<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438259</hangar_id>
 <dok_id>G90955</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>55</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1985/86:55</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>55</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-12-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:26:39</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 17:11:43</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1985/86:55 Onsdagen den 18 december</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90955/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90955</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90955</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen, den 18 december&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 09.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Justerades protokollet för den 10 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:9
om differentierade vårdavgifter (prop. 1985/86:43). 1985/86:7 orn injektion av
naturmedel (prop. 1985/86:33) samt 1985/86:8 om försöksverksamhet inom hälso-
och sjukvårdens område (prop. 1985/86:42).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkanden 9, 7 och 8 kommeratt
debatteras i nu nämnd ordning. Voteringarna äger rurn i ett sammanhang efter
avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först upptas alltså socialutskottets betänkande 9 om
differentierade vårdavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Differentierade vårdavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 2 BLENDA LITTMARCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Äntligen skall vi bli av med de
differentierade vårdavgifter­na. Det är ändå för sent för många som hade
hoppats att få slippa dem. Vi skulle ha kunnat bli av med dem redan under 1983
och säkert under 1984 och 1985. Men vi har fått vänta. De som har legat på
sjukhus, och alltså betalat dessa avgifter, har väntat otåligt. Vi skall inte
gräva ner oss i varför det har dröjt, det är bara att konstatera att det är en
glädjens dag mr när vi kommit fram till ett gemensamt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den proposition sorn vi har att behandla föreslås att de
differentierade vårdavgifterna för utförsäkrade pensionärer fr. o. m. april
1986 skall ersättas med fasta patientavgifter om högst 55 kr. per dag. Denna
avgiftsnivå är lägre än vad som tillämpas för närvarande. Sedan kan man sänka
den utan vidare besvär efter en överenskommelse mellan socialdepartementet och
Lands­tingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås vidare i enlighet med
överenskommelsen en kompensation för de 18 sjukvårdshuvudmän som tillämpat de
differentiera­de vårdavgifterna. Denna kompensation är 13 kr. per vårddag för
utförsäkra­de patienter. Att märka är att jag sade att det gällde 18
sjukvårdshuvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 Men vi har 26. Åtta sjukvårdshuvudmän har aldrig infört
differentierade 18 december 1985    vårdavgifter och blir alltså helt utan
kompensation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=105 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Differentierade
  vård avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättningskostnaderna är beräknade till 135 milj. kr. De
skall täckas genom en höjning av de försäkrades sjukpenningavdrag frän 45 kr.
till 55 kr. per dag och genom att den högsta avgiften för läkemedelsinköp höjs
från 50 kr. till 55 kr. per inköp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att propositionens förslag till
vårddagsersätlning, alltså den sorn sjukhusen får, är ogenomtänkt och
orättvist. Vi går där emot utskottet. 1 den rnån sjukvårdshuvudmännen skall
ersättas för inkomstbortfall skall ersätt­ningen enligt vär uppfattning
fördelas på ett rättvist sätt. Nu är det bara de som har tillämpat
differentierade värdavgifter som skall få ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansieringsmetoden innebär att alla patienter inorn alla
sjukvårdshuvud­mannaområden bidrar till vårddagsersättning för utförsäkrade
patienter. Det anser vi också talar för att ersättning skall fördelas rättvist.
Detta har vi framfört i reservation 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 reservation 4 tar vi upp en av våra gamla idéer, som vi
ständigt kommer att föra fram inför riksdagen, nämligen den orn en livsvarig
sjukförsäkring, lika för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att ingen skall kunna utförsäkras, utan alla
skall ha en livsvarig försäkring som skall ge alla de försäkrade en större
frihet i valet av värdform och vårdgivare. En försäkringsmässig lösning skulle
göra att de som har de lägsta pensionerna kan få låga avgifter, samtidigt som
utförsäkringen kunde avskaffas. Det är ett stort förslag, och vi har framlagt
det i flera olika sammanhang. I reservation 4 begär vi en vidare utredning om
denna viktiga reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bifall
även till reservation 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 3 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Förslaget om att slopa de differentierade
vårdavgifterna är en seger för handikapprörelsen och för
pensionärsorganisationerna. Vi känner också tillfredsställelse inom vårt parti,
eftersom vpk konsekvent ända sedan 1981 har hävdat att differentierade
vårdavgifter är orättfärdiga. Även moderaterna har ju anledning att känna sig
nöjda i dag, eftersom också de under senare år har arbetat aktivt för att dessa
avgifter skall slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men inom vpk är vi inte helt nöjda med det system som
föreslås ersätta de differentierade avgifterna. Skälet till detta är helt
enkelt att en avgift på 55 kr. per dag är för hög för dem som har låga
inkomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvärderingen av tillämpningen av de differentierade
vårdavgifterna visade att 11 % av de utförsäkrade patienterna i april 1983 hade
så låga inkomster att de inte ens kunde betala 45 kr. per dag. som då var den
ordinarie fasta avgiften. Om rnan ökar den fasta avgiften med 10 kr. till 55
kr. om dagen, så kommer givetvis andelen utförsäkrade sorn egentligen inte har
råd att ligga på sjukhus att öka. Till viss del är regeringen medveten orn det
här och föreslår därför att möjligheten till jämkning skall kvarstå. Med en så
hög fast avgift som 55 kr. per dag är det helt nödvändigt att i vissa fall
kunna få sänkt avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsekvensen med det nya systemet blir emellertid att den
förnedrande prövningen av vilka behov och utgifter man har kommer att kvarstå -
inte för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alla, som
det var tidigare, utan nu blir det enbart de som har de sämsta inkomsterna som
får finna sig i att få sina inkomster och utgifter avvägda av något slags
nämnd. Och det var ju egentligen det här förnedrande systemet sorn vi ville
slippa ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk föreslår därför att utförsäkrade som enbart har
folkpension och pensionstillskott, vilka alltså ger en inkomst på 86 kr. per
dag. och de som har en så låg ATP att de inte kommer över gränsen, inte i en
ansökan skall behöva redogöra för sina utgiftsbehov utan automatiskt, lika över
hela landet, skall få jämkning. Vi tycker att en halv avgift kan anses skäligt
i detta inkomstläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man bara har 86 kr. per dag, är det alltså bara 31 kr.
kvar när rnan har betalat den dagliga vårdavgiften. Vi kan inte utgå ifrån att
alla utförsäkrade patienter som behöver sjukhusvård inte har några mänskliga
behov kvar att tillfredsställa. 31 kr. om dagen kan ju knappast räcka till vad
man behöver utöver vad sjukhuset ansvarar för. Eller skall vi även i
fortsättningen missunna äldre långvarigt sjuka hårvärd. tidningar, cigaretter,
handarbeten, möjlighet att köpa egna kläder, litet godis utöver sjukhuskosten
osv,?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett system som vi föreslår-där man vid inskrivningen på
sjukhuset uppger om man enbart har folkpension eller så låg ATP att den
motsvarar inkomsten från folkpensionen, och då automatiskt får jämkning-är
varken administra­tivt krångligt eller förnedrande för den enskilda individen.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det iir också så att Landstingsförbundet inte har för
avsikt att komma rned några tillämpningsanvisningar för nedsättning av de fasta
avgifterna. Erfa­renheterna frän systemet med differentierade vårdavgifter och
jämkningen där visade klart att tillämpningen var mycket olika över landet. Det
var en av de punkter där man riktade kritik mot det gamla systemet - det blev
så olika över landet. Om nu landstingen själva skall bestämma på vilka grunder
den enskilde kan få jämkning, kan vi utgå ifrån att man delvis kommer att
använda sig av de jämkningsbestänmtelser som gällde under det gamla systemet
med differentierade vårdavgifter, och då kvarstår alltså orättvisan över
landet. Också därför är det angeläget att riksdagen uttalar i vilka former
jämkningen skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar därför bifall till vår reservation
1 i utskottsbetän­kandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall i dag också ta ställning till ett förslag om att
höja den enskildes kostnad vid läkemedelsinköp från 50 till 55 kr. Det innebär
att ett läkarbesök och i samband därmed köp av receptbelagt läkemedel samt
eventuell sjukhusresa nästa år kommer att kosta den enskilde 135 kr. Avgifter i
något sammanhang-det spelar ingen roll vilket- har alltid en begränsande
effekt. Det är givetvis också syftet med avgiften. När vi inom vpk förespråkar
en hälso- och sjukvård som är avgiftsfri för den enskilde och finansieras över
skatten, får vi ofta höra att folk av rent okynne skulle springa till läkaren
om det inte kostade dem någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har vid flera tillfällen ställt frågan till
sjukvårdsministern; Hur hög kan en vårdavgift vara utan att den medför att folk
av ekonomiska skäl avstår från vård och medicin? Jag har inte fått något svar,
och därför finns det skäl att upprepa frågan. Om man har en pension som ger
endast 86 kr. om dagen, finns det då inte risk för att det blir för dyrt att gå
till doktorn och betala 135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Differentierade vård­avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Differentierade vård-avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kr.? Vi
kan ju göra en jämförelse själva. Om det skulle kosta oss ungefär en och en
halv dagsinkomst-säg 800 kr. -för ett sjukvårdsbesök rned medicin, då skulle vi
nog tänka oss för en extra gång, orn besöket verkligen var nödvändigt. Men det
är väl ändå inte detta som är meningen med att höja avgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till reservation 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 4 ERIK JANSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Differentierade vårdavgifter för pensionärer
vid sjukhusvård infördes genom beslut av riksdagen 1981 med anledning av en
proposition från den dåvarande borgerliga regeringen. Motiveringen för ett nytt
avgifts­system var först och främst behovet av en samordning med det system som
sedan tidigare tillämpades vid kommunala ålderdomshem och servicehus. Många
hävdade vid denna tid att valet av vårdnivå ofta dikterades av ekonomiska skäl
och inte av medicinska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens beslut fogades en rad synpunkter på hur
sjukvårdshuvud­männen borde beakta vissa faktorer när man fastställde de
enskilda avgifterna. Man skulle fästa avseende vid patientens möjligheter att
behålla sin bostad, och skälig hänsyn skulle tas till om någon annan person var
beroende av patienten för sitt uppehälle. Särskilt skulle man beakta unga
handikappades situation för att stödja en aktiv rehabilitering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots att både riksdagen och Landstingsförbundet riktade
detaljerade rekommendationer till sjukvårdshuvudmännen, korn tillämpningen av
de differentierade vårdavgifterna att skilja sig ganska avsevärt mellan olika
landsting. Efter diskussion i riksdagen som ledde fram till en begäran om
utredning tillkallade statsrådet Sigurdsen en särskild arbetsgrupp med uppgift
att följa upp tillämpningen av de differentierade vårdavgifterna vid
sjukhusvård. Det visade sigatt avgifterna varierade kraftigt mellan landsting­en.
De genomsnittligt debiterade vårdavgifterna var under 1983 som lägst 50 kr. och
som högst 63 kr. för patienter över 65 år. För yngre förtidspensionärer var
differenserna ännu större, som lägst var avgiften något under 40 kr. och som
högst nästan 63 kr. Skillnaderna uppstod i hög grad genom olika avdragsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följdriktigt har statsrådet i den nu föreliggande
propositionen motiverat sitt förslag till återgång till fasta vårdavgifter med
att sjukvården skall ges på lika villkor till hela befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det system som riksdagen i dag föreslås fatta beslut
orn, och som biträds av socialutskottet, införs en högsta vårdavgift för
pensionärer vid sjukhusvård. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Fortfarande har dock de enskilda
sjukvårdshuvudmännen möjlighet och skyldighet att beakta behov av sänkta
avgifter. Den avgift på 55 kr. som nu föreslås i propositionen synes väl avvägd
för det absoluta flertalet av de berörda patienterna. Alltjämt finns
rekommendationer för hur prövning av reduktion skäligen bör ske. Det ankommer
nu på sjukvårdshu­vudmännen att utforma reglerna för prövning och nedsättning
av värdavgif­terna i enskilda full. Givetvis bör sjukvårdshuvudmännen utfärda
riktlinjer till landstingen orn hur sådana reduktioner skall beräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med övergången till fast värdavgift har det
träffats en uppgörelse med Landstingsförbundet om viss kompensation för
förväntat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=106 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Diffcrcnticnidc
  vård­avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inkomstbortfall.
Det har satts i fråga orn denna ersiittning endast skall riktas Prot.
1985/86:55 till landsting sorn tillämpat de differentierade värdavgifterna. 1
detta 18 december 1985 sammanhang måste man erinra sig att landstingen tillförs
nya och höjda ersättningar på flera vägar, alltifrån de generella
statsbidrjrgen och ersätt­ningar frän f()rsäkringskassa, som nu ocksä föreslås
böjda, till vårdavgifter och behandlingsersättningar i öppen vård.
Förhandlingar om sådana här ersättningar föis årligen mellan regering och
Landstingsförbund. Frågan om nivån på och fördelningen av den kompensation som
nu har avtalats kommer därför upp på nytt i överläggningarna rned Landstingsförbundet
redan under nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De avgiftsandringar som i övrigt föreslås i propositionen
måste anses väl avvägda och närmast motiverade av den allmänna
kostnadsutvecklingen. De som har särskilt stort behov av sjukvård, behandlingar
och läkemedel får enligt propositionen också ett högkostnadsskydd, genom att
avgifter av dessa slag inte skall behöva betalas mer an 15 gånger på ett år.
Barnfamiljer ges också den ytterligare garantin att avgifter för samilig;i barn
i familjen sammanräknas i detta högkostnadsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till
hemställan i socialutskottets betänkande nr 9 i dess helhet och därmed också
avshig på reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AiiL 5 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Precis som Erik Janson sade var det den
dåvarande borgerliga regeringen sorn 1981 förelade riksdagen en proposition med
förslag om att ge sjukvårdshuvudmännen möjlighet att ta ut inkomstrelatera­de
avgifter i stället för fasta avgifter av pensionärer som vårdas på sjukhus.
Reglerna trädde i kraft den 1 januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid behandlingen av förslaget om införande av s. k.
differentierade avgifter för pensionärer vid sjukhusvård pekade bl. a.
socialdemokraterna i en motion på en rad risker rned de nya reglerna och
förordade en generös tillämpning. Likaså yrkades att regeringen skulle följa
hur de nya bestämmel­serna verkade i praktiken och återkomma till riksdagen med
en redovisning. Riksdagen delade vår uppfattning att reglerna borde tillämpas
generöst och uttalade att tillämpningen av dem måste ske med stor varsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 början av år 1983 tillsatte jag därför efter
överenskommelse rned Landstingsförbundet en arbetsgrupp sorn fick i uppgift att
bl.a. följa upp tillämpningen av det nya systemet med differentierade avgifter
i de avseen­den som jag nyss nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pensionärerna har upplevt avgiftssystemet som förnedrande.
Jag har genom brev från och samtal med pensionärer fått klart för mig att det i
och för sig inte var den avgift de skulle betala som alltid var det stora
problemet för pensionärerna. Nej, det var den enligt deras uppfattning
förödmjukande granskningen av deras ekonomi varje år sorn de reagerade mest
emot och sorn oroade dem. För unga handikappade förtidspensionärer var
avgiftssys­temet dessutom hämmande för deras möjligheter till rehabilitering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den uppföljning som på regeringens initiativ har gjorts
och som presente­rats i två rapporter visar också på mycket stora olikheter i
tillämpningen av det nya avgiftssystemet. Hos de landsting sorn infört systemet
fanns nästan lika många modeller som det fanns landsting - sju
sjukvårdshuvudmän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55       införde aldrig avgiftssystemet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Differentierade
  vård avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:-92.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 december 1985 Herr talman! Jag
känner stor tillfredsställelse över att regeringen kommit överens med
Landstingsförbundet om ett avskaffande av detta avgiftssystem och en återgång
till fasta avgifter lika för alla, oavsett om rnan är löntagare eller
pensionär. Ibland beskylls politiker för att aldrig kunna ändra tidigare fattade
beslut. Ibland hör vi att opinioner och reaktioner från människor inte kan
påverka politikerna. Jag är glad över att det beslut sorn riksdagen kommer att
fatta här i dag dels innebär att man avskaffar ett orättvist system, dels ger
bevis för att politiker kan ändra sig. Så fungerar en demokrati. Med min och
statsvetenskapens tolkning betyder demokrati folkstyre. Här har politikerna
lyssnat på den massiva kritik som har framförts mot det nuvarande
avgiftssystemet. De differentierade vårdavgifterna försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 6 BLENDA LITTMARCK (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Självfallet gläder det oss att också Gertrud
Sigurdsen fröjdar sig över att vi nu blir av med de differentierade
vårdavgifterna, men jag måste säga att hon gjorde en skönmålning av de
socialdemokratiska insatserna. Vid den tid då vi moderater först av alla tog
upp den här frågan - det var den 20 oktober 1982, när systemet hade fungerat
över ett halvår - hade Gertrud Sigurdsen inte fått ett enda brev och hade ingen
aning om hur folk upplevde systemet. När vi nästa gång tog upp den, efter att
motioner hade väckts under den allmänna motionstiden, fanns det ingen som helst
förståelse för den kritik som framfördes. Socialdemokraterna röstade inte ens
på sina egna motioner, av vilka en del var ganska positiva. Vi får väl ändå se
sanningen i ögonen, när vi beskriver hur det har varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater bad då att riksdagen skulle erkänna att man
hade fattat ett felaktigt beslut. Jag ansåg på den tiden, och anser nu. att det
inte fanns någon anledning att låsa sig i prestige, eftersom alla från början
hade varit eniga om detta beslut med undantag av Nils Carlshamre och de mycket
förnuftiga kommunisterna, som hela tiden har varit på det klara med sin
inställning till differentierade vårdavgifter. Vi har ju fått kämpa emot Gertrud
Sigurdsen. emot socialdemokraterna, för att få denna rättvisa. Därför är jag
inte mindre glad över att vi nu rättar till ett felaktigt beslut, men rätt
skall vara ratt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 7 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Socialministern uppehöll sig i sin replik vid
den förnedrande jämkningsproceduren. Jag tror hon har rätt. Patienterna
upplevde inte avgiften som förnedrande, utan det förnedrande var just detta att
man blev utsatt för prövning av vilka behov man hade för att man skulle kunna få
en jämkning. Borde vi inte, socialministern, när vi konstruerar ett nytt
systern, på något sätt komma undan det förnedrande jämkningsförfarandet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med en avgift på 55 kr. kan man räkna rned att ca 15 % av
de utförsäkrade patienterna skulle behöva en jämkning. De har alltså inte råd
att betala 55 kr. Det förnedrande systemet kommer alltså att kvarstå för 15 %
av de utförsäkrade. Det blir inte som förut en prövning rakt över, så att både
patienter med höga inkomster och patienter med låga inkomster får känna sig
kränkta, utan nu blir det enbart patienter med låga inkomster som utsätts för
detta kränkande system. Det är det vi vänder oss mot. Vi anser att det är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viktigt
att man haren klar bestämmelse om hur jämkningen skall gå till, så att&lt;br&gt;
ingen behöver utsättas fördetta förnedrande förfarande. Vi är ju överens om&lt;br&gt;
att det är förnedrande att behöva tala om att man behöver pengar till&lt;br&gt;
hårfrisörskan. cigaretter, nya strumpor osv. Det var ju detta vi ville komma&lt;br&gt;
ifrån,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialministern tog också upp de olikheter över landet som
det gamla systemet medförde. Det är ytterligare ett skäl till att riksdagen bör
tala om för landstingen hur jämkningen skall gå till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 8 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är litet förvånad över Blenda Littmarcks
recension av mitt anförande. Jag kan inte se att hon kan belägga mig rned någon
som helst osanning eller oriktig uppgift i det jag sade. Jag skulle kunna
citera för Blenda Littmarck ur den motion som Göran Karlsson rn. fl. i
socialutskottet stod för när denna fråga behandlades med anledning av den
borgerliga propositionen 1981. Det är mycket av det som framfördes i denna
socialde­mokratiska motion som sedan har påverkat socialutskottets beslut. Det
är alltså ingen skönmålning, ingen osanning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom tycker jag att det var ganska rimligt att man,
när rnan på förslag av den borgerliga regeringen hade infört detta system,
skulle se hur det fungerade i praktiken. Därför tillsatte regeringen redan i
januari 1983 en arbetsgrupp, som har utvärderat det här systemet och sedan
avlämnat rapporter. Med anledning av vad som framkommit har regeringen nu
förelagt riksdagen denna proposition, som innehåller förslag om att vi
avskaffar de differentierade vårdavgifterna. Detta är sanningen. Jag bestri­der
inte att vpk röstade mot den borgerliga propositionen och att även Nils
Carlshamre hade en avvikande mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Margö Ingvardsson vill jag bara säga att förslaget är
i enlighet med vad PRO och andra organisationer har krävt. Vi återgår till det
gamla systemet med möjlighet även för landstingen att ge avgiftsnedsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 9 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag betvivlar, socialministern, att
handikapporganisationer­na och PRO anser att alla deras medlemmar har råd att betala
55 kr. per dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Differentierade vård-avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 10 DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall inte blanda mig i
historieskrivningen. Det råder enighet om att det här systemet har fungerat
illa och att det nu bör upphöra. Vad vi diskuterar är några detaljer i denna
förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erik Janson påminde om problemet med samordningen mellan
landstings­vården och de taxor som tillämpas i kommunal äldrevård. Jag skulle
vilja understryka att vi inte löser det problemet genom detta beslut. Vi måste
också se till att vi anpassar taxorna i priniärkommunerna, så att det inte
uppstår obalanser mellan den prirnärkommunala vården och landstingsvår­den. I
fråga om detta har vi alla en uppgift i kommunalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blenda Littmarck tog upp problemet med kompensationen till
landsting­en. Jag skulle vilja understryka att denna kompensation är en
övergångser­sättning, som skall utgå under nästa år. Den utgår därför att
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=105 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Differentierade
  vård avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 klampar in och ändrar i budgetar sorn landstingen redan har gjort
upp. Vi 18 deceiTlber 1985 ändrar förutsättningarna för landstingen över en
natt. Även moderaterna brukar anse. att om man över en natt ändrar de
ekonomiska förutsättningar­na för någon, skall man ge kompensation. Vi ger i
detta sammanhang kompensation övergångsvis under 1986, Det finns ingenting!
socialutskottets betänkande som antyder att man skall ge någon speciell kompensation
till de 18 landstingen under kommande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Margö Ingvardsson vill jag säga att det är litet
oklart huruvida skillnaden mellan vpk;s förslag och utskottsrnajoritetens
förslag är så stor. Vpk talade ursprungligen om att det skulle ske en
automatisk avgiftsnedsätt­ning. Vi i utskottet var litet förbryllade över vad
denna automatik skulle innebära. Skulle man ha samköming av olika
inkonistuppgifter för att få fram en automatisk avgiftsnedsättning? Nej, nu
säger Margö Ingvardsson att den gamle, när han kommer till sjukhuset, skall
uppge orn han har enbart folkpension. Men det är inte sa stor skillnad mellan
att uppge på en blankett och att ansöka på en blankett orn avgiftsnedsättning.
Jag är övertygad om att landstingen kornmer att hantera detta på ett smidigt
sätt och se till att de pensionärer som behöver avgiftsnedsättning också
kornmer att få det och att det inte kommer att ske rned några onödiga
formaliteter eller med några inkvisitoriska nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till hemställan i utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 11 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sedan tidigare debatterom de differentierade
vårdavgifterna vet jag att folkpartiet har mycket svårt att tänka litet
flexibelt. Folkpartiet tänker mycket enkelspårigt. Det gjorde folkpartiet nar
rnan krävde likhet mellan betalningen när det gällde konnnunernas ålderdomshem
och de differentierade vårdavgifterna. Nu visar Daniel Tarschys igen att han
har mycket svårt att tänka annat än i bestämda banor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi menar med automatik är att den enskilde inte skall
behöva gå igenom det förnedrande systemet där han får redogöra för varför han
har behov av att ha mer pengar kvar för personligt bruk. Den enskilde skall
bara behöva ange hur låg inkomst han har. och det skall på förhand finnas fasta
regler om hur stor avgiftsnedsättningen skall vara. Den enskilde behöver då
inte motivera varför han behöver pengar för eget bruk. Den enda motivering­en
skall vara den laga inkomsten. Det kan inte vara så svårt att förstå detta, om
man läser vpk;s motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 12 DANIEL TARSCHYS (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var ordet automatik som vållade utskottet
en del bekymmer, rnen med de förtydliganden som Margö Ingvardsson nu har
presenterat kvarstår inte så stora skillnader mellan vpk:s inställning och
utskottets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 13 RUNE GUSTAVSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tillhör utskottsmajoriteten och har
således inget annat&lt;br&gt;
yrkande än utskottet. Jag vill ändå säga några ord i anledning av detta&lt;br&gt;
10&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=107 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Differentierade
  vård­avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter att ha lyssnat till Gertrud Sigurdsen vill jag saga
att jag helt delar den      Prot, 1985/86:55 uppfattning sotn hon har framfört
när det gäller historieskrivningen. Jag var      18 december 1985 med i
socialutskottet när den socialdemokratiska motionen behandlades. Det fanns då
oklarheter, och därför skrev socialutskottet mycket utförligt att rnan skulle
ta hänsyn till de olika patienternas ekonomiska situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var emellertid en sak som Gertrud Sigurdsen
utelämnade, närnligen förarbetet till propositionen 1981. Orn jag inte
missminner mig fördes det även då förhandlingar ined Landstingsförbundet.
Förslaget var inte en produkt enbart från socialdepartementet, utan det var en
produkt som hade konmiit fram efter dessa förhandlingar, på samma sätt sorn den
proposition som nu har behandlats. Jag tycker mig förstå att det rader ungefar
samma enighet i riksdagen när vi i dag avskaffar de differentierade
vårdavgifterna som det gjorde när vi införde dern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan ett par ord om innehållet i utskottsbetänkundet. I
en motion från centern har vi sagt att regeringen bör noga följa utvecklingen
av vårdavgifter­na för dem som har avgifter understigande 55 kr. Jag har fått
uppgifter oni att det är en ganska stor procentandel av pensionärerna som
kommer under denna gräns, och det är därför mycket viktigt att det görs
ordentliga prövningar. Det finns en betydande andel pensionärer som har låga
pensioner, enbart folkpension eller folkpension och pensionstillskott. Därför
vill jag ytterligare understryka det som utskottet har sagt i anledning av
denna motion. Detta bör gälla även för landslingen, när de skall ta hänsyn till
pensionärernas situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, yrkar jag än en gång bifall till
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 14 MARGARETA PERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta ar en stor dag för landets handikappade
och pensionärer. Sällan har väl ett folkligt engagemang så tydligt fått
riksdagen -över alla partigränser - att ändra uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ganska precis fyra år sedan fattade riksdagen i stor
enighet-endast vpk gick emot - beslutet att landstingen skulle ha rätt att
inkomstpröva och också noga utgiftsgranska utförsäkrade pensionärer.
Handikapporganisationerna hade under hösten försökt varna för följderna, men
resultatet av dessa varningar visade sig endast i några välvilliga
formuleringar i socialutskottels betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter hand som systemet infördes uppenbarades plötsligt
effekterna för allt fler människor. Människor grät i telefon på
handikapporganisationerna -de trodde inte att del var sant att de skulle
utsättas för en så utförlig granskning av sina utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var helt enkelt en främmande fågel som hade flugit in
i det svenska sjukvårdssystemet. Principen om en sjukvård lika för alla hade
övergetts för de allra sjukaste och de mest utsålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vet inte hur många som i all välmening har sagt: Men
varför skall de samla pengar pa hög? Varför är det inte rättvist att den som
har myckel pengar betalar mycket och den sorn har litet betalar litet? Jag
förslår de frågorna. Det är bara det att verkligheten talar ett helt annat
språk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjuka
människor, som vistas långa lider på institutioner, skall ha hjälp alt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Differentierade vård­avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;få glädje
av sina pengar. Det är många som under årens lopp inte har kunnat få den
glädjen. Det är de instilulionsbundna som mest av alla människor behöver
omväxling och stimulans. Men genom sjukdomen hårde inte kunnat organisera något
sådant själva, i stället har pengarna växt på banken. Del är del som har varit
felet, man skulle ha hjälpt dem all sälta sprätt på pengarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat skäl, vilket är viktigast, är all del i
framliden inte kommer all finnas några s.k. långliggare annat än i rena
undantagsfall. Hela vår vårdpolitik förändras ju. Människor skall
rehabiliteras, de skall kunna bo hemma. Hela psykvården förändras. Del blir ett
minne blott all människor under åratal vistas på institution. Några högar av
pengar kommer sålunda inte att växa mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta är del vikliga. Orn vår nya vårdpolitik skall kunna
genomföras i praktiken är det omöjligt med differentierade vårdavgifier. Då
skall människor så all säga kunna pendla mellan hemmet och sjukhuset. Institu­tionsvården
skall inte bli en slutstation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men den dagen vårdbehovet förändras och institutionen
måste bli ett hem, då skall den vara ett hem i den bemärkelsen alt man kan
kalla den ett hem. med egna möbler och kök. Självklart måste pensionärerna
betala för det. Men, märk väl, då skall de betala för boendekostnaderna, vanlig
hyra helt enkelt. Det har ingenting all göra med del differentierade syslem som
nu går i graven. Del differentierade systemet har byggt på alt man har rätt all
behålla endast 30 % av folkpensionen och 20 % av övriga inkomster. Så fungerar
inte andra inkomslprövande system. När sade kommunen om inkomstpröva­de
daghemsavgifler all ni får bara behålla så här mänga procent av er lön?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom har pensionärerna varit tvungna all tala om
varför de vill behålla mer pengar. Man har fått motivera del in i minsta
detalj. Jag minns en dam som fick tala om varför hon ville äta en bakelse om
dagen, jag minns kvinnor som slagils för alt få pengar till all behålla bilen,
så all de hade en praktisk möjlighet all besöka den sjuke maken på sjukhuset.
Jag minns sådana som förgäves slagils för all få behålla pengar till sin hyra,
men fåll avslag och därmed dödsdomen. Framför allt minns jag förnedringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt delta har pågått medan vi i aktiva åldrar haft rätt
alt vara sjuka till samma kostnad, oavsett om vi varit hög- eller
låginkomsttagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat argument som har varit vanligt, och som jag är
övertygad om all många fortfarande går omkring och i sill hjärta tror på, är
all del borde vara en utjämning mellan rika och fatliga pensionärer. Men också
del slog slint. Jag minns fallet i Stockholm då en folkpensionär utan ATP. rnen
med åtskilliga miljoner i förmögenhet, fick sänkt avgift och då pensionären med
hög ATP, men ulan förmögenhet, fick en hög avgift. Där låg de i likadana
sängar, i samma landstingsområde, den ena utan pengar på banken - han fick
betala nästan hela sin pension i avgift - den andre, som var mycket förmögen,
fick nedsatt avgift. Så slog reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men nu försvinner äntligen delta syslem. Del som finns
kvar all fundera över och all se till att del fungerar i praktiken är
självklart all de sorn har låga pensioner skall ha rätt till en nedsättning av
avgiften. Det systemet fanns även tidigare, men del begagnades myckel litet.
Jag tror, precis som flera talare här har sagt, all det gär att hitta generella
lösningar och metoder för att sälta ned avgiften för dem som har lägst pension.
De metoderna kan och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måste
landslingen hitta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del här är en stor dag för handikapp- och
pensionärsrörelsen men också för vår demokrati, som Gertrud Sigurdsen sade.
