdemokraterna gör att
ensidigt ändra på skatteuppgörelsen. Detta är i och för sig ologiskt. Om vi
hade lagt oss platt på marken skulle socialdemokraterna ha fått precis som de
velat. Varför skulle de då behöva ändra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men med sådana erfarenheter minskar naturligtvis aptiten.
Ni socialdemokrater får lägga fram era förslag, och vi skall på samma sätt som
tidigare granska dem i utskotten. Utskottsarbetet skall naturligtvis inte få
"slamma igen". Det är bra om det går att skapa breda majoriteter i
utskotten för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
från regeringen å ena sidan och oppositionen å andra sidan. Går det att skapa
kompromisser där som får breda majoriteter, då är det bra. Men det förutsätter
att regeringen också har den inställningen att man är beredd att lyssna till
andras förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några förhandsöverenskommelser med socialdemokraterna är
av de skäl jag redovisade icke möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill liksom Bengt Westerberg säga att det är bra om
socialdemokraterna har insett att det är en olycklig uppskovstaktik de fört
när det gäller försurningsfrågorna. Vi skall naturligtvis med intresse studera
det förslag som statsministern annonserade, och jag upprepar: Varje år vi
förlorar i kampen mot försurningen innebär en stor förlust för hela samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman: Olof Palme hade i sitt tal ett
stort avsnitt om fördelningspolitiken, där temat och ordvalet var detsamma som
i valrörelsen, nämligen att socialdemokratin är en garant för omtanken om de
sämst ställda också i ekonomiskt kärva tider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag ställde en direkt fråga: Kommer ni att framhärda i
och är det ett uttryck för socialdemokratisk fördelningspolitik att det är
viktigare att den som har en pension på 3 917 kr. plus halva sin arbetsinkomst
att leva på, får en höjning med 1 175 kr. i månaden, än det är att den
pensionär som bara har 1 744 kr. i månaden att leva på får en förbättring?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är det ett
praktiskt exempel på vad ni menar med fördelningspolitik?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
LARS WERNER (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman!
Vi skall gå rakt fram, sade Olof Palme. Men detta är ju inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
positionsbestämning. Den raka vägen kan gå rakt åt ja, jag skall inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svära. Vi
vanliga människor hamnar dessutom en och annan gång vid ett vägskäl där vi
måste välja mellan höger och vänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var nog rätt många människor som andades ut på
valnatten, när det blev klart att de borgerliga partierna besegrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har det här exercerats med att man förlorat så och så
många mandat, men det finns i alla fall en arbetarmajoritet i detta hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma människor som andades ut på valnatten blev rätt
förvånade när de hörde statsministern och en del andra företrädare för
regeringen ganska snart efter valet tala om samarbete med samma partier som man
hade kämpat mot under hela valrörelsen och under de gångna tre åren. Jag tror
att de med all rätt uppfattar detta med förvåning, för att inte använda
kraftigare och mer, adekvata uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I valrörelsen och även efteråt har det diskuterats mycket
om de uppgörelser som vårt parti träffade med regeringen under den gångna
valperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är riktigt att vi träffade uppgörelser, t. ex. om att
sänka eller sätta stopp på priset av vissa matvaror, hålla tillbaka
hyreshöjningarna, höja barnbidragen, öka insatserna mot arbetslösheten,
tillfälligt höja förmögenhetsskatten och att införa en särskild
omsättningsskatt på aktiehandeln. Det här var uppgörelser som jag tror
regeringen aldrig hade kunnat komma överens om med de borgerliga partierna,
eftersom dessa står för ett helt annat slags politik med besparingar och sociala
nedskärningar. Det var den typ av uppgörelser som regeringen bara kunde träffa
med vårt parti. Det var samtidigt uppgörelser som jag tror hade stöd av
majoriteten av det svenska folket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De var inte bra i alla avseenden, det har jag aldrig
påstått. Men jag vågar ändå påstå att de ur fördelningspolitisk synpunkt var
betydligt bättre än regeringens ursprungliga förslag. Det är därför jag frågar
nu, och frågade förut; Vad är det ni vill träffa uppgörelse om med de
borgerliga partierna? Vad är det för stöd som ni söker från högern?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan knappast vara fråga om att öka insatserna mot
arbetslösheten, eftersom de borgerliga ju är måttligt intresserade av detta.
Det kan heller inte vara fråga om att hålla tillbaka priser och hyror, för
samtliga de tre borgerliga partierna är mera intresserade av att
tillfredsställa fastighetsägarnas krav på höjda hyror. Det kan inte vara fråga
om att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagarna, därför att de
borgerliga i första hand vill sänka skatterna för höginkomsttagarna. Jag har
väldigt svårt att tro att det samarbete som ni söker med högern kan handla om
att avveckla kärnkraften, även om jag är glad i dag för Fälldins rejäla besked
om att man inte skall satsa på Ringhals 2. Under valrörelsen svarade inte
Fälldin på denna fråga, för efter valet skulle han ju regera med Adelsohn i
första hand. Det kan inte heller vara fråga om att regeringen skall samarbeta
med de borgerliga partierna om att nedrusta, eftersom de borgerliga vill spä på
de svenska militärutgifterna med ytterligare ett antal miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför jag ställer frågan: Vad är det ni vill
samarbeta med de borgerliga om?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sagt att vi är beredda att diskutera och träffa
uppgörelser med regeringen, precis som under de gångna tre åren. Vi ställer
inga ultimatum. Det vet ni. Men vi är mycket bestämda på en punkt, och det är
att det skall vara uppgörelser som är fördelningspolitiskt rättvisa, dvs. att
man skall ta pengarna där de finns - från rekordvinster, spekulation, snabba
klipp och gärna också genom högre moms på aktier. Vanliga löntagare och
pensionärer skall gynnas av uppgörelserna, t. ex. genom åtgärder för att hålla
nere priser och hyror, för att få rättvisare' skatter och för att ordna nya
arbeten. Det här är en positionsbestämning från vår sida. Ta det för vad det
är. Det handlar alltså i verkligheten förr eller senare om ett vägval. Hoppande
majoriteter tror vi inte på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan var det en fråga som jag inte fick svar på, och det
gällde reallönerna. Det är viktigt att klara ut denna fråga. Menar ni från
regeringens sida att löntagarna inte skall få höjda reallöner? Skall man driva
en politik som innebär att reallönerna skall sänkas, eller i bästa fall skall
stagnera? Det är mycket märkligt om ni har den uppfattningen. Då driver ni
exakt samma linje som Arbetsgivareföreningen och de borgerliga parfierna. Det
måste väl ändå vara rätt besvärande att hamna i det sällskapet. Om reallönerna
skall drivas ner eller stå still, då kommer inkomstklyftorna att fortsätta att
öka. Detta får till följd att ekonomin mattas, och vi riskerar på sikt att få
ännu högre arbetslöshet än vad vi har i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
Statsminister OLOF PALME:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till Lars Werner vill jag säga att vi dess
bättre väl har kunnat notera någon förbättring av reallönerna i fjol och i år.
Vi hoppas att så skall kunna bli fallet även i framtiden, men några
förutsättningar härför är bl. a. att vi håller inflationen nere och får låga
nominella löneökningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en punkt är Ulf Adelsohn och jag alldeles överens,
nämligen att han hade en utomordentligt trevlig far, som jag under åtskilliga
år hade glädjen att samarbeta med i riksdagen medan denne var kansliråd i
jusfitiedeparte-mentet. Dessutom var det en klok karl. Det var synd att
moderaterna inte lyssnade litet tidigare på sentensen att högmod går före fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill jag korrigera Ulf Adelsohn i ett avseende. Han
sade; Vi talade aldrig om systemskifte. I valupptakten den 11 augusti sade han
t. ex.: "Låt oss gå till val på behovet av systemskifte. Låt oss göra ett
val sprängfyllt av behovet av sunt förnuft." Den språkliga utformningen av
det senare uttalandet skall jag icke närmare beröra, men i varje fall det
första uttalandet är entydigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Westerberg har svårigheter med siffrorna. Han jämförde
budgetunderskotten för 1983 och 1985. Kalenderåret 1983 var budgetunderskottet
83 miljarder, och för kalenderåret 1985 blir det enligt den senaste prognosen
52,6 miljarder. Det är en minskning med 30 miljarder. Det är ingen överdrift
utan ett faktum. Jag begriper inte varför Westerberg förnekar det. Ändå var jag
ju så vänlig att jag inte berörde den katastrofala utveckling av
statsfinanserna som skedde under de år då Westerberg var statssekreterare för
budgetfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte att det som Westerberg sade om flyktingar var
mycket bra. Jag tyckte att det var bra under valrörelsen, och jag berömde honom
redan då offentligt för att han kritiserade Ulf Adelsohns besök i Trelleborg -
även om jag tyckte att hans agerande kanske var i brutalaste laget när han i TV
tre dagar före valet satt och ryckte fjädrarna av Adelsohn. Men i sak var hans
ståndpunkt riktig. I sitt anförande i dag undvek Westerberg dock att beröra det
tristaste i det här sammanhanget. Under valrörelsen har vi fått se hur partier
och grupperingar på den yttersta högerkanten öppet har visat rasistiska tendenser.
I några fall har deras propaganda rönt en sådan reaktion att det uppstått
motdemonstrationer och tumult på flera platser i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Skåne finns det sedan några år tillbaka ett parti som i
sitt partiprogram är öppet invandrarfienfligt. Det är det s. k. Skånepartiet,
som nu efter valet har en vågmästarroll i Malmö kommun. I Malmö har nu de tre
borgerliga partierna bestämt sig för att samverka med Skånepartiet för att
därigenom kunna ta hand om kommunens styrelse. Det är utomordenthgt beklagligt
att tre borgerliga partier - jag riktar mig nu alltså till alla tre - har
inlett ett organiserat samarbete med ett parti med öppet rasistiska och
invandrar-fientliga tendenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritiken har inte uteblivit. Ett f. d. centerpartisfiskt
kommunalråd har menat att man överskridit gränsen för all politisk
anständighet, och en ledande folkpartist har öppet hoppat av från sitt parti
därför att det var berett att gå in i ett organiserat samarbete med ett - han
kallar Skånepartiet så -högerextremistiskt parti.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rör-inte-min-kompis-kampanjen
har uttalat att det borde vara ett renlig-hetskrav att säga nej till samarbete
med partier som Skånepartiet. Westerberg har t. o. m. kampanjens märke på sitt
rockslag, men ändå har han i ett långt - i och för sig mycket bra - avsnitt om
flyktingfrågor inte med ett ord nämnt detta spörsmål, och den tystnaden är
mycket oroande. Det finns personer som frågar sig om det är så att rasism och
invandrar-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fientlighet till nöds kan
godtas av folkpartiet, om detta gagnar partiets maktsträvanden. Jag kan inte
tro det. Men det är mycket oroande att ha med ett långt avsnitt om flyktingar
men icke med ett ord beröra dessa mycket uppseendeväckande händelser som
upprört dem som engagerat sig i flyktingfrågorna och i kampen mot rasismen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att man kan begära ett mycket klart besked av Bengt Westerberg. Hur
ställer han sig till Skånepartiet och dess som jag menar rasistiska krav? Och
hur ställer han sig till hans eget partis samarbete med denna grupp?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har talats en hel del ideologi - apropå högmod. Folkpartiet fick 14 % av rösterna.
Man måste erkänna att Ulf Adelsohn fortfarande har 21 %, men om jag kunde tolka
Bengt Westerberg rätt är nu moderaterna avförda från dagordningen, så att
kampen står mellan socialliberalism och socialdemokrati, som Bengt Westerberg
sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
vill jag ställa några frågor om den här socialliberalismen. Hur är det
egentligen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
har i riksdagen föreslagit att sjukförsäkringen skall försämras. Ersättningen
skall de första tio dagarna minskas till 80 %. Det skulle drabba arbetare i det
privata näringslivet som inte är skyddade genom avtal. Även liberala tidningar
har menat att detta är en klasslagstiftning, riktad mot arbetare i privat
industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
frågar; Håller folkpartiet fast vid detta orättfärdiga förslag? Är det
verkligen förenligt med socialliberalismen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de borgerliga regeringarna sänkte ersättningsnivån inom delpensionsförsäkringen
från 65 till 50%. Det har lett till att arbetare med tunga jobb, den grupp som
allra bäst behöver reformen, inte längre har råd att ta delpension - jag har
mött många av dem. Folkpartiet har motsatt sig att delpensionen skall höjas
till 65 %, så att också arbetare får råd att använda reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det förenligt med socialliberalismen? Jag tycker att man skall vara litet
precis här, när det förekommer så allmänna fraser om vad liberalismen är och
inte är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Thorbjörn
Fälldin talar om undantagandepensioner. Men ni satt ju i regering i sex år.
Under dessa sex år fick ni flera förslag om att ge tilläggspension till dessa
grupper, men ni avvisade dem. Varför gjorde ni det, om ni känner sådan
indignation i dag? Varför gjorde ni ingenting då?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
är det dåliga samvetet. Det var ju sedermera socialministern som åkte runt och
lockade småföretagare att träda ur ATP-systemet, och det fick de väldigt ont av
sedan. Det är bakgrunden. Men varför gjorde ni ingenting själva?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller skattereformen vill jag bara säga: Jag har aldrig sagt att ni skulle
ha fallit platt till marken. Jag vet ju mycket väl att det var en hård
förhandUng som så småningom ledde till resultat. Om det är detta som bränner i
sinnet kan vi ta bort det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ni
har också sagt att det gick litet hastigt veckan efter valet sist, då vi borde
ha resonerat mer med er.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
i övrigt har vi hållit överenskommelsen om denna skattereform, och den har
genomförts. Det är en mycket bra skattereform, och den står vi för -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även i de delar där vi tog
hänsyn till mittenpartiernas ståndpunkter i förhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
undrar: Är ni inom borgerligheten verkligen experter på samarbete? Thorbjörn
Fälldin borde väl inta en något avspänd hållning till denna företeelse, efter
att ha lett ett antal regeringar som sprack i småbitar på grund av bristande
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ni alla går upp och säger att vi sakligt skall pröva frågorna i utskott är det
i alla fall ett framsteg, på sitt sätt. Men vad det kommer att leda till vet
jag inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lars
Werner har sina aningar beträffande moderaternas vilja att samarbeta om en
klok sysselsättningspolitik. Det är mycket möjligt, men undrens tid är ännu
inte förbi, så de skall åtminstone få chansen i riksdagsarbetet. Detsamma vill
jag säga om alla de borgerliga partierna. Det vi behöver är faktiskt saklighet
och sunt förnuft. Då kanske det går att fortsätta att lyfta detta land ur den
ekonomiska krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog förste vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 13 ULF ADELSOHN (m)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag tror att det kanske är klokt om statsministern inte förväntar sig
under. Det krävs nog mera konkreta saker. Undrens tid är förmodligen förbi. Det
gäller i varje fall om vi skall kunna samarbeta om sysselsättningspolitiken.
Men jag är inte helt säker. I går tyckte jag mig höra mycket kloka uttalanden
både av den nye löneministern och av statsministern, när de - precis som
Kjell-Olof Feldt tidigare har gjort - sade att arbetsmarknadens parter på ett
helt annat sätt måste ta sitt ansvar. Om de träffar avtal om för höga lönelyft,
kan man inte räkna med att klara sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
jag säger att detta är klokt beror på att jag börjar undra om inte undrens tid
plötsligt är kommen, med tanke på hur mycket ovett som jag har fått från den
socialdemokratiska regeringen för de uttalanden som jag har gjort i just denna
riktning. Jag har ju sagt att det inte går att ta fullt ansvar för
sysselsättningen oberoende av vad arbetsmarknadens parter kostar på sig. Det
har jag fått ovett för även av Bengt Westerberg, som gång efter gång har sagt
att vi politiker självfallet måste ta ansvar. Naturligtvis anser också vi att
alla i denna riksdag har ansvar för att de människor som ställs utan arbete har
sin försörjning och trygghet, men det intressanta är - och jag vill gärna höra
vad statsministern säger om detta - om man inom socialdemokratin nu fuller väl
inser att det inte går att ta ansvar för sysselsättningen om arbetsmarknadens
parter inte tar ansvar för sansade löneavtal. Om så är fallet, finns det helt
andra förutsättningar att konkret tala om samarbete i denna mycket viktiga
fråga. Men jag blir en aning förvånad, med tanke på hur mycket ovett som jag
har fått, från många håll, när det gäller just arbetsmarknadens parter och
deras ansvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gläder mig, fru talman, att statsministern och jag har samma omdöme om min far.
Men jag är på det klara med att vi inte har samma omdöme om min person, och det
hade jag kanske inte väntat mig. Även om man inte skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärva fädernas
missgärningar, ärver man väl inte det omdöme som statsministern har om ens
far.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsministern
talade om sunt förnuft. Jag tycker att det är ett mycket klokt och bra uttryck.
Varför inte klart säga vad vi menar är sunt förnuft, det som striden ofta står
om?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nämnt en sak, nämligen att arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar. Vi
tycker att det är sunt förnuft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har också sagt att vi tycker att det är sunt förnuft att man skall kunna leva
på sin lön. Men det är ju bara en slogan. Vilka beslut sätter vi då bakom denna
slogan? Jo, skatten för de breda TCO- och LO-grupperna måste sänkas, särskilt
marginalskatterna. Men för att ha råd med detta i nuvarande budgetläge måste
också bidragen sänkas. Det är en process som tar sin tid och som inte är helt
lättgenomförd, men den måste till om vi skall åstadkomma det som vi anser är
avgörande, nämligen att vanliga människor, tjänstemän och arbetare, i Sverige
skall kunna leva på sin lön, leva på sitt arbete, och vara mindre beroende av
bidrag. Då måste vi fatta de nämnda besluten - och också ta de problem som det
innebär att det fördelningspolitiskt inte går att i ett omläggningsögonblick
omedelbart klara ut alla detaljer. Men man har en entydig och klar strategi,
och man måste naturligtvis hela tiden hjälpa dem som under en
omläggningspröcess kan få bekymmer. Det anser vi vara sunt förnuft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser det också vara en nödvändighet för framtiden, om vi vill ha ett folk som
i arbetet verkligen ser det främsta och viktigaste, därför att detta arbete ger
försörjning i stället för att allt större del av försörjningen är beroende av
bidrag som beslutas i denna sal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sunt
förnuft är också mycket mer. Bengt Westerberg sade att Dagmarre-formen kanske
var den stora vattendelaren när det gällde denna fråga. Jag håller med. 1
rätten för varje svensk att själv få välja sin läkare - sin sjukgymnast också
för den delen - ligger någonting oerhört väsentligt. Människorna tycker att det
är deras självklara rätt. Detsamma gäller möjligheten att få ett hembesök av en
läkare som man själv valt. Jag tycker att detta är sunt förnuft. Kalla det
gärna vad ni vill. Det intressanta är inte vad vi kallar det, utan reformens
reella innebörd. Vi kommer aldrig att ge oss i det avseendet. Vi kommer att
driva och fortsätta att driva detta krav tillsammans med folkpartiet - och jag
tror, i stora delar, också på sikt tillsammans med centerpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sunt förnuft menar vi också det som egentiigen borde vara självklart -att
staten skall spara när utgifterna är för stora. Jag vill gärna säga att
statsministerns tal i dag även på denna punkt var annorlunda än i valrörelsen,
där vi ju fick mycken kritik för att vi ville spara. Jag har sagt många gånger
att ingen kan vara säker på att de besparingsförslag vi lade fram är de som
till alla delar är absolut bäst utmejslade eller riktigast. Men vi har lagt
fram dem i den bergfasta övertygelsen att det för Sveriges framtid krävs att
man driver ned budgetunderskotten, att vi inte lämnar över oändligt stora
underskott till nästa generation - och nästnästa generation. Det är också sunt
förnuft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
sunt förnuft, fru talman, är mycket annat. Det är, som vi ser det, rätten för
människor att bestämma så mycket mer - barnomsorg, skola, vårdform, radio och
TV- och också rätten att välja politiskt parti. Allt detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är sunt förnuft. Det är
ett bra sammanfattande uttryck för en politik som vi Prot. 1985/86:9<br>
tycker ligger i hela folkets intresse.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 14 BENGT WESTERBERG
(fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Olof Palme berättade att han hade mött personer som kände sig trötta
och som därför hade behov av delpension. Jag har också mött många människor som
inte är nöjda med sin tillvaro. Jag har mött barnfamiljer som har svårt att
hålla näsan över vattnet, många som kanske t. o. m. behöver gå till
socialnämnden och få socialbidrag för att ekonomin skall gå ihop. Jag har mött
gamla människor på långvården som inte har rätt till ett eget rum, som tvingas
tillbringa sina sista år i livet tillsammans med främlingar som de inte gillar,
som de inte vill bo ihop med. Jag har mött handikappade ungdomar som inte kan
få jobb, bl. a. därför att lönebidragen inte är utformade på ett sätt som
främjar jobb för handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns många människor i vårt samhälle som på olika sätt har behov av ökade
insatser från vår sida. Då handlar det om att göra prioriteringar. I
valrörelsen har vi från folkpartiets sida redovisat vilka prioriteringar vi har
velat göra, just därför att vi vet att det finns så många som trycker på, så
många som begär ökade insatser av oss på olika sätt. Vi är medvetna om att vi
inte kan tillgodose alla dessa önskemål på mycket kort sikt. Då har vi bl. a.
sagt att vi tycker att det är viktigare att förverkliga kravet att man skall ha
rätt fill eget rum i långvården än att förbättra delpensionen. Vi har sagt att
vi tycker att det finns viktigare krav att förverkliga i det sammanhanget än
att hålla fast vid den förmånsnivå som vi för närvarande har i
sjukförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi skall komma fill rätta med problemen i Sverige så krävs det, som jag sade i
mitt tidigare anförande, att vi genomför vissa nedskärningar i de offentliga
utgifterna. Då har vi kommit fram till att en av de nedskärningar som är
möjliga att göra, och som innebär att många människor får vara med och ta en
liten börda var och en - men som sammanlagt blir mycket pengar -är just en viss
försämring av sjukförsäkringen. Det skall naturligtvis inte bara gå ut över
kollektivanställda i industrin, som Olof Palme säger, utan det är en börda som
alla får vara med och betala på det ena eller andra sättet. De som väljer att
förbättra sina sjukförmåner avtalsvägen och avstå från löneutrymme har
naturligtvis full frihet att göra det. Men det kommer ändå till sist att få
betalas av alla. En liten summa - säg 200-300 kr. per år för en genomsnittlig
löntagare - som betalas av många ger oss möjligheter att lyckas bättre med den
ekonomiska pohtiken än vad man i vissa avseenden har gjort under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulf
Adelsohn fortsatte i sitt inledningsanförande - och han återkom till det<br>
i sin senaste repUk - att odla de här myterna om "dolkstöten" från<br>
folkpartiet, att vi på något sätt under slutfasen av valrörelsen skulle ha<br>
behandlat moderaterna illa. Det där är inte sant. De punkter på vilka vi har<br>
varit kritiska mot den moderata politiken har funnits med i bilden hela tiden.<br>
Vi har framhållit dem många gånger, i varje fall under de två år då jag har<br>
varit partiledare, och säkert tidigare också. Det är ett uttryck för skilda<br>
värderingar mellan ett liberalt parti och ett konservativt parti. Det är klart
att<br>
traditionen inte är densamma, att det är olika ideologier som vi grundar våra<br>
politiska program på.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skilda värderingar som ligger bakom dessa program och dessa ideologier tar sig
också uttryck i den konkreta dagspolitiken. Vi har sett många exempel på det
när vi lagt fram våra valprogram. Medan vi tycker att man skall fullfölja den
traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken, som bygger på arbetslinjen, har
moderaterna varit beredda att acceptera en ökad arbetslöshet. Medan vi har sagt
att det är viktigt att slå vakt om det svenska u-landsbiståndet har moderaterna
sagt; låt oss skära ned på det svenska u-landsbiståndet. Medan vi har sagt: låt
oss slå vakt om sjukersättningen till de människor som är långtidssjuka, så har
moderaterna sagt att vi kan ta 4 000 ä 5 000 kr. av personer som är sjuka under
ett helt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
detta har gett moderaterna utrymme för att lova stora skattesänkningar. Jag
begriper att det är en sak som man kan gå ut och lova i valrörelsen, men
eftersom vi har sagt nej till alla dessa besparingar har vi också tvingats säga
nej till de skattesänkningar som moderaterna har utlovat. Detta visar något
htet av de skillnader som finns mellan de borgerliga partierna - mellan
folkpartiet och moderaterna i det här fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olof
Palme frågade förut: Vad är folkpartiet egentligen - är det fågel eller fisk?
Är ni nyliberaler eller borgerlig vänster?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja,
om igen, jag tycker att den här typen av etiketter är ganska ointressanta, eftersom
sådana etiketter lätt leder tankarna fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
är ett socialliberalt parti, ett parti som står för både marknadsekonomi och
socialt ansvar. Vi menar att det valresultat som vi nu har fått har gett ett
ökat förtroende för en sådan socialliberal politik. Vi har ingen anledning att
nu ompröva vår politik, utan vi kommer att fullfölja den. Vi kommer att
fortsätta att kritisera socialdemokraterna när de vill smygsociali-sera den
svenska ekonomin, när de vill hindra människor från att få möjligheter att
träffa också verkligt viktiga val - inte bara ganska oviktiga val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vi kommer parallellt med det att slå vakt om u-landsbiståndet, om den svenska
välfärdspolitiken. Vi kommer att peka på den ofärd som fortfarande finns kvar
mitt i välfärden och som vi menar vara en huvuduppgift för liberala politiker
att undanröja - det borde det helst vara också för andra politiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kommer att fortsätta att hävda att vi i Sverige skall ta emot människor som
kommer till våra gränser och söker en fristad i Sverige. Vi kommer att
motarbeta varje parti, varje grupp, varje enskild person som polemiserar mot
denna djupt humanitära och sohdariska tanke.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 15 THORBJÖRN FALLDIN
(c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Först ett par ord till Lars Werner. Det jag sade om Ringhals 2-reaktorn
här i dag, Lars Werner, gav vi besked om under hela valrörelsen, och det kom
till klart uttryck i vårt valprogram. Det är vår stil att säga samma saker här
i kammaren som vi har sagt i valrörelsen. Så enkelt var det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olof
Palme försöker krypa bakom påpekandet att det inte var möjligt för oss att få
igenom våra förslag beträffande undantagandepensionärerna under den tid som vi
hade regeringsansvar. Jag har beklagat det tidigare. Det var tyvärr inte möjligt
att uppbåda majoritet för de förslagen i de regeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
jag tar upp detta med pensionerna och ställer en fråga beror på att ni
socialdemokrater vill utgöra något slags absolut garanti för att det drivs en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fördelningspolitik så att
det är de sämst ställda som i första hand blir tillgodosedda. Det är ju det
mönster ni har följt vid uppläggningen av hela valrörelsen. Det fanns ju inslag
i statsministerns tal också här i dag med detta tema. Då tycker jag att det är
befogat att ställa just den här frågan till socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
parentes vill jag säga att jag är glad över att kunna konstatera att
moderaterna numera också har uppfattningen att dessa undantagandepensionärer
skall ha rätt till pensionstillskott. Om det är ett resultat av att vi från
centerns sida så ofta har tagit fram det här, eller om det är ett resultat av
att man på den moderata sidan på helt egen hand har gått igenom det, kan jag
lämna därhän. Kvar står att ni socialdemokrater gör prioriteringen att det är
viktigare att höja delpensionen än att ge de här människorna pensionstillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker helt enkelt att det är oförskämt när statsministern påstår att, om jag
uppfattade det rätt, vår förre socialminister skulle ha åkt omkring och
uppmanat folk att lämna ATP-systemet. Detta påstående är grundlöst. Det är
oförskämt att göra ett sådant påstående. Sanningen är att när detta beslut var
ett faktum sade vi; Kom ihåg att ni inte kan köpa detta försäkringsskydd
biUigare någon annanstans - stanna därför kvar i ATP-systemet. Sanningen var
emellertid att de här människorna inte hade pengar att betala premierna. Men
det är nu fullt klarlagt, att vad socialdemokraterna än säger i sitt allmänna
tal om fördelningspolitik, blir det sådana här effekter när det kommer till
beslut. De här människorna skall straffas intill döden för att de lämnade
ATP-systemet. De vill inte ha några ATP-förmåner, men de vill ha de förmåner
vid sidan av ATP som andra får, men det förvägras dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
beträffande uttrycket platt till marken. Olof Palme vet lika väl som jag att
det var detta som kom ut omedelbart, och det har aldrig blivit återtaget
offentligt. Det var ett exempel på hur ni hanterar en överenskommelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
några ord om Dagmarreformen, som både Ulf Adelsohn och Bengt Westerberg har
gjort ett stort nummer av. Den princip som ligger bakom Dagmarreformen är att
sjukförsäkringens pengar skall fördelas så rättvist som möjligt mellan olika
regioner. Om morgontidningarna talar sanning i dag har det visat sig möjligt
att i Stockholms läns landsting nå en uppgörelse mellan de icke-socialistiska
partierna om att på Dagmarreformens grund öka inslaget av privat läkarvård. Jag
har sagt hela tiden att Dagmarreformen, som innebär en rättvisare fördelning av
en gemensam resurs, i sig inte utgör något hinder för de landsting som så
önskar att öka utrymmet för privat läkarvård. Det är alltså inte alls
nödvändigt att stänga City Akuten, om jag har förstått det hela rätt. På
Dagmarreformens grund kan man i landstinget besluta: O.K., håll öppet, ta emot
människorna. Det är bra att man har kommit till denna insikt på alla håll och
kanter. Det skapar förutsättningar för en diskussion om en rättvis fördelning
av gemensamma resurser på ett helt annat sätt än tidigare. I den diskussionen
kommer vi att delta aktivt liksom hittills.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 16 LARS WERNER (vpk)
replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag känner inget behov av att bråka med Thorbjörn Fälldin i fråga om
vad centern sade eller inte sade om Ringhals 2 i valrörelsen. Jag har
uppfattningen att det inte kom till lika klart uttryck i valrörelsen som det
har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommit till uttryck i dag.
Men detta är inte avgörande för mig. Det avgörande är att ni har sagt att ni
inte anser att det skall satsas några pengar på Ringhals 2. Det har ni sagt i
dag, och det tycker jag är det viktigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olof
Palme säger att man måste hålla nere inflationen för att klara reallönerna. Ja,
det är riktigt, men det räcker inte. Takten i arbetet på att få ner inflationen
är så långsam att man inte enbart på det sättet kan klara reallönerna. Regeringen
har hamnat på samma Unje som arbetsgivarna, när den uppmanar löntagarna att
hålla nere lönekraven. Det räcker inte ens, som en socialdemokratisk tidning
skrev häromdagen, att hävda att det är en pedagogisk fråga. Det är ett
grundläggande fel när ni hamnar på samma linje som arbetsgivarna i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tre år sedan blev många löntagare både överraskade och besvikna när regeringen
direkt efter valet devalverade den svenska kronan och i ett slag sänkte
reallönerna med 4-5 %. Det är möjligt att många, om än motvilligt, accepterade
den åtgärden, mot bakgrund av den spekulation som förekom mot den svenska
kronan - även om man, som vi gjorde, undrade varför löntagarna ensidigt skulle
bestraffas för kapitalägarnas manipulationer. Åtgärderna borde rimHgen ha
riktats mot dem i stället. Att regeringen nu, i ett läge med rekordvinster som
bl. a. är ett resultat av devalveringen, efter ökade arbetsinsatser av
löntagarna, säger till löntagarna att de skall hålla igen på sina lönekrav är
ett mycket märkligt agerande av en arbetarregering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna debatt försökt ställa frågor som är litet mera framtidsinrik-tade.
