2438212G9091631985/86163protprotprotRiksdagens protokoll 1985/86:163ProtokollProtokoll"16301986-06-05 00:00:002024-06-25 16:23:332009-12-01 17:10:57Riksdagens protokoll 1985/86:163 Torsdagen den 5 juniimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G909163/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G909163https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G909163
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1985/86:163</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 5 juni fm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 09.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S Justerades protokollen för den 28 maj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:177
till arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 S Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finansutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:30
om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>budgetregleringen
m.m. (prop. 1985/86:150 delvis och 1985/86:100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delvis),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatteutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:50 om vissa skatteförenklingar m.m. (prop.
1985/86:150 delvis),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finansutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:29
om kommunalekonomiska frågor (prop. 1985/86:150 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:34
om sparande (prop. 198.5/86:150 delvis) samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatteutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:38 om vissa
inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m. (prop. 1985/86:140).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Voteringarna i finansutskottets betänkande 30,
skatteutskottets betänkande 50, finansutskottets betänkanden 29 och 34 samt
skatteutskottets betänkande 38 äger rum sedan debatten i alla dessa
betänkanden har avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först upptas finansutskottets betänkande 30 om de allmänna
riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen m. m..
skatteutskottets betänkande 50 om vissa skatteförenklingar m. m. samt
finansutskottets betänkanden 29 om kommunalekonomiska frågor och 34 om
sparande. I fråga om dessa betänkanden hålls gemensam överläggning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 2 LARS TOBISSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har hittills i år sett flera prov på att
förutsättningarna för det politiska arbetet snabbt kan ändras. Det kan inträffa
en kärnkraftsolycka. Det kan ske plötsliga personförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten inom det ekonomiska området kännetecknades fram
till mitten av maj av ett tilltagande lyckorus. Alla indikatorer tycktes peka
åt rätt håll, och dessutom föreföll avtalsrörelsen, åtminstone inom den
enskilda sektorn, att gå i lås tämligen smärtfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter pingst, den stora hänryckningens tid, kom dock en
hastig och kraftig avkylning. Den 21 maj förkunnade Dagens Industri på sin
löpsedel att oljan på bara några dagar hade blivit 35 % dyrare. En rubrik på
första sidan klargjorde att räntan åter steg. Inne i tidningen talades det om
en oroväckande snabb ökning av omsättningen i detaljhandeln och därmed av den
privata konsumtionen. Industriförbundets just framlagda planenkät beskrevs som
en kalldusch för optimister med dess besked att löneökningarna äter blir 8 %
samt att industrins investeringar och sysselsättning avtar. Samma dag
offentliggjorde statistiska centralbyrån att inflationstakten steg på årsbasis
i april i stället för att sjunka som man allmänt väntat. Slutligen hade de
första tecknen börjat framträda på att vi gick mot en öppen konflikt på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna snabba klimatförsämring i den svenska ekonomin
berodde inte på någon motsvarande omsvängning utomlands. Fortfarande präglas
den internationella utvecklingen av den omvända oljechocken i början av året.
av fallet i dollarkursen, en sjunkande inflationstakt och en lägre räntenivå.
Det var inte svårt för finansutskottet att bli enigt om bedömningen att dessa
förändringar sammantagna skapar gynnsammare utsikter för tillväxt och
världshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta internationella perspektiv och mot bakgrund av det
myckna talet i Sverige om en ljusnande framtid är effekterna för den svenska
ekonomin även i regeringens optimistiska bedömning anmärkningsvärt små. Trots
att oljenotan minskar med 15 miljarder kronor, blir bytesöverskottet i år inte
större än 3 miljarder. Nästa år väntas det försvinna helt. Oljeprisfallet borde
ju i stället nu ha gett oss ett rejält överskott i bytesbalansen som vi kunde
använda för att börja betala tillbaka på de utlandslån vi tog upp för att
parera prischockerna under 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prognosen för den ekonomiska tillväxten justeras av
regeringen upp med bara 4 promille, från 1,6 9r i januari till nu 2 r. Det
ökningstalel är sämre än förra årets. Och vad värre är: en ytterligare nedgång
förutses för 1987. Fortfarande väntas Sverige hamna i botten av den
internationella tilUäxt-ligan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår också av den reviderade finansplanen att
Sverige, trots att talet om den tredje vägen fortsätter, i sjiilva verket har
slagit in på en helt annan färdriktning. Det socialdemokratiska
framgångsreceptet angavs sikta på en produktionsförbättring, baserad på
ökningar av export och investeringar. Redan förra året bars tillväxten främst
upp av den privata konsiuntioncn. Denna väntas även i år stiiia med 2.7 7<.
vilket iir betvdligt mer än den totala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökningen
av bruttonationalprodukten. Mycket tyder dessutom på att just
konsumtionssiffran kommer att överträffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sammanhänger med vad som fortsätter att vara den svaga
punkten i regeringens prognosverksamhet, nämligen löneantagandet. Nu sägs det
att lönestegringen kommer att bli i genomsnitt ca 6 % 1986. Men detta är inte
ett försök till en realistisk bedömning av vad som kommer att ske. Regeringen
nöjer sig med att ange de löneökningar som redan är avtalade. Den bortser ifrån
att löneglidningen inom den enskilda .sektorn erfarenhetsmässigt blir högre än
vad de centrala avtalsparterna utgår ifrån. An mer verklighetsfrämmande är att
man grundar antagandet på att det skall slutas nollavtal inom den offentliga
sektorn trots de stora spänningar som där finns och de häftiga löneyrkanden som
sedan länge förts fram. Mycket talar i stället för att Industriförbundets
prognos på ca 8 % kommer att slå in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed skulle inte tendensen till snabbare
lönekostnadsstegring i Sverige än i viktiga konkurrentländer ha brutits. Det
bestående inflationstrycket i den svenska ekonomin pekar i samma riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>April månads kraftiga höjning av konsumentprisindex var en
obehaglig överraskning. Den innebar att den tidigare nedgången i
inflationstakten bröts och att årstakten nu ligger på 4,5 %, vilket är mer än
dubbelt sä högt som i våra viktigare konkurrentländer. Finansministern
fortsätter ändå att försöka bekämpa inflationen med övertalning och säger sig
nu bedöma den till drygt 2 % under loppet av 1986. Men redan efter årets fyra
första månader har konsumentpriserna stigit med 1,6%. Inflationsklausulen i
LO/SAF-avtalet - som ligger på det dubbla på helår; det saknas fortfarande två
tertia! - förefaller därmed vara i allvarlig fara. Det betyder i sin tur att
man tvingas räkna ined alltför stora kostnadsökningar även nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det förtjänar i detta sammanhang understrykas
att Sveriges konkurrenskraft inte förstärks av lägre oljepriser och dollarkurs,
eftersom motsvarande effekter förbättrar kostnadsläget även i våra konkurrentländer.
Den svenska industrin förutses fortsätta att förlora marknadsandelar i år, och
den högre löne- och prisstegringstakt vi nu avläser betyder att försämringen
kommer att bestå även kommande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rensas konsumentprisindex från verkningarna av sänkta
oljepriser, ligger inflationstakten i själva verket kvarpå6å7 %. Vi har ännu
inte fått bukt med den underliggande prisstegring som vi själva förorsakar.
Utvecklingen av den inhemska konsumtionen talar för att inflationstrycket i
ekonomin t. o. m. kan stiga ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringens egna långtidsbedömningar är just löne-
och prisutvecklingen avgörande för vårt lands ekonomiska välbefinnande på
längre sikt. De ljusa framtidsutsikter som getts stort utrymme i pressen
baseras på mycket optimistiska antaganden i dessa avseenden. Löneökningarna
förutses minska till 4 % nästa år, för att därefter ligga på 3 %. Under sådana
omständigheter skulle prisstegringen kunna sjunka till endast 1,5 % i slutet av
1980-talet, vilket förutses vara bara hälften av genomsnittet i andra
industriländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det förefaller inte särskilt sannolikt att en sådan
utveckling skulle kunna förverkligas med den ekonomiska politik regeringen för.
Mot den bakgrunden måste man karakterisera som alltför optimistisk även den
alternativa beräkning där löneökningarna blir 6 % nästa år och inflationen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekononmka politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligger
kvar runt 4 % per år. Det är ett mått på de strukturella problemen i svensk
ekonomi att så här förhållandevis gynnsamma siffror ändå betyder att tillväxten
helt skulle upphöra, samtidigt som arbetslösheten beräknas växa -allt enligt
finansdepartementets egna förutsägelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Dessa i grunden dystra framtidsperspektiv är
i själva verket den viktigaste förklaringen till att regeringen i väsentliga
avseenden lagt om sin ekonoiniska politik i riktning mot vad moderata
samlingspartiet länge förespråkat. Den reviderade finansplanen ställer sig på
samma sida som vi moderater gör i fördelningskonflikten mellan privat och
offentlig konsumtion. Den starka betoningen av att näringslivet måste ha en
god lönsainhet är också välkommen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst regeringens beskrivning i
kompletteringspropositionen av sin ekonomisk-politiska strategi vittnar om att
ett omtänkande har ägt rum. Uppräkningen av viktiga inslag är förvillande lik
det moderata trepunktspro-grammet: sänkta offentliga utgifter, lägre skatter
och avregleringar. Det heter att med en stram finanspolitik skall
budgetunderskottet nedbringas ytterligare. Skattepolitiken skall utformas så
att den underlättar låga löneavtal och stimulerar till arbete och sparande.
Förenklingar utlovas i sådana regelsystem som hämmar näringslivets tillväxt.
Särskilt anges att valutaregleringen skall liberaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall gärna medge att jag är imponerad av regeringens
snabba fotombyte vad beträffar just valutaregleringen. För bara några månader
sedan kom valutakommitténs vänsterhälft fram till att endast smärre
uppmjukningar i valutapolitiken var tillrådliga. Men nu säger finansministern
att en betydande liberalisering av valutaregleringen skall kunna inledas redan
i år. Jag hoppas verkligen-att han kommer att kunna - och inte minst vilja -
stå emot de utslag av vanetänkande och nejsägeri som redan framkommit inom de
egna leden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men regeringens ekonomiska politik vilar förstås på en
socialistisk idébas. Omorienteringen blir därför till stor del bara verbal,
medan det konkreta genomförandet präglas av betydelsefulla och beklagliga
begränsningar. Inom valutapolitiken tar det sig uttryck i att man tar avstånd
från en fullständig avreglering. En sådan förordas i den gemensamma borgerliga
reservationen nr 5. Vidare är de borgerliga företrädarna i finansutskottet
överens om att avvisa ett förlängt bemyndigande för regeringen att föreskriva
betalningsvillkor vid kreditköp. Liksom tidigare vill vi moderater även upphäva
bilkreditförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen hindras vidare av sin socialistiska ideologi
från att ta itu med den utvecklade världens hårdaste skattetryck och högsta
marginalskatter. Man gör också halt inför en minskning av den ofantliga
offentliga sektorn. Särskilt stark känns avsaknaden av åtgärder för att bryta
upp de många offentliga monopol som hämmar valfriheten för såväl konsumenter
som berörda yrkesutövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en gemensam reservation drar finansutskottets borgerliga
ledamöter upp riktlinjer för den ekonomiska politik som våra partier
tillsammans förordar. De tar främst sikte på att skapa förutsättningar för en
snabbare ekonomisk tillväxt. Grundläggande är att vi förordar en stramare
finanspolitik för att ge utrymme för lättnader i penningpolitiken. Det skulle i
sin tur medge en lägre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>räntenivå,
vilket skulle främja den investeringsökning som behövs för en långsiktigt
stabil tillväxt. Sverige befinner sig nu i en smått paradoxal situation. Vi har
haft ett stort valutainflöde men ändå närmast en stigande tendens för den korta
marknadsräntan och en fortsatt stor räntemarginal i förhållande till utlandet.
Den viktigaste förklaringen är den rädsla som riksbanken på goda grunder hyser
för en överhettning av ekonomin, som då främst skulle härröra från den privata
konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nödvändiga åtstramningen borde enligt vår mening
genomföras med finanspolitiska medel. Men liksom förra året vidden här tiden
har regeringen nu låtit den möjligheten passera. Sedan riksdagen åtskilts i
morgon kan en budgetpolitisk korrigering sättas in först i höst. Eftersom
riksbanken klokt nog har gjort sig av med sina styrinstrument av icke
marknadskonform natur, återstår då endast räntevapnet, som i dessa sammanhang
måste anses vara tämligen trubbigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den budgetåtstramning vi efterlyser baseras inte på höjda
skatter utan på sänkta statsutgifter. Den moderata reservationen om riktlinjer
för budgetregleringen förordar så stora utgiftsminskningar att de också ger
utrymme för betydande skattesänkningar. Framför allt är det-angeläget att sänka
sådana skatter som träffar produktionen, dvs. skatter på arbete, företagande
och sparande. I enlighet med vad jag förut nämnt om det moderata
trepunktspro-grammet förordar vi också avregleringar. som verkar stimulerande
på ekonomins utbudssida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett område som präglas av stelhet och låsningar är
onekligen lönemarknaden. Öppen strid bröt i år först ut inom den offentliga
sektorn. Den bakomliggande orsaken är de spänningar som byggts upp på olika
sätt, bl. a. genom upplösningen av förra årets statstjänstemannakonflikt och de
betydande löneöverhäng som då uppstod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens hantering av årets avtalsrörelse är ännu ett
vittnesbörd om att politiker är osmidiga som arbetsgivare. Naturligtvis är det
med hänsyn till landets konkurrenskraft angeläget att lönestegringen hålls
tillbaka. Det är således inte ambitionen jag kritiserar men väl metoden.
Innovationen att möta en strejk på det kommunala området med varsel om
storlockout inom den statliga avtalssektorn ligger bakom mycket av den aktuella
löneröran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärden var utmanande mot lärarna, som saknade
möjligheter att genom egna åtgärder, t. ex. att teckna på ett avtalsförslag, få
slut på konflikten. Den var likaledes utmanande mot eleverna, som med fog kan
fråga sig varför de i stort sett årligen skall drabbas av störningar i
skolarbetet mot slutet av läsåret. Det är inte att undra på att reaktionerna
kom att kännetecknas av en blandning av desperation och ursinne. Plus - om jag
får göra det utbildningspolitiska tillägget - ett påfallande starkt stöd för
den gamla moderata ståndpunkten att betyg behövs i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu blevVarslet om lärarlockout bara ett skrämskott. Utan
att ha uppnått annat än kaos inför skolårets slut slog de offentliga
arbetsgivarna till reträtt. Situationen påminner mycket om vad som hände 1971,
när den socialdemokratiska regeringen blev så förskräckt över sitt eget
lockoutvarsel mot landets officerare att den drevigenom en tvångslag till skydd
mot sig själv. Det är nu bara att konstatera att den nye löneministern har
misslyckats i sin strävan att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna gång
få till stånd ett samordnat och konsekvent uppträdande från den offentliga
arbetsgivarsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men bakom konflikten på det offentliga området ligger inte
bara ett<br>
okänsligt agerande från arbetsgivarsidan. Även de grundläggande förutsätt<br>
ningarna har fördärvats genom politiska beslut. Läkarnas krav på en<br>
förbättring med en krona i timmen ter sig ju högst resonabelt. Att det ändåar<br>
omöjligt att uppfylla lönevägen beror på det hårda skattetrycket och de höga<br>
marginalskatterna. Lönelyft som inte ger tnycket mer än oförändrad<br>
köpkraft blir på grund av de stora skattekilarna mycket dyrbara för<br>
arbetsgivaren.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>>-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer att de som nu gått ut i konflikt i
princip bara har en arbetsgivare. Efter Dagmarbeslutet saknar numera även
läkarna möjlighet att bjuda ut sina tjänster på annat sätt än via den
offentliga sektorn. Över huvud taget kan de som är yrkesverksamma inom vård,
barnomsorg och utbildning i dag i praktiken inte byta arbetsgivare eller starta
eget, om de är missnöjda med lönen eller arbetsvillkoren. För dem återstår bara
metoden att strejka. Det inträffade ger ytterligare ett argument till stöd för
det moderata kravet att möjligheter skall öppnas för enskilda alteriiativ
inoiri de områden som nu är belagda med offentliga monopol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men avtalsoron berör som bekant inte bara det offentliga
området. Det mödosamt hoptråcklade LO/SAF-avtalet har inte hållit vad det
lovade. Sammanbrottet i förhandlingarna mellan Metall och Verkstadsföreningen
bekräftar att den traditionella modellen med centrala avtalsuppgörelser inte
klarar kraven från dagens verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De snabbt skiftande förhållandena i nutidens arbetsliv gör
det angeläget att inom samtliga avtalsområden decentralisera
förhandlingsverksamheten till förbundsnivå och även längre ner till enskilda
företag och myndigheter. Därmed skulle man få en mer flexibel lönesättning, som
ger en bättre anpassning till skillnader i prestation men också till de skilda
förhållanden under vilka olika verksamheter arbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årets öppna arbetskonflikt kommer säkert att efter
vanligheten framkalla krav på begränsningar i rätten till stridsmedel och på
ökat skydd mot samhällsfarliga konflikter. Lika säkert kommer inget konkret att
ske i dessa avseenden. Förhållandena mellan arbetsmarknadens parter lämpar sig
sällsynt illa för detaljreglering genom lagstiftning. Vi moderater slår vakt om
den fria förhandlingsrätten. Men för att den skall kunna tillämpas smidigt
krävs det att vi politiker skapar gynnsamma förutsättningar, framför allt genom
att föra en ekonomisk politik som leder till god ekonomisk tillväxt och genom
att genomföra skattelättnader som medger reallöneförbättringar utan skyhöga
bruttolönehöjningar. Därutöver finns det skäl att överväga om man på politisk
väg skall stimulera förändringar i lönebildningsprocessen som ger en smidigare
anpassning till ändringar i de ekonomiska villkoren för olika arbetsgivare. I
Storbritannien förs det just nu en intressant diskussion om de fördelar som
finns med att en väsentlig del av arbetsersättningen utgår som kontant
vinstdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har, herr talman, uppehållit mig tämligen utförligt
vid lönebildningens problem, inte bara därför att frågan är aktuell, utan också
därför att regeringen onekligen har rätt i att den är av avgörande betydelse
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheterna
att få Sverige på rätt kurs igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senaste tidens händelser har med all önskvärd
tydlighet visat att en socialdemokratisk regering inte är någon garanti för
avspända relationer på arbetsmarknaden. Att avtalsrörelsen år efter år kör fast
beror på att det hårda skattetrycket och den snabba prisstegringen driver upp
lönekraven. Årets lönerörelse visar än en gång att det behövs en borgerlig
politik för att det skall skapas förutsättningar för köpkraftsförbättringar
inom ramen för måttfulla lönehöjningar. Det krävs väsentligt lägre
marginalskatter och inflationsbekärnpande åtgärder som inte bara består av ord
för att de nominella löneyrkandena skall rymmas inom det samhällsekonomiska
utrymmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddet anförda yrkar jag. herr talman, bifall till
reservationerna 1.4.5. 7. 8 och 10 till finansutskottets betänkande ,30.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 3 BJÖRN MOLIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När vi i dag inför avslutningen av riksmötet
1985/86 på traditionellt sätt debatterar den ekonomiska politiken sker det mot
en ljusare bakgrund än vad vi räknade med vid årets början. De kraftigt
sjunkande oljepriserna har tillsammans med en lägre dollarkurs och ett lägre ränteläge
haft en gynnsam effekt på världsekonomin och världshandeln. Också för Sveriges
del får denna utveckling - i varje fall på kort sikt - avgjort positiva
verkningar. Kostnaderna för oljeimporten har hittills i år halverats jäinfört
med förra året. Följden härav blir att bruttonationalprodukten kommer att öka
något mer än tidigare antogs, inflationen kommer att bli lägre, handels-och
bytesbalansen kommer att få ett bättre saido och budgetunderskottet sjunker i
rask takt, framför allt därför att svenska statens räntekostnader på
utlandsskulden blir lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en sådan situation kan man naturligtvis ställa sig
frågan: Är då inte allt väl beställt med vår ekonomi, och borde inte
oppositionen lägga ner sin talan mot regeringens ekonomiska politik eller i varje
fall tona ner sin kritik?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att den ekonomiska politik som folkpartiet
förordar i dag och som folkpartiet med betydande konsekvens har förordat under
de senaste åren väl tål att upprepas i dagens debatt. Låt vara att det innebär
mindre av kritik mot regeringen, eftersom skillnaderna mellan den
socialdemokratiska regeringens ekonoiniska politik och vår ekonomiska politik
är mindre påfallande nu än för fyra eller för åtta år sedan. Detta är i sin tur
givetvis en följd av att socialdemokraternas ekonomiska politik förskjutits i
liberal riktning och dessutom påverkats av den yttre verkligheten, en
verklighet som socialdemokraterna i hög grad bortsåg ifrån under
oppositionsåren 1976-1982, vilket tog sig uttryck i en då orealistisk
budgetpolitik och i allehanda förflugna idéer. Det räcker att här påminna om
socialdemokraternas förslag från 1970-talet om en s. k. strukturfond, som i ett
svep skulle lösa alla våra ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets ekonomiska politik utgår från att Sverige är
ett land där välståndet måste bygga på en högt utvecklad industri och med stort
beroende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 av utrikeshandeln. Hälften av vår industriproduktion säljs till
utlandet, och<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på hemmamarknaden får de svenska
företagen leva i hård och öppen</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiskapoli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konkurrens
med importerade varor. Om vårt lands gynnsamma utveckling skall kunna
fortsätta, måste det svenska näringslivets internationella konkurrensförmåga
alltfort vara god. Det kräver en hög teknisk kvalitet på produkterna, en
betydande produktanpassningsförmåga, ett stort exportkunnande och en god
leveranssäkerhet. Många svenska företag har också visat sig ha en betydande
anpassningsförmåga och marknadskännedom, och dessa företags exportframgångar,
inte minst under de tre senaste åren. är självfallet en stor glädjekälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av avgörande betydelse för om vår internationella
konkurrensförmåga skall kunna hållas uppe och våra exportframgångar kunna
fortsätta är dock kostnadsutvecklingen i näringslivet. Här talar erfarenheterna
från 1970-talet sitt tydliga språk. Då lät vi vårt kostnadsläge rusa i höjden
långt mer än andra länder. Och resultatet vet vi: högre relativpriser,
försämrad konkurrensförmåga, förlorade marknadsandelar för vår export samt
stora underskott i handelsbalansen och i våra samlade affärer med utlandet. Det
ledde i sin tur till utslagning av industrier, till ökad arbetslöshet och till
behov av statliga subventioner till enskilda företag. Lärdomen från 1970-talet
är att det finns ett entydigt samband mellan kostnadsutveckling och inflation å
ena sidan och välstånd och sysselsättning å den andra sidan. Ett litet
utrikeshandelsberoende land som Sverige kan aldrig ""laga
ihop"" en egen inflation och lägga den ovanpå världsinflationen utan
att det får negativa verkningar på konkurrensförmågan och näringslivets
möjligheter att överleva. Om vi skall kunna hålla arbetslösheten nere, måste
därför den svenska industrins kostnadsutveckling anpassas till
kostnadsutvecklingen i våra konkurrentländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under åren efter 1982 har inflationen i Sverige stadigt
legat högre än i våra konkurrentländer, och det lär dess värre bli fallet också
i år, 1986. Finansutskottet konstaterar lakoniskt att Sveriges marknadsandelar
för bearbetade varor kommer att minska under 1986 och att kostnadsutvecklingen
alltjämt inger oro. bl. a. när det gäller utvecklingen av bytesbalansen. Jag
vill gärna ge utskottsmajoriteten ett erkännande för den realistiska beskrivning
av det ekonomiska läget som präglar det inledande avsnittet i
utskottsbetänkandet. Där påpekas bl. a. att en ökning av konsumtionen riskerar
att tränga tillbaka de nödvändiga investeringarna och att det nu är
ofrånkomligt att pris- och löneökningstakten varaktigt pressas ned till. eller
helst under, vad som gäller i våra konkurrentländer. Jag citerar den slutsats i
utskottsbetänkandet i vilken vi har kunnat instämma: ""Om en
sådan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>successiv
neddragning inte kommer till stånd fram till år 1990 kommer------------- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
gynnsamma konkurrenssituation som åstadkommits genom 1981 och 1982 års
devalveringar att reduceras till ett tillfälligt positivt mellanspel i en
långsiktigt nedgående utveckling;"" Detta kan vi. som sagt, helt och
hållet instämma i.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa
tänkvärda ord kan relateras till Industriförbundets nyligen publice<br>
rade planenkät. Mot bakgrund av en beräknad lönekostnadsökning på<br>
7,5-8 % förutses arbetskraftskostnaden per producerad enhet komma att<br>
öka med 4,5 % under 1986. vilket medför att kostnadsökningen i Sverige<br>
10</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ånyo blir högre än i jämförbara
länder. I planenkäten förutses vidare en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskning
av de totala industriinvesteringarna med 1-3 % och en minskning av
sysselsättningen inom industrin med 5 000 personer. .När det gäller beräkningen
i planenkäten utgår man från att det centrala avtalet mellan SAF och LO gäller.
Och skulle man på arbetsmarknaden avtala om större löneökningar, blir utfallet
i fråga om konkurrensförmåga, produktionsökning, investeringar och
sysselsättning givetvis i motsvarande mån sämre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Redan den utveckling som förutses i
planenkäten visar att regeringens strävanden att hålla nere inflationen och
kostnadsökningarna ingalunda har varit odelat framgångsrika. Vi har alltjämt
ett gap mellan den svenska och den internationella inflationstakten, och
sammantaget har detta gap sedan 1982 uppgått till ca 15 %, vilket alltså är den
extra belastning på konkurrensförmågan som de svenska företagen har måst bära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflationsbekämpandet i form av bl. a. en stram
finanspolitik måste därför ges fortsatt hög prioritet. Därutöver krävs ett
antal andra åtgärder för att höja tillväxttakten i svensk ekonomi till en nivå
som motsvarar genomsnittet inom OECD. Det är i detta avseende som den
socialdemokratiska regeringens ekonomiska politik, enligt min mening, har sina
största brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillväxten i industriländerna kan i år väntas nå upp till
3,5 %, att jämföra med 2 % för Sveriges del. I Förenta Staterna har
tillväxtprognosen nyligen justerats upp till 3,5 %, och även våra nordiska
grannländer kan uppvisa en högre tillväxttakt än Sverige,-även om en viss
avmattning har skett där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan i dag konstatera att mycket litet har gjorts och
mycket litet avses bli gjort för att höja tillväxtnivån i Sverige till i takt
med industriländerna. Den s. k. tredje vägens politik har i detta avseende
inneburit och innebär alltjämt helt enkelt att man sitter med armarna i kors
och hoppas pä draghjälp från utlandet och på de svenska exportföretagens
anpassningsförmåga. Denna strategi kan ytligt sett synas framgångsrik, men den
medför att det svenska näringslivet kan komma att stå svagare vid en kommande
konjunkturavmatt-ning på grund av sämre konkurrensförmåga och genom att
tekniskt och industriellt förnyelsearbete inte stimulerats i tillräcklig
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den gemensamma reservationen 1 i finansutskottet
skisseras ett program för ökad tillväxt som ansluter till det av mig här
återgivna synsättet på den ekonomiska politiken, som kännetecknat folkpartiets
politik sedan 1976. Av stor betydelse i detta program är de krav på borttagande
av olika regleringar och offentliga monopol som anges på s. 60-61 i
reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om regeringen nu säger sig vilja inleda viss
avreglering av bl. a. valutaregleringen, vilket är förtjänstfullt, måste vi
konstatera att näringslivet skulle utvecklas mera positivt om avregleringarna
fick större omfattning. Vi avvisar därför också regeringens förslag om fortsatt
bemyndigande att reglera betalningsvillkoren vid köp på kredit, vilket framgår
av reservation 6. Det sagda gäller givetivs även löntagarfonderna. Om dessa
avskaffades och ersattes av ett attraktivt system för frivilligt sparande i
aktier skulle det få positiv effekt på tillväxt och investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också skattepolitiken har sin betydelse för tillväxten.
Jag noterade att Kjell-Olof Feldt här i riksdagen i måndags uttalade tvivel
inför tanken att sänkta marginalskatter skulle vara tillväxtbefrämjande. Jag
har motsatt uppfattning. Enligt min mening bidrar de höga marginalskatterna
till försmå arbetsinsatser och till otillräcklig rörlighet på arbetsmarknaden.
Också i höga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lönelägen
är det rimligt att sänka marginalskatterna, dels för att stimulera till ökade
arbetsinsatser, dels för att möjliggöra förnuftiga löneavtal. Den nu aktuella
konflikten på den kommunala arbetsmarknaden illustrerar hur svårt det är att ge
reallöneökningar till de högre inkomsttagarna på grund av de höga
marginalskatterna. Det vore rimligt att sätta en högsta marginalskatt till 50 %
för de allra flesta inkomsttagarna och i varje fall aldrig ta ut mer än 60 % i
marginalskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En annan förutsättning för ökad tillväxt inom
industrisektorn är bevarad frihandel. Få länder är så beroende av sin
utrikeshandel som Sverige. Den svenska exportindustrin måste ha fri tillgång
till utlandsmarknaderna. Vi måste därför fortsätta att försvara frihandeln så
att inga hinder reses för den svenska exporten, lika litet som vi själva bör
införa begränsningar gentemot utlandet. Jag hoppas att socialdemokraterna nu
definitivt har övergivit tanken på importdepositioner, globalkontingenter och
andra sådana ensidiga svenska handelshinder. Jag tror också att tiden nu är
mogen för att utöka frihandeln till nya produkter och nya tjänster. Det är
också ett allmänt intresse att även handeln med livsmedel kan ingå i det
internationella frihandelssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handeln med u-länderna, som tidigare bidragit till
tillväxten i världsekonomin, har under senare år stagnerat. Sverige kan vända
denna utveckling, dels genom att verka för att u-länderna får delta i det
internationella samarbetet på handelns område på lika villkor, dels genom rättvisare
betalningsvillkor för handeln mellan i-länder och u-länder, dels genom att vi
själva avstår från importkvoter och andra handelshinder mot lågprisimporten
från u-länderna. Om vi stimulerar handeln med u-länderna och tillväxten i
u-länderna kan u-länderna komma att bli viktiga marknader i framtiden för den
högt specialiserade svenska exportindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom jag haft förmånen att delta i
flertalet av finansdebatterna under de senaste tio åren, tänkte jag tillåta
mig några allmänna synpunkter på den ekonomiska politiken och den ekonomiska
utvecklingen under dessa tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påfallande är hur utvecklingen ofta valt helt oförutsedda
banor. Det gäller både oljekriserna på 1970-talet och början av 1980-talet, som
ju drabbade Sverige hårt på grund av vårt stora oljeberoende, och de omvända
oljekriserna i dag. Oljan upplevdes länge som en billig nyttighet. Efter en
smärtsam omställning vande vi oss vid att betrakta den dyra oljan som det stora
hotet mot vårt välstånd, och karikatyrtecknarna såg ""oljeschejkerna""
som symboler för oändlig rikedom. I dag har utvecklingen åter vänt på ett
oförutsett sätt, och den allt billigare oljan utgör ett glädjeämne för
oljeimporterande och oljeberoende industriländer som Sverige, medan ett
meddelande att oljepriset på spotmarknaden fallit med ytterligare en dollar per
fat är en ganska förfärande nyhet för oljeproducerande länder som t. ex.
Venezuela, Irak eller Nigeria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den banala slutsaten av detta är behovet av försiktighet i
bedömningarna, av beredskap för oväntade och oförutsedda händelser och av
skepsis mot de tvärsäkra politikerna och deras patentlösningar. Var och en av
oss har säkert något att tillföra den ekonomiska politiken, men ingen av oss
kan göra anspråk på att sitta inne med den hela och slutliga lösningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av att eftersträva realistiska lösningar och av
att undvika låsningar till ogenomförbara alternativ kan väl belysas av vad som
har hänt under de senaste tio åren. Socialdemokraternas budgetpolitik under
oppositionsåren på 1970-talet är ett ganska avskräckande exempel i det här
perspektivet. Kjell-Olof Feldt har i den ofta citerade boken Samtal med Feldt
gjort avbön från den politiken med en nästan klassisk formulering. Jag tänkte
be att få citera hela den formuleringen, eftersom jag några gånger tidigare
bara har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>citerat
den formulering som kan te sig gynnsam ur vår synpunkt: '" jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>önskar
ibland, att de riksdagspartier, som ändå hade ansvaret för landets ekonomi
under de år då budgetunderskottet växte till gigantiska proportioner, vågade
demonstrera åtminstone en tillstymmelse till ödmjukhet, när det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäller
svårigheten att lösa de problem de själva starkt bidrog till att skapa </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i gengäld
skall jag och mina regeringskolleger gärna avstå från att glorifiera våregen
oppositionspolitik under de här åren. Den hade förvisso sina brister och en hel
del av vad vi då sa och gjorde borde kanske ha varit osagt och ogjort."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma skulle väl kunna sägas om delar av moderata
samlingspartiets budgetalternativ, där stora ofinansierade skattesänkningar
alltid utgjort ett huvudelement - så också nu - även om man indirekt tar
avstånd från sina egna förslag genom att godta formuleringar om att man inte
kan skapa tillväxt genom ofinansierade skattesänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller budgetpolitiken skulle jag vilja återknyta
till en debatt som Kjell-Olof Feldt och jag hade i december 1977. Den debatten
handlade om riskerna med en framtida ökning av budgetunderskottet, och den
hotfulla siffran 25 miljarder kronor nämndes då som en tänkbar nivå. Den
varning som finansutskottet ufärdade för nio år sedan - då var det många som
tyckte att vi var ute i ogjort väder - gällde riskerna för en snabb ökning av
vissa statsutgifter på grund av automatiken. Resonemanget innefattade också
pensioner och sjukersättning. Däremot ifrågasatte vi inte de kostsamma insatser
som krävdes för att bekämpa arbetslösheten och skapa industriell förnyelse. En
del av det ökade budgetunderskottet de följande åren berodde självfallet på att
konjunkturnedgången gjorde stora statliga insatser nödvändiga - även om väl
någon enstaka av dessa insatser i eftervärldens backspegel kan synas onödig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det stora bekymret för budgetpolitiken var
inte dessa kostnader för att klara sysselsättningen utan det var de automatiska
utgiftsökningarna, som successivt och nästan obönhörligt drev budgetunderskottet
i höjden. Det var egentligen först 1980 som ett systematiskt och medvetet
besparingsarbete kom i gång på den statliga sidan, och det möttes ju till en
början av intensivt motstånd från socialdemokraternas sida. Den
socialdemokratiska oppositionen mobiliserade allt motstånd som fanns att
uppbringa mot de olika besparingsförslagen. Det är klart att den opinionen
spelade roll som bromskloss för det nödvändiga besparingsarbetet, och för detta
har socialdemokraterna ett stort ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nyvalda socialistiska majoriteten i riksdagen inledde
1982 med att upphäva ett antal redan beslutade besparingar, och det var först
flera år efter regeringsskiftet 1982 som del egentliga, målinriktade
besparingsarbeiet återupptogs, och det är det som i dag har resulterat i
förslag om t. ex. lägre</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonotniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 bostadssubventioner och sänkta statsbidrag till kommunerna, förslag
som vi i<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvudsak stöder. Det här är ju
förslag som fanns med redan i våra</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förkättrade
besparingspropositioner, som då avvisades av socialdemokraterna med
uppskruvade formuleringar om att det rörde sig om avrustning och brandskattning
osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förtjänar att framhållas att budgetunderskottet alltså
hade kunnat reduceras tidigare om inte socialdemokraterna hade avbrutit det
målmedvetna besparingsarbetet vid sin valseger 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har arbetet på att minska budgetunderskottet därefter
underlättats av att staten har fått ökade skatteintäkter, beroende på dels ökad
lönesumma, dels höjda skattesatser. De många skattehöjningarna har som nämnts
bidragit till att dagens tillväxtnivå i Sverige är låg och för övrigt väntas
bli låg också nästa år. Finansministern är förmodligen ganska ensam i sin
uppfattning om att skattehöjningar skapar tillväxt. Till utvecklingen av
budgetsaldot har också bidragit det faktum att ett antal utgiftsslag flyttats
ut ur statsbudgeten, t. ex. bostadslånen. Det är bra att budgetunderskottet nu
sjunker rejält, men det kunde ha skett tidigare, och det är endast till en
mindre del orsakat av direkta utgiftsneddragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I de budgetalternativ som nu föreligger
redovisar folkpartiet ett alternativ som är ca 4 miljarder kronor bättre än
utskottsmajoritetens; underskottet skulle nästa budgetår med vårt alternativ
stanna kring 40 miljarder kronor. Vi upprepar liera av oss tidigare föreslagna
besparingar. Några av förslagen behöver inte upprepas därför att regeringen har
anammat dem. Kanske kommer vi i framtiden att få se hur ytterligare några av besparingsförslagen
dyker upp som poster i regeringens budgetproposition. Nödvändigheten av en
stram finanspolitik kvarstår således. En stram finanspolitik kan lämna viktiga
bidrag till inflationsbekämpningen och därmed främja en ökad tillväxt. Stora
utgiftsökningar och stora ofinansierade skattesänkningar måste därför avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det har väl på ömse sidor under dessa tio år
funnits inslag som har varit till bara för debattens egen skull. Men jag tror
att finansdebatterna samtidigt har belyst de verkliga skiljelinjer som finns
mellan partierna och som ju väljarna har rätt att bli informerade om för att
viiljarna därefter skall kunna göra ett rationellt val mellan partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till frågan om de verkliga och inbillade skiljelinjerna
hör diskussionen om<br>
planhushållningen. Klas Eklund, som är aktiv socialdemokrat, har i den<br>
nyutkomna boken Den svenska politikens rötter beskrivit socialdemokratins<br>
gradvisa tlykt bort från planerings- och regleringsideologin med följande<br>
formulering: "'De mera långtgående planeringsidéerna från efterkrigspro-<br>
grammet kom ganska snart att sjunka undan. Planhushållningen visade sig<br>
helt enkelt onödig; tillväxten och sysselsättningen behövde inte planeras<br>
fram."" Det är en utmärkt formulering och en utmärkt plädering för<br>
marknadsekonomins förträfflighet. Befriade frän planhushållningens bojor<br>
kunde marknadskrafterna ge sitt oöverträffade bidrag till ökad sysselsättning<br>
och fler arbetstillfällen. Mot denna bakgrund hoppas jag att socialdemokra<br>
terna låter planhushållningsidéerna stanna kvar på bokhvllorna i partibiblio<br>
teket och att de låser in mera konkreta planhushållningsförslag om prisregle-<br>
14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ring och etableringskontroll
och vad det nu kan vara för någonting i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>partitaktikens
skräpkammare. Det skulle alla tjäna på!</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig
avsluta med att återgå till den ekonomiska debatten i december 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977.
där jag strök under värdet av att vi i riksdagen kan nä enighet om en
T ]</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~ ~</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>u ,
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j r 1 • 1</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L-M ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> , T" r ,
,, ,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ekonomiska poli-</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiken,
m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hesknvning
av det faktiska samhällsekonomiska laget. Det skulle kunna .,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lägga
grunden för enighet också om de åtgärder som kommer att bli</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nödvändiga.
Den ekonomiska politiken skulle enligt min mening bli bättre</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om man var
mera beredd att lyssna på andras åsikter, i varje fall i högre grad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>än vad jag
tycker att den socialdemokratiska majoriteten i finansutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under senare
tid har gjort. Det är min övertygelse att folkpartiet även i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framtiden
kommer att lämna konstruktiva bidrag till en politik för välfärd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
utveckling i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med dessa
ord. herr talman, yrkar jag bifall till de reservationer som jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
anslutit mig till i finansutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 4 NILS G. ÅSLING (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerr talman! Jag har med stort intresse lyssnat till
Björn Molins anförande här i dag, och jag har gjort det med ett alldeles
speciellt intresse eftersom vi är medvetna om att Björn Molin lämnar riksdagen.
Jag kan i allt väsentligt instämma i den återblick på de senaste tio åren som
han gav i den retrospektiva delen av anförandet. Den var mycket intressant och
en sammanfattning som jag tror att många av oss kan skriva under på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Björn Molin säger att när eftervärlden tittar i
backspegeln pä den här tioårsperioden kan det konstateras att mycket hade
kunnat vara annorlunda. Vi är alla pinsamt medvetna om detta. De satsningar som
gjordes i mitten på 1970-talet för att rädda sysselsättningen kan naturligtvis
innefattas i det omdömet, och jag skulle t. o. m. kunna gå ett steg längre än
Björn Molin och säga att den satsning som den dåvarande regeringen gjorde på
varvsindustrin var givetvis, sedd just mot bakgrund av vad vi nu vet. i stor
utsträckning en felsatsning. Men den tillkom i enighet för att vi ville försöka
klara sysselsättningsproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle också vilja tacka Björn Molin för angenäma
debatter i finansutskott och kammare under de gångna åren. Jag hoppas att
slottet i Halmstad skall skänka trivsel och inspiration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I idrottsvärlden brukar man säga att en bra
spelare skall ha tur. Men utan tvivel gälleratt också dåliga spelare kan ha
tur. Det är vad man på tidningarnas sportsidor brukar kalla enstaka
sensationella <a href="/inster"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\inster</span></a>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande blå-gula regeringen har inte gjort vad den
borde enligt min uppfattning för att komma till rätta med grundläggande problem
i svensk ekonomi. Men tack vare att utanförstående faktorer som det
internationella oljepriset. OPEC-kartellens kollaps, dollarkursens nedgång och
världskonjunkturen i allmänhet varit gynnsamma pekar ändå många kurvoråt rätt
håll. Vi har en bristfällig regeringspolitik men en tursam internationell bild
för svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den obalans vi har rymmer emellertid mänga bekymmer - för
oppositionen lika väl som för regeringen, eftersom de innebär starka
restriktioner för den politik man vill föra. Vi i centerpartiet höjde ett
varnande finger redan i januari, när vi påpekade att regeringen inte
presenterade någon egen politik i egentlig mening utan byggde hela sin strategi
för detta år pa att parterna på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avtalsmarknaden
skulle klara av vad regeringen själv inte ville ge sig i kast med. Detta
samtidigt som det inte fanns några förslag från regeringen på det stadiet på
skattepolitikens område, när det gällde fördelnings- och regionalpolitiken
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går inte att rulla problemen framför sig. Det har om
inte annat Björn Molins tioårsåterblick påmint om. Har Sverige högre
inflationstakt, dvs. ett högre kostnadsläge, än omvärlden, tappar vi ofelbart
marknadsandelar, och med tanke på vårt starka internationella beroende är det
förändringar som är allvarliga. Då kan vi inte hålla sysselsättningen uppe. Då
går det inte heller att prova nya överbryggningsprojekt. Vi får också erfara
effekter på ekonomin i form av exempelvis högre ränta än omvärlden, vilket i sin
tur hämmar investeringar och framtidssatsningar i vårt näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är betecknande för situationen att oljeprisfallet har
haft en mycket stor betydelse för vår ekonomi. Utan oljeprisfallet skulle
Sverige i år ha ett underskott i bytesbalansen på ca 10 miljarder kronor enligt
de prognoser som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den strategiska frågan i svensk ekonomi är dock framför
allt tillväxtens användning. Uppgången i BP i fjol var till 75 % betingad av
den privata och offentliga konsumtionen. Prognosen för i år säger att hela 80 %
av BP-ökningen blir konsumtionsbetingad. Till bilden hör också att de ca 3 %
med vilka den privata konsumtionen nu väntas öka i är sannolikt är en försiktig
prognos. Vilket det reella utfallet av avtalsrörelserna blir denna vår är det
för tidigt att uttala sig om, men de överraskande stora motsättningarna mellan
parterna kan sannolikt komma att betyda att arbetsfreden i är blir dyrare för
folkhushållet än beräknat. Regeringens hantering av avtalsrörelsen i fjol var
valhänt och vi kritiserade den dä. Såvitt vi nu kan se har den hantering som då
skedde skapat onödiga problem även för den avtalsrörelse vi nu befinner oss i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare här i kammaren haft en debatt med
finansministern om lönebildningen och systemet för lönebildning, och den
diskussionen visade -för mig i varje fall - att finansministern inte på ett
övertygande sätt kunde bevisa att det lönebildningssystem som regeringen
försöker använda sig av skulle vara det optimala. Erfarenheten visar också i de
yttersta av dessa dagar att lönebildningssystemet måste sättas under debatt. Vi
måste här i landet fä ett mera rationellt och marknadsorienterat
lönebildningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bristerna i vår lönebildning är alltså i hög grad oroande,
dels för vår internationalla konkurrenskraft, dels och långsiktigt därför att
de kan innebära en fortsatt okontrollerbar expansion av konsumtionssidan i vår
samhällsekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långtidsutredningen, som förutsatte en kraftig uppgång av
bruttoinvesteringarna, framför allt i industrin, med över 22 %. kommer inte
att få sin prognos infriad. Prognosen nu säger 5 %. och den siffran framstår
som en bekräftelse på ett allvarligt misslyckande i den ekonomiska politiken.
Huvudstrategin i den s. k. tredje vägens ekonomiska politik håller av allt att
döma inte måttet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är då orsaken till att. i en tid när många faktorer
spelar svensk ekonomi i händerna, regeringen misslyckats med att komma till
rätta med de nrundläggande och strukturella problemen i ekonomin? Som centern
ser det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är det
framför allt tre avgörande fel som regeringen har gjort i sin
ekonomiska politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är för det första den ensidiga, för att inte säga
aningslösa, satsningen på tillväxt till varje pris. Den strategi som låg bakom
den stora devalveringen i oktober 1982 skulle medvetet och i ett slag sänka
reallönerna och höja vinstnivån i svensk industri och återställa dess
internationella konkurrenskraft. Så skedde, men dels blev medicinen för stark
- devalveringen var onödigt stor med hänsyn till marknadsutvecklingen -, dels
fullföljdes inte tanken genom finanspolitiska åtgärder med tillräcklig
handlingskraft. Trots stöd från oppositionen tog inte regeringen tillfället i
akt att göra de finanspolitiska nedskärningar som varit nödvändiga för att
förbättra balansen, utnyttja den situation man hade, pressa ned räntenivån och
göra det mer lönsamt för exportföretagen att investera i framtidens produktion
i stället för att ägna sig åt operationer på penning- och kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra har regeringen försummat sparandet i
samhället, främst då naturligtvis det privata. Det privata sparandet har
radikalt minskat. Vi har för närvarande en rekordlåg sparbenägenhet här i
landet. Det privata sparandet har fått spela en alltför undanskymd och
diskriminerad roll den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagens tidningar berättas det om att andelen privata
ägare på svensk aktiemarknad starkt har minskat. Det är institutionerna och de
stora företagen som har marscherat fram som de stora ägarna, vilket ju ur
centerns synpunkt är oacceptabelt, eftersom vi eftersträvar ett decentraliserat
ägande och inflytande i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det eftersatta sparandet i den offentliga sektorn har
alltså inte kompenserats av ett ökat privat sparande. Följden är en hög
realränta, och när regeringen nu på allvar diskuterar införande av en
realränteskatt, är det närmast en bekräftelse på det allvarliga misslyckande
man står inför med den här delen av sin politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill betona, eftersom besked ibland har efterlysts,
att centern för sin del avvisar tanken på realränteskatt. Vi gör det med
skärpa, därför att en realränteskatt på sitt sätt legitimerar en räntenivå som
i sig själv är det främsta hotet mot de investeringar som för framtiden skall
ge landet en sund ekonomisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern har för sin del anvisat de alternativa vägarna när
det gäller sparandet. Förutom i vårt budgetalternativ har vi gjort det också
när det gäller det privata sparandet, där vi lägger stor vikt vid ett nytt
system, som skulle premiera det privata nettosparandet, oavsett sparform, genom
s. k. privata investeringskonton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allvarligaste omständigheten i sammanhang med att
regeringen misslyckas med sin ekonomiska politik är emellertid bristen på
prioritering av tillväxtens användning. Det är ett betecknande och
karakteristiskt inslag i den socialdemokratiska politiken under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från centerns sida hävdar vi att resurserna måste brukas
bättre. Man kan säga att när det gäller energipolitiken har kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl understrukit nödvändigheten av att snabbt ställa om energisystemet i
landet för hushållning och utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Våra
investeringar på energiområdet har nämligen gjort oss sårbara, tekniskt men
också</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1985/86:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samhällsekonomiskt.
