<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438224</hangar_id>
 <dok_id>G90923</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1985/86:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-11-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:23:04</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 17:11:07</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1985/86:23 Fredagen den 8 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90923/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90923</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90923</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1985/86:23&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 8 november&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Fyllnadsval till utskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Företogs val av tre suppleanter i
konstitutionsutskottet, tre suppleanter i finansutskottet, två suppleanter i
skatteutskottet, fyra suppleanter i utrikes­utskottet, tre suppleanter i
försvarsutskottet, en suppleant i socialutskottet, tre suppleanter i kulturutskottet,
två suppleanter i utbildningsutskottet, tre suppleanter i jordbruksutskottet,
tre suppleanter i näringsutskottet, fyra suppleanter i arbetsmarknadsutskottet
och en suppleant i bostadsutskottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valberedningen har enhälHgt föreslagit nya suppleanter i
utskotten enligt ett till kammaren inkommet protokollsutdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren utsåg till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i konstitutionsutskottet Christina Flink (s)
Hans Dau (m) Bertil Måbrink (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i finansutskottet Leif Marklund (s) Olof Johansson
(c) Tommy Franzén (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Karl-Gösta
Svenson (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hans
Petersson i Hallstahammar (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i utrikesutskottet Birger Rosqvist (s) Jan
Fransson (s) Pär Granstedt (c) Lars Werner (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i försvarsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sture
Ericson (s)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Carl Bildt
(m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lennart
Brunander (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fyllnadsval till utskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;suppleant
i socialutskottet Lars-Ove Hagberg (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i kulturutskottet Reynoldh Furustrand (s)
Erkki Tammenoksa (s) Bo Hammar (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i utbildningsutskottet Viola Furubjelke (s)
Rune Rydén (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i jordbruksutskottet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jarl
Länder (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tredje
vice talman Anders Dahlgren (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alf Svensson
(c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i näringsutskottet Göran Magnusson (s) Nic
Grönvall (m) Paul Lestander (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleanter i arbetsmarknadsutskottet Christer Skoog (s)
Bo Finnkvist (s) Erik Holmkvist (m) Karl-Erik Persson (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleant i bostadsutskottet Agne Hansson (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Upplästes följande inkomna skrivelser:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagsuppdraget
under tiden den 16 november 1985-den 6 oktober 1986 för upprätthållande av
tjänst som statssekreterare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
den 7 november 1985 Monica Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undertecknad anhåller härmed om ledighet från
riksdagsmannaskapet fr, o, m, den 18 november 1985 t, o, m. höstsessionens slut
för fullgörande av uppdraget som delegat vid FN:s generalförsamling i New York,
Stockholm den 6 november 1985 Nils G. Åsling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa framställningar bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Berit Bölander (s) och Stina
Eliasson (c) skulle tjänstgöra som ersättare för resp, Monica Andersson och
Nils G, Åsling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Svar på interpellation 1985/86:4 om europeiska
säkerhetskonferensens verksamhet beträffande mänskliga rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 Utrikesminister STEN ANDERSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mot bakgrund av att mötet i Ottawa om
mänskliga rättigheter inom ramen för konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) avslutades utan att kunna enas om ett slutdokument har Margaretha
af Ugglas frågat mig dels vilka bedömningar jag gör rörande ESK-processens
fortsatta utveckling, dels om Sverige är berett att tillsammans med övriga
neutrala och alliansfria stater ta initiativ till ett nytt möte om mänskliga
rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var naturligtvis en besvikelse att Ottawamötet inte
kunde enas om ett dokument, trots att det enligt sitt mandat skulle utforma
slutsatser och rekommendationer. Samtidigt vill jag framhålla att mötet enligt
regeringens uppfattning för den skull inte saknade positiva inslag. Det gav
tillfälle till en allsidig och frispråkig debatt om situationen beträffande
mänskliga rättighe­ter i såväl öst som väst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fördes stundom som en dialog. Debatten som sådan kan
ses som en bekräftelse på vår uppfattning att frågan om mänskliga rättigheter i
en ESK-stat inte bara är att betrakta som dess egen interna angelägenhet. En
diskussion om dessa frågor i de olika ESK-länderna kan därför inte gärna
betraktas som inblandning utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller Ottawamötets inverkan på ESK-processens
fortsatta utveckling vill jag erinra om att det i slutdokumentet från
uppföljningsmötet i Madrid slogs fast att ESK-processens framtid kräver
&amp;quot;välavvägda framsteg på alla slutaktens områden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt beslut i Madrid skulle deltagarstaterna genomföra
dels Stockholms­konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder, dels
ett antal expertmöten innan nästa uppföljningsmöte inleddes i Wien hösten 1986,
Av expertmötena har ett möte i Athen om fredlig lösning av tvister, ett
seminarium i Venedig om samarbete i Medelhavsområdet och mötet i Ottawa om
mänskliga rättigheter ägt rum. För närvarande pågår kuUurfo-rum i Budapest, och
under våren 1986 blir det ett möte i Bern om mänskliga kontakter. Mötena i
Athen och Ottawa gav inte så bra resultat som vi hade hoppats.
Stockholmskonferensen går nu in i ett mer aktivt förhandlingsske­de. Det
stärker våra förhoppningar att man skall ha kommit fram till en uppgörelse före
Wienmötets början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det blir därefter en uppgift för uppföljningsmötet i Wien
att sammanväga resultaten av dessa olika konferenser och möten för att förhandlingsvägen
söka föra ESK-processen vidare. Därvid bör också beaktas hur ESK-dokumentens
bestämmelser på andra områden, t, ex, avsnittet om ekono­miskt samarbete - den
s, k, korg II - genomförts. Mot denna bakgrund har naturligtvis kulturforum och
mötet om mänskliga kontakter speciell betydel­se. Innan dessa möten ägt rum och
innan det givits tillfälle till en samlad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om europeiska säker­hetskonferensens verk­samhet
beträffande mänskliga rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1985/86:22-25&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
europeiska säker­hetskonferensens verk­samhet beträffande mänskliga rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedömning, är det svårt
att uttala sig om ESK-processens framtid. För svensk del kommer vi dock att
aktivt verka för att de möten som ännu ej slutförts, inbegripet
Stockholmskonferensen, skall ge positiva och konkreta resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller frågan om initiativ tillsammans med övriga neutrala och alliansfria
stater om ett nytt möte om mänskliga rättigheter kan jag endast uttala mig för
svenskt vidkommande. Jag vill då erinra om att de förslag som gruppen av
neutrala och alliansfria stater framlade i Ottawa om fortsatta möten om mänskliga
rättigheter, till vilket sedermera alla västiänder anslöt sig, kom från Schweiz
och Sverige, Sverige står givetvis fortfarande bakom dessa tankar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
vill jag påminna om att Sverige vid ESK;s tioårsjubileum i Helsingfors anförde
att det står höjt över all diskussion att frågorna om mänskliga rättigheter
även i framtiden har sin givna plats i ESK-processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 MARGARETHA AF
UGGLAS (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar
utrikesministern för svaret på min interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om de mänskliga rättigheterna var central vid Helsingforsavtalets
framförhandlande. Det var en omöjlighet för väst att erkänna andra
världskrigets uppdelning av Europa utan att befolkningen i öst gavs något hopp
öm åsiktsfrihet, resefrihet, familjeåterförening m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
har ju utvecklingen för de mänskliga rättigheterna i öst varit utomordentligt
dyster efter slutaktens undertecknande. Detta faktum gick inte att fördölja vid
tioårsjubileet i Helsingfors i augusti. En god påminnelse om detta gav också
den baltiska frihetskryssningen i Östersjön i juH, Medborgare som bildat s, k,
Helsingforsgmpper för avtalets upprätthållande har förföljts och fängslats.
