2438156G9091121985/86112protprotprotRiksdagens protokoll 1985/86:112ProtokollProtokoll"11201986-04-09 00:00:002024-06-25 16:23:332009-12-01 17:09:44Riksdagens protokoll 1985/86:112 Onsdagen den 9 aprilimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G909112/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G909112https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G909112
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1985/86:112</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 10.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna leddes till en början av förste vice
talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 8 Minnesord över avliden ledamot av riksdagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I måndags nåddes vi av sorgebudet att Allan Åkerlind
avlidit efter några månaders sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allan kom till riksdagen för 21 år sedan. Han hade
dessförinnan under mänga år varit ordförande och vice ordförande i sin
avdelning av Byggnadsarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I riksdagsarbetet gjorde han sig snabbt känd för gedigna
och självständiga insatser. Han blev bl. a. ledamot av socialutskottet och
socialförsäkringsutskottet, 1976 också av riksdagens revisorer. Med sin
samvetsgrannhet och det stora förtroende Allan alltid tillvann sig tedde det
sig naturligt att han i höstas också valdes till revisorernas ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allan var en varm, rakryggad och helgjuten människa,
alltid sann mot sig själv och sina ideal. Han tillvann sig respekt och
tillgivenhet hos alla som hade förmånen att samarbeta med honom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En god vän
och arbetskamrat har lämnat oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar sorgen med Allan Åkerlinds familj, och vi hedrar
hans minne med en stunds tystnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Justerades protokollen för den 1 innevarande månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:162
till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:449-452
till utbildningsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:453
och 454 till finansutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:455
och 456 till kulturutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:45759
till trafikutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:460
och 461 till arbetsmarknadsutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 1985/86:462 till bostadsutskottet<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:463 och 464 till
arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:465
till trafikutskottet 1985/86:466 yrkande 1 till trafikutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkandena
2 och 4 till arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yrkande 3 till näringsutskottet 1985/86:467-469 till
arbetsmarknadsutskottet 1985/86:470 till utbildningsutskottet 1985/86:471 till
näringsutskottet 1985/86:472 yrkandena 4-6 till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till arbetsmarknadsutskottet 1985/86:473 till
arbetsmarknadsutskottet 1985/86:474 till näringsutskottet 1985/86:475 till
arbetsmarknadsutskottet 1985/86:476 till bostadsutskottet 1985/86:477 yrkande 1
till arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkande 6
till utbildningsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till näringsutskottet 1985/86:478 till
arbetsmarknadsutskottet 1985/86:479 yrkande 4 till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till arbetsmarknadsutskottet 1985/86:480 yrkande
7 till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till arbetsmarknadsutskottet 1985/86:481 till
arbetsmarknadsutskottet 1985/86:48288 till socialförsäkringsutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Anslag till vägväsendet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs trafikutskottets
betänkande 1985/86:13 om anslag till Väg-väsende m.m. (prop. 1985/86:100 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 GÖREL BOHLIN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Samhällets transportberoende har vuxit
oavbrutet och snabbt under flera decennier. En god standard på väg- och
gatunätet är av grundläggande betydelse för de människor som individuellt eller
kollektivt färdas på vägarna. Vägnätets utformning och beskaffenhet har en
väldig betydelse för oss alla, inte minst för det svenska näringslivet - för
att hålla transportkostnaderna låga och säkerheten hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets betydelse för våra möjligheter till en
bibehållen och förbättrad standard är väl känd, liksom också för våra
möjligheter att få balans i ekonomin. Expansion, strukturförändringar och
omläggningar i näringslivet har därvidlag inneburit ökade transportkrav. En
kapitalrationalisering i företagen sker i form av minskad lagerhållning. Lagren
förs så att säga över på väg. 1984 var ca 150 miljarder kronor bundna i lager,
och rationaliseringspotentialen beräknades till nästan 50 %, dvs. ca 70
miljarder kronor. Denna rationalisering pågår och bidrar till en ökad trafik och
ökade krav på bra och säker framkomlighet, med andra ord krav på framför allt
förbättringar och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reparationer.
Detta gäller i särskilt hög grad brobeståndet. Broarna är i många fall
flaskhalsar i en för övrigt godtagbar vägstandard. I utskottet är också
samtliga partier eniga om att drift- och underhållsanslagen skall prioriteras.
Besparingar är nödvändiga, men samtidigt är det väsentligt att dessa inte
drabbar driften och underhållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppnå dynamiska ekonomisk-politiska effekter måste
underskottet i statsbudgeten minskas. Detta kan ske genom tillväxt i ekonomin
som ökar intäkterna till statskassan, men besparingar måste då göras för att
man skall kunna uppnå denna dynamik. Besparingseffekter kan man också få genom
att lyfta ut ur statens budget en del offentligt finansierad verksamhet. Den
privata sektorn bör stimuleras och en förskjutning ske i ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun mot den sektor som har bättre likviditet än staten, den
kommunala. Kommunikationsministern har också initierat en sådan förskjutning,
vilket vi välkomnar från moderat håll. Det är bra att en sänkning av anslagen
till kommunerna sker beträffande det statskommunala vägnätet och att
bidragsprocenten minskas, samtidigt som nu en utredning kommer till stånd om
utformningen av väghållningsansvaret för det statskommunala vägnätet. Detta
har också i flera år föreslagits från moderat håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med de besparingar som nu föreslås av regeringen
vore det frestande att citera utskottets taleman från förra årets debatt, då
han hårt angrep oss moderater för förslag som på pricken liknar det regeringen
nu föreslår. Jag tror emellertid att utskottets ordförande har detta bevarat i
pinsamt gott minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För drift av kommunala vägar och gator föreslår ministern,
vilket alltså accepteras av utskottet, ett större kommunalt engagemang.
Anslaget sänks med 100 milj. kr., och bidragsprocenten sänks till realt 54 %.
För byggande av statskommunvägar föreslås en procentuell bidragsminskning från
70 % till 50 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver regeringens sänkning föreslår vi moderater en
ytterligare reducering av anslaget, vilket leder till för driftbidraget 50 %
och för byggandebidraget beträffande statskommunvägar 45 %. På dessa punkter
har vi reservationerna 9 och 13, till vilka jag yrkar bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala sektorn har genom sin ekonomiska tyngd en
nyckelroll när det gäller möjligheten att sanera den svenska ekonomin. Ungefär
en fjärdedel av de kommunala utgifterna täcks av bidrag från staten, bidrag
till vilka staten i princip lånar samtidigt som kommunsektorn har en stor
överlikviditet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är utomordentligt viktigt att alla
möjligheter tas till vara att utanför statsbudgeten finansiera angelägna
investeringar. I strävan att hitta besparingar kan då ingå att försöka hitta
andra finansieringsformer. Det är väl känt att det finns flera entreprenörer
som är villiga att låna ut pengar för att brobyggen skall kunna finansieras.
Förutom att tillgängligt kapital kan utnyttjas för lönsamma
samhällsinvesteringar bidrar sådana investeringar till att upprätthålla
entreprenörernas kompetens och att vidmakthålla deras byggorganisation.
Entreprenörerna har också behov av referensobjekt. Inte minst i samband med
export av svenskt vägkunnande är referensobjekt viktiga och byggen åt svenska
staten extra värdefulla. Härtill kommer givetvis sysselsättningseffekter och
kringeffekter av regional karaktär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Det har ju från statsmakternas sida vid flera tillfällen framförts
önskemål<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om att färjor så snart som möjligt
skall ersättas med broar. I nuvarande</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsfinansiella
situation ser det knappast ut att bli särskilt snart. Vi rekommenderar därför
från moderat håll att finansieringsvägen med låne-och leasingförfarande prövas.
Jag yrkar bifall till reservation 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 4 aktualiserar vi möjligheten att genom
vägtullar klara finansieringen av vissa angelägna väg- och broprojekt. Inför
Stockholms läns samtliga riksdagsmän redovisades från vägförvaltningen hur
missgynnat länet blivit under en följd av år vad beträffar tilldelning av
anslag för väg- och broprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kutym vid behandling av motioner om enskilda objekt
eller av regionalt präglade motioner att hänvisa till den fastlagda och
decentraliserade planerings- och beslutsprocessen i dessa frågor. Som
representant för Stockholms län vill jag emellertid säga att det måste vara
något fel när Stockholms län, vars vägnät belastas så osedvanligt mycket och
där behovet av upprustning är så stort, kommit i åtnjutande av så
utomordentligt litet ur de ordinarie väganslagen. Jag kommer att följa
effekterna av systemet på den här punkten med stor uppmärksamhet. Vi vill från
moderat håll emellertid peka på möjligheten att ha något tullprojekt i
Stockholmsregionen. Detta får dock inte vara så utformat och så placerat att
trafikrytmen störs eller att köer och stagnation uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som också uppmärksammats både i Stockholms län
och i andra län är den bristande samordningen mellan regioner. I Stockholms län
gäller det t. ex. väg 73, som på Stockholms läns-sidan har synnerligen stort
behov av förbättringar. Men precis vid länsgränsen mot Uppsala upphör detta
behov. I Uppsala län är vägen nämligen sedan flera år upprustad. För att en väg
skall fungera som den transportåder den bör vara så måste standarden vara
kontinuerligt god. Att reparation av delar av en väg får anstå i åratal betyder
ju att vägen i sin helhet har en lägre standard än de standardmässigt bra
delarna. För att minska sådana här olägenheter med planeringssystemet måste
vägverket, antar jag, ges en mer övergripande och tillrättaläggande uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den s. k. motorvägstriangeln, som aktualiserats från
vägintressenter och från näringslivet, är ytterligare ett projekt som skulle
kunna delvis finansieras med vägtullar. Motorvägstriangeln kan innebära
avsevärt förhöjd vägstandard och säkerhetsnivå, att långa kurviga körsträckor
rätas ut, att körvägar blir kortare och att vi får säkrare trafik, kortare
körtider, mindre slitage på miljö och fordon och reducerad drivmedelsåtgång.
Avkastningen per satsad krona beräknas för detta projekt bli 1:30, varför
intresserade finansiärer knappast skulle fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall till reservation 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 har vi moderater reserverat oss till
förmån för ett förslag i propositionen, nämligen att möjlighet skall finnas att
ta ut avgift på färja, dvs. för s. k. kompletteringstrafik. Jag har svårt, fru
talman, att förstå den rädsla för en förändring på den här punkten som präglar
utskottsmajoriteten. En allmän färjeled kan få mindre trafik och därmed bli av
mindre allmänt intresse och kanske t. o. m. komma att klassas som enskild. I
stället för att färjeleden då läggs ned eller blir enskild, varvid just avgift
tas ut, skulle ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tudelat ansvar med
möjlighet till avgiftsuttag faktiskt medföra att färjan blir kvar och inte
kostar något i avgift t. ex. på dagtid men däremot nattetid. Serviceutbudet kan
t. o. m. bli bättre. - Detta är ju vad statsrådet tänkt sig, efter vad jag
förstår. Detta är dessutom en inte alls ovanlig ansvarsuppdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>, Vad slutligen beträffar
de s. k. planeringsramarna har utskottet enats om ett tillkännagivande till
regeringen om att sysselsättningsmedel även i fortsättningen bör ingå i ramarna
i ungefär samma omfattning som hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
höjs det ordinarie anslaget till byggande av vägar, men sammantaget skulle
ramarna minskas med 550 milj. kr., vilket är helt förödande för vägverkets
möjlighet att på ett rationellt och ekonomiskt sätt bedriva verksamheten. Det
ändrar förutsättningarna för planering, resursanvändning, avtal mellan
kommuner och vägverk, entreprenörer och vägverk etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
betyder lappning av objekt, t. ex. broar, där man i stället bort bygga nytt -
och därmed ökar ju underhållskostnaderna, projekt fördröjs och trafiksäkerheten
blir lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samordningseffekter
rycks undan genom att kommuner inte kommer i gång med planerade arbeten och
heller inte med följdinvesteringar eller med sådana investeringar som är
beroende av vägbyggen. Investeringar av det här slaget betyder hög
sysselsättning och god avkastning och bör inte fördröjas. Många av de små
entreprenörer som runt om i landet får sina uppdrag genom vägverket skulle
komma att slås ut, och arbetslöshet skulle uppstå. Kvarvarande arbetsstyrka i
vägverket får en mycket ojämn sysselsättning. Allt detta innebär dålig
planering, men utskottet är som sagt enigt om att söka förhindra en sådan miss
och gör ett tillkännagivande i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Avsnittet om vägar i årets budgetproposition har, trots ett antal
reservationer, behandlats under ganska stor enighet i utskottet. De punkter där
vi moderater har haft en annan uppfattning eller framfört särskilda förslag
markeras i reservationerna 2, 3, 4, 9 och 13, till vilka jag yrkar bifall. I
övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
3 HUGO BERGDAHL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det trafikpolitiska beslut som togs 1979 av en i stort sett enig
riksdag innebar bl. a. att medborgarna och näringslivet i de olika delarna av
vårt avlånga land skulle erbjudas en tillfredsställande vägtransportstandard
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Denna mera översiktliga
målsättning från politikernas sida har senare av vägverket konkretiserats i en
hel rad delmål för den statliga väghållningen. För folkpartiets del vill jag
slå fast att vi nu, liksom tidigare, står bakom de trafikpolitiska målen från
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller vilka vägar som vi skall följa för att förverkliga målen går
uppfattningarna något i sär mellan partierna, även om vi från utskottets sida
på många områden kan redovisa stor enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vägverkets äskanden, såsom de redovisats i de senaste anslagskraven, framgår
att det finns ett stort behov av resurser för att verket skall kunna återställa
och upprätthålla en acceptabel kvalitet på vårt vägnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkligheten
är i dag sådan att drygt 60 statliga och statskommunala vägprojekt i hela
landet som skulle ha varit i gång eller ha börjat byggas detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 år inte blir av. De skjuts upp på obestämd tid. Vägverket saknar
pengar för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa vägprojekt, som av verket
bedöms som ytterst angelägna. En del</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"T
', ... .. '„ ~ vägprojekt skulle t. ex. ersätta vägar där det i
dag sker många olyckor. Från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägverkets
sida är man bekymrad och anser att läget är allvarligare än</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någonsin
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det faktum att vägverket saknar pengar är ett resultat av
ökad efterfrågan och minskade anslag. På det viset uppstår det ett gap.
Vägverket redovisar att trafiken på våra vägar är mer omfattande än någonsin.
Aldrig har vi haft så stor efterfrågan på nya vägar från kommuner och
näringsliv, berättar t. ex. vägverkets generaldirektör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverket har sagt att man under detta år möjligen har att
förvänta sig extra anslag från regeringens sida. Mot den bakgrunden vill jag
ställa följande fråga till utskottets ordförande: Har vi att förvänta oss extra
anslag för att tillgodose vägverkets önskemål på detta område?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ges enligt folkpartiets uppfattning en god grund att
arbeta vidare ifrån om man accepterar att det ur både samhällsekonomiska synpunkter
och trafiksäkerhetsaspekter är ytterst viktigt att satsa på såväl nybyggnad som
underhåll och förbättringar av vårt vägnät, som håller en relativt hög
standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som skiljer trafikutskottets majoritet från de förslag
som vi från folkpartiet motionsvägen har fört fram kan sammanfattas på följande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill, liksom regeringen, minska det statliga stödet
till kommuner och landsting- detta i syfte att begränsa den kommunala
expansionstakten. En sådan begränsning är - det är vi överens med regeringen om
- helt nödvändig om vi som politiker i denna församling verkligen vill arbeta
för en sundare ekonomi i det här landet. Och det vill, såvitt jag kan förstå,
de flesta av ledamöterna i denna kammare. En del av detta arbete består i att
begränsa statens åtaganden gentemot kommuner och landsting. På detta område
vill vi t. o. m. gå längre än vad regeringen angett som mål eller anser sig
orka med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I folkpartimotionen 219, som berör den ekonomiska
politiken, har vi på ett mycket klargörande sätt redovisat hur dessa
begränsningar skall genomföras. Vi föreslår att begränsningarna görs i form av
en avgift på kommunernas och landstingens skatteunderlag. Sedan får kommunerna
i sin tur fria händer att, om så är nödvändigt, hålla igen på sina utgifter på
de områden av sin verksamhet där de själva anser detta vara rätt och riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regeringspolitiken går däremot ut
på att vi här i riksdagen vet bäst vad de olika kommunerna skall spara på och
vad de eventuellt skall satsa på. Det är att begränsa den kommunala självbestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi från folkpartiets sida anser det angeläget att
framhålla att vi inte tycker<br>
att det är självklart att begränsningar skall göras i kommunernas frihet och på<br>
deras ansvarsområden. Den politik som socialdemokraterna här arbetar för<br>
innebär en form av centralstyrning. Regering och riksdag vet bäst, exakt vad<br>
som skall göras och på vilka områden som de olika kommunerna skall hålla<br>
igen. En sådan politik rimmar visserligen väl med socialdemokratiska<br>
tankegångar och värderingar, men den strider mot viktiga liberala grundsat<br>
ser. Därför går vi emot denna politik.<br>
8</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det som skiljer folkpartiet från
utskottsmajoritetens uppfattning i fråga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om anslaget till
vägväsendet framgår av reservationerna 3, 10 och 14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
reservation 3 anser de borgerliga partiernas representanter i utskottet att
behovet av ekonomiska resurser för byggande av broar i nuvarande finansiella
läge bör kunna tillgodoses genom låne- och leasingförfarande. Detta förslag
har vi fört fram vid tidigare tillfällen. Vi har fått avslag. Vi återkommer nu
med förslaget, och hoppas att kammarens majoritet instämmer med oss
reservanter. Görel Bohlin har utförligt redovisat motiveringarna för att
förfara på det viset, och jag skall därför inte upprepa argumenteringen i denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
10 berör anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator. I konsekvens
med våra förslag om att statsbidragsminskningen bör göras så generell som
möjligt, säger vi nej till besparing på bidrag till drift av kommunala vägar
och gator. Som jag tidigare utvecklat, skall kommunernas del av det totala
sparandet i samhället utgöras av en avgift som läggs på kommunernas och
landstingens skatteunderlag. Det är på det viset vi vill att kommunerna skall
delta i arbetet för en sundare ekonomi i hela samhället. Vårt förslag ger
därmed de enskilda kommunerna rätten och friheten att själva avgöra vilka
verksamheter som eventuellt behöver begränsas eller ges förtur. Rimligen bör
kommunalpolitikerna bäst känna till vad det bör satsas på i deras kommun och i
vilken omfattning det bör göras - detta är inte riksdagsledamöternas uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
14 gäller anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator.
Folkpartiet kan inte ansluta sig till utskottsmajoritetens uppfattning och
dess förslag om sänkning av den s. k. bidragsprocenten. Frågan om kommunernas
ansvar för den egna väghållningen bör i enlighet med förslag i vår motion 395
ses i ett större sammanhang, där regionalpolitiska och fördelningspolitiska
synpunkter bör vägas in i de rent vägpolitiska sammanhangen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 10 och 14 samt i övrigt bifall
till utskottets hemställan i betänkande 13.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
4 GÖSTA ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fru talman! Den svenska
vägpolitiken lider just nu av två svåra problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första lider vägpolitiken av en svårartad investeringssjuka, eller rättare
sagt brist på investeringar. Den tar sig uttryck i en brist på pengar till
mycket angelägna vägbyggen. Ett sextiotal vägprojekt i olika delar av landet
skjuts nu pä framtiden och det är allvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra lider våra vägar av en underhållssjuka. Den tar sig uttryck i att 9 000 km av det belagda vägnätet kräver akuta insatser. Mer än 3 000 av vägnätets broar är byggda
före 1944 och kräver i många fall om- eller nybyggnad. Ungefär 30 000 km av länsvägarna har dålig bärighet, som hindrar viktiga delar av näringslivets transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
allvarliga är dessa brister på investeringssidan och på underhållssidan? Frågan
måste ses i relation till omfattningen av vår vägtrafik. Vi måste göra klart
för oss att den helt överväldigande delen av trafiken i vårt land går på våra
vägar. Två tredjedelar av det totala trafikarbetet i Sverige sker på vägnätet.
Under 1984 uppgick trafiken på vägarna till 33 miljarder fordonskilometer. Av
det inrikes persontransportarbetet utfördes 89 % på gator och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 vägar. Slutsatsen är därför given: våra vägars standard har en
stor och</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt;text-indent:-103.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april 1986,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgörande betydelse för
utvecklingen i vårt land.<br>
Frågan blir då närmast: Hur skall vi ta oss ur dessa investeringsproblem?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eller mera
i klartext: Hur skall vi kunna upprätthålla en rimlig nyinvestering i vägnätet
för att komma ifrån den eftersläpning som stora delar av landet lider av just
nu? Utskottet har i enighet varnat för den neddragning som regeringen förordat
på investeringssidan. Det gäller då resurser som normalt sätts in via AMS. Det
är enligt vår uppfattning felriktat sparnit att hålla igen på ett vägbyggande
som ger färre olyckor. Det måste vara fel att dra ned på vägbyggen som leder
till lägre sjukvårdskostnader och mindre av produktionsbortfall. Lika fel
måste det vara.att skära ned på väginvesteringar som minskar kostnaderna för
näringslivets transporter. Vi menar att en för låg investeringsram för vägarna
också leder till att vi friställer resurser inom t. ex. entreprenadbranschen.
Vi riskerar att skapa arbetslöshet inom denna bransch. Därför får man hoppas
att regeringen verkligen tar allvarligt på den uppkomna situationen. Regeringen
borde helt enkelt följa utskottets råd att även i fortsättningen hålla en hög
ambitionsnivå när det gäller byggande av vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller också för regeringen att inte låta sig lockas
in i extremt dyra och stora vägprojekt. Att bygga motorvägar i områden som inte
har trafik som motiverar motorvägar är enligt vår mening oklokt. Regeringen
måste inse att vägresurserna inte räcker till sådana byggen. Felinvesteringar
leder enbart till att ett stort antal angelägna vägprojekt måste skjutas på
framtiden i andra delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en del oroande planer på vissa motorvägar som
kan kosta upp emot 250 milj. kr. per mil att bygga. Ett enda projekt på fyra
mil kan alltså ta i anspråk alla de pengar som riksdagen anslår för ett helt
år. Fortsätter regeringen att satsa på det sättet blir alla andra vägar rätt
svältfödda på vägpengar. Vi kommer i så fall att tvingas uppleva att ännu fler
angelägna vägbyggen skjuts på framtiden. Det tycker vi är en farlig politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore orättvist att i den allmänna debatten rikta
kritik enbart mot regeringen. Även vissa företrädare för storföretagen i landet
har fört fram helt orealistiska tankar på storskaliga vägprojekt som kräver
tiotals miljarder i investeringar. Man borde från det hållet förstå att
bilisterna inte är beredda att betala ännu högre vägskatter. En långt driven
koncentration av vägpengar till ett fåtal stora vägprojekt vore ett direkt hot
mot en stor del av vårt näringsliv. Räcker inte pengarna till för en
upprustning av länsvägarna kommer det att drabba skogsindustrierna, andra landsortsindustrier
och jordbrukets transporter. Det är därför rätt naturligt och rimligt att
företrädare för dessa delar av näringslivet uttrycker stor oro över att
länsvägarna blir bortglömda. Det krävs alltså att regering och vägmyndigheter
använder resurserna på ett realistiskt och klokt sätt, så att alla delar av
landet kan få en godtagbar vägstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig så ta upp problemen rörande underhållet av
vägarna. Vägverket har mycket klart och tydligt gett besked om att underhållet
av vägbeläggning-ar och broar är ett allvarligt problem. Lika oroad är man över
den dåliga bärigheten på de 30 000 km länsvägar som har avgörande betydelse för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 trafiken
och transporterna i stora delar av landet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns många och tunga motiv för att ta fasta på
vägverkets önskemål Prot. 1985/86:112 om en upprustning av detta vägnät. De
regionalpolitiska motiven väger 9 april 1986 tungt. Verkligheten är ju den att
människor i stora områden av vårt land saknar såväl järnväg som tillgång till
flyg på rimligt avstånd. Vi måste därför vara medvetna om att dessa människor
är helt beroende av ett bra vägnät. Verkligheten är den att åtskilliga
löntagare tvingas pendla dagligen till och från arbetet på grusvägar med mycket
dålig standard. Skogsindustrins fullastade bilar kan nätt och jämnt möta en
annan bil utan att riskera att sjunka ned i ett dike. Det blir ofta ett
transportstopp som kostar företagen tusentals kronor. Med sådana
vägförhållanden är det inte så egendomligt om såväl företagare som allmänhet
överger områden som har de sämsta kommunikationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det borde vara självklart att människor och företag som
saknar tillgång till järnväg och till flyg inom rimligt avstånd åtminstone
skall ha tillgång till ett bra vägnät. Den ståndpunkten borde vara en
självklarhet för alla som ställt upp bakom riksdagens olika uttalanden om
regional balans. Tyvärr är det illa ställt med viljan att leva upp till de
vackra principer som riksdagen ibland tar ställning för. Från centerns sida har
vi tagit allvarligt på vägverkets varningar vad gäller underhåll och
upprustning av våra vägar. Vi har helt enkelt ansett det nödvändigt att komma i
kapp den eftersläpning som finns på vägområdet. Vi har i reservation 1 följt
upp centerns motion om ett ökat anslag till underhåll av bl. a. länsvägarna med
ytterligare 500 milj. kr. Jag yrkar bifall till den reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i år liksom tidigare ställt oss bakom kravet på att
öppna möjligheter att bygga broar genom låne- eller leasingförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett läge då statens insatser för brobyggandet kraftigt
begränsas borde vi ta vara på andra möjligheter som står till buds för att
bygga angelägna broar och för att förbättra vårt vägnät. Det är en stor vinst
för hela samhället om t. ex. byggbranschen kan hålla en jämn sysselsättning. De
nya möjligheter till brobyggande som vi vill öppna dörrarna för skulle kunna ge
både anställda och företag möjligheter till sysselsättning när andra alternativ
saknas. Samtidigt skulle trafikanterna få bättre trafikförhållanden. Det finns
enligt centerns uppfattning i varje fall anledning att pröva modellen med låne-
och leasingförfarande. Därför ber jag att få yrka bifall till reservation nr 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller motorvägarnas påverkan på vår natur och
miljö - detta berörs i reservation nr 6 - kommer Elving Andersson att ta upp
den frågan i sitt anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gäller bidraget till drift av kommunala vägar och
gator så har en stor majoritet i utskottet ansett att kommunerna bör ta på sig
ett större ekonomiskt ansvar för detta vägnät. För centerns vidkommande delar
vi denna uppfattning. Vi är t. o. m. beredda att gå något längre än vad
regeringen förordat. Därför ber jag att få yrka bifall till reservation nr 11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om bidragen till driften av enskilda vägar
beklagar vi att majoriteten<br>
i trafikutskottet har låst sig för ett orättvist och byråkratiskt system. Låt
mig<br>
först belysa det orättvisa i systemet. För löntagare eller företagare som är<br>
bosatta utmed en enskild väg kan bidragssystemet innebära stora ekonomis<br>
ka skillnader från det ena fallet till det andra. I ett fall kan man ha tur och
få<br>
sin väg klassad med 80 % statsbidrag. I så fall blir den enskildes bidrag till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>driften av vägen ganska litet. Har man däremot otur och
bor utmed en väg med i huvudsak fritidsboende kan man få sin väg klassad till
40 % statsbidrag. För människor som råkar illa ut blir det att plocka upp 60 %
av vägens kostnader ur egen plånbok. Detta tvingas man till trots att man
betalar sina vägskatter precis som alla andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går sannerligen inte att på någon saklig grund
försvara detta orättvisa system. Därför borde alla som är anhängare av rättvisa
principer rösta för reservation nr 16. Jag yrkar bifall till denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är inte enbart rättviseskäl som talar för ett
bifall till reservationen. Vägmyndigheternas medarbetare ställs inför omöjliga
uppgifter när de skall föra in vägarna i den ena eller den andra
bidragsklassen. Att med några klara och entydiga principer klassa in vägarna
med 40, 50, 70 resp. 80 % statsbidrag är en ganska omöjlig uppgift. Den här
typen av bidragsregler är tyvärr ett skrämmande exempel på byråkrati som väcker
vrede och irritation ute hos allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För centerns del håller vi fast vid de gamla reglerna som
gällde under många år. De reglerna följde principen om lika behandling. De
statsbidragsregler som vi argumenterar för är både rättvisa och enkla att
tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har haft att i detta betänkande behandla ett stort
antal motioner skrivna av enskilda riksdagsledamöter från samtliga partier.
Flertalet motioner tar upp krav på vägförbättringar i olika delar av vårt land.
Det anförs både regionalpolitiska och trafikpolitiska skäl för dessa
väginvesteringar. Därför har det i och för sig funnits mycket goda skäl för att
tillstyrka motionärernas krav. I varje fall utifrån centerpolitiska
utgångspunkter finns det både rättvisepolitiska och regionalpolitiska skäl för
att många av dessa vägförbättringar blir genomförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet och riksdagen skulle dock ta på sig en omöjlig
uppgift om vi går ut och försöker ta över det ansvar som vilar på
länsstyrelserna och på regionala vägmyndigheter. Det måste rimligtvis vara så
att man lokalt har de bästa förutsättningarna att bedöma vilka vägprojekt som
är mest angelägna. Vi i riksdagen bör inte ta över dessa regionala beslut genom
att peka ut vissa vägar som borde prioriteras framför andra. Det vore
principiellt fel att centralt fatta dessa beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan man ha stor förståelse för motionärerna när de
uttrycker oro över att allt fler vägförbättringar skjuts på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan bli ännu värre om regeringen inte ändrar sin
vägpolitik. Vi har alltså från centerns sida bedömt läget så allvarligt att vi
föreslår att 500 milj. kr. - utöver regeringens anslag - anvisas när det gäller
underhållssidan för att hindra en fortsatt eftersläpning. Det här är en
ambitionsnivå som vi anser måste gälla flera år framöver för att vi skall komma
i kapp och få ett bättre vägnät. Får vi gehör för vår linje så skulle
självklart många av motionärernas krav kunna tillgodoses. Dessa våra
ståndpunkter har vi utvecklat bl. a. i ett särskilt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen gäller motionen angående ortnamnsmärkning
har vi från centerns sida i trafikutskottet inte kunnat gå på majoritetens
avslagsyrkande. Så länge som vissa myndigheter intar en kärv attityd mot
ortnamnsskyltningen borde regeringen reagera. En otillräcklig skyltning kan
vara farlig ur trafiksäkerhetssynpunkt. När trafikanterna blir osäkra om var en
viss ort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller by
ligger innebär det en viss risk. Vi har dessutom alltför många exempel på att
ambulanser och brandbilar haft svårigheter att hitta den plats där man skall
hämta en sjuk person eller ingripa mot brand. Det är en direkt trygghetsfråga
för människorna att ortsskyltningen är så bra som möjligt. Det går inte an att
ta den här frågan med en klackspark så länge som myndigheterna inte tillgodoser
välmotiverade lokala behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill alltså yrka bifall till reservation nr 20 till
trafikutskottets betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
VIOLA CLAESSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Är vår nye statsminister en Skogsmulle? Jag
återkommer till den frågan senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag kommer riksdagen att fatta trafikpolitiska beslut,
där alla folkvalda i kammaren kan välja mellan ökad skogsdöd och skogsskövling
eller miljövän-ligare alternativ. Besluten i vägfrågorna kommer också att visa
vilka ledamöter som står för "betongpolitik" och vilka som känner
solidaritet med kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I eftervalsdebatten användes ordet betongpolitik som en
symbol i kritiken mot de politiska makteliter som på olika nivåer brukar köra
över folkliga opinioner. Betongpolitiker är kända för att de alltid i första
hand tar kortsiktiga och krasst ekonomiska hänsyn. Det brukar handla om en
fanatisk tillväxtoptimism som står exportkapitalet nära. I detta toppskikt av
den politiska och ekonomiska maktpyramiden finns ett brödraskap som talar ett
språk som mycket få inom arbetarrörelsen förstår. I det språket föds ord och
begrepp som nästan ingen inom arbetarrörelsen förstår. Samtidigt tyder det på att
de män detta handlar om kanske aldrig har känt doften av en granskog eller
njutit av en blåsippsbacke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokratiska kändisar har av sina egna väljare
kallats för just betongpolitiker. När Ingvar Carlsson under en kort tid
fungerade som landets förste miljöminister analyserade han kritiken på följande
sätt i ett mycket intressant och insiktsfullt anförande i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortfarande
gapar bristerna emot oss. Fortfarande hopar sig problemen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>----- Samtidigt
måste vi dock tillstå att våra kunskaper om miljön och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöfrågorna
inte varit lika självklara som våra kunskaper om arbetslösheten och
lönepolitiken, inte lika gedigna som våra kunskaper om pensioner, dagis och
arbetarskydd, inte lika brinnande som dem om fred och rättvisa. De som haft
kunskaperna och det brinnande engagemanget har hur som helst varit alldeles för
få. I alltför många situationer har vi, som en följd av detta, kommit steget
efter, tvingats sätta in en slags Novalucolbehandling mot miljökatarrerna,
försökt läka naturens magsår med plåster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aftonbladet för sin del lanserade i en ledarartikel ett
mysigt smeknamn på vår dåvarande miljöminister - Ingvar Carlsson kallades för
Skogsmulle. Under vinjetten "en ny vänsterpolitik" ansåg Aftonbladet
att det för regeringen nu bara gällde att stå upp till bevis:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Man
måste visa samma handlingskraft när det gäller att rädda mark, skogar, luft och
sjöar som när det gällt att få fart på hjulen i exportindustrin. Bara en
Skogsmulle i regeringen är inte nog, skrev alltså Aftonbladet när Ingvar
Carlsson utnämnts till miljöminister.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Gyllenhammars idé om en superautostrada från Oslo till Hamburg,
döpt<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Scandinavian Link, får alla
äkta Skogsmullar att gråta av ilska och</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vanmakt
inför de vuxnas dårskap. Har Ingvar Carlsson reagerat på samma sätt? Finns det
över huvud taget några Skogsmullar i regeringen eller finns det - för att
travestera Ingvar Carlssons tal i Göteborg - kanske bara plåsterlappar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och vad skall man tro om trafikutskottets ledamöter, som i
betänkandet om vägarna anför att de tycker att det är värdefullt att bygga en
motorväg mellan Stora Höga och Uddevalla i Bohuslän trots att det inte behövs?