Perspektivlösheten i regeringens ekonomiska politik när det gäller tillväxtens
användning har alltså kommit till väldigt klart uttryck i energipolitiken, där
man hittills föredragit att ligga mycket lågt i debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tilltagande regionala obalansen är ett annat symtom på
denna politik. Koncentrationsutvecklingen i samhället är det främsta hotet mot
välfärden i vid mening i såväl storstadsregioner som i glesbygd. Utan att i
detta sammanhang beröra de sociala och kulturella aspekterna av denna utveckling
skall jag nöja mig med att konstatera att samhällsekonomiskt har denna koncentration
inneburit en utveckling mot ökad sårbarhet i vårt samhälle, en
kapitalförstöring i avfolkningsregionerna, som motsvaras av ökade investeringsanspråk
i koncentrationsorterna. Där finns också direkta överhettningssymtom, som
försvårar stabiliseringspolitiken och motverkar övergripande mål för den
ekonomiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De åtgärder som hittills aviserats av regeringen för att
åstadkomma en regional utjämning i den ekonomiska aktiviteten har varit
obetydliga. Det mest markanta är måhända industriministerns avisering av en
särskild skatt på arbetskraften i Storstockholm. Om de nuvarande
koncentrationstendenserna skall hejdas behövs emellertid medvetna och
långsiktiga åtgärder. Regeringen saknar dock uppenbart en helhetssyn och den
handlingskraft som erfordras när det gäller att bedriva en aktiv
regionalpolitik. Fortfarande står som monument över denna principlösa
regionalpolitik uppgörelserna om industrietableringarna i Uddevalla och Malmö
med ett betydande subventionsinslag i miljonklassen per arbetstillfälle.
Samtidigt har jordbruksministern nyligen stått här i kammaren och anklagat
oppositionen för att den i sina jordbrukspolitiska förslag har velat behålla
stödet till det norrländska skogsbruket på realt samma nivå som tidigare,
alltså till en kostnad som motsvarar 40-50 subventionerade jobb i de nya
bilfabrikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla tycks vara medvetna om att det inte är tillräckligt
för att upprätthålla nuvarande produktionsvolym i glesbygden, och att redan
detta beslut kommer att få negativa konsekvenser för möjligheten att
upprätthålla bebyggelse och sysselsättning för tusentals människor i t. ex. det
norrländska inlandet. Min slutsats är att det inte finns några proportioner och
ingen konsekvens i regeringens regionalpolitik. Tyvärr har inte finansdepartementet
i någon avgörande män bidragit till att skapa klarare linjer om regeringens
intentioner i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Med dessa starka regionala
balansprohlem är det självfallet svårt att bedriva en effektiv
stabiliseringspolitik. Spännvidden i ekonomisk aktivitet i landet mellan skilda
landsdelar är alltför stor för att stabiliseringspolitiken skall kunna bli
effektiv. I princip är det samma förhållande som råder inom
fördelningspolitiken. Regeringen har med sin ""tredje vägens
politik"" bidragit till en snabbare förmögenhetsomflyttning i vårt
land än någon annan regering i modern tid. Om man på detta sätt försummar
fördelningspolitiken, bygger man upp hos stora och växande folkgrupper
kompensationsanspråk som till sist är ofrånkomliga och som på sitt sätt också
urholkar och eroderar grunden för stabiliseringspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu skall jag ge finansministern ett erkännande att
regeringen dess bättre svängt. Man har lärt sig en del under resans gång och t.
ex. accepterat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>centerns
förslag om en höjning av det kommunala grundavdraget, som är en Prot.
1985/86:163 viktig fördelningspolitisk insats på skatteområdet. Skattepolitiken
spelar 5 juni 1986 över huvud taget naturligtvis en nyckelroll i
fördelningspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle kunna sammanfatta centerns ståndpunkt i
skattepolitiken på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För det första: Sank skatten - lika
för alla. Det kan ske genom en fortsatt höjning av det kommunala grundavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra: Eftersträva likvärdiga skatter i landets
olika kommuner. Den kommunala skatteutjämningen skall byggas ut efter rättvisa
principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje: Den statliga skatteskalan skall
inflationsskyddas. Smyghöjning av skatten skall inte få ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fjärde: Stimulera en extra ansträngning i
arbetslivet. Marginalskatterna och marginaleffekterna skall sänkas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det femte: Minska beskattningen av arbete. Öka skatten
på ändliga naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det sjätte: Rättvisa skatteregler mellan olika
befolkningsgrupper utan diskriminering av pensionärer, småföretagare och
människor med långa arbetsresor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är några centrala punkter i vår skattepolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den centrala roll investeringarna spelar för vår framtida
konkurrenskraft och den tekniska och industriella utvecklingen är oomstridd.
Därför är den låga investeringsbenägenheten och den höga realräntan oroande
inslag i vår ekonomiska utveckling. Det är av denna anledning som vi från
centerns sida vill skynda på avvecklingen av valutaregleringen. Den fungerar i
dag som ett skyddsnät för ett högt ränteläge, som obetingat är det främsta
hindret för en ökad investeringsaktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utskottsinajoritetens kritik av centerns
budgetalternativ upprepas argumenten från januari och mars. Det är argument som
också finansministern använt. Det är emellertid en anmärkningsvärd förändring
och tillnyktring som inträtt i debatten. Man anklagar oss visserligen för att
vi vill spara resurser på arbetsmarknadspolitikens område och i stället satsa
dem på en ökad aktivitet i småföretagarsektorn. Vi har hört dessa anklagelser
förr, men erfarenheten visar att det är bättre både för landet och för
människorna att man får fasta arbeten i företag med framtidstro än tillfälliga
beredskapsarbeten utan de långsiktiga perspektiven. Vi vet att det finns en
betydande potential inom småföretagen att öka sysselsättningen, om man bara
känner en stimulans och en tillförsikt inför framtiden. Vårt förslag att
använda besparingar till att sänka arbetsgivaravgifterna skulle otvetydigt kompensera
bortfallet av beredskapsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern har i ordalag som jag finner något
anmärkningsvärda<br>
anklagat centern för att lansera tanken på privata investeringskonton utan att<br>
överväga budgetkonsekvenserna av att svenska män och kvinnor skattemäs-<br>
sigt fördelaktigt skulle få spara 20 000. kr. per år enligt vårt förslag. Det
här<br>
har finansministern tagit till intäkt för att beskylla centern för att stå vid
sidan<br>
av den ekonoiniska verkligheten. Det är en märklig beskyllning, som jag<br>
tycker att finansministern nu när riksmötet lider mot sitt slut måste ta<br>
ställning till och ha behov av att ta tillbaka. Det är nämligen så att
regeringen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lanserade
sitt allemanssparande utan att göra några långsiktiga värderingar av de
budgetmässiga konsekvenserna. Vi tycker det är en dålig sparform och vill
ersätta allemanssparandet med privata investeringskonton. Men då är det
plötsligt samhällsekonomiskt äventyrligt att lansera den sparformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det förfel, herr finansminister, på tanken att ge
enskilda människor samma möjligheter som företag och institutioner att bygga
upp ett eget kapital för att använda för t. ex. investeringar i ett eget företag
eller en egen fastighet? Svara på den frågan i dagens debatt!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 12 redogör vi närmare för hur vi fullföljer
de budgetalternativ vi framlade i slutet av januari och där vissa förändringar
har skett, dock inte större än att vi fortfarande presenterar ett
budgetalternativ som i förhållande till regeringens förslag innebär ett med 1,5
miljarder kronor minskat budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta säger emellertid inte allt om vårt budgetalternativ,
eftersom det viktigaste egentligen är de omprioriteringar vi gör till förmån
för fördelningspolitik och regionalpolitik. Därmed bygger vi i värt
budgetalternativ in en större säkerhetsmarginal inför förändringar i den
internationella ekonomin och svängningar i samhällsekonomin, en större hållfasthet
i budgetpolitiken. vilket är mycket angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I reservation 16 slutligen tar vi upp den
särskilda låneordningen i Nordiska investeringsbanken. Vi menar att den också
bör kunna användas för att finansiera ett gemensamt nordiskt program för
miljöförbättringar i Skagerrak och Kattegatt. Vi har mött invändningar frän
övriga partier, att detta är utgifter av löpande karaktär, som alltså inte är
möjliga att finansiera från den särskilda låneordningen i Nordiska
investeringsbanken. Vi från centern har den bestämda uppfattningen att
förbättringar av miljön av denna art är investeringar i framtiden, minst lika
viktiga som investeringar i produktionsanläggningar och andra samhällsnyttiga
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber med detta att få yrka bifall till
reservationerna 1. 3 .4. 5. 7, 12 och 16.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi diskuterar i dag den s.k.
kompletteringspropositionen som lagts fram av regeringen som en uppföljning av
den ekonomiska politik som presenterades i januari. På den korta tid som
förflutit sedan dess har regeringens politik förskjutits ännu mer i riktning
mot en underordning gentemot starka ekonoiniska maktcentra i vårt land och de
intressen som de har av att hålla tillbaka lönerna, höja vinsterna i bolagen
och fritt få anviinda sitt kapital utan att ta det nödvändiga
samhiillsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För svensk arbetarrörelse kan det inte vara en politik som
leder rätt i det långa perspektivet - tvärtom. Ett understödjande av
kapitalismens egna inneboende drivkrafter skapar möjligen ännu högre vinster
föi-bolagen, men utan att dessa används för det gemensammas bästa. Den
utvecklingen borde bekämpas av regeringspartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbarligen vill socialdemokraterna med den tredje
\'ägens politik försöka upprepa efterkrigsdecenniernas uppgång i ekonomin sä
att man utan att röra vid de stora vinsterna och utan att störa kapitalägarnas
planering skall få utrymme för vissa reformer för folket. Man kan siiga att
politiken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inriktas
på en generell tillväxt inom kapitalismens ram. Man skall få
""smulorna från den rike mannens bord"" att förvalta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en ganska härd kritik. Men den är genomtänkt. Att
kritikenär riktig märks inte minst på det stora stöd för de ekonomisk-politiska
riktlinjerna som regeringen faktiskt får från de borgerliga partierna. De
klagar visserligen, för formens skull, och de hänvisar till yttre
omständigheter som har hjälpt regeringen på traven, men de är mycket nöjda. Det
har yttrats av borgerliga företrädare själva att de skulle ha kunnat skriva
stora delar av finansplanen. Särskilt nöjd lär man vara med löftena om att det
skall bli lättnader i valutaregleringen, sä att de stora rikedomar som samlats under
låglöneåren i vårt land i större utsträckning skall kunna användas för
utlandsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går bra för Sverige, säger regeringen i sina
kommentarer till den ekonomiska politiken. Visst är det sant - men bara till en
viss del. Under inflytande av omständigheter som mina företrädare i talarstolen
har nämnt -lägre dollarkurser, sänkta oljepriser, en förbättrad
världskonjunktur och lägre räntor - har regeringen kunna peka på resultat på
vissa områden av den ekonomiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner ingen som helst anledning att försöka dölja det
faktum att den ekonomiska politiken har gett framgångar för exportindustrin,
med påföljande mycket stora vinster i bolagen, ett minskande budgetunderskott
och en sänkt inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår inställning till den ekonomiska politiken är att dessa
framgångar inte kan vara tillräckliga för att, som regeringen gör, berömma sig
för den ekonomiska politiken i dess helhet och påstå att allt är väl. Som alla
vet finns det en spegelbild av de här framgångarna som inte är fullt lika vacker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrin
tappar marknadsandelar på hemmamarknaden. Vissa bedömare vill hävda att det
beror pä en ökande internationaliseringsgrad i produktionen. Andra säger att
företagen har prisat sig ut ur marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den under lång
tid svaga reallöneutvecklingen har medfört försörjningsproblem för en stor del
av befolkningen. Inte har väl socialdemokratin nu, i ljuset av de
internationella förutsättningarna för den ekonomiska politiken, glömt
fördelningsdebatten från i våras, där man diskuterade den s.k. nyfattigdomen
och de ökande klasskillnaderna, som så klart kunde redovisas? Dessa
förhållanden finns ju kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inte kan väl
socialdemokraterna blunda för de tilltagande regionala problem som berördes
mycket sakligt av centern och den kvardröjande ungdomsarbetslösheten? Det är ju
problem med att skapa fasta jobb för nya, tillkommande generationer av
arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan inte
heller blunda för att det till stor del är den kommunala sektorn som fått vara
med och betala de minskande underskotten i statens budget, vilket har skapat
ekonomiska problem inte minst för kommunerna i de nya krisregionerna och i de
redan klämda kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte propagandan helt får ta
överhanden borde även regeringspartiet erkänna dessa konkreta problem och
försöka forma en politik för att lösa dem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del skulle jag vilja ställa några frågor med
anledning av det s. k. goda ekonomiska läget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När, om inte nu - när det enligt alla uttalanden går bra
för Sverige - skall en politik för rättvis fördelning kunna inledas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När, om inte nu - när vinsterna är så höga i bolagen -
skall en återfördelning av resurser till de sämst ställda och den gemensamma
sektorn kunna ske? Under olika regeringar har oerhörda ekonomiska tillgångar
överförts från de sämst ställda och den gemensamma sektorn till dem som redan haft
det gott och den privata sektorn, från de fattiga till de rika. Är man inte
beredd att vända om nu, när det går så bra för Sverige och det finns
möjligheter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När, om inte nu - när bolagen sväller av likviditeter -
borde en politik för styrning av investeringar till viktiga utbyggnader inom
olika samhällsområden ske? Är det inte nu som eftersatta regioner skulle kunna
få sin andel? Inte bör man väl underlätta för bolagen att föra ut medel för
utlandsinvesteringar, så länge det investeras för litet här hemma? Att så sker
erkänns ju också i finansplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man måste fråga sig, mot bakgrund av vinstutvecklingen,
omsättnings- och värdeökningen på börsen, de kraftigt ökande likviditeterna och
den allmänt för kapitalägarna så goda ekonomiska utvecklingen: Hur bra måste
det gå för kapitalet innan regeringspartiet reagerar mot en sådan här politik?
Hur bra måste det gå för kapitalet innan man är beredd att föreslå en politik i
de arbetandes intresse, som på längre sikt kan ta tag i och lösa de viktiga
problem som vi står inför?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svaret beror naturligtvis på i vilken grad
socialdemokraterna egentligen tror på något annat än en tillväxande kapitalism
att reformera i. Svaret beror naturligtvis också på i vilken grad de har någon
annan strategi än att låta vinsterna växa på lönernas bekostnad i hopp om att
kapitalets välvilja mot samhället skall utvecklas, att det skall bli smulor
över. Svaret beror också på vilken vikt man lägger vid den gemensamma sektorns
utveckling och det värde som ligger däri, att socialt och samhällsekonomiskt
viktiga verksamheter kan utvecklas under kollektiv organisation för
långsiktiga samhällsekonomiska målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gemensamma sektorn skall, anser jag, inte bara tas i
anspråk för att släta över eller rätta till felaktigheter i samhället, träda in
när kapitalet sviker och lämnar sår efter sig på människor eller i miljön, utan
den gemensamma sektorn bör vara en spjutspets i kampen för ett bättre samhälle
där beroendet av storfinansens välvilja kan avvecklas. Den offentliga sektorns
roll i den framtida ekonomiska utvecklingen är oerhört viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utöver dessa ganska centrala och näraliggande
frågor inom den ekonomiska politikens ram skulle jag vilja ta upp ytterligare
en fråga. Det gäller den tilltagande internationaliseringen av ekonomin och de
följder som den utvecklingen får för ett litet, redan starkt utlandsberoende
land som vårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tendenser som vi har sett under hela 80-talet till
starkt ökande utlandsinvesteringar och ett förstärkt intresse från utländska
intressen att köpa upp svenska bolag och svenska aktier, är ett utslag av den
ökande internationalisering och specialisering som sker inom
världskapitalismen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanslagningar
av företag, strukturrationaliseringar och specialiseringar med regional
utarmning och bruksdöd som följd har varit vanliga inslag i vår nationella
kapitalism under en lång tid, men speciellt under den senaste
tio-femtonårsperioden. Nu inleds ett skede där dessa samordningar och
rationaliseringar sker på internationell nivå, över nationsgränserna. Åtskilliga
bolag som köper upp svenska företag har en liknande produktion i hemlandet, och
specialisering sker på resp. plats med avskedanden och större vinster som
följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer det stora teknikberoende, främst
gentemot USA, som vårt land har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan motsvaras en stor del av vårt lands produktion av
varor som är avsedda för den internationella marknaden. Men en mycket stor del
av importen är också import av insatsvaror till just den industri som
producerar för export. Jag kan nämna transportmedelsindustrin som exempel på en
sådan industri som har goda konjunkturer och en stor export men också en mycket
stor import.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa tendenser kommer att förstärkas med en ökande
internationaliseringsgrad i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ekonomisk politik som - om möjligt - kan bryta detta
allt starkare internationella beroende och styra utvecklingen i en annan
riktning, vore viktig. Men den kan ju inte föras om man släpper fram kapitalets
egna krafter att verka efter eget huvud och dessutom underlättar för dem att
föra kapital över gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En politik och en strategi mot denna tilltagande
internationalisering är naturligtvis mycket svår att åstadkomma, eftersom vi
redan är så starkt beroende. Jag tror inte att vi' kan uppnå ett oberoende
eller leva i något slags tomrum - det är inte det som det är fråga om. Men för
att bevara självständigheten i den ekonomiska politiken måste man vara på sin
vakt mot de här tendenserna och inte underlätta transnationaliseringen och
utvecklingen i samband därmed. Vi måste i stället försöka styra utvecklingen,
så att vi själva kan formulera vår ekonomiska politik efter våra förhållanden.
Då kan man inte ytterligare underlätta att medel förs ur landet-så att man
också underlättar tilltagande internationalisering, specialisering och
utslagning av sysselsättning i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En spridning av handeln till fler länder än de starkaste
kapitalistiska industriländerna är en viktig åtgärd. En skärpt prövning av utlandsinvesteringar
och utländska uppköp utifrån samhällsekonomiska aspekter vore en annan. Från
min utgångspunkt är det naturligare att skärpa valutaregleringens tillämpning
än att avreglera valutalagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den inriktning av den ekonomiska politiken som
vänsterpartiet kommunisterna föreslår och som finns redovisad i reservationer
till dagens betänkanden om ekonomisk politik, kommunal ekonomi och
skattefrågor åren annan än den som regeringen föreslår. Vi anser att det nu är
viktigt att man tar upp kampen för de värden som produceras i samhället och att
man med de politiska medel som står till buds måste verka för en användning av
samhällets samlade ekonoiniska resurser på ett riktigt sätt. Vi tror inte på
kapitalets välvilja eller på att kapitalägarna går att muta till något slags
samhällsansvar genom ytterligare höjda vinster. Tvärtom, mycket vill ha</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer,
brukar man säga. Det gäller i högsta grad för dem som i första hand jagar
profiter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår ett nationellt industrialiseringsprogram för
att motverka den starka nedgång inom industrisysselsättningen som varit ett
faktum under lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska utvecklingen måste ske i de anställdas
intresse. Vinster av rationalisering och datorisering på arbetsplatserna kan
inte bara släppas i väg i form av vinster i kapitalets fickor utan måste
utnyttjas för de anställdas möjligheter till arbete, till förkortad arbetstid
och till bättre förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gemensamma sektorn måste byggas ut, och det finns
många viktiga investeringsområden inom denna sektor som bör fyllas med konkret
politik för arbete och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraften
måste avvecklas, och det sker inte gratis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelningspolitiken måste skärpas till förmån för de
sämst ställda och till förmån för den gemensamma sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattetrycket behöver inte öka särskilt mycket, men väl
omfördelas. Som alternativ till regeringens skatteförslag hävdar vi alltjämt
och med än större kraft att ett slopande av matmomsen är en av de bästa
reformer som man kan tänka sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vanligtvis brukar man försöka bemöta de kommunistiska
förslagen med att de innebär en orealistisk politik, en politik som man bara
kan föreslå i opposition. Men det är inte heller sant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ett faktum att de problem som är spegelbilden av
den tredje vägens politik måste lösas. Detta tror jag att företrädare för
regeringspartiet inser vid en seriös diskussion. Finansministern uttrycker oro
för investeringsutvecklingen. Han säger att man måste föra samtal med bolagen
om investeringarna. Det är klart att man skall föra samtal med bolagen om
investeringarna. Men vad gör man om det visar sig att de undan för undan
sviker sitt ansvar och inte investerar? Finansutskottet håller med
finansministern men avfärdar våra medel till förmån för den generella politik
som socialdemokraterna står för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen sann socialist kan vara nöjd med en utveckling där
man låter stora problem bero. Ingen sann socialist kan väl heller vara nöjd med
att fördelning av arbetsresultat sker så orättvist som under nuvarande
förhållanden. Oron på arbetsmarknaden bekräftar att en sådan oro finns ute i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bekämpa en kvarstående arbetslöshet, för att kunna
motverka en fortsatt regional utarmning, för att kunna få till stånd en
investeringsstyrning till branscher och regioner som behöver utvecklas, för att
kunna avveckla kärnkraften och för att lugnt och säkert kunna bygga ut den
gemensamma sektorns viktiga delar behövs en bestämd politik som i långa stycken
tar strid med kapitalägarnas intressen och kortsiktiga vinstbegär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför har vi nu föreslagit att ett treårigt samhällsstyrt
investeringsprogram skall utarbetas. Delar av företagens stora likviditeter
kan användas för att finansiera programmet genom att indragningar till
statskassan görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När finansutskottet yrkar avslag på denna kommunistiska
politik säger man:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt utskottets mening kan man inte administrera
bort arbetslösheten genom stelbenta, formaliserade program. Motionärernas
förslag till indrag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningar
kominer att få snedvridande effekter på investeringsverksamheten och hämma
företagens investeringsvilja, vilket skulle bromsa tillväxten och ånyo kunna
öka obalanserna i ekonomin."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger att vår vilja till styrning av
investeringar till utsatta områden och branscher snedvrider
investeringsverksamheten. Den skulle vidare bromsa tillväxten och skapa
obalanser. Då måste jag ställa frågan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det inte just de nuvarande obalanserna och den
obalanserade tillväxt som sker i de heta regionerna men inte ute i landet och
den alltför låga investeringsviljan totalt, som är just snedvridande och som
utlöst finansministerns oro och utskottets uttalande om vikten av
investeringar? Jag anser det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det inte den okontrollerade tillväxten för profit som
gjort att problemen är så stora som de är och att regionalpolitiken nu är ett
av de hetaste ämnena att diskutera här i riksdagen? Jag anser det. Och då kan
jag inte förstå hur en politik som skulle motverka snedvridningarna och den
felaktiga investeringsnivån i sigskulle kunna vara snedvridande. Tvärtom
skulle ju en sådan politik korrigera de snedvridningar som kommit till genom
kapitalismens sätt att agera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det räcker inte med att säga att det går bra för Sverige,
när så viktiga ekonoiniska och politiska problem kvarstår att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ju mot den bakgrunden som vi fört fram vår kritik,
bl. a. mot löntagarfondernas användning. Vi vill se löntagarfondernas roll som
en helt annan i den svenska ekonomin. Vi vill använda dem för en
regionalpolitisk utveckling på ett mer aktivt sätt, och vi vill inte att de,
som i dag, placeras på börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag nämner löntagarfonder så är jag inne på ett område
där de borgerliga är aktiva och föreslår att löntagarfonderna skall avskaffas.
En granskning av de borgerliga partiernas politik visar att där finns ingenting
att finna för vare sig de människor som fått stå tillbaka under lång tid eller
för den gemensamma sektorn och dess utveckling. Tvärtom! Även om de borgerliga
partierna, med litet olika variationer beroende på parti, är glada över att
regeringspolitiken, som de säger, närmar sig deras.förslag, så är de borgerliga
partierna självfallet inget alternativ för de människor som vill se en
annorlunda utveckling, en socialistisk utveckling, och vill se rättvisans
politik genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerliga partierna har på den ekonomiska politikens
område alltid framträtt, och framträder fortfarande, som kapitalets företrädare
och försvarare av första rang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var intressant att i Björn Molins tal nyss få höra
folkpartiets lyriska beskrivning av marknadsekonomins funktioner. Min reflexion
är att i detta monopolismens och internationaliseringens tidevarv passar de
liberala idéerna mycket bättre in på torghandel och butiksägare i Gamla stan än
pä storfinansen, som agerar för behärskande av monopol, internationalisering,
transnationalisering och en politik som skapar stora problem för mindre
nationers självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern beskrev regionalpolitiken på ett bra sätt. Det är
stora problem -det är en regional utarmning. Det är en alltför generell
tillväxt som har premierats. Men centerns goda idéer om lokal utveckling och
fördelning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 motverkas ju aktivt av den kapitalism som centern själv så hårt
försvarar. Det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
centerns dilennna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>\ ]</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Med dessa ord, herr talman, vrkar jag bifall till
samtliga vpk-reservationer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli- . .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, , '</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 finansutskottets betankande. tiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 6 ARNE GADD (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Det går bra för Sverige just nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposition 1985/86:100 och i proposition 1985/86:150
vill regeringen få riksdagens fullmakt för att fullfölja den politik som så
påtagligt förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för Sverige. Politiken
brukar kallas "'den tredje vägens politik"".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansutskottet har i sitt betänkande nr 30 om de allmänna
riktlinjerna för den ekonoiniska politiken och för budgetregleringen i allt
väsentligt biträtt regeringens förslag i propositionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill.
herr talman, yrka bifall till finansutskottets hemställan i alla delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningarna till att det ser ljust ut för Sverige just
nu är inånga. Inte minst har den internationella konjunkturen gett oss en
ordentlig draghjälp. Resultatet kan utläsas på olika sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår betalningsbalans, som under de sex borgerliga åren
utvecklades med våldsam hastighet mot en svår och djupgående kris -
riksgäldskontorets chef ansåg sig inför finansutskottet ha anledning att varna
för att Sverige i början av 1983 skulle förlora sin förnämliga kreditvärdighet
- bedöms åter ge ett ordentligt överskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtroendet för den ekonomiska politik som förs i Sverige
tycks vara solitt också utomlands. Ser på man valutasituationen den
rapportvecka som slutade den 23 maj. finner man att valutainflödet då uppgick
till 1 439 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överskottet i vår handelsbalans under det första kvartalet
1986 nådde upp till nära 9 000 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid regeringsskiftet 1982 fattades det mer än 80 000 milj.
kr. i statens budget - när det gäller denna brist använde man sig då av samma
budgetbegrepp som nu. För närvarande räknar man med ett underskott på knappa 42
000 miljoner, vilket innebär att underskottet formellt reducerats till en
tredjedel av vad det var 1982. i relation till landets totala ekonomiska
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens pris- och kartellnämnd bedömer i sin majrapport
att prisökningarna under perioden den 16 maj 1985-den 15 maj 1986 har stannat
vid 3,7 %. vilket innebär en så kraftig dämpning att de löneavtal som skulle
kunna slutas i enlighet med hittills gjorda överenskommelser ger löntagarna en
reallöneförbättring samtidigt som värt näringsliv kan stärka sin
konkurrenskraft gentemot utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mest glädjande är nog ändå att arbetslösheten i Sverige
hålls på en så påtagligt låg nivå jämfört med andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt OECD:s majrapport förväntas arbetslöshetssiffrorna
under 1986 för Sveriges del stanna vid 2.75 % av arbeskraften underdel att
förhållandena i andra länder nästan undantagslöst visar en annan och
ofta rent skrämmande bild. 26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,25
%</span></i></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6,75 %</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 juni
1986</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:36.5pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är är är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7,0 %</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8.5 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10,25
%</span></i></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete, utan arbete, utan arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12,0 %</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13,1
%</span></i></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14.0
%</span></i></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17.25 %</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21,75 %</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
arbete.</span></p>
</td>
<td width=158 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
Österrike I Finland 1 USA I Danmark I Frankrike I England I Belgien I Holland I
Irland I Spanien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Egentligen är det bara Norge med
sina 2 % arbetslösa som visar ett bättre resultat än Sverige, som alltså - i
likhet med Japan och Västtyskland -registrerar en arbetslöshet på 2,75 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den slutsats som vi kan dra av en sådan här omsorgsfull
internationell jämförelse är att den fulla sysselsättningens politik faktiskt
är möjlig att genomföra, trots att den politiken inte på långt när tillämpas i
vår omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialdemokratisk politik är det av avgörande betydelse
att alla är i arbete, för om folk hararbete, skapas värden. Om folk saknar
jobb. förfaller våra samhällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västvärlden är verkligen mitt uppe i en förfallsperiod. De
ekonomiska doktriner och de politiska partier som underskattar
sysselsättningsfrågornas betydelse utgör de verkliga hoten mot våra samhällens
bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt mycket har alltså lyckats för regeringen i dess
strävanden att få ordning på Sveriges ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framgångarna gäller statsbudgeten - vars underskott
formellt har tagits ned till en tredjedel, jämfört med de förhållanden som
rådde när de borgerliga partierna förlorade valet 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare gäller framgångarna betalningarna med utlandet, som
nu kompletteras med starka inflöden av utländsk valuta till värt land.
Förhållandena har medgett att riksbanken framdeles kominer att tillämpa en mer
liberal valutapolitik än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framgångarna gäller också den inhemska prisnivån, vars
stegringstakt för närvarande är sådan att landets löntagare, om lönerörelsen
även fortsättningsvis håller sig inom gränserna för vad som är
samhällsekonomiskt tillrådligt, kominer att kunna räkna med en reallönestegring
1986.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägen
tillbaka till den standard som vi hade före 1976 har beträtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men framgångarna gäller främst sysselsättningspolitiken,
där hittills uppnådda resultat vittnar om att det faktiskt är möjligt att
upprätthålla en hög sysselsättning, trots att politiken i omvärlden inte
prioriterar dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som oroar är utvecklingen på arbetsmarknaden. Innan
årets avtalsrörelse är avslutad vet vi egentligen mycket litet om framtiden. I
den s.k. långtidsbudgeten visar regeringen hur smala våra ekonomiska marginaler
egentligen är. Det s. k. lägalternativet innebure att statens budgetunderskott
1990/91 skulle kunna nedbringas till strax under 13 miljarder. Förutsättningarna
är då att prisutvecklingen kan hållas inom mycket snäva marginaler och att
löneavtalen stannar på låga nivåer. I det alternativet skulle löntagarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 kunna räkna med icke oväsentliga reallöneförbättringar. Små
avvikelser från<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lågalternativets förutsättningar
leder till helt andra utfall och skulle snart åter</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunna leda
till underskott på mellan 50 och 60 miljarder redan under budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helt avgörande för framtiden är självfallet att vi lyckas
öka tillväxten i ekonomin, som för närvarande är oacceptabelt låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att åstadkomma en snabbare tillväxt av resurserna har
regeringen i proposition 100 disponerat sina insatser i nio punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fortsatt
stram finanspolitik förs, vars syfte bl. a. är att möjliggöra en fortsatt
nedgång i räntenivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattepolitiken
utformas så att det blir möjligt att sluta löneavtal på nominellt låga nivåer
men med stigande realvärden hos lönerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förenklade
regelsystem införs för att stimulera näringslivets tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Valutaregleringen
liberaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadspolitiken
förskjuts mot utbildning och andra tillväxtfrämjande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
regionalpolitiska styrmedlen förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stimulansåtgärder
vidtas för en ökad skogsavverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insatser görs
för att öka hushållens sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen
och forskningsverksamheten förbättras såväl inom näringslivet som inom det
ordinarie utbildningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen aviserar fortsatta
insatser för att stimulera tillväxten i ekonomin. Utan minsta tvivel kommer
regeringens ambitioner att avgöra utvecklingsmöjligheterna för Sverige. Lyckas
vi med denna politik lägger vi grunden för den fortsatta reformpolitiken på
alla andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är spännande tider vi går till mötes. Med en fast
ekonomisk politik och en medveten politisk ledning finns det all anledning att
tro att vi kommer att lyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utskottets betänkande har fogats 17 reservationer.
Endast 4 av dessa har samlat samtliga borgerliga ledamöter i utskottet. Dessa
fyra reservationer är: Reservation 1 om de allmänna riktlinjerna för den
ekonomiska politiken, reservation 4 om avskaffande av löntagarfonderna,
reservation 5 om kredit- och valutapolitiken samt slutligen reservation 7 om
betalningsvillkor vid kreditköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 reservation 1 presenterade de borgliga partierna sin
motsvarighet till regeringens program för ökad tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt reservanternas program är det största
tillväxthindret de ständiga skattehöjningarna, som skulle ha drabbat hushållen.
På något sätt tycks det ha gått reservanterna helt förbi att det har skett
förändringar i skattesystemet under senare tid. Som exempel kan nämnas
kammarens beslut för två dagar sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som ytterligare skulle behöva göras enligt de
borgerliga ledamöterna i<br>
utskottet är att ytterligare sänka marginalskatterna, att återinföra den gamla<br>
indexregleringen av skatteskalorna, att sänka förmögenhetsskatterna, arv<br>
skatterna och gåvoskatterna och att återinföra den s. k. skattereduktionen på<br>
aktieutdelningar. Finanspolitiken skall strama åt ekonomin och den offentli-<br>
28</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ga sektorns resurser ytterligare
minskas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, in. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom utvecklingen nu raskt går mot en balansering av
den offentliga Prot. 1985/86:163 sektorns inkomster och utgifter höjer de
tre borgerliga partierna i sitt 5 juni 1986 program ett varningens finger
för den enligt deras uppfattning otrevliga framtidsvisionen om ett
offentligt finansiellt sparande. Den offentliga sektorn skall klämmas åt -
det är helt tydligt - om nu de borgerliga skulle få råda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den offentliga sektorn skall
""avmonopoliseias"'. vilket skall gälla områden som barnomsorg,
sjukvård, åldringsvård och utbildning. Prisregleringarna skall avskaffas.
Arbetsmarknadslagstiftningen skall reformeras, bl. a. på det sättet att s. k.
provanställningar ersätter nuvarande system av anställningstrygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet kan detta kallas en politik med syfte att
frigöra ekonomiska resurser. Men lika gärna kan man kalla den en cynisk politik
till gagn uteslutande för de ekonomiskt starka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservationen
bör givetvis avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det märkliga är att centerpartiet står bakom
reservationen. Stilenligt kompletterar centerpartiet den bilden med en alldeles
egen reservation -reservation 3 - om fördelningspolitikens inriktning. Där
anger centerpartiet en rad insatser som partiet anser behövliga för att
stabiliseringspolitiken inte skall drabba de svaga orättvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga till centerpartiets representant Nils G. Åsling
är bara: Vilken av reservationerna 1 och 3 är mest
""centerpartistisk"". ettan eller trean? Det är bara ett
försök att få klarhet i åt vilket håll centern just nu är på väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 har vpk angett sina synpunkter på den
allmiinna inriktningen av den ekonoiniska politiken. Bl. a. önskar vpk att den
goda likviditeten i näringslivet används till sysselsättningsskapande
investeringar. Utskottets majoritet har inget att invända mot syftet i vpk:s
reservation men kan inte se annat än att förslaget som det nu ligger leder till
snedvridningar av investeringarna, vilket till sist skulle vara olyckligt inte
minst för löntagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 4 avskaffar de tre borgerliga partierna
löntagarfonderna en gäng till. Eftersom fonderna sköter sig bra och
reservanterna inte den här gången heller har brytt sig om att ""hitta
på"" några nya argument för redan kända ståndpunkter bör
reservationen avsias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Förmodligen kommer likadana reservationer
också att avges framdeles. Tilläte grundlagen det. skulle jag yrka avslag också
på dessa kommande reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 5 vill de tre borgerliga partierna gå rätt
mycket längre iin vad riksbanken och regering vill vad beträffar kredit- och
valutapolitiken. I en ekonomi i balans behövs mycket mindre regleringar än i en
ekonomi i det skick som vi socialdemokrater fick i arv 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälet till att statsmakterna behö\er kunna påverka den
ekonomiska<br>
utvecklingen kan ha bostadspolitiska motiveringar, för att bara ta ett<br>
exempel. Av den anledningen kan knappast allt som hör till kreditpolitiken<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"avregleras"". På
samma sätt kan knappast valutapolitiken helt ""avregleras".<br>
I den borgerliga reservationen, och även i den tidigare borgerliga argumenia-<br>
tionen. nämns Danmark som ett föregångsexempel n;ir det giiller att<br>
finansiera statsskulden genom försäljning a\ statsobligationer till utliindska<br>
medborgare. Den tekniken innebär ju att de s. k. valutariskerna lämpas ö\er</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 på utländska medborgare som valt att placera i sådana
obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 juni 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
innebären sådan finansieringsteknik att ett litet land lätt utsätts för
spekulativa transaktioner, som kan försvåra en nödvändig ekonomisk politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns all anledning att gratulera Danmark för dess
framgångsrika politik när det gäller att sälja statspapper utomlands. Samtidigt
kan det också uttryckas en förhoppning om att Danmark aldrig skall utsättas för
nännida spekulativa transaktioner från utlandets sida. För Sverige är det nog
lika bra att ha gränsen där regeringen har dragit den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 7 vill de borgerliga inte ge regeringen ett
bemyndigande att kunna ingripa mot s. k. konsumentkrediter om så skulle vara
nödvändigt. Med utvecklingen under våren 1985 i färskt minne anser
utskottsmajoriteten att en rationell ekonomisk politik ibland kan behöva att
regeringen har ett sådant bemyndigande till sitt förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservationerna 10, 11, 12och 13 ger de fyra
oppositionspartierna sin syn på budgetregleringen. Eftersom inga mer betydande
förändringar i partiernas argumentering skett sedan finansdebatten i mars. kan
här kort konstateras att inget alternativ till regeringens politik föreligger
som kan vinna stöd hos kammarens majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande för regeringens politik är att statens
budget skall bringas i det skick att den offentliga sektorn pä ett konstruktivt
sätt ingår i den totala samhällsekonomin. De besparingar som de borgerliga
partierna föreslår är ofta av ""engångsnatur"". Mest
slående är givetvis förslagen om utförsäljning av statliga företag. Den effekt
som uppnås märks endast vid försäljningen -sedan kommer verkligheten att vara
ungefär som den varit tidigare. Inget annat har egentligen hänt än att statens
förmögenhet minskat och det privata ägandet stärkt sin ekonomiska ställning.
Kompletterat med förslagen till skattesänkningar som återfinns i moderata
samlingspartiets och folkpartiets reservationer - och som onekligen har
bestående verkningar på statens ekonomi - inses lätt att dessa partiers
budgetpolitik inte kan accepteras. Reservationerna föreslås bli avslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med detta vill jag än en gång yrka bifall
till utskottets hemställan i finansutskottets betänkande 30 i alla dess delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till sist. herr talman, vill jag
dock passa pä att här i debatten tacka utskottets vice ordförande Björn Molin
för den tid som han och jag tillbringat tillsammans i utskottet. Björn Molin
lämnar i och med den här debatten riksdagsarbetet för gott. Han har själv
uttryckt som sin uppfattning att det skall bli skönt att återvända till
Västkusten. Så känner säkert en äkta Göteborgsliberal. Vi som varken är från
Västkusten eller är liberaler förstår inte helt Björn Molin. Men vi kommer att
sakna honom-det skall herr Molin veta!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
7 LARS TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Finansutskottets ordförande inledde som väntat
med att belåtet konstatera att det gar bra för Sverige och att det skulle bero
på den tredje vägens politik. Det fanns inte i anförandet något av en antydan
om att det trots allt är väsentligen hjälp utifrån som gör att vi har fått. låt
oss kalla det ett anstånd med att reda upp de strukturella svårigheter som
ekonomin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utmärks
av. Tvärtom talade Arne Gadd om att västvärlden i övrigt befinner sig i en
förfallsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig då påminna mig om att det ändå är så att Sverige i
år förväntas komma i den lägsta klassen i den internationella tillväxtligan,
bara 2 %. Trots det så vältaligt beskrivna tillväxtstimulerande programmet
väntar man inte att nästa år skall ge någon bättre tillväxt. Tvärtom framgår det
av finansplanen att den skall avta. Det verkligt allvarliga apropå talet om den
tredje vägens politik är att 80 % av tillväxten kommer från en ökning av den
privata konsumtionen, medan avsikten var att man i stället skulle få en ökning
av export och investeringar. Vi kan i själva verket tala om att vi nu för en ny
överbryggningspolitik för att klara sysselsättningen allt medan
konkurrenskraften försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har till vissa delar tänkt om. Jag var inne på
det i mitt inledningsanförande. Det genomförs kommunala neddragningar, det sker
en viss avreglering på områden som kan sägas vara mer tekniska. I så måtto har
vad jag kallar kanslihushögern vunnit framgång. Men kopian kan ju aldrig blir
lika bra som originalet,' Det finns en tydlig kluvenhet vad avser
liberaliseringar av den ekonomiska politiken. Av dogmatiska skäl förefaller det
omöjligt att få till stånd en avmonopolisering inom utbildning, barnomsorg,
vård osv. Det här vållar de strukturproblem som vi brottas med. Det framtvingar
bl. a. det höga skattetrycket. Nu är det inte fråga om att föra över allt i
privat regi. Men det gäller att öppna möjligheter för alternativ och ge Stöd åt
konsumenter i stället för åt producenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga Arne Gadd. mot bakgrund av den belåtenhet
han här demonstrerade, om han är klar över att man inte kan räkna med att det
kommer ett nytt oljeprisfall, ett nytt dollarfall av den dimension vi har haft
i år. Man kan inte räkna med att än en gång få hjälp att hålla de strukturella
problemen borta och därmed också skjuta de grundläggande åtgärderna mot våra
ekonomiska problem på framtiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8
BJÖRN MOLIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I kompletteringspropositionen, i
finansutskottets betänkande och även i Arne Gadds anförande här finns det
kloka ord om vad som krävs av vår ekonomiska politik. Man säger att tillväxten
är nödvändig för att vi skall kunna klara välfärden, man säger att
grundläggande för tillväxten är en god konkurrenskraft och man uttrycker oro
för att konkurrenskraften kommer att försämras samt att detta kan få negativa
effekter på bytesbalansen framöver. Det finns naturligtvis också en
medvetenhet om löneutvecklingens och lönerörelsens strategiska betydelse i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd sade att om lönerörelsen håller sig inom
samhällsekonomiskt rimliga ramar och avtalen stannar på mycket låg nivå. så
skall man kunna klara målsättningen i fråga om konkurrenskraften. Vi kan
emellertid konstatera att redan det avtal som är träffat pä den privata
arbetsmarknaden innebär att kostnadsutvecklingen 1986 kommer att bli högre när
det gäller Sverige än när det gäller genomsnittet av våra konkurrentländer. I
bästa fall kan vi lyckas, växla ner kostnadsstegringstakten till nästa år.
alltså 1987. Detta gäller under förutsättning att inte avtalsrörelsen går
snett.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
avgörande fråga som man då måste ställa till socialdemokraterna är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naturligtvis:
Vilka åtgärder vill ni vidta för att stödja de avtalsslutande parterna, så att
de kan träffa avtal på en rimlig nivå?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att när Arne Gadd avfärdar förslaget om
inflationsskydd i skatteskalan, så visar det att han inte förstår betydelsen av
att statsmakterna vidtar åtgärder som kan stödja en sådan här utveckling.
Mycket av vår kritik går ju ut på att regeringen och finansutskottefs majoritet
i ord är för tillväxt och att man inser betydelsen av att vi kan klara
konkurrenskraften, men att man faktiskt vidtar mycket få åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd efterlyste nya argument mot löntagarfonder. Det
behövs inte. De argument vi har haft är utomordentligt hållbara, och även i år
visar det sig att man inte löser problemen på avtalsmarknaden genom
löntagarfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd sade att han yrkade avslag även på kommande
reservationer om avskaffande av löntagarfonder. Det tycker jag inte visar någon
större öppenhet för nya idéer och nya argument. Det beror väl på att man på
socialdemokratisk sida förstår att argumenten mot löntagarfonderna är så starka
och även framöver kommer att vara så starka att socialdemokraterna inte vill ha
någon diskussion på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 9 NILS G. ÅSLING (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Arne Gadd ställde frågan vad som var mest
centerpartistiskt, reservation nr 1 om den allmänna ekonomiska politiken eller
reservation nr 3 om fördelningspolitiken. Jag försökte i mitt anförande
framhålla att vi inom centern klart och otvetydigt bekänner oss till tillväxten
på marknadsekonomins villkor. Men vi haren från övriga partier-både till
vänster och till höger - avvikande mening när det gäller fördelningen av
tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd talar litet svepande om borgerlighetens och de
icke-socialistis-ka partiernas omsorg om höginkomsttagarna. Jag vill då säga
att det kan i varje fall inte gälla centern. Våra regionalpolitiska insatser
görs av omsorg om de arbetande människorna i städer och i glesbygder. Våra
insatser för småspararna görs just av omsorg om de människor som vill bidra
till samhällsutvecklingen genom att spara av dagens inkomster för morgondagens
behov. Vårt förslagom det kommunala grundavdraget, som regeringen så småningom
accepterade efter att först ha betraktat det som ekonomiskt äventyrligt, är
också en typ av insats som är riktad mot de många människorna i lägre
inkomstklasser. Det är de frågorna vi i vår reservation 3 har lyft fram för
särskilt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var mycket effektfullt när Arne Gadd gick igenom arbetslöshetssiffrorna
i vår omvärld, i Europa. Men jag saknade en genomgång av arbetslöshetsiffrorna
i Sverige. Varför inte ta exempel som Strömsund, Sorsele eller någon annan ort
i vårt land som är en problemort som en följd av socialdemokratins kompakta
ointresse för regionalpolitik? Studera situationen i vårt eget land. Arne
Gadd. innan jämförelser sker med vår omvärld!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och vilka är de styrmedel inom regionalpolitiken som Arne
Gadd nu förespråkar? Det vore intressant att få det med oss när vi åker hem
till våra glesbygder - och för all del också tätorter. Den nuvarande avsaknaden
av regionalpolitik är ju ett problem också här i Stockholms city med överhettning
på grund av koncentration av människor och arbetsplatser. Svara på min fråga,
Arne Gadd!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Arne Gadd inledde sitt anförande med att säga
att det går bra 5 juni 1986 för Sverige just nu - ungefär som om han med de
orden skulle kunna övertyga oss andra om att allt är frid och fröjd. Det är
inte så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore klädsamt om socialdemokraterna kunde medge att de
problem som vi i vpk har visat på och de förslag vi har ställt när det gäller
hur man skall rätta till dessa problem berör viktiga områden och att det borde
diskuteras hur de förslagen skall genomföras. Man kan inte avfärda dem med att
säga att det är en stelbent politik - när vi försöker redovisa spegelbilden av
framgångarna för exportkapitalet, spegelbilden av de stora vinsterna i bolagen,
som enligt min uppfattning inte i tillräcklig utsträckning har fått komma den
stora befolkningen och allmänheten till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd säger att kreditvärdigheten har ökat, tack vare
den ekonomiska politiken. Vi som var i USA förra året och diskuterade med
kreditvärderingsinstituten vet att det internationella kapitalets förtroende
för en regering ökar om regeringen kan hålla arbetarklassen i schack, föra en
rejält begränsande inkomstpolitik. Då får man beröm både från det
internationella kapitalet och de svenska borgarna - och det är vad ni får just
nu, genom den mycket stränga politik ni för vad gäller löneutrymmet och den
offentliga sektorns möjligheter till tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja passa på att ställa en fråga, med
anledning av vad som står i utskottets betänkande och som Arne Gadd upprepade i
sitt anförande, nämligen att investeringarna skulle snedvridas med vårt
förslag. Är det verkligen en orimlig politik om de likvida medel som i dag ligger
i bolagen och väntar på att föras utomlands skulle styras till utsatta
regioner, till branscher som behöver utvecklas, till förnyelse av
energisystemet, till den offentliga sektorns utveckling - om pengarna drogs in
till statskassan och kunde hanteras den vägen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är denna politik orimlig mot bakgrund av de problem som
här skisserats? Är det inte så att investeringarna i dag är snedvridna genom
att investeringar inte sker där det behövs eller i för liten omfattning? I dag
råder det en regional obalans med överhettning i vissa tätorter och utarmning
av andra områden. Det är det som är snedvridning! Jag förstår inte hur en
samhällsekonomiskt riktig och välmotiverad styrning skulle kunna snedvrida på
något annat sätt. En sådan hantering skulle innebära att man vrider det hela
rätt, eller hur Arne Gadd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11 ARNE GADD (s) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jo, visst skulle det vara bra om vi finge
till stånd en investeringsaktivitet inom områden där Hans Petersson saknar en
sådan. Det är ju hela den ekonomiska politikens syfte. Vår kritik gäller inte
det utan vpk:s konkreta förslag, som tekniskt inte skulle fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Petersson har i USA umgåtts med kretsar som lär ut
att arbetarrörelsen skall hållas i schack. Jag beklagar i och för sig att han
har haft kontakt med dem. Här i landet förs just nu en politik som innebär att
vi börjar få reallöneökningar, på grund av att lönerörelserna och
kostnadsökningarna hålls på en rimlig nivå. Så det var väl poänglöst att den
nuvarande svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.3 Riksdagens protokoll 1985186:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen
skulle företräda sådana grupperingar som Hans Petersson har haft kontakt med i
USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils Åsling gjorde ett bra centerpartistiskt inlägg. Det
är klart att vi skall satsa på regionalpolitik, och det är klart att problemen
i Strömsund och Sorsele är oerhört skrämmande. Men det problematiska med
centerpartiet är ju att när ni politiskt skall agera, vet vi andra inte riktigt
om ni håller till i en skall vi säga ekonomisk planeringsideologisk sfär eller
om ni skall slå följe med Tobisson och satsa på marknadsekonomin - för gör ni
det. som ni skriver i reservation 1, vad händer då med Sorsele och Strömsund?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle inte vilja vara centerpartistisk riksdagsman
från Jämtland och fara till Strömsund och tala om att vi skall satsa på
marknadsekonomin, som det står i reservation 1. Men nu talar Nils Åsling som
representant för reservation 3, och jag tackar för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Björn Molin vill jag säga att om man i ett läge, där
vi verkligen har hårda slitningar på arbetsmarknaden, för en politik som satsar
på indexreglering av skatteskalor, sänkning av skatten på de allra högsta
inkomsterna, satsningar på lindring av skatten på aktieutdelningar och av
arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna, kommer man nog ändå att föra en politik
som omöjliggör det som är den centrala ekonomisk-politiska uppgiften nu.
nämligen att få en lugn avtalsrörelse med avtal inom samhällsekonomiskt
tolererhara gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobisson och jag har nog inte så mycket som vi kan
diskutera med varandra. I synen på strukturproblemen - att vi har en
barnomsorg, en äldrevård och en utbildning som är lika bra för alla ser Lars
Tobisson som ett budgettekniskt problem-kommer vi aldrig att mötas vi två. Vi
representerar helt olika synsätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
LARS TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som vanligt blir det inte mycket till debatt
med finansutskottets ordförande. Ingen kan så trosvisst som Arne Gadd avfärda
alla tankar och förslag som inte kommer från det egna regeringskansliet eller
det egna partikansliet. Han är t.o.m.. som vi hört här. beredd att utan vidare
argumentation yrka avslag för all framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var inte fråga om att jag skulle mena att
strukturproblemen ligger i att vård eller barnomsorg är lika för alla.