Delta visar alt man aldrig skall ge upp sin kamp när man är djupt övertygad i
en fråga. Ulan dessa folkrörelsers envetna kamp hade vi aldrig stått här i dag
för alt falla del kommande beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är ju handikapp- och pensionärsrörelserna som i sina
djupa led har mött oron och orättvisan, och det är ur denna oro som kraften
till protesterna har kommit. Med saklighet, envelenhel och agitation har
organisationerna nu fåll samtliga partier all lyssna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker all del är viktigt all påpeka, i den lid vi nu
lever i, där man ofta talar om politikerförakl, all del faktiskt går all
påverka och all aktionsgrup­per och folkrörelser verkligen haren stor betydelse
förde politiska besluten. Det manar till efterföljd. Det går all påverka om man
engagerar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med delta, herr talman, vill jag yrka bifall till
ulskollels hemställan och hoppas all vi härmed kan lägga alla handlingar om
differentierade vårdavgif­ier i något historiskt arkiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om socialutskollels
belänkande 8.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 15 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergår nu till all debattera socialutskottets
belänkande 7 om injektion av naturmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Injektion
av naturmedel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 16
INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När man vill bekämpa en sjukdom med ett visst
preparat är det två frågor som är av intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För del
första; Har del här medlet någon effekt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För del
andra; Är medlet farligt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan i vissa lägen vara humanitärt all tillmötesgå en
patient, som önskar bli behandlad med ett naturmedel, även om detta inte har
någon påvisbar effekt. Däremot är det viktigt att preparatet är ofarligt. Detta
betonas också i direktiven till alternativmedicinkommittén. Del är därför
förvånande att regeringen nu lägger fram ett förslag, som påtagligt minskar
säkerheten för patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riskerna ar större vid injektion än när preparat tillförs
på annat sätt. Där utgör naturligtvis inte naturmedel något undanlag. De
framställs på ett sätt, som inte garanterar all produkleti blir steril.
Infektioner är. inte ovänlat, den biverkan som framför allt rapporterats vid de
blygsamma försök med anlroposofiska injeklionsmedel som hittills förekommit på
spridda håll i vårt land. Andra risker är överkänslighetsreaktioner och toxiska
skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del här förslaget innebär att naturmedel skall kunna
injiceras på patienter i stor skala ulan all preparaten blivit föremål för socialstyrelsens
prövning angående eventuell farlighet. Del kan inte finnas någon rimlig
anledning alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Injektion
  av natur medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 ha lägre krav på skydd för patienten bara för alt ett preparat inte
har någon 18 december 1985 påvisad effekt och klassas som naturmedel. Hittills
har rnan inorn sjukvården &amp;quot; tvärtom accepterat risker med behandling
enbart om effekten av behandling­en bevisligen vida överstiger riskerna. Den
principen borde få gälla också i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är viktigt all få ökad kunskap orn naturmedlens
fördelar och nackdelar. Om del skall vara något värde med en försöksverksamhet
skall den vila på en stabil vetenskaplig grund. En seriöst upplagd och
genomförd försöksverksamhet hör inte hemma på ett regeringskansli. Den bör
initieras av socialstyrelsen, sorn bl, a. har tillgång till nödvändig expertis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist: Forskning och försök på människor ulan
granskning av en forskningseiisk kommitté vore en styggelse ur patieniskyddssynpunkt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 17
INGRID ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I del belänkande som nu behandlas föreslås
ett tillägg till lagen ont vissa medel avsedda för injektion, härefter kallad
injeklionslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillägget skall ge regeringen rätt all för särskilt fall
besluta orn dispens från lagens bestämmelser för alt göra en försöksverksamhet
möjlig. Som exempel på försöksverksamhet nämns verksamheten vid anlroposofernas
vårdhem i Jarna, Vidarkliniken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upplysningsvis kan nämnas all de anlroposofiska läkarna är
legitimerade läkare rned vidareutbildning i antroposofisk medicin, sorn de ser
som ett komplement till skolmedicinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturmedel för injektion omfattas från den 1 juli 1981
till den 30 juni 1986 av den nämnda injektionslagen. Lagen har haft
försökskaraktär. 1 december 1984 tillsatte statsrådet Sigurdsen
alternativmedicinkommittén, som bl.a. fick direktiv att utvärdera nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén överlämnade i september i år delbetänkandet Injektion
av naturmedel med förslag att lagen permanentas med endast marginella
förändringar. Förslaget är nu ute på remiss, och regeringen avser att återkomma
med en proposition i änmet under våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utgångspunkten för kommitténs arbete var helt
enligt vad sorn sägs i direktiven &amp;quot;att den enskilde så långt det är
möjligt får frihet att själv välja erbjudna behandlingsformer och
behandlingsmetoder. Samtidigt måste den vårdsökandes behov och säkerhet
beaktas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I direktiven omnämns också kravet på att rätt diagnos blir
ställd och skydd mot kommersiell exploatering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektionslagen kan sägas ha haft två huvudsyften: att av
humanitära skäl ge de människor, som så önskar, tillgång till
injektionsbehandlingar rned naturmedel samt att förbättra samhällets insyn och
kontroll, vilket skulle kunna ge större säkerhet för patienterna. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterade för sin del att injektionslagens
humanitära syfte inte kunnat förverkligas fullt ut. Detsamma gäller frågan orn
ökad insyn. Utvärderingen har visat att verksamheten är av mycket liten
omfattning. De rapporterade biverkningarna är få och bedömda som harmlösa.
Hittills har godkänts endast tre preparat; Helixor, Iscador och Thymex L, det
sistnämn­da i november i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under arbetet med injektionslagen har uppmärksammats att
lagen saknar dispensregler. Kommittén har nu föreslagit att det införs en
dispensregel i syfte att få till stånd försöksverksamheter på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden är att det är angeläget med forskning och
utvärdering på det alternativrnedicinska området. Det betonas även i
utredningsdirektiven, och alternativmedicinkommittén ser det som en av sina
viktigaste uppgifter att stimulera den typen av insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den antroposofiska medicinen bygger på den traditionella
skolmedicinen men har därutöver olika andra behandlingssätt. Kostens betydelse
för terapin är en viktig del liksom musik, målning och rörelseterapi.
Naturmedel spelar en stor roll i den totala läkekonsten, och antroposoferna
anser att injektioner av naturmedel aren nödvändig terapi vid vissa
sjukdomstillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är av vikt att en utvärdering kan göras av den
verksamhet som skall bedrivas vid anlroposofernas nya sjukhus i Järna. Del är
viktigt all se till helheten i deras verksamhet. Injektion av n;iturmedel som
är en väsentlig del kan då inte utelämnas. Det är därför nödvändigt att genom
dispens möjliggöra en försöksverksamhet som omfattar hela verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som lagstiftningen är utformad nu är det svårt att få till
stånd försök sorn kan ge hälso- och sjukvården nya och intressanta erfarenheter
på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra länder har antroposofiska preparat använts i över
60 år. I Norge, Danmark och Finland har rnan en betydligt liberalare
inställning. 1 Finland tillämpas i princip samma tillståndsprövning sorn här.
men där får preparaten säljas under den tid sorn anmälan handläggs. 1 Europa
förskrivs de antroposofiska injektionsläkemedlen av ca 8 000 läkare och används
på 27 sjukhus, och det finns goda erfarenheter. Mot den bakgrunden ter sig våra
bestämmelser väl restriktiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var en kort bakgrund till regeringens förslag om
dispens från injektionslagen. I dispensbeslutet får enligt propositionen
regeringen upp­ställa villkor. Om dessa åsidosätts eller orn
försöksverksamheten bedrivs på olämpligt sätt. får beslutet om dispens
återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av propositionen framgår också att dispens skall kunna ges
från det i injektionslagen inskrivna detaljhandelsnionopolet. Likaså skall
dispens kunna ges från de för injektionsniedlen gällande anmälnings- och årliga
avgifterna, som ses som ett hinder för föi'Söksverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två motioner har väckts i anslutning till propositionen.
Den ena motionen - av Gunnar Biörck i Värmdö - belyser med all önskvärd
tydlighet hur kontroversiellt området alternativ medicin kan uppfattas och
vilka fördomar och motsättningar som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den andra motionen skriver Anita Bråkenhielm och Lars
Leijonborg sammanfattningsvis att de anser det angeläget att vinna kunskap om
naturmedlens terapeutiska fördelar och nackdelar och att försöksverksamhet
därför är val motiverad. Motionärerna anser emellertid att tidpunkten för
förslaget är fel viild och att remissomgången borde inväntats. De påpekar
vidare att om avsteg skall göras från gällande regler, får det inte leda till
ökade risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av propositionen framgår att försöksverksamheten bör vara
tidsbegrän­sad och utvärderas. För att dispens skall beviljas bör enligt
propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Injektion
  av natur medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 krävas att tillverkaren eller importören av ett preparat visar att
medlet 18 december 1985 erfarenhetsmässigt inte medför hälsorisker vid normalt
bruk. Det bör kunna visas att medlet under en inte alltför kort tid använts i
annat land utan beaktansvärda biverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs att tillverkningen bör ske med aseptisk teknik
och enligt s. k. good manufacturing practice. Priset skall vara skäligt.
Behandlingen skall, precis som för närvarande, beslutas av legitimerade läkare
och kunna avse även andra sjukdomar än cancer i terminalstadiet. För behandling
av barn under 15 år krävs tillstånd från socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkare är skyldig att anmäla biverkningar, och den som
erhåller dispens skall ha försäkring motsvarande patient- och
läkernedelsförsäkringarna. Dispensansökan bör remitteras till socialstyrelsen
och alternativmedicin­kommittén för yttrande innan regeringen fattar beslut.
Försöksverksamhe­ten skall följas av kommittén. Dispensen kan ju endast beviljas
t. o. m. juni 1986, eftersom lagen inte gäller längre. Men förlängs lagen,
anser man att försöksverksamheten skall kunna gälla i fem år och att den skall
utvärderas. Vidare säger statsrådet att en dispensregel bör utnyttjas
restriktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet, som delar uppfattningen att en dispensregel bör
införas, understryker vikten av de nyss uppräknade villkorensom skall vara
förenade med dispensgivandet - detta för att garantera patientens säkerhet.
Utskottet har också erfarit att de medel som kan komma i fråga för dispens
skall steriltestas. Jag vill betona att det här gäller försöksverksamhet, som
noga skall följas. Jag anser att det är helt klarlagt att en sådan dispens från
lagen inte leder till ökade risker för dem som använder medlen. Det är egentligen
ingen stor förändring i lagen, men eftersom den i vissa läger upplevs som
kontroversiell och eftersom felaktiga uppgifter har cirkulerat, har jag valt
att vara utförlig i min redogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill slutligen
yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationen av Ingrid
Ronne-Björkqvist,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 18
BLENDA LITTMARCK (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan fatta mig mycket kort, eftersom jag
delar Ingrid Anderssons uppfattning på varje punkt. Vi är ju från
parlamentarikerhåll helt eniga i utredningen. Men eftersom det står en del
felaktiga saker i motionerna, vill jag rätta till litet där. Det är möjligt att
jag upprepar vad Ingrid Andersson har sagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdepartementet kommer att få en lista på preparat,
och ur den väljer man tillsammans med socialstyrelsens läkemedelsavdelning ut
de preparat som skall testas. Man har överläggningar hela tiden, och
läkemedelsavdel-ningen kommer att inspektera fabrikerna i Tyskland. Man kommer
att pröva steriliteten hos alla preparat. Däremot gör man inte nu ett
toxikologiskt test, eftersom man räknar med den erfarenhet på 50-60 år som
redan finns av de här preparaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har cirkulerat uppgifter om att man vid framställning
av preparaten skulle använda delar av människa, och kataloger har varit i
omlopp som skrämt människor. Detta är totalt felaktigt. Inget preparat med det
ursprunget kommer att användas på Vidarkliniken, som det nu direkt gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga
som där behandlar de sjuka är läkare med svensk legitimation plus påbyggnad
från antroposofin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen kommer att utsättas för behandlingen som inte vill
ha den. Patienterna väljer ju att komma till Vidarkliniken. Man är själv
övertygad om att dess läkemedel är precis vad man själv behöver. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; Det har sagts att det är alldeles fel att låta människor pröva på
sådant här. Gunnar Biörck använder i sin motion uttrycket obskurantismens
tassemar­ker. Men, Gunnar Biörck, obskurantism betyder ocksä att man är
fientlig mot tankefrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att människor skall fä pröva den här möjligheten,
och vi anser att det sker under betryggande omständigheter. Vi anser att det är
en demokratisk rättighet att få tillgång till naturmedlen. Allt är omgärdat som
man kan omgärda. En liten aning äventyrlighet skall man tillåta människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 19
GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den sak vi här behandlar är mycket
allvarligare än många tycks föreställa sig. Eftersom statsrådet Sigurdsen
undanhållit riksdagen innehållet i de särskilda yttranden som avgivits av
alternafivmedicinutred-ningens läkarrepresentanter, vill jag inledningsvis läsa
in vissa utdrag ur dessa i protokollet, så att kammaren i alla fall skall veta
vad sakkunskapen haft att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så här säger alltså - i förkortning - den svenska
sjukvårdens numera främste företrädare i socialstyrelsen, docenten Viking Falk;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag kan såsom sakkunnig i alternativmedicinkommittén
inte ansluta mig&lt;br&gt;
till kommitténs förslag om att i lagen (1981:50) med bestämmelser om vissa&lt;br&gt;
medel avsedda för injektion, införa en bestämmelse av innebörd, att&lt;br&gt;
regeringen skall kunna lämna dispens från lagens föreskrift, om att sådant&lt;br&gt;
medel får tillhandahållas för förbrukare, innan socialstyrelsen gett sitt&lt;br&gt;
tillstånd till detta.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till alla preparat som används i medicinskt syfte -
läkemedel såväl som&lt;br&gt;
naturmedel - knyter sig ur patientens och läkarens synvinkel framför allt två&lt;br&gt;
frågor av intresse, nämligen om preparatets medicinska effekt och om dess&lt;br&gt;
säkerhet för patienten. Det är bl.a. med tanke härpå som läkemedlen&lt;br&gt;
genomgår en synnerligen rigorös kontroll innan de registreras. När det gäller&lt;br&gt;
naturmedel bortser man frän den terapeutiska effekten. Däremot är&lt;br&gt;
spörsmålet om att ett naturmedel kan vålla skador av största betydelse. Man&lt;br&gt;
måste härvid beakta, att den potentiella skaderisken är större, när det gäller&lt;br&gt;
medel avsedda för injektion - läkemedel såväl som naturmedel - än då fråga&lt;br&gt;
är om medel som skall tillföras patienten på annat sätt.         De
antroposofis­&lt;br&gt;
ka injektionsmedlen - vilka det här närmast gäller - framställs av natursub­&lt;br&gt;
stanser som från början inte är sterila. Framställningen sker aseptiskt, vilket&lt;br&gt;
inte är någon garanti för att produkten är steril.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När kommittén konstaterar att man under hand fått klart
för sig att socialstyrelsen inte kommer att vara beredd att ge dispens för
användande av naturmedel för injektion i avvaktan på styrelsens slutliga
bedömning av medlet, är skälet att styrelsen inte är beredd att ge avkall på
säkerheten för patienterna. Av kommitténs direktiv framgår att några sänkta
säkerhetskrav inte bör accepteras. Att regeringen i stället för socialstyrelsen
skulle ge sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1985/86:52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dispens
ökar ju inte säkerheten för patienten.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör också påpekas, att regeringskansliet saknar
tillgång till den expertis, som krävs för att rätt kunna bedöma, huruvida ett
visst naturmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
injektion kan släppas fritt   . Denna expertis finns hos socialstyrelsens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;läkernedels;ivdelning. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen sägs det att dispensen skall beviljas för att
möjliggöra försöks­&lt;br&gt;
verksamhet. -- Forskning---- bör naturligtvis stödjas, men då måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;krav
finnas på godkännande av forskningsetisk kommitté. Kommittén skall därvid bl.
a. göra en analys av om forskningsuppläggningen är sådan att den är meningsfull
så att den kan ge svar på ställda frågor. Såvitt jag förstått har man inte
några sädana avsikter och då är försöksverksamheten inte heller meningsfull.':&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 ett gemensamt yttrande, avgivet av avdelningsdirektören
Birgitta Baltzar, docenten i kirurgi Thomas Ihre. tillika ordförande i Sveriges
Läkarförbund, professor Lars G. Nilsson - farmakolog - och professorn i
psykiatri Rolf Öhman, anförs bl, a, följande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi anser det oacceptabelt ur säkerhetssynpunkt att
naturmedel som&lt;br&gt;
tillverkats under betingelser som inte är kända och där produktkontroll,&lt;br&gt;
steriltester etc. inte redovisats, skall få injiceras på patienter i Sverige.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening möjliggör Socialstyrelsens nuvarande
regler om läkenie-&lt;br&gt;
delsprövning just den typ av försöksverksamhet sorn vore välkommen för att&lt;br&gt;
bevisa den påstådda effekten av naturmedel. Medlen och försöken skulle då&lt;br&gt;
också komma att rätteligen bli bedömda av etisk kommitté.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av skälen till särskilda dispensregler anges vara
Vidarklinikens behov av ca. 1 200 preparat för injektion. Det ar enligt vår
mening viktigt att inte en enskild fråga såsom Vidarklinikens verksamhet, får
påverka den nya lagens utformning. Detta synes nu vara fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis anser vi att alla naturmedel som avses
för injektion måste genomgå toxikologisk prövning och att de dessutom skall
steriltestas före de får användas. Den av kommitténs ledamöter föreslagna
dispensre­geln bör ej godkännas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till yttermera visso har två av kammarens läkarledarnöter.
Anita Bråken­hielm o.ch jag själv, motionerat om avslag på propositionen, och den
tredje läkaren här. dr Ronne-Björkqvist. i socialutskottet reserverat sig till
förmän för avslag på propositionen. Detta har inte skett av några skråhänsyn
utan som ett uttryck för vanlig anständighet i handhavandet av riksdagens
lagstiftningsmakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet Sigurdsen vet att hon har praktiskt taget hela
den svenska läkarkåren emot sig i denna sak. Det är därför hon inte har
besvärat sig med att iaktta bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen;
&amp;quot;Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och
yttranden inhämtas från berörda myndigheter. 1 den omfattning sorn behövs skall
tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.&amp;quot; Det iir
därför hon inte har avvaktat remissvaren på betänkandet om injektion av
naturmedel och inte redogör för de sakkunnigas särskilda yttranden, och det är
rimligtvis med tanke på denna proposition som hon i somras avlägsnade den
eminent läkemedelssakkunniga generaldirektören i socialstvrelsen Barbro Wester­holm
från hennes befattninc. Såväl det nu förelieeande ärendets behandling i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringskansliet
som avlägsnandet av generaldirektör Westerholm kornmer emellertid att granskas
av konstitutionsutskottet. Jag kan inte neka mig att i det sammanhanget citera
vad min värderade utskottskamrat i konstitutions­utskottet Wivi-Anne Cederqvist
(s) anförde här i kammaren så sent sorn förra veckan; &amp;quot;Vad är det för
mening rned att tillsätta en utredning orn man sedan inte inväntar
remissyttrandena och utvärderingen av denna utred­ning?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här propositionen har främst tillkommit för att
otillbörligt gynna en privat klinik, som kallar sig Vidarkliniken, i Järna,
Själva lagförslaget har emellertid givits en generell utformning, I 10 § heter
det nämligen; &amp;quot;Rege­ringen får för särskilt fall besluta om dispens från
denna lag för att möjliggöra försöksverksamhet med användning av medel sorn
avses i lagen.&amp;quot; Vilken regering som helst-dvs. i realiteten vilken
socialminister som helst-kan, om denna lag antas, meddela dispenser åt någon
annan troslära eller något geschäft, som man önskar gynna. Nar mina
läkarkolleger och jag inte vill acceptera denna uttunning av patientskyddet, är
det således inte specifikt Vidarkliniken som vi - eller i varje fall jag -
riktar oss mot. Den står dess bättre inte under min tillsyn, men statsrådet
Sigurdsen gör det, och det är min skyldighet att utkräva ansvar av henne,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I min motion 1985/86;105har jag redovisat en del av den
kvalitetsuttunning sorn - under socialdemokratisk ledning - drabbat svensk
sjukvård under senare år. Vi hade i 305 år. från 1663 till 1968, här i lat\det
en medicinalstyrel­se som leddes av läkare och som har en stor del av äran av
den svenska sjukvårdens uppbyggnad och utveckling i hägnet av det som i den
&amp;quot;allmänna läkarinstmktionen&amp;quot; kallades &amp;quot;vetenskap och beprövad
erfarenhet&amp;quot;. Social­demokraterna lyckades att 1968 demolera detta fina
ämbetsverk och slå ihop det med socialstyrelsen under den senares namn, därför
att en inflytelserik socialdemokrat i riksdagen då tyckte att ordet social var
ett så mycket finare ord än något som hade med medicin att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya verket fick i alla fall en socialdemokratisk
anatomiprofessor som generaldirektör i tio år och därefter en docent i
farmakologi, dvs. läkerne-delslära, som också varit medicinalråd och expert i
det statliga Apoteksbola­get, som generaldirektör i sex år. intill dess
statsrådet Sigurdsen, som nu lagt fram denna bedrövliga proposition, fann för
gott att avlägsna denna pä detta område sällsynt kunniga verkschef. Så snart
detta skett, och sedan Barbro Westerholm rnot sin vilja tvingats att lämna
ansvaret för den svenska sjukvården, och socialstyrelsen i motsvarande mån
försvagats, fann statsrå­det Sigurdsen för gott att - på sätt som nämnts -
raskt sjösätta en proposition som alltså ger regeringen, dvs. henne själv, rätt
att i särskilda icke närmare definierade fall besluta om dispens från lagen med
bestämmelser om vissa medel avsedda för injektion - dvs. den lag som skall
skydda svenska folket från att besprutas med okontrollerade injektionspreparat.
&amp;quot;Man märker avsikten och blir beklämd&amp;quot;, för att parafrasera en gammal
tysk diktare, vars sista ord sagts vara; ','Mehr Licht!&amp;quot; (Mera ljus!) Här
är det emellertid inte fråga om att sjunga &amp;quot;från mörkret stiga vi mot
ljuset&amp;quot; utan tvärtom: Med Gertrud Sigurdsens proposition sänker vi oss
från ljuset ned rnot mörkret; det ljusskygga tillstånd som inte kan tåla en
sakkunnig genomlysning, inte den grundliga prövning sorn alla andra läkemedel i
vårt land genom en av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55       riksdagen stiftad lagar underkastade, men vilken här alltså
godtyckligt skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18
december 1985    kunna sättas ur spel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'     '&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Och detta skriver alltså t.o.m.
Daniel Tarschvs - som verkat vid ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Injektion
av natur-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.   .,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'      ..  ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;universrtet,
varsdevrs varrt:   Att tänka tritt ar stort, att tanka ratt ar större   -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;under på
och föreslår riksdagen att anta! Jag har visserligen med tungt hjärta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men med
ålderns rätt nu lämnat Bibelkommissionen, men jag kan inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underlåta
att för honom läsa ur Jakobs brev 4:17: &amp;quot;Den sorn vet hur rnan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlar
rätt, men inte gör det, han begår en synd.&amp;quot; Och detta gäller då även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alla andra
som är beredda att släppa Gertrud Sigurdsen, eller dern som rnå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;komma
efter henne, loss i de 1 200 injektionspreparatens djungel-medan all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;övrig
svensk sjukvård inalles endast har tillgång till 500. noga prövade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;injektionspreparat
- och detta utan hörande av sakkunniga myndigheter. Ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det anges
t.o.m. att de för Vidarkliniken avsedda medlen skall kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;importeras
direkt från tillverkarna, bland vilka lar befinna sig allehanda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utländska
företag, vilkas &amp;quot;sortiment&amp;quot; fyllt sakkunskapen med förfäran och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vämjelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vad gör det? Ty där sägs finnas - jag förmodar i
motsats till landets övriga sjukhus - kunskaper inte blott orn den fysiska
människan utan också om den andliga. Vilken ohöljd ringaktning av all den
människokunskap, den psykologiska förståelse och det existentiella stöd sorn
har otaliga företrädare inom vida kretsar inom dagens svenska sjukvård! Vilken
förmätenhet pa deras vägnar, sotn här begär att få undslippa den samhälleliga
insyn som svensk medicin i övrigt självklart och utan konster underkastar sig!
Och samtidigt; Vilket eländigt svaghetstecken!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Företrädare för Vidarkliniken har i brev till
mig fordrat att jag skulle ta tillbaka min motion, vid hot att eljest, som rnan
skriver, &amp;quot;vidtaga de åtgärder vi finner erforderliga&amp;quot;. Jag har inte
tagit tillbaka min motion, men om något skulle hända mig efter detta anförande,
så vet kammaren i varje fall var man kan börja söka upphovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är för mig ett anständighetskrav att yrka
avslag på utskottets hemställan och bifall till doktor Ronne-Björkqvists modiga
reservation. Heder åt den flickan!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 20 INGRID ANDERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi vet att det är så att många människor
efterfrågar alternativ medicin, och då är det viktigt att samhället far insyn
och vidtar åtgärder för att garantera säkerheten. Det vi nu diskuterar är ett
led i detta. Om villkoren för godkännande är alltför stränga, motverkar lagen
sitt eget syfte såväl humanitärt som säkerhetsmässigt, och då får rnan också
räkna med att den illegala verksamheten kan breda ut sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs med andra ord att olika intressen som ibland
kontrasterar mot varandra läggssamman i en helhetsbedömning. Omall utveckling
skulle vara beroende av att experter - och för all del också läkare - skulle
vara eniga, så skulle det inte hända så mycket. Ibland måste vi fatta politiska
beslut när vi har samrnanvagt helheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Angående de 1 200 preparaten ärdet så att det är 50
preparat som kommer&lt;br&gt;
i fråga. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning skall göra inspektion i de två&lt;br&gt;
2&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fabriker som kommer i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller utvärderingen har jag hört rnig för, och
jag vet att man arbetar i departementet med målet att en medicinsk institution
skall vara intresserad och arbeta med det här och att projektet skall prövas av
en etisk kommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 21 ANITA BRÅKENHIELM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det kan naturligtvis synas litet onödigt att
de tre läkare sorn finns i riksdagen engagerar sig i denna fråga, och dessutom
så att säga på samma sida, för reservationen. Men det är egentligen inte i min
egenskap av läkare sorn jag tycker att jag vill säga någonting i den här
debatten, utan därför att jag en gång har varit medansvarig för lagen om
naturmedel för injektion. Jag våren av dem sorn var rned och utformade den i
socialutskottet och förändrade en hel del i förhållande till det
regeringsförslag som då förelåg. Har jag inte gjort någon annan insats i svensk
politik, så har jag i alla fall gjort en egen lagparagraf, den som skyddar barn
under 15 år från att bli behandlade utan rnyndighetsinsyn i det enskilda
fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sorn gör rnig förbryllad ar; Vad skall det här tjäna
till - en dispensmöjlighet som skall gälla ett halvår? Den enda motivering jag
kan hitta i utskottsbetänkandet är att det är för att alternativmedicinkommittén
skall kunna följa en försöksverksamhet. Då vill jag fråga utskottets talesman;
Varför kan man inte vänta ett halvår på den nya lag som måste komma och träda i
kraft till den 1 juli 1986? Eller är det så att inga dispensmöjliglieter skall
finnas i den nya lagen? Gör rnan här en lucka under ett halvårs tid för att
släppa fram en grupp - jag förstår att den här lagen är anpassad till en enda
grupp; den gäller inte alla - genom ett hål att slinka igenom, undan bl. a. de
ekonomiska förpliktelser sorn man annars skulle åläggas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också fråga utskottets talesman; Gäller lagen
alla? Kan herr Sandberg i Aneby, som verkligen inte har varit föremål för någon
större välvilja under de år sorn har gått sedan lagen om injektionsrnedel kom
till -egentligen för hans skull - söka dispens och själv som tillverkare visa
att tillverkningsmetoderna är tillfredsställande, själv som tillverkare visa
att hans medel inte medför några hälsorisker?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan förstår jag inte heller varför dispensen plötsligt
skall gälla Apoteks­bolagets försäljningsmonopol. Jag vet att Apoteksbolaget
inte är särskilt lyckligt över att få ta hand orn den här försäljningen, men om
nran nu skall göra det, kan då de som tillverkar Thyrnex-L. Helixor och Iscador
också begära dispens från Apoteksbolagets försäljningsmonopol? Gäller lagen
lika för alla?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det står också att en sådan här försöksverksamhet kan
utsträckas i upp till fem år. En försöksverksamhet kan alltså få dispens i fem
år framåt. Alternativmedicinkommittén skall alltså tydligen sitta i fem år, för
den skall ju följa försöksverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motivet till rnin motion och till att jag över huvud taget
blandade mig i det här är att jag inte kan begripa vad det här halvåret skall
tjäna till. Galler det mer en sofistikerad påtryckargrupp som har lättare för
att uttrycka sig och nå högt uppsatta makthavare än en ensam gammal rnan i
Småland rned sina anhängare som inte mött någon förståelse från det ena eller
andra hållet under dessa år? Det känns litet konstigt för mig att stå här i riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55      kammare och tala för herr Sandberg i Aneby, rnen jag gör
faktiskt det i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=92 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Injektion
  av natur medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:85.0pt;text-indent:-85.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 december 1985 Jag tycker också
att det är egendomligt att regeringen skall kunna ge &amp;quot; dispens från kraven
att det skall vara invändningsfritt påvisat att medlet inte medför hälsorisker
och att det skall vara påvisat att tillverkningen sker pa ett tillfredsställande
sätt. Detta sägs visserligen inte. men socialstyrelsen skall inte behöva visa
det. Sedan skall socialstyrelsen kunna ge dispens beträffan­de avgifterna för
prövning. Vore det inte bättre kompetensrnässigt tvärtorn - att den
vetenskapliga och läkernedelstekniska expertis som finns inom socialstyrelsen
beviljade dispens från kraven på den vetenskapliga sidan, medan regeringen,
sorn sitter på pengarna i landet, beviljade dispens från avgifterna? Förslaget
innebär att rnan fördelar kompetensen i samhället på ett alldeles orimligt
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag satt och läste det här betänkandet i går, eftersom jag
ville begripa vad det egentligen handlar om. Det var då jag bestämde mig för
att jag ändå måste säga något. Det här är i och för sig en liten fråga, men den
är principiellt viktig. Det är en fråga om renlighet, en fråga om lagar som
skall gälla lika för alla, en fråga om att inflytelserika påtryckargrupper inte
skall kunna tillskansa sig förmåner som inte gäller för andra och sorn dessa
andra så vitt jag förstår inte heller har möjlighet att söka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill givetvis yrka bifall till reservationen, och jag
tycker att vi också skall driva det hela till votering och rösträkning, för att
se hur många det finns som tycker att vi skall hålla fanan högt i sådana här
fall och inte falla till föga för tillfälliga inneströmningar - detta sagt rned
den största respekt för att människor skall ha rätt att söka hjälp i alternativ
medicin. Jag har stor erfarenhet av att ha sett herr Sandbergs verksamhet; jag
har sett vad en förmåga att inge förtroende och hopp hos människor kan betyda,
oavsett om preparaten har någon verkan eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De preparat som vi talar om här har den sortens
koncentration och utspädning att man - som det sades oss när vi i
socialutskottet behandlade lagen om injektion av naturmedel - kan jämföra rned
att koka kaffe på en kaffeböna och då använda den vattenmängd som finns i
Vättern. Verksam­heten är alltså kanske inte så farlig, men jag tycker att
principen och sättet att gå till väga är felaktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 22 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var egentligen Gunnar Biörcks i Värmdö
mycket känsloladdade inlägg här i talarstolen som fick mig att begära ordet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är rned en viss förvåning som man lyssnar till en
debattör som gör anspråk på att vara företrädare för upplysning och saklighet
och sedan hör att hans inlägg i så hög grad präglas av utfall och invektiv mot
sina meningsmot­ståndare, ja, t. o, m. antydningar om att han skulle vara
utsatt för personligt hot frän dern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det är viktigt att vi för debatten i just det
lugna och sakliga tonläge som t. ex. Anita Bråkenhielm alldeles nyss talade i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte så att vi med den aktuella lagen släpper loss
en mängd okända och oprövade preparat för användning. De preparat sorn är
aktuella för dispens är sädana som har använts i vår omvärld i årtionden och
sorn det alltså finns gedigen erfarenhet av. Det är inte heller så att det står
en enig läkarkår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mot en
samling dilettanter och amatörer. Som har framhållits här tidigare är alla som
skall använda dessa preparat legitimerade läkare. Det föreligger alltså
åsiktsskillnader i läkarkåren. Da är det naturligtvis befogat att man skapar
möjlighet också för minoriteten bland läkarna att arbeta under rimliga
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten vid Vidarkliniken skall inte heller bedrivas
utan rnyndig­hetsinsyn. Socialstyrelsen och andra myndigheter har alla
möjligheter till insyn i och kontroll över verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anita Bråkenhielms viktigaste frågeställning var vad
dispensen tjänar till. Jag tycker att detta är ett utmärkt exempel på hur man
låter det sunda förnuftet, det praktiska förståndet, ta överhanden över
paragrafrytteri. En klinik står färdig i Järna. Det finns patienter som vill
bli vårdade vid kliniken, och det finns läkare som vill göra en vårdinsats. Jag
har själv haft tillfälle att se kliniken och besöka patienter där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller nu att inte onödigtvis fördröja verksamheten
genom att avvakta en formell process. Vi har kunskap nog för att veta att de
aktuella preparaten kan användas utan fara för patienten. Da måste man ställa
sig frågan; Skall vi av formella och byråkratiska skäl undanhålla patienterna
denna möjlighet till vård under en viss bestämd tid?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att regeringen har all heder av att man har
velat finna en smidig lösning på det praktiska problemet att möjliggöra att
verksamheten kommer i gång utan onödiga dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reaktionen på regeringens förslag till dispens har varit
ganska kraftig från visst läkarhåll. En hel del av inläggen i denna debatt,
också utanför riksdagens kammare, har präglats av starka övertoner. Möjligen
kan detta vara ett uttryck för att det alltid finns ett slags etablerad
konservatism som bromsar nya och annorlunda idéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bara den praktiska erfarenheten sorn visar vad nya
idéer är värda. Genom att anta den nu föreslagna dispenslagstiftningen
åstadkommer man ett underlag för att vi skall få dessa praktiska erfarenheter.
