<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438295</hangar_id>
 <dok_id>G90988</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>88</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1985/86:88</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>88</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-02-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:23:04</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 17:12:15</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1985/86:88 Torsdagen den 27 februari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90988/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90988</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90988</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1985/86:88&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 27 februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 15.00&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Justerades protokollet för den 19 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§ Upplästes och lades fill handlingarna följande från valprövningsnämn­den
inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berättelse
om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att Mats
Lindberg (s), Umeå, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 1 mars
1986 sedan Lilly Hansson (s) avsagt sig sitt uppdrag. Till ersättare för
riksdagsledamöter har utsetts Rinaldo Karlsson, Skelleftehamn, Sven-Olof
Nordlund, Vännäsby, och Rolf Andersson, Mala (alla s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valprövningsnämnden
har vid sammanträde denna dag granskat bevisen och därvid funnit att de blivit
utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. Stockholm den 26 februari 1986
Stig Nordlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Sven-Georg Grahn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ett till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen föreslagit att
antalet suppleanter i utrikesutskottet skall utökas från 20 fill 21 och i
socialutskottet från 16 fill 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att antalet suppleanter i utrikesutskottet bestäms fill 21 och i
socialutskottet till 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll denna hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§ Meddelande om fyllnadsval&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
2 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får meddela att fyllnadsvalen fill utskotten kommer att ske vid sammanträdet
den 12 mars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information om rege­ringsbeslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §
Information om regeringsbeslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En förutsättning för att Sverige skall kunna
behålla sin ställning som en tekniskt högtstående industrination är att
fillgången till såväl kunskaper som en avancerad högteknologi säkerställs, I
viss mån kan beroendet av utländska leverantörer reduceras genom en stärkt
kompetens och kapacitet inom landet, Vikfiga delar av vår forsknings- och
industripoli-fik under senare år har också haft detta syfte. Det är dock svårt
för ett litet land som värt att bygga ut en egen forsknings- och
tillverkningskapacitet inom alla områden. Det är därför av stor vikt att den
svenska industrin kan fillförsäkras fortsatt tillgäng fill avancerad
högteknologi ufifrån. Detta utgör ett viktigt led i en politik för en
bibehållen konkurrenskraft och fortsatt ekonomisk tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av betydelse i detta sammanhang är den exportkontroll som
vissa avancerade industrinationer bedriver. Denna kontroll är omfattande och
inbegriper tillförseln av utländsk teknik även till svenska företag och
institutioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har lagsfiffning med långtgående restriktioner i
fråga om handel med krigsmateriel och kärnenergiutrustning. Några andra
generella stafliga förbud eller begränsningar när det gäller handel med teknik
finns inte och ligger inte heller i svenskt intresse. Däremot är det av ett
starkt svenskt intresse att vårt land inte utnyttjas för en sådan osund handel
som består i att svenskt territorium används för att kringgå andra länders
exportbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den skärpning av andra länders exportkontroll som ägt rum
under senare tid kan innebära en ökad risk för att ett neutralt land som
Sverige skall utnyttjas som genomgångsland för en sådan osund trafik. Denna
risk kan komma att öka genom att andra neutrala länder infört olika typer av
exportregleringar för att stävja detta slags operationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi bör därför vidta ätgärder för att förhindra sådan
handel som har sin grund i att Sverige kan utnyttjas som genomgångsland för
trafik som är illegal i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts frän försök att
kringgå andra länders exportbestämmelser och i syfte att förhindra att Sverige
kan utnyttjas som transitland för utländsk högteknik har regeringen i dag
beslutat om en förordning med bestämmelser som förbjuder viss utförsel av
sådana varor. Denna reglering fär självfallet inte leda fill att den seriösa
handeln med avancerad teknik störs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut innebär att utländska varor pä
högteknologiområdet som är underkastade exportrestriktioner i
tillverkningslandet inte får föras ut ur Sverige om inte tillstånd från
tillverkningslandet kan företes. Endast utländska varor omfattas av
regleringen. Detta innebär att bearbetade produkter eller komponenter som ingår
:i varor som framställs i Sverige inte omfattas av bestämmelserna. Det blir
tullens uppgift att kontrollera att regleringarna efterlevs. Förordningen
träder i kraft den 1 juni i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4
BJÖRN MOLIN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker det är värdefullt att statsrådet
Hellström har begagnat sig av sin möjlighet att låta riksdagen ta del av det
beslut som regeringen i dag har fattat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker också aff det är naturligt att Sverige, i
likhet med en hel del andra länder, på det här sättet förhindrar att vårt land
används som genomgångsland för vissa högfeknologiska produkter. Jag hoppas att
det här beslutet från regeringens sida innebär att man skall tillämpa ungefär
samma förfarande som i ett antal andra europeiska länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill vidare uttrycka förhoppningen att detta inte
innebär att vi från svensk sida ger något bidrag till allmänt sett ökade
restrikfioner när det gäller handeln med högteknologiska produkter. Det skulle
självfallet ur svensk synpunkt vara en stor nackdel om vi fick en allmänt sett
mera protektionistisk utveckling när det gäller högteknologi. Det ligger alltså
i Sveriges intresse att motverka en sådan utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88
27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Otn hanteringen av gif­tigfenol vid Kema Nobels fabrik i
Stock­vik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag delar det synsätt som Björn Molin just
har gett uttryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller nu en förhållandevis begränsad förordning som
tar sikte på aff hindra transitering genom Sverige av sådana varor som är
förbjudna för utförsel från ett land till vissa andra länder. Den drabbar som
sagt däremot inte det stora flödet av seriös handel med t, ex, import av
komponenter som gär in till svensk industri för tillverkning av
exportprodukter. Förordningen tar alltså sikte på att Sverige inte skall kunna
utnyttjas för transitering och sådan osund handel som är förbjuden i andra
länders lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Svar på fråga 1985/86:397 om hanteringen av giftig
fenol vid Kema Nobels fabrik i Stockvik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 6 Statsrådet INGVAR CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sven Henricsson har frågat om jag har för
avsikt att undersöka dels de närmare omständigheterna kring ett cisternhaveri
vid Stockviksverken, dels Kema Nobels hantering av de stora mängder fenol som
används i företagets produkfion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten vid Stockviksverken innefattar fillverkning
av ett stort antal kemiska produkter i ett fiotal olika fabriksanläggningar.