Vägen kommer enligt beräkningarna att kosta över en miljard för fyra mil, och
vägen har beställts av P. G. Gyllenhammar som ett villkor för att bilfabriken i
Uddevalla skall byggas. Den passar som hand i handske för hans Scandinavian
Link-projekt, men den passar inte alls in i det ekologiska systemet eller i
Bohusläns vackra landskapsbild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte kan man kalla herrarna och damerna i trafikutskottets
majoritet för Skogsmullar eller -mullor, eftersom den påkostade och onödiga
vägbyggnationen kommer att knäcka den redan allvarligt skadade skogen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets pliktskyldiga fraser när det gäller hänsynen
till miljön är beklämmande, tycker jag. Där heter det att utskottet utgår från
att vederböriig hänsyn tas till de av statsmakterna tidigare gjorda uttalandena
i dessa frågor. Jag tycker att detta står i skarp kontrast till det mycket
viktiga beslut vi tog här i kammaren i slutet av förra året i samband med
behandlingen av den katalytiska avgasreningen och uttalanden som gjordes då. En
servil hållning till Gyllenhammars planer går naturligtvis hem i maktens korridorer,
men den är ett hån mot allt vad miljörörelse och brinnande engagemang heter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet att Kurt Hugosson kommer upp i talarstolen efter
mig, och han kommer att påstå att det är en ren tillfällighet att regeringen
vill satsa på motorvägsbygget vid Uddevalla samtidigt som Gyllenhammar råkar
kräva detta. Jag skulle vilja passa på att fråga trafikutskottets ordförande
redan nu: Hur kunde det vara möjligt för finansminister Kjell-Olof Feldt förra
året att skryta över samarbetet med den s. k Gyllenhammargruppen i
ScanLink-frågan och varför är det nu så tabubelagt att tala om detta samarbete?
Vore det inte hederligare att bekänna färg och tala om att
regeringsrepresentanter har förhandlat sig till Volvos Uddevallaetablering mot
att Scandinavian Link skall få genomföras? Den enda skillnaden är ju att
regeringen vill driva igenom en bit i taget och under annat namn än
Scandinavian Link. Man säger att det är Nordiska rådets handlingsplan, och det
kommer förstås Kurt Hugosson också att säga här om en stund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i januari förutspådde vpk i sin partimotion
"Gyllenhammars väg" att krisen i Malmöregionen skulle komma att
utnyttjas på samma sätt som krisen i Uddevalla. Det dröjde ju inte länge förrän
mönstret upprepades: Först togs beslutet om nedläggning av varvet, därefter kom
det räddande paketet med en bilfabrik och löften om nya jobb genom motorvägar
och Öresundsbro ä la Scandinavian Link. Fast Kurt Hugosson kommer självfallet
att säga att det är Nordiska rådets förslag!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:102.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan förra sommaren har jag försökt att få tag på de
underlagsrapporter<br>
14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som togs fram under ledning av Erik
Åsbrink i finansdepartementet 1984/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och som
handlär just om Gyllenhammargruppens förslag. Sommaren 1985 Prot.
1985/86:112 fick jag beskedet att dessa rapporter var sekretessbelagda med
hänvisning till 9 april 1986 att de utgjorde arbetsmaterial. När jag senare
upprepat min begäran har jag fått veta i nu nämnd ordning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att handlingarna hade kastats i
papperskorgen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att handlingarna var
hemligstämplade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
handlingarna över huvud taget inte existerade och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att ansvaret
inte längre vilade på finansdepartementet utan att jag måste vända mig till
Nordiska ministerrådets presidium med samma begäran som jag hade förra året -
detta enligt uppgift från Erik Åsbrink, som jag talade med för någon vecka
sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad är detta? Det är verkligen ett
sätt att sopa undan alla de demokratiska möjligheter som statsmakterna och
andra säger att vi har, vi som sitter i denna kammare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det inte vore så allvarliga ting det gällde, skulle man
kunna se Åsbrink som en figur från Grönköping. Med litet välvilja skulle jag
kunna nöja mig med att se det beskrivna beteendet kort och gott som förakt för
demokratin. Vad är det man vill dölja i utredningsgruppens arbete? Om inte
heller kommunikationsdepartementet eller Kurt Hugosson har den informationen
och kan svara här i dag, kommer det att dröja mycket länge innan vpks
riksdagsgrupp får insyn, eftersom beslutanderätten nu gjorts internationell och
överstatlig, trots att det gäller ett helsvenskt departements handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma odemokratiska maner har nu en hel rad trafik- och
transportpolitiska frågor handlagts. När det gäller finansieringen av flera av
motorvägsobjekten har dessa i praktiken lyfts ut ur budgetbehandlingen genom
att ett nytt specialorgan har inrättats inom Nordiska investeringsbankens ram,
detta för att verkställa de kanske mest kontroversiella delarna av Scandinavian
Link. Men det finns ett märkligt inslag i finansieringen av bl. a. motorvägen
Stora Höga-Uddevalla som jag ber trafikutskottets ordförande att kommentera om
en stund. Det fattas ju minst en halv miljard till objektet Stora
Höga-Uddevalla. Varifrån skall dessa pengar tas, när Nordiska investeringsbanken
har lovat att bara låna ut pengar till halva investeringskostnaden? Därom sägs
inget i budgetpropositionen och inte heller i trafikutskottets betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens beslut i december 1985 om skärpta
avgasreningskrav fattades<br>
av hälso- och miljöskäl. Bilarnas kväveoxidutsläpp och de mängder det<br>
handlar om med nuvarande biltäthet ar förödande för människa och natur.<br>
Kväveoxiderna spelar en huvudroll när det gäller försurning och skogsdöd.<br>
Tyvärr kommer effekten av minskade utsläpp med hjälp av katalytisk<br>
avgasrening att ätas upp av ständigt ökande trafikmängder om utvecklingen<br>
inte vänds. Vi har redan sett att de prognoser som presenterades i början av<br>
1980-talet och som låg till grund för kraven på katalytisk avgasrening har
visat<br>
sig felaktiga, och det var dessa siffror som man byggde kraven på.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna kunskap fanns redan när riksdagsbeslutet fattades
förra året.<br>
Därför innebar överenskommelsen om miljöaspekter på trafik- och motor<br>
vägsfrågorna ett viktigt steg i rätt riktning. Den skrivning som kom till
stånd"<br>
efter överläggningar mellan socialdemokraterna och vpk här i riksdagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>måste
upprepas ständigt för att påminna om den inriktning som vi då bestämde oss för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I jordbruksutskottets betänkande, som låg till grund för
riksdagens beslut, sägs:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av avgasreningen beror inte endast på
reningsåtgärderna och deras utformning. Större betydelse har den framtida utvecklingen
av trafikmängder, trafikstruktur och samhällets satsningar på olika
trafiksystem. Reningsåtgärdernas verkan riskerar, som påpekas i vpk-motionen,
att i hög grad neutraliseras om t. ex. tunga landsvägstransporter kraftigt
ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare sägs att förslag till stora, resurskrävande
motorvägssystem, vilkas syfte är att prioritera landsvägstrafiken, måste bli
föremål för en omsorgsfull och kritisk prövning. Miljöaspekterna måste särskilt
beaktas i arbetet med vägplanerna för tiden fram till år 1997.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta tar vpk för sin del fasta på. Vi tar ansvar för det
beslut som riksdagen fattade i december 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att jag själv deltar i miljöarbetet och finns med i
miljörörelsen vet jag att man där liksom i organisationen Motlänken, som står
för en helt annan trafiksyn än Volvos strateger, var mycket nöjd med
riksdagsbeslutet förra året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den inställning som präglar trafikutskottets majoritet
i det betänkande som behandlas här tror jag att föraktet för de etablerade
partierna och parlamentet kommer att öka. Miljöopinionen tål snart inte mer av
parlamentariska piruetter och opportunistiska manövrer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De människor som hoppats att motorvägsbyggen typ Stora
Höga-Uddevalla och andra delar av ScanLink inte skulle kunna komma till stånd
efter riksdagsbeslutet i december kommer naturligtvis att än en gång anklaga
riksdagsmajoriteten för svekfullhet. Den starka opinionen för en
miljövänli-gare trafik- och transportpolitik har, liksom flera fackliga och
politiska organisationer, också pekat på att hamnarna hotas om ScanLink byggs.
Det kommer att bli sjöfarten, hamnverksamheten och järnvägssatsningarna som
drabbas om Pehr Gyllenhammar och Kjell-Olof Feldt får som de vill i de
fortsatta stegen på den s. k. tredje vägen. Men vad säger Kurt Hugosson och
Birger Rosqvist om dessa varningar? Och hur kommer Olle Östrand att kunna
försvara trafikutskottets ställningstagande, när han samtidigt och ofta drar en
lans för regional rättvisa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tittat närmare på protokollet från Nordiska rådets
senaste möte i Köpenhamn. Jag tycker att Olle Östrand där gjorde ett mycket
förnuftigt inlägg. Men varför görs det inte här i den beslutande församlingen?
Kanske kommer det, och därför skall jag lugna mig litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riskerna med ScanLink, vid sidan av alla viktiga hälso-
och miljöaspekter, är att redan drabbade regioner kommer att drabbas
ytterligare. Pengarna kommer att gå till satsningar som betyder
storstadstillväxt och stordrift, medan det kommer att saknas resurser för
arbetslöshetsorter i Dalsland, Bergslagen och Norrlandslänen. Hamnar kommer att
slås ut osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vpk är det ett självklart ställningstagande att stoppa
alla delar i en utbyggnad som leder till Scandinavian Link. Jag vet att våra
uppfattningar delas av samtliga ungdomsförbund - utom moderaternas - och att
socialdemokratiska kvinnoförbundet, som är ganska väl representerat här i
riksda-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen, har
uttalat sig mot Pehr Gyllenhammars planer. Inför riksdagsbeslutet Prot.
1985/86:112 är det dock bara två partier, centern och vpk, som på ett samlat
och klart sätt 9 april 1986 står på miljörörelsens och övriga kritikers
sida. Jag hoppas att enskilda ledamöter från de övriga partierna skall ha råg i
ryggen att stödja våra reservationer om ScanLink.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ber
därmed att få yrka bifall till reservationerna 5 och 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter denna kritik, som kanske kan verka ganska hård, vill
jag ge trafikutskottet en eloge. Det gäller dess ställningstagande till
allmänna färjeförbindelser, en fråga som vpk har motionerat i. Utskottet går
faktiskt vpk:s motion till mötes och säger att det inte går att spara på
färjeverksamheten utan att servicen försämras. Man uttalar sig också mot ett
generellt beslut om avgiftsbeläggning. Det tycker vi är mycket bra gjort.
Utskottet har med råg i ryggen vågat ta ställning mot regeringens förslag i den
här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens förslag om en ändring i väglagen, som innebär
ett ökat väghållningsansvar för kommunerna, leder till en orättvis fördelning.
Flera andra talare har berört detta. Vpk anser att det behövs en grundlig
utredning av hela kommunalskatteproblemet och en översyn som vi många gånger
har krävt. Därför säger vi självklart nej till fortsatt övervältring av
kostnader på kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därmed
yrkar jag bifall till reservation 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens besparingsförslag, som innebär en minskning av
statsbidragen till drift av kommunala vägar och gator och till byggande av
desamma, för med sig ett tryck som många kommuner inte kommer att kunna bära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringsförslaget genomdrivs, kommer den miljövänligare
kollektivtrafiken att drabbas och fördelningspolitiken att innebära ökade
klyftor. Det är en huvudlös politik att satsa på dyrbara motorvägar och
lyxbroar, så som regeringsföreträdare aviserat om Öresundsbron, när det
samtidigt finns för litet pengar till kollektivtrafiken och upprustning av
vägstandarden på så många orter. Det blir de äldre, kvinnorna, barnen och de
handikappade som drabbas - trafikfarorna ökar, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
således bifall till reservationerna 12 och 15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag hoppas att talarna i debatten bekänner
färg när det gäller deras syn på framtiden och miljön. För vpk:s del anser vi
det som en självklarhet att alla riksdagspartier borde kunna enas i så
övergripande frågor som Scandinavian Link och vår framtida trafikstruktur. För
människor som tillhör arbetarrörelsen går det inte längre att bedriva en röd
politik utan gröna insikter, om man vill behålla självrespekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6 KURT HUGOSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt vägväsende är vårt viktigaste transportsystem. Ungefär
50 % av alla godstransporter sker på väg, och som Gösta Andersson sade i sitt
inlägg kommer 89 % av alla persontransporter till stånd på vårt vägnät. Mot den
bakgrunden är det inte förvånande att vägfrågorna visas ett stort intresse från
kammarens ledamöter. I anslutning till budgetpropositionen har inte mindre än
63 motioner väckts med över hundratalet yrkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi som arbetar i trafikutskottet tycker naturligtvis att
det är värdefullt att<br>
kammarens ledamöter visar den här viktiga delen av samhällets funktioner<br>
stor uppmärksamhet. Innan jag går in på att närmare kommentera utskotts-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1985/86:112</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 betänkandets innehåll och de förslag som nu ligger på riksdagens
bord, vill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag göra den markeringen att i det
stora hela är utskottets ledamöter, oavsett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I I</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>partitillhörighet, överens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>° °</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns ett antal reservationer,
men när det gäller huvudlinjerna och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inställningen
till den framtida vägpolitiken råder det god samstämmighet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mellan
partierna. Jag tror att det är värdefullt för framtiden att vi har en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gemensam
grundsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VägpoHtikens inriktning går tillbaka på 1979 års
trafikpolitiska beslut. Enligt detta beslut skall vägpolitiken syfta till att
ge en tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta samhällsekonomiska
kostnad. Med utgångspunkt i den allmänna formuleringen har vägverket
konkretiserat huvudmålet i ett antal delmål. I fråga om driften och underhållet
av det vägsystem som vi har är syftet att uppnå tre viktiga saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första målet är att upprätthålla standarden på
vägarna. Vägunderhållet skall alltså vara utformat på så sätt att det svarar
mot den åriiga förslitningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra målet när det gäller underhållet av vårt
vägsystem är att genom särskilda åtgärder och insatser återställa de delar av
vägnätet som är förslitna, så att vi får en från allmänna synpunkter acceptabel
standard. Därför har vi sagt att man bör sträva efter att klara hem den här
eftersläpningen på tio femton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje målet är att öka serviceåtgärderna på framför
allt det lågtrafikerade vägnätet. Det gäller då i första hand insatser
beträffande vinterväghållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ett stort kapital som finns investerat i vägar och
broar. Därför är det viktigt att vägarna underhålls och att vägnätet kan
utnyttjas effektivt. Om vi brister i underhållet får vi sämre
transportförutsättningar, och vi skjuter på det sättet en reparationstopp
framför oss. Det innebär förstöring av ett kapital som det blir mycket dyrt att
återställa i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både för näringslivets transporter och för de enskilda
människornas resebehov är det således viktigt att vi har en god standard på
våra vägar och en bra framkomlighet. De här synpunkterna och principerna har
varit utgångspunkten för regeringen när den har tagit upp vägfrågorna i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller vägunderhållet föreslås en ökning av
anslagsramen på 226,5 miljoner. Det totala anslaget för underhåll uppgår enligt
förslaget till 4 420 milj. kr. Trots den statsfinansiella situation som råder har
vi alltså kunnat ta fram en ökning av dessa anslag på 226,5 miljoner. Man kan
konstatera att när det gäller underhållet och driften av våra vägar har
vägverket fått en gynnsam situation jämfört med många övriga statliga verk och
myndigheter. Detta anslag tillstyrker utskottet enhälligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet har i motion krävt att man utöver de medel
som finns<br>
anvisade i budgetpropositionen skulle inrätta ett särskilt anslag på 500<br>
milj. kr. för åtgärder mot eftersatt underhåll av bärighet, beläggningar och<br>
broar. Detta har centerpartiet under ett antal år föreslagit, men riksdagen<br>
och övriga partier i utskottet har alltid gått emot det. I underhållsanslagen<br>
finns det ju medel för åtgärder för att förbättra bärighet, vägbeläggningar och<br>
18</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>broar. Vi anser dessutom att vi i
ett statsfinansiellt läge som det nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A
nslag till väg väsen det</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte
klarar av att plocka fram ytterligare en halv miljard. Centerpartiet har
Prot. 1985/86:112 heller inte anvisat varifrån pengarna skall tas. Av de 500
miljonerna vill man 9 april 1986 ta ytterligare 200 miljoner från de
kommunala anslagen. Det tycker vi inte är någon framkomlig väg, och därför
yrkar vi avslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I budgetpropositionen föreslog departementschefen vissa
förändringar när det gällde statsbidragen och hanteringen av färjetrafiken.
Enligt förslaget skulle man göra det möjligt att lägga över ökade kostnader på
kommunerna och införa speciella färjeavgifter. Från utskottets sida har vi inte
varit beredda att acceptera detta. Vi vill inte vara med om att öppna några
generella möjligheter till avgiftsbeläggning, som detta förslag skulle kunna
innebära, och vi säger därför i ett särskilt tillkännagivande till regeringen
att endast i de fall en kommun är beredd att tillskjuta medel för att
åstadkomma kompletteringstrafik på våra färjor kan vi acceptera denna tanke. En
förutsättning är att vägverket och vederbörande länsstyrelse ger sitt medgivande
till en sådan utökad trafik. Vi menar att skall man spara pengar när det gäller
färjeverksamheten, är det bästa sättet att se till att ersätta färjorna med
broar. Det har utskottet sagt tidigare, och det säger vi nu också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande byggnadsverksamheten och byggandet av statliga
vägar har vi sedan 1979 haft ett anslag på nominellt 900 milj. kr. Det anslaget
föreslås nu uppräknat med 100 miljoner till 1 miljard. Utöver de medel som
årligen har anvisats som ordinarie medel till vägverket på budgeten har till
vägväsendet anvisats särskilda medel via finansfullmakten och genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Dessa extra anslag utöver ordinarie medel har i genomsnitt uppgått
till ca 500 miljoner per år, även om det har varit variationer från år till år.
1983 fick vägmyndigheterna möjlighet att i sina flerårsplaner räkna med att anslag
skulle tillkomma utöver dessa ordinarie medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har, bl. a. som en följd av den framgångsrika politik
som regeringen har fört, sysselsättningen väsentligt förbättrats och behovet av
sysselsättnings-skapande åtgärder minskat. Därför kan man inte räkna med att i
fortsättningen kunna plocka fram den här typen av anslag i den utsträckning
som man kunnat göra tidigare. Därför har man föreslagit att de ramar som står
till vägbyggandets förfogande på det statliga området, liksom på det statskommunala
området, skall reduceras med 550 milj. kr. och att de nya flerårsplanerna skall
träda i kraft den 1 januari 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan säga att ledamöterna i trafikutskottet inte är
särskilt förtjusta i detta förslag. Vi har emellertid ställt oss bakom
förslaget med hänsyn till den statsfinansiella situationen. Men vi finner det i
hög grad oroande att så drastiska minskningar skall behöva vidtas i
planeringsramarna. Vi menar att en satsning på framtiden är att se till att
bygga ut vårt transportsystem och våra vägar. Väginvesteringarna har stor
betydelse. De är av ökande betydelse för industri och näringsliv. Vi
utgårdärförfrån,ochdet vill vi också ge regeringen till känna, att man
framdeles skall ta till vara alla uppkommande möjligheter för att få fram
ytterligare medel utöver de nuvarande ramarna -såväl sysselsättningsmedel som,
om möjligt, vidgade planeringsramar. Det är alltså ett enigt utskott som gör
denna klara markering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från borgerligt håll har man under flera år fört fram
tanken på att man<br>
skulle införa speciella lånesystem och leasingförfarande för att därigenom få<br>
en vidgad ekonomisk ram för vägbygge. Vi har från socialdemokratisk sida</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställt oss
negativa till detta. Vi tycker inte det är riktigt att vägbyggnadsföretagen
och entreprenadföretagen skall ställa lånemedel och leasingmedel till
förfogande för att därigenom så att säga binda upp vägverket för framtiden.
Verkets generaldirektör gick så sent som i måndags ut officiellt och sade att
detta inte var en framkomlig väg. Därför avstyrker vi förslaget. Jag yrkar
därmed avslag på den reservation som är fogad till betänkandet på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker inte om avgiftsfinansiering av våra vägar och
broar. I moderaternas motion föreslås att man skall införa vägtullar i
Stockholmsregionen. Vi avstyrker detta. Jag yrkar därför avslag på den
reservation som moderaterna har väckt i anslutning härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om utbyggnad av E 6 gick Viola
Claesson ut mycket hårt. Hon gjorde gällande att vi i dag i riksdagen har att
träffa ett val mellan ökad skogsdöd och miljövänlig politik. Hon ville göra
gällande att socialdemokratin är ett betongparti och att jag, som ordförande i
trafikutskottet, skulle sakna känsla för miljöfrågorna. Jag vill karakterisera
Viola Claessons inlägg i kammaren i dag som något av slagordspolitik. Viola
Claesson är fången i en kommunistisk terminologi, som tyvärr leder till att hon
helt fjärmar sig från den verklighet som vi lever i. Hon säger att det skulle
handla om vuxnas dårskap när vi vill satsa på en utbyggnad av vår
infrastruktur. Att förbättra vägstandarden på E 6-an genom Bohuslän skulle vara
ett resultat av vuxnas dårskap. Jag vill råda Viola Claesson att sätta sig i
förbindelse med anhöriga till de många människor som under de senaste åren mist
livet på grund av dålig vägstandard på E 6-an. Är det ett uttryck för vuxnas
dårskap att göra insatser på vägområdet för att reducera antalet trafikolyckor
och antalet dödsolyckor på E 6-an i Bohuslän? Är detta fråga om dårskap, Viola
Claesson, ställer jag upp för den dårskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viola Claesson säger att vi är ett hån mot allt vad
miljörörelsen representerar. Jag tycker att Viola Claesson skall använda litet
"mindre bokstäver", när hon uppträder i kammarens talarstol. Viola
Claesson får använda vilken terminologi och vilken debattkonst hon vill, när
hon är ute på gator och torg, men här i riksdagen bör man, enligt min mening,
välja ett annat språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle också vilja säga att Viola Claesson debatterar
på ett sätt som för tankarna till Don Quijote som slogs med väderkvarnar. Viola
Claesson talar om P. G. Gyllenhammars väg. Kjell-Olof Feldt skulle vara förledd
av Pehr Gyllenhammar. Det rör sig här om resultatet av diskussioner som har
förts under många år i Nordiska rådet om samverkan i Norden för att förbättra
de nordiska ländernas transportsituation. Det har gällt att knyta ihop de tre
nordiska länderna med kontinenten. Det är detta som ligger bakom förslaget om
en upprustning av E 6-an och, vilket inte Viola Claesson nämner, en ökad
satsning på järnvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker att det är riktigt att den planering som
vägverket har fått i uppdrag av regeringen att göra för en motorväg från Stora
Höga upp till Uddevalla fullföljs. När den planeringen sedan är klar, och all
den hänsyn som över huvud taget kan tas till miljöfaktorerna har tagits, har
man att ta ställning till projektet. Jag vill med bestämdhet tillbakavisa vad
Viola Claesson sade i debatten om att detta skulle vara odemokratiskt, att man
inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>har insyn i vad som
pågår. Jag tycker att den debatt som försiggår väl visar att Prot.
1985/86:112<br>
man har insyn. Vi avvisar därför centerns och vpk:s motioner i detta 9 april
1986<br>
sammanhang.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>] \</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
väghållning över huvud taget föreslås i budgetpropositionen</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>8
8</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att våra kommuner får ta
ett ökat ansvar för väghållningen. Statsbidraget till drift och underhåll av de
kommunala vägarna har under senare tid uppgått till ca 70 %. Man menar alltså
nu att kommunerna bör få ett ökat väghållningsansvar. Därför reduceras
anslaget till driften av kommunala vägar med 100 milj. kr. Detta innebär att
statsbidragsandelen sänks till 54 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör erinras om att 109 kommuner är väghållare och uppbär
statsbidrag för de statskommunala vägarna. För att de även fortsättningsvis
skall kunna vara väghållare föreslås också en förändring i väglagen. Och det
aviseras - vilket inte är minst viktigt - att en särskild utredning inom en
nära framtid kommer att tillsättas för att undersöka formerna och de
finansiella förutsättningarna för ett ökat kommunalt väghållningsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller minskningen av anslaget till driften av de kommunala vägarna är
splittringen inom oppositionen total. Vpk vill inte vara med om att spara några
hundra miljoner. Folkpartiet vill inte ta ställning; man vill inte vara med på
besparingsförslaget utan hänvisar till sin stora ekonomiska motion. Moderaterna
vill ytterligare minska anslaget. Jag tror att det förslag som regeringen
framlagt därmed kan anses ganska väl svara mot vad som är rätt och riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet,
som säger nej både när det gäller minskning av anslaget till driften av
kommunala vägar och när det gäller byggnadsanslag till kommunala vägar,
hänvisar till att det är fel att vi från riksdagen pekar ut vilka områden av
statsbidragen till kommunerna som skall reduceras. Det är att göra det väldigt
enkelt för sig, Hugo Bergdahl. Folkpartiet säger att vi skall ta ännu mer från kommunerna.
Men ni vågar inte tala om vad det är. Jag vet inte om folkpartiet inte vågar ta
ett politiskt ansvar. Hugo Bergdahl talade i sitt inlägg om att folkpartiets
förslag var ett uttryck för liberalism. Är liberalism detsamma som att inte
våga ta ett politiskt ansvar, så hoppas jag att den liberalismen inte har någon
ljus framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggandet
av kommunala vägar uppgår i år till 340 milj. kr. Det föreslås här en ökning
till 360 milj. kr. samtidigt som man minskar bidragsandelen från 70 till 50 %.
Även på den punkten föreligger det reservationer från moderaterna, folkpartiet
och vpk. Moderaterna vill gå längre, folkpartiet vill inte vara med, och vpk
vill inte heller vara med. Jag yrkar i det här fallet bifall till utskottets
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flerårsplanerna
har jag redan kommenterat. Jag har sagt att vi anser att det är angeläget att
man på sikt ser till att få ett så stort vägbyggande som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller bidrag till enskild väghållning fattade riksdagen för ett par år<br>
sedan beslut om ett nytt differentierat system, som skulle ge den enskilde<br>
väghållaren en rättvisare fördelning av medlen, samtidigt som samhällets<br>
intresse för de olika vägarna bättre kunde återspeglas i bidragssystemet.<br>
Centerpartiet har inte accepterat detta utan yrkar att man skall återgå till
det<br>
gamla systemet. Centern vill också plussa på med ytterligare 25 milj. kr.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten i utskottet
har sagt nej till detta, och jag yrkar avslag på reservationen 16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen,
fru talman: Det har väckts ett flertal motioner där man tar upp enskilda
objekt. Utskottet har enhälligt, bortsett från vpk, avstyrkt dessa motioner.
Jag menar att det system med decentraliserat beslutsfattande som finns
fastslaget i väglagens bestämmelser skall ligga till grund för de
prioriteringar som görs av enskilda objekt. Det är icke riksdagens uppgift att
ta ställning till enskilda objekt. Skulle vi införa en sådan ordning, vet jag
inte var vi skulle hamna när det gäller den svenska vägpolitiken. Jag yrkar
därför bifall till utskottets hemställan på denna punkt och avslag på de
motioner som vpk har väckt i anslutning till frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 7 GÖREL BOHLIN (m)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Kurt Hugosson gjorde invändningar mot de tre borgerliga partiernas
förslag när det gäller låne- eller leasingförfarande. Jag tycker att det är
viktigt att alla möjligheter tas till vara för att finansiera projekt utanför
statsbudgeten och hitta andra finansieringsformer än de traditionella. Det är
utan tvekan också ganska modernt att försöka finna nya finansieringsformer och
medfinansiärer. Jag kan här påminna om Vasaterminalen. Det pågår även
diskussioner om t. ex. snabbtågsförbindelse med Arlanda. Också en sådan skulle
kunna finansieras på samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
kan vinna på låne- och leasingarrangemang. Staten behöver inte satsa någonting
alls eller ganska små belopp. När det gäller snabbförbindelsen kan inblandade
företag uppföra lönsamma projekt i anslutning till eller över den tänkta
järnvägen. Det är alltså fråga om att få till stånd en så bra användning som
möjligt av mycket värdefull mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låne-
eller leasingförfarandet är fördelaktigt också därför att man uppnår en
fördelning av kostnaderna för projekten över tiden och, beroende på om avgift
tas ut eller ej, en fördelning mer på brukarna än på skattebetalarna. Det är
värdefullt för samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har också lagt fram förslag om eventuella tullprojekt. Vi har i trafikutskottet
varit ute och rest och studerat tullprojekt i olika länder. Vi har då kunnat
konstatera att det är tullprojektens utformning som avgör om de är gynnsamma
eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
väckte tidigare ett förslag om tull på Ölandsbron. Det har undersökts om det
skulle kunna vara värdefullt i sammanhanget. Jag kan nu säga följande: Det hade
varit klart fördelaktigt om vi haft tull på Ölandsbron, både för bron och för
ön, som då säkert inte slitits ned så kolossalt som nu är fallet, och därför
att vi då skulle ha haft pengar för att åtminstone delfinansiera en upprustning
av bron, vilket den är i akut behov av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokrater
och moderater är nu inne på någorlunda samma linje när det gäller att spara på
det stats-kommunala väganslaget. Det är värdefullt att regeringen nått insikt
om nödvändigheten av besparingar. Men jag vill påminna om den fruktansvärda
kritik som inte sällan har kommit oss moderater till del när vi har lagt fram
besparingsförslag, förslag som sedan ändå tagits upp av socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
vill jag kritisera socialdemokraterna för deras förfaringssätt i detta
sammanhang. Regeringen drar helt enkelt in redan beslutade anslag för drift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
kommunala vägar och gator på 70 milj. kr. för 1985, som skulle ha betalats ut i
januari 1986, och på 70 milj. kr. för 1986. Dessutom drar regeringen in 100
milj. kr. till. De 140 miljonerna var redan beslutade, och man hade preciserat
att kommunerna skulle hjälpas med denna summa. Jag tycker inte att sådant är
ärligt. Samtidigt som socialdemokraterna kritiserar oss moderater för våra
besparingsförslag drar man alltså in medel som redan har beslutats, och som
kommunerna räknat med. Jag vill påminna om följande gamla talesätt: Den som ger
och tar igen, den är tjuvens bästa vän.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8
HUGO BERGDAHL (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Trafikutskottets ordförande försöker göra
gällande att vi från folkpartiets sida inte vill ta ställning när det gäller
statens stöd till kommunerna i form av olika väganslag. Jag tycker att det är
ett besynnerligt påstående. Läser trafikutskottets ordförande inte motioner som
läggs fram från andra partier och studerar de olika att-satserna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan uttryckas mycket enkelt, Kurt Hugosson -
folkpartiet vill ha oförändrat stöd till kommunerna för drift och byggande av
kommunala vägar Och gator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill också hålla igen på statens bidrag till
kommunerna, men vi har valt en annan form för att kunna ge klart besked till
kommunerna hur man skall spara. Vi vill ge kommunerna frihet att välja på vilka
områden de anser sig kunna satsa vidare och på vilka områden de vill spara.
Detta, Kurt Hugosson, är skillnaden mellan våra målsättningar. Vi tycker att
det statliga stödet till kommunerna skall vara oförändrat. Vi vill i stället
genom en avgift på skatteunderlaget i kommunerna dra in till staten de medel
som behövs. Kommunerna, som har en god ekonomi, skall också delta i det
gemensamma sparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurt Hugosson hänvisar till 1979 års trafikpolitiska
beslut och dess målsättningar om vägstandard och underhåll, och han pekar på
hur viktigt det är att såväl näringslivet som de enskilda människorna har
tillgång till bra vägar. Jag håller med om det, Kurt Hugosson, men vad blir
följderna av den neddragning som regeringen och nu också en majoritet i
trafikutskottet ställer sig bakom? Vi är djupt oroade över den utvecklingen.
Därför har vi valt ett annat alternativ som ändå ger kommunerna möjlighet att
delta i sparandet. Men vi tycker att kommunerna själva skall avgöra på vilket
område de vill spara. Vårt klara mål är att stödet till kommunala vägar och
gator skall vara oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som är möjligt i utbildningsutskottet är tydligen inte
möjhgt i trafikutskottet. I utbildningsutskottet har socialdemokraterna och
folkpartiet enats om att staten även i framtiden skall vara ansvarig för
lärarlönerna. Det var inte regeringens förslag från början. I
utbildningsutskottet har man använt sig av exakt samma finansieringsform som vi
i folkpartiet vill ha för statens stöd till kommunala vägar och gator. Sådan är
verkligheten, Kurt Hugosson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag fråga trafikutskottets ordförande
om vi kan räkna med att regeringen senare i år kommer med extra pengar till
vägmyndigheterna för att rätta till det som håller på att gå snett.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Anf. 9 GÖSTA ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! På två punkter kan man
ge utskottets ordförande rätt. När han</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>formulerar
målsättningarna för vägpolitiken har han rätt i att vi i stort sett är överens.
Jag noterar också med tillfredsställelse att han understryker vikten av att
regeringen även i fortsättningen använder betydande resurser i form av
AMS-medel för att klara väginvesteringarna. Så långt kan jag uttrycka min
tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när det gäller länsvägarna är jag oroad över att
utskottets ordförande inte tar lika allvarligt på bristen av medel på detta
område. Vi ser allvarligt på den punkten. Jag vill också rätta utskottets
ordförande. Vi har anvisat medel för de extra 500 milj. kr. som vi föreslagit
för att komma i kapp med upprustningen av länsvägarna. Om utskottets ordförande
läser motionen kan han se det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag frågar mig om Kurt Hugosson verkligen kan vara nöjd
med de förhållanden som råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att utskottets ordförande kan känna sig nöjd
med ett förhållande som innebär att 9 000 km av det belagda vägnätet kräver akuta insatser. Vi vet att dålig vägbeläggning ökar risken för trafikolyckor. Det
är alltså ett allvarligt tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror vidare att trafikutskottets ordförande inte kan
vara nöjd med en väghållning som innebär att 30 000 km av länsvägarna är i ett så dåligt skick att det hindrar näringslivets transporter. En sådan
vägpolitik medför direkt samhällsekonomiska förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte heller att trafikutskottets ordförande
ärligt talat kan vara nöjd med att det alltjämt finns många människor som
dagligen tvingas trafikera dåliga grusvägar. Det är ingen bra vägpolitik att vi
får leva med sådana förhållanden. Man borde inte heller vara nöjd med en
vägpolitik som innebär att människor - visserligen rör det sig om en relativt
liten grupp, men ändå - i vissa fall kan man få betala ända upp till 60 % av
kostnaderna för underhållet av de enskilda vägarna med egna medel, trots att de
naturligtvis solidariskt och lojalt betalar sina vägskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ett allvarligt regionalpolitiskt problem om vi över
stora delar av landet har ett sådant här svagt vägnät, som innebär dåliga
kommunikationer. Det motsäger riksdagens många uttalanden om angelägenheten av
en regional balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 10 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag är bedrövad över att Kurt Hugosson tycks
ha tagit så fruktansvärt illa vid sig att han är oförmögen att föra en
sakdebatt. Jag hade hoppats att vi skulle använda tiden här i dag till just
raka frågor och helst också raka svar. Jag har bemödat mig att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt språk och uppträdande i talarstolen kan naturligtvis
kritiseras. Däremot tänker inte jag gå in på Kurt Hugossons uppträdande i
talarstolen. Jag tänker i stället bemöta det Kurt Hugosson sade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker
att slagordspolitik och kommunistisk terminologi ligger långt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ifrån det
språk som jag använde här i talarstolen. Finessen är, Kurt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hugosson,
att när man talar i termer som en röd politik för en grön miljö,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behöver man inte - som Kurt
Hugosson möjligen åsyftade - använda ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dogmatiskt
eller gammaldags språk. Om man uppträder som en fullfjädrad Prot.