Familjeåterförening har förhindrats. Paret Randperes kamp för sin dotter är ett
aktueHt exempel som berör oss i Sverige nära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sovjetiska judarnas situation är ett annat exempel. De sovjetiska myndigheterna
försvårar på olika sätt den judiska minoritetens religiösa och kuhurella liv
liksom dess möjligheter att utvandra. Det är inte bara så att utresetillstånd
vägras, många sökande avskedas från sina arbeten eller utestängs från
akademiska institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är tragiskt och oroande för freds- och frihetssträvandena i Europa att
förpliktelserna från Helsingfors om respekten för de mänskliga rättigheterna
och grundläggande friheterna efterlevs så dåligt. Stater som anslutit sig till
överenskommelser rörande bl, a, praktisk tillämpning av de mänskliga
rättigheterna har självfallet ett ansvar att också leva upp till gjorda åtaganden.
Försummelser på detta område minskar trovärdigheten i hållbar­heten i
internationella överenskommelser över huvud. Det faktum att Ottawamötet inte
ledde fram tUl något slutdokument får inte innebära att frågan om de mänskliga
rättigheterna faller ur ESK-processen. Opinions­trycket på diktaturerna i öst
får inte upphöra. Vi får i vår önskan efter fred och nedrustning inte glömma
att folkens och människornas frihet är den enda varaktiga grunden för freden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andrej
Sacharov har sagt att försvaret för individen är grunden för fred, Sveriges
värdskap för Stockholmskonferensen och vår naturliga önskan att denna konferens
skall leda till framgång får inte leda till att vi inte driver på i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetet
för hävdandet av de mänskliga fri- och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill avslutningsvis tacka
utrikesministern för det utförliga svaret och dess positiva grundton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige kan lika litet som andra fria nationer komma ifrån
ansvaret för att en balanserad ESK-process drivs vidare. Den ovilja tUl
framsteg som öststaterna visat i Ottawa ger anledning till oro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det samband som etablerades i Helsingfors mellan arbetet
för en bestående fredsordning i Europa och respekten för de medborgerliga fri-
och rättigheterna får inte förloras. Detta är Sveriges ansvar lika väl som
övriga ESK-nationers,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfördelningen av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
§ Svar på interpellation 1985/86:15 om fördelningen av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4
Utrikesminister STEN ANDERSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anita Bråkenhielm har med anledning av
fördelningen i maj 1985 av projektbidrag ur det s. k. fredslotteriet frågat mig
om varje projekt förutsättningslöst har värderats utifrån sina kvaliteter och
möjligheter att bidra till uppfostran, utbildning och utvecklingsarbete
angående freds- och nedrustningssträvanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hon har också frågat om några organisationer a priori har
diskriminerats vid anslagsfördelningen, t, ex, för att deras allmänna
målsättning står i strid med officiell svensk säkerhetspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska Penninglotteriet AB fick i januari 1984 i uppdrag
att ordna ett lotteri till förmån för fredsarbete som bedrivs av folkrörelser
och andra ideella organisationer och vars syfte är upplysning, fostran,
utbildning och utvecklingsarbete rörande freds- och nedrustningssträvanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutade därefter att chefen för
utrikesdepartementet på förslag av en särskild beredningsgrupp skulle fördela
nettot från fredslotte­riet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För denna beredningsgmpp har vissa riktlinjer fastställts.
Dessa säger bl, a, att projektbidrag skall utgå till folkrörelser och andra
ideella organisa­tioner på lokal, regional och nationell nivå. Bidragen skall
gå till avgränsade projekt gällande svenska eller internationella freds- och
nedrustningssträ­vanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För bidrag från nettot ur fredslotteriet gäller dessutom
att organisationer som erhåller reguljärt stöd från försvarsdepartementet
företrädesvis hänvi­sas dit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fredslotteriet får betraktas som framgångsrikt. Nettot
från lotteriet uppgick till knappt 20 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan i detta sammanhang nämna att regeringen har
beslutat att Svenska Penninglotteriet AB i år skall genomföra ett nytt
fredslotteri. Försäljningen startade den 4 november, och dragningen äger rum
den 10 december.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutet om fördelning vid den första bidragsomgången ur
fredslotteriet baserades på ett enigt förslag från den av regeringen tillsatta
beredningsgrup-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfördelningen av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pen. Denna
grupp med ledamöter hämtade från fredsrörelsen, kyrkorna,
jordbrukskooperationen, fackföreningsrörelsen och Röda korset, gör i sitt
förberedande arbete en mycket noggrann genomgång av alla ansökningar. Deras
förslag grundas på en bedömning av hur de medel som finns tillgängliga bäst kan
utnyttjas, I en bedömning av ett projekt tas hänsyn till många olika faktorer.
Det kan gälla hur väl genomarbetat projektet är, spridningseffekterna, den
lokala förankringen eller det ideella engage­manget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 ANITA BRÅKENHIELM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka utrikesministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har från många håll sagts att de värnpliktiga när de
rycker in har inga eller dåliga kunskaper om säkerhetspolitik och totalförsvar.