Strukturproblemen ligger däri att vi har en stor offentlig sektor som vi inte
längre förmår finansiera utan att vi får den press på kostnadssidan som vi hela
tiden brottas med. Det är det problemet som måste hanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd sade i sitt anförande att budgetunderskottet
minskar, och det har onekligen gått ned. Jag vill här säga att jag tycker att
det är bra att regeringens talesmän ärligt medger att den kanske viktigaste
förklaringen är att vi har fått för stora lönehöjningar, som kortsiktigt ger
ökade skatteinkomster men driver upp kostnadsnivån och försämrar
konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gär vi alltså mot en situation där underskottet i den
totala offentliga sektorn närmar sig noll. Regeringen vill gå vidare med att
bygga ut det kollektiva sparandet, och för detta får man naturligtvis Arne
Gadds stöd. Men här säger vi stopp, I ett gemensamt uttalande från de
borgerliga partierna menar vi att det räcker med att föra den offentliga
sektorn till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>balans.
Det sparande som därutöver skall ske skall företas framför allt av enskilda
samt i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu när den offentliga sektorns saldo börjar närma sig
noll, skall vi inte sluta att dra ned på de offentliga utgifterna. Vi skall
fortsätta med detta för att få utrymme att fortsätta skattesänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att få bort underskottet i den offentliga ekonomin är bara
- snart kan vi kanske säga var bara-ett förstahandsmål. Därutöver gäller det
att banta den offentliga sektorn och sänka skattetrycket, så att medborgarna
får behålla mer av sin arbetsersättning och få fler alternativ att välja
mellan. Även detta är ett syfte med den strukturpolitik jag efterlyser och som
socialdemokraterna inte vill diskutera. Man skjuter den ifrån sig därför att
man sitter fast i ideologiska låsningar som inte medger denna möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vi måste fortsätta att sänka skatterna kan motiveras
inte minst med att detta är en process som är på gång i andra jämförbara och
med oss konkurrerande länder, där man från början har betydligt lägre
skattetryck än vi har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är en förklaring till vad jag menade med min fråga.
Jag hoppas naturligtvis fortfarande att få svar på den.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
NILS G. ÅSLING (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Arne Gadd sade att jag företräder en bra
centerpolitik. Det är ett betyg som jag värdesätter mycket så här inför
sommarlovet. Tyvärr är jag inte beredd att sätta samma välvilliga betyg på
regeringens politik, i varje fall inte dess regionalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionen mellan Arne Gadd och mig om innebörden i
reservationerna 1 och 3 är ganska intressant. Vi från centern menar att det inte
finns något bättre ekonomiskt system än marknadsekonomin för att styra
resurserna. Men vi säger samtidigt, Arne Gadd, att marknadsekonomin har sina
begränsningar och sina brister. Det är därför vi har en regionalpolitik och en
industripolitik, dvs. för att kompensera dessa brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var därför som centerpartiet i regeringsställning på
sin tid t. ex. tog initiativ till att sänka arbetsgivaravgifterna i de fyra
malmfältskommunerna, för att den vägen kompensera kommunerna och deras invånare
och företag för det geografiska och klimatologiska handikapp de har ur
marknadsekonomisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är på samma grund som vi har reserverat oss mot
utskottsmajoritetens synpunkter. Vi menar alltså att tillväxten kräver att man
har en marknadsekonomi klart definierad, men när det gäller att fördela den
tillväxt som den allmänna ekonomiska politiken och produktionen i nationen ger
upphov till. har vi bestämda krav som är avsedda att komplettera den
marknadsekonomi vi bekänner oss till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle vara klädsamt om socialdemokratin tog ställning
i denna debatt. Men i allmänna ordalag säger Arne Gadd att man vill ha nya
regionalpolitiska styrinstrument. Vilka då? Låt oss ta upp en diskussion om
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sak är dock klar. Regionalpolitiken har råkat
ivanrykte. Det vittnar om fullständig handlingsförlamning från regeringens
sida. Vi har denna vårsession fått talrika exempel på detta. Det vore
önskvärt, Arne Gadd, med litet självprövning också i detta sammanhang.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
BJÖRN MOLIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Socialdemokraterna har många gånger försökt
övertyga oss om sin förmåga att bidra till en lägre inflation. Men fyra års
erfarenhet talar sitt tydliga språk. Inflationen i Sverige med en
socialdemokratisk regering stiger över den jämförbara internationella nivån och
försvårar därmed för de svenska företagen att bevara sin internationella
konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av att regeringen och finansutskottets
majoritet säger sig vara medvetna om löneutvecklingens strategiska betydelse
för de ekonomiska målen, frågade jag Arne Gadd vilka åtgärder man från
socialdemokratisk sida är beredd att ta till för att stödja strävandena att
hålla kostnadsutvecklingen nere genom låga löneavtal och därmed dämpa
inflationen. Jag fick inget svar. Löntagarfonderna kan av naturliga skäl inte
användas som svar, eftersom de inte alls har bidragit till en lugnare
lönerörelse utan snarast verkar vara korrelerade med oroliga lönerörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett antal åtgärder på skatteområdet som man kan
vidta för att underlätta för parterna på arbetsmarknaden att komma fram till
förnuftiga löneavtal - vi har varit ense om löneavtal på en relativt låg nivå -
så att människor kan få något kvar av de avtalsmässiga löneökningarna trots
inflationen. En sådan åtgärd är införande av ett automatiskt verkande
inflationsskydd i skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill upprepa vad jag sade i mitt anförande, nämligen
att den nuvarande konflikten för högavlönade på det kommunala området kanske
skulle vara något lättare att lösa, om man hade haft ett automatiskt verkande
inflationsskydd i skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd sade någonting om planeringsideologi kontra
marknadsekonomi. Jag sade tidigare att jag inte kan se vare sig någon
planeringsideologi eller någon marknadsekonomisk attityd i det som kallas för
den tredje vägens politik. Bakom den rubriken ryms en politik där
beslutsfattarna sitter med armarna i kors och hoppas att det skall gå bra. Just
mot bakgrund av den utveckling som vi har på arbetsmarknaden hade det varit
intressant att höra om man inom socialdemokratin har några åtgärder i beredskap
för att underlätta för parterna att nå fram till förnuftiga löneavtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi diskuterar den ekonomisk-politiska
inriktningen av åtgärderna. Vi har föreslagit investeringsstyrningar till vissa
regioner och branscher för en industriell utveckling. Detta har vi gjort mot
bakgrund av det stora behovet av sådana investeringar. Vi har pekat på de stora
likviditeterna inom bolagen, hopsamlade under decennier av låga löner och stora
vinster. Vi tycker att dessa skall mobiliseras i samhällsbygget, "Vi har
också föreslagit indragningar av delar av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sagt att fördelningspolitiken måste förstärkas,
Nyfattigdomsdebat-ten har i alla fall vi inte glömt. Det har gått ett halvår
sedan den var den största och hetaste politiska frågan. Förhållandena har inte
ändrats så radikalt. Arne Gadd. sedan dess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av den gemensamma sektorn är ett strategiskt
viktigt mål för den framtida ekonomisk-politiska utvecklingen. Man kan inte
begränsa dess tillväxt och tro att man skall satsa på den när man får råd. som
det brukar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heta. Det
är dålig taktik. Men då säger Arne Gadd: Det är fel typ av PrOt. 1985/86:163
investeringar som vpk föreslår, det är fel sätt. Jag måste fråga Arne Gadd nu 5
juni 1986 när han har några minuter på sig att svara: När och hur vill
socialdemokraterna lösa dessa problem? Hur har man tänkt sig att attackera de
frågor som vi lyfter fram och som jag anser måste lösas och inte kan glidas
undan? Vi är så generösa att vi erkänner att ni har lyckats med en del av den
ekonomiska politiken och fått fram exportvinster och samlat pengar i ladorna åt
kapitalet. Men det är inte målet med den ekonomiska politiken enligt vårt sätt
att se. De här pengarna måste användas för samhällets bästa och för
folkflertalets bästa. Det är åtgärder pä det området som vi efterlyser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag måste upprepa frågan: Hur bra
skall det gå för kapitalet innan regeringspartiet presenterar några som helst
åtgärder utöver att lita på att kapitalet genom sina stora vinster skall visa
välvilja mot samhället? Hur länge skall ni följa med som svansen i den
kapitalistiska utvecklingen och samla upp smulorna från den rike mannens bord
och kalla detta för ekonomisk politik?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
16 ARNE GADD (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Socialdemokratin har aldrig uppfattat sig som
någon svans någonstans. Jag vet inte om det finns andra som har anledning att
betrakta sig som politikens svans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svaret till Hans Petersson i Hallstahammar är givetvis att
den politik som faktiskt har lyckats hålla sysselsättningen uppe och
arbetslösheten nere ytterst inte tjänar kapitalets intressen. För man
diskussionen på det sätt som Hans Petersson försöker göra, är det fraseologin
och inte problematiken som är det centrala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Björn Molin frågade: Vilka åtgärder har ni? Det verkar som
om han tror att åtgärderna i politiken skall komma efter det att
budgetpropositionen är framlagd. En ekonomisk politik som har lett till de
resultat som jag redan har nämnt - det är huvudsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kommentar till Björn Molins inlägg om skatterna vill
jag än en gång säga följande - och nu hoppas jag att i varje fall Björn Molins
efterträdare lyssnar på diskussionen. Om man mitt i en avtalsrörelse har den
uppfattningen att centrala skattepolitiska insatser som sänkning av arvs-,
förmögenhets-och gåvoskatterna och indexreglering av skatteskalorna skulle
kunna leda till avtalsrörelser som är förenliga med och ligger inom
samhällsekonomiskt tillåtet utrymme, tror jag det är värt att tänka en gång
till, om man alls är intresserad av att tänka på skillnaderna mellan olika
kategorier. När höginkomsttagare begär löneökningar som vida överstiger hela
yrkesarbetarkategoriers årslön skall man inte satsa på höginkomsttagarnas
skatteförhållanden, som Björn Molins parti i sin reservation 1 har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Nils G. Åsling vill jag upprepa det jag var rädd för
skulle uppfattas som en beskyllning, nämligen att han är en god centerpartist.
Jag tycker han skall fortsätta med det, även när han talar med Lars Tobisson
och Björn Molin eller hans efterträdare. Då blir det kanske inte så lätt. om
man vill vara konsekvent - men det är jag inte säker på att Nils G. Åsling vill
- att skriva på både reservation 1 och reservation 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är glad över att Lars Tobisson har kommit dit han har
kommit. Hittills har det ju alltid varit en fråga om att det gäller att
verkligen sätta till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 besparingar för att vi skall kunna klara våra balansproblem. Nu
har vi<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommit därhän att Lars Tobisson
sätter upp sitt högerpekfinger och säger:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inte mera
nu, för nu har ni fått en sådan balans att det t, o, m, kan bli ett positivt
offentligt finansiellt sparande. Vilken oinvändning alldeles i slutet av en
ekonomisk-politisk debatt!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att Hans Petersson i
Hallstahammar och Lars Tobisson anhållit att till protokollet få antecknat att
de inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Medan jag har lyssnat på debatten har jag
gripits av en lätt känsla av svindel. Skall man tro pä vad de borgerliga
företrädarna har sagt så har regeringen i nu snart fyra år snubblat omkring i
den ekonoiniska politiken. Den har gjort det mesta fel. men på något vis blev
det ändå rätt. De stora framstegen på det ekonoiniska området beskrivs som
självklara. Glömda är kampen, motsättningarna, striderna. Om någonting
fortfarande går snett i Sveriges ekonomi beror det på att regeringen inte helt
och hållet anslutit sig till oppositionens politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför dessa uttalanden kan det finnas anledning att
återvända till vad som har hänt under de här åren när det gäller de borgerliga
partiernas reaktioner inför regeringens ekonomiska politik. De reaktionerna har
nämligen gått igenom fyra ganska distinkta faser som på ett intressant sätt
återspeglar hur striden om den ekonomiska politiken har utvecklats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När den socialdemokratiska regeringen lade om kursen i den
ekonomiska politiken hösten 1982 sade samtliga borgerliga partier att det
skulle misslyckas. Det berodde kanske inte i första hand på att vi var några
klantar utan på att vi i grunden hade en felaktig syn på Sveriges ekonomi.
Framför allt hade vi fel ideologi. Med vår socialistiska inställning till
skatter, fackföreningar och offentliga utgifter skulle devalveringen bara leda
till inflation, genom fackföreningsrörelsens alltför stora makt. Det höga skattetrycket
skulle ruinera näringslivet. Och socialdemokratins oförmåga att spara skulle
leda till ett aldrig tidigare skådat budgetunderskott. Ulf Adelsohn och
Thorbjörn Fälldin förutspådde en inflation på nivån 15 % årligen. Bengt
Westerberg skrev en bok enligt vilken budgetunderskottet år 1986 skulle ligga
någonstans i trakten av 140 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här första fasen kan man beskriva som katastrofteorin.
Den räckte ända fram till budgetpropositionen i januari 1985, Då började de
första påtagliga tecknen dyka upp som visade att Sverige var på rätt väg.
Underskotten minskade, Sverige behövde inte längre låna i utlandet,
arbetslösheten sjönk, industrin expanderade och inflationen började t, o, m.
avta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta utlöste fas två, som hette skönmålning. Regeringen
ljuger, Feldt fifflar - det var ledmotivet i en borgerlig kör som ljöd ända
fram till valet i september 1985. Antagligen trodde man själv på detta,
eftersom den borgerliga valrörelsen i stor utsträckning handlade om allt som
måste skäras ned och avvecklas i den svenska välfärden. Och naturligtvis skulle
allt bli ännu värre om det blev socialdemokratin som vann valet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väljarna höll som bekant huvudet kallt och hjärtat varmt,
så vi vann valet Och kunde fortsätta vår politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan visade det sig att skönmålningen var en ganska bra
beskrivning av Verkligheten, Alla kurvor envisades med att peka åt rätt håll,
också efter valet. Detta fick en ganska eftertrycklig dokumentation när
budgetpropositionen lades fram i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då kom fas tre i den här utvecklingen. Den hette
""tur-bara tur". Nu sade man att denna katastrofalt dåliga
politik i och för sig inte leder till den ekonomiska katastrof som man hade
förutspått så länge, men det berodde bara på att den socialdemokratiska
regeringen hade en - i varje fall ur borgerlig synpunkt - katastrofalt stor
tur. Det var Ronald Reagan som räddade vår industri och vår sysselsättning. Det
var OPEC som sänkte inflationen och våra räntor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att detta var ett mirakel. Det var det ännu
mera därför att Reagan och OPEC-vad Thatcher gjorde för oss vet jag inte, men
det kanske vi får veta om ett tag - lyckades rädda detsocialistiska Sverige,
Detta var det fantastiska. Det gällde det socialistiska Sverige med sin
olyckliga böjelse för social rättvisa, full sysselsättning och starka
fackföreningar och med sitt orimliga skattetryck. Vi räddades av Reagan och
OPEC. men det konservativt styrda England och det konservativt styrda Danmark
räddades inte. Där fick man höja skatter, och där har bytesbalansunderskottet
rakat i höjden. I England växer arbetslösheten, och industrin går bakåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller med om att ett sådant mirakel har nog världen
inte på länge skådat - att en konservativ ekonomisk politik i USA räddar,
nästan som enda land i världen, det socialistiskt styrda Sverige, Jag medger
att det är högst orättfärdigt att effekterna blev sådana. Naturligtvis borde
denna politik ha räddat de konservativt styrda länderna, som nu befinner sig i
svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fas nummer fyra började för en månad sedan, då regeringen
lade fram kompletteringspropositionen. Då var det inte längre bara tur. utan då
sade man med klädsam häpenhet: Det är ju vår politik sossarna för! Äntligen
inser borgerligheten varför det har gått så pass bra för Sverige, Tydligen är
det så, att på något vis har vi ända sedan hösten 1982 egentligen fört
borgerlig politik. Devalveringen, löntagarfonderna, omsättningsskatten på
aktier, förnyelsefonderna, fastighetsskatten - allt detta som man har bekämpat
så våldsamt är nu på något märkligt vis egentligen borgerlig politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I varje fall skulle ju, enligt den debatt vi många gånger
har fört i den här kammaren i dessa sakfrågor, vart och ett av dessa steg på
den tredje vägen isolerat för sig föra oss mot avgrunden. Ta bara löntagarfonderna,
som Björn Molin ändå inte är så särskilt pigg på att föra debatten om här i dag
- eller omsättningsskatten på aktier, som enligt en ganska sen eruption från
borgerlighetens sida skulle kasta ut kapitalet ur landet. Men nu när den tredje
vägen odisputabelt visar sig leda till bättre sysselsättning, lägre underskott
och höjda reallöner, då hoppar man upp på vagnen och säger: Det är vi som har
kört hela tiden. Jag undrar vad fas nummer fem skall bli, herr talman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då man egentligen inte finner några angreppspunkter när
det gäller budgetunderskottet, bytesbalansen, sysselsättningen, det allmänna
läget i industrin, så vill man nu diskutera läget i avtalsrörelsen. Här
uttrycker man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmän
oro. Man säger-och den uppfattningen delar jag- att det är något av en
ödesfråga för Sverige hur det kommer att gå med kostnaderna och priserna och
därmed konkurrenskraft och sysselsättning. Den slutsats som man drar är
naturligtvis att det är regeringens fel att vi nu bara har avtal för en del av
arbetsmarknaden, att det pågår konflikt på en annan del och att besvärliga och
svåra förhandlingar under konflikthot pågår på andra delar av arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då säger man: Här måste regeringen göra någonting. Jag
lyssnade mycket uppmärksamt för att få klart för mig vad man anser att
regeringen borde göra, men jag blir inte särskilt klok på vad recepten går ut
på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobisson säger att konflikten på den offentliga
sektorn är resultatet av ett okänsligt agerande från arbetsgivarsidan, och att
man har misslyckats med att nå ett samordnat agerande från arbetsgivarsidan.
Där skall det tydligen vara centralstyrning och samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Lars Tobisson ser på situationen på den privata
arbetsmarknaden, som förvisso också har sina problem, är det tvärtom. Då är det
fel med samordning och centralisering. Här skall det vara decentralisering -
det är den enda lösningen. Jag får inte detta att gå ihop. Det är möjligt att
man kan förena två helt olika modeller för löneförhandlingarna. Men jag skulle
vilja att Lars Tobisson litet mer reder ut varför decentralisering på ett
område är bra när det definitivt inte är bra på ett annat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils Åsling sade något som också bara väcker min
nyfikenhet. Han menade att vi måste få ett mer rationellt och marknadskonformt
lönebildningssystem. Jag vet att Nils Åsling tidigare har skrivit ganska
dramatiska artiklar om detta, som han sedan i riksdagen inte har velat kännas
vid. Men det vore intressant att höra var Nils Åsling befinner sig just i dag.
Vad är så att säga dagens notering beträffande Åsling och lönepolitiken? Hans
uttalande är nämligen omöjligt att förstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot är man mycket tydlig i ett annat avseende,
nämligen när man säger att problemen på arbetsmarknaden skulle lösas om bara
regeringen ville gå med på att sänka marginalskatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det ganska oklart vad borgerlig skattepolitik skulle
innebära i detta avseende. Men låt oss utgå från att det man menar är
marginalskattesänkningar utöver dem som regeringen, eller rättare sagt
riksdagen, beslutade i måndags. Vilken effekt skulle det då få på
avtalsrörelsen, i varje fall i ett mellanlångt perspektiv? Att i dag kräva
ytterligare sänkningar av marginalskatterna måste såvitt jag förstår innebära
att man vill sänka skatterna för de 10 % av inkomsttagarna som har mer än 50 %
marginalskatt. Det betyder att de inte bara får sänkt marginalskatt, de får
sänkt skatt över huvud taget. Men vad gör i så fall de 90 % av inkomsttagarna
som får obetydliga skattesänkningar eller inga skattesänkningar alls? Hur
reagerar dessa inkomsttagare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att vi måste inse att vi har ett problem som inte
är så lättlöst. Vi har erfarenheterna från de marginalskattesänkningar som
genomfördes 1983-1985. Jag anser att dessa marginalskattesänkningar på lång
sikt är gynnsamma för lönebildningen och inflationen. Det är en uppfattning
som delas av många. Men samtidigt lärde vi oss att under den period då man
genomför marginalskattesänkningarna ger de en effekt på de disponibla
inkomsterna, hur mycket folk har kvar efter skatt, som definitivt inte
underlättar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avtalsrörelsen
utan skapar komplikationer. De högre inkomsttagarna får nämligen betydande
förbättringar av sin inkomstsituation tack vare skattesänkningarna, medan
merparten av inkomsttagarna inte får det. Anta då, vilket inte alls är särskilt
orealistiskt, att de lägre inkomsttagarna vill ha samma förbättring av sin
levnadsstandard under denna period som höglönegrupperna. Anta också att de med
kraft av sin tyngd på arbetsmarknaden - de representerar 80-90 % på
arbetsmarknaden - kan driva igenom sina lönekrav och därmed få samma ökningar
av sina inkomster efter skatt som de högavlönade. Då kan jag tala om för
herrarna Tobisson, Molin och Åsling att effekten av en sådan lönerörelse blir
mera inflation. Anledningen till att effekten inte blev denna under perioden
1983-1985 var faktiskt att de som företrädde de lägre avlönade trodde på att de
högavlönade skulle hålla tillbaka sina lönekrav. Stora grupper av högavlönade
gjorde inte det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed är en av komplikationerna i årets avtalsrörelse,
tvärtemot det ni hävdar, att stora grupper av lågavlönade har den inställningen
att de denna gång skall försöka korrigera en del av de ökade orättvisor i
löneinkomsternas fördelning som har skapats under tidigare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är ett problem som ni har tagit upp många gånger,
men ni har aldrig riktigt förklarat hur ni skall lösa det. De grupper som får
skattesänkningar kan visserligen känna sig nöjda med det, men vad gör man med
dem som upplever skattesänkningarna som orättvisa? Resultatet av det här slaget
av politik ser de mycket väl: vi får större kostnadsstegringar totalt sett och
högre inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De borgerliga partierna är inte alls beredda
att acceptera hur svår den uppgift är som vi har tagit på oss. Det är en
uppgift som på åtskilliga håll i världen faktiskt betraktas som omöjlig. Vi har
tagit på oss att försöka förena full sysselsättning och låg inflation och
därtill att göra detta efter en lång period då inflationen var hög samtidigt
som sysselsättningen försvagades och arbetslösheten steg. Vårt problem är att man
i många, ja, nästan alla industriländer i slutet av 1970-talet gav upp den här
ambitionen. Man lät arbetslösheten stiga till sådana nivåer- 10, 15. 20 % - att
den började bita på inflationen. Genom svag efterfrågan på arbetskraft, hög
arbetslöshet och hård finansiell åtstramning drev man tillbaka
kostnadsstegringen, och samtidigt minskade man utrymmet för företagen att höja
priserna därför att marknadsläget inte medgav prishöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden är det orimligt att vid en jämförelse
av den ekonomiska politikens resultat i olika länder framhålla sådana länder
som Västtyskland som föredömen i vad det gäller inflationen utan att samtidigt
peka på att de i fråga om arbetslösheten definitivt är skräckexempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har många gånger frågat mig om ni inte. när ni säger
att den ekonomiska politiken nu med en helt annan kraft måste inriktas pä att
bekämpa inflationen, egentligen tänker på den lösning som man har valt i sådana
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den väg vi har valt är en annan. Vi har drivit på
produktionen och investeringarna. Det råder en allmän enighet i riksdagen om
att också den privata konsumtionen skall få öka. Det betyder att vi i Sverige
inte har ett försvar mot inflationen som består av arbetslöshet och en
prisdämpande. låg efterfrågan. Om ni vill upprätta ett sådant försvar, tala då
om det för oss och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 för svenska folket! Tala om att det är ett sådant försvar ni
vill sätta in mot<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inflationen! Då skulle man
åtminstone kunna förstå den intellektuella</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hållning
ni intar, även om jag tycker det är omoraliskt att använda sig av sådana
metoder för att bekämpa inflationen. Men vi vet att de fungerar. Om man dämpar
efterfrågan och låter arbetslösheten öka. då får man lägre inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sköld vi har försökt sätta upp mot inflationen är
någonting annat. Det är nämligen fackföreningsrörelsens och arbetsgivarnas
vilja och förmåga att frivilligt hålla nere de nominella kostnadsökningarna och
de inflationsdrivande prishöjningarna. Ni kan säga att detta är naivt, och ni
kan säga att det bara är ett uttryck för att regeringen vill prata ner
inflationen. Men ni har inget alternativ - såvida ni inte är beredda att
verkligen ta de hårda konsekvenserna av en antiinflationspolitik liknande den
som bedrivs i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tack vare förbättringarna i den svenska ekonomin har den
ekonomiska politiken kunnat skapa förutsättningar för årets avtalsrörelse som
gör det åtskilligt lättare för arbetsmarknadens parter att frivilligt hålla
nere löneökningarna. Sanningen är ju. om vi ser till huvuddelen av
arbetsmarknaden, att de stora löntagarorganisationerna har konstaterat att det
med den låga inflation som nu är möjlig går att lägga löneökningarna på en
klart lägre nivå än vad som motsvaras av det vinstläge och de möjligheter att
utjämna effekterna av löneökningarna genom prishöjningar som faktiskt finns i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att den väg vi följer skall leda till det
resultat vi förutsatt. När det exempelvis gäller förhandlingarna på den privata
arbetsmarknaden tror jag inte att de tolkningssvårigheter i fråga om den
centrala uppgörelsen som vissa förbund och arbetsgivarparter har är större än
att de kan överbryggas. Jag kommer till den slutsatsen därför att hittills 17
av LO:s förbund har slutit avtal. De har tillsammans med arbetsgivarna kunnat
enas om tolkningen av den centrala uppgörelsen och slutit avtal på den
5-procentsnivå som de kommit överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen på den offentliga sektorn är delvis
annorlunda. Där finns det<br>
ännu inte centrala uppgörelser. Det ser ut som om det vore ett mycket stort<br>
avstånd mellan arbetsgivare och löntagare. Jag skall inte uttala mig om<br>
rimligheten i de löneanspråk som de offentliganställda eller enskilda grupper<br>
av de offentliganställda har. Men en sak tror jag de allra flesta kan instämma<br>
i, nämligen att det inte är rimligt att lönerna för de anställda hos stat och<br>
kommun stiger mer än lönerna för de anställda inom den privata sektorn. Det<br>
gäller då inte bara den risk det skulle skapa för nya obalanser i den svenska<br>
ekonomin, utan det är också helt enkelt så att den offentliga sektorn<br>
definitivt är mycket fattigare än det privata näringslivet. Om det någonstans<br>
finns marknadskonforma skäl för att inte höja lönerna för mycket, så är det<br>
inom den offentliga sektorn. När det gäller den vet vi-eftersom ingen tror att<br>
det är politiskt och praktiskt möjligt att höja skattetrycket för att betala
högre<br>
löner åt de offentliganställda - att det som återstår som enda realistiska
utväg<br>
är att utgifterna skärs ner. Därmed blir det faktiskt sä att konsekvenserna av<br>
en alltför stor kostnadsökning hos stat. kommuner och landsting på sikt<br>
kominer att drabba de offentliganställda själva, och det kan ju knappast ligga<br>
42</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i deras långsiktiga intresse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har. såvitt jag förstår, i år en chans som vi inte har
haft på mycket länge, nämligen att ta de avgörande stegen för att göra slut på
den länga inflationsperiod som har plågat Sverige och som har åstadkonnnit stor
skada både på vår ekonomi och på den sociala sammanhållningen. Jag tror inte
att vi får den chansen en gång till. Tar vi den inte nu. kommer den säkert inte
åter. Om det blir resultatet får vi nog bestämma oss för en annan inriktning av
den ekonomiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en fråga som har sysselsatt de borgerliga
representanterna i debatten är budgetpolitiken. Här tycker jag att man
anstränger sig över hövan för att dölja verkligheten. Annars brukar det ju vara
oppositionens prerogativ att med all kraft piska fram den verklighet som
regeringen har anledning att dölja. De borgerliga debattörerna beskriver läget
så. att vårt budgetunderskott inte har sjunkit särskilt mycket förrän pä den
allra sista tiden, vilket är ett resultat dels av. återigen, att OPEC minskat
budgetunderskottet, dels av att vi har accepterat borgerlig politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill påminna om att budgetunderskottet har sjunkit
varje år. Det var ungefär 85 miljarder budgetåret 1982/83. Budgetåret 1983/84
hade det sjunkit till 74 miljarder, och budgetåret 1984/85 var det nere i 67
miljarder. För det innevarande budgetåret, som tar slut om några veckor,
beräknas budgetunderskottet bli 49 miljarder. Enligt de beräkningar
finansutskottet nu gör för nästa budgetår kommer budgetunderskottet då att vara
nere på 42 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser minskningen av budgetunderskottet som resultatet
av ett ganska långvarigt och tålmodigt arbete. Inte heller är det enbart ett
resultat av höjda skatter. Skattetrycket är i stort sett detsamma som när vi
började. En mycket väsentlig orsak har i stället varit att vi har pressat ner -
jag har kallat det för att spara och gneta - den offentliga
utgiftsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lät mig här bara göra en jämförelse med de sex år när borgerliga
partier styrde Sverige. Dä ökade de statliga utgifterna realt sett med 6 % per
år. Sedan budgetåret 1982/83 har de realt sett minskat med 1,3 % per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni har även sagt att vi har gjort våldsamma
bokföringsmässiga operationer, som egentligen förklarar budgetunderskottets
nedgång. Låt oss då lämna budgetunderskottet och se på hela den offentliga
sektorn och det budgetbegrepp som är användbart också i internationella
jämförelser, nämligen den offentliga sektorns finansiella sparande. Det hade
1982 ett underskott motsvarande 6 % av bruttonationalprodukten. I år är
underskottet nere på 1 % av bruttonationalprodukten. Då har vi plockat bort
alla de bokföringsmässiga transaktioner som ni anser har styrt underskottets
utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I själva verket, herr talman, har inget industriland
minskat obalansen i den offentliga sektorn så snabbt som Sverige har gjort.
Förklaringen ligger i att vi i motsats till andra länder har satsat på att
förena expansion med finansiell åtstramning. Många länder har vidtagit bara den
ena åtgärden, dvs, finansiell åtstramning, och har då inte lyckats. Jag hyser
därför mycket stor tilltro till den socialdemokratiska regeringens förmåga att
utan att behöva använda borgerliga recept lösa de budgelpolitiska problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan måste jag säga några ord till Nils Åsling, som är
upprörd över att jag antydde att centern kanske inte är helt realistisk alla
gånger. Jag skall anföra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 några exempel på den beskrivning som Nils Åsling ger av centerns
politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5junil986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Han påstår
för det första - och det är ett angrepp på regeringen - att vi alltför ensidigt
har satsat på tillväxt till varje pris och att vi därigenom har fått en
regional obalans och problem med energipolitiken, medan centern däremot står
för tillväxt på marknadsekonomins villkor. Men en stor del av striderna i denna
kammare har ju handlat om att vi socialdemokrater har underkänt
marknadsekonomins villkor för tillväxt. Nils Åsling vill pä något sätt sitta på
båda hästarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra påstår Nils Åsling att den ena huvudlinjen i
centerns skattepolitik är att sänka skatten lika mycket för alla - detta för
att man vill visa hur mycket man månar om småfolkets intressen. Samtidigt säger
han att den andra huvudlinjen är att sänka marginalskatterna. Men nog vet Nils
Åsling att detta inte går att förena. Man kan inte sänka skatten lika för alla,
om man vill sänka marginalskatterna. Då blir det obönhörligen större
skattesänkning för dem som har högre inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje påstår Nils Åsling att regeringen gör för
stora insatser mot arbetslösheten. Men samtidigt säger han att vi måste få
lägre arbetslöshet i skogslänen. Visserligen vet jag att centern vill ha ett
märkligt utbyte av arbetsmarknadspolitiska insatser mot en sänkning av
arbetsgivaravgifterna, men centern är nog det enda parti som tror att detta
omedelbart skulle ge utslag i en massa jobb i skogslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ändå säga till Nils Åsling att han i motsats till
sina borgerliga bröder har rätt instinkt när det gäller de regionala
balansproblemen. De börjar växa i Sverige. Om vi inte använder samhällets
insatser aktivt, dvs. i någon mån mot marknadsekonomins villkor, kommer vi inte
att kunna minska den regionala obalansen. Jag vill fråga Nils Åsling: Var i
moderaternas och folkpartiets politik hittar centern stöd för sin
regionalpolitik? Ange någon enda konkret punkt, där dessa båda partier ställer
upp på centerns regionalpolitik? Det skulle vara av visst intresse för den
framtida utvecklingen på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Björn Molin vill jag slutligen säga två saker. När
han påstår att folkpartiet står för en mycket stramare finanspolitik än
regeringen, är detta påstående nog en smula bräckligt. Vi skall inte gräla om
siffrorna. Vi anser visserligen att folkpartiet grovt har underskattat
kostnaderna för sina skattesänkningsförslag och har tappat bort en del pengar -
men det må vara. Jag kan för resonemangets skull acceptera att folkpartiet
förstärker budgeten med 4 miljarder. Men hur gör ni det, Björn Molin? Jo, genom
att sälja ut statliga tillgångar för 3,5 miljarder. När de tillgångarna är
borta, Björn Molin, får ni inga inkomster. När man ser på den mer långsiktiga
utvecklingen enligt folkpartiets budgetpolitik - den är värre i centerns fall
- visar det sig att budgetunderskottet kommer att fortsätta att öka.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har naturligtvis borgerligheten sitt stora problem.
Jag har begripit att i varje fall för moderaterna och folkpartiet med något
slags stöd i skogsmarkerna från centern blir skattesänkningar ett återkommande
tema. De skall lösa alla problem: tillväxten, inflationen och arbetslösheten.
Men för att era skattesänkningslöften skall ha någon som helst trovärdighet,
måste ni visa att ni kan åstadkomma besparingar som motsvarar de minskade
statsinkomsterna. Era budgetförslag ger tyvärr inte någon täckning för detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har följt de borgerliga partiernas agerande här i
riksdagen under våren, Prot. 1985/86:163 Det intressanta är att i de fall där
den borgerliga oppositionen har kunnat ena 5 juni 1986 sig-oftast med hjälp av
vänsterpartiet kommunisterna-har det gällt krav på ökade statsutgifter. Ni har
denna vår tillsammans med vänsterpartiet kommunisterna åstadkommit ökade
statsutgifter utöver regeringens budgetproposition med 800 miljoner. Det är
vad ni faktiskt har åstadkommit genom borgerlig enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men genom att borgerligheten inte är så förfärligt enig
har vi kunnat få stöd för åtskilliga av budgetpropositionens förslag, vilket
har medfört att vi har räddat de flesta av våra besparingsförslag. Jag är
naturligtvis tacksam för att detta har varit möjligt och för att inte en enögd
blockpolitik har fått leda till en ny utveckling mot statsfinansiell katastrof.
Men där ni har enat er och resonerat ihop er tillsammans med vänsterpartiet
kommunisterna, har ni tyvärr kastat ut ytterligare nästan 1 miljard i ökade
statsutgifter. Det stämmer dåligt med era anspråk på att kunna förena stora
skattesänkningar med statsfinansiellt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till den andra sak som jag vill säga till Björn Molin.
Eftersom detta mänskligt att döma är den sista politiska debatt som vi för
tillsammans, vill jag i likhet med Nils Åsling och Arne Gadd tacka Björn Molin
för de år som har varit. Nils Åsling, Björn Molin och jag kamperade ihop i
finansutskottet under ett antal år. Vi var inte mer ense då än vi är nu. kanske
tvärtom. Vi var ännu mer oense då än vi är nu. Men jag lärde känna Björn Molin
under dessa är och lärde mig respektera honom som en rak och hederlig person,
som jag faktiskt tycker om. Jag vill önska honom all lycka i hans fortsatta
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog förste vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
18 LARS TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skall nöja mig med en kort kommentar till
finansministerns inledande historieskrivning. Före valet sade Kjell-Olof Feldt
ingenting om sänkta statsbidrag till kommunerna eller om avreglering av
valutapolitiken. Tvärtom avslog socialdemokraterna gång på gång vara förslag i
den riktningen. När de nu efter valet flyttar sig åt vårt håll. är det väl inte
så underligt att vi avger mer uppskattande omdömen. Motsatsen vore väl konstig
i så fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern frågade om jag vill ha en samordning av
avtalsförhandlingarna eller inte. Får jag då påminna om att vad jag sade var
att den nye löneministern har misslyckats i sin strävan att få till stånd ett
samordnat och konsekvent uppträdande från de offentliga arbetsgivarna.
Konsekvens tror jag är bra, men det kan man inte säga att ett varsel om
storlockout och sedan ett tillbakatagande av varslet innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot är jag kanske inte så förtjust i planerna på stor
samordning. Jag har svårt att se någon poäng i att man innan förhandlingar har
inletts utser en medlingskommission för hela den offentliga sidan. Ni
socialdemokrater hyser en överdriven föreställning om vad man kan uppnå genom
att alla aktörer sätter sig vid samma bord och försöker klara alla problem på
en gång. Jag tror att den utveckling som har varit till följd av regeringens
uppträdande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer att
betyda att vi får långt mer segdragna förhandlingar på den offentliga sidan än
vad som annars skulle ha blivit fallet. Det är mycket svårt att se vad som blir
slutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den privata sidan har det visat sig att det ramavtal
som slöts inte var speciellt värdefullt, eftersom ingen fredsplikt inträdde. De
spänningar och de behov av ökad lönespridning som finns på den privata sidan
gör det svårt för de olika förbunden att finna sig till rätta inom centrala
ramar. Oavsett vad som nu händer i morgon pekar, enligt min mening, allt på att
de centrala avtalen snart är historia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern frågade vilket recept vi har för måttfulla
löneökningar. Jag angav receptet redan i mitt huvudanförande. Förutom
förändringar i förhandlingsuppläggningen på den offentliga sidan, där alltså
staten agerar arbetsgivare, är det nödvändigt att genomföra besparingar och
skattelättnader för att öka reallöneutrymmet efter skatt. Besparingar leder
även till att den inflation som beror på alltför stor efterfrågan dämpas. Om
marginalskatterna sänks kan reallönerna klaras utan dyra avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterar att Kjell-Olof Feldt är oroad över
förhandlingsläget och möjligheterna att hålla nere kostnaderna, och det finns
fog för den inställningen. Kan då inte Kjell-Olof Feldt medge att problemet
till stor del är självförvållat genom den skattepolitik och den politik för
offentlig utgiftsexpansion som regeringen för?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
BJÖRN MOLIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Finansministern påminde om att regeringen har
lidit vissa nederlag här i riksdagen och inte till hundra procent fått stöd för
sina besparingsförslag. Det är riktigt, men det hade varit egendomligt om alla
partier hade gjort precis samma prioriteringar som regeringen när det gäller
besparingar. Låt mig påminna om att det föreligger en grundläggande skillnad i
det avseendet mellan den opposition som finns i dag och den som fanns före
1982, Då fick vi, som vid den tidpunkten var i regeringsställning, inte stöd
för några besparingsförslag över huvud taget. Ni försökte ju sopa bort varje
besparingsidé som vi hade. Nu finns det i alla fall en opposition som tar sitt
ansvar för statsfinanserna och som stöder huvuddelen av de besparingar som ni
har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan blir finansministern alltid så ledsen när vi inte
vill ge hononh och den nuvarande regeringen hela äran för den positiva
ekonomiska utvecklingen. Tyvärr måste jag påminna om att det fortfarande är ett
antal gynnsamma yttre omständigheter som spelar stor roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sänkningen av oljepriserna har inneburit att vår import av
olja har blivit ungefär 10 miljarder kronor billigare, vilket har fått ett
positivt genomslag i handelsbalansen. Den lägre internationella räntenivån och
en lägre dollarkurs har medfört att statens räntekostnader för statsskulden
har sjunkit med drygt 6 miljarder kronor. Det är bra för Sverige, och vi är
glada att så har skett. Men det är inte i första hand regeringens och
Kjell-Olof Feldts förtjänst. Möjligen skulle man kunna medge att den
socialdemokratiska regeringen inte har försvårat för dessa positiva yttre
impulser att nå in pä den svenska marknaden, även om det gjordes ett litet
försök med en höjning av oljeskatten för ett tag sedan i syfte att motverka att
sänkningen av oljepriset</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle fa
ett fullständigt genomslag när det gällde inflationen i Sverige.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=31>
<tr>
<td valign=top align=left height=31 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonoiniska politiken, m. in.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansministern gjorde ett stort
nummer av att oppositionens kritik av 5 juni 1986 regeringen har gått igenom
olika faser. Det är riktigt, men det beror ju på att regeringens egen
ekonomiska politik har gått igenom olika faser. I själva verket har man ju
nästan aldrig sett en så ryckig ekonomisk politik som den som förts under åren
1982-1986. Först upphävde man besparingar, sedan kom det hösten 1983 ett
besparingspaket. Så släpptes det igen. och nu för man en stram
besparingspolitik. Jag kan också påminna om att regeringen så sent som hösten
1984 slängde fram ett panikpaket med en höjning av bensinskatten, och för ett
år sedan kom ett nytt panikpaket med en höjning av räntan, kreditrestriktioner
och höjning av vissa skatter. Så om oppositionens kritik av den ekonomiska
politiken här i riksdagen inte ter sig riktigt spikrak, beror det ju på att den
s. k. tredje vägens politik verkligen inte heller har varit spikrak.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
NILS G, ÅSLING (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Även finansministern gjorde en tillbakablick,
och jag kan erkänna att vissa av de omdömen som vi i ett tidigare skede har
utfärdat om regeringens politik har varit förhastade. Finansministern måste ha
förståelse för att vi beskyllde regeringen för att ha en felaktig ideologi. Vi
kunde ju inte i vår livligaste fantasi ana att nyliberalismen skulle få en så
hängiven förespråkare i finansministern själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller regionalpolitik och fördelningspolitik har
det ju faktiskt blivit väl dokumenterat att man från regeringens och
socialdemokratins sida har bytt fot. För vår del beklagar vi detta, eftersom
det har inneburit en utveckling i fel riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anade heller inte att Reagan och OPEC-kartellen var
inkluderade i den tredje vägens politik och i den strategi som sedan skulle
medföra vissa framsteg. Kjell-Olof Feldt får väl göra upp med Reagan och OPEC
om äran av att kurvorna nu pekar åt rätt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande avtalsrörelsen vill jag säga att jag vet att
finansministern inte har fått någon ro med anledning av vad jag en gäng skrev i
en bok beträffande lönebildning. Jag framförde så sensationella teorier som att
arbetsmarknadens parter vid lönebildningen borde ta hänsyn till
produktionsresultatet -annars skulle politikerna vara tvungna att lansera en
inkomstpolitik, Kjell-Olof Feldt frågar var jagstår i dag. Mitt svar blir att
jagstår fast vid vad jag har sagt: man kan inte både äta kakan och ha den kvar.
Man måste alltså-vad än Kjell-Olof Feldt säger - anpassa lönebildningen till
produktionsresultatet, dvs, ha en marknadskonform lönebildning. Det har
finansministern rekommenderat här i dag för den offentliga sektorn, och det är
något som jag härmed ber att få uttala mitt stöd för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller budgetarbetet noterar jag finansministerns
försiktighet då han uttalar sig om vårt budgetalternativ. Jag instämmer helt i
vad Björn Molin sade. nämligen att det politiska klimatet är avgörande för hur
en budgetpolitik kan gestalta sig. Under Fälldinregeringarna hade vi en
opposition här i landet som inte visade den minsta förståelse för de
finanspolitiska aspekterna. Den nuvarande regeringen har en opposition som gått
regeringen före i finanspolitiskt ansvarstagande. Därför har också</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 under senare år realismen i budgethanteringen vunnit väsentligt
i tyngd och<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konsekvens. När nu Kjell-Olof Feldt
frågar mig var jag hittar stöd hos</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>moderater och folkpartister för vår regionalpolitik, kan
jag säga att vi dess värre inte har något stöd av socialdemokratin heller. Det
är ju centern ensam som i dag för en offensiv regionalpolitik och
fördelningspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 21
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Finansministern talade om olika budgeteffekter
och menade att vänsterpartiet kommunisterna tillsammans med de borgerliga har
bidragit till en ökning av de statliga utgifterna. Ja, det har ju i några fall
hänt att vi fått borgerligt stöd i några frågor som vi har funnit viktiga. Jag
minns inte alla, men det gäller t. ex. Norrlandsjordbruket, utbyggnaden av
fritidshemmen för 10-12-åringar och vissa frågor på kulturområdet. Jag beklagar
att det inte gått att fånga in socialdemokratin för en, som vi tycker,
fördelningspolitiskt riktig finansiering av många av dessa åtgärder. Hade det
lyckats, skulle vi ha kunnat gå mycket längre på flera av dessa områden för att
förbättra samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har att hoppa mellan skiftande majoriteter. Den
har också med stor skicklighet faktiskt lyckats göra det under vårriksdagen och
fått stöd av än den ena. än den andra. Jag kan bara konstatera att när det
gäller synen på möjligheterna att skapa inkomster för samhället så finns det en
samsyn mellan socialdemokratin och de borgerliga. Man är oerhört försiktig när
det gäller att beskatta kapital och förmögenheter eller att röra vid de stora
vinster som finns i samhället och som skulle kunna användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upptäckte att finansministern inte med ett ord. utom
vad gäller regionalpolitiken, berörde några av de allvarliga frågor som jag
försökte väcka i mitt anförande, frågor som gäller sådant som faller bredvid
den goda bilden av den ekonomiska utveckling som regeringen beskrivit.
Spegelbilden finns där, som jag sade förut, och den är inte fullt lika vacker.
Pä de områdena krävs det åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man läser finansplanen, finner man att finansministern
själv tar upp åtminstone två saker som man kan anteckna som problem. Han säger
att det finns omotiverade prisstegringar i vissa branscher; det skall man tala
med företagen om. Han säger ockå att investeringarna är otillräckliga; det skall
man också föra samtal om. Jag tycker att detta är en del av de viktiga frågorna
i finansplanen och kompletteringspropositionen, för det har att göra med de
likviditeter som finns samlade i bolagen. 1 det sammanhanget har ju
finansministern själv sagt att det är bättre att de svenska företagen
investerar utomlands än att de köper upp varandra på börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ställa vår politik som ett alternativ mot att man
släpper i väg dessa pengar utomlands eller jagar varandra på börsen.
Alternativet åren rejäl och fördelningspolitiskt riktig beskattning. En
indragning av dessa medel för samhällsinvesteringar och för ytterligare
utveckling på olika samhällsområden vore det riktiga. Då skulle vi kunna nå
mycket längre än vad vi klarat med det lilla och försiktiga stöd som vi fått
från de borgerliga i några få frågor. Det vore väsentligt för den svenska
arbetarklassen, om socialdemokrater och kommunister kunde komma överens om en
politik som gynnar folkflertalet på storfinansens bekostnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Björn Molin ville förklara oppositionens olika
turer med att det är regeringen som har dansat omkring okontrollerat hit och
dit utan att veta vart den skulle ta vägen. Han sade att vi bedrivit en väldigt
ryckig ekonomisk politik: först upphävde vi besparingar, sedan började vi spara
igen. Men det kan ju inte ha undgått Björn Molin att bakom detta låg helt andra
värderingar av på vilka områden som samhällets insatser borde minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vi gjorde efter valet 1982 var att återställa
situationen som den hade varit före den borgerliga regeringsperioden när det
gällde sjukförsäkring, pensioner, barnomsorg och arbetslöshetsersättning. Det
var för oss oerhört viktiga ting, som ni hade försämrat eller ändrat
inriktningen av. Jag finner ingen motsättning mellan de åtgärder som vi vidtog
och det förhållandet att vi sedan har sparat på andra områden, där vi anser att
det kan göras utan risk för välfärd, trygghet och rättvisa. Avgörande är ju att
resultatet av denna politik är ett stadigt sänkt budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall visserligen inte hålla på att tjata om de sex år
då ni fördärvade statsfinanserna, men någon liten blygsamhet vore klädsam.