1985/86:112 byråkrat eller talar ett märkvärdigt språk, är det förresten risk
för att 9 april 1986 människan inte begriper det man tycker är så viktigt
och vill ha fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket vuxnas dårskap använde jag om just Scandinavian
Link och Gyllenhammars planer på att bygga en motorväg från Oslo till Hamburg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också jag har möjligen träffat några av trafikoffren i
Bohuslän och deras anhöriga. Det finns tyvärr alltför många trafikoffer, och
det finns många efterlevande till trafikoffer över hela landet. Jag anser inte
att detta beror på bristen på superautostrador, Kurt Hugosson. Jag anser att
det beror på att man satsar för litet pengar på de rätta åtgärderna och rätta
objekten - precis sådana raka formuleringar, krav och yrkanden har vpk i den
motion som jag här från talarstolen försökte försvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi säger nämligen att det inte behövs en motorväg och att
ingen innan Volvo hoppade in i diskussionen om Uddevallapaketet har nämnt att
det skulle byggas en sådan motorväg som nu föreslås. Trafikintensiteten talar
ett helt annat språk. Dårskapen, Kurt Hugosson, ligger i att det om man vill
göra sådana här satsningar förutsätts att man är villig att förändra just
infrastrukturen och trafiken i riktning mot en storskalighet som kommer att
kräva mängder av trafikoffer. Det är den bistra sanningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag fick höra om detta med den nordiska handlingsplanen.
Det kom som ett brev på posten. Jag hade inte väntat mig annat, och jag
garderade mig i mitt anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sluta med några frågor, och jag vädjar till Kurt
Hugosson att ta en sakdebatt:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varför
just motorväg på sträckan Stora Höga-Uddevalla?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det inte odemokratiskt att sekretessbelägga material
som rör så viktiga frågor som dem vi i dag diskuterar i kammaren?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag rekommenderar Kurt Hugosson och alla andra att läsa
denna tidskrift om Scandinavian Link, sett från vår synvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Görel Bohlin tog upp frågan om tullvägar och
tullprojekt. Jag är av fördelningspolitiska skäl principiellt emot den här
tanken. Jag tycker dessutom att vi inte bör ha ytterligare skatter. Vi har
redan en fordonsskatt och en energiskatt som i ganska hög grad drabbar
bilisterna. Det finns många som hävdar att vi tar ut alldeles för mycket av
bilismen. Att då lägga på bilismen ytterligare avgifter vore felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan påstod Görel Bohlin att vi tar ifrån kommunerna
pengar som de redan blivit anvisade. Till den saken har riksdagen haft
möjlighet att ta ställning. Frågan redovisas i budgetpropositionen, och under
behandlingen i utskottet sade Görel Bohlin inte ett ord om den saken. Hon har
inte heller lagt fram några förslag. Samtliga partier har accepterat detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jo, Hugo Bergdahl, visst tar ni ställning. Ni slår vakt om
de här<br>
statsbidragen. Men ni har valt en annan form för att komma ifrån problemet<br>
att ta politisk ställning. Det var det jag sade. Ni accepterar alla utgående<br>
statsbidrag, men samtidigt kräver ni av kommunerna att de skall göra<br>
ytterligare besparingar. Ni gör det för att slippa ifrån att i riksdagen ta<br>
ställning till var besparingarna skall göras. Det är detta jag tycker är
politiskt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oansvarigt,
och det vittnar om att ni inte vågar fatta politiska beslut och tala om vad
statens ytterligare krav på kommunerna innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller länsvägarna, Gösta Andersson, gör utskottet
en markering i sin skrivning. Utskottet förutsätter att länsvägarna skall få
sin beskärda del. Sedan frågar Gösta Andersson om jag är nöjd. Han radar upp en
massa brister på beläggningssidan, i fråga om våra broar, osv. Självfallet är
jag inte nöjd. Jag hoppas att mitt första inlägg andades en viss oro för
framtiden när det gäller möjligheterna att få fram ekonomiska resurser för
vägpolitiken. Man jag är realist, Gösta Andersson. Jag är medveten om den
statsfinansiella situation som det här landet befinner sig i. Jag anser att det
på sikt är viktigt för vägpolitiken att landet får ordning på sin ekonomi, att
vi på nytt får tillväxt i svensk ekonomi, så att vi kan skapa ökade resurser.
Om vi lyckas med det får vi på sikt också bättre möjligheter att angripa dessa
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Viola Claesson vill jag säga att ingen skulle vara
gladare än jag om jag kunde föra en sakdebatt med henne. Men det är väldigt
svårt att föra en sakdebatt sedan man lyssnat till den typ av inlägg som Viola
Claesson gjorde i dag. Än mindre blir det möjligt sedan man läst vpk:s
reservation. Jag noterar att Viola Claesson även i sitt senaste inlägg talade
om Gyllenhammars svek. Utskottet och riksdagen har icke tagit ställning till det
s. k. ScanLink-projektet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
GÖREL BOHLIN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vad som redovisas i årets budgetproposition är
vad som redan har skett, dvs. en indragning av 70 -t- 70 milj. kr. av redan
anvisade medel. Det är klart att vi inte opponerar oss mot en besparing,
eftersom vi redan förra året föreslog en besparing - som skulle ha besparat
socialdemokraterna att på detta sätt ta tillbaka det som redan har anvisats. Om
inte debatten förra året hade skett med sådana utfall mot oss moderater hade
det kanske varit litet lättare för oss att svälja detta. Vi har hederligt
redovisat vår inställning att det är nödvändigt med besparingar, hur stora de
skall vara och att de bör ske på kommunsidan. Detta har nu också
socialdemokraterna insett. Vid förra årets debatt beskylldes vi för att, som
det hette "lasta över driftskostnader på kommunerna", och ändå var
de besparingar vi då föreslog blygsammare än dem socialdemokraterna nu
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar tullvägar och leasingförfarande vill jag
säga till Kurt Hugosson: Vi får väl se så småningom, om inte också detta
återkommer i form av förslag från socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har också synpunkter när det gäller vidgandet av
planeringsramarna och tillkännagivandet från utskottet. Det gjorde mig litet
betänksam när utskottets ordförande tycktes vilja retirera när det gällde
innebörden i uttalandet. Jag hoppas att jag uppfattade det fel. Vad som sägs i
tillkännagivandet är ju att man bör vidga planeringsramarna.
Sysselsättningsanslagen ligger inte inom trafikutskottets domvärjo, utan det är
arbetsmarknadsutskottet som bestämmer över detta, och det brukar ligga i
finansfullmakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är säkert överens om att det är bra om vägverket kan
planera och ta hänsyn till även S-medel. Om regeringen emellertid pytsar ut
sysselsättningspengar litet här och var över landet minskar möjligheterna för
vägverket att planera på ett rationellt sätt. Jag tänker på t. ex.
Bergslagspaketet, med 130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>milj. kr.
Då förrycks möjligheterna för vägverket att planera i enlighet med Prot.
1985/86:112<br>
de av oss antagna reglerna.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att det inte var fråga om någon sorts
dimbildning här utan att socialdemokraterna verkligen menar att
planeringsramarna skall vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 13 HUGO BERGDAHL (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill tacka Kurt Hugosson för att han så
snabbt slog till reträtt i fråga om konstaterandet att vi från folkpartiets
sida inte hade ett klart mål beträffande vägpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samma veva lade Kurt Hugosson till att vi från
folkpartiets sida är politiskt oansvariga som inte här i riksdagen i detalj
pekar ut vad kommunerna skall spara på för att delta i arbetet för en bättre
samhällsekonomi. Det är riktigt, Kurt Hugosson, att vi inte gör det. Kurt
Hugosson får kalla det oansvarigt - för oss folkpartister handlar det om att ge
kommunalpolitikerna frihet att själva bestämma på vilka områden de vill vara
med och spara. Det är god liberal tradition att ge kommunerna den friheten att
de själva får inse vad som är rätt och riktigt att satsa på i den enskilda
kommunen. Det är tydligt att Kurt Hugosson på det här området för fram en annan
inställning från socialdemokraternas sida som pekar mot att man i allt större
utsträckning styr och ställer uppifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skulle också för tredje gången
vilja ställa den fråga som jag inte har fått svar på från Kurt Hugosson: Kan
vägmyndigheterna, kommunerna och andra som är berörda, liksom tidigare räkna
med extra pengar senare under året till vägväsendet, eller kommer den strama
linjen och centralstyrningen att fortsätta inom vägpolitiken?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
GÖSTA ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är bra när utskottets ordförande pekar på
den markering som utskottet har gjort när det gäller länsvägarna. Det går bra
att skriva detta - men det gäller att kunna leva upp till det också. Fattas
pengarna är det inte så enkelt att leva upp till de vackra orden i
utskottsbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets ordförande säger då att det krävs ordning och
reda i landets ekonomi. Det kan förvisso vara sant. Men det är bra för landets
ekonomi om vi har så bra vägar att företagen verkligen kan få fram sina råvaror
och sina produkter. Och det borde vara bra för landets ekonomi om olika
regioner och bygder kan leva kvar och utvecklas och inte hindras i sin
utveckling genom alltför dåliga kommunikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den punkt där jag känner oro inför utskottsordförandens
ståndpunkter gäller nämligen vägarnas betydelse för en framgångsrik
regionalpolitik. Jag tror inte riktigt att utskottets ordförande är medveten om
den fara som ligger i att det faktiskt finns företag och enskilda människor som
förlorar tålamodet när de inte ser någon lösning på sina vägproblem, med
extremt dåliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurt Hugosson borde också inse - det har han inte riktigt
gett något besked om - det rimliga i att människor reagerar mot den orättvisa
vägpolitiken när det gäller enskilda vägar. Det finns enskilda individer som
tvingas ställa upp med ungefär 60 % av vägens underhållskostnader ur den egna
plånboken, samtidigt som man liksom alla andra lojalt betalar sina vägskatter i
vanlig ordning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 När vägverket understryker det angelägna i att komma till
rätta med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bärighetsproblemen för
länsvägnätet, borde utskottets ordförande vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~.
'. ... .. I ~ uppriktig och erkänna att det ligger mycket i centerns
konkreta förslag om en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>', , . , . . r,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. , . „</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomisk
förstärkning just pa det området. Det skulle vara ärligt att medge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att detta är en färdriktning som regeringen borde ta fasta
på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 15 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Till dem som finns här och lyssnar och dem som
eventuellt läser protokollet senare vill jag säga: Det finns en rad förslag och
krav som, om de kunde genomdrivas och sedan verkställas, skulle innebära en mer
trafiksäker och miljöförbättrande politik. Detta skulle kunna sättas in i ett
större sammanhang, där vi får en infrastruktur som bygger på en socialt rättvis
och regionalt rättfärdig politik. Har Kurt Hugosson aldrig tänkt sådana tankar?
Så illande röda är de ju inte!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man nu är inne på den linjen och är mottaglig för
sakskäl, då borde man som Kurt Hugosson, som är trafikutskottets ordförande,
åtminstone kunna svara på några raka frågor. Vpk har just utifrån sådana skäl
som jag tog upp ställt krav på att man skall förbättra vägarna ur
trafiksäkerhetssynpunkt. Just vägen Stora Höga-Uddevalla är en sådan. Och för
att det inte skall vara någon som tror på vad Kurt Hugosson stod här och sade
för en stund sedan vill jag citera direkt vad som står i både motion T260 och
reservation 7:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det trafikunderlag som normalt krävs för att
motivera motorvägssatsningar är ca 15 000 fordon per dygn. Trafiken söder om
Uddevalla är i dag mindre än hälfen av detta. För sträckan finns i vägverkets
tidigare planer, dvs. före regeringens ingripande, endast en serie
åtgärdsförslag för att minska olycksriskerna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är denna satsning som vi vill ha men som regeringen
struntat i därför att Gyllenhammar ingrep och ville ha sin Scandinavian Link.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i vpk också krävt att hastigheterna skall sänkas.
Vi är mycket väl medvetna om att det är ett ganska kontroversiellt
ställningstagande, och vi har upprepat kravet flera gånger i riksdagen. Vi har
sagt att detta bör ske både av miljöskäl och av trafiksäkerhetsskäl, men vi har
inte fått respons. Skulle Kurt Hugosson, med tanke på trafikoffren och deras
anhöriga och med tanke på miljön, kunna ställa sig bakom detta krav nu?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag berätta för dem som inte har läst
tidningarna i dag och inte vet vad som har tilldragit sig i Örebro, att
landshövdingen där nu går ut med stark kritik mot att Gyllenhammar får så
mycket pengar till ScanLink och annat att man inte kan bygga ut och förbättra
vägarna där så som av olika skäl skulle behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 16 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! För att det inte skall råda någon som helst
oklarhet, Görel Bohlin, när det gäller utskottets enhälliga uttalande om
planeringsramarna och investeringsutrymmet för framtiden skall jag direkt
citera vad utskottet säger:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet anser sig för sin del - med hänsyn främst
till vårt statsfinansiella<br>
28</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>läge - inte kunna motsätta sig vad
föredraganden sålunda anfört" - dvs. en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskning
av ramarna med 550 miljoner - "men finner det i hög grad Prot.
1985/86:112<br>
oroande att så drastiska minskningar i planeringsramarna skulle behöva ske.
9 april 1986<br>
En satsning på vägar är- en satsning på framtiden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi framhåller vidare väginvesteringarnas stora vikt för
industri och näringsliv. Utskottet förutsätter "att även framdeles alla
uppkommande möjligheter tas till vara att med utnyttjande av såväl
sysselsättningsmedel som i övrigt vidga planeringsramarna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är vad utskottet enhälligt har sagt. Det är
utomordentligt bra att utskottet har varit överens på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hugo Bergdahl får gärna kalla det en reträtt. Jag har bara
konstaterat att folkpartiet i riksdagen icke vill presentera obehagliga
förslag, för att därigenom slippa göra ett politiskt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte, Gösta Andersson, i stort sett ställa sig
bakom utformningen av den framtida vägpolitiken, som centerpartiet gör, och
sedan här i talarstolen säga att det är ett bedrövligt tillstånd på våra vägar.
Gösta Andersson talade om investeringssjuka, underhållssjuka m. m. Om man i
centerpartiet driver den linjen måste man vara med om att ta fram de
ytterligare medel som behövs. Om Gösta Andersson kan hitta alla de hundratals
miljonerna som skulle behövas och vara värdefulla för vägpolitiken skall jag
stödja honom. Jag har inte de pengarna till mitt förfogande, och jag måste ta
ett ekonomiskt ansvar med hänsyn till den statsfinansiella situation som vi
befinner oss i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viola Claesson har huvudsakligen uppehållit sig vid de
miljöpolitiska frågorna, och det är mycket viktigt att vi driver en politik som
gör att miljön förbättras. Miljön blir emellertid inte bättre genom att vägarna
är dåliga, framkomligheten är dålig och trafikmiljön därmed är dålig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi skall komma till rätta med miljöproblematiken på
vägarna är det källan till miljöproblemen som skall angripas, dvs. fordonen. Vi
har nu börjat göra det, genom att fatta beslut om blyfri bensin och om
katalytisk avgasrening. Jag vet att detta kommer att ta tid. Vi måste också se
till att dämpa hastigheterna på vägarna, men jag tror inte att vi behöver fatta
beslut om en generell sänkning. Vad vi skall göra är att genom ökad
trafikövervakning se till att bilisterna följer de hastighetsbestämmelser som
gäller, och därmed åstadkommer vi goda miljöpolitiska resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde att
Hugo Bergdahl, Viola Claesson, Görel Bohlin och Gösta Andersson anhållit att
till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 17 LENNART ALSÉN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I det nu aktuella betänkandet från trafikutskottet
behandlas en motion, T292, som är undertecknad av tio ledamöter från
folkpartiet. Ledamöterna representerar samtliga län i sydöstra Sverige.
Motionen utmynnar i en hemställan om dels en upprustning av Europaväg 66, dels
att nämnda väg bör ingå i det planerade stamvägnätet - eller stomvägnätet. som
det också vid vissa tillfällen har kallats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig kort beröra betydelsen av E 66 för den sydöstra
landsändan av vårt<br>
land. E 66 är den pulsåder som binder ihop hela sydöstra Sverige. Ur både</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 regional- och näringspolitisk synvinkel är vägen av stor betydelse
för<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regionen och dess utveckling. Att
vägen bör hälla en tillfredsställande</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>standard
är närmast en självklarhet. Vägens roll i kommunikationssystemet understryks
också av att järnvägskommunikationerna mellan sydostlänen är svagt utvecklade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till att
man inte anser att riksdagen skall ta ställning till enskilda objekt med hänsyn
till den decentraliserade planerings- och beslutsprocess som gäller. Riksdagen
har inte att ta ställning till frågor av detta slag och bör inte heller göra
det, säger utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det må så vara när det gäller motionens första yrkande,
men knappast när det gäller yrkandet om inplaceringen av E 66 i ett framtida
stamvägnät. Utskottet har inte på något ställe i betänkandet nämnt detta
uttryck, vilket jag finner anmärkningsvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av detta vill jag, fru talman, därför ställa
ett par frågor till trafikutskottets ordförande. Jag förutsätter att
ordföranden väl känner till statens vägverks rapport avseende utbyggnad av ett
s. k. starnvägnät i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för det första fråga ordföranden om utskottet i
samband med behandlingen av motion T292 har diskuterat det s. k. stamvägnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra har statens vägverks rapport från december
enligt uppgift nu kompletterats på så sätt att E 66 skall ingå i det planerade
stamvägnätet. Jag förutsätter fortfarande att utskottets ordförande känner till
sakförhållandet och frågar därför om ordföranden kan bekräfta att E 66 nu ingår
i det planerade stamvägnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 18 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Lennart Alsén ställde ett par direkta frågor,
och jag känner mig föranledd att svara på dem. Innan jag gör det vill jag
understryka vad Lennart Alsén sade inledningsvis i sitt anförande. Det har
väckts ett mycket stort antal motioner, sammanlagt 63, och den helt övervägande
delen av dem handlar om enskilda vägobjekt. Utskottets ledamöter är överens om
att det skulle vara till förfång för vägbyggandet och vägpolitiken i detta land
om vi här i huset skulle ta ställning till enskilda vägobjekt; om en viss väg
skall vara 9 eller lim bred, om en vägbit skall asfalteras eller oljegrusas, om
en väg skall byggas 1986 eller 1994. Vi skulle då hamna i en helt omöjlig
situation. Därför har riksdagen med stor enhällighet lagt fast principerna för
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller motorvägstriangeln har projekt för den
relativt nyligen framkommit. Det är riktigt att vägverket har tagit fram
underlaget för detta projekt. Min allmänna inställning är att satsningar på
infrastrukturer är bra -det är gynnsamt för svenskt näringsliv och svensk
industri. Det är därför angeläget att vi tillskapar de resurser som erfordras
för en satsning på ett stomvägnät, men jag vet icke när dessa resurser kan
tillskapas. Därför får frågan om motorvägstriangeln och en framtida utbyggnad
av E 66 prövas mot alla andra angelägna projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta är
det svar jag kan ge Lennart Alsén på de frågor som han har ställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
LENNART ALSÉN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag tackar Kurt Hugosson för svaret. Jag vill
understryka att E 66 har stor betydelse. En viss oro spred sig i den sydöstra
regionen när motorvägstriangeln aviserades. Hela sydöstra Sverige skulle på det
sättet lämnas utanför. Kurt Hugosson känner säkert till vilken betydelse det
skulle få för sydöstra regionen om planeringen medförde att E 66 inte ingick i
stomvägnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tackar för svaret. Vi från sydöstra Sverige kommer att
följa ärendet med intresse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
ELVING ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Likt ett gammalt dammigt spöke från 1960-talets
mest extrema centraliserings- och storskalighetsdrömmar har nu förslaget om den
s. k. skandinaviska länken dykt upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget som från början lanserades av en grupp
europeiska storföretagsledare består av en fyrfilig motorväg som skall förbinda
Osloregionen och Västsverige med Centraleuropa. På denna väg skall råvaror och
komponenter fraktas från Skandinavien till de stora europeiska
industrikoncentrationerna för förädling. Samtidigt skall stressade
centraleuropéer på några få timmar kunna fly sin förgiftade miljö och i snabba
bilar komma till rekreationsområden på bl. a. den svenska västkusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tycks finnas en tro att asfalt och snabb vägtrafik är
viktigare för vårt framtida välstånd än friska skogar, en bibehållen
bioproduktion och en minskad spridning av tungmetaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikutskottets majoritet tar inte ens upp Scandinavian
Link till en seriös behandling trots att det finns motioner i ämnet. Man
hänvisar bara till tre specifika projekt för väginvesteringar som ingår i den
nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. I
övrigt avfärdar man det hela med att säga: "Härav följer att utskottet
inte finner anledning att från riksdagens sida göra något uttalande rörande de
från intressenter inom industrin och näringslivet framlagda förslagen om
särskilda motorvägssystem m.m." Detta är ett häpnadsväckande uttalande av
utskottsmajoriteten. Man försöker låtsas som om det inte finns några förankrade
planer på ett motorvägssystem enligt den s. k. Scandinavian Link-idén. Låt mig
då upplysa om att de nordiska statsministrarna den 29 februari 1984 uttalade:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Statsministrarna anser att en arbetsgrupp som består
av ledande företrädare för näringslivet i vid mening, som verkar fristående
från de officiella nordiska samarbetsorganen, skulle kunna tillföra det
pågående nordiska ekonomiska samarbetet viktiga erfarenheter och impulser. De
riktlinjer för det nordiska ekonomiska samarbetet, som statsministrarna och
ministerrådet antog i december 1981, borde kunna utgöra utgångspunkter för den
föreslagna arbetsgruppens verksamhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen skulle studera möjligheterna för nordiskt
samarbete, vidareutveckla projektidéer i samarbete med organisationer och
institutioner och ge förslag på strategiskt viktiga områden för ett vidgat ekonomiskt
och industriellt samarbete i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ordförande i denna arbetsgrupp utsågs Pehr
Gyllenhammar. Arbetsgruppen, som alltså utsetts av de nordiska
statsministrarna, har presenterat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112
en slutrapport där huvudförslaget när det gäller infrastrukturutvecklingen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att bygga ut vägnätet E 6 till
fyrfilig motorled i Norge och Sverige. Detta har</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utskottets
majoritet inga som helst synpunkter på, i alla fall inga synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
redovisas i betänkandet. Jag tycker det är ett anständighetskrav att man</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>redovisar
en uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en del
i en framtida Scandinavian Link har regeringen beslutat uppdra åt vägverket att
projektera en motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla. Låt mig först slå fast
att goda kommunikationer är en förutsättning för en positiv utveckling av
Uddevallaregionen. Men för min del är jag inte beredd att sätta likhetstecken
mellan goda kommunikationer och motorväg. Det finns ett antal starka skäl som
talar mot byggandet av den nu aktuella motorvägen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den förstör det bohuslänska
landskapet. Landskapstypen i Bohuslän med sina bördiga dalar i väst-östlig
riktning är synnerligen illa lämpad för en motorväg i nord-sydlig riktning,
vilken kommer att slå sönder hela landskapsbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Produktiv åkermark kommer att
förstöras. Antalen hektar som berörs beror i viss mån på vilken sträckning som
görs, men är i alla alternativ betydande. Produktiv åkermark är en av jordens
viktigaste naturtillgångar. Att med berått mod förstöra sådana tillgångar genom
asfaltering är oförsvarbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikunderlaget är inte
tillräckligt för en motorväg enligt gängse planeringsregler. Vägverket har en
tumregel när det gäller vägplanering som innebär att motorväg övervägs när
trafikflödet är större än 1 500 fordon per dygn. På den aktuella sträckan
uppgår trafiken till knappt hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mycket starka miljöskäl talar mot
projektet, vilket jag återkommer till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projektet är ekonomiskt
oförsvarbart. Normalt rangordnas nya vägbyggen av vägverket med hjälp av en
beräkningsmodell där man räknar in faktorer som bl. a. ökad framkomlighet,
färre olyckor och tids- och avståndsvinster å ena sidan och miljöförluster å
andra sidan. Lönsamheten bör helst ligga över 10 %, ibland är den så hög som 30
%. I det nu aktuella förslaget är lönsamheten under 4 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De planerade fyra milen motorväg kommer med all
sannolikhet att kosta minst 1 miljard kronor. Det innebär 250 milj. kr. per mil
eller 25 000 kr. per sträckmeter. En miljard kronor är lika mycket som
vägverket har till förfogande för nybyggande av vägar över hela landet under
ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets majoritet tar emellertid mycket lätt på den
ekonomiska sidan av saken. Man hänvisar i betänkandet bara till att
motorvägsbygget skall finansieras genom den särskilda låneordningen som
tillskapats i samband med den nordiska handlingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett om finansieringen sker på vanligt sätt eller genom
upplåning så<br>
måste naturligtvis pengarna betalas. Den samlade svenska statsskulden<br>
kommer att öka med ca 1 miljard kronor. Om vi hade haft obegränsade<br>
ekonomiska tillgångar i Sverige hade det kanske inte varit så konstigt om man<br>
gett sig in på denna typ av ekonomiska äventyrligheter, men så är ju som<br>
bekant inte fallet. Det är ett ovanligt lättsinnigt ekonomiskt synsätt som<br>
-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utskottsmajoriteten ägnar sig åt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Det finns en mycket stark folklig opinion mot
motorvägen. Beslutsfattare på olika nivåer bör ta stor hänsyn till
människornas oro för bl. a. sin livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! Stora motorvägar
innebär i sig en kraftig miljöpåverkan genom de stora naturingrepp som sker.
Vad som dock är än allvarligare är utsläppen av kväveoxider från biltrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försurningen och skogsdöden måste hejdas. Hittills har
intresset till stor del koncentrerats på att få ned utsläppen av svavel, vilket
delvis lyckats. Men det räcker inte med att begränsa svavelutsläppen.
Kväveoxiderna spelar en nyckelroll när det gäller försurningsskador och skogsdöd.
Av dagens svenska utsläpp på ca 350 000 ton kväveoxider per år kommer drygt två
tredjedelar från trafiken. Motorvägar genererar en ökad biltrafik och därmed
ökade utsläpp. De högre hastigheterna som trafiken kan hålla på motorvägar
leder också till ökade utsläpp. Utsläppen av kväveoxider ökar med ca 30 % om
hastigheten höjs från 90 till 110 km/tim.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personbilarnas avgasutsläpp kommer att minska kraftigt
efter hand som katalytisk avgasrening införs. Kväveoxidutsläppet från en
katalysatorbil beräknas i bästa fall vara i genomsnitt 70 % mindre än vad det
är från dagens bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det dröjer till en bit in på 2000-talet innan alla
bilar är katalysatorbilar. Innan dess kommer en trafikökning på 40 % enligt
prognoserna. Nettoeffekten blir att kväveoxidutsläppen från våra personbilar i
Sverige blir ungefär 50 000 ton mindre än nu. Samtidigt ökar utsläppen från
lastbilar och bussar med ca 25 000 ton genom trafikökning och från flyget med
ca 40 000 ton enligt gällande trafikprognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att begränsa skadeverkningarna av kväveoxidutsläpp
från kommunikationssektorn räcker det således inte med katalytisk avgasrening.
Det krävs att trafikhastigheten inte höjs, och det krävs framför allt en annan
trafikstruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transporter på järnväg och transporter med båt är ur både
miljö- och energisynpunkt att föredra framför transporter via landsvägstrafik.
Därför är det viktigt att med en ny trafikpolitik satsa på dessa alternativ och
därmed minska trycket på landsvägarna. I första hand bör en satsning på att
överföra långväga tung godstrafik till järnväg och båt göras. Som exempel kan
nämnas att vid den svensk-norska gränsen vid Svinesund passerar ca 500
långtradare per dygn enligt den senaste trafikräkningen. En mycket stor del av
dessa långtradare utför långväga och internationella transporter, som med en
annorlunda trafikpolitik i stor utsträckning bättre kan fraktas med järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets majoritet tar emellertid lika lätt på
miljöproblemen som på ekonomin. Farhågorna för en förgiftad miljö och ökad
försurning viftar utskottet bort på sex rader i sitt betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sammanlagda miljöeffekterna av byggnation av motorvägar
är ibland svåra att uppskatta, och olika experter kan ha olika uppfattningar.
Jag har därför i en motion, T272, krävt att det främsta expertorgan som vi har
i Sverige när det gäller miljöpåverkan, nämligen koncessionsnämnden för
miljöskydd, skall pröva utbyggnaden av motorvägar och andra stora
trafikleder. Detta har utskottets majoritet inte ens brytt sig om
att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1985/86:112</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommentera.
Jag vill därför ha svar nu i debatten på frågan, varför man inte vill låta
koncessionsnämnden för miljöskydd pröva utbyggnaden av motorvägar och i så
fall börja med den planerade sträckningen mellan Stenungsund och Uddevalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen gjorde i december 1985 ett uttalande med
anledning av ett betänkande från jordbruksutskottet, JoU 1985/86:11, där det
bl. a. hette: "Enligt utskottets mening förtjänar det att understrykas att
förslag till stora resurskrävande motorvägssystem, vilkas syfte är att
prioritera landsvägstrafiken, måste bli föremål för en omsorgsfull och kritisk
prövning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anser företrädare för utskottsmajoriteten att man levt upp
till riksdagens uttalande om en omsorgsfull och kritisk prövning i det nu
aktuella fallet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig avslutningsvis framhålla att Scandinavian Link är
ett hot mot hamnarna. Genom en ensidig satsning på landsvägstrafik försvinner
godsunderlag för hamnarna på västkusten; bl. a. Halmstad, Göteborg, Vallhamn.
Uddevalla och Lysekil kan komma att drabbas. Sjöfolksförbundets avdelningar på
västkusten och i Skåne har därför engagerat sig mot projektet tillsammans med
andra fackliga organisationer, däribland Hamnarbetarförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill med det anförda yrka bifall till
centerreservationen nr 6.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
21 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Låt mig först uttrycka en stor förvåning över
att en riksdagsledamot som representerar Bohuslän går upp i debatten och är
utomordentligt kritisk mot att vi vill öka satsningarna på vägar och järnvägar
i västra Sverige. Centerpartiets agerande har man ju inte alltid så lätt att
förstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har under flera år hållit på att rusta upp och bygga ut
väg E 6 och är i stort sett färdiga och i hamn med detta. Vägverket föreslog
emellertid att den sista etappen av utbyggnaden av väg E 6 i Halland skulle
planeras som motortrafikled. Då ställde samtliga centerpartister i Halland, med
sin landshövding i spetsen, upp och drev en våldsam opposition mot att man icke
fick fullfölja motorvägsbygget. Regeringen ändrade vägverkets beslut och bestämde
att det skulle bli motorvägsstandard även för den bit som var kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har vi kommit så långt att vi skall fortsätta
utbyggnaden norrut. Det sker i gott samförstånd med övriga nordiska länder. Då
kommer en representant från det län som är mest betjänt av en utbyggnad och av
investeringar i infrastrukturen och andrar i denna kammare en mängd skäl mot
detta. Vi fick en Don Quijote som slåssmed väderkvarnar. Det är ju icke ett
ställningstagande för näringslivets Scandinavian Link-projekt det handlar om,
utan det är en fortsättning av den utbyggnad av väg E 6 som har pågått en lång
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oftast blir vi socialdemokrater anklagade för att vi inte
lyssnar på näringslivet eller tar hänsyn till näringslivets behov. Om nu den
här utbyggnaden råkar passa väl in i de behov och de krav som näringslivet
ställer, då blir vi anklagade för det. Jag tycker att Elving Andersson skall
fundera litet grand. Vi vet vilka sysselsättningsmässiga problem man har haft
och har i norra Bohuslän och vi vet vilka konsekvenser en nedläggning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varvet får
i Uddevallaregionen. Då tycker jag att det är förvånansvärt att en Prot.
1985/86:112 ansvarig politiker från detta hårt drabbade län i Sveriges riksdag
går upp och 9 april 1986 talar emot en fortsatt utbyggnad, som är till
fromma för länets utveckling och till fromma för länets näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 22 ELVING ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Kurt Hugosson utnämnde mig till någon sorts
Don Quijote i debatten. Då kan man fråga sig vem som i så fall symboliserar
väderkvarnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, Kurt Hugosson, jag är inte kritisk till att det
satsas pengar på vägförbättringar - tvärtom. Jag betonade också det i mitt
inlägg och det har betonats i de motioner som vi har väckt från centerpartiets
sida. Vi behöver goda kommunikationer, bl. a. för att kunna utveckla
Uddevallaregionen. Men jag vägrar att sätta likhetstecken mellan goda
kommunikationer och motorvägar. Jag menar att man måste se detta i ett större perspektiv
där miljöfrågorna också vägs in, och att man därför också bör satsa på
järnvägen, på att bygga ut, modernisera och effektivisera möjligheterna att
transportera gods på järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men tyvärr är det så enligt riksdagsordningen att dessa
frågor inte behandlas i detta betänkande, utan de kommer i ett senare
järnvägsbetänkande från trafikutskottet. Vi får väl anledning att fortsätta
den här diskussionen då. Men om Kurt Hugosson har läst min motion, vet han att
jag har pekat på de här lösningarna för att lätta på trycket mot landsvägarna,
så , att vi kan komma undan med mindre omfattande upprustningar än vad
motorvägsbyggnation innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har funderat mycket över sysselsättningen och de
problem vi har därvidlag. Det finns också redovisat i olika motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan tar Kurt Hugosson upp jämförelsen med Halland och
vill försöka få centerns handlande att framstå som inkonsekvent. Det finns en
del faktorer som gör att den jämförelsen haltar, Kurt Hugosson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första har Halland en helt annan landskapstyp än
mellersta och norra Bohuslän har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra har vi under de senaste två tre åren fått
ökade kunskaper om kväveoxidernas påverkan när det gäller försurning och
skogsskador -kunskaper som vi tidigare inte hade. Och de kunskaperna måste vi
naturligtvis ta till oss och dra slutsatser av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje tillhör Bohuslän de områden i Sverige som
är hårdast drabbade av försurning och skogsdöd. Det är ett av skälen till att
vi kanske ser annorlunda på dessa frågor vad gäller Bohuslän i dag än när det
gällde Halland för ett antal år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan vill jag upprepa min fråga:
Vad har Kurt Hugosson emot förslaget att låta Sveriges främsta experter på
miljöfrågor, nämligen koncessionsnämnden, pröva motorvägsutbyggnaden? Vad är
det för fel med det förslaget, Kurt Hugosson?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
23 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Nu försöker Elving Andersson säga att vi skall
satsa på järnvägsområdet i stället för på vägområdet. Vi skall göra både-och.
Det enda påtagliga rent budgetmässigt i årets budgetproposition är att vi
anvisar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257 milj.
kr. för påbörjande av dubbelspår på västkustbanan - helt i linje med den
inställning jag har. Min inställning är att vi i ökad utsträckning skall föra
över gods från landsväg till järnväg. Men man kan inte agera så att man med
utgångspunkt i det helt fjärmar sig från verkligheten!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöfrågorna är utomordentligt viktiga, men jag har
tidigare i debatten sagt, att det sämsta man kan ha ur miljösynpunkt är en
dålig väg med dålig framkomlighet. Det leder till köbildningar och ökade
avgasutsläpp - och därmed ökad försurning och skogsdöd. Därför blir
miljöeffekterna väsentligt bättre om man förbättrar framkomligheten på en väg.