Det, om något, måste skapa mera ljus av,det slag som Gunnar Biörck, åtminstone
i någon del av sitt anförande, efterlyste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot, 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Injektion av natur­medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 23 INGRID ANDERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var med anledning
av Anita Bråkenhielms anförande som jag ville säga några ord, men jag kan
nästan nöja rnig med att instämma i vad Pär Granstedt nyss har framfört. Jag
vill dock tillägga att det från början är sagt att dispensregeln skall användas
restriktivt. Självfallet fär varje ansökan behandlas efter sin kvalitet och med
hänsyn tagen till alla de säkerhetsaspekter som vi här i dag har talat om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 24
ANITA BRÅKENHIELM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill fortfarande veta om dispensregeln
skall finnas kvar även efter den 1 juli 1986 och alltså tas in i den nya lagen.
Om så inte är fallet, blir det mycket bråttom för alla dem sorn inte har haft
underhandskontakter med kommittén och departementet, eller vilka det nu är sorn
kontakterna har tagits med, och som därför inte har kunnat förbereda sina
ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
även veta om det är möjligt för andra än den klinik som nu är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet inom hälso- och sjuk­vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktuell
att ansöka om dispens också när det gäller undantaget från detaljhandelsmonopolet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också fortfarande veta varför man inte kunde
vänta ett halvår och skriva in dispensregeln i den nya lagen. Det hade i och
för sig varit fullständigt vansinnigt att göra detta, eftersom man naturligtvis
i stället skulle ha utformat en ny lag som inte krävde att socialstyrelsen
blandades in med någon kontroll, Ärdet kanske det som
alternativmedicinkommittén avseratt göra? I så fall är detta ett logiskt sätt
att handla på,Men om man tänker införa en ny lag där det inte finns några
dispensmöjligheter och enligt vilken socialstyrelsen återigen skall inträda och
ha ett kontrollansvar, då är det här förslaget ännu mer hårresande, I så fall
skapar man under ett halvt års väntetid ett kryphål som bara en enda klinik, en
enda verksamhet, har möjlighet att utnyttja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är
dessa frågor jag vill ha svar på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 25 INGRID ANDERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Alternativmedicinkommittén, vars betänkande
nu är ute på remiss, är enigt i fråga om att lagen skall permanentas. Men
kommittén föreslår en del smärre förändringar, däribland den dispensregel som
vi diskuterar. Det ankommer sedan på regeringen att skriva en proposition i
ämnet, och en sådan kan vi förvänta oss till våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om socialutskottets
betänkande 8.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 26 TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karhmaren övergår nu till att debattera socialutskottets
betänkande 8 om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
inom hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 27
GÖTE JONSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationerna 2 och 3, som är fogade till betänkandet nr 8 från
socialutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamheten inom hälso- och sjukvården avser i
första hand primärvården. Från moderat sida tycker vi att det är bra om man kan
mjuka upp de nuvarande riktlinjerna och få en försöksverksamhet till stånd. Vi
har länge arbetat för detta. Men vi tycker samtidigt att det är mycket märkligt
att verksamheten skall behöva begränsas på ett sådant sätt som föreslås i
propositionen och som utskottsmajoriteten ställer sig bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening skulle försöksverksamheten vara av
betydligt större värde om alla kommuner kunde delta i försöket. När det gäller
frågor som tangerar den primärkommunala hälso- och sjukvård som landstingen
hand­har kan nämligen den primärkommunala verksamheten bedrivas på olika sätt
beroende på vilken kommun det gäller och beroende på vilken fråga det är som är
aktuell. Vi menar att vi inte får ut det positiva i försöksverksamhe­ten orn vi
begränsar den enbart till försökskommunerna. Det finns därför,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som vi ser
det, ingen som helst anledning att göra en sådan begränsning, utan varje kommun
bör ges möjlighet att bedriva försöksverksamheten som sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker vidare att utskottsmajoriteten i det här
betänkandet faktiskt har gjort ett avsteg från de huvudprinciper för
försöksverksamhet av detta slag som utskottet tidigare har uttalat. Jag citerar
från utskottsbetänkandet på s. 4, där det står följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet har vid flera tillfällen tidigare
behandlat frågan om huvudman­naskapet för primärvården. Utskottet har därvid
understrukit betydelsen av samverkan mellan kommuner och landstingskommuner. I
betänkande SoU 1984/85:28 framhöll utskottet att det behov som föreligger av
samverkan och samordning mellan primärvården och primärkommunala organ borde
kunna tillgodoses genom olika samverkansavtal och modeller.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LItskottsmajoritetens tidigare uttalande avser givetvis
alla prirnärkommu-ner och alla landstingskommuner. Men nu säger utskottet
plötsligt - jag citerar från s. 5;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet anser därför i likhet med propositionen
att försöksverksamhe­ten tills vidare bör begränsas till de kommuner som
omfattas av frikommun­försöket.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet backar således betänkligt när det gäller den
principiella inställ­ningen till försöksverksamheten sorn sådan. Det är en
mycket beklaglig försiktighet som utskottsmajoriteten står för. Jag vill än en
gång understryka att jag tror att begränsningen kommer att inverka menligt på
försöksverk­samheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från moderat sida har vi också velat understryka att det i
samband med beslutet om försöksverksamheten finns anledning för riksdagen att
klart poängtera nödvändigheten av enskilda alternativ inom sjukvården. Även på
den punkten skriver utskottsmajoriteten litet välvilligt. Man hänvisar till
tidigare uttalanden, och man hänvisar till departementschefen, sorn också anser
att som komplement kan den alternativa privata vården vara bra. Jag beklagar
att vi moderater är ensamma om den reservation dar vi kräver att i samband
riied denna försöksverksamhet också alternativen skall aktualiseras på ett
alldeles speciellt sätt. Vi kräver detta helt enkelt därför att vi vet att det
råder en mycket stor njugghet både från riksdagsmajoriteten och från vissa
majoriteter i kommuner och landsting när det gäller initiativ och ökade
möjligheter för privata alternativ inom hälso- och sjukvården. Det är mycket
beklagligt att utskottet uttalar att det ankommer på kommunerna att avgöra
huruvida det skall vara privata alternativ och i vilken omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
moderat uppfattning ankommer det i första hand på patienterna att avgöra vilken
vård de vill ha. Det är kommunernas och landstingskommuner­nas skyldighet att
tillhandahålla vård och se till att vården kommer patienten till godo utifrån
de önskemål som patienten har. Tyvärr är vi moderater ensamma om att klart
poängtera detta i reservation 3 till utskottets betänkande. Det hade varit
positivt att just i samband med denna försöks­verksamhet kunna vidga försöken
till att omfatta privata alternativ inom äldreomsorgen, som behöver
sjukvårdsanknytning, för att ta ett enda exempel. Jag försäkrar kammarens
ledamöter att från moderat sida kornmer vi att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet inom hälso- och sjuk­vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=513 height=66&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
  1985/86:55       fortsätta att slåss för patienternas valfrihet, oaktat orn
  det gäller begränsade 18 december 1985    försök eller försök som omfattar
  hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, ber jag än en gång att fa yrka
  bifall till de moderata reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet inom hälso- och sjuk­vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 28
RUNE GUSTAVSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den proposition och det utskottsbetänkande
som vi nu behandlar öppnar möjligheter för försöksverksamhet på hälso- och
sjukvår­dens område i de kommuner sorn ingår i det s. k. frikornmunsförsöket.
En landstingskornmun och en kommun kan träffa avtal orn att kommunen på försök
får bedriva priniärvårdsverksamhet. Landstingskommunen har hu­vudmannaskapet,
vilket är en garanti för att sjukvården blir enhetlig. 1 propositionen sägs -
och det stöds av utskottsmajoriteten - att en förutsätt­ning är att regeringen
godkänner det avtal som är träffat mellan landstings­kommunen och kommunen.
Från centerns sida anser vi att detta är en onödig åtgärd och litet av
centralstyrning. Det gäller ju frivårdskornmunerna. och vi menar att i en
försöksverksamhet skall resp. kommun och landstingskom­mun kunna klara av detta
utan att först få ett ja frän regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen hänvisar man till - även pa den punkten
ansluter sig utskottsmajoriteten till propositionens förslag - ornsorgslagen
för psykiskt utvecklingsstörda, där det stär att det har öppnats möjligheter
för landsting­en att träffa avtal med kommuner orn att dessa skall ta hand om
vissa omsorger. Detta gäller emellertid generellt för kommunerna och för
landstingen. Jag menar därför att denna motivering inte är hållbar, eftersom
det är frikommunerna vi nu diskuterar. Vi har i en motion, som vi följt upp i
reservation 1, hävdat att det är en onödig åtgärd att avtalet skall överlämnas
till och godkännas av regeringen. Detta har vi motiverat i reservationerna 1
och 4, som centerns representanter i utskottet står för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få yrka bifall till dessa två reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 29 YVONNE SANDBERG-FRIES (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta betänkande handlar, som tidigare talare
har sagt, om en proposition från regeringen sorn gäller försöksverksamhet inorn
hälso-och sjukvård. Utskottet har med anledning av denna proposition skrivit
ett betänkande. Det är ett kort betänkande, och jag skall därför inte bli
långrandig denna speciella dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare talare har redogjort för propositionens innehåll.
Den gäller ett lagförslag sorn öppnar möjlighet för försöksverksamhet i de
kommuner som ingår i frikornmunsförsöket. Kommunen och landstinget skall kunna
träffa avtal om att kommunen på försök får bedriva primärvård. Huvudmannaska­pet
skall ligga kvar på landstinget, och regeringen skall godkänna avtalet.
Utskottsmajoriteten har tillstyrkt propositionen på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall kortfattat beröra de reservationer som tidigare
talare har tagit upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
reservation 1 från centern kräver rnan att försöksverksamhet skall få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bedrivas
utan att regeringen godkänner avtalet. Utskottsmajoriteten har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;emellertid
uppfattningen att den här föreskriften snarare är ett stöd för de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avtalsslutande parterna än ett
uttryck för någon form av centralisering, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det står i
reservationen. Inte minst ur patientens synpunkt ar det viktigt att det inte
uppkommer några nya oklarheter när det gäller vem som har ansvar och skyldighet
för hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 2, sorn är en moderat reservation, tar man
upp frågan orn att försöksverksamhet skall kunna bedrivas även i andra kommuner
än i dem som ingår i frikommunsförsöket, Utskottsmajoriteten menar att det
ligger i sakens natur att en försöksverksamhet har en begränsad omfattning.
Försöksverksamheten skall kunna utvärderas. Avsikten med utvärderingen är att
den skall kunna ge underlag för en bedömning om huruvida försöksverksamheten
bör utvidgas till fler kommuner än dem som ingår i det ursprungliga försöket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göte Jonsson påstår att utskottsmajoriteten är
inkonsekvent. Men det har ar ju inte det enda uttrycket för samarbete och
samverkan mellan kommuner och landsting som förekommer i landet. Det finns
många andra former av samverkan och samarbete. Det pågår sådan verksamhet på
många håll i landet. Jag kan därför inte inse att detta skulle innebära någon
inkonsekvens från utskottsmajoritetens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen skall jag kommentera reservation 3 om ökad
användning av enskilda vårdalternativ. I utskottsbetänkandet konstaterar vi att
när detta avtal mellan kommunen och landstinget har upprättats är det, som Göte
Jonsson sade, upp till kommunen att avgöra i vilken utsträckning det är
lämpligt att utnyttja enskilda vårdalternativ. Denna hållning står i överens­stämmelse
med den principiella inställning som utskottet många gånger tidigare har
redovisat när det gäller relationerna mellan offentlig och privat hälso- och
sjukvård. Den inställningen ger man uttryck för i utskottsbetän­kandet med
hänvisning till tidigare ställningstaganden och med hänvisning till regeringens
proposition om hälso- och sjukvård. Den inställning som utskottet har haft
sedan lång tid tillbaka är således bekant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda yrkar jag bifall till hemställan i
utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet inom hälso-och sjuk­vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 30 GÖTE JONSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker personligen inte att det ligger i
sakens natur att en försöksverksamhet skall vara begränsad så till vida att den
skall galla enbart vissa kommuner. Det är ju inte alls säkert att det bastå
resultatet av en försöksverksamhet kan uppnås just inom dessa kommuner. Det kan
ju hända att flera av de övriga kommunerna skulle kunna bidra med betydligt
bättre försöksalternativ när verksamheten skall utvärderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar utskottsmajoritetens och departementschefens
uppfattning att en försöksverksamhet skall utvärderas, men det faktum att
försöket nu är begränsat till några kommuner gör att utvärderingens resultat
blir mera osäkert an orn flera kommuner hade fått delta i försöksverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yvonne Sandberg-Fries säger att utskottsmajoritetens
inställning när det gäller privata alternativ är välbekant. Ja. den är välbekant,
men för den skull är den inte bra. Det är av den anledningen som vi moderater
har avgivit en reservation där vi föreslär att försöksverksamheten skall
utvidgas också på det området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 31 RUNE GUSTAVSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18
december 1985&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Yvonne Sandberg-Fries
upprepar det som utskottsmajorite-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=52&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
  inom liälso- och sjuk vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ten säger,
nämligen att regeringens godkännande skulle ge ett stöd för avtalsparterna och
eliminera oklarhet om ansvaret. Jag förstår inte detta resonemang.
Huvudmannaskapet ligger ju alltjämt kvar hos landstingskom­munen, och det bör
garantera att några oklarheter inte uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hela denna argumentering är mycket svag. Om det är fråga
om försöks­verksamhet i frikoinmuner bör de få ansvaret att klara ett sådant
här avtal utan att regeringen skall behöva godkänna det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 32 YVONNE SANDBERG-FRIES (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till Göte Jonsson vill jag först säga, att om
rnan inte vill begränsa försöksverksamheten till de kommuner som ingår i
frikornmunsför­söket innebär det ett ifrågasättande av hela uppläggningen av
frikornmuns­försöket. Jag tror att det finns en stor majoritet för att arbetet
skall ske på detta sätt. Försöket har kommit till efter initiativ från kommuner
och landsting, sorn har redovisat sitt intresse för olika försöksverksamheter.
Därmed har det också kommit förslag från lokalt håll som har vandrat vidare
genom beslutsordningen. Jag anser fortfarande att det ar rimligt att
försöksverksamheten har en begränsad omfattning, just för att rnan skall kunna
säkerställa en ordentlig utvärdering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till frågan om regeringens godkännande av avtal. När
man i praktiken skall bedriva en omfattande försöksverksamhet, sorn det blir
fråga orn på det lokala planet när det gäller hela primärvården och dess sätt
att fungera, är det ingen okomplicerad operation man ger sig på. Det är många
lagar och bestämmelser som styr detta område, och jag tror att de
avtalsslutande parterna inte heller har något att invända mot att de får stöd
av regeringen, genom att den prövar om man lokalt har kommit ihåg alla detaljer
i det avtal som sluts. Därför tror jag att det här är en vettig ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 33 GÖTE JONSSON (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När vi moderater föreslår att alla konmiuner
skall få vara med i försöksverksamheten är det inte ett tecken på att vi har en
bristande tilltro till försöksverksamheten. Däremot tycker jag att majoritetens
be­gränsning tyder på en begränsad ambition när det gäller att uppnå resultat
med försöksverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 34 YVONNE SANDBERG-FRIES (s) replik: Herr talman! Jag
kan inte undvika att drabbas av misstanken att det bakom moderaternas förslag
ligger sådana resonemang sonr vi vet har förts inom moderata samlingspartiet,
där de över huvud taget ifrågasätter landstingens ansvar för hälso- och
sjukvården. Vi har från utskottsmajoritetens sida den uppfattningen att det är
landstingen som har ansvaret, och därför vill vi inte heller släppa loss någon
vildvuxen försöksverksamhet på detta område, med mindre än att vi vet vad vi
gör. Det bör vi ta reda på först.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:102.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Göte Jonsson
anhållit att till protokollet få&lt;br&gt;
28&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;antecknat att han inte ägde rätt
till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 35 DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bakgrunden till den här diskussionen är att
regeringen tog till litet för snävt när man kom till riksdagen och bad om
tillstånd för frikommunsförsöket. Man begärde möjlighet att ge dispens från
vissa lagar. Sedan har man upptäckt under utvecklingens gång att det behövs
ytterligare modifikationer av olika lagar för att möjliggöra detta försök.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi diskuterar nu ett förslag; det kom nyligen ytterligare
en proposition på riksdagens bord, som en eftersläntrare till den första
propositionen om frikommunsförsöket. Den fråga vi från folkpartiets sida ställt
oss ar om detta är rätt tillfälle att motionera våra käpphästar. Vi tycker inte
det. Det är fel tillfälle att motionera våra käpphästar. Regeringen har
lagstiftningstekniskt sett betett sig litet klumpigt genom att den inte har
lyckats täcka hela frågan i en proposition utan fått ta till flera. Men vi
haren gång gett klartecken till det här försöket. Låt det då fullföljas, och
låt oss sedan återkomma i andra sammanhang med våra principiella ståndpunkter
om hur samhället bör utvecklas på olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med dessa ord, herr talman, ber jag att få yrka bifall
till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöks verksamhet inom hälso- och .sjuk­vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (nedsättning av avgift)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 308 röster mot 17 för
reservation 1 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motn. 3 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (förslaget till lag om särskild ersättning för
sjukhusvård)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 255 röster mot 69 för
reservation 2 av Göte Jonsson m.fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Morn. 5 och 6 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av tekniskt fel på
voteringsanläggningen beslöt kammaren kl. 11.02 på förslag av talmannen att
ajournera sina förhandlingar till kl. 11.15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omröstningarna
fortsattes kl. 11.15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 7
(avgift vid läkemedelsinköp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Inga Lantz bifölls genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom, 8
(utredning om en livsvarig sjukförsäkring)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av
Göte Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservationen av
Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motn. I
(regeringens godkännande av avtal)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Rune Gustavs­son och Rosa Östh - bifölls genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (försöksverksamhet även utom frikommunförsöket)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av
Göte Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. J (ökad användning av enskild vård)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Göte Jonsson m.fl. - bifölls rned acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs jordbruksutskottets
betänkande 1985/86:11 om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:61
delvis) och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skatteutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:16 om differentierad bensinskatt m.m. (prop.
1985/86:61 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 36 TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottets betänkande 11
och skatteutskottets betänkande 16 debatteras i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 37
KARL ERIK OLSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bland de frågor som vi politiker har att
behandla är utan tvivel de stora överlevnadsfrågorna de viktigaste. Det handlar
härom att inte utsätta natursystemet för alltför stora belastningar och att
inte överutnyttja ändliga och begränsade naturtillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningarna utgör i dag de största miljöhoten. De
är också mer än andra miljöproblem gränsöverskridande, dvs. verkligen globala
problem. Bland luftföroreningarna tillhör utsläppen av försurande ämnen de
allvarli­gaste. Kväveoxidernas roll för försurningen förväntas öka. Därför
måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insatser
snarast göras för att begränsa dessa utsläpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilavgaserna innehåller bl.a. försurande kvaveo.xider.
Bilismen svarar i dag för en mycket stor del av utsläppen av kväveoxider och är
den dominerande källan till luftföroreningarna i våra tätorter. Det ar alltså
mycket angeläget och mycket brådskande att skärpa avgasreningskraven när det
gäller bilar, både för att värna vår egen miljö och för att få en ökad
trovärdighet och slagkraft i vår strävan att påverka vår omvärld i samma
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt rnig först slå fast de plusvärden sorn regeringens
proposition och dagens betänkande från jordbruksutskottet ändå innebär:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  bilar
med bättre avgasrening kommer att bli tillgängliga fr, o. rn. 1987 års&lt;br&gt;
modeller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  blyfri bensin kornmer att finnas
tillgänglig fr.o.m. den 1 juli 1986.&lt;br&gt;
Utskottet föreslår även att riksdagen ger regeringen till känna betydelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av att
överföra mera av godslrafiken till järnväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, herr talman, dessa plusvärden kan ändå inte förta det
grundläggande intrycket att regeringens åtgärder är för svaga och för
långsamma. Miljömi­nistern har uttalat att de skärpta avgasreningskraven av
hälso- och miljöskäl skall införas så snart sorn möjligt. Vid den utfrågning
sorn jordbruksutskottet hade rned representanter för naturvårdsverket och
industrin framkom visserligen synpunkter som tyder på vissa svårigheter om
obligatoriet genomförs så att det gäller redan fr. o. m. 1988 års bilmodeller.
Svårigheterna borde emellertid kunna bemästras. Den försening av införandet,
som majoriteten i utskottet nu föreslår, motiveras bl. a. med hänsyn till
interna­tionellt samarbete. Det är då viktigt att påpeka att såväl teknik som
regelsystem under flera år tillämpats i länder som USA och Japan och att
EFTA-länder sorn Schweiz och Österrike beslutat om införande av hårdare krav,
att gälla fr.o.m. 1987 års modeller resp. från den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid utskottets behandling av införandetidpunkten förelåg
det förutsätt­ningar för att oppositionen skulle få majoritet för att införa
ett obligatorium, att gälla fr. o. m. 1988 års modeller. Detta skulle stå i god
överensstämmelse med vad den svenska miljöopinionen nu kräver a\' oss som
beslutsfattare. Tyvärr har efter hand grupp efter grupp fallit undan för samma
administrati­va och ekonomiska hänsyn som regeringen tidigare hänvisat till.
Att moderaterna skulle ta större hänsyn till industrin än till miljön är kanske
inte ägnat att förvåna. Mera skada lider då den miljöprofil som vpk eventuellt
haft av partiets ställningstagande i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till reservationen 1, som innebär att
obligatoriskt skärpta avgasreningskrav införs, att gälla fr, o. rn. 1988 års
modeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Man kunde inte bara ha gått snabbare fram.
man kunde även ha gått längre. Det gäller exempelvis avgaserna från tunga
dieselfordon. Från centerpartiet anser vi att reningskrav som motsvarar de
federala kraven i USA borde ha blivit obligatoriska fr. o. m. 1989 års modeller
av dessa fordon och att man nu bör utreda kostnader och effekter av införande
av ännu hårdare regler, exempelvis de s, k. Kalifornienkraven. Jag yrkar bifall
till reservation 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inblandning av etanol i bensin är ett sätt att höja
oktantalet utan att använda bly; en förutsättning för den nu tillämpade
katalytiska avgasrening-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pi-ot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=48&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
  avgasrenings-krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 en är ju att man inte har bly i bensinen. Mycket tyder också på att
18 december 1985 renetanoldrift av vissa delar av den tyngre fordonsflottan
skulle vara fördelaktig ur miljösynpunkt. Det kan gälla stadsbussar och
eventuellt traktorer. Därför borde redan nu fattas beslut om satsning på en
första fullskaleanläggning för etanolproduktion för att få till stånd en mera
omfattande inhemsk drivmedelsproduktion om några år. Jag yrkar bifall till vår
reservation 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis yrkar jag alltså
bifall till reservationerna 1, 4 och 5 och för övrigt till utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 38
IVAR VIRGIN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den fråga riksdagen nu behandlar är av
utomordentligt stor vikt och kommer på sikt att beröra de flesta människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition om skärpta avgasreningskrav
innehåller förslag om hur vi skall genomföra en utveckling mot väsentligt lägre
utsläpp från fordon, till fromma för miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningarna har stått i centrum för riksdagens
miljödebatter på senare år. Tiotusentals sjöar i vårt land är skadade. Vattnets
pH-värde har successivt sjunkit, och djupgående biologiska förändringar har ägt
rum. Fiskbestånden är utdöda eller starkt påverkade i 10 % av landets totala
sjöareal. Groddjur är utsatta för fortplantningsskador, inte minst i samband
med att snösmältningen ger försurningschocker i småsjöar och vattensam­lingar.
Vid lågt pH-värde utfälls metaller. Så tas t. ex. aluminium upp genom födan av
bäcksländor, som i sin tur är huvudföda för flugsnapparhonorna, som vid höga
halter av aluminium förlorar fortplantningsförmågan och kan dö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De västtyska skogsskadorna förbluffade oss alla genom det
hastiga skadeförloppet. På ett par år ökade skadorna i vissa sydtyska delstater
från ett par procent till långt över 50 % av all skogsareal med granbestånd.
Även om förhållandena i Västtyskland är annorlunda än här i vårt land, blev
händelseförloppet där en väckarklocka för oss. Den tid vi har på oss för att
minska luftföroreningarna är kanske kortare än vi tänkt oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har också mer och mer stått klart att det år
luftföroreningarnas direktverkan på barr och blad som stör fotosyntesen och ger
skador. I ökad utsträckning har vi också fått klart för oss att även människor
påverkas på olika sätt. Svaveldioxid kan underhålla och förstärka kroniska
infektioner. Falsk krupp, som drabbar småbarn och ger andningsbesvär, anses
kunna framkallas av luftföroreningar, och plötslig spädbarnsdöd tycks också ha
ett samband med luftföroreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många ämnen som bildas vid förbränning är
cancerframkallande. Cancer­kommittén beräknar att lOO-l 000 cancerfall per är
härrör från luftförore­ningarna. Allt detta har gjort det självklart att på
alla sätt begränsa skadorna av luftföroreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderata samlingspartiet har lagt fram en rad förslag för
att åstadkomma detta. Bl.a, har vi tillsammans med centerpartiet krävt en
väsentlig skärpning av gränsvärdena vid kolförbränning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår reservation när riksdagens majoritet tog beslutet om
kärnkraftens avveckling senast år 2010 grundade sig också på uppfattningen att
alternati-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven från
miljösynpunkt var sämre och att därför endast säkerhetsskäl skall avgöra takten
i kärnkraftsavvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ett antal-luftföroreningar är fordon den dominerande
källan. I vår motion Miljö och energi från januari i år konstaterar vi:&amp;quot;I
Västtyskland har den borgerliga regeringen tagit på sig ledarrollen i Europa
när det gäller bilavgasrening. Redan från den 1 juli i år får bilar med
katalytisk avgasrening en skattebefrielse under en period på mellan 4 och 10
år. Samtidigt ges den blyfria bensinen en skatterabatt på ca 12 öre per
liter.&amp;quot; Jag kan parentetiskt säga att den rabatten nu är höjd till 21 öre
per liter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi fortsätter i motionen; &amp;quot;Avsikten med
skatterabatterna är att bilköpare som skaffar en bil med avgasrening ekonomiskt
skall jämställas med dem som väljer en bil utan avgasrening. Först 1989 måste
alla nya bilar vara försedda med utrustning för avgasrening, så att de klarar
de uppställda kraven,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Västtyskland använder man fullt ut det instrument för
miljövårdsstimu­lanser som moderata samlingspartiet pläderat för under flera
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett system med miljövårdsstimulanser enligt den västtyska
modellen ger möjlighet till en mjukare övergång mot ökade avgasreningskrav utan
att ge skadeverkningar på ekonomin i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt moderata samlingspartiet bör Sverige så snart som
möjligt följa de västtyska åtgärderna på detta område. Det torde vara praktiskt
möjligt att under 1986 införa skatterabatter på bilar, som uppfyller ställda
reningskrav.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition om avgasrening uppfyller flera av
de krav vi framfört. I Västtyskland ges skattebefrielse under en period på
mellan fyra och tio år. Regeringen har i stället valt att minska bilaccisen med
5 200 kr. för avgasrenade bilar. Det är en administrativt enkel åtgärd, och
stimulanseffek­ten ligger på samma nivå som i Västtyskland, Kostnaden för
statskassan är dock väsentligt högre än i Västtyskland, eftersom skattebefrielsen
där är utsträckt i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller tidpunkten för införandet av obligatoriska
bestämmelser förbehöll vi oss rätten att noga pröva regeringens motiv för att
välja 1989 års bilmodeller, I propositionen ges ju bara följande ledtråd;
&amp;quot;Det är enligt min bedömning inte möjligt att göra de skärpta
avgasreningskraven obligatoriska för 1987 och 1988 års bilmodeller,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ledtråden är påfallande tunn. Ja, den är så tunn att
man börjar undra om det låg någon saklig bedömning bakom ställningstagandet -
detta så mycket mer som delar av socialdemokratin under valrörelsen gick ut med
kravet på obligatorisk avgasrening redan för 1987 års bilmodeller, alltså två
år tidigare. Det har varit viktigt för moderata samlingspartiet att hitta den
miljömässigt bästa lösningen i avgasfrågan. Efter den noggranna genom­gången i
jordbruksutskottet den 28 november, med en rad experter, av de problem som
aktualiserades av propositionen och väckta motioner, föreföll oss de
miljömässiga fördelarna av en tidigareläggning av avgasreningskraven vara något
större än de nackdelar som var förknippade med en sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av nackdelarna om riksdagsmajoriteten beslutade om en
tidigarelägg­ning skulle självfallet vara att regeringen då tvingades ta upp
nya förhand­lingar med den Gemensamma marknaden, som ytterst motvilligt
accepterat regeringens tidsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-krav för persotibilar. m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1985/86:52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi stödde i det  preliminära
beslutet den 3 december tanken på en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18
december 1985     tidigareläggning just av miljöskäl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c, ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 28-29 november hölls ett
rådsmöte med EG;s miljöministrar, där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
avgasrenings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I       r-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, .,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bl. a. det s. k. bilaveasdirektivet skulle antas och EG;s
tidsplan för översång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;krav for
personbilar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e    &amp;amp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till avgasrenade bilar fastställas. Så blev inte fallet.
