2438180G9091341985/86134protprotprotRiksdagens protokoll 1985/86:134ProtokollProtokoll"13401986-05-06 00:00:002024-06-25 16:23:332009-12-01 17:10:10Riksdagens protokoll 1985/86:134 Tisdagen den 6 majimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G909134/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G909134https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G909134
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1985/86:134</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Tisdagen den 6 maj fm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 13.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna leddes till en början av förste vice
talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Sammanträdet tisdagen den 20 maj</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ändring av den preliminära tidsplanen tar kammarens
sammanträde tisdagen den 20 maj sin början kl. 13.00. Därvid besvaras ett antal
interpellationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Meddelande om svar på interpellation 1985/86:167</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 Utrikesminister STEN ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med hänvisning till riksdagsordningen 6:1 vill
jag meddela att jag, på grund av besök i Stockholm av utrikesministrar och
andra utländska gäster, inte har möjlighet att inom den angivna tiden fyra
veckor besvara interpellationen av Anita Bråkenhielm om det svenska deltagandet
i ett övervakningssystem för kärnvapenprov. Jag har för avsikt att besvara
interpellationen tisdagen den 20 maj kl. 13,00.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:166 till jordbruksutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 §
Föredrogs men bordlades äter Skatteutskottets betänkande 1985/86:41
Trafikutskottets betänkanden 1985/86:16 och 19-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 §
Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>justitieutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:21
om rättegångskostnader i förvaltningsprocessen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:22
om anslag fill åklagarväsendet (prop. 1985/86:100 delvis) och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:23
om anslag till domstolsväsendet (prop. 1985/86:100 delvis).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3
FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets betänkanden 21, 22 och 23 kommer att
debatteras i tur och ordning. Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter
avslutad debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först upptas alltså justitieutskottets betänkande 21 om
rättegångskostnader i förvaltningsprocessen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättegångskostnader
i förvaltningsprocessen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 4
KARIN AHRLAND (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns ett gammalt talesätt som säger:
Hellre en mager förlikning än en fet process. Det är ett ordspråk som har
kommit till för att visa att det är dyrt att processa. Detta tror jag också att
många som har förlorat tvistemål har fått en bitter egen erfarenhet av. Vi vet
dessutom att seriösa advokater mycket ofta i tvistemålen ger rådet: Bättre en
mager förlikning än en fet process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, fru talman, detta gäller sådana mäl där parterna
själva disponerar över processen, I ett tvistemål vid en allmän domstol har
käranden själv, efter att ha vägt för och emot och tänkt efter hur stora
chanser hon har att vinna sitt mäl, beslutat sig för att stämma. Hon har räknat
med att hon har stor chanser att vinna processen. Svaranden har inte fullt lika
stora möjligheter att disponera processen, men ganska stora. Hon kan ta
processen, fortsätta vid domstol då hon tycker att hon inte är skyldig att
betala det man tvistar om. Hon kan erbjuda förlikning. Däremot är det inte på
detta sätt i de processer som så väldigt ofta måste föras i skatte- och
förvaltningsmål. Det finns ingen möjlighet till förlikning i skatteprocessen.
Om taxeringsnämnden har taxerat upp någon enskild eller en företagare med 50
000 kr., måste den upptaxerade besvära sig hos länsrätt och i värsta fall gå
vidare till kammarrätt och regeringsrätt. Det gär inte att erbjuda förlikning i
skattemål eller i körkortsmål, för att ta ett annat exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mänga sådana mål kan naturligtvis klaganden själv föra
sin talan och behöver inget biträde, men i väldigt mänga andra fall - kanske
flertalet - är det faktiskt pä det sättet att lagstiftningen - som vi här i
huset är skyldiga till -och praxis - som domstolarna och riksskatteverket är
skyldiga till - är så invecklade och sä svårbegripliga att den som vill besvära
sig mäste ha juridisk sakkunskap till hjälp. Detta är vi faktiskt alla eniga
om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också alldeles självklart att juridisk hjälp av
expertis kostar pengar. Ingen kan åta sig att processa för en annan utan att ta
betalt för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följden blir mycket ofta att vad man kanske vinner i lägre
skatt förlorar man i arvode till ombudet. Skillnaden mot tvistemålen i allmän
domstol är som sagt att man i skattemäl bara kan drömma om en mager förlikning.
Möjligheten till den existerar inte i verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sådana fakta som har medfört att det i år har
väckts ett stort antal motioner från de tre borgerliga partierna med begäran om
förslag om ersättning för kostnader i skatteprocessen och
förvaltningsprocessen. Det är alldeles självklart att fler sädana motioner
kommer ju mer vi i pressen har fått följa vissa mål som har kommit till allas
kännedom. Dessutom vet vi att det finns hundratals, ja tusentals mål som aldrig
kommer i tidningarna men som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har kostat
enskilda människor stora pengar, trots att dessa har vunnit mot staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets majoritet har i år liksom förra året
insett att det nuvarande systemet, där den enskilde under alla förhållanden,
alltså även om han har vunnit processen mot staten, själv måste stå för sina
kostnader, är en otillfredsställande tingens ordning och vill ha frågan utredd.
Det är ett steg i rätt riktning. Vi har också fått uppgift om att
skatteförenklingskommittén behandlar frågan, Men vi vet inte hur
skatteförenklingskommittén behandlar frågan, för den har inte längre någon
parlamentarisk sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom tiden går och vi från moderat-, folkparti- och
centerhåll anser att det här är en fråga av utomordentlig vikt och att den
brådskar, har vi i en reservation slagit fast att den enskilde när han vinner
en process mot staten skall ha rätt att få skälig ersättning för sina
rättegångskostnader. Då menar vi främst kostnaderna för ombud och för
bevisning. Vi har också sagt att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag
till lagändring som tillgodoser detta önskemål. Vi yrkar att riksdagen måtte ge
regeringen detta till känna som sin mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till
reservationen i utskottsbetänkandet 21,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
SVEN MUNKE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi skall i dag behandla justitieutskottets
betänkande 21 om rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. Saken har
faktiskt mycket större betydelse för den enskilde medborgaren än vad omfånget
pä det tunna betänkandet ger intryck av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterst handlar det om den enskildes rätt mot företrädare
för det allmänna. Denna är särskilt betydelsefull när det gäller taxeringsmål.
Enligt nuvarande regler utgår ingen ersättning för kostnader som
skattebetalaren har i samband med skattemål, oavsett utgången och oavsett vem
som anfört besvär. Skatteförvaltningens kostnader täcks inom ramen för
beviljade anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förekommer vidare att de offentliga företrädarna
driver skattemål i syfte att skapa praxis, men även i dessa fall får
skattebetalaren själv stå för sina kostnader. Med tanke på den komplicerade
lagstiftning som gäller och den stora ekonomiska betydelse utgången av ett
skattemål kan få, är detta förhållande inte rimligt. En ovillkoriig rätt till
ersättning för kostnader i samband med ett skattemål måste därför införas för
de fall där en skattskyldig vinner målet. Oavsett vem som anför besvär har de
skattskyldigas kostnader förorsakats av felaktiga ställningstaganden inom
skatteförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i de fall då en skattebetalare delvis vinner ett mål
eller delvis förlorar det, bör ersättning för kostnaderna kunna utgå, Storieken
på ersättningen får naturligtvis bedömas med utgångspunkt i varje enskilt fall,
och den bör lämpligen fastställas av den domstol som fattar beslut i
skattemålet. Särskilt i de fall då besvär anförs av skattemyndigheterna i syfte
att utforma praxis och i de mål där skattelagstiftningen inte är entydig finns
det anledning att se generöst pä frågan om ersättningens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
framgår av vad som här har sagts finns en hel del problem förknippade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1985/86:133 -135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med att
införa rätt till ersättning. Från vissa håll har hänvisats till att man skulle
kunna få rättshjälp. Det finns också möjlighet till detta, något som även
utskottet pekat på i sin skrivning. Men vi från moderat håll menar att
ovillkorlig rättshjälp i sådana här skattemål inte kan förekomma. Det skulle
bara uppmana dem som känner sig förfördelade att starta processer även i mål
med mycket oviss utgång, och det är inte heller meningen. Vi vill att, om någon
vinner en skatteprocess, måste det allmänna - som är den förlorande parten -
också stå för kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en skatteförenklingskommitté som arbetar med
denna fråga. Man måste emellertid betrakta det som synnerligen anmärkningsvärt
att finansministern har amputerat bort det parlamentariska inslaget i en sådan
viktig utredning. Vid en frågedebatt här i kammaren sade finansministern att
arbetet nu har gått in i ett skede av teknisk detaljplanering och att
utredningen därför inte behöver ha ett parlamentariskt inslag. Men nu har det
både i utskottsbetänkandet och frän departementet meddelats att man tänker
arbeta med denna fråga. Man kan då fråga sig om parlamentarikerna i så fall
kommer att kallas in igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan man konstatera att den
skattskyldige med nuvarande regler befinner sig i klart underläge gentemot
skattemyndigheten, som har mycket stora resurser och väl utbildad personal. Om
en enskild vinner ett skattemål är detta, som jag tidigare har sagt, faktiskt
ett bevis pä att taxeringen varit felaktig. Det allmänna - i egenskap av
taxeringsnämnd, länsrätt eller skattedomstol - har alltså gjort en felaktig
bedömning. Det upplevs som orättvist av den som drabbas att han ändå skall stå
för sina kostnader, som ofta är ganska stora. Vi tycker alltså att ersättning
skall kunna utgå i sådana fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett tidigare uttalande om utredningen när det gäller
behovet av och möjligheterna till att ersätta enskilda för rättegångskostnader
i förvaltningsprocesser har det sagts att åtgärder kommer att vidtas från
regeringens sida. Det stär också i utskottsbetänkandet. Jag frågar mig vad ett
sådant uttalande har för värde. Detta överlåter jag till utskottets talesman
att förklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Som reglerna är utformade uppfattas de av
allmänheten såsom att det allmänna ombudet intar ungefär samma ställning som en
åklagare i brottmål. Vid brottmål anses det ju synnerligen viktigt att den
åtalade har en försvarare. Också i skattemäl skall enligt vår mening den som
stär som svarande kunna ha ett biträde, och om svaranden vinner målet, skall
biträdets kostnader falla på det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hänvisar i betänkandet till den utredningsskyldighet
som åvilar domstolen vid bl, a, taxeringsmål och menar att den skulle vara en
garanti för den enskilde. Men utskottet påpekar ändå: Om den enskilde vinner
målet, är det "obilligt" att låta honom bära ansvaret för
rättegångskostnaderna. Detta ställningstagande gjorde utskottet 1985, och det
var riksdagens mening att möjligheterna att ersätta den enskilde för hans
rättegångskostnader skulle utredas. Detta gav riksdagen regeringen till känna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen ändring har emellertid kommit tillstånd. Av den
anledningen har vi. tillsammans med övriga borgerliga partier, reserverat oss
mot utskottsmajoritetens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
vanligt leder den socialdemokratiska inställningen i frågor av denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>typ till
att det blir de sämst ställda i samhället som råkar mest illa ut. Av
kostnadsskäl måste de ofta avstå från att skaffa expertis till sin hjälp,
eftersom en sädan kostnad skulle drabba dem hårt. Det är inte många som är
villiga att börja en process inför perspektivet att eventuellt vinna en seger
över staten men sedan tvingas betala en dyr rättegång med egna pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma
borgerliga reservation som har fogats till betänkandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6
INGBRITT IRHAMMAR (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I justitieutskottets betänkande 1985/86:21
behandlas frågan om rättegångskostnader i förvaltningsmål, I olika centermotioner
har framförts krav på att den enskilde skall hållas skadeslös när en myndighet
har förfarit felaktigt. En regel som ger möjlighet för den enskilde att få
ersättning för de kostnader som han eller hon har åsamkats för att tillvarata
sin rätt bör därför införas i förvaltningsprocesslagen. Det är ett fundamentalt
rättssäkerhetskrav, påpekar motionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare talare har framfört gäller för
rättegångskostnaderna vid de allmänna domstolarna den regeln att den part som
förlorar målet får svara för kostnaderna, Samma regel gäller däremot inte för
rättegångskostnader i förvaltningsmål, t, ex, skattemål. Oavsett utgången får
den skattskyldige betala sina egna rättegångskostnader, vilket har sagts här
fidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därtill är det så, att rättshjälp som regel ej beviljas i
tvister om skatter och avgifter. Bakgrunden är den, att enligt
förvaltningsprocesslagens bestämmelser skall rätten tillse att målet blir så
utrett som krävs - här gäller förvaltningsdomstolarnas utredningsansvar. Detta
utredningsansvar är emellertid ett otillräckligt skydd, menar
centermotionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om skatter och avgifter är krångliga och
många gånger svåröverskådliga. Den enskilde - ofta en mindre rörelseidkare, en
småföretagare - finner det vanligen nödvändigt att i tvister anlita hjälp frän
advokat eller annat sakkunnigt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en rörelseidkare kan det vara hans fortsatta
ekonomiska existens och yrkesverksamhet, ja, även hans heder, som stär pä spel
på grund av myndigheternas krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för processföringen kan bli betydande, i
synnerhet om tvisten slits i alla instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte rimligt att förvänta sig att domstolarna
aktivt lämnar råd och upplysningar för att hindra att den enskilde går miste om
sin rätt på grund av bristande kännedom om de regler som gäller, säger
motionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens utredningsansvar kan inte ersätta den hjälp som
ett sakkunnigt biträde kan lämna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen skall behöva avstå från rättvisa därför att han inte
har råd att anlita hjälp. Detta är viktigt, fru talman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns därför anledning att nu nyansera det
ställningstagande i samma fråga som gjordes för ett år sedan, anför
reservanterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör även för förvaltningsmålen införas en regel som
ger möjlighet för en enskild att få ersättning för de kostnader som han har
åsamkats för att tillvarata sin rätt. En sådan bestämmelse bör införas i
förvaltningsprocesslagen - och det skyndsamt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsekvenserna av det regelsystem
vi i dag har kan annars bli att myndigheterna får ett oönskat övertag över den
enskilda människan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda ber jag att få yrka bifall
till reservationen i utskottets betänkande nr 21,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 7 HANS GÖRAN FRANCK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är något förvånande att riksdagen i dag
har att ta ställning till en borgerlig reservation mot justitieutskottets
betänkande om rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. Förra våren, när
riksdagen hade att ta ställning till samma motionsönskemål som i dag, förelåg
det ett enhälligt utskottsbetänkande. Det blev också ett enhälligt
ställningstagande från riksdagens sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt av riksdagen godkända betänkande förra året
uttalade utskottet bl, a, att det uppenbarligen finns mål - inte bara inom
skatteprocessen - som är så komplicerade att den enskildes rätt inte kan tas
till vara om han inte har juridiskt biträde. Om den enskilde i ett sådant fall
vinner målet, kan det, menade utskottet, vara obilligt att låta honom bära
ansvaret för rättegängs-kostnaderna. Det kan alltså, konstaterade utskottet,
finnas behov av möjligheter att på något sätt ersätta den enskilde för hans
rättegångskostnader. Denna fråga borde enligt utskottets mening utredas, och
det borde ankomma på regeringen att föranstalta om utredningsarbetet. En
lämplig ordning torde vara att analysera olika målgrupper var för sig, menade
utskottet, som också erinrade om skatteförenklingskommitténs arbete med
ersättningsfrågan vad gäller skatteprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karin Ahrland säger nu att vi inte vet hur
skatteförenklingskommittén kommer att behandla frågan, och naturligtvis känner
vi inte till resultatet av behandlingen, men vi vet en del om kommitténs
arbete. Bland de frågor som tas upp av skatteförenklingskommittén kan nämnas skatteprocessens
inriktning och omfattning och den därmed sammanhängande frågan om parternas
roller i skatteprocessen liksom frågan om domstolarnas officialprövning och
utredningsskyldighet. Kommittén kommer, enligt vad justitieministern nyligen
upplyst, att under hösten avge ett betänkande som behandlar bl. a.
rättegångskostnader i skatteprocessen. Justitieministern har också i ett
interpellationssvar i kammaren lippgett att riksdagens begäran om utredning om
rättegångskostnaderna i andra förvaltningsmål, som han uttryckte sig,
självfallet kommer att följas av regeringen. Justitieministern yttrade vidare
att frågan nu övervägs inom regeringskansliet tillsammans med flera angränsande
spörsmål och att regeringen därefter kommer att ta ställning till vad som bör
göras i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Något nytt har inte tillkommit i ärendet sedan
det behandlades förra året i riksdagen. Justitieutskottet ser därför ingen
anledning att frångå det ställningstagande som då gjordes. Men utskottet vill
tillägga att det förutsätter att riksdagens tidigare gjorda uttalande om
utredning av behovet av möjligheter att ersätta enskilda för
rättegångskostnader i förvaltningsprocesser snarast kommer att leda till
åtgärder från regeringens sida. Jag kan givetvis inte ange något exakt datum
för när ett förslag från regeringen kommer att föreligga, men utskottet har här
gjort en markering om ärendets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vikt och
om önskemålet att detta leder till att regeringen snarast möjligt vidtar åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den borgerliga reservationen sägs att det nu finns
anledning att nyansera riksdagens tidigare ställningstagande. Detta måste bero
på att de borgerliga reservanterna antingen anser att det tidigare beslutet var
felaktigt eller att de har ändrat mening. Men skillnaderna kanske ändå inte är
så stora, I den borgerliga reservationen sägs det att det skall slås fast att
den enskilde, när han vinner en förvaltningsprocess, skall ha ovillkorlig rätt
att få skälig ersättning för sina rättegångskostnader. Att rätten skall vara
ovillkorlig är en idé hämtad från en moderatmotion. I sitt av riksdagen
godkända betänkande uttalade utskottet förra året en stark tveksamhet till
tanken att införa en regel som medger att enskilda som vinner processer mot
staten alltid får ersättning för sina kostnader. Som ett skäl anfördes
principen om förvaltningsdomstolarnas utredningsansvar. Inte heller de
borgerliga reservanterna synes nu vilja ändra pä detta ansvar. Det finns alltså
här en viss motsättning mellan ståndpunkten om ovillkorlig rätt och att ha kvar
utredningsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det finns även andra frågor att ta ställning till
under utredningsarbetet. Skall ersättning utgå oavsett ärendets eller målets
omfattning och svårighetsgrad, skall ersättning utgå oavsett om det är fråga om
en enskild eller en juridisk person? En annan fråga som man måste ställa är -
vilket en remissinstans, kammarrätten i Göteborg, gjorde - om en
ersättningsrätt för den enskilda parten bör ha som konsekvens att han blir
skyldig att ersätta det allmänna för dess kostnader, om myndigheten vinner
processen i förvaltningsdomstolen. Om så skulle vara fallet kan det enligt
kammarrätten röra sig om en generell eller en begränsad skyldighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK, en annan remissinstans, påpekade att rättshjälp har
beviljats i mera invecklade taxeringsärenden eller när särskilda omständigheter
har förelegat därtill. Det är också så det ligger till i praxis, Ingbritt
Irhammar, JK avstyrkte därför helt att förändringar görs. Kammarrätten i
Jönköping nämnde de möjligheter rättshjälpslagen ger och ansåg att det behov av
ökade ersätt-ningsmöjhgheter som finns i första hand bör tillfredsställas inom
ramen för redan existerande rättshjälpslagstiftning. Andra remissinstanser
påpekade att rättsskyddsbehovet bör täckas försäkringsvägen. Kammarrätten i
Jönköping framförde att det är en prioriteringsfråga om stafliga medel som kan
finnas tillgängliga bör användas för att domstolarna skall fungera med
erforderlig snabbhet och effektivitet eller för att fillgodose vissa i och för
sig berättigade krav på ersättning för rättegångskostnader. Länsrätten i Stockholms
län ansåg med hänvisning till en rad belysande exempel att det i vissa fall kan
synas självklart att den enskilde bör vara berättigad åtminstone till
ersättning för vissa kostnader, medan det i andra fall framstår som lika
självklart att någon rätt till ersättning inte bör föreligga. Länsrätten ansåg
att mycket talar för att frågorna bör lösas målområde för målområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns alltså en rad svåra och känsliga problem att ta
ställning till. Frågan är knappast så enkel som de borgerliga reservanterna ger
uttryck för. Klart är emellerfid att det rör sig om en angelägen och viktig
fråga. Klart är också att nuvarande ordning kan leda till obilliga resultat när
det gäller ansvaret för rättegångskostnaderna. Det kan alltså konstateras att
det finns behov av möjligheter att på något sätt ersätta den enskilde för hans
rättegångskostnader.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur det skall ske, vilka avgränsningar som behöver göras
och hur frågan skall lösas inom olika målgrupper måste ytterligare utredas och
övervägas. Då det gäller skatteprocessen är det uppenbart att det är nödvändigt
att avvakta skatteförenkhngskommitténs förslag - framför allt med hänsyn till
att den, som namnet anger, skall framlägga förslag också om förenklade
skatteregler. Hur frågan om skatteförenklingen kommer att lösas påverkar
givetvis också hur den nu aktuella frågan om rättegångskostnaderna skall
bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att, som föreslås i en moderat motion, i detta sena skede
ge tilläggsdirektiv till skatteförenklingskommittén skulle bara leda till en
försening av reformarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med hänvisning till det anförda yrkar jag
bifall till justitieutskottets hemställan och avslag på den borgerliga
reservationen samt på motionerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8 KARIN AHRLAND (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var intressant att lyssna på Hans Göran Francks
genomgång av olika remissyttranden och olika tankar i den här frågan. Ett tag
trodde jag nästan att han över huvud taget inte stod på samma sida som
majoriteten. Men det var väl mera så att säga i försvarets anda som han då
förde talan, I och för sig har väl Hans Göran Franck rätt när han säger att det
finns en viss enighet mellan socialdemokraterna och de borgerliga
-opposifionen. Från båda hållen vill vi ju ha en ändring till stånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Göran Franck är förvånad över att vi som var så eniga
förra året nu reserverar oss. Ja, men det är en självklarhet. Ett enigt utskott
sade ju ifrån. Utskottet sade nämligen att här behöver någonting göras. Men
ingenting har hänt. Därför måste vi gå vidare. Vi måste ytterligare understryka
hur väsentlig vi i folkpartiet, centerpartiet och moderata samhngspartiet
tycker att denna fråga är. Det är fakfiskt på det sättet som vi för vår del
försöker markera ärendets vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare sägs det väldigt mycket om sittande utredningar. Vi
vet att frågan inte kan lösas i en handvändning. Men nu har det gått ett helt
år, och vi har icke kommit närmare en lösning. Det sägs också att frågan
möjligen kommer att kunna lösas i november. Men jag har varit med i det här
spelet tillräckligt länge för att kunna säga att jag inte är riktigt säker på
att "november" i det här fallet betyder november. Jag är rädd att
"november" kan betyda såväl december som januari och februari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! Det väsentliga är ju
vad lösningen kommer att innebära - dvs. om den som vinner i sådana här mål får
möjlighet till ersättning eller inte. Vi tycker att folk skall ha möjlighet
till ersättning - det är den lösningen vi syftar till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
SVEN MUNKE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag håller med Karin Ahrland och konstaterar
således att Hans Göran Franck är en utomordentligt bra försvarsadvokat när det
gäller vår reservation. Han kunde dock inte, trots sina relationer till
departementet, ge ett besked om när någonting skall ske. Vad som är mycket
viktigt i detta sammanhang är att det parlamentariska inslaget i utredningen så
att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>säga har amputerats.
Naturligtvis håller Hans Göran Franck med om att den här frågan måste få en
lösning. Det är viktigt för rättssäkerheten. Ja, det är just det vi
understryker i vår reservafion. Redan i det romerska rikets rättsregler var ju
inskrivet att en vinnande part - det gäller även den som vinner mot staten -
skulle gå skadefri ur en process. Detta har även de västliga länderna tagit med
i sin lagstiftning, och det har man hållit på genom åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mycket svårt för mig att förklara för medborgarna varför den enskilde i
förvaltningsprocesser själv skall stå för sina kostnader, även när vederbörande
vinner ett mål. När det gäller nuvarande regler är det faktiskt så - och det
hoppas jag att herr Franck inser - att det är främst de besuttna som kan dra
nytta av herr Francks tjänster i detta sammanhang. Jag vill bara nämna det som
ett exempel på hur olika lagen slår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
10 INGBRITT IRHAMMAR (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det är riktigt, som Hans Göran Franck säger, att skatteförenklingskommittén
har fått i uppdrag att göra en grundläggande översyn av taxeringsförfarandet
och skatteprocessen och att ersättningsfrågorna för närvarande övervägs i
regeringskansliet. Men även om alla i dag är positiva till denna utredning
saknas löften om förändringar, enligt reservationen, och det är det viktiga.
Det borde klarare slås fast i utskottsbetänkandet, enligt centerns och de
övriga borgerliga partiernas mening, att den enskilde skall ha ovillkorlig rätt
att få skälig ersättning för sina rättegångskostnader när han vinner en process
i sådana mål som det här är fråga om. Det är en nyansering, och det är en ny
markering från centerns sida i denna reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservanternas
önskemål är också att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till
lagändringar som tillgodoser detta önskemål, och det bör ges regeringen till
känna. Arbetet bör alltså påskyndas. Nyanseringen har också med tidsaspekten
att göra, som berördes av tidigare borgerliga talare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
händer med dem som driver skatteprocesser under den tid då utredningen pågår?