Och uppenbarligen har man den högsta och bästa framkomligheten på en motorväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag vill understryka - och det får bli mina sista ord
i dag om miljöfrågan - att om vi skall komma till rätta med miljöproblemen på
våra vägar, och det skall vi göra, måste vi angripa källan. Och källan är inte
vägarna, och det har ingen betydelse om det är en motorväg eller en
motortrafikled, utan källan är fordonen. Därför måste vi fortsätta det
förfarande som vi har påbörjat, nämligen att förbättra våra fordon genom att se
till att vi snart kan köra alla fordon på blyfri bensin, att vi får katalytisk
avgasrening och att vi satsar ytterligare resurser på forskning och utveckling,
så att vi löser problemen med dieselavgaserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att detta är den enda metod vi kan välja för att
få en bättre miljö. 1 det sammanhanget är det, som jag sade tidigare i
debatten, viktigt att vi ser till att våra trafikanter efterlever de regler som
gäller beträffande hastigheterna på våra vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar alltså att satsningen på en utbyggnad av E 6
norr om Göteborg upp genom Bohuslän är en god satsning för näringslivet i
Bohuslän och en god satsning för att förbättra miljön. Jag hoppas att Elving
Andersson så småningom skall finna att detta är en riktig väg att slå in på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
24 ELVING ANDERSSON (c) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Nej, det är inte så att jag vill satsa på
järnvägar i stället för vägar. Jag har samma uppfattning som Kurt Hugosson,
nämligen att det gäller att satsa både-och, men frågan är var man lägger
tyngdpunkten. Jag tycker att det viktigaste i dag är att satsa stora resurser
på järnvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu Kurt Hugosson själv tror på en satsning på järnvägen
och ökade godstransporter på järnväg, tror han inte att det också kommer att
lätta trycket på landsvägarna? Kommer inte det i så fall att minska behovet av
att bygga motorväg på en sträcka, där man redan i dag har mindre än hälften av
den trafikintensitet som man normalt brukar ha som minimum för att bygga
motorväg?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar också att vi måste investera i vägarna, men
genom att flytta över en del trafik från landsväg till järnväg kan vi göra
mindre investeringar i vägarna. Vi behöver inte bygga motorvägar, utan vi kan
bygga bra andra vägar, som motsvarar de krav som den trafiken i så fall
ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller miljöfrågorna säger Kurt Hugosson att det
gäller att angripa källan, i det här fallet bilarna, direkt. Ja, det är helt
riktigt. Men om Kurt Hugosson hade lyssnat på mitt anförande, hade han hört att
jag också konstaterade att det inte räcker. Enligt de prognoser som nu finns
kommer trafikmängden till en bit in på 2000-talet att ha ökat så mycket att
denna ätit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upp de
förbättringar på utsläppssidan som sker genom den katalytiska avgasreningen.
Därför räcker det inte att angripa källan. Vi måste också verka för att få till
stånd en annan trafikstruktur. Det är vad det här handlar om, Kurt Hugosson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beklagar att jag inte kan få några som helst
synpunkter från Kurt Hugosson på koncessionsnämndens roll i sammanhanget. Vi är
som politiker inte experter på allting och bör kanske inte heller vara det. När
olika experter redovisar olika uppfattningar, som man gör när det handlar om
den här typen av projekt och den inverkan de kommer att få på miljön, är det
svårt för oss att veta vad som är rätt och riktigt. Då tycker jag att det vore
lämpligt att det främsta expertorgan vi har i Sverige, nämligen
koncessionsnämnden för miljöskydd, fick pröva frågorna med utgångspunkt i den
kompetens som nämnden besitter. Jag beklagar att jag inte får några som helst
synpunkter från Kurt Hugosson när det gäller den frågeställningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde att Kurt Hugosson
anhållit att til protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till
ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 25
GÖRAN MAGNUSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har begärt ordet med anledning av motion
T311, som är avgiven av mig och Berit Oscarsson. Vi vill genom motionen fästa
uppmärksamheten på behovet av en upprustning av Europaväg 18 mellan Köping och
Arboga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte för avsikt att yrka bifall till motionen, eftersom
jag i och för sig delar utskottets uppfattning om det decentraliserade system
som riksdagen har beslutat om för vägplaneringen. Vår motion om vägen mellan
Köping och Arboga är snarast ett uttryck för den brist på vägbyggnadsresurser
som råder i Västmanland. I den stora mängd motioner i övrigt där enskilda
vägobjekt runt om i landet tas upp beskrivs samma problem och angelägna behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ute i länen finns ett stort antal vägobjekt som av
ansvariga mydigheter betraktas som mycket angelägna, bl. a. från trafiksäkerhetssynpunkt
och från regionalpolitisk synpunkt. Eftersom goda kommunikationer är en viktig
förutsättning för regional utveckling är det angeläget att riksdagen starkt
prioriterar anslag för utbyggnad av kommunikationer. Det måste anses vara en mycket
kortsiktig politik att inte vara beredd att investera i vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan kanske i första hand betrakta vårt motionsyrkande
som en lokal fråga. Det är emellertid viktigt att framhålla att Europaväg 18
har stor betydelse som förbindelselänk i ett större sammanhang. Jag vill gärna
se E 18 som en del av en väglänk Helsingfors-Stockholm-Mellansverige-Oslo,
alltså som något av en internordisk tvärförbindelse mellan de tre nordiska
huvudstäderna. Jag är övertygad om att det finns både stort behov av och stora möjligheter
till ökat handelsutbyte mellan de nordiska länderna. Där skulle en väl
fungerande internordisk länk kunna spela stor roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare berört den stora betydelse vägar har för
utvecklingen. En upprustning av E 18 på aktuellt avsnitt skulle enligt min
mening också bidra till att förbättra möjligheterna att ändra den besvärliga
situation som råder i Bergslagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 I motionen framhålls att E 18 mellan Köping och Arboga inte håller
sådan<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>standard som man kan kräva för en
väg med så omfattande trafik. Låt mig</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
exempel nämna att det nu råder stopplikt på E 18, något som måste betraktas som
oacceptabelt. Sedan bilisterna klarat av det stoppet skall trafiken västerut
passera ytterligare inte mindre än fyra signalreglerade korsningar genom
Köping. Signalerna är dessutom omoderna, och trots mycket hög lönsamhet på en
ersättningsinvestering i nya signaler enligt vägverkets beräkningar, finns inte
ens pengar till en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På andra delar av vägavsnittet är vägbanan mycket smal och
krokig. Vägen passerar dessutom genom Valskogs samhälle, vilket medför dels
begränsad hastighet, dels stora trafikrisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns alltså goda skäl för en upprustning, och det
råder väl egentligen ingen oenighet om detta. Problemet är i första hand en
fråga om otillräckliga totala medelsramar för vägbyggandet. Behovet av en
upprustning av E 18 på denna del blir så mycket större när nu delen kring
Bålsta står inför sitt förverkligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill, fru talman, än en gång understryka den stora
betydelse E 18 har för den regionala utvecklingen i Västmanland, för Bergslagen
och för hamnarna i Köping och Västerås samt deras stora trafikomland. E 18 kan
också ingå som en del i det nu diskuterade stomvägnätet och i motorvägstriangeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom jag väl inser att ett yrkande om bifall till
motionen inte kan ha någon framgång med hänsyn till gällande planeringssystem,
blir min avslutning ett starkt understrykande av behovet av vidgade medelsramar
för vägbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 26 SIGGE GODIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har i motion T232 beskrivit den
undermåliga standard som riksväg 83 har på sträckan Östavall-Ramsjö. Riksväg 83
har en avgörande betydelse för transporterna mellan Ange i Västernorrlands län
och Ljusdal i Gävleborgs län. En upprustning av riksväg 83 innebär att
kostsamma omvägar undviks. Jag har i motionen redovisat att sträckorna
Änge-Ljusdal och Ånge-Bollnäs förkortas med 135 km om man använder riksväg 83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägen har också en avgörande betydelse för transporterna
mellan Ange i Medelpad och Ramsjö i Hälsingland. Framför allt gäller detta
virkestransporter, transporter från gruvbrytningen i Enåsen samt postverkets
transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framställningar om upprustning av riksväg 83 har skett i
riksdagen under ett flertal år. Lokala opinionsgrupper, länsmyndigheter och
kommunala myndigheter arbetar gemensamt för en upprustning av vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksväg 83 har i år en så dålig standard att skyddsombudet
vid Transportarbetareförbundet stoppat nyttotrafiken på grund av risken för
att chaufförerna skall skadas. Skyddsombudet skriver bl. a.: "Jag anser
att väg 83:s standard ej håller sådan kvalité att förarna skall köra den.
Olycksfallsrisken är mycket överhängande, då fordon ej kan mötas på grund av
den smala vägbredd leden har."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vägverket efter skyddsombudets agerande förordade att
vägen skulle<br>
38</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hastighetsbegränsas från 70 km till 50 km på delen i Västernorrland ger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också
belägg för den undermåliga kvalitet som riksvägen har. Riksväg 83 är sannolikt
den enda riksväg i Sverige där hastigheten är begränsad till 50 km på grund av vägstandarden. Den är sannolikt också den enda riksväg där ett skyddsombud har
agerat på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att riksdagen bör göra ett undantag från regeln
att inte anvisa medel till särskilda vägavsnitt, eftersom människorna i
glesbygderna i västra Medelpad inte kan prestera en trafikintensitet som gör
att riksväg 83 kan konkurrera med andra vägavsnitt om upprustningspengar. Vägen
används för närvarande i ringa omfattning på grund av den låga standarden och
ringa framkomligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen bör beakta att människor i glesbygd också måste
ha rätt till en trafikstandard där de inte behöver riskera trafikolyckor på
grund av vägens undermåliga standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation
18 i trafikutskottets betänkande 13.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
GUNNEL JONÄNG (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Delar av riksväg 83 mellan Ljusdal och Ange
har, som Sigge Godin sade, en extremt dålig standard. Mellan Ramsjö och
Östavall är vägen smal, krokig och stenig. Vägen har en bredd av 4,70 m, och
vägkanterna är svaga. Att mötas över huvud taget på denna väg är omöjligt. Det
är en riksväg, och den är inte ens permanentad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen håller på att bli helt ohållbar. Nu i vår har
en del av vägen varit avstängd några dagar, och nog är det väl exceptionellt
att ett skyddsombud stoppar trafiken för att skydda chaufförerna. Det säger
allt om den här vägens undermålighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går inte att försvara att en riksväg är i så dåligt
skick. Det är otillfredsställande ur trafiksäkerhetssynpunkt och förkastligt ur
samhällsekonomisk synpunkt. Att tvingas åka från Mellansverige till orter i
Hälsingland, Medelpad och Jämtland över Sundsvall för att ta sig fram innebär
stora extra kostnader för åkare och befraktare. Omvägen blir betydande, för att
inte tala om längre tid för transporter och ökad energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägen har stor betydelse som förbindelseled mellan
Mellansverige å ena sidan och Hälsingland, Medelpad och Jämtland å andra sidan,
och den är ett riksintresse. Den har självfallet också stor betydelse för
befolkningen, som har rätt till en trafiksäker väg för sin framkomlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägen har också stor betydelse ur näringspolitisk
synpunkt. Skogsbruket är beroende av en väg som fungerar året om, likaså näringslivet
i övrigt. Guldbrytning pågår i Enåsen, sågverket i Östavall har byggts ut, i
Alby finns en kemisk fabrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Postverket har en stor sorteringscentral i Ange. Vad
innebär den dåliga vägen för postförseningar? Turistströmmarna till Hälsingland,
Medelpad och Jämtlandsfjällen behöver också en väg som är farbar och framkomlig
året om. Även ur regional- och sysselsättningspolitisk synpunkt och miljösynpunkt
är en ombyggnad nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägen berör två län, Gävleborgs och Västernorrlands, och
detta kan vara en av anledningarna till att vägen ej prioriterats tillräckligt
högt. Vägen går dessutom genom perifera delar av länen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Befolkningen i de berörda områdena anser sig lurad. När SJ rev<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stationerna utefter
järnvägssträckan och försämrade järnvägstrafiken, utlo-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vades
bättre väg och bättre förbindelser. Nu har folkliga aktionsgrupper bildats för
att förmå statsmakterna att ta sitt ansvar för en ombyggnad av vägen. Ljusdals
och Ange kommuner har gjort framställningar, och landstinget i Västernorrland
har krävt åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Martin Olsson och jag har motionerat här i kammaren om
ombyggnad, och Martin Olsson har även ställt frågor under årens lopp till olika
kommunikationsministrar. Trafikutskottet avstyrker vår motion, liksom andra
likartade motioner. Jag konstaterar att även Olle Östrand från Gävleborgs län,
som ju ändå bör känna till den undermåliga vägen, går på avslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och för sig accepterar jag principen att besluten om
olika vägombyggna-der skall fattas ute i länen. Jag är centerpartist och tror
på en decentraliserad beslutsprocess. Att däremot acceptera trafikutskottets
mycket kategoriska och statiska ställningstagande är betydligt svårare. Är inte
vår uppgift här i riksdagen att ta till vara människornas intressen? Om dessa
intressen och behov åsidosätts på t. ex. en regional nivå, skall inte då dessa
människor kunna påräkna riksdagens stöd? Och har inte statsmakterna här ett
övergripande ansvar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu bara buntar man ihop alla motioner och säger: Det här
angår inte oss. Jag tycker att då tar man inte sitt ansvar. Till vem skall de
som tillhör lokalbefolkningen gå? Riksdagen bryr sig inte om dem. På länsplanet
prioriteras inte deras väg. Skall de fortsätta att köra på sin trafikfarliga
väg i oro över barnen i skolskjutsarna och alla andra som använder vägen? Jag
tror faktiskt inte att vi tjänar människorna bäst genom ett statiskt tänkande
och agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag ber med detta att få yrka bifall till
reservation 18 av Sven Henricsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 28 OLLE ÖSTRAND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Gunnel Jonäng säger att jag som
riksdagsledamot från Gävleborgs län inte tagit ansvar. Tillsammans med ett
praktiskt taget enigt trafikutskott anser jag att vi inte skall behandla
enskilda vägavsnitt i Sveriges riksdag. Vi har lagt fast en planeringsordning
som innebär att riksdagen beslutar om totalramen när det gäller väganslagen
medan vägverket fördelar pengarna ut på resp. län och länsstyrelsen tillsammans
med kommunerna fördelar länsanslaget ut på resp. objekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är fel forum, Gunnel Jonäng, för den här debatten.
Den skall föras i Gävleborgs läns länsstyrelse, och där sitter två
centerpartister. Vi skall se över den här planeringsordningen när det gäller
flerårsplanerna nästa år, och då finns det alla möjligheter för länsstyrelsen
att göra en omprioritering. För närvarande finns inte väg 83 med i
flerårsplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är just på grund av planeringsordningen som vi i
utskottet har avstyrkt den här motionen och 39 andra motioner som berör
enskilda vägavsnitt runt om i vårt avlånga land. Det är förklaringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt vad
jag har erfarit finns däremot den här vägen med som ett objekt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
beredskapsjobb. Får vi extra beredskapspengar för vägbyggande i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gävleborgs län i år, finns det
alltså stora möjligheter för att den här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägsträckan,
som är ca 2 mil lång, kommer fram som beredskapsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ge den här förklaringen till att jag står bakom
utskottsbetänkandet, som avstyrker den här motionen. Det beror på den
planeringsprocess som riksdagen har fastställt. När de här planerna kommer upp
i länsstyrelsen nästa år skall vi ta en debatt om väg 83, om den då inte redan
är utförd som beredskapsarbete.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112
9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29
KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det som uppfordrade mig att begära replik på
fru Jonäng var att hon sade att vi inte tog ansvar i trafikutskottet. Jag
skulle vilja säga att det just är ett uttryck för det ansvar som vi tar för de
beslut som fattats i riksdagen att vi icke tar ställning till enskilda objekt.
Vi har lagt fast i väglagens bestämmelser hur prioritering, planering och
fördelning av olika vägprojekt skall komma till stånd. Vi har lagt fast ett
decentraliserat system.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skall
läsa direkt ur fru Jonängs motion. Där står:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Anledningen till att ombyggnaderna av vägen inte
kommit till stånd är att inget av de båda berörda länen, Gävleborg och
Västernorrland, prioriterat denna väg tillräckligt högt i sina
flerårsplaner." Just det, det är orsaken. Men här begär fru Jonäng att vi
skall sätta oss över väglagens bestämmelser och det planeringssystem som en
enhällig riksdag står bakom. Dessutom begär fru Jonäng som förespråkare för
decentraliseringspolitik att vi skall köra över de lokala och regionala
politikerna i två län. Jag tycker att det skulle vara ansvarslöst av Sveriges
riksdag att göra det. Samtidigt skall jag gärna understryka att väg 83 är i ett
bedrövligt skick och att det finns anledning att se till att man på lokal och
regional nivå prioriterar den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också min förhoppning, och jag har tagit upp
ärendet i vägverkets styrelse, att vi så snart som möjligt skall komma till
rätta med bristerna på väg 83. I det här fallet kan den centrala vägmyndigheten
behöva ingripa, eftersom vägen betjänar två län. Detta kanske är en av
orsakerna till att vi hamnat i den situation som vi gjort. Men, fru Jonäng, jag
vill understryka att det just är med hänsyn till vårt ansvar för de beslut som
är fattade i denna kammare som vi har behandlat fru Jonängs motion på det sätt
som vi gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 GUNNEL JONÄNG (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Kurt Hugosson talar om ansvar. Jag kan
naturligtvis ställa upp på att vi tar ansvar. Men gentemot vem? Jo, mot
myndigheter och beslutsfattare. Vad jag efterlyste var ett ansvar gentemot
människorna, en omsorg om de människor som bor i dessa bygder och är beroende
av vägen för att över huvud taget komma fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är, som jag sade tidigare, medveten om och känner till
den planeringsordning som vi har. Jag accepterar den. Men skall man verkligen
göra en fråga som är angelägen för den lokala befolkningen och också av riksintresse
till en formell och principiell fråga? Jag menar att man måste se till själva
saken. Man måste från riksdagens sida kunna göra undantag när det är
exceptionella förhållanden. Jag menar att det råder helt exceptionella
förhållanden beträffande väg 83 och dess framkomlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker å andra sidan det är betryggande att veta att
Olle Östrand, som sitter i länsstyrelsen, är beredd att arbeta där för den här
vägen. Men jag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 upprepar min uppfattning: Riksdagen
borde kunna visa omsorg om dessa<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>berörda människor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 31 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Fru Jonäng säger att vi tar ansvar mot
myndigheter och beslutsfattare men att vi inte skulle ta ansvar mot de berörda
människorna. Det är ett häpnadsväckande uttalande i Sveriges riksdag! Det
innebär nämligen att fru Jonäng icke accepterar den representativa demokratin i
våra kommuner och våra länsstyrelser. Det är förvånansvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill. också understryka att fru Jonängs egna
partikamrater har exakt samma uppfattning i denna fråga som jag beträffande
beslutsprocessen. Samtliga fyra demokratiska partier ser samstämmigt på sättet
att hantera den här typen av frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 OLLE ÖSTRAND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag känner, Gunnel Jonäng, precis lika mycket
för människorna i Gävleborgs län, oavsett var de bor, som ni gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har väckts ett fyrtiotal motioner om enskilda vägobjekt
runt om i landet, men jag kan inte säga om det är något annat vägobjekt i någon
annan del av landet som är viktigare än väg 83. Detta kan inte vi enskilda
riksdagsmän sitta och bedöma här i kammaren. Av den anledningen har vi bestämt
oss för det här planeringssystemet, som innebär att vi har överlåtit åt
människorna ute i länen att avgöra i vilken ordning vägbyggena skall komma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är lätt för Gunnel Jonäng att stå här i kammaren och
ömma för väg 83 och säga att just den vägen skall byggas. Gunnel Jonäng behöver
ju inte sitta i Gävleborgs läns länsstyrelse. Jag sitter där, liksom också
Bertil Måbrink som skall upp i talarstolen efter mig. Vi får, tillsammans med
två partikamrater till Gunnel Jonäng, till uppgift nästa år att ta ställning
till om väg 83 skall tas med i flerårsplanerna eller ej. Då skall vi ha klart
för oss, att skall väg 83 tas med i flerårsplanerna, måste vi lyfta ut någon
annan väg - såvida vi inte får ökade anslag. Vi står alltså inför den
uppgiften. Det är kanske inte så enkelt alla gånger, eftersom människorna ute i
de olika delarna av Gävleborgs län och alla andra län tycker att just deras väg
är den viktigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi har alltså till uppgift att nästa år ta ställning,
och det kommer vi naturligtvis att göra. Bedöms väg 83 då vara så angelägen att
den skall prioriteras hårdare än för närvarande, skall vi naturligtvis göra en
sådan prioritering. Jag hyser förhoppningen att arbetet med väg 83 som beredskapsarbete
skall kunna startas redan i vinter. Till slut vill jag, herr talman, nämna att
Gävleborgs län under de senaste åren har prioriterats mycket starkt när det
gäller extra vägmedel. Utöver de ordinarie ramarna har vi de senaste åren fått
över 300 milj. kr. för att kunna förbättra vägsystemet i länet, och det tycker
jag är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 33
GUNNEL JONÄNG (c) replik:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill upprepa vad jag har sagt.
Självfallet accepterar jag 9 april 1986 den representativa demokratin som jag
är en del av. Jag accepterar också den planeringsordning som vi har. Det är
nödvändigt med ett decentraliserat beslutsfattande. Jag kan också förstå Olle
Östrand när han säger att det är svårt för oss här i riksdagen att prioritera
olika vägombyggnader. Man har ju levat med det här problemet under många år i
riksdagen. Jag har aldrig ställt så hårda krav som i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det helt exceptionella förhållanden. Ett skyddsombud
har stoppat trafiken för att skydda trafikanter och chaufförer. Jag är rädd för
att människors liv och hälsa äventyras när de skall färdas på den här vägen.
Det är, som sagt, helt exceptionella förhållanden, och under sådana omständigheter
anser jag att riksdagen borde ha kunnat lyssna på de lokala riksdagsmännen som
känner till frågan och som vet hur undermålig vägen är. Man borde i detta fall
kunna hjälpa människorna att få en framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 34 BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Det har sagts mycket om väg 83 av de två föregående talarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är anhängare av principen om den decentraliserade
beslutsgången när det gäller vägar, prioritering och fördelning av anslagen.
Beslutet skall naturligtvis ligga hos länsmyndigheterna. Men sedan kan det
komma in moment - eller händelser - som kanske också gör det angeläget att man
trots denna decentraliseringsprincip kan få en viljeyttring från riksdagens
trafikutskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller väg 83, som är en riksväg, menar jag att
den befinner sig i ett oerhört bedrövligt skick. Det finns vägexperter som har
tittat på väg 83 och som säger att något liknande har de inte sett på andra
ställen än i u-länderna. Som så dålig betecknar man alltså väg 83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikutskottets ordförande instämmer ju nu också i den
här kritiken - att väg 83 är mycket dålig. Jag tycker att man skall ta fasta på
vad Kurt Hugosson har sagt här, nämligen att det är angeläget att denna väg på
något sätt åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det som hände för en månad sedan tycker jag är så pass
allvarligt att det inte kan anses vara fel att just nu även diskutera vägen
här. Jag tycker också att det skulle ha kunnat bli en viljeyttring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två av de transportbilar som transporterar kemikalier åkte
av den här vägsträckan - jag tror det var i februari månad. Deras last innehöll
natriumklorat, en kemikalie som är oerhört eldfarlig. Nu hände ingen
allvarligare olycka, eftersom natriumklorat inte läckte ut. Men det hade lätt
kunnat inträffa, och det var därför som skyddsombudet ingrep. Man har nu
förbjudit sådana kemikalietransporter på väg 83, sträckan mellan Ramsjö och
Östavall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultatet av händelsen är att dessa transporter nu skall
gå en omväg,<br>
vilket naturligtvis förlänger transportsträckan. Dessutom skall dessa kemika<br>
lietransporter gå genom mycket tätbefolkade områden. Det är också ytterst<br>
allvarligt. Transporterna skall alltså gå via Sundsvall och ner längs kusten.<br>
Skulle det där hända en olycka, exempelvis vintertid, så kan man tänka sig<br>
konsekvenserna.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Jag tycker att detta är en händelse ur trafiksäkerhetssynpunkt som
också är<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av riksintresse. Detta är något
nytt, som visar hur allvarligt det egentligen är</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med den
här vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är ju väg 83 en riksväg. Vad har man då beslutat
ytterligare efter händelsen med de här två lastbilarna med kemikalier? Jo, att
man skall inrätta ytterligare ett antal mötesplatser med uppsatta mötesskyltar.
En riksväg skall alltså åtgärdas på det sättet år 1986!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu kommer detta att behandlas i länsstyrelsen nästa år. Då
får vi naturligtvis agera där. Olle Östrand! Vi kanske kan få en majoritet för
att då lyfta upp frågan om väg 83. Men kanske kan saken åtgärdas tidigare. Jag
får ta Olle Östrand på allvar när han säger att man kan gå andra vägar och
använda beredskapspengar. Det är i så fall regeringen som skall anvisa medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det rör sig om en summa på 10-15 milj. kr.,
för att man skall få bort de värsta dödsfällorna på den aktuella vägsträckan.
Det är således möjligt att man redan till vintern kan påbörja detta arbete med
beredskapspengar. Också utskottet har i sitt betänkande sagt att det finns
möjligheter att använda sig av beredskapsmedel för att förbättra dåliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen skall inte blanda sig i skötseln av den ena
eller andra "vägstumpen", har det sagts i denna debatt. Men det har
här förts en diskussion om den satsning som skall göras på E 6 mellan Varberg
och Långås i Hallands län. Vägverket, som är den instans där expertisen finns
när det gäller våra vägar, föreslog en motortrafikled. Verket ansåg det vara
tillräckligt för att man skulle få bort dödsfällorna på den vägen. Men då gick
regeringen in och sade: Nej, det skall byggas en motorväg. Ett motorvägsbygge
skulle fördubbla kostnaderna. Därför hävdade vägverket: 1 så fall får ni anvisa
mer pengar. Nej, sade regeringen, pengarna får tas från de tillgängliga medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad går det ut över, om vägverket skall ta av de
tillgängliga medlen för att bygga en motorväg i stället för en motortrafikled?
Det måste naturligtvis försvåra läget för de "vägstumpar" som
utskottets talesmän här uttalar sig litet föraktfullt om, väg 83 och vilka
andra vägar det nu är som man menar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta fall har regeringen ruckat på en princip, men ni
är uppe i talarstolen och diskuterar vägen mellan Varberg och Långås. Tydligen
accepterar ni denna ordning. Jag tycker att det är litet märkligt. Regeringen
har satt sig över planeringsprinciperna om decentralisering och bestämmelserna
om vilka organ som skall handha dessa frågor. Det accepterar ni helt plötsligt.
Men det är kanske viss skillnad på en folkopinion uppe i en glesbygd, i Ramsjö
och Ange, och direktörerna på Volvo, med Gyllenhammar i spetsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra att Gunnel Jonäng och Sigge Godin har ställt
sig bakom<br>
reservation 18, som gäller väg 83. Jag inkasserar er uppslutning bakom<br>
reservationen med anledning av att ni har motionerat i frågan. Men<br>
centerpartisterna och folkpartisterna i utskottet har minsann inte reserverat<br>
sig. Innebär Sigge Godins och Gunnel Jonängs uttalande här att folkpartiets<br>
riksdagsgrupp och centerpartiets riksdagsgrupp ställer sig bakom reservation<br>
18? Det är viktigt att vi får ett besked på denna punkt. Eller är det Gunnel<br>
Jonäng och Sigge Godin som ansluter sig till reservationen? Vilken inställ-<br>
44</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning har era partier till väg 83?
Såväl Gunnel Jonäng som Sigge Godin har ju</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagt fram godtagbara argument för
att någonting måste göras åt denna väg. Herr talman! Jag yrkar bifall till
reservation 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 35 OLLE ÖSTRAND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag måste faktiskt rätta till de värsta
felaktigheterna i Bertil Måbrinks anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte ställa väg 83 mot väginvesteringarna i
Uddevallaregionen. Det som skall ske i Uddevallaregionen är en del av den
nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning, som
de skandinaviska länderna är eniga om. Det är ungefär 800 miljoner som skall
satsas i Uddevalla. De totala väginvesteringarna i den nordiska handlingsplanen
uppgår till 1,7 miljarder. Den nordiska handlingsplanen innehåller även
väginvesteringar på andra håll i Skandinavien. Så ligger det till. Samtidigt
skall inte de totalt 1,7 miljarderna för väginvesteringarna i handlingsplanen
tas från beredskapspengar i den svenska statsbudgeten, utan dessa investeringar
skall finansieras genom lån i Nordiska investeringsbanken. Därför är det fel av
Bertil Måbrink att ställa väg 83 mot investeringarna i den nordiska
handlingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 36 SIGGE GODIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kan dela Bertil Måbrinks och andras
synpunkter att det är vettigt att decentralisera anslagen, så att man ute i
länen kan fatta beslut om vad man vill prioritera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksväg 83 är emellertid något alldeles speciellt. Jag
delar Bertil Måbrinks synpunkter i detta sammanhang, nämligen att vägen är så
dålig att något måste ske utöver det som man kan göra ute i länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja ställa en fråga till Kurt Hugosson
rörande detta. Skulle det inte ha varit rimligt...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 ANDRE VICE TALMANNEN: Repliken gäller Bertil
Måbrink.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 SIGGE GODIN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Förlåt. Det skulle ha varit rimligt om vi här
i kammaren hade enats om att tillsammans hjälpas åt med detta, eftersom det
inte finns pengar ute i länen. Som jag sade i mitt tidigare inlägg prioriterar
vi vägsträckor med mycket trafik, medan glesbygden kommer på undantag när vi
har för litet pengar. Då får man de konsekvenser som Bertil Måbrink har pekat
på, nämligen att kemikalietransporter kör av vägen och att även andra oroväckande
saker kan ske. Man får då acceptera att dessa transporter körs genom
samhällenas centrala delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja att kammaren anlade synpunkter på dessa
frågor så att vi kommer en bit på väg när det gäller opinionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bertil Måbrink har frågat mig om folkpartiets partigrupp
ställer upp på detta. Tyvärr, Bertil Måbrink, måste jag erkänna att den inte
gör det. Då är det allas vår uppgift att påverka inte folkpartiets
riksdagsgrupp utan även de andra riksdagsgrupperna så att de förstår att
riksväg 83 och situationen i Västernorrland och i Gävleborg är sådan att vi
tillsammans måste bilda</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9aprill986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 opinion för att klara detta. Det är en stor uppgift som vi
förmodligen får<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbeta med lång tid framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>* .
*</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39 GUNNEL JONANG (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill till Bertil Måbrink säga att jag bara kan hoppas att vi</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som här
och nu har argumenterat för riksväg 83 och för en snar ombyggnad av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den samt
för en viljeyttring i denna fråga från riksdagens sida har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>argumenterat
på ett sådant sätt att alla partiers representanter i denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kammare
sluter upp kring kravet på en ombyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 40 BERTIL MÅBRINK (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag sätter i och för sig inte väg 83 mot E
6-an och den sträcka som jag nämnde. Vad jag sade var att ni anklagar oss för
att bryta mot de regler som gäller, nämligen beträffande decentraliseringen och
bestämmanderätten över vilka vägar som skall prioriteras och hur väganslagen
skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger att avgörandet ligger hos länsstyrelsen, men det
är ett väldigt märkligt resonemang ni för. Man måste vara konsekvent. Jag
citerade vad man sagt från vägverket, som ju är den instans där expertisen
finns. Det är där man prioriterar vilka vägar som skall byggas, föreslår vad
som måste göras för att få bort dödsfällor osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverket har ansett att det är tillräckligt med en
motortrafikled på sträckan Varberg-Långås i Hallands län. Men regeringen har
gått in och sagt: Nej, det är inte alls tillräckligt med en motortrafikled -
det skall vara en motorväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motorväg blir nästan dubbelt så dyr. Vägverket har sagt
all right men att man i så fall måste få extra pengar. Det går emellertid inte
regeringen med på, utan motorvägen skall bekostas av det befintliga anslaget.
Detta måste gå ut över andra vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vad jag har sagt. Ni är inte riktigt konsekventa
när ni för resonemanget om principerna. Det är det jag har argumenterat mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 OLLE ÖSTRAND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bertil Måbrink måste skilja på två saker. Vad
vi diskuterar när det gäller bl. a. väg 83 och det vi diskuterar i det
föreliggande betänkandet är vägar som skall byggas av medel sorn riksdagen
anslår. Vi kanske senare får ta ställning till beredskapspengar som också skall
gå till vägar. Väginvesteringarna i Uddevallaregionen är en del av den nordiska
handlingsplanen. De vägarna skall finansieras genorn lån i Nordiska investeringsbanken.
Där har vi skillnaden, Bertil Måbrink. Man kan inte koppla ihop de här två
sakerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade tidigare sitter både Bertil Måbrink och jag i
länsstyrelsens<br>
styrelse i Gävleborgs län. Vi får tillfälle nästa år att se överflerårsplanen.
och<br>
då får vi naturligtvis en diskussion om väg 83. Om det är riktigt att lyfta upp<br>
angelägenhetsgraden för väg 83, beroende på vägens dåliga standard, skall vi<br>
naturligtvis medverka till det, både Bertil Måbrink och jag. Det är därför vi<br>
sitter i länsstyrelsens styrelse. Jag hoppas att de två centerpartister som
också<br>
46</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingår i styrelsen ser på frågan på
samma sätt. Personligen när jag den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhoppningen
att man skall kunna ta itu med de två milen på väg 83 tidigare i form av ett
beredskapsarbete. Den här frågan kanske är löst nästa år, herr talman, när vi
skall diskutera en ny prioritering enligt flerårsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 42 BERTIL MÅBRINK (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den vägsträcka av E 6-an som jag talar om,
Olle Östrand, nämligen sträckan Varberg-Långås, har inte med den nordiska
handlingsplanen att göra. Jag förstår inte varför Olle Östrand blandar in den
i detta sammanhang. Det är en helt annan väg som ingår i den nordiska handlingsplanen,
nämligen den väg som går från Stenungsund och vidare-det tror jag är väldigt
viktigt att säga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer tillbaka till detta att vägverket där har gjort
en bedömning. Vad vägverket kan tänka sig där åren motortrafikled. Därmed får
man-jag upprepar det - bort dödsfällorna. Men så ingriper regeringen och sätter
sig över de planeringsprinciper som ju riksdagen har godkänt och ansett skall
gälla. Regeringen säger att det skall byggas en motorväg, som blir dubbelt så
dyr. Vägverket svarar då: Ja, det får vi väl göra, men ge oss då de pengarna!