"Det var nog inte så lätt att få ordning på statsfinanserna-vi
misslyckades", kunde ni säga. Om man nu med en ny ekonomisk politik har
lyckats, är det ändå värt en viss respekt och inte bara att beskrivas som att
vi rusat omkring i panik, när arbetet bedrivits med stor konsekvens, envishet
och inte utan politiska påfrestningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att Nils G. Åsling talar ovanligt fritt ur
hjärtat. Han säger: Det är naturligtvis så, att en del av våra omdömen varit
förhastade. Jag antar att han då avser inflationen, budgetunderskottet och
sysselsättningen. Vidare godtar han nu att kurvorna pekar åt rätt håll.
Bortsett från att jag skulle ha blivit nyliberal på gamla dagar beror nog det
mesta på den tur som vi skulle ha haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet att ni inte har mycket tid på er, men ge mig
åtminstone en förklaring till att nyliberal politik i England och Danmark inte
gynnas av samma tur som nyliberalismen i Sverige - om det nu inte beror, som
Björn Molin uttrycker sig, på att vi inte har gjort det svårare för oss att ta
till vara de bättre förutsättningar som vi har fått genom den förbättrade
internationella situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Björn Molin säger att oppositionen nu stöder huvuddelen av
regeringens sparförslag. Men det är inte riktigt sant. Jag vill framhålla att
det är en del av oppositionen som här och var stöder regeringens sparförslag.
Det har i och för sig lett till att en större del av förslagen i budgeten har
gått igenom, och det är ju bra. Men vad som i detta sammanhang avspeglas är en
ur borgerlig synpunkt oroande stor oenighet om budgetpolitikens innehåll. På
ytterst få områden har man kunnat ge uttryck för en enad ståndpunkt. Det har
man i huvudsak faktiskt bara kunnat göra när det gällt att göra motsatsen till
att spara - dvs. öka utgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobisson försöker förklara sin inställning till
avtalsrörelsen. Han menar tydligen att samordningen på sikt skall bort. Men
framför allt är det sänkta marginalskatter som skall vara räddningen. Jag
beklagar att varken Lars Tobisson eller Björn Molin diskuterade effekterna av
sänkta marginal-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1985/86:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 skatter. Är de så entydiga som ni försöker göra gällande?
Miljontals<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löntagare kommer faktiskt inför
budskapet om sänkta marginalskatter att</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säga: Vi
tjänar ju ingenting på det. Hur skall vi hantera våra lönekrav i en sådan
situation?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni vet att jag anser att höga marginalskatter i och för
sig är inflationsdrivande. Men samtidigt inser jag vilka svårigheter som dä
skulle uppstå när det gäller att undvika att processen blir inflationsdrivande.
Med tanke på den intellektuella nivån i denna debatt vore det bra om vi kunde
komma till klarhet om våra ståndpunkter i det avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ni har ett alternativ till den förda politiken, som
skulle leda till lägre inflation och mindre kostnadsökningar men som ni i
själva verket inte vill presentera vare sig i den här debatten eller i andra
debatter, är det naturligtvis djupt oroande. Mycket av kritiken från
centerpartiets sida mot den i dag förda politiken gå ut på att vi
pressarsamhällsekonomin för hårt. att vi driver en alltför restriktiv politik.
Moderaterna och folkpartiet däremot hävdar motsatsen. Det måste betyda att
moderaterna och folkpartiet menar att det åren hårdare åtstramning-med de
konsekvenser som en sådan får för arbetslöshet och tillväxt - som är den rätta
lösningen. Jag vill bara tillägga. Nils G. Åsling, att jag har precis samma
uppfattning som tidigare i fråga om centerns budgetalternativ. Jag menar att
detta skulle leda till en kolossal ökning av budgetunderskottet. Också i det
avseendet är det alltid en tvist om de exakta siffrorna. Men låt mig säga att
en ökning av underskottet med ett belopp i storleksordningen 10 miljarder
kronor är ett absolut minimum. Föreslår man att alla svenskar skall kunna göra
skattefria avsättningar på 20 000 kr. per år måste man rimligen räkna med att
detta medför ett skattebortfall i mångmiljardklassen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller folkpartiets förslag, Björn Molin tog inte
upp frågan om hur pass konsekvent det är att försöka rädda budgetsaldot genom
att sälja ut statliga tillgångar. Eftersom Nils Åsling säger att Björn Molin
skall flytta in i ett slott kanske man till en blivande slottsherre får säga
att det är som att sälja matsilvret för att få råd att betala betjäntens lön
att göra sådan operationer. Man kan naturligtvis äta med fingrarna, men det är
inte särskilt estetiskt tilltalande, åtminstone inte i ett slott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Petersson i Hallstahammar tycker att jag inte har
diskuterat vänsterpartiet kommunisternas politik tillräckligt ingående. Det är
tyvärr ett ganska stort avstånd till möjligheten att få till stånd ett
resonemang om vänsterpartiet kommunisternas politik. Låt oss ta den
grundläggande frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Petersson säger att vi inte visar någon sann
radikalism därför att vi inte går till roten med problemen. Men det som vi
anser vara grundläggande för de allra flesta andra av våra problem är det
faktum att Sverige i 15 års tid har dragits med nästan 10 % årlig inflation.
Det har skapat oerhört mycket av de orättvisor som både Hans Petersson och jag
har anledning att reagera mot. både att människor har blivit fattigare och att
människor har blivit rikare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag hade tid skulle jag försöka förklara för Hans
Petersson hur liten<br>
roll våra fördelningspolitiska åtgärder, i form av skatter, skärpt förmögen<br>
hetsskatt och andra åtgärder för att lindra skatterna för de lägre inkomstta<br>
garna, spelar jämfört med den våldsamma omfördelning till de rikares<br>
50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förmån som inflationen utgör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu råkar det vara så att vi måste hålla en bestämd och
konsekvent Prot. 1985/86:163<br>
inriktning bl. a, av budgetpolitiken för att få ner inflationen. Vpk drar i
väg 5 juni 1986<br>
med ett fullständigt, som jag ser det, sanslöst program för
utgiftsexpansion, '</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>[</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vilket
definitivt skulle skapa en ny period av inflation i Sverige. Den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>" ''</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fördelningspolitik
som ni är på väg - om ni nu skulle få möjlighet att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomföra
den - att driva är raka motsatsen. Den skulle skapa så stora och nya orättvisor
att alla era övriga åtgärder skulle bli meningslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23 LARS TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vet uppriktigt sagt inte hur
finansministern fick till det, men jag förstod frågan så: Varför har inte
nyliberal politik gett någon tur i Danmark?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag då erinra om vad som har hänt sedan hösten 1982,
när en borgerlig regering tog över i Danmark samtidigt som en socialdemokratisk
gjorde det i Sverige. Sedan dess har inflationen förts ner till en lägre nivå
än i Sverige, och räntan likaså. Budgetunderskottet är inte längre något
budgetunderskott. Den senaste prognosen är att man får ett litet överskott i
den statliga budgeten i Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslösheten i Danmark har minskat samtidigt som
arbetslösheten i Sverige har stigit. Det kan bero på att den var mycket hög
efter den socialdemokratiska regeringsperioden i Danmark, medan den var
betydligt lägre i Sverige sedan det varit borgerlig regering i sex år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern hade en teori om att
marginalskattesänkningar skulle kunna driva på inflationen. För mig är detta
att helt vända upp och ned på tillvaron. Orsaken till de höga löneyrkandena är ju
att löntagarna vet att så mycket av bruttolönehöjningen går bort till följd av
marginalskatt. Det gäller inte bara i högre inkomstlägen utan över hela skalan.
Därför har vi moderater föreslagit marginalskattesänkningar som sätts in även i
vanliga inkomstlägen och i inkomstlägen en bra bit därunder, så att alla med
heltidsarbete kommer att få en del av sin köpkraftsförbättring via skattesänkning
och därmed inte behöver kräva så stora lönehöjningar. Detta bromsar
inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller just inflationen försöker finansministern
verka oberörd. Men är inte Kjell-Olof Feldt oroad av att konsumentprisindex i
april steg med 0,6 %? Det ger en årstakt på över 4 %. när 2 % skall vara målet
för året. Är inte Kjell-Olof Feldt oroad av det jag tog upp i mitt anförande,
den underliggande inflationstakten, rensad från effekten av oljeprisfall och
externa tillfälliga faktorer? Den ligger kvar på 6ä7 %, Tror Kjell-Olof Feldt
verkligen att det i den kalla verkligheten, med de förutsättningar som gäller,
är möjligt att inflationstakten i Sverige om något år skall kunna dras ned till
1,5 % och att detta skulle vara bara hälften av vad som gäller för omvärlden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns något som heter teorin om nationella
förväntningar. Den är<br>
nyliberal, skulle väl Kjell-Olof Feldt säga. Den går ut på att medborgarna<br>
förutsätter och därmed parerar de ingrepp som politiker gör. Kjell-Olof<br>
Feldt har av allt att döma insett vikten av att påverka förväntningar, men<br>
även en finansminister måste tänka och handla rationellt. Felet med att ställa<br>
upp dessa orealistiska löne- och prisantaganden är att de leder det politiska<br>
handlandet fel. Jag har ställt den här frågan i finansutskottet, till
finansminis-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>terns
medhjälpare, och jag upprepar den: Har ni för att få en riktig bild av
verkligheten en hemlig försörjningsbalans i finansdepartementet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 24 BJÖRN MOLIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Frågan om borgerliga recept för att lösa
budgetproblemet ger mig anledning att påminna om att regeringen nu föreslår en
indragning från kommunerna på hela 6 miljarder. Jag kan inte påminna mig någon
enda socialdemokratisk talare som före valet förra året talade om att man
skulle göra så stora indragningar från kommunerna. Jag vill gärna i och för sig
ge regeringen en eloge för det besparingsförslaget, men samtidigt bör man
kanske i ärlighetens namn framhålla att budgetunderskottet hade kunnat
reduceras tidigare, om regeringen hade följt våra förslag till indragningar
från kommunerna. Detta är ett exempel på att besparingsförslag, som vi har fört
fram under flera år, senare har accepterats av socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om man bortser från engångseffekterna innebär vårt
budgetalternativ någon miljard bättre budgetsaido än regeringens förslag. Jag
vill ändå upprepa vad jag många gånger har sagt: Det faktum att det finns vissa
åsiktsskillnader beträffande budgetalternativen mellan de icke-socialistiska
partierna är naturligt, eftersom det är tre skilda partier. Men ibland undrar
man, åtminstone om man lyssnar till Stig Malm, om inte
meningsskiljaktighe-terna inom socialdemokratin egentligen är större när det
gäller den ekonomiska politiken än meningsskiljaktigheterna mellan de tre
borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sagt, det kan jag gärna upprepa från mitt tidigare
anförande, att sänkta marginalskatter bidrar till ökad tillväxt och lägre
inflation, i varje fall på längre sikt. Därutöver har vi ett förslag om
inflationsskydd i skattesystemet som skulle få omedelbart positiva effekter på
lönerörelsen och som skulle underlätta för parterna att sluta avtal på den nivå
som vi tycker är samhällsekonomiskt rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Får jag till sist. eftersom detta sannolikt är
sista gången jag står i riksdagens talarstol, säga att det har varit ett
privilegium att ha fått vara med och påverka den ekonomiska politiken. Jag är
också tacksam för de vänliga ord som sagts till mig i dag från mina
meddebattörer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 NILS G. ÅSLING (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Plötsligt spårar debatten ur. Finansministern
säger att centerns budgetalternativ innebär en kolossal ökning av
budgetunderskottet. Nyss var det enligt ett uttalande 20 miljarder nu är det 10
miljarder. Finansministern måste bestämma sig. Den socialdemokratiska delen av
finansutskottet har accepterat de beräkningar som föreligger, nämligen att vårt
alternativ innebär 1,5 miljarder bättre budgetsaido än regeringens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu måste finansministern, som hela våren har kommit med
dessa grundlösa beskyllningar mot centern, bekänna färg. Han säger här att vi
vill införa privata investeringskonton och att det är det som orsakar denna
ökning i budgetunderskottet. Men tala då om i vilken mån avsättningar till
privata investeringskonton för enskilda sparare skulle orsaka större skattebortfall
än avsättning till allemanskonton enligt det system som regeringen infört och
som är ett dyrbart och dåligt sparsystem. När det gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattebortfallet
har de båda systemen samma effekt. Tala om detta! Eller är detta en sådan typ
av argumentering som jag har mött tidigare, t, ex. när det gällde
fördelningspolitiken? Centern beskylldes för helt orealistiska utspel när vi av
fördelningspolitiska skäl krävde en höjning av det kommunala grundavdraget. Det
gick några veckor med beskyllningar om bristande realism i vårt förslag. Sedan
anslöt sig regeringen plötsligt till vårt alternativ. Den här typen av debatt
går ut över finansministerns trovärdighet, och Kjell-Olof Feldt är en alltför
rakryggad och kunnig politiker för att han på detta sätt skall föröda sin
trovärdighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summan av denna debatt för mig som centerpartist är
erkännandet från finansministern att han inser misslyckandet med
regionalpolitiken. Han sade i klartext att han accepterade min beskrivning av
situationen. Det är en skandal att man går vidare utan att ha ett konkret och
realistiskt alternativ när det gäller att motverka den befolkningskoncentration
som orsakar långtgående skadeverkningar i vårt samhälle för närvarande och som
dessutom försvårar stabiliseringspolitiken. Jag väntar på konkreta åtgärder,
och det är angeläget att få en redovisning av hur regeringen tänker ta itu med
regionalpolitiken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Finansministern säger att det är ett stort
avstånd mellan oss kommunister och socialdemokraterna, och det kan jag hålla
med om. Socialdemokraterna har ju närmare till en rad andra partier här i
riksdagen, och det är inte uteslutande vårt fel att avståndet är stort. Någon
besinning vad gäller den ideologiska inriktningen på förslagen skulle
underlätta för oss att komma närmare varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så ville finansministern ge mig en lektion om inflationens
betydelse. Det är möjligt att min bildning inte är fullt lika stor som
finansministerns, men jag behöver ingen lektion om inflationens betydelse för
den ekonomiska politiken, den saken är klar. Jag vet att den spelar en stor
roll. Jag vet också att de förändringar man kan göra undan för undan med
skattepolitik kan vara förhållandevis marginella jämfört med de stora rörelser
som sker i ekonomin. Men detta får inte hindra en från att också den vägen försöka
föra en bättre politik. Våra förslag om sänkning av matskatten och
hyreskostnaderna är också viktiga inslag i inflationsbekämpningen, och det
borde kunna erkännas av finansministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller budgetunderskottet lade vi i januari fram
ett budgetförslag som slutade på samma underskott som regeringens, och
utvecklingen under våren har inte förändrat vår inställning att man bör hålla
sig ungefär vid den nivån. De stora förslag vi har lagt fram för användning av
likviditeterna i bolagen är självfinansierande på det viset att de dras in från
företagen för att användas på ett samhällsekonomiskt nyttigt sätt. Avhänder man
sig den möjligheten, när det som finansministern själv sade finns mycket stora
rikedomar på den privata sidan jämfört med t. ex. vad som finns på den
offentliga sidan, där finansministern inte alls tvekar att dra in likviditeter,
så får man givetvis svårt att föra en framåtsyftande politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det ett tredje sätt att utnyttja
dessa likviditeter på, utöver de två sätt som finansministern i en
tidningsintervju har hävdat skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finnas.
Han sade där att antingen används de här pengarna för spekulation på börsen,
där intressenterna jagar varandra, eller också skall vi låta dem gå utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att det behövs en investeringsstyrning. Stora
delar av arbetarrörelsen, inte minst LO-ledningen, har ju med anledning av
krisen i Bergslagen sagt: Låt nu näringslivet få en sista chans-annars måste vi
dra in medlen. Jag ansluter mig till den politiken, finansministern.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag trodde att Lars Tobisson vid det här laget
inte så gärna skulle åberopa Danmark som exempel på ett framgångsland när det
gäller nyliberal politik. I varje fall måste man fråga sig: Om framgångarna har
varit så stora i Danmark, varför har då den danska regeringen genomfört
skattehöjningar på 10 miljarder kronor i år? Varför har man ett underskott i
utrikesaffärerna som i år beräknas till 30 miljarder kronor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men nu var min fråga en annan. Jag sade att Danmark har
lika väl som Sverige gynnats av lägre oljepriser, lägre internationell ränta
samt bättre växelkursrelationer, och jag frågade: Varför har Danmark en ny
ekonomisk kris, om det är så att allt i Sverige som pekar åt andra hållet, bort
ifrån krisen, är resultatet av dessa yttre omständigheter? På den frågan har
jag inte fått något svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobisson tillhör ju Kassandrorna häri riksdagen, som
alltid förutspår att katastrofer väntar runt hörnet. Han har i varje fall inte
helt och hållet gett upp den verksamheten. Han har länge hävdat att inflationen
kommer att bli väldigt hög i år. Nu tycker han sig ha fått ett underlag för
detta genom att konsumentprisindex i april ökade med 0,6 %. Men det är på det
viset att dessa mätningar görs i mitten av månaden, i den vecka som innefattar
datumet den 15. Det betyder att diskontosänkningen i april och den sänkning av
bensin- och oljepriserna som också kom i april men efter den 15 inte ingår i
mätningen. Det visas av att statens pris- och kartellnämnd, som mäter
prisutvecklingen under hela månaden, kommer till 0,2 % prishöjningar i april.
Pris- och kartellnämnden har för första hälften av maj kommit till siffran O
vad gäller prisstegringen, dvs. prisnivån har varit stabil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan redan nu säga att det indextal som statistiska
centralbyrån i sina mätningar för maj kommer att ange redovisar en nedgång.
Prisnivån i Sverige kommer alltså enligt statistiska centralbyrån att ha
sjunkit i maj månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gör att jag inte ser någon anledning att på grundval
av de mätningar som gjorts i april företa någon revidering av prisprognoserna i
finansplanen. Jag kan alltså förklara för Lars Tobisson att vi inte har några
hemliga alternativa prognoser och försörjningsbalanser i finansdepartementet.
Vi redovisar för riksdagen vad vi tror vara den mest rimliga bedömningen av
svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Björn Molin säger att i varje fall kan man genom en
indexreglering av skatteskalorna dämpa lönekraven. Det är möjligt att en
förnuftig indexreglering - dock inte av det slag som de borgerliga
regeringarna införde utan en annan typ av indexreglering - skulle ha en sådan
verkan. Jag har i olika sammanhang förklarat mitt intresse av att med
företrädare för oppositionen få diskutera hur man i framtiden skall anpassa
skatteskalorna till pris- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löneutveckling.
Jag upprepar denna inbjudan nu, om intresse finns. Det man har hävdat i
debatten är att de sänkta marginalskatterna skulle vara det som löste de
lönepolitiska problemen i Sverige. Jag har uttryckt min starka skepsis mot att
de gör det - på kort sikt. Jag tror att de har gynnsamma verkningar på längre
sikt, men jag tror att risken är stor att effekten blir den motsatta på kort
sikt. Jag tycker att man i en seriös debatt kan erkänna att man faktiskt kan ha
sådana problem med den ekonomiska politiken - att den på kort sikt har helt
andra verkningar än den har på lång sikt. Det gör det lättare att föra en
diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga några ord till Hans Petersson, som
återkommer till ett favorittema i den kommunistiska förkunnelsen, nämligen att
det faktum att svensk industri har god likviditet skulle vara detsamma som att
det finns ett stort utrymme här för att öka industrins investeringar. Det är
tyvärr inte samma sak. Likviditeten är inget mått på investeringsresurserna i
näringslivet. Investeringsresurserna är relaterade till möjligheterna att
avsätta de produkter som man investerar för att kunna producera, till
möjligheterna att göra investeringen lönsam, så att man i rimlig tid får
tillbaka de pengar man har investerat. Det säger ingenting om ett företags
investeringsförmåga att det har 50 miljoner i kassan. Investeringsförmågan
avgörs av var investeringsprojekten finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om kommunisterna aldrig erkänner det. vill jag säga
att vi har gjort större insatser under de gångna åren just för att styra
vinsterna mot investeringar än vad som har gjorts någonsin tidigare i svensk
ekonomisk politisk historia. Jag tror inte att vi kan göra mer. Vi kan utnyttja
den investeringsförmåga och investeringsvilja som finns. Vi kan stimulera den,
men vi kan aldrig kommendera fram investeringar. Man kan möjligen ha illusionen
att vi - om vi levde i en planekonomi av den typ som finns i Östeuropa - kunde
kommendera fram investeringar. Men inte heller i de länderna visar sig
resultaten särskilt imponerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen några ord till Nils Åsling, som vevade upp sig
till höga retoriska höjder genom att hävda att jag mer eller mindre gör mig
skyldig till ett moraliskt överfall på centerpartiet genom att hävda att dess
budgetalternativ verkar kraftigt budgetförsvagande. Han vill framkalla mig till
avbön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, Nils Åsling, jag tänker inte alls göra någon
avbön-framför allt därför att det jag säger har också stöd i finansutskottets
bedömningar av centerpartiets budgetalternativ. Nils Åsling sade att
finansutskottets majoritet skulle ha anfört att centerns budgetalternativ leder
till en starkare budget än regeringens. Men så här skriver utskottsmajoriteten
vid en diskussion om centerpartiets motion:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det främsta skälet till att utskottet tidigare
avvisat och inte heller nu kan ställa sig bakom den av motionärerna föreslagna
budgetregleringen är emellertid att detta alternativ skulle leda till en
varaktig försvagning av budgetsaldot. Vissa av de beslut som riksdagen fattat
under våren har medfört att denna budgetförsämring blivit mer uttalad. Det
gäller bl. a. centerpartiets avvisande av den beslutade höjningen av
omsättningsskatten på aktiehandel,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till detta lägga, att när vi har försökt bedöma
förslaget om avsättning till privata investeringskonton har vi kommit till den
slutsatsen att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta
system - om det får någon vidare omfattning, vilket centerpartiet vill - i
varje fall under de första åren leder till ett skattebortfall som vi har
beräknat kommer att bli i storleksordningen tio miljarder kronor. Sedan kan vi
lägga till andra förslag från centerpartiet. Jag nöjde mig med att enbart
redovisa effekterna av investeringskontona. Lägger vi till effekterna av andra
centerförslag kommer vi till ännu större budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte bara jag som har fällt omdömet om
centerpartiets budgetpolitik att den är något lössläppt-också från den
ekonomiska verkligheten. Men jag står för den uppfattningen. Det hindrar inte
att jag kan finna att centerpartiet drivs av mycket hedervärda ambitioner på
vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller regionalpolitik godtar jag inte Nils
Åslings beskrivning av verkligheten, men jag känner väl till den. Även utan de
skräckskildringar som centerpartiet gör är verkligheten allvarlig nog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har framgått av den här debatten att det är uppenbart
att Nils Åsling har gett upp alla förhoppningar om möjligheterna att med de
borgerliga partiernas stöd bedriva en effektiv politik för jämn fördelning av
arbete och inkomster. Jag tycker att Nils Åsling står litet ensam ute på heden
då han ropar i den tystnad som råder bland de övriga borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Trots de meningsskiljaktigheter som finns i
den här debatten tror jag att det är väldigt svårt för någon att förneka att vi
den här våren ändå kan säga att vi har det värsta bakom oss. Vi har haft fyra
år med obruten ekonomisk tillväxt. Vår industri växer, den utvecklas och t. o.
m. förnyas. Vi har fått ned budgetunderskottet väsentligt utan att avveckla
välfärden på det sätt som påstods vara nödvändigt. Vi har t. o. m. kunnat ta
steg i en riktning som utvecklar välfärden i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fler människor har arbete än någonsin tidigare.
Arbetslösheten har sjunkit till 2,5 %, och i år- med alla rimliga bedömningar
som vi kan göra-kommer också genombrottet i kampen mot inflationen. Det betyder
att reallönerna stiger påtagligt för alla för första gången på många år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förhållande till det perspektiv vi hade när vi började,
måste jag säga att det här är framgångar, som inte bara regeringen skall ta åt
sig äran av utan hela svenska folket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
28 KNUT "WACHTMEISTER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottets betänkande 50 rörande skatteförslagen i
kompletteringspropositionen rymmer en del bra förslag. Garantibeskattningen av
fastigheter blir nu helt slopad, varigenom ett gammalt moderatförslag tillgodoses.
Samma sak gäller utbotaxeringen, där vi självfallet också med
tillfredsställelse hälsar att alla inkomster framöver kommer att bli beskattade
i hemortskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa reformer leder till avsevärda förenklingar både för
den enskilde och för kontrollerande myndigheter och avses genomföras fr. o. m.
1988 års taxering. Detta innebär att det inte funnits tid att avvakta
remissvaren rörande bostadskommitténs förslag i dessa frågor. För en gångs
skull tycker jag att man kan acceptera ett sådant förfarande eller kanske
snarare brist på förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten har varit positiv till dessa båda
förslag liksom till förslaget att höja nivån för insättning på skogskonto och
en del andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättringar
men har avvisat ett annat regeringsförslag. Utskottet avstyrker nämligen att
det åsätts ett minimibelopp om 300 kr. för skogsvårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till en del av de frågor där vi från
moderata samlingspartiets sida inte varit överens med utskottsmajoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av grundprinciperna i vårt skattesystem är. eller borde
i vart fall vara. att skatt skall tas ut efter bärkraft. Detta är ett
rättvisekrav, men beklagligtvis har vi många skatteregler som inte stämmer in
på denna till synes självklara grundprincip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom familjebeskattningen finns flera exempel på denna
orättvisa, och den nya fastighetsskatten är definitivt orättfärdig genom att
den drabbar i första hand dem som redan har de dyraste boendekostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tre borgerliga partierna är rörande eniga om att
fastighetsskatten bör avskaffas vid kommande årsskifte. Vi är också eniga om
att beskattningen av realisationsvinst vid försäljning av bostadsrätt bör ses
över. I jämförelse med villafastigheter har bostadsrätter sedan lång tid
tillbaka varit diskriminerade. Vissa förbättringar kan nu skönjas genom
bostadskommitténs förslag till en bättre överensstämmelse av reavinstreglerna
för bostadsrätter och villor. 1 reservationen understryker vi det angelägna i
att regeringen snabbt kommer med ett ändringsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat moderatkrav som vi haft länge och som vi nu
återkommer till är rätten till avdrag för reparationer på det egna hemmet. Vi
kan då tänka oss en maximering av avdragsbeloppet samt att särskilt stora
kostnader får fördelas framåt i tiden. Vi har ytterligare några reservationer
när det gäller bostadsbeskattningen. Under alltför lång tid var det skattefria
intäktsbeloppet vid uthyrning av fritidshus 4 000 kr,. varigenom människors
benägenhet att hyra ut var tämligen begränsad, vilket i sin tur medförde mindre
turism och turistinkomster i Sverige. Förra året höjdes beloppet till nuvarande
8 000 kr., och det var förvisso ett steg i rätt riktning. Nu är det emellertid
fara värt att det beloppet kommer att stå oförändrat i många år helt oberoende
av förändringarna i penningvärdet. För att undvika detta föreslår vi från
moderat håll att det skattefria intäktsbeloppet bestäms till ett halvt basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritidsfastigheter utomlands är också föremål för en
reservation där även utskottets folkpartister står som reservanter. Vi anser
att skattereglerna för dessa fastigheter är ogynnsamma i jämförelse med
reglerna för svenska fritidshus. Detta gäller särskilt vid beräkning av det
extra avdraget för folkpensionärer, eftersom en fastighet i Sverige då i regel
endast tas upp till 10 % av taxeringsvärdet medan utländska fritidshus åsätts
sitt fulla värde. Därtill kommer att även mindre intäktervid uthyrning av
fritidshus i utlandet skall redovisas. I reservationen begärs en översyn av
beskattningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att minska krånglet i det praktiska taxeringsarbetet
och för att undvika ett system där rena inflationsvinster kan komma att
beskattas yrkar vi i en reservation att den nuvarande begränsningen av
indexuppräkningen av anskaffningsvärdet vid beräkning av realisationsvinst på
fastighet slopas. Den regeln infördes 1980 och motiverades den gången med att
möjligheterna till ränteavdrag för småhus annars behövde begränsas. Nu har som
bekant möjligheterna till ränteavdrag begränsats, men kvar står bestämmelsen
att bortse från prisförändringar under de första fyra åren när det gäller både</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anskaffningsvärde
och eventuella förbättringskostnader under den tiden fastigheten innehafts.
Enligt vår uppfattning är det ett rättvisekrav att begränsningsreglerna
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed övergår jag till frågorna om uppbörd. I
propositionen föreslås att uppbörden av kvarskatt skall ske vid ett enda
tillfälle-vid uppbörden i april. Därmed förkortas den nuvarande betalningstiden
från fyra till tre månader, varigenom statsverket tjänar en del i ränta.
Dessutom medför förslaget vissa rationaliseringsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget kommer ursprungligen från riksskatteverket och
förkortningen medför nackdelar för den enskilde skattebetalaren, vilket också
har uppmärksammats av remissinstanserna. Enligt vår uppfattning finns det
ingen anledning till försämringar, varför vi yrkar på maj som uppbördsmånad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från moderat håll tycker vi också att den icke
avdragsgilla kvarskatteavgif-ten är i högsta laget. Enligt nuvarande regler är
den 8 % om kvarskatten inte överstiger 5 000 kr. och annars 10 %. Mot bakgrund
av vår höga marginalskatt är åtta icke avdragsgilla procent enligt vår
uppfattning alltför högt. och vi yrkar därför på en ändring. Lämpligen kan
avgiften knytas till diskontot, och vi föreslår att kvarskatteavgiften sätts
till diskontot minus 2 % för belopp upp till 5 000 kr. och annars till
diskontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen skall jag beröra en del skogsbeskattningsfrågor.
Förslaget om en miniskogsvårdsavgift om 300 kr. behandlade jag redan
inledningsvis, och propositionen innehåller därjämte förslag om en tillfällig
utökning av insättningsmöjligheterna på skogskonto vid 1987-1989 års
taxeringar. Enligt propositionen skall insättningsnivån under dessa år höjas
med 30 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnt hälsar vi denna höjning med
tillfredsställelse eftersom utbudet av virke därigenom kommer att öka. Vi delar
dock inte regeringens uppfattning att de nya reglerna skall vara
tidsbegränsade, varför vi i en reservation kräver att reglerna om ökad
insättning permanentas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom skogsbruket kräver en mycket långsiktig planering
och dessutom numera avverkningen sker med längre intervaller framstår det som
önskvärt att förlänga uppskovstiden för utbetalning i fråga om skogskonto från
10 till 15 år. vilket vi föreslår i en annan reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fri konkurrens bankerna emellan är önskvärd, och mot bakgrund
härav är det otillfredsställande att man inte får lov att flytta över sitt
skogskonto från en bank till en annan. De tidigare motiven till förbudet,
kontrolltekniska och administrativa, ter sig i dagens läge föråldrade, och vi
begär tillsammans med fp och vpk ändringsförslag från regeringens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett led i att öka virkesutbudet är att medge förbättrade
avdragsmöjligheter vid byggande av skogsvägar. Ofta får man bygga en vägslinga
för att komma åt en avverkning, och då ter det sig obilligt att behöva fördela
dessa byggkostnader på en tioårsperiod. Dessa kostnader bör enligt vår uppfattning
vara omedelbart avdragsgilla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen yrkar vi också, liksom tidigare, att
skogsvårdsavgiften sänks från 8 till 3 %o.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det sagda yrkar jag bifall till de reservationer där
moderata samlingspartiets företrädare står som undertecknare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29
KJELL JOHANSSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är beklagligt att vi nu, efter det mycket
intressanta meningsutbytet här i kammaren, måste snöpa debatten till att enbart
omfatta skatterna. En tröst är ändå att debatten kommer att breddas när
partiledarna kommer hit om en stund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi i måndags här i kammaren debatterade inkomstskatten
hade vi en ganska utförlig debatt om skafteförenkling och den långsiktiga
skattepolitiken. Jag ser därför nu ingen större anledning att än en gång ta
upp en längre debatt om dessa frågor. En kort summering kan kanske ändå vara på
sin plats med anledning av att centern i reservation 1 tar upp skattepolitikens
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från folkpartiets sida anser vi att skattepolitiken måste
ges en tillväxtbefrämjande och långsiktig inriktning. Det är också på denna
punkt som folkpartiets förslag skiljer sig från regeringspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ett första påseende kan det se ut som om regeringen
under det gångna året undvikit att höja skatterna. Nu lägger man skickligt in
ett par propositioner, så att slutintrycket inför sommaren skall bli att
regeringen närmast sänker skatterna under detta år. f själva verket drabbas
faktiskt svenska folket av ett par högst betydande skattehöjningar. Vad man kan
konstatera är att regeringen valt metoder som gör att dessa lätt skall
försvinna ur medvetandet. Det är med andra ord ett visst raffinemang i det
hela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänker då på den skatterabatt som utgick som
kompensation för prisökningarna under förra året. När denna skatterabatt
försvinner för innevarande år är det självfallet fråga om en kraftig
skattehöjning. Till detta kommer att fastighetsskatten under 1987 uppnår full
nivå, vilket också betyder en skattehöjning i jämförelse med förra året.
Skatten för en normal villa kommer att ligga på ungefär 1 500 kr, om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går alltså inte att komma förbi det faktum att
regeringens skattepolitik präglas av en betydande ryckighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gäller arbetet på att förenkla det svenska
skattesystemet hade vi, menar jag, en ganska klargörande debatt om denna fråga.
Åtminstone var den klargörande i så måtto att den tydligt visade att det var på
folkpartiets initiativ som arbetet på den förenklade deklarationen startades.
Finansministern hävdade, hänvisande till sitt skröpliga minne, att det var
Ingemar Mundebo som skrev direktiven till denna utredning. Själv dristade jag
mig till att påstå att det var Rolf Wirtén. I dag kan jag. efter att ha kontrollerat
saken, konstatera att det faktiskt var Rolf Wirtén som skrev direktiven till
skatteförenklingskommittén. Det här kan ju vara en bisak, sade finansministern
i måndags. Det kan jag hålla med honom om. Vad som däremot inte är en bisak är
folkpartiets intresse för skatteförenklingar. Här har folkpartiet
ovedersägligen gått i spetsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför ställer vi också upp när nu regeringen i
kompletteringspropositionen föreslår ett antal förenklingar av skattereglerna,
där de viktigaste rör bostadsbeskattningen. Vi är alltså med på att
garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter slopas, att det extra
avdraget från inkomst av schablon-taxerad fastighet slopas samt att taxeringen
i utbokommun slopas så att all inkomst beskattas i hemortskommunen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi var väl från början litet betänksamma inför frågan hur
slopandet av garantibeskattningen skulle slå för kommuner med omfattande
fritidshusbebyggelse. Utskottsbehandlingen har där i viss mån lugnat oss, men
vi vill fortfarande betona vikten av att detta följs upp så att inte alltför
negativa effekter uppkommer för dessa kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som nu föreslås har dock inte förändrat
vår negativa inställning till fastighetsskatten. När denna infördes
presenterades den som "ett solidariskt omfördelningssystem inom
bostadssektorn". Vi kunde då -och vi kan än i dag - inte flnna någon
solidaritet i denna skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle därför vara intressant om utskottets talesman
eller -kvinna kunde förklara vari solidariteten ligger i en skatt som slår
särskilt hårt mot barnfamiljer och pensionärer. Ett faktum är ju att denna
skatt utgår oavsett inkomster, förmögenhet eller försörjningsbörda. Hur kan en
sådan skatt vara solidarisk? Detta är ett fullständigt mysterium, och jag ser
fram emot förklaringen på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag ändå är inne på bostadsbeskattningen vill jag gärna
säga några ord även om reservation 13, som behandlar översyn av beskattningen
av bostadsrätter. Inom folkpartiet har vi alltid betraktat bostadsrätten som en
utmärkt boendeform. Den innebär i sig ett bostadssparande som kan föra framåt
och ge den boende en på sikt förbättrad bostadsstandard. Genom sparandemomentet
i boendeformen bör den jämställas med villaboende och beskattas i likhet med
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vårt förmenande var det en olycka när de nuvarande
reglerna antogs av riksdagen. En snabb förändring i den riktning jag angett bör
därför komma till stånd. I detta sammanhang bör man också förenkla uppgiftsskyldigheten
för föreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Folkpartiet motsätter sig införandet av ett
minimibelopp för skogsvårdsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När nivån för insättningar på skogskonto nu höjs, anser vi
att det vore av värde att även uppskovstiden förlängs till 15 år. Utvecklingen
går ju emot större avverkningar med längre tid emellan, och det skulle därför
vara av värde att en sådan förlängning av tiden genomfördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en skogsägare skall kunna flytta innestående medel
från en bank till annan menar vi är närmast en självklarhet. Speciellt när
villkoren görs friare för bankernas räntesättning och en konkurrens på
kapitalmarknaden skapas blir en sådan åtgärd helt naturlig. De argument om
försvårad kontroll som förs fram finner vi mycket märkliga. Man ålägger ju
bankerna en mycket omfattande uppgiftsskyldighet, och i jämförelse med denna är
det svårt att se hur en sådan kontoöverföring skulle kunna vålla några bekymmer
i dataålderns tidevarv. Nuvarande ordning gör också att små skogsägare mister
möjligheten att byta bank genom att de låses till sitt kontoinnehav. De kan
inte göra förmånligaste tänkbara bankaffärer, och det tycker vi är mycket
olyckligt. Vi förstår egentligen inte vad det ligger för tanke bakom att på det
här sättet försvåra för skogsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I 1977 års alkoholpolitiska beslut - som fick
ett mycket starkt stöd i riksdagen - slogs fast att det övergripande målet var
att "begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen". Bland de
många åtgärder som förordades gavs prisinstrumentet en framträdande plats när
det gällde att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppnå de
uppställda målen. Den alkoholpolitiska utredningen hade för övrigt redan slagit
fast att prisinstrumentet var det mest verksamma verktyget då det gäller att
dämpa konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har utvecklingen varit gynnsam.
Alkoholkonsumtionen har sjunkit. Ungdomen har intagit en mera kritisk
inställning till alkohol. Förutsättningarna att uppnå
Världshälsoorganisationens målsättning om en minskning av alkoholkonsumtionen
med 25 % fram till år 2000 har tett sig rimligt goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför allvarligt att den nedåtgående kurvan nu
tycks uppvisa ett trendbrott. Speciellt oroande är att ungdomen tycks öka
bruket av alkohol. Vi menar att man här måste sätta in åtgärder från statens
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det faktum att alkoholskatterna inte har höjts på drygt
ett och ett halvt år har naturligtvis sin del i utvecklingen. Vi har därför nu
ansett tiden mogen att fullfölja riksdagens uttalade mening att alkoholpriserna
skall följa den övriga prisnivån i vart land. Vi vill inte vänta på att
regeringen skall lyckas mobilisera en vilja att fullfölja riksdagsbeslutet,
speciellt inte som regeringen för tillfället tycks bekymra sig mer om
konsumentprisindex än över de sociala och medicinska skador som följer i
alkoholbrukets spår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår därför en skattehöjning på alkohol från den 1
juli. och det är med förvåning som vi i folkpartiet har noterat att vi är
ensamma om detta förslag i utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall
till alla de reservationer där folkpartiets representanter står antecknade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får meddela att anslag om kvällsplenum nu har satts
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 31 STIG JOSEFSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I skatteutskottets betänkande nr 50 om vissa
förenklingar har centern accepterat en del av det som föreslås i propositionen,
bl, a, borttagandet av garantibeskattningen av fastigheter samt i samband därmed
1 500-kronorsavdraget för villaägare. Ett annat förslag som också accepteras är
att alla inkomster beskattas i hemortskommunen. En orsak till att centern
accepterat dessa förslag är att reglerna för juridiska personer numera
förändrats så att fastighetsskatten är slopad och att juridiska personer inte
längre beskattas i hemortskommunen. En annan sak är att den kommunala
skatteutjämningen i stort sett skall medföra att ingen kommun drabbas av dessa
förändringar. Skatteutskottet skriver:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Som framgår av finansutskottets yttrande garanterar
skatteutjämningssystemet kommunerna en viss bestämd andel av
medelskattekraften. Kommuner med en skattekraft som understiger den
garanterade nivån erhåller skatteutjämningsbidrag upp till denna nivå.
Skatteutskottet kan med ledning härav konstatera att ekonomin för de kommuner
som omfattas av skatteutjämningen, dvs. flertalet kommuner med omfattande
fritidshusbebyggelse, inte påverkas av de aktuella åtgärderna i vidare mån än
som följer av att medelskattekraften i riket sjunker. De särskilda effekterna i
övrigt i dessa kommuner till följd av slopad garantibeskattning m, m.
kompenseras helt av ökade skatteutjämningsbidrag.'"</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. III.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottet instämmer också i vad som anförs i
propositionen om att särskilt stöd övergångsvis bör ges till det fåtal kommuner
som ligger utanför skatteutjämningssystemet och som kan få ett mera påtagligt
skattebortfall av att utbotaxeringen slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av dessa uttalanden har vi accepterat
propositionen i dessa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utskottsbetänkandet har fogats ett stort antal
reservationer. Jag skall beröra några av de reservationer där centerns
representanter är med,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 5 yrkar vi reservanter från centern,
folkpartiet och moderaterna att fastighetsskatten avskaffas från den 1 januari
1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern har hela tiden sedan förslaget aktualiserades gått
emot förslaget om en fastighetsskatt. Fastighetsskatten tas inte ut efter
bärkraft. Den drabbar orättvist småhusägare som finansierat sina hus utan
statliga lån och dem som under senare år förvärvat äldre hus, ofta
flerbarnsfamiljer som redan har en besvärlig situation. Också beträffande
hyresfastigheterna är skatten orättvis. De behandlas olika beroende på
ägandeförhållande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 8 återupprepas kravet på avdragsrätt för
reparationer i villor. En avdragsrätt skulle sannolikt bidra till en mera öppen
redovisning av skattepliktiga inkomster från dessa sektorer. Vi beklagar den
negativa inställning som majoriteten i riksdagen intar i denna fråga. I
reservationen kräver vi reservanter att regeringen framlägger förslag om
avdragsrätt för reparationer och underhåll av eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 13 krävs att skattereglerna görs så lika som
möjligt för olika bostadsformer vid bostadsbeskattningen - detta också vid
realisationsvinstbeskattningen. Målsättningen för bostadsbeskattningen bör
vara att den skall vara enkel, lättillämpad och så lika som möjligt för olika
bostadsformer. Dessutom bör sparandet i egen bostad stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlas också frågan om
skogsbeskattningen. I propositionen föreslås att skogsvårdsavgifter skall utgå
med minst 300 kr, och för vissa dödsbon på minst 1 000 kr. Detta förslag möter
ett bestämt motstånd från alla oppositionspartier och avstyrks av utskottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 22 avstyrks likaså motion 587 om en prövning
av utformningen av skogsvårdsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 23 berörs storleken på skogsvårdsavgiften -
detta i anslutning till en motion från moderaterna. Även centern har i sin
partimotion klart uttalat centerns syn på skogsvårdsavgiften, nämligen att den
helt bör avskaffas. Nu ställdes inte något yrkande i hemställan i
centermotionen, varför vi inte har kunnat avge någon reservation i detta
sammanhang. Vi röstade ju nyligen i det här ärendet, och då klargjordes
centerns position. Vi har understrukit detta i ett särskilt yttrande. Jag skall
nu här avge en röstförklaring, för den händelse votering skulle ske beträffande
reservation 23, Centern kommer då - i konsekvens med sitt tidigare
ställningstagande -att avstå vid den voteringen. Centern står fast vid sin
tidigare ståndpunkt. Skogsvårdsavgiften bör avskaffas i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 reservation 20 berörs skogskontona och den tid det
insatta beloppet får stå inne på konto. Nuvarande regler innebär högst tio år.
I motioner från bl. a. centern yrkas på att tiden förlängs till 15 år. Delta
förslag följs upp i reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 25 berörs avdragsrätten för
lantmäterikostnader vid till- PrOt. 1985/86:163 skottsförvärv. I en
centermotion föreslås att avdrag skall medges för dessa 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnader
i samband med kompletteringsköpet av marken. En sådan åtgärd</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
11 .</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> 1 .1. .T-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>u j- j f u ..</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. 1 Den ekonomiska poli-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
stimulera strukturrationaliseringen och därmed förbättra agarstruk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:304.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiken, m. m. turen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till utskottsbetänkandet har också
fogats en reservation om skattepolitikens inriktning. Som framgår av
utskottsbetänkandet behandlade vi just frågan om skattepolitikens inriktning i
måndagens debatt. Men trots detta vill jag understryka vikten av en fast linje
i skattepolitiken. Centern har alltsedan skatteuppgörelsen 1971 hållit fast vid
de riktlinjer som då fastställdes. Målsättningen var att 90 % av
inkomsttagarna inte skulle ha högre marginalskatt än 50 %, Socialdemokraterna
har svikit överenskommelsen, dels genom att inte följa denna överenskommelse,
dels genom att föreslå specialriktade skatteförmåner åt vissa grupper - och
därmed ett klart missgynnande av pensionärer, småföretagare och löntagare med
något längre arbetsresor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern står fast vid målsättningen att 90 % av
inkomsttagarna skall ha högst 50 % marginalskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern står bakom den höjning av grundavdraget som vi
beslutade om häromdagen, nämligen till 9 000 kr. för 1987 och till 10 000 kr.
för år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indexreglering är nödvändig för att förhindra att
inflationen skärper skatteuttaget. Centerns syn på skattepolitiken är att den
skall främja arbete, sparande och intresset för investeringar. Den skall vara
rättvis och behandla alla lika. Vi tar bestämt avstånd från specialinriktade
skattefördelar för vissa grupper. Marginalskatterna måste sänkas ytterligare,
men detta måste kombineras med särskilda insatser för att stärka
skattepolitikens fördelningspolitiska profil. Det gäller skatteuttaget för låginkomsttagare,
och det gäller åstadkommande av en bättre kommunal skatteutjämning. Vår
målsättning är att föra en skattepolitik som försöker ta hänsyn till alla
befolkningsgrupper och uppnå en rimlig fördelning av de skatteuttag som är
nödvändiga för att vi skall kunna täcka de kostnader vi beslutar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har i all korthet försökt ge en bild av
centerns ställningstagande i de många frågor som behandlas i detta
utskottsbetänkande, och jag yrkar härmed bifall till samtliga reservationer
där mitt namn förekommer och i övrigt till utskottets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 TOMMY FRANZÉN (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Skillnaden mellan regeringens och de
borgerliga partiernas fördelningspolitik fortsätter att minska. Efter dagens
tidigare debatt kan man konstatera att avståndet mellan oss och
socialdemokraterna samtidigt ökar. vilket vi beklagar. För socialdemokraterna
har jakten på budgetunderskottet kommit att bli det allt överskuggande och
dominerande. Det har bl. a, inneburit en plundring av kommunerna som fått. och
får. återverkningar för vanligt folk genom försämrad sjukvård, minskad
barnomsorg och försämringar av många andra gemensamma nyttigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller också i allra högsta grad inom
skattepolitiken. Höginkomstta<br>
garna har getts lättnader i beskattningen med många tusental kronor, medan<br>
vanliga löntagare fått nöja sig med några hundralappar. Detta är djupa och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>orättvisa
inslag i fördelningspolitiken. Det är knappast höginkomsttagarna som i dag har
svårt att få familjeekonomin att gå ihop. Däremot är det de lönarbetande, som
drabbats av reallönesänkningar under de senaste tio åren. som har fått det
svårt. Det är också bland dem som nyfattigdomen breder ut sig. Det är i detta
sammanhang som insatser med sänkta skatter, med minskade matpriser och hyror
behöver sättas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nödvändigt med ett skattesystem som ger rättvisa,
som minskar skatten förde breda folklagren och som ökar skatten för de besuttna,
på stora förmögenheter, för de stora vinstgivande bolagen och för
spekulanterna. Vårt skattesystem har i allt väsentligt tappat den
fördelningspolitiska profilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De med höga inkomster och stora förmögenheter betalar inte
den mängd skatt man har anledning att kräva, samtidigt som de med låga och
normala inkomster i många fall betalar alldeles för mycket. Ett exempel på
denna orättfärdighet är det senaste beslutet om skatterna för de närmaste åren.
En låginkomsttagare med en inkomst på 70 000 kr. ges en skattesänkning på
endast 168 kr., en inkomstnivå som är vanlig för ensamstående kvinnor med barn.