Om ett betänkande kommer i november 1986, som det sades här, är det sannolikt
att en proposition kommer tidigast våren 1987, Det är angeläget med snabbare
lösningar, och ärendet måste forceras-det är en markering från centerns sida,
fru talman.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rättegångskostnader
i förvaltningsprocessen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 11 HANS GÖRAN FRANCK
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag framförde vad remissinstanserna hade sagt när ärendet behandlades
förra året, och jag tror att det var nyttigt att erinra om det och att också
Karin Ahrland var medveten om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
har Ingbritt Irhammar inte brytt sig nämnvärt om de olika synpunkter som
framförts från remissinstanserna och har inte heller velat sätta sig in i dessa
frågor, som är både svåra och känsliga. Det finns olika lösningar på detta
problem, och det kan verkligen diskuteras vilken som är den bästa.
Remissinstanserna utgörs av experter på området. En fråga som är särskilt
viktig är hur mycket rättshjälpen kan förbättras för att ett bättre skydd i
förvaltningsprocessen därigenom skall kunna skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
denna fråga tidigare har diskuterats här i kammaren har framför allt
moderaterna fixerat sig vid och koncentrerat sig på skatteprocessen och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rättegångskostnader
i förvaltningsprocessen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>glömt bort att det finns
andra förvaltningsprocesser som det är angeläget att beakta. Nu har det skett
en viss förskjutning i moderaternas inställning, för att de borgerliga skulle
kunna bli eniga om en reservation. Det kan vara bra att moderaterna intresserar
sig också för andra processer, vilket vi från socialdemokratisk sida har
markerat är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sven
Munke säger att det är främst de sämre ställda som förlorar på den nuvarande
ordningen. Det är emellertid inte bara sämre ställda, utan det kan vara
människor i olika skikt av samhället som i vissa mål borde ha rätt att få
ersättning. Det måste också beaktas att man inte löser problemet bara genom att
lägga fram ett förslag om ersättning för rättegångskostnader. Innan en person
har vunnit en process skall ett ombud anlitas - antingen en jurist, en revisor
eller någon annan - och i stora skatteprocesser skall betydande förskott
lämnas. Det betyder helt enkelt att den linje som de borgerliga kanske
företrädesvis är inne på inte räcker som någon lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också till Karin Ahrland säga att det är en skillnad i inställningen.
Förra året uttalade utskottet en stark tveksamhet till tanken att införa som
regel att enskilda som vinner processer mot staten alltid får ersättning för
sina kostnader, nu säger man att det skall vara en ovillkorlig rätt. På den
punkten har det alltså skett en förändring, som man inte tar konsekvenserna av.
Framför allt gäller det inställningen till utredningsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenting
har hänt, har flera personer sagt. Vi torde vara eniga om att det är nödvändigt
att skatteförenklingskommitténs förslag framläggs först. Det kommer till
hösten. Övervägandena i den här frågan sker ju redan nu, men ett förslag till
åtgärder kan inte göras förrän man har prövat även detta utredningsförslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-family:Verdana'>Anf. 12 KARIN
AHRLAND (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Hans Göran Franck
återkom till de olika remissinstanser som han citerade i sitt första inlägg och
menade att där fanns verkligen experterna som kunde uttala sig om vilken som
var den bästa lösningen. Jag kan hålla med Hans Göran Franck om att det
verkligen finns experter i dessa remissinstanser, men jag skulle vilja påpeka
att när lagstiftning skall till är det här i Sveriges riksdag, bland
parlamentariker, som den skall skötas. Vi kan inte bara sitta och säga ja till
det experterna har sagt, när experterna t. ex. inleder diskussioner om att den
enskilde skall betala staten om han förlorar ett skattemål. Jag måste verkligen
utgå ifrån att Hans Göran Franck inte vill föra debatten i den riktningen att
vi inte bara skall låta folk få föra processer, utan att de sedan skulle betala
staten för att de driver processer. Det är en ganska absurd tanke som jag
tycker att vi borde ha tagit livet av vid det här laget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
kan man självklart diskutera olika lösningar. Men en sådan diskussion skall
föras i en så konstruktiv anda att det snabbt kommer ett förslag som ger
möjligheter till ersättning när vederbörande vinner målet. Det är detta det är
fråga om. Det är inte fråga om att få ersättning för varje process man driver,
utan det är när staten förlorar och alltså i onödan har besvärat och trasslat
till det för en enskild människa. Det är i dessa fall vi tycker att det
faktiskt är helt rimligt att hon får ersättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 13 INGBRITT IRHAMMAR
(c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Hans Göran Franck beklagar att jag inte har brytt mig nämnvärt om att
sätta mig in i vad remissinstanserna har sagt i detta ärende. Han sade att
detta var svåra och känsliga frågor. Det är också min uppfattning att detta är
svåra och känsliga frågor och att det är svårt att se alla följder som kan
uppkomma. Men så mycket tycker jag ändå att det är viktigt att sätta sig in i
detta, att man ser att det här är svårt och känsligt för den det drabbar.
Därvidlag har det varit enkelt för oss i centern att säga att den som drabbas
av en sådan här process och får rätt vid rättegången skall få ersättning för de
kostnader personen i fråga åsamkats av staten. För oss har det inte varit svårt
att i reservationen markera detta. Det är en rättssäkerhetsfråga för oss, och
det är en rättssäkerhetsfråga att ärendet påskyndas. Det är för många som
sitter i kläm under den tid utredningen pågår.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rättegångskostnader
i förvaltningsprocessen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 14 HANS GÖRAN FRANCK
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det är självklart att det är vi här i riksdagen som skall bestämma vad
som är den bästa lösningen, men det är ju inte särskilt dåligt att lyssna till
erfarenheter ute på fältet och inom de instanser som praktiskt taget dagligen
har att sköta sådana här frågor. För egen del anser jag inte att man skall
välja en sädan lösning att staten skall kunna få ut ersättning av den enskilde
i en förvaltningsprocess. Men om man driver dessa frågor på ett onyanserat och
långtgående sätt när det gäller den ovillkorliga rätten till ersättning, kan
sådana tankar födas hos dem som inte vill ta till vara rättssäkerhets- och
rättstrygghetsintressen - och dessa intressen är mycket viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är överens om att det behövs förändringar och förbättringar vad gäller
rättegångskostnaderna i förvaltningsprocessen, och då inte bara i skatteärenden.
Men jag vill säga att lösningarna inte bara skall sökas efter den vägen att man
skulle följa den borgerliga reservationen om en ovillkorlig rätt till
ersättning, vilket är någonting nytt. Utöver att man i vissa situationer skall
få ersättning för rättegångskostnader fordras det andra lösningar också för att
det skall gynna den breda allmänheten i vårt land. Det gäller både rättshjälpen
och vissa andra frågor som var berörda av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Anf. 15 KARIN AHRLAND (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Jag noterar med
glädje att Hans Göran Franck inte vill att den enskilde skall betala ifall den
enskilde förlorar en process mot staten. Nu återstår bara frågan hur han vill
att den enskilde skall få betalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
16 INGBRITT IRHAMMAR (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag noterar också med glädje att vi är överens om att det behövs
förändringar, men jag noterar också att vi är oense om tidsaspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(Beslutet redovisas efter
debatten om justitieutskottets betänkande 23,)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 Anf. 17 FÖRSTE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 maj
1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag får
meddela att anslag om kvällsplenum nu har uppsatts.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=66>
<tr>
<td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Å
talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk brottslighet, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 18 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren övergår nu till att
debattera justitieutskottets betänkande 22 om anslag till åklagarväsendet. I
fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning för punkterna 1 och 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtalsunderlätelse
och åtgärder mot ekonomisk brottslighet, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 19 JERRY MARTINGER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! År 1950 uppgick antalet anmälda brott mot
brottsbalken till ca 160 000. Motsvarande antal för år 1985 var enligt
statistiska centralbyråns officiella statistik ca 845 000. Härutöver begås
varje år sammanlagt drygt 100 000 brott mot olika specialstraffrättsliga lagar,
t. ex. narkotikastrafflagen. Denna brottsutveckling är oroande. Visst kan
variationer förekomma mellan olika år, men tendensen är tydlig. Brottsligheten
ökar kraftigt. Bara mellan 1984 och 1985 var ökningen av brottsbalksbrotten
inte mindre än 33 000 eller nära 4 %, Den verkliga brottsnivån är dock
betydligt högre än statistiken utvisar beroende på att många brott inte anmäls.
Genom intervjuundersökningar har visats att var tjugonde person av befolkningen
råkat ut för våld eller hot om våld och att vart femte hushåll drabbats av
stöld eller skadegörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade brottsligheten har naturligtvis flera orsaker.
Men jag är övertygad om att den flitiga användningen av institutet
åtalsunderlåtelse är en av dessa. De numera uppmjukade bestämmelserna om när
åklagaren får ge åtalsunderlåtelse kan ju knappast utgöra någon särskilt
avskräckande faktor för den som överväger att begå t. ex, inbrottsstöld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1984 blev sammanlagt ca 178 000 personer lagförda
för brott. 21 000 av dessa erhöll åtalsunderlätelse. Var femte person som
lagfördes för brott mot brottsbalken fick åtalsunderlåtelse hksom mer än var
tredje person som lagfördes för t. ex. snatteri. Hälften av alla som meddelas
åtalsunderlåtelse är ungdomar i åldern 15—20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 20 kap. 6 § rättegångsbalken skall åklagaren, om ej
annat är stadgat, tala å brott som hör under allmänt åtal. Denna bestämmelse
ger uttryck för den s. k, legalitetsprincipen, dvs, principen om en absolut
plikt att åtala när det föreligger objektiva förutsättningar för en fällande
dom. Åklagarens absoluta åtalsplikt är medborgarnas bästa garanti för
rättssäkerhet. Lika väl som principen garanterar allas likhet inför lagen
tillförsäkrar den de tilltalade en principiell rätt att få sin sak prövad av en
opartisk domstol, som består av en eller flera jurister samt förtroendevalda
lekmän. Den absoluta åtalsplikten har emellertid begränsats genom
bestämmelserna om åtalsunderlätelse i 20 kap, 7 § rättegångsbalken och 1 §
lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Men dessa
begränsningar utgör alltså undantag från legalitetsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De begränsningar i ätalsreglerna som infördes 1985 innebär
att åklagarens möjligheter att ge åtalsunderlåtelse utvidgats betydligt,
Lagföringen har i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>väsentliga avseenden
flyttats över från domstolarna till åklagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
åklagare har säkert ambitionen att på ett korrekt sätt göra de bedömningar som
erfordras, men det måste ändå alltid anses vara en fara för rättssäkerheten när
domar- och åklagarrollen förenas i en enda person. De rättssäkerhetsgarantier
som ligger inbyggda i domstolsförfarandet gär då förlorade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya åtalsreglerna innebär bl. a. att åtalsunderlätelse numera kan ges även när
det kan antas att påföljden vid åtal skulle bli villkorlig dom. Det är
emellertid min bestämda uppfattning att lagföring inför domstol har stor
betydelse från såväl individualpreventiv som allmänpreventiv synpunkt, även om
t. ex. villkorlig dom skulle ådömas. Genom domstolsförfarandets offentlighet
och själva rättegångens utformning får inte bara den tilltalade utan även
allmänheten klart för sig att samhället ser allvarligt på det begångna brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningarna
i åtalsreglerna har lett till minskad rättssäkerhet för dem som drabbas av
brott, dvs, mälsägandena. De nya reglerna innebär nämligen att de skadelidande
i ett stort antal fall förlorat sina möjligheter att få skadeståndstalan utförd
i brottmål. Mälsägandena hänvisas i stället till att själva väcka talan i
tvistemål. Och i det läget avstår naturligtvis många med de förluster detta
innebär. De som inte avstår riskerar, om de skulle förlora målet, att få betala
dryga rättegångskostnader. Detsamma gäller i det fall då någon väckt enskilt
åtal. Vad ett sådant mål kan kosta har vi sett exempel på under de senaste veckorna
från det s. k. Johan-målet vid hovrätten för Nedre Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtalsunderlåtelse
enligt rättegångsbalken kan beviljas så snart någon av förutsättningarna i 20
kap. 7 § föreligger och något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte
åsidosatts. Men man skall då komma ihåg att det är en enda person, dvs.
åklagaren, som gör denna intresseavvägning. Och jag måste säga att jag har
svårt att föreställa mig att en person som blivit utsatt för t. ex, inbrott i
sitt hem skulle ha förståelse för åklagarens beslut att inte väcka åtal därför
att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosatts; nog måste
man anse att sådant intresse alltid åsidosatts när det är fråga om inbrott i
någons hem. Med de nuvarande reglerna om åtalsunderlåtelse - där åklagaren är
enda beslutande - är det därför stor risk att åklagarna hamnar i situationer
där de i allmänhetens ögon blir misstänkta för att ta ovidkommande hänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har haft många samtal med människor som varit utsatta för brott och som varit
missnöjda med åklagarens beslut om åtalsunderlåtelse just därför att de varit
övertygade om att åklagaren avskrivit målet enbart för att minska sin
arbetsbörda, Samma misstanke kan aldrig uppkomma om handläggningen sker inför
domstol. Sådana här misstankar är något som allvarligt skadar människors
tilltro till rättsväsendet. Det är därför väsentligt att den absoluta
åtalsplikten bibehålls så långt detta är möjligt. Enligt min mening måste de
som utsatts för brott anses ha en principiell rätt att fä se gärningsmannen ställd
inför rätta och dömd för den ifrågavarande gärningen - även om något
skadeståndskrav inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av grundprinciperna i ett rättssamhälle är att lagarnas tillämpning skall kunna
förutses av den enskilde medborgaren. Den som står i begrepp att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Å
talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk brottslighet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtalsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>begå ett
brott skall i princip ha klart för sig vilken påföljd samhället kommer att
utdöma om brottet upptäcks. Med de numera mycket långtgående inskränkningarna i
den absoluta åtalsplikten är detta inte längre fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1982 finns i lagen dessutom bestämmelser om s, k,
förundersökningsbegränsning som bl, a, innebär att en förundersökning får
läggas ned om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till
följd av bestämmelserna i 20 kap, rättegångsbalken. Och för det fall sådana
förutsättningar finns redan innan en förundersökning inletts, får åklagaren
besluta att inte ens inleda utredning. Även när det gäller unga lagöverträdare
finns vissa bestämmelser om förundersökningsbegränsning. Däremot sker inte
någon egentlig registrering av dessa förundersökningsbegränsningar, varför det
föreligger risk för att personer som begår upprepade brott, men i olika delar
av landet, inte blir lagförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är utomordentligt viktigt att den som
bryter mot lagen blir föremål för en reaktion från samhällets sida. Om
reaktionen uteblir förlorar lagarna sin trovärdighet och respekten för
rättsväsendet urholkas. Skulle medborgarna förlora filltron till rättsväsendet
utgör detta en fara för den allmänna laglydnaden. Men det kan också leda till
att grupper av medborgare tar lagen i egna händer för att beivra
brottsligheten. Redan i dag förekommer olika former av s, k, medborgargarden på
skilda håll i landet, och denna företeelse kan förväntas öka om människor
upplever situationen så, att samhället inte beivrar brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater har den uppfattningen att reaktionen är
särskilt viktig när det gäller ungdomar. För det första svarar dessa för en
stor del av brottsligheten. Många ungdomar utvecklar vanebrottslighet i mycket
unga år. För det andra har unga människor i allmänhet outvecklade rättsbegrepp,
varför det är nödvändigt att samhället ger klara normer och konsekventa
handlingsmönster. De unga måste snabbt få en reaktion från samhällets sida när
de begått ett brott, även om det är fråga om en smärre förseelse. Ungdomarna är
många gånger medvetna om att de gjort fel och väntar på en reakfion. Uteblir
denna eller visar samhället en överdrivet förstående attityd till den unges
beteende, fortsätter han eller hon att begå brott och riskerar att så småningom
hamna i ännu allvarligare kriminalitet. Av den anledningen gör vi iingdomarna
en björntjänst när vi inför regler som leder fill den ena åtalsunderlåtelsen
efter den andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I justitieutskottets betänkande 1985/86:22 sägs att det
inte torde råda något tvivel om att "en förundersökning normalt innebär
ett obehag för den misstänkte" och att ordningen med åtalsunderlåtelse
"inrymmer ett mått av ogillande eller varning från samhällets sida".
Eftersom jag själv arbetat som åklagare ett antal år kan jag säga att utskottets
slutsatser i det här avseendet är betydligt överdrivna. Visst finns det
personer som tar varning av den första åtalsunderlåtelsen och därför inte begår
något ytterligare brott. Men när åtalsunderlåtelse ges en andra gång, en tredje
gång eller ännu fler gånger, så uppfattas det i de flesta fall som att det inte
var så farligt det man gjorde. Jag vill gå så långt att jag påstår att
åtalsunderlåtelsen i vissa fall t, o. m. kan utgöra ett rent klartecken för nya
brott. Jag har flera gånger varit med om att en person som fått
åtalsunderlåtelse gått direkt ned på gatan och stulit en bil eller gått raka
vägen till en butik och stulit varor. Och hur mänga gånger har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag inte i
samband med att en person underrättats om att han eller hon erhållit
åtalsunderlåtelse fått frågan: "Skall jag inte få något straff?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst skall vi ha kvar institutet åtalsunderlåtelse, men
vi skall vara ytterst restriktiva med tillämpningen. Möjligheterna att undgå
åtal har utvidgats alltför mycket. Såsom lagen är utformad i dag premieras de
mest brottsaktiva. Åtalsunderlåtelse kan nämligen ges bl, a, för brott som
begås innan en person dömts eller avtjänat straff för ett tidigare brott, om
påföljden kan förväntas bli oförändrad. Exempelvis kan en person som väntar på
rättegång för en eller flera grova stölder i allmänhet under väntetiden begå
flera butikssnatterier utan att dessa föranleder någon extra påföljd. En stor
mängd brott i det här landet resulterar därför inte i någon särskild påföljd
för de skyldiga. Detta har vi i den moderata partimotionen Ju607 uttryckt så,
att vi anser att de nya brotten begås "gratis".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Reglerna om åtalsunderiåtelse bör göras mer
restriktiva. Det är därvid lämpligt att i ett första steg återgå till den
ordning som gällde före den senaste lagändringen. Jag yrkar bifall till den
borgerliga reservationen 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att döma av de olika partiernas ståndpunkter i utskottet
kommer vär reservation inte att få majoritet i kammaren, vilket är djupt
beklagligt. Men jag lovar att vi skall komma igen i den här frågan, i vart fall
vi moderater, eftersom vi aldrig kan acceptera att det finns lagar som, när de
tillämpas i praktiken, medverkar till att öka brottsligheten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
20 LARS SUNDIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till det betänkande som vi nu diskuterar har folkpartiets
representanter i utskottet avgivit tre reservationer som jag vill uppehålla mig
något vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första gäller utbildning mot ekonomisk brottslighet.
Det är naturligtvis självklart för oss folkpartister, det är inget tvivel om
det, att den ekonomiska brottsligheten skall bekämpas. Vi har dock varit
kritiska till en del av de vägar som regeringen valt för att bekämpa den, vägar
som vi i en del fall tycker rubbar centrala principer i vår rättsordning. Men
kampen mot den ekonomiska brottsligheten har också förts genom omprioriteringar
av tillgängliga resurser. Vi i folkpartiet tror inte att man kan nä så mycket
längre på den vägen, bl. a. med hänsyn till det ökade antalet förmögenhetsbrott
och våldsbrott, vilkas bekämpande nu inte längre kan eftersättas. Vi måste i
stället fortsätta att utbilda framför allt poliser och åklagare liksom domare
för att på det sättet höja kvaliteten på ekobrottsutredningarna. Det finns de
som menar att t, ex, de tilltalade i vissa komplicerade skatteprocesser numera
har tillgång till mer kvalificerad experthjälp för sitt försvar än vad t. ex,
åklagarsidan kan ställa upp med. Så får det inte vara! Därför vill vi ha ett
klart tillkännagivande av riksdagen, att det i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten är mest angeläget att fortsätta satsningen på utbildningen av
åklagare och poliser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Den andra reservationen i betänkandet som
folkpartisterna i utskottet står bakom handlar om åtalsunderlåtelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden är naturligtvis att brottsligheten i samhället
trendmässigt bara ökar. Detta har Jerry Martinger just belyst med siffror. I
princip råder fortfarande absolut åtalsplikt, men den absoluta åtalsplikten har
avsevärt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtalsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>begränsats,
vilket också utskottet skriver i sitt betänkande. De här begränsningarna beror
på att man har önskat lätta på trycket när det gäller rättsväsendets mycket
hårt ansatta resurser och styra över dem på att bekämpa narkotikabrottsligheten
och den ekonomiska brottsligheten. Men det får inte ske på bekostnad av
bekämpandet av andra brott. Därför bör vi återgå till de regler beträffande
åtalsunderlåtelse som gällde före den 1 juli 1985. Det är nödvändigt, menar vi,
för den allmänna laglydnadens skull. Det får inte vara så, att samhället till
synes inte reagerar mot vissa brott, därför att de anses bagatellartade.
Speciellt viktigt är det naturligtvis för unga människor att, som det sägs i
reservationen, "samhället ger klara normer och konsekventa
handlingsmönster". Visst innebär en förundersökning ett obehag för den
misstänkte. Visst innebär det ogillande eller den varning som följer med en
åtalsunderlåtelse också ett obehag. Men det är enligt vår mening inte någon
tillräcklig reaktion från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vår tredje
reservation gäller förtur för ungdomsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungdomsbrottsligheten ligger nu pä en mycket hög nivå, och
den har ökat oroväckande. Orsakerna är många och komplicerade, och det skulle
leda för långt att här och nu gä in på dem. Samhällets åtgärder mot denna
ungdomsbrottslighet bör naturligtvis främst vara av förebyggande social
karaktär. Men det är enligt vår mening också nödvändigt att myndigheternas
handläggning av ungdomsärenden och ungdomsmål påskyndas. Som det nu är är det
endast domstolen som har ålagts en bestämd tidsfrist, och när ett ungdomsmål
äntligen kommer till domstolen behandlas det oftast föredömligt snabbt. Jag är
medveten om att skyndsamhetskravet har en framträdande plats bäde i
författningstext och i andra föreskrifter, precis som det stär i utskottsbetänkandet.
Men av de upplysningar som utskottet inhämtat visar det sig nu att
handläggningstiden i praktiken varierar högst väsentligt, såväl hos polisen och
åklagaren som vid de sociala nämnderna. Detta är inte fillfredsställande,
Omloppsfiden i ungdomsmålens olika stadier måste förkortas, även om vi inser
de praktiska svårigheterna, t, ex, ansträngt arbetsläge vid de olika berörda
myndigheterna, Alla dessa frågor, om systemets närmare utformning, fristernas
längd, eventuella förlängningar av fristerna, bör övervägas av regeringen och
ett förslag till lagstiftning föreläggas riksdagen. Det är vad vår reservation
3 gär ut på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till de tre
reservationer som finns i justitieutskottets betänkande 22 om anslag till åklagarväsendet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 21
ELVING ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Åklagarväsendet utgör en viktig kugge i
rättsskipningens maskineri, som tillsammans med andra delar av rättsväsendet
skall motverka olika slag av brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 april 1985 fick vi nya regler för åtalsunderlåtelse.
vilket har lett till en ökad användning av åtalsunderlätelse, vilket i sin tur
har medfört att vi fått en olycklig förskjutning av dömandet frän domstolarna
till polis och åklagare. Enligt vår mening har möjligheterna till
åtalsunderlåtelse och andra begränsningar kommit att utvidgas alltför mycket i
lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När någon överträder samhällets regelsystem och begår ett
brott, anser vi i centern att det är mycket viktigt att samhället reagerar mot
denna överträdd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>se. Om
reaktionen uteblir förlorar de uppställda reglerna sin trovärdighet, och
respekten för rättsväsendet urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är särskilt viktigt när det gäller unga lagöverträdare
att samhället reagerar snabbt och bestämt för att sä tidigt som möjligt bryta
en brottskarriär. Ett system som innebär att lagöverträdelser inte beivras,
eller beivras inkonsekvent, leder till en destruktiv inverkan på ungdomarnas
rättsbegrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lika viktigt som att samhället reagerar med bestämdhet är
att reaktionen kommer snabbt och i så nära anslutning till brottet som möjligt.