Jag vet att sädana frågor är svåra, och jag anklagar ingen för att vi inte får
en sådan debatt. Vad det beror kan alltid diskuteras, men en orsak är
naturligtvis att de borgerliga partierna fortfarande är grälsjuka och besvikna
efter det att de förlorade valet. Det är trist att det är så, men det är inte
nödvändigt - jag tror att det vore bra om vi en och annan gång här i huset
förde debatter som handlade mer om framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
regeringen inte vill diskutera dessa frågor är litet märkligare, därför att det
förekommer ibland vid högtidliga tillfällen att framtidsfrågor tas upp. Man
skall inte vara rädd för att diskutera hur ett framtida socialistiskt Sverige
skall se ut. Jag hoppas att det inte är rädslan för de borgerliga partiernas
skräckpropaganda om socialismen som medför denna begränsning. Det enda sättet
att desarmera denna propaganda är nog att vi på ett ärligt och öppet sätt
diskuterar hur socialismen skall se ut i Sverige. Det är det enda sättet att få
de borgerliga partiernas antisocialistiska propaganda att falla sönder och
samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har aldrig påstått att vårt parti sitter inne med alla lösningar - långt
därifrån. Vi är inte rädda för att medge att vi inte har svar på alla frågor,
men vi skulle vilja främja en sådan debatt inom arbetarrörelsen. Det kan inte
bara vara en uppgift för ett parti att få till stånd en sådan här dialog inom
arbetarrörelsen. De väljare som vi representerar skulle förmodligen vilja höra
mer av sådana framtidsinriktade diskussioner här i riksdagen, åtminstone några
gånger. Jag är också övertygad om att många människor uppfattar diskussionerna
i detta hus mera som käbbel och gräl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om vi alltså inte har fört en framtidsinriktad debatt här i dag, tycker jag att
vi skall försöka skapa en sådan. Jag tror också att arbetarrörelsen har behov
av att ta den debatten med de borgerliga partierna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre vice talmannen
ledningen av Prot. 1985/86:9<br>
kammarens förhandlingar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
Statsminister OLOF PALME;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är möjligt att jag inte lyckades svinga
mig lika högt i den ideologiska trapetsen som Lars Werner. Jag försökte tala om
några framtidsfrågor, nämligen freden, miljön, välfärden och sysselsättningen.
Vi kommer att fortsätta att tala om dessa frågor, därför att de är centrala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulf Adelsohn sade att jag uttalat att hans far var
trevlig, men det trodde han inte att jag skulle säga om Ulf Adelsohn själv. Jo,
det gör jag gärna. Jag tycker att Ulf Adelsohn är väldigt trevlig, åtminstone
så länge han håller sig undan från politiken. Det gjorde hans far, fastän han
säkert hade samma grundåskådning som Ulf Adelsohn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vår syn på sysselsättningen och undren vill jag säga att
det finns en skillnad. Ni har sagt ungefär som så, att om avtalen ger för höga
löner och . därav följer arbetslöshet får arbetstagarna stå sitt kast. Då får
det bli arbetslöshet. Vi menar att staten och samhället aldrig kan frånsäga sig
ansvaret för sysselsättningen. Även om löneavtalen kan leda till arbetslöshet
kommer vi aldrig att svika de enskilda människorna. Vi kommer alltid att
försöka bekämpa arbetslösheten. Det är där vi upplever att skillnaden finns. Nu
får vi se hur det går i den fortsatta debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så valfriheten ,som det talas om. Valfrihet när det gäller
att välja läkare har människorna i hög grad i dag i tätorterna. Vi vill att
denna valfrihet också skall gälla människor som bor i glesbygd. De har ingen
valfrihet i dag. Här har faktiskt funnits en viss samstämmighet mellan oss och
centern. Den grundläggande principen kommer vi att hålla fast vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alldeles riktigt att politik är en fråga om
prioriteringar, Bengt Westerberg. Nu stod Bengt Westerberg och prioriterade
bort två saker. Den ena var delpensionerna. Han sade att en del människor är
trötta. Det är inte fråga om att de är trötta, utan det är fråga om att de i
hög grad är utslitna av ett långt och hårt yrkesliv. Det är de som har gått i
kroppsarbete som har byggt upp det här samhället. Det är en av de finaste
reformer vi kan genomföra, om vi ger dem chans till valfrihet så att de, när de
verkligen behöver, har råd att gå i pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra exemplet gäller sjukförsäkringen. Det är inte
alls så att vi alla skall betala den förändringen. Det är de lågavlönade
grupperna som är privatanställda på industrisidan som får betala denna ändring
av sjukförsäkringen, vilken skulle ge pengar som kunde användas till att sänka
marginalskatterna för de välbeställda. Det är den prioriteringen som görs. Jag
menar att den är felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här två tingen har precis samma innebörd. Det är klart
att man kan säga<br>
att det är en minoritet av det svenska folket som går i kroppsarbete och är<br>
privatanställda. Dessa har alltså folkpartiet prioriterat ned, både när det<br>
gäller delpensionen och när det gäller sjukförsäkringen. Det är inte mycket<br>
fill socialliberalism, det får jag ärligen säga. Vi tycker att detta är två<br>
områden som bör prioriteras mycket högt. Det hela är en fråga om rättvisa<br>
för dem som går i hårt kroppsarbete, både när det gäller delpension och<br>
sjukförsäkring. De välbeställda har alltid haft bra sjukförsäkring jämfört</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med dem
som har låga löner och hårt kroppsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vad jag tycker är mera allvarsamt är resonemanget om
flyktingarna. Där stod verkligen Bengt Westerberg inför en skiljeväg, och han
valde vad jag tyvärr upplever som den fega linjen. Det går väldigt bra att säga
att man är för en liberal inställning till flyktingar och invandring och att
man är emot alla som inte har en sådan inställning. Men jag ställde en specifik
fråga om Skånepartiet, vars ledare bl. a. har sagt följande: Reguljär
invandring bör tillåtas och främjas endast om det gagnar Skåne. Politiska
flyktingar med ursprung i Skånes grannländer bör tas emot om de på ett
trovärdigt sätt kan styrka sina flyktskäl samt visa identitetshandlingar eller
på annat sätt styrka sin identitet. Övriga politiska flyktingar kan komma hit
först när statsskulden är betald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta var ett exempel. Jag ställde frågan specifikt om
detta, och Bengt Westerberg, som är fullt medveten om dessa uttalanden, vågade
inte ta avstånd från Skånepartiet, för då hade det kostat något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästa steg var frågan om folkpartiets organiserade
samarbete med detta Skåneparti, och då brändes det verkligen. Då hade man
behövt ta ansvar och säga; Jag tycker det är fel att mitt parti lokalt
samarbetar med ett rasistiskt och invandrarfientligt parti och med detta parti
gör gemensamma uttalanden enbart i syfte att nå den politiska makten på det
lokala planet. Det hade kostat någonting. Men där valde Bengt Westerberg tyvärr
den fega linjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det låter så vackert att tala om principer, men när
verkligheten och maktsträvan kommer i konflikt med principerna är det lätt att
skjuta principerna åt sidan. Vi har ju exemplet med kds-samarbetet. Det var
många centerpartister och folkpartister som sade att det är klart att detta är
ett sätt att kringgå grundlagen, men - sade man - vi kan vinna två, tre eller
sju mandat på det, vi kan vinna den pohtiska makten i Sverige på att svika
principerna, och då gör vi det. I varje fall håller vi tyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här står ni inför problemet att ni kan nå den politiska
makten i Malmö om ni håller tyst om principerna. Och då gör ni det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är politikerns eviga moralproblem: Vad är
viktigast, principen eller makten? Och här tycker jag att folkpartiet i två
mycket viktiga liberala frågor har valt makten före principen. Det beklagar
jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det för mina partivänner i Malmö är
smärtsamt att förlora den politiska makten efter så många år, och på det här
sättet. Men jag tycker de skall göra det med gott humör och komma tillbaka. De
skall komma tillbaka och slåss med högrest huvud och säga: Vi faller icke undan
för invandrarfientiigheten, vi faller icke undan för rasismen, vi står raka när
det gäller våra grundläggande principer. Denna gång kostade det oss den
politiska makten, men när vi kommer tillbaka gör vi det på ett fint sätt.
-Detta är en av politikens grundläggande moralfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den minut jag har kvar vill jag bara säga att det har
gått en högervåg över världen i den ekonomiska krisens spår, där
nyliberalismen, marknadsekonomin i sin ganska extrema form och egoismen har
gått segrande fram. Det var Uksom en oemotståndlig våg som också de svenska
moderaterna red högt på och som även sköljde med sig eller i varje fall
övermannade de människor bland moderaterna som är för välfärdssamhället - det
finns ju sådana. Jag tror att denna högervåg håller på att sina - i Sverige, i
Norge, i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>England, i Amerika, i
Tyskland och i hela den industriella världen. Jag tror</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att vi kommer in i ett
skede där det gemensamma ansvaret, hänsynen,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ömsintheten mot andra
människor åter kommer att spela en större roll än den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>~
', ~<br>
kalla egoismen. Jag hoppas det - då skall det bli en lust att leva!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andre
vice talmannen anmälde att Bengt Westerberg och Ulf Adelsohn anhållit att till
protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 18 Förste vice talman
INGEGERD TROEDSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I går utsågs Bengt Lindqvist till biträdande socialminister. Till hans
huvuduppgifter skall höra att "värna om solidariteten med svaga
grupper". Samtidigt som jag önskar Bengt Lindqvist lycka till i hans nya
arbete hoppas jag att detta skall innebära ett nytänkande - ett omtänkande
-från socialdemokraternas sida. Socialdemokraterna i Sverige har alltför länge
och på alltför många områden satt solidariteten med de socialistiska och
kollektivistiska idealen framför solidariteten med människorna. Detta har
alltför ofta gått ut över just svagare grupper. Under de gångna åren har vi
moderater påpekat detta i åtskilliga debatter här i kammaren. Låt mig nämna
några exempel, först på ett av Bengt Lindqvists nya ansvarsområden
-familjepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förda högskattepolitiken - där ingen som helst hänsyn tas till
försörjningsbörda - har drabbat barnfamiljerna mycket hårt, och alldeles
särskilt hårt flerbarnsfamiljerna. År från år har det blivit allt svårare för
barnfamiljerna att leva på huvudsakligen en inkomst. Allt fler småbarnsföräldrar
tvingas gå över till deltid och från deltid till heltid. Samtidigt har en allt
större del av det samlade familjepolitiska stödet använts för att stödja ett
enda barnomsorgsalternativ, den kommunala barnomsorgen. Ändå vet vi att den
används mer än dubbelt så ofta av akademikerfamiljer som av LO-familjer, och
väsentligt oftare av enbarnsfamiljer än av flerbarnsfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ordnar sin barnomsorg själv får inget som helst stöd. Den privata
barnomsorgen blir härigenom mångdubbelt dyrare för familjen, även om den i
verkligheten kostar väsentligt mindre än den kommunala barnomsorgen. Och hur
många barnfamiljer har råd med det i längden? De småbarnsföräldrar som själva
vill ta hand om sina barn under deras viktiga men hastigt flyende småbarnsår
och som i sin nöd vänder sig till det allmänna för att få extra skatteavdrag
för existensminimum eller kompletterande socialbidrag för att klara ekonomin,
få allt oftare höra att det har de inte rätt till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som av egen och fri vilja tar hand om sina små barn anses nämligen
"frivilligt avhålla sig från att arbeta". En mer hänsynslös
nedvärdering av det barnavårdande arbetet är svår att föreställa sig. Och då
utför ändå den hemarbetande småbarnsföräldern ett arbete som på daghem skulle
kosta 110 000 kr. eller mer om året redan för två små barn. Med förtur förses
de i stället med daghemsplatser som de inte vill ha, vilket förlänger
väntetiden ytterligare för andra föräldrar som verkligen önskar sådana platser.
Det kan vara intressant för Bengt Lindqvist att höra att en vetenskaplig
undersökning visat att 44 % av de socialdemokratiska familjer som hade sina
barn på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daghem
skulle ha föredragit ett stöd som gjort det möjligt för dem att själva ta hand
om barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långt borta är den tid då socialdemokraterna betecknade
egnahemsägarna "vårt folk" dvs. som sitt folk. Ändå vet vi att de
allra flesta barnfamiljer helst vill bo i ett eget hem eller äga sin lägenhet
och därmed kunna nedbringa boendekostnaderna genom varsamhet och eget arbete.
Ändå missgynnas egnahemsägandet så att allt fler hushåll tvingas flytta in i de
i verkligheten dyrare men kraftigare subventionerade allmännyttiga
hyreslägenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya småhusskatten, som främst går ut över dem som inte
får några räntesubventioner alls för sitt boende, kommer att lägga ytterligare
sten på bördan. Samtidigt finns det planer på att använda skattemedel till att
ge "allmännyttan" men inte familjerna själva kraftiga subventioner så
att de skall kunna köpa upp äldre småhus. Även fördelarna med bostadsrätt
försvinner, om planerna på hembudsskyldighet och priskontroll förverkligas. Är
målet att alla med vanliga inkomster skall tvingas hyra av
"allmännyttan", vare sig det passar dem eller inte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under valrörelsen fick jag förmånen att studera många
enskilda alternativ inom öppen sjukvård och sjukhemsvård. Dessa enskilda
vårdalternativ är inte bara omtyckta och eftertraktade av patienterna, de
kostar dessutom väsentligt mindre än om landstingen själva skulle stå för
vården. Men i stället för att underlätta och stimulera dessa alternativ och på
så sätt öka valfriheten för både patienter och sjukvårdspersonal, samtidigt som
landstingens kostnader blir lägre till förmån för den högspecialiserade slutna
vården, stryps verksamheten allt mer. Jag skall nämna några exempel som jag
tror kan vara av intresse för Bengt Lindqvist i hans nya arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Enköping finns långa köer till landstingets
barnhabilitering för handikappade barn. De deltidsarbetande privata
sjukgymnasterna, som sysslar just med barnhabilitering, har trots detta vägrats
anslutning till sjukförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är kön lång till
ögonundersökningar och många ögonoperationer. Samtidigt har den privata
akademikergruppens läkarmottagning vägrats anslutning till försäkringen, trots
att väntetiderna då skulle kunna förkortas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På många håll sätter man tummen ner för de privata
hembesöksjourerna, som har betytt mycket för inte minst barnfamiljer,
handikappade och äldre patienter. Visst får de finnas kvar, men bara för dem
som kan betala hela och fulla kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På Elisabethsystrarnas sjukhem i Malmö har varje patient
eget rum. Systrarna finns ständigt till hands för t. ex. nattvak. Kostnaderna
är ungefär en tredjedel av vad de kommunala sjukhemmen i Malmö kostar. Ändå har
de socialistiska partierna fattat beslut om successiv avveckling - ett beslut
som nu förhoppningsvis skall rivas upp av de segrande borgerliga partierna i
Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exemplen kan mångfaldigas. Uppenbarligen har också på
sjukvårdens område solidariteten med de socialistiska doktrinerna - att all
vård skall ske i det allmännas regi - tagit överhand över omtanken om
patienterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förda politiken har också genom att ensidigt gynna de
dyra kollektiva alternativen bidragit till så dramatiska skattehöjningar att i
dag ungefär 575 000 människor är beroende av socialbidrag mitt uppe i
högkonjunktu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ren, mitt uppe i
välfärden. Och många av dessa nya fattiga, Bengt Lindqvist, är människor som
betalar tiotusentals kronor i skatt och som inget högre önskar än att kunna
försörja sig själva och sina familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vet också att hushållssparandet i Sverige för tredje året i rad ligger på noll
- något som är helt unikt internationellt sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
område efter område förs en politik i strid med människornas önskan och inte
minst i strid med de människors önskan som av tradition har ansetts som
socialdemokratins kärntrupper. De rika klarar sig nog. De kan ordna vård eller
utbildning privat, här hemma eller utomlands. De kan teckna privata
sjukförsäkringar. De kan ordna sitt boende efter eget önskemål. Men alla andra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gamla folkhemstanken att stärka människorna, att ge dem självkänsla och
egenvärde, att ge också dem med låga och vanliga inkomster möjlighet att leva
på sin lön och forma sin tillvaro har i dag blivit centrala beståndsdelar i den
moderata politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderata
samlingspartiet har därför under valrörelsen inte bara framstått som det
största oppositionspartiet. Moderaterna har uppenbarligen också framstått som
ett hot mot socialdemokratin genom att i fråga efter fråga verka för det som
socialdemokratins traditionella väljare önskar och tycker:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
far och mor, inte storebror, skall få bestämma om barnens vård och fostran. Att
barnomsorgsstödet därför måste ges en rättvisare fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
också människor med låga eller vanliga inkomster skall få möjlighet att välja
läkare, sjukgymnast och sjukhem genom att den allmänna och obligatoriska
sjukvårdsförsäkringen följer patienten, oberoende av vem som tillhandahåller
vården. Och kan inte landstinget i tid ge erforderlig vård skall försäkringen
betala ut kostnaden för den privata höftleds- eller kanske starroperationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
egnahemsboende eller ägande av lägenhet inte får motverkas utan tvärtom bör
underlättas av såväl samhällsekonomiska och privatekonomiska som djupt
mänskliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
åstadkomma ordning och reda i skolan och på gator och torg, att brott mot
enskilda måste betraktas som lika allvarliga som brott mot det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
också människor med vanliga inkomster skall kunna bygga upp ett eget trygghets-
och valfrihetsskapande sparande i stället för att detta skall ske kollektivt i
löntagarfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Och - inte minst - att man
skall kunna leva på sin lön när skatten är betald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
socialdemokratiska valrörelsen har därför inte i första hand inriktats mot de
moderata förslagen som de verkligen ser ut. Det skulle ha varit att upplysa
ytterligare väljare om moderaternas i bästa bemärkelse folkhemsin-riktade
politik. Strategin har i stället varit att först skapa en medveten vrångbild av
de moderatera förslagen och sedan skjuta skarpt mot denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
moderata frihetsreformerna har framställts som att endast "de rika"
skulle få råd med vård, utbildning och barnomsorg, trots att verkligheten är
den rakt motsatta. Vi beklagar detta, inte bara - eller ens i första hand - för
vår egen skull. Men de målsättningar vi ställt upp omfattas enligt alla
undersökningar av de allra flesta i vårt land. Det hade då varit värdefullt att
få en seriös debatt om de konkreta förslag vi lagt fram för att förverkliga
målen. Säkerligen kan våra förslag i många avseenden förbättras, förfinas. Men
låt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>då
debatten gälla detta och inte några nidbilder som inte existerar i
sinnevärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma nidbild - att bara de rika skulle gynnas - har
målats upp i fråga om de moderata skattesänkningsförslagen. Ändå är det, vilket
Bo Lundgren kommer att tala om senare, endast de moderata förslagen om grundavdrag
för barn i den kommunala beskattningen som verkligen tar hänsyn till
försörjningsbördan, till hur många som skall leva på inkomsten. Detta skulle
innebära en efterlängtad och nödvändig utjämning mellan olika stadier i en
familjs hv, där kommunalskatten, den tyngsta skatten, blir lägst när
försörjningsbördan är som tyngst. Varenda barnfamilj skulle vinna på dessa
förslag, mer ju fler barn som finns i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra med skattesänkningar för dem som har höga
inkomster. Även för dem måste det, som Bengt Westerberg framhöll, löna sig att
arbeta. Men vi vill inte, vilket folkpartiets förslag tyvärr innebär, att det
skall ske till priset av skattehöjningar för alla som har låga eller vanliga
inkomster. Därför har vi lagt tyngdpunkten i de statiiga inkomstskattesänkningarna
i de inkomstlägen där det stora flertalet heltidsarbetande befinner sig. Inte
mindre än tre fjärdedelar av de moderata inkomstskattelättnaderna skulle
tillfalla inkomstskikt mellan 70 000 kr. och 120 000 kr. Och om det stora
flertalet löntagare får behålla minst 60.kr. av varje nyintjänad hundralapp,
skulle möjligheten öka väsentligt att få ned lönekostnadsökningen till den nivå
som gäller i vår omvärld, något som är helt avgörande för Sveriges framtid, för
tillväxten och - inte minst - för ungdomarnas möjlighet att få riktiga jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ett par månader sedan presenterade vi en utförlig
rapport över hur de moderata skatte- och besparingsförslagen sammantaget skulle
slå. Vi visade att LO:s typfamilj, industriarbetaren med halvtidsarbetande
hustru och två barn, redan 1988 skulle få behålla 6 000-10 000 kr. mer att leva
på än med nu gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"För den svenska fackföreningsrörelsen är det ett
självklart mål att varje löntagare skall kunna leva på sin lön" citerade
Ulf Adelsohn ur det öppna brev som LO:s Per-Olof Edin och TCO;s Roland Spant
tillställt regeringen tio dagar efter valet. Detta förutsätter en polifik som
dagens socialdemokrater hittills visat sig oförmögna att föra men som vi i
moderata samlingspartiet kommer att arbeta för med all den kraft vi är mäktiga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
INGEMAR ELIASSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med Tage Danielssons bortgång har en stor
humanist gått ur tiden. Många, många människor sörjer Tage Danielsson, många därför
att han personifierade humanismen i vår tid. Han ställde frågor och kom med
invändningar, som utgick från människans eller mänsklighetens egen synvinkel.
Han roade och oroade. Han engagerade och engagerades för de grundläggande
frågeställningarna om människans villkor och framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor och personligheter som Tage Danielsson är en
förutsättning för att hålla humaniteten och humanismen levande, varje dag i
varje generation. Vi nås dagligen av nyhetsrapporter som reser frågan om
humanismens villkor, rapporter om hur människor torteras och terroriseras, om
människor som förnedras och förtrampas, hur förintelsevapen byggs upp och miljö
skövlas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Humanism kan väl sägas vara den process som fortlöpande
förädlar människan som jordevarelse, en ständig kamp mot det som förråar och
brutaliserar, en kamp för det som ökar förståelsen människor emellan och
respekten för liv och livets villkor. Pågår fortfarande denna process eller är
humaniteten på reträtt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker i dag att urtidsmänniskan var barbarisk. Vi har
i dag för länge sedan tagit avstånd från den primitiva rättsuppfattning som
byggde på öga för öga och tand för tand. Vi såg avskaffandet av dödsstraffet i
vårt land som ett framsteg för humanismen. Miljö väckelsen har byggt på
insikten att naturvetenskapen måste stå i mänsklighetens tjänst. Humanismen
har varit en stark kraft i den västerländska kulturen och på vissa väsentliga
områden förbättrat människans materiella och andliga existensvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 dag finns det skäl att fråga om denna process längre
pågår. Enbart under de senaste veckorna har skälen att ifrågasätta detta duggat
tätt. Låt mig ta några exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För några dagar sedan publicerades den årliga rapporten
från Amnesty International. Där rapporterades om hur dödsstraffet breder ut
sig. Allt fler stater använder i allt större omfattning dödsstraffet som
bestraffning för grov kriminalitet. Också i s. k. civiHserade stater faller
allt fler upplysta människor för den rättsuppfattning som säger att en
rättsstat måste skydda sig själv genom att beröva dem livet som begått
allvarliga brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste veckorna har den ena rapporten om terrordåd
avlöst den andra. Nu är det inte bara enskilda kriminella element eller
utomparlamenta-riska organisationer som står för terrordåden. Nu utförs de
också av nationer i västerlandet, vilkas rättsordning vilar på humanistiska och
demokratiska ideal. Jag tänker på Frankrikes inblandning i dådet mot
Greenpeace-fartyget och på händelserna och efterspelet i samband med kapningen
av fartyget Achille Lauro. Det inträffade visar hur det politiska dubbelspelet
kan luckra upp känslan för rätt och laglig ordning också hos ett lands ledande
politiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också kunnat läsa - dessa senaste dagar liksom
många gånger dessförinnan - om hur upprustningen fortgår. Besluten om att
tillverka och lagra ännu fler och ännu mer raffinerade förintelsevapen står
fast. Vår jord är sedan länge en osäker plats. Nu dras också rymden in i
supermakternas kraftmätning. Allt medan svält och överbefolkning plågar vår
jord avdelas alltmer resurser, skaparkraft och uppfinningsrikedom i en fill
synes ohejdbar utveckling mot alltmer effektiva och förfinade vapen, vilkas
verkan kan förinta människans överlevnadsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöförstöringen fortsätter att breda ut sig. Skogen dör
av de utsläpp som vi kortsiktigt tillåter för att upprätthålla vår
levnadsstandard. De stora regnskogarna som skall rena vår luft huggs ned.
Öknarna breder ut sig, och arealen odlingsbar jord minskar. Andra arealer sugs ut
genom ett alltför intensivt utnyttjande. Älvar och vattendrag exploateras utan
hänsyn till kommande generationer och en ömtålig ekologisk balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste mot den här bakgrunden fråga oss om det längre
pågår en humaniseringsprocess. Står kunnande och vetande i mänsklighetens
tjänst? Kan man tala om att vi i forskning och opinionsbildning nu längre
förädlar våra reaktionsmönster? Talar inte alltmer för att humanismen är på
tillbakagång?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kännetecknande för humanisten är att han ställer de
viktiga frågorna. Ytterst få kan med samma genialitet och espri som Tage
Danielsson föra humanismens fana. Men alla har vi ett ansvar för att hävda
dessa grundläggande värden och värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är så lätt att döma sig själv till obetydlighet. Vad
kan jag göra åt eländet i världen, åt brutalisering och kriminalitet, åt
terrorism och miljöförstörelse, åt upprustning och krigshandlingar? Inte
mycket. Men en sak kan vi göra. Vi kan ställa frågor. Vi kan göra det naivt men
rakt på sak som rumpnissarna i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter; Vofför gör
dom på detta viset? Att tvinga makthavare och beslutsfattare att argumentera
för sina handlingar är ofta avslöjande och tankeväckande nog. Att söka efter
kunskap och sanning är att ställa sig i humanismens tjänst. Det viktiga är inte
alltid svaren utan sättet att ställa frågor. Den dialog som frågorna leder till
är själva grunden för ett demokratiskt samhälle. Utan en levande humanism kan i
längden inte demokratin överleva som system för och organisation av en nation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi glömmer ofta bort att flertalet stater i världen inte
ansluter sig till ideologier eller religioner som hävdar de humanistiska
principerna. Jag tänker på marxism-leninismen i öststaterna och på islam som
politisk ideologi i allt flera u-länder. Demokratiska länder som Sverige bör
därför göra en klarare markering internationellt av vikten att de grundläggande
mänskliga rättigheterna respekteras i det mellanstatliga umgänget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inget skäl att förhäva oss i vårt land. Men det
vore Uka fel att undandra sig ansvaret genom att säga att vi inte kan påverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har fått en ny utrikesminister. Den frejdighet som
Sten Andersson besitter kommer väl till pass i kampen för mänskliga
rättigheter. Han kan påräkna folkpartiets stöd i det arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under augusti och halva september pågick som
bekant i vårt land en valrörelse. Samtidigt ökade dramatiken i utvecklingen i
Sydafrika. Dessa båda skeenden speglades kväll efter kväll i våra svenska
TV-nyheter. Inslagen från valrörelsen i den svenska sensommaridyllen varvades
med rapporter från kravaller och upplopp i Sydafrika. Här hemma handlar det om
marginella förbättringar i vårt välstånd, i Sydafrika om människor som flydde
för sitt liv undan terror och tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demonstrationen mot apartheid samlade häromdagen flera
tusen människor. Ingen av dessa föreställer sig säkert att han eller hon ensam
kunde göra någonting för att störta systemet, men de drevs av en bjudande plikt
att opponera mot det som hotar grundläggande värden om människors lika värde
och värdighet. Det goda exmplets makt får inte underskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På motsvarande sätt drivs tusentals människor i vårt land
att uträtta saker till gagn för andra människor. Jag har i valrörelsen besökt
en rad sådana enskilda och ideella arrangemang. Det är en avgörande fråga för
vårt lands fortsatta utveckling, om vi skall ge uppskattning och uppmuntran åt
sådana människor eller skaka på huvudet och resa hinder för vad de vill
uträtta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har besökt ett ungt par som driver ett vårdhem för att
rehabilitera missbrukande ungdomar; föräldrar till knarkande ungdomar som vill
vara ett stöd för andra föräldrar i liknande situation; medlemmar i en kristen
församling som vill driva en förskola för att ge barn en god omsorg; läkare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
vårdpersonal, som vill bryta sig loss ur rutinerna för att pröva egna
behandlingsmetoder, och människor som efter arbetets slut ägnar tid och pengar
åt att driva gårdar för uteliggare och utslagna människor. Det bubblar av
idealitet och ansvarstagande. Det vore att förhindra humanitet och humanismens
utbredning att göra livet svårt för dem som på det viset vill hjälpa andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad dessa människor efterfrågar är frihet. Inte frihet för
att klättra på varandra, inte frihet på andras bekostnad. De vill bryta ner
byråkratier och skaffa sig ökad frihet för att förverkliga idéer om hur man
hjälper andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att en viktig förklaring till folkpartiets
framgång i valet är att vi så klart markerat, att vi vill göra gemensam sak med
människor som har denna inställning. Vi vill underlätta ideellt arbete. Vi vill
ta vara på människors lust att komma andra till hjälp. Ett samhälle som visar
sig oförstående och ogeneröst mot denna frihetslidelse tar illa vara på
mänskliga resurser och blir i grunden fientiigt till humanismen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Folkpartiet blev det svenska valets enda segrare.
Socialliberalismen har förstärkts på alla andra partiers bekostnad. Men det
mest substantiella resultatet är dock att regeringen Palme sitter kvar. Vi vet
ännu inte till vilken nytta. I valrörelsen gavs få eller inga besked om vilken
politik socialdemokratin skulle föra i händelse av förlängt regeringsinnehav.