Nej, säger regeringen, pengarna skall tas av det ordinarie väganslaget. - Det
är att sätta sig över principen. Vägverket har bedömt att dessa miljarder skall
användas på så sätt att man försöker jämnt fördela dem över landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen går in och ger dessa direktiv, och Olle Östrand
och andra i trafikutskottet godkänner det! När vi sedan tar upp väg 83, som är
i ett miserabelt skick, och säger att det måste till en viljeyttring från
riksdagen och trafikutskottet, då börjar man attackera oss för att vi
åsidosätter principerna om decentralisering. Vem är det som åsidosätter
principerna om decentralisering? Jag ställer den frågan, herr talman. Det är
inte vi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har redovisat fakta om det katastrofala läget på väg 83
just nu. Jag har nämnt kemikalietransporterna som nu är förbjudna och som har
flyttats över till oerhört tätt befolkade områden. Det finns flera exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker ändå att både Olle Östrand och Kurt Hugosson
har gett positiva besked i den här debatten och visat att de är intresserade av
att någonting görs ganska snart åt denna vägsträckning. Om så blir fallet
kanske vi slipper att ha denna debatt också nästa år i april. Jag hoppas att vi
kan vara överens om det allihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 43 BO NILSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Får jag säga några ord om ytterligare ett enskilt objekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ön Ven ligger som en pärla mitt i Öresund. När man står på
öns högsta punkt så kan man se till bl. a. Helsingborg, Landskrona och Malmö på
den svenska sidan och Helsingör och Köpenhamn på den danska. Man kan också säga
att man från denna utsiktspunkt kan se till ca 3 miljoner människor. Ven ligger
alltså mitt i den kanske mest tätbefolkade delen av Norden. Men ändå, beroende
på dåliga kommunikationer, är det långt till både Danmarks och Sveriges
fastland. Man kan alltså säga att Ven är en bit glesbygd mitt i ett stort
befolkningscentruni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ven, som numera är en kommundel i Landskrona, har under
lång tid haft en snabbt minskande befolkning. Öns utveckling kännetecknas som
en följd härav av rena glesbygdsproblem - brist på arbetstillfällen och
reducerad eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag tillvägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 helt avvecklad service.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den fysiska riksplaneringen har
hela Ven angetts som ett riksintresse.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landskrona
kommun har också som övergripande målsättning att behålla Ven som en levande ö.
För detta behövs nyexploatering för såväl permanent boende som fritidsboende
och institutionell verksamhet, vilket ger bättre underlag för att
serviceverksamheter skall kunna överleva, utvecklas och i vissa fall
nyetableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På Ven finns nu drygt 50 arbetstillfällen varav 20 finns
inom jordbruk och fiske och 20 inom handel, samfärdsel och förvaltning. Då det
gäller den framtida utvecklingen på ön har Landskrona kommun lagt ned ett
omfattande arbete. Bl. a. har betydande medel investerats i ett vatten- och
avloppssystem. Planer för en utveckling av bebyggelsen har antagits av
kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mest väsentliga förutsättningen för en positiv
utveckling är emellertid en radikal förbättring av förbindelserna mellan Ven
och Landskrona.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruket är den ena huvudnäringen på ön. Den andra är
turismen, och den kommer troligen att bli än mer betydelsefull i framtiden. I
båda fallen är kommunikationerna av avgörande betydelse. Likaväl som när det
gäller Visingsö, Öckerö, Ljusterö, Gräsö, Väddö, Ivö och Aspö måste det vara en
angelägenhet för samhället att garantera goda förbindelser. Staten, som genom
vägverket redan driver ett sjuttiotal förbindelser, borde självfallet ha ett
ansvar även för Ventrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu inte trafiken kommer att ingå som en allmän färjeled
sä finns stora risker att förbindelserna blir sämre än vad de redan nu är. Dels
beror det på ekonomiska förhållanden, dels på att de nuvarande fartygen är
ganska slitna. Detta skulle vara synnerligen allvarligt för Vens framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de bosatta på Ven är det bråttom att få frågan om
förbindelserna med fastlandet löst. Självfallet skall de inte tvingas att
bosätta sig på fastlandet för att kunna skaffa sig en utkomst. De skall
naturiigtvis ha möjlighet att komma hem på kvällen om de, som alla andra, vill
besöka bio eller teater, medverka i en studiecirkel eller annan utbildning på
kvällstid. Om någon venbo helt plötsligt skulle ta plats i en beslutande
församling, t. ex. kommunfullmäktige, så skulle han eller hon inte kunna komma
hem förrän påföljande dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter år av utredningar och framställningar har
förbindelserna kommit med i vägverkets planer. Allt verkade gå åt rätt håll.
Men så hände det igen. Vägverket har nu flyttat fram objektet till en osäker
framtid efter 1988.1 dag har trafikutskottet valt att inte ta ställning till
frågan utan hänvisar till vägverket. Detta är inte alls bra, även om jag
förstår de principer som redan diskuterats så mycket här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ven är ett riksintresse och därmed ett hela samhällets
intresse. Men Ven är också en unik ö med utomordentliga möjligheter till
rekreation. Därför är det viktigt att alla tar sitt ansvar och hjälper till att
hålla ön levande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall inte yrka bifall till min motion
T215 i dag, för det förstår jag är meningslöst. Men jag lovar i stället att
komma tillbaka - på lämpligt sätt - i denna för Vens överlevnad så avgörande
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 RUNE BACKLUND (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som boende på en av de öar Bo Nilsson räknade
upp, Visingsö, kan jag mycket väl instämma i de synpunkter som Bo Nilsson
anförde när det gäller svårigheterna att klara kommunikationsfrågor på ett
riktigt sätt för ett antal öar i vårt land. Men jag tänkte i första hand ägna
mitt anförande åt vägfrågor som rör övriga delar av Jönköpings län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I trafikutskottets betänkande behandlas ett stort antal
motioner som gäller vägbyggandet i olika delar av landet. Jag och Kersti
Johansson har i motion T318 tagit upp behovet av ökade anslag till vägbyggandet
i Jönköpings län. Ytterligare tre motioner som väckts av andra ledamöter från
länet tar helt eller delvis upp samma fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den flerårsplan som fastställts av vägverket för
byggandet av riksvägar i Jönköpings län för perioden 1984-1993 finns upptaget
totalt 15 olika objekt till en kostnad av 298 milj. kr. i 1984 års
kostnadsnivå. Med den nivå som medelstilldelningen legat på under innevarande
budgetår och som nu också föreslås för kommande budgetår kan inte flerårsplanen
följas. Objekt som skulle ha påbörjats under 1986 skjuts på framtiden, och det
har dessutom redan uppstått en eftersläpning från 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av skälen till eftersläpningen är att Jönköpings län
fått en mycket liten del av de extratilldelningar som har beviljats av
arbetsmarknads- och industripolitiska skäl. Den eftersläpning som nu uppstått
ackumuleras de närmaste åren om det inte sker en ökning av anslagen till länet.
Vägverket har beräknat det ackumulerade behovet vara i runt tal 120 milj. kr.
1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl länsstyrelsen som de kommuner som berörs av de
enskilda objekten i flerårsplanen anser den här utvecklingen vara oacceptabel.
Bl. a. skulle under 1986 två förbifarter ha påbörjats. Det gäller riksväg 27,
förbifart Värnamo, och väg 32 förbi Eksjö. När dessa projekt nu inte påbörjas
innebär det ett svårt avbräck för berörda kommuner och att den lokala
planeringen stoppas upp. Planerade lokala projekt kan därigenom inte
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om vi skall ha ett system med fleråriga
vägbyggnadsplaner krävs det också att staten är beredd att skjuta till de medel
söm behövs för att planerna skall kunna fullföljas. Berörda kommuner, företag
och andra intressenter måste kunna veta att de uppsatta tidsramarna för de
olika projekten håller. 1 annat fall blir flerårsplanerna papperskulisser som
ingen vågar lita på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allt större del av anslagen till vägbyggandet har
kommit att fördelas av arbetsmarknadspolitiska skäl. Det handlar om drygt 2
miljarder sedan 1982. Detta förhållande får konsekvenser för Jönköpings län som
man kanske måste uppmärksamma litet mera. Länet som helhet har under en rad år
tillhört den övre halvan av län med förhållandevis låg arbetslöshet. Men bryter
man ner siffrorna för länet i mindre delar, finner man att det är stora
skillnader inom Jönköpings län. De östra länsdelarna har exempelvis haft högre
arbetslöshetssiffror än riksgenomsnittet, medan de sydvästra
delarna-småföretagarregionen - i princip inte uppvisat någon arbetslöshet alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den mall som använts vid fördelningen för Jönköpings
län har man fått fram att det finns ett relativt litet behov av extra pengar av
arbetsmarknadspolitiska skäl. Detta får till konsekvens att angelägna projekt
i den östra länsdelen, som haft och har höga arbetslöshetssiffror, inte kommer
till stånd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986 ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1985/86:112</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112
Därigenom försvåras länsdelens möjligheter att ta sig ur sina sysselsättnings-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>problem och utveckla sitt
näringsliv. Å andra sidan blir konsekvensen i de</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>expansiva
sydvästra länsdelarna att man där riskerar att hämma näringslivets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utveckling.
Förbifart vid Värnamo är ett bra exempel på ett angeläget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägprojekt
som behövs för att utveckla näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu angelägna väginvesteringar inte kommer till stånd i
rimlig tid i detta småföretagsområde kommer industriutvecklingen där att
stagnera och vi skapar oss i själva verket nya problem. Enbart
arbetslöshetssiffrornas storlek i ett län får inte styra den totala
fördelningen av anslaget. Då kommer vi rejält snett i vägbyggandet, och det är
vi på väg att göra i Jönköpings län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet skriver mycket om hur viktigt det är att
väginvesteringarna sker med tanke på framtiden. Men jag tycker, herr talman,
att man inte riktigt drar konsekvenserna av sitt eget resonemang när det gäller
anslagens storlek och hur dessa anslag skall fördelas mellan länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 45 TOMMY FRANZÉN (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Behoven av trafikpolitiska åtgärder i
Stockholmsregionen är stora. Den koncentration av invånare som har
arbetsplatser spridda runt om i länet, ofta långt från bostaden, ställer höga
krav på väl fungerande lösningar. Detta gäller såväl kollektivtrafik som ett
väl fungerande vägnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm har dessutom stora trafikkoncentrationer
orsakade av övriga delar av landet, därför att Stockholm utgör något slag av
nervcentrum. Därför, menar jag, har vi rätt att ställa krav på trafiklösningar
som gott tillgodoser våra behov, och på att det inte får vara som nu då möjliga
väglösningar för Stockholmsregionen på något sätt straffbeläggs. Man kan
nämligen påstå att vägutbyggnad och vägstandard i många avgörande fall är sämre
just i Stockholmsområdet än i andra delar av landet. Detta är bl. a. omvittnat
av vägverket. Vid en sammankomst i januari månad i år redovisade representanter
från vägverket att vissa väsentliga delar av vägnätet hade så dålig standard
att den inte skulle ha godtagits- än mindre ha tillåtits att fortfara - om de
legat på någon annan plats i landet än just i Stockholmsregionen. Dessa fakta
om hurdet ser ut iden här regionen finner jag det angeläget att redovisa, då
det förefaller som om utskottsmajoriteten lever i uppfattningen att Stockholm
har de bästa av tänkbara vägar och trafikförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet från utskottet förringas kraven på insatser
till att detta inte är något som vi i riksdagen har med att göra, utan det är något
som vi helt och fullt skall överlåta till lokala och regionala instanser och
till vägverket. Jag vill återge litet av vad Kurt Hugosson sade i sin
inledning: Det är inte en riksdagens uppgift att behandla enskilda objekt. Då
avsåg han vägobjekt av olika slag. Han ondgjorde sig över att vpk som enda
parti inte hyste samma uppfattning som han själv, nämligen att vi inte skulle
beröra de här olika vägavsnitten. Jag tycker att en viss självgodhet lyser fram
genom sådana uttalanden. Jag skulle vilja påstå att ett sådant generaliserande
som Kurt Hugosson gör sig till talesman för också är förödande. Jag vill också
redovisa vilka konsekvenser ett sådant resonemang kan leda till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De lokala såväl som de regionala organen i Stockholm är
helt överens om<br>
50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att Norra Länken måste byggas
omedelbart. Koncessionsnämnden för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöskydd
har sagt ifrån att det inte får fortsätta som det nu är. Senast under år 1990
måste utsläppen och trafikbullret minskas radikalt. Den enda nu möjliga
åtgärden för att efterfölja koncessionsnämndens beslut är att redan för
kommande budgetår anvisa medel för projektering och igångsättning av byggandet
- om man inte helt skall stänga av Norra Stationsgatan, som nu har
genomfartstrafiken för detta avsnitt. Och det tror jag inte att ens Kurt
Hugosson förespråkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För byggandet av Norra Länken har också vägverket krävt
medel. Men regeringen har inte velat gå Stockholmsintressena till mötes och
hänvisar till att det är ont om pengar, dvs. statsfinansiella skäl. Men detta
rimmar illa med andra regionala satsningar som regeringen kan tänka sig att ge
anslag och bifall till. Jag tänker bl. a. på en väg som tidigare varit uppe i
debatten, nämligen Scan Link, som Volvo och andra kapitalintressen slåss för och
som Kurt Hugosson, såvitt jag förstått av debatten, också visar ett brinnande
intresse för. Vad är det för skillnad, Kurt Hugosson, på värdet av liv invid E
6-an i Bohuslän och liv invid E4-an i Stockholm? Vilket större värde har det
ena jämfört med det andra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns naturligtvis ett annat sätt att få bort den
dåliga trafikmiljön, vilket jag nämnde tidigare, nämligen att helt stänga av
Norra Stationsgatan. Det vore naturligtvis bättre om vi kunde få bygga Norra
Länken, men det skulle vara att föredra för en hel del av trafikanterna och för
stockholmarna om den trafik som skall passera förbi Stockholm från norr till
söder eller tvärtom hade andra alternativ än att gå in till den absoluta
närheten av centrala Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall göra det möjligt för Kurt Hugosson, genom att
ställa en fråga till honom, att sakligt förklara varför utskottet, och
regeringen, inte anser att det av er omhuldade decentraliserade
beslutsförfarandet har körts över genom att man nu inte ger anslag till det
kanske mest angelägna och högst prioriterade projektet i landet. Här finns
dessutom full lokal och regional enighet om behovet - till skillnad mot när det
gäller andra av Kurt Hugosson omhuldade vägtrafikprojekt. Och varför, Kurt
Hugosson, varför skall vi inte få ta upp frågan till behandling här i riksdagen
när man nu har kört över de lokala och regionala organen. Var snäll, Kurt
Hugosson, och ge mig en förklaring till det. - Detta om Norra Länken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk-motionen tar också upp andra angelägna vägprojekt som
samtliga -jag vill betona samtliga - finns med på den
"decentraliserade" prioriteringslistan från de regionala och lokala
myndigheterna och som hade varit åtgärdade eller på väg att åtgärdas om
regering och riksdag hade beviljat pengar till det och haft litet mer
förståelse för Stockholms län och de trafikproblem som vi har här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns hos de regionala instanserna en stor
samstämmighet om att vi inte skall bygga E 4-länken eller - som den normalt
kallas - Arlandaleden. Här har regeringen genom kommunikationsdepartementet
gått fram och kopplat ihop ett byggande av Norra Länken med ett samtidigt
byggande av Arlandaleden. Det är en lösning som inte de regionala organen är
överens om. Därför menar vi och kommunerna som är berörda att de pengar som
skulle komma i fråga för denna parallellväg till Norra Länken bättre behövs på
andra objekt som Värtalänken och Årstalänken och att man i stället skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 satsa på en utbyggnad av järnväg till Arianda. Men detta senare
kommer vi<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att få diskutera vid ett annat
tillfälle.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle slutligen, herr talman, något vilja beröra ett
par vägar i norra länsdelen, som också återfinns på prioriteringslistans
"tio i topp" i Stockholms län. Jag avser då E 3-ans sträckning
mellan Rosa och Söderhall, som är den återstående delen av upprustningen av E
3-an, eller Norrtäljevägen som den vanligen kallas. Både norr och söder om
dessa platser har det gjorts upprustningar som medfört betydande förbättringar
för de omkringboende genom att den omfattande tunga långtradartrafiken till
Finland flyttats utanför tätorterna. Detsamma gäller väg 77 mellan Norrtälje
och gränsen till Uppsala län, där vägen för övrigt sedan lång tid tillbaka är
utbyggd och klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna del av länet har bevisligen stora problem som del i
en i övrigt expansiv region. Man brukar säga att vi har glesbygdsproblematik i
denna länsdel, som missgynnas stort och kanske mer än vad som skulle varit
fallet om den inte hade legat så nära huvudstaden. Att förbättra vägarna, som
jag här föreslagit, skulle kunna bidra till att skapa bättre förutsättningar
för en positiv näringspolitisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall nöja mig med det här exemplet och
hänvisar i övrigt till motionen och reservationen. Jag yrkar bifall till
reservation 17 och förutsätter att kammaren får möjlighet att ta ställning
särskilt till motionens yrkande 1 om Norra Länken och yrkande 4 om övrig
vägutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 46 KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sveriges riksdag har fastlagt principerna för
vägplanering, projektering och fördelning av resurserna såväl mellan de olika
länen som inom länen. Utskottet har följt den princip om decentraliserad
beslutsprocess som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet behandlar vi objekt i Stockholmsregionen på
samma sätt som vägprojekt i andra delar av landet. Att vi inte tar ställning
till när och på vilket sätt enskilda projekt skall genomföras beror helt enkelt
på att vi följer de regler som Sveriges riksdag varit med om att dra upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har nämnts ett stort antal angelägna vägobjekt i
Stockholmsregionen. Jag kan hålla med om att Norra Länken är ett i allra högsta
grad angeläget vägprojekt. Arlandaleden likaså. Men jag kan plocka fram en mängd
angelägna vägobjekt i andra delar av landet. Jag vill erinra om att det har
väckts 64 motioner i anslutning till budgetpropositionens förslag på vägområdet.
Av dem upptar ett fyrtiotal enskilda objekt. De allra flesta av dem tror jag är
mycket viktiga och angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså ett stort antal angelägna objekt i olika
delar av landet, inkl. Stockholmsområdet, som får stå tillbaka och flyttas fram
i tiden - på grund av brist på medel, på grund av den statsfinansiella
situationen. Partiernas representanter i utskottet har accepterat att
situationen är sådan. Ingen skulle vara gladare än jag om vi kunde få fram
ytterligare medel för att genomföra också de objekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill tillbakavisa påståendet att Stockholmsregionen på
något sätt skulle<br>
vara i sämre läge än några andra delar av landet. På det kommunikationstek<br>
niska området sker just nu, vill jag hävda, en massiv satsning på Stockholms-<br>
52</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>området. Jag har därför litet svårt
att förstå att riksdagsmän som represente-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rar den
regionen i det här sammanhanget kan känna sig förbigångna och tycka att andra
regioner får expandera på Stockholmsregionens bekostnad -det är precis tvärtom!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 47 TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig förmedla och slå fast vägverkets egen
uppfattning, nämligen att Stockholmsregionen är missgynnad i förhållande till
övriga delar av landet vad gäller vägstandarden. Den dåliga standarden på många
viktiga vägar i denna region skulle inte godkännas någon annanstans i landet.
Man skulle inte få trafikera dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurt Hugosson för ett principresonemang som möjligen är
riktigt, om riksdagen talar om vilka principer som skall gälla men sedan blankt
struntar i hur dessa principer följs. Här kommer Kurt Hugosson i konflikt med
sina egna principer. När regeringen inte följer de prioriteringar som de
decentraliserade beslutsorganen har gjort och blankt struntar i vad som är
angeläget, var skall man då, Kurt Hugosson, ta upp frågorna om inte i Sveriges
riksdag? Jag vet också att Kurt Hugosson både i dag och tidigare har talat sig
varm för dessa beslutsorgans betydelse. Att inte ta upp dessa frågor i
riksdagen vore att avhända sig möjligheten att utöva något som helst politiskt
inflytande över vad som bör hända med de principer som vi själva har lagt fast
här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag påstår att andra delar av landet har fått ett
bättre stöd till vägunderhåll, hänvisar jag alltså till vägverkets beskrivning
av läget. Kurt Hugosson talar om en massiv satsning. Men man måste sätta olika
satsningar i relation till varandra. I den här regionen bor mellan en sjundedel
och en åttondel av Sveriges befolkning på en relativt liten yta. Det måste man
ta hänsyn till när man talar om massiva satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag förstår syftade Kurt Hugosson - utan att han
sade det - på pendeltågsavtal och liknande. Jag skall inte nu föra en debatt om
pendeltågen; den debatten kan vi föra vid ett senare tillfälle. Den är inte
speciellt upplyftande. Vad regeringen har sagt i den här frågan är något som
har gått de decentraliserade myndigheterna förbi, nämligen att man skall slå
ihop Norra Länken och Arlandaleden i ett samrnanhang. Det vill inte regionens
företrädare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror mig veta ganska bra hur vägverket
ser på vägsituationen i Stockholmsområdet jämfört med vägsituationen i övriga
delar av landet. Jag råkar nämligen själv vara ledamot av vägverkets styrelse.
Den uppfattning som Tommy Franzén säger skulle vara vägverkets känner jag inte
till. Den uppfattningen har inte vägverkets styrelse, som har det politiska
ansvaret i vägverket, gett uttryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitt anförande sade jag att de olika vägprojekten i
Stockholmsområdet är hka angelägna som ett stort antal projekt i övriga delar
av landet. Problemet är att vi saknar de statsfinansiella resurserna för att
genomföra projekten. Tommy Franzén har i likhet med många andra motionärer i
dag krävt ytterligare insatser på vägområdet. Men de som har krävt detta har
inte anvisat en enda krona mer. Då är det lätt att begära.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Sedan vill jag säga att regeringen följer den
decentraliserade beslutsord-<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning som är fastlagd. Det Tommy
Franzén syftar på är naturligtvis satsningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:-92.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A I etllv" " d t P
infrastrukturen i västra Sverige för att knyta ihop tre av de nordiska
länderna. Den satsningen bygger på uttalanden som gjorts i Nordiska rådet av
representanter från alla partier här i riksdagen. Att det sker en samordning på
nordiskt plan för att förbättra vägsituationen och järnvägssituationen och
därigenom knyta de nordiska länderna bättre samman med kontinenten är till
fromma inte bara för Västsverige utan även för övriga delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 49 TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Beträffande vägverkets uttalande kan jag
nämna för Kurt Hugosson att ett trettiofemtal ledamöter från Stockholm och
Stockholms län kunde höra det påstående som jag har återgivit. Tyvärr är det
väl inte några stockholmare inne här som kan bekräfta att det var så vägverket
framförde det hela, men det kan Kurt Hugosson säkert få besked om på annat
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Stockholm har vi blivit ålagda av koncessionsnämnden att
klara av problemen på Norra Stationsgatan före utgången av år 1990. Som jag
sade i mitt inledningsanförande, finns det två möjligheter. Den ena är att
staten släpper till medel för att bygga Norra Länken. Den andra är att vi
stänger av Norra Stationsgatan och omöjliggör genomfartstrafik. Jag tror att
det senare alternativet skulle inte Kurt Hugosson heller ställa upp på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När han pratade om att man skall följa den
decentraliserade beslutsordningen, kom Kurt Hugosson in i ytterligare en
konflikt med sig själv. Jag hävdade i mitt inledningsanförande att man måste se
vissa vägar som riksintressen. En sådan väg är utan tvivel Norra Länken, men
det finns även andra vägar i Stockholmsområdet som kan ha riksintresse, för
Stockholm utgör trots allt ett nervcentrum för landet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurt Hugosson ville inte nämna Scan Link vid namn, och det
kan jag ha viss förståelse för- jag skulle själv skämmas, om jag vore
förespråkare för det projektet - men när han hänvisade till vägprojekt i västra
Sverige, sade han att detta är någonting som man har tagit upp i Nordiska
rådet. Nordiska rådet tillhör knappast de decentraliserade beslutsfunktionerna
här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns alltså vägprojekt i landet som är av
riksintresse och kanske också av nordiskt intresse. Det visar att Kurt
Hugossons envishet att upprepa talet om det decentraliserade beslutsfattandet
är ihålig. Det har han själv bevisat genom sitt uttalande om Nordiska rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen skulle jag bara vilja kommentera regeringens
handläggning av ärendet. Sommaren 1984 gav dåvarande kommunikationsministern
vägförvaltningen i uppdrag att göra en utredning. I maj 1985 skrev
vägförvaltningen till regeringen och lade fast hur samordningen skulle gå till.
Man kräver fortfarande besked: När kommer pengar till att göra något?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att
Kurt Hugosson anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt
till ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
BERTIL DANIELSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Tillgången på bra vägar har stor betydelse
för en regions utveckling; den tesen tror jag samtliga talare i dag kan stryka
under. Det tycks råda ett samband mellan kommunikationsledernas lokalisering
och resp. områdes expansion eller brist på expansion. Kanske är det så, att ett
expansivt område motiverar trafikinvesteringar. Men det kan också förhålla sig
på det sättet, att tillgång på goda trafikmedel är en grundförutsättning för
utveckling och framåtskridande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydöstra delen av Sverige ligger i vad man brukar kalla
trafikskugga, framför allt beträffande järnvägsförbindelserna men även i vad
gäller vägnätet. Det är ett förhållande som vi får leva med under lång tid
framöver, om inte ett nytänkande sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt mindre tillgång på investeringspengar gör att även
angelägna projekt skjuts långt in i framtiden. Att statens resurser är knappa
är omvittnat. Och är man låst i föreställningen att det endast är staten som på
traditionellt sätt skall svara för investeringarna, ser det mörkt ut för det
svenska vägnätet framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rådande investeringspolitiken saknar framförhållning
och visioner. Som det nu är tvingas vägbyggandet ske där de akuta problemen är
som allra störst. Hela tiden tvingas regeringen göra investeringar på de
vägavsnitt som är direkt trafikfarliga eller alltför smala eller krokiga. Många
angelägna projekt skjuts på detta sätt åt sidan. Många dåliga vägar blir allt
sämre och kommer att förbli dåliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en tid sedan presenterades idéer om ScanLink och den
s. k. vägtriang-eln. Initiativet kom inte från regeringen. Det var dock ett bra
initiativ. För oss på östra sidan av Sverige var det kanske litet oroande att E
66 inte fanns med i vägtriangeln. Snabbt föddes då tanken att omvandla
vägtriangeln till en vägrektangel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motion T299 har jag tillsammans med åtta andra moderata
ledamöter av denna kammare från södra och östra Sverige fört fram tanken på att
E 66 skall ingå i ett framtida stomvägnät samt att E 66 rustas upp. Det är
mycket angeläget. Har en väg status av Europaväg bör även vägstandarden leva
upp till vad namnet innebär. Utskottet har avstyrkt motionen, men tanken lever
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det stora och verkligt besvärliga problemet i dessa
sammanhang är finansieringsformerna för behövliga projekt. Över statsbudgeten
är tillgången knapp, och besparingar behöver faktiskt göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att man bör bryta sig loss från gängse
finansieringsmodeller. Kan en väg, en motorväg eller en vägrektangel komma till
stånd avsevärt tidigare än annars, måste denna möjlighet tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En finansiering utanför statsbudgeten bör prövas.
Räntabiliteten, avkastningen, hos de flesta vägprojekt är god. Vinsterna för
näringsliv, enskilda och samhälle blir också stora. Genom en sådan metod skulle
tanken på en upprustad E 66 kunna förverkligas inom en snar framtid. Om man
inte gör på detta sätt, skjuts de nödvändiga investeringarna mycket långt
framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med dessa tankegångar anknyter jag till de
synpunkter som framfördes av Görel Bohlin i den här debattens allra första
inlägg, och därmed är väl cirkeln sluten. Jag vill understryka vad som här
framfördes och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 framför allt vad som återfinns i reservation 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till de moderata
reservationerna vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:4.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. , .„ .. .. ,
utskottets betänkande. Anslag till vägväsendet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 51 KERSTIN GELLERMAN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I motion T348 tar Elver Jonsson och jag upp
regeringens löfte att upprustningspengar skall gå till väg 166 och 173 i
Dalsland, innan järnvägen mellan Mellerud och Bengtsfors läggs ner. I motion
T408 framhåller vi att tidplanen för upprustning av riksvägarna 44 och 45 skall
hållas. Jag yrkar bifall till bägge dessa motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budgetproposition får såväl statsvägar som
statskommunala vägar känna av kraftigt minskade resurser. Mellan planeringsram
och anslag är skillnaden i runda tal 700 milj. kr. I dagarna har också vägverkets
generaldirektör aviserat en kraftig neddragning av vägbyggandet. Även mycket
angelägna objekt som är högt prioriterade i flerårsplanen skjuts på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Älvsborgs län berörs väg 44 och väg 45. Väg 44 är en
viktig förbindelselänk från östra Sverige och Mellansverige till Uddevalla och
Västkusten. Tätorterna Vargön och Vänersborg måste avlastas besvärande
genomfartstrafik. Saab och Volvo Flygmotor har på kort tid ökat antalet
anställda med 3 000 personer, av vilka flertalet kommer från omkringliggande
region. Särskilt angeläget ur trafiksäkerhetssynpunkt är att det dåliga
avsnittet i dalgången mellan Halleberg och Hunneberg blir avlastat
riksvägstrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägobjektet är klart att omgående starta. Samordning
föreligger med Skaraborgs län. Arbetsplanen har vunnit laga kraft. I dag vet
ingen om förseningen blir två eller flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ännu värre tycks situationen vara för väg 45 förbi
Vänersborg. Det byggs ett nytt storsjukhus mellan Trollhättan och Vänersborg.
Ambulanstransporter måste, omvägen inte snarast kommer till stånd, passera två
öppningsbara broar över Göta älv. Står livet på spel, är det dyrbara minuter
som förspills i väntan på att broklaffarna sänks och höjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen fattade i november 1985 beslut angående
persontrafikens nedläggning på järnvägen Mellerud-Bengtsfors-Årjäng. I samband
med beslutet beviljades medel för vägupprustning på sträckan Bengtsfors-Årjäng.
Frågan om vägupprustning på delen söder om Bengtsfors har belysts i
transportrådets utredning. Transportrådet framhöll att en vägupprustning är
angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I- regeringens beslut angavs att persontrafiken på
sträckan Bengtsfors-Mellefud skulle få bedrivas t.o.m. augusti 1986. Skälet
härför var att en ersättningstrafik för järnvägen ej kan anordnas i järnvägens
sträckning, varför antingen en mycket stor investering i ny väg krävs, mer än
40 miljoner eller också måste man få en ny trafikstruktur i området. Det
behövdes en längre planeringstid för att nå denna trafikstruktur. Därför
förlängdes tillståndet för persontrafiken med ett år mellan Bengtsfors och
Mellerud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvsborgstrafiken, som är huvudman för trafiken i
Älvsborgs län, har<br>
under hösten 1985 utformat hur en ersättningstrafik skall bedrivas och hos<br>
regeringen begärt att utlovad vägupprustning snarast påbörjas. Detta<br>
56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>projekt kostar 23 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnvägstrafiken upphör i augusti. Vid den tidpunkten
borde ombyggnaden av väg 166 mellan Bäckefors och Mellerud ha varit färdig.
Upprustning av väg 173 mellan Färjelanda och Vänersborg är också nödvändig med
tanke på den ökade pendling som skett sedan varvet i Uddevalla lades ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen och dess dåvarande kommunikationsminister
Boström utlovade i samband med beslutet om nedläggningen av järnvägen att
medel för dessa vägupprustningar skulle anvisas. Regeringens löfte måste
infrias i detta avseende. Jag förutsätter att särskilda medel så småningom
kommer att anvisas till vägbyggen. Upprustning av riksvägarna 44 och 45 är
högst angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till motionerna 408 och 348.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 52
SVEN HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag lyssnat till debatten om principerna
för investeringar i vägar, vill jag först och främst säga att jag måste ansluta
mig till de synpunkter som här har framförts av Bertil Måbrink beträffande
planeringsordningen. Jag måste emellertid erinra om en sak, som jag lade märke
till när jag var relativt ny här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan socialdemokraterna befann sig i oppositionsställning
väcktes en hel rad motioner av liknande karaktär. Det kunde gälla brobyggen
eller vägar som man tyckte borde aktualiseras i samband med
investeringsplaneringen. På den tiden mötte det tydligen inget hinder att ta
upp sådana projekt till diskussion som man kände för. Men när oppositionen nu
framför vissa synpunkter på projekt som den tycker bör tas upp här i riksdagen,
därför att de på något sätt har förts åt sidan, ådrar man sig formell kritik,
som går ut på att man inte håller sig till ordningen. Detta om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänkte närmast säga några ord med anledning av en
motion som har väckts just om en väg som bör rustas upp. Det gäller vägen 346
mellan Rossön och Hoting i Jämtlands län. Jag aktualiserade saken redan i fjol,
eftersom det var fråga om en grusväg i miserabelt skick. Vägupprustningen hör
också ihop med nedläggningen av järnvägstrafiken på Forsmo-Hoting-banan. När
man övergår till att åka buss och köra bil, är det klart att vägkapaciteten
måste ses över. Det insåg också departementschefen redan i fjol. Han angav
olika sätt att finansiera nödvändiga upprustningar av vägavsnitt i avsikt att
förbättra framkomligheten för trafik som skulle ersätta nedlagd järnvägstrafik.
I det här fallet rör det sig om en väg där problemen är just dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När järnvägstrafiken upphörde blev det busstrafik på
vägen. Även nedläggningen av flottningen finns med i bilden. Vägen blev en stor
transportväg för rundvirke efter det att flottningen avvecklats. Påfrestningarna
på vägen, som skulle utgöra transportled fram till en timmerterminal, blev
mycket stora. Sönderkörningarna blev legio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu borde man ha tagit hänsyn till de nya förhållanden som
hängde ihop med statliga beslut. Man måste medge att de normala
planeringsföriitsätt-ningarna och den fleråriga planeringsrutinen på sätt och
vis bryts. Går man snabbt in och förändrar trafikstrukturen inom en region, kan
det givetvis vara motiverat med åtgärder för att ersätta vad som fallit bort.
Man kan formulera det så, att då statliga beslut ändrar transportvillkoren,
måste man medge att det finns skäl att rucka på planeringsrutinerna. Detta
gäller bl. a. då tunga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 transporter kommer att belasta en vägbana som tidigare inte var
så hårt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belastad. I detta fall gällde det
rundvirke som överfördes från flottled till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' '</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' järnväg. Det krävdes flera
tåg om dygnet, och virket skulle transporteras till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
tillvägväsendet </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>„ ,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>, ,, ..</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>järnvägen
pa den nu aktuella vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är bakgrunden till att jag ånyo har velat
aktualisera frågan. Det är en vägsträcka på två mil som behöver åtgärdas.