Detta har vi varit överens om tidigare och därför infört regler om förtur för
ungdomsmål hos domstolarna. Men det räcker inte med en snabb handläggning i
domstolen, också övriga inblandade parter måste reagera snabbt,.Därför anser vi
från centern att tidsfrister liknande dem som gäller för domstolarnas
handläggning av ungdomsmål också skall gälla för förundersökningens bedrivande,
åklagarens överväganden och behandlingen i socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med hänvisning fill det anförda yrkar jag
bifall till reservationerna 2 och 3 i det betänkande som vi nu diskuterar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
ULLA-BRITT ÅBARK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Anslag till åklagarväsendet handlar
förevarande betänkande om. Jag tror att man kan säga att i stort är vi överens
i denna fråga inom utskottet. Det föreligger dock tre borgerliga reservationer
som de olika borgerliga partiernas företrädare har talat för, I mitt anförande
kommer jag att beröra reservationerna nr 2 och 3, och Bengt-Ola Ryttar kommer
att beröra reservation nr 1, Jag vill dock först göra en liten tillbakablick på
åklagarväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 juli 1985 genomfördes en ändring av åklagarväsendet
på så sätt att det inrättades 13 regionåklagarmyndigheter samtidigt som
länsåklagarorga-nisationen avskaffades - allt i enlighet med det principbeslut
som riksdagen hade fattat. Jämsides härmed har verksamheten vid riksåklagarens
kansli fått delvis ändrade uppgifter och ändrad organisation. Vidare har en
statsåklagarmyndighet för speciella mål inrättats, Åklagarkommittén avlämnade
sitt betänkande den 23 april i år. Jag tänker inte kommentera det betänkandet
nu - vi får säkert anledning att återkomma till frågan vid ett senare
tillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation nr 2 är en gemensam borgerlig reservation.
Grunden för reservationen är två motioner som väckts av moderata
samlingspartiet och folkpartiet. Centerpartiet har ingen motion i frågan om
åtalsunderlätelse utan har hoppat på den borgerliga vagnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om åtalsunderlåtelse utvidgades - som flera av de
föregående talarna påpekat - genom lagändring den 1 april 1985. De nya reglerna
har alltså fungerat under knappt ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi debatterade frågan i december 1984 hade de som då
företrädde de borgerliga reservanterna inget konstruktivt att komma med utan
ägnade sig åt att föra fram svepande formuleringar om att förslaget skulle
allvarhgt skada rättssäkerheten och ställa centrala straffrättsliga principer-
som likhet inför lagen - ät sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma svepande formuleringar återkommer nu i reservation
nr 2. Jag-anser att det är betänkligt att man från borgerlig sida häller fast
vid detta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>resonemang.
Man fortsätter att sätta på pränt formuleringar som man inte har grund för. Det
kan i förlängningen få till följd att människor börjar tvivla på vär
rättssäkerhet, vilket vore mycket allvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationen tar särskilt upp frågan om ungdomars
laglydighet. Det är viktigt att samhället reagerar på lagöverträdelser. Till
skillnad från reservanterna anser majoriteten i utskottet att så sker i dag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservationen heter det: "Ett system som innebär
att lagöverträdelser ofta inte beivras - eller beivras inkonsekvent och ryckvis
- fär en destruktiv inverkan på ungdomarnas ofta outvecklade
rättsbegrepp."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte ett ord om att förundersökning eller
åtalsunderlåtelse faktiskt är en reaktion från samhället och innebär ett visst
mått av ogillande eller varning. Till skillnad från Jerry Martinger, som tycker
att det inte förhåller sig pä detta sätt, anser faktiskt majoriteten i
utskottet att en åtalsunderlåtelse är en reaktion från samhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation nr 3, som åren folkparti- och
centerreservation, tas frågan om förtur för ungdomsmäl upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om förtur för ungdomsmål är en angelägen fråga. Vi
delar reservanternas oro, och vi skriver i vårt betänkande att detta inte
enbart är en kriminalpolitisk angelägenhet. De sociala insatserna är av mycket
stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att om man ser på handläggningstiderna hos polis
och åklagare finner man inte att tiderna är anmärkningsvärt långa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de sociala myndigheterna är
handläggningstiderna längre. Detta har bl, a, att göra med vilken organisation
man har. Har man ett väl fungerande samarbete mellan polis och socialtjänst,
kommer utredningen fram fortare. Det kan också bero på att arbetsbelastningen
är olika stor hos myndigheterna. Men en gemensam strävan är att utredningar i
ungdomsmål skall handläggas med största skyndsamhet. En arbetsgrupp inom BRÅ
har undersökt möjligheterna för bestämda tidsfrister för utredningar hos polis
och socialnämnd. Arbetsgruppen fann att det bästa sättet är att organisera
verksamheten på lämpligt sätt och att förbättra samarbetet mellan berörda
myndigheter. Vi menar också att den nyligen genomförda polisorganisationen kan
komma att bidra till lämpliga lokalt anpassade lösningar på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
justitieutskottets hemställan i betänkande 22 samt avslag på reservationerna 2
och 3,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
23 LARS SUNDIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulla-Britt Åbark sade att vi i stort sett är
överens. Det är vi naturligtvis, även om det föreligger tre reservationer.
Folkpartiet står bakom samtliga dessa tre reservationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulla-Britt Åbark sade också att vi bara för att folks
tilltro till rättssäkerheten inte skall urholkas inte skall tala om den fara
för rättssäkerheten som det innebär att man ger åtalsunderlåtelse på ett sätt
som framför allt ungdomar kan missuppfatta. Det är naturligtvis ett visst
obehag för ungdomarna. Det tror åtminstone jag, precis som Ulla-Britt Åbark,
Men vi får inte vara rädda för att säga att den alltför generöst givna
åtalsunderlåtelsen är farlig för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättssäkerheten.
Det är detta det gäller, och vi får inte vara rädda för att säga det,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 24 ELVING ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulla-Britt Åbark konstaterar, i och för sig
med all rätt, att vi från centerns sida inte väckt någon motion i år om ändrade
regler för åtalsunderlätelse. Men det torde inte vara någon nyhet för
Ulla-Britt Åbark vad centern härför inställning i denna fråga. När de nya
reglerna infördesvar vi motståndare till dem och hade reservationer i frågan.
Så det kan inte vara någon nyhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det litet konstigt när utskottsmajoritetens
talesman säger att den kritik som riktats från olika håll mot en del av den
förda kriminalpolitiken kan leda till att allmänheten får ett sämre förtroende
för rättsväsendet. Är det någon form av försök att lägga munkavle på dem som
kritiserar socialdemokraternas kriminalpolitik? I så fall kommer det försöket
att misslyckas. Vi kommer att fortsätta att kritisera de delar av
kriminalpolitiken som vi tycker är felaktiga. Det kan inte vara så att det är
den kritik som vi framför som leder till att allmänheten eventuellt får ett
sämre förtroende för rättsväsendet, utandet gör den politik som förs pä detta
område. Det är ju de konkreta åtgärderna som människorna märker. Det är i så
fall dessa som leder till ett sämre förtroende för rättsväsendet.
Åtalsunderlätelse är bara en del. Vi har tidigare i andra sammanhang redovisat
områden där vi tycker att man för en felaktig politik som leder till ett sämre
förtroende för rättsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande förtur för ungdomsmålen tycker vi det är bra
att vi är överens om det nödvändiga i att ungdomsmålen handläggs med största
skyndsamhet av alla inblandade instanser. Det har vi varit överens om ganska
lång tid och också gjort olika uttalanden om. Men vi vet nu att dessa allmänna
uttalanden inte räcker. Det finns ett flertal exempel där det gär alldeles för
lång tid innan man är färdig med utredningar, undersökningar, osv. Det är därför
som vi frän centerns sida i år ställer oss bakom förslaget att vi nu måste
införa en tidsregel på samma sätt som gäller för domstolarna. Tyvärr har det
visat sig att den allmänna välviljan och de allmänna önskemålen om att vi skall
handla med snabbhet inte räcker. Här behövs distinkta regler för att vi skall
få det hela att fungera,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 ULLA-BRITT ÅBARK (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Till bäde Lars Sundin och Elving Andersson
säger jag; Visst kan man kritisera, men dä skall man också komma med någonting
konstruktivt, som jag sade tidigare. Man skall inte använda svepande
formuleringar utan tala om att det här är fel, och så här vill vi ändra på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet faktiskt inte hur många ätalsunderlåtelser som har
skett sedan den nya regeln infördes 1985, Därför menar jag att man skall
avvakta och komma med kritiken först när den är befogad. Då skall vi
socialdemokrater lyssna; det brukar vi göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det andra som Elving Andersson tog upp,
sociala myndigheter, polisorganisationen, förundersökningar och förtur för
ungdomsmål, häller vi med reservanterna om att det är beklagligt att det skall
ta sådan tid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtalsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1985/86:133-135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtalsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men jag
tror fortfarande att det är en lokal fråga. Jag tror inte att riksdagen skall
komma med några regler för hur det skall fungera. Har man ett bra samarbete
mellan de olika myndigheterna lokalt så kommer det att bli bra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26 LARS SUNDIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulla-Britt Åbark menade att vi använder
svepande formuleringar och inte är beredda att ställa upp några konstruktiva
förslag. Jag vill bara påpeka att folkpartiet tror att om man går tillbaka till
de regler för åtalsunderlåtelse som gällde före den 1 april 1985 så får
domstolarna mer att göra, och därför är vi beredda att satsa mera pengar på den
saken. Det är ett konstruktivt bidrag, tycker jag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 27 ELVING ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulla-Britt Åbark vill att vi skall vara
konkreta i vår kritik. Det tycker jag faktiskt att vi är, inte bara i det
ärende som vi just nu diskuterar utan även pä andra områden inom det
kriminalpolitiska fältet. Vi redovisar också alternativa handlingsvägar i
motioner och i reservationer. Det är bara att läsa där, så får Ulla-Britt Åbark
den redovisning som hon efterlyser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förturer och tidsfrister för handläggning
av ungdomsmål, är det riktigt som Ulla-Britt Åbark säger att det fungerar bra
pä de allra flesta ställen, där man har en bra lokal organisation osv. Men det
är ju inte där problemen finns, utan där det inte fungerar bra. Ungdomar hamnar
i kläm, där man får långa handläggningstider. Det är för dessa fall vi menar
att det behövs ett regelsystem på ungefär samma sätt som det som gäller för
domstolsväsendet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 28
BENGT-OLA RYTTAR (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Till utskottets betänkande 22 har de
folkpartistiska ledamöterna fogat en reservation som berör kampen mot den
ekonomiska brottsligheten. Den knyter an till folkpartiets partimotion Ju606.
som närmare utvecklar partiets syn pä hur ekobrotten bör bekämpas, I allmänna
ordalag säger man i motionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det är angeläget att bekämpa ekonomisk
brottslighet". Det betonade också Lars Sundin i sitt huvudanförande.
Direkt efteråt säger man dock: "men det mäste ske med andra medel" än
dem som hittills har använts. Vilka andra medel folkpartiet föredrar går det
inte att få fram av motionen, men det kanske vi får veta i dag. Att folkpartiet
inte vill förstärka ekopoliserna fick vi besked om i det beslut om polisen som
togs här i kammaren för en tid sedan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 1 tar man upp utbildningsfrågorna inom
åklagarväsendet. Tyvärr är det svårt att av reservationens motivering läsa ut
att ekobrottsbekämpning är någon prioriterad fråga för folkpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av motion Ju606, som man hänvisar till i reservationen,
får man en känsla av att folkpartiet närmast beklagar de satsningar som gjorts
mot ekobrottsligheten inom polisen och åklagarväsendet. Den har, som man
uttrycker det. "gått ut över effektiviteten i annan
brottsbekämpning".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartisterna
menar att man genom "kompletterande utbildning" av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>polis och
åklagare ytterligare skall höja utredningskapaciteten när det gäller ekobrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening sker det emellertid redan nu en
ordentlig satsning på ekobrottsbekämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
får 1,3 milj. kr. till sitt förfogande på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150 000 kr. avsätts till en extra åklagarkurs - även om
den inte helt och hållet omfattar utbildning om ekobrott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domarutbildningen
får 800 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budget har 650 000 kr, anslagits för kvalificerad
ekonomisk utbildning för åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade det funnits någon uppriktig mening bakom folkpartiets
reservation, hade man naturligtvis också begärt ytterligare medel för denna
utbildning. Men det gör man inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste då fråga oss om folkpartiet anser att den
nuvarande utbildningen har stora brister och vilka brister det i så fall är
fråga om. Bör utbildningen kanske ha en annan inriktning, och i så fall vilken?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förutsätter att reservanterna har studerat den
nuvarande utbildningen och funnit den vara otillräcklig i någon aspekt - vadan
annars denna reservation? Jag tycker att det är rimligt att folkparfiet här i
kammaren ger besked om vad man vill, eftersom man inte har gjort det tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är övertygad om att också riksåklagaren är intresserad
av att få besked. Även från utskottsmajoritetens sida är vi intresserade av ett
besked innan vi går till beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sägs inte mycket i den mofion som reservanterna
hänvisar till. Där står det, på en och en halv rad, kort och gott sä här:
"Vad som nu framstår som mest angeläget är att fortsätta satsa på
utbildning av poliser, åklagare och domare." Men det är ju precis det som
regeringen har föreslagit och som alla andra partier i utskottet också har
ställt sig bakom. Folkpartiet har t. o. m. godkänt anslagsbeloppen. Man måste
då verkligen fråga sig: Vad menar folkpartiet egentligen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna har krävt att deras mening skall ges
regeringen till känna. Vad det är som skall ges till känna framgår inte. Men
det tycker jag att kammaren och de som bedriver denna utbildning bör få besked
om här i dag. Jag förväntar mig att Lars Sundin ger oss detta besked.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vari
ligger bristerna? Vilka kompletteringar behövs?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar därmed bifall till utskottets hemställan och
avslag pä reservation 1.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
29 LARS SUNDIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här reservationen ger naturligtvis uttryck för en
principiell markering. Som jag sade, är det genom att - som vi hittills har
gjort - fortsätta att utbilda som vi skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Vi tycker nämligen att socialdemokraterna har lagt fram förslag, t. ex. i
propositioner, som enligt vår mening strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper.
Det får ju inte vara så att man därför att man tycker hjärtligt illa om en sak
- vilket vi tycker om ekobrottsligheten - är beredd att tumma pä grundläggande
rättssäkerhetsprinciper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi menar
att det finns en del sådana förslag. Jag kan t. ex. nämna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å talsunderlåtelse och åtgärder mot ekonomisk
brottslighet,</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>propositionen
om bulvanförhållanden, propositionen om kontroll av rådgivare, propositionen
om företagsbot, propositionen om fortsatt giltighet av lagen om skatteflykt, m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än en gång: Bara för att man tycker hjärtligt illa om en
sak får man inte angripa saken på ett sätt som strider mot grundläggande
rättsprinciper. Det är den principiella markering vi vill göra. Det är genom
fortsatt utbildning av t, ex. åklagare som den ekonomiska brottsligheten skall
bekämpas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 BENGT-OLA RYTTAR (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är förståeligt, Lars Sundin, om ni anser
att vi har vidtagit fel åtgärder för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten,
Men reservationen handlar faktiskt om utbildningsinsatserna och inte om
rättssäkerheten i sig. Däremot räknas det i motionen upp en väldig massa skäl
emot att gä vidare och bekämpa ekonomisk brottslighet. Den andas ingenting av
den övertygelse som Lars Sundin har om att ekonomisk brottslighet skall
bekämpas ordentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31 LARS SUNDIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det beror naturligtvis på hur man läser motionen. Jag
hävdar bestämt att den handlar om att vi skall bekämpa den ekonomiska
brottsligheten, men inte till priset av en hotad rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan socialdemokraterna övertog regeringsansvaret har det
lagts fram en rad förslag som vi tycker strider mot rättssäkerhetsprinciper,
för att inte tala om de förslag som ekobrottskommissionen har presenterat.
Visserligen kan det sägas att regeringen inte i någon proposition har instämt i
ekobrottskommissionens tolkning, men regeringen och socialdemokraterna har,
som jag har uppfattat det, inte heller tagit klart avstånd från en hel del
principer som ekobrottskommissionen formulerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore intressant att här och nu få höra
socialdemokrater klart och tydligt ta avstånd från ekobrottskommissionens nya
definition på rättssäkerhet. Att en skyldig fär går fri och på det viset kan
vålla ytterligare skada kan vara lika olyckligt som att en oskyldig blir dömd,
hävdade kommissionen. Det är ett farligt uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 BENGT-OLA RYTTAR (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I motionen uppehåller man sig ganska mycket
vid ekobrottskommissionens förslag, men säger, precis som Lars Sundin nu gör,
att man i och för sig inte har sä mycket att invända mot regeringens förslag på
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har fortfarande inte fått något svar pä frågan vad det
är för fel pä den utbildning som nu erbjuds poliser, åklagare och domare för
att de på ett bättre sätt skall kunna bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är
ganska avancerade kurser som det är fråga om. Det finns kurser på mellan sex
och åtta veckor på detta område. Skall vi bygga vidare på dem, vilket
reservationen handlar om, bör man faktiskt precisera sig frän folkpartiets
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan
inte komma ifrån den känslan att folkpartiet tar till resonemanget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
utbildningen för att komma bort från bekämpandet av den ekonomiska Prot.
1985/86:134<br>
brottsligheten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 33 LARS SUNDIN (fp):</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>""''"S
"'"domstols-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Bengt-Ola Ryttars känslor kan inte jag göra
något åt. Jag har i väsendet, m. rn. tvä tre inlägg sagt att vi måste
fortsätta att bekämpa den ekonomiska brottsligheten genom att satsa på
utbildningen. Däri ligger naturligtvis ett erkännande - utbildningen är bra.
Det är också denna väg som vi måste gå vidare på. Det är den principiella
markeringen i vår reservafion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 34 BENGT-OLA RYTTAR (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Varken i motionen eller i reservationen talas
det mera preciserat om vad det är för fel på den utbildning som nu bedrivs och
som är av stor omfattning, I motionen behandlar man utbildningen på en och en
halv rad. Det är allt som sägs om utbildningen. Däremot radar man upp argument
mot en satsning på bekämpandet av ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslutet redovisas efter debatten om justitieutskottets
betänkande 23.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 35 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren övergår nu till att debattera justitieutskottets
betänkande 23 om anslag till domstolsväsendet. I fråga om detta betänkande
hålls gemensam överläggning för samtliga punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 36 SVEN MUNKE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I justitieutskottets betänkande 23, som har
rubricerats Anslag till domstolsväsendet, behandlas också en del kontroversiella
frågor om antalet nämndemän. Jag skall återkomma till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill redan inledningsvis konstatera att det från
majoritetens sida finns mycket motsägande skrivningar i utskottets betänkande.
Majoriteten skriver;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet ser domstolarnas arbetssituation som en
fråga av största betydelse, och utskottet har anledning att påminna om sina
tidigare uttalanden rörande bl. a. vikten av att domstolarnas dömande och
rättsvårdande verksamhet bibehålls på hittillsvarande höga nivå. Utskottets
ställningstagande i dessa delar är självfallet fortfarande fullt
aktuella."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan konstateras i utskottsmajoritetens skrivning att
regeringen föreslår en förhållandevis kraftig begränsning av
medelstilldelningen till de allmänna domstolarna. Men, fortsätter man, detta innebär
att utskottet bedömer att det föreliggande budgetförslaget inte leder till att
rättssäkerhet och effektivitet hos domstolarna sätts i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig hur utskottsmajoriteten har resonerat
för att komma fram till detta uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
betänkandet behandlas också tingsrätternas och länsrätternas samman-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag tiU domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sättning,
och jag skall återkomma till detta senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den medelsanvisning som regeringen föreslär
menar vi moderater att det föreligger en uppenbar risk för att domstolarna inte
längre kan bibehålla sin höga kvalitet i väsentliga avseenden. Vi har ofta
kritiserats för att vi vill spara på statens utgifter, men när det gäller
rättsväsendet hävdar vi att ytterligare besparingar inte kan försvaras om man
önskar att Sverige även i fortsättningen skall betecknas som rättsstat. Vi tror
att vi i den bedömningen har ett starkt stöd bland medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser vi att anslaget bör räknas upp
med 5 milj. kr., vilket vi också har krävt i motion 217 och understrukit i vär
reservation nr 2, Jag yrkar, fru talman, bifall till reservation 2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något som upprört mänga medborgare är den reform i fråga
om nämndemän som tillkom 1983, speciellt när det gäller tingsrätternas
nämnde-mannaantal. Kritiken har varit massiv inom alla partier. Det är därför
med tillfredsställelse vi noterar att regeringen har uppdragit ät
domstolsverket att göra en allmän analys och utvärdering av överklagande- och
ändringsfrekvenserna i samtliga mål och ärenden för att därigenom få underlag
för en bedömning av om reformen har fått de negativa konsekvenser som många i
likhet med moderaterna varnade för vid dess genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammans med övriga borgerliga partier har vi i ett
särskilt yttrande förklarat vår inställning fill frågan om antalet nämndemän i
tingsrätt. När antalet nämndemän år 1983 minskades frän fem till tre i
normalfallen motsatte vi oss mycket bestämt denna förändring. Vi har vidhållit
deniia uppfattning och vid varje tillfälle som riksdagen behandlat frågan med
eftertryck gett denna vår åsikt till känna. Vår uppfattning stär alltså fast,
att minskningen av nämndemännens antal från fem till tre i de flesta mål i
tingsrätt innebär att den önskvärda allsidigheten och bredden har försämrats
inom den del av rättsskipningen där tyngdpunkten i praktiken ligger för de
flesta människor. Detta är för övrigt en uppfattning som inånga yrkesdomare och
även åklagare delar med oss. Inte minst den enkät som redovisades i höstas och
som gällde vanligt folks förtroende för domstolarna understryker ytterligare
betydelsen av ett brett lekmannainflytande i våra tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet har i ett flertal motioner framhållit
denna sin ståndpunkt. Så sent som föregående år framhöll vi på nytt genom en
partimotion vikten av en återgång till fem nämndemän i tingsrätt vid alla mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sak som vi också fäster stor vikt vid är de ändrade
förhållandena gällande omröstningsreglerna. Vi vill inte gå tillbaka till den
gamla ordningen, men vi understryker med skärpa att man vid lika röstetal inte
bör kunna medge att lindrigaste domen skall gälla, I stället hävdar vi att vid
lika röstetal den mening skall få fälla avgörandet som ordföranden, dvs, den
lagfarne domaren, omfattar. Med nuvarande ordning, som knappast kan kallas för
en reform, kan den situationen uppstå, att om två nämndemän vill fria och den
lagfarne domaren och en nämndeman vill fälla, blir det ett frikännande. Det skall
då tas i beaktande att ett mål innan det kommer till fingsrättens avgörande
många gånger har föregåtts av omfattande polisundersökning, varefter också en
åklagare prövat målet. Praxis att den lindriga domen skall gälla vid lika
röstetal innebär enligt vår mening en diskriminering av den lagfarne domaren,
om denne tillsammans med en lekman röstar för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>strängare
påföljd. Vi vill också understryka att vi fortfarande stär kvar vid våra
ståndpunkter beträffande antalet nämndemän i tingsrätt liksom också när det
gäller omröstningsreglerna. När nu regeringen emellertid gett domstolsverket i
uppdrag att göra en utvärdering av domförhetsreglerna -helt i enlighet med
utskottets betänkande frän 1983, där det uttalades att man uttrycklingen
förväntade sig att en prövning kom till stånd - har vi, trots att vi inte har
ändrat uppfattning i sak, låtit det bero med ett särskilt yttrande. Inom
justitieutskottet har den regeln gällt att man, om en utredning eller någon annan
bedömning av ett ärende pågår och en redovisning ligger mycket nära i tiden,
skall respektera detta och inte ställa nya krav. Den utvärdering som det nu
gäller skall redovisas den 1 oktober 1986, och det anser vi motiverar att vi
nöjer oss med ett särskilt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från flera håll har framförts att utvärderingen, som skall
belysa ett antal olika frågor av betydelse inom rättsskipningen, är ett
beställningsjobb. Vi har inte den uppfattningen utan har fullt förtroende för
domstolsverkets objektivitet i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även när det gäller minskat antal nämndemän i länsrätterna
motsatte vi oss den förändringen. Vi står fortfarande kvar vid denna
ståndpunkt, och tillsammans med centern har vi utvecklat vårt ställningstagande
i ett särskilt yttrande. Med hänsyn till en pågående utvärdering avstår vi i
rådande läge från att kräva att de gamla reglerna återinförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Frågan om begränsning av antalet nämndemän i
tingsrätter och länsrätter har mycket starkt upprört såväl nämndemän som domare
och åklagare. Det finns i Sverige ca 8 000 nämndemän. De har på senare är
slutit sig samman i Nämndemännens riksförbund. Det är en organisation som skall
föra deras talan i skilda angelägenheter. Minskningen av antalet nämndemän har
enligt organisationens talesmän allvarligt begränsat nämndemännens förmåga att
fullgöra sitt uppdrag. Främst vänder man sig mot det minskade antalet
tjänstgöringsfillfällen per år. Det har man inte gjort mot bakgrund av några
ekonomiska motiv utan därför att ett färre antal tjänstgöringstillfällen kan gä
ut över nämndemännens förmåga att döma rättvist. Särskilt för nyvalda nämndemän
kan ett ringa antal tjänstgöringstillfällen medverka fill att vederbörande har
svårt att vänja sig vid det juridiska språk som förekommer vid en domstol. Han
går också miste om möjligheten att få nödvändig rutin i sitt uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående tingsrätts sammansättning har inlämnats tre
motioner, därav två moderata och en socialdemokratisk, I samtliga begärs en
utvärdering av nu gällande ordning. Jag kan bara konstatera att mofionärerna nu
kan känna sig väl fillgodosedda i och med att uppdraget att göra en sådan
utvärdering överlåtits åt domstolsverket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A nslag till domstolsväsendet, m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
37 LARS SUNDIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än en gång uttalar justitieutskottet sin oro över
domstolarnas arbetsbelastning. Deras arbetssituation är en fråga av allra
största betydelse. Det är oerhört viktigt att domstolarnas dömande och
rättsvårdande verksamhet blir kvar på den hittillsvarande och, som vi tycker,
höga nivån. "Hit men inte längre", löd det ganska samstämmigt från
denna talarstol, när riksdagen handlade den krympande medelstilldelningen för
de allmänna domstolarna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förra
året. Trots en ganska välvillig behandling av domstolsväsendet i förhållande
till en del andra myndigheter har vi förmodligen passerat det "hit men
inte längre" som allmänt åberopades förra året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eniga uttalanden här i kammaren och lika eniga
utskottsskrivningar tycks sällan nå den rätta adressen, dvs,
finansdepartementet. Om de händelsevis når dit får de föga eller ingen effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning av de olika faktorer som inverkar
på domstolarnas resursbehov - målutveckling, bibehållen kvalitet i dömandet,
servicegrad, personalens arbetsförhållanden osv. - kan vi i folkpartiet i
princip godta det förslag som föreligger. Ett avgörande inflytande när det
gäller denna ståndpunkt har den analys av kvaliteten på domstolarnas dömande
verksamhet som ombesörjs av domstolsverket och den attitydundersökning som för
närvarande äger rum vad gäller allmänhetens syn på domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en motion har vi i folkpartiet hemställt att ytterligare
5 milj. kr. anslås till de allmänna domstolarna. Vi har också begärt att
reglerna om åtalsunderlätelse - som jag talade om för en stund sedan - skulle
göras mera effektiva. Om vi återgår till de regler för åtalsunderlåtelse som
gällde före den 1 juli 1985, leder det högst sannolikt till en ökad
arbetsbelastning för de allmänna domstolarna. Jag yrkar således bifall till
reservation 3 - som Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga står bakom -,
men under förutsättning av bifall till reservation 2 i justitieutskottets
betänkande 22.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller antalet nämndemän i tingsrätt har vi mycket
bestämt motsatt oss en minskning i normalfallet från fem till tre nämndemän.