Samtidigt ges höginkomsttagare med inkomster över 200 000 kr. skattesänkningar
på mer än 4 000 kr. Detta skall läggas till de redan genomförda skattesänkningarna
i den s, k, underbara nattens skatteöverenskommelse, som redan gett
höginkomsttagarna tiotusentals kronor i skatteminskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa och andra marginalskattesänkningar för
höginkomsttagarna under de borgerliga regeringsåren har medfört att
skattesystemets utjämnande karaktär har försvunnit. Sedan mitten av 1970-talet
har den statliga inkomstskattens andel i beskattningen minskat från nära en
tredjedel till att nu uppgå till endast cirka en sjundedel av de totala
skatteinkomsterna. Som bekant är det bara den statliga inkomstskatten som har
utjämnande karaktär, eller som åtminstone skulle ha det, till skillnad mot de
kommunala och indirekta skatterna som är proportionella eller t,o,m.
regressiva, dvs. de drabbar människor med låga inkomster hårdare än människor
med höga inkomster. Detta innebär i klartext att progressiviteten, dvs. de
utjämnande faktorerna, i beskattningen kraftigt minskat. Tillämpningen av den
gamla parollen från Wigforss tid som finansminister, att man skall betala skatt
efter bärkraft, har verkligen urholkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänsterpartiet kommunisterna har i en motion som behandlas
i dag återigen framhållit vikten av att beskattningen utformas så att den ger
en rättvis fördelning. Det innebär att den skall stödja syftet att utjämna
stora inkomstskillnader och verka för att ge alla ett socialt och kulturellt
acceptabelt levnadsinnehåll. Här ryms inte marginalskattesänkningar för
höginkomsttagare, som ju i stort sett bara gynnar de redan privilegierade,
oavsett om sänkningarna är av socialdemokratisk eller borgerlig tappning. Här
krävs en radikal förändring i beskattningen, så att samhället garanteras
inkomster till fördelning och ett skattesystem som ökar beskattningen av
kapital och minskar skatten pä arbete, I dag är det tyvärr tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern sade tidigare i debatten i dag i polemik
med de borgerliga partiföreträdarna om behovet av ytterligare
marginalskattesänkningar: Vad skulle då alla löntagare säga som inte skulle få
någon egentlig del av en sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>marginalskattesänkning?
Det tycker jag att finansministern borde ha tänkt Prot. 1985/86:163</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på innan
han ingick skatteöverenskommelsen med de borgerliga mittenpar- 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tierna,
den överenskommelse som gav exakt de effekterna - mycket åt</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. „ .
, .,,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> „ =</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ekonomiska poli-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hoginkomsttagare
och knappast något at vanliga arbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottets betänkande för dagens debatt tar i
huvudsak upp förändringar av beskattningen i boendet. Regeringens förslag
innebär, förvisso en del förenklingar, men de innebär också ökade orättvisor i
några fall. Jag avser då främst förslaget om att slopa den kommunala garantibeskattningen.
Den kommunala garantibeskattningen medför att kommunerna ges inkomster från
alla fastigheter, oavsett om dessa är högt belånade eller helt betalda. Genom
att slopa garantiskatten, och därmed också det s.k. extraavdraget på 1 500 kr.
för egnahem som man själv bebor, undandras kommunerna dessa inkomster. Samtidigt
gynnas de som lånar för boendet, medan de som betalat sitt hus fortfarande
skattar för den inkomst som det egnahemmet eller fritidshuset utgör. Det
innebär att alla de som själva byggt sitt fritidshus vartefter de haft råd,
eller de som skaffade sina hus för några decennier sedan och betalat av lånen,
missgynnas gentemot dem som lånat för att skaffa sig motsvarande fastigheter.
Det är ett inslag i ekonomin som är osunt. Det stimulerar till en
lånefinansierad konsumtion. Vpk avvisar detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot accepterar vi att man skall skatta för sitt
fritidshus i den kommun där man bor. Vi gör detta därför att dagens verklighet
visar att de flesta kringgår bestämmelserna om avdrag för låneräntor genom att
skriva fritidshuset på ena maken, samtidigt som den andre står för lånen. Detta
missgynnar dessutom dem som inte är två vuxna förvärvsarbetande i en familj. Vi
föreslår också att kommunerna som drabbas skall kompenseras och då inte bara
övergångsvis, som regeringen föreslagit. Däremot anser vi inte att det finns
skäl att låta innehav av jord- och skogsbruksfastigheter ges samma behandling.
Här föreslår vi att nuvarande regler får fortsätta att gälla, dvs. att dessa
fastigheter beskattas i den kommun där de ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För något år sedan infördes den s. k. fastighetsskatten i
syfte att hålla nere boendekostnaderna, dvs. hyrorna. Det lyckades. Det skapar
en viss rättvisa mellan olika boendeformer, men det räcker inte. Vid denna
skatts införande undantogs industrifastigheter. Det var ett led i regeringens
liberala politik mot företagen. Vpk föreslog att industrifastigheter inte
skulle undantas och att fastighetsskatten därför kunde sättas till en lägre
nivå. Vi har nu återkommit med det förslaget. Vi menar att det finns inga skäl
att undanta de stora vinstgivande bolagens fastighetsinnehav och låta bli att
ta ut skatt från dessa. Den svenska företagsbeskattningen är låg nog ändå, för
övrigt en av de mildaste i hela västvärlden. Vpk ser en god bostad till en
rimlig hyra, till en rimlig kostnad, som en social rättighet. För det krävs en
omfördelning även inom boendet, så att hyrorna eller kostnaderna kan minska för
det breda folkflertalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har också föreslagit att tiden för
kvarskatteuppbörden skall<br>
avkortas.. Vpk kan inte acceptera detta med de förenklingsargument som<br>
regeringen för fram. En sådan förkortning kommer nämligen att drabba<br>
många löntagare och pensionärer på så sätt att deras eventuella kvarskatter<br>
skall betalas på tre månader i stället för på fyra. För många kan det bli en
för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1985/86:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tung
börda, och det säger vi nej till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även frågan om skogsbeskattningen berörs i detta
betänkande. Regeringen har lagt fram ett förslag till vissa
resursförstärkningar för skogsvårdsstyrelserna, och det är ett förslag som vi
välkomnar. Ett motsvarande förslag lade vi i vpk faktiskt fram i januari i år.
men vårt förslag vann inget gehör den gången. Vi tycker att det är bra att
regeringen nu har "nappat" på vårt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men samtidigt har regeringen också föreslagit att en
minimiavgift införs beträffande skogsvårdsavgiften. Det förslaget har vi
motsatt oss och det har också en majoritet i riksdagen gjort. Vi anser dock att
det finns skäl att analysera tankegångarna bakom förslaget. Det gäller nämligen
att komma fram till hur vi i framtiden skall kunna garantera
virkesförsörjningen. Det generella förslag som regeringen lade fram skulle, om
det förverkligades, drabba de små skogsfastigheterna medan de större skulle gå
fria - detta oavsett om de mindre skogsfastigheterna är intressanta eller inte
ur skoglig eller strukturell synpunkt. Vi har därför sagt att man bör se över
frågan. Men för den skull - det vill jag betona - kommer vi inte heller i framtiden
att acceptera ett liknande förslag från regeringen, John Andersson kommer
senare i debatten att närmare beröra den här frågan och även andra
skogspolitiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har, till slut, anslutit oss till förslaget om att
skogskonton skall kunna föras över från en bank till en annan. Vi finner inga
skäl till att skogskontoinnehavaren skall behöva vara låst till samma bank
under hela den tid som insättningar görs på skogskontot. Det måste vara
riktigare att skogskontoinnehavaren har möjlighet att flytta kontot mellan
olika banker allteftersom dessa kan erbjuda bättre förmåner. Med nuvarande
ordning är det bara bankkapitalet som ensidigt gynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till
vpk-reservationerna i skatteutskottets betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=FI style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></b></p>
<span lang=FI style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=FI style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
33 ANITA JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=FI style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänker enbart diskutera det som står i
skatteutskottets betänkande 50.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter att ha studerat dagens talarlista kan jag konstatera
att detta betänkande kommer att diskuteras under ganska lång tid här i
kammaren. Jag beklagar att min utskottskamrat Lars Hedfors, som skall ta upp de
frågor som berör skogs- och alkoholbeskattningen, står långt ned på
talarlistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i den proposition och i det betänkande som vi nu
behandlar innebär en rad förenklingar på skatteområdet. Bl. a. berörs
bostadsbeskattningen - framför allt genom slopandet av garantibeskattningen,
slopandet av 1 500-kronorsavdraget för villaägare och slopandet av den s. k.
utbotaxeringen. I betänkandet behandlas också ett stort antal motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motion 1985/86:567 föreslår centerpartiet att
skattepolitiken inriktas på sänkt skatt för alla genom en fortsatt höjning av
det kommunala grundavdraget. Likaså berörs skatteutjämningen och inflationsskyddet
för de statliga skatteskalorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen behandlade i måndags frågorom
inkomstbeskattningen förde närmaste åren. När det gäller de allmänna
riktlinjerna för den ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>politiken
sker en prövning i finansutskottet. Frågan om skatteutjämningen är Prot.
1985/86:163</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>redan
under omprövning i finansdepartementet. En proposition väntas 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
våren 1987.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>\</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>~</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten
finner därför inga skäl att föreslå riksdagen att göra</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,„,,
. .</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>några nya
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås att garantibeskattningen, som
redan har avvecklats för juridiska personer, skall slopas även för fysiska
personer och att denna reform delvis skall finansieras genom att 1
500-kronorsavdraget för villaägare slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås att det nuvarande hindret vid kommunal
beskattning mot avdrag för underskott i annan kommun undanröjs genom att
utbotaxeringen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de kommunalekonomiska effekterna av förslagen
föreslås att kommunerna bör kompenseras. Departementschefen avser att återkomma
i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flera motioner tas fritidskommunernas speciella problem
upp. Flertalet kommuner med en omfattande fritidsbebyggelse påverkas inte av de
aktuella åtgärderna. Ett särskilt stöd kommer att ges övergångsvis till det
fåtal kommuner som inte är med i skatteutjämningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör framhållas att garantibeskattningen, från de
utgångspunkter som gäller inkomstbeskattningen, medför en ej motiverad belastning
för fastigheter rned normal belåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Utskottsmajoriteten tycker att det är
angeläget att förslagen nu genomförs så att nya regler kan tillämpas från 1988
års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett slopande av garantibeskattningen beräknas medföra ett
inkomstbortfall för den kommunala sektorn med 1,3 miljarder kronor. Slopandet
av det extra avdraget blir en inkomstförstärkning för kommunerna med 540 milj.
kr. och för staten med 360 milj. kr. Summa summarum blir inkomstbortfallet 760
milj. kr. och därutöver en minskning av skatteutjämningen på 75 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten utgår från att de kommunalekonomiska
frågorna kommer att få en för kommunerna tillfredsställande lösning, som det
står i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I ett flertal motioner berörs den statliga
fastighetsskatten, som fr. o,m. 1985 ersätter den tidigare hyreshusavgiften och
träffar hyreshus, kontor, småhus samt bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lyssna nu noga, Kjell Johansson! Syftet med
fastighetsskatten var framför allt att skapa ett instrument, som tillsammans
med räntebidragssystemet för ny- och ombyggnader svarade mot kravet på ett
rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn, och att
motverka fortsatta kostnadsökningar för staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Bostadskommittén har i sitt slutbetänkande
utgått från att fastighetsskatten skall behållas. Utskottet är inte berett att
ompröva den närmare utformningen av fastighetsskatten och avstyrker liksom
tidigare de yrkanden som har framställts i vpk-reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna säger i en reservation att taxeringsvärdet
skiljer sig för likadana hus högst väsentligt mellan olika orter i landet. Det
beror helt enkelt på att taxeringsvärdena anknyter till marknadsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller hyreskostnadsnivån förekommer också olikheter, vilka</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bl. a.
beror på att hyressättningen för olika orter i landet varierar. Därför är det
olika taxeringsvärden även på hyreshusen i vårt avlånga land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har konstaterat att fördelarna ur
kontrollsynpunkt med en begränsad avdragsrätt för reparationer inte uppväger de
stora nackdelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ett slutligt ställningstagande bör anstå tills
resultatet av bostadskommitténs arbete föreligger, och därför avstyrks dessa
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna föreslår i en motion en höjning av det
skattefria hyresbeloppet för fritidshus från nuvarande 8 000 kr. till att vara
knutet till basbeloppets storlek. Utskottsmajoriteten föreslår att motionen
avstyrks med hänsyn till att vi så sent som förra året höjde beloppet från 4
000 till 8 000 kr. med verkan fr. o. m. 1987 års taxering. Det var alltså vi
socialdemokrater som tog tag i den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en reservation krävs enklare regler beträffande
beskattningen av fastigheter i utlandet. Schablonbeskattningen kan inte
tillämpas, utan man redovisar ett förmånsvärde för det egna utnyttjandet eller
hyresintäkterna. Vi i utskottet vill i dagsläget inte genomföra några ändringar
och föreslår därför riksdagen att avstyrka de aktuella motionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna har i en reservation krävt att nuvarande
regler beträffande räntelånen bör studeras och att regeringen snarast lägger
fram förslag till förbättringar. Skatteutskottet utgår ifrån att de aktualiserade
problemen kartläggs när beslut skall tas vad avser bostadskommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! De aktuella reglerna om hyresersättning för
fåmansföretag har tillkommit i syfte att begränsa möjligheterna att bereda sig
själv och vissa närstående personer ej avsedda skattelättnader. Frågan ingår i
företagsskattekommitténs utredningsuppdrag, och i avvaktan på dess förslag
föreslår skatteutskottet att de tidigare antagna reglerna skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynen av beskattningen av bostadsrätter har engagerat
flera av de borgerliga ledamöterna i utskottet. Även för de här frågorna har
bostadskommittén lagt fram förslag i sitt slutbetänkande, som är under
beredning i departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet kräver att de regler som infördes
i full enighet 1980, om indexuppräkning av anskaffningsvärdet vid
realisationsvinstbeskattningen, skall slopas. Man hävdar också att det kan
leda till att rena inflationsvinster beskattas. Detta torde, fru talman, höra
till undantagen. Utskottet skärpte bestämmelserna 1980 för att motverka
spekulationsvinster. Det var ett provisorium. Vi utgår emellertid ifrån att
regeringen, när den prövar utredningens förslag, även tar upp
indexuppräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande investeringsfonderna föreslås förenklingar.
Den nuvarande kopplingen av inbetalningstiden till sista dagen för avlämnande
av deklarationen slopas. Inbetalningen till riksbanken skall enligt det nya
förslaget vara gjort senast den 30 april, resp. den 15 februari, beroende på
när räkenskapsåret avslutas. Utskottet anser att de föreslagna tidsgränserna
ger företagen tillräcklig tid att bestämma inbetalningarnas storlek till
investeringsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller reglerna för beskattning av
engångsersättningar av olika slag. som kan betalas ut vid det allmännas intrång
för vägar, kraftledningar etc, har man använt sig av realisationsvinstsreglerna
vid avyttring av fastigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna hyser farhågor för att utbetalda ersättningar
kan drabbas av en alltför hård beskattning och vill därför att tillämpningen av
reglerna om ackumulerad inkomst utsträcks från 10 år till 20 år. Jag delar
utskottets synpunkt att 10 år väl täcker de behov av ackumulering som här
åsyftas och föreslår riksdagen att avslå denna motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I propositionen föreslås att
kvarskatteuppbörden för löntagare förenklas så att skatteavdragen verkställs
under tre månader och inlevereras vid ett enda tillfälle, den 18 april.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De moderata reservanterna stödda av vpk anser dock att en
förkortning av uppbördstiden med en månad skulle innebära nackdelar för
allmänheten, inte minst för arbetstagare med stora kvarskatter. Huvudprincipen
i vårt skattesystem måste vara att inkomstskatt skall erläggas i form av
preliminär skatt under inkomståret. Under normala förhållanden torde därför
antalet kvarskatteskyldiga inte vara så stort, och för dessa finns möjlighet
att få nedsättning av skatteavdraget och i vissa fall anstånd med betalningen.
Mot den bakgrunden föreslår vi avslag på dessa reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några ord om kvarskatteavgiften. Vi anser inte att den bör
sänkas utan vi vill ha den kvar som den är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets
hemställan i skatteutskottets betänkande 50 och avslag på samtliga
reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag beklagar att Anita Johansson inte tar upp
frågorna om skogsbeskattning utan överlåter dem åt Lars Hedfors. Hennes motiv
är inte hållbart. Företrädare för Anita Johanssons parti har både i
skatteutskottet och i finansutskottet accepterat att blott en representant
debatterar från varje parti, och talarlistan har varit känd länge. Dessutom
noterade jag att Anita Johansson inte använde hela den anmälda tiden, så det
hade väl funnits möjligheter att också, för att få en bättre sammanhållning av
debatten, behandla reservationen om skogsbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anita Johansson säger att fastighetsskatten är motiverad
för att få en bättre rättvisa inom den beskattningsformen. Jag fick inget
hållbart skäl för det. Det är tvärtom så, som jag sade i mitt inledningsanförande,
att den ingalunda tas ut efter bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anita Johansson säger sedan beträffande fastigheternas
taxeringsvärde att det varierar mellan olika orter beroende på marknaden och på
att hyresnivån också varierar. Så försvarar hon det rådande systemet. Faktum är
att hyresnivån inte alls på samma sätt följer med den marknad som gäller för
egnahem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande avdragsrätten är det utan tvivel på det viset
att om man skulle få avdragsrätt för reparationer på småhus skulle den svarta
marknaden minska. Bostadskommittén har i sitt betänkande också erkänt att så är
fallet, och jag beklagar att man inte annat än resonemangsvis behandlar den
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller gränsen för skattefri hyresinkomst för
fritidshus vill jag bara påpeka att vi under en lång följd av år från moderat
håll har krävt ett högre belopp. Det är bra att det höjdes häromåret, men det
hade behövts en större höjning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anita
Johansson säger att indexuppräkningen beslöts 1980 i endräkt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 partierna emellan. Ja, det är riktigt, men slopandet av
indexuppräkningen de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 juni 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fyra
första åren tillkom i stället för att begränsa rätten till underskottsavdrag på
räntorna. Sedan dess har vi som bekant fått den begränsningsrätten, och därför
är det ett rättvisekrav att indexuppräkningen slopas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 35 TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Frågan om slopandet av garantibeskattningen togs
upp av bostadskommittén, och det berörde också Anita Johansson. Men bostadskommittén
hade en farlig koppling i det avseendet. .Man ville nämligen samtidigt höja
fastighetsskatten. Det skulle innebära mycket kraftigt ökade boendekostnader
för obelånade hus, och det är vanligt att de som bor i obelånade hus är äldre
människor som under årens lopp betalat av sina lån och kanske t.o.m, byggt
husen själva. I Stockholmsområdet är det inte alls ovanligt med äldre människor
som bor kvar i s. k. egnahem som i dag är mer eller mindre obelånade. Det
förekommer också ofta att vanligt folk -arbetare - själva bygger fritidshus och
bygger till vartefter de har råd. De skulle också drabbas mycket hårt, medan de
som på olika sätt lånar upp kapital i samhället skulle få minskade kostnader
för sitt boende. Regeringens förslag, som i varje fall i nuläget inte omfattar
ökad fastighetsskatt, innebär ändå ökade boendekostnader för de här
kategorierna, samtidigt som det blir lägre boendekostnader för dem som har sina
hus högt belånade. Jag måste fråga Anita Johansson: År det en vettig
socialdemokratisk fördelningspolitik när det gäller boendet? Är det en sund
ekonomisk utveckling att stimulera lånefinansierad konsumtion i stället för att
minska lånefinansieringen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt får den slopade garantibeskattningen trots allt
effekter för kommunerna, och Anita Johansson redogjorde också för vilka
kostnaderna skulle bli. Ungefär 1 miljard kostar det kommunerna. Det säger
regeringen att man skall kunna kompensera inom ramen för skatteutjämningen. Men
utgångspunkten för den här regeringen och även för tidigare regeringar under
1980-talet har ju varit att plundra kommunerna på deras inkomster. Man har
under 1980-talet plundrat kommunerna på ungefär 30 miljarder. Skall det här om
några år innebära den 31:a miljarden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anita Johansson anförde argument
för att behålla fastighetsskatten, och det tycker jag är helt riktigt. Men jag
uppfattade inte ett enda argument för att regeringen och socialdemokratin inte
vill ha fastighetsskatt på industrifastigheter. En fastighetsskatt för
industrifastigheter som låg på samma nivå som för övriga fastigheter skulle
innebära en sänkning av fastighetsskatten för de boende i egnahem med en
tredjedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 36
STIG JOSEFSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Anita Johansson berörde en del av de frågor
där det råder stor enighet i utskottet. Dem skall jag inte vidare diskutera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Anita Johansson tog upp reservation 1 om
skattepolitikens inriktning hade jag väntat mig att få höra något om Anita Johanssons
syn på den framtida skattepolitiken. Ett område där det är oerhört intressant
att få veta var socialdemokraterna står är den kommunala skatteutjämningen. Det
hade varit värdefullt att få reda på socialdemokraternas framtidsbild på det
området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som jag skall beröra är frågan om
fastighetsskatten. Anser Prot. 1985/86:163 Anita Johansson att
fastighetsskatten är rättvis, att den tas ut efter bärkraft- 5 juni 1986
och att det är riktigt att avgiftsuttaget när det gäller hyreshus är beroende
av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ägarstrukturen?
Det skulle vara värdefullt att få höra Anita Johanssons Den ekonomiskapoli-<br>
uppfattning i dessa frågor som gäller fastighetsskatten.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"''"''"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om reperationsavdrag på egnahem eller villor har
vid åtskilliga tillfällen varit uppe till debatt här i riksdagen. Ingen kan
förneka - det gör man inte heller - att ett sådant avdrag skulle ha stor
betydelse för att sanera det här området när det gäller icke redovisade inkomster.
Säg mig vad som är orsaken till att man inte vill ta tag i det och verkligen
vill göra en sådan insats!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 KJELL JOHANSSON (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Lyssna nu noga, Kjell Johansson, sade Anita
Johansson. Hon skulle förklara vari solidariteten låg i fastighetsskatten. -
Sedan upprepade hon klyschan att fastighetsskatten skall vara ett solidariskt
omfördelningssystem inom bostadssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall bara ställa en enda fråga, eftersom jag vet att
det är svårt att ha många meddebattörer och många frågor: Vari ligger
solidariteten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två tredjedelar av barnfamiljerna bor i villa. Är det
solidaritet att införa en speciell skatt som drabbar dem? Pensionärerna är en
annan grupp som drabbas mycket hårt av extra skatt. År det solidaritet att
införa en skatt som drabbar dem?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett vad vederbörande tjänar är denna skatt lika hög.
Oavsett vilken förmögenhet vederbörande har är skatten lika hög. Oavsett om
huset är betalt eller inte är skatten lika hög. Oavsett om man har en stor
eller liten försörjningsbörda är skatten lika hög. Vari ligger solidariteten,
Anita Johansson? Det är fullständigt omöjligt att förstå detta. Förklara den
saken för oss!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 ANITA JOHANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi har i god tid från vårt parti anmält att vi
skall vara två talare för socialdemokraterna på detta betänkande. Låt mig göra
det klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stig Josefson tycker att det var synd att jag inte talade
litet om den allmänna inriktningen av den framtida skattepolitiken. Hela
förmiddagen i dag har vi diskuterat denna fråga och nästan hela måndagen. Som
jag sade, och som Stig Josefson vet, bereder man frågorna om skatteutjämning i
finansdepartementet och ett förslag är att vänta under vårriksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tommy Franzén säger att vi har plundrat kommunerna på
pengar. Det är klart att vi har gjort en del saker i denna kammare som har
inneburit att vi har stramat åt för kommunerna. Men jag tycker att Tommy
Franzén borde vara medveten om hur kommunernas ekonomi totalt, kontra statens,
ser ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så några ord om fastighetsskatten, som tydligen är en nagel
i ögat på hela borgerligheten. Den statliga fastighetsskatten, som ersatte den
tidigare hyreshusavgiften, träffar hyreshus, kontor osv. lika, såsom jag
berörde i mitt anförande. Syftet med fastighetsskatten var framför allt att
skapa ett instrument som tillsammans med räntebidragssystemet för ny- och
ombyggnader svarade mot kravet på ett rättvist och solidariskt
omfördelningssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 inom bostadssektorn och att motverka fortsatta kostnadsökningar
för staten.<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däri ligger solidariteten.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu har jag sagt detta två gånger,
och jag tänker inte upprepa mig en tredje gång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Låt mig börja med att konstatera än en gång
att det inte är någon idé att ta upp en debatt om skattepolitikens inriktning,
eftersom Anita Johansson från början klargjorde att hon inte skulle komma att
diskutera detta. Jag kan ha viss förståelse för Anita Johansson därvidlag,
eftersom socialdemokraternas skattepolitiska inriktning är svår att försvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om kommunernas situation är mycket intressant, och
jag skulle gärna vilja ha en längre debatt med Anita Johansson om hur
kommunerna har plundrats. Jag är mycket medveten om kommunernas situation. Det
finns förvisso ett mindre antal som har en bra ekonomi, men det finns många
kommuner som har en fruktansvärt dålig ekonomi. Jag tror att Anita Johansson
skulle kunna upptäcka detta själv, om hon tog ett steg utanför riksdagshuset.
Vi kan bara se på hur man har minskat ned på sjukvården, vilka brister vi har i
dag när det gäller sjukvårdsresurserna. Detta gäller inte primärkommunerna utan
landstingskommunerna, men de ligger ju också så att säga under det kommunala
taket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att barnomsorgen är fullkomligt otillräcklig tror jag att
även Anita Johansson är beredd att skriva under på. Kommunerna har inte råd att
bygga ut barnomsorgen i tillräcklig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det görs indragningar på än den ena än den andra kommunala
servicen, vilket innebär att många människor - och det är vanligen arbetare som
behöver det här stödet - inte kan få den service och det stöd som de egentligen
har rätt att begära. Så nog är den kommunala situationen betänklig med tanke på
de plundringstendenser som riksdagsmajoriteten har visat prov på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag frågade varför socialdemokratin inte är beredd att ta
ut fastighetsskatt även på industrifastigheter, och jag konstaterar att Anita
Johansson inte hade något svar den här gången heller. Det vore bra om jag kunde
få i varje fall något argument för att man inte är beredd att lägga denna skatt
även på industrifastigheter. Bolagen här i landet lever verkligen inte i någon
likviditetskris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt inledningsanförande hade Anita Johansson formuleringen
att moderaterna med stöd av vpk inte ville gå med på regeringens förslag till
försämring för skattebetalarna beträffande kvarskatteuppbörden. Förhållandet
är det att vänsterpartiet kommunisterna väckte en motion med anledning av
regeringens proposition. Moderaterna gjorde likadant. Att diskutera vem som har
stöd av vem tycker jag därför inte är speciellt intressant. Vi hade ställt var
sitt yrkande med samma innebörd och hamnade naturligen i en gemensam
reservation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
KJELL JOHANSSON (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Fastighetsskatten är ett instrument, sade
Anita Johansson. Förvisso är den ett instrument, men ett instrument för
solidaritet är den verkligen inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag fick inte ut någonting av det Anita Johansson sade som
ger en förklaring till varför man skall ta pengar från barnfamiljer och från
pensionärer och ge dem till fastighetsägare - i stor utsträckning till
allmännyttan eller till fastighetsägare som har eftersatt underhållet på sina
fastigheter - så att de skall kunna göra stora ombyggnader som medför att folk
med relativt rimliga inkomster inte längre har råd att bo kvar i lägenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är detta solidaritet? Jag hittar inte ett moment av
solidaritet i den här skatten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 STIG JOSEFSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag fick beskedet att syftet med
fastighetsskatten är att den skall vara ett instrument, att den skall vara rättvis
och att den skall innebära en solidarisk fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har fastighetsskatten kommit i tillämpning, och jag
ställde fyra konkreta frågor om vad Anita Johansson anser, men jag har ännu
inte fått något svar: Är den rättvis? Tas den ut efter bärkraft? Är det riktigt
att den i fråga om hyreshusen blir beroende av ägarstrukturen? Den fjärde
frågan gällde reparationer, och den fick jag heller inget svar på,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 42 ANITA JOHANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Kjell Johanssons och Stig Josefsons frågor om
fastighetsskatten har jag svarat på två gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Tommy Franzén vill jag säga att jag faktiskt inte är
ett dugg rädd att försvara socialdemokraternas skattepolitik. Jag vill tillägga
att jag lämnar det här huset litet då och då för att se mig om hur det ser ut i
kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låg mig slutligen konstatera att till betänkandet har
avgivits 27 reservationer. Bara fyra av dem är gemensamma för de borgerliga
partierna. Det tycker jag klart visar vilken splittring och oenighet som råder
på den borgerliga sidan i de här frågorna. Något regeringsdugligt alternativ
kan man verkligen inte hitta. Det är i stället så att man kan konstatera i
denna ekonomisk-politiska debatt att det är socialdemokratin som står för
förslagen, som skapar enkelhet, klarhet, säkerhet. Vi gör detta därför att det
är de vanliga inkomsttagarna som tjänar på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde att Knut Wachtmeister. Stig
Josefson, Kjell Johansson och Tommy Franzén anhållit att till protokollet få
antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
ULF ADELSOHN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det kom något överraskande att debatten gick
så fort. Det är jag inte alldeles vari vid; jag har skyndat mig till kammaren
och är därför en smula andfådd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakom oss ligger ett riksdagsår som
jag tror varit mer omtumlande än</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 juni
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någon av oss kunde ana. Det har
förekommit snabba kast. svåra eller</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omöjliga
att förutse och påverka, ja, ibland har det som hänt gått så fort och varit så
oväntat och så skrämmande att vi alla blivit stumma och känt hur mycket som
ändå förenar oss jäinfört med det som skiljer. Jag tror ingen i svensk politik
har kunnat undvika att påverkas av mordet på Olof Palme, En dag som i dag känns
det naturligt för mig att tänka pä att alla mina partiledardebatter har varit
mot Olof Palme, och att det i dag blir en ny debatt, mot Ingvar Carlsson - och
jag har stor förståelse för att han inte hunnit hit ännu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser att statsministern nu kommer in i kammaren:
Välkommen, herr statsminister! Jag har enbart uttryckt mig positivt, hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har väckt oro och stämt oss
till eftertanke. Jag tror att det främsta skälet att avveckla kärnkraften i
Sverige kanske inte främst vore kärnkraften själv, utan oron för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har vi, tyvärr, ett behov av energi, och alla
energislag har sina risker-det är vår sak att allvarligt överväga dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att stänga Barsebäck och stilla oro kan kanske freda
samvetet, men det väcker nya problem som kanske är lika allvarliga. Vad innebär
ett stort oljekraftverk i Bohuslän och ett i Blekinge för miljö och försurning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även den ekonomiska politiken har bjudit på oväntade
händelser och snabba kast. Jag minns hur många borgerliga väljare före valet
sade att det är lika bra att låta socialdemokraterna fortsätta att reda upp
efter sig inför den stundande lågkonjunkturen. Jagar rädd för att en del också
röstade efter den uppfattningen. För dem måste de senaste månadernas
internationella ekonomiska utveckling tett sig synnerligen överraskande. För
sällan har konjunkturen varit så gynnsam i världen som under det senaste
halvåret. Oljepriserna har halverats, dollarkursen och de internationella
räntenivåerna har fallit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt detta har Sverige fått till skänks, liksom de goda
följdverkningarna: inflationstakten hargått ner, bytesbalansen har blivit
bättre, och vi harfått en litet högre tillväxttakt. Bara det sänkta oljepriset
har gett Sverige 15 miljarder netto det här året. Det är nästan 2 % av vår
bruttonationalprodukt - detta till skänks från oljeproducenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är klart att det finns också en fara. Det är lätt
att bli bländad och glömma det enkla faktum att tur med konjunkturerna ger
andrum, men det löser inte de grundläggande problemen, För egentligen borde det
ha gått litet bättre för oss. Tillväxttakten i Sverige avtar i jämförelse med
fjolårets. Det är bara Belgien av jämförbara länder som ligger sämre till. Även
om inflationen har gått ner i Sverige kämpar vi bland de länder i
industrivärlden som har den högsta inflationstakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På arbetsmarknaden är konflikter och avtalsröra ett
återkommande<br>
tecken varje vår. Nu trodde vi alla att en lång svit av bedrövliga
avtalsrörelser<br>
denna vår skulle brytas. Vi hör särskilt i de borgerliga partierna ofta talet
om<br>
socialdemokraternas goda hand med de fackliga organisationerna. Det är,<br>
fru talman, en introvert myt som vi odlar inom de borgerliga partierna i<br>
självförklenande syfte.<br>
74</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! Inom de fackliga
organisationerna låter det inte likadant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkligheten
bär ju syn för sägen. Kaos, anarki i skolorna och sammanbrott är rubriker som
lyst med fet stil på tidningarnas första sidor den senaste tiden. I årtionden
har våra löneökningar blivit högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Med
jämna mellanrum har vi devalverat oss ur värt höga kostnadsläge. Både
socialdemokratiska och borgerliga regeringar har gjort det. För överskådlig
framtid är devalveringsvägen nu stängd. Då har hoppet i stället satts till
parternas berömda ansvarskänsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur ser det ut? Precis som vanligt: strandningar.
blockader, strejker, lockouter och medlingar. När slutligen dammet lagt sig på
stridsarenorna, blir resultatet avtal med högre lön än i konkurrentländerna.
Allt medan denna enfaldens karusell snurrar i Sverige år efter år, sitter vi
här och bröstar oss och talar med stolthet om den svenska modellen. Vore det
inte dags för oss alla att inse att den svenska modellen sedan länge ärdöd. död
som en sten på sjöbotten? Den dog med den offentliga sektorns och
skattetryckets snabba tillväxt. Vi kommer inte att väcka den till liv så länge
vi har den fria världens i särklass största offentliga sektor och högsta
skattetryck. Vi kommer aldrig att få några bra avtalsuppgörelser i Sverige som
ger pengar i fickan åt jobbaren och tjänstemannen och som behåller vår
konkurrenskraft internationellt, om inte staten och kommunerna makar åt sig och
sänker skatterna. Det är vår sak här i riksdagen att se till att det görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer heller aldrig, tror jag. att skapa förståelse
för nödvändiga besparingar inom kommun, landsting och stat, om inte politikerna
är beredda att även före valen säga vad som behövs. Jag erkänner gärna, fru
talman, att jag förstår att många politiker inte gör det, för ibland verkar det
politiska minnet kortare än något annat. Det kan te sig lämpligt att hanka sig
över valdagen innan de obehagliga beskeden kommer. Men fortsätter vi så, skapar
vi aldrig förståelse på djupet för de besparingar som krävs för att sänka
skatter och få avtalsrörelserna i lugn och harmoni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är först den dag då vanliga människor har balans i sin
ekonomi som Sverige får balans i sin. Man måste kunna leva på sin lön. Det är
så naturligt och mänskligt att det är självklart. Skatterna får inte vara så
höga att de tvingar människor att bli beroende av bidrag för sin försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spelregler måste respekteras, även av oss politiker. Har
man sagt att man skall trygga pensionerna, dä får man inte införa en pensionsskatt,
inte ens om man kallar den för någonting helt annat, exempelvis realränteskatt.
Har man lovat oförändrade skatter, då måste man hålla det löftet. Vi politiker
måste visa medborgarna samma respekt som vi förväntar att medborgarna skall
visa oss och de beslut vi fattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi sade allt detta i valrörelsen. Det var sant då, och det
är lika sant i dag. Men, fru talman, fjolårets val blev inte den framgång för
vårt parti som vi hade hoppats. Jag törs ändå säga att våra idéer sällan haft
ett större inflytande över utvecklingen än vad de har i dag. Nu är jag inte så
inbilsk att jag tror att vi har vunnit våra segrar i motståndarnas hjärtan, men
vi nöjer oss med att vi har vunnit en del i deras hjärnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkligheten har tvingat partier att ställa upp bakom krav
som de ägnat mycken tid åt att motarbeta. Detta kan vi konstatera på område
efter område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
valrörelsen drev socialdemokraterna en av de mest dyrbara</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>propagandakampanjerna
någonsin mot våra moderata förslag om besparingar på den kommunala sektorn. Nu
håller delar av de här besparingarna på att bli verkligehet. fast på
socialdemokratiskt initiativ. Man kan naturligtvis ha berättigande synpunkter
på moralen i det, men en anpassning till moderat politik är det, och rätt i sak
är det också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har under mina många resor, inte minst denna vår, fått
många bevis för att andra partier anammat våra idéer. I Göteborg säljer
socialdemokraterna ut kommunal verksamhet. I Östergötland skall privata
intressenter kanske få uppdrag att driva en vårdcentral. I Sundbyberg har man
lärt sig av moderaterna i Nacka att fotvården blir minst lika bra och billigare
när den drivs i enskild regi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan
nämna hur många exempel som helst, stora och små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag möter ofta moderater, inte minst våra kommunala
företrädare, som är oroliga och säger att andra stjäl våra kläder. Nej, säger
jag, det är inte kläder som stjäls, det är modet som sprider sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förr sade man att liberalisering och avreglering av
valutapolitiken var omöjlig. Nu skall den genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förr var lag och ordning skällsord. Nu har inånga tagit
intryck. När den s. k. halvtidsfrigivningen genomfördes och ett stort antal
interner släpptes ut mitt i semestertid, den 1 juli 1983. var vi moderater
ensamma om vår kritik. Nu avskaffas den reformen i partipolitisk enighet, även
om systemet med generella strafftidsförkortningar tyvärr blir kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt krävde vi tidigt en kriminalisering av
narkotikabruket, Nu har vårt krav bredare stöd, men än är vi inte framme vid
majoritet i riksdagen. Men det kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förr ironiserades det över kunskapsskolan. Nu hyllas den
av alla, Flum-epoken är borta, men mycket återstår att göra. Som moderater har
vi lätt att förstå de skolungdomar som demonstrerade under förra veckan för att
få sina betyg. Och jag hoppas att det hördes ända in hit i kammaren, när de
ropade utanför arbetsgivarverket. Här finns det ännu partier som vill avskaffa
betygen, även när läraren är i tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förr klingade våra varningar för nedrustningen av Sveriges
försvar ohörda. Efter talrika gränskränkningar och många larmrapporter har nu
även andra partier börjat tala om högre anslag. Men viktig tid och
försvarskraft har gått förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förr trodde många på löntagarfonder. För tio år sedan, när
jag satt i löntagarfondsberedningen, sade folkpartiets partisekreterare att
hans parti kunde ställa upp bakom principerna i LO:s löntagarfondsförslag. I
dag är det t. o. m. svårt att hitta en socialdemokrat som vill tala för
fonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte många år sedan moderaterna stod helt ensamma i
kritiken mot radio- och TV-monopolet. I dag står folkpartiet på samma linje,
och inom centern och bland socialdemokraterna förs en debatt om reklam i TV.
Det är inget tvivel om att vi moderater tycker att både reklam och monopol är
en mycket dålig lösning. Men jag vill också säga - med anledning av den debatt
som varit - att det inte finns någon anledning att anklaga centern för att ha
anslutit sig till någon socialdemokratisk ståndpunkt i den här frågan. Centern
har länge förfäktat ungefär det som socialdemokraterna nu kommit fram till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och jag
konstaterar med tillfredsställelse att centerpartiet nu accepterar reklam i TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är inte så pessimistisk som Karin Söder att jag tror
att nästa generations centerpartister kommer att acceptera också att monopolet
försvinner, utan jag tror att Karin Söder ser sitt uppdrag som en livsuppgift
och kommer att vara med när denna generation accepterar också att monopolet
bryts. När socialdemokraterna kommer dit är jag inte riktigt klar över. Och jag
är inte lika optimistisk, fru Söder, som jag skulle vilja vara i det fallet.
Man kan alltså inte anklaga centern för någon anpassning - det tycker jag i
ärlighetens namn skall sägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi moderater stod ensamma i kritiken mot
bostadsanvisnings-lagen, på sin tid signerad Birgit Friggebo. Vi stod ensamma i
kritiken mot generalklausulen mot skatteflykt och mot blockbetygen. Vi stod
ensamma för kravet på förbud mot kollektivanslutning, för ägarlägenheter.
ibland också för indexreglering av skatteskalorna. I dag kan jag säga att vår
linje i de här frågorna och många andra får stöd av ett eller flera andra
partier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det visar betydelsen av en konstruktiv oppositionspolitik
som är långsiktig och konsekvent, som ger samma besked före ett val som efter
och som vågar bortse från debattens modeväxlingar. En sådan politik ger
resultat - även om den inte förfogar över den politiska makten och även om den
inte alltid ger omedelbara vinster i val eller utslag i opinionsundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste åren har allt det som kan sammanfattas under
rubriken "man skall kunna leva på sin lön" blivit ett debattämne som
trängt djupt in i socialdemokratins egna led. Vi har inte sett mycket i
praktisk handling än, men även socialdemokrater medger emellanåt att lönens andel
av inkomsten måste bli större. Och för fem år sedan, när jag tillträdde mitt
jobb, var all diskussion om enskilda alternativ närmast tabubelagd inom stora
delar av den offentliga sektorn, I dag förs den debatten i varenda kommun. Med
små. försiktiga steg börjar nytänkandet spira, och betongklumparna vittrar
sönder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte, fru talman, att något av detta hade hänt om
inte verkligheten hade tvingat fram det genom krassa ekonomiska realiteter och
om det inte funnits ett starkt och framgångs rikt parti som drivit den
politiken. Vi kan vara glada över vad vi uppnått, men mycket återstår
naturligtvis ännu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är en sak att skickligt läsa tendenser i
mätningar och anpassa politik och budskap efter det. Men det är en helt annan
sak att kunna möta utmaningar med den styrka som följer av en genuin inre
övertygelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framtiden kommer att kräva en annan politik än dagens. I
en nyutkommen framtidsrapport sammanfattar man: På sikt kommer människor att
bli viktigare än maskiner. Det nya kapitalet består av nätverk, kunskaper och
personliga egenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De socialdemokratiska idéerna, som sprungit fram ur
industrialismens genombrott, representerar en epok som nu närmare sig slutet:
den industriella massproduktionens - de stora planerna, administrerade av
stora myndigheter, stora organisationer, stora fonder och stora företag. Vad
som gällt har varit stordrift, centralisering och enhetlighet på alla områden:
bostadsbyggande, näringspolitik, barnomsorg, sjukvård och kapitalbildning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Honnörsordet
framför andra har varit ""kollektivt"", skällsordet framför
andra ""enskilt"',</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I framtiden kominer andra idéer att dominera. Människor
kommer inte att nöja sig med att bli föremål för åtgärder- de vill själva
bestämma över sin vardag. Familjens betydelse kommer ånyo att komma i centrum.
Om det är någonting som glädjer mig som partiordförande är det att vi så
målmedvetet drivit den debatten, ibland med stöd, ibland ensamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den amerikanske forskaren Popenoe har under lång tid
studerat familjelivet, skilsmässorna och ensamheten i Sverige, Han har sökt se
svaret på en fråga som vi ofta tabubelägger: Varför är familjerna så svaga, och
varför är skilsmässorna så många och ensamheten så stor i ett av världens mest
välmående länder? Vart tog de vägen - hemmafruarna, morföräldrarna,
syskonskarorna, granntanterna? Och vad fick vi i stället? Det är ett kärvt svar
han ger:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>""Sverige har ett av de svagaste sociala
skyddsnäten i världen. Svenskarna är besatta av tanken på sitt oberoende. 1
själva verket är de djupt beroende -av staten och det offentliga. Och ensidiga
beroenden för sällan något gott med sig,"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är det som vi moderater säger när vi driver tesen att
statens skyddsnät skall vara starkt, men inte på andras bekostnad. Vad denne
amerikanske forskare säger är det som Staffan Burenstam Linder utvecklat och
fått så mycket ovett för. Det skyddsnät som består av starka familjer, av
frivilliga insatser, vänner, släkt, föreningslivet och inte minst religionen
kan och får aldrig övertas av samhället - eller stat och kommun. Vi kominer
aldrig att kunna lagstifta fram medkänsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den trygghet som starka familjer kan ge blir än viktigare.
Jag vet att det finns mänga familjer där det förekommer våld. misshandel och
incest mot barn. Men det är ändå undantag. I det överväldigande antalet fall
finns det ingen tryggare start för ett litet barn än i hemmet hos sin far och
sin mor-och det måste vi satsa på i Sverige inför framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under alla mina resor och under alla de ar då jag sysslat
med socialpolitik här jag funnit exemplen mångfaldigas: De som råkar illa ut i
fråga om knark, sprit, prostitution osv, är oftast barn som under de första tre
levnadsåren varit med om någon uppslitande skilsmässa av ett eller annat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför växer sig den uppfattningen allt starkare hos mig
att unga som bildar familj skall både få ta ansvar för sin familj och ges
möjligheter att ta detta ansvar. De skall kunna leva på sin lön. inte bara för
att vara oberoende utan också därför att den som är stark och kan ta hand om
sig själv kan hjälpa andra så mycket lättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att den unga generationen vill ta eget ansvar,
men den begär också vårt förtroende. Den kommer inte att nöja mig med att
beredas plats i en eller annan offentlig institution. De unga vill ha rätt och
ekonomisk möjlighet att finna just den lösning som passar dem. deras
värderingar och deras intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte kapital, fru talman, som blir den avgörande
faktorn i framtiden, utan det är idéer, fantasi, nvtänkaiide och skapande. Då
duger inte-fonder och regeringspaket, utan då krävs det annat. Ansträngningar
och nytänkande måste löna sig. För framtiden gäller kvalitet, kunskap, ansvar,
initiativ och mån af al d.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad har då världen att bjuda? I USA. Japan. Västtyskland.
Frankrike. Storbritannien. Canada - för att nämna några stora länder - och i
vara grannländer Danmark, Norge och Finland är det icke-socialistisk majoritet
i parlamenten. I östern vänds blickarna mot väst; Kina är det bästa exemplet, I
tredje världen har de länder som satsade på socialismen blivit avskräckande
exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nästan hela vår omvärld är det borgerlig majoritet - och
här i Sverige var vi fyra mandat därifrån i det senaste valet. Jag säg att det
i en undersökning, om än signerad av socialdemokraterna, sades att det var
rädslan för ""högerspöket"' som hade räddat kvar
socialdemokraterna vid makten. Jag tror att det är rätt. I ett slags omvänt
kosackval lyckades socialdemokraterna skrämma för det vi moderater står för.
Men det går bara en gång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den nya tiden med nya idéer och modern teknik kommer
alla, och särskilt ungdomen, att bli allt bättre informerade. Resor, litteratur
och massmedia breddar vår kunskap och försvårar den skräckpropaganda som våra
motståndare sprider. Följaktligen för också socialdemokraterna en lika
intensiv som hopplös kamp mot frihet i etern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi får se hur socialdemokraterna kan möta framtidens krav
i Sverige, Säkert kommer många kloka beslut att fattas. Men det blir en
motvillig anpassning. Man kominer i det längsta att motverka kraven på
valfrihet, mångfald och decentralisering. Man kommer att möta de nya
strömningarna med språklig nydaning. Men en politik som förs mot hjärtats
övertygelse kommer aldrig att bli särskilt framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det må kanske vara förmätet men ändå tillåtet för mig. fru
talman, att idag säga att det mesta nu pekar hän mot att vi i framtiden behöver
en politik som i mångt stämmer med den linje som vårt parti har drivit under en
lång följd av år. Det åren politik som betonar vikten av en stark
samhällsekonomi, en stat som är stark men begränsad och frihet men också ansvar
för vanliga människor och familjer. Det är en politik för tillväxt och allt som
driver tillväxt: frihet, mångfald och möjligheter. Denna politik visar att
välfärd inte bara kan fördelas, den måste skapas. Det är en politik som skall
kombinera allt detta, med den fina konservativa arbetsmetoden som innebär att
vi skall vårda och förvalta det vi ärvt och helst lämna ifrån oss det i ett
bättre skick till nästa generation. Det gäller vår miljö och allt det andra som
skapar samhörighet med tidigare generationer. Det gäller viktiga värden som lag
och ordning, ansvar, sparsamhet och normer. Jag tror också, fru talman, att
framtidens utmaningar kräver politiker med den ödmjuka inställningen att vi
faktiskt inte är klokare än våra väljare. De som begär väljarnas förtroende
måste själva känna förtroende för sina valmän och ge dem rätten att fatta många
beslut som de annars kommer att se till att ta ändå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. in.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta anförande instämde Sven Munke. Karl-Gösta Svenson.