När mötet efter en&lt;br&gt;
//;. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nattsession
avslutades på fredagsmorgonen den 29 november hade danskar­na reserverat sig
till förmån för mera långtgående avgasreningskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta var inte kant av oss när vi tog det preliminära
beslutet. Man tycker att det borde ha legat i regeringens intresse att så fort
som möjligt informera utskottet om denna utveckling. En kommentar från Sveriges
delegation vid EG i Bryssel nådde ju UD måndagen den 2 december.
Jordbruksutskottet fick inte kännedom om denna kommentar förrän en vecka
senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgången av EG;s rådsinöte i Bryssel har med all
sannolikhet ökat EG;s känslighet för en svensk tidigareläggning av den
obligatoriska avgasrening­en. Reaktioner från EG:s sida, eventuellt i form av
handelshinder, kunde ha skapat svårigheter för svensk industri och dess
anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har också alltmer stått klart att ett obligatorium för
1988 års bilmodeller dessutom skulle ha lett till en omfattande dispensgivning,
så att miljövinsterna blivit obetydliga. En ökad byråkrati hade tvingats fram.
Vi hade dessutom stått inför svårigheten att kommande år successivt minska
dispensgivningen. En rimlig övergångstid kan också ge industri och bilhandel
möjligheter att uppnå ett bättre tekniskt och miljömässigt resultat med ökad
livslängd på utrustningen, lägre bränsleförbrukning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av dessa fakta har vi funnit att det är
rimligt att stödja kravet på ett obligatorium fr. o. m. 1989 års bilmodeller,
vilket vi alltså gör. Vi accepterar därmed regeringens tidsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utskottsbetänkandet slås det fast att riksdagens beslut
gäller skärpta avgasreningskrav för Sverige. Vi anpassar oss till världens
största bilmarknad i USA och därmed till de härdaste krav som uppställts av
något land. Detta är bra. Riksdagen tar däremot inte ställning till hur kraven
skall uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den regeringsförklaring som lämnades vid riksmötets
öppnande fastslog regeringen att alla nya personbilar skall vara försedda med
katalytisk avgasrening vid utgången av innevarande mandatperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var en olycklig formulering. Även om denna teknik
fordras i dag för att vi skall uppnå kraven, går utvecklingen snabbt och kan
snart ge oss billigare och bättre tekniska lösningar. Det förekommer uppgifter
om att vissa japanska bilmotorer klarar avgaskraven utan katalysatorer.
Genombrottet för ny, bättre teknik kan komma snabbare än vi tänkt oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom priset på den katalytiska avgasreningen är högt,
kommer starka marknadskrafter att verka för alternativa system. Ett antal
länder i Västeuro­pa, inkl. värt eget, kommer snart att stödja dessa
marknadskrafter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utskottsbetänkandet har vi tillrättalagt den felaktighet
som angivandet av katalytisk avgasrening som tekniskt system innebar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ett annat skäl att hälsa en teknisk utveckling
mot alternativa system med tillfredsställelse. Vårt beroende av import från
Sydafrika av metaller till katalysatorer, t. ex. platina, skulle då minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under reservation 2 vill vi markera att vi tycker det är
onödigt med ett&lt;br&gt;
4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillkännagivande till regeringen om
överförande av trafik från landsväg till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;järnväg.
Där en sådan övergång är motiverad från ekonomisk synpunkt är vi positiva till
den. Vi kan däremot inte tänka oss den långtgående styrning som tycks föresväva
majoriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 4 stöder vi kraven på en utredning om de s.
k. Kalifornienkra­ven för att fä fram ett underlag för beslut om miljökrav när
det gäller tyngre dieselfordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under utskottets hearing framfördes också tanken på
etanoldrift av bussar och lastbilar. Ett sådant bränsleval fordrar i dagsläget
någon form av katalytisk avgasrening för att man skall kunna få bort
.aldehyderna i avgaserna. Det finns dock all anledning att undersöka detta
alternativ närmare. I Västtyskland diskuteras etanolanvähdning för bussar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis skulle jag vilja framföra som min
bestämda uppfatt­ning att föreliggande förslag på sikt kommer att ge effekter
som är mycket positiva för bilismen. Luftföroreningarna från bilar kommer i
mitten av 1990-talet att ha minskat radikalt och ett allvarligt miljöproblem,
som länge kastat sin skugga över bilismen, går då mot sin lösning. Detta är
positivt, då ju bilen betyder oerhört mycket för många människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 39 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag sade i mitt förra anförande att jag inte
var förvånad över moderata samlingspartiets ställningstagande när det gäller
tidpunkten för införandet. Den bedömningen gör jag väl fortfarande. Men att
efter att ha lyssnat till Ivar Virgins bitvis engagerade anförande när det
gällde miljöpro­blemen, t. ex. de svåra skogsskadorna, och betydelsen av ett
miljöarbete kan jag inte annat än beklaga att inte den uppfattningen vann gehör
inom hela den moderata gruppen. Som Ivar Virgin sade är den ledtråd om
tidpunkten som propositionen ger ganska tunn, men även argumentet är tunt. Det
finns ju teknik och möjligheter att administrativt hantera det hela, varför
kraven hade kunnat införas tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det här blir bra på sikt säger Ivar
Virgin, Ja, det tror också jag. Men det kunde ha blivit det snabbare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 40
LARS ERNESTAM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Av den hearing som jordbruksutskottet
anordnade för att komplettera redovisningen i propositionen framgår att
bensinbolagen är helt inställda på att blyfri bensin skall kunna finnas i hela
landet fr. o. m. den 1 juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har länge drivit kravet på övergång till
blyfri bensin. Redan på folkpartiregeringens tid togs det fram en
departementsutredning som visade att det fanns tekniska möjligheter att införa
krav på användning av sådan bensin. Årligen återkommande motionskrav i ärendet
från folkpartiet har emellertid avslagits. Det är först nu, när den nu
fungerande tekniken för avgasrening kräver just blyfri bensin, som övergången
sker. Det är bra och tillfredsställande. Blyet i bensinen innebär en stor
miljörisk, och den kommer att försvinna när allt fler bilar körs på blyfri
bensin. Det som för ett par år sedan ansågs vara tekniskt omöjligt är nu
genomförbart, och från folkpartiet konstaterar vi detta med tillfredsställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har under tidigare riksdagsbehandling hävdat
att nya gränsvär­den för avgasrening borde införas fr. o. m. 1987 års modeller.
Det har nu gått en tid sedan riksdagen fattade sitt beslut om 1989 års
modeller, och då är det i och för sig tillfredsställande att förslaget nu avser
ett obligatoriskt krav fr.o.m. samma års modeller. Men från folkpartiet hävdar
vi att de nya reglerna borde ha kunnat få gälla fr.o.m. 1988 års modeller. Det
har redovisats att svårigheter finns att hålla sig inom denna tidsram, med
hänvisning till förhandlingar bl.a. med EG.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har, herr talman, nyss konstaterat att blyfri bensin
finns tillgänglig i hela landet fr. o. m. den 1 juli 1987. Detta framgick ännu
klarare vid den hearing som vi hade med representanter för bensinindustrin.
Bensinen är sålunda inget hinder. Jag är medveten om att det kan finnas
svårigheter att forcera fram detaljbestämmelser för bilindustrin. Nya
förhandlingar måste tas upp. Svårigheter är till för att bemästras, och jag kan
inte vare sig av propositionen eller av de kompletterande hearingarna finna att
problemen är större än att de borde kunna bemästras. Även om dispenser måste
tillgripas, ligger det stora miljövärden i att redan ett år tidigare gå över
till obligatorisk rening, Österrike och Schweiz har beslutat att gå över
tidigare. Det borde gå också i Sverige. Folkpartiets ställningstagande måste
ses mot bakgrunden av att vi tidigare hävdat övergång från 1987 års modeller
och att skogsdöden och försurningen är så allvarliga hot mot vår stora
nationaltillgång skogen att så kraftfulla insatser som möjligt måste göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang är det anmärkningsvärt att utskottets
majoritet inte kunnat ställa sig bakom yrkandet att Kalifornienkraven för
dieselfordon närmare bör utredas. De tunga dieselfordonens betydelse för
luftförorening­arna får inte underskattas. Utskottet föreslår ett
tillkännagivande om omläggning av trafiken från landsväg till järnväg. Det är
enligt folkpartiets uppfattning självklart att miljöfrågor alltid skall beaktas
i trafikplanering. Tillkännagivandet grundar sig inte på en redovisande
beskrivning i proposi­tionen eller på kompletterande utredning i utskottet.
Trafikfrågorna hand­läggs ju också av annat utskott, som rimligen borde ha fått
anföra synpunkter. Enligt vår uppfattning är tillkännagivandet löst och allmänt
tillkommet, och från folkpartiets sida har vi därför inte kunnat ställa oss
bakom förslaget om tillkännagivande. Allmänt sett är det naturligtvis bra att
så långt som möjligt utnyttja järnvägarna för transporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bra att såväl majoritetsskrivning som reservationer
endast talar om skärpta avgaskrav. Den nu användbara tekniken är
katalysatorrening. Teknikutvecklingen kommer säkerligen att medföra att vi i
framtiden får andra och kanske bättre och billigare system. Vi är också
tillfredsställda rned att utskottet än en gång poängterar att monopolsituation
inte får uppkomma på området. De frågorna måste noga bevakas för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sammanfattningsvis yrkar jag bifall till
reservation 1 till jordbruksutskottets betänkande 11, vari föreslås
obligatorisk övergång till skärpta avgasreningskrav från 1988 års bilmodeller.
Jag yrkar också bifall till reservation 2 om landsvägstrafiken, en fråga som vi
inte anser vara tillräckligt utredd i propositionen eller av utskottet. Jag
yrkar slutligen bifall till reservation 4, som innebär en skärpt inställning
till avgasrening för diesel­fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 41
JOHN ANDERSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Alla framkomliga vägar måste sökas för att vi
skall kornma till rätta med utsläpp och luftföroreningar som hotar
livsbetingelserna på vår jord. Försurning och skogsdöd är två av de problem
sorn under senare tid har diskuterats livligt. Luftföroreningar är ofta, för
att inte säga alltid, ett internationellt problem, som också måste få
internationella lösningar. 1 en del fall har Sverige här varit pådrivande - det
kan nog inte bestridas -, men detta kräver också att vi föregår med goda
exempel på åtgärder mot luftföroreningar och andra miljöförbättrande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i vårt land gjort en hel del vad det gäller att
minska utsläppen av svaveldioxider. Dock bör det enligt vår mening vara möjligt
att göra mera. Det har vi också i andra sammanhang fört fram förslag om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller utsläppen av kväveoxider är bilden inte
densamma. Utsläppen är nu totalt dubbelt så stora som på 1950-talet, och
bilarnas bidrag har ökat fyra gånger sedan dess. Fordonstrafiken svarar för två
tredjedelar av våra kväveoxidutsläpp. De åtgärder som tidigare har vidtagits
för att minska utsläppen från biltrafiken har uppvägts av den samtidiga ökningen
av den svenska bilparken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt parti har därför i olika sammanhang pekat på den
betydelse trafikpolitikens inriktning har när det gäller att minimera dessa
miljöförstö­ringar. När regeringens proposition om skärpta avgasreningskrav nu
lades på riksdagens bord, framhöll vi åter att andra åtgärder också måste
vidtas. Vi hälsar naturligtvis med tillfredsställelse att regeringen nu
äntligen har kommit till skott vad gäller skärpta avgasreningskrav för
personbilar. Det har varit åtskilliga turer kring den här åtgärden. Men detta
får väl nu betraktas som historia - nu handlar det om att gå vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår motion i anledning av propositionen yrkade vi på att
avgasreningen enligt propositionens förslag tidigareläggs, sä att den kan vara
genomförd 1988 i stället för 1989. Vi yrkade även att riksdagen skulle
hemställa om ett förslag till omläggning av trafiken från landsväg till järnväg
samt att en sänkning av hastighetsgränserna skulle genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under behandlingen i utskottet har vi fått ge och ta vad
det gäller våra motionsyrkanden. Vi har här sett till helheten och till vad
olika åtgärder som det är möjligt att vidta skulle kunna betyda på det här
området. Resultatet av detta har blivit att vi anslutit oss till propositionens
förslag om att göra de skärpta avgasreningskraven obligatoriska för 1989 års
modeller. Vi har i stället fått förståelse för den stora betydelse den framtida
utvecklingen av trafikmängder, trafikstruktur och samhällets satsningar på
olika trafiksystem har för att begränsa olika miljöförstöringar. Jag vill här
understryka vad utskottet anför, nämligen att samhället i trafikplaneringen
besitter ett mycket viktigt miljöpolitiskt redskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför av stort värde att utvecklingen när det
gäller att överföra gods från väg till järnväg noga följs och att vid behov
åtgärder vidtas för att uppställda målsättningar skall kunna förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser det också vara viktigt att förslag till stora,
resurskrävande motorvägssystem, vilkas syfte är att prioritera
landsvägstrafiken, blir föremål för en omsorgsfull och kritisk prövning. Det är
ett framsteg när miljöaspek­terna särskilt måste beaktas i arbetet med
vågplanerna för tiden fram till år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;in. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 1997. Jag ser det som ett kvitto på ett framsteg i miljöarbetet, när
18december 1985    moderaterna och folkpartiet har känt sig manade att
reservera sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=48&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärptu
  avgasrenings-kra\' för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;in. III.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har även uttalat sig om hastighetsreglernas
betydelse när det gäller att mildra miljöföroreningarna från bilavgaserna. Så
långt som till att föreslå ändrade hastighetsgränser har man inte velat gå, men
man vill att regeringen initierar breda och återkommande informationskampanjer.
Det är ändå ett steg i rätt riktning - det vill vi notera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är således en helhetssyn som styrt vårt
handlande vid utskottsbehandlingen. Mycket återstår att göra på det här
området, men vi ser hemställan i jordbruksutskottets betänkande 11, med
undantag av hemställan i mom. 5, som ett första och viktigt steg på detta
område. Jag vill yrka bifall till reservation 3 och i övrigt till utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 42 ULF LÖNNQVIST (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Riksdagen behandlade i våras regeringens
program mot luftföroreningar och försurning. Ett väsentligt inslag i programmet
var förslag om genomförande av skärpta avgasreningskrav för personbilar sarnt
om införande av blyfri bensin. Riksdagen anslöt sig till förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den proposition sorn vi i dag har att ta ställning till
innehåller förslag till riktlinjer för genomförandet av den skärpta
avgasreningen och införandet av blyfri bensin. De biltyper som är godkända på
den amerikanska marknaden skall kunna användas också i vårt land. Därigenom
kommer den bästa avgasreningsteknik som i dag finns i produktion att kunna
utnyttjas till fördel för vår miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tidsplan för genomförandet som regeringen presenterade
riksdagen t våras läggs nu fast. Det är en pressad tidsplan, som för att kunna
genomföras ställer stora krav pä både myndigheter och industri. Den innebär
frivillig övergång till förbättrad reningsteknik - i det här fallet katalytisk
avgasrening - redan fr. o. m. 1987 års bilmodeller. Fr. o. m. 1989 års modeller
blir detta obligatoriskt. För att påskynda övergången till de nya, skärpta
avgasrenings­kraven föreslås att bilar som har katalytisk avgasrening skall få
en så mycket lägre bilaccis att den merkostnad som den skärpta avgasreningen
innebär elimineras. Samma testmetoder som tillämpas i USA skall också användas
i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen redovisas vidare att regeringen beslutat
om förbud mot import och tillverkning av blyad regularbensin för användning
inom Sverige fr. o. m. den 1 januari 1986. Fr. o. m.den 1 juli 1987 blir det
förbjudet att sälja blyad bensin vid stationer med flera bensinpumpar om inte
blyfri bensin samtidigt tillhandahålls. Blyfri bensin kan i dag användas av
ungefär en &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tredjedel av den svenska bilparken.
För att påskynda övergången till blyfri bensin föreslås också en
differentiering av bensinskatten så att blyfri bensin blir billigare. Fr. o. m.
den 1 januari 1986 får blyfri bensin 16 öre lägre skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett antal parti- och gruppmotioner yrkas att
obligatoriet med skärpta krav&lt;br&gt;
på avgasrening i enlighet med de amerikanska normerna skall införas ett år&lt;br&gt;
tidigare an regeringen föreslagit, dvs. fr. o. m. 1988 års modeller. Utskottet&lt;br&gt;
har före ställningstagandet i denna viktiga fråga låtit företrädare för&lt;br&gt;
myndigheter, bilindustrin, Petroleum Institutet och Industriförbundet ut-&lt;br&gt;
38&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;veckla sina synpunkter inför
utskottet. Från naturvårdsverkets sida deklare-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rades
därvid mycket klart att det skulle vara nära nog omöjligt att införa ett
obligatorium redan från 1988 års modeller, beroende på att de detaljbestäm­melser
som krävs för detta tar tid att utarbeta. Ett obligatorium kräver ju, till
skillnad från en frivillig lösning, klara och exakta detaljbestämmelser om avgasreningskraven
samt hur dessa skall kontrolleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt, framhöll naturvårdsverket vid hearingen,
ur miljösynpunkt att föreskrifterna är bra från början. Därför måste vi få tid
pä oss. menade man. Bestämmelser kan vara klara och redovisade enligt
internationella regler tidigast sent uhder år 1986. 1988 års bilmodeller
certifieras tidigt 1987. Normalt behövs, sade man, två år innan bestämmelser
slår igenom på färdig bilmodell. Det är alltså ett pressat tidsschema även för
1989 års bilmodeller, menade naturvårdsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från Bilindustriföreningens sida hävdades att ett
tidigareläggande av obligatoriet skulle medföra stora svårigheter för
bilindustrin. Från Petrole­um Institutet, vilket Lars Ernestam hänvisade till,
vädjade man till utskottets ledamöter att inte frångå den tidsplan som
riksdagen lagt fast under våren och som rnan nu arbetar efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var således mycket klara besked som lämnades från både
myndigheter och industriföreträdare inför utskottet. Man menade att ett
obligatorium från 1988 var en omöjlighet. Likväl vidhåller mittenpartierna sina
förslag i det avseendet. Folkpartiet och centerpartiet är tydligen beredda att
lämna sakskälen åt sidan för nöjet att, som de tycks tro, framstå som
miljövänligare än de andra partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är i det läget inte miljöns talan som rnan för.
Man är tydligen beredd att med öppna ögon söka få riksdagen att fatta ett
beslut som i realiteten är omöjligt att genomföra. Resultatet om riksdagen
skulle fatta beslut enligt mittenpartiernas förslag skulle kunna bli en
försämring av miljön, eftersom den mängd av dispenser som med nödvändighet
skulle följa i spåren på ett beslut i enlighet med mittenpartiernas önskemål
skulle vara svåra att avveckla ett år senare. Och kvardröjande dispenser
betyder ökande utsläpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför med &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://tillfredsstallel.se/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;tillfredsstallel.se&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som vi kan notera att vpk och moderaterna, sorn anslutit
sig till det av regeringen framlagda tidschernat, är beredda att ta ett
miljöansvar när de nu övertygats om att verkligheten är en annan än vad
partierna från början förutsatte. De frångick sina krav och ställde upp för
realismens miljöriktiga linje. Det är värdefullt att det har gått att uppnå en
bred enighet om ett ansvarstagande för miljön i denna viktiga fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är för övrigt märkligt att mittenpartierna nu har så
bråttom att visa kraft att de gör ett års tidigareläggning till sin stora
miljöinsats. Det är märkligt därför att de när de satt i regeringsställning
minsann inte hade så bråttom. Våra motionskrav om åtgärdsprograrn mot bilismens
föroreningar avslogs dä regelmässigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När produktkontrollnämnden föreslog en begränsning av
blyhalten i bensin tog den dåvarande borgerliga regeringen lång tid på sig att
fatta beslutet, och när man väl gjorde det lämnade man så långtgående övergångs­tider
att beslutet var fullt genomfört i Sverige först efter drygt tre år. När
riksdagen  1978/79 stödde ett socialdemokratiskt motionsförslag om ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;III. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 åtgärdsprogram mot bilismens föroreningar lät regeringen detta bero.
Det 18 december 1985    kom aldrig något förslag från mittenregeringarnas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=107 height=51&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
  avgasrenings krav för personbilar. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;111. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I augusti 1979 överlämnades betänkandet Bensin utan bly
till den dåvarande regeringen. Enligt förslaget skulle oblyad bensin, om beslut
fattades då, kunna vara införd fr. o. m. januari 1983. Men det betänkandet lade
man åt sidan. Om nu folkpartiets önskemål om att genomföra blyfri bensin, som
Lars Ernestam gjorde ett stort nummer av från denna talarstol för en kort stund
sedan, var så angeläget, varför genomförde ni inte reformen när ni hade
möjlighet till det i regeringsställning? Då hände ingenting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den proposition om åtgärder mot försurningen som ni lade
fram i februari 1982 togs bilavgasproblemet över huvud taget inte upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skorrar något falskt när samma partier nu vill göra
sig till miljövänner­nas företrädare genom ett försök att tidigarelägga
reformen ett år - ett försök som dessutom bygger på en orealistisk grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få yrka avslag på motionerna 200
yrkande 3, 204 yrkande 1 och 205 yrkande 1. I motion 200 tas frågan om en omläggning
av tunga transporter från landsväg till i första hand järnväg upp. Riksdagens
beslut våren 1985 om nya riktlinjer för järnvägspolitiken bygger i väsentlig
del på en satsning på kombitrafik, dvs. transport avtrailrar på järnväg. Enligt
vad utskottet erfar har statens järnvägar efter riksdagens beslut satt som en
av sina uppgifter att söka överföra dieseldrivna vägfordonstransporter till
järnväg. Från miljösynpunkt är denna omläggning av stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också angeläget att miljöaspekterna särskilt
beaktas i arbetet med vågplanerna, vilket vägverket nu står i begrepp att
påbörja. Utskottsmajori­teten vill att detta skall ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motion 204 yrkande 2 hemställs om utredning av de s. k.
Kalifornienkra­ven för tunga dieselfordon. Precis detta utreds på regeringens
uppdrag av naturvårdsverket, som lämnar en första delrapport i början av 1986.
Det vore att slå in öppna dörrar att bifalla ett krav som redan är
tillgodosett. Därför hemställs om avslag på detta motionsyrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till hemställan i
jordbruksutskottets betänkande 11 och därmed till förslagen i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
förste vice talmanen ledningen av kamma­rens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 43 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ulf Lönnqvist vill gärna framställa sig som
miljövän, men då är det väl ändå ett märkligt argument att säga att vad som
inte gjordes på 1970-talet nu skall vara en förevändning för senfärdighet på
1980-talet. Han talar här om den pressade tidsplanen, men det är faktiskt så,
att tekniken i allra högsta grad är känd och använd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulf Lönnqvist säger att det är svårt för naturvårdsverket.
Men det är väl samma sak här. Vi måste ändå komma ihåg vad som föreslås i
princip, nämligen att det i Sverige införs bestämmelser som redan tillämpas i
andra länder. Det kan ju inte ta åratal att läsa och studera vad man har gjort
på annat håll för att få en tillämpning av det i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
skulle jag också gärna vilja kommentera talet om att vi inte har tagit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hårt på
sakskälen, utan det skulle vara något slags nöje att driva miljökrav. I och för
sig driver jag dem själv med stort nöje. Men här står faktiskt en stor del av
svenska folket bakom de hårdare kraven. Det ar centerpartiet, det är
folkpartiet, det är störa delar av moderata samlingspartiet, det är sannolikt
stora delar av det socialdemokratiska partiet, i första hand Kvinnoförbundet
och Broderskapsrörelsen. Och häromdagen läste jag pä ledarsidan i Afton­bladet,
som ändå står socialdemokratin nära, att man beklagade att oppositionen denna
gång inte lyckats få gehör för sina krav på tidigarelägg­ning av denna
miljöpolitiska åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror, Ulf Lönnqvist, att det är många som tycker som
vi i mittenpar­tierna och som står kvar vid kravet att vi borde vidta dessa
åtgärder tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ni. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 44 IVAR VIRGIN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skulle vilja replikera på en del
synpunkter sorn Ulf Lönnqvist framförde i sitt inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till att börja med tror jag inte att en tidigareläggning
på något sätt hade varit omöjlig. En sådan hade varit fullt möjlig. Andra
länders inställning i dessa frågor och tidigare införande av avgasreningskrav
visar att det är möjligt. Österrike och Schweiz är exempel på detta. Det är
just det som var anledningen till vårt preliminära ställningstagande. Däremot
när vi analyse­rade frågan noggrannare och fick del av bl. a. EG-beslutet
tyckte vi ändå att nackdelarna vägde över. Därför vill jag verkligen inte
skriva under på Ulf Lönnqvists beskrivning av skillnaden mellan de här båda
förslagen. Dess­utom kan det kanske vara nyttigt för Ulf Lönnqvist att påminna
sig att stora delar av socialdemokratin mitt under valrörelsen gick ut med ett
krav i denna fråga som gick ännu längre än det som centern och folkpartiet har
pläderat för, nämligen ytterligare ett ärs tidigareläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Menar Ulf Lönnqvist att de över huvud taget inte hade
studerat den här frågan eller funderat kring den? Var det bara ett s. k.
utspel, ett miljöutspel som inte hade någon verklighetsbakgrund? Det kan väl
ändå inte vara riktigt. Man hade säkert gjort en värdering och kommit fram till
detta. Fru talman! Vi har efter allvarligt övervägande kommit till den
ståndpunkten att regeringens förslag trots allt är mest realistiskt. Det har
tagit en viss tid och det har krävt en hel del tankemöda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag i vad gäller
järnvägsreservationen verkligen hävda att vi tror på marknadsekonomin, inte
minst från miljösynpunkt. Att använda resurser på ett rimligt sätt är
miljövänligt enligt vårt sätt att se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 45
LARS ERNESTAM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skulle vilja påminna kammaren om att ett
och ett halvt år är en ganska lång tid. Om vi går över till obligatorium för
1988 års bilmodeller, så är de tillgängliga ungefär vid halvårsskiftet 1987.
Det är självklart en fråga om vad man vill prioritera i arbetet i
naturvårdsverket, vad man upplever som väsentligt. Upplever man detta som en
stor fråga, kan man naturligtvis ändra sina rutiner. Jag förstår att man har
lagt ned mycket arbete på detta förslag. Man har lagt upp en tidsram, och man
har förhandlat. Men ibland kan man få börja om igen, om man därmed kan uppnå
större miljövärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulf Lönnqvist säger att detta är
den fråga som mittenpartierna har gjort till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=108 height=50&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
  avgasrenings krav för personbilar, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:-93.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 december 1985 den stora
miljöfrågan. Jag vill säga att det är en bland många miljöfrågor för
folkpartiets del, Ulf Lönnqvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har talat om naturvården, vi hartalat om
avfallshanteringen, vi hartalat om luftvården, och vi har haft reservationer
och egna synpunkter på en lång rad miljöfrågor utöver denna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulf Lönnqvist talar också litet grand om blyfri bensin.
Jag tycker hans diskussion i dag är lika märklig som den har varit när vi har
diskuterat denna fråga tidigare, Ulf Lönnqvist frågar; Varför har det inte
kommit förslag tidigare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt departementsutredningen skulle blyfri bensin vara
tillgänglig 1983, och då hade såvitt jag förstår socialdemokraterna majoriteten
och regerings­ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan sak som bör observeras i
detta sammanhang är att vi har haft bilavgaskommittén, som under
socialdemokratisk ledning har arbetat under denna period. Den kommittén brydde
sig inte ens orn att ta upp betänkandet Blyfri bensin i sina diskussioner. Och
i en tidigare diskussion här har Ulf Lönnqvist sagt; Ja, det är riktigt, rnen
det fanns ingen anledning att ta upp den frågan förrän nu när vi skulle införa
katalysatorrening. Det tycker jag är anmärkningsvärt, Ulf Lönnqvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 46 ULF
LÖNNQVIST (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nej, Karl Erik Olsson, det var ingen
förevändning för senfärdighet, utan det var en exemplifiering av ert handlande
sorn jag försökte ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis är detta en fråga om att ha miljökraven som
utgångspunkt. Det har präglat socialdemokratins handlande. Därför har också
propositio­nen kommit till. Det var den ni inte orkade med under de sex år ni
satt i regeringsställning, trots att ni fick riksdagskrav på er. Den
socialdemokratis­ka regeringen har alltså ingen anledning att söka senarelägga
detta viktiga miljökrav en enda dag mer än vad som krävs för att det skall vara
praktiskt möjligt att hantera och genomföra. Det är en självklarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu finns det i handling visat hur man kan ta fram ett
sådant här program. Nu finns det framme, och då är det synd att inte också Karl
Erik Olsson och centerpartiet kunnat ansluta sig till den plan som redovisats,
för det är den realistiska planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Ivar Virgin säger att moderaterna kom till sitt
ställningstagande efter allvarligt övervägande, så är det utmärkt. Regeringen
övervägde detta allvarligt innan propositionen lämnades. Det var det som var
skillnaden. Men det är bra att moderaterna ansluter sig till den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Lars Ernestam vill jag säga; Ja visst, 1983 skulle
bestämmelsen om blyfri bensin ha varit i kraft - under förutsättning att
rnittenregeringarna orkat ta beslut i frågan. Man räknade nämligen med att det
skulle ta ungefär tre år från beslut fram till dess att det var i praktiken
genomfört. Hade man orkat ta det beslutet 1979/80 när man hade underlaget, så
hade vi haft blyfri bensin 1983,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det var
det, Lars Ernestam, som jag ville ha sagt i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 47
KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg, Ulf Lönnqvist,
att vad det handlar orn är framtiden. Vi har noterat under tidigare regeringars
tid och under den nuvarande att det tycks vara svart att få en majoritet i
väljaropinionen att slå igenom i handlingskraftiga åtgärder från regeringen.
Det är beklagligt. Frän centerpartiets sida har vi under många år haft planer
som har inneburit en snabb hantering av dessa frågor. Jag tycker att man måste
klara ut att vad vi som politiker skall göra är att företräda väljarna,
medlemmarna, men också att företräda naturen, som har rätt att överleva. Vi får
inte bara hänvisa till industrin och till administrativa problem, som Ulf
Lönnqvist gör. Jag vill understryka vad jag tidigare har sagt, att samma
handlingskraft behövs i fortsättningen när det gäller att hantera frågan om dieselfordonen
och när det galler att komma till skott i fråga orn inhemskt bränsle. Jag tror,
Ulf Lönnqvist, att man behöver stöta på regeringen i de här frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-kra v för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;111. in&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 48
LARS ERNESTAM (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag uppfattar Ulf Lönnqvists senaste inlägg
som ett erkännan­de av att socialdemokraterna glömt bort frågan om blyfri
bensin under den senaste regeringsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 49 ULF LÖNNQVIST (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det handlar om framtiden, säger Karl Erik
Olsson. Ja visst gör det det - miljöfrågorna handlar om framtiden. Som ett
uttryck för kraften i värnandet av miljövärdena, framtiden och kommande
generationer är denna proposition ett utmärkt exempel. Det är handlingskraft
visad genom den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturen har rätt att överleva, säger Karl Erik Olsson, Ja
visst har den det. Också det ar propositionen ett uttryck för. Men, Karl Erik
Olsson, naturen hade väl rätt att överleva också under de borgerliga
regeringsåren, även om det var mycket klent med de initiativ sorn gör det
möjligt för naturen att överleva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Lars Ernestam vill jag bara säga att jag begriper mindre
och mindre av vad det är sorn han åsyftar. Förslaget lämnades 1979. Då var det
borgerlig regering. En förutsättning för att blyfri bensin skulle kunna finnas
tillgänglig 1983 var att förslaget då genomförts. Det var ju det ni missade.