Under en rad år har företrädare för folkpartiet redogjort för skälen till denna
vår inställning. Jag skall därför inte dröja vid dessa skäl nu. Jag konstaterar
bara att de naturligtvis gäller fortfarande. Med hänsyn till att domstolsverket
för närvarande genomför en översyn av domförhetsreglerna avstår vi denna gång
från att begära en omedelbar ändring av reglerna - dvs. en omedelbar återgång
till systemet med fem nämndemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock betona att folkpartiets principiella
uppfattning om antalet nämndemän är densamma som tidigare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 38
GUNILLA ANDRÉ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vårt rättssystem vilar på en arbetsfördelning
mellan polismyndigheten, åklagarväsendet och domstolsväsendet. Polis och
åklagare har ansvar för uppspårning och utredning av brott, medan domstolarna
har att avgöra skuldfrågan och att utdöma påföljd. Det är av värde att denna
arbetsfördelning upprätthålls. Enligt centerpartiets mening är rättssäkerheten
i fara om domstolarnas dömande funktion inte hävdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Går vi tillbaka till år 1940, kan vi konstatera att det
var domstolarna som till 100 % avgjorde vilka som var skyldiga till brott. År
1980 däremot fastställde domstolarna skuldfrågan i endast 19 % av fallen, I dag
är det således polis och åklagare som i över 80 % av fallen avgör om någon
gjort sig skyldig till brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet ätalsunderlåtelser som meddelas av åklagare har
ökat under senare år. Åklagarens möjligheter att meddela åtalsunderlåtelse har
också vidgats avsevärt. De vidgade möjligheterna till åtalsunderlåtelse
motivera-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>des främst
av ekonomiska skäl. Förslaget syftar inte till att stärka rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centerpartiet motsatte oss beslutet om utökad
åtalsunderlätelse. Vi ansåg nämligen att förslaget från ett flertal
utgångspunkter var helt oacceptabelt. Vi har samma åsikt i dag - det framkom i
debatten om justitieutskottets betänkande nr 22.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen del av den offentliga sektorn kan självfallet
tillåtas verka utan hänsyn till det statsfinansiella läget. Varje restriktion
av rättsväsendet måste dock utgå från kraven om rättssäkerhet och skydd för
både offer och gärningsman. Det ekonomiska läget får inte ensamt styra
rättsväsendets inriktning. Den grundläggande arbetsfördelningen mellan polis,
åklagare och domstol bör bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I centerpartiet anser vi att en bred lekmannamedverkan i
domstolarna är av stort värde av flera skäl. Först och främst utgör
nämndemannainflytandet en garanti för att domstolarnas avgöranden ligger i
linje med allmänna rättsuppfattningar i samhället. Av särskilt värde är
nämndemannamedver-kan när det gäller bedömningsfrågor, t. ex. angående
påföljdsval eller bevisvärdering. Nämndemännens medverkan bidrar därigenom till
att medborgarnas förtroende för rättsskipningen upprätthålls. Vidare tillgodoser
nämndemännen medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet. Det är
således från såväl allmänt demokratiska synpunkter som av rättssäkerhetsskäl
angeläget att den i ett mål medverkande nämndemanna-gruppen har en så bred
förankring i samhället som möjligt och en i politiskt hänseende allsidig
sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr, o. m. den 1 juli 1983 tjänstgör normalt endast en
lagfaren domare och tre nämndemän i tingsrätt mot tidigare fem nämndemän.
Minskningen av nämndemännens antal i de flesta mål i tingsrätt innebär att den
önskvärda allsidigheten och bredden har försämrats genom den del av
rättsskipningen där tyngdpunkten i praktiken ligger för de allra flesta
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt centerpartiets mening har minskningen av antalet
nämndemän på ett olyckligt sätt begränsat lekmannainflytandet. Vi har därför i
en motion och nu i en reservation fogad till detta betänkande föreslagit att
domförhetsreglerna för tingsrätt bör ändras på så sätt att den ordning som
gällde före ändringen 1983 återinförs. Det antal nämndemän som normalt skall
delta i avgörandena bör således bestämmas till fem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har gett domstolsverket i uppdrag att göra en
mer allmän analys av överklaganden och ändringsfrekvenser i samtliga mål och
ärenden i de allmänna domstolarna och i förvaltningsdomstolarna. Det är
värdefullt att en sådan analys kommer till stånd. Härigenom kommer det att
skapas ett underlag för att man skall kunna bedöma den kritik som ibland förs
fram om att kvaliteten på domstolarnas dömande verksamhet skulle ha sjunkit.
Det är också av värde att den attitydundersökning om allmänhetens syn på domare
och domstolar som domstolsverket genomförde förra året kommer att bli närmare
analyserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med det anförda yrka bifall till reservationerna
nr 1 och 4 i justitieutskottets betänkande nr 23.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A nslag till domstolsväsendet, in. in.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
HELGE KLÖVER (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Låt mig först konstatera att i det sedvanliga
ärendet om anslag till domstolsväsendet, som vi skall ta ställning till om en
stund, är utskottet i stort sett enigt. Det finns skäl att inledningsvis nämna
att anslaget till de allmänna domstolarna nu överskrider 1 miljard och att
anslaget till de allmänna förvaltningsdomstolarna uppgår till omkring 330
miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsläget vid de allmänna domstolarna inger en viss oro,
som utskottet också har gett uttryck för i betänkandet. Det är angeläget att
arbetsförhållandena inom domstolarna förblir sädana att den hittillsvarande
höga standarden i dömandet och rättsvården i övrigt bibehålls, säger
utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller tingsrätterna, som är den tunga delen i
vårt rättsväsende, visar målstatistiken att det totala antalet inkomna mål har
minskat något. Samtidigt har dock antalet avgjorda mål sjunkit. Det gör att
målbalansen tyvärr fortfarande ligger pä en, enligt min mening, alltför hög
nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelstilldelningen till de allmänna domstolarna innebär
enligt utskottets förslag en relativt kraftig begränsning av huvudalternativet.
Sven Munke drog kanske fel slutsats av det som stär i betänkandet. Han sade att
det vi föreslår är en kraftig begränsning av medelstilldelningen. Det är
faktiskt tvärtom, vi gör en kraftig begränsning av den besparing som skulle ha
blivit nödvändig om vi hade följt huvudalternativet. Det är, tror jag, i stort
sett inte mer än en tredjedel av den besparingen som de 5 miljoner som skiljer
oss ät innebär. Men det kan vara lätt att läsa fel och dra fel slutsats, det
gör vi oss väl alla skyldiga till ibland. Anslaget ökar i alla fall med 75
milj. kr, jämfört med innevarande budgetår. Totalt blir det 1 018 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna har i sin reservation, nr 2, föreslagit ett
anslag på 1 023 miljoner, alltså en höjning med 5 miljoner i förhållande till
majoritetsförslaget. Det är en i och för sig ganska blygsam förstärkning, kan
man tycka. Man motiverar den med att dessa 5 miljoner behövs, för annars är det
en uppenbar risk att domstolarna inte längre kan bibehålla sin höga kvalitet i
väsentliga avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det naturligtvis inte sä att kvalitetsgränsen gär
just vid de här 5 miljonerna. Utskottets majoritet anser att den
medelstilldelning som regeringen föreslår bör kunna godtas utan att därmed
vare sig rättssäkerheten eller effektiviteten vid domstolarna sätts i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också erinra om det rationaliseringsarbete som
pågår inom domstolsväsendet i syfte att åstadkomma större effektivitet och
bättre resursanvändning, t, ex. förenklade rutiner inom administrationen,
flexiblare personalanvändning och bättre dimensionering av resurserna mellan
olika domstolar. Här finns enligt min mening utrymme för en och annan besparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En för kammaren gammal välkänd fråga behandlas också i det
här betänkandet och det är antalet nämndemän i tingsrätt. Den huvudregel som
har gällt sedan den 1 juli 1983 innebär att tingsrätt i familjerättsliga
tvistemål och vissa brottmål är domför med en lagfaren domare och tre
nämndemän. Om det gäller brott där straffet är minimum två ärs fängelse, skall
nämndemännens antal vara fem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den här frågan finns det en reservation. Det är i år
centerpartiet ensamt som föreslår att man från den 1 januari 1987 återgår till
de regler som gällde före den 1 juli 1983,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan vara litet förvånad över den här reservationen,
eftersom det just nu pågår en utvärdering av nämndemannareformen. Regeringen
gav nämligen den 23 januari domstolsverket i uppdrag att utvärdera de ändrade
domförhetsreglerna i underrätterna när det gäller antalet nämndemän och
nämndemäns rösträtt. Utvärderingen skall ske i samråd med Sveriges
domareförbund, Sveriges advokatsamfund och Nämndemännens riksförbund. Det
garanterar att det kommer in synpunkter frän skilda håll. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 oktober 1986. Därför tycker jag inte att
det känns meningsfullt att i dag ha en omfattande debatt i den här frågan, dels
med hänsyn till att den pågående utvärderingen beräknas vara klar inom 5—6
månader, dels därför att vi den 17 april förra året hade en lång debatt i den
här kammaren om tingsrätternas sammansättning. Sedan dess har ingenting
inträffat som kan ge skäl till att inte avvakta utvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan väl inte, Gunilla André, vara till nackdel att ha
fakta tillgängliga när frågan diskuteras? Jag är som sagt litet förvånad över
er reservation just för att den ger intryck av att ni vill ha beslut innan
resultatet är redovisat därför att ni inte hyser tilltro till den kommande
utvärderingens trovärdighet, men så kan det väl inte vara. De övriga borgerliga
partiernas företrädare i utskottet har ju ansett att det är rimligt att avvakta
utvärderingen innan de begär ändrade domförhetsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan
och avslag på reservationerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog
talmannen ledningen av kammarens förhandlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 40 SVEN MUNKE (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Helge Klöver har alldeles rätt i att 5 milj,
kr, inte är mycket att tvista om i det här sammanhanget när det rör sig om över
1 miljard, Det är vi nog rörande överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men man får inte glömma bort att
brottsligheten fortsätter att öka och ökar mycket kraftigt. Domstolsverkets
enkät om förtroendet för domstolarna talar sitt tydliga språk om att medel för
rättsskipningen behövs. Vi menar från moderat häll att man inte skall pruta,
speciellt som man räknar med att arbetsbelastningen blir större. Vi är mycket
väl medvetna om att det kan finnas rationaliseringspengar att hämta, men i
dagens läge anser vi nog att de 5 miljonerna är väl placerade, om riksdagen nu
går med på vår reservation 2,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
GUNILLA ANDRE (c) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag nämnde i mitt förra inlägg att jag tycker
det är bra att domstolsverket har fått uppdraget att göra en mer allmän analys
av överklagandena och ändringsfrekvenserna i samtliga mål och ärenden i de
allmänna domstolarna och i förvaltningsdomstolarna,' Men när det gäller antalet
nämndemän tycker vi från centerpartiets sida att det redan nu finns klara bevis
på att det inte var någon bra ändring som majoriteten i riksdagen genomdrev
1983 och att man utan vidare dröjsmål bör återgå till den gamla ordningen när
det gäller antalet nämndemän.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
42 LARS SUNDIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Helge Klöver tyckte att de 5 milj. kr. som vi
önskade utöver regeringens förslag inte var så mycket att orda om. Men om
riksdagen beslutar om ändrad reglering av åtalsunderiåtelseinstitutet, kommer
domstolarna att få en ökad arbetsbelastning, och vi tror att det kommer att
kosta ca 5 milj. kr. Skall vi ha en ändring av regleringen av
åtalsunderiåtelseinstitutet, kräver konsekvensen att vi är beredda att slussa
ut ytterligare 5 milj. kr. till de allmänna domstolarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 43 HELGE KLÖVER (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till Gunilla André vill jag säga att det är
väsentliga frågor vi kan få svar på i den utvärdering som domstolsverket har
att göra tillsammans med de organisationer jag räknade upp. Man skall bl. a.
belysa hur många brottmål som avgjorts utan nämndemän, med tre resp. fem
nämndemän, förekomsten av skiljaktiga meningar, sambandet mellan skiljaktiga
meningar och överklagande- och ändringsfrekvens, hur nämndemannakåren ser ut i
fråga om inkomstförhållanden och hur ofta nämndemännen tjänstgör. Jag tycker
att det vore bra att ha svar på dessa frågor när vi skall föra en sakdebatt i
ärendet. Hittills tycker jag mig ha funnit ganska mycket av allmänt tyckande
utan särskilt mycket fakta bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag berörde inte folkpartiets reservation om 5 milj, kr,
därför att dessa pengar är specialdestinerade under förutsättning att kammaren
bifaller vad som yrkats i betänkandet om åtalsunderlåtelse. Moderaterna är
ensamma om att vilja generellt öka anslaget med 5 miljoner. Jag delar oron som
framförts - det gör också utskottet; jag citerade vad vi har skrivit. Men
domstolarna har icke drabbats av besparingar i samma storleksordning som andra
myndigheter. Vi tror icke att de 5 miljonerna är avgörande för kvaliteten i
domstolarnas verksamhet, som moderaterna i sin reservation framför farhågor om.
Jag tror att det inom domstolsväsendet finns utrymme för att klara en med 5
miljoner minskad tilldelning i förhållande till moderaternas förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 GUNILLA ANDRÉ (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Helge Klöver säger att
det förekommer ett allmänt tyckande när det gäller nämndemännen. Det allmänna
tyckandet kommer i mycket stor utsträckning just frän nämndemannahåll och beror
på att nämndemännen har sett effekterna av den ändrade lagstiftningen när det
gäller tjänstgöringstillfällen; speciellt när det gäller hur många gånger per
år de skall tjänstgöra har de stora invändningar, eftersom de anser att de
numera inte kan följa praxis och lagstiftning så som de skulle önska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45
ALLAN EKSTRÖM (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nämnden i tingsrätt skall spegla det allmänna
rättsmedvetandet och allmänt rådande värderingar i samhället på ett någorlunda
allsidigt och representativt sätt - det är i dag själva grunden för nämndens
legitimitet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är som bekant ofta oklar, mångtydig eller
ofullständig. Det låter sig för övrigt inte göras att, annat än undantagsvis,
skriva en lag så, att den tar sikte på alla tänkbara konkreta situationer och
händelser. Denna s. k.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kasuistiska
metod hör en svunnen och frän lagskrivningssynpunkt mer idyllisk tid till,
vilket de klassiska stadgandena i bl. a, byggningabalken bär vittnesbörd om.
Jag tänker då närmast pä de kända orden; "flyga bi bort i annans
skog" eller "löpa svin ur en skog i annan som ej ligga samman".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men inte ens pä den tiden gick det att helt undvika bruket
av vissa tänjbara, mera obestämda regler. Enligt den gamla strafflagen - för
att ta ett enda exempel - gjorde den sig skyldig till inbrottsstöld som
"med våld å mur, vägg, golv, tak, lucka, fönster, port, dörr, lås eller
annat dylikt stängsel brutit sig in i gård" etc. Vad är orden "annat
dylikt stängsel" om inte embryot till en generalklausul?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtexten i sig är således inte, som många tycks tro, att
likna vid ett slags matematisk tabell, där det rätta svaret anges i klara
siffror eller bokstäver. Till det sagda kommer det flitiga bruket i lagtext av
begrepp sådana som billig, skälig, otillbörlig, god sed, och, för brottsbalkens
del, hänsynslöshet, råhet och farlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En helt annan sak är att man i lagskrivandet bör sträva
efter så stor exakthet och noggrannhet som möjligt. Här var det långt bättre
beställt, innan lagstiftningsraseriet satte in så småningom efter krigets slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur skall domstolen dä gå till väga för att kunna lösa det
underställda fallet - det må vara ett tvistemål eller ett brottmål? Domstolen
får ju inte säga "pass".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svaret blir enligt den finländske professorn Aulis Aarnio
i uppsatsen Värdena och domarreglerna, intagen i Festskrift till Jan Hellner
1984, att valet av det slutliga innehållet blir beroende av domarens värden och
värderingar. Det är därför inte möjligt att skarpt skilja mellan rätt och
moral. Rättsnormerna utgör enligt professor Aarnio endast en del av
samhällsnor-merna. Domaren måste med andra ord ständigt ha fingret på tidens
puls. Aarnio påpekar att Olaus Petri uttrycker en besläktad tanke i domarregeln
nr 13: "Den menige mans bästa är den yppersta lagen, och därföre det som
finnes den menige man till nytta vara, det bör hållas för lag, ändock att
beskriven lag efter orden synes annorlunda lyda." Enligt Olaus Petri
skulle det sålunda t.o.m. vara domarens plikt att handla mot lagens klara
bokstav, om det var nödvändigt för att uppnå en skälig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en annan uppsats i samma festskrift citerar professor
Sven-Olof Lodin Aristoteles, som för länge sedan uttryckte samma sak. nämligen
att en lagregel inte kan ge svar pä alla tänkbara situationer och att det
därför blir domstolens sak att döma som lagstiftaren själv skulle döma, om han
varit närvarande vid tillfället, och så som han skulle ha beslutat, om han känt
till det ifrågavarande fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En med Aristoteles uttalande överensstämmande lagregel
finns för övrigt inskriven i den schweziska civillagen av år 1907.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jämförelse må i korthet nämnas att Montesquieu, som
levde under 1700-talet, hävdade en rakt motsatt mening. Enligt honom var staten
ett organ i vilket domaren utgjorde munnen som uttalade lagens ord.
Montes-quieus domarideal var således en domare utan egna tankar och utan någon
möjlighet att spegla och ge uttryck för egna erfarenheter och värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åsikterna om domarens roll har sålunda växlat frän tid
till annan. Montesquieus uppfattning är inte dagens. Mera om detta står att
läsa i en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till domstolsväsendet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>artikel av
professor Kjell Modéer betitlad Godtycklighet inom rättsstatens ramar, som
ingår i en serie skrifter tillägnade Gustaf Petrén, utgivna av stiftelsen
Rättsfonden, december 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då alltså domarens värden och värderingar mer eller mindre
avgör domens innehåll säger det sig självt att urvalet av domstolsledamöterna
bör vara sådant att domstolen blir ett uttryck för det allmänna
rättsmedvetandet. Att representativiteten och allsidigheten är större om
antalet nämndemän är fem än om antalet är tre behövs det ingen särskild
utredning för att få bekräftat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformen av år 1983, som innebär att antalet nämndemän i
tingsrätten reducerades med 40 %, var följaktligen ytterst olycklig från
rättsordningens synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktigheten av denna uppfattning är allmänt befäst.
Överallt beklagas reformen såväl av yrkesdomarna som av nämndemännen själva.
Sveriges domareförbund skrev sålunda den 30 oktober 1984 till justitieministern
bl. a.: "Nämndemannakärens allsidiga sammansättning har under åren ansetts
vara av stort värde i och för sig. När antalet nämndemän i de vanligaste
brottmålen nedsattes från fem till tre synes man dock knappast ha haft det
tydligt för ögonen, att möjligheten av en representativ sammansättning i det
enskilda målet därigenom gick praktiskt taget förlorad." I tidskriften
Nämndemannen (1985 nr 4), utgiven av Nämndemännens riksförbund (NRF),
redovisas följande uttalande frän Bodens nämndemanna-förening av den 29 oktober
1985: "Med beklagande konstaterar Bodens nämndemannaförening, att det
väntade riksdagsbeslutet om en återgång till 5-mannanämnder istället blev ett
beslut om bibehållande av 3-mannanämn-der", det är alltså riksdagsbeslutet
förra året som avses. "- Underhandskontakter med representanter för alla
riksdagspartierna pekade mot en positiv lösning av frågan om antalet nämndemän.
Men i riksdagsdebatten visade det sig, att politiska krumbukter och taktiska
finter tydligen var väsentligare än att tillmötesgå önskemålet från en enig
domare- och nämndemannakår om en ur rättstrygghetssynpunkt väsentlig ändring av
lagen. - Bodens nämndemannaförening vill än en gång med skärpa framhålla
kravet på en återgång till 5-mannanämnder (4-mannanämnder i länsrätterna),
samtidigt som föreningen enträget uppmanar såväl NRF;s styrelse som alla
nämndemän i landet att bearbeta inte blott berörda utskottsledamöter utan även
andra riksdagsmän och klargöra vikten av att en återgång sker till tidigare
gällande bestämmelser."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är avgörandets stund inne. Återigen kommer-med
nämndemannaför-eningens ordval - taktiska finter att påverka utgången i
riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att i januari i är, dvs. för ungefär tre månader
sedan, uppdra åt domstolsverket att göra en s.k. utvärdering av
domförhetsreglerna har regeringen lyckats förmå utskottets majoritet att skjuta
frågan från sig för en tid av ett år, en majoritet i vilken även ledamöterna
från moderaterna och folkpartiet ingår. Samtidigt avslog majoriteten en motion
från mig med krav på omedelbar återgång till fem nämndemän. Utredningen är helt
meningslös från de utgångspunkter som är bestämmande för antalet fem nämndemän.
Den skall t. ex. avse hur ofta nämndemännen tjänstgör och hur nämndemannakärens
inkomstförhållanden ser ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Det finns flera vägande skäl till förmån för fem nämndemän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I min
motion har jag åberopat betydelsen av kontinuitet och likformighet. I
reservation nr 1 av centerledamöterna och i det särskilda yttrandet av övriga
borgerliga ledamöter hänvisas till bevisvärdering och påföljdsval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid föregående riksmöte förelåg det en enhällig borgerlig
uppfattning om att 1983 års reform snarast borde upphävas. Det gladde mig
personligen, eftersom jag - med mer än 30 års erfarenhet från domstolsväsendet
- är en varm anhängare av en stark nämndemannakår, som ju har rötter långt
tillbaka i vår historia och som utgör del av vårt rättsarv. 1 dag är det tyvärr
bara centerpartiet som utan dröjsmål vill återställa den gamla ordningen. Jag
är besviken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min motion är något hårdare i yrkandet än
centerreservationen. Min motion avser även nämndemän i länsrätt. Bl. a. för att
förenkla handläggningen avstår jag emellertid från att yrka bifall till min
motion och yrkar i stället bifall till reservation 1 som är fogad till betänkandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A nslag till domstolsväsendet, rn. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets betänkande 21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 (ersättning för rättegångskostnader)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 162 röster mot 146 för
reservationen av Karin Ahriand m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 2 Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets betänkande 22 Punkt 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 2
(utbildning mot ekonomisk brottslighet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (åtalsunderiåtelse)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 160 röster mot 148 för
reservation 2 av Karin Ahrland m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (förtur för ungdomsmål)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 223 röster mot 85 för
reservation 3 av Karin Ahrland m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitieutskottets
betänkande 23 Punkt 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. I
(antalet nämndemän i tingsrätt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 50 för
reservation 1 av Gunilla André och Elving Andersson. 6 ledamöter avstod från
att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 2-8 Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (anslag till Allmänna domstolarna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 241 röster mot 63 för
reservation 2 av Björn Körlof m, fl, 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga punkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>justitieutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:24
om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. (prop. 1985/86:9), 1985/86:29 om
anslag till statsrådsberedningen m.m. (prop. 1985/86:100 delvis) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finansutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:20 om den slutliga
regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ
databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m. (prop. 1985/86:112 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 46 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets betänkanden 24 och 29 samt
finansutskottets betänkande 20 debatteras i nu nämnd ordning. Voteringarna
äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först upptas alltså justitieutskottets betänkande 24 om
disciplinförseelser av krigsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Disciplinförseelser
av krigsmän, m. m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
47 KARIN AHRLAND (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill börja med att yrka bifall till justitieutskottets
hemställan i betänkande 24 pä samtliga punkter utom punkterna 11 och 21, där
jag i stället yrkar bifall till reservationerna 2 och 3. Det fär enligt min mening
vara Hans Göran Francks uppgift att försvara propositionen och betänkandet i
dess helhet. Jag vill bara som utskottets ordförande inledningsvis anmäla att
vi frän folkpartiets och centerns sida i stort sett har kunnat ansluta oss till
förslaget om den nya lagstiftningen om disciplin- och straffansvar inom
krigsmakten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har
sedan länge stått klart att det militära ansvarssystemet behöver</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reformeras
och att en utgångspunkt för en reform är att reglerna på det militära området
så långt det går bör anpassas till det regelsystem som gäller i samhället i
övrigt. Det bör också sägas ifrån här att det under proposifionens behandling i
riksdagen kommit ändringsförslag, som är av den arten att de lett till att
utskottet i vissa delar gjort både ändringar och tillägg till propositionen.