Bertil Danielsson. Ewy Möller. Erik Hovhammar. Per Unckel. Birger Hagård. Jerry
Martinger. Allan Ekström. Gunnar Biörck i Värindö. Birgitta Rydle. Jan
Sandberg. Margaretha af Ugglas. Carl'Bildt. Barbro Nilsson i Visby. Filip
Fridolfsson. Alf Wennerfors. Göran Allniér. Görel Bohlin. Knut Billing. Gunnar
Hökmark. Anita Bråkenhielm. Göte Jonsson. Anders G Höemark. Rune Rvdén. Olle
Aulin. Per Stenmarck, Sven Erik Lorentzon.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Tobisson, Sonja Rembo, Nic Grönvall, Siri Häggmark, Lars Ahlström, Hugo
Hegeland, Sten Svensson, Bengt Wittbom, Anders Andersson, Rolf Dahlberg, Håkan
Stjernlöf, Margareta Gärd, Björn Körlof, Ivar Virgin, Gullan Lindblad,
Per-Richard Molén, Ingrid Hemmingssson, Erik Holmkvist och Swante Allgulander
(alla m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 44 BENGT WESTERBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom detta av allt att döma är Ulf Adelsohns sista
debatt, i varje fall i hans nuvarande roll här i riksdagen, vill jag gärna
passa på att redan från början uttrycka min uppskattning över de insatser som
Ulf Adelsohn har gjort här i kammaren, Hans inlägg har, som vi alla vet, ofta
präglats av spontanitet och humor och inte så sällan av stort engagemang. Vi
kommer alla att sakna honom i våra debatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi har, som Ulf Adelsohn var inne på i sitt
anförande, bakom oss en vår som är en av de mest omskakande som svenskar i min
generation har upplevt. Mordet på Sveriges statsminister och kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl har berört oss alla djupt. Vi har blivit påminda om vår sårbarhet
och om de kända och okända hot som finns mot våra liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mord på ledande statsmän och miljökatastrofer har
förekommit på andra håll i världen. Också då har vi upprörts, men när detta nu
drabbar oss direkt och påverkar vår egen tillvaro rör det på ett annat sätt vid
vårt innersta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen och inte minst Ingvar Carlsson personligen har
mött dessa svåra situationer med ett kraftfullt lugn. För det har de fått
erkännanden av hela svenska folket. Jag vill gärna för min egen och för
folkpartiets riksdagsgrupps del instämma i dessa erkännanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårens händelser har påverkat vårt perspektiv på tillvaron.
De har manat till eftertanke. De har påmint oss om vad som är viktigt och vad
som är mindre viktigt och om vad som förenar alla oss som lever i en demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det känns angeläget att konstatera att vi står eniga i
försvaret för vissa grundläggande värden. Det handlar om freden och om det
fredliga sätt att umgås som är demokratins arbetsmetod. Det handlar om skyddet
av vår natur mot skövling och gifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Den starka känsla för naturen som delas av de
allra flesta människor i Sverige leder oss ändå inte alltid till samma
praktiska slutsatser. Verkligheten är komplicerad och rymmer mer än ett hot mot
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stäng Barsebäcksverket omedelbart! kräver nu en del efter
Tjernobyl, av omtanke om miljön och om människors hälsa. Men det är också av
miljöskäl som andra tvekar och anser sig först behöva veta mer om
konsekvenserna. Hur påverkas miljön om vi åter ökar eldningen av olja i
kondensverk som inte motsvarar de stränga krav på rökgasrening som vi i dag
måste ställa? Om Karlshamn och Stenungsund kördes för fullt i dag. skulle
svavelregnet över Sverige öka med ungefär lika mycket som den mängd som kommer
hit från Storbritannien, Det brittiska svavlet oroar oss. Då kan vi heller inte
vifta bort det hot som en lika stor nedsmutsning från svenska oljeverk skulle
innebära. En stor del av dessa utsläpp skulle dessutom koncentreras till
områden som redan är svårt belastade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag läste häromdagen att i ett stort område kring
Stenungsund är hälften av alla granar så starkt förgiftade att 40 % av barren
saknas, och var sjunde gran</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är så illa
däran att den betecknas som döende. Ett fullt utnyttjande av oljekondensverket
dar skulle döda ännu fler av västkustens granar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den prövning som nu kommer att ske inom Energirådet
måste kärnkraftens risker vägas mot andra miljöhot och dess verkningar på
människors hälsa. Det är ingen lätt avvägning att göra, inte för någon av oss.
Just därför kräver den eftertanke och öppenhet för olika handlingsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter kärnkraftsolyekan i Harrisburg drog vi i Sverige två
slutsatser om energipolitiken. Den ena var att kärnkraften skall avvecklas. Ett
avgörande skäl för att, trots riskerna, utnyttja kärnkraften under en
övergångstid var att vi skulle få tid att utveckla teknik, både för att på ett
säkrare och mindre miljöförstörande sätt producera energi och för att minska
användningen av energi. Den andra slutsatsen vi drog var att kärnkraftverken,
så länge de finns kvar i Sverige, måste göras så säkra som det över huvud taget
är möjligt. Jag vill understryka att dessa slutsatser i vad på folkpartiet
ankommer ligger fast också i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lärdom av Tjernobyl kan vi dra redan nu: Vår säkerhet
påverkas inte bara av vilka beslut vi själva fattar utan också av vad man gör i
andra länder. Så länge t. ex. Sovjetunionen fortsätter att använda kärnkraft
ligger det inte bara i deras utan också i vårt intresse att deras kärnkraftverk
är så säkra som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det råder knappast något tvivel om att vi i Sverige har
kommit längre när det gäller säkerheten i kärnkraftverken än vad man har gjort
i Sovjetunionen, Vi har utvecklat ett säkerhetstänkande och ett kunnande på
säkerhetsområdet som kanske ligger främst i världen. En viktig anledning till
det är de skärpta säkerhetskrav som drevs fram av de borgerliga regeringarna
från 1976 och framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst för vår egen skull är det angeläget att vi tar
till vara varje möjlighet att ställa detta kunnande till andra länders
förfogande. Det är för mig ofattbart hur någon kan ta på sitt samvete att
motsätta sig denna tanke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag, fru talman, fråga Ingvar Carlsson: Är regeringen
beredd att pröva alla möjligheter att överföra svenskt kunnande om
kärnkraftssäkerhet till andra länder?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har framhållit att det mellan de
demokratiska partierna råder en bred enighet kring vissa grundläggande värden.
Inom ramen för den värdegemenskapen kan vi ändå ha mycket olika uppfattningar
om hur samhället bör formas. De flesta inser i dag betydelsen av ökad ekonomisk
tillväxt. Det är bara om den kaka vi alla skall dela på blir större som de
många löntagarna kan få höjda reallöner och som vi kan få råd att undanröja
mycket av den ofärd som fortfarande finns kvar mitt i välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot finns det olika uppfattningar om hur vi skall
kunna få kakan att växa snabbare. Socialdemokraterna litar fortfarande i stor
utsträckning till statliga insatser. Vi har medverkat till att höja vinstnivån
i näringslivet, konstaterade Ingvar Carlsson på Livsmedelsarbetareförbundets
kongress häromdagen, men det har inte varit någon villkorslös medverkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vi", fortsatte han, "har sett till att en
stor del av vinsterna verkligen används på rätt sätt. Sammanlagt har 37
miljarder kronor dragits in i förnyelsefonder, investeringsfonder,
löntagarfonder - eller direkt till statskassan," Ändå räcker inte detta,
slog han fast.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1985/86:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tycks vara Ingvar Carlssons uppfattning att det
visserligen behövs vinster i näringslivet men att det bara är om staten griper
in och dirigerar användningen av dem som de används på rätt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets uppfattning är en annan. Vi är övertygade om
att de kunskaper och den skaparförmåga som behövs för att öka tillväxten finns
ute hos enskilda människor och i enskilda företag. De vet mer om vad som är
"rätt sätt" att använda vinsterna än vad regeringen vet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, fru talman, skall vi kunna öka tillväxten, krävs helt
andra åtgärder än fler fonder, högre skatter eller överläggningar mellan
regeringen och näringslivet. Då krävs bl, a. att marginalskatterna sänks, att
löntagarfonderna försvinner och att småföretagare slipper betala skatt på den
förmögenhet som består av fabriksbyggnader och maskiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I talet på Livs redovisade statsministern
också en uppfattning om vad rättvisa är, som inte är acceptabel från våra
liberala utgångspunkter, "Graden av utjämning" i ett samhälle, säger
han. "visar på sinnet för rättvisa", 1 förlängningen skulle det
innebära att en total utjämning är den yttersta rättvisan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar inte den värderingen. Rättvisa handlar i ett
liberalt samhälle om att ge människor likvärdiga chanser och om människors
möjligheter att utnyttja de chanserna. Rättvisa är också att den som arbetar
hårdare, förkovrar sig, skaffar sig längre utbildning och tar personliga risker
skall känna att det lönar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig ta ett konkret exempel: en undersköterska som
överväger att fortbilda sig till sjuksköterska. Säg att det tar fem terminer
och att hon under tiden drar på sig en studieskuld på 80 000 kr. När hon är
klar och börjar arbeta som sjuksköterska, räcker ofta inte löneökningen ens
till amorteringarna på studielånet. Ingen kan bli förvånad om hon skrinlägger
sina planer på vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löneskillnaden mellan en sjuksköterska och en
undersköterska är i dag mellan 200 och 300 kr, efter skatt. Här har graden av
utjämning gått mycket långt, men det har inte ökat rättvisan. Det har minskat den,
Ingvar Carlssons syn på vad rättvisa är kastar också ljus över
socialdemokraternas ställningstagande när det gäller äktamakeprövningen i
studiemedelssystemet. Med statsministerns värdering är det naturligt att i
ekonomiskt avseende se kvinnan som ett bihangtill mannen. För att nå största
möjliga utjämning skall hennes återbetalning av studielån vara beroende av
mannens inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss liberaler väger en annan rättviseprincip tyngre,
nämligen att kvinnor och män skall ses som individer och jämlikar. Därför
glädjer vi oss åt att riksdagsmajoriteten denna vår. mot regeringens uttalade
vilja, har bifallit en folkpartimotion om att slopa äktamakeprövningen också
vid återbetalning av studielån. Det är. fru talman, en rättvisereform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättvisa är också att ge människor en social trygghet. en
vetskap om att om de satsar och misslyckas innebär det inte personlig
undergång. Den tryggheten är viktig för att människor skall våga satsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! För oss liberaler är det viktigt att strävan
att ge människor lika möjligheter till t. ex, utbildning, omsorg och sjukvård
inte övergår i att också föreskriva hur de skall använda möjligheterna. Det är
ett av skälen till att vi är emot offentliga, lika väl som privata, monopol.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraternas syn är en annan. Den som föredrar
enskilda alternativ framför den offentliga servicen anses inte förstå sitt
eget bästa. Människor utanför den offentliga sektorn har ingenting att tillföra
inom barnomsorgen, slog t. ex, biträdande socialministern Bengt Lindqvist
tvärsäkert fast i ett tal alldeles nyligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur dogmatisk får man vara? Räcker inte ett enkelt studium
av verkligheten för att de socialdemokratiska föreställningarna skall
kraftfiillt tillbakavisas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det inte i själva verket så, att allas vår vardagliga
erfarenhet är att mångfald och sund konkurrens ger lyhördhet för vad vi vill ha
som konsumenter, medan den producent som har monopol lätt blir stelbent och
översåtlig? Är inte blotta existensen av en rad enskilda daghem, vårdhem,
skolor, läkarmottagningar och annat bevis nog för att människor uppskattar dem,
att de har något att bidra med som människor sätter värde på?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig, fru talman, ge en konkret illustration. De två
privata gymnasieskolor som finns i Göteborg. Samskolan och Sigrid Rudebecks
gymnasium, är populära. Ungdomarna som går där gillar sina skolor. Fler söker
sig till skolorna än vad dessa kan ta emot. Föräldrar och lärare är också
förtjusta. Till råga på allt är de här skolorna billigare i drift än
motsvarande kommunala gymnasieskolor. Trots det vill socialdemokraterna lägga
ner dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagsmajoriteten har beslutat att dra in statsbidragen.
Varför. Ingvar Carlsson? Jag måste fråga statsministern: Vad är det för fel att
det finns ett par privata alternativ för gymnasisterna i Göteborg?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! För några veckor sedan besökte jag Norra
sjukhemmet i Örebro. Jag träffade personal och patienter, eller gäster som man
ofta säger på våra sjukhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi arbetar och sliter och gör vad vi kan, sade personalen.
Vi har en underbar personal, sade patienterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och ändå var allt inte bra. - Vi gör det bästa av
situationen, sade en av sjuksköterskorna till mig, men jag tror ingen av oss
skulle vilja komma hit själv på ålderdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig orsak är att på Norra sjukhemmet bor de flesta
av patienterna i flerbäddsrum, många i fembäddsrum. Hur många av er som lyssnar
i denna kammare skulle acceptera en sådan behandling - att tvingas dela rum med
fyra andra människor, människor som ni inte känner och som ni inte har
någonting gemensamt med, inte dela rum i en vecka eller två utan i år, kanske
ett helt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är ganska övertygad om att ingen enda skulle acceptera
det. Ändå finns det inte majoritet här i kammaren för en tioårsplan som skulle
ge gamla och sjuka rätt till ett eget rum, en egen vrå att sätta sin personliga
prägel på, där de kunde vara.i fred med sig själva. År inte det märkligt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en del landsting har folkpartiet fått ett större
inflytande efter valet. Där försöker vi nu medverka till att steg för steg
förverkliga målet om rätt till eget rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samtliga borgerligt styrda landsting har man ställt sig
positiv till folkpartiets förslag, men bara i tre av tretton landsting med
socialistisk majoritet. I Örebro län - där Norra sjukhemmet ligger - avslogs
folkpartiets förslag om ett åtgärdsprogram för att förverkliga kravet på rätt
till eget rum.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så, fru talman, arbetar vi vidare för att skapa ett
samhälle där liberala värderingar får större inflytande än i dagens, ett
samhälle som ger människor större möjligheter att välja, ett samhälle där vi
vågar lita både på enskilda och på företag, ett samhälle där rättvisa är mer än
lika inkomster, ett samhälle där det är självklart att gamla och sjuka skall
mötas av samma respekt'för sin personlighet som de flesta av oss tar alldeles
för given.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 45 KARIN SÖDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill också inleda med att till Ulf
Adelsohn säga ett varmt tack för gott kamratskap under de år som vi har verkat
tillsammans i riksdagen och även under regeringstiden. Vi kommer att minnas
dina debatter och dina insatser med stor glädje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sällsynt dramatiskt riksdagsår är till ända. Under
detta år har vi fått uppleva händelser som skakat oss alla-ja, som t. o. m.
upplevts som ett hot mot demokratin. Vårt demokratiska system bestod dock
provet även när dess främste företrädare, statsministern, mördades mitt i
Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till statsminister Ingvar Carlsson säga att vi
uppskattar mycket också inom centerpartiet det sätt på vilket Ingvar Carlsson
har axlat Olof Palmes fallna mantel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' När
vårens grönska stod som skirast hände det något annat som också skulle vara så
osannolikt att det egentligen inte kunde hända. Radioaktiva moln från en
härdsmälta hundratals mil bort från våra gränser slog till mot den svenska
försommaren. Nässlornas blad kunde inte skördas till den traditionella vårsoppan.
Barnens sandlådor blev hälsovådliga och kornas betesmarker förgiftades.
Människor fann sig leva i en kusligt overklig värld, där markens gröda
förgiftats av något som man inte kunde se, känna, lukta eller ta på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande, efter en dryg månad, vet man inte hur stora
skadorna är på människor, grödor och djur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människornas dilemma är att de inte kan få klara svar på
de frågor de ställer. Vi vet så litet. Kanske finns det t. o. m, någonstans en
rädsla för att söka den nakna grymma sanningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheterna har kritiserats för brist på information och
för dålig information. Men hur i rimlighetens namn kan man begära
handlingsberedskap för situationer som enligt den förhärskande doktrinen inte
skulle kunna inträffa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med vilken rätt har ansvariga beslutsfattare utsatt
medmänniskor och livsmiljö för allt detta? Den frågan är jag säker på att vi
får bereda oss på att få från våra barn och barnbarn. Det är ju faktiskt deras
värld det är frågan om. och det är deras framtid vi har ansvaret för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med kuslig realism har vi ställts inför frågan om vi är
teknikens herrar eller dess slavar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bli herrar över tekniken måste vi våga ifrågasätta
de gamla vägarna och våga peka på nya oprövade vägar. Det kuraget hade
Thorbjörn Fälldin när han i början av 1970-talet tog strid med
kärnkraftsetablissemanget och hävdade att det var bättre att satsa pä
effektivare hushållning och på inhemska, förnybara energikällor än att bygga ut
kärnkraften. Tyvärr måste jag påminna om att han inte i denna kammare men väl i
en annan kammare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>blev både
hånad och bespottad när han hävdade att det skulle gå att spara 30 % av den
energi som då gick åt till uppvärmning av husbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ett samfällt skri kastade sig politiska motståndare
och s.k. expertis över Thorbjörn Fälldin och försökte framställa honom som en
närmast ansvarslös bluffmakare. I dag tvingas alla erkänna att Thorbjörn
Fälldin hade rätt. På tio år har det sparats långt mer än de 30 % som Thorbjörn
Fälldin då talade om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde inte vara alltför djärvt gissat att det här och
var bland politiker och energikunnigt fackfolk finns de som ångrar att de inte
valde centerns och Thorbjörn Fälldins energipolitik i stället för att
"bygga fast" landet i ett av världens ambitiösaste kärnkraftsprogram.
Åtskilligt har hänt sedan dess. Man kan faktiskt förstå att en del känner
skammens rodnad när de ser tillbaka på 1970-talets energidrabbningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur skall vi i dag kunna skapa trygghet och
tillförsikt inför framtiden? Det är den allt överskuggande fråga som nu måste
sysselsätta oss. Nu gäller det att visa handlingskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraften skall vara borta ur vårt lands
energiförsörjning senast år 2010. Det är folkomröstningens besked och det har
riksdagen under bred enighet beslutat. Det som har hänt i vår måste leda till
handfasta beslut och åtgärder som gör avvecklingstiden så kort som det någonsin
är möjligt. Vi skall komma ihåg att människorna är skakade över vad som har
hänt i Ukraina.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gäller det inte om kärnkraftsavvecklingen skall
påskyndas utan när den första reaktorn skall stängas och hur snabbt vi kan bli
av med resten. Så länge socialdemokraterna ägnar sig åt att diskutera om i
stället för när kommer deras officiellt uttalade vilja att avveckla kärnkraften
att mötas med både misstro och tvivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sanningen är att vi kan stänga Ringhals och Barsebäck och
ändå ha lika mycket elström som vi hade i början av 1985, innan de två sista
reaktorerna togs i bruk i Forsmark och Oskarshamn, Detta är sanningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle önska att statsministern i dag gav ett klart
besked om att Ringhals och Barsebäck skall stoppas så snart praktiska och
juridiska omständigheter gör det möjligt. Det skulle rensa luften i mer än ett
avseende. Det skulle återställa det skamfilade förtroendet för regeringens vilja
att verkligen avveckla kärnkraften. Under de senaste veckorna har man haft en
lång rad tillfällen att skapa denna trovärdighet. Men dessa tillfällen har
försuttits. I stället har man på nytt bekräftat att Ringhals skall permanentas
genom nyinvesteringar i miljardformat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tag nu chansen, statsminister Ingvar Carlsson! Ge svenska
folket ett klart och rakryggat besked! Sopa undan alla tvivel och gör slut på
misstron! Ge oss beskedet att Ringhals och Barsebäck skall stoppas så snart som
möjligt! Rada inte upp en mängd om\ Vi vill veta att och när det skall hända
något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som så många gånger förr försöker kärnkraftsförespråkare
nu åter skrämma oss med att kärnkraften bara kan ersättas med miljöförstörande
kol och olja. Det är enligt min mening ett okunnigt påstående. Jag kan försäkra
Ulf Adelsohn om att han inte behöver vara ängslig för luften på Käringön eller
någon annanstans om vi stänger Barsebäck och Ringhals. Det finns andra resurser
än miljöförstörande kol och olja.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
alltså ingen grund för denna svartmålning. Genom ett effektivare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 utnyttjande av energin och genom utvecklandet av inhemska,
förnybara<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>energikällor kan vi ersätta
kärnkraften. Genom en klok politik kan vi fasa ut</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kärnkraften
ur vår energipolitik redan under innevarande århundrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också påminna om sambandet mellan kärnkraft och
atomvapen. Detta samband är helt uppenbart - man kan t. o. m. tala om kärnkraft
och atomvapen som siamesiska tvillingar. Vi blir påminda om detta nästan
dagligen, när vi hör talas om kärnvapenprov i Stilla havet och i Nevadaöknen -
prov som sprider sådana radioaktiva moln som vi har fått uppleva här i vårt
eget land denna vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte nog med att marken och luften förgiftas av
radioaktivt nedfall och försurande utsläpp. I dag är också havsmiljön
allvarligt hotad av miljöförstöring. Vissa skador är en faktisk realitet, och
några av dem är så allvarliga att vi inte vet om skadorna kan repareras. Vi
behöver ett samlat åtgärdsprogram för att rädda Västerhavet, Östersjön och
världshaven i övrigt. Vi behöver öka insatserna i Sverige, såväl när det gäller
konkreta föroreningsminskande åtgärder som när det gäller forskning. Problemen
med vissa ämnen, som plutonium, radioaktiva föroreningar och klorföre-ningar,
måste vi lösa genom att avstå från produktion som bidrar till miljöskadligt
avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utsläppen av gifter, närsalter och syreförbrukande
ämnen som förorenat de hav som omger våra kuster har vi nu också fått det
luftburna radioaktiva nedfallet. En av de viktigaste åtgärderna för att få
levande hav, sjöar och vattendrag och en fungerande vattenförsörjning är också
en omställning av energisystemet. Genom effektivare energianvändning och
inhemsk förnybar energi kan vi komma bort från miljöförstörande energikällor
som kärnkraft, kol och olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i centern ställt krav på en miljökommission. I
denna menar vi att man skall diskutera och penetrera de långsiktiga effekterna
på miljön av bl. a. det radioaktiva nedfallet. Vår beredskap och sårbarhet
måste granskas och förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att statsministern här i dag skall kunna ge ett
svar på frågan hur han ser på inrättandet av en miljökommission.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är en helhetssyn på miljön och
människornas villkor som präglar centerns politik. Allt mänskligt liv måste
följa ekologins lagar. Vår energiförsörjning skall vara en del av naturens
kretslopp. Då blir energikällorna inte ett hot mot människor, djur och natur.
Miljöpolitik får inte bli något man tar till i paniksituationer för att mildra
effekterna av inträffade olyckor. Miljöpolitik är för oss ett övergripande
begrepp, som måste styra all mänsklig verksamhet, och målet är att garantera
människorna en god livskvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I jämförelse med mänsklighetens ödesfrågor, som
kärnkraftsolyckor, spridning av radioaktivt avfall, försurning och andra hot
mot livsmiljön, kan våra vardagsproblem med ekonomi, sysselsättning och
arbetsmarknadskonflikter te sig futtiga. Men även dessa problem måste
självfallet hanteras med allvar och insikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparande och framtidsinrikfad hushållning är i ekonomiskt
hänseende<br>
viktiga grundelement i den politik som centerpartiet föreslår.<br>
86</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För socialdemokratin har ett
kollektivt sparande varit ett instrument för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omforma
samhället i socialistisk riktning. Det senaste exemplet är de kollektiva
löntagarfonderna. En inriktning av detta slag bakbinder enskildas idéer och
initiativkraft. Detta måste vi ta oss ur genom att flytta kapital och
inflytande till individer, inte till stora institutioner och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från centerpartiets sida ser vi ett ökat hushållssparande
som en avgörande punkt i den ekonomiska politiken. Sparandet är i sig en
nödvändighet för att vi som nation inte skall leva över våra tillgångar. Inte
minst i nuvarande ekonomiska situation, som på ett bedrägligt sätt framstår som
god, är det viktigt att vi genom det ökande sparandet lägger en god grund för
framtiden. Vi måste skapa ett klimat för offensiva investeringar i industrin.
Utveckling av teknik och investeringar för resurshushållning och
miljöförbättringar borde vara ett bärande tema i denna offensiv. Jag vill
understryka att vi inom centern menar att detta är att sätta tilltro till
tekniken, att ta vara på de möjligheter som en ny energipolitik innebär och som
även lägger en god grund för den ekonomiska utvecklingen och tillväxten i vårt
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen måste också nu visa att man har förmåga att
hantera Sveriges ekonomiska situation i ett läge där oljepriset och
dollarkursen sjunker. Det är dä man måste demonstrera sin förmåga att ta vara
på de möjligheter som denna ekonoiniska situation innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan konstatera att löne- och avtalsrörelsen är mycket
komplicerad och befinner sig i ett allvarligt läge. Detta är inte resultatet av
oturliga eller oskickliga skeenden nu på försommaren. Nej, det är resultatet av
gamla försummelser. Påtagliga orosmoment har funnits sedan länge. Får jag här erinra
om det s.k. Dalaupproret i februari. Vad det handlade om var rättvisan i vårt
samhälle. Många människor upplevde att regeringens ambitioner för att
åstadkomma ökad rättvisa var helt otillräckliga - för att inte säga
obefintliga. Vi försökte inom centern att finna lösningar på några av de
problem som radades upp under den allmänna motionstiden. Men regeringens
budgetproposition var i det närmaste tom på förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedermera kunde vi erfara hur socialdemokraterna
accepterade centerförslaget att höja det kommunala grundavdraget från 7 500
kr. till 9 000 kr., vilket innebar en skattesänkning för alla med 450 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var också i det perspektivet som regeringen började
visa ett intresse för en rättvisare familjepolitik. Vi kan konstatera att
barnbidragen har höjts, liksom garantinivån i föräldraförsäkringen. Samtidigt
beklagar vi att den socialdemokratiska regeringen inte förmått ta sig själv i
kragen för att införa en vårdnadsersättning, som skulle ge småbarnsföräldrar
större frihet att ge sina barn mera tid. En vårdnadsersättning skulle stärka
den ekonomiska situationen för de många deltidsarbetande småbarnsmödrarna och
de få deltidsarbetande småbarnsfäderna, som i dag förlorar ekonomisk trygghet.
Det skulle ge dem som arbetar på heltid i hemmet med sina små barn ett
ekonomiskt stöd och skulle lägga en betydligt mer jämlik ekonomisk grund för
både män och kvinnor än de förhållanden som vi har i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat område som varit utsatt för problem är skolans.
Redan i höstas varnade vi centerpartister för att låta ekonomiska problem gå ut
över skolbarnen. Vi hävdade att skolans alla resurser måste utnyttjas för
barnens bästa, även då antalet skolbarn minskar. Ändå försökte
socialdemokraterna spara, men blev till dels korrigerade av riksdagen. Till
sist hörde centern till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 dem som fullt ut slog vakt om skolans resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 juni
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har alltså fört en konstruktiv
oppositionspolitik under den här våren. Vi</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli fiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan notera
att en del fördelningspolitiskt viktiga förslag har kunnat genomföras därför
att de fått majoritet i riksdagen. Men helheten saknas. Luckorna i välfärden är
fortfarande många och klyftorna stora. Vi kan t. ex. jämföra kvinnornas
genomsnittliga löner och förmåner med männens. Vi kan jämföra ett typiskt
vårdyrke med motsvarande tekniska yrke och klyftorna blir mycket tydliga. Den
avtalskonflikt som nu pågår är mot den bakgrunden ett sorts Dalauppror, fast
bredare och större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också uppenbart att vårt studiesociala system
håller på att äventyra den högre utbildningen och forskningen. Den skuldbörda
som tynger en nyexaminerad akademiker får många att avstå från studier.
Föräldrarnas plånbok och geografiska hemvist avgör. Det är som om man vore
förflyttad till sin egen ungdom, då förhållandet var detsamma. Det är sorgligt
att behöva konstatera att socialdemokraterna inte tycks ha insett allvaret i
denna situation. Det är som en bomb som håller på att brisera. Upprinnelsen
till arbetsmarknadskonflikten ligger delvis här, och läget pockar på en
långsiktig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den regionala obalansen är nu så kraftig att
vissa delar av vårt land hotas av närmast total avfolkning. I stora delar av
landet känner sig människor övergivna, och alla planer för framtiden slås i
spillror. Den helt annorlunda samhällstyp som koncentrationsområdena utgör
drabbar också deras invånare med miljöhot och sociala påfrestningar. Även här
avslöjas i grunden de fördelningspolitiska ambitionerna. Det var därför en
besvikelse för många när regeringen valde att avstå från en
skatteutjämningsreform inför 1987, dvs. med beslut nu i vår. De stora
skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna ger obalans och
skapar spänningar i vårt samhälle. Detta måste ändras med en aktiv
regionalpolitik, som grundar rättvisa förhållanden för människor i olika delar
av vårt land och samtidigt utnyttjar de enorma resurser som finns i olika
regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofullkomligheterna i fördelnings- och regionalpolitiken
hotar stabiliseringspolitiken. Helhetssynen och långsiktigheten är
bristfällig. Detta är centerpartiets huvudkritik av den förda
socialdemokratiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslösheten är fortsatt hög. De regionala skillnaderna
är stora. En ny politik som tar vara på idéer och utvecklingskraft är helt
nödvändig. Vi måste bygga vidare på de företag som finns och satsa på
småföretag som är flexibla, tåliga och tar vara på nya idéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En politik för fler jobb måste ha som mål att utveckla en
decentralistisk näringsstruktur, inte att flytta människor till redan
överhettade områden. Det är från denna utgångspunkt centerpartiet vill satsa på
utbildning och forskning. Det gäller såväl kvaliteten i högskolan som
utvecklandet av de små högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är med samma mål vi satsar på rättvisa skatteregler
för småföretagen<br>
och arbetar för att få fram riskvilligt kapital till småföretagens
investeringar.<br>
Skall vi nå målet måste också byråkrati och krångel bekämpas. Den som vill<br>
satsa och ta risker skall inte snärjas och bakbindas av paragrafer och<br>
bestämmelser.<br>
88</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De alternativ vi pekar på i energi-
och miljösammanhang ger utrymme för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nyföretagande
och jobb i alla delar av landet. Rätt utnyttjad kan därför
kärnkraftsavvecklingen och kampen mot försurningen bli en motor i ekonomin och
främja utvecklingskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste föra en politik gentemot kommunerna som är
långsiktig, inte en ryckig ettårig. Kommunerna i sin tur skall ju också planera
för att ge de gamla den rätta vården, för att kunna klara av barnomsorgen i
varierade former för alla barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna går för långt när det gäller
indragningar från kommuner och landsting. Vad vet vi om vilka påfrestningar
för dessa som avtalsrörelsen kan komma att innebära?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från centerpartiets sida anser vi att det finns ett
utrymme 1987 för att begränsa den kommunala ekonomin. Men man får inte ta i så
hårt att kommuner och landsting tvingas höja skatten. Det finns många oroande
tecken på att vi står inför kraftiga skattehöjningar-inte minst på landstingssidan.
Då äventyras ambitionen att låta låginkomsttagare få del av bl. a, de
skattesänkningar som möjliggjordes genom att socialdemokraterna antog
centerpartiets förslag om höjda kommunala grundavdrag. Men det räcker
naturligtvis inte som enda skattepolitiska åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skall kunna leva på sin lön. Det har sagts flera
gånger från denna talarstol i dag. Enligt centerns mening är sänkt skatt
särskilt viktigt för dem som har allra svårast att leva på sin lön. Det är
låginkomsttagare, däribland finns många kvinnor. Det är ensamstående föräldrar
och det är barnfamiljer med bara en inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller därför att utveckla ett skattesystem som
främjar arbete och sparande och som samtidigt är rättvist. Tyvärr tycker vi
centerpartister oss vara ganska ensamma med sådana ambitioner. Det gäller t.
ex, när vi arbetar för en bättre kommunal skatteutjämning. Det gäller också
arbetet för en rejäl skattestimulans för individernas målsparande genom införande
av privata investeringskonton. Centern kommer dock att fortsätta sitt arbete
för ett rättvisare och sysselsättningsstimulerande skattesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! 1986 har proklamerats som det internationella
fredsåret. Bakom denna manifestation av Förenta nationerna ligger den
gemensamma insikten om att ett krig mellan dagens topprustade nationer innebär
ett hot om total ödeläggelse för hela mänskligheten. Människor världen över har
en gemensam önskan att bevara freden. Detta breda folkliga engagemang för fred
måste mötas med respekt och ödmjukhet av ländernas ledare. Om fredsåret skall
bli mer än en manifestation på papperet måste de politiska ledarna mötas i en
öppen dialog och gemensamt visa ärlig vilja att åstadkomma en bättre och
rättvisare värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande är det en öppen fråga om fjolårets
supermaktsmöte i Geneve skall följas av ett nytt toppmöte i år. Det vore
tragiskt om de hoppfulla tongångarna från fjolårets möte inte skulle följas upp
under det internationella fredsåret 1986. I dag tycks utsikten dyster inför
meddelandet att USA tänker bryta - om än bara "litet" - mot Salt
Il-avtalet. Vi får dock inte förtröttas i arbetet att ställa de
"stora" ledarna inför folkens krav på fred och avspänning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänskliga fri- och rättigheter kränks över hela världen,
ibland öppet med hela världen som åskådare, som i Sydafrika, i andra fall
fördolt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För några dagar sedan nådde oss
budskapet om hur några Solidaritetsleda-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 juni
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>re i vårt grannland Polen
arresterats. Deras rättighet att hävda sina åsikter i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"7
]</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TT ~ en fri fackförening har
förvägrats dem i åratal - nu tycks långa fängelsestraff</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>=</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>=></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> c</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vänta. tiken, m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I arbetet
för fred och avspänning får vi aldrig glömma att hävda också</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilda
människors rätt till ett värdigt liv. Därför fördömer vi övergreppet mot
Solidaritetsledaren i Polen. Därför måste kampen mot apartheidregimen i
Sydafrika intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationell solidaritet i en värld där alla stater och
alla människor har lika rätt till frihet, fred och oberoende är högt ställda
men nödvändiga mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog
talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 46 LARS WERNER (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det går bra för Sverige, för storföretag och
banker, men inte tillräckligt bra för att förbättra villkoren för folkflertalet
- ungefär så kan väl regeringens budskap i dag sammanfattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljepriset har fallit, budgetunderskottet minskar fortare
än regeringen väntat sig och inflationen sjunker. Exportindustrin gör ökade
vinster, och näringslivet har rekordvinster. Det har i dag en överlikviditet på
230 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som alla statens departement
kostar tillsammans under ett år - en ofantlig summa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förefaller nöjd och optimistisk och tycker att
företrädare för andra partier också borde glädja sig. Men bakom denna glättiga
beskrivning av det ekonoiniska läget finns en annan och kanske mindre behaglig
verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att det går bra för Sverige går i dag tiotusentals
människor öppet arbetslösa, utan hopp om att kunna få ett arbete. Andra tvingas
mot sin vilja till övertidsarbete och ökade arbetsinsatser. Flyttlassen rullar
söderut igen. En regional utarmning pågår, och orättvisorna mellan olika
landsdelar skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ute i kommunerna har reformarbetet stannat upp. Det pågår
en omfattande social nedrustning. Daghemsköerna växer. Sjuk- och
åldringsvården försämras. Bibliotek stängs. Kollektivtrafiken, som borde byggas
ut, får inte de resurser den behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lågavlönade - många barnfamiljer - brottas med stora
ekonomiska problem, trots den ekonomiska uppgången. Varken den här veckans
beslut om ändrade skatteskalor och höjda barnbidrag eller de nya avtalen ger de
här grupperna hopp om någon radikal förbättring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera år av ekonomisk kris, med reallönesänkningar och
rekordhög inflation, med en orättfärdig fördelningspolitik, har vidgat inkomst-
och förmögenhetsklyftorna, har skapat nyrika och nyfattiga. Politiska beslut om
ekonomiska åtstramningar och nedskärningar har urholkat den sociala
grundtryggheten. De sociala orättvisorna har skärpts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
riktigt, som det sägs ibland, att vi jämfört med flertalet andra länder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har det
bra i vårt land. Men faktum är att reformarbetet har avstannat och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomförda sociala reformer håller
på att urholkas. Arbetarrörelsens gamla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värderingar
om solidaritet, rättvisa och jämlikhet trängs tillbaka och präglar inte
samhällsarbetet på samma sätt som tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt tillkommer nya frågor och problem med stor
betydelse för våra dagliga livsvillkor och för samhällsutvecklingen. Frågor som
skapar sociala spänningar, som övergår i politiska motsättningar och
konflikter. Frågor som ställer nya krav. enligt mitt sätt att se. framför allt
på arbetarrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många säger i dag att de inte längre känner igen sig i
arbetarrörelsen, i dagens regeringspolitik. Det finns en utbredd facklig kritik
mot regeringen. . Det är ingen hemlighet. LO-ordföranden sade nyligen i en
intervju att han var oroad över regeringens ekonomiska politik. Ja. han undrade
t.o.m, om den var socialdemokratisk!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu regeringen tar lätt på kritiken från vårt parti
borde man ändå ha anledning att fundera över vad man håller på med när
politiken inte känns igen av LO men bestås med överväldigande beröm i långa
stycken från de borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte fråga om ett tillfälligt fackligt missnöje
över något enskilt förslag, utan mer en allvarligt menad kritik av
regeringspolitikens utgångspunkter och inriktning. Man förvånas t. ex, över
att regeringen lutar sig åt höger, trots att det finns en annan majoritet här i
kammaren, över att regeringen försvarar bolagens vinster mot löntagarna, över
att regeringen bedriver en politik som har gynnat de redan välbeställda på de
vanliga löntagarnas bekostnad. Det gäller f. ex. regeringens
marginalskatteuppgörelse med centern och folkpartiet eller den dåvarande socialdemokratiska
oppositionens uppgörelse med centern och folkpartiet för några år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var en uppgörelse som gav de högst avlönade
tiotusentals kronor i skattelättnader. Partierna bakom den uppgörelsen var
medvetna om, den gången, att den skulle medföra kritik. Man hängde därför på
ett särskilt villkor för omläggningen. Låt mig få påminna om detta genom att
läsa upp vad ni då var överens om:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Genomförandet
av skattereformen måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen. Krav på
återhållsamhet riktar sig med särskild styrka mot höginkomsttagarna.
Tillgängligt utrymme för löneförbättringar bör i huvudsak tillfalla de
inkomsttagare som i begränsad utsträckning får fördelar av de sänkta
marginalskatterna. Om löneutvecklingen i praktiken avviker från denna
inriktning kan stegen i marginalskattesänkningen under treårsperioden bli
föremål för omprövning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nu är den här skattereformen genomförd och vi
kan se i dag att de högavlönade inte visade någon återhållsamhet i
avtalsrörelserna och att de lågavlönade inte fick någon kompensation för de
högavlönades skattelättnader. Vi kan alltså konstatera att villkoren för
skatteomläggningen aldrig har uppfyllts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att de högavlönade fick tiotusentals kronor i
skattelättnad genom marginalskatteomläggningen reser nu läkarna krav på stora
löneökningar. Löneökningar som. om de genomförs, skulle omöjliggöra några
löneökningar över huvud taget för de lågavlönade sjukvårdsbiträdena och
sjuksköterskorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter den här uppgörelsen är de lågavlönade att beklaga.
De högavlönade kan naturligtvis kritiseras, men partierna bakom besluten har
ett politiskt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 ansvar för sina politiska löften och de beslut som fattats.<br>
5 juni 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill därför ställa ett par
frågor till socialdemokraterna, som i dag är i</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli tiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringsställning,
till folkpartister och till centerpartister som stod bakom den här marginalskatteomläggningen:
Varför stod ni inte fast vid ert löfte till de lågavlönade? Varför omprövade ni
inte er uppgörelse, när det stod klart att de lågavlönade inte fick någon
kompensation för de högavlönades stora skattelättnader? Varför svek ni de lågavlönade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför årets avtalsrörelse hette det att det skulle bli en
låglönesatsning. Säkert hade inånga lågavlönade förhoppningar om att äntligen
få en ordentlig lön att leva på, att de skulle få kompensation för den
orättvisa marginalskatteomläggningen. Men hur har det blivit? Jo. regeringen
säger som jag nämnde inledningsvis, att det går bra för Sverige, Den talar
vackert om en rättvis fördelning och manar löntagarna till återhållsamhet i
avtalsrörelsen. Samtidigt gör näringslivet rekordvinster, höjer
aktieutdelningarna och strör ut 8 miljarder till aktieägarna, men man anser sig
inte ha råd med en låglönesatsning. Och de högavlönade ställer i den
situationen krav på mycket stora löneökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De lågavlönade inom den privata sektorn fick mycket små
löneökningar, och de i den offentliga sektorn riskerar nu att få ännu mindre.
Vårt parti har ingen förståelse för läkarnas höglönekrav, utan vi vill se
ordentliga satsningar på låg- och mellanlönegrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har heller ingen förståelse för regeringens inblandning
i avtalsrörelsen. Det är klart att regeringen kan säga att varje regering har
ett övergripande ekonomiskt ansvar. Ja, men den inblandning i avtalsrörelserna
som vi sett på senare år. av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar,
anser jag måste upphöra. Löntagarorganisationerna måste utan hot och
inblandning få förhandla om löner och arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom regeringen har blandat sig i avtalsrörelsen, tar
den också på sig ett direkt ansvar för att den nödvändiga låglönesatsningen
uteblev, för att de lågavlönade inte får de löneökningar de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill därför ställa en fråga till regeringen: Vad
tänker ni göra för att de lågavlönade skall få den köpkraftsförstärkning de
behöver men som de inte får i årets avtalsrörelse? Tänker ni komma med några
särskilda åtgärder till stöd för låginkomsttagarna? Är ni beredda att
exempelvis sänka momsen på maten? Vi menar att en sådan åtgärd skulle
välkomnas, inte bara av de lågavlönade utan också av barnfamiljer och
pensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern har på senare tid talat om de sociala
orättvisorna och om behovet av en rättvisare fördelningspolitik. Men vad har
vackert tal för värde om det inte följs av lika vackra handlingar? Vad är det
värt när man tvingar igenom en social nedrustning i kommunerna, när man
ingriper hårdhänt i avtalsrörelsen, när man propagerar för högre vinster, när
man bedriver en politik som i dagsläget bidrar till större orättvisor och när
man inte är beredd att göra något åt klippekonomin och nyrikedomen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför sänker ni inte räntan ytterligare? Jag ställer den
frågan mot bakgrund av att det är en utbredd uppfattning att det går att sänka
räntan. Varför lyssnar ni inte på LO och TCO?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:101.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens höga räntor är skadliga för samhällsekonomin och
skulle för några 92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år sedan
ha betecknats som ockerräntor och sannolikt blivit föremål för rättsliga
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför släppte ni räntesänkningen fri? När nu riksbanken
sänker räntan med någon procent - man sänker aldrig mer - sänker bankerna den
med någon tiondel om de sänker den alls. Den avsedda effekten av en
räntesänkning förtas, och bankernas vinster ökar. LO kräver i dagsläget en
räntesänkning, och TCO manar till en folkresning mot de höga räntorna. Men var
står regeringen i den här frågan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När. om inte nu då det går bra för Sverige, när det finns
gott om pengar, är det dags att slå in på en annan politik? Att övergå till en
sysselsättningsskapande ekonomisk politik, att inleda en rättvisare
fördelningspolitik, att upphöra med den sociala nedrustningen och ta itu med
nyfattigdomen, att börja sänka arbetstiden och höja vår livskvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en fråga att ställa till regeringspartiet:
Varför måste ni alltid tvingas till omprövningar? Kärnkraftsfrågan har
diskuterats tidigare här i dag. Socialdemokraterna uppträdde länge som
kärnkraftens varmaste anhängare. Det behövdes en kärnkraftsolycka i USA för
att man skulle inse kärnkraftens risker och göra en omprövning. Det behövdes
tydligen också en olycka i Sovjetunionen för att ni skulle börja inse att
Barsebäck nog måste läggas ned tidigare än man har tänkt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt parti vill stänga Barsebäck sä fort det går, och vi
motsätter oss ett anslag på över 1 miljard till Ringhals 2-reaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig ta upp en annan fråga. När en
företrädare till mig. C.-H. Hermansson, för rätt många år sedan beskrev
maktkoncentrationen i Sverige och myntade begreppet de 15 familjernas
ekonomiska makt. försökte man till att börja med tiga ihjäl hans uppgifter. När
det misslyckades bestred man att de var riktiga. Detta var dock en övermäktig
uppgift, och med tiden blev hans banbrytande arbeten allmänt accepterade både
av anhängare och av motståndare. De 15 familjerna blev ett politiskt begrepp i
svensk debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>C,-H. Hermansson har nu återkommit med en ny bok, vari han
visar hur vårt land alltmer snärjs in i ett beroende av utländsk storfinans och
imperialistiska stormakter. Jag vill i all blygsamhet rekommendera regeringen
att ta del av Hermanssons utförliga dokumentation - och framför allt begrunda
vad för slags utveckling och framtid vi riskerar att gå till mötes om man inte
vidtar motåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De gångna årens ekonomiska kris och de sex åren med
borgerliga regeringar har inneburit att målsättningen om den fulla
sysselsättningens politik övergivits, att de sociala reformerna urholkats.
Fördelningspolitiken har blivit alltmer orättvis, och maktkoncentrationen
tilltar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I valrörelsen förra året inbjöd regeringen väljarna att
delta i försvaret av och förnyelsen av det svenska välfärdssamhället. Det blev
inte mycket av detta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I januari föreslog regeringen en så liten höjning av
arbetslöshetsunderstödet att det inte ens nådde upp till lägsta
socialbidragsnormen. Man har pressat igenom besparingar och nedskärningar. Man
har tagit ifrån kommunerna miljardtals kronor. Det innebär att försvaret av
välfärden har varit bräckligt och förnyelsen praktiskt taget obefintlig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en arbetarmajoritet i den här kammaren som den
socialdemokratiska regeringen hade kunnat stödja sig på. Men i stället för att
stödja sig på den har regeringen valt att åka slalom, att söka politiskt stöd
hos ett eller flera borgerliga partier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår utgångspunkt är att Sverige behöver en helt ny politik
som grundar sig pä arbetarrörelsens värderingar och politiska målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vill vi dä göra åt arbetslösheten? Jo. vi vill skapa
nya arbeten, både inom industrin och inom den offentliga sektorn - denna för
ett par borgerliga partier så förhatliga offentliga sektor. Vi vill sätta fart
på byggandet, bygga bort bostadsbristen, rusta upp gamla bostäder, bygga
daghem, skolor och sjukhus. Det finns många eftersatta behov inom den här
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har vi inte råd till. säger regeringen. Men
näringslivet förfogar i dag över 230 miljarder kronor. Skulle inte vinsterna
resultera i nya arbeten? Var inte det den tredje vägens politik - att skapa
vinster som skulle ge nya arbeten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns pengar, men kapitalägarna spekulerar i dag
hellre på börsen än skapar nya arbeten. Investeringarna sjunker, och
arbetslösheten kvarstår på en efter svenska förhållanden mycket hög nivå. Men i
stället för att tvinga företagen att investera vinsterna i nya arbeten
underlättar regeringen för företagen att göra utlandsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen drar ät svångremmen om kommunerna. Man lägger
på dem nya uppgifter samtidigt som man tar ifrån dem statsbidrag. Kommuninvånarna
får sämre service. Den sociala grundtryggheten urholkas. Arbetsvillkoren för de
anställda försämras, inte minst för kvinnorna som utgör en stor del av
arbetskraften i kommunerna. Många avskedas och blir arbetslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk vill bygga ut den offentliga sektorn. Vi vill
tillgodose i dag eftersatta sociala behov, förstärka den sociala
grundtryggheten och skapa nya varaktiga arbeten. Vi vill använda riksdagens
arbetarmajoritet för en sådan politik, men regeringen väljer att tillsammans
med de borgerliga driva fram en social nedrustning i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan inte acceptera att tiotusentals arbetslösa och
heltidsarbetande människor här i landet har så dåliga inkomster att de inte ens
når upp till existensminimum, samtidigt som andra kan göra snabba klipp på
börsen och leva i lyx och överflöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelningspolitiken måste läggas om. Skatterna måste åter
utgå från principen om skatt efter bärkraft. Priser och hyror måste hållas ner.
Spekulationen måste bekämpas. Klippekonomin måste upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill slopa momsen på maten, och där har vi stöd av en
mycket större grupp människor än som stöder.oss i val. Vi vill skärpa skatten
på stora inkomster och förmögheter. och vi vill införa en realränteskatt. När
kominer detta. Ingvar Carlsson?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har föreslagit regeringen att höja delpensionen redan
till sommaren och rikta ett särskilt stöd till pensionärer utan eller med låg
ATP. I valrörelsen lovade regeringen att återställa ersättningen för
delpensionen, så att människor som har slitits ner i tunga arbeten skulle kunna
gå ner i arbetstid. Varför har ni dragit delpensionen i Fälldins gamla
långbänk, när det ju finns pengar reserverade för delta?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många har
farit illa under de gångna arens hårda åtstranniingar och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. in.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nedskärningar.
Det föranleder mig att ställa frågan: Varför är ni så okänsliga Prot.
1985/86:163 för det som kallas livskvalitetsfrågorna? Varför vägrar ni envetet
att ta upp en 5 juni 1986 förutsättningslös diskussion om sextimmarsdagen?
Runt om i Europa sänks nu arbetstiden i land efter land, men regeringen här i
Sverige skjuter hela tiden frågan framför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis, herr talman: Valet förra året var en
ideologisk kraftmätning mellan arbetarrörelsen och de borgerliga partierna.