Det är därför vi inte har blyfri bensin fullt ut i landet i dag. Det hade vi
haft om ni hade orkat ta ställning den gången. Försök inte gömma folkpartiets
månande om införandet av blyfri bensin bakom påståendet att socialdemokraterna
inte agerar. Det var ni som hade bollen, men ni glömde att sparka den i mål. Nu
sitter den i målet, och det hade varit bra om också forwarden Ernestam hade
varit med då.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Karl Erik Olsson och Lars Ernestam anhållit att till protokollet få antecknat
att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;in. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 50
Statsrådet INGVAR CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! En övergång till blyfri bensin och katalytisk
avgasrening kommer att få stor betydelse för både miljö och hälsa. Om detta är
samtliga partier i denna kammare överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är ingen ny fråga, ingen ny enighet, Alla partier
har länge talat om hur angeläget det är att åstadkomma en sådan här övergång.
Redan 1979 presenterades också utredningen om blyfri bensin. Något konkret
förslag att ta ställning till har dock inte funnits, som framgått av debatten
här i dag - inte förrän nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag som den socialdemokratiska regeringen nu arbetat
fram innebär att katalytisk avgasrening äntligen blir en realitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär att vi redan om knappt två veckor kommer att
kunna köpa blyfri bensin till lägre pris än den blyade om än tills vidare på få
försäljningsställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
innebär att regularbensinen försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär att de som köper 1987 och 1988 ärs bilmodeller
och frivilligt gar över till katalytisk avgasrening kommer att gynnas
skattemässigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär slutligen att det fr.o.m. 1989 års bilmodeller
- dvs. de modeller som finns i handeln redan hösten 1988 - blir obligatoriskt
med avgasrening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidtabellen för denna genomgripande omställning - som
kommer att påverka alla bilägare redan om någon vecka, som kommer att påverka
vår egen bil- och petroleumindustri, vår handel med andra länder och i
förlängningen våra skogar och vår livsmiljö - är mycket snäv, så snäv att vi i
vår iver att klara den mött reaktioner från lagrådet. Det har dock inte fått
oss att avstå från den. Vi skall klara obligatoriet till 1989. För denna
tidtabell har vi också naturvårdsverkets starka stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som nu händer är alltså att en politisk vilja som
länge rört sig på det verbala planet omsätts i praktisk politik. Men vad händer
då? Jo, två av riksdagens partier förklarar sig vara missnöjda med förslaget.
De säger att detta icke duger. Detta är samma två partier som regerade landet,
men lugnt &amp;quot;satt med armarna i kors&amp;quot; när andra länder, som här har
nämnts, inledde det mödosamma arbetet med att förbereda en övergång till blyfri
bensin och till katalytisk avgasrening. Det var samma två partier som för sex
år sedan gömde utredningen om blyfri bensin allra längst ned i byrålådorna i
stället för att låta ordsvallet och det känsliga miljösamvetet utmynna i
politiskt handlande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och med detta har denna miljöfråga enligt min mening
kommit att utvecklas också till en fråga om politisk heder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter att i politisk ansvarsställning inte ha gjort ett
dyft - och därmed försenat hela den här omställningen - väljer centern och
folkpartiet nu att framställa sig som de verkliga miljöradikalerna. Det ni
egentligen demon­strerar är dock en till intet förpliktigande frasradikalism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad ni kräver är att obligatoriet för den katalytiska
avgasreningen skall börja gälla ett år tidigare, nämligen 1988. Det gör ni
trots att naturvårdsver­ket och hela dess expertis säger att det är
fullständigt uteslutet att vi skulle kunna klara det. Det gör ni trots att det
skulle innebära att vi tvingades släppa fram massvis med dispenser - och därmed
i praktiken medge att obligatoriet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte var
ett obligatorium! Detta obestridliga faktum har dock inte kunnat få er att
sakligt pröva frågan. Tvärtom framhåller ni märkligt nog just en generös
dispensgivning som något eftersträvansvärt!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontentan av ert krav på obligatorium redan från 1988
skulle följaktligen bli;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o   att vi fick en bilavgaslag som i praktiken avväpnats
genom ett dispensför­farande, o   att vi därigenom fick begränsade
miljöeffekter, sannolikt inga alls, och o   att vi dessutom fick en våldsam
byråkrati kring hela dispensapparaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personhUar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;in. 111.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med andra ord; Ert förslag skulle
bli precis de stora ord på papperet-och det tomma slag i luften - som
kännetecknar all sann frasradikalism. Miljövinsterna skulle bli lika med noll,
och den kortsiktiga politiska effekten möjligen utslag i SlFO-siffrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att centern handlar på detta sätt - och särskilt just nu -
har jag något lättare att förstå. Att folkpartiet gör det är svårbegripligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur har ni - som de senaste åren marknadsfört er som den
politiska hederlighetens banerförare - resonerat när ni bestämt er för denna
demon­strationspolitik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ni hållit tummarna för att vpk och moderaterna skulle
sluta upp bakom regeringens politik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ni tröstat och försäkrat de folkpartistiska
bildirektörerna om att era krav inte kommer att vinna majoritet i riksdagen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har ni haft för experter att tillgå - som gett råd som
på så väsentliga punkter avviker från dem som exempelvis naturvårdsverkets
expertis gett oss i regeringen och utskottet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eller - hemska tanke - har ni kanske över huvud taget inte
diskuterat sakfrågan? T. ex.; Hur skall man kunna återta de många dispenserna
för icke avgasrenade bilar 1989? Hur övertygar man exempelvis den europeiska
bilindustrin om att man menar allvar 1989 - fastän man inte gjorde det året
före? Hur klarar man det konststycket, utan att hela obligatoriet uppfattas som
en låtsaslek?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag väntar med spänning
på vad folkpartiets representanter har att säga i denna fråga, som ytterst
handlar om vår miljö - men i denna stund också om politisk heder och politiskt
ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 51
KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ingvar Carlsson klagar över att
mittenpartierna är missnöjda, och det finns naturligtvis ett missnöje inbyggt.
Jag vill emellertid peka på vad jag sade i mitt inledningsanförande, där jag
först slog fast de plusvärden som propositionen och utskottsbetänkandet har.
Det vore fel om intrycket av denna debatt skulle vara att ärendet endast
handlar om en tidpunkt. Det är bra att det händer någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller tidtabellen har jag redan i debatten med Ulf
Lönnqvist sagt vad jag tycker, och det behöver jag inte upprepa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om dispenser är intressant. Jag har uppfattat att
det inte heller 1989 kommer att vara fullständigt omöjligt att bevilja
dispenser. Vi vet inte hur stor skillnaden är mellan ett frivilligt införande
och ett obligatorium, men det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 handlar sannolikt om 100 000 fordon som under sin livstid i Sverige
skulle 18 december 1985    kunna ha ett bättre avgasreningssystem. Jag tror
inte att det är oviktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=108 height=48&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
  avgasrenings krav för personbilar, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingvar Carlsson talar om frasradikalism, och jag vet inte
riktigt vad ordet innebär. När Ingvar Carlsson använder detta ord sätter han en
beteckning på en mycket stor del av svenska folket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare från denna talarstol sagt att det är två
partier sorn helt står bakom detta förslag; vpk står bakom det i sin motion,
och delar av moderaterna står säkert bakom det. Jag upplever det så att en stor
del av socialdemokraterna också står bakom kravet att införandet av skärpta
avgasreningskrav skall ske snabbt, men från regeringens och utskottsrnajori­tetens
sida har man fallit undan för administrativa skäl och en del av industrins
skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig avslutningsvis ta upp en fråga som jag har försökt
ta upp tidigare och även hänvisa till ett par reservationer från vår sida, och
det gäller framtiden. Det har från socialdemokratins sida talats mycket om vad
som inte gjordes förr, och då är det viktigt att peka på vad som borde göras i
framtiden. Det handlar om de dieseldrivna tunga fordonen, och det handlar om
att satsa på en svensk drivmedelsproduktion. Kunde vi få någon kommentar från
statsrådet på den punkten vore det bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 52 LARS ERNESTAM (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag blev mycket förvånad när jag hörde statsrådet
Ingvar Carlssons inlägg. Jag kommer från Örebro, och under valrörelsen höll
socialdemokraterna.en miljökonferens där. Stora delar av partiet. Kvinno­förbundet,
Broderskapsrörelsen och SSU uttalade sig där för att bilavgasre­ning borde
införas från 1987, De uttalade detta dessutom i närvaro av ståtsråd från
regeringen av vilkas anföranden man kunde läsa ut ungefär samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna tog alltså upp dessa frågor i
valrörelsen, och då skall de inte komma och tala om politisk heder när det
gäller folkpartiet. Vi har konsekvent - jag vet inte om statsrådet Ingvar
Carlsson känner till det -under föregående mandatperiod år efter år motionerat
just om blyfri bensin. Vi har också motionerat om och reserverat oss för en
övergång från 1987 års bilmodeller. Det är klara besked, och det är konsekvent
att stå fast vid de ställningstaganden man har gjort i dessa miljöfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag förstår också att det finns
problem när man skall ändra arbetsschema, tidsschema m. m. och att det kan bli
fråga om dispenser. Den här frågan är trots allt, statsrådet Ingvar Carlsson,
så viktig och har så stor betydelse i samband med skogsdöden att vi måste vidta
de åtgärder som är nödvändiga. Därför har vi vidhållit de ställningstaganden
som vi från folkpartiets sida har gjort under föregående valperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 53
Statsrådet INGVAR CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag noterar med tillfredsställelse Karl Erik
Olssons positiva bedömning av propositionens allmänna uppläggning och att vi nu
äntligen kommer till ett beslut i riksdagen. Detta är naturligtvis det helt
avgörande i sakfrågan och för miljöpolitiken. Jag tycker det var ett viktigt
yttrande från utskottets ordförande - att det naturligtvis trots allt är detta
positiva som blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
långsiktiga och reella effekten av beslutet i riksdagen i dag.  Det
meningsutbyte vi nu har skall inte undanskymma vad som är positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle också vilja svara Karl Erik Olsson att
avgaskraven för de tunga fordonen utreds av naturvårdsverket. Jag vill gärna
säga att jag ser det som en viktig andra etapp, att vi kan komma fram till
åtgärder även på det området. Framför allt inom vissa regioner är det från den
delen av trafiken vi får en betydande del av utsläppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan skulle jag vilja göra några ytterligare kommentarer.
Här har ordats rätt mycket om grupper inom socialdemokratin som har önskat sig
ett tidigare obligatorium. Det är alldeles riktigt. Det finns också partier här
i riksdagen som har uttalat sig för ett tidigare obligatorium. Det är klart att
vi är väldigt många som egentligen skulle önska att vi hade kunnat genomföra
ett obligatorium för både 1987 och 1988 års modeller. Men det finns en
avgörande skillnad. Sedan naturvårdsverkets experter gjort en genomgång har jag
fått besked om att ett obligatorium för 1988 skulle vara en direkt fara för ett
effektivt genomförande och därmed för en bra miljöpolitik. Samma redovisning
har riksdagens partier fått. Det intressanta är att tre partier då tar till sig
dessa fakta och är beredda att gå ut till allmänheten och redovisa varför vi
anser att det just från miljöpolitiska utgångspunkter vore olyckligt med ett
obligatorium för 1988 års modeller, medan två partier inte har velat ta till
sig dessa fakta. Framför allt är jag förvånad över folkpartiet, som genom sina
personliga relationer har bättre möjligheter än kanske något annat parti att
tränga in i bilindustrins problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag erkänner, fru talman, att jag tog ganska starka ord i
min mun i mitt inledningsanförande, men de var mycket noga övertänkta. Detta
handlar för mig väldigt mycket om det ansvar som vi som parlamentariker måste
ha. Vi måste skilja mellan det som kan ha varit ett önskemål inom
sidoorganisatio­ner eller inom stora befolkningsgrupper och ansvaret för det
politiskt möjliga beslutet. Jag vill för ordningens skull också få med i
protokollet att vi i det socialdemokratiska valmanifestet, det som vi gick till
val på, har uttalat oss för att det just är fr, o, m, 1989 års modeller, dvs. i
slutet av denna valperiod, som obligatoriet skulle kunna förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle också gärna vilja ställa två frågor.
Naturvårdsverkets experter har alltså gett oss i riksdagen och i regeringen
bestämda besked om att det vore olyckligt att försöka genomtrumfa ett beslut
för 1988 års modeller. Vilka experter har folkpartiet till sitt förfogande som
säger motsatsen? Ni måste rimligen ha någon expertis som bygger under era
ståndpunkter. Jag skulle gärna i riksdagen vilja ha klart för mig vilken
expertis det kan vara, det vore intressant att komma i kontakt med den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan är inte mindre viktig: Hur skulle
Sverige, om vi hade släppt fram dessa betydande dispenser för 1988 års
modeller, kunna gå ut till Europas billänder efter ett år och säga att nu tar
vi tillbaka dem. Jag vill väldigt gärna ha reda på hur ni har tänkt er att det
skall gå till i praktiken. Hur skall det genomföras?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom jag, när jag tillträdde, allvarligt ville pröva
om det fanns en praktisk möjlighet att nå enighet om 1988 har jag faktiskt
undersökt denna fråga mycket noga och blivit fullständigt övertygad om det
praktiskt omöjliga. Därför tycker jag att det är principiellt viktigt att få
klargjort vad de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;två
partier i riksdagen som vidhåller sin uppfattning grundar sitt ställningsta­gande
på. Jag har lyssnat noga till debatten. Jag har inte fått ett enda sakskäl för
denna ståndpunkt. Det går nog, sägs det. Och vidare; Naturvårdsverket har inte
prioriterat detta. - Det är inom parentes en oförskämdhet mot naturvårdsverkets
tjänstemän, som känner mycket starkt för den här frågan. Det vet jag. Men det
finns inte något faktiskt underlag. Därför skulle jag, fru talman, gärna vilja
ha svar på följande två frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilken
expertis har ni till ert förfogande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur skulle
ni klara att för 1989 återta dispenser för 1988 års modeller?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 54 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall till att börja med inte hänvisa till
expertis. Jag har inte haft tillgång till någon sådan. Jag hänvisar bara till
ett vanligt logiskt resonemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Våra krav för 1989 kan ju inte försvagas av att vi när det
gäller modeller från året dessförinnan ställer något lägre krav på vissa bilar.
Det är ändå en ganska begränsad del av den svenska bilparken som importeras
från länder i Sydeuropa, nämligen en del mindre bilar. Jag kan inte se att det
skulle vara omöjligt att ge sådana dispenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom jag uppfattade det vid den hearing vi hade i
utskottet med bl. a. naturvårdsverkets experter var det svårt, dock inte
omöjligt, att genomföra det vi ville. Jag är av den uppfattningen att när det
gäller frågor av den här karaktären bör man anstränga sig. Man bör göra det som
är svårt om det inte är omöjligt. Det skulle alltså gå att uppfylla våra
önskemål i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig återigen tå upp frågan om tunga dieselfordon. Jag
ser det som positivt vad statsrådet sade, nämligen att arbetet med detta pågår.
Jag vill gärna fråga; Kan det tolkas så att resultatet kan bli ungefär det som
vi från centerpartiet kräver i vår motion, som dock sannolikt blir avslagen,
nämligen att krav motsvarande de federala kraven i USA kan införas från 1989
och att man på sikt kan införa något liknande Kalifornienkraven?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tog upp en annan fråga i min
förra replik, men den kommenterade statsrådet inte. Jag avser frågan om inhemsk
bränsleproduktion - etanolpro­duktion. Vid den hearing vi hade uttrycktes såväl
från naturvårdsverket, bilindustrin som petroleumbranschen glädjande nog en
positiv inställning till möjligheterna på detta område. Det skulle vara
välgörande om regeringen tog steg också på den här vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 55
LARS ERNESTAM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag kan försäkra statsrådet Ingvar Carlsson
att jag inte på något sätt vill vara oförskämd mot några tjänstemän i
naturvårdsverket. Jag anser att det här är regeringens ansvar. När det gäller
möjligheterna att införa olika krav instämmer jag helt i vad Kari Erik Olsson
nyss har sagt. Vi upplevde det så att det fanns teoretiska möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan kan man här i riksdagen komma till olika
ställningstaganden i skilda frågor, Ingvar Carlsson, vilket har skett i denna
fråga. Vi har gjort vår bedömning utifrån propositionen och annat tillgängligt
material, och man får acceptera att partierna kan ha olika uppfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
hävdade Ingvar Carlsson att vi har goda kontakter med bilindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är vi
tacksamma för att vi har, men det är kanske svårt för statsrådet att      Prot,
1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förstå att
folkpartiet är ett oberoende parti, som måste ta ställning till      18
december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=50&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
  ingasreiiings-krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. 111.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;miljöfrågorna
utan tanke på vad olika partsintressen säger. Vi anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försurningen
är så allvarlig att vi har gjort den här bedömningen. Och ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;politiskt 
parti  bör givetvis ha  rätt  att  inta  en  ståndpunkt efter egen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen några ord om hederligheten. Vad menar statsrådet
med det här? Vi har konsekvent drivit dessa frågor år efter år i riksdagen. Är
det ohederligt att göra det?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet hänvisar till socialdemokraternas valmanifest.
Då vill jag ställa frågan; Var det meningen att lägga ut någon form av
dimridåer i anslutning till valmanifestet, eftersom man gick ut med dubbla
budskap?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 56 Statsrådet INGVAR CARLSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Skälet till att vi har gett ett uppdrag till
statens naturvårdsverk är att de amerikanska kraven när det gäller de
dieseldrivna tyngre fordonen håller på att ändras. Vi ser fram mot ett förslag
från naturvårdsverket sorn tar hänsyn till de ändrade kraven. Vi anser det
väldigt viktigt att ha en så god koordination med de amerikanska kraven som
möjligt. Som jag sade i mitt tidigare inlägg avser vi att återkomma så snart
det går med de praktiska förslagen, när vi har fått del av synpunkterna från
vår miljöexpertis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etanolfrågan - jag förstår att det är den Karl Erik Olsson
syftar på - är föremål för en statlig utredning, och jag tror att vi har
anledning att återkomma till denna fråga en bit in på nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall, fru talman, inte fortsätta polemiken, eftersom
det här blir mitt&lt;br&gt;
sista inlägg på denna punkt, då mina meddebattörer från folkpartiet och&lt;br&gt;
centern inte har möjlighet att ge ytterligare repliker. Jag skall bespara
talarna&lt;br&gt;
besväret att resa sig upp och tala om detta. Låt mig bara konstatera att på de&lt;br&gt;
två punkter, där jag ställde frågor om vilken annan expertis än naturvårds­&lt;br&gt;
verkets som ligger till grund för folkpartiets och centerns ställningstagande&lt;br&gt;
och hur man i praktiken skall klara av att ta tillbaka dispenser mot i det här&lt;br&gt;
fallet tunga EG-länder som har bilproduktion, har jag inte fått något svar.&lt;br&gt;
Jag konstaterar som sagt bara detta och fortsätter inte polemiken på den&lt;br&gt;
punkten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Karl Erik Olsson anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde
rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 57 KARL BJÖRZÉN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I skatteutskottets betänkande nr 16 behandlas
frågan om differentierad bensinskatt m. m., dvs. åtgärder på skatteområdet som
hänger samman med de miljöskyddsåtgärder på biltrafikområdet som nyss har
behandlats av representanter för jordbruksutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Partierna tycks numera vara överens om att användningen av
blyfri bensin och även frivillig anskaffning av bilar med bättre avgasrening
måste stimuleras med hjälp av skatterabatter. Partierna är också i stort sett
överens om hur stora dessa rabatter behöver vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men på ett
område råder oenighet mellan oss i moderata samlingspartiet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1985186:52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55       och övriga partier. Det gäller de förslag till skattehöjningar
som propositio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18
december 1985    nen och utskottets förslag innebär. Vad som inträffar nu
närmast är ju att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c; ..  ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efter den 1 januari drabbas de allra flesta bilägare av en
bensinskattehöjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
avgasrenings-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j     c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;;...„,,
/•..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, ,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det rör sig bara om ett par ören, men det är ett steg på
väsen; man kan av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;liavforpersonbtlar,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b t-      a&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;texten
utläsa att i varje fall regeringspartiet avser att det skall bli ytterligare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;höjning
senare. Dessutom drabbas väldigt många av ökade kostnader därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
regularbensinen försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater har tyckt att det här är ganska orimligt mot
bakgrund av att bilismen är så kraftigt överbeskattad som den nu är. Svenska
vägföreningen beräknar t. ex. överbeskattningen till ca 8 miljarder kronor om
året. Även om man kan tvista om detaljer i denna beräkning, kan man säga att
det i varje fall handlar om flera miljarder orn året. En mindre del av denna
överbeskatt­ning kan man, om man så vill, kalla för en miljöavgift, som kan
anses rimlig. Det är klart att biltrafiken åstadkommer skador på miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi hävdar emellertid att bilismen redan nu flera gånger om
betalar vad som kan betecknas som skäliga miljöavgifter. Det är därför inte
rimligt att bilisterna nu skall betala ännu mer. Många drabbas oförskyllt, och
överbe­skattningen innebär inte en rättvis fördelningspolitik. Skatten tar ju
inte hänsyn till bärkraft, utan den drabbar i första hand barnfamiljer,
människor som bor i glesbygd eller som i övrigt har sådana boende-eller
arbetsförhållan­den att de är mer beroende av bilen än andra. Detta är skälet
till att vi moderater har avgivit tre reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1, 2 och 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 58 BRUNO POROMAA (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Skatteutskottets betänkande nr 16, som
riksdagen nu behand­lar, är föranlett av regeringens proposition nr 61. bil. 2,
omen differentiering av bensinskatten i syfte att främja införandet av den
blyfria bensinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som Karl Björzén sade, råder inom utskottet en total
enighet om att den blyfria bensinen bör erhålla en förmånligare beskattning än
annan bensin, så att det kan uppnås en så stor försäljning och användning som
möjligt av detta från miljösynpunkt mindre skadliga bränsle. Så långt ar vi
inorn majoriteten överens med Karl Björzén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För närvarande utgår det en bensinskatt med 2:27 kr. per
liter. Skattesat­sen är densamma oavsett bensinkvaliteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten
differentieras så. att skatten på blyfri bensin blir 16 öre lägre än skatten på
annan bensin. Det skattebortfall som kommer att uppstå genom sänkningen av
skatten på blyfri bensin bör, för att statens samlade inkomster av
bensinskatten skall förbli oförändrade, enligt utskottsmajoriteten kompenseras
genom en höjning av skatten på blyhaltig bensin. Man bör samtidigt beakta att
blyfri bensin i initialskedet kommer att finnas tillgänglig endast i begränsad
omfattning, varför skatten på denna bensin till en början bör sänkas med
betydligt mer än vad den höjs för annan bensin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De skattesatser som enligt regeringens förslag skall gälla
fr. o. m. årsskiftet - en sänkning av skatten på blyfri bensin rned 14 öre per
liter, medan skatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på annan
bensin höjs med 2 öre per liter - finner utskottsmajoriteten väl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avvägda 
och  tillstyrker därför  regeringens förslag  också  i  denna  del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottet
förutsätter att differentieringen av skattesatserna också slår igenom i
konsumentpriserna och utgår från att regeringen med uppmärksam­het följer denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna kan i reservation nr 1 inte biträda en
skattehöjning på den blyade bensinen, utan anser att differentieringen i sin
helhet bör genomföras som en skattesänkning på blyfri bensin. Moderaterna talar
ju ofta om nödvändigheten av att budgetunderskottet måste minskas. En minskning
av statsinkomsterna är inte ett sätt att minska budgetunderskottet. Man kunde
av Karl Björzéns anförande få uppfattningen att vi socialdemokrater är
fientligt inställda till bilismen. Så är ingalunda fallet. Totalt sett är detta
ingen skattehöjning för bilisterna utan en omläggning av den nuvarande skatten.
De totala skatteintäkterna kommer att bli i stort sett oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om bensinskatten är orimligt hög i dag, Karl Björzén, så
hårde borgerliga i mycket stor utsträckning medverkat till det. Under de sex
borgerliga åren höjdes bensinskatten faktiskt sex gånger. Totalt höjde ni den
med 88 öre per liter. Socialdemokraterna har höjt bensinskatten sedan 1954 med
ca 6 öre per liter. De borgerliga höjde bensinskatten i genomsnitt med 15 öre
per år. Så man får fråga sig: Vem är egentligen fientlig gentemot bilisterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den generositet med statens finanser som moderaterna
föreslär kommer obönhörligen att ge negativa återverkningar på statsinkomsterna
i takt med den förväntade ökningen av användningen av den blyfria bensinen,
varför jag yrkar avslag på reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslår regeringen också att ytterligare
ett steg tas i skattedifferentieringen den 1 juli 1987, då den blyfria bensinen
i huvudsak skall finnas tillgänglig överallt. Utskottet anser det dock vara en
fördel att i dag vänta med ett beslut om denna justering tills säkrare
uppgifter kan erhållas om konsumtionen av blyfri resp. annan bensin. Regeringen
bör därför under hösten 1986 återkomma med förslag i denna del när uppgifter om
konsumtionen förväntas föreligga. Inriktningen bör dock vara att de totala
skatteinkomsterna ej skall minska till följd av reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I konsekvens med sin första reservation har moderaterna i
reservation 2 en annan motivering, och med hänsyn tagen till vad jag sade om
den första reservationen får jag yrka avslag även på denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 3 har även vpk en annan motivering, till
vilken jag yrkar avslag. Vi har med tanke på det statsfinansiella läget och vår
strävan att pressa ned budgetunderskottet helt enkelt inte utrymme i vår
ekonomi att låta skatteinkomsterna minska till följd av denna reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Med vad jag har sagt yrkar jag bifall till
skatteutskottets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 59
KARL BJÖRZÉN (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bruno Poromaa sade att bilisterna genom det
föreliggande förslaget inte får någon skattehöjning utan att det bara är en
omfördelning. Ja, så kan man se det, om man betraktar bilisterna som ett
jättestort kollektiv. Men det är ju ofrånkomligen så att många bilister får
skattehöjning och kostnadsstegringar med det här förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så sade Bruno Poromaa att moderaterna ju är så angelägna
om att få ner budgetunderskottet och att man måste tänka på statens inkomster.
Visst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måste man
tänka på det, men det finns olika sätt att komma till rätta med de problemen.
Bl, a, kan man ju spara i stället för att höja skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man måste också se på hur skatterna fungerar. Jag nämnde
tidigare att vi betraktar det som orättfärdigt ur fördelningssynpunkt att ha så
höga skatter på bilismen. Skatten drabbar inte efter bärkraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bruno Poromaa sade vidare att moderaterna var med och
höjde bensin­skatten så mycket. Det är riktigt att vi deltog i flera beslut om
höjningar. Men det var på den tiden beskattningen på bilismen låg på en sådan
nivå att diskussionen rörde frågan hurvida bilismen betalade sina kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan dess har socialdemokraterna höjt skatterna många
gånger och som sagt kommit upp i en klar överbeskattning på flera miljarder
kronor per år. Det är inte bara bensinskatten det dä är fråga om. Bilaccisen t.
ex. har höjts med 110 % under treårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det väl också så att man vidtar de åtgärder som
nu är aktuella för att få en bättre miljö. Den bättre miljön är väl också något
värd. Värdet av bättre miljö bör vara så stort att det inte skall behövas
ytterligare skattehöj­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 60 BRUNO POROMAA (s). replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Totalt sett är det inte fråga om någon
skattehöjning, även om det för vissa enskilda blir en marginell höjning av
bensinskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill upprepa vad jag sade tidigare om de
skattehöjningar som skedde underde borgerliga åren. Jag tror inte att
bensinskatten hade varit så hög, om vi inte hade haft de borgerliga
regeringarna under de sex åren. Vilka bensinskatter hade vi i dag fått betala,
om olyckan hade varit framme 1982 och 1985 och vi hade fått borgerliga
regeringar? Vi har egentligen stoppat bensinskattehöjningarna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill upprepa: Med mina begränsade matematiska
kunskaper kan jag inte se att det totalt sett är någon skattehöjning. Jag vågar
göra gällande att om jag vore lärare i matematik och Karl Björzén min elev,
skulle jag underkänna hans matematiska kunskaper,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 61 KARL BJÖRZÉN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag måste upprepa för
Bruno Poromaa att de skattehöjningar som skedde under de borgerliga
regeringarnas tid skedde på en annan nivå. Frågan var ju, huruvida bilismen då
verkligen betalade alla sina kostnader. Sedan socialdemokraterna har genomfört
en massa skattehöjningar har vi fått en klar överbeskattning. Om
socialdemokraterna hade fått som de ville, skulle vi väl ha haft ännu högre
bensinskatter. Man ville höja bensinskatten med 1 kr, vid ett tillfälle, men
eftersom man inte fick något annat parti med på det blev höjningen bara 50 öre.
Nog tycker jag att socialdemokraterna har visat vem det är som driver upp
bensinskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 62
STIG JOSEFSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I skatteutskottets betänkande nr 16 om
differentierad bensinskatt behandlas också en motion av Karl Erik Olsson och
några andra centerpartister, som kräver att etanol producerad av inhemsk råvara
befrias från  skatt.  Skatteutskottet  har  tidigare,  i  sitt  betänkande  
1984/85:14,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behandlat
denna fråga på grundval av en centerrnotion och då enhälligt uttalat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vad slutligen angår den av (c) och (vpk)
aktualiserade frågan om skatten på vissa motoralkoholer vill utskottet gärna
instämma i syftet med motioner­na. För en särbehandling i skattehänseende av
bl. a, etanol talar inte minst miljöpolitiska skäl. Utskottet förutsätter
därför att regeringen ingående prövar möjligheterna att skapa reella ekonomiska
förutsättningar för utnyttjande av alternativa drivmedel och frågan om
skattefrihet för motoral­koholer producerade av inhemska råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett enhälligt skatteutskott gjorde detta uttalande.