Man får bara hoppas, herr talman, att de myndigheter som skall tillämpa den nya
lagen verkligen läser förarbetena, alltså inte bara regeringens proposition
utan också rikdagens utskottsbetänkande, vilket är mycket noga i det här
fallet. Ändringarna är både redaktionella och sakliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i justitieutskottet har alltså varit, i likhet med
försvarsutskottet, mer övertygade än försvarsministern om att
militäransvarskommitténs förslag i fråga om den påföljd som heter
utegängsförbud var mycket väl genomtänkt. Vi från utskottsmajoriteten har
därför stannat för att det bör kunna utdömas inom latituden 1-15 dagar, i
stället för som enligt propositionens förslag 7-15 dagar. Denna ändring, som
alltså framgår av utskottsbetänkandet, har medfört vissa följdändringar. En
annan ändring som har kommit under riksdagsarbetet gäller talerätt för
justitieombudsmannen och justitiekanslern mot beslut om disciplinansvar. Om
dessa frågor, liksom om övriga mindre ändringar, är vi från folkpartiet ense
med majoriteten. Det är vi däremot inte beträffande skadeståndsansvar för
värnpliktiga. Utskottsmajoriteten medger mycket öppet att försvaret årligen
förlorar miljoner kronor därför att en massa materiel som lämnas till de
värnpliktiga försvinner eller skadas och aldrig återkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten medger också att det här är ett allvarligt
problem. Dä är enligt vår uppfattning den enda rimliga slutsats man kan dra att
man bör göra något åt det. Problem är nämligen till för att lösas, inte för att
växa sig ännu större därför att ingen ingriper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Militäransvarskommittén, som ju från början har varit
inkopplad på denna lagstiftning, föreslog också en lösning av problemet,
nämligen en särskild skadeståndsregel. Vi reservanter tycker att det förslaget
var bra. Vi tycker nämligen att om man vet att staten gör kanske 10 milj. kr.
förlust ärligen, eller mer, en förlust som är förorsakad av slarv, nonchalans,
oaktsamhet, ja, kanske t. o. m. oärlighet, så bör staten försöka ta till vara
sin rätt och kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unga människor som gör sin värnplikt får faktiskt en viss
avslutande fostran i samband med värnplikten. Under sådana förhållanden är det
enligt vår uppfattning orimligt att de samtidigt, utan att det blir någon som
helst reaktion från samhället, skall kunna visa nonchalans för statens egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Militäransvarskommitténs förslag var ägnat att skydda
försvarets egendom - det är allas vär egendom - och lära de värnpliktiga större
respekt för vad som är mitt och ditt. Vi beklagar att utskottsmajoriteten inte
har velat ansluta sig till förslaget. Detta förslag tillstyrker däremot vi i en
reservation som är undertecknad av moderata samlingspartiet, folkpartiet och
centern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som avslutning, herr talman, vill jag bara påpeka att vi
från folkpartiets sida har avlämnat ett särskilt yttrande i fråga om
kroppsvisitation. Vi vill inte reservera oss mot majoriteten. Vi utgår från att
ett synsätt som respekterar människors integritet kommer att bli i praktiken
rådande också inom de</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1985/86:133 -135</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 militära myndigheterna, när man anser att man måste gå fram
med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
maj 1986</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kroppsvisitation.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Disciplinförseelser
av krigsmän, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig allra sist erkänna en sak,
herr talman. När jag i min ungdom läste juridik i Lund sade min lärare; Den
militära rättegångsbalken behöver inte ni flickor lära er någonting om. Tack
och lov behöver flickor lära sig det i dag, för den handlar också om kvinnor
som undergår militär utbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
BJÖRN KÖRLOF (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I detta ärende aktualiseras också frågan om
återinförande av ämbetsansvaret. Det föreligger ett flertal motioner till årets
riksmöte, liksom till föregående riksmöte, om återinförande av ämbetsansvaret.
Denna fråga tas upp i bäde försvarsutskottets och konstitutionsutskottets
yttranden till justitieutskottet. Ett beslut av riksdagen om'en översyn av det
straffrättsliga ansvaret för tjänstemän på det statliga och kommunala området
tas alltså under innevarande riksmöte. En utgångspunkt för denna översyn kan,
enligt konstitutionsutskottets yttrande i ärendet, bli att en reell skärpning
av straffansvaret kommer att äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot denna bakgrund synnerligen olyckligt att
majoriteten i justitieutskottet ändå valt att nu ta ställning för en både
omfattande och genomgripande reformering av ansvarssystemet för den militära
personalen, som innebär att det straffrättsliga ansvaret i allt väsentligt
slopas utan att man avvaktar översynen av ämbetsansvaret i vid mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya ordningen för militäransvaret träder - om
riksdagen tar beslut i dag - i kraft den 1 juni nästa år. En betydande insats
måste äga rum inom det militära försvaret för att utbilda olika
personalkategorier i det nya systemet. Kommer en översyn av ämbetsansvaret mera
generellt om säg tre år att leda till en reell skärpning av straffansvaret,
måste alltså inom det militära försvaret ånyo genomföras en utbildningsinsats
för att chefer, auditörer, rättsvärdsofficerare" m. fl. inte skall begå
rättsfel till men för enskildas rättssäkerhet. Min uppfattning är att särskilt
justitieutskottet bör vårda sig om att detta inte äger rum utan att
rättssäkerheten kan bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater finner hela denna uppläggning egendomlig och
dessutom betänklig. Enligt vår mening borde man ha avvaktat med reformen om
militäransvaret till dess ämbetsansvaret i stort principiellt lagts fast. Dä
hade också det militära ansvarssystemet kunnat verka säkert och för lång tid
framåt. Jag tror att det är viktigt att man just på det här området lägger fast
reformer med en viss konsekvens för ganska läng tid framöver. Jag säger detta
oavsett de sakliga invändningar som man kan ha emot förslagen om
militäransvaret i sig. Vi har mot denna mera principiella bakgrund yrkat avslag
på propositionen i dess helhet. Det innebär naturligtvis inte att vi i alla
delar motsätter oss reforrhförslagen. Men, herr talman, det finns enskildheter
i detta förslag som enligt vår mening inte är godtagbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lät mig börja med en mera allmän synpunkt.
Militäransvarskommitténs förslag och propositionens förslag genomsyras av den
principiella utgångspunkten att ansvarsreglerna på det militära området bör
anpassas till det regelsystem som gäller i övrigt i det civila samhället i
fredstid. Vi moderater tycker naturligtvis att det är en lovvärd ambition, och
vi instämmer i denna strävan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men enligt vår mening har ambitionen både i
militäransvarskommitténs förslag och i propositionen drivits därhän att man
nästan helt har bortsett från att verksamheten och förhållandena inom
försvarsmakten både i fred och naturligtvis särskilt under krig inte kan
jämställas med vilken fredstida civil verksamhet som helst. Jag tror att detta
ligger i öppen dag för den som tänker efter något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall nu i korthet ta upp några punkter i
propositionens förslag som vi är särskilt kritiska mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fredstid skall för -anställd militär personal gälla
samma regler som nu gäller för statsförvaltningen i övrigt. En militär officer
skall i detta hänseende alltså jämställas med vilken byrådirektör eller annan
tjänsteman som helst inom den civila statsförvaltningen. Men för värnpliktiga
skall i fredstid gälla en särskild lagstiftning beträffande
disciplinförseelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I krigstid skall den anställda militära personalen och de
värnpliktiga underkastas samma disciplinregler som föresläs gälla för
värnpliktiga i fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa
förslag fär följande konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika regler kommer att gälla för
värnpliktiga och för fast anställda i fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika regler kommer att gälla för
fast anställda i krig och fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det straffrättsliga ansvaret slopas
i allt väsentligt för båda kategorierna i både fred och krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Förslagen vittnar
enligt min mening om dålig kunskap och erfarenhet om den militära utbildnings-
och övningsverksamheten. En värnpliktig löjtnant, chef för en pluton, och en
fast anställd löjtnant, chef för en pluton, kommer under en krigsförbandsövning
- trots exakt lika ansvar och skyldighet - att vid ett lika begånget fel
underkastas olika disciplinsystem och olika påföljd. Jag frågar mig om detta är
att anse som likhet inför lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för den militära utbildnings- och
övningsverksamheten är att den skall bedrivas sä realistiskt och så nära de
verkliga förhållanden som kan komma att gälla under krig som möjligt. Det
ställer också under fredstid härda krav på ansvarskänsla, lydnad, ordning och
strikt iakttagande av säkerhetsföreskrifter. Att införa en ordning med skilda
ansvarssystem för den fast anställda militära personalen i fred och krig är
ägnat att leda till både betänkligheter och svårigheter för denna personal. Det
finns risk för att de krav som kan komma att ställas i krig efterges eller
betraktas som mindre väsentliga under övningsverksamhet i fred. Kunskap och
erfarenhet hos personalen om båda systemens innehåll och karaktär kan förväntas
bli dålig beträffande det system som inte gäller i fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visar det sig att ansvarssystemet i krig inte har
tillräcklig skärpa, tvingas riksdagen att under pågående krig ändra
ansvarssystemet. Också detta är enligt min uppfattning allvarligt. Det är någonting
som man inte bör göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för en reform bör i stället vara lika
regler i fred som i krig - självfallet med hänsynstagande till det förhållandet
att värnplikfiga under fredstid befinner sig under utbildning. Det ställer
desto större krav på det militärbefäl som har ansvaret för deras utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samma
regler bör vidare gälla för fast anställd personal och värnpliktigt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelserav krigsmän, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>befäl när
de fullgör samma tjänst med lika skyldigheter, ansvar och rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En svaghet i propositionen är att gränsdragningen mellan
beivrande av förseelser i disciplinär ordning och enligt den vanliga
straffrättsordningen blivit oklar. I praktiken kommer det med en sådan ordning
som nu föreslås att finnas risk för att enskilda fall - åtminstone under ett
inledande skede av reformeringen - kommer att behandlas olika vid olika förband
i skilda delar av landet. Rättstillämpningen på detta område, särskilt när det
gäller värnpliktiga, skall enligt min mening vara klart förutsebar, och den
ordning med en otydlig gråzon som nu föreslås är inte acceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen, herr talman, föreslås i propositionen att den
nuvarande krigsrättsorganisationen skall avskaffas och att sädana mål i krig i
fortsättningen skall handläggas vid vanlig civil domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget är enligt min mening illa underbyggt. Det låter
bäde bra och lovvärt att man under krig sä långt möjligt skall föra över
brottmål till civil domstol. Men det säger sig självt att brott som under krig
begås vid krigsförbanden av värnpliktiga eller fast anställda mäste beivras
mycket snabbt och i nära kontakt med förbanden. De civila domstolarna kommer
inte, i varje fall inte med nuvarande personalresurser och organisation, att
kunna svara mot de krav på flexibilitet, snabbhet och dömande i området för
brottet som är nödvändiga när krig råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan alltså från moderat sida inte acceptera ett
avskaffande av krigsrättsorganisationen utan att man samtidigt säkerställer att
de civila domstolarna har sådana resurser och sådan organisation att de kan ta
över uppgifterna pä ett fullgott sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Allan Ekström kommer senare att ta upp reservationerna
2 och 3, som handlar om de värnpliktigas skadeståndsansvar. Karin Ahrland var
tidigare inne på denna fråga, och vi har samma uppfattning som folkpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med vad jag nu har sagt, herr talman, yrkar jag bifall
till den moderata reservationen 1, som innebär avslag på propositionen. Jag
yrkar också bifall till reservationerna 2 och 3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
ELVING ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regeringen har till riksdagen överlämnat en
proposition angående disciplinförseelser av krigsmän m.m. Det våren dåligt
genomarbetad proposition, som justitieutskottet har tvingats omarbeta i stora
stycken. Efter denna omarbetning ligger nu pä riksdagens bord ett förslag som
vi från centerns sida till allra största delen ställer oss bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ett område har vi dock avgett en reservation. Det
gäller de värnpliktigas ansvar för materiel som har utdelats till dem, där vi
vill ha en viss skärpning av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarsmaktens materielförluster uppgick under budgetåret
1983/84 till ett totalt värde av ca 10,2 milj. kr., varav drygt 7,1 milj. kr.
avsäg förluster under grundutbildningen inom armén. Den materiel som försvinner
utgörs till stor del av egendom som kan betecknas som särskilt begärlig,
exempelvis vindrockar, skjortor, sovsäckar, bajonetter och kikare. Med andra
ansvarig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hetsregler
tror jag att de summor som förlusterna uppgår till skulle kunna minskas
avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt vid riksmötet 1980/81 att det behövdes en
översyn av skadeståndsreglerna. Detta beslut resulterade sedermera i att en
utredning tillsattes, militäransvarskommittén. Denna utredning anförde i sitt
betänkande behov av skärpta regler på detta område. Åtskilliga remissinstanser
tillstyrkte utredningens förslag. Trots detta föreslås det ingen skärpning av
reglerna i den nu föreliggande propositionen. Jag beklagar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har åtskilliga åtgärder vidtagits för att
nedbringa förlusterna inom försvarsmakten. Man har bl, a, försökt att stärka de
värnpliktigas känsla för ansvar för deras personliga utrustning genom
anvisningar för handhavandet och genom materielkontroller. Andra åtgärder som
genomförts är exempelvis försök med försäljning till de värnpliktiga av denna
särskilt begärliga egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har visat sig att materielförlusterna trots dessa
åtgärder inte minskar utan tvärtom fortsätter att öka. Det är bl, a, därför som
vi i en reservafion har yrkat på införandet av en lagregel, som innebär att
värnpliktig skall ersätta förlust eller annan skada som han uppsåtligen eller
av oaktsamhet som inte är ringa vållar i fråga om materiel som har utlämnats
till honom för personligt bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till vad jag anfört ber jag
att fä yrka bifall till reservationerna 2 och 3 i det föreliggande betänkandet
från justitieutskottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 50 HANS GÖRAN FRANCK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det har länge stått klart att det militära
ansvarssystemet behöver reformeras. Försvarsmakten har alltmer kommit att
betraktas som en integrerad del av samhället. En naturlig utgångspunkt för en
reform är att reglerna på det militära området anpassas fill det regelsystem
som gäller i samhället i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu föreslagna reformen innebär att det nuvarande
militära disciplinansvarssystemet, som är reglerat i brottsbalken, militära
rättegångslagen och lagen om disciplinstraff för krigsmän, ersätts med ett nytt
utomstraffrättsligt ansvarssystem. Förseelser i tjänsten av försvarsmaktens
militära personal beivras genom disciplinpåföljd som meddelas i administrativ
ordning genom beslut av tjänstgöringsmyndigheten, I fred skall den anställda
personalen inte omfattas av detta system. Denna personalkategori skall i
stället likställas med övriga statsanställda, för vilka reglerna om
disciplinansvar i lagen om offentlig anställning är tillämpliga. I krig skall
det nya ansvarssystemet omfatta alla som är tjänstgöringsskyldiga vid
försvarsmakten. För värnpliktiga införs en ny lagsfiftning om
disciplinförseelser. Denna lagstiftning skall under krig gälla även den anställda
militära personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslås vidare att den nuvarande
krigsrättsorganisafionen avskaffas. Krigsrätten och krigsfiskalernas uppgifter
kommer att överföras till det civila rättsväsendet. Reformen föreslås av
utskottet träda i kraft den 1 juni 1987 i stället för den 1 juli 1986, som
föreslogs i proposifionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en bred uppslutning bakom betänkandet i
justitieutskottet, som fillstyrker regeringsförslaget i väsentliga delar. Vad
Karin Ahrland och Elving Andersson har anfört ger uttryck för detta. Det är
viktigt att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseeber av krigsmän, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konstatera
att utskottet har gjort ändringar och tillägg som är av betydelse för
tillämpningen av lagstiftningen, vilket Karin Ahrland redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna står helt isolerade då de yrkar avslag på
propositionen. Som framgår av den moderata reservationen och som även kom till
uttryck i Björn Körlofs anförande medger emellertid moderaterna att det i och
för sig framstår som eftersträvansvärt att få till stånd en reformering av det
nuvarande militära systemet, som i sina grunddrag gällt sedan 1948.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad som sägs i den moderata reservationen
och motionen 48 om ämbetsansvarets betydelse i sammanhanget vill utskottet
erinra om att den särskilda straffrättsliga ordning som råder inom det militära
försvaret är av annat slag och syftar till att fillgodose andra ändamål än det
straffrättsliga ämbetsansvaret, som gäller för offentliga tjänstemän och då
även för militära befattningshavare. En översyn av ämbetsansvaret har
aktualiserats för statsmakterna, men det behöver inte inverka på bedömningen
av militäransvarets utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En konsekvens av regeringsförslaget blir att det under
fredstid formellt sett kommer att gälla skilda regler för anställda pä militära
tjänster och för bl, a, värnpliktiga. Detta kritiseras av Björn Körlof och i
den moderata reservationen, men för de båda nämnda grupperna, militäranställda
och värnpliktiga, skall gälla ett principiellt likartat ansvarssysterrr; som
vilar på utomstraffrätts-lig grund. Den enda nämnvärda skillnad, som kommer att
finnas, gäller de påföljder som kan komma i fråga för förseelser i tjänsten, I
den praktiska tillämpningen torde inte annat komma i fråga än att anställda på
militära tjänster och värnpliktiga med motsvarande befälsställning åläggs
disciplinpåföljd av i sak samma slag, fast med stöd av olika författningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den moderata reservationen sägs vidare att det är
betänkligt att krigsrättsorganisationen föresläs bli avskaffad, I den moderata
motionen tas avstånd från förslaget att avskaffa denna organisation. Det finns
dock inte något däremot svarande särskilt yrkande i motiorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lagstiftning är i väsentliga delar uppbyggd
efter ett inkvisito-riskt synsätt. Åklagaren anses närmast vara knuten till
krigsrätten. Utredningsförfarandet förutsätts till stor del ske vid
krigsrätten. Den militära krigsrättsorganisationen är till stora delar
föråldrad. Den brottsutredande verksamheten kan knappast tillgodoses inom ramen
för nu gällande militära rättsvårdsorganisation. Det kan verkligen sättas i
fråga om den är förenlig med principen om domstolarnas självständighet och
oberoende. Det är tveksamt att ansvaret för mycket allvarliga och komplicerade
militära brottmål, som det kan vara fråga om, skall ligga på en tillfällig
domstolsorga-nisafion som krigsrätterna utgör. Även om det finns vissa fördelar
med den nuvarande krigsrättsorganisationen, främst i fråga om kraven på snabb
handläggning nära fältförbanden, är det dock främst från principiella
utgångspunkter, som jag här nyss berörde, att föredra att brottmålen även när
de har anknytning till militära förhållanden handläggs av ordinarie civila
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar därför, herr talman, avslag på den moderata
reservationen av Björn Körlof m, fl., liksom på den moderata motionen
1985/86:48,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en borgerlig reservation av Karin Ahrland m, fl,
angående skadeståndsansvaret för värnpliktiga yrkas på sätt som framförts här
en utvidgning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta
ansvar. De borgerliga reservanterna vill att det tas in en bestämmelse av
innebörd att värnpliktig blir skyldig att ersätta förlust eller annan skada som
han, uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa, vållar i fråga om
materiel som har utlämnats till honom för personhgt bruk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Materielförlusterna inom försvarsmakten utgör ett
allvarligt problem genom de kostnader förlusterna orsakar-det är vi ense om.
Bristerna i fråa om utrustningen återverkar också på de enskilda soldaternas
och på förbandens förmåga att lösa sina uppgifter. Det är därför angeläget att
man i görlig mån motverkar att sådana förluster uppkommer. Det har under senare
är vidtagits åtskilliga åtgärder i detta syfte. Försvarsmakten har utfärdat
anvisningar för handhavandet av materielen och genomfört täta materielkontroller.
Andra åtgärder har också vidtagits. Det gäller exempelvis försök med
försäljning till värnpliktiga av begärlig egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av de borgerliga reservanternas förslag
skulle kanske leda till att försvarets kostnader sänktes i någon män. Men en
särlagstiftning om värnpliktigas skadeståndsansvar är förenad med såväl
praktiska som principiella nackdelar. Det är högst diskutabelt att ha skilda
skadeståndsregler för anställd resp, värnpliktig personal - inte minst mot
bakgrund av att den värnpliktige inte har någon möjlighet att själv avgöra
vilken utrustning han skall ta emot och att han ekonomiskt sett ofta har det
sämre ställt än den anställde. Det kan också upplevas som orättvist att en
värnpliktig, men inte en anställd, är ersättningsskyldig då utrustning går
förlorad under likartade former. Vidare kan det när det gäller de värnpliktiga
uppfattas som omotiverat att reglerna om ansvaret för personlig utrustning är
strängare än reglerna om ansvaret för den egendom som utlämnas för gemensamt
bruk -detta trots att egendom för gemensamt bruk oftast är betydligt
värdefullare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man genomför ett sådant system som eftersträvas i den
borgerliga reservationen och som leder till orättvisor av nämnda slag och även
uppfattas som orättvist, Karin Ahrland, kan det motverka Karin Ahrlands syfte.
På det sättet får man inte de begränsningar av förlusterna som man eftersträvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är angeläget att försvarsmakten försöker komma
till rätta med materielförlusterna genom andra åtgärder. Den nya lagstiftningen
om disciplinförseelse bör göra det möjligt att i. större utsträckning än
hittills tillgripa disciplinåtgärder i syfte att motverka materielförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar därför avslag, herr talman, på de borgerliga
reservationerna 2 och 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga har avgett ett
särskilt yttrande beträffande kroppsvisitation. Detta yttrande uppfattar jag
mer som en markering av vad utskottet har anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets betänkande har beretts mycket grundligt
- mer grundligt än vad som är vanligt här i riksdagen, Karin Ahrland har ju
redan inledningsvis i denna debatt redogjort för det arbete som utskottet har
lagt ned på förändringar och tillägg. Yttranden har avgetts av tre olika
utskott -försvarsutskottet, konstitutionsutskottet och lagutskottet, I de delar
där reservationer föreligger har justitieutskottet stöd för sina ståndpunkter
från de tre nämnda utskotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar den uppfattning som Karin Ahrland och Elving
Andersson har gett uttryck för, nämligen att utskottets tilläggsförslag har
lett till förbättringar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelserav krigsmän, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har hört lagrådet och beaktat dess synpunkter.
Justitieutskottet har inför lagrådet föredragit sina förslag till ändringar, vilka
lämnats utan erinran. Karin Ahrland har redan redogjort för dessa ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis är innebörden av gjorda
ställningstaganden att justitieutskottet, liksom försvarsutskottet, i princip
kan godta den reform av det mihtära ansvarssystemet som föreslås i
propositionen. Reformen innebär, som tidigare sagts, att det på det militära
området i huvudsak införs ett utomstraffrättsligt ansvarssystem liknande det
som gäller inom den civila statsförvaltningen. Yrkandet i vpk-motionen
1984/85:2782 om att den militära bestraffningsrätten skall avskaffas får därmed
i princip anses vara tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till justitieutskottets
hemställan och avslag på reservationerna 1, 2 och 3,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
51 KARIN AHRLAND (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är riktigt, som Hans Göran Franck säger,
att utskottet efter ett långvarigt arbete är enigt - vi har i enighet ändrat
diverse förslag från försvarsministern, och det är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är däremot inte eniga när det gäller
skadeståndsansvaret, Hans Göran Franck sade att det vore konstigt med skilda
regler för skadeståndsansvaret inom försvarsmakten. Men sanningen är den att
det är skilda regler på andra områden i denna lagstiftning - vilket Björn
Körlof hade en invändning mot. Om det är skilda regler på några håll bör det
också vara möjligt när det gäller skadeståndsansvaret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår inte, Hans Göran Franck, utskottsmajoritetens
skrivning att "den värnpliktige inte har någon möjlighet att själv avgöra
vilken utrustning han skall ta emot". Han måtte väl se vad han fär i
händerna! Unga pojkar som inte är vid sina sinnens fulla bruk skrivs inte in.