Verksamheten har prövats enligt miljöskyddslagen av koncessionsnämnden för
miljöskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det cisternhaveri som inträffade den 19 februari 1986
bedömdes till en början ha endast lokala effekter. Först dagen därpå upptäcktes
höga fenolhalter i prover på avloppsvattnet i Essviks reningsverk. Den
biologiska reningen i avloppsreningsverket bedömdes inte längre fungera, och
beslut logs den 21 februari om att stänga reningsverket tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det inträffade haveriet mäste bedömas som allvarligt frän
miljöskyddssyn­punkt.  Länsstyrelsen har därför med stöd av
tillsynsbestämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=118 height=66&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  hanteringen av gif­tigfenol vid Kema Nobels fabrik i Stock­vik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 miljöskyddslagen förelagt bolaget att utföra ett omfattande
sanerings- och 27 februari 1986 kontrollprogram för att eliminera uppkomna
olägenheter. Bolaget har även förelagts att föreslå åtgärder som förhindrar en
upprepning av händelsen. Sedan bolaget redovisat de åtgärder som avses med föreläggandet
ankommer det pä naturvärdsverket och länsstyrelsen att ta ställning till de
eventuella ytterligare åtgärder som kan krävas vid Kema Nobels fabrik i
Stockvik. Jag förutsätter att de båda myndigheterna noggrant bevakar ' frågan,
särskilt mot bakgrund av att det nu inträffade haveriet föregåtts av miljö- och
driftsproblem under fidigare år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 SVEN HENRICSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar miljöministern för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sundsvallsområdet ligger under hårt tryck när det gäller
miljön. Det är bäde kemisk industri och massaindustri som pressar på. Vi har
vant oss vid problem när det gäller luft och vatten. Det är utsläppen som är
bekymmer­samma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu handlar det om fenol. Det ingår i Kema Nobel-företaget
Cascos tillverkningsprocess och är klassat som gift. Det har dödskallemärkts av
arbetarskyddsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid det aktuella fillfället fick de anställda vid
kommunens reningsverk bege sig fill sjukhus. De fick huvudvärk samt ont i
munhåla och svalg. Fenol kan också ge frätsär, om det droppas på huden, liksom
ögonskador,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan inte - utan att det blir en kraftig förorening -
släppa ut fenol tonvis i det omkringliggande vattnet. Det är fråga om Ljungans
utlopp. En tusendels milligram fenol per liter vatten gör vattnet odrickbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bra att naturvårdsverket och länsstyrelsen skall
aktiveras i strävandena att bevaka det här fallet. Det är lugnande aff höra att
sådana åtgärder vidtas. Men man mäste ändå fråga sig: Hur kan det finnas
bestämmelser som fillåter att en avloppsbrunn kan placeras infill ett
tappställe där man som i detta fall kan tappa 50 ton fenol? Avloppsbrunnen går
ju till det allmänna avloppsnätet och innebär klart en risk för förore­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den information som lämnats frän företaget framhålls att
det var tur att det var kallt den aktuella dagen - hade det varit varmt hade
skadorna blivit ännu större. Jag skulle vilja säga att Stockvikverkens
placering vid Ljungans utlopp innebär en tankeställare. Vi har kunnat notera
rapporter om t, ex, skador på fisk uppströms Ljungans utlopp. Det är något som
borde bevakas i det här sammanhanget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 8 Statsrådet INGVAR CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom också jag bedömer detta som en
allvarlig händelse har jag informerat mig om den fortsatta utvecklingen. Jag
har därvid kunnat inhämta information om att företaget nu följer de krav på
kostnadskrävande åtgärder som förelagts dem och att de åtgärder som har
bestämts också ger effekt. De sista mätningarna i recipienten har gett vid
handen att inga påvisbara halter av fenol finns kvar. Det lär dock dröja
ytterligare en månad innan reningsverkets biologiska rening kan tas i bruk. Det
är givetvis därför som vi måste se till att sådana här händelser kan undvikas i
fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 9
SVEN HENRICSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag noterar att miljöministern är inställd på
aff med hjälp av alla goda krafter komma i ett läge där vi kan undvika en
upprepning av det inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om att det infe är första gången som just
dessa industrier figurerat i debatten om miljön. Det hände bara för något år
sedan att deras stora avloppstipp uppmärksammades. Man kunde iaktta att genom
denna fipp, som innehöll allehanda restprodukter, rann det en underström av
vatten ner i Ljungan via en bäck. Det är också eff exempel på att det finns all
anledning att vara skärpt när det gäller att uppmärksamma just denna indusfri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om användningen av vissa investerings­fondsmedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Svar på fråga 1985/86:385 om användningen av vissa
investeringsfondsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Börje Hörnlunds fråga fill industriministern
öm Volvos och Saab-Scanias tillstånd att utnyttja investeringsfonder har
överlämnats fill mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut beträffande Volvo gäller investeringar
i Uddevalla, Göteborg, Skövde, Köping, Lindesberg och Olofström, Uddevalla och
Olofström är s, k, fillfälliga stödområden. Vissa delar av Lindesbergs kommun
tillhör stödområdet, Volvos investering görs dock i en annan del av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutet beträffande Saab-Scania gäller investeringar i
Malmö och ett tjugotal andra orter i Sverige, Till dessa orter hör Kramfors,
Luleå, Skellefteå, Säffle och Åmål, vilka alla fillhör stödområdet, och
Kristine­hamn, som är tillfälligt stödområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya bilfabrikerna i Uddevalla och Malmö har
kostnadsberäknats till 1 800 resp, 3 000 milj. kr. Utgifterna för Volvos
investering i Olofsfröm har beräknats till 830 milj, kr. och för Saab-Scanias
investeringar i Kramfors, Luleå, Skellefteå, Säffle, Åmål och Kristinehamn fill
sammanlagt ungefär 500 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 BÖRJE HÖRNLUND (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att fä tacka finansministern för svaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 miljarder fill investeringar är mycket pengar. Till
stödområdet, som är i störst behov av nya investeringar och nya jobb, går
tyvärr infe så mycket. Av svaret kan utläsas att ungefär 2 % av denna stora
summa satsas i det egentliga stödområdet, eller i tre femtedelar av vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På Strängs tid, mitt i den period dä flyttlasspolitiken
var som värst, myntades begreppet: En liten rännil måste få gå tillbaka, 2 % är
mindre än en liten rännil. Jag beklagar att det är på detta sätt, för nu sker
fakfiskt utflyttningen från stödområdena snabbare än pä 1960-falef,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
fråga finansministern: Förekom det någon diskussion om eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ställde finansministern några krav
pä att större belopp skulle investeras inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stödområdena?
Ett belopp på 5 miljarder skulle vara mycket skäligt, när nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    ..  j   j       I    /•..&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Volvo och Saab fick så enormt goda
villkor i samband med lokaliseringarna&lt;br&gt;
Om ändrade regler for&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,        .r.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till Malmö och Göteborg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunala
avgifter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och skatter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 12
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hoppas att Börje Hörnlund är medveten om
att det här är fråga om var företagen skall använda sina egna pengar. Det är
alltså infe 25 miljarder av statens eller någon annans pengar, utan det är
företagens egna pengar. Av denna summa satsar företagen mycket stora belopp på
de orter som stod inför synnerligen allvarliga sysselsättningssvårighefer, dvs,
Udde­valla och Malmö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det värde som rätten att utnyttja vissa
investeringsfondsmedel represente­rar för företagen är högst ovisst, beroende
på hur investeringsfonderna kommer att hanteras framöver. Antag att regeringen
under de kommande åren skulle frisläppa investeringsfonderna! Dä är de nu
aktuella besluten inte värda ett dugg, sett från skatfesynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På Börje Hörnlunds fråga är svaret ja. Det ställdes
ytterligare krav, men vi kan inte tvinga företag att utföra investeringar som
de infe har projekt till,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker att landets regering och
finansminister bör ha den tyngden i förhållande fill Volvo och Saab att man i
samband med en sådan här stor affär - där regeringen såväl frisläpper
investeringsfondsmedel som ger direkta lokaliseringsbidrag och det i båda
fallen är fråga om en rätt uppseendeväckande skatfehistoria - borde ha kunnat
ställa väsentligt härdare krav på att en större andel av pengarna skulle satsas
i stödområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Svar på fråga 1985/86:382 om ändrade regler för
kommunala avgifter och skatter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 14 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Filip Fridolfsson har frågat mig om jag är
beredd att lämna förslag om ändring av de statliga regler som i dag hindrar en
kommunal avgifts- och skattepolitik som kan kompensera kommunen för effekterna
av den statliga ufgiftsätstramningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som staten vidtar i de ekonomiska relationerna
till kommun­sektorn för 1987 skall ses mot bakgrund av det av allt att döma
mycket gynnsamma ekonomiska läget i kommunsektorn och en utveckling av denna
sektor som är förenlig med en utveckling mot balans i samhällsekonomin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
finansplanen angav jag att omfattningen av de åtgärder som behöver&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vidtas
mäste avvägas mot kommunsektorns ekonomiska situation, så aff de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan ske
inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck, samt att taxe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
avgiftshöjningar bör ske med stor återhållsamhet. Jag anförde vidare att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en aktiv omprövning och
effektivisering av befintliga verksamheter, kombi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nerad med
en minskad statlig styrning som ger kommunerna möjlighet att lättare anpassa
sina verksamheter till lokala förhållanden bör medverka till att den kommunala
verksamheten utvecklas inom det givna samhällsekono­miska utrymmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sädana åtgärder har redan vidtagits från statens sida, och
eff omfattande arbete pågår för att ytterligare öka den kommunala
rörelsefriheten, I det pågående frikommunsförsöket har berörda kommuners
önskemål i stor utsträckning kunnat tillmötesgås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de i Stockholm aktualiserade förslagen om
nya avgifter på olika områden som främst avses tas ut av näringslivet vittnar
defta om den stora vikt som finansborgarrådet tillmäter de för medborgarna
centrala kommunala verksamheterna. Nu finns det efter vad jag försfät( ännu
inte några mer färdigutredda förslag framme, varför jag i dagsläget inte vill
göra några närmare kommentarer. Allmänt ställer jag mig tveksam till att man
skulle kunna få några mer avsevärda inkomstförstärkningar i den kommuna­la
verksamheten via nya avgifter. Det hindrar dock inte att det kan finnas områden
där en avgiftsbeläggning kan vara befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ändrade regler för kommunala avgifter och skatter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 15 FILIP FRIDOLFSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tackar
finansministern för svaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;John-Olle Persson, Stockholms finansborgarråd, gjorde
häromveckan ett mycket uppmärksammat och kritiserat utspel. Han ville
avgiftsbelägga en rad tjänster - bl, a, skulle biltrafiken in till staden
drabbas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ett mycket försiktigt svar som finansministern ger.
Det märks att det är en kär partikamrat som skall sättas på plats. Här är det
nämligen fråga om ett sabotage mot den av finansministern eftersträvade
åtstramningen på det kommunala planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag bedömer ändå svaret så, att finansministern infe vill
gå John-Olle Persson till mötes, I realiteten gör man i stadshuset en
kringgående rörelse, när man vill införa nya punktskatter. Jag tycker att man
kan beteckna svaret så, att finansministern far John-Olle Persson i örat. Det
är bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det svar som finansministern har givit mig här kommer
omedelbart att registreras i stadshuset, som ligger bara ett stenkast härifrån.