Den närmast totala frånvaron av undervisning i skolan om elementära grunder för
svensk säkerhetspolitik och om försvaret har också vitsordats. Det saknas
läromedel och fortbildningsmöjligheter för lärare. Skolelever har mött olika
sorters uppgiven skräckpropaganda och saknar framtidstro, uppger länsskolnämn­den
i Östergötland. Vissa fredsrörelser tycks föredra att frossa i beskrivning­ar
av mänsklighetens undergång i stället för att undervisa unga människor om på
vilket sätt Sverige och andra demokratiska länder försöker att hantera
mellanfolkliga relationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har då detta med fredslotteriet att göra? Jo, vår
politik i freds- och nedrustningsfrågor är en del av vår säkerhetspolitik. Om
nu dessutom den upplysning och undervisning som äger rum i dessa frågor
huvudsakligen sker via frivilligrörelser, studieförbund, politiska partier,
kyrkor samt s. k, fredsrörelser, vilket tycks vara fallet, är det viktigt att
den upplysning som ges är väl avvägd. Den ges huvudsakligen till människor som
saknar grundläg­gande kunskaper om förutsättningar och motiv för en förvisso
allmänt omfattad svensk utrikes- och försvarspolitik. Om då en del av denna
upplysning sker på ett sätt som direkt står i konflikt med svensk officiell
säkerhetspolitik riskerar man att hos en genom bristfälliga kunskaper okritisk
publik få en negativ effekt i opinionsbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fredslotteriets pengar skall enligt vad regeringen
uppgivit användas för &amp;quot;fredsarbete som bedrivs av folkrörelser och andra
ideella organisationer och vars syfte är upplysning, fostran, utbildning och
utvecklingsarbete rörande freds- och nedrustningssträvanden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fredslotteriets medel är en i sammanhanget mycket stor
penningsumma, och den skall användas till projektstöd till olika typer av
organisationer, alltså även sådana vars huvudsakliga syfte och inriktning är en
annan, men som ägnar sig åt upplysningsarbete i freds- och nedrustningsfrågor
som speciella projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är för var och en som har intresse av svensk
säkerhets- och utrikespolitik mycket viktigt att fundera över hur detta stöd
används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikesministern svarar endast dunkelt och knappast ens
mellan raderna på min fråga, som löd om varje projekt bedömts
förutsättningslöst efter sina kvalifikationer när det gäller att uppfylla den
angivna målsättningen eller om vissa organisationer har uteslutits, t, ex, på
grund av en allmän målsättning som står i strid med svensk säkerhetspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt svaret är det bara en typ av organisationer som har
uteslutits. Det är de folkrörelser och frivilliga sammanslutningar som får
budgetstöd via försvarsdepartementet. En inom UD ansvarig handläggare
motiverade för ett år sedan i en tidningsintervju detta med att de frivilliga
försvarsorganisa­tionerna får dela på 75 miljoner från försvarsdepartementet
och att övriga organisationer som arbetar för fred och nedrustning bara har
fredslotteriets 20 miljoner och några övermiljoner från budgeten till sina
arbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad &amp;quot;övermiljoner&amp;quot; är för något vet jag inte
riktigt, men förmodligen syftar han på de ca 8 miljoner som via UD:s budget ges
i grundstöd till vissa fredsrörelser. Men detta kan inte vara skälet.
Fredslotteriets pengar har nämligen fördelats till många andra organisationer
som får betydande stöd i statsbudgeten. Studieförbunden får över 900 miljoner.
Löntagarorganisatio­nerna får i olika budgetposter 83 miljoner bara till sin
utbildnings- och kursverksamhet. De politiska partierna får över 100 miljoner. Detta
har dock inte diskriminerat dem vid fördelningen av fredslotterimedel. Kan det
verkligen vara speciellt diskriminerande att få medel för sin grundverksam­het
från just försvarsdepartementet? Det skall observeras att frivilligorgani­sationerna
inte kan få pengar för freds- och nedrustningsupplysning från
försvarsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är inte utrikesministern besvärad av att betydande del av
medlen gått till organisationer som i programförklaringen för sitt arbete i
vårt samhälle säger t. ex.: Omskapa våldssamhället, avskaffa militärväsendet
och all produktion för militära ändamål och vägra värnplikt? En annan
organisation uttrycker sig på följande sätt: Den anti-imperialistiska
befrielsekampen är del av fredskampen. Samtidigt utesluter man försvarets frivilligorganisationer.
Att detta också skedde efter det att försvarsstaben lurats att medverka i att
göra reklam för lotteriet är en oförskämdhet som inte den nuvarande utrikesmi­nistern
skall lastas för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom departementet pågår nu fördelningen av andra omgången
medel från det första lotteriet. Ämnar utrikesministern se till att alla
organisationer av frivillig, ideell och folkrörelsekaraktär har lika
möjligheter att få sina projekt förutsättningslöst bedömda den här gången i
relation till de krav som angivits för medlens användning? Eller tänker han
utesluta några - i så fall vilka och varför? Hur blir det med det nya
fredslotteri som nu skall säljas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfördelningen av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6 JAN
BERGQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har förmånen att vara ordförande i den
beredning som går igenom ansökningarna och lämnar förslag till utrikesministern
om fördelningen av pengarna. Det har varit arbetsamt, men det har också varit
oerhört stimulerande att möta den växande kunskap, vilja och entusiasm som
finns hos svenska folkrörelser när det gäller fredsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör understrykas att det bidrag som man kan få inte är
ett stöd till organisationen som sådan, I ansökan ger man uttryck för en vilja
att ställa organisationens resurser till förfogande för ett projekt. Sedan kan
man få ett tillskott för att genomföra projektet. Bidrag utgår bara till
organisationer som är beredda att satsa betydande egna resurser i
fredsinformationen. Det behöver inte alltid vara pengar. Även mycket fattiga
föreningar som inte har mycket pengar att skjuta till som egeninsats kan få
pengar, nämligen om de i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfördelningen
av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gengäld kan ställa upp med
många medlemmar som gör obetalda frivilligin­satser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredningen
består för närvarande av sju ledamöter. De som känner oss närmare vet att vi
har högst olika uppfattningar om poHtik, religion och många andra frågor. Men
hittills har denna beredning blivit helt enig vid alla fem
ansökningstillfällena. Jag räknar då inte bara in den senaste
fredslotte-riomgången utan också den s, k, fredsmiljonen, som har varit föremål
för ansökningar fyra gånger utöver den i våras. Detta arbete har varit ganska
besvärligt. Vid de fyra första ansökningstillfällena, när vi bara hade tillgång
tHl den s. k, fredsmiljonen, räckte pengarna bara till en knapp tiondel av den
sökta summan. Då talar jag alltså inte om den totala projektkostnaden - den är
ännu större - utan den summa som man direkt sökte få pengar till. Vi fick skära
bort nio tiondelar av det sökta beloppet. Av de organisationer som sökte kunde
vi ge en tredjedel någon form av bidrag. Varje gång sökte 150-170 organisationer.