Detta är en ursäkt som jag inte förstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger Hans Göran Franck att strängare skadeståndsskyldighet
för de värnpliktiga skulle uppfattas som orättvis och motverka syftet. Jag tror
att Hans Göran Franck är ense med mig om att det inte är meningen att någon
inom krigsmakten skall slarva bort, snatta eller stjäla krigsmaktens materiel
som anförtrotts honom för handläggning. Vi kan aldrig godkänna att folk gör
sådant, men vi vet att framför allt unga värnpliktiga tar tillfället i akt att
"slarva". Därför bör vi försöka uppfostra dem och säga att samhället
reagerar mot sådant. Det kan aldrig, herr talman, vara orättvist att någon får
betala tillbaka det som han har "slarvat bort" - det är helt enkelt
ganska rättvist, enligt gamla regler i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 52 BJÖRN KÖRLOF (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Hans Göran Franck sade att detta med
ämbetsansvar, som enligt KU;s yttrande skall leda till en reell
straffskärpning, mäste ha bäring på detta ärende. Om vi i riksdagen i dag
beslutar att den fast anställda militära personalen skall lyda under LOA:s
disciplinbestämmelser och ämbetsan-svarsöversynen leder till att dessa
bestämmelser ändras, är det uppenbart att det kommer att ha direkt bäring också
på den fast anställda militära personalens straffansvar, I den meningen finns
det ett klart samband mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
personalkategori och den övriga civila personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ämbetsansvarsöversynen leder till en reell
straffskärpning får det alltså bäring på den fast anställda militära
personalen, som vi nu är på väg att ta bort straffansvaret för,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Göran Franck säger att moderaterna står helt ensamma
i sitt avståndstagande från propositionen, inte bara pä denna punkt utan också
på en del andra punkter, men det är inte alls riktigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Göran Franck har säkert, liksom jag, berett detta
ärende mycket noggrant. Han har säkert, liksom jag, med noggrannhet och
eftertanke läst alla remissvar på militäransvarskommitténs betänkande. Han har
säkert också, liksom jag, konstaterat att det bland flera remissinstanser fanns
en betydande tveksamhet när det gällde den genomgripande reformeringen, om det
skulle tas ett mycket stort grepp nu eller om det militära straff- och
disciplinansvaret skulle reformeras successivt. Mänga talade för successiva
reformer i stället för ett stort grepp. Det fanns också invändningar på en hel
del av de punkter som jag har tagit upp, bl. a. mot att det kommer att råda
skilda ansvarssystem i fred och krig för olika delar av personalen. Även mot
att den fast anställda personalen och det värnpliktiga befälet kommer att lyda
under formellt olika disciplinära ordningar restes det invändningar, liksom mot
krigsrättsorganisationens avskaffande. Helt isolerade står vi verkligen inte,
Hans Göran Franck, utan vi var många som delade de här uppfattningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Göran Franck vidgick att det, som han sade, finns en
formell skillnad. Men det är inte enbart en formell skillnad mellan den fast
anställda personalen och värnpliktigt befäl i ett krigsförband. De har exakt
samma tjänst under exakt samma ansvarsförhållanden och lydnadsförhållanden, och
det förväntas att de skall göra exakt samma sak. Om båda begär exakt samma fel
kommer deras förseelser att beivras enligt olika system. Jag tror inte att det
är bra för förbanden att det förhåller sig på det viset.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
ELVING ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller möjligheterna att begränsa de
materielförluster vi har talat om håller Hans Göran Franck med om att det är
ett allvarligt problem, men han vill inte göra någonting för att åtgärda det
problemet, Hans Göran Franck hänvisar till viss verksamhet som man tidigare har
bedrivit inom försvaret för att försöka bringa ned materielförlusterna; tätare
materielkontroller, försäljning av materiel till de värnpliktiga osv. Men, Hans
Göran Franck, den verksamheten har inte visat sig ha någon effekt när det
gäller förlusterna. Det finns inget som tyder på att materielförlusterna är på
väg att minska, utan tvärtom fortsätter de att öka. De åtgärder som alltså Hans
Göran Franck hänvisar till har visat sig utan effekt på det här området. Jag
skulle vilja fråga Hans Göran Franck vad han och socialdemokraterna vill göra
för att komma till rätta med det problem som han håller med om är allvarligt.
Vad är det för åtgärder man är beredd att vidta för att bringa ned
materielförlusterna från de oacceptabla drygt 10 milj, kr, per år som de uppgår
till i dag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också konstatera att militäransvarskommittén var
enig om att det behövdes en skärpning, vilket även fick ett positivt bemötande
bland</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissinstanserna. Vi har för vår del i reservationen
mjukat upp militäransvarskommitténs förslag litet grand genom att säga att det
skall vara oaktsamhet som inte är ringa som skall leda till
ersättningsskyldighet. Det är alltså en uppmjukning jämfört med det
ursprungliga kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag upprepar min fråga: Vad vill socialdemokraterna
göra för att komma till rätta med detta problem?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf.-54 HANS GÖRAN FRANCK (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Redan i mitt förra inlägg sade jag vilka
åtgärder jag anser bör komma i fråga. Det är att man ytterligare inskärper
betydelsen av att följa de anvisningar som är utfärdade. De har verkat under
förhållandevis kort tid. Det är att man måste fortsätta och kanske intensifiera
de kontroller som har förekommit. Men det är också, som jag sade i mitt inlägg,
att tillgodogöra sig och använda den ,nya lagstiftning som kommer att träda i
kraft och som innebär att man i större utsträckning än hitintills kan tillgripa
disciplinåtgärder i syfte att motverka materielförluster. Detta är vi ense med
försvarsutskottet om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot är vi alltså inte villiga att gå med på att de
värnpliktiga skall särbehandlas. Den enkla anledningen till det är, som jag
redgjorde för i mitt tidigare inlägg, att det skulle leda till orättvisor. Det
skulle framstå som orättvist på ett sätt som motverkar syftet. Visst är det på
det sättet, Karin Ahrland, att de värnpliktiga är skyldiga att motta en del
materiel som de inte själva har att bestämma över. Vi gör alltså gällande att
de skadeståndsregler som i övrigt gäller också skall gälla för de värnpliktiga.
De skall användas så att man liksom för övriga kan motverka de i och för sig
beklagliga förlusterna av materiel som görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Björn Körlof vill jag säga att när jag sade att
moderaterna står isolerade menade jag att de står isolerade politiskt och här i
kammaren. Det är inte någon annan som yrkar avslag pä propositionen utan det är
moderaterna ensamma om. De gär mycket långt och kastar närmast ut barnet med
badvattnet, men Björn Körlof har ändå yttrat sig så att vissa av
ställningstagandena har mer demonstrativ prägel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 BJÖRN KÖRLOF (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De har verkligen inte demonstrativ prägel
utan de utgår från att socialdemokraternas liksom de övriga partiernas
ståndpunktstaganden föregåtts av en hel del eftertanke om hur detta kan komma
att verka i praktiken och hur det kommer att fungera ute på de militära
förbanden, såväl i fred som i krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var en sak i min förra replik som jag - pä grund av
att herr talmannens klubba föll - vill återkomma till. Det var Hans Göran
Francks kritik mot moderaterna för att vi inte vill medverka till att avskaffa
krigsrättsorganisationen. Vi kan väl tänka oss att göra det, men det är under
förutsättning att de civila domstolarna kan ställa upp med den flexibilitet,
snabbhet och rörlighet som behövs för att man mycket snabbt skall kunna döma i
dessa mål, exakt som Hans Göran Franck sade, på platsen. De skall alltså mycket
nära kunna följa krigsförbanden. Det förutsätts inte i den diskussion som finns
i propositionen på denna punkt utan det förutsätts att om en krigsman begär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den typen
av brott att det skall handläggas vid civil domstol, måste den civila
polisorganisationen engageras i en förundersökning pä platsen, och målet skall
handläggas i civil domstol på den plats där den vanliga civila domstolen
verkar. Den värnpliktige eller den fast anställde som begått brottet eller är
misstänkt för brottet måste föras långt från fronten eller från förbandet osv.
Det tror vi är en orealistisk ordning. Det kommer inte att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Hans Göran Franck har kritik mot den nuvarande
krigsrättsorganisationen för inkvisitorisk metodik i sitt dömande, så är det
någonting som man i så fall får ta till sig, och då kan man föra en diskussion
om hur man skall förbättra rättssäkerheten i krigsrättsorganisationen. Men det
väsentliga är att vi alltjämt kan ha en organisation som mycket snabbt kan döma
med bevarad rättssäkerhet, som flexibelt och rörligt kan följa krigsförbanden i
deras verksamhet. Då tror jag vi kan närma oss varandra i våra ståndpunkter.
Men som förslaget nu ligger är det ett rakt avskaffande av krigsrättsorganisationen
utan att man tillför det civila domstolsväsendet några särskilda resurser för
att kunna ta hand om just den typ av brottmål som kan dyka upp under dessa förhållanden.
Det ser vi som synnerligen olyckligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56 KARIN AHRLAND (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Hans Göran Franck har upprepat att den
värnpliktige inte har någon möjlighet att själv avgöra vilken utrustning han
skall ta emot. Det är naturligtvis så att han inte bestämmer vilket gevär han
skall bära eller vilken typ av pjäxor eller uniform han skall ha, om det är det
Hans Göran Franck menar. Men det väsentliga är ju, herr talman, att han vet vad
han har fått ta emot, och det vet han faktiskt. Han vet att med den
lydnadsplikt som finns mäste han bära ett gevär eller vårda någonfing, och det
är väl inget skäl för att han utan vidare skall ha rätt att försnilla det,
slarva bort eller förstöra det. Det stämmer inte alls med det militära livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fär jag bara, herr talman, också
påpeka vad som står i reservationens lagförslag om den värnpliktiges skyldighet
att vårda och ha ansvar för materiel. Han är skyldig att ersätta förlust eller
annan skada som han uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa vållar.
Det är faktiskt också ganska stränga rekvisit. Det måste bevisas att han har
slarvat med vilje eller varit mycket oaktsam. Jag tycker inte att det är mer än
rimligt att man i så fall kräver honom pä ersättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 57
ELVING ANDERSSON (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lät mig först säga att jag inte tror att den
nya lagen, som vi nu behandlar, kommer att vara särskilt effektiv när det
gäller att få ned materielförlusterna inom försvarsverksamheten. De
disciplinåtgärder som där föreslås - utegängsförbud eller löneavdrag - tror jag
inte är särskilt väl lämpade att lösa det problemet. De åtgärder man redan haft
möjlighet att vidta för att komma till rätta med det här problemet - dvs., som
Hans Göran Franck sade, att inskärpa betydelsen av att vårda den materiel man
har fått, att intensifiera materielkontrollen, osv. - har redan visat sig
verkningslösa. Jag är övertygad om att följer vi Hans Göran Francks linje här
kommer vi även i fortsättningen att få mycket stora materielförluster inom
försvarsverksamheten, och det beklagar jag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser a v krigsmän, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 58
HANS GÖRAN FRANCK (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Från majoritetens sida vidgår vi att det
finns vissa olägenheter med denna förändring av systemet när det gäller att
snabbt komma till rätta med effektiviteten i militära rättegångsärenden och
mål. Men det måste här göras en avvägning; man mäste avgöra vad det är man
anser vara mest väsentligt. Om man vill tillgodose de intressen som jag
tidigare noggrant har redogjort för och som bidrar till att stärka
rättssäkerheten och en självständig organisation måste man göra det valet. För
att åstadkomma en snabbare handläggning mäste man välja andra metoder än att
bibehålla en föråldrad organisationsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det väl bara att säga att det finns metoder för
en domstol att även ta del av vad som sker på platsen. Det går enligt
bestämmelserna att göra syn på platsen. Det är en detalj, men det kan ändå
nämnas att någon metod ger också andra rättegängsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller skadeståndsfrågan är det en helt oriktig
väg att gä att särbehandla de värnpliktiga, dvs, att för dem ha
skadeståndsbestämmelser som är mycket strängare än för andra. Om ett sådant
system skulle genomföras kommer det att leda till en kraftig opposition bland
de värnpliktiga. De kommer inte att kunna godta en sådan särbehandling, för att
inte säga diskriminering. På den punkten tror jag att de borgerliga
reservanterna har gått för långt. Deras förslag motverkar de syften de har. Vi
måste använda oss av andra metoder för att komma till rätta med de här
materielförlusterna än att införa särbestämmelser i skadeståndshänseende för de
värnpliktiga. '</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Karin Ahrland, Elving Andersson och
Björn Körlof anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt
till ytteriigare repliker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 59 ALLAN EKSTRÖM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad händer om man är slarvig, vårdslös, vid
hanterandet av en sak som tillhör annan? Man kan ha fått saken sig anförtrodd
genom lån eller hyra eller på annat sätt. Jag tänker här pä de rättsliga konsekvenserna.
Svaret är, eller bör vara, självklart: Man är skyldig att göra rätt för sig
genom att utge gottgörelse till sakens ägare. Denna rättsnorm är djupt rotad i
vårt rättsmedvetande. I 1734 ärs lag stadgas sålunda att man bör vårda förtrott
gods som sitt eget. "Missfares eller förkommer det av hans vangömmo, eller
vållande; gälde fullt åter. Sker det av våda, vare saklös."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna omsorgsplikt gällde - såvitt jag vet - utan undantag
fram till den 1 juli 1972 då skadeståndslagen trädde i kraft. Genom denna
infördes ett undantag för arbetstagare. Sådan person är enligt vad som följer
av 4 kap, 1 § samma lag ansvarig för skada å arbetsgivarens egendom endast i
den mån synnerliga skäl föreligger. Och synnerliga skäl kan förekomma endast
undantagsvis; annars förlorar skälen karaktären av att vara synnerliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämlikt 6 kap. 4 § skadeståndslagen är värnpliktig att
jämställa med arbetstagare, såvitt här är i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min motion vänder jag mig emot denna jämställdhetsregel,
som i själva verket innebär att en värnpliktig praktiskt taget saknar allt
rättsligt ansvar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omhänderhavd
egendom. En sädan tingens ordning är enligt min mening demoraliserande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att jag kommit att intressera mig för denna fråga beror pä
att jag för många år sedan tog del av en i fidningen Värnpliktsnytt införd
uppmaning av följande innehåll; "Ta det som en princip att aldrig betala.
Uppmana även dina kamrater att inte göra det," Uppmaningen, som hänvisade
till skadeståndslagen', upprörde mig självfallet. Den var ju helt enkelt
otillständig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I januari 1980 motionerade jag om ändring. Motionen, som
bifölls av riksdagen, ledde till sist fram till att den dä sittande
militäransvarskommittén i sitt betänkande SOU 1983:2 föreslog att det normala
skadeståndsansvaret skulle återinföras för värnpliktig beträffande materiel som
utlämnats till honom för personligt bruk. Omsorgsplikten begränsades sålunda
till egendom som avses för personligt bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets civilförvaltning har nyligen inför lagutskottet
uppskattat förlustvärdet för sådan egendom under budgetåret 1983/84 till ca 10
milj. kr., varav drygt 7 milj, kr. belöpte sig på armén. Och förlusterna
drabbade sådan egendom som vindrockar, skjortor, sovsäckar, bajonetter och kikare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen, s. 87, förklarar departementschefen att
han inte kan bortse från att de relativt liberala ersättningsregler som gäller
bl. a. för de värnpliktiga lett till att materielförlusterna åtminstone i viss
utsträckning blivit onödigt stora, Materielkostnaderna skulle alltså,
fortsätter departementschefen, kunna nedbringas genom en skärpning av
lagstiftningen om skadeståndsansvaret i enlighet med kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter att ha gjort detta förnuftiga, närmast självklara,
uttalande - som ju klart pekar på instämmande i min motion - företar
departementschefen emellertid en verklig saltomortal. Han fortsätter nämligen
sä här: "Jag för min del har den uppfattningen att den absolut övervägande
delen av våra värnpliktiga - som ju för övrigt utgörs av majoriteten av landets
vuxna manliga befolkning - känner ett ansvar för försvarsmaktens materiel. Om
denna ansvarskänsla ges stöd i form av t. ex. klara anvisningar för materielens
handhavande och täta materielkontroller, är jag övertygad om att resultatet
blir lika bra som efter ett utvidgat skadeståndsansvar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med det sist anförda avvisar departementschefen
tanken pä ett utvidgat ansvar eller, annorlunda uttryckt, på ett återinförande
av sedvanligt omsorgsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uttalade förhoppningen, att resultatet blir detsamma
med eller utan skadeståndsansvar, saknar med förlov sagt all förankring i den
bistra verkligheten. Varför skulle vi för övrigt just under vär värnpliktstid
bete oss på ett annorlunda sätt än det som föranlett införandet i vår lagbok av
den allmänna omsorgsplikten? Jag har tyckt att det funnits särskild anledning
att peka på socialdemokraternas hållning i denna fråga. Den allmänna brottsutvecklingen
är starkt oroande. Hänsynen till och respekten för annans egendom blir allt mindre.
Vore det inte då åtminstone av pedagogiska skäl lämpligt att lära våra ungdomar
att man skall vara aktsam och rädd om annans egendom? I övrigt vill jag gärna
hänvisa till vad Karin Ahrland och Elving Andersson har anfört i detta ämne.
Den av socialdemokraterna intagna ståndpunkten är dess värre demoraliserande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslutningsvis
är jag, herr talman, tillfredsställd över att justitieutskottet -</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disciplinförseelser av krigsmän, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om lagstiftning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på
tillrådan av lagutskottet - biträtt min motion i ett annat avseende, nämligen
däri att ersättningsmälen även fortsättningsvis skall handläggas på samma sätt
som gäller i dag. Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 2 och 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslutet redovisas efter debatten om finansutskottets
betänkande 20,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 60 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren övergår nu till att debattera justitieutskottets
betänkande 29 om anslag till statsrådsberedningen m, m, I fråga om detta
betänkande hålls gemensam överläggning för samtliga punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information
om lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 61 BJÖRN KÖRLOF (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lagstiftningsarbetet i vårt land bedrivs med
hög takt, Lagar ändras, nya lagar kommer till, och ideliga ändringar av
tillämpningsbestämmelser äger rum osv. Det är inte lätt vare sig för enskilda
människor, för dem som arbetar i företag och i denna position har att försöka
förstå och tillämpa lagstiftningen, eller för tjänstemän i förvaltning att
hänga med i dessa förändringar och känna sig säkra pä vad som vid varje
tidpunkt gäller. Det är i allra högsta grad en rättssäkerhetsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett behov av, tycker jag, att allmänt sett lugna
ned lagstiftningstakten till förmån för mer genomarbetade lagförslag med
bredare och djupare förankring i samhället än vad som varit fallet med t. ex.
den socialdemokratiska regeringens proposition för att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns, herr talman, naturligtvis också ett behov av
information och upplysning, och i många fall också av en ordentlig utbildning
när det gäller nya lagstiftningsprodukter. Det senare gäller naturligtvis i hög
grad dem som är satta att tillämpa lagstiftningen. Deras tillämpning får ju
många gånger direkta effekter på enskilda människor. Har lagen tillämpats fel
kan det många gånger ta lång tid för den enskilde att få rättelse. Det kan
gälla ideella skador men naturligtvis även ekonomiska skador, som på detta sätt
kan drabba enskilda människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det betänkande som vi nu behandlar och som gäller anslag
till statsrådsberedningen yrkar den socialdemokrafiska utskottsmajoriteten att
regeringen bör verka för att informationsåtgärder i ökad utsträckning vidtas
vad gäller särskilt lagstiftning och andra insatser från det allmännas sida mot
ekonomisk brottslighet. I den socialdemokratiska skrivningen aktualiseras även
kraftfullt möjligheterna att låta insatserna på området med ekonomiskt stöd
komma till stånd genom enskilda organ. Här nämns särskilt de fackliga
organisationerna och branschsammanslutningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi borgerliga har reserverat oss mot detta. Vi motsätter
oss självfallet inte tanken att det i olika sammanhang finns behov av
informationsinsatser vid ny eller förändrad lagstiftning. Ett sådant behov är
mänga gånger framträdan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de. Men
grundläggande för sådana insatser måste självfallet vara en bedömning av både
hur många människor som berörs av lagsfiftningen och följaktligen också vilket
behov av information som finns - hur stort behovet av särskild information är,
om lagstiftningen är tekniskt komplicerad eller om den på annat sätt är
krånglig, vare sig det gäller enskilda människor eller företag, och vilka eller
vilka myndigheter som närmast bör svara för informationen. När det gäller
information om lagstiftningens innehåll och grunderna för lagstiftningen måste
det grundläggande ansvaret ytterst ligga på staten. Om en enskild organisation
eller branschsammanslutning tar på sig ansvaret för att informera om
lagstiftningen får de naturligtvis gärna göra det, men de bör då också
naturligtvis stå ansvariga för en eventuellt felaktig information. Men att med
statliga medel särskilt stödja information om lagstiftning och ekonomisk
brottslighet genom de fackliga organisationerna eller branschsammanslutningarna
är någonting mycket tvivelaktigt, I varje fall bör inte enbart lagstiftning om
ekonomisk brottslighet pekas ut. Innan vi har fått klart för oss hur en sådan
informationsverksamhet skall läggas upp, vilka ansvarsförhållanden som skall
gälla och inte minst vilka ekonomiska resurser som skall tas i anspråk för
informationsverksamheten, går det, enligt vår åsikt, inte att godta det förslag
som socialdemokraterna har lagt fram. Herr talman, med det sagda yrkar jag
bifall till den gemensamma borgerliga reservationen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om lagstiftning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 62 GUNILLA ANDRÉ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En enskild socialdemokratisk motion har i
detta betänkande föranlett utskottsmajoriteten till ett ställningstagande som
är något förvånande. Socialdemokraterna har med anledning av en motion från
Lennart Andersson m, fl, föreslagit ett tillkännagivande till regeringen. Vad
är det då som har lett till detta något annorlunda förslag till hemställan? Jo,
det gäller krav på statliga pengar till fackliga organisationer, varvid
pengarna skall användas till information om den ekonomiska brottsligheten.
Såvitt jag kan förstå måste detta betyda att utskottets socialdemokratiska
ledamöter underkänner regeringens kompetens att sköta dessa
informationsinsatser. Detta är värt att notera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från centerpartiets sida anser vi att statliga
informationspengar av det slag det nu gäller inte bör kanaliseras till fackliga
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med det anförda yrkar jag bifall
till reservationen i justitieutskottets betänkande nr 29.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 63
HANS PETTERSSON i Helsingborg (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det utskottsbetänkande som vi nu behandlar
innehåller fyra punkter. På tre punkter har vi varit överens i utskottet. Den
fjärde punkten gäller en motion frän Lennart Andersson m. fl. angående
informationsinsatser och utbildning för att bättre belysa och förebygga den
ekonomiska brottsligheten. Motionärerna menar att sådana informationsinsatser
bör genomföras inte bara av stat och kommun utan i ökande utsträckning av
organisationer, exempelvis fackliga organisationer och branschorganisationer.
Vidare föreslår motionärerna att regeringen skall anslå ekonomiska medel för
att kunna ge bidrag till organisationer som ansöker om sädana för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om lagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att kunna
genomföra informationsinsatser mot ekobrottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten i utskottet anser i likhet med motionärerna
att informationsutbudet när det gäller ekonomisk brottslighet måste breddas.
Denna typ av brott är oftast knuten till någon form av näringsverksamhet, och
de organisationer som motionärerna nämner är väl insatta i inom vilka områden
och hur denna brottslighet genomförs. De kan alltså göra en icke oväsentlig
insats för att informera om brott och förebygga brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om ekobrotten oftast riktas mot samhället drabbas
anställda och företagare på olika sätt, eftersom den oseriösa näringsidkaren
inte fullgör sina skyldigheter och åligganden. Listan kan göras läng på
plundrade företag, planerade konkurser m, m,, där anställda förutom att de
mister sina arbeten hamnar i besvärliga sociala situationer, varvid staten med
sin lönegarantifond måste gå in och klara av problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många småföretagare klagar över den snedvridna
konkurrenssituation som uppstår när vissa näringsidkare ställer sig utanför
allt ansvar och inte gör rätt för sig mot samhälle, anställda eller borgenärer.