Väljarna avvisade det borgerliga systemskiftet. De hade stora förhoppningar på
regeringen och på den nya majoriteten. Men allt flerstår i dag frågande inför
den politik som regeringen har slagit in på, trots allt tal om att det går bra
för Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till allra sist: Om någon dag
stänger riksdagen. Om några veckor bryter semestrarna ut här i landet. Vi vet
alla att det har varit en arbetsam vår för statsministern. Jag vill önska honom
en skön semester-koppla av och njut av sommaren! Alla dagar lär inte bli
solskensdagar, vare sig politiskt eller väderleksmässigt. för vad är en svensk
sommar utan regn? Men lägg då undan alla tråkiga skrivelser, utredningar och
annat och läs i stället en god bok. LäsC,-H. Hermansson bok och kom tillbaka i
höst med litet nya, djärva och framför allt socialistiska idéer! Med varm hand
överlämnar jag denna bok. Men för rättvisans skull - eftersom vi är ett
rättviseparti - vill jag uttala ett tack till Ulf Adelsohn och utdela en bok
även till honom, inte för att han skall bli socialist, därför att för det krävs
det litet mer. men för att bidra till en något mer nyanserad bild av det
svenska samhället och omvärlden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall återkomma i min avslutning med några
personliga ord till Ulf Adelsohn. Jag vill bara nu göra den spontana
reflexionen att när jag lyssnade på Ulf Adelsohn lät han inte som en avgående
partiordförande utan som en nyvald. Jag säger det som en komplimang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var ett ord jag reagerade mot hos Ulf Adelsohn. när
han talade om ett omvänt kosackval. Ordet kommer från 1928 års val. där den
tidens höger beskrev Per Albin Hansson som kommunist och farlig bolsjevik. I
1985 års val gick moderaterna ut och sade: Vi skall åstadkomma ett
systemskifte. De presenterade de s. k, nyliberala idéerna, I den egna
eftervalsanalysen säger nu moderaterna: Vi var kanske litet för detaljerade.
Ja, herr talman, så kan man uttrycka det. Sanningen var ju den att man talade
om vilken sorts samhälle man ville ha. och det reagerade väljarna emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har fått en del beskrivningar från moderat håll om hur
det skulle bli om socialdemokraterna skulle regera: friheten skulle gå
förlorad, taggtråden skulle-rullas ut. Det där tillhör väl den sortens
överdrifter i valrörelser som vi gör bäst i att glömma nu,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerberg ställde en konkret fråga, om regeringen
var beredd att överföra svenskt kunnande om kärnkraftssäkerhet till utlandet.
Efter Tjernobylolyckan har vi sagt att det krävs mer av internationellt
samarbete, via lAEA i Wien. via ett intensifierat samarbete mellan
Östersjöstaierna. och i något fall kanske man också skall pröva ett bilateralt
samarbete. Det bör inriktas både på att öka säkerheten vid existerande
kärnkraftverk och att ordentligt förbättra informationen - om trots allt en
olycka skulle hända. I detta internationella samarbete är Sverisie berett att
konstruktivt medverka</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med sitt
kunnande. Formerna för detta samarbete får emellertid ytterligare övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerberg klagade över hur vi hade använt vinsterna
inom det privata näringslivet. Jag får då slå fast den grundläggande skillnaden
mellan perioden 1976-1982, då de borgerliga regerade, och från 1982 till i dag,
då socialdemokraterna har regerat. Under den borgerliga perioden sjönk
industriinvesteringarna med 40 %. Under våra knappt fyra år har investeringarna
ökat med 45 %. Det är därför som man har framtidstro och optimism inom näringslivet
i dag. Dessutom har vi genomfört en rad åtgärder för att långsiktigt stärka
näringslivet, t, ex. genom förnyelsefonder - det är riktigt att en borgerlig
regering aldrig skulle ha kommit på det. Jag är övertygad om att denna
investering i mänskligt kunnande på lång sikt kommer att visa sig vara precis
lika viktig som investeringar i maskiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande Bengt Westerbergs synpunkter på rättvisa vill
jag säga: Vi kommer aldrig att uttala att vi skall ha lika lön. Däremot står vi
för en rad andra åtgärder som rör arbetslivet, t. ex, rätten till arbete. Och
när vi ser oss omkring i borgerligt styrda länder med 11 % arbetslöshet, då
blir vi ganska skrämda beträffande vart de politiska demokratierna är pä väg.
Enligt min uppfattning klarar vi inte i längden en politisk demokrati med så
stor arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De reformer som Bengt Westerberg uttalade sig för -
studiemedel, eget rum inom långvården - är utmärkta. Men de skall ju
finansieras. Och i Älvsborgs län. som jag själv känner väl till. har
folkpartiet, förmodligen av ekonomiska skäl, fram till helt nyligen röstat emot
det egna rummet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att vi i Sverige skulle kunna öka vårt
budgetunderskott på samma sätt som under de borgerliga åren, då vi kom upp till
80 miljarder, och utlova nya reformer. Men slutet skulle bli ganska
förskräckligt. Vi har lyckligtvis, herr talman, vänt utvecklingen och har nu
minskade budgetunderskott. På de punkter där de borgerliga partierna har
vunnit framgångar under det senaste året, har man plussat på budgetunderskottet.
Jag vet inte om det är så kloka framgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Karin Söder: Jag menar allvar med energidelegationen.
Den skall utröna orsakerna till Tjernobylolyckan och effekterna av den samt mot
den bakgrunden pröva säkerheten vid de svenska kärnkraftverken. Den skall göra
en särskild analys beträffande Barsebäck. Och ingen tvekan kommer att råda: Vi
kommer att ta de beslut som är nödvändiga efter denna genomgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern är representerad i energidelegationen, och jag
inbjuder härmed<br>
till ett konstruktivt samarbete för att komma fram till en bra och klok
lösning.<br>
Jag tror att det finns förutsättningar för en bra samverkan.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Lars Werner får jag återkomma senare, för att inte
inledningen skall bli för lång. Jag vill nu bara ta upp en sak. Lars Werner
frågar: Varför tvingas socialdemokraterna så ofta till omprövning? Ja.
kommunisterna är kanske inte det parti som har rätt att ironisera över andra
partiers omprövningar. Är det några som har omprövat här i världen, är det väl
kommunistiska partier i Västeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jagskall gärna läsa C,-H, Hermanssons bok och seoin jag
tar något intryck av den. Jag skall för säkerhets skull ta med den till
hängmattan, för då har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man
möjligheter att parera på lämpligt sätt när det gäller inlägg från
vänsterpartiet kommunisterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerr talman! Så här års är Sverige som vackrast.
Grönskan, kvällshimlen, doften av hägg och syren, solglittret i vattnet - allt
förebådar sommaren och visar att efter mörker och kyla kommer nya knoppar och
nytt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så är det inte bara i naturen. Också i samhället i stort
går vi mot hoppfulla tider, efter en svår och hotfull period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I höstas hade vi allmänna val. Valresultatet demonstrerade
entydigt att det svenska folket avvisade angreppen på välfärdssamhället - men
samtidigt skapades en ny och. enligt många, svårare parlamentarisk situation.
Det fanns de som menade att regeringen skulle hamna i beroendeförhållanden som
omöjliggjorde en kraftfull regeringspolitik. Ett tag varnades det för regeringskriser.
Några hävdade att det kanske t. o. m. skulle bli nödvändigt att utlysa nyval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt tycktes de ekonomiska utsikterna vara dystrare.
Tillväxten såg ut att dämpas, och investeringarna kom av sig. En del
olyckskorpar menade att vi var på väg mot en djup lågkonjunktur och stigande
arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kom det attentat som riktades mot en älskad och
respekterad människa men också mot Sverige som nation och mot hela vår
demokrati. Vi minns alla den chock och den känsla av total overklighet som grep
oss. Mordet på Olof Palme var ett slag mot hela det svenska folket, mot det
öppna samhälle som vi gemensamt byggt upp och tillsammans vill försvara mot
våldet och intoleransen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För väldigt många människor betydde Olof Palmes död att de
förlorade en fast riktpunkt i en ond värld, en klippa som aldrig gav vika i
kampen mot rasism, främlingshat, krigshets och snöd egoism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För väldigt många människor medförde Olof Palmes död en
ökad oro och en osäkerhet om vår värld och dess utveckling. Den oron har förstärkts
av det tilltagande våldet i den internationella politiken. Terrorismen skördar
nya offer. Brutal stormaktspolitik hotar de mindre staternas intressen. I Afghanistan,
i Centralamerika, i södra Afrika sker ständiga förbrytelser mot folkrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över huvud taget präglas den internationella utvecklingen
av ökad misstro och pessimism. Efter mötet i Gefieve mellan president Reagan
och generalsekreterare Gorbatjov har relationerna mellan USA och Sovjetunionen
snarare försämrats än förbättrats. Även om ett andra möte kommer att äga rum
senare i år är det ovisst vilka konkreta resultat som kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och runt om i världen skördar regionala och lokala
konflikter offer i form av människoliv och nationell förstörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt detta är dock resultat av människors ovilja att låta
förnuftet råda. Därmed har jag också sagt att det står i mänsklig makt att leda
in utvecklingen på andra banor. Detta måste även i fortsättningen vara grunden
för svensk internationell politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har pä ett ytterst
handfast och obehagligt sätt visat hur utsatta vi är. När mjölken inäste hällas
ut. när korna inte får gå på bete för att en olycka inträffat flera hundra mil
härifrån - då verkar människan plötsligt mycket liten inför de väldiga, nästan
overkliga krafter som hennes tekniska uppfinningsrikedom frigjort.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1985/86:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Alla dessa hot och svårigheter har ställt
Sverige, dess medborgare, vår parlamentariska demokrati och vårt öppna samhälle
inför stora utmaningar. En hit på väg tror jag ändå jag vågar påstå att vi
hittills bestått provet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammans har vi kunnat värna demokratin. Vi har slagit
vakt om vårt öppna samhälle. Vi har vägrat böja oss för dem som vill skapa ett
hårdare, kallare Sverige. Vi har inte kapitulerat för våldet - och vi tänker
aldrig göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här i riksdagen har farhågorna för ett låst
parlamentariskt läge kommit på skam. Vi har kunnat driva en saklig och
konsekvent politik med goda resultat, tack vare en god vilja - från flera håll
- till samverkan för nationens bästa och tack vare ett konstruktivt arbete i
utskotten. Vi har i praktisk politik kunnat sluta leden kring en politik som
hävdar våra gemensamma värden. Vi har tillsammans avvärjt hotet om
regeringskriser och handlingsförlamning. Vi har värnat landets väl i en svår
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultatet har bl, a. blivit att den ekonomiska
situationen har ljusnat. Visst har vi haft tur. på så vis att oljepriserna
fallit. Det har förbättrat utrikeshandeln och dämpat de utifrån kommande
prisstegringarna. Men det handlar inte bara om tur. Det handlar också om att på
ett resultatrikt sätt kunna förvalta och utnyttja de öppningar som den nya
situationen givit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Runt om i vår omvärld kan vi se rader av länder, som också
fått fallande oljepriser, men som ändå brottas med fortsatt stora svårigheter i
form av massarbetslöshet eller stora underskott. Här har vi däremot kunnat ta
till vara den ljusare situationen på ett sätt som givit ökad tillväxt och en
starkare arbetsmarknad, Sverige har förbättrat sin relativa situation jämfört
med läget före oljeprisfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tycker jag att vi alla, på olika sätt. kan ta åt oss
en viss ära av. Jag hoppas att vi även framgent skall kunna visa den nödvändiga
styrka och enighet och ta det ansvar som en fortsatt ekonomisk förbättring
kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också när det gäller kärnkraften måste vi ta ansvar. Vi
måste nu. lugnt och metodiskt, men utan att spilla tid. gå igenom vad det är
som egentligen inträffat. Varför skedde olyckan i Tjernobyl? Hur påverkar den
oss just nu -och framöver? Vilka lärdomar kan vi dra här hemma? Påverkar den
sovjetiska olyckan vår bedömning av de svenska kärnkraftverkens säkerhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi finner att så skulle vara fallet, får vi inte ett
ögonblick tveka att dra konsekvenserna av det. I så fall måste vi beslutsamt
vidta åtgärder för en snabbare avveckling av kärnkraften än vad som tidigare
planerats. Då måste man också diskutera i vilken turordning de olika verken
skall tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor är- med all rätt ~ oroliga. De kräver besked.
Här har vi alla. i alla partier, också samma ansvar att försöka bringa klarhet
i vad som hänt och vad som skall hända. Den oro vi delar med inånga får
emellertid inte slå över i osäkerhet och oförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det går bättre för Sverige, Vi har nu goda
möjligheter att ta det avgörande klivet upp ur den ekonoiniska krisen och på
allvar börja ta itu med de stora och avgörande framtidsfrågorna - en hållbar
ekonomisk tillväxt som ger arbete åt alla. en rättvis fördelning, en god miljö,
både i naturen och på arbetet, och en utbildning som ger alla en möjlighet att
begripa och behärska den nya tekniken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För detta krävs emellertid att vi inte släpper greppet. Om
vi verkligen skall PrOt. 1985/86:163 kunna ta oss ur det senaste årtiondets
ekonomiska kriser måste vi driva en 5 juni 1986 fortsatt stram och
konsekvent ekonomisk politik. Vi måste fortsätta att minska underskottet i
statsfinanserna. Och vi måste pressa tillbaka inflationen, så att
konkurrenskraften bevaras och nya jobb skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är inflationen på väg ned. Den senaste noteringen är
3,7 %. Det betyder att prisstegringstakten har näsfan halverats på ett år. Vi
har nu den lägsta inflationen sedan 1960-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har anledning att vara glada åt denna nedgång. Den
betyder att det i år är möjligt att få till stånd reallöneökningar även vid
måttliga nominella lönepåslag. Det betyder att vi nu, efter att i flera år ha
tvingats avstå produktionsökningen för att sanera utrikeshandeln och bygga upp
investeringarna, kan börja ta ut den växande kakan i form av ökad köpkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men förutsättningen är förstås att avtalsrörelsen inte
urartar till en huggsexa, där gruppegoismen i strid för särintressen driver upp
priser och kostnader i en takt som gör att vår ekonomi än en gång tappar
fotfästet och sladdar in i nya problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig därför slå fast: Den svenska modellen och den
tredje vägens politik står nu inför ännu ett viktigt prov. Antingen griper vi
det tillfälle vi nu har att få till stånd en låg inflation och reallöneökningar
och lyckas med våra ambitioner att som praktiskt taget det enda landet i
världen gå ur den ekonomiska krisen med bevarad god sysselsättning, eller
riskerar vi det som uppnåtts under de senaste åren och slirar in i nya
svårigheter med ökande underskott och växande arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har ödet i våra egna händer. Tar
vi inte chansen nu, kan det dröja länge innan vi får den igen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
ULF ADELSOHN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Får jag först beträffande kärnkraften säga
med anledning av vad statsministern sade att det är alldeles självklart att vi
moderater, om de utredningar som nu görs ger oss anledning till en omprövning,
är lika klart beredda till en sådan som alla andra. Men jag vill ändå säga till
Karin Söder att skulle man nu, som centern vill, med omedelbar verkan stänga
Barsebäck och ett av Ringhalsverken, motsvarar det 11-12 terawattimmar. För att
ersätta detta kan man inte bara hänvisa till alternativ, utan man måste
precisera alternativen, för detta motsvarar trots allt i för Sverige behövlig
elkraft tre stycken orörda Norrlandsälvar- Kalix älv, Vindelälven och Torne älv
t. ex. - eller som Bengt Westerberg detaljerat beskrev, inte bara ett
oljekraftverk i Bohuslän och ett i Blekinge utan ytterligare något stort
oljekraftverk. Det är ingenting som man bara med omedelbar verkan kan stampa
upp ur marken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag hörde statsministern tala här om knoppar, syren
och hägg trodde jag nästan att vi hade fått Gösta Bohman i ny tappning -
fjärran från det novemberdis som annars hänger över kammaren i ur och skur.
sommar, vår, vinter och höst. Jag kände mig nästan tillbaka på Käringön vid det
glittrande vattnet i den bohuslänska skärgården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det har sagts av moderater-och det är möjligt att någon
har sagt det-att taggtråd skall rullas ut under socialdemokratiskt
regeringsinnehav, så vill</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag
försäkra att jag då i sanning inte gjort det. Jag har aldrig tilltrott er något
sådant. Jag tror faktiskt socialdemokrater om gott så till vida att jag är
övertygad om att ni strävar efter vad ni anser vara bra för Sveriges folk. Att
jag sedan inte delar era uppfattningar i allt må vara mig förlåtet - det är ju
en del av demokratins själ. Men jag har aldrig trott att ni vill rulla ut någon
taggtråd. Jag har aldrig någonsin känt mig i närheten av någon taggtråd - i
varje fall inte vad gäller socialdemokratin; det gäller i så fall annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man det kanske är mitt fel i politiken, herr talman, att
jag inte är tillräckligt misstänksam. En oppositionspolitiker skall nog inte se
något gott hos ett regeringsparti. Kanske borde jag se mer av taggtråd i era
ögon än vad jag gör, men jag har ju i så fall tagit konsekvenserna av denna min
mänskliga brist på misstro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern sade någonting om de nyliberala idéerna.
Jag vet inte vad som är nyliberalt, liberalt, gammalliberalt,
Manchesterliberalt eller inte. jag bryr mig inte så mycket om etiketterna, men
vad vi sade i valrörelsen var att vi tyckte att människor skulle få leva på sin
lön. Vi får sänka skatter och bidrag litet grand. För vanliga människor innebär
det att de får litet mer över av vad de jobbar ihop. De får inte så mycket
bidrag, men de känner sig litet starkare och är självständiga. Många klarar det
inte, och dem skall vi naturligtvis hjälpa. Jag tror att det är en ganska
naturlig och mycket uppskattad synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi sade att människor i större utsträckning skall få
påverka val av skolor. hur de vill ta hand om sina barn. vad de vill välja för
doktor och sjukgymnast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi sade att vi vill gärna tillåta konkurrens på många
områden, där det i dag är monopol. Det är naturligt i hela vår omvärld att det
finns en konkurrens; det är ingenting besvärande eller obehagligt över det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi sade att vi vill låta människor pröva vingarna pä
massor av områden där de i dag inte får göra det i egen regi utan måste, om de
vill jobba med vissa saker, göra det med mängder av chefer, mängder av
byråkrati och inom den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta framställdes så här- jag minns det sä väl:
Moderaterna vill bara att sjukvården skall privatiseras. så att det blir bra
för de rika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har nu
fått en ny statsminister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi föreslog var ju att i stället för att alla skall
tvingas, trots att de betalat in kanske hundratusentals kronor i skatt, att stå
i landstingets kö och anpassa sig till de politiska besluten där om hur
sjukvården skall utformas i resp, landsting, människan själv - hon, den lilla
människan - skulle få välja sin doktor och att hon själv skulle få bestämma
över om hennes försäkringspengar skulle gå till en doktor som hon själv valt.
På det sättet ville vi göra det möjligt inte bara för de rika, som alltid
hittar sin doktor, inte bara för Ingvar Carlsson och mig, som har alla
kontakter man kan behöva, utan just för den som saknar pengar och kontakter att
få chansen att själv välja utan politisk överhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta var och är vårt alternativ. Jag är övertygad om.
herr talman, att den tiden kommer då detta kommer att omfattas av en majoritet
i riksdagen. Varenda moderat tycker så. Jag skall inte tala för folkpartiet,
men jag tror mig kunna säga att det knappast finns någon folkpartist som inte
tycker så. och jag hår en känsla av att detta är en övertygelse som starkt
sprider sig inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>centern
och som finns inom delar av socialdemokratin.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni för ett uppehållande försvar, herr statsminister! Vi
får se hur länge ni 5 juni 1986 klarar er. Men jag tror inte att ni rullar
ut någon taggtråd när ni försvarar er -tvärtom!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag säger alltså: Vi var inte/ö/-detaljerade i
valrörelsen. Vi skulle snarare ha varit mer detaljerade än vi var, men det
fanns så många störningssändare. Den främsta störningssändaren var den mycket
skickligt skötta socialdemokratiska propagandamaskinen. Jag sade tidigare: Det
gick den gången. Men när människor får klart för sig vad allt detta innebär i
form av alternativ, av möjligheter, av frihet och av rätt att välja, kommer de
inte längre att vara oroade. Den dagen, Ingvar Carlsson, som också ni i ert
parti inser att vi moderater faktiskt vill människor väl - även om ni tycker
att vi har fel -kommer solen att med kraft gå upp över Sveriges riksdag och
dess teknik!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49 BENGT WESTERBERG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Får jag först av allt uttrycka min
tillfredsställelse över det svar som Ingvar Carlsson gav på min fråga angående
kärnkraftssäkerheten. I det avseendet står socialdemokratin och folkpartiet på
samma sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag sedan ta upp den andra frågan i mitt anförande,
vilken Ingvar Carlsson kommenterade, nämligen frågan om vinsterna. Det är
riktigt att vinsterna föll under lågkonjunkturen i början av 1980-talet och att
de har ökat under högkonjunkturen nu i mitten av 1980-talet, Detta är ett
mycket normalt mönster, och jag tycker inte att det är någonting som föranleder
regeringen att slå sig för bröstet. Men jag delar naturligtvis regeringens
uppfattning att det är bra att vinsterna i näringslivet har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fråga som jag ställde var: Vem vet vad som är rätta
sättet att använda vinsterna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det regeringen som sitter inne med de kunskaperna eller
finns de kunskaperna ute i företagen? På den punkten har uppenbarligen
socialdemokraterna och folkpartiet olika uppfattningar. Ingvar Carlsson sade
själv i sitt tal på Svenska livsmedelsarbetareförbundets kongress att det är
genom regeringens ingripanden som de här vinsterna har kunnat användas på rätt
sätt, t. ex. genom att avsätta en del av vinsterna till löntagarfonder, genom
att "suga in" en del av vinsterna i skatt. Men det är ändå inte
tillräckligt. Det räcker inte att regeringen har skaffat sig kontroll över 37
miljarder kronor under några år, utan nu vill man gå vidare. Då frågar man sig
naturligtvis; Vad är det för planer regeringen nu har? Vad tänker man göra? Ett
exempel ges i det nyss nämnda talet. Regeringen skall kalla till sig
representanter för näringslivet och diskutera hur man kan höja investeringarna
och var investeringarna skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi kan också få en hel del information genom att t.
ex. läsa<br>
handlingarna till LO-kongressen samt en del artiklar och intervjuer med<br>
SSU:s ordförande i tidningen Aktuellt i politiken. Därframgår att det nuförs<br>
diskussioner inom socialdemokratin om någonting som kallas förhandlad<br>
överskottsdelning. Det är en ny form av löntagarfonder. Anna Lindh<br>
uttrycker sig på följande sätt: Möjligen kan man prova andra typer av fonder<br>
för att få ett kollektivt ägande vid sidan av det nuvarande löntagarfondssys<br>
temet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om att Anna Lindh har lämnat riksdagen och
att man därför inte kan ta hennes uttalanden till intäkt för att detta är
någonting som socialdemokratin redan står bakom. Å andra sidan läste jag i
Svenska Dagbladet för bara några dagar sedan att Stig Malm är van vid att
regeringen gör som han säger. Kanske kan vi utgå från att det som står i
kongresstrycket till LO-kongressen i alla fall är nära sitt realiserande som
regeringspolitik. Ingvar Carlsson har ju själv gett en liten "hint" i
sitt tal på Livs kongress: Men det räcker inte. Nu skall vi gå vidare,
"bl, a." genom diskussioner - Det rymmer ju också någonting annat.
Detta sker samtidigt som regeringen klämmer åt de individuella vinstdelningssystem
som har börjat växa fram i allt fler företag. Regeringen har under våren
aviserat att det kommer förslag om att det skall utgå arbetsgivaravgifter på
individuella vinstandelar. Då frågar man sig naturligtvis: Varför skall det
utgå arbetsgivaravgifter när vinstandelarna utbetalas direkt till de löntagare
som har varit med och jobbat ihop vinsterna men inte när de utbetalas till de
kollektiva löntagarfonderna? Det vore intressant att få statsministerns
kommentar till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag sedan ta upp detta med eget rum, Även om
statsministern ansåg sig vara bäst informerad om just Älvsborgs län var
informationen inte helt fullödig. Där fattades 1984 ett beslut om att man
skulle förverkliga kravet på eget rum. Det skedde inte på folkpartiinitiativ -
så långt var det rätt - men folkpartiet ställde sig bakom kravet, som kommer
att förverkligas inom sex sju år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långt intressantare än vilka beslut som fattas i
borgerligt styrda landsting är att man i socialdemokratiskt styrda landsting
går emot folkpartiets krav. Jag kan gärna förse statsministern med information
om andra landsting än Älvsborgs läns landsting om det finns intresse för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det avgörande är naturligtvis vilka prioriteringar vi gör.
Vi säger i folkpartiet inte att vi skall förverkliga både kravet på eget rum
och allt annat som vi politiskt skulle vilja göra, utan det helt avgörande är
om vi tycker att detta är viktigare än andra saker som vi i och för sig tycker
är angelägna. För folkpartiet är svaret entydigt: Vi tycker att eget rum är en
av de viktigaste reformerna som nu kan genomföras. Det är t. ex. viktigare än
att ge dem som vill gå i delpension från 60 års ålder större möjligheter att
göra det. Det är också angeläget, men vi gör den prioriteringenattdet är ännu
viktigare att se till att de människor som bor på långvården kan få en
mänskligare miljö under sina sista år här på jorden. Det är en fråga om
prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns många andra exempel på detta. I Stockholms läns
landsting har socialdemokraterna och folkpartiet haft en diskussion om vilket
som är viktigast, att kapa vårdköerna eller att ha en billig
kollektivtrafiktaxa. Efter regeringsskiftet har taxan höjts med 10 kr., mer än
vad socialdemokraterna föreslagit, och nu kan hundratals människor få sina
höftleder opererade eller sin starr borttagen och därmed få större möjligheter
att gå eller få synen tillbaka. Detta får kollektivtrafikresenärerna vara med
och betala, men vi tycker att det är en rättvisereform, en riktig prioritering.
På samma sätt vill vi nu förverkliga rätten till ett eget rum för gamla och
sjuka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
KARIN SÖDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var intressant att notera hur Bengt
Westerberg och statsministern-även om det inte var rent fysiskt- föll i
varandras armar. Det var raka motsatsen till förhållandet i Morgonekot, om jag
hörde rätt, men sådant kan förändras under dagens lopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blev inte riktigt på det klara med vad statsministern
avsåg med sitt svar i fråga om just export av säkerhetsteknik på kärnkraftens
område. Jag kan förstå att han svarade på det sättet, därför att det finns
mänga inslag i en sådan export som måste tas på stort allvar. Det är ett faktum
att sådana reaktorer som Tjernobylreaktorn med stor säkerhet misstänks kunna användas
för plutoniumproduktion för atomvapen. Vi tar på oss ett mycket stort ansvar om
vi skall medverka i den typen av verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns möjligheter att på annat sätt medverka till
säkerhet och kontroll av kärnkraften, och det är att stärka lAEA, Centerpartiet
menar att det är den vägen man skall gå för att medverka till en säkrare
utveckling av kärnkraften i världen och bevaka att det inte blir alltmer
förödelse av den förskräckande verksamhet som atomvapnen utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla mätningar är ännu inte klara, så vi vet inte hur
mycket plutonium som har spridits över landet efter Tjernobylolyckan, som har
diskuterats tidigare i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är egentligen märkligt att somliga av mina manliga
kolleger här i salen är så litet framtidsinriktade. Hörde ni inte på Bo Rydin
häromkvällen, som talade om hur han trodde att framtiden skulle te sig för SCA
när man skulle börja spara olja? Han satt där i television och erkände att
långt mer olja kunde sparas än man någonsin hade kunnat föreställa sig. Jag
vill referera till det jag sade om Thorbjörn Fälldins insats i början av
1970-talet, när han talade om sådana möjligheter att spara. Har inte vi ett
ansvar i vårt land att säkra vår egen miljö, så att vi blir kvitt kärnkraft,
olja och kol, att satsa, t. ex. de 1,2 miljarder som skall avsättas för
renoveringen av Ringhals, på utveckling av alternativ? Det är så, mina kära
vänner, att Ringhals måste stängas av medan det renoveras. Då är vi utan den
energin. Men vi klämmer in 1,2 miljarder på ett bräde för någonting som vi
sedermera skall avveckla; Det är mycket dålig hushållning, vill jag påstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i dag också någonting som heter mottryck. Det
finns i industrin, i värmeverk, 11, ex. Uppsala finns sådan energi som vi inte
använder, liksom på många andra håll i vårt land. Upp till 7 TWh finns att
tillgå, som skulle kunna sättas in i stället för Barsebäck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vår uppfattning inom centerpartiet att vi. för att
utveckla vår sysselsättning och vår ekonomi på ett decentraliserat sätt, skall
använda just miljöteknik. Den kan vi erbjuda andra länder. I stället för
kärnkraftsteknik kan vi medverka till att utveckla värmepumpar och solenergi,
för att bara ta ett par exempel. Dessa områden har varit mycket framgångsrika
de senaste åren. Effektiviteten har både fyr- och femdubblats. Vi har en stor
mängd teknik som skapar sysselsättning, som förbättrar ekonomin och som kan
användas i de länder - vilka blir allt fler - som inte vill ta kärnkraften i
anspråk. Jag är förundrad över att herrarna är så teknikfientliga och inte tror
alt man kan ta vara på dessa möjligheter. Vi i centern tror på teknikerna, men
vi vill vara med och bestämma till vad tekniken skall användas. Det är inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga om
att stampa fram vare sig det ena eller det andra, utan det är fråga om att tro
på utvecklingen. Då kan vi också få se solen gå upp både här och där och bli av
med de avskräckande exempel som vi har ute i världen där olja och kol
fördunklar himlen. Radioaktiviteten ser vi inte när den kominer, men den
fördunklar verkligen också tillvaron för människorna. Detsamma gäller
självfallet bilavgaser, som man måste bekämpa på alla sätt. Men med
kärnkraftsel löser man inga bilavgasproblem. Det är alldeles klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min taletid är snart till ända. men jag skulle vilja fråga
statsministern vilken syn han har på utvecklingsmöjligheterna för
resurshushållning och miljöteknik som ett viktigt instrument i
regionalpolitiken. Jag vill också att han klarlägger vad han menade med sitt
uttalande om kärnkrafts-säkerhetsexport. Jag vill dessutom höra hans synpunkt
på vårt sätt att medverka i IAEA:s arbete och om han är beredd att verka för att
den kärnkraftsfrämjande delen av IAEA:s verksamhet kopplas bort så att lAEA
enbart ägnar sig åt att kontrollera att kärnkraftstekniken inte missbrukas för
atomvapenfrämjande verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
51 LARS WERNER (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Statsministern talade om omprövningar som
gjorts av olika partier. Förvisso, Ingvar Carlsson, har vi alla gjort våra
omprövningar. Det är nog inget fel. Men det jag talade om var att ni i hela
frågan om kärnkraftsavvecklingen har tvingats till omprövningar därför att ni
egentligen aldrig har gått i spetsen för att avveckla kärnkraften i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu inbjuder ni till en konstruktiv debatt, och det tar vi
på allvar. Men jag tror att de provokativa uttalanden som en del
regeringsledamöter av och till gör om olika slags tvärstopp som måste till i en
viss situation försvårar en konstruktiv debatt. Då spelar man egentligen bara
kärnkraftsanhängarna i händerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om den tredje vägens politik var ju huvudsyftet
att öka näringslivets vinster, att skapa förutsättningar för investeringar i
nya arbeten och för ett fortsatt socialt reformarbete. När regeringen tidigare
avvisade våra förslag om sysselsättningsskapande åtgärder med att det inte
finns pengar för att genomföra detta hänvisade man hela tiden till den tredje
vägens politik som skulle skapa de ekonomiska förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ser det ut i dag? Ja, i dag bestrider ingen, inte ens
regeringen, att det finns pengar. Inte ens finansministern eller statsministern
förnekar att näringslivet har en likviditet på 230 miljarder kronor. Det är
naturligtvis inte hela sanningen när det gäller att kunna investera, men höjda
vinster skulle enligt både regeringen och de borgerliga sätta fart på Sverige.
Det skulle öka investeringarna, det skulle öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten, lönerna skulle öka och folk få det bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur har det blivit? Investeringarna ökar ju inte.
Arbetslösheten ligger fortfarande på en hög nivå. Lönerna ökar inte nämnvärt.
Investeringarna sjunker ju, arbetslösheten består. Det finns inte ens pengar
till en låglönesatsning i avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menarattdet finns pengar för att skapa nya arbeten, det
finns pengar för låglönesatsningar och reallönehöjningar, men de pengarna
ligger i näringslivets kassakistor, och de används i dag inte till det som det
sades att de skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användas
för utan mera för spekulation och improduktivitet. Det var därför jag ställde
frågan: Skulle inte vinsterna ge nya jobb, skulle inte vinsterna ge höjda
reallöner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller lönerna till de lågavlönade ställde jag
frågor om hur ni skall kompensera de lågavlönade. De fick ju ingenting med av
den marginalskatteöverenskommelse som ni träffade för några år sedan. De har
inte fått något med i avtalsrörelserna. Marginalskatteomläggningen gjorde att
den som tjänar 70 000 fick en skattesänkning på 160-170 kr,, medan den som
tjänar det dubbla fick över 2 000 kr, och den som tjänar 200 000 kr. fick en
skattesänkning på 4 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fackliga organisationerna har krävt ordentliga
låglönesatsningar, men regeringen har ingripit, som jag sade, och klampat in i
avtalsrörelser, hotat löntagarna med statliga ingripanden, och
Arbetsgivareföreningen har aldrig råd. Därför blev det ingen rejäl
låglönesatsning på den privata sektorn, och förmodligen blir det heller ingen
på den offentliga sektorn. Det är därför jag hävdar att regeringen har ett
direkt övergripande ansvar för att de lågavlönade skall få vad de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför är min fråga: Hur tänker ni kompensera de
lågavlönade för vad de inte fick i marginalskatteöverenskommelsen? Är ni
beredda att sänka räntan, är ni beredda att sänka matmomsen? Nio av tio i detta
land är för en sänkning av matmomsen. Det skulle ge oss lägre matpriser, det
skulle stärka de lågavlönade, och det skulle förbättra barnfamiljernas ekonomi.
Min fråga är fortfarande: Vad tänker ni göra för de lågavlönade efter
förhandlingarna i år?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 52
Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns en del artister och idrottsmän som
måste avgå då och då för att de skall vara riktigt bra. Till den kategorin hör
uppenbarligen Ulf Adelsohn. Vi får se om han ändrar sitt beslut efter den här
debatten. Moderaterna kanske inte behöver inkalla någon extra stämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upplevde att Ulf Adelsohn attackerade ganska
slagfärdigt och att han för min del argumenterade så att smekmånaden mycket
snabbt tog slut när han jämförde mig med Gösta Bohman. Med hänsyn till den
frihetsdebatt Gösta Bohman och jag har fört är frågan vem av oss som blev mest
förnärmad över den liknelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att Ulf Adelsohn gjorde det litet för lätt för
sig när han sade att han inte hört någon tala om taggtråd i samband med oss
eller att han inte hört talas om att vi skulle vara ett hot mot friheten. På
det svarar jag bara med ett enda ord: Löntagarfondsdebatten! Då tror jag Ulf
Adelsohn erinrar sig ett och annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror kanske inte heller det var vi som riktade de där
avgörande florettstötarna mot moderaterna i valrörelsen. Jag tror att den som
stod för de värjspetsarna sitter närmare Adelsohn just nu än vad jag gör - jag
nämner inga namn, men han finns här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det var en viktig fråga som Ulf Adelsohn
tog upp när han talade om sjukvården. Där finns en avgörande ideologisk
skillnad. Det system som Ulf Adelsohn argumenterar för finns i USA, där man när
en person kommer till ett sjukhus först kontrollerar om vederbörande har ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkringskort
som gäller. Vår grundsyn är att när man drabbas av sjukdom eller olycksfall
skall man helt oberoende av sin inkomst och förmögenhet få bästa tänkbara vård.
och det tänker vi inte kompromissa bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Bengt Westerberg skulle jag vilja säga att jag
definitivt inte ställer mig bakom det uttalande som Bengt Westerberg gjorde om
export av utrustning. Där får han helt stå sitt eget kast, om det var det han
avsåg med sin fråga. Jag talade om ett samarbete med lAEA, som också Karin
Söder talade om, om att öka säkerheten genom att vi skulle dela med oss av den
kunskap vi har, och det är någonting annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande det egna rummet kan man naturligtvis ställa
frågan om det är viktigare att få ett eget rum på långvården än att kunna få
flytta hem från långvården. Vi kommer att lägga ned stort engagemang och stor
möda för att åstadkomma en sådan möjlighet. Det finns ju också de som gärna
vill tillbringa sin tid på rummet tillsammans med någon annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karin Söder har jag svarat genom att säga att det gäller
att stärka lAEA -jag delar den uppfattningen. Kan vi få till stånd ett
samarbete med Östersjöstaierna tror jag det kan vara bra. Jag tror att centern
och socialdemokraterna här kan göra en del tillsammans. Vi ställde båda upp för
oljeskatten, vilket inte bara handlade om att ta in inkomster till staten - där
gällde det också att se till att vi fick till stånd ett betydande stöd för de
kommuner som satsat på alternativa energikällor. Jag tycker att det är
hoppfullt att vi hittar varandra på sådana konkreta punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot tycker jag att Karin Söder lägger ut litet
dimridåer när hon i debatten talar om några manliga kolleger, Alla här i
kammaren och pä andra håll förstår ju att det är ett gräl inom det borgerliga
lägret när Karin Söder kommer med så våldsamma angrepp för bristande
framsynthet när det gäller kärnkraften. Det är Ulf Adelsohn och Bengt Westerberg
som hon då egentligen talar till. Vad vi här bevittnar är ett stort nytt
inbördes gräl om energipolitiken mellan de borgerliga partierna. Jag tror att
det är ytterligare ett skäl att se om vi kan åstadkomma ett samarbete över
blockgränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Werner frågade varför vi inte omprövade
skatteomläggningen då de lågavlönade under omläggningen inte tillfördes några
lönehöjningar. Har Werner glömt att skatteomläggningen har justerats just på
grund av att låglöneprofilen saknades?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Werner frågade också vad som nu förbereds för att stärka
köpkraften. Mitt svar är att köpkraften i år kominer att öka på grund av sänkt
inflation och även på grund av höjda barnbidrag och höjda pensioner efter det
att man har lämnat det aktiva arbetslivet. De borgerliga har hävdat att det går
bra för Sverige därför att regeringen för en borgerlig ekonomisk politik.
Detta, herr talman, är i sanning ett desperationens argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag minns hur ni stod här i kammaren och mer än allt annat
dömde ut den tredje vägens politik då den presenterades. Ni sade att
devalveringen skulle misslyckas. Den skulle inte ge förbättrad utrikeshandel
utan bara hög inflation. Ni sade att vår budgetpolitik skulle misslyckas. Den
skulle leda till galopperande budgetunderskott, Bengt Westerberg förutspådde
ett underskott på över 120 miljarder kronor. Nu är vi nere i under 50. Även
Ulf Adelsohn varnade i märgfulla ordalag för ett skenande budgetunderskott. 1
den allmänpolitiska debatten i februari 1983 - den första stora riksdagsdebat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten efter
det att den socialdemokratiska regeringen hade presenterat sitt första
budgetförslag - avslutade Ulf Adelsohn sitt inlägg med alla skräckbilderna om
vart vi var på väg med orden: Minns dessa ord som jag säger i dag. den 2
februari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag minns dem. och jag tror att väldigt många
ledamöter i kammaren minns dem. Men jag är inte så säker på att Ulf Adelsohn
minns dem. I varje fall hade han glömt dem här i talarstolen alldeles nyss. Men
de åsikterna hade ni då. Devalveringen var felaktig. Budgetpolitiken var
felaktig, vår skattepolitik var felaktig. Löntagarfonderna skall vi bara inte
tala om! Den tredje vägens politik skulle leda käpprätt till fattigstugan,
hävdades det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan, när det började bli uppenbart att den inte skulle
göra det utan att den tvärtom - med draghjälp utifrån, det skall medges - gav
resultat, då förnekade ni i det längsta detta. Ni hävdade länge att vår
beskrivning var en skönmålning; skrytvals var, tror jag, det ord som användes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När inte heller det gick att använda längre, när det blev
uppenbart att resultaten var goda, retirerade ni till nästa försvarslinje. De
goda resultaten berodde på tur. - Men hur kunde det komma sig att Sverige var
så envetet förföljt av otur mellan 1976 och 1982 men däremot så gynnat av turen
efter 1982? Det har ni aldrig lyckats förklara. I stället har ni nu börjat tala
om att vi skulle föra en borgerlig politik, och jag tror att det är er femte
ståndpunkt i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och för sig har jag ingenting emot att ni tycker att
politiken är bra, men omvändelsen kommer litet väl sent. Och vi undrar nog
litet till mans vad det är i löntagarfonderna, förnyelsefonderna och höjningen
av aktieskatten som är borgerlig politik. Och om detta är borgerlig politik,
varför fördömde ni just dessa åtgärder så kraftigt som ni gjorde då de vidtogs?
Och varför förde ni inte denna s. k. borgerliga politik under de sex år då ni
själva hade makten? Varför var ni så till den milda grad generösa mot oss
socialdemokrater att ni avstod från er egen politik, så att vi skulle få
möjlighet att genomföra den efter 1982? Hur i all sin dar förklarar ni detta
för era väljare?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, rn. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
ULF ADELSOHN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig för det förstå för säkerhets skull
säga att min jämförelse med Gösta Bohman bara gällde beskrivningen av alfågelns
gäckande - och inte något annat, Ingvar Carlsson, Jag vill ha det sagt, så att
det inte blir något verkligt missförstånd här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra vill jag säga: Det är inget fel på Ingvar
Carlssons debatthumör. Det märks att han är nytillträdd partiledare. Jag kommer
ihåg den där entusiasmen från min egen första tid. Det är härligt att se!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gärna säga, att jag inte förutsåg att vi skulle
få en så stor iriternationell draghjälp som vi har fått. Jag erkänner det. Jag
trodde inte att den ekonomiska politiken i Förenta staterna skulle visa sig så
framgångsrik. Jag hade invaggats i en annan uppfattning av den oerhörda kritik
som riktades mot den i Sverige, Inte heller hade jag trott att det skulle gå så
bra för Storbritannien, Tyskland och Japan att den internationella
högkonjunkturen skulle bli långvarigare än man var van vid - och även på den
punkten var jag kanske påverkad av svenska debattörer. Jag visste inte heller
att oljan skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. rn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rasa i
pris, att dollarn skulle gå ned och att vi skulle få ett tryck nedåt på
ränteläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade jag vetat det hade jag inte uttryckt mig så i
februari som jag gjorde, Ingvar Carlsson. Jag erkänner det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det däremot gäller löntagarfonderna säger jag: Vi närmar
oss snart den tidpunkt när socialdemokratin måste bekänna färg. Olof Palme sade
på sin tid att fr. o. m. 1990 skulle det inte ske några nya inbetalningar, och
jag sade: Vad vet vi om vem som leder socialdemokratin 1990? Vad vet vi om hur
partiet då ställer sig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu vet vi med stor sannolikhet vem som leder
socialdemokratin efter 1988 års val, och i dag begär vi moderater besked från
Ingvar Carlsson: Lämna nu ett bindande besked om hur socialdemokratin,
oberoende av hur 1988 års val går, kommer att agera när det gäller
löntagarfonderna! Vi börjar den kampanjen i dag, och - tro mig, Ingvar Carlsson
- den kommer vi att driva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inget borgerligt gräl om kärnkraften. Jag kan
försäkra Ingvar Carlsson att när Karin Söder talar om något för litet framsynta
herrar, är herr Carlsson inräknad i det gänget. Vi kan nog gå armkrok
tillsammans med Bengt Westerberg vi två. Frågan är alltså redan förd över
blockgränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det ligger mycket i vad Ingvar Carlsson
säger, att det vore av värde för nationen om man kunde samla sig till en bred
uppgörelse om kärnkraften, men jag är inte så säker på att det kommer att
lyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bara en kort replik om sjukvården. Vi har aldrig
eftersträvat ett system där man skall fråga människor om de har försäkring. Vi
vill i vårt system att varje människa skall ha sin försäkring, men denna
försäkring skall inte som i dag gälla bara om man går till det landsting där
man hör hemma eller t. o. m. bara om man går till rätt plats inom det
landstinget, utan den skall gälla vilken doktor man än går till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lilla människan har sin försäkring, som gäller för oss
svenskar, och hon väljer vart hon vill gå, suveränt, utan att fråga mig, Ingvar
Carlsson eller någon landstingspolitiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag hör diskussionerna om Örebro läns landsting vill jag
gärna säga att detta socialdemokratiskt styrda landsting är i varje fall i en
del mycket framsynt. Där låter man invånarna opereras, om de har hjärtproblem,
i Göteborg, på en privat klinik för hjärtoperationer. Det tycker jag är mycket
framsynt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att jag inte nu har stört det
socialdemokratiska partiet i Örebro när jag på det här sättet flagrant i
riksdagen avslöjar detta. Men så framsynt har man varit där, och det tar jag
som intäkt för att det här synsättet kommer inom socialdemokratin. Ni kommer
att inse att det ligger något stort i detta att vi tar bort makten från oss
politiker och ger människan rätt att välja, att det inte ligger någonting
negativt i detta - tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig, herr talman, en kort stund uppehålla mig vid de
florettstötar som statsministern talar om. I denna min mänskligt att döma sista
partiledardebatt vill jag gärna säga något om vad som är en av de stora
svårigheterna för borgerligheten i Sverige och som bidrar till det
socialdemokratiska regeringsinnehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi klarar som borgerliga partier mycket väl kritiken från
socialdemokratin, men vårt inbördes konkurrensförhållande gör det tilltalande,
när vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kritiseras
av socialdemokraterna, att stöta på litet grand själva. Trovärdighe- Prot.
1985/86:163 ten i den socialdemokratiska propagandan blir mycket stark i ett
läge när det 5 juni 1986 kommer instämmande från ett annat borgerligt
parti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag säger inte detta som kritik mot någon annan borgerlig
ledare, och jag säger det inte som kritik mot några tidningar. Detta är
någonting som också vårt parti kan göra sig skyldigt till och också har gjort
sig skyldigt till. Men om det är någonting som jag önskar för framtiden, så
vore det att man på borgerligt håll såge litet längre än näsan räcker och såge
litet längre än till den inbördes konkurrensen om väljarna i det just stundande
valet. För annars kommer Ingvar Carlsson att bli statsminister under en längre
period än jag anser gagnar Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock säga. att jag tycker att det har varit
mycket trevligt att föra denna min sista debatt med Ingvar Carlsson. Hade jag
vetat att det var så trevligt, kanske jag inte hade kallat till presskonferens
i går. Men nu kom som sagt debatten någon dag för sent, och jag får väl stå
mitt kast i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig så önska herr talmannen,
mina partiledarkolleger och övriga ledamöter av kammaren en trevlig sommar! Jag
tackar för många stimulerande debatter, särskilt Ingvar Carlsson för denna vär
sista och första. Vi har visserligen mötts förut i man-mot-man-dueller men
aldrig så här som partiledare i kammaren. Det var stimulerande att få föra den
sista debatten med den nye statsministern.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
54 BENGT WESTERBERG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill gärna instämma i de önskemål som Ulf
Adelsohn uttalade om att det ibland vore bättre att se litet längre än näsan
räcker. Tänk vad jag tänkte den tanken starkt när en av mina kolleger mitt
under valrörelsen åkte till Trelleborg och gjorde för mig helt oacceptabla
uttalanden om flyktingpolitiken!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tänk vad jag tänkte den tanken starkt när en av mina
kolleger drev kravet på en sänkning av u-landsbiståndet. detta bistånd som är
en hjärtefråga för folkpartiet!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag skall inte ta upp den debatten i dag. eftersom
detta är Ulf Adelsohns sista debatt. Jag hade heller inte tänkt påminna om
dessa motsättningar om jag inte hade blivit litet provocerad att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson blev påtagligt nervös när jag instämde i
de uttalanden som han hade gjort. Det är underligt att landets statsminister
inte kan ta emot ett erkännande utan att bli så nervös att han måste upp och
säga att det kanske ändå förelåg något tolkningsfel. Faktum är att Ingvar
Carlsson med något fler ord uttryckte precis samma tanke som jag har givit
uttryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föranleder mig att rikta en fråga till Karin Söder: Är
det Karin Söders och centerpartiets mening att Sverige inte skall ställa sitt
kunnande på kärnkraftssäkerhetens område till förfogande för att på det sättet
begränsa riskerna för att vi skall drabbas av kärnkraftsolyckor i andra länder?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karin Söder sade att vi talade för litet om framtiden, att
vi inte var optimistiska. Jag vill säga att jagar mycket optimistisk om
framtiden. Jag har tagit mycket starka intryck av de analyser som ett par
partivänner till mig. Peter Steen och Thomas B. Johansson, gjort om svensk
energiframtid. De har påpekat att redan med utnyttjande av den bästa teknik som
vi nu känner</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till och
utan att man behöver vara särskilt optimistisk om teknikutvecklingen, skulle vi
kanske om några årtionden kunna klara oss utan kärnkraft och utan att ersätta
kärnkraften med t. ex, olja eller kol. Det är uttryck för en optimism som jag i
mycket hög grad delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är alldeles klart att skulle vi nu stänga av
Barsebäck, så innebär det uppoffringar på olika sätt för den svenska ekonomin,
för det svenska samhället och för de svenska hushållen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är möjligt att de analyser som Energirådet nu gör
leder fram till den slutsatsen att vi bör göra det. Men vi skall inte inbilla
oss att det kommer att innebära något slags kick för svensk ekonomi om vi
stänger av Barsebäck och Ringhals och om vi vidtar andra sådana åtgärder.