När fredslotteriet kom till i våras ökade antalet organisationer, om man talar
om både fredsmiljonen och fredslotteriet, till 268. Med de nya pengarna innebar
det att ungefär hälften av de organisatio­ner som sökte medel kunde få det. Vi
var ändå tvungna att skära bort ungefär tre fjärdedelar av den summa som de
hade sökt. Det är alltså fråga om en mycket hård konkurrens mellan många
viktiga och bra projekt. Jag vill påstå att orsaken till att den här
beredningen med sin allsidiga sammansättning har lyckats bli överens vid
samtliga dessa fem tillfällen, trots att vi har fått säga nej till många bra
projekt som det inte funnits pengar till, är att vi utgått från en
kvahtetsbedömning och försökt att se på varje projekts möjligheter att ge bidrag
till fredsinformationen. Från den utgångspunkten har vi kommit fram till ett
samlat paket som vi allesammans har tyckt vara en rimlig och rättvis avvägning
med hänsyn till de medel som vi har haft till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
förhoppning är att det nu pågående fredslotteriet skall vinna stor anslutning
och kunna ge ett gott tillskott till nya omgångar av ansökningar och nya
fredsprojekt. Jag vill passa på tillfället att uttrycka den förhoppning­en att
fredslotteriet skall kunna permanentas och återkomma. Kunde vi få ett
fredslotteri varje år de kommande åren skulle det successivt komma att förändra
klimatet för fredsarbetet i Sverige. Jag tycker att man redan i dag kan se att
inför det internationella fredsåret, som startar den 1 januari 1986, står de
svenska folkrörelserna mer samlade än någonsin tidigare i kunskap, känsla och
vilja till handling. Vi går in i det internationella fredsåret med svenska
folkrörelser som är beredda att fortsätta att göra en stark insats i
fredsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 GUNNAR BJÖRK i
Gävle (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill ta tillfället i akt att något beröra den här frågan utifrån en
annan utgångspunkt. Under hela 1970-talet fördes bland folkrörelserna en mycket
aktiv debatt om huruvida man skulle ha reguljära stöd eller s, k, öronmärkta
pengar. På den tiden och senare under 1970-talet och början av 1980-talet var
man helt enig från folkrörelsehåll om att det var fel att staten styrde
folkrörelsernas verksamhet med öronmärkta pengar, eftersom det förryckte
folkrörelsernas verksamhet. De ville hellre ha ordentHga reguljära anslag än
ett system med öronmärkta pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också anledning erinra om den debatt som förts om kontrollen av
folkrörelsernas pengar. Vi har ju en mycket hård och seriös kontroll av alla de
reguljära stödsystemen, medan möjHgheterna till både uppföljning och kontroll -
det måste vi erkänna - är mycket sämre när det gäller alla typer av öronmärkta
projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den redogörelse som Jan Bergqvist gav här vill jag säga att det inte
råder någon som helst tvekan om att medel från fredslotteriet inte är ett
reguljärt stöd. Den enighet han vittnar om är i sådana sammanhang mer vanlig än
ovanlig; det bmkar alltid ordna sig tHl consensus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om fredslotteriet tycker också jag att det är viktigt att man, som Anita
Bråkenhielm var inne på, slår fast att informationen helst skall ske utifrån en
säkerhetspolitiskt grundad analys. Därför ställs det naturligtvis stora krav på
att de som fördelar pengarna kan värdera projekten och se vilka som innehåller
någon substans,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett brev som FOS, Frivilligorganisationernas samarbetskommitté, skick­at till
utrikesdepartementet skriver man att det i inbjudan till ansökan står att
frivilliga försvarsorganisationer företrädesvis hänvisas till försvarsdeparte­mentet.
Det är just detta som är en mycket konstig hantering. Sanningen är den att
ungdomsorganisationerna får pengar från statens ungdomsråd och
utbildningsdepartementet, kulturorganisationerna får pengar från kulturrå­det
och utbildningsdepartementet, en del av frivHligorganisationernas ung­domsorganisationer
får statsbidrag via statens ungdomsråd och sedan via utbildningsdepartementet.
Det är alltså en inkonsekvens utan like. Dess­utom är det så att vissa av de
kvinnoorganisationer som nu har fått bidrag ur fredslotteriet å andra sidan får
bidrag från civildepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreligger alltså en väldig inkonsekvens i argumenteringen om man säger att
just därför att organisationerna får bidrag från ett annat departe­ment -
försvarsdepartementet - skulle det här vara omöjligt, Samma organisationer får
ju tack vare sina ungdomsorganisationer pengar via statens ungdomsråd.
Radioorganisationema kan anföras som exempel. Radioorganisationen Tellus och de
andra organisationerna har nämligen begärt statligt stöd. På det viset har man
inte kunnat komma fram till något system. Sanningen är den att vi i Sverige
saknar tre bidragssystem. Det gäller tre organisationsgrupper- miljörörelsen,
radioorganisationerna och organi­sationer som jobbar med fredsfrågor. För dessa
tre organisationstyper saknas det i dag reguljära stöd. Det vore rimligt att
jobba för att få fram sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
tycker jag att det är självklart att alla folkrörelser som arbetar med
säkerhetspoHtiska problem skall kunna komma i fråga beträffande sådana här
projekt. Det gäller självfallet också frivilligorganisationema. Dessa har ju
genom sin breda syn på det säkerhetspolitiska arbetet särskilda förutsättningar
när det gäller att ordna bra projekt. De har också genom sitt sätt att arbeta
för freden gjort stora insatser, ja, de är unika. Om man ser saken i ett
internationellt perspektiv är det få länder- kanske knappast något - som har en
sådan bredd som Sverige när det gäller frivilligorganisationerna och de
folkrörelser som jobbar inom försvarets område, I det fortsatta arbetet är det
således viktigt att slå fast att alla skall ha samma förutsätt­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfördelningen
av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfördelningen av fredslotteriets medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
Utrikesminister STEN ANDERSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anita Bråkenhielm ställde några frågor till
mig. De har i och för sig i långa stycken besvarats av Jan Bergqvist. Men
eftersom frågorna ställdes till mig skall även jag svara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar givetvis uppfattningen att det finns ett starkt
behov av upplysning också hos den personal i det militära som Anita Bråkenhielm
nämnde i sitt anförande. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de
frivilliga försvarsorga­nisationerna också ägnar tid och kraft åt fredsfrågorna
och åt fredsfostran. Därför menar jag att det är alldeles självklart att de
projekt som redovisas därifrån skall bedömas med utgångspunkt i deras
kvaliteter, alltså förutsätt­ningslöst. Jag vet inte om det beslut som
riksdagen fattade den 13 mars i år lägger hinder i vägen härför. Om så vore
fallet, tycker jag att det skulle vara ganska olyckligt. Då skulle man ju
behöva avstå från sådana projekt som har ett stort värde. Således måste man
jämföra med andra projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har ett väldigt stort förtroende för
beredningsgruppen. Men jag förstår också att beredningsgruppen har väldiga
bekymmer. Trots att den summa som används för det här ändamålet har
tiodubblats, eller t. o. m. tjugodub-blats, är antalet ansökningar och de
summor som man ansöker om så mycket större. Det handlade om 150 ansökningar, av
vilka 75 beviljades. 75 ansökningar avslogs alltså, av vilka fyra ansökningar
kom från frivilliga försvarsorganisationer. Om jag är riktigt underrättad
ligger 250 ansökningar inne, vilka skall klaras med återstående 10 milj, kr.