Men jag undrar om det blir känt ute i landet, där missnöje råder med
finansministerns åtstramningspolifik. Smittorisken är stor, och det kan bli så
att man börjar &amp;quot;följa John&amp;quot;, som leken så träffande kallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja ställa en fråga:
Är inte finansministern orolig för att åtstramningspolitiken pä det kommunala
planet torpederas av den avgifts­modell som de socialdemokratiska
stadshuspolitikerna vill ha? Finansminis­tern måste ändå se det som ganska
oroande att man flaggar med en sådan här avgiffspolitik, öppet och oförfärat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 16
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom John-Olle Persson möjligen kan nås
av innehållet i det här meningsutbytet vill jag göra klart att jag infe tar
honom vare sig i örat eller i någon annan kroppsdel, Jag anser att Stockholms
kommun har full rätt att pröva huruvida det, om det inte är till men för
medborgarna i kommunen, kan införas avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den oro man kan hysa för
utvecklingen på det kommunala området gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=119 height=66&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  beräkningen av underlaget för tilläggs­belopp vid uträkningen av statlig
  inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:-93.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 februari 1986 definitivt inte
att kommunerna kan komma att genomföra en lång rad avgiftshöjningar. Jag tror
att kommunerna i det här läget kommer att försöka anpassa verksamheten till de
ekonomiska villkor som gäller. Och det är trots allt så att de ekonomiska
villkoren för flertalet kommuner är goda bäde för 1987 och för 1988,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17 FILIP FRIDOLFSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar hur finansministern skulle ha talat om det hade
varit borgerligt flertal i stadshuset. Då hade det nog varit ett annat tonläge.
Den avgiftshöjning som man har sagt sig önska pareras icke med någon
skattesänkning. Bakvägen vill man bredda den kommunala skattebasen, och det är
det som är oroande. Jag tror att finansministern tycker att det var ganska bra
att jag ställde den här frågan, eftersom finansministern då i alla fall fick
säga att han är tveksam till att man förfar pä detta sätt. Det här är, som
sagt, mycket oroande, men jag fick i alla fall finansministerns ord på att han
är tveksam om det riktiga i metoden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Svar på fråga 1985/86:398 om beräkningen av underlaget
för tilläggsbelopp vid uträkningen av statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 18 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Alltsedan särbeskattning av makars
A-inkomster infördes har gällt att underskoffsavdrag, liksom andra allmänna
avdrag, i första hand avräknas frän A-inkomst, Någon förändring i detta
avseende har inte skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätten fill kvittning mellan villaunderskotf och
kapitalinkomst vid beräk­ning av tilläggsbelopp påverkar inte uppdelningen i A-
och B-inkomst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att reglerna pä området infe är
lättillgängliga. Inom finansdepartementet prövas fortlöpande möjligheterna att
uppnå förenk­lingar i regelsystemet. Det gäller också de regler som Björn von
der Esch far upp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 BJÖRN VON DER ESCH (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka finansministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra stycket, om rätten till kvittning, har det gjorts
ett direkt tankefel, eftersom det är uppdelningen i A- och B-inkomsf som
påverkar kvittningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som min fråga handlar om berör infe några enstaka
skattebetalare&lt;br&gt;
utan hundratusenfals makar som äger ett egnahem. För att de skall kunna&lt;br&gt;
räkna ut sin skatt krävs att de kan skilja mellan A- och B-inkomsf,&lt;br&gt;
A-underlag och B-underlag, grundbelopp, tillväxtbelopp, underlag för&lt;br&gt;
grundbelopp, underlag för tilläggsbelopp, brytpunkt och proportionering.&lt;br&gt;
Lyckas de få rätsida på dessa begrepp, vilket riksskatteverket inte har fått,&lt;br&gt;
och kan räkna ut sin skaft, stämmer likväl ofta inte det belopp som de fär fram&lt;br&gt;
med det som står på skattsedeln. Orsaken till att beloppet inte stämmer kan&lt;br&gt;
12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattemyndigheterna numera ofta inte
upplysa om. Man hänvisar till datorn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och säger
att det inte gär aff räkna ut beloppet för hand. Datorn räknar förvisso rätt,
men matas den med felaktiga uppgifter blir det fel. Den skattskyldige har då
bara att betala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt skattesystem är pä väg att bryta samman, eftersom
varken allmänhe­ten eller myndigheterna kan hantera lagstiftningen längre. Det
andra stycket i finansministerns svar är ju ett tydligt bevis pä hur lätt det
blir fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt flera insiktsfulla bedömare är ense om att det kommer
att braka ihop, men före sammanbrottet kommer många medborgare att råka i
förtvivlade situationer bara därför att de inte begriper lagarna. Dagens
skaftetabeller är inte mer värda för den enskilde än en jordglob för en orienterare.
Finansministern sade i kammaren i går: Vad denna riksdag än kan kosta på sig,
den kan inte kosta pä sig att lura svenska folket. Jag instämmer till fullo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skärpt beskattning av förmåner vid för­värv av
konvertibla skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Svar på fråga 1985/86:405 om skärpt beskattning av
förmåner vid förvärv av konvertibla skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 Finansminister KJELL-OLOF FELDT;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Mitt svar till Lennart
Pettersson är följande. Den s,k, Leo-kommissionen är oförhindrad att behandla
de skattemässiga aspekterna av de åsyftade förvärven av konvertibla skuldebrev,
I avvaktan på att kommissionen redovisar resultatet av sitt arbete är det inte
påkallat aff i annan ordning utreda hithörande beskaffningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
21 LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber att fä
tacka finansministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den senaste tiden har det stått en hel del i
tidningarna om hur konvertibla skuldebrev har använts av företagsledare och
styrelseledamöter för att ge sig själva otillbörliga förmåner. Framför allt har
det i debatten skrivits om hur man skott sig på de mindre aktieägarnas
bekostnad. Konvertibla skuldebrev innebär ju i korthet att man lånar uf pengar
till ett företag mot att man senare till en på förhand överenskommen kurs får
rätt att omvandla lånet fill akfier i företaget. Om man inte vill utnyttja
konverte­ringsrätten, återbetalas lånet. Genom att sätta konverteringskursen
lågt och genom att ge dem som man vill gynna - bl, a, sig själv - rätt att
teckna stora konverteringslån kan man tjäna mycket pengar helt riskfritt. Det
visar flera exempel. Om villkoren är lämpligt utformade, kan man alltså
tillskansa sig en större andel av företagets framtida fillväxt och förmögenhet
än man har rätt till. Det sker då på övriga aktieägares bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta, herr talman, är den börsetiska sidan av saken. Den
frågan tas förhoppningsvis upp fullt uf av den av regeringen tillsatta
Leo-kommissio­nen, Men de konvertibla skuldebreven har också en skattemässig
sida. De förmåner som man på defta sätt skaffar sig är ju att betrakta som ett
tillskott till sfyrelsearvoden eller vederlag. De är dock'helt skattefria. Jag
hävdar att konvertibler alltmer utnyttjas som en ren skatteflykt. Det framgår
inte minst av den artikel i detta sammanhang som fanns i tidningen
Affärsvärlden förra veckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om modernisering av hemvärnets handeld­vapen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lämpligt utformade konvertibler kan alltså
näringslivefs män på ett enkelt sätt bygga upp personliga förmögenheter. Det
gäller då medel som är obeskattade men som borde vara beskattade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag uppfattar finansministerns svar som ett i varje fall
indirekt löfte om att Leo-kommissionen kommer att titta på dessa frågor. Den är
alltså inte förhindrad att beakta de skattemässiga aspekterna i detta
sammanhang. Jag tror att det är viktigt att man gör det. Det är dock infe
säkert att problemen löses enbart genom att den börsetiska frågan klaras ut.