Kortsiktigt kommer det att innebära en påfrestning för svensk ekonomi och för
den svenska miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kanske skall vi ändå besluta oss för att göra detta, men
låt oss inte blunda för de svårigheter ett sådant beslut skulle innebära för
det svenska samhället och den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte mig höra relativt tydligt på Ingvar Carlsson
att han tycker att frågan om eget rum är ganska likgiltig. Han sade t, o, m.
att han vet många som inte vill vara ensamma. Ja, det vet också jag - massor av
människor vill inte vara ensamma. De som vill bo ihop och själva får välja sin
rumskamrat har inte några stora problem. Problemen uppstår för dem som vill ha
eget rum eller själva vill bestämma vem de skall leva ihop med och inte får
göra det. Det är dessa människor vi talar om. och det är dessa människor vi i
folkpartiet vill ge en högre standard. Men detta bromsas i dag i snart sagt
alla socialistiskt styrda landsting i Sverige och av majoriteten i denna
riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min inledning, herr talman, tog jag upp ett mycket
konkret exempel på den debatt som betytt så mycket under valrörelsen och
därefter mellan de borgerliga partierna och socialdemokraterna, nämligen
möjligheten för människoratt välja själva när det gäller läkare, som Ulf
Adelsohn talade om. när det gäller omsorgen, när det gäller utbildning. Jag
pekade på ett mycket konkret exempel: två enskilda gymnasieskolor i Göteborg
som hotas av nedläggning därför att riksdagsmajoriteten har beslutat att
statsbidragen till dessa skolor skall dras in. Jag vill upprepa min fråga till
Ingvar Carlsson: Vad är det för fel att det finns alternativ för gymnasisterna
nere i Göteborg? Varför kan inte socialdemokraterna tillåta att det existerar
enskilda alternativ vid sidan om de offentliga alternativ som finns?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi som ännu inte har uppnått allt det vi
eftersträvar i politiken fortsätter att kämpa för de mål som vi har satt oss
före. Vi inom folkpartiet kommer att fortsätta att arbeta för den
decentraliserade marknadsekonomi som vi tycker är viktig och som hotas av
löntagarfonder och höga företagsskatter. Vi kommer att kämpa för att de som
jobbar i företagen skall få vara med och dela på vinsterna, att vinsterna inte
skall beläggas med någon skatt eller några särskilda arbetsgivaravgifter samt
för att de kollektiva vinstandelarna skall försvinna. Vi kommer att fortsätta
att kämpa för den rättvisa som inte bara handlar om inkomstutjämning utan som
t. ex. också handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi kommer att
fortsätta att arbeta för att de människor som står i vårdkö och väntar pä att
få sina ögon eller höfter opererade också får möjlighet att,göra det så att
deras livskvalitet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan höjas.
Vi kommer att fortsätta att kämpa för,att gamla och sjuka inom svensk långvård
skall få rätt till eget rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 KARIN SÖDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Innan jag går in på frågor om kärnkraftens
säkerhet och liknande vill jag säga att också vi i centern tycker att de äldre
skall ha rätt till trygghet på ålderdomen, rätt till eget rum och rätt att
välja läkare. Detta har berörts i flera inlägg här. Men det gäller också att
skapa de ekonomiska resurserna för att man skall kunna få en bra vård på sin
ålderdom. Det gäller inte bara rätten till eget rum utan också rätten till vård
i hemmet och över huvud taget rätten att välja det sätt på vilket man vill bli
omhändertagen när man inte längre orkar själv. Vi skall arbeta för att ha
tillgång till läkare i hela landet och inte bara i ett fåtal områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till frågan om kärnkraftens säkerhet. Statsministern
talade med en. viss förtjusning om ett borgerligt gräl. Jag kan kontra med att
säga att det inte tycks vara så fullständig enighet inom socialdemokratin
heller om hur man skall tackla frågan om kärnkraftens framtid. Jag tror inte
att det för någon är en överraskning att vi på den icke-socialistiska sidan
också har något delade meningar i denna fråga. Det är självständiga partier som
har respekt för varandra. Vi driver de frågor som är förenliga med den ideologi
som vi företräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det som var intressant och som jag gladde mig åt var
att Bengt Westerberg nu anslöt sig till oss som menar att man skall stärka
säkerheten och kontrollen av kärnkraften genom IAEA. Det är en fråga som vi i
centern drivit mycket länge. Av de uttalanden som gjorts från folkpartiets sida
under den senaste tiden har man faktiskt kunna uttyda någonting helt annat. Man
har talat om säkerhetsteknologi. Det gjorde man senast häromkvällen när vi här
diskuterade kärnkraft. Man har klart fått det intrycket att det var en helt
annan typ av arbete ni ville medverka till och att det var fråga om export från
Sverige, Jag har nu tolkat Bengt Westerberg så att detta inte är fallet. Då
tycks det på det området inte finnas så mycket att gräla om. Det är ju bra. för
det här är en allvarlig fråga där det behövs en stor uppslutning och en bred
uppgörelse. Vi är inte främmande för det. långt därifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så som verkligheten nu utvecklats är det också
betydelsefullt att vi för en inträngande debatt både på politisk grund och
självfallet också på tekniskvetenskaplig grund för att nå de absolut bästa
resultaten förvårteget land och för vår omgivning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag påpeka att det faktiskt finns
betydligt större möjligheter än vad de övriga här har velat erkänna att ersätta
kärnkraften också i det korta perspektivet, om man tar ett par kärnkraftverk ur
drift eller underlåter att renovera Ringhals 2, Jag har pekat på
inottrycksanläggningar. tillgången till naturgas, biobränsle och annat, och
speciellt mottrycksanlägg-ningarna kan ju användas omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill påminna om att vi. om man tar Barsebäck och Ringhals
2 ur drift, står på samma elproduktionsnivå som i början av 1985. och det är
väl ingen i den här salen som kan påstå att vi då led någon brist på energi
eller elström. Det är nog få här i landet som kan erinra sig något sådant -
möjligen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 inträffade det vid större avbrott, men kärnkraftselen garanterar
ju inte att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 juni 1986</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådana
inte inträffar.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har här en unik chans, med det kunnande som vuxit fram
och den utveckling som alternativen har genomgått i vårt land, att dra ut en
säkrare riktning för vår energipolitik, och på det sättet bli ett föredöme, än
om vi skulle satsa alla våra resurser på att behålla kärnkraften så länge som
möjligt. Det är en bestämd övertygelse hos oss inom centerrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi blundar inte för de ekonomiska problemen, men vi menar
att det är en felsatsning att bibehålla kärnkraften så länge som möjligt och
att man då underlåter att pressa på de andra alternativen, som folkomröstningen
ändå har sagt att vi så småningom skall landa på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist - jag har en minut kvar av med taletid - skulle
jag vilja peka på ett problem som jag antydde i mitt huvudanförande, nämligen
regionalpolitiken och den arbetslöshet som finns ute i stora delar av vårt
land. Det är inte så väl beställt med tillgången till arbete överallt som i
Stockholm, Jag tänker på den trakt jag själv kommer ifrån, Värmland, där arbetslösheten
är mycket stor, speciellt bland kvinnor. Det finns många andra trakter med
samma problem. Jag förväntar mig att regeringen ägnar betydligt mer energi åt
regionalpolitiken framgent än vad man har gjort hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centerpartiet kommer att fortsätta vårt engagemang
för en bra miljö, för de alternativa energikällorna och för en bra
fördelningspolitik och en regionalpolitik som skapar rättvisa över hela vårt
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56 LARS WERNER (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var nästan rörande att höra Ulf Adelsohn
i sin sista replik tala om att det inte var något gräl inom borgerligheten om
kärnkraftens avveckling. Kära Ulf Adelsohn. även om man skall avgå får man väl
inte göra sådant våld på verkligheten! Jag måste säga att hade du haft en
replik till så hade jag tagit tillbaka boken du fick. men du får behålla den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson sade att en skatteomläggning har skett,
att skatteskalorna har justerats och att köpkraften kommer att gå upp. Ja, men
förändringen av skatteskalorna tillsammans med den s. k. LO-rabatten gav bara
några hundralappar till en vanlig löntagare, och det kompenserar inte på något
sätt de stora förluster de här grupperna gjorde genom skattereformen under
perioden 1982-1985. Nu plussar ni på med ytterligare marginalskattesänkningar,
och det innebär att det är höginkomsttagarna som är de stora vinnarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför menar vi att ni bedriver en orättvis skattepolitik
för närvarande. Detta tillsammans med åtstramningarna i kommunerna, som ju
ytterligare missgynnar låginkomsttagarna, gör att det är dessa grupper som får
vara med och betala de stora vinsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I valrörelsen sade ni att kommunerna och den offentliga
sektorn skulle användas som en dragande kraft, ut ur krisen och arbetslösheten.
Då kritiserade ni med all rätt de borgerliga partierna för deras
nedskärningsplaner. Men i regeringsställning driver ni. tillsammans med nästan
samma borgerliga partier, igenom den ena försämringen efter den andra för
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna
har på några få år blivit av med tiotals miljarder kronor. Vad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiskapolitiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har det
fått för följder? Ibland kan man få ett intryck av att allt som har skett
PrOt. 1985/86:163 är att rika kommunpolitiker bara har fått litet mindre att
röra sig med, men 5 juni 1986 sanningen är att nedskärningarna har fått
långtgående sociala konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbyggnaden av barnomsorgen står praktiskt taget still i
dag. Den drabbas av nedskärningar, som dessutom ger kvalitativt sämre
barnomsorg. Skolan har drabbats av sociala nedskärningar sä att t. o. m. de
utbildningspolitiska målen riskeras. Bostadsbyggandet är på rekordlåg nivå. Vi
har fått en bostadsbrist, och det är omöjligt för ungdomarna i de flesta
kommuner att få en bostad till rimlig kostnad. Vi har ett stort eftersatt behov
inom sjuk- och hälsovården, som skulle behöva förstärkas. Den drabbas av
nedskärningar som går ut över både patienter och anställda. Kollektivtrafiken
skulle behöva förbättras - den får inte de resurser som behövs. Kultur- och
fritidssektorn i vissa kommuner har allt mindre pengar att röra sig med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här nedskärningarna gentemot kommunerna drabbar inte i
första hand höginkomsttagarna utan dem som behöver samhällets stöd, nämligen
lågavlönade, barnfamiljer och barn och ungdomar, och de slår också särskilt
hårt mot kvinnorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här nedskärningarna har gått så långt att de i vissa
fall faktiskt tvingat fram en privatisering inom t. ex. skolan och sjukvården.
Det jublar naturligtvis de borgerliga partierna över, men jag förstår inte att
socialdemokraterna inte är mer oroade över detta än man faktiskt är och ger
uttryck för i debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 57 Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som Ulf Adelsohn själv konstaterade har
moderatledaren och jag nu genomfört vår första och sista gemensamma
partiledardebatt. Av flera skäl beklagar jag att det inte blir en fortsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sant att mycket skiljer oss åt ideologiskt och i
viktiga sakfrågor. Men som politisk motståndare har Ulf Adelsohn varit
spännande och stimulerande - alla kammarens ledamöter förstår säkert vad jag
menar. Och därför blir det politiska livet förmodligen lite tristare utan Ulf
Adelsohn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett och annat problem har vi dessutom gemensamt kunnat
lösa, utan yttre åthävor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulf Adelsohn och jag har inte känt varandra så många år.
Men när vi träffades har vi ofta valt att tala om annat än politik: Djurgården
och Elfsborg, Käringön och Gotland, jogging och svampplockning, John-Olle
Persson och Carl Bildt. I fortsättningen kanske vi kommer att tala mer politik
när vi träffas privat någon gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta säger något viktigt om personen Ulf Adelsohn. Jag
skall inte här ge mig på att försöka karakterisera Ulf Adelsohns person; det
har redan sagts mycket under de här dagarna. Men jag kommer ändå att tänka på
vad Ernst Wigforss sade i sina "Minnen" om Gunnar Myrdal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Wigforss skrev där att åtskilliga blev misstänksamma mot
Myrdal, därför<br>
att han så snabbt satte sig in i olika frågor och att detta inte bara tog sig<br>
"uttryck i förmågan att hastigt bringa olika möjligheter till aktualitet
utan<br>
också i lusten att formulera skälen för dem så att de gör intryck av övervägda<br>
ståndpunkter". Wigforss talade om Myrdals spelande fantasi och tillade:<br>
"Men det hörde också till Myrdals natur att inte alltid göra klar skillnad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1985/86:163-164</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mellan
kretsar och lägen, där lekfullheten hade sin plats, och sådana där den kunde
uppfattas som osäkerhet om den egna ståndpunkten eller svängning under
inflytande av stämningar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och Wigforss avslutade: "Det är möjligt att de har
rätt som menar att han inte riktigt passade in i det svenska politiska
klimatet. Slutsatsen är inte med nödvändighet att det är Myrdal som helst borde
varit annorlunda."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta sade alltså Ernst Wigforss om Gunnar Myrdal, och jag
har citerat det när jag nu avtackat Ulf Adelsohn för vår korta gemensamma tid
som partiledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under det gångna riksdagsåret har vi haft
många och långa debatter här i kammaren. Tonfallet har ibland varit hårt. men
vi har kunnat komma fram till beslut och till en politik som varit till gagn
för vårt folk och vårt land. Nu är det dags att gå ut till den väntande och
alltid lika efterlängtade svenska sommaren. Men det är inte bara
riksdagsarbetet som tar paus. Skolorna har sina avslutningar, och semestern
hägrar för dem som är ute i arbetslivet. Innan vi skiljsåt vill jag passa på
att säga några ord om vad vi har att komma tillbaka till med nya krafter när
kvällarna börjar bli mörka igen. För utvecklingen står ju aldrig stilla, även
om vi stannar upp ett slag och njuter av att vara lediga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje dag tar vi ett litet steg in i framtiden, en framtid
som vi vill kunna se an med tillförsikt. Vi vill ha ett samhälle där alla har
ett arbete, men också ett arbetsliv som befriar och inte förslavar oss. jobb
som gör oss tryggare, som känns meningsfulla och som skapar gemenskap mellan
arbetskamrater, arbetstider som inte kramar orken och musten ur oss utan lämnar
lust och tid över för annat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett utbildningssystem som tar vara pä det bästa hos oss
och som ger oss chansen att komma igen senare i livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en offentlig sektor som är lyhörd för varje enskild
samhällsmedborgares behov och som ger samma goda vård och service till alla.
oavsett betalningsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett demokratiskt samhälle, präglat av aktning för
människan, där allas åsikter räknas och alla får komma till tals,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett samhälle som handskas varligt med miljön, som vet att
friska skogar och sjöar, ren luft och levande hav är en omistlig del av vår
välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett samhälle som genom solidaritet och gemensamt ansvar
ger alla samma goda chanser att förverkliga just sina drömmar om det goda
livet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett
samhälle där hindren är få och möjligheterna många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det samhället blir aldrig färdigt. Människor kommer
ständigt att ställas inför nya utmaningar. De ungdomar som de närmaste dagarna
lämnar skolan vill kunna fortsätta ut i en levande och trygg värld. Men de vill
inte möta det stillastående och det slutgiltiga. Varje ny generation måste få
forma sitt samhälle, bygga vidare på det som är bra och spänna sina krafter för
att bryta nya vägar. Varje individ måste få göra sina egna upplevelser i livet.
Det är en del av vår frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men friheten blir ju så bräcklig och skör om var och en
bara ser till sitt eget bästa. Ingen människa orkar helt på egen hand bana sin
egen stig. Och vi korsar hela tiden varandras vägar. Saknas solidariteten, blir
varje möte hotfullt, varje människa en rival, ja, kanske t, o, m. en fiende.
Bygger vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>däremot på
solidariteten, då blir just korsvägarna de ställen dit vi gärna söker Prot.
1985/86:163<br>
oss. där vi upplever våra bästa stunder.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 juni 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. rn.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gångna våren har inneburit stora påfrestningar och
skapat oro hos oss alla. Men oron skall inte få oss på knä. Den skall inte få
oss att förlora tron på det goda vi har byggt upp. Vi skall inte låta
uppgivenhet och modlöshet förlama oss. Vi skall fatta de beslut som krävs och
vidta de åtgärder som behövs. Vi skall värna demokratin och det öppna
samhället. Vi skall slå vakt om en god miljö. Vi skall med fasthet och
konsekvens driva vidare en politik för att en gång för alla ta vårt land ur den
ekonomiska krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att detta skall lyckas räcker det inte med en politik
som utformas här i riksdagen eller i regeringen. Det krävs också att de
enskilda människorna tar sitt ansvar för Sverige - i vardagen, på jobbet och i
naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men livet består lyckligtvis inte bara av arbete, plikt
och ansvar. Livet är också rätten att då och då koppla av, att skjuta upp till
morgondagen det vi faktiskt inte behöver göra i dag. Och nu skall vi alltså ta
vara på de soliga dagarna och njuta av de ljusa långa kvällarna. Vi skall unna
oss en skön sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 58 RUNE RYDÉN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den finansiella situationen i kommunsektorn
har successivt förstärkts under 1980-talet. Kommunernas likviditet är generellt
sett mycket god även om det finns undantag. Ökningen av de kommunala intäkterna
beräknas bli 8—9% i år och 9. ja kanske t,o,m, 10% 1987. Dessa inkomstökningar
innebär stora riskerför att den kommunala volymexpansio-nen blir alltför
kraftig om inga åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund föreslog regeringen i
budgetpropositionen i januari att statsbidragen till kommunerna skulle minska
med ca 2.5 miljarder kronor för år 1987, Vi moderater ansåg att dessa
besparingar inte var tillräckligt omfattande och att regeringen skulle vara
tvungen att återkomma med ytterligare nedskärningar. Vi varnade också för att
åtstramningsförslag som kom sent skulle försvåra det kommunala arbetet. Vi
tycker att det är rimligt att kommuner och landsting i god tid får reda på
olika åtstramningsåtgärder, sä att den kommunala administrationen hinner
anpassa sig efter dem. Regeringens taktik att successivt och i svåröverskådliga
former genomföra finansiella indragningar försvårar för kommunerna att planera
verksamheten på ett riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nu återkommit till
kompletteringspropositionen med en rad förslag till åtstramningar på det
kommunala området. Två tredjedelar av effekten av en höjning av det kommunala
grundavdraget med 1 500 kr, föreslås minska kommunernas skatteunderlag 1987.
Därutöver föreslås bl, a. att skatteutjämningsavgiften. som 1986 uppgår till 14
öre per skattekrona, höjs med 10 öre till 24 öre per skattekrona. Enbart denna
höjning beräknas inbringa över 900 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom regeringens förslag om minskade statsbidrag till
lärarlönerna inte fick majoritet I riksdagen föreslås nu att en avgift om 13
öre per skattekrona tas ut pä primärkominunernas skatteunderlag. Den avgiften
beräknas inbringa ca 600 milj, kr. för nästa år. Sammantaget beräknas
skatteutjämningsavgiften därför inbringa 2,7 miljarder kronor från kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>munsektorn
under det kommande året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt uppgår de åtgärder som regeringen nu föreslår,
tillsammans med de åtgärder som föreslagits tidigare i år, till ca 6 miljarder
kronor för 1987. Dessutom tillkommer en engångseffekt för omläggningen av
avräkningssys-temet för KBT på 1,7 miljarder kronor. Den sammanlagda
indragningen gentemot kommunsektorn uppgår därför till hela 7,7 miljarder
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater tycker att det är bra att regeringen har
börjat att spara på den kommunala sektorn. Men det är förvånande att
socialdemokraterna så snabbt har bytt fot i den här frågan. Det förslag som vi
i dag skall diskutera är väsentligt större än dem som regeringen förde fram i
budgetpropositionen i januari månad, och de är också mycket större än dem som
vi i moderata samlingspartiet förde fram i valrörelsen. Vi hälsar naturligtvis
den socialdemokratiska tillnyktringen på den här punkten med
tillfredsställelse, men vi noterar att socialdemokraterna har utvecklat en rent
ut sagt häpnadsväckande retorik vad gäller åtstramningar på den kommunala
sektorn. Före valet hävdades det att de moderata besparingarna på
kommunsektorn, som uppgick till drygt 4 miljarder kronor, skulle fä förödande
konsekvenser för den kommunala verksamheten. Detta gällde tydligen bara under
förutsättning att det var moderata samlingspartiet som föreslog sådana
åtgärder. Nu hävdas från regeringens sida att indragningar från kommunerna inte
har någon effekt alls. Att vi i dag talar om väsentligt större indragningar än
för ett år sedan nämns inte med ett enda ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet anser inte att den åtstramning
som regeringen totalt lägger på kommunsektorn är för stor. Vi har inte heller något
att invända mot omläggningen av KBT eller nedskärningarna av statsbidragen. Vi
godtar dock inte att kommunernas skatteunderlag minskas genom ett höjt
kommunalt grundavdrag. Vi motsätter oss också alla höjningar av skatteutjämningsavgiften
och föreslår i stället att de 14 öre som i dag tas ut slopas. Följaktligen
motsätter vi oss den särskilda avgift på 0.37 kr, per skattekrona för
primärkommunerna och 0.24 kr. per skattekrona för landstingskommunerna som
utskottsmajoriteten föreslår skall tas ut för 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ju så, herr talman, att kommuner och landsting
disponerar över stora resurser. Möjligheterna att genom oförändrade ramarge en
bra service till medborgarna är därför mycket goda. Vi moderater förespråkar
därför nolltillväxt i den kommunala sektorn. Att minska kommunernas volymökning
är i dagens läge angeläget inte minst för att därigenom skapa utrymme för en
ökning av reallönerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att hejda den kommunala expansionen genom indragning av
finansiella skäl är emellertid bara halva vägen. Ett lika viktigt steg är ett
temporärt kommunalt skattestopp för att hindra kommunerna att fortsätta
expandera genom ökad beskattning av medborgarna. Tyvärr avvisar regeringen ett
kommunalt skattestopp, vilket kan leda till skattehöjningar för kommunerna
redan nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en god ekonomisk förvaltning och omprioriteringar
kan en ökad kommunal service ges inom oförändrade totalramar för kommunerna.
Det är mot den bakgrunden som vi moderater föreslår ett kommunalt skattestopp.
Vi anser nämligen att om de kommunala monopolen bryts upp och privatiseringar
och entreprenader utnyttjas i större omfattning, kan man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra stora
vinster på den kommunala sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag styrs den kommunala verksamheten i stor utsträckning
av en statlig reglering och av olika bidragsbestämmelser. Enligt vår
uppfattning är detta ett medvetet inslag i en socialdemokratisk politik, som
går ut på att hindra kommunerna från att ha alltför hög grad av självstyre. De
försök med frikommuner och den begränsade avreglering som har skett har endast
marginellt påverkat kommunernas beslutskompetens trots allt vad regeringen
säger. Skall det vara möjligt att få en god kommunal verksamhet, måste den
statliga styrningen av den kommunala verksamheten radikalt minska. Vår
åtstramning gentemot kommunerna sker därför genom minskade specialdestinerade
statsbidrag. Därigenom är det möjligt att uppnå en verklig decentralisering av
besluten och en anpassning till de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater anser att ett program för den kommunala
ekonomin bör bygga på fyra hörnstenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första måste, som jag sade, den kommunala
tillväxten upphöra. Socialdemokraterna har ju tidigare angett som mål att den
kommunala ekonomin skall växa med 2 % om året. Nu är man nere på 1 % om året.
Men här liksom annorstädes på det ekonomisk-politiska området spelar det inte
så stor roll vilka mål man sätter upp, när de i verkligheten alltid
överträffas. I det sammanhanget betyder det alltid ett negativt utfall för
samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra är, som jag sade, ett lagstadgat kommunalt
skattestopp en hörnsten i den kommunala ekonomin. Ytterligare skattehöjningar
skulle motverka arbetet med att återställa balansen i de offentliga finanserna.
Risken är i dag uppenbar, mot bakgrund av den pågående lönerörelsen, att vi får
skattehöjningar som följd av kommande löneökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje bör de specialdestinerade statsbidragen
till kommunerna på sikt i huvudsak avvecklas. De innebär inte något
ställningstagande för att de verksamheter som bidragen är knutna till skall
påverkas till sin omfattning eller utformning. I stället rör det sig om en
teknik för att begränsa kommunernas finasiella ramar. Skattestopp och minskade
statsbidrag förutsätter en långtgående avveckling av den statliga detaljreglering
som styr den kommunala verksamheten. Kommunerna måste ges större frihet att
själva förfoga över sina inkomster och besluta om sina utgifter. Staten får
naturligtvis inte heller i fortsättningen ålägga kommunerna nya kostnadskrävande
uppgifter. Inom den ram skattestoppet anger kan enligt min uppfattning
kommunernas frihet att bestämma över sin verksamhet vidgas genom att man i ökad
utsträckning avgiftsfinansierar tjänster som kommunerna erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fjärde och slutligen är vi medvetna om att en
avveckling av de specialdestinerade statsbidragen ökar den kommunala
skatteutjämningens betydelse för framför allt kommuner med svagt skatteunderlag
och högt kostnadsläge. När statsbidragen minskas kan därför utjämningen behöva
ges ett ännu större utrymme än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi beklagar därför att ett nytt skatteutjämningssystem
inte kan tillämpas 1988 som vi önskar. Men i väntan på det nya
skatteutjämningssystemet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godtar vi
den höjning av skatteutjämningsbidragen som regeringen föreslår för det
kommande året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de besparingar som regeringen föreslår godtar vi 1,6
miljarder kronor. Men vi vidhåller att kompensationen för borttagandet av den
kommunala beskattningen av juridiska personer skall avskaffas, vilket beräknas
ge omkring 1,5 miljarder kronor. Därutöver föreslår vi att statsbidragen
minskas med 4,4 miljarder kronor för 1987. Däremot föreslår vi. som jag har
sagt, att den skatteutjämningsavgift med 14 öre som nu tas ut avskaffas. Det
innebär en förbättring för kommunerna med nästan 1.3 miljarder kronor. Det är
att gå motsatt väg mot regeringen, som i stället vill ta in hela 2.7 miljarder
kronor i skatteutjämningsavgift. Skatteutjämningsavgiften innebär enligt vår
uppfattningen onödig rundgång- i form av allt högre bidrag och en allt högre
beskattning av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Även om vi från oppositionens sida kan känna
oss relativt nöjda med den socialdemokratiska besparingens storlek, anser vi
moderater att socialdemokraterna gör detta på fel sätt. Vi skulle i stället ha
föredragit att man hade fortsatt på den väg som man angav i januari i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu inskränker socialdemokraterna både skatteunderlaget och
olika avgifter. Socialdemokraterna hjälper till med rundgången genom att först
betala ut bidrag och sedan ta tillbaka det i form av avgifter pä
skatteunderlaget. Enligt vår uppfattning ökar det rundgången i ekonomin, och
det kan uppfattas som en skatt på kommunerna. Vad är det för mening med att
exempelvis ge kommunerna 100 miljarder i framtiden och sedan omedelbart ta
tillbaka 50 miljarder? Med det socialdemokratiska systemet får kommunerna en
automatisk åtstramning också vid stigande inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste, enligt min mening, minska statsbidragen, så att
kommunerna i större utsträckning fär ta ansvaret för den egna ekonomin.
Finansdepartementets egen rapport, DSF 1986:7 om effekter av statsbidrag till
kommunerna, visar tydligt att man främjar en effektiv resursfördelning, om
statsbidragen - i synnerhet de specialdestinerade statsbidragen - tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, herr talman, inget förslag är dock helt neutralt. När
det gäller de kommuner som kan hamna i en besvärlig situation till följd av
våra förslag föreslår vi ett särskilt stöd på 225 milj. kr. Det beloppet är
lika stort som regeringens extra skatteutjämningsbidrag. Däremot accepterar vi
inte regeringens förslag om en permanent Robin Hood-skatt på några Stockholmskommuner
att utbetalas till kommuner som har hög skattesats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner det rent principvidrigt att, som föreslås, ta ut
en progressiv avgift av tre kommuner med hög skattekraft och låga skattesatser
för att sedan skicka dessa medel till vissa andra kommuner - som inte har svag
skattekraft men som har särskilt hög primärkommunal utdebitering. Det betyder
att man bestraffar kommuner som har vinnlagt sig om en rationell kommunal
verksamhet och låg skatt och att man belönar andra kommuner som mycket väl kan
ha god skattekraft men som är ekonomiskt vidlyftiga. Den ofrånkomliga effekten
blir att alla kommuner - oavsett om de har låg eller hög debitering - finner
det meningslöst att anstränga sig för att hålla skatten nere. Socialdemokraterna
vill tydligen att kommunalskatten skall vara likformigt hög i alla kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till sist,
herr talman! En förutsättning för de moderata förslagen om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskade statsbidrag och om skattestopp är att det sker en
omfattande Prot. 1985/86:163 avreglering av statliga föreskrifter och
bidragsbestämmelser för kommuner- 5 juni 1986 nas och landstingskommunernas
del. Redan nästa år. anser vi, bör ett så stort antal specialdestinerade
statsbidrag som möjligt ersättas med ett allmänt kommunalt bidrag. Detta skall
ske samtidigt som de här statsbidragens detaljregleringar och
bidragsbestämmelser avvecklas. Vi står fast vid vårt krav att regeringen
skyndsamt bör utreda möjligheten att slå samman specialdestinerade statsbidrag
till ett allmänt bidrag som kan fördelas på likartat sätt som de
specialdestinerade statsbidragen. Framtida besparingar på statens stöd till
kommunerna bör ske genom minskningar av detta bidrag, inte genom en skatt på
kommunerna som leder till en meningslös rundgång. Herr talman! Med det anförda
yrkar jag bifall till alla de reservationer vid finansutskottets betänkande nr
29 som moderata företrädare står bakom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
59 ANNE WIBBLE (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kommunalekonomiska frågorna och den ekonomiska
utvecklingen i kommuner och landsting är en mycket viktig del av den ekonomiska
politiken. Jag vill därför något redovisa bakgrunden till folkpartiets
ställningstaganden, och jag skall gå några år tillbaka i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1970-talet växte kommunerna med nästan 4 % i volym
per år. Därefter har expansionen dämpats något, men den har även under
1980-talet varit mer än 2 % per år. Även för detta år kommer den, enligt den
reviderade finansplanen, att bli mer än 2 %. I realiteten har ökningen tyvärr
varit större än i prognosen, och man kan befara att den blir mer än 2 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta stämmer tyvärr mycket dåligt med vad som borde gälla
om den svenska ekonomin skall utvecklas mot en balanserad situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ekonomiska förutsättningarna för att nå en sådan
balanserad utveckling analyserades i 1984 års långtidsutredning. Riksdagen tog
ställning till denna hösten 1984, I riksdagens beslut ingick ett krav på att
den kommunala expansionen skulle begränsas till högst 1 % procent per år. I
verkligheten blev expansionen, som jag sade, både 1985 och enligt prognoserna
för i år mer än dubbelt så stor. Även den privata konsumtionen har för övrigt
ökat mycket mer än vad långtidsutredningen angav som förutsättning, och
resultatet av detta är att det inte har blivit tillräckligt med resurser kvar
för investeringsökning och exportökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta betyder att den svenska ekonomin inte har rört sig i
rätt riktning utan tvärtom har hållit sig fast i en obalanserad situation, med
en för liten industrisektor och en för stor offentlig sektor. I stor
utsträckning beror detta på att kommunerna har tillåtits öka för hastigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens oförmåga eller ovilja att hålla tillbaka
kommunerna har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande dras med
dessa stora strukturella obalanser. Detta har också bidragit till att Sverige i
år och troligen nästa är kommer att ha en lägre tillväxt än de flesta andra
jämförbara länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den analys, herr talman, som gjordes av 1984 års
långtidsutredning är i stora delar fortfarande giltig, men självfallet måste
den justeras, då två av åren i prognosen har förflutit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Långtidsutredningen
visade att för att nå ekonomisk balans skulle ungefär</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163
5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
tredjedel av resursökningen avsättas för investeringsökning och ungefär en
tredjedel för exportökning. Den resterande tredjedelen kunde användas för
konsumtionsökning, och enligt riksdagens beslut - som alla partier utom vpk
stod bakom - skulle merparten därav gå till ökning av den privata konsumtionen
och alltså en mindre del till ökning av den kommunala konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man delar upp den väntade tillväxten för framtiden i
dessa olika tredjedelar och om man fortfarande är av den uppfattningen att det
är viktigt med en ökning av medborgarnas reallöner, blir det inte så mycket
kvar för kommunerna. Det blir i själva verket kvar något mer än 0,5 %
volymökning per år. Om man skulle låta kommunerna växa snabbare än denna halva
procent betyder det att det ofelbart blir mindre kvar, antingen för den
konkurrensutsatta sektorn eller för en reallöneökning. Det finns många tecken,
inte minst i den pågående avtalsrörelsen, som klart visar att medborgarna
hellre vill ha reallöneökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet har under en följd av år föreslagit
begränsningar i den kommunala expansionen just för att ge utrymme för den
konkurrensutsatta sektorn och för reallöneökningar för löntagarna. Socialdemokraterna
påstod så sent som för ett år sedan att detta inte alls behövdes - tydligen
skulle man få extra resurser någonstans ifrån. Tvärtom framförde de
uppfattningen att de begränsningar som folkpartiet föreslog skulle få orättvisa
fördelningseffekter. Nu har de uppenbarligen insett att detta var fel, och de
har närmat sig folkpartiets förslag. Det är i och för sig bra att regeringen nu
vidtar besparingsåtgärder gentemot kommunerna, men det är inte bra att först
säga en sak och sedan göra tvärtemot. Jag tror att det är många
socialdemokratiska kommunal- och landstingspolitiker som minns valrörelsen och
känner sig svikna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att begränsa den kommunala expansionen
till litet drygt en halv procent per år krävs det indragningar från kommuner
och landsting i pengar räknat på ungefär 7,5 miljarder kronor för kalenderåret
1987. Folkpartiet har därför föreslagit indragningar av just den storleken. Det
är något mer än vad vi föreslogi januari. Ökningen beror på att prognoserna för
kommunernas skatteinkomster för 1987 nu visar att skatteinkomsterna ökar mer än
man trodde i januari. Det beror också på att den automatiska kostnadsökningen
under 1987 kan väntas bli något mindre än vi trodde i januari. Eftersom vi
menar att den reala analysen, som gett ett utrymme på drygt en halv procent, är
den som bör styra kommunernas expansionstakt, föreslår vi nu något större
indragningar i pengar räknat just för att den litet drygt halva procenten skall
kunna realiseras i form av en kommunal konsumtionsökning som är likvärdig med
den vi föreslog i januari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den metod för indragning som folkpartiet föreslår är också
densamma som vi förespråkat under en följd av år. Vi vill successivt göra om
det kommunala skatteutjämningssystemet till ett inomkommunalt system, genom att
låta kommunerna själva betala skatteutjämningsbidragen. Det systemet gäller för
de kyrkliga församlingarna. Vi föreslår därför en avgift på kommunernas
skatteunderlag med 40 öre per skattekrona för landstingskommunerna och med 60
öre per skattekrona för primärkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anledningen
till att primärkommunernas expansion bör hållas tillbaka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något mer
än landstingens är de förändringar som sker i befolkningens
ålderssammansättning. Som alla vet blir antalet skolbarn något färre och
antalet äldre blir något fler. Det innebär att landstingen, som har huvudansvaret
för sjukvården inom äldreomsorgen, måste få expandera mer än primärkommunerna.
Denna prioritering av landstingens omsorg hänger naturligtvis också samman med
folkpartiets krav på utbyggnadsprogram för att ge rätt till ett eget rum inom
långvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beklagar att socialdemokraterna inte vill medverka
till prioriteringen av landstingens äldreomsorg. Men det stämmer i och för sig
relativt väl överens med det socialdemokratiska motståndet mot ett program för
rätt till eget rum, som har visat sig i flera socialistiskt styrda landsting
och även har nämnts tidigare i debatten här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet föreslår också, liksom tidigare, att
kommunsektorn 1987 inte skall få någon kompensation för slopandet av den
kommunala företagsbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har utskottsmajoriteten också föreslagit en avgift på
det kommunala skatteunderlaget. Den blir emellertid för liten, och den har även
ett progressivt inslag som folkpartiet inte kan acceptera. Det är den s, k.
Robin Hood-skatten, som också Rune Rydén tog avstånd från, vilken tar pengar
från Danderyd, Lidingö och Solna för att ge till ett antal primärkommuner som
av olika skäl har en hög skattesats. I folkpartiet anser vi att utjämningsbidrag
bör baseras på skattekraft och inte på utdebiteringen. Vi avvisar därför denna
Robin Hood-skatt, liksom de extra bidrag till de kommuner som enligt
regeringens förslag skulle få dessa pengar. Vi vill därför avsätta 285 milj.
kr. i extra skatteutjämningsbidrag att fördela till de kommuner och landsting
som kan komma att få särskilda problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av regeringens förslag till indragningar från
kommunsektorn är en följd av höjningen av det kommunala grundavdraget i
inkomstbeskattningen. Som framgått av kammarens debatt för några dagar sedan
om inkomstbeskattningen anser vi i folkpartiet att det viktigaste i fråga om
inkomstbeskattningen är att sänka marginalskatterna och att återinföra
inflationsskyddet, och vi avvisar därför regeringens förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill också något beröra frågan om de
specialdestinerade bidragen till kommunsektorn. Om man studerar vad utskottet
skrivit och vad som står i de olika reservationerna på denna punkt, finner man
att alla egentligen tycks vara överens om att flera av dessa bidrag bör kunna
avvecklas om - och det är en viktig förutsättning - man samtidigt minskar den
statliga styrningen och detaljregleringen gentemot kommuner och landsting. Däremot
är vi oense om hur mycket man skall begränsa och hur snabbt detta kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för folkpartiets del betona att just detta med en
minskad detaljreglering som ger ett ökat utrymme för kommunal självstyrelse är
mycket angeläget. Det är därför vi också i flera sammanhang tidigare föreslagit
en ökad schablonisering av de specialdestinerade statsbidragen. Därför beklagar
vi - liksom Rune Rydén gjorde - att vi inte nu kan vänta oss något nytt
skatteutjämningsförslag förrän ett år försenat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns studier som tyder på att slopandet av
specialdestinerade bidrag egentligen främst minskar de totala finansiella
resurserna i kommuner och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonoiniska politiken, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. rn.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landsting
utan att särskilt missgynna omfattningen av just den verksamhet vars
statsbidrag minskas eller avvecklas. De empiriska resultaten i studierna gäller
oftast en tid när kommunerna i allmänhet hade mycket goda ekonomiska villkor
och mycket goda finansiella resurser, och det finns en klar risk att effekten
blir en annan i ett kärvare ekonomiskt läge. Det finns också studier som tyder
på att det faktiskt just är den aktuella verksamheten som drabbas om och när
ett visst statsbidrag minskar. Man måste också konstatera att de
specialdestinerade statsbidragen är av mycket stor ekonomisk betydelse i vissa
kommuner som har agerat just med ledning av statsbidragens konstruktion. De har
alltså anpassat sig till hur bidragen ser ut. Jag menar att kommuner och
landsting har rätt att ställa krav på möjlighet till rimlig framförhållning,
och vi i folkpartiet anser därför inte att man över en natt kan dra in ett
stort antal specialdestinerade bidrag. Det vore nämligen att straffa just de
kommuner och landsting som betett sig precis som staten önskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Debatten om kommunal ekonomi kan ibland ge
intryck av att alla partier, mer eller mindre, är emot kommunerna. Jag vill
därför avslutningsvis framhålla att folkpartiets ställningstaganden beror på
att vi är för högre reallöner, vi ax för en ekonomisk utveckling som skapar
balans och som därför ger möjlighet till fler arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det anförda yrkar jag bifall till reservationerna 2,
5. 7. 10. 12, 14, 16 och 21.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
ROLF KENNERYD (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kommunernas ekonomi är - generellt sett - för
närvarande mycket god. Under 1987 kommer, främst till följd av ökat
skatteunderlag, kommunernas inkomster att öka påtagligt. Det finns därför
anledning att mot bakgrund av dessa fakta dämpa kommunernas inkomstökningar,
dels för att hålla den kommunala expansionen inom önskvärda ramar, dels för att
- fortfarande generellt sett - motverka ytterligare likviditetsuppbyggnad. En
sådan dämpning har också föreslagits i såväl regeringens kompletteringsproposition
som i motioner frän alla partier utom vpk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk skiljer sig alltså markant från de övriga partierna
när det gäller de grundläggande förutsättningarna för den kommunala
expansionen, I övrigt rör det sig om olika nivåer när det gäller
dämpningssträvandena, från centerpartiets indragning, som är lägst, med 4,4
miljarder netto, via regeringens 5,6 miljarder och moderaternas 6,7 miljarder
och upp till folkpartiets 7,4 miljarder, som är det högsta alternativet till
indragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 partiledarrundan ägnade Bengt Westerberg ganska lång tid
åt att plädera för folkpartiets krav på eget rum. Det tycker vi i centern också
är angeläget. Vi tycker dessutom att de som har möjligheter därtill och som sä
önskar inte ens skall behöva anlita institutionsvårdens tjänster utan i stället
åtnjuta en utbyggd sjukvård i hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men allt det här kräver självfallet ekonomiska resurser.
Jag skulle vilja ställa frågan till Anne Wibble. om hon har funderat över hur
många ytterligare egna rum som vid en riktig prioritering skulle kunna
åstadkommas med de 3 miljarder kronor som är skillnaden mellan vad folkpartiet
föreslår i kommunala indragningar och centerpartiets förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten säger i betänkandet, efter att
försiktigtvis ha noterat svårigheter att bedöma effekterna, att
""mycket talar för att centerpartiets totala indragningar inte är
tillräckliga för att nå den eftersträvade begränsningen i den kommunala
expansionen'".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det svänger ganska raskt i den
socialdemokratiska argumentationen. Det är inte särskilt länge sedan det
kallades stöld och konfiskation när indragningar från kommunerna över huvud
taget fördes på tal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi välkomnar från centerpartiets sida att
socialdemokraterna nu inser behovet av en dämpad kommunal expansion. Vi anser
emellertid att på detta såväl som på andra områden bör en balanserad utveckling
eftersträvas. Vi anser därför en indragning med de föreslagna 4.4 miljarderna
vara väl avvägd méd hänsyn till ambitionen att åstadkomma en enprocentig
konsumtionsökning och dessutom en bibehållen nivå på skatteuttaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har
flera starka skäl för denna bedömning. Låt mig nämna de tyngsta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi bedömde redan i januari regeringens optimism när det
gällde möjligheten till låga löneavtal som föga trovärdig. Dessvärre - noterar
jag utan skadeglädje - ser dessa våra farhågor ut att besannas. Det innebär att
kommunernas kostnader ökar väsentligt. Varje procentenhets försämring av
löneutvecklingen medför ca 1,2 miljarder i ökade kostnader, eller just det
belopp som skiljer oss och socialdemokraterna i bedömningen av erforderliga
kommunala indragningar. Annorlunda uttryckt kan man alltså notera att denna
skillnad utgörs av en skillnad på 1 % i bedömningen av löneutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat skäl till försiktighet med indragningar i den
kommunala sektorn är den förväntade utvecklingen efter 1987. Enligt nu
tillgängligt underlagsmaterial kommer kommunernas inkomstutveckling att
kraftigt dämpas efter 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget innebär detta att för att åstadkomma en
balanserad utveckling utan ryckiga inslag i planeringsförutsättningarna och
för att undvika skattehöjningar är en indragning på den nivå som centerpartiet
föreslagit väl avvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det förslag till kommunalt skattestopp som
moderaterna lägger fram. anser vi innebära ett felaktigt sätt att motverka
skattehöjningar. Det måste även framgent vara så att kommunernas egna
företrädare får och skall ta ansvar för sina egna åtgärder och också bära
konsekvenserna för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi beklagar från centerpartiet att regeringen inte kunnat
samla sig till en proposition kring den kommunala skatteutjämningen. Vi emotser
en sådan proposition under hösten och är beredda att bidra med konstruktiva
förslag till lösningar, I avvaktan härpå accepteras regeringens förslag till
extra skatteutjämningsbidrag. Vi föreslår dessutom ytterligare 1 miljard till
skatteutjämningssystemet för 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen om skatteutjämningsavgifter anser vi vara
felaktig. Det måste anses vara statens angelägenhet att bidra med medel till
skatteutjämningssystemet. Vi anser däremot att flertalet - måhända på sikt
alla - specialdestinerade bidrag kan utgå och ersättning i stället ske inom skatteutjämningssystemets
ram. En sådan ordning skulle leda till minskad byråkrati och detaljreglering
och till ökat kommunalt självbestämmande. Vi begär att en utredning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:163 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken, in. in.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyndsamt
ser över formerna för en sådan reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! På en punkt är vi från centerpartiets sida
angelägna att uttala vår tillfredsställelse över regeringens förslag i
kompletteringspropositionen. Det gäller höjningen av det kommunala
grundavdraget, där regeringen anslutit sig till vår uppfattning att det i ett
första steg bör höjas till 9 000 kr. Det är en indragning som inte tillför
statskassan medel men som i stället tillför alla skattebetalare som har 9 000
och däröver i taxerad inkomst ca 450 kr. i plånboken. Värdet av dessa 450 kr.
är självfallet störst hos dem som har det besvärligast, och detta är därmed ett
välkommet och angeläget inslag i fördelningspolitiken. Vi anser emellertid att
kommunerna bör bära hela effekten av denna åtgärd 1987 i form av indragning av
förskott detta år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservationerna nr 3, 9, 15, 16 och 19 och i övrigt till utskottets hemställan
i finansutskottets betänkande 29.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren
beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämn-den
inkomna berättelser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter
och ersättare för riksdagsledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Stina Gustavsson (c), Västraby, Ryssby, utsetts till
ny ledamot av riksdagen fr. o, m. den 7 oktober 1986 sedan Rune Gustavsson (c)
avsagt sig uppdraget som riksdagsledamot; till ersättare för riksdagsledamöter
har i detta fall utsetts Gunnar Elm, Väckelsång, och Bo Jansson, Älghult (båda
c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(ie/i Gunnar Nilsson (s), Eslöv, utsetts till ny ledamot
av riksdagen fr. o, m. den 1 september 1986 sedan Egon Jacobsson (s) avsagt sig
uppdraget som riksdagsledamot; till ersättare för riksdagsledamöter har i detta
fall utsetts Karin Wegestål, Hjärup, Lund, Lillan Svensson, Ekeby, Anita
Jönsson, Lomma, och Lennart Larsson, Höllviksnäs (alla s),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Rinaldo Karlsson (s), Skelleftehamn, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr. o. m. den 1 oktober 1986 sedan Arne Nygren (s) avsagt
sig uppdraget som riksdagsledamot; till ersättare för riksdagsledamöter har i
detta fall utsetts Sven-Olov Nordlund, Vännäsby, och Rolf Andersson, Mala (båda
s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §
vallagen. Stockholm den 5 juni 1986 Bengt Hult</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Gralin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Berättelse
om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för Prot.
1985/86:163<br>
riksdagsledamöter</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>T
T L / 1 \ p- =1</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... .11 1 j .
1 j</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ekonomiska poli-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jan
Jennehag (vpk), Soraker, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr. o. m.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 7
oktober 1986 sedan Sven Henricsson (vpk) har avsagt sig uppdraget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamot har utsetts Ingrid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Öhlund.
Kramfors, och Ulla Näsman, Alnö (båda vpk),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden
har vid sammanträde denna dag granskat bevisen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och därvid
funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm
den 5 juni 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bengt
Hult</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Upplästes följande inkomna skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed begär jag tjänstledigt från mitt uppdrag som riksdagsledamot
fr,o,m, den 7 oktober 1986 t.o.m. den 6 oktober 1987 för att fullgöra uppgiften
som statssekreterare i socialdepartementet. Stockholm den 3 juni 1986 Monica
Andersson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna framställning bifölls av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Berit Bölander
(s) skulle tjänstgöra som ersättare för Monica Andersson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Anmäldes och bordlades Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:23 Riksdagens revisorers
förslag angående rutiner vid ansökan om svenskt medborgarskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Kammaren åtskildes kl, 17,46. In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BERTIL BJÖRNSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></p>
</div>
G909163prot_198586__163.pdf5860059pdfRiksdagens protokoll 1985/86:163 Torsdagen den 5 junihttps://data.riksdagen.se/fil/EBC35E5E-E8AD-44D8-8CA1-7B5A6FE751F8