Från konsumentsynpunkt är det också viktigt med en breddad information om
ekobrotten och det kvittolösa samhället. Mänga konsumenter har bittert fått
erfara att ett till synes lågt anbud i slutändan ställt sig dyrt: dåligt
utförda arbeten, påslag pä räkningen, ansvar som konsumenten inte räknat med o.
d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst när det gäller att skriva avtal måste
informationen nå ut bättre till allmänheten. Alla minns snickaren i Göteborg
och den situation han kom i därför att han bedömdes ha arbetsgivaransvar för
den som utfört arbete åt honom. Om inte regeringen trätt emellan i det fallet
hade den här personen varit på obestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exemplen kunde mångfaldigas, men det är väl allmänt känt
att ekobrotten är en kräftsvulst på samhällskroppen. Här mäste alla goda
krafter hjälpas åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten anser i likhet med motionärerna att
regeringen bör ställa medel till förfogande för en breddad information genom de
organisationer som nämnts. Kännedom om situationen, närhet, samarbete mellan
seriösa företagare och anställda kan ge ett gott resultat. Jag yrkar därför
bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande nr 29.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utskottsbetänkandet har fogats en reservation av de
borgerliga partiernas företrädare. Jag blir faktiskt litet förvånad när man
även reserverar sig mot att det skall spridas kunskap och information om ny
lagstiftning. Men det är kanske inte så egendomligt att man gör på detta sätt,
för man har ju tagit på entreprenad att alltid protestera och reservera sig,
när vi vill vidta åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl för sitt ställningstagande anför reservanterna
att de ställer sig tveksamma till att det skulle behövas några generella
informationsinsatser rörande lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas
sida mot den ekonomiska brottsligheten. Under det senaste året har ju
ekokommissionens förslag i stor utsträckning genomförts - om jag inte minns fel
har det pä 24 punkter lagts fram förslag om nya bestämmelser och regler. Därför
tycker vi att det nu verkligen behövs en bred information. Vi tycker också att
den informationen ligger väl till för dem som är i närheten, som finns pä de
häll där brotten begås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservanterna
säger att informationen skall prägas av saklighet och balans. Det tror jag
också att man kan uppnå, om man utnyttjar de organisationer som nämnts. Dessa
organisationer har redan gjort stora insatser för att förhindra och förebygga
brott. Jag tänker då på fall där det rör sig om att man undandrar sig
momsinbetalning, inbetalning av sociala avgifter osv. Sådant har redan hittills
i ett tidigt skede kunnat stoppas. Det arbetet utför de här organisationerna
utan ersättning. Vi tycker att regeringen skulle kunna bidra med litet pengar
för att få verksamheten mer organiserad. Vi litar alltså på de fackliga
organisationerna och branschorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är vidare något förundrad över centerpartiets agerande, I april i fjol
behandlades i denna kammare en motion undertecknad av Karin Söder m, fl. Jag
skall citera något ur denna motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
att åstadkomma en bestående minskning av omfattningen av den ekonomiska
brottsligheten krävs det en helt annan medvetenhet hos den stora
allmänheten", säger motionärerna. Sedan nämns som exempel en bilverkstad
och en hantverkare - man syftar på det kvittolösa samhället. Det är ju precis
detta det gäller,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I slutet av stycket står
det:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
att uppnå detta medvetande hos allmänheten erfordras informationskampanjer i
betydande omfattning. Genom att få en aktiv medverkan från allmänheten kan
betydande resultat uppnås. Den som begår ett ekonomiskt brott är i allmänhet
helt beroende av att ha omgivningens accepterande av förfarandet. För
kvittolösa transaktioner krävs det naturligtvis att även kunden medverkar.
Därför kan en kampanj mot ekonomisk brottslighet ha stor betydelse som
förebyggande åtgärd,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på
reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är litet förvånad och frågar Gunilla André vad som har hänt under detta år. Hur
kan det komma sig att centern går med på en reservation som går precis på
tvären mot den motion som behandlades i april i fjol?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information
om lagstiftning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 64 BJÖRN KÖRLOF (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vet inte riktigt om det är jag som har missförstått vad
diskussionen handlar om eller om det är Hans Pettersson i Helsingborg som gjort
det. Vad vi talar om här är information om lagstiftning. Det gäller det
anslaget, I det fallet vill socialdemokraterna, om jag har förstått det rätt,
informera om lagstiftning mot ekonomisk brottslighet. Men Hans Pettersson i
Helsingborg talar om en kampanj mot den ekonomiska brottsligheten. Det är i så
fall i varje fall delvis någonting annat. Jag tror inte att man rimligen kan
använda pengar från detta anslag till en sådan kampanj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande är det så att dessa pengar i allt väsentligt används för
informationsinsatser om ny lagstiftning. Det gäller information från statliga
myndigheter. Vi märker förmodligen en hel del av detta själva när vi
deklarerar, för då får vi en del information om nya skatteregler som vi alla
har att följa. Det är bra. Men det är en ny princip som etableras här om man
via statliga organ skall slussa pengar till enskilda organisationer, vare sig
det är fackliga eller branschsammanslutningar, och låter dem ta ansvaret för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1985186:133 -135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om lagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>information
om lagstiftningen som sädan. Det är möjligt att man skall diskutera det, men
det är i så fall någonting nytt. Frågan är då vem som bär ansvaret för
informationens riktighet och saklighet. Som framgår av reservationen ställer
vi oss litet undrande. Både motionen, som utskottsmajoriteten tillstyrker, och
majoritetsskrivningen som sådan är minst sagt litet luddiga på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte mig också ana en litet farlig diskussionslinje
som Hans Pettersson var inne på, när han sade att de fackliga organisationerna
redan har stoppat en del ekonomisk brottslighet. Det gällde tydligen felaktig
momsredovisning. På vad sätt har de stoppat den, och hur har det gått till? Det
finns gränser, och jag tror att vi får vara litet försiktiga, så att de
fackliga organisationerna inte börjar agera polis på arbetsplatserna och ute i
företagen. Här är det enligt min mening också en grå zon som vi får vara
försiktiga med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen en liten synpunkt: Det är naturligtvis så att
det finns behov av information om lagsfiftning på detta område liksom på andra
områden. Det är väl ändå så, Hans Pettersson, att de som begår brott i
näringsverksamhet, s.k, ekobrott, är fullt medvetna om vad lagen säger. Jag
tror inte att information om lagstiftning biter särskilt mycket på dem
egentligen. Vad lagen säger har de fullständigt klart för sig. Det gör detta
helt medvetet. Syftet är naturligtvis att tjäna pengar. Det är upptäcktsrisken
som är det väsentliga om man skall komma åt dessa. Även om vi informerar om vad
lagen säger, tror jag inte det biter särskilt hårt pä dem som satt sig före att
begå dessa brott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 65 GUNILLA ANDRÉ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi är, Hans Pettersson i Helsingborg, ense om
att ekonomisk brottslighet mäste bekämpas. Vi är också ense om att det är bra
med information. Men här gällde frågan om man skall ge statliga pengar till
fackliga organisationer för att informera om gällande lagstiftning, Hans
Pettersson sade att han litar på de fackliga organisationerna härvidlag. Jag
konstaterar då att Hans Pettersson däremot inte litar pä den socialdemokratiska
regeringens möjligheter att sprida kunskap på detta område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 66 HANS PETTERSSON i Helsingborg (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är klart att det gäller lagstiftningen,
Björn Körlof, men känner man inte.till lagstiftningen kan man inte följa den.
Det som har skett ute i arbetslivet där man har ekonomisk brottslighet visar ju
att det i dag finns stora brister i informationen till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att teckna ett avtal måste det finnas två parter. Det
finns otaliga exempel på att en oseriös näringsidkare lurat en konsument eller
kund - om medvetet eller omedvetet skall jag låta vara osagt - och avtalet vid
en rättslig bedömning inte befunnits tillämpligt i den form som kunden eller
konsumenten hade tänkt sig. Snickaren i Göteborg är ett fall, där det rörde
sig om väldiga summor, men det finns också andra som har kommit i samma
predikament och fått betala kostnaderna. Detta vill vi försöka eliminera genom
att informera allmänheten om hur lagarna skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
att man redan har stoppat eller förebyggt ekonomiska brott är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det på
följande sätt - det har jag upptäckt när jag har besökt arbetsplatser och
branschorganisationer inom byggnadsbranschen. Inom hela byggsektorn finns det
svart arbetskraft och grå arbetskraft, folk som utför arbete kvittolöst och
hela den där delen som vi känner så väl till. När Byggnads är ute och tittar på
sina vanliga arbetsplatser frågar de; Vad är det här för ett jobb, finns det
avtal? Det är det de skall titta efter. Finns det inte avtal så har de alla
skäl att undersöka hur det är med momsredovisningen. Får de då kläm på att
firman inte redovisar moms när den har inhandlat för ett par byggen är saken
klar: då är det plats för en anmälan. Det är inte att göra intrång i den
privata näringsfriheten, utan det är ett ansvar som jag tycker att alla
samhällsmedborgare är skyldiga att ta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontentan är alltså att kan man inte lagen så kan man
heller inte följa den. Som Björn Körlof sade i sitt anförande har vi fått många
nya lagar, naturiigtvis beroende på ekokommissionens arbete. Dessa lagar har
kommit till för att skydda laglydiga och seriösa företagare i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jo, Gunilla André, jag litar visst på regeringen, men för
att få bredd i informationsverksamheten tycker majoriteten i utskottet att det
är lämpligt att regeringen anslår medel och överlåter ansvaret till facket. Nu
biter sig Gunilla André fast vid facket, precis som om det skulle vara någon
baktanke, men faktum är att facket och branschorganisationerna arbetar mycket
nära och intimt när det gäller att förhindra den snedvridning av konkurrenssituationen
som finns i dag på marknaden. Jag kan räkna upp fem sex branscher där man har
bekymmer, Alla som arbetar seriöst vill förhindra detta missbruk, för det är en
sjukdom i samhällskroppen som man mäste komma till rätta med. Jag litar på
regeringen, och jag litar också på att de fackliga organisationerna inte träder
någon förnär utan kommer att se seriöst på detta och försöka komma till rätta
med de problem som finns.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DAFA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslutet redovisas efter debatten om finansutskottets
betänkande 20,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 67 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren övergår nu till att debattera finansutskottets
betänkande 20 om den slutliga regleringen av ombildningen av
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) fill aktiebolag m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>DAFA</span></b></p>
</div>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
68 BJÖRN MOLIN (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Riksdagen beslöt i höstas att
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) skulle förvandlas
till ett aktiebolag. Det var ett riktigt beslut, I det sammanhanget fick
riksdagen ta ställning till hur man skulle förfara med handhavandet av SPAR,
det särskilda sparregist-ret. Det fanns i propositionen ett förslag om att
inrätta en särskild SPAR-nämnd, Från finansutskottets sida gick vi med på detta
förslag. Men vi sade samtidigt att denna nämnd fär uppfattas som en tillfällig
inrättning och att den inte får ges några stora administrativa resurser samt
definitivt inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 förvandlas
till något ämbetsverk. Vi skrev därför att SPAR-nämnden skulle<br>
6 maj 1986</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ha en fillfällig status och att dess
personalresurser skulle hållas mycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>begränsade. Man skulle
återkomma till frågan om var SPAR skulle höra hemma när data- och offentlighetskommitténs
betänkande förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
regeringen nu kommer tillbaka med förslag bl, a, om medelsanvisning för SPAR,
har vi från finansutskottets sida upprepat påpekandet att SPAR-nämnden inte får
förvandlas till något nytt ämbetsverk. Från utskottets sida gör vi därför ett
tillkännagivande där vi påminner om att SPAR-nämnden skall ha en tillfällig
status och att nämndens personalresurser skall vara begränsade. Däri ligger
naturligtvis också att man vill avvakta DOK:s betänkande innan man definitivt
bestämmer sig för hur administrationen skall se ut på detta område. Det är
bra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På en punkt har vi
folkpartister i finansutskottet emellertid haft en annan mening än majoriteten.
Det gäller vad som sägs i propositionen om behovet av samordning med
Statskonsult. Enligt vår uppfattning finns det inte någon anledning att ett
statligt bolag som DAFA skall arbeta med någon sorts garanterad samverkan med
andra statliga bolag, utan vi tycker att varje bolag självt får bedöma detta.
Man får alltså själv bestämma var man skall upphandla konsulttjänster. Man
skall inte, som föreslås i propositionen, obligatoriskt behöva göra det med
Statskonsult. En sådan här garanterad samverkan med Statskonsult har ju i
själva verket bidragit till att frikopplandet av DAFA blev komplicerat och
tidskrävande. Vi menar därför att man från riksdagens sida skall ange att någon
obligatorisk samordning med Statskonsult inte skall förekomma. Jag yrkar bifall
till reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
69 ARNE GADD (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall be
att få yrka bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns, som Björn Molin framhöll, en reservation av utskottets folkpartister
fogad till utskottets betänkande. I den reservationen anses det olyckligt att
det aktiebolag som DAFA nu skall ombildas till systematiskt skall samarbeta med
ett annat statligt aktiebolag. Statskonsult AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälet
till att detta samarbete uppfattas som värdefullt av utskottsmajoriteten,
alltså övriga ledamöter, är att DAFA AB och Statskonsult AB har olika
arbetsuppgifter och olika profil. De kompletterar dock varandra på ett alldeles
utmärkt sätt. Av den anledningen tycker vi att propositionen också i detta
sammanhang är utmärkt. Vi har alltså ingen som helst anledning att inte biträda
propositionen heller i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar än
en gång bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Justitieutskottets
betänkande 24</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 1 (avslag pä
propositionen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 243 röster mot 67 för reservation 1 av Björn Körlof m,
fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Mom. 11
(skadeståndsansvaret för värnpliktiga m, fl.)</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 159 röster mot 154 för reservation 2 av 6 maj 1986
Karin Ahrland m, fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan bifölls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Justitieutskottets
betänkande 29 Punkterna 1-3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
2 (informationsinsatser mot ekonomisk brottslighet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 159 röster mot 153 för reservationen av Karin Ahrland m,
fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
betänkande 20</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 4 (behovet av
samverkan med Statskonsult AB)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservationen av Björn Molin och Lars De Geer -
bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bostadsutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1985/86:20 Anslag till centralnämnden för
fastighetsdata m,m. (prop. 1985/86:100 delvis och 1985/86:112 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialförsäkringsutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:18 Anslag till
statens invandrarverk (prop, 1985/86:125 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:21
Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården (prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:136)
1985/86:22 Tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (prop,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:125
delvis) 1985/86:23 Tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
(prop,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:125 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 8 §
Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 maj 1986</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>socialutskottets
betänkanden</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=98 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Den allmänna sjuk
vården</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86:16 om bidrag till
allmän sjukvård m, m, (prop. 1985/86:100 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samt 1985/86:17 om anslag
till socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotika-poUtik (prop.
1985/86:100 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
70 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialutskottets
betänkanden 16 och 17 kommer att debatteras i tur och ordning. Voteringarna
äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
upptas alltså socialutskottets betänkande 16 om bidrag till allmän sjukvård m,
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>Den allmänna
sjukvården</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 71 DANIEL TARSCHYS
(fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det finns ett stort tålamod i den här kammaren inför många
samhällsproblem. Ibland skulle man önska sig att det fanns litet större
otålighet. Ett sådant problem är de långa sjukvårdsköerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
många håll i landet är det svårt att få specialistvård. Man får vänta i
månader, man får vänta i år på att få behandling för en kroppsdel som mankerar.
Människor som lider av starr och behöver en starroperation kan få vänta lång,
lång tid och kan under den tiden inte läsa, ofta inte arbeta och inte klara sig
i dagHga bestyr. Människor som väntar på en höftiedsoperation kan bli sittande
orörliga, kan inte röra sig utan färdtjänst och utan rullstol, kan inte fungera
i arbetslivet och i det dagliga livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är tragedier, och det är onödiga tragedier. De operationer det handlar om är
nämligen inte särskilt komplicerade, och de resurser som skulle kunna utnyttjas
för dessa operationer finns eller skulle relativt enkelt kunna mobihseras. Det
är fråga om onödiga samhällsproblem, som vi borde vara mycket mer otåliga inför
än vad vi är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan säga att detta kanske inte är någonfing för riksdagen att hälla på med, för
det är ju väsentligen en landsfingsfråga. Men vi menar från folkpartiets sida
att det trots allt är en riksdagsfråga, därför att det är så många olika
samhällsorgan som är inblandade när det gäller att täcka kostnaderna för de här
långa sjukvårdsköerna. De mänskliga kostnaderna bär förstås patienterna själva,
men de ekonomiska kostnaderna är delade mellan många olika kostnadsbärare. Om
man är handikappad genom att vänta på en höftiedsoperation är det
försäkringskassan som betalar sjukpenningen, som man kan få under lång, lång
tid. Det är oftast kommunen som betalar färdtjänsten, som man kan vara
berättigad till under lång, lång tid. Det är ibland arbetsgivaren som får stå
ut med produktionsbortfallet, när man inte kan jobba, Alla dessa kostnader kan
vara så stora tillsammans att det skulle vara en smal sak att använda en liten
del av de pengarna för att finansiera operationen tidigare. Men genom att det
är olika kostnadsbärare sker inte det som är samhällsekonomiskt förnuftigt och
mänskligt rimligt, nämligen att man skyndar på behandlingen på sjukhuset. Det
är därför ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skolexempel på ett område,
där man skulle behöva en bättre samordning, där man behöver ta krafttag från
regeringen och från riksdagen för att komma till rätta med problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är, måste jag säga, besviken över att utskottets majoritet inte vill vara med
om en kraftfull markering från riksdagens sida, en markering av att detta
problem måste tacklas, att vi måste ta krafttag för att komma åt de långa
sjukvårdsköerna. Det finns möjligheter att relativt enkelt omfördela resurserna,
så att köerna kan kortas ner och kanske försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en tid sedan organiserade folkpartiet ett symposium. Vi kunde då lyssna till
experter från olika delar av landet. De visade hur man genom att på ett ganska
enkelt sätt förändra arbetsformerna på många håll har kunnat trolla bort de
långa köerna inom sjukvården. Man hade t, ex, kunnat planera in extra
operationer varje arbetsdag. Man hade kunnat förbättra rutinerna för mottagning
av patienter. Man hade kunnat använda sig av datorer. På det sättet hade
behandlingen rationaliserats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vår reservation pekar vi på åtgärder som måste vidtas. Vi måste se till att det
finns tillräckligt många specialister. Specialistutbildningen behöver ses över.
Det behövs fler experter, speciahster, på just de områden där det råder brist
på sådana. Vidare kan vi effektivare använda befintliga resurser. Vi kan också
se till att det blir lättare att bedriva egenvård. Företagshälsovården kan ge
sitt bidrag. Distriktssköterskorna, som har stor kompetens, kan avlasta
sjukhusen bättre än som i dag är fallet. Telefonjourer kan ordnas, vilka också
avlastar sjukvärden. Ett utbyggt system med husläkare, som vi i folkpartiet
länge har arbetat för, kan också vara ett medel när det gäller att komma till
rätta med de långa köerna inom sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
tror vi att det behövs privata alternativ inom sjukvården. Sådana skall alltså
uppmuntras, inte bekämpas. I reservation 8 säger vi att riksdagen bör uttala
sig för en omläggning av den offentliga attityden till den privata vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till reservation 10, där vi i folkpartiet hemställer
att riksdagen gör ett kraftfullt ställningstagande. Riksdagen bör ge regeringen
i uppdrag att ta sig an köproblemen. Jag yrkar också bifall till
reservationerna 8 och 2, Den senare handlar om thoraxkirurgisk verksamhet i
Umeå, Ulla Orring kommer litet senare i debatten att tala om denna reservation,
I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna sjuk- </span></i><i><span style='font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> värden</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 72 BLENDA LITTMARCK
(m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag kan naturligtvis instämma i vad Daniel Tarschys säger om köerna
inom sjuk värden. Vi i moderata samlingspartiet har väldigt ofta tagit upp den
frågan i motioner och inlägg här i kammaren. Men om det nu skulle vara så
enkelt att åstadkomma en förändring, förvånar det mig att man inte gör
någonting. Om man gjorde någonting, skulle ju vi inte behöva fatta något beslut
i det avseendet här i riksdagen. Jag anser att de nuvarande förhållandena visar
på en klart ociviliserad ordning. Jag tänker då på de människor som i onödan
skall behöva lida under en lång tid. Om de förslag förverkligades som vi i
moderata samlingspartiet har lagt fram och som gäller en ny form av sjukförsäkring,
skulle det vara en annan ordning än nu. Nu mäste man ju betala extra mycket, I
dagens samhälle är det bara de rika som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 kan
få tid för operation,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 maj 1986</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Men
- som sagt - om det går att åstadkomma en förändring, förstår jag inte</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=101 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Den allmänna sjukvården</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riktigt varför man inom
Landstingsförbundet inte förmedlar de kunskaper man har i det avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Så till det som jag egentligen hade tänkt tala om, nämligen våra
reservationer. I reservation 1 i detta betänkande tar vi moderater upp frågan
om de grupper hjälpbehövande som är offer för den pendelsvängning som jag
tidigare har talat om. Jag tänker då på socialstyrelsen och på det här med att
alla skall skrivas ut från institutionerna. Det har tidigare förts en liknande
diskussion, men då gällde det äldreomsorgen, I dag har ett nytt betänkande
presenterats som behandlar samma sak men inom omsorgsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnda
pendelsvängning har lett till en överdrift i fråga om den vårdideologi som
låter det bästa bli det godas fiende och som tillåter förfall av gamla hjälp-
och vårdformer utan att man samtidigt har något nytt och bättre alternativ. Det
är huvudpunkten i reservation 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett välfärdssamhälle som vårt måste man lära sig att dämpa sädana här
svängningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i Sverige tidigare haft en alltför stark benägenhet att stänga in människor
i institutioner - mest i en uppriktig övertygelse om att det varit det bästa
för dem att insfitutionerna har stått till deras förfogande, men också av det
tragiska skälet att vi inte har velat se de avvikande, som har betraktats som
obehagliga och störande, ibland oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra att institutionerna nu öppnas, att de många som egentligen aldrig har
behövt vara där får komma ut i samhället, till eget boende och ett så långt som
möjligt självständigt liv, med fillgång till den vård och det bistånd som de
behöver i det öppna samhället. Det är emellertid inte bättre att gå till
överdrift åt det nya hållet än ät det gamla, I nästan varje institution finns
det några människor för vilka just livet och värden där är det bästa eller
kanske det enda möjHga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller de av mentalsjukhusens patienter som både kan och bör få sin
psykiatriska behandling i öppen, sektoriserad form men som på grund av
resursbrist eller brist på samverkan mellan olika huvudmän och myndigheter - vi
talar då om hälsovården och socialtjänsten - inte erbjuds de livsbetingelser i
övrigt som är en förutsättning för att vården skall bh meningsfull och
framgångsrik. Det gäller de förståndshandikappade, som nu skall ges chansen
till ett öppet, självständigt liv utanför värdhemmen - vilket är förträffligt
för de allra flesta - men av vilka några nu, fillsammans med sina anhöriga,
patetiskt kämpar för att få behålla sina vårdhem. Det gäller också de utslagna,
de bostadslösa missbrukarna, som obönhörligt driver mot undergången utan att
ens kunna få tak över huvudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill gärna bryta upp de stora institutionerna, men förutsättningen är att det
finns ett motsvarande omhändertagande ute i samhället, och det gör det inte för
närvarande, herr talman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
moderater har i reservation 1 yrkat på en utvärdering av samarbetet mellan
socialtjänsten och den sektoriserade psykiatriska vården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:103.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
reservation 3 vidhåller vi kravet att landstingen skall garantera tillgång på<br>
72</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>specialutbildad vårdpersonal, såsom läkare med
specialistkompetens inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gynekologi/obstetrik och
pediatrik, i primärvården. Observera att jag sade "garantera
tillgång", vilket inte alltid betyder att det måste finnas heltidsanställd
personal på platsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
framhåller också att de kvinnor som så önskar skall ha rätt att konsultera en
gynekolog utan att först gå till en allmänläkare. Detsamma skall gälla
föräldrar som vill vända sig direkt till en barnläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderata
samlingspartiet anser också att det är angeläget-vilket framgår av reservafion
5 - att sjukvårdshuvudmännen bereder de invandrarkvinnor som så önskar
möjlighet att bli undersökta av en kvinnlig gynekolog. Deras religion och
tradition kan annars hindra dem från att söka hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar
bifall fill reservationerna 1. 3 och 5.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna sjukvården</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-family:Verdana'>Anf. 73 KARIN
ISRAELSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>I debatten har
det redan dykt upp en hel del synpunkter på den sjukvård som bedrivs i Sverige.