Det kan ju mycket väl bli så, att styrelse och aktieägare ingäroheliga
allianser-pä skattebetalarnas bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Svar på fråga 1985/86:402 om modernisering av
hemvärnets handeldvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 22 Försvarsminister ROINE CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat om jag är
beredd att medverka till att hemvärnefs handeldvapen moderniseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemvärnet har väsentliga uppgifter inom totalförsvaret och
skall utrustas så, aff det kan fullgöra sina uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande handeldvapen har redan i dag gevär m/96
(Mauser) delvis ersatts med automatkarbiner (AK 4) och kulsprutepistoler (kpist
m/45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ny automatkarbin (AK 5) tillförs armén under en
tioårsperiod, vilket innebär att automatkarbin (AK 4) tillförs hemvärnet i
ungefär samma takt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den framtida utvecklingen av bl. a.
hemvärnets utrustning och beväpning torde bli beroende av 1987 års
försvarsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23
STEN ANDERSSON i Malmö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar statsrådet för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots de uppgifter som här lämnats är det faktiskt på det
viset att mer än 50 % av våra hemvärnsmän är beväpnade med ett gevär som i dag
firar 90-årsjubileum. Om det finns något område där utvecklingen har gått
mycket snabbt, är det - tyvärr - vapenomrädet. Vad statsrådet här säger är
korrekt, nämligen att hemvärnet har mycket viktiga uppgifter. Som det nu är
kommer det i många fall att bli så. att hemvärnet får ta första stöten om det
inträffar som vi inte vill skall inträffa. De förband som man i sä fall kommer
att möta är verkligen kvalificerat beväpnade. Därför kan jag infe undgå att
säga att förhållandena får mig att tänka pä uttrycket att skjuta pä sittande
fågel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drygt 50 000 svenska hemvärnsmän är ju, som sagt,
utrustade med en bössa som i dag fyller 90 år. Jag tycker därför att man borde
försöka få till stånd en annan prioritering. Även i andra avseenden borde
hemvärnet förvisso få en bättre utrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang har jag även kommit i kontakt med en
annan gren av försvaret, nämligen med våra lottor. Dessa anses i dag vara s. k.
kombattan­ter. Men de har ingen beväpning. Min fråga till statsrådet blir
därför: Kommer statsrådet att medverka fill att våra drygt 20 000 lottor snabbt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommer att få en sådan utbildning och sådana vapen aff de
kan fungera som     Prot. 1985/86:88&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;eff försvar?&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
bättre skogsvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 § Svar på fråga 1985/86:348 om bättre skogsvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jan Fransson har frågat om jag tänker vidta
åtgärder för att stimulera en bättre skogsvård och få till stånd en ökad
avverkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När skogsindustrin för några är sedan hade problem med
virkesförsörj­ningen och regeringen planerade att vidta åtgärder fick jag från
företrädare för skogsbruket och skogsindustrin skriftliga försäkringar om att
liknande problem i fortsättningen skulle lösas av parterna själva. Samtidigt
infördes en minimiavverkningsskyldighet i skogsvårdslagen avsedd aff fillämpas
mot de helt passiva skogsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan rapporter kommit om försörjningssvårigheter främst
för sågverk i södra Sverige har industriministern och jag nyligen tagit
initiafiv till samtal med skogsbranschens företrädare. Dessa redovisade då sina
planer på åtgärder i det kortare perspektivet och sin syn på vad statsmakterna
borde göra. Jag har därvid erinrat om tidigare avgivna löften från näringens
sida och att det i första hand är virkesmarknadens parter som måste ta ansvaret
för att virkesförsörjningen skall fungera. Ytterligare samtal skall ske.
Överlägg­ningar har också ägt rum med företrädarna för de fackliga
organisationerna som uttalat sin oro för en hotande virkesbrist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsnäringen har en utomordentligt stor betydelse för
landets ekonomi, sysselsättning och regionala utveckling. Regeringen kan därför
inte låta bli att ingripa om skogsnäringen drabbas av svårigheter på grund av
att virkesförsörjningen inte fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skogsvården har jag i
likhet med Jan Fransson noterat de förbättringar som har skett under de senaste
åren. Det är eff resultat dels av skogsägarnas ökade insikt om nödvändigheten
av en god skogsvård, dels av skogsvårdsstyrelsernas information och rådgivning
om skogsvårdsåtgärder. Jag anser det angeläget att skogsvårdsstyrelserna
prioriterar dessa insatser även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
25 JAN FRANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tackar
jordbruksministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är ställd mot bakgrund av den oro som finns för att
framför allt sågverken inte får fram det virke ur skogen som behövs för att
hålla verksamheten i gång. Det finns även tecken på en minskande aktivitet inom
skogsvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tvivlar inte på att jordbruksministern följer
utvecklingen, och det är viktigt aff skogsbranschens eget ansvar betonas. Alla
som äger skog har ett ansvar. De flesta skogsägare har också godkänt den nya
skogspolitiken på 1980-talet. men alla gör det tyvärr infe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gör
man då åt dessa passiva skogsägare? Samhället kan inte, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om bättre skogsvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jordbruksministern
säger, underlåta att ingripa. Även jag tror att avverk­ningsreglerna i
skogsvärdslagen, räft hanterade, kan bli ett verksamt medel för att få fram
mera virke, men det förutsätter att skogsvårdsorganisationen får de resurser
som behövs för detta. De neddragningar av bidrag och anslag som nu föreslås
verkar infe i gynnsam riktning. Andra medel som hittills har ökat åtgärderna i
skogen är de översiktliga inventeringarna av skogsbruks­planläggningen. Även
här tvingas nu skogsvårdsorganisationen att dra ner på verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller skogsvärden har, som jordbruksministern
säger, skogsägar­na i stor utsträckning svarat upp mot skogsvårdsstyrelsernas
rådgivning och informafion, och det är glädjande. Det finns emellertid även här
tecken pä avtagande aktivitet. I Götaland minskar röjningarna, och när stödet
nu kraftigt dras ner inom stödområdet finns det risk för att skogsvården
försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot denna bakgrund som man frågar sig om vår
regering tvekar att fullfölja den skogspolitik som hittills har varit
framgångsrik. Jag vill gärna att jordbruksministern ger sin syn på detta och
förhoppningsvis skingrar farhågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 26 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är medveten om att skogsvärdsstyrelsernas
resurser har krympt, bl, a, beroende pä omläggningen av
arbetsmarknadspolitiken. Dels vill jag säga att det är klart att
skogsvårdsåtgärder skall kunna utföras också av skogsägarna utan statsbidrag,
dvs, på grund av det ansvar de mäste ta i detta sammanhang och för att tillämpa
skogsvårdslagen pä ett riktigt sätt. Dels måste naturligtvis också skogsvårdsstyrelserna
arbeta för att inom organisationen åstadkomma den typ av rationaliseringar som
gör det möjligt för att oss att prioritera resurserna, så att vi kan utnyttja
dem på bästa vis. Jag vet att det frän skogsstyrelsens sida pågår ett mycket
ambitiöst arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som svar på den sista delen av Jan Franssons fråga vill
jag klart deklarera att regeringen självfallet inser betydelsen av både en
aktiv skogspolitik och aktiva insatser för skogsvärd, och vi kommer att handla
efter den insikten även i fortsättningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 JAN FRANSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talma'n! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även jag anser att det mesta inom skogsvården skall ske
utan statsbidrag. Jag vill ändå erinra om att vi i Sverige alltsedan
1900-talefs början satsat statliga resurser för att stimulera långsiktigt
verkande skogs-vårdsätgärder. Detta stöd har i första hand satts in för att få
så sådana åtgärder utförda som annars skulle upplevas som oskäligt betungande
av den enskilde skogsägaren. På liknande sätt har staten i de flesta
skogsländer stött skogsbruket, Alla länder runt om oss ökar faktiskt stödet
till skogsbruket, medan vi här för en diskussion om att kanske minska det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas att jordbruksministern
och jag ändå kan vara överens om aff det är viktigt att vi bibehåller det
ekonomiska stödet som ett medel för att förverkliga vår skogspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §
Svar på fråga 1985/86:395 om en industriell satsning i Blekinge&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 28 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karl-Anders Petersson har frågat mig om när man kan
förvänta en industriell satsning i Blekinge,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är väl medveten om den besvärliga situationen som
råder på arbetsmarknaden i Blekinge och som har lett till en ogynnsam
befolkningsut­veckling under senare år. Det är också mot den bakgrunden som
regeringen har behandlat välgrundade projekt i länet generöst i fråga om
lokaliserings­stöd. Härigenom har betydande investeringar kunnat genomföras vid