Enligt lokalpressen har representanter för skogsbruket och kommunen, med stöd
av riksdagsledamöter från Jämtlands län, hösten 1985 uppvaktat departementet
för att få vägsträckan i fråga färdigställd. Nu har alltså de här
riksdagsledamöterna möjlighet att göra ytterligare en markering genom att
rösta, tillsammans med andra, för reservation 19, som jag härmed yrkar bifall till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 53 INGVAR KARLSSON i Bengtsfors (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är ett par vägfrågor i Älvsborgs län som
har diskuterats mycket under senare tid. De föranledde också att tre motioner
avlämnades under allmänna motionstiden - en folkpartistisk, en socialdemokratisk
och en från centerpartiet - där vi krävde att man skulle prioritera väg 44 och
väg 45, de två riksvägarna vid Trollhättan och Vänersborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bygger ett nytt länssjukhus för norra delen av
Älvsborgs län. Sjukhuset heter Näl och ligger på andra sidan Vänersborg. De
dalslänningar som skall färdas till lasarettet måste nu passera två
öppningsbara broar över Trollhätte kanal. Var och en förstår ju vad det kan
innebära om dessa broar står öppna när det skall vara snabba färder till
sjukhuset. Detta oroar många människor. Socialdemokraterna uttalade sig vid sin
distriktskongress i lördags för att denna sträcka skall prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man slipper också den tunga genomfartstrafiken genom
Vänersborg om 45-an byggs ut. Men tyvärr saknas det medel, och vi vet inte när
någon byggnation kommer att ske. Lasarettet står färdigt 1988, och vägen står
förmodligen färdig någon gång in på 90-talet. Detta är alltså oroväckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väg 44, delen mellan Trollhättan och Skaraborgsgränsen,
som vi har väntat på i många år, skulle man sätta i gång med i år.
Länsstyrelsen och vägverket i Älvsborgs län har prioriterat denna väg och sagt
att den snabbt bör komma till stånd, eftersom man måste förbättra
trafikmöjligheterna i området. Industrin behöver en bättre trafikföring. Men
inte heller för denna väg finns det medel, och det är beklagligt. Vi från
Älvsborgs län tycker emellertid att man måste prioritera dessa bitar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 6 och ScanLink har ju diskuterats en hel del här i dag.
Man säger från majoritetens sida att finansieringen av ScanLink kommer att ske
genom Nordiska investeringsbanken. Det är precis som om man skulle få några
gratispengar. Dessa frågor har jag tagit upp med kommunikationsministrarna
Boström och Hulterström. Då har man aldrig kunnat ge något klart besked om hur
dessa medel kommer att påverka vägverkets budget så småningom, när de på
90-talet skall stoppas in. De måste ju användas någonstans. Projektet betalar
sig ju inte självt. Då påverkas självfallet även andra väginvesteringar i
landet. Man kan alltså inte ta bort dessa kostnader som ScanLink kommer att
innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som andra talare här har sagt behöver man ju inte satsa på
så dyra projekt,<br>
58</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när man har så ont om pengar.
Visst kan man bygga en väg med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafikledsstandard
genom Bohuslän. Det behöver inte kosta så mycket pengar. Man behöver inte bygga
en motorväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fara, när E 6 och ScanLink skall sättas i gång,
är också att detta område blir överhettat på vägprojekt. Då har heller inte
45-an och 44-an någon chans att kunna sättas i gång. Det är också någonting som
gör att vi tycker att det är en felprioritering när man plötsligt säger att nu
bygger vi ut E 6 i den här standarden - när 44-an och 45-an har varit omtalade
i många år före detta projekt. Dét är alltså en felprioritering som sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar slutligen bifall till motionerna 236, 298 och 408.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 8 (särskilt anslag för åtgärder mot eftersatt
underhåll av bärighet, beläggningar och broar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 38 för
reservation 1 av Gösta Andersson och Agne Hansson. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 13 (kompletteringstrafik på allmänna färjeleder)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 238 röster mot 70 för
reservation 2 av Rolf Clarkson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 17 (byggande av broar genom låne- eller
leasingförfarande, m. m.) Utskottets hemställan bifölls med 159 röster mot 151
för reservation 3 av Rolf Clarkson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 18 (vissa vägtullsprojekt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av
Rolf Clarkson m. fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 19 (motorvägsstandard på E 6 mellan Varberg och
Långås i Hallands län)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 291 röster mot 17 för
reservation 5 av Sven Henricsson. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 22 (den nordiska handlingsplanen för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först biträddes reservation 6 av Gösta Andersson och Agne
Hansson med 46 röster mot 19 för reservation 7 av Sven Henricsson. 246
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter bifölls utskottets hemställan med 253 röster mot
52 för reservation 6 av Gösta Andersson och Agne Hansson. 3 ledamöter avstod
från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Börje Hörnlund (c) anmälde att han i huvudvoteringen
avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 24
(regeringens förslag till ändring i väglagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 292 röster mot 17 för
reservation 8 av Sven Henricsson. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Mom. 26 (anslag till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator)<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Först biträddes reservation 11 av
Gösta Andersson och Agne Hansson</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till vägväsendet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med 44
röster mot 18 för reservation 12 av Sven Henricsson. 249 ledamöter avstod från
att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter biträddes reservation 10 av Olle Grahn och Hugo
Bergdahl - som ställdes mot reservation 11 av Gösta Andersson och Agne Hansson
- genom uppresning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därpå biträddes reservation 9 av Rolf Clarkson m. fl. med
68 röster mot 60 för reservation 10 av Olle Grahn och Hugo Bergdahl. 182
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot
reservation 9 av Rolf Clarkson m. fl. - genom uppresning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 27 (anslag till Bidrag till byggande av kommunala
vägar och gator)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan, som ställdes mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
reservation 13 av Rolf Clarkson m. fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
reservation 14 av Olle Grahn och Hugo Bergdahl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels reservation 15 av Sven Henricsson, bifölls med
acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 28 (anslag till Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av
Gösta Andersson och Agne Hansson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 38 (riksvägarna 44 och 45)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot motionerna T236
av Ingvar Johansson och Anders Nilsson, T298 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors
och Marianne Andersson samt T408 av Elver Jonsson och Kerstin Gellerman
-bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 56 (vägplanerings- och utbyggnadsfrågor avseende
Stockholmsregionen m. m.) Norra Länken</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 21 för
reservation 17 av Sven Henricsson i motsvarande del. 8 ledamöter avstod från
att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ylva Annerstedt (fp) anmälde att
hon avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan i övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av
Sven Henricsson i motsvarande del - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 57 (upprustning av väg 83)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 24 för
reservation av 18 av Sven Henricsson. 5 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 58
(upprustning av väg 346 mellan Rossön och Flybäcken i norra Prot.
1985/86:112<br>
Jämtland)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorg
om äldre och handikappade</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 289 röster mot 18 för
reservation 19 av Sven Henricsson. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 59 (upprustning av vissa länsvägar i Älvsborgs län)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot motion T348
av Kerstin Gellerman och Elver Jonsson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 60 (ortnamnsmärkning m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20
av Gösta Andersson och Agne Hansson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skatteutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:29
Vissa folkbokföringsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialutskottets
betänkande 1985/86:11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om anslag till omsorg om äldre och
handikappade (prop. 1985/86:100 delvis) samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsmarknadsutskottets betänkande 1985/86:10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om anslag till
Arbetsmarknadsdepartementet m.m. (prop. 1985/86:100 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 54 ANDRE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutskottets betänkande 11 och
arbetsmarknadsutskottets betänkande 10 kommer att debatteras i tur och ordning.
Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först upptas alltså socialutskottets betänkande 11 om
anslag till omsorg om äldre och handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorg
om äldre och handikappade</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 55
GÖTE JONSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I socialutskottets betänkande 11 tas upp två
mycket viktiga socialpolitiska frågor, nämligen inriktningen av handikappolitiken
och äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om handikappolitiken kan man med
tillfredsställelse konstatera att det i utskottet finns en bred majoritet för
ställningstagandena i dessa frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
begär en redovisning i fråga om genomförandet av handikappro-grammet och likaså
om olikheterna i skilda kommuner när det gäller ambitionen att genomföra detta
program. Utskottet förutsätter att vi skall få en sådan redovisning till nästa
riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig markering som utskottet gör gäller
samordningen av de synskadades rehabilitering. Utskottet föreslår att riksdagen
ger regeringen ett tillkännagivande på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller de äldre vet vi alla att det är den
äldre generationen som har byggt upp vårt välstånd och vår välfärd. De äldre
har arbetat och levt utifrån ansvar för sig själva och de sina. De har varit
vana att själva forma sin tillvaro inom ramen för sina tillgångar och önskemål.
Det är också utifrån den ambitionen som de har skapat grunden för den välfärd
som skall ge trygghet inför ålderdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givetvis därför angeläget att vi bygger upp hela
äldreomsorgen med ambitionen att känna respekt för de insatser som tidigare
generationer har gjort. Det kräver också respekt för den integritet som alltid
måste finnas med i samband med vårdprogram och diskussioner om vård- och
omsorgsinsatser i olika sammanhang. Detta gäller inte minst äldreomsorgen och
äldrevården. Äldreomsorgen måste formas med respekt och ansvar för de enskilda
människornas egna önskemål och deras krav på integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har skett en ganska klar förändring av inriktningen
när det gäller äldreomsorgen. Från moderat sida hälsar vi den förändringen med
tillfredsställelse. Vi har länge arbetat för att de äldre skall kunna bo kvar
hemma och att man skall ordna vården och omsorgen på ett sådant sätt att man
som gammal kan bo hemma så länge man själv vill. För att detta skall lyckas och
fungera på ett riktigt sätt och för att tryggheten skall kunna ges en riktig
utformning krävs att vi har en väl fungerande hemtjänst, och för att få det
krävs att de som arbetar i hemtjänsten också är utbildade för sitt arbete och
för sin verksamhet så att de har möjligheter att ge den omsorg och den vård som
behövs i olika sammanhang. Detta gäller inte minst förändringen i samband med
utslussningen och sektoriseringen inom psykiatrin, där också de äldre
människorna kommer in i olika sammanhang just vid en sådan förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är inte bara hemtjänsten som måste fungera utan
även sjukvården och inte minst den kvalificerade sjukvården. Om inte den nära
kvalificerade sjukvården fungerar, kan heller inte ambitionen att de gamla
skall kunna bo kvar hemma så länge som möjligt förverkligas. Från moderat sida
poängterade vi detta i samband med att vi fattade beslut om HS 90-reformen. Vi
framhöll att om vi skall klara av köerna när det gäller höftleds- och
starroperationer och andra sådana sjukdomstillstånd är det nödvändigt att vi
har en väl fungerande kvalificerad sjukvård. Då pekade vi bl. a. på att det
måste finnas en balans mellan den kvalificerade slutna vården och den öppna
primärvården. Jag vill än en gång understryka behovet av att verkligen klara av
dessa viktiga frågeställningar. Det får inte vara så i vårt välfärdssamhälle
att de gamla skall behöva vänta i åratal på höftleds- eller starroperationer.
Detta är sannerligen inget bevis på svensk välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man inte orkar och inte vill bo hemma längre därför
att man upplever den boendeformen som otrygg, anser vi moderater att det är
självklart att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man skall
ha rätt till en mera kvalificerad omsorg. Även här måste det finnas alternativ.
Det finns nu tendenser att enbart satsa på servicehus med enskilt boende. Vi
menar att servicehusen är bra för många gamla. Det är många som trivs och många
som kommer att trivas i den formen av boende även i framtiden. Men här måste
finnas alternativ, t. ex. servicehus med helinackordering och med modell från
de gamla ålderdomshemmen. Vi slår nu inte vakt om de gamla ålderdomshemmens små
kyffen till bostadsrum. Givetvis måste de gamla ålderdomshemmen saneras och
förbättras, men den formen av omsorg och boende får inte slås ut. Vi vet att
många gamla önskar att få bo kvar inom ramen för just den formen av boende och
omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar också att det finns ganska stora resurser inom
den enskilda vården. I samband med den förändring som sker av olika vårdformer,
både öppna och slutna, vet vi att här finns resurser som vi kan ta till vara
för att klara också valfrihetsbehovet för de gamla, och detta framhåller vi i
olika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också ta upp de speciella behov som särskilt
utsatta grupper av äldre har. Jag tänker då framför allt på de senildementa, de
gamla som lider av svår senilitet. Här finns risk för en alltför långtgående
integreringstanke. Jag kan relatera till långvårdsavdelningen i mitt eget län,
där t. ex. den gamla lantbrukarhustrun hamnar på en långvårdsavdelning, givetvis
tvingad beroende på att denna omsorgsform är nödvändig för henne. Hon finner
sig till rätta där. Men inom ramen för integreringen kommer sedan också mycket
svårt senildementa patienter till samma avdelning. Detta kommer att innebära
väldigt stora påfrestningar för de patienter som är mentalt friska. Det innebär
i många fall också svåra påfrestningar för personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att dessa situationer visar att vi måste ta
individuell hänsyn. Det är ju inte alls säkert att de som lider av svår
senilitet heller får den adekvata vården inom ramen för en långtgående
integrering, utan här gäller det verkligen att anpassa vårdformerna utifrån de
vårdbehov som finns och utifrån hänsyn till de enskilda människor som måste
vistas inom äldreomsorgen och inom långvården som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang också relatera till en artikel
i Smålandsposten nyligen, där man pekar på just att de äldre som lider av
senilitet ofta är en bortglömd grupp inom äldreomsorgen. Man redovisar vilken
livssituation Maria, 77 år, har. Det heter att hon mår dåligt, beroende på att
samhället inte möter hennes behov med en adekvat vård och omsorg. Det här visar
hur nödvändigt det är just med en individrelaterad vård och omsorg när det
gäller de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också mot bakgrund av detta rent ideologiskt säga,
att om vi ser på äldreomsorgen i dag, om vi ser på hur de gamla människorna har
det i vårt samhälle, får vi klart belägg för att kollektivismen som ideologi,
som låt mig säga övergripande vårdauktoritet, inte stämmer med de gamla människornas
önskemål. Det är i stället utifrån en mera individualiserad vårdinriktning som
vi kan klarade mänskliga och sociala behoven för de äldre. Vi får inte låsa oss
i kollektiva lösningar i olika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vem skall bestämma över äldreomsorgen? Det är
en utomordentligt viktig fråga. Men, säger någon, har den frågan aktualitet i
dag? Ja, frågan har en utomordentligt stor aktualitet inom ramen för svensk</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äldreomsorg
i dag. Jag skulle vilja säga att det vilar en tung förmyndarmenta-litet över
äldreomsorgen i vårt land för närvarande. Det är bl. a. därför som vi från
moderat sida under årets riksdag sagt: Öka de äldres valmöjligheter, valfrihet
och självbestämmanderätt i skilda livssituationer! Vi kräver att valfrihet
skall skrivas in i socialtjänstlagen, så att de gamla kan visa på ett stadgande
i socialtjänstlagen som innebär: När jag behöver vård, då skall ni visa respekt
för mina önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är säkert bra att den som tas om hand inom äldreomsorg
och långvård får ett eget rum. Men om det egna rummet har samma vitmenade
väggar som fyrbäddsrummet eller tvåbäddsrummet, så är det inte fråga om någon
särskilt revolutionerande social förändring. Det får inte vara så att man bara
kan påverka det egna rummets vara eller inte vara. Från moderat sida säger vi
att det egna rummet är viktigt och att vi ställer upp bakom den principen, men
vi vill gå längre. Vi vill ta ett nytt steg in i trygghetssystemet förde gamla,
och vi säger att man inte bara skall kunna påverka situationen när det gäller
att få ett eget rum eller inte, utan man skall kunna påverka sin egen
livsmiljö, sin egen vårdinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi säger detta framför vi inte kritik mot de människor
som arbetar inom äldreomsorg och långvård i dag. De gör utomordentligt fina
arbetsinsatser. När vi vill ha alternativ på de gamlas egna villkor, är det
inte detsamma som kritik mot dem som arbetar inom äldreomsorgen, utan tvärtom.
De vårdformer som bedrivs i dag i kommunal eller landstingskommunal regi blir
inte sämre, om det finns alternativ för de människor som söker alternativ.
Personalen som arbetar inom kommunal eller landstingskommunal vård och omsorg
i dag får det inte sämre, om man skapar alternativ, där de kan få andra
arbetsgivare eller rent av kan bli sina egna genom att själva starta och driva
vårdverksamhet i olika sammanhang. Inriktningen blir heller inte lidande på en
sådan utformning av äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Från moderat sida beklagar vi
utskottsmajoritetens negativism när det gäller vårt radikala förslag om ökade
möjligheter för de gamla att påverka sin egen situation. Jag vill läsa ur
betänkandet, s. 5, där utskottet skriver om socialtjänstlagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt socialtjänstlagen skall socialnämnden verka
för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och att ha
en aktiv och meningsfull tillvaro med andra. Socialnämnden skall också verka
för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och
hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Servicehus skall inrättas för
äldre med behov av särskilt stöd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här står det om myndigheternas, politikernas och
kommunernas skyldighet. Man skall ställa upp på det ena eller andra sättet.
Men vad som fattas här är den självklarheten att den som skall ta emot vården
också skall kunna bestämma i större utsträckning. Det är det vi har krävt och
det är vad utskottsmajoriteten säger nej till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoritetens motiv för avslag är inte särskilt
upplyftande läsning. Jag citerar några rader på s. 15 i utskottsbetänkandet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I vilka former och genom vilken vårdhuvudman vård
skall erbjudas måste emellertid avgöras av de för vården ytterst ansvariga
kommunala huvudmän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nen.
Därtill kommer att uppfattningarna ofta kan gå starkt isär när det gäller vad
som skall anses vara en god vård och därmed även när det gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedömningen
av vad som är skälig kostnad. bör vidare starka skäl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreligga
för att införa regleringar som innebär ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
Utskottet anser inte att sådana skäl föreligger i nu aktuellt hänseende."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger man här? Jo, man säger att formerna för hur vård
skall bedrivas och vem som skall vara huvudman för vården skall bestämmas av de
kommunala huvudmännen. Detta är det viktiga. Formerna för vården och
huvudmännen skall kommunalpolitikerna bestämma om. För oss moderater är det självklart
att de gamla själva skall bestämma om formerna för vården och huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger man att uppfattningarna går isär när det
gäller vad som är god vård. Ja, tacka för det! Det är nu så en gång för alla,
ärade kammarledamöter, att vi är olika som människor. De uppfattningar som vi
som finns i denna kammare, valda av Sveriges folk, har går isär om väldigt
mycket, om vad som är bra livskvalitet osv. Är det då underligt om
uppfattningarna går isär när det gäller de gamlas syn på vilken vård och omsorg
som är bra och riktig för dem själva? Det är självklart att uppfattningarna går
isär. Det är just detta som vi moderater tar som intäkt för att skapa valfrihet
i äldreomsorgen, under det att utskottsmajoriteten tar detta som intäkt för att
inte skapa valfrihet i äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare sägs, att det som vi föreslår dessutom innebär
ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Vi moderater anser att det är just den
formen av ingrepp i kommunal självstyrelse som är rimlig och berättigad -
därför att de ingreppen sker till förmån för de enskilda människornas önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
till sist citera ytterligare ett par rader i utskottsbetänkandet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet anser att det skulle föra alltför långt
att ge den enskilde en allmän rätt att kräva vissa insatser utan hänsynstagande
till kommunens planering och möjligheter."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta
visar återigen hur man sitter fast i det gamla förmyndartänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi moderater menar att inom ramen för de
anslag som kommuner och landsting anvisar för äldreomsorgen skall de gamla själva
kunna bestämma vilken vård de vill ha. När det gäller behovsbedömning måste
givetvis en bedömning utförd av läkare och vårdpersonal, dvs. den
behovsbedömning som nu sker i kommunal regi, komma in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna och kostnadsramen är också ett argument för
utskottet att avstyrka vårt förslag, men vi säger klart ifrån att den kostnad
som kommunen har för motsvarande vård givetvis måste vara taket, även för
alternativen. Därmed faller utskottsmajoritetens hela kostnadsresonemang i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi kommer igen från moderaterna när det
gäller att ta detta viktiga nya steg in i välfärden för de gamla, ett steg som
innebär att de själva får möjlighet att påverka sin livssituation ungefär på
samma sätt som de har haft möjlighet att påverka sin situation under sin aktiva
tid. De gamla människorna i vårt land är värda den möjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att med detta få yrka bifall till
reservationerna 1, 2, 3 och 5, som är fogade till utskottets betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1985/86:112</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56
RUNE GUSTAVSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är inte talesman för utskottet. Det är en
annan av utskottsledamöterna, som kommer upp i debatten senare. Men när jag har
lyssnat till Göte Jonsson måste jag säga att jag inte känner igen den bild han
har målat upp av åldringsvården i dag. Jag har rest ganska mycket i detta land.
Jag har besökt många ålderdomshem och servicehus, och jag har talat med väldigt
många åldringar. Men jag anser inte att de upplever sin situation på det sätt
som Göte Jonsson här vill göra gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ju ändå så, Göte Jonsson, att kommunerna har det
yttersta ansvaret för åldringsvården och för omsorgen om äldre handikappade.
När det gäller inflytande på planeringen kan jag ge ett exempel. Vi har i min
egen kommun för närvarande i gång byggandet av ett servicehus, där det skall
bli dygnet-runt-service. Vilka är det då som har varit med och fått diskutera
och lägga synpunkter på detta? Jo. pensionärsföreningarna, företrädare för dem
som kanske så småningom får behov av just dessa vårdformer. Den dagen då man
behöver vård kanske man inte har samma möjlighet att påverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag ta upp en sak till. Göte Jonsson.
Åldringsvården kostar pengar, och det skall vi ha klart för oss när vi
diskuterar ekonomin i kommunerna och landstingen. Skall vi bjuda den bästa
vården, som vi vill göra, skall vi komma ihåg det när vi diskuterar
kommunalskatter och landstingsskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det betänkande vi nu behandlar gäller omsorg om äldre och
handikappade. Det är en fråga som berör väldigt många grupper. Vad det gäller
är vilka lagar och anvisningar som skall reglera vården och vilken utveckling
vi vill ha; en utveckling pågår ju ständigt. Vi måste se till att
bestämmelserna inte hindrar utvecklingen - reglerna måste ge utrymme för
anpassning till de behov som finns och de förhållanden som råder inom olika
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar helt Göte Jonssons uppfattning att det gäller
att se till att vården blir anpassad efter behoven och förhållandena. Den bästa
vården bygger man inte upp på samma sätt i en storstad och i mindre samhällen
ute på landsbygden. Man måste hela tiden kunna anpassa vården till
förhållandena, och då får vi inte ha regler som hindrar detta. Av det skälet
står vi bakom reservation 1, som gäller bidragen till vården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
skrev 1985 - det är citerat i betänkandet: "Enligt utskottets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mening bör
det även i fortsättningen finnas en boendeform som ligger</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mellan å
ena sidan eget boende/servicehusboende och å andra sidan vård inom
långvården." Det är viktigt att de tankarna verkligen får genomslagskraft
i verkligheten. Jag ber, herr talman, att i det sammanhanget få yrka bifall
till reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller hemsjukvården, som ju är en fråga som
diskuteras i betänkandet, skulle jag, trots att statsrådet inte är här i dag,
vilja ställa en fråga som gäller anhörigvårdskommitténs betänkande, som kom
1983. Det har varit ute på remiss, och det bereds, har vi fått veta. i
departementet. Det skulle vara bra att få veta när det kommer en proposition
som grundar sig på utredningens betänkande. Det är en mycket viktig del i
arbetet för en vårdform som många tycker är behövlig och som många vill ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antal ledamöter från centern har i motion So218 tagit
upp handikappfrågorna. Ett avsnitt i den motionen gäller samordning av
bilstödet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorg
om äldre och handikappade</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anslaget
till färdtjänsten. Vi menar att kostnaderna för färdtjänsten och PrOt.
1985/86:112 bilstödet bör vägas mot varandra. Även de som inte har arbete men
bor så att 9 april 1986 de inte har kollektiva färdmedel på nära håll bör
kunna få möjlighet att utnyttja bilstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har nu fått veta att regeringen har tillsatt en
utredningsman. Därför har vi inte följt upp motionen med något yrkande. Vi bara
hoppas att det kommer att ge resultat, att utredningsmannen skyndar på och
lägger fram ett positivt och bra förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hade också ett yrkande om att i en utredning pröva
möjligheterna till och formerna för en ombudsmannaverksamhet för handikappade.
Utskottet har med anledning av yrkandet sagt att det inte nu finns skäl för
riksdagen att ta ett initiativ på det området. Det finns ett starkt stöd från
handikapporganisationerna och en stark opinion för det kravet. Men vi har
ställt oss bakom denna utskottets skrivning och avvaktar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Med det här sagda ber
jag att än en gång få yrka bifall till reservation nr 1 och i övrigt till
utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 57
MARGÖ INGVARDSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag och säkerligen även andra
riksdagsledamöter får ibland brev från en kvinna i Motala. Hon ställer gång på
gång en besvärande fråga: Varför skall en handikappad betala för att i sitt hem
få maten i sig, sköta sin personliga hygien, klä av och på sig, förflytta sig
och få andra helt livsnödvändiga behov tillgodosedda? Om man godkänner svaret,
att samhället inte har råd att utan avgifter ge hemtjänst åt handikappade
efter behov, inställer sig i alla fall några följdfrågor: Varför skall dessa
sociala hemtjänster medföra så stora skillnader i kostnad för den enskilde från
kommun till kommun? Varför skall avgiften vara satt så att man får betala mera
för servicen ju mer handikappad man är?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här frågorna, som denna handikappade kvinna i Motala
har ställt och som jag delvis har följt upp i vår motion om socialtjänsten, får
inget svar i utskottets betänkande. De tas inte ens upp till diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Villkoren för färdtjänst varierar också mycket i landet.
Riksdagen har i samband med beslutet om socialtjänstlagen uttalat att
avgifterna för färdtjänsten för den enskilde skall överensstämma med avgifterna
för kollektiva färdmedel. Men bara en bråkdel av kommunerna följer detta. I
över 90 % av kommunerna är avgifterna avsevärt högre för den
färdtjänstbe-rättigade. Många kommuner tillämpar systemet att den
färdtjänstberättiga-de får betala i förhållande till resans längd. För den som
bor i glesbygd och är färdtjänstberättigad blir det mycket dyrare att använda
sig av den servicen än det blir för den som exempelvis bor här i Stockholms
län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaden i kvalitet och i avgifternas storlek mellan
kommunernas hemtjänst och färdtjänst beror på att kommunerna själva har det
avgörande inflytandet över dessa verksamheter. Utskottet konstaterar bara detta
faktum. Dessutom talar man om att vpk har ställt samma krav i många år, och
utskottet har alltid avstyrkt dem. Nu avstyrker utskottet våra krav ytterligare
en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaderna i kommunernas avgifter för hemtjänst och
färdtjänst är inte små, utan de måste betecknas som uppenbara orättvisor. Då
måste väl ändå</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112
9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slutsatsen
bli att det kommunala självstyret inte fungerar tillfredsställande, och då
måste staten ta sitt ansvar för hur kommunerna utformar sina handikappomsorger.
Enligt vår mening, vilket vi också uttrycker i vår reservation, bör riksdagen
ge regeringen i uppdrag att utforma statsbidragsregler för kommunernas
hemtjänst och färdtjänst, regler som medför att kommunerna måste uppfylla både
kvalitetskrav och krav på rättvisa avgifter över hela landet. Som jag ser det
finns det knappast någon annan väg att gå än att genom statsbidragen styra
kommunernas verksamheter på dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK har i en utredning kartlagt hur kommunerna lever upp
till socialtjänstlagens 21 §. Det är den paragraf som beskriver kommunernas
speciella ansvar för människor med handikapp. Den här rapporten är knappast en
uppbygglig läsning. Kommunerna lever inte alls upp till de uttalanden riksdagen
gjorde då socialtjänstlagen antogs. En första förutsättning för att en lag som
skall garantera medborgarna vissa rättigheter skall fungera är givetvis att de
som är berörda av lagen känner till dess innehåll. Annars kan det inte fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50 av landets kommuner har inte brytt sig om att ge någon
som helst information till de handikappade kommuninvånarna om lagens innehåll.
Endast tre kommuner har utarbetat en lättläst information om socialtjänstlagen
till psykiskt utvecklingsstörda. Kommunerna följer alltså inte vad som har
lagfästs i tredje och femte paragraferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>151 av landets 284 kommuner har inte bedrivit någon
uppsökande verksamhet bland handikappade, och hälften av landets kommuner har
inte undersökt hur många handikappade som bor i den egna kommunen. Det säger
sig självt att om kommunen inte ens vet hur många av dess invånare som har rätt
till omsorger enligt 21 § eller känner till deras behov, finns det heller ingen
möjlighet att planera några insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 21 § i socialtjänstlagen åläggs kommunerna att
medverka till att handikappade bereds meningsfull sysselsättning. Det är inte
fråga om att ta över statens ansvar för aibetsmarknaden på det här området, men
det är fastslaget att kommunerna skall medverka till att handikappade bereds
meningsfull sysselsättning. Bara 11 av landets kommuner har försökt fullfölja
detta åläggande genom att upprätta särskilda sysselsättningsprogram med
inriktning på handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att det finns många förklaringar till
kommunernas bristande handikappinsatser. Att socialtjänstlagen är en ramlag är
en del av förklaringen. Redan när lagen antogs, uttalade vi från vpk:s sida
farhågor för att den ekonomiska utvecklingen i kommunerna skulle få en större
betydelse för insatserna på handikappområdet än behovet av insatser. En ramlag
kan alltid användas så att en omsorgsideologi som passar till resurserna blir
gällande i stället för att ideologin får de resurser som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den största bristen i nuvarande ramlagstiftning är att
målen är så allmänt hållna. Det finns heller inga tidsperspektiv i lagen.
Därmed kan man inte göra några avstämningar och se huruvida kommunerna har levt
upp till de krav som ställs på dem. Framför allt är det så mycket svårare att
utkräva ett ansvar när det brister.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därför
anser vi från vpk att det behövs ett tillägg till 21 § med innebörden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
kommunerna åläggs skyldighet att upprätta program inom särskilda
handikappområden. För att programmen skall få en lagfäst giltighet bör de
fastställas av tillsynsmyndigheten för socialtjänstlagen, dvs. socialstyrelsen.
Utskottet avvisar det yrkandet med hänvisning till att följden blir en
långtgående kontroll och reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag har kommunerna en lagfäst skyldighet att utarbeta
program för bostadsförsörjning och för barnomsorg. Om det inte fanns någon
sådan skyldighet, tror jag att det skulle se ut likadant här i kommunerna som
inom handikappområdet. Bara i undantagsfall skulle kommunerna upprätta sådana
program. Därför är det enligt vår mening ett rimligt krav att kommunerna åläggs
skyldighet, precis som när det gäller bostadsförsörjning och barnomsorg, att
utarbeta program inom handikappområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen som HCK har gjort - den kom förresten nu i år
- visar också att de kommuner som verkligen har gjort särskilda handikapprogram
också har en bättre handikappomsorg än vad andra kommuner har. Om man utarbetar
program, får det också en styrande inriktning på verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan orsak till kommunernas bristande omsorger och
planering inom handikappområdet är att man saknar kunskap och erfarenhet på området.
Över hälften av kommunerna har inte haft någon utbildning i handikappfrågor
vare sig för tjänstemän eller för förtroendemän. Om man saknar kunskaper, man
må vara tjänsteman eller förtroendevald, har man också svårt att engagera sig i
frågorna, att se var det brister och vad man eventuellt vill lägga fram för
förslag. Den utredning som HCK har gjort visar att inte ens hälften av landets
kommuner har planer på att vidta några åtgärder för att handikappade skall få
en meningsfull sysselsättning, dvs. vad kommunerna är ålagda att göra enligt 21
§. Detta måste tyda på att man i många kommuner inte ens känner till innebörden
av 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att - i likhet med de utvecklingsbidrag som
staten betalar till utvecklingsinsatser inom social hemtjänst och barnomsorg -
ett särskilt utvecklingsbidrag bör anslås till kommunerna för
sysselsättningsskapande åtgärder för handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 4, 7, 8
och 9 vid detta betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 58
AINA WESTIN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kommer i mitt anförande att ta upp
omsorgen om de äldre samt färdtjänsten och de reservationer som är fogade till
socialutskottets betänkande 11 i dessa delar. Gunnar Ström kommer att ta upp
omsorgen om de handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag
när det gäller anvisning av medel till omsorg om äldre och bidrag till
färdtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att
äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och att ha en aktiv
och meningsfull tillvaro tillsammans med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall också verka för att äldre människor
får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan
lättåtkomlig service. Servicehus skall finnas för äldre med behov av särskilt
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
socialstyrelsen som har tillsynsansvaret, och styrelsen utfärdar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmänna
råd till ledning för tillämpningen av lagen. Under april månad i år beräknas
socialstyrelsen ge ut allmänna råd om en samordnad äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller inriktningen av äldreomsorgen
råder det nu liksom tidigare enighet i utskottet utifrån intentionerna i
socialtjänstlagen. Men jag måste säga att jag blev något konfunderad när jag
hörde Göte Jonssons anförande. Visserligen började han med att tala väldigt
varmt om de äldres situation - det är de äldre som har byggt vårt välstånd och
de måste få trygghet inför ålderdomen - och mycket av det han sade
inledningsvis kan jag naturligtvis också skriva under, men när han sedan
övergick till att tala om att en tung förmyndarmentalitet vilar över svensk
äldreomsorg och sade att kollektivismen ej stämmer med de gamlas önskemål,
måste jag säga att jag, precis som Rune Gustavsson, inte kände igen mig utifrån
den erfarenhet jag har från den kommunala verksamheten. Jag tycker att den
situation som Göte Jonsson beskrev absolut inte stämmer överens med min
uppfattning om svensk äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tänker nu övergå till att kommentera de
reservationer som är fogade till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 1, som är gemensam för moderaterna,
folkpartiet och centern, tas frågan om statsbidragen till de kommunala
ålderdomshemmen upp. Man anser att de statliga bidragen bör få en sådan
utformning att flexibla lösningar tillåts oberoende av anslagsramarnas storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet behandlade flera yrkanden om statsbidrag till
ålderdomshem i samband med förslagen i förra årets budgetproposition. Utskottet
avstyrkte vid den tidpunkten en utvidgning av statsbidraget till social
hemhjälp. Vad utskottet då anförde gäller även nu, nämligen att strävan bör
vara att man inom ett servicehus skall kunna erbjuda omsorgsformer anpassade
till de boendes behov och önskemål. Det är viktigt att de äldre kan bo kvar
inom ett och samma servicehus och få en utökad omsorg när behovet så påkallar.
På så sätt kan servicehusen på sikt också bli ett lämpligt vårdalternativ
mellan å ena sidan eget boende och å andra sidan långtidssjukvården. Men det
kan naturligtvis under en övergångstid finnas behov av anläggningar med
helinackordering och tillsyn av samma slag som på ålderdomshemmen. Det
föreligger dock inga hinder för kommunerna att använda statsbidraget för social
hemhjälp till att förbättra ålderdomshemmen så länge dessa finns kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande bostadslånegivning till ålderdomshem togs
frågan upp vid samma tidpunkt i ett yttrande till bostadsutskottet.
Socialutskottet framhöll då att det även fortsättningsvis bör finnas en
boendeform mellan eget boende/servicehusboende och långtidssjukvården. Men,
menade utskottet, ett sådant boende kräver en god boendestandard, som tillgodoser
de äldres anspråk på frihet och integritet. Man gav också exempel på vad en
sådan boendestandard borde omfatta. I dessa fall skulle bostadslån kunna utgå
både när det gäller nybyggnad och när det gäller om- och tillbyggnad av ett
befintligt ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utskottet har inte funnit anledning att ändra
uppfattning i dessa frågor sedan tidigare behandling av ärendet. Det pågår
också ett omfattande arbete med att förbättra boendeförhållandena för äldre.