Nu är det dags att redovisa vad regeringsmakten skall användas till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hela den förra mandatperioden och under valrörelsen
spelade familjepolitiken en central roll. Hela den förra perioden gick utan att
några egentliga försök gjordes att reformera familjepolitiken och förbättra
stödet till barnfamiljerna. Alla de problem som då avslöjades och debatterades
står kvar efter valet. De skall nu angripas av ett nytt statsråd. Jag vill säga
ett välkommen till Bengt Lindqvist i den rollen. Och jag vill oförbehållsamt
önska honom all framgång i det arbetet. Bengt Lindqvist har uppenbarligen inte
haft många timmar på sig att tänka igenom vad den nya rollen kräver. Med
handikappfrågorna är han väl förtrogen, men känner enligt egen uppgift inte
samma förtrogenhet med familjepoHtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För detta kan man ha stor förståelse. Jag vill emellertid
stryka under att barnfamiljerna har väntat länge nog på förbättringar. Bengt
Lindqvist gör klokt i att ta några veckor på sig att läsa in och fundera. Men
otåligheten bland barnfamiljerna är stor, och vi kommer från folkpartiets sida
inte att särskilt länge vila på hanen innan vi efterfrågar vad regeringen och
det nya statsrådet tänker göra för att förbättra barnfamiljernas situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för arbetslöshetens bekämpande skall
uppenbarligen också i fortsättningen åvila Anna-Greta Leijon. Inte heller på
detta område hade regeringen något besked att ge i valrörelsen. Det är och
förblir en besvärande sanning för den socialdemokratiska regeringen att
arbetslösheten aldrig varit så hög som under den gångna treårsperioden. Vi
avvaktar nu med spänning vad regeringen tänker göra för att ge människor utan
arbete nytt jobb och ungdomar bättre möjligheter att få sitt första.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är valet över, och socialdemokratin har hankat sig kvar
vid regeringsmakten trots att väljarna inte fick besked om vare sig
familjepolitiken eller sysselsättningen. Socialdemokratin kan inte av detta dra
slutsatsen att ingenting behöver göras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9
15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avvaktan på att berört statsråd läser in sina resp. områden
och utformar detaljerade förslag vill jag till Maj-Lis Lööw, som står närmast i
tur på den socialdemokratiska sidan, ställa några frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser Maj-Lis
Lööw och den socialdemokratiska riksdagsgruppen att folkpartiets framgång i
valet ger en fingervisning om att ideellt arbete och enskilda initiativ som tar
sikte på att avhjälpa brister i den sociala omsorgen och i hälso- och
sjukvården skall hjälpas fram, uppmuntras och stödjas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser Maj-Lis
Lööw och den socialdemokratiska riksdagsgruppen att folkpartiets framgång i
valet gav en fingervisning om att barnfamiljerna måste få behålla mer av sina
inkomster och ges en ökad rätt att själva välja barnomsorg?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser Maj-Lis
Lööw och den socialdemokratiska riksdagsgruppen att folkpartiets framgång i
valet gav en fingervisning om att väljarna kräver en intensivare kamp mot
arbetslösheten, att småföretagsamheten och det fria näringslivet är den främsta
garanten för full sysselsättning och att tröskeln in på arbetsmarknaden för arbetslösa
ungdomar måste sänkas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Folkpartiet gick stärkt ur valet. Vi vill
förvalta detta förtroende från väljarna till att driva på förbättringar för
utsatta grupper i och utanför vårt lands gränser. Att bedriva opposition
handlar enligt vår mening varken om överbudspolitik eller om stereotypt
nejsägande. Vår uppgift är att tillhandahålla ett alternativ, men också att
komma med konstruktiv kritik och driva på på områden där vi uppfattar
regeringen som långsam och försumlig. Folkpartiets mer än fördubblade
riksdagsgrupp kommer att ta sig an denna uppgift med realism, ödmjukhet och
intensitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
ANDRE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan nästa talare får ordet vill jag rikta kammarens
uppmärksamhet på att meddelande om kvällsplenum nu har anslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 21 KARIN SÖDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag instämma med ödmjukhet i de
ord som Ingemar Eliasson sade här om Tage Danielsson och om humanismens roll i
vårt moderna samhälle. Det var mycket tänkvärda ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har nu en lång valrörelse bakom oss - en valrörelse som
för partierna har inneburit infriade förväntningar för somliga och besvikelser
för andra, inte minst för centerpartiet. Men jag är också övertygad om att det
finns stora grupper i vårt land som - trots allt som sades i valrörelsen - inte
fick svar på de frågor som för dem var de mest väsentliga. Jag tror att det
finns många ungdomar och barn som inte fick svar på sina frågor från
politikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnen är inte väljare i dag, men vi säger ofta med rätta
att barnen är framtiden. För att bevara tilltron till vårt demokratiska
styrelseskick behöver vi verkligen fundera över vilka frågor det är barnen
ställer och vad barnen förväntar sig av framtiden. Jag läste häromdagen en
liten skrift från en orienteringsklubb. Där hade en tioårig orienteringspojke
svarat bl. a. på frågan; Vad är din framtidsdröm? Svaret löd: Fred på vår jord.
Han är inte ensam om det svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då frågar man sig; Varför handlade vår valrörelse mest om
plånboken och dess innehåll? Visst finns det naturliga och riktiga förklaringar
också till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta. För
oss i centerpartiet har det allfid varit betydelsefullt att värna om människors
ekonomiska grundtrygghet. Det är en viktig förutsättning för att man också
skall kunna uppleva andra kvaliteter i livet. Frågan om valfrihet för
föräldrarna genom bl. a. införande av en vårdnadsersättning på 24 000 kr. per
år för varje förskolebarnsfamilj är en grundtrygghetsfråga. En förbättrad
grundtrygghet för dem som har de lägsta inkomsterna oavsett ålder är ett
oeftergivligt krav från oss i centerpartiet. Det kan gälla pensionärer som står
utanför ATP-systemet. Det kan gälla sjukförsäkringen för dem som är
hemarbetande. Det kan gälla den grundtrygghet som ett arbete utgör för den som
är handikappad. Det är många grundtrygghetsfrågor som fortfarande väntar på sin
lösning och som är viktiga för väljaren när han eller hon skall ta ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men den materiella grundtryggheten skingrar inte den lille
pojkens oro för krig - inte någons oro för krig. Den nyss citerade lille
grabben ville ha fred. Oron och otåligheten i världen blir allt större. De
fruktansvärda kärnvapnen skrämmer mest. Det pågår mellan 30 och 40 krig just i
detta ögonblick, trots att alla vet att det i krigets spår bara följer nöd och
elände och att ett krig endast har förlorare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringsdeklarationen betonades vikten av en fast, klar
och konsekvent neutralitetspolitik. Det är bra. Den nyutnämnde utrikesministern
Sten Andersson har ett stort ansvar för att föra vår säkerhets- och
utrikespolitik så, att den bevarar den nordiska balansen intakt, att vad
Sverige säger och gör i olika sammanhang respekteras, att vi kan fortsätta
kampen för de mänskliga rättigheterna världen över, att vi intensivt kan
fortsätta kampen mot kärnvapen och att vi kan fortsätta arbetet för
nedrustning. Han har ett speciellt ansvar för att med all kraft föra
regeringens talan, inte minst tillsammans med de nordiska kollegerna, när det
gäller kampen mot den avskyvärda apartheidpolitiken i Sydafrika. För den
nyutnämnde utrikesministern politiken på ett sådant sätt att Sveriges
ställning i dessa frågor blir helt klar har han centerpartiets stöd i detta
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förväntar oss också att utrikesministern och regeringen
- som man har gjort hittills - tar på allvar folkens och folkrörelsernas
engagemang i fredsfrågorna liksom i kampen för de mänskliga rättigheterna. Det
är viktigt att vi motsvarar de ideal som människor har för hur denna värld
skall utformas. I detta arbete är det angeläget att nämna FN, Förenta
nationerna, som i år firar sitt 40-årsjubileum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN kritiseras ofta för att vara en papperstiger som
ingenting har åstadkommit. Vi måste ansvarsfullt vända på frågan; Hur hade världen
sett ut om inte FN hade funnits? Vi måste stärka FN, och därmed stärker vi
också freden. De politiska partierna och framför allt regeringen måste gå dem
till mötes som utan partipolitiska förtecken gör oegennyttiga, realistiska
insatser för att stärka FN;s roll - och de människorna är många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idag tänker jag speciellt på dem som är engagerade i den
stora fredsresan. Människor från olika delar av vårt land, ja, från hela
världen, människor från olika yrkesgrupper och folkrörelser har tillsammans med
enskilda entusiaster genomfört ett projekt som man för bara ett år sedan trodde
var ogenomförbart. Man har uppvaktat alla regeringar i Europa och förmått dem
att ta ställning till den FN-stadga de säger sig omfatta. De har fått lov att
avslöja sin</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beredvillighet
eller ovilja att medverka i fredssträvandena enligt FN-stadgan om alla andra
regeringar skulle göra detsamma. Det är ytterst en fråga om huruvida vapnen
eller solidariteten långsiktigt skall styra. Ett tjugotal länder svarade
positivt på fredsresans frågor. De övriga länderna står under fortsatt
bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den stora fredsresan kommer att fortsätta att ställa
frågor till regeringar i övriga delar av världen. Detta är ett viktigt
initiativ, liksom alla andra realistiska initiativ från den breda allmänheten.
De måste få uppmuntran, och de är värda respekt. De är nämligen ett viktigt
stöd för varje regerings arbete för världsfreden. De hjälper också till att
svara på våra barns oroliga frågor om vad vi vuxna egentiigen vill med världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Varje dag matas vi i massmedia med bilder och
berättelser om hur flyktingar har det vid ankomsten till vårt land. Det har
rått stor enighet om flyktingpolitiken, i varje fall om dess grunddrag. Det är
viktigt att respekten för vår flyktingpolitik upprätthålls, liksom för det sätt
varpå den hanteras. Uppmärksamheten kring flyktingfrågorna ställer dem under
debatt. Varje ansvarsfull politiker, ja, varje ansvarsfull människa måste ta
ställning mot de rasistiska tendenser som då lätt kommer upp till ytan. Vi
måste göra vårt yttersta för att man skall bli behandlad med respekt också i
vårt land. Det är bra att regeringen nu tillsätter en ombudsman som skall svara
för dessa frågors bevakning. Men detta är ju inte tillräckligt. Den verklighet
flyktingarna möter måste vara sådan att de känner sig behandlade med respekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flyktingbarnen är en mycket utsatt grupp. De kommer med
sina familjer från ett krigshärjat land eller ett land där man har levat i
utsatthet på grund av politisk eller annan förföljelse. De vuxnas situation
utreds noggrant när de kommer hit. Men barnen blir inte föremål för utredning-
inte de barn som är under 15 år. Detta är mycket otillfredsställande och
allvarligt. Barnläkare, psykologer och andra kan omvittna hur barnen ofta är i
mycket dålig kondition - framför allt psykiskt - på grund av all den oro, all
den ängslan som omgärdar deras tillvaro. Ännu värre blir det när familjen
splittras under utredningstiden och man inte vet var man har varandra. På detta
måste det bli en ändring. Barnens situation måste vägas in när man tar
ställning till huruvida familjen skall stanna eller ej. Barnen har ju också
rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. I själva verket är det
väl så, att barnen är de som präglas starkast av den situation som familjen
finner sig i, eftersom de ingenting förstår av den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att regeringen nu beaktar det krav som har
framställts bl. a. från Rädda barnens sida, att också barnens förhållanden
utreds i flyktingärenden. Den situation varunder familjen lever under
utredningstiden måste också förändras. Barnen har rätt att känna trygghet och
få omsorg under den här tiden. Viktiga sociala insatser måste till för att
situationen skall bli värdig för vårt land. Detta behöver inte förändra
flyktingpolitikens huvudprinciper, bakom vilka vi står.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
barnens skull krävs dock;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla barn skall
bedömas individuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn skall
aldrig tas i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inga familjer
får splittras genom myndigheternas agerande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. Mer
resurser måste till för att tillgodose flyktingbarnens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5, Man skall inte återsända
flyktingar till Libanon förrän situationen<br>
förbättrats där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För detta krävs resurser av nytt slag. Regeringen måste ta
initiativ härtill. Vi måste visa att vi i Sverige tycker om barn. Små
flyktingpojkar som lämnar det här landet får inte säga, när de kommer till ett
annat land: Vi trodde att svenskarna tyckte om barn, men det gör de visst inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barns situation i världen som helhet bör bli alltmer
uppmärksammad. Oerhört många barn far illa - utöver flyktingbarnen. Barn i krig
är en utsatt grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan grupp som har varit aktualiserad under den
senaste veckan är alla de gatubarn som finns i världen. De uppskattas till 80
miljoner. Det är barn som tvingas dra sig fram på egen hand - i torkans eller
översvämningens spår, eller därför att de äldre inte orkar med dem. De kan vara
mycket små-fyra eller fem år. Vi måste komma dessa barn till mötes. Majoriteten
av världens barn lever under mycket primitiva och fattiga förhållanden. Barnen
och deras villkor måste vara en viktig del av vår biståndspolitik. Vi vill ju
inrikta den alltmer till de mest behövande, till de fattigaste människorna, ge
dem stöd och hjälp till självhjälp. Det är barnen som skall vara framtidshoppet.
Då måste vi ge dem sådana villkor att de får kraft och styrka att ta itu med
både sitt eget lands problem och andra problem. Behoven är stora. Därför får
det inte prutas på målen för vårt solidaritetsarbete i biståndspohtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I vårt eget land skulle man väl tro att allt
stod väl till bland barnen. Men dess värre är det så att det finns misär - fast
på helt andra grunder än i utvecklingsländerna - också i vårt land.
Barnläkarna, som ju känner barnens situation väl, är djupt oroade över ätt det
finns så många störda och olyckliga barn. De får inte den stimulans som de
behöver under sina första levnadsår, de blir eftersatta därför att föräldrarna
- eller den ensamma föräldern - inte orkar med sin föräldrabörda. Vi måste
också lära oss att uppfatta dessa barns rop på hjälp. De måste få ett positivt
gensvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De första åren i barnens liv bör få präglas av god
livskvalitet. Det är inte bara fråga om några hundralappar mer i barnbidrag,
även om det kan vara nog så viktigt. Det är fråga om att de första barnaåren
skall innehålla också de kvaliteter som skapar goda relationer mellan föräldrar
och barn och med vuxenvärlden runt omkring. För detta behövs tid tillsammans
med barnen. Varje vuxen och varje barn har detta behov av tryggheten i en
närmiljö. Hur skall man åstadkomma detta? Jo, far och mor måste dela på ansvaret
för barnens uppfostran. Föräldrar måste ges realistiska möjligheter bl. a.
genom vårdnadsersättning till förkortad arbetsdag. Arbetslivet måste inrättas
så att barn inte är ett hinder utan en tillgäng. Man måste få rätt till
tjänstiedighet när man har små barn upp till tre års ålder för att inte tappa
kontakten med arbetslivet. Vi måste ge valmöjlighet i barnomsorgen. Vi måste
också värdera det arbete som utförs med barnet i hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ställa en fråga: Är socialdemokraterna beredda
att ta itu med de här problemen mot en sådan bakgrund som jag här har
skisserat?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gärna instämma i ett välkommen till Bengt
Lindqvist som biträdande socialminister och ansvarig för familjepolitiken. Jag
är övertygad om att han med det engagemang-han visat i andra sammanhang också</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutsättningslöst
och på ett annat sätt än socialdemokraterna tidigare lyckats med skall ta itu
med familjepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver det jag har nämnt, herr talman, behövs trafiksäker
miljö, ren luft och en stimulerande omgivning för att våra barn skall få leva
under goda villkor. Det decentraliserade samhället, som centern arbetar för,
skapar dessa goda kvaliteter för både barn och vuxna. I detta samhälle ges det
också möjligheter för den unge orienteringspojke som jag nämnde i inledningen
av mitt anförande att själv vara med och kämpa för en bättre värld både här
hemma och utanför vårt land. Det är för detta samhälle med en helhetssyn på
människan som centerpartiet arbetar. Det är ett samhälle som är bra för alla
generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att vi hade motgångar i valet vill jag försäkra att
vi kommer att kämpa för centerideologin också för framtiden. Skörden kommer
inte att utebli.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
VIOLA CLAESSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I regeringsförklaringen reduceras några av
vår tids viktigaste frågor till problem som kan lösas genom industriell
tillväxt. Men livsmiljön och den tekniska utvecklingen påverkas av
maktstrukturen i samhället. Det handlar om vem som skall ha makten över
produktionen och den tekniska utvecklingen - det handlar om makten över
framtiden och solidariteten med barnen och kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsförklaringens, liksom s-valmanifestets,
avideologiserade bild av problemen ger ett intryck av att alla medborgare och
löntagare sitter i samma båt - som om vi alla har samma chans att i dag påverka
vår framtid. Detta är en i grunden falsk bild av det kapitalistiska samhället,
långt ifrån den bild som präglar arbetarrörelsens historia och ideologi. Det är
Volvo och andra exportföretag som styr politiken i Sverige åt ett håll som
kommer att vara förödande för vår livsmiljö. Demokratin håller på att urholkas
så att allt fler människor upplever maktlöshet, på gränsen till desperation,
inför makteliten och dess "betongpolitik".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en tid av eftertankens kränka blekhet,
eftervalsdebatten, har den socialdemokratiska politiken mött hård intern
kritik. Men även före valet visade fyra socialdemokratiska dotterorganisationer
modet att kräva en ny inriktning genom det s. k. miljömanifestet. Det har i
stort sett bara uppmärksammats av miljörörelsen och vpk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här i riksdagen finns nu många företrädare för de krav som
framförs i detta manifest.-Utanför riksdagen finns ett starkt engagemang och
förhoppningar om att socialdemokrater tillsammans med oss vpk-ledamöter och med
stöd av delar av borgerligheten skall ta beslut i miljömanifestets riktning.
Det handlar om en helhetssyn, där den nuvarande fanatiska tron på tillväxten
och exportindustrin byts ut mot en hushållningsstrategi som omfattar naturresurserna,
energifrågorna, trafikpolitiken och människors hälsa. Men framför allt gäller
kraven en ny ekonomisk syn - ett mycket vidare begrepp än det som handlar om
budget och ekonomisk tillväxt - som går på djupet i motsats till
regeringsförklaringens löften om den tredje vägens ekonomiska politik, om
kvahtativa förbättringar i flertalets intresse som leder till djupgående
reformer i stället för reformistiska lösningar som kan accepteras av exportindustrin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiken
mot den nuvarande blockpolitiken är nyttig, men den ger inte en rättvisande
bild av de förtroendevaldas makt och inflytande. Vid sidan om riksdagens arbete
pågår en ständig lobbyverksamhet, där de stora företagen precis som under de
borgerliga regeringarnas tid påverkar regeringspolitiken. De stora
kemikoncernernas lobbyism är ett exempel som bara fick antydasi
kemikommissionens arbete. Maktstrukturen är ett känsligt kapitel i ett land som
stoltserat med sin långtgående parlamentariska demokrati. För flertalet är det
dessutom ett omänskligt kapitel, eftersom maktlösheten deformerar människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplen
på hur maktlösheten deformerar är många. Se på hur förmågan till kamplust och
självbevarelsedrift för liv och hälsa förbyttes i förnekande av asbestfaran på
Eternit i Lomma och falsk lojalitet med BT Kemi i Teckomatorp eller hur
arbetare inom vapenindustrin kan fås att offensivt plädera för fortsatt
vapentillverkning och export - allt för att det kapitalistiska samhällets
arbetslöshetsspöke och de stora företagens maktutövning kan pressa hela
samhällen till underdånighet, trots att hela tillvaron står på spel för de mest
utsatta. Grunden för denna press på människorna är det kapitahstiska samhället,
oavsett om regeringen vill tala i dessa termer eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag var på studiebesök vid Storas svavelsyrefabrik i Falun fick jag ett konkret
och cyniskt belägg för de stora bolagens människosyn. Ett större utsläpp av t,
ex. oleum skulle vara förödande för de människor som vistas i gasmolnets väg,
och det kan i värsta fall handla om flera tusen personer i Falun. På min fråga
till chefen för fabriken om hur stora ekonomiska satsningar han och företaget
är beredda att göra för att förhindra en katastrof blev svaret att några hundra
tusen kronor kunde man nog acceptera. Samtidigt tvingas nu de politiskt
ansvariga att redovisa en sanning som länge varit känd för företaget men inte
för Faluns innevånare; flera tusen människor kommer att dö om och när ett
allvarligt utsläpp sker. Några hundralappar för ett människoliv, annars stängs
fabriken och jobben försvinner!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företaget
Stora är ett rikt företag som kalkylerar enbart utifrån ägarintres-senas
filosofi om vinstmaximering - precis som Volvo, som tillhör den maktelit som
styr vårt land. Olle Svenning, som skrivit boken Älska makten, vilken jag
rekommenderar riksdagens ledamöter att läsa - den finns på riksdagsbiblioteket
- är inte ensam i sin beskrivning av maktens struktur. Boken är en roman, så
låt mig ta ett exempel ur verkligheten som ännu inte diskuterats i denna
församling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På Luciadagen förra året
presenterade P.G. Gyllenhammar i London ett övergripande projekt för ett nytt
transportsystem varav en del kallas Scandinavian Link. Bakom förslaget finns en
grupp ledande företag i Europa. Tanken är att det skall bli en fyrfilig
motorväg från Oslo till Hamburg med broar över Öresund och Femer Balt. Trafiken
beräknas öka markant. Kostnaden har beräknats till mångmiljardbelopp.
Konsekvenserna för miljön har inte utretts av idégivarna. Frågan om hur
människorna kommer att påverkas i berörda orter och regioner nämns inte i
projektets reklambroschyrer och är troligen inte heller utredd. Om förslaget
förverkligas kommer vissa orter och regioner att överexplo-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ateras medan andra
utarmas. Många varaktiga jobb inom jordbruk och sjöfart försvinner, och hamnar
på västkusten offras. Multijättar och utländska åkerier kan förväntas ta hand
om frakterna på superautostradan. Kort sagt kommer infrastrukturen att totalt
omformas i enlighet med hur bilindustrin och andra mäktiga intressen vill se
vår framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommer
P.G. Gyllenhammars vision att kunna förverkligas? Var står regeringen, Maj-Lis
Lööw? Hur långt har planerna avancerat?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringsförklaringen nämns inte Scandinavian Link. Däremot heter det; "En
långsiktig lösning av väg- och järnvägsförbindelserna till Danmark och
kontinenten eftersträvas." Vad ligger bakom dessa ord?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgaren
och styrelseledamoten Sven Hulterström, som några dagar till är min bänkkamrat,
har utnämnts till kommunikationsminister. Landets nye minister för
trafikpolitiken tillhör de få i Sverige som tidigt haft inblick i och kunnat
bearbeta Volvochefens jätteprojekt Scandinavian Link, i bästa samförstånd med
P.G. Gyllenhammar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hulterströms
partisyster Maj-Lis Lööw är i sin egenskap av ordförande i Socialdemokratiska
kvinnoförbundet undertecknare av det miljödokument som kräver att planerna på
Scandinavian Link skall stoppas. Ser Kvinnoförbundets ordförande Hulterströms
utnämning som en belöning för dennes Scandinavian Link-engagemang? Jag vill
fråga Maj-Lis Lööw om hon står på Volvos och Hulterströms sida eller på
miljörörelsens - vi är många som väntar på svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
riksdagen under våren och försommaren tog beslut om trafikpolitiken, om
energipolitiken, mot försurningen etc. fanns inget med som tydde på
Öresundsbrosatsningar eller lyxprojekt av typ Scandinavian Link. Den
demokratiska beslutsprocessen har alltså fullständigt satts ur spel genom
regeringens hittillsvarande agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är övertygad om att hela miljörörelsen - Svenska naturskyddsföreningen.
Fältbiologerna, Miljöförbundet, Aktion Skånemiljö och lokala grupper som går
till samlad aktion tillsammans med de politiska ungdomsförbunden, utom
moderaternas förstås, i den nybildade organisafionen Motlänken -kommer att
kräva klara besked om de inte redovisas här i debatten. En ny folkkampanj
avfärdar man inte så lätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationer
förankrade i folkrörelserna och dessas medlemmar arbetar i demokratisk ordning
via medlemsmöten. Näringslivets toppar går som bekant genvägar. P.G.
Gyllenhammar slipper t. ex. att sitta av tradiga möten hos den
socialdemokratiska arbetarekommunen i Göteborg för att påverka politiken.
Dennes kollektiva känsla finns hos aktieägarna och industrikapitalet - det
mäktigaste kollektivet i Sverige - men lika fullt har han spetsat ledande
politiker inom arbetarrörelsen på hornen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
arbetarrörelsen har vi lärt detta av historien; Om någon förändring över huvud
taget skall vara möjlig måste man gå samman. Innan man lärde sig detta om
kollektivets inneboende styrka hade arbetarna inte ett uns att säga till om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
insikt finns i dag också hos helt nya grupper som genom kunskap om ekologiska
samband kämpar för att rädda vår livsmiljö. Där finns Folkkampanjen mot
kärnkraft, skogsockupanter. Rädda Kynnefjäll och Motlänken. Där finns också
unga husockupanter som kräver sin rätt till en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egen
bostad, och där finns unga arbetslösa som kämpar för människovärde och
meningsfullt arbete med en hygglig lön. En ny konsumentrörelse kommer också att
se dagens ljus när organiserandet för giftfri och kvalitativt bättre mat tagit
ytterligare steg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos dessa grupper finns en aktionsinriktning som ligger
den gamla arbetarrörelseideologin nära. De flesta står för den nya ekonomiska
syn som med nödvändighet kolliderar med BNP-måttets förvrängda kvantitetsberäkningar,
dvs. den nya vägen är antikapitalistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag hålls visionerna om ett bättre samhälle levande framför
allt hos de nya folkrörelser och grupper som både nationellt och
internationellt arbetar för fred och miljöinsatser. Greenpeace har vunnit stor
respekt och varit inspirationskälla för människor över hela världen. Denna
internationella organisation arbetar med nya fräscha grepp i freds- och
miljökampen. Det statsunderstödda franska attentatet mot Greenpeace är
avskyvärt. Men det har också visat världen att den nya rörelsen besitter en
särskild kraft därför att den vilar på de många människornas uppfattning om vad
som är rätt och drömmen om en bättre värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarrörelsen tog till sin huvuduppgift att stoppa en
högerregering i valet. Det lyckades. Nu måste uppgiften bli att slå in på en
helt ny väg som leder till ett samhälle där alla har arbete och där de
arbetande kan vara stolta över det som produceras. Ja, inte bara det - utan
också hur det produceras, där miljövärden och en levande kultur ger ständigt
nya kunskaper och impulser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk vill arbeta för ett sådant alternativ, där
människovärdet ökar därför att alla behövs och har ett verkligt inflytande över
sin tillvaro, där det fordras mer av jobb, ansvar och initiativkraft från de
många.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
MAJ-LIS LÖÖW (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Familjepolitiken fick, åtminstone för en kort
tid, i den gångna valrörelsen en ganska framträdande plats, kanske mest därför
att de borgerliga partierna ansåg sig kunna lova barnfamiljerna många miljarder
trots att deras budskap i övrigt gick ut på att dra in på statens resurser-
inte minst fördelningspolitiskt såväl i skattesystemet som i det sociala
trygghetssystemet i övrigt. Det blev inte trovärdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall gärna erkänna att det var svårt att ta den här
debatten, men det berodde inte på de borgerliga överbuden utan mera på att
bilden var så splittrad inom den borgerliga oppositionen. Den bestod av ett
sammelsurium av olika förslag till förbättringar till barnfamiljerna, men den
bestod också av många olika förslag till hur det hela skulle finansieras. Det
var nog inte bara jag som hade svårt att överblicka hur en borgerlig
familjepolitik egentligen skulle komma att se ut. För barnfamiljerna måste det
ha känts näst intill hopplöst att ta ställning i den frågan under valrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer att det fanns stora principiella
skillnader, inte bara mellan de borgerhga partierna utan också mellan de
politiska blocken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss socialdemokrater har det allfid varit viktigt att
utforma en vettig familjepolitik, som inte kolliderar med
jämställdhetssträvandena i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Därför
har vi konsekvent kopplat det rent familjeekonomiska stödet till barnen via
barnbidragen och bostadsbidragen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot
har vi bestämt avvisat ett vårdnadsbidrag som går ut på att någon vuxen i
familjen skall avstå helt eller delvis från att delta i förvärvslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns nu en viktig slutsats att dra av valresultatet
på familjepolitikens område. Väljarna har sagt nej till vårdnadsbidraget.
Centern, som varit dess främsta förespråkare, och moderaterna, som också varit
goda vapendragare för en familjepolitik stick i stäv med jämställdheten - dessa
båda partier gick tillbaka i valet. Den enda naturliga slutsatsen borde vara
att vårdnadsbidraget nu en gång för alla är avfärdat av väljarna och också
borde avföras från den politiska dagordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater fick förtroende för en familjepolitik
som koncentrerar sig på tre vi ktiga områden; barnbidragen, barnomsorgen och
föräldraförsäkringen. Det är till detta som inte bara Sveriges kvinnor utan
också Sveriges män sagt ja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är faktiskt intressant att notera att det
uppenbarligen också är den principiella inriktning som folkpartiet förespråkat
och som partiet fick kraftigt stöd för bland de borgerliga väljarna.
Folkpartiet hade visserligen ett förslag om ett i det närmaste symboliskt
vårdnadsbidrag, men det var väl för borgfredens skull. Tyngdpunkten låg på
barnbidragshöjningar när det gäller det familjeekonomiska stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller barnomsorgen vill jag säga att vi under
denna höstsession skall behandla den proposition som sedan våren ligger på
riksdagens bord. Den syftar till att bygga bort den största familjepolitiska
orättvisan i det här landet, nämligen orättvisan mellan dem som har fått
tillgång till en plats i barnomsorgen och dem som fortfarande.står utanför och
som får ta till dyra och dåliga lösningar på sina barnomsorgsproblem eller som
inte får några lösningar alls. Jag noterar att barnomsorgspropositionen i stort
sett - efter vad jag kunnat förstå av motionsskrivandet i våras - fått
folkpartiets stöd, medan centern och moderaterna i sina motioner yrkar på
avslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi får ju tillfälle att diskutera barnomsorgen senare i
höst, och jag skall inte föregripa den debatten, jag vill bara påpeka att
barnomsorgspropositionen innehåller just den mångfald och valfrihet som så
många gånger har efterlysts i valrörelsen och också här i riksdagen i dag. Där
finns stödet till den öppna förskolan, föräldrakooperativen, familjedaghemmen,
den allmänna förskolan för 6-åringar, daghemmen osv. Där har också, Ingemar
Eliasson, uttryckligen angivits att de ideella initiativen är ett viktigt komplement
i förskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hand i hand med barnomsorgens utbyggnad måste en utbyggnad
av föräldraförsäkringen genomföras. Det är socialdemokraternas sätt att ge
föräldrar möjlighet att för en tid stanna hemma på hel- eller deltid när barnen
är små. Det är vårt alternativ till vårdnadsbidrag, skulle man kunna säga, och
det är överlägset vårdnadsbidraget därför att det tillgodoser också dem som är
beroende av sin förvärvsinkomst och som inte har råd att vara hemma om de bara
får några hundralappar eller någon tusenlapp i månaden. Skall man tala om
valfrihet, måste den ju gälla för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kan inte se annat än att det i den här
kammaren, så som den ser ut efter valet, borde finnas förutsättningar för att
uppnå ganska breda politiska lösningar inom familjepolitiken. Det är, Ingemar
Eliasson, den fingervisning jag tycker att väljarna har gett oss. Där tror jag
att vi har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någonting
gemensamt att bygga på. Det familjeekonomiska stödet skall i första hand förstärkas
via de generella barnbidragen, men dessutom måste barnomsorgen och
föräldraförsäkringen byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är vidare övertygad om att Sveriges kvinnor förväntar
sig av den riksdag de varit med om att välja att den skall föra en politik som
underlättar för både män och kvinnor att kombinera vården av barn och
förvärvsarbete på ett bra sätt och som också stärker kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den gångna treårsperioden har vi socialdemokrater
lagt en bra grund för fortsatt jämställdhetsarbete. Förutom att den
tidsbestämda utbyggnaden av barnomsorgen och utbyggnaden av
föräldraförsäkringen har lagts fast har diskussionen om mannens roll i
jämställdhetsarbetet stimulerats. Nyligen har en utredning tillsatts för att
stärka kvinnorepresentationen i de indirekt valda statliga organen på central
och regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den helt grundläggande förutsättningen för en fortsatt
positiv utveckling av jämställdheten är dock kvinnornas rätt till arbete.