bl, a, Volvo-Olofströmsverken, Blackstone AB i Sölvesborg, Kockums Gjuteri AB
och Tarkett AB i Ronneby, Dessa insatser beräknas ha gett ca 440 nya
arbetsfillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har också lämnat stöd till etableringen av
Elekfronikcentrum i Svängsta och Verkstadstekniskt centrum i Karlskrona, Genom
dessa insatser kommer länet att vara bättre rustat i fråga om teknik- och
kunskapssprid­ning. Jag är dock medveten om att ytterligare insatser måste
göras för att förnya och bredda näringslivet i Blekinge, Men detta är inte bara
en fråga för statsmakterna. Det privata och kooperativa näringslivet, regionala
myn­digheter och sammanslutningar har också ett ansvar i detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en industriell sats­ning i Blekinge&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
KARL-ANDERS PETERSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar industriministern för svaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blekinge är det län som den senaste tioårsperioden haft
den största utflyttningen: 2,4 % av Blekinges befolkning 1975 har flyttat från
länet. Det är t, o, m, någon tiondels procent högre än utflyttningen frän
Norrbotten, Den totala befolkningsminskningen för Blekinges vidkommande var 4,4
% mellan 1975 och 1985, vilket motsvarar 4 500 invånare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anledningen till denna negativa utveckling för länet är
att vi förlorat en massa arbetstillfällen såväl inom den statliga sektorn som
inom den privata.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt fler ungdomar tvingas flytta från Blekinge för att få
ett jobb. Det finns inte utbildningsmöjligheter eller arbete inom länet. Vi
räknar med att en tredjedel av ungdomarna i åldern 20-25 år av dessa skäl
tvingas flytta från länet, 25 % av de ungdomar som stannar kvar är arbetslösa
eller beroende av samhällets insatser för sin sysselsättning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blekinge är verkligen i behov av en regionalpolitisk
satsning från regeringens sida, och blekingarna är facksamma för ett
&amp;quot;Malmöpaket&amp;quot; till länet. Ett sådant ställde ju industriministern i
utsikt i en radiointervju i Malmö för någon vecka sedan. Jag läste också i
Veckans Affärer i går om en Blekingesatsning, Där sfär att industriministern nu
är beredd att ge företag som vill etablera sig i Blekinge
&amp;quot;Uddevalla/Malmö-villkor&amp;quot;, dvs, lokalise­ringsstöd och möjlighet att
i förtid ta pengar i anspråk frän investeringsfon­derna. Det låter ju bra, men
vi blekingar som under två tre år sett den ena Blekingedelegationen efter den
andra med landshövding och kommunalråd i täten - alla socialdemokrater - resa
till industridepartementet för aff få stöd, är nu litet misstänksamma, Alla de
här delegationerna har nämligen kommit hem och meddelat att industriministern
ställt sig mycket positiv till deras önskemål, men så mycket mera har inte
hänt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1985/86:88-92&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en industriell sats­ning i Blekinge&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför vill jag fråga industriministern vad hans
förståelse för Blekinge konkret innebär utöver riksdagens tidigare beslut om
att Blekinge skall få en generös behandling trots att länet inte räknas till
stödområdena. Gäller stödet generellt för alla företag som vill investera i
Blekinge?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 30 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om Karl-Anders Petersson följer utvecklingen i Blekinge
måste han ändå vara medveten om att regeringen har visat en positiv inställning
till Blekinge och att också ett flertal ätgärder har vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under budgetåret 1984/85 erhöll Blekinge väsenfligt högre
belopp i form av lokaliseringsstöd räknat per invånare än något annat län
utanför stödområdet. Detta visar att regeringen tar situationen i Blekinge på
allvar och att en medveten satsning på att utveckla länets industri har skett.
Förslag till flera av de projekt i Blekinge till vilka regeringen har beviljat
regionalpo­litiskt stöd har arbetats fram i samverkan mellan näringslivet,
kommunerna och regionala myndigheter. Defta innebär aff projekten har haft en
bred förankring, vilket är en viktig förutsättning för deras framtida
utveckling. Vi har ett antal projekt som vi bearbetar i industridepartementet,
och det visar att regeringen även i fortsättningen kommer att medverka med stöd
till ekonomiskt välgrundade projekt i Blekinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 KARL-ANDERS PETERSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Volvoetableringen gick ju till Uddevalla, och
Saabetable-ringen fill Malmö. Fler bilindusfriefableringar lär det väl inte bli
tal om. Havsfiskelaboraforief, som var utlovat till Karlskrona, lämnade man i
samband med Uddevallapaketet till Uddevalla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu vill jag fråga: Hur mänga miljoner har
industriministern reserverat för Blekinge? Skall det motsvara satsningarna i
Malmö och Uddevalla, sä bör det väl röra sig om ungefär 500 milj. kr. som vi
skulle kunna få i eff Blekingepaket. Kan vi räkna med stöd till vissa
länsspecialiteter såsom fiske, livsmedelsindustri, t. ex. Stärkelsen och .AKO
som vi har motionerat om och som har framgångsrik forskning inom biotekniken
att peka på? Turismen är en näring som vi gärna vill ha stöd till. Kommer
järnvägen Karlskrona-Malmö att rustas upp fill elekfrifieringsstandard? Medel
för detta ändamål upphörde efter 1982 trots att socialdemokraterna i Blekinge i
valrörelsen 1982 lovade fortsatt upprustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 32 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr falman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egenfligen är Karl-Anders Petersson en dålig representant
för Blekinge, eftersom han hela fiden bara ser det negafiva och infe kan fästa
uppmärksamheten pä att det har skett satsningar från regeringens sida i
Blekinge. De satsningarna, som har skett på teknik och utveckling, på nya
företag med lokaliseringsstöd, verkar Karl-Anders Petersson helt bortse frän.
Han kunde ha lagt till många sädana exempel. Överenskommelsen mellan regeringen
och Ericssonkoncernen om investeringar utanför Erics­sons ordinarie
investeringsprogram tillförsäkrade Blekinge 225 arbetsfillfäl­len mera än vad
som annars hade blivit fallet. Det är alltså enbart en dumhet att fortsätta att
förneka att regeringen har gjort och gör insatser för Blekinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 33
KARL-ANDERS PETERSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om jag är en bra eller dålig representant för
Blekinge, det överlåter jag åt väljarna att avgöra. Men det är för oss i dag en
livsfråga att fä ett stöd för aff ta oss ur en ond cirkel. Vi har en kraftig
åderlåtning av invånarantalet, vilket medför ökade skatter, som i sin tur ger
svårigheter för nyetablering inom näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag försöker att i andra sammanhang vara mycket positiv,
det försäkrar jag industriministern, men jag tror infe det är de sidorna som
jag vid detta fillfälle mest bör framhäva. Kanske har vi från Blekinge varit
alltför tacksamma och alltför länge stått med mössan i handen. Kanske har vi
inte gjort vår röst hörd tillräckligt för att industriministern skulle reagera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ombefolkningsut-. vecklingen i Dalsland&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Svar på fråga 1985/86:404 om befolkningsutvecklingen
i Dalsland&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 34 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingvar Karlsson i Bengtsfors har frågat mig vilka åtgärder
regeringen ämnar vidta för att förhindra en fortsatt utflyttning från Dalsland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till frågan är, såvitt jag förstår, det
uttalande jag gjorde vid mitt besök nyligen i Älvsborgs län. Jag tiWåt mig dä
uttrycka min glädje över de positiva effekter regeringens ekonomiska politik
medfört för länet som helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är dock medveten om att utvecklingen inte är lika
positiv i alla delar av länet och att Dalsland infe har samma expansionskraft
som exempelvis Trollhätteregionen. Det är också anledningen till att Dals-Ed,
Bengtsfors och Åmål har inplacerats i stödområdet. Regionalpolitiskt stöd har
här beviljats flera företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare innebär länsstyrelsens regionalpolitiska mål för
länet bl. a. att sysselsättningsskapande insatser i Dalsland, särskilt den
norra delen, priori­teras. Länsstyrelsen disponerar 10,5 milj. kr. för
regionala utvecklingsinsat­ser under innevarande budgetår. Medel för sädana
insatser fördelas till länen efter de regionalpolitiska problemens
svårighetsgrad. Det ankommer sedan pä länsstyrelsen att prioritera användningen
av dessa resurser inom länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan januari 1984 arbetar utvecklingsfonden med
uppsökande verksam­het och med särskilda insatser riktade till företagen i
Dalsland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen är således medveten om
situafionen. Regeringen har vidtagit ätgärder och kommer också framöver att
välvilligt behandla ekonomiskt välgrundade projekt för att förhindra en
fortsatt utflyttning från Dalsland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 35
INGVAR KARLSSON i Bengtsfors (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar industriministern för svaret på
min fråga. Det var eff i största allmänhet posifivt men till intet förpliktande
svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till att jag har ställt frågan är följande.