Det säger någonting om svårighetsgraden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt svar är emellertid alldeles klart; Det är utmärkt att
de frivilliga försvarsorganisationerna ägnar sig åt dessa frågor. De frivilliga
försvarsorga­nisationernas projektförslag skall bedömas förutsättningslöst och
med utgångspunkt i förslagens kvaliteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan måste jag säga - och det är nog en riktig förmodan -
att jag tyckte att det i Anita Bråkenhielms första inlägg låg en anklagelse mot
beredningsgrup­pen, och då också mot utrikesministern, för att man beviljar
anslag till organisationer som har en viss politisk uppfattning som inte
överensstämmer med den officiella svenska säkerhetspolitiken. I det avseendet
skulle jag nog ändå vilja varna litet grand. Ingen värdering av anslagssökande
organisatio­ners åsikter äger rum. Jag menar att någon sådan inte heller får
äga rum. En politisk åsiktsvärdering kan aldrig få utgöra grunden för en
bedömning av ett informationsprojekt kring freden. Att styra bidragen till
organisationer med en viss åsiktsinriktning tycker jag är en främmande tanke i
ett demokratiskt samhälle och skulle hota de ideella organisationernas rätt att
själva ta ställning i olika frågor. Samma kvalitativa bedömning av projekten
bör alltså göras i deras fall söm då det gäller försvarsorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 ANITA BRÅKENHIELM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar utrikesministem för svaret, som
jag uppfattar som utomordentligt positivt och glädjande. Jag kan inte förstå
annat än att det som utrikesministern nu har sagt innebär att det är slut med
diskrimineringen av de frivilliga försvarsorganisationerna. När det riksdagsbeslut
som utrikes­ministern talar om fattades var det ju beklagligtvis endast
moderata samlingspartiet som hävdade att de frivilliga försvarsorganisationerna
skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara likaberättigade med
de övriga. Frivilligorganisationerna skulle enligt övriga partier endast
undantagsvis få vara med. Jag tycker att utrikesminis­terns fasta förklaring
här i motsatt riktning är hoppingivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är helt enig med utrikesministern om att projektpengar inte skall fördelas efter
organisationernas politiska målsättningar. I så fall skulle t, ex,
organisationer anslutna till mitt parti vara uteslutna om utrikesministerns
målsättningar skulle vara styrande. Att jag tog upp målsättningar som står i
strid med vår säkerhetspoHtik berodde endast på att jag ville understryka att
man inte utesluter t, ex, de organisationer som pläderar för värnpliktsvägran,
medan man utesluter dem som består av människor som frivilligt arbetar inom
försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
undvikande av missförstånd vill jag också säga att det inte är så att
frivilligorganisationernas projekt är avsedda för spridning av upplysning
framför allt bland försvarets personal utan, på grundval av de stora offentliga
arrangemang som det gäller, för att sprida upplysning bland allmänheten. Man
har ansökt om bidrag för skärmutställningar, utställningar i samband med
Regementets dag osv. Den upplysning som skall bedrivas inom den miHtära
organisationen tycker jag att man skaH ha resurser till inom denna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jan
Bergqvist, som jag tycker inte alls svarade på någon fråga, sade att
beredningsgruppen har ett besvärligt arbete, och det tror jag också, eftersom
det finns många fler ansökningar än vad det finns pengar till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allsidigheten
i ledningsgruppens sammansättning vill jag ifrågasätta. Det framhölls Htet
försåtligt i utrikesministerns svar att den har ledamöter från
jordbrukskooperationen, fredsrörelserna osv. Det är väl ändå fråga om
handplockade personer, och deras organisationer har inte alls haft något att
göra med deras tillsättning. Man kan väl säga att Jan Bergqvist representerar
Svenska FN-förbundet, liksom Anders Wijkman Röda korset, men varför just
Livsmedelsarbetareförbundet och jordbmkskooperationen skulle ha speciell
kompetens i detta sammanhang är svårare att förstå. Inte heller är kanske en
pensionerad biskop den bästa officiella representanten för kyrkorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alltnog,
jag hoppas att i fortsättningen kriterierna utbildningsmöjligheter,
upplysningsverksamhet och kvalitet kommer att väga tungt, inte bara, som sades
i slutet av svaret, spridningseffekt, engagemang osv. Tyvärr kan även dåliga
projekt spridas med engagemang och, om man använder modern kommunikationsteori,
även med stor spridningseffekt. Svaret var dock, som sagt, glädjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstärkt bevak­ning av naturvårds­intressena i vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 § Svar på
interpeUation 1985/86:26 om förstärkt bevakning av naturvårdsintressena i
vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
Justitieminister STEN WICKBOM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mats O Karlsson
har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stärka
naturvårdsintressena vid behandling av mål enligt vattenlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omförstärkt
bevak­ning av naturvårds­intressena i vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interpellationen
har framställts med anledning av kammarkollegiets bevakning av
naturvårdsintressena i ett aktuellt fall i nedre Dalälven, EnHgt uppgifterna i interpellationen
har kammarkollegiet, som företräder de allmänna intressena, träffat en
uppgörelse med kraftintressenterna i strid med önskemålen från vederbörande
kommun, vederbörande länsstyrelse och naturvårdsverket. Uppgörelsen skulle gå
ut på att kraftintressenterna befrias från sin hittillsvarande skyldighet att
hålla laxtrappor och att släppa fram vatten i dessa. Därmed skulle
vattentillförseln strypas i ett område som har ansetts viktigt från
naturvårdssynpunkt, nämligen Båtforsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig börja mitt svar med att påpeka att vi sedan den 1 januari 1984 har en ny
vattenlag, som har ersatt 1918 års vattenlag. Vid tillkomsten av den nya lagen
tillmättes naturvårdsintressena betydligt större vikt än i den gamla lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
och främst har bestämmelserna om när ett vattenföretag skall anses tillåtligt
ändrats. Detta har skett bl, a, med tanke på att de allmänna intressena - och
till dem hör naturvårdsintressena - skall kunna ges en större tyngd än
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reformema
stannade emellertid inte vid tillståndet för att påbörja vattenföretaget.