Vidare kan nämnas att äldreberedningen beräknas överlämna sitt huvudbetänkande
med förslag till riktlinjer för äldreomsorgen under 1986. Med det anförda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkar jag
avslag på reservation 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 anser moderaterna att man måste vara försiktig
med att avveckla platser inom institutionsvården innan det byggts upp
tillräckliga resurser i den öppna vården. Enligt utskottet måste utgångspunkten
vara att de äldre skall kunna känna trygghet i sitt boende och få den omsorg
som behövs. Med den inriktningen måste det främst ske en fortsatt utbyggnad av
hemsjukvård och social hemtjänst. Det krävs naturligtvis också vid behov
tillgång till akutvård. På så sätt ger man möjlighet till fler äldre att bo
kvar i egen bostad, och man skapar också möjligheter för dem som vistas på
institution att få ett eget boende ute i samhället. Men utskottet säger
samtidigt att det alltid måste finnas resurser i den öppna vården innan den
slutna vården kan avhända sig sitt ansvar. Med andra ord måste man vara
uppmärksam på utvecklingen, så att avvecklingen av institutionsplatser inte går
för snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därmed
yrkar jag avslag på reservation 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 3 skriver moderaterna och folkpartiet att
avgifterna för hemtjänsten bör vara enhetliga oavsett inkomst. Utskottet har
vid flera tillfällen behandlat kommunala taxor för bl. a. den sociala
hemhjälpen. Utskottet har dock konstaterat att utformningen av taxorna ligger
inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Som vägledning har kommunerna
allmänna rekommendationer från Kommunförbundet. Det är riktigt att skillnaderna
är stora mellan kommunerna, och enligt utskottet borde kommunerna i större
utsträckning än vad som nu är fallet följa Kommunförbundets rekommendationer
för att därigenom skapa större enhetlighet. Utskottet förutsätter att
regeringen uppmärksammar frågan i samband med sina överväganden med anledning
av rapporten från statens handikappråd. Därmed yrkar jag avslag på reservation
3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 4 från vpk föreslås ändringar i nuvarande
statsbidragsregler, så att staten kan ställa grundläggande kvalitetskrav på
hemtjänsten som villkor för bidrag. När nuvarande statsbidragssystem för social
hemhjälp infördes var syftet bl. a. att ge kommunerna större frihet i valet av
serviceform för äldre och handikappade. Detta principiella ställningstagande är
utskottet inte berett att frångå, varför jag yrkar avslag på reservation 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 5 skriver moderaterna att den enskilde skall
kunna välja mellan olika alternativ i fråga om service, vård och boende. De
anser att de nuvarande reglerna missgynnar den alternativa äldreomsorgen.
Moderaterna hemställer att valfrihet och hänsyn till den enskildes önskemål
skall skrivas in i biståndsparagrafen i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utskottet ger nuvarande lagstiftning ett visst utrymme
för den enskilde att begära vård i enskild regi. Om man skulle införa en allmän
rätt för den enskilde att kräva vissa insatser, skulle det enligt utskottets
bedömning innebära svårigheter i kommunens planering och möjligheter. Däremot
anser utskottet att det är viktigt att de äldre får ökad möjlighet att själva
påverka sin situation. Utskottsmajoriteten menar att detta ligger i linje med
socialtjänstlagen och att det därför inte fordras någon lagändring. När Göte
Jonsson tog upp den här biten i sitt anförande bortsåg han, enligt min mening,
från vad som var utgångspunkten i moderaternas reservation, nämligen att
moderaterna vill få en ändring av socialtjänstlagen till stånd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
utskottsmajoriteten finns det inte någon anledning härtill i dag.
Socialberedningens uppföljning när det gäller socialtjänstlagen får väl i så
fall visa om det finns ett behov av förtydligande av bestämmelserna. Därmed
yrkar jag avslag på reservation 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 6 framhåller folkpartiet att det krävs snara
förbättringar av färdtjänsten, och man vill att socialstyrelsen skall verka för
att färdtjänsten görs länsomfattande och för att den skall få samma service som
kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet är också av den uppfattningen att en utbyggd och
väl fungerande färdtjänst är av betydelse för att äldre och handikappade skall
kunna delta i samhällslivet och ha kontakt med släkt och vänner. Enligt
socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att verka i den riktningen. Men
när det gäller utformningen av färdtjänsten och avvägningen mot andra uppgifter
ankommer det på resp. kommun att avgöra detta. Nu pågår det ett omfattande
arbete på det här området. Socialberedningen kommer i uppföljningen av
socialtjänstreformen bl. a. att behandla olika frågor om handikappomsorgen.
Kommunförbundet arbetar med en skrift som skall innehålla underlag för den
framtida utvecklingen av färdtjänsten, och inom socialdepartementet övervägs
också denna fråga i samband med statens handikappråds rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Enligt utskottet bör detta arbete avvaktas.
Därmed yrkar jag avslag på reservation 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk begär i reservation 7 förändringar av nuvarande
statsbidragsregler för färdtjänst så att staten kan ställa grundläggande
kvalitetskrav på färdtjänsten som villkor för att bidrag skall utgå. Det är
riktigt att likalydande krav har framförts av vpk tidigare när det gäller
social hemhjälp. Vi finner i utskottet att det inte har kommit fram några
ytterligare argument som skulle innebära att man på det här sättet från statens
sida bör ställa upp detaljerade villkor för kommunerna. Därmed yrkar jag avslag
på reservation 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman, vill jag yrka bifall till
socialutskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 59 GÖTE JONSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har stor respekt för Aina Westins
ambitioner i de frågor som vi nu diskuterar. Vad jag emellertid vill påpeka här
är den skillnad som vi markerar från moderat sida när det gäller förändringen av
socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är riktigt att det har rått ganska bred enighet när
det gäller inriktningen av uppbyggandet av äldreomsorgen och åldringsvården
totalt sett. Men detta innebär ju inte att vi får stanna där vi befinner oss
för närvarande. Vi måste ständigt försöka förbättra situationen för de äldre -
och på de äldres egna villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aina Westin sade här att det egentligen inte finns någon
anledning att yrka på den här förändringen. Jag tycker att utskottsmajoriteten
klart visar på behovet av förändring. Tag som exempel den judiska kvinna som
var tvungen att gå ända upp till regeringsrätten för att få sin önskan
uppfylld, att få vistas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på ett hem
för äldre utifrån sina egna önskemål. Regeringen biföll hennes önskan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den moderata reservationen hade aldrig denna
judiska kvinna behövt gå till regeringsrätten. Vad vi föreslår är nämligen
något av en omvänd bevisföring. Det skulle vara självklart för denna kvinna och
alla andra äldre i värt land att själva kunna välja den vårdform som passar dem
bäst. Givetvis måste det ske inom de totala anslagsramar som kommunerna anger.
Vi har aldrig ifrågasatt detta. Men vi vill att inriktningen och möjligheterna
att välja skall skrivas in i socialtjänstlagen. Som det nu är skall man vara
tvungen att gå ända till regeringen för att kunna få det boende och den omsorg
man själv önskar när man blir gammal. Medge, Aina Westin, att detta inte är
något bra system för den svenska välfärden och för de äldre i vårt land!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller kostnaden blir det faktiskt inte dyrare med
vårt förslag. Vi utgår från de kostnadsramar som samhället avsätter i dag för
äldreomsorgen. Men inom de ramarna skall man kunna välja. Då vet vi av
erfarenhet att det i de allra flesta fall är så, att de alternativa
vårdformerna på olika områden är billigare per enhet än den offentliga allmänna
vården. Även ur den synpunkten har alltså vårt förslag stora fördelar i
förhållande till utskottsmajoritetens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av detta vidhåller jag givetvis mitt yrkande
om bifall till reservation 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ålderdomshemmen, den sociala hemtjänsten,
statsbidragen och institutionsvården kommer senare talare från vårt parti att
argumentera för våra reservationer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
MARGO INGVARDSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om syftet med det gällande
statsbidragssystemet var att ge kommunerna frihet att utforma sin
handikappservice, är socialdemokraterna då nöjda med den nuvarande ordningen?
Har inte socialdemokraterna, eller de borgerliga i utskottsmajoriteten, något
att invända mot att det kan kosta så olika att använda färdtjänst beroende på
var man bor? Nöjer ni er med att konstatera att det kostar mycket mer om man är
handikappad och råkar bo i glesbygd än om man bor t. ex. här i Stockholm? Bryr
ni er inte om att försöka påverka kommunerna till en förändring?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu socialdemokraterna anser att den rådande ordningen,
med de stora skillnaderna i avgifter inom både hemtjänst och färdtjänst, inte
kan bestå, finns det i så fall någon annan väg att gå än genom statsbidragen
för att påverka kommunerna till en ändring? Såvitt jag förstår är statsbidragen
det enda styrmedel som staten förfogar över. Om staten ger kommunerna pengar
för ett visst syfte är det väl inte orimligt att staten också bryr sig om och
har synpunkter på hur kommunerna använder dessa pengar. Det är inget obefogat
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan dra en parallell. Jag har nyligen haft en debatt
med socialministern om de kommunala bostadstilläggen, som också tillhör
kommunernas själv-bestämmandeområde och därmed är mycket olika över landet.
Socialministern sträckte sig på den punkten i alla fall så långt att hon
uttalade att nuvarande förhållanden är otillfredsställande. Hon lovade också
att man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 inom departementet skulle studera vad man kunde göra åt saken.
Men inte<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ens så långt som till att erkänna
att det är otillfredsställande och orättvist med</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorg
om äldre och handikappade</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de stora skillnaderna mellan kommunerna vill Aina Westin
och socialdemokraterna gå i denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 61
RUNE GUSTAVSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om jag inte fattade fel sade Aina Westin: Så
länge ålderdomshemmen finns kvar kan anslaget till hemsamaritverksamheten
användas till personalkostnader. Det noterar jag tacksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur blir det i den kommande verksamheten? Det sker ju
förändringar. När de nuvarande ålderdomshemmen har renoverats kommer de inte
att se ut som de tidigare har gjort, utan de blir mer lika servicehus. Många
pensionärer har behov av dygnet-runt-servicen och finner en stor trygghet i
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får inte vara så snäva gränser för
statsbidragsgivningen att det kan hänga på en halv kvadratmeter om statsbidrag
skall utgå. Vi har tidigare upplevt sådana gränser inom omsorgsverksamheten. I
motionen och reservationen har vi framhållit att systemet måste vara så
flexibelt att inte systemet hindrar en god utveckling av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 62 AINA WESTIN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller förändringar i
socialtjänstlagen tar Göte Jonsson upp det exempel som också anges i
betänkandet. Detta exempel, Göte Jonsson, visar ändå att den enskilde har
möjlighet att påverka sin situation. Vi menar att det i dag finns sådana
möjligheter inom socialtjänsla-gens ramar. Det är därför som vi inte ser någon
anledning att förändra lagen. Utgångspunkten måste väl ändå vara, Göte Jonsson,
att vi skall förbättra villkoren, så att vi i vårt land kan få en bra
äldreomsorg för alla. Det tycker jag är det viktigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet inte om Margö Ingvardsson lyssnade dåligt på mig
eller om hon har läst betänkandet dåligt. I betänkandet har vi nämligen uttalat
att taxesättningen varierar mycket mellan kommunerna, vilket är olyckligt.
Detta betyder att kommunerna i dessa avseenden inte följer Kommunförbundets
rekommendationer. Om man följde dessa rekommendationer skulle taxorna vara mer
enhetliga. Men jag sade också att man håller på att se över detta. Vi får se så
småningom vad de olika arbetsgrupperna kommer fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid inte på det sättet att vi från
socialdemokratiskt håll eller från utskottsmajoritetens sida tycker att allt är
mycket bra. Det har jag aldrig sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 63 GÖTE JONSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Aina Westin, det är just för att vi anser att
vi skall ha en god äldreomsorg för alla som vi vill ha denna klara markering i
socialtjänstlagen beträffande valfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aina Westin sade att hon har rest runt i landet och talat
med många gamla som trivs inom ramen för de olika vårdformer som vi har i dag.
Jag har också gjort det. Jag vet att många trivs. Men jag vet också att många
inte trivs i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livssituation
som de befinner sig i. Vi vill ge möjlighet för dem som inte trivs att trivas,
på sina egna villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aina Westin återkom till den kvinna om vilken kammarrätt
och regeringsrätt fann, utifrån kvinnans speciella förhållanden - hon var
judinna, levde enligt den judiska tron, hade judiska kontakter och hade sin
egen bekantskapskrets - att det var skäligt att hon fick vistas på detta
vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur är det för äldre som inte befinner sig i samma
situation? Varför skall deras förhållanden behöva prövas av kammarrätt och
regeringsrätt? Vore det inte mer naturligt att denna judiska kvinna, som vi
hänvisar till i betänkandet, och alla andra svenska åldringar finge välja utan
att gå till kammarrätt och regeringsrätt? Det borde, som jag sade tidigare, i
lagen krävas en omvänd bevisföring som gör den svage enskilde parten stark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi haren mycket splittrad bild när det gäller
äldreomsorgen. Låt mig peka på ett annat exempel. En gammal kvinna från Nässjö,
i mitt eget län, som hade vistats på ett enskilt vårdhem i grannlänet inom
ramen för landstingets huvudmannaskap under 20 år, skulle helt plötsligt,
enligt landstingets beslut, hem. Den gamla kvinnan var förtvivlad. Hela hennes
sociala kontaktnät fanns i Järnforsen, i denna lilla ort, där hon var medlem i
en frikyrkoförsamling och där hon hade sina goda vänner. Nu skulle hon hem,
därför att landstinget bestämde det. Efter väldigt mycket ackorderande,
tidningsskriverier och annat beslutade landstinget att göra ett undantag för
denna kvinna, så att hon fick bo kvar på det enskilda vårdhemmet i Järnforsen.
Hon kunde nu gå till Filadelfiakyrkan i vanlig ordning, och hon kunde leva som
hon hade gjort i 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vårt förslag, herr talman, skulle människor i
sådana livssituationer ha lagen på sin sida. De skulle inte behöva gå över berg
och djupa dalar för att hävda sin rätt. Det är detta som är skillnaden när det
gäller vår markering i socialtjänstlagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 64
MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker att det var bra att Aina Westin nu
klargjorde att det är oacceptabelt med skillnaderna i avgifter och kvalitet
mellan de olika kommunernas hemtjänst och färdtjänst, för utskottet ger inte
uttryck för sådana värderingar. Utskottet konstaterar visserligen att det
föreligger olikheter men säger bara att detta beror på den kommunala
självbestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller vår motion om färdtjänsten svarar utskottet
på sju åtta rader och anger bara att utskottet vad gäller statsbidrag till
färdtjänsten inte är berett att ställa sig bakom förslag om detaljerade
villkor, avsedda att styra kommunernas beslut. Man kan ju undra hur det skall
gå till att få kommunerna att ha enhetliga taxor, om man från statens sida inte
är beredd att gå ut med direkta direktiv till kommunerna. Jag kan inte förstå
att det kan gå till på annat sätt än att man låter statsbidragen vara styrande
för verksamheten och att man utformar statsbidragsreglerna så att kommunerna,
för att statsbidrag skall utgå, skall uppfylla rimliga krav när det gäller
servicen, kvaliteten och vad det skall kosta för den enskilde. Vi väntar
fortfarande på att få något slags bekräftelse från socialdemokraterna på att
detta är en framkomlig väg.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 65
AINA WESTIN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det kan väl ändå inte, Göte Jonsson, vara så
förfärligt många människor som måste klaga och gå via kammarrätten för att få
någon förändring till stånd. Väldigt många av sådana här fall måste kunna
avgöras på det kommunala planet och där vederbörande bor. Målsättningen är vi
överens om, att man måste ta hänsyn till de äldres egna uppfattningar och till
deras integritet i det här fallet. Detta är vägledande, och därför behövs det
icke någon förändring, anser vi, av socialtjänstlagen. Som jag sade tidigare
ser socialberedningen över socialtjänstlagen och tittar alltså på om det behövs
några förändringar. Vi får väl se vad socialberedningen kommer fram till vid
uppföljningen av lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Margö Ingvardsson vill jag säga att vpk alltså vill
beskära kommunernas självbestämmanderätt. Det vill icke vi socialdemokrater
vara med om. Man måste kunna lösa de här frågorna på annat sätt. Det är
naturligtvis inte bra att taxesättningen på många områden är så olika
kommunerna emellan, men det pågår ett arbete och låt oss avvakta resultatet av
det arbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen anmälde att Göte Jonsson och Margö
Ingvardsson anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt
till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 66
NILS CARLSHAMRE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För ungefär 15 år sedan gjorde
socialutskottet en studieresa till England. Jag tror att det i kammaren finns
en eller annan vördnadsvärd åldring mer än jag som var med redan den gången och
minns något av vad vi där fick se.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kom till ett geriatriskt sjukhus i London, och där blev
vi bekanta med en gammal dam, närmare 80 år, som hette Mary. Hon hade kommit in
någon månad tidigare med bruten lårbenshals och var även i övrigt ganska
krasslig. Nu var benet läkt och Mary återställd till en för sin ålder god
hälsa. Nu skulle hon hem. Men det var inte någonting som tillkom i en hastig
vändning. Det är väl så - i varje fall var det så den gången - att det i
England är mindre av vattentäta skott mellan sjukvård och socialtjänst än vad
det är hos oss, och sjukhuset hade ett eget ansvar för hur det gick med Mary i
fortsättningen. Hon bodde enskilt. Hon bodde t.o.m. ensam. Då åkte sjukhuset
genom någon representant hem-till Mary för att titta på hennes bostad och fann
att hon nog behövde få den upprustad. Det blev en förhandling - hon skulle
nämligen bestämma själv. Hon gick med på att få kolbrasan ersatt med elektrisk
uppvärmning - det verkade bekvämt och bra. Men hon ville inte ha en larmknapp,
för se Mary trodde inte på knappar. Men Mary berättade att hon hade en gammal
väninna i ungefär samma ålder boende tvärs över i en inbyggd gård på ungefär
samma höjd. Dessa två damer hade sedan länge utvecklat ett signalsystem med
rullgardinerna. En läkare kom då från sjukhuset till väninnan, som hette Helen,
för att försöka luska ut om hon var vid sådan vigör att hon kanske ännu något
år kunde ge akt på Marys signaler med rullgardinen - och det kunde hon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan återstod bara ett problem: man måste skaffa Mary en katt,
eftersom hennes egen hade avgått med döden under Marys sjukdom. Hela sjukhuset</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>var
engagerat i en jakt runt London för att hitta en katt som skulle påminna om den
Mary hade haft tidigare. Därefter åkte hon hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur skulle vi i Sverige beskriva ett sådant fall, en sådan
patient? Svaret kan man inhämta på s. 10 i socialutskottets betänkande nr 11.
Två tredjedelar ned på denna sida återger man en statistik över hur många som
under 1983 vårdades inom somatisk långtidssjukvård. Om jag läser rätt, var det
46 143 personer som vårdades på landstingens eller de landstingsfria
kommunernas egna institutioner. Av dessa var det 10 800 eller drygt 20 % som
var "klinikfärdiga".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Smaka
litet på det ordet! De var klinikfärdiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tänk om vi hade sagt till Mary eller till hennes läkare,
som hade det underbara namnet Helps, att det var skönt att se att Mary nu hade
blivit klinikfärdig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De andra 80 procenten då, hur står det till med dem? Det
framgår inte här. men det vet vi från tidigare tillfällen: de är för sin
återstående livstid hemfallna åt terminalvård. Det är de två alternativen.
Terminalvård, som låter som någonting datastyrt men som inte alls har den
betydelsen, innebär bara att man har kommit till livets slutstation. Antingen
är man föremål för terminalvård eller så är man klinikfärdig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har förmånen att bo inom ett landstingsområde som
intar en hedrande placering bland landsting i Sverige som har den bäst utbyggda
långtidssjukvården. Jag bor dessutom i en kommun som även den har det väl
ställt med socialtjänst, omsorg o. d. Likväl känner jag igen Göte Jonssons
teckning av svensk äldreomsorg. Även om inte Rune Gustavsson och Aina Westin
gör det, så känner jag igen det från det ovanligt gynnade område där jag bor.
Sådant händer alltså i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det så att vi i riksdagen har våra arbetsrutiner och
vår ärendeuppdelning, som ibland gör det svårt att få diskutera ett
samhällsproblem i hela dess vidd och i alla dess sammanhang. Vi har från
moderat håll till årets riksmöte i en motion tagit upp problemet med
institutionsvård och vård i eget, enskilt boende. Vi har pekat på att man inte
bara i de fall som här behandlas -äldrevård och i viss mån handikappomsorg -
utan också när det gäller psykiatrisk vård, omsorgsvård av
förståndshandikappade samt när det gäller boende och vård av missbrukare och
andra utslagna över hela fältet har samma problem. En sorts ideologisk pendel,
en vårdpendel, harsvängt till en ytterlighet som gör att allting för närvarande
skall ske inom ramen för eget boende, nästan oavsett om den person det gäller
vill och passar för att ha det så. Vi borde vid något tillfälle få möjlighet
att ta upp detta i dess helhet. Då skulle man kanske se konsekvenserna på ett
annat sätt än vad vi gör i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det står mycket riktigt i utskottsbetänkandet - som Aina
Westin citerade ur - att resurser i öppen vård alltid måste finnas innan den
slutna vården kan avhända sig ett ansvar för en patient. Det står så. Jagar
fullständigt övertygad om att man inom utskottet menar så. Men det är icke så
det ser ut. Vad som borde stå är att det må vara på det sättet men att
institutionsvården dess värre avhänder sig ansvaret utan att det finns
motsvarande resurser i öppen vård. Tusentals människor i Sverige befinner sig i
dag i den situationen. De har blivit utskrivna från institutionsvård utan att
man har förvissat sig om att det finns en annan, adekvat möjlighet för dessa
människor. Det kan gälla</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>psykvård,
missbrukarvård eller äldreomsorg. Vi går nämligen för fort fram med reformer,
som kanske i och för sig är väl motiverade och önskvärda, och vi går alldeles
för långt. De som på sin tid var ledamöter i socialutredningen -det var inte
jag, jag har bara hört berättas om saken - minns säkert hur den utredningen i
början av sitt mångåriga arbete utsattes för starka påtryckningar från kretsar
ute i Socialsverige som hade väldigt långt gående filosofier om hur allting
skulle utformas. Det var den flummigaste flumtiden. Lyhörd för sådant tog
utredningen intryck av vad som sades och skrev i stor utsträckning ett
principbetänkande som byggde på den sortens tankar. En och annan blev möjligen
överraskad, kanske rent av sårad, när man nio tio år senare fann att samma
personer som hade varit och tryckt på i början av utredningens arbete satt och
skrev remissyttranden som gick åt rakt motsatt håll - för det var vad som
skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pendeln hade svängt, och vi är bland politiker i Sverige
väldigt lyhörda för klangen av pendeln som svänger. Vi tror att det är fråga om
vetenskap. Ja, om det åtminstone vore det, men så förhåller det sig inte, utan
det är en sorts amatörmässig halvvetenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag försöker ibland följa med vad man har för sig t. ex.
vid våra socialhögskolor. Och jag vet att har det kommit fram ett litet antal
övningsuppsatser av studenter, så har det snart införts en ny vetenskaplig
trend. Om det vill sig riktigt illa blir det, rätt vad det är, t.o.m. en
doktorsavhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så har det alltså kommit någonting nytt, och vi skall
svänga i en annan riktning. Jag tror att jag är tillräckligt gammal för att
inte behöva uppleva det här, i varje fall inte som riksdagsman. Men detta
kommer en dag om fem eller tio år, när pendeln har svängt till den motsatta
ytterligheten: Nu skall alla in på institutioner. Vi kommer att bygga och bygga
så mycket vi någonsin orkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kommer vi att göra, i stället för att stanna upp och
notera det som egentligen är alldeles självklart: Det finns ingen för alla
människor god och hjälpsam vårdform. Vården måste få variera från fall till
fall, från person till person. Självfallet skall de gamla dåliga
ålderdomshemmen bort, självfallet skall gamla dåliga vårdhem bort. I den mån vi
skall ha dessa institutioner skall de vara bra. Vi behöver inte nödvändigtvis
döpa om dem. Numera heter det inte ålderdomshem, det heter servicehus, vilket i
och för sig är ett elände, för det blir förväxlingar med andra boendeformer.
Det var ett alldeles onödigt omdop, för i verkligheten är det inte fråga om
någotdera, Det som hemma i min kommun förr var ålderdomshem och som jag
förmodar i dag är ett servicehus heter Ranrikegården, och ingen människa tänker
på det under någon annan benämning. Så om vi byråkrater kallar det ålderdomshem
eller servicehus kan egentligen göra detsamma - benämningen spelar inte så stor
roll. Men denna vårdform måste finnas för dem som vill ha den. Även om de inte
skulle ha något annat skäl - ortodox judendom e. d. - än att de vill ha denna
vårdform, så skall de ha rätt att få den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall ändå inte glömma att när vi talar så vackert om
enskilt boende, betyder det för väldigt många människor helt enkelt ensamt
boende, och det är ensamheten som många inte orkar med, Det hjälper inte om det
kommer en social hemhjälp ett par timmar om dagen, det hjälper inte ens om det
kommer en sjukvårdspatrull för hemsjukvård några gånger om dagen. Det är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kanske 22,
kanske 20, kanske 18 timmar av dygnet kvar under vilka man är ensam, och det
finns människor som inte vågar vara det och inte orkar bära det. De skall väl i
all sin dar kunna få bo på ett bra ålderdomshem. Riksdagen skall inte lägga
hinder i vägen för kommuner att både bevara och nybygga sådana hem i den
utsträckning som faktiskt behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det egentligen vi behöver? Ja, för mig som
företräder ett moderat parti är det väldigt lätt att svara på det. Vi behöver
en moderat politik i ordets bokstavligaste bemärkelse, en måttfull politik, en
moderation. Vi skall inte svänga från den ena ytterligheten till den andra som
vi ständigt gör. Vi skall våga stanna någonstans emellan. Utan att avstå från
det som är nytt och bra skall vi kunna behålla det som är gammalt och bra. Det
är god moderat politik, inte bara för ett moderat samlingsparti utan rimligen
för alla människor med sinne för normal måttfullhet, normal moderation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas vi skall få tillfälle att återkomma till dessa
frågor när det gäller andra vårdområden än äldreomsorgen, för vi har precis
samma problem inom de andra områdena, av vilka jag nämnde några. Det är
alldeles nödvändigt att i varje fall riksdagen besinnar sig och inte låter
modetrender styra vårdideologin i Sverige, såsom har skett under de senaste
årtiondena.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 67
GUNNAR STRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Målet för handikappomsorgen är att göra samhället
tillgängligt för alla. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig
gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av
1960-talet har i grunden förändrat levnadsvillkoren förde handikappade. En
förändrad syn på de handikappade har varit förutsättningen för denna
utveckling. Det åligger landstingskommuner och kommuner att enligt
socialtjänstlagen bedriva verksamhet samt ansvara för service som på ett direkt
sätt påverkar handikappades levnadsförhållanden. På grund av olika
förutsättningar är servicen olika inom kommunerna; det är vi i utskottet
medvetna om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två reservationer är fogade till avsnittet om de
handikappade. I reservation 8 kräver reservanten att kommunerna skall ha obligatoriskt
program i handikappfrågor och vill att detta skall regleras i ett tillägg till
21 § i socialtjänstlagen. Utskottets majoritet ställer sig avvisande till en så
långtgående förmyndarmentalitet som en dylik reglering och kontroll från
tillsynsmyndigheten skulle innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet anser nämligen att kommunens åtgärder skall
sättas in just på de punkter där kommunens invånare behöver dessa. Det gäller
alla grupper i samhället och alltså även handikappade. Därmed yrkar jag avslag
på reservation nr 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation nr 9 yrkas på ett särskilt stimulansbidrag
och utvecklingsbidrag. Reservanten motiverar bidraget med att kommunerna
saknar kunskap och erfarenhet. Vet reservanten vad hon talar om? Är det några
som har kunskaper om de egna invånarna, även om de handikappade, så är det
kommunerna. Visserligen finns en och annan kommun som inte är lika bra som de
bästa, men där tror inte utskottets majoritet att bidrag är det som bäst löser
problemen. Därför yrkar jag avslag på reservation nr 9.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
den allmänna frågan om en översyn av socialtjänstlagens</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestämmelser
vill utskottet erinra om socialberedningens uppdrag att följa och utvärdera
socialtjänstlagen och dess tillämpning. Beredningen kommer bl. a. att behandla
frågan om handikappomsorgen. Utskottet anser att resultatet av
socialberedningens arbete, som presenteras inom den närmaste tiden, bör
avvaktas innan riksdagen har anledning att gå in på frågan om ytterligare
översyn av socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till socialutskottets
hemställan i betänkande nr 11 i den del som avser handikappade och, som jag
tidigare sagt, avslag på reservationerna 8 och 9.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 68 MARGO INGVARDSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När Gunnar Ström argumenterade för att
riksdagen skulle avslå våra reservationer, de som gäller upprättande av
handikapprogram och särskilda utvecklingsbidrag, sade han att en motivering
till att det inte behövs några särskilda program är att kommunernas insatser
skall sättas in där de behövs och att de skall vara lika för alla invånare i
kommunen. Nu har vi 21 § i socialtjänstlagen som ger kommunerna ett alldeles
speciellt ansvar för människor med handikapp. Den paragrafen har tillkommit för
att man dels vill peka på att det verkligen behövs extra insatser på
handikappområdet, dels vill garantera att de som har handikapp skall få del av
dessa insatser. Men om kommunerna inte riktigt vet hur många handikappade som
bor i resp. kommun och vilka behov de har kan de inte heller göra upp planer
eller tillgodose de handikappades behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att det är på det här sättet är ingenting som jag har
hittat på utan det visar den utredning som HCK har gjort och som heter
Kommunerna och socialtjänstlagen. HCK har ställt frågor som kommunerna har
besvarat. Av kommunernas svar framgår att hälften av landets kommuner inte har
undersökt hur många handikappade som bor i den egna kommunen. Drygt hälften av
kommunerna har inte heller haft någon uppsökande verksamhet bland människor med
handikapp för att fråga efter vilka behov de egentligen har. Alltså vet inte
kommunerna vilka behov de handikappade invånarna i resp. kommun har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det måste vara så att man saknar
kunskaper - eller hur vill Gunnar Ström förklara att bara elva av landets 284
kommuner har upprättat särskilda program när det gäller sysselsättning för
handikappade? Det kan väl inte vara så att man bara nonchalerar det som står i
socialtjänstlagen? Kommunerna själva har i utredningen uttryckt att det hela
kan bero på att man inte känner till vad lagen innehåller.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 69
GUNNAR STRÖM (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har läst handikapputredningen, så jag vet
vad den har sagt om detta. Det har på senare år skett en mycket stor förändring
vad gäller handikappades förhållanden, men det är klart att många kommuner inte
har hängt med på samma sätt som de bästa har gjort, utan det finns de som har
följt med dåligt på detta område. Det är ledsamt. Vi har ju. Margö Ingvardsson,
partikamrater som sitter med i socialnämnderna i kommunerna, och det är de som
skall se till att de handikappade får den service de skall ha. Också på dessa
människor ligger ett stort ansvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror säkert att förhållandena kommer att förbättras
undan för undan. Det är, såsom här har sagts, en ramlagstiftning, och det
kanske dröjer en viss tid innan en bra verksamhet kommer i gång. Men sedan
socialberedningen har sett på hur tillämpningen sker kommer säkert råd och
anvisningar till kommunerna att utfärdas, så att servicen till handikappade
förbättras där den inte bra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 70
MARGO INGVARDSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker att det är bra att Gunnar Ström
bekräftar att de siffror som jag har använt här i dag är riktiga - att det
faktiskt förhåller sig så att hälften av landets kommuner i slutet av 1985 inte
hade undersökt hur många handikappade som bodde i den egna kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att Gunnar Ström har rätt i att de politiker
som sitter i socialnämnderna har det direkta ansvaret för att kommunerna följer
vad som står i socialtjänstlagen. Men staten har ett övergripande ansvar för
handikappomsorgen i hela landet. Och om kommunerna av den ena eller andra
Orsaken inte lever upp till vad riksdagen har uttalat, måste ändå riksdagen och
regeringen vara förpliktade att se till att kommunerna påverkas att uppfylla
sina skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK:s utredning visar att kommuner som gör upp program på
handikappområdet sköter sina åligganden på ett mycket bättre sätt än andra. Vi
anser att detta kan vara en framkomlig väg: att ge kommunerna en lagfäst
skyldighet att upprätta program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också så att riksdagen 1983 i politisk enighet
ställde sig bakom ett handikapprogram för 1980-talet som skulle vara genomfört
före 1980-talets slut, och vi har inte kommit så långt på den vägen. Det måtte
väl vara generande att program som vi antar i enighet inte genomförs. Då måste
vi Också ställa ökade krav på kommunerna att verkligen vidta de åtgärder som
behövs för att vi skall få det handikappanpassade samhälle som vi alla har sagt
att vi skall ha före 1990-talets början. Det är ett samhälle som är bra för de
flesta av oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 71 GUNNAR STRÖM (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller handikapprogrammet har vi i
betänkandet uttalat att vi vill ha en redovisning av vad som har skett i det avseendet.
Den skall komma till nästa riksmöte, är det sagt. Då skall regeringen också
tala om hur man ser på det framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är svårt att förändra samhället så fantastiskt som vi
har gjort på handikappsidan. Det är svårt att åstadkomma det på bara några år.
Vi får väl räkna med att det tar tid innan vi får hela utbyggnaden klar. Det är
många gånger också ekonomiska omständigheter som bestämmer det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margö Ingvardsson säger att kommunerna inte vet vilka
handikappade de har. Men många gånger har ju de handikappade både hemhjälp och
färdtjänst, och det gör att kommunerna känner till dem. Nog måste jag säga att
vi i min kommun - det är visserligen en mycket liten kommun, men vi har ändå
litet glesbygd - känner till de människor som har handikapp. Jag tror att det
är så på de flesta ställen att man vet om de människor som behöver dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1985/86:112</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg otn äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tjänster.
Jag är övertygad om att det på sikt kommer att bli ännu bättre i alla kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 72 INGVAR BJÖRK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vid förra årets riksmöte hemställde Börje
Nilsson och jag om att statsbidragen till hemtjänst och färdtjänst skulle förknippas
med vissa villkor för att utjämna de stora skillnaderna i kommunernas
taxesättning. Vår motion avslogs med motiveringen att Kommunförbundet låtit
utfärda allmänna rekommendationer för avgiftstaxorna, och sedan pekade man på
att statens handikappråd var sysselsatt med en kartläggning av hela området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommaren 1985 blev statens handikappråd klart med sin
utredning och överlämnade den till regeringen. Av utredningen framgår mycket
klart, dels de stora skillnader som råder mellan kommunerna, dels att ett
mycket stort antal kommuner tar ut betydligt högre avgifter än vad
Kommunförbundet rekommenderar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsorten blir alltså helt avgörande för den enskildes
ekonomiska standard.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig ta
några exempel för att visa det här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet rekommenderar att en ensamstående
förtidspensionär med en inkomst av 54 100 kr. per åi" skall betala 190 kr.
i månaden i hemtjänstavgift. Enligt statens handikappråds kartläggning av 65
kommuner förekommer avgifter upp till 553 kr. i månaden. Ett annat exempel: Kommunförbundet
rekommenderar att en gift pensionär skall betala en avgift på 675 kr. i
månaden. Han kan i stället få betala så mycket som 2 325 kr. i månaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma orättvisor finns i fråga om färdtjänsten.