Mellan 1950 och 1970 minskade folkmängden i Dalsland med 7 366 personer. Mellan
1970 och 1980 ökade folkmängden däremot med 1 199 personer. Det var under den
andra halvan  av   1970-talet  och   inte  under den  fid  då  Thage  
Peterson  var&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orri befolkningsut­vecklingen i Dalsland&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;industriminister
som ökningen kom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä senare tid har minskningen börjat igen. Jag anger
siffrorna bara för de tvä senaste åren. Under perioden 1984-1985 har
folkmängden minskat med 440 personer. Under den tiden är det herr Peterson som
har varit ansvarig för politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De arbetslösas antal var i januari 850, I Åmål har man den
största arbetslösheten - där är den 4,3 %, Där har man haft det knackigt i ett
antal är nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har en låg förvärvsverksamhet i landskapet, I
Länsprogram 80 sades det ifrån aff det behövdes 2 000 nya arbetsfillfällen under
1980-talet för att man skulle få samma förvärvsfrekvens som landet i övrigt,
och jag tror inte att sä värst många av dessa 2 000 arbetsfillfällen har kommit
till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhället hjälper ibland också till att minska antalet
arbetstillfällen. Västergärden lägger kriminalvårdsstyrelsen ned i är,
Dal-Västra Värmlands järnvägar stoppar sin trafik i sommar, AMS slutar med sin
&amp;quot;egenregi&amp;quot; - där är det 75 jobb som försvinner pä ett bräde. Atlas
Copco i Åmål lägger igen i år, och Åsieverken har slutat med sin verksamhet -
det är ungefär 400 jobb som har försvunnit under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det fordras ganska mycket hjälp för att landskapet i
framfiden skall kunna hälla ställningarna. Jag skulle gärna vilja ha eff besked
från industriminis­tern: Finns det inga andra åtgärder att ta till än att litet
stillsamt säga att vi gör allt vad vi kan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 36
Industriminister THAGE PETERSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Älvsborgs län har den mest positiva
utvecklingen av industrisysselsätfningen i landet. Det förhållandet var en av
anledningarna till mina posifiva uttalanden om utvecklingen i Älvsborgs län.
Jag är medveten om att ökningen främst äger rum i Trollhättan, men det betyder
ändå en utveckling för länet och utvecklingsmöjligheter för de andra
regionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1985 beviljades lokaliseringsstöd med 40 milj. kr. i
bidrag och 9 milj. kr. i lån, vilket beräknas ge 480 nya jobb, främst i
Dalsland, och det är ingen dålig siffra för ett enda år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber att få upprepa att anledningen till aff Dals-Ed,
Bengfsfors och Åmål har inplacerats i stödområdet är att regeringen och
länsmyndigheterna prioriterar jiisf denna region i det regionala
utvecklingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 37 INGVAR KARLSSON i Bengtsfors (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 480 nya jobb i Dalsland, sade
industriministern. Jag vill senare fä en förteckning över vilka dessa jobb är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsarbetsnämnden, som nyligen har avgivit en rapport,
säger beträffande arbetsmarknadsläget 1986 aff efterfrågan på arbetskraft är
vikande. Där­emot är det riktigt som industriministern sade, att
Trollhäfteområdet är det expansiva området. Enbart i år behövs det enligt
länsarbetsnämnden 1 300 jobb i Trollhättan, närmare bestämt vid Saab.
Länsarbetsnämnden säger: &amp;quot;Behovet ställer krav på ökad rörlighet bland
arbetskraften i länet, speciellt bland den nu växande gruppen arbetslösa
20-24-åringar.&amp;quot; Varifrån skall arbetstagarna i dessa fall komma,
industriministern, om inte just från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dalsland?
Det betyder att utflyttningen från Dalsland kommer att fortsätta. Man måste
någon gång få stopp på detta, och då krävs det andra åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beredningen av frågor om styrning av skolväsendet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Svar på fråga 1985/86:400 om beredningen av frågor om
styrning av skolväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 38 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Larz Johansson har frågat mig i vilka former
jag avser att beredningen av frågor om styrning av skolväsendet skall ske och
vilken tidsplan som gäller för beredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min avsikt är att beredningsarbetet skall bedrivas i två
etapper. Först kommer ett antal experter, som väljs med hänsyn fill sina
erfarenheter av och engagemang i de aktuella frågorna, att få i uppdrag att
göra en genomgång av och redovisa hur det nuvarande styrsystemet vuxit fram och
vilka tankarna bakom det har varit. De skal) också bedöma och redovisa i vilken
mån det finns forskningsresultat och annat dokumenterat material som kan vara
värdefullt som underlag för diskussionerna om skolans styrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en andra etapp, som jag räknar
med skall inledas i höst, avser jag att tillkalla en beredning med uppgift att
utarbeta underlag för en proposition till riksdagen. Direktiv för denna
beredning kommer att utformas bl. a, på grundval av det som redovisas i den
första etappen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 39
LARZ JOHANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har ställt den här frågan därför att det
gäller en sak som är ganska vikfig för den fortsatta behandlingen av
regeringens budgetproposi­tion. Skolministern har ju till den aktuella
beredningen knutit en läng rad ting, och jag tycker inte att jag fick särskilt
mycket besked. Jag skulle vilja ha eff förtydligande när det gäller vad som
avses med beredning i detta sammanhang. Är det en beredning inom eller utom
regeringskansliet? Skall beredningen uppfattas som en parlamentariskt
sammansatt kommitté, eller vad avser skolministern? Vilken är tidsplanen?
Beredningen skall börja arbeta först i höst, och det kommer att innebära att vi
i varje fall inte fär några besked inför nästa budgetproposition. Det gör oss
betänksamma, eftersom det till den samlade beredningen har knutits frågor som
gäller statsbidrags­systemet, demokratiberedningens betänkande, lärarfortbildningen
och en del andra saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta med en fortsatt beredning föder också andra frågor,
för i dagarna har vi fått klart för oss att skolministern är beredd att
kommunalisera skolledar­na. Dä måste jag fråga: Sfär infe skolministern kvar
bakom det enhälliga riksdagsbeslut som fattades 1981, där vi slog fast att
skolledarna är nyckelpersoner inom skolväsendet och är statens främsta
instrument för styrning av skolan samt en garanti för likvärdigheten inom
skolväsendet? I och med detta beslut tog ju staten ett övergripande ansvar för
skolledarut-bildningen. Gäller inte de tankegångarna fortfarande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare
vill jag fråga: Tänker skolministern nu överlåta även ansvaret för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beredningen av frågor om styrning av skolväsendet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skolledarutbildningen
pä kommunerna? Hur går det dä med garantin för likvärdigheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var synd att Larz Johansson i sin fråga
fill mig infe frågade om svar på det han ville veta. Då kunde vi ha fört en
diskussion om det vid det här fillfället. Nu kanske vi kan få tillfälle sä
småningom att diskutera synen på skolledarens roll och föra fram synpunkter pä
huruvida kommunalt avlönande av skolledare med nödvändighet innebär att man
inte kan ha statliga föreskrifter för hur skolledarna skall utföra sina
arbetsuppgif­ter. Jag ber alltså att få föra den diskussionen mot bakgrund av
en fråga som faktiskt rör detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har svarat pä frågan om beredningen av ärendet om
styrning av skolväsendet och redovisat mycket klart att jag i en första omgång
tänker skaffa fram ett underlag för en närmare beredning av det. Hur berednings­gruppen
kommer att se ut vill jag återkomma till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig bara i defta sammanhang erinra om att jag alldeles
nyligen, sä sent som förra fredagen, hade möjlighet att presentera resultatet
av en annan beredning, den som rörde Sveriges Radio, och tycker att det
beredningsarbe­tet gav mycket goda erfarenheter. Så det kanske kunde vara i
varje fall ett uppslag för hur en sådan här beredning skulle kunna gä till,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 LARZ JOHANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag uppfatfar det sista ledet i
skolministerns svar som att han i varje fall inte tänker gömma de här frågorna
inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är faktiskt så, Bengt Göransson, att frågorna om
styrning av skolan och den eventuella kommunaliseringen av skolledarna hänger
intimt ihop. Man säger att man skall bereda - noggrant fundera över - hur den
fortsatta styrningen av skolan skall gå till, samtidigt som man, därför att man
skall försöka ro hem en besparing, är beredd att sälja ut skolledarna till
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Säger man till kommunerna att de får ta över ansvaret
också för skolledarna', inkl, kostnaderna, skall man infe inbilla sig aff man
fortsätt­ningsvis kan ha en effekfiv styrning över den verksamheten. Tror man
det, skolministern, anser jag att det är litet väl blåögt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 42 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Bara ett kort tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Larz Johansson uppfattar tydligen ordet styrning
uteslutande som en fråga om styrning av penningströmmar. En av de erfarenheter
som vi har vunnit under de gångna åren, i varje fall som jag har tyckt mig
kunna dra slutsatser av, är att styrningen av skolan innefattar andra
väsentliga inslag än det kamerala styrandet av penningströmmarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är
skälet till att jag i det stycket svarade som jag gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 43
LARZ JOHANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror visst inte att styrningen av skolan
är helt beroende av penningströmmarna. Men jag tror att om skolministern är
beredd att tillmötesgå kommunerna i så måtto att han säger O,K, till aff
kommunalisera skolledarna, är steget inte särskilt långt till nästa propå, som
också kommit från Kommunförbundet, dvs, att kommunalisera också lärarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle inte förvåna mig, om regeringen i det läget
sade att om kommunerna är så oerhört angelägna om aff fa det hela och fulla
personalan­svaret för skolans personal, sä kommer kanhända staten inte att vara
lika villig att ta kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De försök till nedskärningar som har gjorts-den
3-procentiga besparingen ser nu ut att stranda men skulle uppenbarligen bytas
mot en ännu större besparing på skolledarna - påverkar faktiskt möjligheterna
att styra skolan och att garantera likvärdigheten i skolväsendet över hela
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det planerade bytet av ånggeneratorer för Ringhals 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 § Svar på fråga 1985/86:406 om det planerade bytet av
ånggeneratorer för Ringhals 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 44 Statsrådet BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Erling Bager har frågat mig när jag avser att
fatta beslut om Vattenfalls hemställan att få disponera de reserverade medlen
för upphand­ling av nya änggeneratorer för Ringhals 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vaffenfallsverkets framställning
att få disponera medel för att byta änggeneratorer har remissbehandlats.