Vidgade möjligheter att ompröva villkoren för tillstånd har också införts. När
vattendomstolen ger tillstånd skall den föreskriva efter hur lång tid
omprövning får ske med hänsyn till allmänna intressen. Tiden får inte sättas
kortare än 10 år och inte längre än 30 år från det domen vinner laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omprövning
kan emellertid komma till stånd tidigare än efter den föreskrivna tiden, om
väsentliga förändringar har skett i vattenförhållan­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
tidigare har bl, a, kommunema rätt att när som helst begära omprövning av
vattendomstolens bestämmelser om innehållande eller tappning av vatten. En
förutsättning är dock att kommunemas krav motiveras av hänsyn till den allmänna
miljövården, vari innefattas natur­vårdsintresset, eller till hälsovården eller
fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
gamla vattenlagen gav mer begränsade möjligheter att få till stånd en ny
prövning av villkoren för ett vattenföretag. Det fanns i praktiken inte någon
möjlighet att få ändringar med hänsyn till allmänna intressen förrän 60 år hade
förflutit från vattenbyggnadens fullbordan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna
till den nya vattenlagen innebär emellertid att tillstånd som har meddelats
enligt den gamla lagen efter hand kommer in under den nya lagen när det gäller
reglema om omprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
framhölls i propositionen om den nya vattenlagen att behovet av omprövning
uppenbarligen var särskilt stort i fråga om äldre vattenföretag. Det utsädes
direkt i propositionen att gamla tillstånd kunde ha meddelats utan att man hade
tagit sådana hänsyn till motstående allmänna intressen som skulle ha skett vid
en senare bedömning. Av dessa skäl skulle omprövningsreglerna gälla också äldre
tillstånd. Av rättssäkerhetsskäl ansågs det dock nödvändigt att föreskriva en
viss övergångsfrist beträffande omprövning av villkoren för företaget på grund
av allmänna intressen. Omprövning på den granden får sålunda ske först sedan
tio år har förflutit från nya vattenlagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya vattenlagens reglering har enligt min mening i betydande utsträckning
stärkt naturvårdsintressenas ställning vid tillståndsgivning till
vattenföretag. Den innefattar också väsentligt ökade möjligheter att omprö­va
villkoren för meddelade tillstånd, Efter en övergångstid kommer även alla gamla
tillstånd att kunna omprövas fullt ut enligt den nya lagen, EnHgt min bedömning
finns det generellt sett inte något behov att förändra den nya vattenlagen för
att stärka naturvårdsintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fall som har gett anledning till interpeHationen är - efter vad jag har
inhämtat - en fråga som behandlas i två sammanslagna mål i vattendomsto­len.
Båda målen anhängiggjordes före den nya vattenlagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ena, som kom år 1973, är ett s, k. nyprövningsmål, I det målet har
kammarkollegiet begärt ny prövning av villkoren för tillståndet till Untra
kraftverk. Ursprungligen yrkade kollegiet dels vissa fiskeavgifter, dels viss
minimitappning genom Båtforsområdet, Detta område hade genom kraft­verkets
tillkomst avstängts från kontinuerlig genomströmning i älven. Det andra målet,
som anhängiggjordes år 1979, är ett vanligt ansökningsmål. I detta senare mål
har kraftverksägaren ansökt om befrielse från skyldigheten att hålla laxtrappor
och att släppa vatten i dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
uppgörelse med kraftverksägaren om fiskeavgifterna har kammar­kollegiet i
nyprövningsmålet återkallat sitt yrkande om viss minimitappning. Vidare har
kollegiet medgett kraftverksägarens ansökan i laxtrappemålet. Enligt vad
kollegiet har gjort gällande innebär detta dock inte att tillförseln av vatten
till Båtforsområdet helt stryps, bara att den minskar något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målen
har som sagt lagts samman för gemensam handläggning. Inget av dem är ännu
avgjort av vattendomstolen. Jag anser att jag i princip inte bör närmare kommentera
ett pågående mål. Dock vill jag framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gamla
mål av det här slaget skall fortsätta att handläggas enligt de äldre
bestämmelserna. Efter återkallelsen kvarstår för vattendomstolen att pröva
frågorna om befrielse från skyldigheten att hålla laxtrappor och att släppa
vatten i dem. Dessa frågor är indispositiva, dvs. domstolen har skyldighet att
oavsett parternas inställning pröva om det med hänsyn till bl. a, fiske- och
naturvårdsintressena kan tillåtas att laxtrappoma tas bort och vattentillför­seln
genom dem stryps.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omförstärkt
bevak­ning av naturvårds­intressena i vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 MATS O
KARLSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till att börja med vill jag tacka justitieministem för svaret på min
interpellation även om jag i ärhghetens namn måste erkänna att jag hade räknat
med att få diskutera denna fråga med regeringens nyutnämnde miljöminister.