Socialdemokratins intensiva försvar för den offentliga sektorn har också varit
ett försvar för en stor kvinnoarbetsmarknad. Men i framtiden blir det absolut
nödvändigt att vidga kvinnornas arbetsmarknad. Många kvinnoyrken inom
exempelvis industri, handel och kontor hotas av ny teknik, och ungdomarnas
utbildningsval är fortfarande mycket könsbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gångna regeringsperioden har innehållit offensiva
åtgärder på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är 1984 genomfördes tiomiljonerskampanjen för fler kvinnor
till tekniska yrken. Den fick ett stort gensvar ute i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den proposition som lades fram på kvinnodagen den 8 mars i
år, där 15 miljoner anslogs för att stärka kvinnornas arbetsmarknad, har givit
ytterligare belägg för att sådana riktade insatser är nödvändiga och
efterlängtade både i skolorna och på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kartläggning av kvinnornas arbetsmarknad som
länsstyrelserna i våras fick i uppdrag att göra visade att det fanns stora
brister i länsorganens kunskapsunderlag. Under oktober månad skall
länsstyrelserna redovisa sina förslag till åtgärdsprogram. Det är absolut
nödvändigt att det då också finns resurser för genomförande av de åtgärder som
länen anser angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkomsten av JÄMFO, delegationen för
jämställdhetsforskning, har betytt att vi nu har börjat "synliggöra"
problemen inte minst för de kvinnor som försökt bryta sig in i mansdominerade
yrken. JÄMFO presenterar nu ett forskningsprogram, och därmed måste det finnas
resurser för att initiera vidare forskning. Det finns annars uppenbara risker
för att de insatser vi gör i dag får oönskade effekter i framtiden, t. ex. så
att kvinnorna i själva verket inte gör en inbrytning i de mansdominerade yrkena
utan att det blir en ytterligare s. k. feminisering av vissa sektorer inom
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En utjämning av arbetstiden mellan kvinnor
och män är en absolut förutsättning för att det skall bli någon verklig
jämställdhet på arbetsmarknaden och även i fråga om omsorgen om och vården av
hem och barn. Därför behöver vi en arbetstidspolitik som syftar till sex
timmars arbetsdag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen
för arbetstidsfrågor, DELFA, har bidragit med goda</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunskaper
inte minst genom att ta reda på människors inställning till
arbetstidsförkortningar. Resultatet av undersökningarna visar alldeles klart
att en majoritet av löntagarna i detta land skulle föredra en arbetstidsförkortning
före en löneförhöjning. Det betyder alltså att de värderar arbetstidsförkortning
som en stor och viktig välfärdsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att vi arbetar vidare. Det är intressant
att i dagens arbetstidsdebatt notera att den egentligen inte längre handlar om
huruvida vi skall ha arbetstidsförkortningar i framtiden utan snarare om hur de
skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sex timmars arbetsdag ger dock inte jämställdhet
automatiskt - det måste till många andra insatser för att den könsuppdelade
arbetsmarknaden skall brytas upp. Detta arbete har påbörjats, och vi kan redan
i dag intensifiera det i avvaktan på arbetstidsförkortningen. Vi börjar nu
hitta instrumenten, och då måste det också tillföras mer resurser och mer
långsiktiga insatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24 Förste
vice talman INGEGERD TROEDSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är riktigt, som Maj-Lis Lööw säger, att
det finns variationer i de borgerliga partiernas familjepoHtik. Det centrala är
emellertid att inriktningen ändå är densamma, nämligen att vi vill stärka,
inte försvaga, familjerna och att vi vill underlätta, inte motverka,
valfriheten. Vi vill helt enkelt myndigförklara familjerna. Under de borgerliga
åren byggde vi ut föräldraförsäkringen från sju till tolv månader. Efter detta
anser vi att det är dags för en vårdnadsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad har socialdemokraterna gjort för att öka valfriheten?
De har absolut inte gjort någonting, de har tvärtom försvagat familjernas
ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadsbidrag går ut på att en vuxen skall avstå från
förvärvsarbete, sade Maj-Lis Lööw. Ja, så kan det vara, om det passar just den
familjen. Ett annat syfte med vårdnadsersättningen är att den skall kunna
användas för att underlätta privat barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att många vill eller måste anlita privata
alternativ. Om en familj ordnar med barnomsorg som kostar hälften så mycket som
den kommunala, är det då rimligt att det skall ställa sig ungefär fem gånger
dyrare för denna familj, Maj-Lis Lööw? Är det rimligt att det skall anses vara
hedervärda, jämlika och värdefulla arbeten att ta hand om andras barn men inte
anses vara värt någonting alls att ta hand om sina egna barn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att Maj-Lis Lööw var med på kvinnokonferensen i
Nairobi. Om jag inte missminner mig gjorde man där ett enhälHgt uttalande som
gick ut på att man skall värdera allt det obetalda arbete som sker i hemmen.
Kan det inte då vara lämpligt, Maj-Lis Lööw, att börja med att uppvärdera det
vårdande arbete som sker när föräldrar själva tar hand om sina små barn? Jag
tror att det är en absolut grundläggande förutsättning för att vi skall få fler
fäder att kunna och ha råd att ta på sig sin del av det arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag talade förut om att socialdemokraterna i dag har
utsett ett nytt statsråd med uppgift att värna solidariteten med svaga grupper.
Tycker inte Maj-Lis Lööw i det sammanhanget att det är rimligt att de som i dag
inte får någon som helst del av det stora barnomsorgsstödet skall få det? Vi
vet att socialdemokraterna än så länge i första hand vill gynna den kommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>barnomsorgen och att allt
annat kommer i efterhand. Men det kommer att innebära en kvalitetsförsämring,
till nackdel för alla. Låt oss därför i stället försöka underiätta familjernas
egen valfrihet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
25 KARIN SÖDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Visst finns det skillnader i de tre olika förslagen till familjepolitik
från de icke-socialisfiska partierna. Vi är tre skilda partier, men vi har
också en gemensam strävan och det är att öka valfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att det är nästan obegripligt hur socialdemokraterna kan framhärda med
sin inställning att man med en utbyggd barnomsorg löser alla frågor kring
valfriheten. Det är mycket bra att ni så att säga under bilan har tvingats att
acceptera olika former av barnomsorg. Men därifrån måste ni ta ytterligare ett
steg och öka möjligheterna för föräldrar att t. ex. förkorta sin arbetstid och
då få ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
politik som vi i centerpartiet företräder, med en vårdnadsersättning på 24 000
kr. per år, gör det faktiskt möjligt att på jämställdhetens grund dela på
ansvaret i familjerna. Man kan förkorta sin arbetstid med en fjärdedel, i
inkomstlägena upp till 96 000 kr. per år, utan att förlora någon inkomst. Det
bidrar alltså till jämställdheten. Man får en ekonomisk möjlighet att förkorta
sin arbetstid. Mannen, som oftast är den som har den högsta inkomsten, ges här
en möjlighet att utnyttja denna förkortade arbetstid som han i dag har laglig
rätt till men som socialdemokraterna inte möjliggör då de inte vill ge någon
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ni
säger att ni vill bygga ut föräldraförsäkringen till att omfatta barn upp till
ett och ett halvt år, om jag uppfattat det rätt, men det kommer också en tid
därefter när barnen har mycket stort behov av mer tid tillsammans med sina
föräldrar. Jag skulle vilja rekommendera Maj-Lis Lööw att studera vad
barnläkarna i många olika sammanhang skriver om barnens behov av mera tid
tillsammans med sina föräldrar. Notera hur många barn det är som i dag
verkligen far illa, både barn som är i olika typer av barnomsorg och de som är
i en hemmiljö som inte är tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Maj-Lis
Lööw säger att ersättningen till familjerna skall gå till barnen. Låt oss
diskutera barnomsorg och familjepolitik utifrån barnens utgångspunkt. Det är
där vi måste börja, och där har socialdemokraterna fortfarande väldigt mycket att
lära. Vi i centern vill att varje vuxen individ också skall ha rätt till arbete
samtidigt som man skall kunna ta hand om sina barn på ett tillfredsställande
sätt. Där finns inga motsättningar. Men vi måste ge valmöjligheter för att
barnen inte skall fara illa och då får vi inte vara så doktrinära som
socialdemokraterna är. Det bidrar inte till valfrihet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 26 INGEMAR ELIASSON
(fp) repUk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Maj-Lis Lööw säger att folkpartiets förslag till vårdnadsbidrag är ett
marginellt förslag som har tillkommit för borgfredens skull. Det är en grov
missuppfattning, Maj-Lis Lööw. Det har kommit till för barnens skull, och det
handlar om ett bidrag på 4 000 kr. skattefritt per barn i förskoleåldern. En
familj som har ett par barn i förskoleåldern får alltså 8 000 kr. under dessa
år efter skatt. Det motsvarar en inkomstökning på i runt tal 20 000 kr. för
familjen. De barnfamiljer jag känner kallar inte detta för ett marginellt
tillskott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maj-Lis Lööw menar att valfriheten skall vara till för
alla. Det är precis så. Om den skall vara värd namnet måste föräldrarna själva
kunna avgöra vilken typ av barnomsorg de föredrar. Därför är det vår uppgift
som politiker att se till att det finns olika typer av barnomsorg. Då måste den
kommunala barnomsorgen byggas ut, då måste man tillåta att alla huvudmän som
tillhandahåller barnomsorg av god kvalitet får statsbidrag på lika villkor. De
som sköter det så bra att det kan bli någon krona över, och denna krona kallas
för vinst, skall inte falla under någon särskild lag som kriminaliserar denna
framgångsrika drift av en barnstuga. Det är kvaliteten som är avgörande och
inte i vilken juridisk form man driver verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu håller Maj-Lis Lööw med om att valet ger en
fingervisning om att någon reform av familjepolitiken nog ändå bör ske. Då vet
Maj-Lis Lööw vad folkpartiets politik innebär. Vi vill ha kraftigt höjda
generella barnbidrag, vi vill ha ett särskilt fillskott till småbarns- och
förskolebarnsföräldrarna. Vad ni kallar det bryr vi oss inte om - vi kallar det
för vårdnadsbidrag. Det viktiga är att det blir ett särskilt bidrag till
förskolebarnen som kan användas såväl för att göra det möjligt för föräldrarna
att stanna hemma, om man föredrar det, som avkorta sin arbetstid, om man
behöver göra det, eller betala för barnomsorg utanför hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den stora skillnaden som ändå finns mellan folkpartiets
och socialdemokraternas familjepolitik är att vi ännu inte har sett er
politik. Vi vet inte hur den ser ut. Vi kan inte kritisera den i detalj därför
att ni ännu inte har presenterat någon politik. Skall vi uppfatta de signaler
som Maj-Lis Lööw nu ger så, att det ändå snart kommer förslag om kraftigt
förstärkt stöd till barnfamiljerna? I så fall vet ni var folkpartiet står och
var det finns uppslag att hämta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
VIOLA CLAESSON (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Maj-Lis Lööw talar vackra ord om välfärden.
Hon tar upp andra viktiga frågor också, inte bara vad gäller kvinnorna i
Sverige. Men i propositionen som tar upp frågan om daghem och öppen förskola är
den satsning som ni socialdemokrater föreslår ingenting i jämförelse med det
behov som finns. Maj-Lis Lööw undviker att tala om att det finns
hundratusentals barn i Sverige som är i behov av daghem. Att man vill öka
satsningarna när det gäller öppen förskola är verkligen ingen lösning på de
mycket större problem som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maj-Lis Lööw tar upp frågan om jämställdheten på
arbetsmarknaden utifrån kvinnans situation i samhället, och det är viktigt, men
precis som de allra flesta socialdemokrater underlåter hon att ta upp någonting
som har med framtidsfrågorna att göra, dvs. den nya tekniken och makten över
den nya tekniken. I den senaste LO-rapport som har getts ut och som har fått
viss publicitet, i varje fall i fackförbundspressen i Sverige, pekar man på att
det redan finns belägg för att i Sverige, som är världens mest datoriserade
land, har kvinnorna redan drabbats hårt av utslagning på grund av den nya
tekniken och kommer att drabbas ännu hårdare. Vad är då jämställdheten på
arbetsmarknaden värd om man skall gå hand i hand med kapitalet precis som när
det gäller de andra frågor jag tog upp i mitt inlägg tidigare, och inte alls
tänker diskutera frågan om makten över tekniken? Det är där man måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>börja diskutera. Vilket
inflytande kommer kvinnorna t. ex. inom LO-området och också inom andra områden
att ha över den nya tekniken?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
LO-rapporten sägs det också att de kvinnor som har varit hemma hos sina barn
ett tag - det behöver inte vara särskilt länge - inte har någon chans att komma
tillbaka i den arbetssituation som nu styrs av den nya tekniken på de stora
företagens villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också knyta an till frågan om arbetstidsförkortningen. Att Maj-Lis Lööw
här tar upp frågan om behovet av sex timmars arbetsdag och att regeringen så
småningom kommer att göra någonting beror ju på att det i samhället i dag finns
ett enormt tryck från massor av kvinnor men också från andra grupper som vill
ha sex timmars arbetsdag. Men när skall detta genomföras? Varför inte diskutera
vpk;s förslag? Vi har talat om att vi mycket snart kan införa sju timmars
arbetsdag, kanske redan under nästa år, om bara viljan finns och om det sker på
arbetarrörelsens villkor och på deras villkor som har behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
igen, Maj-Lis Lööw, till framtidsfrågorna! Den nya tekniken och miljöfrågorna
är så viktiga. Hur kan Maj-Lis Lööw undvika att svara på frågan om Scandinavian
Link?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 28 MAJ-LIS LÖÖW (s)
replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag befinner mig här i precis samma dilemma som i valrörelsen, vilket
jag försökte beskriva i mitt inlägg fidigare. Jag tänker på svårigheten att
diskutera tre olika borgeriiga förslag till hur familjepolitiken skall
utformas. Här tillkommer dessutom svårigheten att bemöta tre oUka inlägg med
delvis olika inriktningar på tre minuter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre borgerliga företrädare som varit uppe i talarstolen har sagt att visst
finns det variationer men i grund har de samma inställning. Ingemar Eliasson
sade i slutet av sitt inlägg att skillnaden mellan socialdemokratisk och
borgerlig familjepolitik är att vi inte vet hur en socialdemokratisk familjepolitik
ser ut. Men är det någonting som är betecknande för en borgerlig familjepolitik
så är det att vi inte vet hur den ser ut! Här talar Ingegerd Troedsson om att
man skall uppvärdera det arbete som sker i hemmen, och det vill man göra med 6
000 kr. om året. Det är, säger hon, inte minst för männens skull som vi skall
göra detta. Vilken man stannar hemma för 6 000 kr. om året?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingegerd
Troedsson utgår också från att en utbyggnad av den kommunala barnomsorgen
nödvändigtvis innebär en kvalitetsförsämring av barnomsorgen. Varför kan vi
inte hjälpas åt att göra barnomsorgen inom den offentliga sektorn bra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karin
Söder talar om 24 000 kr. om året. Jag vill instämma i Karin Söders mer
principiella deklaration om barnens behov av mer tid tillsammans med sina
föräldrar. Men det är ju just på grund av det som bl. a. jag har varit en av de
ivrigaste förespråkarna för en förkortad arbetstid - sex timmars arbetsdag.
Jag menar också att alla skall ha möjligheten att ta en tids ledighet eller
förkorta sin arbetstid. Det är därför jag menar att vi måste ha en
föräldraförsäkring som ger ersättning för inkomstbortfallet, så att verkligen
alla människor kan utnyttja den möjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan till det tredje
borgerliga förslaget, Ingemar Eliassons 4 000 kr. om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>året, som
han inte tycker är något marginellt tillskott. Vi får kalla det vad vi vill,
säger han. Jag tycker att det påminner mer om ett förstärkt barnbidrag än om
vad de andra partierna menar med ett vårdnadsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är alltså de variationer man talar om. Det är
uppenbart att det inte finns någon riktig gemensam linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har bara försökt dra de slutsatser jag har kunnat av
valresultatet. När man jämför de olika borgerliga partiernas förslag tycker jag
det är uppenbart att folkpartiet i alla fall har ansträngt sig att utforma en
familjepolitik som så litet som möjligt skulle komma på kollisionskurs med
jämställdhetsmålet. Därför menar jag att det också borde finnas förutsättningar
för breda lösningar här i kammaren efter valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Viola Claesson ber jag att få återkomma i nästa
replik. Jag hinner inte säga mer nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 29 Förste vice talman INGEGERD TROEDSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är nog tur för Maj-Lis Lööw att de tre
borgerliga partierna har litet ohka inriktning i fråga om familjepolitiken, för
då slipper hon, tror hon, att diskutera målsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men varför skulle vi inte kunna diskutera målsättningen?
Vad är det för fel i att ge föräldrarna rätt att själva få bestämma hur de vill
ordna sina barns vård och fostran? Vad är det för fel i att vid sidan av
kommunala daghem också ha enskilda vårdalternativ? Är allting frid och fröjd om
man inte ger föräldrarna någonting, och är det ett fruktansvärt hot mot
jämställdheten om man genom vårdnadsersättning och grundavdrag för barn eller
genom andra förbättringar för barnfamiljerna ger dem litet bättre chans att
själva kunna klara sig på sina inkomster, att själva kunna ordna sin tillvaro?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidraget till den kommunala barnomsorgen kommer nästa
år att ha urholkats med 3 miljarder kronor i förhållande till vad som gällde
1983, Det betyder att alla, såväl de som utnyttjar kommunal barnomsorg som de
som inte gör det, kommer att få betala er utbyggnad genom väsentiigt höjda
kommunalskatter. Kan Maj-Lis Lööw då inte förstå att jag börjar bli orolig
också för kvaliteten på den kommunala barnomsorgen? Jag tror vi är överens om
att den skall vara så god som möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maj-Lis Lööw talar också om att föräldrapenningen skall
byggas ut. Men vad är det för förslag ni lägger fram? Jo, ni vill bygga ut
föräldraersättningen efter fullt-inkomstbortfalls-principen. Det skulle
innebära att klyftan mellan de människor som får föräldrapenning skulle vidgas.
Stödet skulle variera mellan 26 000 kr, för den sämst ställda föräldern upp
till 220 000 kr, för den bäst ställda föräldern för en 18-månadersperiod, Tala
om att skapa klyftor! Det är just klyftor av detta slag som ni socialdemokrater
skapar med er politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med våra förslag blir fördelningen
väsentligt mycket rättvisare. Vi kan både åstadkomma en större valfrihet och få
en betydligt mer solidarisk fördelning av det stöd som det allmänna kan sätta
in.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 30
INGEMAR ELIASSON (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Maj-Lis Lööw är bekymrad för att hon inte
hinner diskutera tre olika förslag på tre minuter. Jag förstår att det är
svårt. Jag har en lösning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på det problemet - låt
vara att den är litet sent framförd i debatten: Lägg fram ett eget förslag! Det
går att göra det på tre minuter, om man har en genomtänkt politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vårt problem är att socialdemokraterna inte under den förra treårsperioden och
inte under de treminutersrepliker som Maj-Lis Lööw nu har haft har kunnat
prestera ett genomtänkt familjepolitiskt program. Det är det som skapar
bekymren för Maj-Lis Lööw, inte det att det finns skillnader mellan de
borgerliga partiernas olika förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är riktigt beskrivet att folkpartiets förslag om vårdnadsbidrag och om
familjepoUtiken i stort är förenhgt med principen om jämställdhet mellan män
och kvinnor. Det är faktiskt förenligt med fler principer, t, ex, den att man
måste utjämna skattebördan över livet, att man skall få behålla litet mer när
man har försörjningsansvaret för barn. Det är också förenligt med principen att
man själv skall kunna bedöma vad som händer med ens inkomst om man får en
inkomstökning. Därför måste vi operera bort marginaleffekter i bidrags- och
skattesystemet. Man måste få behålla mer, det måste löna sig att arbeta också
för barnfamiljerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra att vi nu har kommit ett stycke på väg så till vida som att de ideellt
drivna barnstugorna skall få samma statsbidrag som de kommunala barndaghemmen.
Det har skett efter mycken möda och lång diskussion. Det var samma sak när
barnbidragen så småningom höjdes under den förra perioden: det skedde efter det
att socialdemokraterna i riksdagen hade utsatts för nära nog utpressning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
bekymmer upprepas om och om igen - det går trögt och sakta därför att
socialdemokratiska partiet inte har kunnat prestera en sammanhållen
familjepolitik, där olika principer stämmer överens i stället för att kollidera
med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hoppas att vad Maj-Lis Lööw här ändå antyder är att det inom en rimlig framtid
kommer förslag om förstärkt familjestöd, som både är förenligt med
jämställdheten, med möjligheten att "genomlysa" sin inkomst och att
det skall bli mer kvar av en inkomstökning. Jag förväntar mig mycket av den nya
familjepolitiska ministern.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 31 KARIN SÖDER (c)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Maj-Lis Lööw sade i sitt anföranide att hon hoppades att
vårdnadsersättningen en gång för alla skulle vara avfärdad, och hon drog den
slutsatsen av valresultatet. Jag vill bara påminna om att socialdemokraterna
också gick tillbaka i valet, så man kan inte säga att socialdemokraterna fick
något kvitto på att deras familjepolitik är bättre än andra partiers.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skulle jag vilja säga att jag är glad att Maj-Lis Lööw har insett att föräldrar
och barn behöver mer tid tillsammans. Jag kunde nästan ana att det fanns i alla
fall en viss svaghet för vårt förslag om de 24 000 kronorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i dag många ensamstående föräldrar, och vi vet att de har de längsta
arbetsdagarna, därför att de inte har råd att vara hemma. En sådan förälder
skulle kunna ta ut den rätt hon i dag har- för det är oftast en hon - att
minska sin arbetstid med två timmar per dag och kunna kompensera inkomstbortfallet
ända upp till en inkomst av 96 000 kr. och ge sina barn mera tid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad har Maj-Lis Lööw för svar till den som frågar efter
ett sådant alternativ? Vad har Maj-Lis Lööw för svar till den förälder som är
bosatt i en glesbygd där inget arbete finns att få men som sköter om sina barn
och inte får ett öre som kompensation för den omsorg som de yrkesarbetande får
om de har en daghemsplats? De människorna är också angelägna om att få svar på
vad deras arbete i hemmet är värt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan svara att vi skall se till att de får arbete, och
visst skall vi medverka till att skapa arbeten för alla som vill arbeta, också
i glesbygden. Där har vi en gemensam strävan. Men det är också viktigt att
skapa valmöjligheter, så att man kan stanna hemma om man vill det. De 24 000
kronorna är ett sätt att hjälpa till att göra detta möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bidrar också till ökad jämställdhet, vill jag påstå,
därför att när ersättningen är beskattad är den också ATP-grundande. Det ger
social trygghet, vilket inte obeskattade alternativ gör. I alla avseenden är
centerns förslag ett förslag som bygger på jämställdhet mellan män och kvinnor
och på jämlikhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver skulle jag vilja säga att de klyftor som skulle
uppstå om den inkomstrelaterade försäkringen byggs ut ytterligare skulle bli
enorma. Hundratusentals kronor skulle kunna skilja mellan två föräldrar, därför
att de har olika utgångsläge när de vill stanna hemma och ta hand om sina barn.
Det anser inte jag vara jämlikhetspolitik, inte jämställdhetspolitik heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 VIOLA CLAESSON (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vpk har efterlyst en gedignare satsning när
det gäller barnomsorgsutbyggnaden i landet. Men det finns även andra brister i
propositionen om förskola för alla barn som Maj-Lis Lööw inte har berört. Vpk
har diskuterat de här frågorna länge. Vi har också kongressbeslut på vad som
skulle kunna göras, och vi har lagt fram förslag i en motion i anslutning till
propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen talas det om att en plats i förskola i
någon form skall erbjudas barn från ett och ett halvt års ålder. Det innebär
att regeringen räknar med att föräldrarna själva skall svara för omsorgen efter
de nio månader som man får ersättning fullt ut genom föräldraförsäkringen, upp
till dess att barnet är 18 månader. Regeringens förslag förutsätter en snabb
utbyggnad av föräldraförsäkringen beträffande barn upp till ett och ett halvt
år. Jag skulle vilja testa Maj-Lis Lööw på vad hon säger om vpk:s förslag. Jag
vill gärna få ett klart besked här om regeringen i samband med lagen om rätt
till plats i förskolan också är beredd att lägga fram förslag om utbyggnad av
föräldraförsäkringen för barn upp till 18 månaders ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har talats många ord från denna talarstol om
framtidsfrågor och om barnen och deras framtid, inte minst i den omgång som jag
har fått delta i. Jag vill också knyta an till barnens framtid och miljön och trafikproblemen.
Återigen vill jag ha klara besked av Maj-Lis Lööw. Vad tänker man göra för att
minska luftföroreningarna och minska den tunga trafik som framför allt skulle
bli följden av att man byggde Scandinavian Link? För att ge Maj-Lis Lööw råg i
ryggen inför den sista omgången, som hon lovat skall handla om Scandinavian
Link, vill jag tala om vad hennes partibroder Birger Rosqvist -som också
arbetar i riksdagen - sagt om Scandinavian Link på hamndagen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Göteborg så sent som den
26 september.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"En
våldsam utbyggnad av motorvägssystemet är sannolikt inte tilltalande för en
stor mängd av befolkningen. Det är allmänt accepterat att både</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>järnvägstrafik och sjöfart
är miljövänligare. Utbyggnad av motorvägar i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den skala som Scan Link
innebär kommer ej att kunna göras utan betydande motstånd."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är detta motstånd jag
har hänvisat till i mina tidigare inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Birger
Rosqvist sade vidare; "Mina slutsatser är således att det förändrade
transportutbud som Scan Link med fasta förbindelser innebär kommer att medföra
avsevärda godsbortfall i första hand för sydkustens, i andra hand för
västkustens och i tredje hand för alla svenska hamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Då även oljeimporten
kommer att minska totalt sett kan hamnar och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjöfart få mycket stora
svårigheter . Hamnarna har därför all anledning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att se om sina hus så att
sjöfarten - i den mån den är beroende av ett effektivt hamnväsen - kan hävda
sig och göra Scan Link överflödig."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså mycket viktiga ekonomiska frågor som också rör sysselsättningen i
västra Sverige.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 33 MAJ-LIS LÖÖW (s)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Ingegerd Troedsson beklagar att vi inte diskuterar principer, men det
var faktiskt det jag försökte göra i mitt första inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man skall ge föräldrar möjlighet att få mer tid till sina barn - och det tycks
vi alla vara överens om, Karin Söder, jag och förmodligen också Ingegerd
Troedsson - är det en viktig princip att ge ersättning för inkomstbortfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är möjligt att Ingegerd Troedssons väljare har råd att ta ledigt utan full
kompensation för inkomstbortfallet och vara hemma hos sina barn, men de allra
flesta av mina väljare har det inte. Då måste vi bygga föräldraförsäkringen på
precis samma system som vi har byggt det övriga socialförsäkringssystemet på,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingemar
Eliasson säger att det går trögt och sakta när socialdemokraterna skall göra
något åt familjepolitiken. Låt mig bara påminna om barnbidragshöjningarna med
1 200 kr, på sex år och 1 800 kr, på tre år. Det är skillnaden mellan en
borgerlig och en socialdemokratisk familjepolitik när det gäller att göra
någonting för barnfamiljerna och när det gäller takten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
sade att det var tur för mig att det finns olika borgerliga förslag så att jag
har någonting att skylla på. Men inte var det väl för min skull som ni inte
kunde komma överens om familjepolitiken i valrörelsen! Det måste väl ha berott
på någonting annat än att jag skulle få det lätt i denna debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redovisat hörnstenarna i en socialdemokratisk familjepolitik; barnbidragen
kombinerade med bostadsbidragen, barnomsorgen och föräldraförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Så till Viola Claesson och
Scandinavian Link. Det finns olika uppfattningar i det socialdemokratiska
partiet. Detta är uppenbart för Viola Claesson eftersom hon läst vad som
skrivits i miljömanifestet ifrån sidoorganisationerna. Vill Viola Claesson ha
regeringens uppfattning får hon ställa en fråga till någon av regeringens
företrädare. Viola Claesson tar också upp frågan om den nya tekniken, som hon
sade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig sakna i mitt
anförande. Men tiomiljonerskampanjen från förra året och propositionen från den
8 mars går precis ut på att hitta instrumenten för att stärka kvinnornas
ställning och hjälpa kvinnor att möta hoten från den nya tekniken, men
naturligtvis också att ta till vara den nya teknikens möjligheter på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utbyggnadstakten på föräldraförsäkringsområdet vill jag till Viola
Claesson säga att vår målsättning är att den skall gå hand i hand med
utbyggnaden av barnomsorgen. Skillnaden mellan oss och vpk är att vi inte står
här i riksdagen och lovar förrän vi vet att vi har pengarna till det hela.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andre
vice talmannen anmälde att Viola Claesson anhållit att till protokollet få
antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 34 NILS CARLSHAMRE
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! En av Bengt Westerbergs föregångare som folkpartiledare blev på sin tid
mycket uppmärksammad och ofta citerad för ett kärvt och gott råd till politiskt
vilsen ungdom. Gå hem och läs historia, sade Gunnar Helén. Bengt Westerberg var
väl den gången inte så långt från den åldersgrupp som närmast åsyftades. Men
han har uppenbarligen inte tagit rådet ad notam, i varje fall inte i den del av
historien som brukar benämnas politisk idéhistoria. Han tycks på fullt allvar
tro att Hberalismen från begynnelsen utmärktes av socialt ansvar och känsla för
solidaritet, medan konservatismen skulle, likaså från begynnelsen, vara fullt
upptagen att hävda marknadsekonomin även på människornas bekostnad. Sanningen
är den rakt motsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
politiska konservatismen växte en gång fram som medveten politisk rörelse, som
lika medveten oppositionsrörelse mot den tidens liberalism, och framför allt
mot det bristande sociala ansvaret i den tidens liberalism. Det som det gällde
var att känna för, att ta vård om och att ge stöd åt dem som föll ut ur
liberalismens ohämmade fria tävlan. Bl. a. på den grunden uppstod en gång den
politiska konservatismen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
liberalismen blev socialliberalism blev den det genom att ta upp i sig element
från en mänskligare och mjukare politisk konservatism, och förvisso också från
en framväxande socialdemokrati. Nu vill jag inte lägga vare sig Bengt
Westerberg eller någon annan till last vad en uråldrig liberalism en gång
predikade. Jag vill ta liberalismen sådan den är i folkpartiets tappning i dag.
Men jag vill också göra anspråk på att bli behandlad på samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
talar i dag om nyliberalism, vad det nu är. Vad jag har kunnat förstå av det
kunde det precis lika gärna heta gammelliberalism, för det är en gengångare i
varje fall i de delar som varit aktuella här i dag. Det är en gengångare för en
150-200 år sedan gången tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konservatismen
har också tagit upp i sig delar av andra åskådningar, däribland liberalismen.