Remissbehandlingen avslutades i januari månad. Frågan bereds för närvarande
inom industridepartementet, I samband därmed har ytterligare uppgifter
inhämtats. Jag vill mot den bakgrunden infe nu uttala mig om fidpunkten för
beslutet i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
45 ERLING BAGER (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tackar statsrådet för svaret. Det hade varit positivt
om statsrådet hade gett en vink om tidpunkten för när beslutet kommer att
fattas. Varje vecka som gär gör bytet dyrare, och nu gär det kanske inte heller
att byta ånggeneratorer 1989,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vattenfall bygger sin framställning om byte av
ånggeneratorer på omfat­tande studier av teknik, ekonomi och miljöeffekter som
redovisas i framställ­ningen. Investeringskostnaderna för bytet beräknas vara
återbetalda inom sex år. De säkerhetsgranskande myndigheterna statens
strålskyddsinstitut och statens kärnkraftinspektion har båda tillstyrkt bytet
från teknisk synpunkt. Statens energiverk har konstaterat att åtgärderna ger
god lönsam­het och att lönsamheten t, o, m, bedöms vara något bättre än vad
Vattenfall tidigare har angivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kanske också är värdefullt att påpeka att det av de
beräknade kostnaderna för ånggeneratorbytet pä ca 1,2 miljarder kronor är 790
milj, kr, exkl, ränta som berör själva bytet. Övriga kostnader utgörs av
kompletteran­de arbeten som man har tänkt göra samfidigt. Av den beräknade
slufkostna-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om val av jurymän i tryckfrihetsmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den kommer
ca 530 milj, kr, att förbrukas inom Sverige, Defta motsvarar en ökad
sysselsättning av ca 1 500 manår och kommer att beröra Bergslagen, med Sandvik,
och Blekinge, Uddcomb, Bland övriga svenska företag som kan bli inblandade kan
nämnas ASEA-koncernen, Götaverken, Skånska m,fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bytet av ånggeneratorer kommer därför också att få
arbefsmarknadspoli-tisk betydelse, vilket statsrådet väl inte har något aff
invända mot. Det hade varit bra om statsrådet kunnat ge en liten vink om när
beslut kommer att fattas. Vad är det som fär statsrådet att fundera så länge
över det här? Är det polifiska skäl? Från tekniska och ekonomiska
utgångspunkter har ju granskande myndigheter gett klartecken. Man kunde väl få
något besked om tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Svar på fråga 1985/86:403 om val av jurymän i
tryckfrihetsmål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 Justitieminister STEN WICKBOM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr falman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nils Berndfson har ifrågasatt grundlagsenligheten av aff
justitiekanslern (JK) begagnat sig av den s, k, ufeslutningsrätten när en jury
skall bildas i ett tryckfrihetsmål vid Stockholms tingsrätt. Vidare
ifrågasätter Nils Berndtson om JK:s agerande står i överensstämmelse med de
krav som bör ställas pä honom, Nils Berndtson har därför frågat mig om det
inträffade ger anledning till några åtgärder från regeringens sida,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JK:s utövande av rätfen att utesluta
jurymän i ett visst tryckfrihetsmål är sådan lagtillämpning av en myndighet som
regeringen enligt regeringsformen (11 kap, 7 §) infe skall blanda sig i. Det
konkreta fall som Nils Berndtson har tagit upp ger inte anledning fill någon
åtgärd från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
47 NILS BERNDTSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tackar justifieministern för svaret, Justifiekanslerns
åtgärd att med något luddigt tal om säkerhetsrisk utesluta en jurymedlem i ett
tryckfrihetsmål därför att denne tillhör vänsterpartiet kommunisterna är mycket
anmärkningsvärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitiekanslern har förklarat att han inget vet om
vpk-aren Per Francke, Dä vet han säkerligen inte aff den han uteslöt har en
livslång gärning i svensk arbetarrörelse, med politiska uppdrag, ordförandeskap
i fackförening och hyresgästförening och lång verksamhet i pressen bakom sig.
Förmodligen uteslöts också en av de mest erfarna jurymännen! Tilläggas kan att
Per Francke - som jag för övrigt ser pä åhörarläktaren här i dag - fillhörde
dem som blev offer för krigsårens odemokratiska företeelser och länge satt i
interneringsläger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Saken blir inte bättre av att det är Franckes medlemskap i
vänsterpartiet kommunisterna som diskvalificerar honom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitiekanslern bör veta att grundlagen klart anger att begränsningar
i fri-och rättigheter infe får göras på grund av polifisk eller annan
åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag får
väl godta att justitieministern infe vill gå in mer på det konkreta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fallet.
Men problemet är inte så enkelt som justitieministern gör gällande. Det handlar
infe bara om den formella rätten att utesluta jurymedlemmar, utan det rör sig
om en politisk handling som enligt min mening står i strid med grundlagens
stadganden. Principfrågorna kan infe förbigås. Jag tycker att ett klart
uttalande från regeringen är viktigt som vägledning för ämbetsmän och
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har noterat att riksdagens talman avvisat talet om
säkerhetsrisk och markerat att vpk är ett riksdagsparti med samma rättigheter
och skyldigheter som övriga partier. Jag vill fråga: Delar justitieministern
denna uppfattning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om val av jurymän i tryckfrihetsmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48 Justitieminister STEN WICKBOM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig först klara ut den rättsliga bakgrunden,
Justitiekans­lern får utesluta vem han vill ur juryn, och han behöver infe
motivera varför han utesluter en viss person. Det här skall regeringen inte
lägga sig i, och regeringen skall inte heller fråga efter justifiekanslerns
motiv för en uteslutning. Jag har heller inte frågat honom om det, och jag har
över huvud taget inte talat med honom i den här saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som Svar på Nils Berndtsons tilläggsfråga kan jag gärna
säga att jag för egen del har den självklara uppfattningen att ingen medborgare
skall betraktas som en säkerhetsrisk enbart på grund av sin tillhörighet fill
ett visst politiskt parti. Jag erinrar i sammanhanget om grundlagens förbud mot
politisk åsiktsregistrering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den deklarationen tror jag var värdefull. Det finns dock
tendenser fill återfall i det kalla krigets anda, och dä gäller det att erinra
om vad grundlagen stadgar om åsiktsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag känner till'justifiekanslerns rätt att utesluta
jurymedlemmar. Men i detta fall har han själv angett en motivering, som jag
finner strider mot vad grundlagen stadgar om åsiktsfrihet. Det är det som är
det allvarliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 § Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:105
till trafikutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 § Anmäldes och bordlades Redogörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1985/86:10   Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av
riks-gäldskontorefs verksamhet under budgetåret 1984/85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 §
Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:308
av Ivar Franzén m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:309
av Lars Werner tn.fl. 1985/86:310 av Staffan Burenstam Linder m.fl. Vissa
naturgasfrägor (prop, 1985/86:91)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:311 av Ivar Franzén m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:312
av Staffan Burenstam Linder m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:313
av Birger Rosqvist&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:314
av Hädar Cars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:315
av Lisbet Calner och Sverre Palm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
åtgärder för omställning av energisystemet (prop, 1985/86:102)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 § Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande interpellationer framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 27
februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:140 av Ivar Franzén (c) till finansministern om
privata investerings­konton:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbete åt alla är en gemensam
målsättning för alla partier. Det är en självklarhet att arbetslöshet är
slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. Det är vidare viktigt att
se till att tillgängligt kapital uträttar ett nyttigt arbete,
&amp;quot;Arbetslöst&amp;quot; kapital är en dåligt utnyttjad resurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har pä olika sätt försökt att stimulera produkfiv
användning av kapital. Ett exempel är den minskade skatt som Volvo och Saab fär
genom regeringens medgivande till dessa företag att för industriinvesteringar,
i första hand i Uddevalla och Malmö, fä utnyttja 25 miljarder av sina
investeringsfondsmedel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kortsiktigt innebär detta beslut att staten förlorar ca 13
miljarder i skatt, men eftersom investeringar som genomförs med
investeringsfondsmedel direktavskrivs minskar företagens framtida
avskrivningsmöjligheter. Detta bör resultera i framtida högre vinster och
därmed mer skatt. En lånefinan­siering av investeringen skulle ha gett både
ränteavdrag och fullt avskriv­ningsunderlag, vilket starkt skulle ha begränsat
framtida vinster/skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är således sannolikt att staten på sikt fär tillbaka
de skatteintäkter som kortsiktigt gär förlorade. Samtidigt blir företagen mer
solida och klarar därmed bättre såväl svängningar i konjunkturen som nödvändiga
utveck­lingskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det anses vara riktigt att medge en uppskjuten
beskattning för företag vid en produkfiv användning av tillgängligt kapital,
varför kan då inte motsvarande förhällande gälla för den enskilda människan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Privatekonomin är i dag ofta baserad pä län och höga
ränteavdrag i syfte att begränsa skatten. Det nuvarande skattesystemet främjar
i betydande grad en låneekonomi, medan skattesfimulansen för sparande är liten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerparfiet har med sitt förslag om privata
investeringskonton, vilket jag i en enskild mofion utvecklat till personlig
invesferingsdepå, pekat på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärder
som kan stifnulera sparande och produkfiv användning av tillgäng­ligt kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär kortsiktigt ett visst skaftebortfall
genom att man kan spara pengar på samma villkor som man i dag betalar räntor.