Detta sagt utan någon som helst sidovördnad för justitieminis­tern eller hans
ämnesområde. Jag ser dock det som min interpellation tar upp som en utpräglad
miljöfråga, Å andra sidan är det faktum att det är justitieministem som svarar
på interpellationen en god illustration till det som jag anser är gmndproblemet
i det ärende jag har aktualiserat, nämligen att det är ett juridiskt-ekonomiskt
organ - kammarkollegiet - som företräder allmänintresset och inte en
miljövårdsmyndighet. Jag återkommer senare till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig först något utveckla vad Båtforsen är och vad som där hänt och föranlett
min interpellation; Båtforsen är en del av Dalälven, där älven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omförstärkt
bevak­ning av naturvårds­intressena i vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;breder ut sig i ett
skärgårdslandskap, för övrigt i gränslandet mellan mitt hemlän och
justitieministerns hemlän. Det är ett mycket väl utrett, analyse­rat och
kartlagt område. Någon har sagt att det är landets mest väldokumen­terade
naturområde. Denna dokumentation pekar entydigt på att det är ett unikt område
med flera skyddsvärda kvahteter. Detta har också lett till att Båtforsen i den
fysiska riksplaneringen har utpekats som ett område som det är av riksintresse
att bevara. Det unika föreligger i tre avseenden;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den ädla lövskogen är ovanligt väl utbredd med
tanke på närheten till den biologiska Norrlandsgränsen - Limex norrlandicus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svämsediment har bildat s. k, älvängar med mycket
särpräglad flora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Natur- och urskogspartier är rikligt förekommande
och utgör häcknings-platser för bl. a. den utrotningshotade vitryggiga
hackspetten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För samtliga dessa aspekter är vattnet i området en
fömtsättning för det unika. Det gäller då vatten i viss mängd och tHlfälligtvis
i riklig mängd. Nu är emellertid Dalälven en reglerad älv - till förmån för
vattenkraftsexploate­ring. Det har gjort att vattentillgången i Båtforsen är
knapp och tidvis otillräcklig för att de unika miljövärdena skall kunna
bevaras. Under lång tid har därför naturvårdens myndigheter - naturvårdsverket
och länsstyrelsen -arbetat för att få en ny uppgörelse med
vattenkraftsintressenterna med resultat att mer vatten skulle tappas genom
Båtforsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är dock så i vattenlagsmål - i motsats till fallet vid mål enligt
miljöskyddslagen och naturvårdslagen - att kammarkollegiet är den myndig­het
som företräder allmänintresset. Efter den långa förberedelsetiden för att få en
rikligare vattentappning i Båtforsen blev därför naturvårdsintressenter­na -
både de ideella i form av Svenska naturskyddsföreningen och Sveriges
omitologiska förening, Tierps kommun och myndigheterna - mycket förvånade och
upprörda när det på försommaren i år blev känt att kammarkollegiet träffat en
uppgörelse med kraftverksintressena med inne­börd att Båtforsen blir heh
torrlagd! Alltså ett resultat helt motsatt det som naturvårdarna åsyftat!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
kan då, herr talman, något sådant ske? Hur kan kammarkollegiet helt nonchalera
de väl underbyggda framställningarna från naturvårdsverket och länsstyrelsen
och ensidigt tillmötesgå exploateringsintressena? Är det att företräda
aHmänintresset? Enligt min uppfattning är det inte så. Jag har undersökt vad
regering och riksdag har sagt om allmänintresset när den nya vattenlagen
beslöts av riksdagen 1983. I propositionen hänvisades till en proposition
1969:28 om ny miljöskyddslag, där departementschefen sade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag
anser att det är av stor vikt att naturvårdsverket bevakar allmänna
miljövårdsintressen också i vattenmål, särskilt sådana som avser vattenbygg­nadsföretag.
Men detta kan tillgodoses utan lagändring genom att man fullföljer den ordning
som nu tillämpas och som innebär att kammarkollegiet utför talan i nära
samarbete med naturvårdsverket.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottet
följde upp det uttalandet i sitt betänkande över den nya vattenlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det som jag senast berört avser den nya vattenlagen, framgår det av
uttalandet från 1969 hur departementschefen ansåg att samrådet skulle gå till
och också vad som enligt hans uppfattning skedde. Jag kan inte se att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kammarkollegiet
i fallet med Båtforsen har levt upp till dessa uttalanden. Jag vill fråga
justitieministern om han anser att så är förhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitieministern och jag är säkert överens om att det
behövs starka lagar för att vi skall kunna värna om miljön. Men lagar kräver
också tillsynsmyn­digheter, som ser till att lagarna efterlevs och att
lagstiftarnas intentioner fullföljs. Av vad jag har sett i Båtforsfallet kan
man starkt ifrågasätta om kammarkollegiet är en sådan myndighet. Kollegiet är
säkert ett gammalt fint ämbetsverk, som fungerar bra i juridiskt-ekonomiska
sammanhang, men i miljövårdsfrågor - där man ju saknar egen kompetens - måste
man, som jag ser det, för att kompensera detta visa stor lyhördhet för vad
företrädarna för dessa intressen säger. I Båtforsfallet är det inte lyhördhet
som har demon­strerats - snarare lomhördhet. Står det inte, justitieministern,
i den gamla förvaltningslagen att &amp;quot;myndigheterna skola räcka varandra
handen&amp;quot;? I det här fallet verkar det snarare som om man slår varann på
fingrarna. Jag vill gärna ha justitieministerns kommentar till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 Justitieminister STEN WICKBOM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mats O Karlsson tog upp frågan om
lämpligheten av kammarkollegiets ställning i vattenmål, och jag vill därför
något utveckla bakgmnden till den ordning vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillkomsten av den nya vattenlagen diskuterades hur de
allmänna intressena i framtiden bäst skulle bevakas. Enighet rådde om att vid
den urspmngHga tiHståndsprövningen skulle olika fackmyndigheter ha rätt att
framföra sina synpunkter direkt till vattendomstolen. Det önskemålet är också
tillgodosett i processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vattendomstolarna har vidare en långtgående skyldighet att
utan yrkan­den pröva olika frågor, särskih i vad mån hänsyn skall tas till
allmänna intressen - jag strök under det redan i mitt svar på interpellationen.
Underlag till sådana hänsynstaganden får domstolen bl. a, genom de yttranden
som skall inhämtas från olika fackmyndigheter, - Detta var man ense om när man
tog fram förslaget till ny vattenlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot bröt sig meningarna något när det gällde frågan om
vem som skulle ha rätt att som part företräda det allmänna. Det gällde dels
rätten att överklaga avgöranden i tillståndsärenden, dels rätten att
självständigt väcka talan, bl.a, om ändrade villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan lång tid har det varit en uppgift för kammarkoHegiet
att som part företräda de allmänna intressena i vattenmål. 1962 fick därtill
kommunerna rätt att självständigt föra talan för sådana allmänna intressen som
kommunen har att bevaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser ville ge fackmyndigheterna rätt att
självständigt överklaga avgöranden i tillståndsfrågor. En del ville att
fackmyndigheterna dessutom skulle få rätt att självständigt väcka talan, bl. a.