Men vi har inte behövt ta upp det sociala ansvaret från liberalismen. Det fanns
i konservatismen när det ännu inte var påtänkt inom liberalismen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har också som en gengångare, som en återklang från valrörelsen fått höra orden
systemskifte och systemförändringar i dag. Jag fick ett litet problem löst av
statsminister Palme, när han citerade ett uttalande av Ulf Adelsohn i
valrörelsens upptakt, där Ulf Adelsohn verkligen hade använt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ordet systemskifte. Han
hade också talat om behovet av en av sunt förnuft präglad politik. Olof Palme
valde att dela upp uttalandet i två delar, men det var ett uttalande, och det
står vi för än i dag. Att efter tre års Palmeregerande plädera för en politik
på det sunda förnuftets grund är verkligen att förorda ett systemskifte, och
det står vi fortfarande för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har vi talat om systemförändringar, och om sådana skulle vi kunna enas
ganska väl. Olof Palme och socialdemokraterna i övrigt talar nämligen gärna om
att välfärden inte skall avvecklas utan utvecklas, och det är detsamma som
systemförändringar. Det som man vill förändra vill man inte avveckla - då
behöver man inte förändra det först, "Utveckla" och "förändra"
är två ord som vi kan använda jämsides. Det finns kanske en del som tror att
utveckling alltid är någonting positivt, men så är det visst inte. En stor
svensk författare har sagt att ordet utveckling är en term som med fördel kan
användas som en nolla - som en oval utdragen på längden i stället för på höjden
- och så är det. Ordet säger ingenting annat än att en förändring är på gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att det kan vara bra att nu när dimmorna börjar skingras efter valrörelsen
försöka något litet sammanfatta vad vi menar med systemförändringar just på
välfärdspolitikens område. Vad är det vi eftersträvar? Vad är den moderata
folkhemspolitik som Ingegerd Troedsson talade om nyss? Den är alldeles
självklart först och främst att minimera antalet av dem som behöver stöd i
särskilda former. Det gör man inte när man låter antalet socialbidragsmottagare
nästan fördubblas på tre år. Då har man ökat svårigheten att tillgodose både
dessas och andras behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
politiken, framför allt hela den ekonomiska politiken, måste vara inriktad på välfärd.
Det är välfärdspolitik i allra egentligaste mening att försöka göra det möjligt
för vanliga människor att leva på sin lön och inte behöva ställa anspråk på
alldeles särskilda stödåtgärder från samhällets sida. Också
sysselsättningsskapande och prisnedhållande åtgärder är välfärdspolitik. Det
är endast på grunden av en sund ekonomisk politik som vi kan bygga välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det är också klart att vi för att trygga välfärden framöver måste söka andra
garanter än den som hittills har fått vara den stora för att inte säga enda
garanten, dvs, statskassan. Jag har sagt det förr från denna talarstol och kan
gärna säga det igen; I detta rika Sverige finns det en inrättning som är
konkursmässigt fattig, nämligen svenska staten. Vad är det då för vits med att bygga
all vår välfärd på denna fattiga svenska stats förmåga att garantera välfärden?
Det måste finnas bättre garanter. Vi behöver allesammans hjälpas åt för att
trygga välfärden. Vi behöver en politik som ger spelrum inte bara åt stora
offentliga välfärdsmonopol utan för alla människor som vill och kan vara med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det är också klart att i en framtida välfärdspolitik kommer de stora generella
försäkringssystemen, även i ett moderat Sverige, att spela en avgörande roll.
Efter valdebattens alla övertramp tror jag att det är nödvändigt att en gång
till slå fast att vad vi talar om är stora generella och obligatoriska
försäkringssystem. Inte - som många beskyllt oss för - om någon sorts
försäkring i privat regi, som de som har råd får teckna medan de andra får låta
bli. Men dessa stora generella och obligatoriska försäkringssys-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tem behöver förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mig
förefaller det ibland som om socialdemokratin är mer lojal mot sitt eget
förflutna än mot framtiden och människorna. Man är så intagen av de system som
en gång har formats och utvecklats att man har utomordentligt svårt att se att
de skall behöva förändras, fastän tiderna och omständigheterna har förändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
närmar mig med raska steg pensionsåldern. Såvitt jag kan förstå kommer jag inte
att behöva dras med några ekonomiska bekymmer i pensionsåldern. Jag får en god
pension, framhåller min hustru. Men glädjen över detta kommer alltjämt att
grumlas av minnet av de kanske 20 år mitt i livet när vi inte hade en enda dag
fri från ekonomiska bekymmer, när vi skulle försöka försörja fyra barn på låga
inkomster. Än i denna dag kan jag inte förstå att det är en självklarhet att
alla människor skall mer eller mindre tvingas skjuta en så stor del av sina
inkomster framför sig som sker i dag. Jag kallar det utveckling och förändring
att börja tänka på att vi i kanske något större mått har möjlighet att anpassa
även det välfärdssystemet till de enskilda människornas faktiska önskningar och
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har en sjukförsäkring som är en dålig försäkring, Olof Palme talade om vårt och
jag tror även folkpartiets sjukförsäkringsförslag som ett förslag till en
klasslagstiftning. Det är inte sant. Det finns ingenting i förslagen som ökar
karaktären av klasslagstiftning. Men den nu gällande sjukförsäkringen
representerar en klasslagstiftning. Det är en klasslagstiftning när den
timavlönade industriarbetaren får litet över 50 % i kompensation från
sjukförsäkringen när han blir sjuk och vi får 100 % - det är klasslagstiftning.
Nu håller det på att bättra sig något avtalsvägen. Nu skall även industriarbetarnas
sjuklöneförmåner förbättras, sägs det. Det är bra, men det är illa att det
skall behövas, och det blir fortfarande inte någon rättvisa, för det kommer för
de grupperna att kräva ett större mått av löneutrymmet än det kräver för andra
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har föreslagit att sjukförsäkringen skall göras rättvis. Den skall innefatta en
livsvarig sjukvårdsförsäkring som ger alla människor oavsett ålder - oavsett om
de är pensionärer eller aktiva - samma rätt till vård på samma villkor. Vi
väntar ett förslag om avskaffande av de dubiösa differentierade vårdavgifterna.
Av det som hittills kommit fram är det inget bra förslag. Det kommer
visserligen att ställa alla pensionärer lika, men det avgörande och viktiga är
att pensionärer skall behandlas på exakt samma sätt som icke-pensionärer. Det
är där orättvisan ligger i dag - att en utförsäkrad pensionär kan avkrävas
andra och större avgifter än den försäkrade förvärvsarbetaren - och det
problemet tycks man fortfarande inte vara beredd att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
skall ha en livsvarig sjukvårdsförsäkring lika för alla. Vi skall vidare ha en
sjukpenningförsäkring lika för alla. Det kostar mycket pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har lagt fram ett förslag i våras i form av en reservation i socialförsäkringsutskottet
där dessa element finns med - både att avskaffa karaktären av klasslagstiftning
i sjukpenningförsäkringen och att införa en livsvarig sjukvårdsförsäkring. Det
har vi fått nej till från riksdagsmajoriteten, med socialdemokraterna i
spetsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan har vi sagt att vi
också måste spara pengar. Dessa stora försäkrings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>system byggdes upp en gång
när vi alla utgick ifrån ett ständigt och kraftfullt framåtskridande i
ekonomin. Ungefär 4 % i ekonomisk tillväxt om året räknade man med, och vi
byggde systemen på förutsättningen av en sådan tillväxt. Vårt pensionssystem är
byggt på förutsättningen ständig ekonomisk tillväxt. Uteblir den ekonomiska
tillväxten bryter systemet samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har haft mycket dålig ekonomisk tillväxt ett stort antal år. Därav kan vi lära
först och främst och återigen att det är hela den ekonomiska politiken som
utgör välfärdspolitiken. Men vi kan också lära att tryggheten kräver att
försäkringssystemen, trygghetssystemen, trimmas och anpassas till vad
samhällsekonomin uthålligt kan bära. Annars finns det ingen trygghet i dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför vi är beredda att säga att vi inte kan klara att göra
sjukförsäkringen rättvis bara genom att höja upp dem som i dag ligger lågt. Vi
som ligger högt måste sannolikt acceptera att flytta ned en bit på skalan, att
ta en liten självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
håller inte alls för otroligt - tvärtom - att vi också måste vara beredda att
krympa systemen i vissa fall för att få dem att passa in i en ny ekonomisk
verklighet. Detta är en systemförändring, men inte ett systemskifte. Det gäller
i stort som smått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag nu har en minut kvar av min taletid vill jag, fru talman, passa på att
korrigera även en annan partiledare, nämligen Thorbjörn Fälldin, Han tycks
också vara litet vilsen i historien, men i en långt mer närliggande historia än
den som jag började med, nämligen de senaste årens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte så att moderata samlingspartiet omsider har låtit sig övertalas att
ansluta sig till kravet på pensionstillskott till undantagandepensionärerna.
Jag är inte säker på vem av oss som var först - det vet jag faktiskt inte, men
det är ju lätt att kontrollera. Däremot vet jag att vi har varit med från
början. Vi har kämpat hårt för det pensionstillskott som dåvarande högerpartiet
förde fram förslag om fem år innan socialdemokraterna och riksdagen i övrigt
kunde gå med på ett genomförande. Och vi har, från början, velat tillförsäkra
även undantagandepensionärerna, dessa de allra mest behövande, detta
pensionstillskott. Det är en liten men inte oväsentiig systemförändring. Det är
sådant vi menar när vi talar om systemförändring.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf, 35 DANIEL TARSCHYS
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Får jag börja med att lyckönska Gertrud Sigurdsen till hennes nya
uppgift inom regeringen och Bengt Lindqvist till uppdraget som biträdande
socialminister. Jag vet att Bengt Lindqvist har gjort uppskattade insatser i
socialutskottet, och jag vill gärna önska honom all framgång i det nya arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig lärdom av den här valrörelsen är att välfärdsstaten har en fast folklig
förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi vill ha en bra vård och
en bra utbildning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill ha ett solidariskt samhälle, som ger alla barn och ungdomar en bra start i
livet, som ser till att sjuka och gamla har vad de behöver och som ser till att
handikappade kan delta i samhällslivet på så jämbördiga villkor som möjligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill att det skall löna sig att arbeta, men vi vill
också att människor som av olika skäl inte har någon egen arbetsinkomst skall
kunna leva på en hygghg standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de allra flesta av oss är den offentiiga sektorn inte
någon kallhamrad och hjärtlös apparat, inte någon parasit på samhällskroppen.
Den är tvärtom en viktig och nödvändig del av ett modernt samhälle. Stat och
kommun är inte något som bara förtär och förbrukar, utan de är produktiva delar
av vår ekonomi och följaktligen källan till en hel del av de värden som vi
gemensamt åstadkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från folkpartiets sida har vi under den gångna
valkampanjen nagelfarit en hel rad brister i välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har angripit köerna i sjukvården och påtalat det
orimliga och det omänskliga i att patienter tvingas vänta i åratal på en
starroperation eller en höftledsoperation,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har
angripit snålheten mot de utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>VI </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>har kritiserat regeringen för att den inte bygger ut stödet åt de
handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och vi förde med stort eftertryck fram kravet på ett eget
rum i långvården och i den psykiatriska vården. Där bor i dag 9 000 människor i
rum med fem eller flera, och över 30 000 bor i rum med tre fyra bäddar. Sådana
villkor skall </span><span style='font-size:9.0pt'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi inte acceptera i ett samhälle
som respekterar den enskilda individens integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här var frågor som väckte starkt gensvar i valrörelsen
- inte bara bland de närmast berörda. Inte minst hos de unga mötte vi ett
engagemang för bättre förhållanden i långvården, för en humanare
flyktingpolitik och för ett ökat u-landsbistånd. För dem som satsade på att
göra 1985 till ett rent plånboksval kan jag berätta att vi folkpartister mötte
mycket av idealitet och solidaritet under denna valrörelse - en kraftfull
uppslutning kring humana och socialliberala värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om välfärdsstatens framtid bara hängde på det
opinionsmässiga stödet, då tror jag inte att det skulle finnas någon större
anledning till oro. Men folkligt stöd räcker inte. Det måste också finnas
resurser, en finansiell bas. Och det är här vi har de stora problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Runt om i Europa och i hela den industrialiserade världen
förs nu en engagerad diskussion om "välfärdsstatens kris", och
överallt är det just finansieringen som skapar bekymmer. Under några årtionden
har vi steg för steg byggt ut de sociala rättigheterna och gjort stora
åtaganden för framtiden. Många av de här förmånerna, t, ex, pensionerna, var
inte så dyra till en början men kommer efter hand att kosta mycket stora
pengar. Vid det här laget är vi framme vid ett läge där praktiskt taget alla
västliga demokratier dras med stora budgetunderskott, med enorma och växande
statsskulder, med räntor och amorteringar som bara ökar och ökar och därigenom
också hämmar och förvrider den ekonomiska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är också Sveriges problem. Vi har nu i tio år
dragits med kraftiga budgetunderskott. Bara sedan regeringen Palme tillträdde
har utgifterna för statsskulden mer än fördubblats, I dag drar
statsskuldsräntorna omkring 70 miljarder kronor, vilket är mer än alla statliga
löner tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddelen
av alla offentliga utgifter går inte längre till statens och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommunernas verksamhet,
utan till kontanta utbetalningar av olika slag -räntor på statsskulden,
subventioner till näringslivet, sociala förmåner av olika sorter. Det här är
någonting nytt, och det är allvariigt. För växtkraften i dessa s, k,
transfereringar är vid det här laget så stor att de utgör ett hot mot den
offentiiga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
talas mycket om skattetrötthet. Jag tror för min del att människor är beredda
att betala rätt höga skatter, om de bara är övertygade om att ha ett utbyte av
dem. Om skatterna går till pensioner, sjukvård, vägar och försvar, då är vi
beredda att betala. Men vad skall vi politiker säga den dag då fjärdedelen eller
kanske hälften av alla skatter går till att betala räntor på statsskulden? Den
dagen är välfärdsstaten i fara- och den dagen behöver inte vara så avlägsen med
den politik som den socialdemokratiska regeringen bedriver. För om man tror att
man är på "rätt väg" när man har 60 miljarder i underskott, då måste
ju någonting vara galet. Socialdemokraternas politik de senaste åren har gått
ut på att förneka att välfärdsstaten är i kris. Detta är en direkt farlig
hållning, därför att den leder både till ekonomiskt lättsinne och till politisk
konservatism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar tvärtom, att välfärdsstaten är hotad och att den kan räddas endast genom
resoluta och radikala åtgärder. Vi kan inte låta utgifterna fortsätta att
galoppera i väg. Vi kan inte betrakta 60-talets och 70-talets alla lösningar
som heliga och fridlysta från alla förändringar och justeringar. Vi kan inte
behandla alla sociala förmåner som vi har beviljat oss själva som eviga och
oförytterliga. Nej, skall vi verkligen kunna försvara välfärdsstaten - då krävs
det djärvhet och beredskap till omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
djärvheten, menar vi, saknas inom socialdemokratin. Ni talar då och då om
omprövning. Men när det sedan kommer till kritan och intressegrupperna trycker
på, då sviker modet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
lär förneka att det finns fickor av ineffektivitet i stat och kommun. Ett antal
undersökningar har visat att en hel del grenar av den offentliga servicen har
en negativ produktivitetsutveckhng, dvs, att produktiviteten sjunker från det
ena året till det andra. Det gäller bl. a. sjukvården. Det har också klargjorts
att våra kostnader för en hel del offentliga tjänster ligger en bra bit högre
än motsvarande kostnader i andra nordiska länder. Jag tror faktiskt att alla
människor inser att det finns stora svagheter i våra väldiga offentliga
monopol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
varför skyddar ni då monopolen? Varför bromsar ni alternativen? Länge var ni
socialdemokrater kallsinniga mot frivilliga föräldrakooperativ inom
barnomsorgen. Fortfarande är ni helt avvisande till att fristående företag
engagerar sig på det området. De senaste åren har vi fått höra de mest
besynnerliga moraliserande föreläsningar om hur förkastiigt det är att blanda
in vinstmotiv i barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
invändningar avslöjar, menar jag, inget annat än doktrinära blockeringar inom
socialdemokratin. Större delen av Sveriges löntagare arbetar faktiskt i företag
som drivs med vinstmotiv. Är det något morahskt mindervärdigt i en sådan
verksamhet? Den frågan tycker jag faktiskt att ni socialdemokrater är skyldiga
ett svar på, kanske särskilt ni socialdemokrater inom socialdepartementet. För
medan industriministern älskar alla nya företag och civilministern oavbrutet
åtminstone håller tal om förnyelse i den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>offentliga sektorn verkar
det ofta vara socialdepartementet som bygger barrikader runt det bestående. Det
har blivit något av ett konservatismens fäste inom regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tror för vår del att socialpolitiken kräver ett långt perspektiv. Vi vill att
välfärdsstaten skall överleva inte bara i år och nästa år utan också många
årtionden framöver. Och då kan vi faktiskt inte stapla budgetunderskotten på
varandra och inteckna den sociala välfärden långt över skorstensstocken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
drev en stram politik redan i regeringsställning. Då svarade ni bara med jämmer
och överbud, I opposition har vi tagit på oss den obekväma uppgiften att
föreslå en avsevärt stramare politik än regeringen. Vi har visat hur man kan få
ner budgetunderskotten. Vi har också visat hur man genom omprövningar kan skapa
utrymme för angelägna reformer. Vi har visat hur barnfamiljernas ekonomi skulle
kunna förbättras avsevärt om man bara ersatte ineffektiva stödformer med effektiva.
Vi har visat hur sjuka och gamla och handikappade skulle kunna få bättre
villkor om inte ni socialdemokrater vore så inriktade på att bevilja
skatterabatter och skatteavdrag åt de friska och arbetsföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Välfärdsstaten
har en fast folklig förankring. Vad den därutöver behöver är en fast ekonomisk
bas. Det kommer som hittills att vara ledstjärnan för vår politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig till sist säga några ord till Nils Carlshamre, som tog en senkommen replik
på Bengt Westerberg. Det är riktigt att Gunnar Helén uppmanade de unga i
folkpartiet att gå hem och läsa historia. Jag skulle för min del vilja säga att
den uppmaningen kan gälla även medelålders personer inom moderata
samlingspartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är faktiskt inte så, Nils Carlshamre, att den svenska konservatismen har gjort
några större insatser för att driva fram den moderna socialpolitiken. Det var
inte några konservativa reformkämpar som - till svar på något slags kallhamrad
liberalism - kom med förslag om en progressiv socialpolitik under 1800-talet.
Det var ju tvärtom liberala poUtiker som kom med de stora initiativen på det
socialpolitiska området. Jag tror att det gäller över hela fältet. Ta
fångvårdsreformema, skolan, nykterhetsrörelsen, förslaget om socialförsäkringar
som kom för hundra år sedan- allt detta var det liberala politiker som drev
fram. Den svenska konservatismens historia är inte fullt så lysande på det
sociala området som Nils Carlshamre här ville göra gällande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 36 ULLA TILLÄNDER
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Regeringen har inte förmått skapa en rättvisare fördelning av
levnadsstandarden som är ett av den ekonomiska politikens klart uttalade mål.
Ord och handling stämmer inte överens. Den goda föresatsen står i skarp motsats
till resultatet. Den goda viljan har säkert inte saknats. Men samtidigt som vi
sett hur stora förmögenheter, i vissa fall genom snabba klipp, har utvecklats
som aldrig tidigare har det stora flertalet löntagare och små och medelstora
företagare fått finna sig i att deras löner och levnadsstandard urholkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har gjort vårt land till ett på många sätt bra land att leva i har varit
målsättningen att skapa en grundtrygghet också för äldre människor. När den
grundtryggheten naggas i kanten, vare sig det sker genom devalveringar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som inte kompenseras eller
det sker genom besparingsförslag som okänsligt och brutalt drabbar grupper som
redan har det knackigt, upplever vi det inom centern som oroande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har inte glömt bort att många av de trygghetsreformer som vi gemensamt byggt
upp från början var idéer som centern ensam fick driva -inte sällan i hård
motvind. Det gäller t. ex, sänkningen av pensionsåldern från 67 till 65 år. Den
sänkningen gynnade LO-grupperna. Det ansåg vi av rättviseskäl vara en angelägen
sak. Det var också av rättviseskäl som vi länge arbetade för en förbättring av
folkpensionerna. Till slut fick vi pensionstillskotten, trots att
socialdemokraterna år efter år gick emot dem. Därför var det oroande när
socialdemokraterna efter regeringsskiftet 1982 devalverade kronan och
pensionernas värde sänktes drastiskt, .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
i centern är medvetna om den bistra ekonomiska verkligheten, men vi vill trots
detta arbeta för en större grundtrygghet för alla äldre. I dag är grundtryggheten
fortfarande orättvist fördelad. Det finns alltjämt, som Thorbjörn Fälldin
tidigare har framhållit i debatten, en grupp pensionärer, de s, k,
undantagandepensionärerna, som drabbats och fortfarande drabbas av en minst
sagt upprörande orättvisa. Dessa pensionärer valde en gång att stå utanför
pensionssystemet, men de har ändå hela tiden betalat skatter och avgifter som
om de tillhört systemet. Ändå är de portförbjudna. Vad är det annat än en
diskriminerande behandling?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan uppenbar orättvisa är att änkas rätt till pensionstillskott är beroende
av om den avlidne maken tillhört denna grupp av utestängda, I direktiven till
den nyligen tillsatta pensionsberedningen, med uppgift att göra en översyn av
den allmänna pensioneringen, sägs det rent ut att någon ändring inte bör komma
i fråga när det gäller pensionstillskott till den som begärt undantagande från
ATP, Lägg märke till att dessa ord gäller den grupp pensionärer som har den
sämsta ekonomiska situationen. Man kan ju alltid hoppas att saken har kommit i
ett nytt läge nu när vi har fått en ny socialminister. Därför vill jag ställa
en fråga till socialministern: Kan statsrådet Sigurdsen tänka sig att ändra i
direktiven så att denna fråga tas upp, och så att man kan tvätta bort den fläck
på rättvisan som denna fråga utgör?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Synen
på att bli pensionär har helt förändrats under senare år. Pensioneringen
innebär för många den stora möjligheten att förverkliga planer och drömmar som
man länge har haft, I takt med att medelåldern har blivit högre och hälsan
bättre har pensionsåldern blivit de många möjligheternas tid. En naturlig följd
har blivit att pensionärernas roll i olika sammanhang erkänns och uppskattas.
Det pensionärerna representerar är ett exempel på att allt här i livet inte kan
mätas i ekonomiska termer. Pensionärerna står för mycket av det som har med
livskvalitet att göra. Det är på tiden att samhället till fullo uppskattar det
kapital av erfarenheter och minnesbilder som gör det förflutna levande och
bringar det i kontakt med nutiden och en yngre generation. Den äldre delen av
vår befolkning tillför samhället som helhet något väsentiigt. Det inses av alla
dem som söker sina rötter. Våra pensionärer är att betrakta som närande och
producerande. De behövs, det insåg man om inte förr så när de nya
bostadsområdena på 1960- och in på 1970-talet växte som svampar ur jorden men
ensidigt befolkades av unga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>människor i studier och
karriär. Däremot lyste de äldre med sin frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Politiker
och samhällsplanerare insåg så småningom, litet väl sent, att man<br>
berövade de unga något väsentligt. Många äldre har också upptäckt att<br>
ungdomar lyssnar på ett nytt sätt när minnesbilderna framkallas och kläs i de<br>
ord som bara det självupplevda kan frambringa. Om 30- och 40-talet,<br>
världskrig och världsrevolutioner, beredskapsår, avspänning, ransonering,<br>
hårda och fattiga år kan många pensionärer säga som Fänrik Stål en gång:<br>
"Jo, därom kan jag ge besked" "ty jag var med,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en rikedom för barn som tänker och talar om sin farmor och farfar, mormor
och morfar. De förmedlar en trygghet över generationer och överbryggar de ofta
mycket upptagna föräldrarna. När barnbarnen kommer på tal bland far- och
morföräldrar tar man inte miste på omtanken, glädjen och omsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnfamiljerna
är ännu en stor grupp som har fått erfara den bistra sanningen att fördelningen
av levnadsstandarden har förändrats till barnfamiljernas nackdel. Trots att
det i vårt land finns ett starkt behov av en radikalt förändrad familjepolitik
med större hänsyn tagen till försörjningsbördan har den nuvarande regeringen
med räntehöjning, fastighetsskatt, bensinskattehöjning, elskatt, osv, i
stället lagt sten på bördan. Det finns en egendomlig fantasilöshet i den
socialdemokratiska familjepolitiken. Torftigheten resulterar i att man satsar
allt på ett kort, offentlig kollektiv barnomsorg. Alla nya idéer har alltför
länge upplevts som hot mot systemet. Inställningen är egentligen djupt
reaktionär och sluten, räddhågad och ofruktbar. Hur omöjlig tanken på
alternativa former för barnomsorg upplevs av socialdemokraterna framgår med
all önskvärd tydlighet av följande som är hämtat från en källa som måste anses
vara auktoritativ: Det är osolidariskt att inte lämna sina barn på daghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill bryta den här ensidiga satsningen på institutionell barnomsorg och lämna
plats för många alternativ; daghem, familjedaghem, Montessorisko-lor, Waldorfförskolor,
förskolor med kristen inriktning, kooperativa daghem och trefamiljssystem.
Familjepolitiken har alltid varit en hjärtefråga för oss i centern. Barnbidrag,
flérbarnsstöd, sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar, ATP-poäng för vård
av egna små barn - allt detta är frågor som vi ihärdigt har drivit. Förslagen
har först motarbetats och avvisats, men efter hand har de antagits, därför att
de när de väl har blivit kända också har blivit erkända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett exempel på hur det har gått till kan jag ta flerbarnsstödet. Med Thorbjörn
Fälldin som statsminister framlades förslaget om flérbarnsstöd.
Socialdemokraterna röstade som vanligt mot förslaget i riksdagen, men de
accepterade det när de själva kom i regeringsställning - då stoltserade de t,
o, m,med dessa lånta fjädrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
arbetar vi för vårdnadsersättning - något som vi har hållit på med länge. Vi
förtröttas inte, och det kommer säkerligen att gå med vårdnadsersättningen som
med raden av andra centerförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med att vårda de egna barnen i hemmet har tydligen i det socialdemokratiska
samhället inget värde. Det är grunden till att socialdemokraterna har varit
motståndare både till vårdnadsersättning och till ATP-poäng vid vård av egna
små barn, I centern anser vi att omsorgen om barnen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är en
primär angelägenhet för föräldrarna. Det är en rättighet och en skyldighet. Det
är dessutom en samhällsnyttig insats så god som någon annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hem och familj, samhällskroppens minsta cell, är värd sin
speciella vård och omsorg. Därför är den bästa barnomsorgen, detta att sörja
för barnens bästa, egentligen att sörja för att barn och familj fungerar.
Hittills har man inte tillräckligt insett det sambandet mellan barnomsorg och
familjeomsorg. Ingen har rätt att moralisera över splittrade hem och
skilsmässor, som säkert ibland är enda utvägen. Men det kan hända att de höga
skilsmässotalen i Sverige, som skapar många problem inte minst för barnen,
kunde bringas ner med en politik som innehöll en normbildning, mer inriktad på
familjelivets bestånd och insikten om familjelivets värde för samhället i dess
helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stora sammanhang ser vi splittringen som något ont. Det
gäller konfrontationer mellan samhällsklasser, polariseringen mellan
ytterlighetspartier, klyftorna mellan öst och väst och mellan nord och syd,
järnridåer och bamburidåer som markeringar av oöverstigliga avgrunder mellan
folk. SpHttringen inom vår närliggande värld är också en olycka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stora fredskonferenserna, som ständigt pågår, borde få
motsvarigheter inom den lilla världen, familjens och barnets. Det är en
socialpolitisk uppgift, som om den lyckades skulle göra mycken socialvård
överflödig. Därför är familjepolitiken en viktig fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har vi inom centern ett angeläget budskap: Vårdnadsersättningen
är själva kärnan. Det är en fråga med både ekonomiska och ideologiska aspekter.
Vi ställer helt enkelt det grundläggande kravet på samhälle, näringsliv och
arbetsliv att någon av föräldrarna, man eller kvinna, under några år skall
kunna välja att ta hand om sina barn och sedan kunna återgå till sitt arbete
utanför hemmet. Samhället skall helt enkelt vara så beskaffat att vård av barn
skall kunna förenas med yrkesliv. Man talar ibland om att mannens attityd skall
ändras för att kvinnan skall slippa sitt dubbelarbete som yrkeskvinna och
hemarbetande, och det behövs. Men vi kräver en attitydförändring inte enbart
hos enskilda individer utan också hos hela samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sluta med att ställa enmycket angelägen fråga
till Gertrud Sigurdsen. Först vill jag passa på att lyckönska Gertrud Sigurdsen
och Bengt Lindqvist till de nya rollerna i regeringen. Jag uppfattar det så att
Bengt Lindqvist blir en ny och frisk fläkt i regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många små barn, särskilt i storstäderna, är på daghem
under mycket långa dagar. Sex timmars arbetsdag i kombination med långa
resvägar för föräldrarna innebär en vistelsetid i alltför många fall på nio tio
timmar. Detta drabbar i särskilt hög grad barn till ensamstående föräldrar,
mest kvinnor. Politiker borde ta dessa förhållanden under allvarligt
övervägande. Den alltför långa tiden på daghem för små barn förvandlar lätt det
positiva som vistelsen på daghem kan innebära i lagom portioner till dess
motsats, nämligen något negativt, både för barn och för föräldrar. Det är olyckligt
att föräldrar på detta vis skall uppleva att tiden räcker så dåligt till för
barnen. Man möts en kort stund då både föräldrarna och barnen är trötta. Det är
inte alls underligt att många känner sig otillfredsställda över den tillvaro
som fördelar tiden mellan arbetet och samvaron med barnen så illa. En</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdnadsersättning
skulle kunna råda bot på detta och skapa ett rimligare förhållande mellan
fritid och arbete. Vårt förslag till vårdnadsersättning skulle kompensera
inkomstbortfallet vid en sänkning av arbetstiden från åtta till sex timmar vid
en inkomst på upp till ca 100 000 kr. Det skulle också ge en viss kompensation
om man väljer att vara hemma på heltid några år medan barnen är små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför inte, nu när vi har nya ministrar på
socialdepartementet, göra en radikal omprövning av det förlegade motståndet
gentemot vårt förslag om vårdnadsersättning. Det skulle vara ett politiskt
Columbi ägg som skulle hälsas med glädje och tillfredsställelse av många. Men
det kanske är en alltför djärv tilltro till socialdemokraternas förmåga till
omprövning. Men koperni-kanska omvälvningar har faktiskt funnits tidigare,
vilket ändå inger en strimma hopp om det socialdemokratiska partiet och för den
goda saken. Jag vill än en gång hänvisa till den socialdemokratiska
omsvängningen när det gällde flerbarnsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 INGA LANTZ (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! För några veckor sedan hörde jag på radio hur
någon direktör för Åhléns sade: Vi är beredda att satsa några miljoner på att
ändra namnet Tempo till Åhléns. Människor skulle bli medvetna om att nu fanns
inte Tempo längre, utan nu var det ett bättre och ett finare Åhléns som gällde.
Ett namnbyte helt enkelt - men ett namnbyte som av kommersiella skäl var värt
miljoner kronor. På "gamla" Åhléns här i city har man byggt om - för
hur många miljoner vet jag inte - för att locka ytterligare kunder, kunder som
skall kunna välja mellan 20 sorters tandkräm, kosmetika och parfymer i
hundratals varianter. Hyllorna är fyllda av olika slags hund- och kattmat.