Regeringen har inte tillgodosett riksdagens önskemål på annat sätt än genom att
tillsätta en ny utredning, den s,k, motoralkoholkommittén. Denna kommitté har i
upp­drag att undersöka möjligheterna att använda motoralkoholer som drivme­del
eller som låginblandningskomponent i bensinen. Utskottet förutsätter nu i sitt
betänkande 16 att kommittén kommer att redovisa sina överväganden hösten 1986
och att det då finns anledning att återkomma till denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern anser i dag som tidigare att det redan nu finns
tillräckligt underlag för att besluta om användning av etanol som den naturliga
oktanhöjande beståndsdelen i den blyfria bensinen. 1 en del länder används
etanol på detta sätt. Därför borde också vi i Sverige kunna utnyttja den
möjligheten. Även i vårt land har etanolen nu prövats så länge att beslut
snarast borde kunna fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man säger i utskottet att man förväntar sig att
utredningen presenterar sitt förslag i höst. I väntan på detta har vi avstått
från att reservera oss. Vi förutsätter dock att regeringen, när utredningen
kommit med sitt förslag, verkligen snabbt vidtar åtgärder för att förverkliga
det riksdagen uttalade 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot, 1985/86:55 18decemberl985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings-krav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 63
TOMMY FRANZÉN (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först vill jag säga att jag ställer mig litet
undrande till talarordningen. Vpk, som har en reservation, har inte getts
möjlighet att tidigare delta i debatten i detta skatteavsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är framför allt av miljömässiga skäl som också
vänsterpartiet kommunisterna har accepterat att vi nu skall göra den föreslagna
förändring­en, dvs. att vi sänker priset på blyfri bensin med 14 öre och
kompenserar detta med att höja priset på blyhaltig bensin med 2 öre: Vi är
överens om att använda skatten som styrmedel för övergång till miljömässigt
bättre drivme­del. Däremot är vi inte överens med regeringen om att man redan
nu skulle fatta ett beslut som innebar att man bestämde sig för att den 1 juli
1987 höja skatten på både blyfri och blyhaltig bensin med 6 öre per liter.
Utskottet har inte heller ansett att det finns anledning att göra det. Det
tycker vi är riktigt. Man har därvidlag tillstyrkt vår motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi däremot fortfarande är oense med utskottet om är
vad som skall vara bestämmande för bedömningen av om en eventuell höjning skall
göras den 1 juli 1987. Vi har även i detta sammanhang ansett det viktigt att
man tar de olika miljöhänsyn som bör tas. Man kan inte utan vidare utgå från
att en övergång till blyfri bensin, som utskottet tydligen anser inte skulle få
några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ni. 111.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;positiva
statsfinansiella verkningar. Man har i utskottet sagt att vi måste få
statsfinansiell neutralitet. Vi från vår sida menar att man, när man resonerar
så, inte bara kan se på bensinskatten och hur mycket man skall höja priset för
att skapa denna neutralitet. Man måste också ta i beaktande hur mycket av
miljövårdande insatser som inte behöver göras, därför att vi får ett
miljömässigt bättre drivmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är inte heller benägna att i ett sådant läge kräva
statsfinansiell neutralitet. Det skulle kanske innebära att man i stället för
att höja priset med 6 öre, som regeringen föreslår, på blyfri resp. blyhaltig
bensin skulle få höja det med 5 eller 7 öre per liter. Vi tycker alltså inte
att det finns anledning att ta ställning till detta i dag. Vi måste framför
allt se hur utvecklingen kommer att te sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det intressanta i det sammanhanget är vilket resultat
motoralkoholkom­mittén kommer fram till. Vi har från vpk;s sida i rätt många år
vid det här laget hävdat att man kan byta ut blyet som oktanhöjande medel mot
olika typer av motoralkoholer. Det var också grunden till att riksdagen i
samband med beslutet förra året att höja bensinskatten inte höjde skatten på
motoralkoholer. I det här sammanhanget kan man alltså använda skatten som ett
styrmedel, och det finns skäl att titta på vad det kan komma att innebära i en
framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta vill jag, fru talman, klara ut att vi är för att
man inte skall göra någon bedömning i dag av hur det skall se ut den 1 juli
1987 och att vi inte heller är beredda att skriva under på att det av
bensinskattemässiga skäl skall vara neutralitet. ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därmed
yrkar jag bifall till reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 64 BRUNO POROMAA (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Beträffande det andrasteget är vi ju överens
om att regeringen skall återkomma med förslag i den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, Tommy Franzén, vi kan faktiskt inte blunda för
verkligheten. Det statsfinansiella läget är sådant att vi inte har möjlighet
att vara så generösa som önskvärt vore.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motoralkoholkommittén blir klar med
sitt arbete först om ett år. Låt oss inte föregripa detta arbete utan avvakta
resultatet av det. Jag förmodar att regeringen kommer med förslag när arbetet i
kommittén är klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 65
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig då än en gång tala om för Bruno
Poromaa, att när det gäller att vara generös eller inte för att subventionera
en viss typ av drivmedel, kan man inte bara se på frågan från
bensinskattemässiga utgångspunkter. Som jag sade i min inledning, måste man
också göra en bedömning av hur det har tett sig miljömässigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag utgår från, och är övertygad om, att den oblyade
bensinen kommer att medföra en bättre miljösituation än om man hade fortsatt i
samma takt med blyad bensin. Av detta kan man väl dra den slutsatsen, Bruno
Poromaa, att man inte behöver vara speciellt generös med insatser för att klara
miljövår­den, då man har fått ett miljömässigt mindre dåligt drivmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 66
BRUNO POROMAA (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Inte minst Tommy Franzén framställer många
gånger förslag till olika åtgärder som kostar statskassan pengar. Skall man ha
möjlighet att genomföra alla de förslag som Tommy Franzén bidrar med, måste man
ha en god ekonomi, men en god ekonomi får man absolut inte genom att minska
intäkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skärpta avgasrenings­krav för personbilar, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 67
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Man kan ju också göra så, att man vidtar
åtgärder som minskar utgifterna på andra områden. Det är ganska enkelt.
Eftersom Bruno Poromaa tidigare talade som om han skulle vara lärare, kan han
säkert rent matematiskt förstå att man även kan gä till väga på det sättet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 68 MARGARETA WINBERG (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är en efterlängtad och bra proposition som
vi just nu behandlar. I den finns dock, har vi i utskottet upptäckt, några
luckor, som utskottet har täppt till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan lucka är parken med begagnade bilar. Detta
påpekar Maj-Lis Lööw m. n. i motion 206. Propositionen talar om att bilar fr.
o. m. 1989 års modell skall förses med katalytisk avgasrening. Men vi vet att
t. ex. Volvo har en medellivslängd på 16 år. och det kommer att finnas många
begagnade bilar utan avgasrening långt in i framtiden. Det problemet är icke
löst med dagens beslut. Motionärerna menar att det bör ankomma på regeringen
att som nästa steg ta itu med parken med begagnade bilar. För att ge underlag
till denna åtgärd bör en utredning om problemet tillsättas, och detta vill
motionärerna ge regeringen till känna. Det kravet biträder utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till frågan om hastigheterna, som inte tidigare har
diskuterats särskilt mycket här. Orn du sorn bilist får kunskap om följande; om
du sänker hastigheten från 110 till 90 km/tirn. så halverar du
kväveoxidutsläppen, hur reagerar du då? Jag anser mig själv vara en ganska
representativ bilförare -jag kör gärna och fort. Men jag måste erkänna att jag
numera lättar litet på gasen, nu när jag har denna kunskap. Och jag är
säkerligen inte ensam om det. Jag är övertygad om att många bilförare
frivilligt kommer att reducera sin hastighet efter sådan information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Västtyskland, där man nyligen har avvisat
hastighetsbegränsning över huvudtaget, kan man längs Autobahn läsa; Sank
hastigheten-rädda skogen. Sådana vägskyltar borde vårt svenska vägverk sätta
upp, och som medlem i verksstyrelsen där skall jag föra fram det kravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majoriteten i utskottet menar att kunskap kommer att ge
respekt för nuvarande hastighetsgränser och kanske åstadkomma en frivillig
sänkning av hastigheterna. Därför avvisar vi kravet från vpk på en generell
begränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slut kravet på information; På nyåret kommer
naturvårdsverket att ge alla bilägare en information om dagens beslut.
Utskottet anser att sådan information bör bli något återkommande, en typ av
kampanj, dels för att stimulera till frivillig katalytisk avgasrening, dels för
att propagera för en hastighetssänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta har utskottet - i likhet med vad som framförs i
motionen av Maj-Lis Lööw-ansett att vi bör ge regeringen till känna. Jag kan
tillägga att jag såsom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=107 height=48&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skärpta
  avgasrenings krav för personbilar, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;in. 111.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 medlem i en av de tre socialdemokratiska sidoorganisationerna
Kvinnoför-18 december 1985 bundet. Broderskapsrörelsen och Unga örnar, som står
bakom motionen, ser detta samt skrivningarna och tillkännagivandena om järnväg
och motorvägar som en stor framgång för de socialdemokratiska
sidoorganisationernas krav. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan och avslag på reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 69 ALF SVENSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag begriper mycket väl att det inte
förbättrar miljön i den här anläggningen om man nu tar till orda och håller
långa anföranden, och därför skall jag fatta mig mycket kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan emellertid inte låta bli att också litet grand ge
en historieskrivning­jag har förstått att det inte är så ovanligt att man gör
det från den här talarstolen. Det har också försiggått visst historieskrivande
under denna debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag erinrar mig mycket väl valrörelsen 1982. Då drev vi
från kds kravet på katalytisk avgasrening. Jag kan inte tänka mig att särdeles
många som följde valrörelsedebatten 1982 kunde undgå det. Men då - det är detta
jag vill erinra om, eftersom det kan vara roligt för mig att någon gång få göra
det - var det fullständigt utopiskt att komma med sådana idéer och förslag. I
dag är det, som väl är, annorlunda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna ha sagt att det beslut som kommer att
fattas här om en stund i allra högsta grad är ett steg framåt för svensk
miljövård. Men jag vill också ha sagt, fru talman, att det skall bli intressant
att se hur de sidoorganisationer som det har talats så mycket om kommer att
rösta i samband med voteringen. Det råder ju ingen som helst tvekan om att
Broderskapsrörelsen har varit mycket radikalt pådrivande på partiet och berömt
sig av att ha en annan och mer radikal syn än vad moderpartiet har i kampen,
som man brukar kalla det, mot det onda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också intressant att lägga märke till att i en
fråga som denna har moderata samlingspartiet och socialdemokraterna inte alls
svårt att finna varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag hade tänkt säga en del också om de
dieseldrivna fordonen. Men jag är verkligen till freds med vad statsrådet har
låtit oss få veta och även vad herr Lönnqvist tog fram tidigare. Man känner sig
ju inte riktigt till freds och nöjd förrän det vidtas rejäla åtgärder. Och den
dieseldrivna trafiken är i allra högsta grad den dominanta i stadskärnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också erinra om - det kommer vi säkert ihåg
allesammans - att Olof Palme, vår statsminister, här i kammaren den 1 oktober
markerade; &amp;quot;Värnet av vår livsmiljö är avgörande för vår framtid. Åtgärder
mot luftföroreningar­na och försurningen måste ges hög prioritet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag kan inte hävda att det steg, förvisso i
rätt riktning, som tas här i dag är i analogi med det resoluta uttalande som
statsministern den 1 oktober gjorde i regeringsförklaringen. Det borde ha varit
något raskare och även längre kliv framåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber, fru talman, att få yrka bifall till
reservationerna 1 och 4 i jordbruksutskottets betänkande 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottets
betänkande 11&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(införande av nya skärpta avgasreningskrav)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads-
  och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med
235 röster mot 85 för reservation 1 av Karl Erik Olsson m.fl. 1 ledamot avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 4
(omläggning av trafiken från landsväg till järnväg m.rn.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 205 röster mot 116 för
reservation 2 av Arne Andersson i Ljung m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (sänkta hastighetsgränser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 304 röster mot 17 för
reservation 3 av John Andersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (utredning av Kalifornienkraven)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 165 röster mot 155 för
reservation 4 av Karl Erik Olsson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (fullskaleanläggning för etanolproduktion)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 282 röster mot 38 för
reservation 5 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander. 1 ledamot avstod frän
att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets betänkande 16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(bensinskatten den 1 januari 1986)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (bensinskatten den 1 juli 1987)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan med godkännande av utskottets
motivering, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels utskottets hemställan med godkännande av den i
reservation 2 av Knut Wachtmeister m.fl. anförda motiveringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels utskottets hemställan med godkännande av den i
reservation 3 av Tommy Franzén anförda motiveringen, bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3-7 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1985/86:7 om anslag på tilläggsbudget 1 för budgetåret 1985/86
(prop. 1985/86:25 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 70
FÖRSTE VICE TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning
för samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 71 ALF WENNERFORS (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Detta betänkande handlar om litet olika saker.
Det behandlar frågan om inrättandet av arbetsförmedlingsnämnder i s. k.
frikommuner, frågan om ytterligare pengar för olika insatser när det gäller
beredskapsarbe­ten och frågan om det särskilda lönebidraget till offentligt
skyddat arbete m. fl. mindre frågor. Jag skall fatta mig ytterligt kort,
eftersom detta är det sista ärendet före helgen, och börjar med några små funderingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad lycka är upplevs olika. Men för de allra flesta
människor är det en lycka att ha ett arbete och att få lön för det. Så inleddes
en serie på tre program för ett par dagar sedan om bl.a. ungdomsarbetslöshet i
en av TV-kanalerna. Det är bra att massmedia uppmärksammar något av det allra
värsta som kan hända en människa - att inte behövas, att inte få jobb. Än värre
är det när en ung människa möts av kalla handen: Vi har inget jobb för dig, du
behövs inte. Tänk att ha slutat skolan och sin utbildning och få veta att man
inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har påbörjat en ny mandatperiod. Skall vi om tre år
återigen få höra löftena om att vi politiker prioriterar frågan om
sysselsättningen? Skall vi då liksom nu konstatera att regeringen inte klarar
uppgiften? Skall vi då liksom nu tvingas säga att visst finns det arbete, men
...?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det finns 300 000 företag i Sverige. Ca 280
000 av dem är småföretag. Tänk om bara vart och ett av 50 000 småföretag
anställde en ung människa!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur ofta träffar vi inte småföretagare som
säger:&amp;quot;Visst har jag arbete för ytterligare en eller två.&amp;quot; Det finns
undersökningar som visar att många småföretagare har arbete för fler människor.
Men varför säger de då nej till arbetssökande? Varför säger de nej när det
kommer förfrågningar från arbetsförmedlingarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig bara få peka på en av många orsaker. Vet ni, mina
kolleger i kammaren - särskilt ni socialdemokratiska kolleger som är besjälade
av att människor skall ha jobb - att avgifts- och skattebelastningen på
småföretagen i Sverige ökade med 15 miljarder under de tre senaste åren, då
Anna-Greta Leijon varit arbetsmarknadsminister? Jag tror, och jag vill tro, att
hon vill göra allt för att det skall skapas arbeten, riktiga arbeten. Men vad
skall hon ta sig till när de övriga statsråden med Olof Palme i spetsen ökar de
redan höga kostnaderna för Sveriges småföretagare med 15 miljarder på bara tre
år? Vad skall hon göra när en sådan politik saboterar möjligheterna för
tiotusentals ungdomar att få arbete? Skall hon avgå i protest? Nej, sådant
förekommer sällan i Sverige, och det kanske inte heller är så konstruktivt. Men
är det egentligen så konstigt att småföretagen tar till drastiska åtgärder,
dvs. de gör ingenting? De anställer inte - i protest. Är det så konstigt att
benägenheten hos småföretagare i Blekinge eller i Värmland att anställa mer
folk är så liten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är en nyckelfråga för oss som sysslar med närings-
och arbetsmark­nadspolitik. Jag förutsätter att Anna-Greta Leijon, Lars
Ulander, Marianne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stålberg,
Lahja Exner och alla ni andra socialdemokrater som verkligen vill skapa jobb
inte företrädesvis grubblar på vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är
bäst. Med de konjunkturprognoser och de tillväxtproblem sorn vi kan se eller
ana framför oss måste vi än rner ingående och konstruktivt sätta oss in i de
vardagsproblem som exempelvis småföretagen har. Jag är övertygad om att här
finns en produktionspotential och framför allt tiotusentals riktiga jobb. De
finns i Blekinge, i Värmland, i Gävleborgs län och i alla andra län där
arbetslösheten är på tok för stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Arbetsmarknadspolitik rymmer många olika
aspekter på vår tillvaro. Jag sade i min inledning att det är en lycka att just
ha ett jobb. Det märkliga är, när vi nu står inför en ny mandatperiod på tre
år, att det kommer allt fler rapporter om att många människor som har ett
arbete inte alls är lyckliga i sitt arbete. Jag tänker på
&amp;quot;utbrändheten&amp;quot;. Det kallas så, och är ett slags vanmakt, uppgivenhet
och hopplöshet, som människor känner i sitt arbete. Experter kallar det för
&amp;quot;psykisk trötthet&amp;quot;. Här nämns socialarbetare, poliser och lärare -
yrken där man har hand om andra eller hjälper andra människor. Många av oss har
säkert stött på en socialarbetare eller lärare i 50-årsåldern som säger; Hur i
hela väriden skall jag orka ända fram till pensionen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så sent som i går lyssnade jag till en föredragning om
just s, k. utbrändhet inom arbetsmarknadsverket - det som vi har inom vårt
område. T. o. m. på denna typ av arbetsplats förekommer nu denna företeelse.
Det hade jag inte väntat. Tidpunkten är.emellertid inte, fru talman, den allra
lämpligaste att djupare gå in i detta problem i dag. Vi får återkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall därför begränsa mig till att när det gäller
arbetsmarknadsutskot­tets betänkande nr 7 peka på två principer som är särskilt
viktiga för mig som moderat. Den ena gäller frågan vem som skall ha ansvaret
för arbetsmark­nadspolitiken. Självfallet måste det finnas samverkan med alla
arbetsgivare inom både den enskilda och den offentliga sektorn, men detta får
exempelvis inte leda till att kommunerna övertar ansvaret för
arbetsmarknadspolitiken. Nej, den skall stå under statlig ledning. Det är
staten som skall ha ansvaret. Denna princip slår vi fast i reservation nr 1, som
jag nu yrkar bifall till. Samtidigt ber jag att få yrka bifall till alla övriga
moderata reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra principen som jag särskilt vill peka på i detta
korta anförande behandlas i det särskilda yttrandet nr 3. Här understryker vi
vikten av att arbetshandikappade får anställning på vanHga arbetsplatser och
med gängse villkor. Så har också skett alltmer under senare år med ett
lönebidragssys­tem, som enligt vår mening kan utvecklas ytterligare. Inte minst
bör man kunna öka flexibiliteten, dvs. ta än större hänsyn till de olika
förutsättningar som kan finnas hos olika arbetshandikappade. Dessutom anser vi
att lönebidragets storlek skall bero på den enskildes handikapp och inte av vem
som är arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot, 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 72
ELVER JONSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Innan jag går in pade konkreta enskilda frågor
som behandlas i utskottets betänkande vill jag - så här i avslutningen av
riksdagsarbetet för i år - ta tillfället i akt och mycket kort kommentera
utvecklingen på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan konstatera att antalet arbetslösa genomsnittligt
har varit klart högre under de socialdemokratiska regeringsåren sedan hösten
1972 än när de icke-socialistiska partierna regerade Sverige och då folkpartiet
i regerings­ställning hade ansvaret för arbetsmarknadspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt besvärlig är situationen för ungdomar, äldre,
långtidsarbetslösa och arbetshandikappade. Antalet förtidspensionärer ökar
drastiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling är särskilt anmärkningsvärd med tanke på
att vi under senare år har levt mitt uppe i en betydande högkonjunktur. Under
några år tidigare var situationen en annan. Vi levde i en besvärlig
lågkonjunktur med vikande efterfrågan på våra produkter som följd. Trots det
kan man säga att vi lyckades hålla arbetslösheten nere på en lägre nivå än vad
den socialdemo­kratiska regeringen nu har klarat av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling är också anmärkningsvärd med tanke på de
utfästelser som socialdemokraterna gjorde, innan svenska folket gick till
valurnorna. Med en socialdemokratisk regering skulle minsann situationen på
arbets­marknaden förbättras kraftigt. Man gick t.o.m. så långt att man
beskyllde de icke-socialistiska partierna för att medvetet skapa arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har vi lärt oss att det som sägs från
socialdemokratiskt håll omedelbart före valdagen inte skall tas alltför
allvarligt. Det har vi finansministerns ord på. Den verkliga bilden av läget i
landet serveras i stället det svenska folket tiden närmast efter ett val. Jag
har en stark känsla av att det kommer att belysas på ett särskilt sätt när vi
får ta del av regeringens budgetproposition i januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad som särskilt oroar mig är hur vi skall
klara av de påfrestningar på arbetsmarknaden som väntar när konjunkturen vänder
nedåt. Vi har inte sett några nya djärva grepp från regeringen, trots de stora
problem vi har haft och har på arbetsmarknaden. Vilken beredskap finns det för
att möta de problem på arbetsmarknaden som följer av en väntad
konjunkturavmattning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den statliga PK-bankens prognoser har vi att vänta
tre år med mycket låg ekonomisk tillväxt och en kraftigt ökad arbetslöshet. I
PK-bankens prognos görs bedömningen att vi i vårt land skulle ha omkring 230
000 personer utan arbete 1988, dvs. mer än 5 % av befolkningen i arbetsför
ålder. Låt vara, fru talman, att det handlar om just prognoser, men det är ett
allvarligt tidens tecken att seriösa bedömare har en så pessimistisk syn på
arbetsmarknaden för de allra närmaste åren. Hur det går beror också i hög grad
på vilken näringspolitik och vilken ekonomisk politik som förs i vårt land. Med
de internationella fenomenen har vi litet att beställa, men den nationella
arbetsmarknadspolitiken kommer att spela en stor roll. 1 det avseendet ser jag
tre oroande tecken;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. Regeringens politik saknar en
långsiktig offensiv inriktning. Socialdemo­&lt;br&gt;
kraternas nej häromdagen till ökad satsning på den tekniska utbildningen&lt;br&gt;
vid högskolorna är en defensiv hållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratins
allt större tolerans mot den öppna arbetslösheten oroar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Njuggheten mot
de handikappade på arbetsmarknaden återkommer så ofta att den ser ut att bilda
ett mönster som känns främmande, för att inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säga
skrämmande. Jag tänker på såväl motståndet mot att släppa fram tillräckligt
antal lönebidrag för arbetshandikappade som den under flera år misskötta frågan
om bilstöd till handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det betänkande som vi just nu
behandlar gäller förslaget om tilläggsbudget I samt ett antal motioner som
väckts i anslutning till dessa delar av propositionen. Då fler talare från
folkpartiet tar till orda i denna debatt - där bl. a. ungdomsarbetslösheten
kommer att behandlas-skall jag nöja mig med att kommentera de båda
reservationer som folkpartiet initierat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 5 kan man säga är överspelad genom att riksdagsmajoriteten
för ett par dagar sedan sade nej till en angelägen utbyggnad av resurser för
den tekniska utbildningen som folkpartiet har föreslagit. Vi menar att
sysselsättningen, både på lång och kort sikt, är starkt beroende av den
tekniska utbildningen och att denna inte får eftersättas pä ett sådant sätt som
det nu faktiskt finns risk för. Jag tror att denna negativa hållning är en
mycket dålig hushållning med nationens resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 reservation 10 följs folkpartimotionen om ett ökat antal
platser med introduktions- och särskilda lönebidrag upp. Här får vi stöd från
centerpar­tiet, medan socialdemokraterna och moderaterna - jag höll på att säga
i vanlig ordning - säger nej till denna angelägna förstärkning. Alf Wennerfors
talade om den ökade flexibiliteten. Men det handlar ju inte bara om
flexibiliteten, det handlar också om det antal och det utbud man kan ställa
till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det handlar, som sagt, om svårt handikappade, som skulle
få en chans till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Alternativet är
att förtidspen­sionera, och det är ur mänga synpunkter en dålig lösning. Den är
inhuman för den enskilde, och den innebär samhällsekonomiskt ett stort slöseri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den förstärkning som arbetsmarknadsverket har äskat
och som folkpartiet har ställt sig bakom, skulle återslussningen till ett
aktivt förvärvs­liv underlättas för många arbetshandikappade. Vi har också
tagit upp frågan om finansiering, där det beträffande bidragsgivning som sker
över budgeten är klara och snäva begränsningar. Däremot finns det ingen
motsvarande inskränkning av medel till förtidspensionering. Därför borde vi
försöka hitta ett system genom vilket resurser kunde överföras från
socialförsäkringssek­torn till arbetsmarknadssektorn. Där skulle de användas till
förstärkta åtgärder för att främja sysselsättning för arbetshandikappade, som
annars skulle vara hänvisade till sjukbidrag eller förtidspensionering. De
tekniska svårigheter som här kan finnas får lösas i särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När jag nu yrkar bifall till reservation 10,
innebär det också en vädjan till kammaren att betänkaatt det här handlar om att
ge desvagaste på arbetsmarknaden en rejäl chans. Vårt sätt att hantera sådana
här frågor är också ett mått på vilken grad av omsorg vi från samhällets sida
vill ge dem som har särskilda svårigheter. Det förhållandet att dessa människor
inte alltid är tillräckligt röststarka för att hävda sina intressen får inte
leda till att de kommer på undantag. Ytterst handlar det om allas möjligheter
till delaktighet i samhället. Rätten till arbete måste gälla alla!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag konstaterade inledningsvis kommer regeringen om
drygt tre veckor att presentera sin budgetproposition. Det finns anledning att
ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förväntningar
på den. Vilka initiativ kommer regeringen att presentera för att möta de stora
problem på arbetsmarknaden som vi uppenbarligen har att vänta? Ett är säkert;
den hittills förda politiken kommer inte att vara tillräcklig för att hävda en
hög sysselsättning och begränsa arbetslösheten. I den gynnsamma situation vi
har haft har regeringen inte klarat det. Den har lyckats mycket dåligt. För att
vi skall klara framtidens arbetsmarknad behövs en mer offensiv inriktning av
arbetsmarknadspolitiken, en högre ambition när det gäller att begränsa
arbetslösheten och en större generositet mot de svagaste på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 73 ALF WENNERFORS (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skulle bara vilja säga några ord till
Elver Jonsson, eftersom han nämnde att jag talat om flexibilitet när det gäller
de arbetshandikappade, Elver Jonsson säger att det inte är tillräckligt. Nej,
jag är medveten om det, herr vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet. Men
dels vårt särskilda yttrande, som handlar just om denna fråga, dels det
förhållandet att jag särskilt uppmärksammade detta i mitt anförande skall,
Elver Jonsson, uppfattas som en markering från vår sida av att vi ser positivt
på utvecklingen när det gäller den här verksamheten i fortsättningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 74 ELVER JONSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det känns ändå hugnesamt att Alf Wennerfors
ställer upp till försvar för den här ståndpunkten och hänvisar till
moderaternas särskilda yttrande, som enligt honom har ett positivt innehåll.
Det kan han naturiigtvis hävda. Problemet är bara att vi inte har någon
möjlighet att rösta om de positiva synpunkter som framförs i det särskilda
yttrandet. Den ståndpunkt som Alf Wennerfors och övriga rnoderater intar är ju
att ni avvisar den förstärkning som folkpartiet har föreslagit. 1 denna fråga
räcker det inte att markera med allmän välvilja. Det gäller också att ställa
upp konkret, och enda möjligheten är då att rösta på reservation 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 75 ALF WENNERFORS (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det som Elver Jonsson säger tar jag på allvar.
Det jag säger bör Elver Jonsson ta på allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 76
ELVER JONSSON (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill ta Alf Wennerfors på allvar, och en
långt gående tolkning av det han säger skulle vara att han är beredd att rösta
på reservation 10. Det skulle vara mycket positivt om så skedde!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 77 BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Inledningsvis ber jag att få yrka bifall till
reservationerna 3, 6, 10. 16, 17, 19 och 21,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill utveckla centerpartiets ställningstagande i
reservation 21 som berör anslaget till regionala utvecklingsinsatser.
Regionalpolitiken måste inriktas så att den långsiktigt kan bidra till en
decentraliserad samhällsstruktur. Regionalpolitiken måste vara ett instrument
för decentralisering och med­verka till att bryta koncentrationsutvecklingen
som nu präglar centrala delar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av samhällets
organisation. Regionalpolitiken kan aktivt bidra till att lösa landets
ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Den kan ge ett avgörande bidrag
till lösningar av problemen för boende såväl i storstad som i glesbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den socialdemokratiska regeringspolitiken under de senaste
åren har dock lett till att flyttlassen nu rullar i samma takt som under de
värsta 60-talsåren. Hela tiden är det unga människor som tvingas flytta för att
få arbete. Kvar blir de gamla. Det är också fråga om samma kommuner som
drabbades av 60-talsutflyttningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening är detta ohållbart, och regeringens
politik klarar inte alls av att leva upp till de regionalpolitiska mål som
riksdagen fastställt. Centern kommer under den allmänna motionstiden att lägga
förslag för riksdagen om en bättre regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till tilläggsbudget I har vi i det korta
perspektivet, fram till den 1 juli 1986, begärt en förstärkning av de
regionalpolitiska länsanslagen med 112 milj. kr. Efterfrågan på såväl
lokaliseringsbidrag som glesbygdsstöd är omfattande, och de ramar som
länsstyrelserna fått räcker inte alls till för de åtgärder som behöver vidtas
för att skapa fasta jobb i utsatta områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening är det god riksekonomi att tillse att de
regionalpolitiska medlen förstärks. Det är inte rimligt att allt större belopp
går till flyttnings­bidrag och att allt mindre görs för att skapa jobb i
utsatta regioner. En politik som leder till en för tät tätort och en för gles
glesbygd är inte bra för någondera ortstypen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern yrkar därför på att länsanslagen till regionala
utvecklingsinsatser förstärks med 112 milj. kr. för första halvåret 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 78
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Mot vpk:s röster har socialdemokraterna och de
borgerliga partierna beslutat att inrätta den nya organisationen för
arbetsmarknadsut­bildningen som träder i kraft vid årsskiftet och som berör
tusentals lärare och elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan de i betänkandet behandlade regeringsförslagen om
provisorier i fråga om verksamhetens finansiering under inledningsskedet visar
att det har gått trögt med förberedelserna. Problemen är dock större än så.