Vi brukar berömma oss av att vara bäst även pä detta område, trots de brister
som har påpekats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan inte försvara de nuvarande köerna till starroperationer och
höftledsoperationer, men vi måste vara förberedda pä förändringar i systemet om
dessa köer skall kunna betas av. Vi har att ta hänsyn till den ökade
vårdefterfrågan på grund av åldersfrekvensen hos befolkningen och på grund av
nya operationsmetoder, vilket kräver att specialistläkare utbildas för att
klara av denna typ av operationer. Vi måste också ta hänsyn till ekonomin i
landstingen och i staten, som måste ges möjlighet att beta av köerna. Det är
inte så enkelt att man bara behöver ändra litet i systemet för att komma bort
från problemen. Jag tror att de är betydligt mer vittomfattande än vad Daniel
Tarschys påstår i sitt inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de 28 motioner som behandlas i detta utskottsbetänkande finns ett stort antal
som berör landsfingsverksamheten i Västerbotten och därmed i den norra
sjukvårdsregionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motion So417 framförs ett sedan länge ställt krav om att rättspsykiatrisk
verksamhet skall fullföljas även för Umeåregionens del, I dagsläget sker den
rättspsykiatriska utredningen inte i närheten av bostadsorten när det gäller
klienter från de fyra nordligaste länen. Det har hänt att svåra utredningar har
fått ske nere i Skåne. Det har medfört ytterst traumatiska upplevelser för den
som står mitt i en brottmålsutredning och lider av psykisk sjukdom. Man kan
även tänka sig in i de svårigheter som föreligger från den undersökande
klinikens sida då det gäller att kunna sätta sig in i den situation som den
till undersökning hänvisade lever i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
har varit en mycket lång historia om avtal mellan staten och Västerbottens läns
landsting, vilka inte följts upp från statens sida. Lokaler har funnits färdiga
ett stort antal år, och det kan inte råda något tvivel om riktigheten i att
dessa undersökningar skall ske i Umeå, Det har bara varit staten som inte visat
något intresse. Nu verkar en lösning vara inom synhåll, då ärendet bereds i
regeringskansliet och verksamheten inom kort kan komma i gång. Jag kommer med
uppmärksamhet att följa den fortsatta handläggningen av detta ärende och det
gör även mina utskottskolleger, som betonar detta i det särskilda yttrande som
de fogat till detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller min motion
angående flyktingcenter i Hällnäs sjukhem, kan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna sjukvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jag förstå att det för utskottet kan finnas vissa
tveksamheter i att förorda att denna verksamhet skall förläggas till ett visst
ställe. För den som besökt Hällnäs sjukhem kan det dock inte finnas någon
tveksamhet inför att hemmet skall användas för vårdändamål, Sverige är inte
speciellt väl framme när det gäller att ta hand om tortyroffer. Vi har först
under november månad 1985, på enskilt initiativ, öppnat ett vårdhem för dessa
människor. Nu har både invandrarverket och socialutskottet frånsagt sig
möjligheten att utnyttja värdhemmet i Hällnäs för denna uppgift, och jag får
finna mig i det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det viktigt att frågan om dessa torterades
rehabilitering verkligen tas på allvar. I den ström av flyktingar som passerat
Sveriges gränser finns ett stort antal som behöver denna vård för att kunna
återvända till ett något så när normalt samhällsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under allmänna motionstiden väcktes också motioner om krav
på thoraxkirurgisk verksamhet vid regionsjukhuset i Umeå. Detta är inte heller
någon ny sak, utan den har varit föremål för tidigare motioner, frågor och
interpellationer i riksdagen. Dagens thoraxkirurgi bedrivs vid fyra kliniker: i
Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De patienter som i dag utreds i Umeå sjukvårdsregion
opereras i Uppsala och får sedan mycket snabbt återvända till Umeå för
eftervård. Antalet operationer som krävs för att täcka behovet av
thoraxkirurgiska ingrepp med s. k, by pass-operationer kan inte uppnås med den
operationskapacitet som i dag redovisas. De flesta fall av hjärt-kärl-sjukdomar
som kräver operativt ingrepp finns i Norrlandslänen och det pågår projekt som
vill förhindra en fortsatt utveckling av frekvensen hjärt-kärl-äkommor. Det
gäller först och främst kostförändringar och motionsvanor. Detta sker i dag bl,
a, i Norsjö kommun, med tillskyndande av WHO, Detta till trots finns det i dag
en klar statistik som visar det förhöjda operationsbehovet hos de människor som
bor i Norrlandslänen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med nya behandlingsmetoder kommer man att kunna komma till
rätta med kärlförändringar utan öppen bröstkirurgi. Detta kräver dock en
tillgäng till thoraxkirurgi. Även om den behandUngsmetoden visar sig
verkningsfull och användbar, kommer det, för att täcka operationsbehovet, att
krävas en utbyggnad av operationsfrekvensen som inte kan klaras på de nuvarande
klinikerna. Detta innebär att det finns behov av en ny klinik för denna
verksamhet. Av många skäl borde det vara självklart att Umeå fick den klinik
som skulle öppnas för denna verksamhet. Av underlaget att döma finns det motiv
för detta. Av stor betydelse är att Umeå, som utbildningsort för läkare, också
får denna del som underlag för forskning och vidareutveckling. För den enskilde
patienten är det också en fördel att slippa transporter i nyopererat skick,
inte minst med tanke på avståndet från de norra delarna av Sverige ner fill
Uppsala. Pafientunderlaget för Uppsalaregionen är fullt tillräckligt för att ge
den kliniken sysselsättning även om en klinik i Umeå skulle öppnas. Detta framgår
även av den till utskottsbetänkandet fogade reservationen nr 2, som jag yrkar
bifall till. I utskottsskrivningen läggs det på socialstyrelsens och
Landstingsförbundets ansvar att besluta om och var denna utbyggnad av
verksamheten skall förläggas. Jag tror att det hade varit en fördel om också
socialutskottet haft en uppfattning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till sist
vill jag, herr talman, bara kort kommentera en motion som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utskottet
avstyrkt och som berör allmän undersökning för att spåra prostata- Prot.
1985/86:134</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>cancer
hos män. Just den cancerformen är den som är vanligast hos män och 6 maj
1986</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
orsakar de flesta dödsfallen. Utskottet avfärdar motionen kort och gott</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med att
upptäcktsfrekvensen skulle vara så låg att det inte lönade mödan att </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>' '</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>söka spåra
denna cancerform i tidigt skede. Jag vill nog påstå att man varit</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något för
kategorisk när man med detta så snabbt avfärdar en motion. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finns
läkare som på allvar framhållit vikten just av att fidigupptäcka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prostatacancer,
och den alltmer förbättrade operationstekniken är anledning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nog att
överväga en allmän hälsokontroll. Vi gör det i dag när det gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livmoderhalscancer
och bröstcancer. Kan orsaken till att intresset är så lågt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för denna
grupp vara att det inte finns någon som ställer upp för mäns rätt att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undgå en
smärtsam och starkt dödlig sjukdom? På samma sätt som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidigupptäckt
av bröstcancer har samband med överlevnad måste också en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidigt
upptäckt prostatacancer öka möjligheterna till överlevnad. Men jag vill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte tro
att det är intressenterna som är för svaga för att kräva denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undersökning,
utan anledningen är att det finns en stark tro på att en allmän</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hälsokontroll
skall komma åt problemen. Det är bara att hoppas att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utvecklingen
går därhän att även mäns cancerrisker snabbare spåras och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upptäcks
så att man skall kunna sänka frekvensen av denna sjukdom, som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kräver så
många dödsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många andra motioner kunde ge underlag för inlägg här, men
mycket av det vi behandlar tillhör landstingsvärlden, och vi har avhänt oss
alla möjligheter att tycka till om de rådande förhållandena - annat än i svaga
eller positiva skrivningar i utskottsbetänkandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 74 DANIEL TARSCHYS (fp) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Både Blenda Littmarck och Karin Israelsson
sade att jag förenklade problemet. Det är möjligt att det är så och att
problemet är svårare än jag påstår. Men om det nu är svårt, borde det då inte
finnas ännu starkare skäl för riksdagen att trycka på regeringen för att ta
krafttag? Båda de senaste talarna har gett ytterligare starka skäl för att
riksdagen bör bifalla reservation 10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 75 KARIN ISRAELSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är så, Daniel Tarschys, att det ofta blir
komplicerat när man sätter sig in i problemen. Ju mer man vet, desto mer
komplext blir det hela och desto svårare att lösa med enkla åtgärder. Det
folkpartiet pekar på i reservationen äger naturligtvis sin riktighet, men det
behöver dessutom kompletteras med andra synpunkter, som både jag och Blenda
Littmarck har givit i våra inlägg. Detta har också samband med vårt sätt att
hantera sjukvårdsfrågorna i riksdagsarbetet. Det bhr ofta ytligt och i
anledning av någon motion. Därför får vi detta resultat - vi hinner aldrig
tränga tillräckligt djupt in i problematiken, vilket vi borde göra. Vi får
förlita oss på att Landstingsförbundet och även socialstyrelsen bearbetar
problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 76 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är självklart att Landstingsförbundet har
en viktig<br>
funktion, men vad jag påpekade i mitt anförande var att här finns en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna sjukvården</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammankoppling
av flera olika intressen. Sjukförsäkringen betalar pengar till dem som står i
köerna, färdtjänsten betalar för transporter, och arbetsgivare lider av att
någon är borta från jobbet. Det är helt enkelt många olika kostnadsbärare som
är inblandade. Just i en sådan situation, när man har ett samhällsproblem som
berör flera olika parter, är det väsentligt att regeringen fyller en
samordnande funktion. Det är därför vi menar att det är viktigt att riksdagen
nu trycker pä regeringen så att regeringen aktiverar sig och tar initiativ för
att lösa de olika konflikter som finns och främja en hantering av problemet som
leder till att sjukvårdsköerna kan försvinna eller förkortas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 77 KARIN ISRAELSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den samhällsekonomiska samsyn som Daniel
Tarschys efterlyser i den här frågan efterlyser vi i många andra sammanhang
också. Det är synd att den inte kommer till stånd, men vi har olika budgetar
som vi öser medel ur, och det är möjligt att man är speciellt enkelspårig när
det gäller just sjukvården så att man inte ser de andra fältens kostnadsramar
och inte ser att en samsyn skulle vara bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror dock inte att det är riktigt så enkelt. Det finns
en spärr för att klara det här genom specialistkompetensen. Det finns
naturligtvis också trögheter i sjukvårdsorganisationen, som man gärna vill se förändrad
i de avseendena för att kunna öka genomströmningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men i allt detta finns också en patient som skall
behandlas väl. De här sakerna är inte fullt tillräckligt utbyggda. Jag har
pekat på att vi i dag har en åldersfrekvens med ett starkt ökat antal äldre som
just är de som drabbas av behovet av starroperationer och höftledsoperationer.
Utvecklingen på sjukvårdssidan har alltså inte räckt till för att kapa köerna
till sådana operationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men vi här i riksdagen kan ju inte
heller gå förbi Landstingsförbundet, socialstyrelsen och socialdepartementet;
de måste ta hänsyn till att vi påpekar att de här bristerna finns, och vi kan
också vara delakfiga i en eventuell samsyn där vi får anlägga våra synpunkter
på problematiken. Lämpligt vore också att man i framtiden hade någon typ av
gemensam konferens, där vi fick belysa de här frågorna och även få dessa organs
syn på varför problemet är så stort som det är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 78
INGA LANTZ (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Benämningen oral galvanism är egentligen
missvisande, eftersom det handlar om korrosion som i vissa fall kan leda till
kroniska kvicksilverförgiftningar. Och egentligen har därmed 6,5 miljoner
människor i Sverige oral galvanism, eftersom alla lagningar innebär spänningar.
Ett bättre ord vore därför tungmetallförgiftningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dentalt amalgam består till 50 % av kvicksilver. Övriga
material som mest används är tenn, silver och koppar. Amalgam har, precis som
de flesta andra metaller, en benägenhet att korrodera, dvs, fräta. Hastigheten
pä korrosionen beror bl, a, på den omgivande miljön. Om olika metaller kommer
i kontakt med varandra, t, ex, guld med amalgam, kan galvaniska strömmar
uppstå, som i sin tur kraftigt ökar denna korrosion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns forskning som visar att yttre miljöfaktorer
påverkar kvicksilverförgiftningen. De effekter som det effektiva jordbruket
för med sig i form av brist på selen i vår kost, en ökad försurningsgrad i form
av sänkt pH-värde Och allmänna föroreningar i vår miljö medför ökad risk för
förgiftning. Det Som bevisar detta är att barn kan ha symptom utan att ha några
lagningar av tänderna. Eller, som man kan läsa i socialstyrelsens
Meddelandeblad nr 4/86: "Toxiska reaktioner mot kvicksilver och andra tungmetaller
-oavsett om de kommer från tandersättningsmaterial eller inte - har i pågående
forskning även diskuterats i förhållande till individens selenhalt i
blodet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Symptomen vid kronisk förgiftning är väl kända. De som är
sjuka orkar oftast inte bråka. De allra flesta som får sina fyllningar
borttagna och ersatta med andra material blir friska. Under lång tid har
socialstyrelsen hävdat att det inte finns någon anledning till oro när det
gäller att ifrågasätta användningen av amalgam vid lagning av tänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tiotusentals kvicksilverförgiftade patienter har under
årens lopp blivit feldiagnostiserade. Och under en lång tid har människor som
drabbats av kvicksilverförgiftning avfärdats med att de har neurotiska besvär.
Den senaste tidens rön har visat att frågan om oral galvanism, eller hellre
tungmetallförgiftningar, måste lösas på ett tillfredsställande sätt både för de
människor som drabbats av detta och för tandvårdens framtida utformning. Det
skall också sägas att det inte är alla personer som bär amalgam i munnen som
blir sjuka av detta, precis som alla rökare inte får lungcancer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dental förgiftning ger hos dem som drabbas värst upphov
till mycket lidande. Och deras problem späds på genom att samhället inte
accepterar förgiftningen som en sjukdom. Den behandlande läkaren hittar ingen
diagnos, ty sambandet finns inte beskrivet i läroböckerna. Läkarens slutsats
blir att sjukdomen har sina rötter i psykiska problem. I motion 428 av centern
föreslås att oral galvanism skall klassas som sjukdom. Utskottet avstyrker motionen
med att riksförsäkringsverket yttrat att sjukpenning utgår om så Svåra fysiska
eller psykiska besvär föreligger att man inte kan arbeta. Det är en sanning med
modifikation. Det är sant att en kvinna beviljats ersättning från
försäkringskassan för att kunna byta ut sina amalgamfyllningar, men det fallet
gällde allergi. Sambandet mellan amalgam och förgiftningar har aldrig erkänts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige finns ingen myndighet som är ansvarig för
tandvårdsmaterial, och vem som helst kan också sälja vad som helst på den
dentala marknaden. Biverkningar har hittills inte registrerats. Vid legeringar
och rotfyllningar kan bl, a, följande material användas; kvicksilver, krom,
kobolt, nickel, kadmium, bly, vismut, kloroform, klorerade fenoler, formalin
och mycket mera. Dessa ämnen är i andra sammanhang underkastade stränga
restriktioner- men inte i fråga om våra tänder. Det är märkligt. Detta hade
jag ingen vetskap om innan jag började läsa om tungmetallförgiftningar i våra
munnar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag borde det inte finnas någon anledning att tveka om
attityden till amalgam. Men det finns behov av att utföra en undersökning på
bred statistisk bas av personer med symptom som kan misstänkas vara
kvicksilver-förgiftade på grund av amalgam i munnen. Den expertgrupp utskottet
hänvisar till, som socialstyrelsen tillsatt, kommer inte att tillföra denna
fråga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna sjukvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 något nytt, eftersom den bara skall sammanställa befintlig forskning.
Det<br>
6 maj 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flnns således ett behov av förnyad
utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmännasiuk-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''"'"
'" skulle jag vilja fråga utskottets talesman, John Johnsson, vilken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sorts behandling de människor som
lider av förgiftningar skall fä. Det stär</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nämligen
om detta i utskottets betänkande. Betyder det att dessa människor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall få
rätt att byta ut gamla lagningar mot annat material kostnadsfritt? Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är ju
tydligen det enda som hjälper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä skulle jag vilja övergå till en annan fråga, nämligen
primärvården. En hög kvalitet pä vården av blivande mödrar och barn drevs fram
av framför allt arbetarrörelsens kvinnor. Den låga spädbarnsdödligheten i vårt
land har säkerligen ett samband med vår höga kvalitet inom mödra- och
barnhälsovården. Detta får inte raseras av "sparsamhetsivrare", som
gärna offrar en god hälso- och sjukvård för att kortsiktigt minska utgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många landsfing har redan fattat beslut om eller överväger
att inom kort införa en förändrad organisation för barnhälsovården, så att även
barnavårdscentralerna i tätorterna inordnas i distriktsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att upprätthålla kvaliteten föreslår vpk att
barnläkare och gynekologer även i framtiden skall knytas till primärvården. En
allmänläkare har i sin vidareutbildning till specialist i allmänmedicin bara
fyra månaders utbildning i barnhälsovård mot den utbildade barnläkaren som har
tre år. Lika knapp är utbildningen för allmänläkaren när det gäller
kvinnosjukdomar och förlossningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialministern, som har debatterat denna fråga några
gånger, tycker tydligen att dessa fyra månader räcker för att ge kvinnor och
barn en fullgod vård, I ett frågesvar i riksdagen sade hon nämligen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Tillgången på läkare med fullgjord vidareutbildning
inom gynekologi/ obstetrik gör det möjligt för ett betydande antal av dem att
arbeta inom primärvården,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar inte denna uppfattning. Det gör inte heller
barnmiljörådet. Barnmiljörådet säger i ett uttalande: "Barnhälsovården är
i dag organiserad dels som barnavårdscentraler, främst i tätorter, dels genom
distriktsvärden, främst i glesbygd. Verksamheten har fungerat utomordentligt
väl och nått i stort sett alla barn. Barnmiljörådet konstaterar att en
förändrad organisation av barnhälsovården är på väg eller är redan beslutad i
många landsting, sä att barnavårdscentralernas uppgifter kommer att övertas av
distriktsvården. Barnmiljörådet finner det förståeligt om många med barnens
bästa för ögonen oroas när barnavårdscentralerna överförs till distriktsvården.
Landets barnavårdscentraler har sannolikt haft en avgörande betydelse när det
gällt att ge svenska barn ett hälsotillstånd som är enastående i världen,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk vill också peka på risken för att en
kvalitetsförsämring inom mödra-och barnhälsovården kan bereda mark för en
privatisering med allt vad det innebär i form av orättvisor, avgifter, m,m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande värdering inom mödra- och barnhälsovården
är att den<br>
skall vara avgiftsfri och frivillig för den enskilde. Att barnhälsovården är<br>
betydelsefull visar besöksstatistiken, 100 % av spädbarnen och nio av tio<br>
fyraäringar kommer till barnavårdscentralerna. Om mödra- och barnhälso<br>
vården helt inlemmas i primärvården ökar också risken för att dessa<br>
78</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamheter avgiftsbeläggs på
samma sätt som övrig sjukvård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med det
anförda, herr talman, yrkar jag bifall till vpk-reservationerna i</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detta betänkande,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senare
kommer John Andersson att ta upp frågan om bristen på läkare i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>------------ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>glesbygd.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den allmänna sjuk-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vården</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 79
JOHN JOHNSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I föreliggande betänkande från
socialutskottet behandlas bidrag till allmän sjukvård m.m. Jag skall göra några
kommentarer till villkoren för en god sjukvård för alla i värt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa grupper i vårt samhälle är utsatta för större och
allvarligare hälsoproblem än andra. Sådana riskgrupper finner man ofta bland
arbetare, lägre tjänstemän, arbetslösa, barn i låginkomstfamiljer m,fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basen för folkhälsoarbetet är den solidariska välfärds-
och socialpolitiken. Dagens hälsoproblem måste åtgärdas utifrån en helhetssyn
på samhällsutvecklingen. För en bättre folkhälsa måste därför såväl alla
berörda samhällssektorer och folkrörelser som allmänheten engageras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett aktivt och målinriktat hälsopolitiskt arbete
förutsätter vidare att kunskaper och information om hälsoutvecklingen finns
lätt tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övergripande målet för hälso- och sjukvårdspolitiken
är att vården ges på lika villkor och att vid sjukdom alla erhåller god vård
oberoende av kön, boendeort eller betalningsförmåga. En grundläggande
förutsättning för principen om vård på lika villkor är att tillgängliga
finansiella och personella resurser fördelas efter befolkningens behov av vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett problem inom denna sektor är speciellt bristen på
läkare i glesbygden, medan läkartätheten i de befolkningstäta områdena är stor.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat läkarfördelningen till
glesbygden och då understrukit vikten av att åtgärder vidtas. Som framgår av
betänkandet arbetar en särskild grupp inom socialdepartementet med
läkarförsörjningen fill glesbygden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med behandlingen av förslaget om medelsanvisning
för ett antal olika ändamål på hälso- och sjukvårdens område behandlar
utskottet 28 motionsyrkanden med krav och förslag av skilda slag. De flesta
motionsyrkandena har avstyrkts av ett enigt utskott, då de i de aktualiserade
frågorna redan på något sätt är föremål för åtgärder och då andra har varit
inaktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utskottsbetänkandet har fogats 11 reservationer.
Reservationerna, som har kommenterats här av tidigare talare och som omfattar
skilda delar av betänkandet, avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ämnesområden som reservanterna har tagit upp har pä ett
utomordentligt sätt redovisats i utskottsbetänkandets majoritetsskrivning, som
har antagits med breda majoriteter, varför jag, herr talman, inte behöver
kommentera dem ytterligare. Daniel Tarschys är besviken på utskottsmajoriteten,
och det må han väl vara. Utskottsmajoriteten kan väl också vara besviken på
Daniel Tarschys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda yrkar jag på samtliga punkter
bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl.
19.30,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 9 § Meddelande om debatt med anledning av kärnkraftsolyckan<br>
6 maj 1986</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i Tjernobyl</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=118 height=50>
<tr>
<td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om debatt med anledning av kärnkraftsolyckan</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan regeringen föreslagit att en debatt skall anordnas
med anledning av<br>
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har jag efter samråd med de av partigrupperna<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utsedda ledamöterna av
talmanskonferensen beslutat att en debatt i detta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt;text-indent:-94.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande om frågor ämne skall
hållas vid det plenum som utsatts till måndagen den 12 maj kl. 11.00, I samband
därmed besvaras ett antal interpellationer om kärnkraftspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 6
maj</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:531 av Gerd Engman (s) till försvarsministern om
planerna på tillträdesskydd för vissa skärgårdsområden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt uppgift kommer utredningen
om tillträdesskydd att avlämna sitt slutbetänkande inom kort. Däri innefattas
bl. a. frågan om vissa skärgårdsområdens tillgänglighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anledning härav vill jag fråga;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet i tillfälle att för
kammaren redovisa med vilket tidsperspektiv det fortsatta arbetet med dessa
frågor kommer att bedrivas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:532 av VViggo Komstedt (m) till justitieministern
om åtgärder mot rymningar inom kriminalvården;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser justitieministern att vidta
någon åtgärd med anledning av att personer som är dömda för grova
narkotikabrott ges möjligheter att ''leka" skådespelare på orter långt
ifrån den anstalt där de vistas och därmed ges möjlighet att ganska enkelt
rymma?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:533 av Ivar Franzén (c) till finansministern om
ökad odling av energigrödor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Rapport den 5 maj 1986
hävdar finansministern att jordbrukets problem inte kan lösas utan omfattande
nedläggning av åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är fullt möjligt att på "överflödig"
åkermark producera energi till lägre kostnad än med hjälp av ny kärnkraft och
kolkondens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjas åkermarken på så sätt kan öppna landskap,
försörjningstrygghet och sysselsättning bevaras, och det uppstår inga negativa
effekter pä vår livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energigrödor är ett realistiskt alternativ för att ersätta
en del av kärnkraf<br>
ten utan att öka användningen av olja eller kol. En flexibel bas av biobränslen<br>
80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skapar en ökad handlingsfrihet för
snabbare avveckling av kärnkraften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedläggning
av stora åkerarealer innebär konkret att vi begränsar våra möjligheter att till
lägsta kostnad och med i övrigt enbart positiva effekter snabbt ersätta
kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min fråga till
finansministern är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är regeringen beredd att verka för att den
omisfliga naturresurs som vår åkermark är utnyttjas för energigrödor, i den
utsträckning den inte i nuläget behövs för produkfion av mat, och på så sätt
minska vårt beroende av kärnkraften?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:534
av Alf Svensson (c) till jordbruksministern om rökgastorkningen av spannmål:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt uppgift torkas närmare 10 % av all spannmål
i Sverige med rökgaser från eldningsolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
anser att rökgastorkning med olja inte skall accepteras och hävdar att metoden
bör förbjudas. För närvarande utreder en grupp på livsmedelsverket riskerna med
denna torkningsmetod. Gruppen påstår att man inte fått tillräckliga resurser
för att effektivt fullfölja sitt uppdrag. De rapporter som hittills avlämnats
av utredningsgruppen visar emellerfid tydligt att rökgastorkningen tillför
brödsäden polycykliska aromatiska kolväten, giftiga, hälsovådliga ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är jordbruksministern beredd att tillse att
utredningsgruppen erhåller tillräckliga resurser för att på ett effektivt och
tillförlitligt sätt kunna fullgöra sitt uppdrag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:535
av Wiggo Komstedt (m) till statsrådet Bengt K. Å, Johansson om villkoren vid
utbyte av premieobligationer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid inlösen av statens premieobligationslån, som
sker vid utgången av lånets löptid, har principen varit att utbyte av utgångna
obligationer sker mot motsvarande antal obligationer av det nya
obligationslånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utbyte av 1981 års premieobligationer erbjuds innehavare av obligationer att
erhålla nya av 1986 års lån. För första gången gör nu staten en förändring i
bytesrätten. Tidigare har man kunnat byta antalet gamla obligationer mot samma
antal nya om obligationerna haft samma nominella värde. Vid inlösen av 1986 års
lån avkrävs emellertid obligationsinnehavarna att betala 8 kr. per obligation -
annars inget utbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min fråga till statsrådet
är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill statsrådet medverka till att staten vid utbyte
av gamla premieobligationer när ett obligationslån förfaller inte tar ut ett
högre pris på nya obligationer än vad som motsvarar dessas nominella värde?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:134 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1985/86:133-135</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:134 ll §
Kammaren åtskildes kl. 17,54. 6 maj 1986</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BERTIL
BJÖRNSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IGunborg
Apelgren</span></p>
</div>
G909134prot_198586__134.pdf3354374pdfRiksdagens protokoll 1985/86:134 Tisdagen den 6 majhttps://data.riksdagen.se/fil/33F62C27-C71B-410A-9BF2-34917439A0C1