Kunderna, dvs. vi, skall vandra runt mellan montrar av glas, bland speglar och
pastellfärger och ledsagas av psykologiskt utvald musik. Det här är en lyx och
någon måste betala - och någon måste tjäna på detta. Det måste finnas ett
underlag, ett köpunderlag för allt detta. Säkert har Åhlénskoncernen goda
grunder för att satsa miljoner i ombyggnad och namnbyte. Åhléns är givetvis
bara ett exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad man borde undra när man går där med sin vagn och
plockar är; Vart är vi på väg? När slutar resurserna? För det här känns
faktiskt fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje dag dör 70 000 barn av svält i en annan del av vår
värld, en värld som är långt borta från överflödet i våra varuhus men som vi
ändå känner till från radio, press och TV. 600 miljoner människor lever i vad
FN kallar kritisk fattigdom. Om 15 år beräknar man att den siffran har ökat
till 800 miljoner. Det är inte bara i Etiopien som folk dör av hunger. Dessa
siffror visar på den ökande klyftan mellan i-länder och u-länder. Medan vi
ändrar våra varuhus, producerar och köper nya kläder, bilar, video och allt
annat, blir jordens fattiga befolkning allt fattigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behöver inte vara så här. Det går att ändra på.
Jordens resurser - ur alla aspekter - skulle räcka till för alla om de
fördelades rättvist. Den samlade livsmedelsproduktionen skulle gott och väl
räcka till alla människor. Samtidigt som u-världens befolkning svälter äter
i-världens befolkning för mycket. Litet tillspetsat kan man t. o. m. påstå att
vi håller på att äta ihjäl oss på för mycket mat och fel mat. Veckotidningarnas
ständiga bantningsrecept</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är,också ett absurt
exempel på detta. Den rika världen tvingar den fattiga att i stället för att
odla mat till sig själva och sina barn odla mat åt våra djur och använda sin
jord för vår lyxproduktion. I stället för att odla majs, hirs och vete till
sina barn odlar man tobak, kakao, socker och bomull till våra cigaretter, vårt
godis, vår läsk och våra modejeans. Och biffar till våra hjärtinfarkter. Det är
ett handelssystem som har sina rötter i det koloniala arvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
bolag köper upp den bästa jorden, odlar biffboskap, t. ex. i Brasilien, slaktar
och förpackar direkt på platsen, kyler ner under transporten, och köttet kan
redan samma dag säljas i frysdiskarna i Rom. I Peru - detta fattiga bergland -
odlar man tagetes i stora fält. Det gör man för att exportera dessa blommor
till USA. I USA uppföds nämligen hönsen på för mycket fiskmjöl, vilket gör att
äggulan inte blir gul utan vit. Den måste i stället färgas gul med hjälp av
Perus tagetesblommor. I Peru dör 50 % av barnen innan de är sex år. Och på de
ynka få odlingsbara slätter som finns, där odlar man tagetes för den rika
världens äggulor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>70
000 barn dör av svält varje dag. Ändå anser sig världen ha råd att satsa på
vapen för miljarder kronor. Varje år köper världen vapen för nästan 2 000
miljarder kronor. Om man tog undan vad 14 dagars vapentillverkning kostar och i
stället fördelade dessa pengar på den fattiga delen av världen, skulle det
räcka till att utplåna all svält bland jordens befolkning. Alla skulle få
utbildning, alla skulle få hälsa, alla skulle få bostad - och alla skulle få
tillgång till vatten. För 14 dagars vapenkostnad!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett Viggenplan kan man få 20 000 lärare eller 25 000 brunnar. För ett jetplan
kan man få'40 000 apotek. För en jagare kan man förse 13 städer och 20
landsbygdsdistrikt med elektriskt ljus. För kostnaden för en tredjedels
atomubåt skulle man kunna utrota all malaria. Kostnaden för ett enda
kärnvapenbärande plan skulle kunna rädda alla svältande i Etiopien, Detta är
bara några exempel på det mest absurda i vår tillvaro. Det finns vapen så att
världen kan utplånas 40 gånger om - det är ett annat, men i och för sig lika
absurt exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny ekonomisk världsordning är en första förutsättning för att barnen i världen
skall få mat. Den militära och den ekonomiska makten hänger ihop. Vapnen i
världen garanterar också ett handelssystem som svälter ut den fattiga världen
och förgiftar och dödar oss allihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns stor anledning att fråga sig vart vi är på väg. Den frågan måste vi se
både i ett globalt perspektiv och i ett inhemskt. Alla s. k. krisdrabbade
västländer har tydligen för avsikt att exportera, att investera och att
konsumera sig ut ur krisen. Hjulen tycks rulla allt snabbare, och det verkar
som om så många människor som möjligt på kortaste möjligaste tid skall hinna
producera och förbruka alltmer. Det må gälla restaurangbesök, bilar, kläder,
TV, video och allt möjligt annat. Verkliga behov eller skapade behov leder till
konsumerande i en rasande fart. Och hela tiden hänger det slutliga krigshotet
över oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns stora klyftor mellan människor i vårt land, och precis som när vi ser på
problemen i ett globalt perspektiv kan vi när det gäller våra inhemska
förhållanden se att dessa klyftor ökar. De rika blir rikare, och andra förlorar
genom dåliga lönerörelser, för dyr mat och för dyr hyra. Men jag får ändå inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekvationen
att gå ihop - trots all statistik som visar att en industriarbetare förlorat 10
% under senare år på grund av reallöneminskning och trots att jag vet att en
halv miljon människor är beroende av samhällets socialhjälp för att klara sitt
uppehälle. Jag är inte främmande för rättvisa omfördelningar. Jag är heller
inte främmande för att vi i vårt land i framtiden får maka åt oss för en mer
solidarisk total resursanvändning. Men frågan är vad det är vi skall satsa på i
framtiden eller, om man så vill, i morgon. För att klara en rättvis
omfördelning av resurserna krävs en allomfattande planhushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns stora eftersatta samhälleliga behov, stora
eftersatta områden inom den offentliga verksamheten. Vi behöver bygga ut
barnomsorgen, äldreomsorgen, sjukvården och kommunikationerna - för att nu bara
nämna några områden. Det kommer att kosta pengar. Det är rätt att satsa de
resurser vi har på sådana områden. Det är där vi skall lägga dem, menar jag.
Och det kan ske med kollektiva och rättvisa omfördelningar genom skatte-och
finanspolitik. Maten måste bli billigare, och likaså hyran. Också det kan ske
genom politiska beslut om omfördelning. Den privata konsumtionen hoppas jag får
ett mindre utrymme i förhållande till det kollektiva. Jag ser inte det som
någon nackdel. Det ligger en kvalitet i det. Jag tror att den kollektiva
standardförbättringen är mer värdefull för individen i det långa loppet. Den
kan också förenas med en bättre miljö. Får vi t. ex. bättre kommunikationer,
behöver vi inte så många, så stora och så dyra bilar. Vi blir rikare av det,
och miljön kan sparas till kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det behövs en medveten styrning av ekonomin i
överensstämmelse med bestämda sociala värderingar. Det är det enda som kan
främja en social rättvisa både i Sverige och i övriga världen. Det är det enda
som kan rädda oss från en fortsatt miljöförstöring. Verkligheten visar oss
också att konkurrenssystem och ytlig kommersialism är föråldrade företeelser
när det gäller att lösa vår tids problem. Det visar sig tvärtom att människors
solidariska tänkande och agerande är det enda som kan rädda världen från
sönderfall och samtidigt garantera en kulturell och social frigörelse för varje
människa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 38
Statsrådet GERTRUD SIGURDSEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag ber först att å Bengt Lindqvists och mina
egna vägnar få tacka Daniel Tarschys och Ulla Tilländer för de lyckönskningar
som vi har fått. Jag försäkrar att vi kommer att driva den välfärdspolitik som
jag menar att det är arbetarrörelsen i detta land som har lagt grunden till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterade med tillfredsställelse att Daniel Tarschys
vid ett flertal tillfällen i sitt anförande sade att välfärdsstaten har en fast
folklig förankring. Det är precis det som vi kan utläsa av valresultatet. Det
svenska välfärdssamhället skall utvecklas - inte avvecklas. Just den här
tilltron till det svenska välfärdssamhället var det som gav utslag i årets val.
Väljarna sade nej till "ett s. k. systemskifte", står det i mitt
manuskript. Efter moderata anvisningar skall jag ändra det till
"systemförändringar". Väljarna sade nej till ökade sociala skillnader
i t. ex. sjukförsäkringen. De anser att man skall få en bra sjukvård hur mycket
man än tjänar och var man än bor i landet. Valresultatet måste tolkas som att
medborgarna vill behålla den sociala rättvisan och välfärden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De säger inte nej till förändringar- så länge dessa sker i
solidariska former. De riktlinjer för förnyelsen av den offentliga sektorn som
har arbetats fram under den föregående mandatperioden skall nu omsättas i
praktisk handling, heter det i regeringsdeklarationen. Den förnyelsen gäller
givetvis också det som är nödvändigt och angeläget inom den sociala
verksamheten. Möjligheterna för den enskilde att påverka innehållet i den
offentliga verksamheten bör ökas, liksom möjligheterna att välja t. ex. daghem,
skola och läkare. Kampen mot byråkrati och krångel skall drivas vidare, service
och effektivitet befrämjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig socialpolitisk fråga som behandlas i
regeringsdeklarationen är barnfamiljernas villkor. Som framhålls där vill
regeringen föra en politik som tryggar barnfamiljernas ekonomi.
Föräldraförsäkringen skall byggas ut i den takt som samhällsekonomin medger.
Senast år 1991 skall alla barn över ett och ett halvt år få rätt till plats i
daghem eller familjedaghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill precis som Maj-Lis Lööw hävda att
socialdemokraterna har en genomtänkt familjepolitik som dessutom är
ansvarsfull. Det framgår klart av de skrivningar vi har i
regeringsdeklarationen, att vi inte lovar mer än vi kan hålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterade också att Daniel Tarschys inte enbart ägnade
sig åt önsketänkande om olika socialpolitiska insatser utan att han också sade
att vi måste ha resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hörde Ulla Tilländer säga att centern inte skall
förtröttas när det gäller förslaget om vårdnadsbidrag. Hon slutade med att
ställa en fråga till mig: Varför kan ni inte göra en radikal omprövning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte första gången som centern och de andra
borgerliga partierna för fram förslaget om vårdnadsbidrag. Det hörde väljarna
1973, 1976, 1979 och 1982. Under den här perioden hade ni under sex år
möjlighet att genomföra det förslag som ni nu fortsätter att driva och som ni
inte skall förtröttas att driva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan förstå att väljarna den 15 september i år inte
ansåg er trovärdiga i den här löftespolitiken. För de frågar sig naturligtvis:
Vart tog vårdnadsbidraget vägen som vi har hört talas om så länge?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, den socialdemokratiska familjepolitiken bygger på
barnbidrag, bostadsbidrag, föräldraförsäkring och en utbyggd barnomsorg. Det är
de formerna som vi menar att vi vill bygga vidare på, men vi är också angelägna
om att ha de ekonomiska resurserna för att kunna vidareutveckla familjepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ingen annan grupp i vårt samhälle är det så viktigt
att den offentliga sektorn förnyas efter uppdragna riktlinjer som för de äldre.
Vi har i socialdepartementet redan satt i gång fortsättningen på det här
arbetet. I en proposition 1987 avser regeringen att redovisa resultat av ett
omfattande förändringsarbete och förslag på hur vi skall gå vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av utredningsarbetet är en uppföljning av
betänkandet Bo på egna villkor och förra årets proposition (1984/85:142) om
förbättrade boendeför-hållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka.
Hos de båda kommunförbunden, socialstyrelsen och Spri pågår både reguljärt
utredningsarbete och särskilda projekt som berör långvården i framtiden. Här
handlar det inte bara om ett eget rum - det handlar om en total</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omstrukturering,
och jag vill understryka att regeringen ser denna förändring som en av de allra
viktigaste socialpolitiska frågorna under den innevarande mandatperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det egna rummet, som folkpartiet har tagit
på entreprenad, finns det inga politiska motsättningar. Det är en väldigt fin
verksamhet på gång när det gäller att förnya, att bygga mindre sjukhem, att se
till att människor får det här egna rummet - de som vill ha det, alla önskar
det inte; jag har sett många exempel på det vid mina resor i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är också väldigt viktigt att se till att man får sådana
boendeförhäl-landen för de äldre att de kan bo kvar hemma så länge som möjligt,
att vi har en service genom den sociala hemtjänsten och hemsjukvården som gör
att de kan vistas så länge som möjligt i den invanda miljön, i sin egen bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här handlar det om kvahteten och tillgängligheten i
samhällets hälso- och sjukvård, som det står i regeringsdeklarationen, men för
de äldre i särskilt hög grad också om en utbyggd hemsjukvård och social service
som kan ge dem friheten och möjligheten att själva välja hur de skall bo och
leva ett normalt liv trots hög ålder och kanske en allmän skröplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har gjort klart att pensionerna skall vara
värdesäkrade. Ersättningen vid delpension skall under mandatperioden återföras
till 65 %. Den sänkning som de borgerliga regeringarna drev igenom har fått
till följd att andelen delpensionärer har sjunkit från 67 800 år 1980 till ca
40 000 år 1985. Många arbetare inom LO-kollektivet har inte råd att ta
delpension, även om de skulle behöva trappa ned sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De differentierade vårdavgifterna skall avskaffas.
Regeringen avser att lägga en proposition på riksdagens bord senast den 31
oktober. Nils Carlshamre nämnde de ökade socialbidragskostnaderna. Ökade
socialbidragstal är en signal om brister och svårigheter för människor i olika
grupper och olika delar av landet. Det är t. ex. mycket viktigt att fortlöpande
följa förändringar i socialbidragstagargruppens sammansättning. De senaste åren
förefaller det ha skett en kraftig ökning i gruppen ensamboende män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nämligen så att 66 % av socialbidragstagarna utgörs
av hushåll utan barn. Ökningen 1981-1984 var kraftigast i gruppen hushåll utan
barn. Andelen barnfamiljer har minskat något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hela 1970-talet minskade omfattningen av
socialbidragen stadigt, men vi har kunnat notera att trenden vände 1981, och
fram till 1984 har det skett en kraftig ökning både av antalet bidragstagare
och av summan utbetalade socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett problem med den löpande socialbidragsstatistiken är
att den ger få hållpunkter för en tolkning av vad som ligger bakom behoven av
socialbidrag och av vad som kan göras för att så långt som möjligt avhjälpa
dessa behov. Jag anser att det finns skäl att göra en noggrann analys av
orsakerna och kommer att inom kort tillkalla en särskild arbetsgrupp för att
bedöma och analysera utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkohol- och narkotikamissbruk måste bekämpas med
oförminskad kraft. Fortsatt stöd skall lämnas till kommuner och regioner för
att stärka kommunernas insatser mot narkotikan. Regeringens samordningsorgan
för narkotikafrågor arbetar nu bl. a. med att få fram regionala samordningsprojekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
landsomfattande aktion har inletts för att utveckla lokala och regionala
strategier för samarbetet mellan polis och socialtjänst. Olika verksamheter
dras i gång för att hindra en spridning av kokainmissbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nytt hot mot den sociala välfärden är immunbristsjukdomen aids. Regeringen har
tillsatt en särskild aidsdelegation för att samordna både kampen mot
smittspridningen och uppbyggandet av en effektiv organisation för vård och
psykologiskt omhändertagande. Det finns i dag ett väldigt engagemang i hela
samhället - inte minst inom organisationer och hos ansvariga myndigheter - för
att vi skall klara av det här. Epidemin klarar vi oss inte från. Den är redan
över oss. Men vi måste använda alla tillgängliga metoder för att motverka en
fortsatt spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer inom kort att sammanträffa med representanter för storstäderna
Stockholm, Malmö och Göteborg för att diskutera akuta problem inom
narkomanvården. Aidsvirus sprids mycket snabbt inom gruppen
injektionsmissbrukare. Därifrån kan den föras vidare ut till andra grupper.
Epidemibekämpningen och kampen mot narkotikamissbruket måste gå hand i hand.
Det är mycket bråttom!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
riksdagens bord Hgger redan en proposition om en ändring i smittskyddslagen.
Den är en del av ett paket med åtgärder för att hejda smittspridningen. HTLV
3-infektion klassas från den 1 november 1985 som venerisk sjukdom. Då träder
också nya föreskrifter från socialstyrelsen i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har skapat ett välfärdssamhälle som är unikt i världen. Genom en generell
välfärdspolitik garanterar vi alla människor - oavsett inkomst - en social
trygghet genom hela livet. Men all utveckUng innebär förändring. Det innebär
att vi måste vara beredda att forma välfärden efter de behov som människor har
i dag och i morgon. Ett förändringsarbete med detta syfte måste vara möjligt
att genomföra även om samhällets ekonomiska resurser är begränsade.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 39 NILS CARLSHAMRE
(m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Valresultat kan tolkas på många sätt. Statsrådet Sigurdsen tolkar det
bl. a. så, att väljarna skulle ha sagt nej till förändringar inom
sjukförsäkringen som moderaterna har föreslagit. Det vet vi inte. Vad vi vet är
att moderata samlingspartiet har förlorat en del röster och att valrörelsen
till stor del dominerades av ett sjukförsäkringsförslag som icke var vårt utan
ett förslag som socialdemokraterna på fri hand har utarbetat och tillskrivit
oss. Det har mycket litet att göra med det förslag som vi lade fram i våras.
Det refererade jag för en stund sedan. Det var någonting helt annat än vad statsrådet
Sigurdsen går tillbaka till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
Olof Palme hann med att fråga: Om ni nu är så angelägna om att rätta till
orättvisorna mot undantagandepensionärerna, varför skedde inte detta mellan
1976 och 1982? Jag skall be att få returnera frågan: Om det nu är så angeläget
att höja kompensationsnivån i delpensionen, varför skedde inte detta mellan
1982 och 1985, då socialdemokraterna hade makten att göra det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har fått skälet, nämligen att ekonomin inte tillät detta, man måste vänta tills
vi har råd med det. Därmed har ni inte bara i efterhand godkänt utan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också
beslutat om en förlängning med ytterligare tre år när det gäller det skäl som
angavs då nivån sänktes från 65 till 50 %, Det var just därför att vi inte hade
råd med 65 % som nivån sänktes till 50 %, Det har socialdemokraterna accepterat
och dessutom fortsatt att tillämpa samma motivering och samma nivå i de tre år
då de själva har fått bestämma. De tänkter tydligen göra det ett par år till,
för det dröjer visst innan vi får någon ändring. Det kanske hinner bli sex år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66 % av hushållen med socialbidrag är hushåll utan barn.
Det är alltså 34 % barnhushåll. Detta innebär en överrepresentation för
barnhushållen. Det är nämligen så att det inte är 34 % av Sveriges hushåll som
har barn. Det är någonting på 25-30 %. Men det är inte detta som är det
väsentliga, utan det väsentliga är vad som har skett, nämligen att ökningen
framför allt ligger på människor med vanliga inkomster och vanliga jobb som
inte kan försörja sig själva på sin egen lön, därför att de betalar så mycket
avgifter i form av skatter och annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hörde en gång en socialdemokratisk riksdagsledamot,
som inte längre är ibland oss, citera, eller förflytta ett känt citat genom
århundranden, när hon sade: Land skall med lag byggas, sade redan Per Albin
Hansson. Hon trodde att den svenska historien började 1932. Daniel Tarschys
tror att liberalismens historia började för 100 år sedan. Den började för 200
år sedan. De första 100 åren vill tydligen Daniel Tarschys inte kännas vid.
Gärna det, jag skall inte återkomma till detta, men då vill jag också slippa
bli slagen i huvudet själv med sådant som är mycket gammalt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
DANIEL TARSCHYS (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns inga motsättningar vad gäller det
egna rummet i långvården, sade Gertrud Sigurdsen. Nej, jag tror inte alls att
det finns motsättningar om målen, men frågan är vad man väljer att först gå
fram med. Självfallet är vi här i riksdagen ense om alla möjliga saker, men vi
måste välja vad vi i första hand vill satsa på. Vi säger från folkpartiet att
en upprustning av långvården är så viktig att man får vänta med en höjning av
delpensionen. Vi säger att ett ökat kontantstöd till barnfamiljerna är så
viktigt att man får avstå från mjölksubventionerna. Vi säger vidare att bättre
stöd till handikappade är viktigare än skatterabatter till friska och arbetsföra
människor. Det är i sådana val som politiken formas. Om de långsiktiga målen på
olika områden kan vi säkerligen ofta vara överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gertrud Sigurdsen tolkade valresultatet som en stark
opinionsyttring för social välfärd, social rättvisa och solidaritet. Eftersom
folkpartiet var det enda parti som gick framåt, antar jag att det är denna
framgång som statsrådet uppfattar som en sådan opinionsyttring. Jag tror också
att man kan tolka valresultatet på det sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allra sist: Jag nämnde för Nils Carlshamre att liberalerna
kämpade för fångvården, men det var inte för hundra år sedan, utan det var nog
avsevärt tidigare som den kampen började. Också de andra frågor jag nämnde låg
längre tillbaka än hundra år. Jag tror att vi kan överföra den debatten till
ett seminarium vid sidan om denna kammardebatt, där vi stjäl tid från repliker
som egentligen avser andra talare. Jag tror dock att det när vi slutför denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>debatt
skall visa sig att det mera är en liberal än en konservativ åsiktsbildning som
har lagt grunden för välfärdssamhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 FÖRSTE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också en fördel om replikerna riktas till de
ledamöter på vilkas anföranden man har begärt replik.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 42 ULLA TILLÄNDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag upprepar att vi inte kommer att förtröttas
i arbetet för en vårdnadsersättning. Jag vill påminna Gertrud Sigurdsen om att
under de sex år då vi hade en icke-socialistisk regering byggdes stödet till
barnfamiljerna ut betydligt. De icke-socialistiska regeringarna genomförde en
rad reformer. Före 1976 hade den institutionella heltidsomsorgen prioriterats,
och det innebar en långtgående centralisering. Under tiden efter 1976 och fram
till regeringsskiftet 1982 beslöts bl. a. om en utbyggnad av
föräldraförsäkringen med fem månader. Ersättningen under de tre sista av dessa
månader utformades enligt principen för vårdnadsersättningen, dvs. med lika
ersättning oberoende av inkomst, till den som helt eller delvis avstår från
förvärvsarbete. Vi införde också ATP-rätt för vård av egna små barn, lagstadgad
rätt till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar samt statsbidrag till
deltidsförskola och öppen förskola. Nu fortsätter vi med förslag beträffande
vårdnadsersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller undantagandepensionärerna borde man
egentligen kunna vänta sig ett visst rättvisepatos från ett socialdemokratiskt
parti, men här sviker man. Sådana skamfläckar i rättvisehänseende måste raderas
ut, speciellt som det är fråga om en liten och röstsvag grupp. Om inte så sker,
framstår socialdemokratins patos, som ofta får så välformulerade uttryck, som
rena rama munvädret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare i debatten i dag talades
det i ett socialdemokratiskt inlägg om politikens grundläggande moralfråga, som
gällde makt och rätt. Jag vill tillämpa det då förda resonemanget just på
frågan om de s. k. undantagandepensionärerna. De utgör nämligen en liten grupp
som inte har maktresurser men som kräver rättvisa. Här finns ett stort parti,
som har makt, men som hittills har underlåtit att i kraft av sin makt genomföra
rättvisare förhållanden för den här gruppen. Jag tycker att det rimmar illa med
Gertrud Sigurdsens tal om en rättvis fördelningspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
INGA LANTZ (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Gertrud Sigurdsen talar mycket om
välfärdspolitik, om levnadsstandarden och att man skall värna om den. Jag
skulle vilja, med tanke på vad jag tog upp i mitt inledningsanförande, rent
allmänt vilja fråga vad Gertrud Sigurdsen menar med välfärdspolitik. Är det att
producera och att förbruka så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt?
Eller är det andra värderingar som skall styra vad som är en god
levnadsstandard? Jag tycker att det är på tiden att vi ser efter hur våra
resurser förbrukas, om de används rätt både inom vårt land och i förhållande
till omvärlden. Med tanke på det som jag tog upp i mitt anförande vill jag
kanske framför allt se frågan i det senare perspektivet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
vill jag göra en kommentar beträffande barnomsorg och förskola för alla barn.
Det är en del av vad jag tycker är välfärd. Och det är en brist i vår välfärd
att barnomsorgen inte är utbyggd i större utsträckning än vad den är i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att man från socialdemokratiskt håll har flaggat litet falskt. Jag blev
mycket glad när jag fick höra talas om att alla barn skulle få plats inom
barnomsorgen senast 1991. Jag trodde att det handlade om daghemsomsorg -det är
ju vad socialdemokraterna åtminstone tidigare har värnat om. Men det handlar
inte om detta nu. I stället skall barn få plats inom förskolan - det kan vara i
deltidsgrupp eller i en öppen förskola. Det stora man satsar på är inte
heldagsomsorgen, daghemmen - det satsar man på för endast 55 000 barn, medan
170 000 barn skall få plats i den öppna förskolan eller i deltidsgrupper. Det
innebär att det fortfarande kommer att vara svårt för kvinnor - det handlar ju
tyvärr framför allt om kvinnor- att kunna förena arbete, barn och familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att regeringen har backat i den här frågan. Man borde i stället ha
satsat på heldagsomsorg och förenat den med en arbetstidsförkortning till sex
timriiars arbetsdag. Då skulle man, som någon annan tog upp i debatten, ha
sluppit de långa vistelserna på daghem. Det skulle ha varit utmärkt för
kvaliteten i barnomsorgen och också ha varit ett uttryck för en bra
välfärdspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 44 Statsrådet GERTRUD
SIGURDSEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det finns anledning att analysera ökningen av socialbidragen. Det är
svårt att av det material som vi har kunna se vilka orsakerna är - och de är
naturligtvis flera. Vi skall också ta med i bilden att under de år som vi hade
borgerliga regeringar i det här landet förlorade en industriarbetarfamilj med
två barn ungefär 14 000 kr. i köpkraft beroende på att reallönerna försämrades
samt att bostads- och barnbidragen urholkades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså många olika skäl, och jag tror att det finns ett intresse för oss
alla att ta del av en analys av orsakerna till ökningen av socialbidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller delpensionen är det så här enkelt, Nils Carlshamre: Inför valet 1982
hade vi fyra vallöften som gällde barnomsorgen, pensionerna,
arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen - den gången gällde det nej till
karensdagar inom sjukförsäkringen. Det var vad vi, med de ekonomiska resurser
som vi ansåg oss kunna skapa, kunde stå för under den valperioden. Under dessa
tre år har vi också genomfört detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hade mycket få vallöften i det valmanifest som vi gick till val på nu 1985, i
september. Men vi har ansett oss kunna säga att vi under valperioden skall
återställa nivån för delpensionen från 50 till 65 %. Vi hade också en del andra
smärre förslag i valmanifestet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
enkelt är det: Vi måste se till att vi har de ekonomiska resurserna. Det går
mycket väl att ställa sig upp och lova - det finns många behov på olika områden
som man skulle kunna tillgodose. Men vad hjälper det människor om vi är
vältaliga beträffande olika slags reformer, om det sedan visar sig att vi inte
kan genomföra dem? Jag förstår mycket väl det politikerförakt som uppstår när
politiska partier gång på gång lovar reformer som de sedan inte kan genomföra.
Trovärdigheten betyder väldigt mycket för människors</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inställning till politiker
och de politiska partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja,
Daniel Tarschys, visst skall man välja. Det är prioriteringar vi måste göra.
Jag har redogjort för vilka prioriteringar som den socialdemokratiska
regeringen gör i år, och de framgår av valmanifestet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i valmanifestet ett avsnitt om att det bör skapas mer hemliknande
förhållanden inom långvården, och vi tar upp de äldres situation över huvud
taget. Det är sjukvårdshuvudmännen, landstingen själva, som sköter förändringsarbetet
på detta område, även om det ges statsbidrag och stimulans av olika slag- extra
stimulansbidrag till hemsjukvården utgår bl. a. Men det står i den ramlag som
vi har varit överens om att alla människor, var de än bor i landet, skall ha
tillgång till en god och bra hälso- och sjukvård. Det gäller naturligtvis också
de äldre människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
alla inom långvården skall ha ett eget rum är ingenting som vi genom ett
klubbslag i den här kammaren kan fatta beslut om. Men det pågår ett
förändringsarbete ute i landstingen, som vi från samtliga partier har all
anledning att påverka, så att det egna rummet blir en verklighet för dem som
önskar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulla
Tilländer försöker tala om centerpartiets förträfflighet när det gäller de
socialpolitiska frågorna under de borgerliga regeringsåren. Jag upprepar de
fakta som Maj-Lis Lööw redovisade: Under den borgerliga regeringsperioden
höjdes barnbidraget med 1 200 kr. på sex år. Under den treåriga period som vi
nu har haft en socialdemokratisk regering har barnbidraget höjts med 1 800 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt vill jag hänvisa till det som jag har sagt om vad vi prioriterar och
vilken inriktning vi vill ha på familjepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inga
Lantz har i sitt anförande tagit upp mycket mer än det som vi traditionellt
menar med välfärdspolitik. Hon har satt in frågan i ett globalt perspektiv, som
riaturligtvis ger en riktig bild av vad som egentligen menas med
välfärdspolitik. Inga Lantz kommer i mycket stor utsträckning in på miljöfrågor
och andra livsfrågor, som det finns anledning för oss att också ägna oss åt och
som har en mycket stor påverkan på människors livsmiljö, på den välfärd som vi
anser är mänsklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
får anledning att vid ett senare tillfälle diskutera propositionen om
barnomsorg. I valmanifestet står det - och det finns likaså med i
regeringsdeklarationen - att alla barn över ett och ett halvt år 1990 skall ha
rätt till daghem eller familjedaghem - det kan naturiigtvis också gälla
föräldrakooperativ. Det är på det sättet som vi menar att vi skall förverkliga
detta löfte om barnomsorgen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985 '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 45 NILS CARLSHAMRE
(m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Socialdemokraterna har byggt en hel valrörelse på skrytet om att
Sverige är på rätt väg och att ekonomin, även om den alltjämt inte är
problemfri, är närmast lysande jämfört med hur den såg ut på slutet av de
borgerliga regeringsåren. Ändå finns det alltså inte utrymme för att
förverkliga det femte i rang av de socialdemokratiska vallöftena från de
senaste tre fyra åren. Höjningen av delpensionen skall ske under valperioden ,
säger regeringen. Det brukar betyda - och gör det nog också denna gång - mot
slutet av valperioden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta går inte ihop. Verkligheten är att detta innebär att
man godkänner följande motiv: När det inte finns pengar, finns det inte pengar.
Det fanns alltså inte pengar när beslutet om en sänkning fattades. Och då var
ekonomin, enligt socialdemokraternas bedömning, väldigt mycket sämre än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än i denna dag finns inte höjningen av delpensionen med på
någon propositionsförteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gertrud Sigurdsen har en mycket dålig ursäkt när det
kommer till frågan om undantagandepensionärerna. För det första är det en
mycket mindre fråga ekonomiskt sett. Det är få människor som är illa ute, och
det kostar inte särskilt mycket att rätta till det. För det andra har det inte
ens från socialdemokratisk sida någonsin anförts något ekonomiskt motiv för att
vägra pensionstillskott till den gruppen. Det är ett rent hämndmotiv - med
innehållet att "de får skylla sig själva".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har talat om detta tidigare. Den sortens resonemang i
sociala sammanhang - att "de får skylla sig själva" - trodde vi att
vi hade kommit ifrån i svensk socialpolitik någon gång på 20- eller 30-talet.