På sikt kommer emellertid ränteavdragen att minska och den enskildes ekonomi
att bli betydligt solidare med större möjligheter att klara sig utan samhällets
stöd som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Indirekt kommer samhällsekonomin att påverkas positivt av
såväl bättre tillgång pä arbetande kapital som lägre räntor och inflation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad som ovan anförts vill jag fråga finansministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser regeringen att
vidta för att ge den enskilde möjlighe­ter att pä samma sätt som storföretagen
stärka sin ekonomi och samtidigt främja produktiv kapitalanvändning och en
positiv utveckling av Sveriges ekonomi?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:141
av Gunnar Hökmark (m) till jusfitieministern om tillämpningen av
sekretesslagen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Forskningsprojektet Metropolit har
funnits fill under en lång följd av år. Registret har byggts upp med tillstånd
av datainspekfionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Metropolitregisfrefs uppbyggnad ger anledning att
diskutera forrherna för hur forskning skall ha tillgäng till identifierbara
personuppgifter. Det är av vikt både för forskningens skull och för de
enskildas att klara regler och riktlinjer skapas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Metropolitregistret aktualiserar ytterligare en
frågeställning, nämligen hur olika offentliga myndigheter hanterar
sekretessbelagda uppgifter. För de enskilda medborgarna har debatten kring
Metropolitregistret visat hur mycket känslig information som finns registrerad
om dem i olika myndighe­ters register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För många personuppgifter gäller offentlighetsprincipen.
Frågan om sädana personuppgifter skall användas i ett register är därför främst
en fråga som rör den regisferansvarige och datainspekfionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De uppgifter som är av en mer integritetskänslig natur är
emellertid oftast sekretessbelagda. Det finns anledning att principiellt
diskutera under vilka förutsättningar forskare skall kunna få fillgång fill sådana
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt ur den enskildes synpunkt. Var och en bör i
görligaste män kunna få veta var uppgifter om den egna personen finns och vad
de används till. Det är i högsta grad avgörande för den enskildes integritet
hur pass väl sekretesskyddet fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur forskningens synvinkel är det på motsvarande sätt
viktigt aff det finns klara regler. Forskningen har ingenfing att vinna på att
det uppstår en allmän misstänksamhet både mot forskares syfte och mot det sätt
på vilka personuppgifter hanteras av forskare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot denna bakgrund man kan fråga sig hur
Metropolitregistret har kunnat byggas upp med sä pass integritetskänsliga och
sekretessbelagda uppgifter som det rör sig om i detta fall. Registret
aktualiserar därför frågan om under vilka förutsättningar som olika offenfliga
myndigheter lämnar ut sekretesskyddade personuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vissa fall torde man kunna konstatera att uppgifter har
lämnats ut utan att detta har varit förenligt med gällande rätt, I andra fall
kan det vara mera osäkert beträffande formerna. Det är mot denna bakgrund som
jag skulle vilja ställa följande frågor till justifieministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka
myndigheter lämnar i  dag uf sekretessbelagda uppgifter fill utomstående, och
med vilket stöd i sekretesslagen sker detta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser
justitieministern att vidta några åtgärder för att tillämpningen av
sekretesslagen skall fungera bättre än i dag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:142 av Ulla Orring (fp) fill
kommunikationsministern om bevarande av de mindre postkontoren i
glesbygdslänen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Posfen firar i år 350-årsjubileum.
Ett i och för sig aktningsvärt initiafiv, som visar att Sverige tidigt
inrättade en fast postbefordran under organisera­de former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jubileet har pä olika sätt manifesterats bl, a, med tårtor
till posfens kunder, gratis frimärken till hushållen osv. Planer finns också på
ett jubileumståg som till sommaren skall gå genom hela landet. Några ekonomiska
problem synes för postverkets del ej vara rådande. Tvärtom tyder PR-jippot på
att postverket gör stora vinster. Massmedia har även förmedlat den generösa
bilden äv postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt tyder på att begivenheter av detta slag syftar till
att ge postverket en mer serviceinriktad profil. Den bästa reklamen för
postverkets del mäste ändock vara att det finns ett fungerande nät av
poststationer över hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men sä är tydligen inte fallet nu. Trots den positiva bild
som postverket vill visa i samband med jubileet pågår en annan men dold
verksamhet som inte ger samma aktiva bild av verket och som framför allt
drabbar glesbygden. Det handlar om de mindre postkontorens fortbestånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Västerbotten finns flera mindre postkontor som nu är i
farozonen, Ett av dessa är postkontoret i Norrfors, ca 9 mil sydväst om Umeå,
som i dag är nedläggningshotat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läggs postkontoret i Norrfors ner blir konsekvenserna att
människorna i bygden förlorar en viktig serviceinrättning, som är nödvändig för
att upprätthålla de olika samhällsfunktionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hjälp av insatser från enskilda, och även med
ekonomiska medel via glesbygdsanslag, har jordbrukare och andra företagare i
Norrforsbygden byggt industri- och verkstadslokaler, som resulterat i nya
företag och nya arbetstillfällen, vilket också varit avsikten med
investeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det synes därför vara både tragiskt och ologiskt att en
gren av den offentliga myndigheten anslår ekonomiska medel för att säkersfälla
arbets­tillfällen och sysselsättning medan en annan drar in viktiga servicefunktioner,
i defta fall postkontoret i Norrfors, Det betyder även att lokala arbetstillfäl­len
försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom föreligger en anmärkningsvärd brist på balans i
insatser från postverkets sida,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å ena sidan görs en rejäl satsning för aff fira
350-årsjubileef utan sparsamhef, medan å andra sidan åtgärder förbereds för
indragning av ekonomiska medel till postkontoren i våra glesbygdsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utvärdering av samhällets sammanlagda insatser och
konsekvenserna av desamma borde göras innan beslut tas om indragning av
postkontoren i glesbygden exempelvis beträffande postkontoret i Norrfors i
Västerbotten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning fill det ovan anförda ber jag att till
statsrådet fä ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet
beredd att lämna en redogörelse för det aktuella läget vad avser de mindre
postkontorens bevarande i glesbygdslänen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämnar
statsrådet vidta några åtgärder för att bevara de nedläggningsho­tade mindre
postkontoren i Västerbotten och då särskilt postkontoret i Norrfors?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:88 27 februari 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om fråga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22        §
Meddelande om fråga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande fråga framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 26
februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:409 av Per Stenmarck (m) till jusfitieministern om
resurserna vid passkontrollen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt uppgift kommer passpolisen i
Trelleborg att få minskade resurser. För en fullastad färja från Travemunde tar
i dag passkontrollen ca 30 minuter i anspråk. I framtiden kan samma kontroll
komma att ta en till två timmar. Detta är inte någon acceptabel utveckling,
vare sig för rederiet eller för resenärerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder tänker
justitieministern vidta för att fillgodose resenärernas krav på en snabb och
smidig passkontroll?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23        § Kammaren åtskildes kl. 16.11.&lt;br&gt;
In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Gunborg
Apelgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90988</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198586__88.pdf</filnamn>
<filstorlek>1126522</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1985/86:88 Torsdagen den 27 februari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C45F7F72-A5AE-4BEA-B1AD-820FE2DE3A07</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>