Chefer för de nya regionala AMU-myndigheterna utsågs först i november, och
någon planering på det regionala planet har inte kommit i gång. För de
anställda vid AMU-centra har utlovats att de allra flesta skall erbjudas
anställning i den nya organisationen, men avtalsförhandlingarna om anställningsvillkoren
pågar, vilket gör att man kan befara att tjänstetillsättningarna inte blir
klara förrän efter årsskiftet. Detta skapar hos personalen en berättigad oro,
som förstärks av vetskapen om att det kommer att bli uppsägningar på grund av
övertalighet i den nya organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vpk har framhållit tidigare kommer den nya
organisationen att innebära en kvalitativ förändring av AMU-verksamhetens mål
och en ännu större företagsanpassning än tidigare, vilket innebär att AMU
omvandlas till ett serviceorgan för näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutbildningens högtidligt proklamerade
fördelningspoli­tiska mål, som innebär stöd till dern som har den svagaste
ställningen på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbelslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknaden,
skjuts i bakgrunden till förmån för de tillväxtpolitiska målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta vill man uppnå genom en förskjutning av tyngdpunkten
för AMU-insatserna från den målgrupp som består av arbetslösa eller dem som
löper risk att bli arbetslösa till sådana som redan finns i arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna inställning framkommer tydligt i de avsnitt i
betänkandet som behandlar dels frågorna om introduktionsbidrag och särskilt
lönebidrag, dels statsbidrag till offentligt skyddat arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har under en lång följd av år tagit upp frågorna om
den enorma arbetslösheten bland funktionshindrade och dessa gruppers lika rätt
till arbete. Vi har skarpt kritiserat benägenheten att använda förtidspensione­ringen
som ett instrument för att avföra funktionshindrade från arbetsmark­naden. Vi
har tagit upp frågorna om tillgänglighet till arbetsplatserna, arbetsbiträde
och användning av ny teknik för att bereda funktionshindrade möjlighet till
arbete. Vår grundinställning är, att om de resurser som vårt högt utvecklade
samhälle kan erbjuda används på ett riktigt sätt, kan arbetslösheten bland
funktionshindrade nedbringas högst väsentligt. Svårig­heten att avskaffa den
helt ligger inte i funktionshinder hos den enskilde, utan i arbetsmarknadens
oförmåga att bereda alla arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alternativet till arbete är för den funktionshindrade
vanligtvis sjukbidrag eller förtidspension. Detta måste enligt vår mening vägas
in när man beräknar kostnaderna för att bereda arbete åt funktionshindrade. Man
måste också väga in värdet av det utförda arbetet, liksotn värdet av en
meningsfull uppgift och av att komma in i ett socialt sammanhang och bryta
tidigare isolering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AMS har föreslagit att antalet platser med
introduktionsbidrag skall ökas med 400 till 3 400 och att antalet platser med
särskilt lönebidrag skall ökas med 1 300, Bakgrunden är att
introduktionsbidragen behövs för att fler skall kunna lämna Samhällsföretag och
gå ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Introduktionsbidraget övergår i sin tur
ofta i anställning med särskilt lönebidrag, AMS har för dessa åtgärder beräknat
en kostnad av 100 milj, kr,, som dock inte behöver belasta statsbudgeten förrän
budgetåret 1986/87. Den faktiska utgiften för staten kommer emellertid att
utgöras av enbart en mindre del av de 100 miljonerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk anser att man inte bör låsa fast något tak när det
gäller antalet platser för vare sig introduktionsbidrag eller särskilt
lönebidrag. Vi anser att riksdagen bör uttala att sådana tak ej bör finnas. Vi
är emellertid medvetna om att det av budgettekniska skäl bör anges ett
riktmärke för statens utgifter. Riksdagen bör därför uttala sig för att man vid
beräkningarna av budgeten för budgetåret 1986/87 bör utgå från en utökning av
antalet platser med introduktionsbidrag med 400 och med särskilt lönebidrag med
1 300.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AMS har efter kartläggning beräknat att det behövs en
utökning av antalet platser för socialmedicinskt handikappade i offentligt
skyddat arbete till 5 300. Det innebär en utökning med 1 500 platser i
förhållande till den beräkning som låg till grund för budgeten för innevarande
budgetår. Också för dessa grupper gäller att långvariga sjukskrivningar,
sjukbidrag och förtidspension är alternativen till arbete. Det bör i detta
sammanhang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;påpekas
att arbetslösheten kan verka förödande på och sabotera sociala
rehabiliteringsförsök.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen bör enligt vår mening öka anslaget till
statsbidrag till offentligt skyddat arbete med 50 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till samtliga
vpk-reserva­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbelslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 79
LARS ULANDER (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Betänkandet som utgör underiag för de beslut
som skall fattas är inte speciellt omfattande. Till betänkandet har dock fogats
22 reservatio­ner. Trots mängden av reservationer kan jag konstatera att
utskottet totalt sett står ganska samlat kring betänkandet. Det är nog så att
moderaterna har en grundsyn på arbetsmarknadspolitiken som är speciell. Det
stora antalet-moderatreservationer ger belägg för detta påstående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall, fru talman, för att spara tid gå direkt på att
kommentera några av reservationerna. Mona Sahlin kommer senare i debatten att
beröra de reservationer som gäller särskilda ungdomsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 1 från moderaterna tar upp frågan om ansvaret
för arbets­marknadspolitiken. Moderaterna vill ha ett tillkännagivande till
regeringen för att markera att det är staten som har detta ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sak finns det inte någon delad mening om att staten
skall ha huvudansva­ret för arbetsmarknadspolitiken. Det konstaterandet görs ju
också i regering­ens proposition. Även i betänkandet slås det fast mycket klart
att huvudan­svaret inom arbetsmarknadspolitiken ligger hos staten. Med detta
konstate­rande faller också resten' av argumenten i reservation 1. Det går inte
att använda ansvarsfrågan som intäkt för att avvisa de försök som propositionen
föreslår i de s. k. frikommunerna, för de har ingenting med ansvarsfrågan att
göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 4 argumenterar moderaterna för att avslå
regeringens begäran om mer pengar till beredskapsarbeten. Betyder inte
moderaternas ståndpunkt att dessa pengar får delas ut två gånger, dels till
arbetsmarknads­utbildning, dels som kontantstöd? Eller tror moderaterna att det
är identiskt samma människor som går på AMU och som får beredskapsarbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har dessutom fattat beslut om att de som hotas av
utförsäkring från arbetslöshetskassan skall tillförsäkras arbete. Det går som
bekant inte att finansiera beredskapsarbeten med luft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har en mer realistisk inställning till
finansieringen av bered­skapsarbeten. I reservation 5 ställer folkpartiet sig
bakom medelsanvänd­ningen i huvudsak. Dock vill man plocka pengar ur
rekryteringsstödet, alltså beredskapsmedlen, för att överföras till teknisk
utbildning. Vi kan utläsa i reservationen, att riktigt säker är man inte att
det är rätt anslag att tulla. Utskottets konstaterande att det är olämpligt att
ytterligare skära ned kommande insatser i form av beredskapsarbeten täcks upp
av att reservatio­nen ger rådet att regeringen kan återkomma i anslagsfrågan,
om det blir nödvändigt - ett ganska besvärligt tillvägagångssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även centern vill i reservation 6 använda beredskapsmedel
till andra ändamål än beredskapsarbete. Argumenten för avslag på centerns
förslag är i stort sett desamma som för avslag på reservation 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1985/86:52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservationerna 9, 10 och 11 tar upp frågor i anslutning
till antalet platser med introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag. Vpk vill
lyfta av taket på platsantalet. Samtidigt föreslår de att medelstilldelningen
skall begränsa antalet platser. Hur många platser som skall ställas till
förfogande är en bedömningsfråga, I regeringens förslag, som utskottet ställer
sig bakom, har antalet platser utökats. Jag delar uppfattningen att vi här befinner
oss på ett mycket viktigt område och förutsätter att regeringen följer denna
fråga och vidtar de åtgärder som kan bli nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet och centern föreslår också att antalet platser
skall utökas. När det gäller finansieringen har folkpartiet och centern tagit
ett okonventionellt grepp. De har kommit på att det i anslaget till
förtidspensioneringen finns resurser. Problemet är bara det att det inte finns
något anslag till förtidspen­sioneringen. Kostnaderna är beroende på antalet
förtidspensionerade. Förutseende föreslås att problemen i samband med denna
överföring bör lösas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tidigare tillfällen har folkpartiet föreslagit samma
finansieringsmetod. Socialförsäkringsutskottet avstyrkte enhälligt detta
förslag. Det blev också riksdagens beslut. Jag kan konstatera att varken vpk
eller centern-folkpar­tiet har finansierat de förslag som finns i dessa
reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 12 kan läggas till handlingarna med
konstaterandet att den kritik som moderaterna för fram saknar grund, dvs. att
en sammanhållen utgiftsprövning av statsbudgeten är idealläget. Men vi bör veta
att det finns tillfällen när det inte går att realisera, och därför finns det
ingen grund för moderaternas kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna och centerpartiet har i reservationerna 15 och
16 framfört en del inte helt sammanfallande uppfattningar om anslaget till
lokaliseringsbi­drag i Uddevallaregionen. Moderaternas slutsats- ett lägre
lokaliseringsstöd samt att inga medel för offertstöd skall utgå - har inte
samlat någon utskottsmajoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 17 från centern föreslås en utvidgning av
stödområdet i Uddevallaregionen. Det beslut som riksdagen fattade i våras finns
det ingen anledning att riva upp. Liksom i våras anser utskottet att insatserna
måste koncentreras till de delar av regionen där de negativa effekterna av
varvsnedläggningen är som störst. Mot den bakgrunden finner utskottet den nu
gällande regionavgränsningen väl avvägd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk:s reservation 20 tar upp principerna för insatsernas
utformning vid regionala kriser. Jag tycker att vpk har ganska dåliga argument
för sin kritik av handläggningen av varvskrisen i Uddevalla, De åtgärder som
behövde vidtas vidtogs i nära anslutning till nedläggningen. Vpk kritiserar
också att regeringen vid varvsnedläggningen lokaliserade ett stort företag till
Uddeval­la, Jag tror inte att den kritiken väcker någon stor sympati i
Uddevallare­gionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern föreslår i reservation 21 att anslaget Regionala
utvecklingsinsatser skall tillföras 102 milj, kr. Utskottet konstaterar att det
betraktar medelsan­visningen till länsanslaget som en prioriterad fråga, men är
inte berett att i nuvarande läge tillstyrka en utökning. Utskottet utgår ifrån
att regeringen följer utvecklingen och vid behov återkommer till riksdagen med
de förslag som kan föranledas därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Till sist reservation 22 från moderata
samlingspartiet. Denna reservation är något annoriunda än de andra som bifogats
detta betänkande. Litet om bakgrunden; Den 5 juni 1985 träffades ett avtal på
det statliga området. Förutsättningarna för att avtalet skulle bli gällande var
att riksdagen godkände det förslag som förhandlats fram. Den 2 juli samman­trädde
riksdagens lönedelegation. Enligt protokollet bestod lönedelegatio­nen av Ivar
Nordberg (s), Alf Wennerfors (m), Per-Olof Strindberg (m), Birgitta Johansson
(s), Eric Hägelmark (fp) och Elis Andersson (c). Enligt protokollet valdes Alf
Wennerfors till ordförande för detta sammanträde i lönedelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 2 § i
protokollet sägs följande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett protokoll från förhandlingarna mellan statens
arbetsgivarverk samt Centralorganisationen SACO/SR och Statsanställdas förbund,
enligt vilket parterna har slutit avtal om höjning av löneplansbelopp m.m. från
den 1 december 1985 samt kommit överens om att ta upp överläggningar om
särskilda medel för personalutvecklingsåtgärder/förnyelsefonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönedelegationen beslöt att pä riksdagens vägnar godkänna
de avtal och överenskommelser som framgår av förhandlingsprotokollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Något märkligt är att moderaterna ställer
kravet att dels skall sådana överenskommelser inte få träffas, dels skall den
här överenskommel­sen brytas. Ännu märkligare är att moderaternas främsta
representant i utskottet, Alf Wennerfors, är första namn på den reservation som
ställer dessa krav. Alf Wennerfors godkände det avtal som nu föreslås bli
uppsagt den 2 juli 1985 i riksdagens lönedelegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka effekter tror moderaterna att ett sådant handlande
kan få för kommande förhandlingar? En uppsägning av nu gällande avtal är en fråga
där båda parter måste vara överens, om det skall vara möjligt att få en
förändring: Vad tror moderaterna skulle hända, om det moderata förslaget skulle
vinna gehör? Hur mycket är moderaterna beredda att satsa i skadestånd för
avtalsbrott? Rent sakligt är också moderaternas reaktion på avtalet obegriplig.
Kan det vara så, att så fort det står fonder slår en negativ signal till och
utlöser en reflexmässig reservation? Skulle inte staten ha satsat pengar på
personalutvecklingsåtgärder, hade dessa pengar utgått i form av lön. Jag tycker
att de möjligheter som de anställda får för de medel som placeras i dessa
fonder är bra. Samhällsekonomiskt är dessa utvecklingsåt­gärder också att
föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillslut; Vad menar moderaterna när de i reservationen
säger; &amp;quot;Kollektiv­avtal med denna typ av utfästelser bör inte
accepteras&amp;quot;? Är det en signal om att moderaterna är beredda att förbjuda
vissa inslag i avtalsförhandlingarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När vi nu nått slutet av år 1985 kan det
finnas anledning att konstatera att situationen på arbetsmarknaden under året
har stabiliserats. Antalet sysselsatta har ökat och uppgick i november till
4,28 miljoner. I Sverige har en större andel av befolkningen sysselsättning än
i kanske alla andra länder. Antalet arbetslösa har sjunkit. I november var 2,6
% av arbetskraften utan arbete, vilket är en väsentligt lägre siffra än för ett
par år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder min­skat. Utvecklingen i Europa går åt motsatt hål), med ökad
arbetslöshet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtföljande
utslagning av inte minst ungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om utsikterna för den svenska ekonomin 1986 enligt de
senaste bedömningarna har förbättrats, finns det anledning att räkna med
fortsatta kraftfulla sysselsättningspolitiska insatser även nästa år. Man
räknar med att ytterligare ca 50 000 personer kommer ut på arbetsmarknaden
under de närmaste två åren. Det är ett resultat av att befolkningen i arbetsför
ålder ökar och att kvinnornas arbetskraftsdeltagande fortsätter att öka.
Samtidigt måste särskild uppmärksamhet riktas mot de svaga grupperna på arbets­marknaden.
Jag tänker då bl. a. på ungdomarna, de äldre och de arbetshan­dikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag försäkrar att vi socialdemokrater oförtrutet kommer
att fortsätta vårt arbete med att skapa balans i den svenska ekonomin och
ytterligare reducera arbetslösheten. Det blir anledning att återkomma till de
mer övergripande sysselsättningspolitiska frågorna efter årsskiftet, sedan
regeringen lagt fram sin budgetproposition. Jag ser, fru talman, fram mot en
fortsatt stimulerande diskussion i dessa frågor med de politiska företrädarna i
arbetsmarknadsut­skottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill avslutningsvis yrka bifall till
arbetsmarknadsutskottels hemställan i belänkande 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 80 ALF WENNERFORS (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är bra att Lars Ulander bekräftar all
ansvaret för arbetsmarknadspolitiken skall ligga hos staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna lar pengar från rekryteringsstödet och
för över dem på beredskapsarbeten. Vi moderater menar, som vi skriver i vår
reservation 4, att vi skall ta pengar från rekryteringsstödet och låta dem gå
till arbetsmarknadsutbildning. Vår huvudinställning, Lars Ulander, är att vi
prioriterar arbetsmarknadsutbildning framför kortsiktiga insatser på bered­skapsarbeten.
Det är viktigt att göra de arbetslösa rustade att möta arbetsmarknadens krav.
Det är alltså detta som ligger bakom vår inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi sade nej till förnyelsefonder i det privata
näringslivet. Vi sade nej till tvångsstyrning av resurser på det sätt som
tänktes, nej till ytterligare fackligt inflytande och fackligt kontrollerade
fonder som förstärker korporativismen och minskar marknadsekonomin. Nu har
förnyelsefonder tillkommit även inom det statliga området genom avtal. Syftet
avviker faktiskt väsentligt från syftet inom den privata sektorn. Det finns
andra pengar som kan användas för detta ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det var olyckligt att ärendet kom
att behandlas av riksdagens lönedelega­tion i stället för av riksdagen. Det
borde, menar vi, ha behandlats av riksdagen i sin helhet. Nu blev det inte så,
och gjort är gjort. Men det hindrar inte att vi ser negativt på det. Nu måste
vi se framåt och undersöka om det finns möjligheter att på sikt säga upp
avtalet. Det är vår inställning, Lars Ulander.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 81
ELVER JONSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Utskottets ordförande säger att vi från
folkpartiet vill plocka bort 50 miljoner enligt vårt förslag i reservation 5.
Jag sade faktiskt inledningsvis att förslaget nu är inaktuellt. Vi vill använda
50 milj. kr. till en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förstärkning
av en kvalificerad teknisk utbildning inom högskolorna. Det sade
socialdemokraterna och kommunisterna nej till för några dagar sedan. Därmed har
frågan för den här gången fallit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär att folkpartiet disponerar ett lika stort
anslag som regeringen och socialdemokraterna på den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det naturligtvis ingenting originellt att
regeringen kan återkomma i tilläggsbudget. Det är ju därför vi har den
ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Ulander hade också en fundering om finansieringen av
ökningen av lönebidrag för arbetshandikappade. Glöm inte bort att detta
finansieras på exakt samma sätt av utskottsmajoriteten! Skillnaden är bara att
ni vill släppa fram väldigt få platser, medan folkpartiet säger att vi vill ha
en kraftig ökning, därför att de arbetshandikappade behöver att vi ställer upp
för dem. Det kan ju inte vara rimligt att vi skall vänta på att regeringen
lägger fram sin budgetproposition i januari eller att vi redan nu går ut med
januaris partimotioner. Möjligen skulle det kunna vara till viss vägledning för
regeringens arbete, men det var väl inte det Lars Ulander avsåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets ordförande säger också att vi står rätt väl
samlade på den här punkten. Jag håller med om att det stämmer. Samtidigt pekar
han ut moderaterna som alltför negativa. Dä skulle man kunna säga, när vi nu
talar om samlingar, att det visar sig att samlingen i fråga om lönebidragen
till arbetshandikappade består av socialdemokrater och moderater - det är värt
att notera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till kommentaren att läget är stabiliserat vill jag säga:
Det är riktigt, men inte på en bra nivå. Den öppna arbetslösheten är på tok för
hög med tanke på att vi har högkonjunktur, de unga har det för svårt på
arbetsmarknaden, de långtidsarbetslösa har alltför långa tider då de går
arbetslösa, de handikappa­de har det svårt och förtidspensionärernas antal ökar
dramatiskt. Detta är inte en stabilisering som vi kan vara nöjda med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 82 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vårt parti har föreslagit en ökning av antalet
platser med introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag med 400 resp, 1 300,
detta i enlighet med AMS begäran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gjorde vi därför att just de människorna tillhör de
svagaste i samhället i dag, de som har det allra svårast på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gjorde vi därför att alternativet för dessa människor
vanligtvis är sjukbidrag eller förtidspension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gjorde vi därför att vi anser att det är viktigt,
framför allt för arbetarpartierna, att slå vakt om arbetsmarknadsutbildningens
fördelnings­politiska målsättning, och det gör man genom att satsa på just de
här svaga grupperna, som har det svårast i samhället i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetarpartierna får inte tillåta
att det tillväxtpolitiska målet blir domine­rande vad gäller insatser inom
arbetsmarknadsutbildningen. Det sammanfal­ler inte med vår grundprincip, och
den bör vi slå vakt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 83
LARS ULANDER (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först till herr Wennerfors: Det är
naturiigtvis svårt att komma runt det agerande som har skett när det gäller
avtalet mellan staten och de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och . arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställda
i staten. Sitter man i lönedelegationen och säger ja - jag vill markera att
lönedelegationen vid det tillfället hade en borgerlig majoritet -och sedan går
till utskottet och skriver ett betänkande där man säger nej, vad har då hänt
däremellan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom tycker jag nog att den diskussion som herr
Wennerfors för när det gäller det negativa med de här fonderna är något
krystad. Vad är det för fel att de anställda får möjlighet till både utbildning
och förnyelse av sitt arbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sägs att man kan ta pengar från annat håll, men det
måste väl ändå vara rätt positivt att man tar de pengar som finns i
löneutrymmet och gör dessa insatser. Det kan väl ändå inte - med utgångspunkt
från Sverige som helhet -vara något fel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag bara till Elver Jonsson säga: Jag tror inte
att det är så stora motsättningar. Jag sade i mitt inlägg att vi nog är ganska
överens när det gäller antalet platser för de arbetshandikappade. Men jag vill
också göra den kommentaren att det är fråga om en tilläggsbudget, och det är
alldeles nödvändigt att vi håller ögonen på situationen. I det avseendet har
jag inga som helst dubier när det gäller den socialdemokratiska regeringen. Det
är ju vi som slåss för de svaga i samhället, och det är klart att de
arbetshandikappa­de är svaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta får
också räcka som svar till Alexander Chrisopoulos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 84 ALF WENNERFORS (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag får begränsa mig
till att säga; Är man socialdemokrat tycker man inte bara om statliga fonder,
utan man älskar dem. Är fonderna dessutom fackligt styrda, med all den
korporativism som ligger i det, så är man ännu lyckligare, ännu mer kär - det
är uttrycket för en socialist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 85
ELVER JONSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Utskottets ordförande säger att vi egentligen
är ganska överens, och han säger det i ett sådant tonfall att man nästan tror
honom. Sedan lägger han till: Skulle inte vi, som slåss för de svaga i
samhället, vara med och ställa upp här?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna är ofta mycket skickliga, framför allt
verbalt, men man blir ändå besviken på flera punkter. Och detta är en punkt där
man från socialdemokratiskt håll i utskottet borde ha korrigerat regeringen en
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här handlar det ju om de allra svagaste, och
arbetsmarknadsverket har sagt att man behöver några hundra platser till för att
hjälpa dessa människor från utslagning och från en förtidspensionering.
Dessutom är det inget tvivel om att det här national- och samhällsekonomiskt
borde vara balanserande punkter. Här skulle man inte göra våld på
statsfinanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan, fru talman, fill sist säga - eftersom detta
blir min sista replik; När socialdemokraterna talar om stabiliteten på
arbetsmarknaden med ett belåtet tonfall, blir naturligtvis den fråga som
inställer sig; Är ni verkligen nöjda med denna tingens ordning att ha haft en
så hög arbetslöshet i en högkonjunktur med så gynnsamma förhållanden? Var inte
ambitionerna större? Och vad säger ni när PK-ekonomerna i LO-tidningen skriver
att vi har dystra år framför oss?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den punkten har vi i dag inte fått något svar här i
kammaren, och det är därför som det finns anledning att upprepa; Vi måste ha
förväntningar på den budgetproposition som läggs här om tre veckor. Den måste
innehålla betydligt mer än vad regeringen hitintills har presterat av förslag
för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 86 LARS ULANDER (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Alf Wennerfors säger att'socialdemokraterna
älskar fonder. Jag vet inte vad han lägger i det begreppet. Jag tycker att
fonder är bra att ha där de gör nytta, och i det här fallet är det faktiskt så
- det måste väl ändå Alf Wennerfors som gammal facklig företrädare på TCO-sidan
veta - att de anställda här har avstått pengar för att förnya sina
arbetsplatser. Är inte det ändå rätt positivt? Även om det kallas fonder kan
det vara något positivt - det behöver inte vara negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill sedan bara till Elver Jonsson säga; Beträffande
sysselsättningen har vi i dag det högsta antalet sysselsatta någonsin, och det
är ju inget dåligt resultat. Vi har också, sakta men säkert, trängt tillbaka
den öppna arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har fört denna diskussion många gånger, men gör en
utblick över världen, Elver Jonsson, och jämför med andra länders arbetslöshet.
Var har man nått våra resultat? Ingenstans!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje person som är arbetslös är en person för mycket. Vi
har allanledning att hårt och intensivt slåss mot arbetslösheten, för den är
ett fördärv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Alf Wennerfors anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde
rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 87 SIGGE GODIN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Idet svenska samhället tar vi för givet att
den som är ung skall ha framtidstro och se ljust på livet. Våra ungdomar får
som regel en god utbildning, och i många fall har de genom sina gymnasiestudier
också skaffat sig en bra yrkesutbildning. Med denna utbildning som stöd har de
allra flesta framtidstro och en förhoppning om att kunna stå på egna ben. Ungdomarna
planerar att lämna föräldrahemmet, skaffa egen lägenhet, gifta sig och flytta
samman med någon som de tycker om. Problemet med brist på pengar som de upplevt
under studietiden blir ofta löst när de får ett heltidsjobb i ett yrke som de
själva har valt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa positiva tankar och förhoppningar är precis de som
vi äldre vill höra från ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men framtidstron visar på ett glättat samhälle, som inte
alltid stämmer med verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi vet att
ungdomsarbetslösheten har varit och fortfarande är ett gissel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som politiker har vi alla fått kritik för att vi inte
löser sysselsättningsproble­men för våra ungdomar. Som en konsekvens av denna
kritik har dét skapats lösningar för 18-20-åringarna genom de s.k.
ungdomslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har som bekant lagt fram andra förslag. Vi
vill gärna se att ett ungdomsavtal träffas mellan arbetsmarknadens parter.
Detta skulle innebä-raatt många fler 18-20-åringar skulle komma ut i det
privata näringslivet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;också
lättare få en fast anställning. Men trots att folkpartiet har föreslagit denna
lösning på problemet, har vi accepterat att ungdomslag inrättas. Efter en
energisk debatt fick vi också gehör för kravet att platser hos enskilda
arbetsgivare även skall utnyttjas för ungdomar i ungdomslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I början av 1985 kunde vi konstatera att regeringen såg
med oro på vad som kommer att hända när ungdomarna fyller 20 år. Regeringen tog
då intryck av den kritik som framförts mot ungdomslagens konstruktion. Man
föreslog en utökning av arbetstiden med två timmar per vecka, som skulle
användas till att söka arbete. Men ungdomarna krävde längre arbetstid än fyra
timmar per dag, främst därför att de inte klarade sig ekonomiskt med fyra
timmars arbetsdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sinovas rapport påtalades också riskerna för inlåsning i
den offentliga verksamheten, där chanserna till fast jobb är mindre än i
näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots detta vitsordar arbetsmarknadsministern att
placering hos enskilda arbetsgivare har skett i liten omfattning, och hon
tillägger; Även om det aldrig har varit meningen att denna möjlighet skulle få
en vidsträckt omfattning, står det under våren låga utnyttjandet enligt min
mening inte i överensstämmelse med riksdagens intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag minns själv hur ungdomsarbetsförmedlarna tolkade dessa
signaler. Det fördes en intensiv diskussion ute på förmedlingarna om vad
regeringen egentligen menade. Resultatet blev att man fick ta till ungdomsplats
i det privata näringslivet endast när stat och kommun inte kunde placera
ungdomarna. Detta är i dag historia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots detta, herr talman, kan vi fortfarande konstatera
att placeringar av ungdomar i ungdomslag på enskilda arbetsplatser kommit att
spela en mycket blygsam roll. Varför denna njugghet mot ungdomarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I debatten har framförts att det inte är möjligt att
subventionera arbetsgivare inom det enskilda näringslivet och därför inte
heller möjligt att placera ut ungdomar i den privata verksamheten. Hellre vill
man satsa på verksamhet i stat och kommun, som innebär inlåsning och risk för
arbetslös­het efter 20-årsåldern, än försöka hitta den bästa lösningen för
varje ung människa. Skälet till att folkpartiet vill se ett betydande antal
ungdomar i ungdomslag i privat verksamhet är att man i första hand måste se
till ungdomarnas bästa. Har de en yrkesutbildning, bör allt göras för att de
skall få praktik inom det yrke de utbildat sig för. Det är också viktigt att de
ungdomar som önskar pröva ett visst yrke får möjlighet att göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många kommuner har man i dag uppenbara problem att skapa
arbetstillfällen för ungdomar i åldern 20-25 år. Många av dessa har under lång
tid varit arbetslösa, och oron är stor för att de skall få men för livet,
vilket kan innebära att de aldrig får en fast förankring i arbetslivet. Risken
för att det blir många pensioneringar av alltför unga människor är alltså
uppenbar. Detta kan väl inte vara målsättningen för regeringen, vars
företrädare i valrörelsen talade om arbete åt alla. Riskerna för att också ett
betydande antal 18-20-åringar hamnar i denna grupp måste undanröjas. Alla goda
krafter, över partigränserna, borde få möjligheter att bidra till att ungdoms­arbetslösheten
minskas. Med detta menar jag att regeringen borde vara lyhörd även för förslag
till åtgärder som oppositionen framför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nu när den offentliga sektorn inte längre växer borde det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finnas
möjligheter för regeringen att ta upp folkpartiets krav på ett ungdomsavtal,
ett avtal som kommer att ge många ungdomar heltidsarbete. De får dessutom
tillfälle att visa sin förmåga pä den privata marknaden, vilket kommer att
innebära att många av ungdomarna blir kvar i sina anställningar även efter
fyllda 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av ungdomslag mellan offentlig och privat
verksamhet måste vara flexibel, så att variationer kan ske från ort till ort.
Ortens näringsliv måste vara avgörande för om man kan hitta arbetsuppgifter som
stämmer överens med ungdomarnas önskemål och förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att AMS skall söka alla de flexibla lösningar för att
minska ungdomsar­betslösheten som kan tänkas behöver väl inte påpekas. Man har
ju visat att mycket kan åstadkommas med okonventionella medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att regeringen skall ta fasta på folkpartiets
förslag och idéer för att vi gemensamt skall komma till råtta med vår tids
största gissel, ungdomsarbetslösheten, är väl ett jul- och nyårslöfte som borde
vara värt att fundera på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill till sist säga att folkpartiets yttrande i
arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 7 skall tolkas så att vi vill ha en
rimligare fördelning av ungdomar i ungdomslag mellan offentliga och privata
arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog talmannen ledningen av
kammarens förhandligar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 88
MONA SAHLIN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den sista arbetsdagen för året vill också jag
be om kammarens uppmärksamhet en liten stund. Jag vill ta upp frågan om
ungdomarnas arbetsmarknadssituation, framför allt arbetet i ungdomslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aldrig hör vi så ofta att alla säger sig vilja ungdomarna
väl som just när det gäller frågan om hur vi skall kunna avskaffa
ungdomsarbetslösheten. Det är lätt att förstå varför. Precis som både Alf
Wennerfors och Sigge Godin sade finns det inget som är så förödande för en
människa som att få börja sitt vuxna liv med beskedet: Du behövs inte. Vi
behöver dig inte än.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ute i Europa ser vi många exempel på vilka följder det får
för de unga i samhället om de ställs utanför. I Sverige har vi socialdemokrater
alltid haft som främsta mål för vår politik att skapa ett samhälle där alla har
rätt till arbete. Detta gäller framför allt ungdomarna. Vi är naturligtvis inte
nöjda förrän detta mål är uppnått. Vi hyser heller ingen tolerans mot den öppna
arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vad har hänt under de senaste åren? Vi vet att många
av de s. k. speciella ungdomsjobben i dag är borta, mycket beroende på den nya
tekniken. Vi vet också att många ungdomar har en otillräcklig utbildning och att
de inte har den erfarenhet av arbetslivet som allt fler arbetsgivare kräver.