Här dyker det upp igen som en gengångare. Vi har aldrig fått några andra
argument, under alla de år då vi har diskuterat den här frågan, än att de valde
själva att ställa sig utanför. Men de valde aldrig att ställa sig utanför en
reform om vilken de inte ens visste att den någonsin skulle komma. Det är där
den stora orättvisan ligger. När de ställde sig utanför ATP fanns det inga
pensionstillskott. De kom senare och skulle enligt riksdagens beslut tillfalla
alla som saknade ATP eller hade mycket låg sådan. Det fanns inget undantag i
själva principen. Men socialdemokraterna kände sig förolämpade av att det fanns
en grupp människor som ansåg att de måste försöka lösa sitt pensionsproblem på
annat sätt än genom den socialdemokratiska ATP-reformen därför att de inte hade
råd med avgifterna - det var det helt avgörande skälet. Den gruppen ställer man
utanför. Det är ren hämndlystnad och inte något annat. Det har ingenting med
ekonomi att göra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
DANIEL TARSCHYS (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Under den valrörelse soi i vi just har
avverkat försökte vi på område efter område komma till debatt med
socialdemokraterna. Socialdemokraterna valde att behandla oss som luft - de
ignorerade vad vi sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de få områden där vi faktiskt blev utsatta för
litet kritik och polemik från socialdemokraterna gällde det egna rummet.
Gertrud Sigurdsen gick i svaromål med anledning av de synpunkter och krav vi
framförde. Nu hör vi att Gertrud Sigurdsen är helt ense med oss, att alla är
överens och att det pågår en lovande utveckling. Ja, det verkar åtminstone som
om det pågår en lovande åsiktsutveckling på det här området - inom
socialdemokratin. Men jag vill gärna se Htet mer konkreta bevis på att
socialdemokraterna både på riksnivån och i landstingen har ett så starkt engagemang
i den här frågan som Gertrud Sigurdsen här utvecklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En gång i världen sade socialdemokraterna att standard är
inte bara en fråga om privat köpkraft, det är också offentlig service. Därför
är det litet förbluffande när vi om den borgerliga regeringsperioden ständigt
får höra att en vanlig barnfamilj under de sex åren - under den djupa
lågkonjunkturen -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlorade
14 000 kr. i inkomst. Det är så att säga ert saldo av den här perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hände det inte möjligen någonting på den offentliga
sidan? Var det inte möjUgen så, att antalet barnomsorgsplatser fördubblades
under den här perioden? Var det inte så, att handikappstödet byggdes ut i långt
snabbare takt än både före och efter? På en mängd olika offentliga områden
skedde det en stark upprustning under den här perioden - och så klagar ni över
att köpkraften försvagades en liten aning för en vanlig barnfamilj! Jag tror
faktiskt att levnadsstandarden ökade i Sverige under den borgerliga regeringsperioden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 47 ULLA TILLÄNDER (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Till detta att undantagspensionärerna själva
valde situationen kan man bara säga att vi känner igen det resonemanget från
datasamhället. En uppgift som en gång har matats in i datorn sitter där
oföränderligt. Det är datorns och byråkratins sätt att obevekligt och en gång
för alla stämpla människor. Gertrud Sigurdsens kommentar sällar sig nu till den
stolta raden av byråkratiskt gjorda uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den socialdemokratiska inriktningen av
familjepolitiken är jag övertygad om att om socialdemokraterna vägrar att
lyssna på den breda majoritet inom alla partier som är för en lösning av barnomsorgsfrågan
med ett inslag av vårdnadsersättning, så riskerar man att göra samma fel som
socialdemokraterna i Malmö har gjort. Man lyssnade där inte på människorna
utan beslöt över huvudet på dem i många frågor, t. ex. om byggandet av
Triangelprojektet mot en kompakt opinion. Man införde trots kritik
morgonomsorg, förlagd till skolan - ett nytt påfund i den kollektiva
barnomsorgen. Ett annat exempel var införandet av obligatorisk samlad skoldag
för alla barn i grundskolan, oberoende av om det fanns behov av det eller ej.
Därför föll socialdemokraterna faktiskt på eget grepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns för mig absolut ingen anledning att försvara
Skånepartiet, men Skånepartiet är en konsekvens av socialdemokratisk ohörsamhet
gentemot människorna, och det partiet hämtar sina röster från tidigare
traditionellt starka socialdemokratiska områden. Jag nämner Skånepartiet
eftersom det har tagits upp tidigare i debatten här i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan gjorde faktiskt inte heller
socialdemokraterna ett så strålande val. Det blir ett val också 1988, och det
kan då hända att socialdemokraterna kommer att få anledning att begrunda
frånvaron av en rättvis familjepolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
Statsrådet GERTRUD SIGURDSEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ja, Nils Carlshamre, det lönar sig väl inte
att ta upp en diskussion om budgetunderskottet. Det har förekommit sådana
diskussioner här tidigare i dag, då statsministern talade om att
budgetunderskottet har gått ner med 30 miljarder kronor från ca 83 miljarder
till omkring 54 miljarder kronor. Internationella organ, OECD, och den mycket
beryktade IMF-rapporten berömmer regeringen för dess ekonomiska politik, för
den kursförändring man genomförde 1982. Det är nödvändigt att få ner
budgetunderskottet; dét tror jag att vi alla är överens om i den här kammaren
oavsett vilket parti vi tillhör. Det var alltså ingen skrytvals vi drog i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Valrörelsen.
Vi talade om fakta, och vi talade om vilken politik vi ville föra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den folkpartistiska debatten om det egna rummet är
märklig. När Daniel Tarschys nu säger att den åsiktsutveckling som har
inträffat är intressant slår det mig att denna "åsiktsutveckling" har
ägt rum inom folkpartiet, för jag har inte förrän i valrörelsen 1985 hört
folkpartiets partiledare tala om ett eget rum och denna förändring inom
långvården. Det finns ingen som går emot en utveckling mot det egna rummet. I
DN-artikeln bemötte jag Bengt Westerbergs påstående att detta kostar 2
miljarder kronor. Jag noterade att Daniel Tarschys inte bara talade om
långvården utan också om utvecklingen inom psykiatrin. Det är helt riktigt - vi
är på väg bort från de stora mentalsjukhusen mot öppna vårdformer inom
psykiatrin. Det var det jag bemötte. Jag talade om att enligt de beräkningar
som vi har gjort i "konservatismens högborg" socialdepartementet,
Daniel Tarschys, skulle det kosta ungefär 20 miljarder kronor. Den summan
snyter man inte fram i rappet för att snabbt kunna genomföra den målsättning
som vi är överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det är så att Daniel Tarschys inte har sett något av
den positiva utveckling som har ägt rum vill jag rekommendera ett besök
antingen i Vickelbygården, Skärblacka i Östergötland eller i Fränsta i
Medelpad. Det är ett par av de exempel som jag kan visa på. Det är en mycket
fin utveckling som ligger helt i linje med den utveckling av långvården som jag
tror att alla politiska partier i denna kammare vill skall äga rum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Socialdemokraternas strategi för att nå och
upprätthålla full sysselsättning har sedan 1950-talets början byggt på fyra
viktiga huvudpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första är snabb expansion av de stora exportinriktade
industriföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra är en mycket snabb sysselsättningsökning i den
offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje är uppbyggandet av en aktiv
arbetsmarknadspolitik för att överbrygga den arbetslöshet som skapas av en
snabb strukturomvandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fjärde är en fortgående avtappning av antalet personer
på arbetsmarknaden genom, framför allt, en omfattande förtidspensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna ur sysselsättningssynpunkt på sin tid så
framgångsrika strategi är tyvärr inte längre funktionsduglig. Det märker vi som
läser statistiken, och det märker människorna som till sin förvåning i stor
utsträckning blir arbetslösa trots högkonjunktur, devalveringar och annat. Det
allvarliga är att denna strategi inte heller är funktionsduglig för framtiden.
Den kan helt enkelt inte avvärja hotet från en kommande arbetslöshetsvåg under
de närmaste åren. Skälen är följande, och de är enkla:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsättningseffekterna av en snabb industriexpansion i
dag på 1980-talet är förhållandevis små. Rationaliserings- och
teknifieringstakten inom industrin gör att efterfrågan på mer arbetskraft
snarare kommer att minska i stället för att öka. Det kommer den att göra även
om vi får en mycket snabb -tillväxt i vår industri. Enligt långtidsutredningen
krävs det en så hög tillväxttakt inom industrin som 5,2 % per år för att vi
skall klara och försvara nuvarande antal jobb. En hög tillväxttakt för att
klara jobben som vi har i dag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller också för den
privata tjänstesektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också av välkända skäl omöjligt för oss att fortsätta att öka antalet
anställda i den offentliga sektorn. Finansieringsproblemen och underskottssituationen
sätter absoluta gränser för denna sektors möjligheter att bidra positivt till
den totalt sett stora ökningen av antalet riktiga jobb som behövs för att vi
skall kunna hålla arbetslösheten nere.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
den aktiva arbetsmarknadspolitiken har nått sina gränser både för vad som är
statsfinansiellt möjligt att klara men också gränsen där arbetsmarknadspolitiken
faktiskt ökar i stället för att minska problemen med för dålig rörlighet,
flexibilitet och annat som vi har på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Av samma, men också av rent mänskliga sociala skäl, kommer det i
framtiden inte att vara möjligt att minska trycket på arbetsmarknaden genom
fortsatt förtidspensionerande av växande skaror av allt yngre människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är, fru talman, vår bild av socialdemokratins nuvarande position i den
sysselsättningspolitiska verkligheten. Men det är inte bara vår bild. Den
bekräftas också av många andra, även framstående socialdemokrater, både
svenskar och icke svenskar, I tidskriften Tiden, nr 9 1984 publicerades t, ex,
en intervju med den kände socialdemokraten Fritz Scharpf, Han om någon kan
arbetsmarknadspolitik och europeisk socialdemokratisk tradition, Hans budskap
är klargörande, och det bekräftar till alla delar det vi länge misstänkt,
nämligen att socialdemokraterna i dag faktiskt saknar en fungerande
sysselsättningsvision. Bland många andra för socialdemokraterna obehagliga
sanningar sade han följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vad
som behövs är en trovärdig och intellektuellt sammanhängande socialdemokratisk
idé om hur full sysselsättning skall kunna förverkligas i ett land som Sverige.
Det verkar som om den svenska socialdemokratin har målat in sig i ett hörn.
Full sysselsättning genom ökad industriproduktion är inte sannolikt. Att öka
den offentliga sektorn är förmodligen också omöjligt med dagens skatter och
kanske också utifrån behovet av offentliga tjänster. Att öka den privata
tjänstesektorn på det sätt som skett i USA är troligen också omöjligt med tanke
på den solidariska lönepolitiken och skattenivån och sociala kostnader som
sammantaget driver upp lönekostnaderna."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fritz Scharpf sätter
fingret på den svenska socialdemokratins allra svagaste punkt. När det inte
längre existerar en trovärdig framtidsvision inom det socialdemokratiska
partiet om hur full sysselsättning, skall kunna förverkligas, då skakar denna
stora rörelse i sina grundvalar. Fritz Scharpfs konstaterande sprider också för
oss utanförstående ett förklaringens ljus över det kanske viktigaste motivet
för det socialdemokratiska partiets Sverige-på-rätt-väg-kampanj under
valrörelsen. Man hade inget att säga i denna socialdemokratins hjärtefråga, och
därför bäddade man in den i ett allmänt oj-vad-allt-är-bra-budskap i hägn av fladdrande
svenska fanor, strebertyper med dalmatinerhundar i sportbilar och harmoniskt
leende ammande mammor som från tusentals affischtavlor runt om i landet bUckade
ned på väljarkåren och utstrålade välmående. Övertonerna i beskrivningen av hur
väl allt fungerat under tre år hade till främsta uppgift att blockera och skapa
tystnad om arbetsmarknadens framtidsfrågor i valrörelsen. Fru talman! Det
faktiska sysselsättningspolitiska misslyckandet som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framgår av
arbetsmarknadsstatistiken doldes också genom att ett begränsat antal positiva
tecken och effekter som uppstått i kölvattnet av en rekorddevalvering och
högkonjunktur användes för propagandistisk överexploatering av i Sverige
tidigare sällan skådat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nu är valrörelsen över, men de viktiga framtidsfrågorna är fortfarande
obesvarande. Oron växer bland oss poHtiker och bland människorna, allteftersom
högkonjunkturens och rekorddevalveringens effekter klingar bort och det inte
längre är möjligt att dölja den mycket oroande verklighet med växande
arbetslöshet som tränger sig på oss i vardagen. Banker och institut presenterar
så gott som dagligdags förutsägelser om en kraftigt försämrad utveckling på
arbetsmarknaden. De bekräftar alla den bedömning som t. o. m.
finansdepartementet gjorde redan i kompletteringspropositionen i våras men som
regeringen och det socialdemokratiska partiet av förklarliga skäl inte ville
kännas vid under valrörelsen. 230 000 öppet arbetslösa människor i Sverige
tillsammans med ett lika stort antal dolt arbetslösa människor i arbetsinsatser
är frukterna av en felaktig politik, som ser ut att bli verklighet. Den blir
också verklighet av exakt de orsaker som Fritz Scharpf så målande beskriver i
intervjun i tidskriften Tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har inte räckt med en snabb expansion inom exportindustrin. Det har inte heller
hjälpt att kommunerna tillåtits öka sin sysselsättning långt över vad som är
sunt för den samhällsekonomiska utvecklingen och därmed för framtidens jobb.
Det har inte räckt med en fortsatt snabb förtidspensionering av allt yngre
människor. Vi har i dag i stort sett lika många arbetslösa i utgången av högkonjunkturen
som vi hade under det utpräglade ekonomiska krisåret 1982. Arbetslösheten har
aldrig varit högre i en högkonjunktur i vårt land. De nya riktiga jobb som har
tillkommit under den gångna treårsperioden har varit långt ifrån tillräckligt
många. Vanliga människors vilja till arbete är större än det antal
arbetstillfällen som den hittills förda socialdemokratiska politiken har
kunnat skapa. Aldrig har vi stått sämre rustade på arbetsmarknaden inför en
kommande lågkonjunktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kan då hända under en fortsatt treårsperiod med socialdemokratisk regering?
Under valrörelsen gavs det, som jag tidigare har konstaterat och som vi alla
vet, inte några som helst besked. För första gången på länge startar vi
höstriksdagen och genomför den allmänpolitiska debatten utan att regeringen har
redovisat någonting av vad den tänker göra under den närmaste tiden eller hur
den ser på de stora ekonomisk-politiska problem som Sverige har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Frågan är dessutom - förvånande nog, särskilt med en socialdemokratisk
regering - vem som egentligen är ansvarig för samordningen av
sysselsättningspolitiken inom regeringen. Även på detta område råder det stor
förvirring och kunskapen är liten. Enligt ett årsgammalt uttalande från
statsministern i LO-tidningen, innan t.o,m, LO tvingades acceptera 3 % öppen
arbetslöshet och fortfarande vågade kritisera regeringen för
handlingsoförmåga, är alla i regeringen sysselsättningsministrar.
Statsministern tycks dock ha en annan uppfattning än vice statsminister Ingvar
Carlsson, som i det senaste numret av TCO-tidningen konstaterar att
arbetsmarknadsministern faktiskt är ansvarig för denna uppgift i regeringen.
Han kände tydligen inte till arbetsmarknadsministerns syn på detta, för hon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skrev tidigare i Svenska
Dagbladet att hon själv inte känner sig ansvarig för samordningen av
sysselsättningspolitiken utan enbart är ansvarig för arbetsmarknadspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är; Vem är ansvarig? Vem har inom socialdemokratin mandat att föra debatten om
de kommande årens sysselsättningspolitik? Vem törs anta utmaningen inom
socialdemokratin att utveckla och värna sin viktigaste fråga? Är det
statsministern, vice statsministern eller arbetsmarknadsministern, som inte
vill och inte ens är här i dag? Är det möjUgen kommunikationsministern eller
kanske vår nya biståndsminister? Det kan också vara den nye löneministern. Vem
vet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
slutsats blir, herr talman: Alla eller ingen, ingen eller alla. Vi får leva
vidare med fortsatt tystnad, brist på besked, brist på handlingskraft,
stagnerande sysselsättning och snabbt växande arbetslöshet under de kommande
tre åren. Den väntade arbetslöshetsökningen ger möjligen arbetsmarknadsministern
chansen att visa sig på styva linan här i kammaren genom att komma till
riksdagen med förslag om ännu fler och större AMS-paket. Dem skall vi
allvarligt och noga överväga för att skydda enskilda människor mot
arbetslösheten. Men, herr talman, det hjälper inte eftersom en fortsatt växande
defensiv arbetsmarknadspolitik inte klarar att dölja det pinsamma faktum att
socialdemokraterna inte längre bär på en levande sysselsättningsvision.
Förtroendet bland enskilda människor för politikers möjlighet att skapa riktiga
jobb grundas på de faktiska resultaten, inte på AMS-paketens antal och
omfattning. Detta, herr talman, är socialdemokratins dilemma och det kommer att
kvarstå så länge ni socialdemokrater inte på ett tillfredsställande sätt kan
besvara framtidsfrågan var enskilda människor skall finna riktiga jobb och hur
ni tänker skapa dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tomrum som socialdemokraterna lämnat efter sig måste naturligtvis fyllas. Det
måste fyllas av en politik som försvarar de jobb vi har, men som också för
framtiden kan förse vårt land och de enskilda människorna med tillräckligt
snabbt växande nya arbetsmarknader. Det är vår chans att hålla ned
arbetslösheten och att fullfölja den traditionella svenska linjen med hög
sysselsättning och låg arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
försvara dagens jobb kräver som alla vet låg inflation; rimliga
lönekostnadsökningar, minskande underskott och bevarad konkurrenskraft för
svenskt näringliv ute på exportmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skapandet
av nya växande arbetsmarknader kräver en levande sysselsätt-ningspolitisk
vision. Man måste tro sig om att kunna klara uppgiften för att vara i stånd att
formulera en politik som ger de rätta resultaten. När alla vägar i den
socialdemokratiska strategin är stängda av verkligheten måste andra öppna nya.
Hörnstenarna i en sådan poUtik är avmonopolisering av många viktiga tjänster
och serviceområden i den offentliga sektorn, mer konkurrens inom samhällets
stora serviceområden, väsentligt bättre miljö för företagande och
nyföretagande, sänkta skatter på arbete och produktion, som ger medborgarna
resurser att efterfråga den service och de tjänster som en ny servicesektor kan
producera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan mycket väsentlig del är ett konsekvent genomfört program för att
undanröja hindren för ungdomarnas möjligheter att få riktiga jobb. Rimliga
ingångslöner, lärlingsutbildning och smidigare lagstiftning behövs</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985 ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att
inte utestänga ungdomarna utan hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Sådana förslag
ligger sedan länge på riksdagens bord. Vi moderater säger till er
socialdemokrater; Var så goda och ta dem! Det är det enda ni har att tillgå för
ögonblicket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrkan i vår vision, herr talman, är inte att vi har stöd
av en eller annan aldrig så stor och mäktig intresseorganisation i
organisationernas land Sverige, utan att vår strategi utgår ifrån den mycket
enkla erfarenhet som vi har i Sverige av hur det faktiskt går till att skapa
riktiga jobb och varför de riktiga jobben uppstår. Om människor ges större
frihet att själva bestämma vilka varor och tjänster och vilken service de kan
efterfråga och om vi samtidigt ger dem som vill försöka tillfredsställa den nya
växande efterfrågan möjligheter att göra det till kostnader som vanligt folk
kan betala och som de också får förutsättningar att betala genom att samhällets
anspråk på deras inkomster minskas genom ett konsekvent genomfört
skattesänkningsprogram, då uppstår faktiskt en växande efterfrågan på arbete
och arbetskraft. Målet för vår politik är att skapa denna frihet, att utveckla
och värna de nya möjligheter för vanliga människor som uppstår och att satsa på
den utvecklingskraft som bara enskilda människors arbete, satsningar och
risktagande innebär. Det är samma utvecklingskraft, herr talman, som dagens
sysselsättning faktiskt bygger på och som borde vara välkänd för er
socialdemokrater därför att ni förstod den på 1950-talet, men tyvärr inte i
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Moderata samlingspartiets besked är: Vi är
beredda att ta samhällsdebatten. Vi har en sysselsättningspolitisk vision som
vi tror kan återföra Sverige om inte till full sysselsättning så till en
situation där vi har väsentligt fler riktiga jobb. Frågan är; Vad vilja
socialdemokraterna?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
ELVER JONSSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Svallvågorna efter en lång valrörelse håller
nu på att lägga sig. Valresultatet är analyserat såväl inom som utanför
partierna. Ett faktum som de flesta tycks vara överens om är att
sysselsättningsfrågorna fick en mycket undanskymd plats i valrörelsen, trots
att utvecklingen på arbetsmarknaden sannerligen hade förtjänat ett långt
större utrymme än vad som blev fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade anledning att i den avslutande
arbetsmarknadspolitiska debatten den 5 juni påvisa två sidor av svensk
arbetsmarknadspolitik. Den ena sidan var ljus - det är positivt att fler
människor än tidigare har ett eget förvärvsarbete och det är också bra att fler
kvinnor har fått jobb. Den andra sidan är större och den är mörk. Trots
högkonjunktur och regeringens nog så yviga tal om att Sverige är på rätt väg
har arbetsmarknaden uppvisat svåra brister. Sedan socialdemokraterna kom i
regeringsställning 1982 har vi upplevt den högsta arbetslösheten i Sverige i
modern tid. Det gäller såväl andelen öppet arbetslösa som de absoluta talen.
Vem kunde, herr talman, tro att socialdemokraterna, som i opposifion talade om
att man skulle näst intill ta bort arbetslösheten, i stället skulle råka ut för
att ministären Palme 1983</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>satte svenskt rekord i
öppen arbetslöshet! Gör vi en jämförelse med 1980, då vi hade en motsvarande
konjunktur som den vi har i dag, visar det sig att vi under det första halvåret
har haft nästan 100 000 fler utanför den ordinarie arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya djärva greppen som man vid de politiska högtidsmötena talar om på
socialdemokratiskt håll har ju lyst med sin frånvaro. Något som skulle kunna
vända en svår utveckling har inte aviserats vare sig i regeringsdeklarationen
eller i statsministerns tal här i dag. Nu står vi inför en situation att det
ekonomiska läget håller på att försämras, konjunkturen ser ut att mattas, och
jag är övertygad om att många människor, framför allt de arbetslösa, känner
stor oro för hur deras svårigheter skall kunna bemästras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ena rapporten efter den andra talar om kärvare tider för svensk ekonomi.
Industrikonjunkturen vänder sannoUkt nedåt och den offentliga sektorn kommer
säkerligen, oavsett vad socialdemokraterna sade före valet, att utsättas för
kraftiga besparingar. Det går inte i längden att förhindra arbetslösheten med
kortsiktigt verkande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken
är viktig, ja nödvändig, men den är ändå bara ett komplement till de generellt
ekonomisk-politiska åtgärderna. Ensam kan inte arbetsmarknadspohtiken lösa
sysselsättningsproblemen. Därför är det så allvarligt att regeringen inte
klarat de ekonomiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hela sommaren och inför valet påstod Olof Palme och hans propagandister att
arbetslösheten sjunker och att det har blivit bättre. Men ett sådant påstående
står sig enbart om statsministern jämför med sina egna rekordsiffror från 1983!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har också talet, eller skall vi säga förhoppningen, från regeringen om att vi
går mot bättre tider försvunnit. Redan kan vi i arbetslöshetsstatistiken avläsa
en ökad arbetslöshet. Det gäller särskilt ungdomarna. Arbetslösheten bland
18-19-åringarna var i september i år 10,7 % mot 6,9 % samma månad för ett år
sedan. Det innebär en oroande kraftig ökning på ett enda år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
detta händer, herr talman, i ett läge då den socialdemokratiska regeringen
säger att Sverige är på rätt väg. Nu varnar AMS för en stigande arbetslöshet,
och i dagens tidningar kan vi läsa att man från arbetsmarknadsverket befarar
en ökning till våren och nästa sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad vi vet om betydelsen av att ha ett eget arbete, både ekonomiskt
och socialt, finns det anledning att oroligt fråga sig: Vad kommer att hända på
arbetsmarknaden under den kommande treårsperioden, för ungdomarna, för de
handikappade och för de långtidsarbetslösa? Den brännande frågan blir: Vad kan
vi vänta från regeringen för att hävda sysselsättningen och hålla nere
arbetslösheten? Är regeringen beredd i det rådande parlamentariska läget att
allvarligt pröva de förslag som läggs fram från oppositionen, t. ex. när det
gäller att stimulera ungdomssysselsättningen, att ta krafttag för att de
handikappade skall komma ut på arbetsmarknaden eller för att reducera de
långtidsarbetslösas skara?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
några ord om de arbetshandikappade: Inom detta område har den svenska
arbetsmarknadspolitiken gjort betydande insatser, som i och för sig är
oberoende av konjunkturerna. Vi har för närvarande nära 70 000 personer
sysselsatta antingen genom anställning med lönebidrag eller på Samhällsföretags
arbetsplatser. Från folkpartiets sida har det varit särskilt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angeläget
att peka på problemen för de svårt handikappade, som ständigt lever i en
riskzon där de definitivt kan slås ut från arbetsmarknaden som
förtidspensionerade. Jag noterade med intresse att den nye biträdrande
socialministern Bengt Lindqvist gav uttryck för sin harm och förtrytelse över
att förtidspensioneringen fortsätter att öka. Må han ta ett fastare grepp om sådana
frågor än vad regeringen hittills har gjort!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet har tagit en rad initiativ för de svårt
handikappade. Jag vill peka på några.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett initiativ är utbyggnaden av systemet med anställning
med särskilda lönebidrag, som nu är 90 % av lönekostnaden mot normalt 75 %.
Systemet är till för personer med svåra handikapp, men det finns tyvärr ett tak
för antalet personer som får sådan anställning. Förra året sattes taket till
800 personer. Folkpartiet föreslog en fördubbUng. Regeringen gav så småningom
med sig och plussade på med hälften. Vi menar emellertid att det hade varit
riktigare att ta steget fullt ut, eftersom det gäller en stödform som är ett
direkt alternativ till förtidspensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lönebidragsreglerna reformerades förra året, men har
fortfarande en grundkonstruktion som innebär att bidraget trappas av. Tanken är
att subventionen av lönerna skall minskas i takt med att handikappet rehabiliteras
och den handikappade får en bättre arbetsförmåga. Folkpartiet har i riksdagen
aktualiserat frågan om att konstruera ett "omvänt bidrag", som skulle
kunna vara lägre i början men sedan öka. Därmed skulle man kunna fånga upp
sådana handikappade som råkar ut för att deras sjukdom förvärras på grund av
stigande ålder eller att handikappet ökar av andra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De psykiskt utvecklingsstörda är antagligen den mest
utsatta handikappgruppen. Det var bra att riksdagen så småningom gick med på
folkpartiförslaget om att en positiv särbehandling skulle ges till de psykiskt
handikappade när det gäller att komma i fråga för arbete i ungdomslag. Vi tror
emellertid att ytterligare stödåtgärder måste till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Frågan om ett förbättrat, förenklat och
utvidgat bilstöd till handikappade kommer att gå till historien som
socialminister Sten Anderssons ofullbordade. Trots ett enigt
utredningsbetänkande från 1982 och en positiv remissopinion och trots att
riksdagen flera gånger uttalade att den förväntade sig en reform som skulle
hjälpa de handikappade att få en egen bil, valde Sten Andersson att begrava
denna, statsfinansiellt sett föga kostsamma reform, i sin byrålåda. Jag har
träffat många socialdemokrater och ännu fler handikappade som har förvånat sig
över att den socialdemokratiska regeringen tog så lätt på de handikappades
behov. Men när socialdepartementet nu har fått en ny ledning och eftersom
riksdagen för bara några månader sedan gav regeringen bakläxa i denna för de
handikappade så viktiga fråga, är det min förhoppning att regeringen nu skall
lägga fram ett förslag i enlighet med riksdagens beställning, dvs. att vi får
ett reformerat bilstöd till de handikappade som är utvidgat, förenklat och
förbättrat och som kan tas i anspråk när ett nytt år går in. Jag förutsätter,
herr talman, att regeringen inte ännu en gång kan nonchalera denna riksdagens
beställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så, till sist, ett helt annat område: Det råder enighet om
att arbete och alkohol inte hör ihop. På arbetsplatsen och i arbetslivet över
huvud taget bör det råda helnykterhet. Med utgångspunkt i det eniga
riksdagsbeslutet 1977</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om att minska den totala
alltför höga alkoholkonsumtionen bör även arbetsplatserna kunna befrias från
drogproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
arbetsplatserna når vi majoriteten av de vuxna. Genom företagshälsovård och
frivilliga insatser upptäcks och åtgärdas ofta alkoholproblem på ett tidigt
stadium. Inom t. ex. skolans område finns en bred erfarenhet av information om
alkoholens och narkotikans skadeverkningar. Också inom arbetslivet bör det vara
möjligt att som ett komplement till företagshälsovård och övriga insatser
informera och utbilda kring alkohol och narkotika. Ju tidigare människor görs
uppmärksamma på alkoholens och andra drogers konsekvenser, desto större är
deras möjligheter att undgå skador genom att minska sin konsumtion eller kanske
rent av avstå helt. Det är här som solidariteten kommer in. I arbetslivet
behöver vi på ett helt annat sätt än hittills ställa upp med stöd för dem som
drabbas av alkoholskador. Här vilar ett ansvar både på företagsledningar och på
fackliga organisationer och för övrigt på oss alla som enskilda arbetskamrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyngdpunkten
måste läggas på det förebyggande arbetet. Visserligen inser jag att det är
utopiskt att tänka sig Sverige som en alkoholfri zon i världssamhället, men jag
har tidigare nämnt att vi alla, både nykterister och alkoholkonsumenter, borde
kunna bli överens om några "alkoholfria öar". Det gäller
arbetsplatserna, det gäller trafiken. Barn och ungdomsåren borde vara
alkoholfria liksom levnadsvanorna för blivande mammor. Kunde vi enas om dessa
självklara attityder och beteenden skulle hela arbetslivet dra stora vinster av
det, inte bara ekonomiska utan också och framför allt sociala och mänskliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Från folkpartiets sida är vi nu som tidigare beredda att medverka till
en aktiv arbetsmarknadspolitik, men vi vill också främja en positiv
näringspolitik och en sanerad och sund samhällsekonomi. Arbetsmarknadspolitiken
måste dessutom ta sikte på att vara mer generös mot de svagaste på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är vår grundinställning. Den politiken drev vi under de år vi tillhörde
regeringen och hade ansvar för arbetsmarknadspolitiken, och den har vi försökt
hävda också under oppositionsåren. För folkpartiets del kommer den att vara ett
bärande inslag under den kommande mandatperioden. Kring en sådan uppläggning
har folkpartiet samlats, och vi är beredda att samverka med ändra partier för
att driva den politiken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 51 LARS-OVE HAGBERG
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Valet har fått en politisk effekt; nyliberalismens fräckaste, råaste
och grövsta uttryck har fått sig en ordentlig knäck. Däremot finns den
nyliberala politiken kvar. Den har nu givits en sammetslen framtoning i
folkpartitappning. Nyliberalismen är inte besegrad och den påverkar i högsta
grad regeringens politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
arbetarrörelsens partier var valet ingen framgång, utöver att de borgerliga
förhindrades att ta hand om regeringstaburetterna. I många områden, framför
allt arbetarområden, ökade antalet soffliggare, och i flera arbetarorter led
socialdemokraterna kraftiga nederlag i kommunalvalen. Det var ett val utan
entusiasm i arbetarrörelsen. Det är ett varningstecken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nyliberalismens
högervinder kan inte bekämpas med eftergifter för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1985/86:9-10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>storfinansens
intressen och ideologiska offensiv. Att regera med i stället för mot
storfinansen och utveckla en samförståndsanda med högerkrafterna leder bara
till ideologisk upplösning och försvagning av arbetarrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarrörelsen måste i stället bekämpa högerkrafterna med
en offensiv arbetarpolitik med socialistiska förtecken. Arbetarrörelsens
grundläggande jämlikhetsideal och rättvisekrav måste åter bli ledstjärnor i
politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter 1982 års val fanns stora förväntningar inom
arbetarrörelsen på en ny politik. Många blev besvikna. Vi i vpk känner det
naturiigtvis också som ett litet nederlag att vi inte kunde vinna över fler
väljare från arbetarrörelsen. Den lärdom som vi i vpk drar av detta är att det
socialistiska alternativet skall göras ännu klarare, ännu mer genomtänkt och
trovärdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I valet slogs nyliberalismens vulgärparti tillbaka. Men
SAP-regeringen hade nätt och jämnt hunnit få klart för sig att den skulle sitta
kvar vid taburetterna förrän den återigen utmanade det arbetande folket. Efter
nio år av reallönesänkningar skall även 1986 vara ett nollår enligt regeringen.