om ändrade villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förslag avvisades i propositionen om den nya
vattenlagen. Det framhölls att man måste begränsa antalet parter som kan ta
självständiga processuella initiativ för det allmänna. Riksdagen godtog
propositionen i den delen, och ingen diskussion i frågan fördes i utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självfallet
skall kammarkollegiet när man hanterar de här målen ha nära&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omförstärkt bevak­ning av naturvårds­intressena i
vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omförstärkt
bevak­ning av naturvårds­intressena i vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samråd med fackmyndigheter
och andra. Hur kammarkollegiet i detta enskilda fall har handlagt ärendet skall
jag inte kommentera,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;Anf. 13 MATS O KARLSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag betraktar det också som en stor framgång i den nya vattenlagen att
kommunema har fått rätt att själva väcka talan inför vattendomstolen för att
hävda de allmänna intressena. Det tror jag är en garanti för att vi inte i
fortsättningen skall behöva uppleva sådana fall som Båtforsen är ett exempel
på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
undrar dock om inte kammarkollegiet behöver en förstärkt instmktion om hur
samråden med myndigheterna skall gå till. Enligt vad jag har inhämtat när det
gäller just Båtforsärendet har man inte tillgodosett vad jag menar är
elementära krav på samråd och lyhördhet för fackmyndigheterna. Jag tror att de
behöver en förstärkt ställning gentemot kammarkollegiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
avtalet träffades på försommaren har det inträffat, som jag ser det, mycket
remarkabla händelser utöver detta. Direkt efter det att avtalet var träffat
skred kraftbolaget till verket och murade igen den laxtrappa som hittills har
släppt igenom vatten till Båtforsen, oaktat att det - som framgår av svaret på
min interpellation - krävs en vattendom för en sådan åtgärd. Det är nu föremål
för polisutredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tierps
kommun har vädjat till kammarkollegiet att upphäva avtalet. Den ideella
naturvården, Svenska naturskyddsföreningen och Sveriges ornitolo­giska
förening, har vädjat till vattendomstolen och kraftverksintressenterna att häva
avtalet. Länsstyrelsen i Uppsala län har tillgripit naturvårdslagen och
förklarat området för interimistiskt naturreservat och begärt handräck­ning för
att öppna laxtrappan igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den publicitet som frågan gett framgår att det finns olika uppgifter om vad det
är som kammarkollegiet har befogenheter att sluta avtal om och vad som är
beroende av vattendomstolens prövning. Kraftbolaget har alltså på grundval av
avtalet redan verkställt stängning av laxtrappan. Kammarkolle­giets företrädare
och även en vattendomare har talat om formell fastställelse i domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieministern
säger i sitt svar till mig att vattendomstolen skall pröva hela ärendet,
oavsett parternas inställning. Avtalet innehåHer en ekonomisk ersättning från
kraftverksintressena om alla krav återtas av kammarkolle­giet. Vad händer om
vattendomstolen ej godkänner delar av avtalet? Faller hela avtalet? Dessutom
kan, som vi har diskuterat, kammarkollegiet återkalla eller underlåta att föra
fram krav som naturvårdsintressena önskat ha med i målets behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle gärna vilja att justitieministern klargör var gränsen går mellan vad
kammarkollegiet har befogenheter att träffa avtal om och vad som är beroende av
vattendomstolens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
Justitieminister STEN WICKBOM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag har redan
sagt - vilket ju Mats O Karlsson har uppfattat -att vattendomstolen prövar
frågan om laxtrappan alldeles oavsett partemas inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På vad sätt avtalet skulle
påverkas för det fall att domstolen - i strid med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad som uppenbarligen har
fömtsatts i avtalet - skulle föreskriva att laxtrappan skall vara kvar är ju i
första hand en fråga som de avtalsslutande parterna får ta ställning till. Det
får de göra mot bakgmnd av de allmänna avtalsrättsliga regler som gäller.
Ytterst kan det här bh fråga om en tvist i domstol, och jag skall inte uttala
mig om en tänkbar utgång av en sådan tvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;Anf, 15 MATS O KARLSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har full förståelse för att statsrådet inte kan ge sig in på
uttalanden om ärenden som är föremål för domstolsprövning. Av svaret på min
interpellation och av vårt meningsutbyte här i kammaren framgår klart att
justitieministern liksom jag är mycket angelägen om att naturvårdsintres­sena
också vid mål enligt vattenlagen skall ha en stark ställning när
allmänintresset skall hävdas gentemot exploateringsintressena. Jag är nöjd med
den samstämmigheten, och jag kommer för min del att noga följa den fortsatta
handläggningen av detta ärende. Vid behov återkommer jag till justitieministern
i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1985/86:22 till
kulturutskottet 1985/86:55 till bostadsutskottet 1985/86:57 och 58 till
skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Anmäldes och bordlades Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:47 Ändrad
mervärdeskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:61 Skärpta
avgasreningskrav för personbilar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Konstitutionsutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:3 Ny kommunalförbundslag (prop, 1984/85:216)
och närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnder (prop, 1984/85:200)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
betänkande 1985/86:1 AlkoholpoHtiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:1 Vissa
familjerättsliga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23 8 november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omförstärkt
bevak­ning av naturvårds­intressena i vattenmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:23      9 § Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
november 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TT   . .
,     ]        ~&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande frågor
framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ivleddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 8 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:170 av Viola Claesson (vpk) till justitieministern
om åtgärder för att förhindra franskt flottbesök;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 21-25 november kommer enligt
uppgift ett av den franska marinens modernaste örlogsfartyg, Orion, att besöka
Stockholm. Den franska staten är ansvarig för terrordådet mot Rainbow Warrior
och den internationella freds- och miljöorganisationen Greenpeace.
Öriogsfartyget kan därför sägas representera ett land som utfört terrorhandling
på ett främmande lands territorium. Dessutom är Frankrike det enda land som
använder sin koloniala makt till att utföra kärnvapenprov utanför sitt eget
lands gränser. Det finns även skäl att anta att fartyget bär kärnvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är justitieministern mot bakgrund
av de handlingar som franska militära myndigheter genomfört utanför Frankrike
beredd att ta initiativ till att förhindra det planerade franska flottbesöket?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:171 av Paul Lestander (vpk) till
utbildningsministern om skogs­mästar- och skogsteknikerutbildningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av bristande medel har styrelsen för
lantbruksuniversitetet anmält att 1986 års skogsmästarkurs måste inställas. Mot
bakgrund av detta besked vill jag fråga utbildningsmininstern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder planerar
utbildningsministern för att se till att skogsmästar-och
skogsteknikerutbildningen också fortsättningsvis pågår med den omfatt­ning som
tidigare planerats?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Kammaren åtskildes kl. 10.58.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Gunborg
Apelgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90923</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198586__23.pdf</filnamn>
<filstorlek>854176</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1985/86:23 Fredagen den 8 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EC5D42E5-0897-4F1C-ADEA-823D9D86AD2F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>