Det var därför, vilket kammarens ledamöter så väl vet, som man gick från dens.
k. kontantlinjen till arbetslinjen. Det värdet som blev ungdomslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De har nu funnits i några år och omfattar just nu ungefär
31 000 ungdomar. Många ungdomar har här fått den erfarenhet de saknade. Andra
har fått en sluss in till den utbildning de saknade. Åter andra har fått de
kamrater och det självförtroende som de saknade. Säkert finns det brister och
fel även i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1985/86:52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arhcisiiiarknads-
  och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 detta systern, men förhoppningsvis kan vi återkomma till en
diskussion om 18 december 1985 det fram i vår. Men som helhet är ungdomslagen
ett bra system, och det är definitivt bättre än att ungdomarna går arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tilläggsbudget I, som vi nu diskuterar, föreslås vissa
förändringar av ungdomslagen. Det skall ske på försök inom ramen för de s,k.
frikommu­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förändring gäller arbetstiden, I dag har vissa ungdomar
rätt till heltid, t. ex. de som haren försörjningsbörda. 1 andra fall får
kommunerna på egen bekostnad utöka arbetstiden. Nu föreslås att
arbetsförmedlingsnämnderna skall kunna använda resurser för beredskapsarbeten
och rekryteringsstöd till åtgärder som medverkar till en utökning av
arbetstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås att ungdomar som gått ut minst tvåårig
gymnasielinje men som fyller 18 år senare under året också skall kunna placeras
i ungdomslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet tillstyrker dessa förslag och anser att det är
helt naturligt att man prövar nya grepp inom arbetsmarknadspolitiken i
anslutning till frikom­munsförsöket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vanlig ordning går då moderaterna i reservation 2 emot
dessa förslag, tyvärr utan någon egentlig motivering. I vanlig ordning vill jag
yrka avslag på den reservationen, dock med ett motiv, närnligen att utökad
frihet inom dessa ramar aldrig kan vara till nackdel för de berörda ungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 3 från centern vill man gå längre när det
galler arbetstiden. Utskottet ställer sig dock av många skäl tveksamt till
detta. För att förkorta min taletid vill jag inskränka mig till att säga att
ett av de viktigaste skälen för att avstyrka motion 159, som ligger till grund
för denna reservation, är att ett bifall till motionen skulle låsa en mycket
stor del av arbetsförmedlingsnämn­dernas handlingsutrymme och resurser till den
här åldersgruppen. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomslagen, vilket också
Sigge Godin var inne på, är ett komplement. Framför allt skall de leda till en
ordentlig utbildning eller ett fast jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets förhoppning så här inför nyåret är att alla
parter på arbetsmark­naden skall ta sitt ansvar, inte minst näringslivet, i
kampen för fasta jobb åt ungdomarna, vilket är vårt mål. Man kan faktiskt
anställa ungdomar även utan statligt stöd. Därför blir dét också viktiga
ungdomsfrågor hur vi fördelar våra vinster, att produktion och investeringar
ökar och att exporten ökar -kort sagt att vi får en stark socialdemokratisk
ekonomisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta vill jag yrka bifall till
utskottets hemställan och avslag på reservationerna 2 och 3 och önska
ledamöterna en trevlig helg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 89
SIGGE GODIN (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mona Sahlin tyckte väl i princip som jag, och
det var ju glädjande. Det var många vackra ord, och det är tjusigt värre när
man återigen kan säga att alla har rätt till arbete. Det är lätt för oss
politiker att stå här i kammaren och säga att alla har den rätten. Men vi måste
också hjälpas åt för att ge dem den rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare säger Mona Sahlin att ungdomslagen är ett
komplement. Just det -de är ett komplement. Skulle vi då inte kunna enas om att
de får vara ett komplement till alla de andra insatser som AMS gör. Till detta
komplement bör vi sedan knyta ungdomsavtal, så att vi åter kan få ut en del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=109 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arhetsiiuirkiiads-
  och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ungdomarna
den vägen. Jag tyckeratt .Mona Sahlin och jag borde kunna vara      Prot. 1985/86:55
mycket överens om att det åren bra åtgärd. Men först den dag som vi har
alla      18 december 1985 alternativen på bordet och är beredda att ställa upp
bakom dem kan vi saga till ungdomarna att alla har rätt till arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 90 MONA SAHLIN (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tänker inte här diskutera ungdomsavtalen
i detalj, eftersom det nu inte föreligger något förslag om dem. Men om Sigge
Godin tycker att jag talar bra kan det möjligen bero på att den politik jag
försöker försvara faktiskt är ganska bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag sade inte i mitt anförande att alla har rätt till
arbete - jag är mycket väl medveten om att så inte är fallet i dag. Vad vi
talar om är hur vi tillsammans med arbetsmarknadens olika parter, med
näringslivet, stat och kommuner skall kunna föra en sådan politik att alla kan
få arbete. Jag har försökt peka på att ungdomslagen då utgör ett komplement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet för vi också en diskussion om att man måste
vara ganska restriktiv med var ungdomslagen hamnar, så att de inte används som
ett medel att komma över billig arbetskraft, vare sig av det privata
näringslivet eller av stat och kommun. Det är viktigt att man har det för
ögonen när man talar om att utvidga ungdomslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 91 SIGGE GODIN (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det kan i och för sig vara riktigt att man
skall vara restriktiv när det gäller att placera ungdomar i ungdomslag i det
privata näringslivet. Men jag tycker inte att man skall vara rädd för att göra
det, om de på det sättet får den erfarenhet som Mona Sahlin talade om. De måste
ju få erfarenhet av arbetslivet, de måste få möjligheter att visa att de duger
någonting till. Vi skall hålla kontroll över att de inte utnyttjas- O.K. - men
vi skall också se till att de får den här möjligheten, även med risk för att vi
gör något misstag någon gång. Har man en glödande vilja har man också rätt att
göra ett och annat misstag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss, Mona Sahlin, ändå fundera över möjligheterna att
sy ihop socialdemokraternas åsikter på det här området med både folkpartiets
och kanske andra partiers uppfattningar, så att vi tillsammans löser det här
mycket svåra problemet, som berör en framtidsfråga för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 92 MONA SAHLIN (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hoppas precis som Sigge Godin att vi
längre fram kan återkomma till en ordentlig diskussion om ungdomslagen. Men närdet
gäller den fråga vi nu har uppe till debatt är det så att möjligheten till
ungdomslag inom det privata näringslivet i dag finns, men vi skall vara noga
med att vara mycket restriktiva med det - med den vinstnivå vi i dag har i
näringslivet kan många fasta jobb skapas ute i företagen. Det är inte bara via
statliga resurser och medel som vi skall ge ungdomarna en chans att komma in på
arbetsmarknaden, utan här måste alla ta sitt ansvar, och där finns det i dag
brister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen  anmälde att Sigge  Godin  anhållit att till 
protokollet få&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbelslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 93 JÖRN SVENSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall begagna tillfallet att göra några
små reflexioner som berör den situation som ligger bortanför den julhelg som
strax bryter ut över mänsklighetens arma huvuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fallet Uddevalla är intressant på många sätt, bl. a.
därför att det är ett exempel på hur regionalpolitik egentligen inte skall gå
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en bygd eller en stor ort kan befaras få allvarliga
problem bör det alltid i god tid finnas ett program. Det har funnits sådana
tankar på politiskt och fackligt håll när det gällt varvsnäringen och när det
gällt andra typer av initiativ i Västsverige, men det har inte funnits någon
statsmakt som tagit fasta på dem och utvecklat dem till något verkligt
konstruktivt - detta trots att alla människor egentligen visste att orn inte
varvspolitiken lades om riskerade både Uddevalla och Malmö och på längre sikt
också Göteborg allvarliga problem. Men något förutseende handlande utlöstes
icke av denna egentli­gen mycket självklara medvetenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan nu också studera resultatet av ett sådant bristande
förutseende. Genom denna kortsiktighet har statsmakterna nämligen hamnat i en
beroendesituation. Det som de på sin tid inte var beredda att ge varven fär de
nu skänka ett storföretag i bilbranschen, så de har inte tjänat särskilt mycket
på affären. Detta storföretag i bilbranschen kunde som bekant begagna sig av
Uddevallas nödsituation. Det har kunnat tillgodoräkna sig stora fördelar från
statsmakterna utan att egentligen ge något eget i utbyte, eftersom det ju får
bidrag till investeringar som det mycket väl hade kunnat klara på egen hand.
Företaget får dessutom tillfällf att påverka vägpolitiken i regionen, utanför
den normala officiella handläggningsgången, genom att pressa till sig ett löfte
om ett vägbygge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vär mening skall regionalpolitik inte genomföras
med sådana metoder. Uddevallaregionen skall få de insatser som är nödvändiga. I
nuvarande läge kan det inte vara någon diskussion om detta när det gäller
pengarna och insatserna som sådana, men vi måste också dra vissa lärdomar av
det inträffade. Vi kan konstatera att pengarna hade fatt en effektivare
användning, om det funnits i förväg uppgjorda planer och om man sluppit att
böja sig för det stora bilföretagets intressen och betala ett överpris för dess
välvilja. Att man fick göra det var ju en frukt av den situation som man hade
råkat in i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också en annan lärdom - principiellt egentligen
viktigare - som man bör dra av situationer som denna: man får aldrig tillåta
att en regions intressen spelas ut mot en annan. Jag säger detta av en mycket
speciell anledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insatser i Sydsverige får inte ställas i motsättning till
insatser i Norrland. Därför är det viktigt och värdefullt att utskottet nu har
deklarerat, att Uddevallasatsningen inte skall rubba ramen för Norrland och
skogslänen. Jag tror att detta var nödvändigt, för det hade varit ytterst
olyckligt om man hade satt upp Norrlandsintresset mot Bohusintresset - en
diskussion härom fördes faktiskt i vissa Norrlandskretsar i ett tidigare skede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag säger detta också därför att vi vet att vi kommer att
få liknande situationer gång på gång framöver. Som alla vet vacklar nu det
stora varvet i Malmö, och vi vet också att Göteborgsvarven kommer att få
svårigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framöver.
Det finns allvarliga risker för att de kan komma i samma situation som Kockums.
Låt oss se till, om den tragedi sorn det skulle innebära att varvet i Malmö
faller verkligen skulle utlösas, att det i ett sådant läge finns en solidaritet
från hela landsorten när det gäller krav på arbete åt de arbetslösa i Malmö,
Principen måste vara den att Skåne skall ställa upp för Norrland, Malmö för
Uddevalla och helst också Uddevalla för Malmö nar den dagen kommer. Den gång vi
börjar försöka vältra över nedläggningar och inskränkningar på varandra är vi
ute i landsorten slagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Solidariteten med den egna landsändan måste vidgas till en
ömsesidig solidaritet mellan alla landsortsregioner. Bara så kan vi undvika att
privatintressen kan utnyttja en situation och tillskansa sig fördelar på skattebetalarnas
bekostnad. Bara så kan man i god tid avvärja regionala kriser. Bara så kan man
undvika att en landsända glöms bort av det övriga landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbelslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 94
LENNART NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror att många människor i
Uddevallaregionen blir förvånade när de får höra talas om den inställning som
här presenterats. Vi har i Uddevallaregionen den uppfattningen att det sorn där
har förekommit är ett utmärkt exempel på hur regionalpolitik har bedrivits av
en socialde­mokratisk regering. De tankar på olika program osv. som Jörn
Svensson framför här har egentligen enbart handlat om att man vill fortsätta
att bygga fartyg på lager för att förhoppningsvis kunna komma i en annan
situation framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare är det naturligtvis inte så att Volvo kan styra
vägpolitiken. Scandinavian Link har diskuterats här i kammaren vid åtskilliga
tillfällen under detta är, men vad det handlar om är att bygga upp en ny
näringsstruk­tur i Uddevallaregionen, och för det ändamålet behövs det
kommunika­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under alla de år som jag har arbetat fackligt och
politiskt i Bohuslän har vi slagits för att motorvägen skall dras upp till
Stenungsund och Uddevalla. Som bekant är E 6 en av de svårast olycksdrabbade
vägarna i vårt land och ett av skälen till en sådan utbyggnad är att man vill
undvika olycksfall och dödsfall på den här sträckan. Om man funderar över en effektivare
användning av pengarna, så skulle alternativet ha varit att pumpa in
ytteriigare pengar i Uddevallavarvet, pengar som hade hamnat i fickorna på de
norska redare som i dag inte kan betala de båtar som byggts vid varvet. Det är
den verklighet som vi upplevt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under alla de år som Uddevallavarvet har varit drabbat och
haft problem har människor i Uddevallaregionen varit oroliga. Denna oro har nu
bytts till en försiktig optimism med tro på framtiden och på en ny
näringsstruktur i regionen. Med utgångspunkt i den socialdemokratiskt förda
politiken på det här området har man i dag beslutat om 37 investeringar, som
ger 1 590 arbetstillfällen under förutsättning att Volvoprojektet sätts i sjön
och att det får de olika stöd som alla andra företag får i ett stödområde. Man
har i dag aktuella projekt - 22 till antalet - som skulle kunna ge omkring 470
jobb. Om planerna går i hamn kommer det med en socialdemokratiskt förd politik
att leda till att man under loppet av några få år har fått en helt ny struktur i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arhetsiiiarkiiads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regionen
och ersatt de arbetstillfällen som gått förlorade genom nedläggning­en av
varvet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att vi med tanke på den besvärliga situationen
kan vara ganska nöjda med den politik som socialdemokraterna har fört i
regeringsställning. Vid årets början fanns det omkring 2 200 varvsarbetare vid
Uddevallavarvet. 1 dag finns det ungefär hälften så många. En del befinner sig i
utbildning, en hel del har fått andra jobb. I Uddevallapaketet finns beslut
fattade om möjligheter till utbildning. Vi i Uddevallaregionen ser- i motsats
till vad rnan kanske tror på andra håll - ganska ljust på framtiden, orn vi får
fortsätta den politik som man har slagit in på genom det s, k.
Uddevallapaketet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 95
JÖRN SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har ju varit mitt yrke att syssla med
regionalpolitik på den statliga sidan. Vad jag försöker säga till Lennart
Nilsson och andra, som bugar, tackar och tar emot utan att ha några kritiska
tankar och utan att dra några lärdomar för framtiden, är att jag inte
diskuterar situationen i Uddevalla; den är som den är. O.K. - det var kanske
det bästa man kunde göra, när man inte hade någon tid på sig. Men man skall
också komma ihåg vilket läge man faktiskt är i. Gäng på gång kommer man, närdet
är kriser på olika orter, i det läget att man från det allmännas sida måste
förhandla med stora företag, som då befinner sig i en överlägsenhetsposition
och kan pressa till sig fördelar som de annars inte skulle ha kunnat pressa
till sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det må väl var och en som har litet erfarenhet av den
typen av situationer eller erfarenhet av fackliga förhandlingssituationer veta,
att rnan skall akta sig för att förhandla under utpressning. Gör man det får
man ett sämre resultat. Man får betala mer och får mindre. Man blir kanske
tvungen att ge saker och ting i utbyte som man annars inte skulle ge. Det är i
det avseendet jag menar att man skall dra lärdom för framtiden av
Uddevallasituationen och ha en större framförhållning. Det hade man kunnat ha i
Uddevalla. Jag menar inte att man i det sena skedet av varvsindustrins
utveckling hade kunnat vinna särskilt mycket genom att pumpa in en massa pengar
där. Det borde man i så fall ha gjort för många år sedan, långt tidigare. Om
man däremot hade haft tid att utveckla andra typer av alternativ, hade man inte
hamnat i denna beroendesituation gentemot Volvo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan bedriva politik med litet olika infallsvinklar,
litet olika perspek­tiv. Man kan ha en helhetssyn, där man drar lärdomar från
det ena fallet och tillämpar dem på det andra. Man kan också ha den ambitionen
rned sitt riksdagsmannaskap att man inte skall syssla med någonting annat än
den egna regionen; när den får vad den vill skall man vara nöjd och buga och
sedan vara tyst. Jag har talat för Uddevalla, trots att jag inte representerar
den valkretsen. Jag har många gånger talat för Norrlands och skogslänens
intressen, trots att jag inte är vald där uppe eller representerar de
intressena. Men det blir roligt att se hur mänga som kommer att tala för Malmö,
när den tiden kommer, som inte själva är valda i den valkretsen. Vad jag menar
är att man måste ha en helhetssyn, och man måste dra lärdomar. Landsorten måste
hållas samman. Varje landsändas riksdagsledamöter kan inte inskränka sig till
en sådan här typ av lokalpatriotisk opportunism sorn vi ser alltför ofta här i
kammaren eftersom den är politiskt profitabel. Man måste tänka längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man skall
inte försätta samhället och de arbetslösa i den situationen att man måste vidta
åtgärder som innebär att man får betala ett högt pris för att få ett resultat
och att stora företag med fördel kan begagna sig av situationen. Det är inte
bra, så skall man icke handskas med allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 96 LENNART NILSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att man har en
helhetssyn på politiken. Men, Jörn Svensson, jag utgår från att detta
betänkande handlar om Uddevallaregionen. Det var med utgångspunkt i detta
betänkande jag höll mitt anförande om dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att man kan dra lärdomar av mycket av det som har
hänt i Uddevalla. Dessa lärdomar kan behövas, inte minst rned tanke på det som
kanske kommer att ske i Malmö. Då har man ett bra utgångsläge för att kunna
föra en bra politik även i Malmö, och man kan arbeta fram motsvarande insatser
i Malmöregionen sorn man har gjort i Uddevallare­gionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis har det inte handlat om att regeringen har
varit pressad av Volvo. Jag tyckeratt det är viktigt att en regering, oavsett
vilken, skall kunna diskutera med företag som finns i Sverige och som är
villiga att göra satsningar för att skapa arbetstillfällen som tryggar
människornas framtid i Uddevallaregionen. Det var detta det handlade om. Sedan
kan vi naturligtvis tala om Malmö, Norrland, Värmland och skogslänen i andra
sammanhang. Men detta betänkande handlar bl.a. om Uddevallaregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 97 JÖRN SVENSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När jag tar upp dessa litet vidare perspektiv
- de som ligger bortom julhelgen - vill jag understryka att det inte är för att
polemisera mot det som man nu tvingades göra-under ogynnsamma villkor-i
Uddevallare­gionen. Det är ingen polemik mot denna del av betänkandet. Det är
en erinran, Lennart Nilsson, om att det kommer andra betänkanden som rör andra
orter. Vi kanske redan nu borde fundera över vilka program man har för de
krisregioner som kan bli aktuella framöver. Det gör vi inte, utan gång på gång
kommer vi i sådana här lägen där vi får improvisera åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss vidare åtminstone inte hyckla på den här punkten,
Lennart Nilsson, utan vara sannfärdiga; Visst har Volvo kunnat pressa till sig
fördelar som man annars inte skulle fått. Dessa fördelar har Volvo fått på
grund.av att statsmakterna befann sig i ett pressat tidsläge och på grund av
att de inte hade någon framförhållning. Jag tycker att både Lennart Nilsson och
jag, som representanter för två arbetarpartier, rimligtvis borde kunna ta till
oss den erfarenheten att vi inte skall göra på det sättet i fortsättningen utan
vi skall ha en bättre framförhållning. Då får vi en bättre politik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 98 LENNART NILSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag delar Jörn Svenssons uppfattning att man
skall lära av erfarenheter för att klara framtiden. Därför tycker jag att vi
under julhelgen kan fundera litet över framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt
1:2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 och
2 (statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 244 röster mot 69 för
reservation 1 av Alf Wennerfors m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (särskilda insatser för ungdomar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 2 av Alf Wennerfors m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 3 av Börje Hörnlund och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors, bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 1:5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(omfördelning av medel för beredskapsarbeten)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 4 av Alf Wennerfors rn. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 6 av Börje Hörnlund och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors, bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (utvärdering av rekryteringsstödet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes rnot reservatiori 7
av Alf Wennerfors m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 1:10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(tak för antalet platser med introduktions- och särskilt lönebidrag) Utskottets
hemställan bifölls med 295 röster mot 17 för reservation 9 av Lars-Ove Hagberg.
1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (utökning av antalet platser med introduktions- och
särskilt lönebidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 10 av Elver Jonsson m. fl. med
92 röster mot 17 för reservation 11 av Lars-Ove Hagberg. 205 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 230 röster rnot
81 för reserva­tion 10 av Elver Jonsson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (beslutsordningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av
Ah Wennerfors m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 1:11 (anslaget Statsbidrag till offentligt skyddat
arbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 13 av Alf Wennerfors m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 14 av Lars-Ove Hagberg, bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (anslaget
Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen) Utskottets hemställan, som ställdes
mot dels reservation 15 av Alf Wennerfors m.fl..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 16 av Börje Hörnlund och Ingvar Karlsson
i Bengtsfors, bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som  ställdes mot  reservation  
17 av  Börje Hörnlund och Ingvar Karlsson i Bengtsfors - bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (anslaget Lokaliseringslån i Uddevallaregionen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 18 av Alf Wennerfors m, fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 19 av Börje Hörnlund och Ingvar Karlsson
i Bengtsfors, bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (principerna för insatsernas utformning vid
regionala kriser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20 av
Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt III (anslaget Bidrag till förnyelsefonder på det
statligt reglerade området)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av
Alf Wennerfors m, fl, - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga punkter och moment&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §
Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande interpellationer framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 18
december&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:94 av Johnny Ahlqvist (s) till socialministern om
avgifterna för sjukvårdande verksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 1 januari 1983 trädde den nya
hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i kraft. Den nya HSL ersatte då 1963 års
sjukvårdslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anledningen till den nya lagen var de stora förändringar
som skett inom hälso- och sjukvården under 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt direktiven till hälso- och sjukvårdsutredningen
skulle lagstiftningen rikta in sig på övergripande mål för hälso- och sjukvårdspolitik.
Den nya lagen skulle också omfatta förebyggande åtgärder. En av de viktigaste
utgångspunkterna var att alla som bor i landet skall ha rätt till hälso- och
sjukvård på hka villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter utskottsbehandlingen antog riksdagen 1982 den nya
lagen. Beslutet innebar en ramlag innehållande mål och riktlinjer. Den skulle
tillämpas och tolkas i första hand av landsting och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen gav
även regeringen bemyndigande att meddela ytterligare före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skrifter
till skydd för enskilda eller beträffande verksamhetens bedrivande i övrigt.
Lagens 2 § fastslår att målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målet - en hälso- och sjukvård på lika villkor - kan utgå
från olika utgångspunkter, bl.a. den ekonomiska. Här verkar det som om
principen skulle vara ganska självklar i form av enhetliga taxor för jämförbar
vård i olika delar av landet. Betalningsförmågan får inte bli avgörande för
möjligheten att få vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tanke på lagens text och direktiven inför lagens
tillkomst blir man mycket oroad över det beslut som tagits i Stockholms läns
landsting om att avgiftsbelägga distriktssköterskornas sjukvårdande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till distriktssköterskans stora uppgifter hör i dag bl.a.
att medverka i barnhälsovården, fullgöra och ansvara för allmän hälsoupplysning
samt bedriva sjukvård såväl på egen mottagning som i hemmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Var går gränsen mellan sjukvårdande och förebyggande vård?
Att förebygga måste vara bättre än att bota. Varje tillfälle till en
sjukvårdande behandling hos distriktssköterskan innebär samtidigt tillfälle
till förebyggan­de av andra sjukdomstillstånd, genom upplysning och aktivering.
Ett tidigt besök hos distriktssköterskan kan förhindra kostnader senare i
vårdkedjan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att införa denna avgift innebär stor risk att mänga
människor drar sig i det längsta för att söka hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer också att innebära stora problem när det gäller
att tidigt upptäcka och behandla sjukdomar, vilket otvivelaktigt leder till
längre behandlingstid, större lidande och högre kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har man från samhällsekonomisk eller medmänsklig synpunkt
råd att avgiftsbelägga denna verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som redan har det svårt i dag - de äldre, de
handikappade, de svårt sjuka och invandrare - kommer att drabbas hårt. Jag vill
därför fråga socialministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser regeringen
vidta för att tillförsäkra alla som bor i landet hälso- och sjukvård på lika villkor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:95
av Jan Hyttring (c) till industriministern om sysselsättningen i Karlstads
kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Strukturförändringar inom
näringslivet har vid flera tillfällen ställt krav på särskilda insatser från
samhällets sida för att lindra de sysselsättningsproblem som kan uppkomma
regionalt och lokalt vid företagsnedläggningar. Riksda­gen har t. ex. under
1984/85 och 1985/86 års riksmöten beslutat om särskilda insatser i
Uddevallaregionen. Insatserna från samhällets sida har motiverats med de svåra
konsekvenser Uddevallavarvets nedläggning annars riskerade innebära för
regionen. Samtidigt betonade riksdagen att det var angeläget att också i andra
liknande situationer pröva på vilket sätt samhället kan ge sitt stöd till dem
som drabbas av den strukturomvandling som är nödvändig för en fortsatt
utveckling av näringslivet. De omfattande regionalpolitiska stödåtgärderna i
Uddevalla förstärktes vidare genom regeringens beslut att ge Volvo möjlighet
att utnyttja investeringsfonderna till särskilda satsningar vilka i viss
omfattning även kommer Uddevalla till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom Karlstads kommun innebär att
sysselsättningsminsk­ningen inom tillverkningsindustrin under en femårsperiod
motsvarar en nedläggning av ett &amp;quot;Uddevallavarv&amp;quot;. Kommunen är ej
placerad i stödområ­de och kan således ej komma i åtnjutande av de generella
regionalpolitiska stödåtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt uppgift kan SAAB-Scania komma att investera i en ny
fabrik för personbilstillverkning. De alternativa lokaliseringsorter för
fabriken som nämnts är Malmö och Halden i Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening borde i stället SAAB-Scania stimuleras
till satsningar inom landet som kommer orter med en långsiktigt negativ
utveckling till del. En lokalisering av SAAB-Scanias fabrik till Karistad
skulle kunna vara en åtgärd som kan vända den negativa industriutvecklingen i
kommunen. Detta kräver emellertid särskilda insatser från samhällets sida.
Enligt min mening bör delar av Karlstads kommun i likhet med Uddevallaregionen
kunna få del av tillfälligt regionalpolitiskt stöd. Regeringen bör vidare låta
SAAB-Scania få utnyttja investeringsfonderna för detta ändamål på samma villkor
som Volvo i Uddevalla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad som anförts vill jag fråga
statsrådet och chefen för industridepartementet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att medge att
tillfälligt regionalpolitiskt stöd skall kunna utgå till Karlstads kommun,
förutom till centralorten Karistad?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att medge att SAAB-Scania vid en
lokalisering av en fabrik för tillverkning av personbilar till Karlstads kommun
får utnyttja investeringsfonderna på samma villkor som Volvo för
investeringarna inom Uddevallaregionen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:96 av Lars Ernestam (fp) till statsrådet Ingvar
Carlsson om ökat skydd för utrotningshotade växt- och djurarter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige har ratificerat
Bernkonventionen och har därmed förbundit sig att skydda utrotningshotade växt-
och djurarter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många arter är akut utrotningshotade i vårt land. Det
gäller däggdjur, exempelvis salar i Östersjön, uttern och flera andra arter.
Trots stora ideella insatser är många fågelarter hotade. Många lägre djurarter
finns också kvar i mycket begränsat antal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även många växter är hotade och
flera arter har försvunnit eller är myckel nära utrotningsgränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trots stora insatser såsom
fridlysning, naturvårdshänsyn i jordbruket och minskade utsläpp av skadliga
tungmetaller och andra ämnen kvarstår hoten. De åtgärder som vidtagits är
alltså otillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bernkonventionen ställer stora krav på de stater som
ratificerat den. I konventionstexten kan man bl. a. läsa att det åligger
staterna att främja en nationell politik för att bevara vild flora, vild fauna
och naturiiga fyndorter, med särskild uppmärksamhet på utsatta och sårbara
arter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje stat bör dessutom vidta lämpliga och nödvändiga
lagstiftande och administrativa åtgärder för att säkra bevarandet av vilda
arter inom såväl flora som fauna. Också fyndplatserna bör skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:55 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om fråga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förekommer skyddsjakt av bl. a. salar i Östersjön.
Sådan skyddsjakt strider enligt min uppfattning mot Bernkonventionens anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den snabba förändringen genom &amp;quot;5;3-satsningen&amp;quot;,
som innebär att områden som tidigare dominerats av lövskog i stället blir
barrskogsområden, medför att flera arter får svårt att överleva. De tidigare
hagmarkerna, som varit hemvist för många arter, planteras med skog och detta
har inneburit stora förändringar för flora och fauna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De bristfälliga anslagen för naturvården och det faktum att
inget speciellt flora- och faunaanslag har funnits i naturvårdsverkets budget
har liksom minskning av antalet beredskapsarbeten på naturvårdsområdet
försämrat insatserna för att skydda arterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppräkningen av de problem som
föreligger kunde göras längre, men jag vill mot bakgrund av redovisningen i
interpellationen fråga miljöministern vilka åtgärder han tänker vidta för att
Sverige skall kunna leva upp till Bernkonventionens krav när det gäller skyddet
för flora och fauna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Meddelande om fråga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande fråga framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 18
december&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:305 av Inga Lantz (vpk) till statsrådet Bengt
Lindqvist om ekono­miskt stöd till blivande adoptivföräldrar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslöt i våras med
anledning av socialutskottets betänkande 1984/85:17 att den utredning på
området som tidigare aktualiserats av regeringen skulle ha till uppgift att
&amp;quot;utarbeta förslag till ekonomiskt stöd till enskilda för utgifter i
samband med en internationell adoption&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har regeringen äntligen tillsatt den aviserade
utredningen, men när&lt;br&gt;
man tar del av direktiven blir man tveksam om riksdagens beslut kommer att&lt;br&gt;
följas. Det står nämligen att utredningen skall &amp;quot;undersöka förutsättningar&lt;br&gt;
för att minska den enskildes kostnader---------------------- &amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna
bakgrund vill jag fråga statsrådet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Är det regeringens avsikt att genomföra ett ekonomiskt stöd till
blivande adoptivföräldrar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 §
Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämn­den
inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och
ersättare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis om att Bengt-Ola Ryttar (s). Gagnet, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr. o. m. den 18 december 1985 sedan Yngve Nyquist (s) avlidit. Till
ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Leo Persson, Idre, Krister
Andersson, Lud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vika,
Karin Palmcrantz, Leksand, Kenneth Carlsson, Smedjebacken, och     Prot,
1985/86:55&lt;br&gt;
Björn Ericsson, Rättvik (alla s),&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18december 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat
bevisen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;m &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; i    j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och därvid
funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap, 1 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;                      
r                D&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;justering av kamma-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
den 18 december 1985&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   ,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:303.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rens protokoll, m. in. Stig Nordlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Sven-Georg Grahn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avslutningsord&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Meddelande om justering av kammarens protokoll, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 99 TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokollen från kammarens sammanträden den 11-18 december
kommer att justeras den 10 januari 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till kammarens ledamöter har utdelats statistik rörande
riksdagsarbetet under höstarna 1975-1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Avslutningsord&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 100 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan 
kammarens  ledamöter behagar  åtskiljas vill  jag till  samtliga medarbetare här
i huset på allas våra vägnar framföra en önskan om god jul. Alla ledamöter
önskar jag ett angenämt och fridfullt helguppehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Kammaren åtskildes kl. 15.15. In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Gunborg Apelgren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förteckning över talare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:55&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Siffrorna
avser sida i protokollet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 18 december&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen
3, 13, 24, 30, 85 Förste vice talmannen 58 Andersson, Ingrid (s) 14, 20, 23, 24
Andersson, John (vpk) 37 Biörck, Gunnar, i Värmdö (m) 17 Björzén, Kari (m) 49,
51, 52 Bråkenhielm, Anita (m) 21, 23 Carlsson, Ingvar, statsråd 44, 46, 49
Chrisopoulos, Alexander (vpk) 63, 69 Ernestam, Lars (fp) 35, 41, 43, 46, 48
Franzén, Tommy (vpk) 53, 54, 55 Godin, Sigge (fp) 71, 74, 75 Granstedt, Pär (c)
22 Gustavsson, Rune (c) 10, 26, 28 Hörnlund, Börje (c) 62 Ingvardsson, Margö
(vpk) 4, 8, 9, 10 Janson, Erik (s) 6 Jonsson, Elver (fp) 59, 62, 68, 70
Jonsson, Göte (m) 24, 27, 28 Josefson, Stig (c) 52 Littmarck, Blenda (m) 3, 8,
16 Lönnqvist, Ulf (s) 38, 42, 43 Nilsson, Lennart (s) 77, 79 Olsson, Kari Erik
(c) 30, 35, 40, 43, 45, 48 Persson, Margareta (s) 11 Poromaa, Bruno (s) 50, 52,
54, 55 Ronne-Björkqvist, Ingrid (fp) 13 Sahlin, Mona (s) 73, 75 Sandberg-Fries,
Yvonne (s) 26, 28 Sigurdsen, Gertrud, socialminister 7, 9 Svensson, Alf (c) 56
Svensson, Jörn (vpk) 76, 78, 79 Tarschys, Daniel (fp) 9, 10, 29 Ulander, Lars
(s) 65, 69, 71 Wennerfors, Alf (m) 58, 62, 68, 70 Winberg, Margareta (s) 55
Virgin, Ivar (m) 32, 41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90955</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198586__55.pdf</filnamn>
<filstorlek>3844579</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1985/86:55 Onsdagen den 18 december</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C29BCAA0-6349-458A-BE4E-F5624F91F313</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>