Regeringsdeklarationen har kamp mot löneökningar som en huvudtes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen säger att kostnader och priser i Sverige inte
får stiga snabbare än i de länder som har störst betydelse för vår
utrikeshandel. I klartext innebär det att lyckas nyliberalismen i England, USA
och Västtyskland pressa ned lönerna skall vi också göra det. Ansvariga för den
politiken i Sverige är parterna i avtalsrörelsen, säger regeringen. Den anser
också att vinsterna skall öka och att det skall vara en stram finanspolitik och
en hård utgiftsprövning - alltså svångremspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är det biidskap som de arbetande får när de ända
sedan hösten 1976 har drabbats av fortgående reallönesänkningar. En industriarbetare
har förlorat en å en och en halv månadslön. Hundratusentals lägre tjänstemän
har haft lika dålig reallöneutveckling. Reallönesänkningen i Sverige är
troligen den största i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1979 har löneandelen av förädhngsvärdet minskat från
84,8 % till 67,6 % år 1984. Samtidigt som det har skett, har höglönegrupper och
andra höginkomsttagare gynnats, bl. a. av sänkta marginalskatter. Förmögenhetstillväxten
har åren 1980-1983 uppgått till 60 %, samtidigt som reallönerna från 1976 till
1983 minskat med 17 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någonstans finns det en gräns. Hur länge kommer de
arbetande, som år efter år får vidkännas reallönesänkningar, att finna sig i
den sortens politik? Vid det handlar om nu är att regeringen och storfinansen
utmanar den fackliga kärnan, dem som håller upp svensk fackföreningsrörelse.
Löneglidningen skall bekämpas hårdare, säger man. Därmed kläms den fackliga
verksamheten åt. Enligt vad som läckt ut ämnar regeringen t. o. m, hota med
repressalier mot företag där det sker lokala löneökningar, SAF för sin del
hotar genom att kräva höjda strejkskadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ironiskt nog i sammanhanget var det socialdemokraterna som
tog fajten med moderaterna om deras nyliberalism. När den drabbningen är över
sätter sig regeringen i knät på Svenska Arbetsgivareföreningen, alltså
moderaternas uppbackare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen och SAF är överens om avtalsrörelsen - nollbud
och kraftåtgärder mot lokala lönelyft. De är en stor utmaning mot hela den
fackliga rörelsen. Inte nog med att regeringen och storkapitalet har funnit
varandra i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avtalsrörelsen, utan även
de fackliga topparna har fallit undan för samma pohtik. Det har t,o,m, gått så
långt att Stig Malm som LO-ordförande utnämnt de egna medlemmarna till den
värsta motparten i avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gamla partsförhållandena råder tydligen inte längre på toppnivå. Samhällets
etablissemang står mot de arbetande, det framträder allt tydligare. Eller i
klarspråk; Klassamarbetet har nått det syfte som Svenska Arbetsgivareföreningen
och storfinansen så länge eftersträvat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avtalsrörelse efter avtalsrörelse har de arbetande manats till återhållsamhet
med falskt tal om att det ger fler jobb och sänkt inflation. Regeringen har i
sann nyliberal anda utnämnt löneökningarna till den nästan enda faktor som
höjer priserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO-tidningen, nr 43 för år
1983, skrev så här;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Regeringen
betraktar, som det verkar, löneförhandlingarna och lönebildningen som
nyckelproblemet för inflationsbekämpningen. Förmaningarna om största möjliga
återhållsamhet i lönerörelsen dominerar beskrivningarna av inflationen och
regeringen ritar upp rätlinjiga samband mellan lönehöjningar och sysselsättning
- dock utan att närmare ange den vetenskapliga källan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
är det inte de marknadsdominerande företagens prissättning, som främst driver
upp kostnaderna? Är det inte i prismekanismerna och profithänsynen snarare än i
lönebildningen som nyckelproblemet till inflationen finns?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO-tidningen
sätter tummen på huvudfrågan i inflationsbekämpningen, när den angriper
monopolens prissättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i TCO-tidningen, nr 12 i år, finns en annan syn på lön och inflation än den
regeringen och storfinansen företräder. Tidningen hävdaratt i praktiken har
lönekostnadernas andel av industrins priser sjunkit, att vinstmarginalen för
industrin de senaste åren visat en enormt kraftig utveckling och att det inte
är ökade lönekostnader som förklarar industrins prishöjningar på sina
produkter. Slutsatsen för Stig Tegle, ekonom på TCO, är att det inte finns
några företagsekonomiska motiv för att industrin skall höja sina vinster
ytterligare. Man borde hålla prisökningarna nere för att dämpa inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tittar
man litet grand på inflationen under 1984 och då även nettoinflationen, dvs.
efter de politiska beslut som påverkar priserna, kan man konstatera att om de
s.k. kapitalersättningarna-vinster, räntorm. m. -1984 hade varit på samma nivå
som 1983, hade finansminister Kjell-Olof Feldt kunnat nå sitt inflationsmål.
Posten kapitalersättningar svarar nämligen för närmare 4 %, dvs. nästan
hälften, av inflationen 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
arbetande har ingen anledning att avstå från berättigade löneökningar. Det är
ju dags att börja återta något av nio års reallöneförluster. Man kan inte
heller längre hänvisa till kopplingen mellan lön och inflation, om man tittar
litet närmare på vad det handlar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som det manas till återhållsamhet i avtalsrörelsen, kan vi konstatera att de
stora företagen närmast vältrar sig i pengar. De har nära 200 miljarder kronor
som de inte placerar i den egna verksamheten. Detta överskott - skapat av de
arbetande - går till spekulation, grå kreditmarknad och köp av
statsobligationer, .som också ger stora räntevinster på skattebetalarnas
bekostnad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänker
man att Investeringarna i industrin uppgår till 25 miljarder per år, blir inte
ökade vinster automatiskt nya jobb och investeringar i Sverige, Nej,
investeringarna sker utomlands och har under en följd av år ökat lavinartat.
Erfarenheten visar att de arbetandes uteblivna lönehöjningar inte ger några nya
jobb. Tvärtom kan detta stärka kapitalismen ytterligare, öka investeringarna
utomlands och på sikt göra Sverige till ett industriellt u-land. Kampen för
ökade löner och fler jobb går hand i hand visar det sig. Det är en lärdom för
arbetarrörelsen i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
gör rekordvinster i produktionen samtidigt som reallönerna fortsätter att
sjunka. Det finns utrymme för höjda reallöner i den påbörjade avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
behövs en ekonomisk politik i vårt land som har som en av sina
huvudmålsättningar att öka de arbetandes reallöner på rekordvinsternas
bekostnad. EnUgt vpk;s mening borde avtalsrörelsen handla om höjda reallöner på
rekordvinsternas bekostnad. Det ger mer i plånboken, minskar statens
budgetunderskott och av varje löneökningskrona går 30 öre till kommunalskatt.
Även den offentliga sektorn har råd med höjda reallöner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reallöneskydd
som sätter press på staten och monopolen att hålla priserna nere.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regering
och riksdag skall underlätta en sådan avtalsrörelse genom fördelningspolitiska
beslut som gynnar låg- och mellanlönegrupperna. Man bör angripa inflationens
orsaker - monopol, spekulation, höga räntor - och inte lönerna. Man bör ingripa
mot kapitalflykten, påbörja skatt på produktionen, slopa moms på maten, hålla
hyrorna nere och stoppa bostadsspekulationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill till sist, herr talman, bara peka på några följdeffekter för
arbetarrörelsen av en återhållsam avtalsstrategi. Faran av att underskatta
löne- och annan fördelningskamp visar sig också i att den kraftiga reallönesänkningen
underlättat för arbetsköparna - i hela arbetslivet - att sprida prestationslöner,
få igenom nya och mer utstuderade prestationslönesystem, införa lokala
vinstandelssystem, öka löne- och inkomstklyftorna m. m. Det senare drabbar inte
minst kvinnorna och är ett dråpslag mot jämlikheten och försämrar också
arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett klimat av en defensiv arbetarrörelse har också övertiden ökat kraftigt. I
stället för att arbetarrörelsen borde ha en kampanj för att förkorta
arbetstiden har vi nu en rakt motsatt effekt. En orsak är reallönesänkningar
som i flera fall tvingar enskilda arbetare att acceptera övertid när företag
och myndigheter trycker på. Jag vill peka på att i tider av höga löneökningar,
när facken har varit på offensiven, har även miljöinvesteringar och
miljöförbättringar följt i spåren. För närvarande står arbetsmiljöarbetet lågt
i kurs på arbetsplatserna, lägre än på många år. Reallönesänkningar tvingar
facken till överlevnadsåtgärder, företagen och myndigheterna har framgång med
sin negativa attityd till att lösa viktiga arbetsmiljöfrågor. Med en mer
rättvis fördelning mellan kapital och arbete, med en kämpande arbetarrörelse,
kommer lönekampen att vara den axel kring vilken förbättringar kan ske i
arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet,
herr talman, har gett en fingervisning om att arbetsplatsens folk känner en
gräns för orättvisor och förnedring. Vpk känner ett ansvar för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bryta
denna utveckling. En mobilisering av arbetarrörelsen är nödvändig för Prot.
1985/86:9 att på sikt åstadkomma en folklig samUng mot storfinans och
högerpolitik, 15 oktober 1985 Vpk:s ansvar inför denna uppgift är vida större
än att hålla en socialdemokratisk regering med en högerinriktad politik under
armarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 52 LARS ULANDER (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Sysselsättningsfrågorna upptar ett stort intresse här i riksdagen, och
det är bra. Ingen fråga är viktigare än om människorna skall få utvecklas genom
att delta i en arbetsgemenskap eller. Därför får aldrig kampen för
sysselsättningen bli en andrahandsfråga. Om man inte är på det klara med den
frågans stora betydelse är det klokt att se ut över inte minst Europa för att
få perspektiv på vår egen situation. Att det finns ett samband mellan arbete
och den sociala situationen i samhället är odiskutabelt. Att oron för framtiden
i det engelska samhället har ett klart samband med de våldsamma upploppen
behöver man knappast betvivla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
samhällen som har en allt högre arbetslöshet och inte vidtar åtgärder mot den
har en tidsinställd bomb är alldeles klart. Har man som i England 13,1 %
arbetslöshet och en ungdomsarbetslöshet som i vissa områden är nästan total,
måste något radikalt göras. Att som den engelska regeringen strunta i
kärnfrågan och satsa på fler poliser med bättre utrustning gör det hela på sikt
alldeles hopplöst. Ett sådant samhälle blir olidligt för alla dess inbyggare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
ser det då ut i vårt land? Vi kan konstatera att det har gått åt rätt håll.
Sysselsättningen har gått upp. Vi har för närvarande fler i arbete än någonsin.
Arbetslösheten har gått ned, detta trots att de arbetsmarknadspohtiska
åtgärderna inte har ökats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
som har sysslat med arbetsmarknadspolitiska frågor vet att det behövs en
ständig vakthållning för att inte försämringar skall komma. Det kommer även
fortsättningsvis att behövas både fantasi och handlingskraft för att hålla
arbetslösheten stången. Ungdomslagen är ett exempel på nytänkande som har gett
många ungdomar en chans som tidigare inte fanns. Nyhetsbladet Arbetsmarknaden
nr 12 konstaterar att "fler unga ut på öppna arbetsmarknaden". Ett
bidragande skäl till detta positiva konstaterande är ungdomslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
fick i går en prognos från arbetsmarknadsstyrelsen om den kommande situationen
på arbetsmarknaden. Prognoser skall tas för vad de är, men som känselspröt är
de viktiga. AMS-prognosen konstaterar att "sysselsättningen fortsätter att
öka under de närmaste kvartalen, samtidigt fortsätter antalet personer på
arbetsmarknaden att öka". Samtidigt varnar AMS för att våren och sommaren
kan bli kärva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
slutsats av AMS-rapporten är att vi går in i 1986 med växande problem och
därmed växande krav på aktiva insatser. Det finns i AMS-prognosen många
positiva konstateranden. Det finns också ett antal förslag som bör prövas för
att motverka de negativa tendenser som prognosen pekar på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bild som AMS målar upp är inte ny, I alla politiska läger har man sedan en tid
tillbaka varit på det klara med vad som är att vänta. Vi har däremot haft
delade meningar om hur de förebådade problemen bör attackeras, möjligen också
om vilken nivå vi bör ha som ambition att hålla</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbetslösheten på. Men det
vore av värde om vi kunde få en mindre infekterad och en mera avspänd
diskussion om dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Under valrörelsen cirkulerade uppgifter om arbetslösheten som kan
behöva en kommentar. Om man tar de aktuella siffrorna för september 1985 och
jämför dem med siffrorna för september 1982 får man fram följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
arbetslösa var i september 1982 176 000 personer, I september 1985 var antalet
144 000, alltså en förbättring med 32 000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
sysselsatta var i september 1985 4 282 000, I september 1982 var antalet 4 172
000, Mellan 1982 och 1985 ökade antalet sysselsatta med 110 000 personer. Dessa
förbättringar är inte föranledda av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utan
är faktiska förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man på siffrorna det senaste året kan man konstatera att antalet sysselsatta
månad för månad är större i år än i fjol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
positiv utveckling har industrin stått för. Från att vi har varit i en mycket
farlig utförsbacke har trenden vänt. Enligt AMS statistik sysselsätts 19 000
personer fler inom industrin om man jämför siffrorna från september 1984 med
september 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
sifferserie visar att sysselsättningen har förbättrats, vilket borde glädja
alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Får
jag sedan till dem som rynkar på näsan åt arbetsmarknadspolitiska insatser säga
följande. Konjukturerna ändras. Vi har som bekant små möjligheter att påverka
världssamhällets ekonomiska politik. Vad vi har möjlighet att göra, förutom att
föra en klok egen ekonomisk politik, är att med arbetsmarknadspolitiken som
verktyg ta till vara den viktigaste resurs som vi har, nämligen människomas
önskan om ett arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
var i Västtyskland i våras och studerade sysselsättningsfrågorna där, I
Västtyskland var arbetslösheten ca 10 %, vilket betydde 2,5 miljoner
arbetslösa. De arbetsmarknadspolitiska insatserna omfattade ca 80 000 personer.
Det förekom en häftig debatt om man skulle öka insatserna med 10 000 personer.
En sådan politik leder till arbetslöshet för väldigt många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
problem som måste ägnas speciellt intresse är utförsäkring av A-kassemedlemmar,
De siffror som A-kassornas samorganisation nyligen har presenterat är i sig
oroande. Vad som kan konstateras är att de som riskerar att utförsäkras har
rätt till ett beredskapsarbete och att, om ett reguljärt arbete inte kan
erbjudas under den tid då beredskapsarbetet pågår, skall de sedan i varje fall
komma i åtnjutande av en kassaersättning. Med de regler som finns borde inte
någon bli utförsäkrad. Det är, som jag ser det, en fråga om
informationsinsatser som vi alla har ansvar för, från arbetsförmedlingen, från
fackföreningen liksom från andra håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag började med att säga att frågan om människornas rätt till arbete
var en central fråga för hela samhället. Vi som har valts till denna församling
för de kommande tre åren har naturligtvis ett speciellt ansvar att hävda det
berättigade kravet från såväl ungdomar som äldre att det är samhällets
skyldighet att göra allt som står i dess makt för att klara sysselsättning åt
alla som vill och kan ta ett arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 53 ELVER JONSSON (fp)
replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Lars Ulander spinner på tesen att det skulle bh bättre nu, också med
sysselsättningen. Det är riktigt om man gör så som jag sade i mitt anförande,
dvs. jämför med den socialdemokratiska regeringens rekordarbetslöshet från
1983. Då blir det nu klart bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lars
Ulander gör en liten variant på temat genom att jämföra med 1982 och kommer
fram till att det är både fler i arbete och färre arbetslösa. Men snälla Lars
Ulander! Är det verkligen riktigt att jämföra en högkonjunktur med en
exceptionell lågkonjunktur, som vi hade 1982? Gör i stället den relevanta
jämförelsen, dvs. ställ 1980 mot 1985, då vi hade mot varandra svarande
konjunkturbilder. Under sådana förhållanden visar det sig att arbetsmarknadsläget
i dag är klart sämre. Vi har fler långtidsarbetslösa i dag än då, och vi har
fler utanför den reguljära arbetsmarknaden. Jag nämnde att det är ungefär 100
000 fler utanför den reguljära arbetsmarknaden i år än 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså litet farligt att bara säga att läget nu är bättre, eftersom det
tidigare har varit värre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
Lars Ulander talade om den tes som jag från folkpartihåll gärna ville ställa
upp för, nämligen rätten till ett eget arbete, skorrade det litet illa med
tanke på den snålhet som visats från den socialdemokratiska regeringen när det
gäller att tillgodose handikappades rätt att få ett eget arbete.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
54 LARS ULANDER (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Elver Jonsson kan exercera hur han vill med siffrorna, men den siffra
jag använde avsåg läget den månad som svarar mot sista månaden 1982 av den
borgerliga regeringstiden, nämligen september i år, då valet genomfördes. Vi
kan i det sammanhanget klart se att läget har blivit bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
skall inte heller glömma bort, Elver Jonsson, att den ekonomi som den
socialdemokratiska regeringen hade att överta efter de sex borgerliga åren var
i totalt kaos. Att förutom att ekonomin har återställts vår arbetsmarknad också
blivit den kanske bästa i hela världen är inga dåliga resultat av den politik
som förts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
högkonjunktur som Elver Jonsson talar om har funnits inte bara i Sverige utan
runt om i världen. Men vilket land kan visa upp en ständig förbättring av den
reguljära sysselsättningen förutom Sverige?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill fortfarande definitivt påstå att vi har
klara problemen bra. Men vi behöver en ständig vakthållning för att se till att
sysselsättningsfrågorna hålls i centrum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 55 ELVER JONSSON (fp)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tror att Lars Ulander slutar där vi ändå kan vara överens, både
liberaler och socialdemokrater - med en vakthållning kring en aktiv
arbetsmarknadspolitik. Det är inget nytt för Sverige och för denna kammare. Det
finns anledning att upprepa detta och verka för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
kvar står att vi har fått en försämrad arbetsmarknadssituation under den
mandatperiod som ligger bakom oss jämfört med de två mandatperioder då
folkpartiet hade ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Hur Lars Ulander sedan
exercerar med siffrorna kvarstår detta faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Men det som jag känner
viss oro för är att man från socialdemokratiskt håll</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om interpellation</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tolererar en mycket högre
arbetslöshet i regeringsställning än vad man gjorde under oppositionstiden. Det
fenomenet tycker jag ändå är illavarslande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf,
56 LARS ULANDER (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag konstaterar i alla fall att 176 000 arbetslösa är 32 000 fler än
144 000, och det är de siffrorna som bör ställas mot varandra om man talar om
arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
den socialdemokratiska regeringen hade att ta över var en arbetslöshet som var
ordentligt i stigande. Den ökade med 50 § under bara ett år. Nu har man lyckats
att krypa under 3-procentsstrecket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar i och för sig Elver Jonssons mening - och hoppas att den kan tas som
någon sorts utsträckt hand - att vi bör hjälpas åt att se till att
arbetslösheten inte sticker i väg på samma sätt som under den borgerliga tiden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att Elver Jonsson
anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till
ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl, 19,30,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Anmäldes och bordlades<br>
Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:14 Ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fall,
m, m, (UNHCR) 1985/86:17 Godkännande av FN-konventionen mot tortyr och annan
grym,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Anmäldes och bordlades<br>
Redogörelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1985/86:2 Riksdagens revisorers
verksamhetsberättelse för budgetåret 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
§ Meddelande om interpellation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande interpellation framställts
den 15 oktober</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:29 av Gullan
Lindblad (m) till finansministern om villkoren för tillstånd att servera
alkoholhaltiga drycker:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I Karlstad har en restaurangägare nyligen tvingats
stänga sin restaurang, som kostat honom 1,2 milj, kr,, på grund av att
länsstyrelsen dragit in tillståndet att servera alkoholhaltiga drycker.
Rörelsen, vars omsättning är ca 3 milj. kr,, går enligt ägaren ej att driva
utan serveringstillstånd. Motiveringen till indragningen är att
skattemyndigheterna i Jönköpings län funnit brister i bokföringen i en
restaurang- och hotellrörelse, som drevs där av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mannen 1981-82, Det skall
uppmärksammas, att någon dom i skattemålet ännu inte är avkunnad i länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Man har all anledning att
ställa frågan: Var finns rättssäkerheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
yttermera visso riskerar ytterligare en restaurang, som drivs av ägarens
fästmö, att mista utskänkningstillståndet, då myndigheterna anser att ett
"bulvanförhållande" föreligger på grund av samboförhållande. Var
finns jämställdheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda exemplet är - tyvärr - ett i en mångfald liknande ärenden, där
rörelseidkare inom restaurangbranschen "straffas" med indraget
serveringstillstånd på grund av misstänkt skatteförseelse -t.o.m. innan dom
har fallit. En sådan alkohollagstiftning uppfattas som absurd. Det rimliga är
ju att man om man bevisats vara skyldig i ett skattebrott straffas härför. I
dag kan "straff' utgå inom ett område, där man bevisat sig vara skötsam,
och möjligheterna att verkligen "göra rätt för sig" omintetgörs helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det anförda exemplet som utgångspunkt vill jag fråga finansministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att
personer som driver restaurangrörelse inte skall straffas med indraget
serveringstillstånd - en alkoholpolitisk åtgärd - i en fråga som gäller
misstänkt bokföringsbrott?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
§ Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>den
14 oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:76
av Ylva Annerstedt (fp) till utbildningsministern om svenskundervisningen för
invandrare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I en information har studieförbunden fått reda på
förutsättningarna för den nya svenskundervisningen för invandrare. Det
meddelades då att man avser att lägga en ram för antalet timmar relaterat till
antalet asylsökande 1984: 400 000 timmar för grund-sfi och 50 OOO-IOO 000
timmar för påbygg-nads-sfi. Enkel huvudräkning visar att ramen för grund-sfi
inte ens räcker för de av riksdagen fastlagda 400 timmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med anledning av
ovanstående vill jag fråga statsrådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad tänker regeringen göra för att riksdagens
minikrav för grund-sfi skall uppfyllas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>den 15 oktober</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:77 av Hugo
Bergdahl (fp) till socialministern om åtgärder mot oral galvanism:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Oral galvanism är ett tillstånd som drabbar många
människor. De drabbade upplever ofta ett livslångt lidande utan att kunna finna
den bot och förståelse som borde vara berättigad. Det finns många
forskningsresultat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>senast
redovisade i artiklar i ett flertal tidningar, som visar att amalgam är skadhgt
för människokroppen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-94.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande om frågor Vilka
åtgärder avser statsrådet vidta för att kunna komma till en lösning i fråga om
oral galvanism?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:78 av Alf Svensson (c) till statsrådet Mats
Hellström om vapenexporten till utvecklingsländer;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens nedrustningsexpert,
Inga Thorsson, uttalade nyligen att varje vapenexport till utvecklingsländer försenar
u-ländernas utveckling. Hon hävdar att det är ett dubbelspel att stödja svensk
vapenexpoert till u-länder. Kapprustningen skadar även de rikaste ländernas
ekonomier, liksom världsekonomin som helhet, hävdar Inga Thorsson med stöd av
omfattande internationell expertis. Med anledning av dessa uttalanden av
regeringens egen expert vill jag fråga biståndsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser statsrådet att svenska
exportkrediter till Bofors och FFV för vapenexport till utvecklingsländer är
förenliga med den svenska biståndspolitikens huvudmålsättningar, bl. a.
resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:79 av Per-Richard Molén (m) till finansministern
om kompetenskraven för styrelseledamöter i löntagarfonderna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den norra löntagarfonden har gjort
betydande förluster genom sitt engagemang i AB Ljusne Kätting. Fondens
verkställande direktör har i massmedia uttalat att han "förts bakom
ljuset" av en av fondens styrelseledamöter, som tillika varit 'VD i
Ljusne Kätting. Samarbetet i styrelsen kan därmed inte förmodas vara det bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden har vidare, uppenbarligen i strid med syftet med
löntagarfonderna, ägnat sig åt kortsiktiga aktiespekulationer. En av
styrelsens ledamöter har ogillat fondens kapitalplaceringar och därför avsagt
sig uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad som hänt finns anledning ifrågasätta
om fondens styrelseledamöter har löntagarnas förtroende att förvalta hundratals
miljoner av deras pengar. Jag </span><span style='font-size:9.0pt'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vill därför ställa följande fråga
till finansministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka krav på kompetens och omdöme
ställer finansministern på styrelseledamöter i löntagarfonderna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:80 av Per Stenmarck (m) till
kommunikationsministern om frågan om fasta förbindelser över Öresund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens strävanden har under
åren 1982-1985 varit att nå en lösning på frågan om fasta förbindelser över
Öresund. Den dåvarande kommunikationsministern gjorde ett flertal uttalanden i
denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en tidningsintervju uttalar sig
den nyutnämnde kommunikationsministern på ett sätt som tyder på att han inte
tänker fullfölja detta arbete. Detta kräver därför ett klarläggande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer regeringen att fullfölja arbetet med att etablera
fasta förbindelser över Öresund?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:81 av Bengt
Wittbom (m) till arbetsmarknadsministern om lönekostnadernas betydelse för
utvecklingen på arbetsmarknaden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt uttalanden från statsministern anser
regeringen att arbetsmarknadens parter själva måste ta konsekvenserna av för
höga lönekostnadsökningar som resultat av träffade avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka konsekvenser får regeringens förändrade syn
för utvecklingen på arbetsmarknaden de närmaste åren?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:82
av Per Unckel (m) till utbildningsministern om högskolepolitiken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt tidningsuppgifter skall en av den nye
utbildningsministerns huvuduppgifter bli att ompröva viktiga delar av den
hittillsvarande högskolepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund ber jag att till utbildningsministern få ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill utbildningsministern för riksdagen redogöra
för vilka socialdemokratiska högskoleståndpunkter som står först i tur att
överges?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:83
av Per Unckel (m) till litbildningsministern om betygen i gymnasieskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den just avslutade valrörelsen höjdes starka krav
på en ny och rättvisare betygsättning i skolan. T, o, m, socialdemokraterna
ville i valbroschyren ge intrycket av att man, trots kongressuttalanden, är
positiv till betyg i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den här angivna bakgrunden ber jag att till utbildningsministern få ställa
följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Står den socialdemokratiska uppfattningen att
betygen skall avskaffas också i gymnasieskolan fast?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:84
av Maria Leissner (fp) till statsrådet Anita Gradin om villkoren för politisk
asyl i vissa fall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För ett tag sedan sökte en shiamuslimsk familj från
Libanon politisk asyl i Sverige. Ansökan avslogs, och när polisen skulle
verkställa awisningen höll mannen sig undan. Trots detta greps hustrun och det
sju månader gamla spädbarnet och förpassades tillbaka till Libanon. Nu har
mannen presenterat nya skäl och begär att få asylansökan prövad igen. Trots
detta får inte hustrun och barnet återvända till Sverige. Familjens skäl
behandlas alltså inte tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder
för att förhindra att en praxis utvecklas där moder, fader och minderårigt barn
anses ha olika stark grund för att få stanna i Sverige?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:9 15 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:9</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:85 av Larz Johansson (c)
till finansministern om skillnaden mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 oktober 1985 jordbrukarnas och löntagarnas
inkomster;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-92.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande om frågor I ett svar på
ett brev från en grupp lantbrukare i Fjärdhundra har finansministern motiverat
den uteblivna skatterabatten till stora grupper i samhället på följande sätt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Att jordbrukare och andra grupper som inte tillhör
löntagarkollektivet inte fått någon skatterabatt anser jag vara helt logiskt.
De har inte som löntagarna gjort en uppoffring motsvarande den som
löntagarkollektivet gjort när man avstått från att ta ut så höga löneökningar
som företagens vinstnivå hade kunnat motivera,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning härav vill jag fråga
finansministern om han med detta menar att jordbrukarna kunnat tillskansa sig
större ökningar av sina arbetsinkomster än vad löntagarkollektivet kunnat uppnå
i sina avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:86 av Göran Ericsson (m) till justitieministern om
ökad trygghet på allmänna platser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt BRÅ fortsätter
brottsbalksbrotten att öka. Allvarligast är att våldsbrotten inte visar någon
avmattning och att även rånbrotten ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande gäller, att vart fjärde gatuvåldsbrott begås
inom en kvadratkilometers yta i Stockholms innerstad. Det måste vara möjligt
att genom övervakning förhindra många av dessa brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekomsten av våldsbrott, och inte minst ökningen av
denna brottskategori, skapar en betydande oro hos främst gamla och
handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste därför vara en grundläggande och central
rättstrygghetsfråga att förändra den rådande situationen så att människor,
gamla som unga, friska som sjuka, vågar beträda allmänna platser varje tid på
dygnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad avser justitieministern vidtaga
för åtgärder för att under den kommande treårsperioden öka tryggheten på
allmänna platser och därmed vända den utveckling som nu pågår?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Kammaren åtskildes kl 17.57.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUNE K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></p>
</div>
G9099prot_198586__9.pdf6220034pdfRiksdagens protokoll 1985/86:9 Tisdagen den 15 oktoberhttps://data.riksdagen.se/fil/E249AB99-EF26-4AC9-8795-909DB884CE6D