Avgiftsskillnaderna har snarare ökat än minskat under senare år. Enligt statens
handikappråd är utbyggnaden av färdtjänsten i landets kommuner ojämn,
tillgången till specialfordon varierar, och villkoren rörande antalet medgivna
resor, taxornas storlek, tillåten reslängd m.m. skiftar mellan kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller taxornas storlek visar det sig att man i 25
kommuner följer vad som motsvarar den lokala busstaxan. Det är en taxesättning
som bygger på normaliseringsprincipen, dvs. människor med funktionsnedsättning
skall leva på samma villkor som andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur är det då i det övervägande antalet kommuner? Jo, där
tar man ut en differentierad avgift och säger att en viss procent av resans
kostnader skall betalas av den som reser. 1 det stora antalet fall får den som
reser betala 20 % - ja, ändå upp till 30 % - av den avgift som taxametern
visar. Detta är naturligtvis olyckligt för den som bor på landsbygden och har
långt till tätorten. Tar man ut så höga avgifter blir resultatet att människor
inte kan utnyttja färdtjänsten. Då blir de sittande hemma i sin lägenhet utan att
kunna förflytta sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag beklagar att socialutskottet inte delar
motionärernas syn i denna fråga. Så länge man inte gör det, så länge kommer vi
att ha kvar orättvisorna på detta område. För att åstadkomma en större
jämlikhet mellan de rörelsehindrade måste man rubba på den kommunala
självbestämmanderätten, och det har tyvärr inte varit socialutskottets mening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 73
GUDRUN NORBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig börja med att säga att det var en
fröjd att höra Nils Carlshamre tala inför kammaren. Vi tillhör inte samma
politiska parti, men när det gäller äldreomsorgen har vi samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i motion 215 tagit upp frågan om ålderdomshemmens
betydelse och deras möjligheter att få ekonomiska resurser genom statsbidrag.
Motioner i samma syfte har väckts av moderata samlingspartiet och
centerpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går lätt mode i saker och ting. De senaste årens
modesväng har gällt äldreomsorgen. Ordet service skall begagnas flitigt. Det
heter servicelägenhet, servicehus, servicebostäder och servicepersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordet ålderdomshem är omodernt och ute. Det heter SMHI.
Söker man plats på SMHI kan man alltså hamna antingen på väderlekstjänst i Norrköping
eller på ett servicehus med helinackordering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemsamariter, som alla har lärt sig vad det är, är
omodernt. Vårdbiträden i öppen vård, skall det heta, och när folk har hunnit få
det namnet inpräntat och accepterat är det säkert dags för namnbyte igen. Det
skulle vara bra, tycker jag, om vi kunde hålla oss till ett språkbruk som gör
att särskilt de som först berörs, nämligen de äldre, vet vad vi talar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har emellertid också gått mode i äldreomsorgens
innehåll. Gamla människor skall stimuleras, vara vitala och må bra. De skall
åter kunna bo i eget boende. De skall åter kunna laga sin mat och sköta det
mesta själva. Besök av en vårdpatrull då och då är tillräckligt som hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja, herr talman, jag kan inte låta bli att ironisera litet
grand över alla vackra ord och fraser. Det är naturligtvis bra med stimulans
och att hålla sig i gång, men det är naivt att inte kunna inse att en gammal
människa kan vara trött, inte alltid vill stimuleras, inte orkar lyssna på
högläsning, inte vill delta i det han eller hon tycker är meningslöst och
ointressant terapiarbete. Yngre åldringar gillar det ofta, men de gamla - och
det är just de som blir fler och fler - masta ha rätt att tappa lusten för
dylika aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer naturligtvis alltid att finnas åldringar som
både önskar och behöver få den hjälp och trygghet som just ålderdomshemmen ger.
Möjligheten att bo kvar hemma och få både hemhjälp och sjukvård i hemmet vill
vi i folkpartiet självklart slå vakt om och utveckla mera. Men det gäller att
inse att hemsjukvården har en begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålderdomshem behöver inte vara modell Ä, men just
ålderdomshemsboendet ger trygghet, dygnet-runt-vård, närhet till personal och,
inte minst viktigt, närkontakt med andra människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En åldringsforskare, som ingår i en grupp på socialstyrelsen
med syfte att främja s. k. kvarboende bland äldre, säger i en Dagens
Nyheter-artikel nyligen: "Problemet är att jag tvivlar på att kvarboendet
är bra i alla lägen." Han säger vidare: "Att tvingas in på
institution - detta är och förblir många gamlas skräck. Men nu lurar en ny
fara: att tvingas bo kvar i lägenheten utan några anhöriga som kan hjälpa till,
med hemhjälpen inskränkt till ett minimum, vid stigande ålder - 80 och däröver
- och med ökande handikapp som gör en oförmögen att själv gå ut, kanske t. o.
m. att lämna sängen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Faktum är", understryker den här
åldringsforskaren, "att många äldre vill bo pä (gärna högklassiga)
institutioner. De fruktar ensamheten och hjälplösheten hemma, särskilt nu när
hemtjänsten måste prioritera de allra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äldsta
hårt, och det är svårt för en kurant pensionär att få mer än någon timmes hjälp
i veckan." Så långt åldringsforskaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst behöver många ålderdomshem få en make-up. Större rum
och större hygienutrymmen samt enklare kokmöjligheter, som ett pentry kan
erbjuda, är oftast fullt tillräckligt. En avdelning för mera vårdkrävande
patienter på våra ålderdomshem skulle bespara många gamla den sista tragiska
flytten till långtidssjukhem. En sådan avdelning på ålderdomshemmen skulle
samtidigt avlasta långvården i stället för att ytterligare belasta den då
ålderdomshemmen tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta politiska partier ställer i dag upp på
folkpartiets krav på rätten till eget rum. Då skall vi komma ihåg att
ålderdomshemmet är eget-rum-boende, medan långvården ofta är 4-5-bäddssalar. Vi
börjar i fel ände med äldreboendet, river och raserar där egetrumprincipen
tillämpas och ökar därigenom trycket på långvården, som skulle behöva åtgärdas
först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer sannolikt också att uppstå ett ökat behov av
avlastningsplatser på våra ålderdomshem. Hemsjukvården kommer att medföra att
anhöriga då och då behöver en vilopaus - att någon gång "komma
ifrån".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsatsen blir att en del ålderdomshemsplatser måste
finnas kvar jämsides med servicelägenheter och hemsjukvård. Denna valfrihet i
äldreomsorgen har större möjlighet att tillgodose olika behov. Och behoven
kommer att finnas med ett alltjämt stigande antal äldre som är 80 år och
däröver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför måste vi få bort den politiska styrning som
nuvarande statsbidragsregler utgör. De medel som i dag går till äldreomsorgen
bör stå till förfogande för den boende- och vårdform som kommunen anser sig
bäst behöva. Det är viktigt - inte minst för att få en ärlig kostnadsbild - att
statsbidraget är neutralt inom äldreomsorgen och inte missgynnar en omsorgsform
så som sker i dag. Därför bör statsbidragen få en rättvisare utformning och
fördelas så att även ålderdomshemmen skall vara berättigade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till vad jag här sagt ber jag
att få yrka bifall till reservation 1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 74
AINA WESTIN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag måste säga att jag tidvis känner mig
något besviken i den här debatten. Man går upp i talarstolen och anger en
situation för äldreomsorgen i vårt land i dag som jag tror att många - som jag
sagt tidigare -inte känner igen sig i. Man tycks ha för avsikt att främst ta
fram de negativa sidor som naturligtvis fortfarande finns kvar och mycket litet
av det positiva som har hänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning finns det inte någon som helst
anledning att konservera de gamla och i många fall mycket bristfälliga
ålderdomshem som har funnits. Som komplement till de nya statsbidragen infördes
det också ett särskilt stöd för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete, och
kommunerna har faktiskt i det här avseendet visat en väldigt stor idérikedom
och i olika projekt funnit nya och bättre lösningar inom den sociala
hemhjälpen. Under budgetåret 1984/85 beviljade regeringen stöd till nära 200
sådana projekt, och det framgår också av tillgängligt material både hur de här
projekten har varit utformade och vilken inställning de äldre har haft till de
nya omsorgsformerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Menar vi verkligt allvar med att de äldre skall leva och
bo på egna villkor, då skall vi också fortsätta att stödja det
utvecklingsarbete som pågår ute i kommunerna inom äldreomsorgen. I det här
avseendet är det naturligtvis väldigt viktigt - och så sker också i dag att de
äldre får vara med och bestämma inriktningen av och innehållet i sin service.
Jag tycker att detta framgår mycket klart av utskottets betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 75 GUDRUN NORBERG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Aina Westin tycker att vi skall ta upp det
positiva, och självfallet skall vi göra det också. Jag sade att hemsjukvården
ställer vi i folkpartiet upp på. Vi tycker naturligtvis att det är bra att man
ger så mycken hjälp man förmår i hemmet, så att de äldre kan bo kvar där så
länge som möjligt. Förmodligen är det detta de allra flesta önskar. Men jag
sade också att hemsjukvården har sin begränsning, och vi måste faktiskt här i
kammaren få diskutera också problemen och vad det är som inte är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I folkpartiet kräver vi flexibla lösningar. Vi vill att
man skall vara väldigt flexibel när det gäller att bygga om ålderdomshemmen.
Men vad sker ute på fältet? Åk ut i kommunerna och se efter vad som hänt! Jag
kan gå till min hemkommun, Örebro. Ålderdomshemmen utryms fullständigt. En
total ombyggnad kommer till stånd. Vad händer med de gamla? Jo, det uppstår en
väldigt stor oro bland dem. De skall flyttas återigen, och varje flytt, varje
liten förändring i en gammal människas situation oroar mycket. Vi har t.o.m.
haft självmordsfall beroende på att man har byggt om ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Örebro har man nu också gått ut
med hårda sparplaner, och det gör man väl i de flesta kommuner. Vad är det som
drabbas? Jo, i den här kommunen är det i väldigt hög grad äldreomsorgen. Man
säger att man skall minska kommunens kostnader för vård på institutioner och i
första hand pröva hemalternativen och göra en noggrannare kostnads- och
nyttobedömning. Det innebär alltså att de som önskar komma in på institution
skall prövas väldigt hårt innan de får möjlighet att komma dit. De som får
hemhjälp blir allt färre, och de får också allt färre timmar. Det är denna
situation, som för många är en sådan skräcksituation som åldersforskaren talade
om, som vi påtalade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 76
AINA WESTIN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker att Gudrun Norberg skall ta del av
vad utskottet säger på s. 11 i betänkandet. Där står följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet har redan tidigare uttryckt den
principiella uppfattningen att man bör sträva efter att inom ramen för ett eget
boende kunna erbjuda olika omsorgsnivåer alltefter de boendes individuella
behov och önskemål," Det är precis detta som ingår i bl. a. de 200 projekt
som regeringen har beviljat bidrag till. Utskottet säger vidare:
"Utskottet har samtidigt konstaterat att det även framdeles kommer att
behövas institutioner för sådan mera omfattande tillsyn som ges på bl. a.
ålderdomshemmen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gudrun Norberg sade i sitt första inlägg att det har gått
mode i detta med äldreomsorg och de olika serviceformerna. Det är möjligt. När
Gudrun Norberg i detta sammanhang tar upp rätten till eget rum, skulle jag
vilja påstå att det på något sätt gått mode i förslaget från folkpartiet - som
om man skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 kunna lösa alla problem inom
äldreomsorgen genom att skaffa ett eget rum<br>
</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>9 april 1986</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>för alla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorg
om äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 77 GUDRUN NORBERG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det skulle vara bra om Aina Westin kunde säga
till sina socialdemokratiska kolleger i kommunerna att man skall vara flexibel
och att man skall kunna ha olika standardnivåer. Det är faktiskt inte så nu.
Det står också i bostadsfinansieringsbestämmelserna beträffande ombyggnad av
ålderdomshemmen att det skall finnas en fullvärdig köksinredning. Går man in på
servicelägenheterna och ålderdomshemmen och frågar de gamla i vad mån de
använder hela den köksinredningen, upptäcker man att många gamla i dag sitter
instängda i sina rum och aldrig har använt sin spis, aldrig har använt sin ugn
och inte ens orkar eller förmår röra vattenkranarna. Men enligt bestämmelserna
skall det finnas en fullvärdig köksinredning. Jag tycker att det är stelbent
byråkrati. Man borde kunna ta litet hänsyn till individernas behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 78
BLENDA LITTMARCK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Aina Westin och några andra har sagt att vi
bara målar åldringsvården i mörka färger och att det är en orättvis bild. Då
har Aina Westin kanske inte uppmärksammat socialstyrelsens utspel, där man i en
rapport säger att man fram till år 2000 skall ha tömt institutionerna för
psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och gamla och placerat alla patienter i egna
bostäder. Det är detta som är bakgrunden till en del av de motioner som väckts
i sammanhanget, bl. a. två från oss i moderata samlingspartiet. Jag skall
samtidigt be att få hälsa Gudrun Norberg välkommen i gänget med samma
uppfattning som vi. Det var faktiskt länge sedan vi hörde någonting så
förnuftigt från någon i folkpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen människa med ansvar för sina medmänniskor önskar att
någon skall, om det inte är oundgängligen nödvändigt, vara instängd på en stor
institution. I moderata samlingspartiet har vi under åren kommit med förslag om
hemsjukvård, hemvård och praktiska lösningar på olika områden, så att alla som
möjligen kan och vill stanna kvar i sitt hem också skall kunna göra det. Det är
alldeles klart att man skall fortsätta med att utveckla hemsjukvården och
utbilda hemtjänstpersonal, anpassa bostäder och utrusta dem med larm och annat
som folk kan komma att vilja ha. Men den framtidsbild som socialstyrelsens
förslag framkallar är fullständigt skrämmande. Hur och var skall man kunna
bygga alla anpassade bostäder som kommer att behövas på så kort tid?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer det att finnas personal som kan ta hand om alla människor
när de kommer ut? Inte ens om vi skulle få ut alla dem som nu arbetar inom
institutionerna skulle personalen räcka till. Delegationen för social forskning
har också påvisat att antalet hemtjänsttimmar och hemtjänstanställda minskar
både i absoluta och i relativa tal. Så det finns inte folk så det räcker till.
Men man driver ändå det här - det som Nils Carlshamre betecknar som en ny
trend. Det är som en trend eller som en pendel som nu har slagit i väggen.
Tidigare var trenden den att alla skulle aktiveras. Folk som hade fått
hemtjänst för att de inte klarade av att dammsuga själva skulle stå och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dammsuga
framför någon pojke som var anställd som hemtjänstbiträde. Pojken skulle då
titta på när den gamle eller den gamla dammsög, eftersom det var fråga om
aktivering. Det gäller fullständiga galenskaper, som gång efter annan kommer
och som slår alltför hårt. Många har sagt om Sverige att Sverige är ett
enfrågeland, och det stämmer faktiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inte heller diskuterat trycket på de anhöriga.
Någon nämnde anhörigutredningen och framhöll att vi fortfarande inte har sett
någonting av den. Vi hoppas emellertid att vi får göra det. De anhöriga är i
dag mera belastade än man egentligen kan begära. Ute i landet träffar jag varje
vecka nya fall som rör en. Man kan inte vara oberörd av vad människorna
berättar. En person som inte har haft någon senildement i sin närhet vet inte
hur det är. En senildement kan glömma att klä på sig och att gå på toaletten.
Han eller hon kan gå ut på nätterna och göra natten till dag. Personen får
aldrig sova riktigt och får hjälp av en dagcentral bara en gång i veckan mellan
tio och två. Då orkar man inte längre. Det händer alltför ofta att den som
lider under den här belastningen dör före den som egentligen är sjuk. På det
sättet går det inte att lasta över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det framhålls att 20 % är klinikfärdiga - detta hårda
och kalla ord som Nils Carlshamre anmärkte på - vet man att 10 800 personer som
det här är fråga om i varje fall sluppit att belasta de sina. Förmodligen är
minst lika många, kanske det dubbla antalet, beroende av sina anhöriga. Vissa
undersökningar visar vilken tragedi det kan bli fråga om. Inte ens gamla och
riktigt slitstarka äktenskap tål den dagliga nötningen. Familjens räddning kan
ibland bli att den gamle eller den gamla bryter benet och på det sättet kommer
in i vårdmaskineriet. Men detta kan ju ta flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet inte om jag behöver nämna fler exempel på sådant
som oroar oss. Socialstyrelsen för en stelbent politik. Allt verkar vara gjort
med linjal och miniräknare utan någon direkt kontakt med den tunga verklighet
som det här är fråga om. År 2000 räknar man med att 385 000 människor är över
80 år. Med utgångspunkt i dagens siffror tillbringar 80-åringarna i genomsnitt
två och en halv månad per år på sjukhus eller sjukhem. Fortsätter man med
nedläggningen av långtidsvården, och dessutom med nedläggningen av
akutsjukhusen överallt i landet, kan man fråga sig vem som skall ta hand om de
här människorna. Är det fortfarande de anhöriga som skall göra detta?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1, 2, 3 och 5.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 79 AINA
WESTIN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller ordet
"klinikfärdiga", som har tagits upp vid ett par tillfällen i den här
debatten, vill jag bara säga att det inte är socialutskottet som har använt
ordet, utan det är Landstingsförbundet. Jag tycker personligen inte att man
skall acceptera sådana ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till Blenda Littmarck: Jag skall inte diskutera det här
med socialstyrelsen. Men jag skulle vilja säga att man kan vara orolig för att
"utslussningen" skall gå för snabbt. Det har jag sagt tidigare, och jag
tycker att vi här skall understryka att man måste vara uppmärksam på denna
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill jag säga att det är många positiva projekt som
pågår. Socialutskottet har nyligen under två dagar haft förmånen att vara uppe
hos Västerbottens läns landsting och se på ett projekt. Nu rörde det sig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 visserligen om psykvården, men det gällde utslussningen av
människor från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 april 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorg
om äldre och handikappade</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>institution.
På ett alldeles föredömligt sätt har man i långa stycken lyckats med detta. Jag
tycker att det är viktigt att här ange att om man verkligen har viljan så går
det också att förbättra omsorgen för de äldre och för andra grupper i samhället
- så att de får en bättre situation än vad de har haft hittills och har i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 BLENDA LITTMARCK (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är ju den viljan som jag ger uttryck för,
som jag framför från människor som befinner sig i den här situationen och som
jag träffar minst varje vecka. En av konsulenterna i Sveriges Folkpensionärers
riksförbund i Jönköping, som träffar hundratals människor i veckan, berättar
om hur skräcken griper omkring sig inför den här utvecklingen. De ser ju
följderna av det trendgenomslag som förekommer. Viljan är det vi som försöker
uttrycka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 81 DANIEL TARSCHYS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I den här debatten utdelas
välkomsthälsningar. Får jag först säga att det är ett nöje att säga herr talman
till just herr talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 6 har vi folkpartister yrkat att riksdagen
skall ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om utveckling av
färdtjänsten. Vi menar att det vore en fördel om man byggde upp den på
länsbasis, om den byggdes upp i bättre kontakt med kollektivtrafiken, om man såg
till att människor kunde komma över kommungränserna utan det krångel och
trassel som nu råder på många håll i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten har då sagt att det pågår aktiviteter på många
håll - i socialberedningen, i Kommunförbundet, i socialdepartementet. Vi menar
för vår del att det vore bättre om det förekom aktiviteter ute på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall till reservation 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag sedan säga några ord om reservation 5. Jag tror
att det krävs en förklaring till att vi folkpartister inte vill vara med
moderaterna på den reservationen. Vi har ju i mångt och mycket samma grundsyn -
att det är värdefullt med alternativ i enskild regi, att det inte bara finns
ett utbud av kommunal äldreomsorg utan också andra fristående alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att moderaterna i det här förslaget har valt en
alltför stelbent och dyrbar konstruktion. Man säger att den enskilde skall ha
rätt att gå till kommunen och få ut så mycket som motsvarande vård skulle kosta
i kommunal regi. Men det där är inte alldeles enkelt att hantera i praktiken. Vad
innebär "motsvarande vård"? Det finns många olika vårdformer för
äldre i kommunerna. Är det den högsta kostnaden, den lägsta kostnaden eller den
genomsnittliga kostnaden som man önskar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare så att kommunen, om en plats inte
efterfrågas, inte alltid kan göra en besparing motsvarande t. ex. den
genomsnittliga kostnaden. Kommunen är ju bunden av en långsiktig planering. Om
kommunen har 100 egna platser och tio personer begär att i stället få ett
belopp motsvarande kommunens kostnad för varje plats som bidrag till vård i
privata former, vad händer då? Skall kommunens budget höjas? Nej, säger
moderaterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anslagsramen
skall vara densamma. Skall tio platser läggas ned i den kommunala
äldreomsorgen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla dessa frågor reds inte ut ordentligt i den moderata
motionen. Vi får därför ett intryck av att moderaterna här skriver ut en ganska
frikostig växel på de kommunala skattebetalarnas bekostnad. Detta rimmar inte
särskilt väl med den skattesänkningspolitik som moderaterna gör sig till tolk
för ute i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att det är svårt att förena sig med det aktuella
förslaget från moderaterna och yrkar därför bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall också till reservationerna 1
och 3 och i övrigt till utskottets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 82 GÖTE JONSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har inte skisserat ett färdigt förslag-och
det vet utskottets ordförande. Vad vi har begärt är ett förslag från regeringen
med den angivna inriktningen. 1 samband med att riksdagen gör denna beställning
hos regeringen måste givetvis regeringen visa hur den sedan formellt skall
utarbeta ett lagförslag, men det är inriktningen som vi anger. I socialtjänstlagen
skall valfriheten skrivas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag innebär inte en högre kostnad för kommunerna.
Vi har sagt att man måste verka inom den totala anslagsramen för kommunerna.
Kostnaden för det enskilda vårdalternativet får inte vara högre än för
kommunens jämförbara alternativ. I och med detta kostar inte valfriheten någonting
för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan hålla med om att ett genomförande av vårt förslag
givetvis kommer att innebära att det ställs större krav på flexibilitet i den
kommunala planeringen. Men från moderat sida bygger vi inte upp en åldringsvård
som skall ge minsta möjliga problem för kommunala planerare, utan en som skall
ge största möjliga effekt för enskilda gamla. Det är vitsen med förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 83 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker inte att Göte Jonsson lyckades
reda ut problemet. Vi kan tänka oss att kommunen har ett servicehus med 100
platser. Tio personer kommer och säger: Vi föredrar att i stället bo på ett
privat vårdhem. De skall då ha rätt till en summa pengar. Det framgår inte
riktigt klart av motionen hur stor denna summa får vara, men beloppet skall
motsvara vad kommunen betalar för en plats på det kommunala servicehemmet.
Skall de tio platser som blir lediga läggas ned, eller skall de användas av tio
andra? Denna fråga besvarar inte moderaterna, men de säger att det skall vara
samma anslagsram. Det tyder på att de tio platserna skall läggas ned, att
kommunens utbud skall minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göte Jonsson säger att moderaternas förslag kanske kommer
att medföra problem när det gäller flexibiliteten, men att det är en utmaning
för de kommunala beslutsfattarna. Ja det vill jag lova! Det går inte att utan
vidare se till att kommunens totala kostnader blir desamma om det hela sker med
kort varsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker faktiskt, Göte Jonsson, att ni inte riktigt har
tänkt igenom logiken och konsekvenserna av förslaget. Jag hoppas därför att
moderaterna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>själva
återkommer med en mera realistisk konstruktion. Då kan ni säkert också få stöd
från oss. Som jag sade tidigare är vi helt överens om grundtanken, att det
behövs ett ökat utrymme för enskilda alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 84 GÖTE JONSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nu förstår jag inte Daniel Tarschys.
Folkpartiet har talat för alternativ på skilda områden i vården. Man har gått
till val på och försökt profilera partiet på detta förespråkande av alternativ.
Nu kräver vi: Sätt kraft bakom orden! Se till att våra gamla - och vi har
precis samma krav för andra behovskategorier, såsom handikappade, sjuka och de
som behöver omsorg enligt omsorgslagen - får uppleva att det fina talet om
valfrihet inte enbart blir valslogan utan realiteter! Då säger Daniel Tarschys:
Hur går det med de kommunala servicehus som redan är byggda? Hur blir det om
tio personer i ett servicehus i stället vill flytta till ett privat vårdhem, t.
ex. det judiskortodoxa vårdhemmet? Då står ju det kommunala servicehuset helt
plötsligt tomt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller med Daniel Tarschys om att detta i vissa fall
kan leda till problem för den kommunala planeringen. Men vad är alternativet?
Jo, alternativet är att vi fortsätter att bygga kommunala servicehus. Nu säger
Daniel Tarschys: Kom gärna igen nästa år- då skall vi hoppa på tåget om ni bara
har motiverat ert förslag bättre. Men, Daniel Tarschys, nästa år har man byggt
ännu fler kommunala servicehus som kommer att stå tomma om de gamla får rätt
att välja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste fatta beslutet nu. Våra förslag bygger på tanken
att man i socialtjänstlagen skriver in valfriheten. Vi har sagt att regeringen
skall utreda formerna för hur detta skall gå till, precis på samma sätt som den
gör i fråga om alla andra konkreta lagförslag. Men inriktningen skall vara den
angivna. Vi kan inte fortsätta att ensidigt satsa på de kommunala servicehusen
och på den kommunala och landstingskommunala sjukvården. Då blir det ännu
svårare att övervinna just de problem som Daniel Tarschys pekade på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att risken är så stor för att det kommer att
finnas tomma platser och lägenheter i kommunala servicehus och på ålderdomshem.
Vi vet nämligen att trycket i dag är stort och att det behövs en utbyggnad
totalt sett. Om vi därför är beredda att nu ställa upp för valfriheten kommer
vi att bygga på ett för de gamla riktigt sätt. Det är det som är det
väsentliga, och det är det som är meningen med reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 85
DANIEL TARSCHYS (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi är i långa stycken överens om principerna.
Vi är överens om att det behövs ett ökat utrymme för enskilda alternativ. Men
vad Göte Jonsson försökte försvara är en speciell trollerikonst, där man kan
höja de kommunala kostnaderna utan att de kommunala skatterna höjs. I själva
verket är det så att om man låter antalet kommunala platser vara oförändrat och
därutöver beviljar medel till privata platser är det klart att kostnaderna
ökar. Det går inte att påstå att detta sker inom ramen för de anslag som redan
finns. Då måste man acceptera att mera pengar satsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kanske i detta sammanhang som det finns en skillnad
mellan moderater och folkpartister. Vi har varit beredda att bygga ut
välfärdsstaten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>välfärdssamhället,
också till ett högre pris. Vi måste stå upp i kommunerna och försvara behovet
av kommunala skattemedel till denna omsorg. Vi måste även i valrörelserna säga
att det behövs pengar för att åstadkomma en god äldreomsorg, en valfri
äldreomsorg, en äldreomsorg där det finns valfrihet för den enskilde. Det går
inte att i valrörelserna säga att alla skatter skall sänkas och sedan här i
riksdagen förklara att valfriheten skall öka genom ett system som bygger på att
man inom samma anslagsram skall trolla fram ytterligare ett stort antal
platser. Det är i fråga om detta som ert resonemang inte håller. Principerna är
vi nog överens om, det är i praktiken, i fråga om konsekvenserna, som
moderaterna löper i väg och där vi inte kan följa med.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorg om äldre och handikappade</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen anmälde att Göte Jonsson anhållit
att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare
replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 86 NILS CARLSHAMRE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, Daniel Tarschys, det är inte detta som
är skillnaden mellan folkpartiet och moderaterna. Skillnaden, när folkpartiet
företräds av Daniel Tarschys och moderaterna av Göte Jonsson, är att Daniel
Tarschys fastnar i teknikaliteter och felfinneri, medan Göte Jonsson försöker
sätta kraft bakom de ord som båda partierna framförde i valrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag begärde egentligen ordet för att sist för min del få
säga något med anledning av det som Aina Westin sade för en liten stund sedan.
Hon har nog missuppfattat inte bara mig utan även andra i denna debatt. Hon
tycks tro att vad vi kritiserar är att det alltjämt finns kvar från äldre tid
brister och tråkigheter i äldreomsorgen. Men det är inte det det handlar om.
Jag tror att vi är alldeles överens på den punkten, att vi skall försöka råda
bot på kvarstående brister. Finns det gamla dåliga ålderdomshem skall de
antingen bort eller rustas upp - det är inte tu tal om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi kritiserat och engagerat oss för, alla vi som har
varit uppe och talat för en annan, flexiblare syn på detta, är att vi skapar
nya problem, som inte har funnits förut. Vi gör det ofta i bästa välmening. Jag
är alldeles övertygad om att socialutskottets majoritet och troligen t. o. m.
socialstyrelsen faktiskt menar väl med den trend, den modevåg som går fram över
landet. Man.vill att det skall bli bättre, men man råkar ut för någonting som
inte är särskilt ovanligt: man kastar ut barnet med badvattnet. Det är många
barn som är utkastade i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi engagerat oss för - och det är kanske därför
engagemanget blir litet hårt från en del håll - är att någon faktiskt måste
tänka på att räcka en hjälpande hand också till de barn som kastats ut med
badvattnet. De är i dag tusentals i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Beslutet redovisas efter debatten om
arbetsmarknadsutskottets betänkande 10.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jätnställdhetsombnds-mannens verksamhet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 87
TREDJE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren övergår nu till att debattera
arbetsmarknadsutskottets betänkande 10 om anslag till
Arbetsmarknadsdepartementet m.m. I fråga om detta betänkande hålls gemensam
överläggning för samtliga punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannens
verksamhet, m.m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 88
INGRID HEMMINGSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Detta betänkande behandlar i huvudsak
jämställdhetsområdet. Jämställdhet mellan könen får aldrig ses som en isolerad
företeelse. Vi kan alltså inte diskutera den företeelsen, om vi inte diskuterar
alla andra problem i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår moderata grundsyn utgår från respekten för individen.
Vi anser att människor skall få större möjlighet att genom sina egna beslut
påverka sin situation. Vi utgår ifrån att människor både vill och kan ta eget
ansvar. Varje människa skall ha möjlighet att utvecklas efter sina
förutsättningar. Utifrån detta resonemang följer också att ingen individ skall
behöva känna att hans eller hennes möjligheter och villkor är beroende av kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår respekt för och tro på individen visar sig i våra
politiska förslag inom olika områden, t. ex. i våra skatteförslag. Vi menar att
det är helt förkastligt när en familj fastnar i skatte- och bidragssystemet och
marginaleffekterna blir så stora att det inte lönar sig för den ena parten att
gå ut i förvärvsarbete. I den situationen är det oftast kvinnorna som drabbas.
Deras valfrihet blir beskuren. I motsatt förhållande kan det drabba lika
ojämlikt när kvinnan väljer att själv stanna hemma en tid för att vårda sina
barn. 1 den situationen har familjen inte rätt till socialhjälp om så behövs,
om inte båda makarna arbetar utanför hemmet. De förvägras också rätt till
existensminimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det offentliga monopolet omöjliggör för kvinnor att starta
egen verksamhet, t. ex. inom vårdsektorn, där kvinnor ändå besitter stora
kunskaper inom barnomsorg och annan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tagit upp dessa exempel för att illustrera att
jämställdhet mellan könen påverkas av många andra beslut än sådana som vi
diskuterar här i dag. Jag vill också visa att politiska beslut som går ut på
att ge människor av båda könen större möjlighet att påverka och utforma sina
liv efter egna önskemål är till nytta för jämställdheten mellan könen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har många gånger i denna kammare hävdat att för att
jämställdhet skall uppnås måste grundläggande attityder och värderingar
förändras. Dessa förändringar måste förbli stabila. Det håller inte med någon
tillfälligt påklistrad etikett. Det är inte i första hand lagstiftning och den
offentliga styrningen som skall ge resultat. Därför är jag litet oroad inför
vad som skall komma fram av den enpersonsutredning som satts i gång för att öka
kvinnorepresentationen i utredande och beslutande organ. Jag tror inte att
någon form av tvång gynnar kvinnor, utan genom sådana metoder kan tvärtom vissa
fördomar breda ut sig, som exempelvis den som gör gällande att kvinnor inte av
egen kraft kan nå vissa positioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 reservation 3 avvisar vi regeringens proposition när det
gäller anslaget om 9 milj. kr. till särskilda jämställdhetsåtgärder. Bidraget skall
bl. a. lämnas till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsarbetsnämnder,
utvecklingsfonder och arbetsmarknadens parter för att Prot. 1985/86:112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användas
till olika projekt. Som framgår av vår reservation anser vi att 9 april 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=50>
<tr>
<td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannens
verksamhet, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetet
för jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet måste vara ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naturligt
inslag i den dagliga verksamheten inom företag, organisationer och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myndigheter.
Vi menar att arbetet därför bör bedrivas inom de ordinarie</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska
ramarna. Jämställdhetssträvandena får inte bli så beroende av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsbidrag
att verksamheten helt enkelt inte blir av om statsbidraget uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går naturligtvis att argumentera för varje ny kostnad
som föreslås i denna kammare. Men trots allt har vi en besvärlig ekonomisk
situation i vårt land, vilket vi kanske bör påminna oss ibland och samtidigt
ställa frågan vad som händer om vi säger nej till föreslagna utgifter. 1 många
fall märks det inte alls. Jag kan inte precis påstå att majoritetens
argumentation i utskottsbetänkandet är helt överväldigande på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns även andra utgifter som vi tycker är onödiga,
och det framkommer av reservation 1. Där anser vi att verksamheten med arbetsmarknadsråd
och miljöattaché skall upphöra. Det gäller fyra befattningar som
arbetsmarknadsråd i Bonn, Bryssel, London och Washington. Dessa skall bevaka
frågor inom arbetsmarknads- och socialdepartementens områden. Det enda skäl
som framförs i propositionen för att dessa befattningar skall bibehållas är att
en översyn har gjorts inom departementen och att det vid sidan om
rapporteringen till Sverige också sprids information utomlands om svensk
arbetsmarknadspolitik. Det är ett alltför svagt försvar för en utgift på över 4
milj. kr. per helår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Härmed yrkar jag
bifall till reservationerna 1 och 3 samt i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 89
CHARLOTTE BRANTING (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Enligt lag och instruktionen för
jämställdhetsombudsmannen skall JämO som huvuduppgift ha att:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>biträda enskilda personer i
diskrimineringstvister,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övervaka det
aktiva jämställdhetsarbetet inom den del av arbetsmarknaden där det inte finns
kollektivavtal i jämställdhetsfrägor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hålla sig
informerad om hur jämställdhetsarbetet bedrivs inom hela arbetsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sprida
information om jämställdhetsarbetet mellan olika sektorer på arbetsmarknaden
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försöka
påverka allmänna opinionen när det gäller jämställdhet i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har som ordförande i
folkpartiets kvinnoförbund under några år både genom personliga kontakter-jag
har bl. a. varit prao hos JämO-och genom en annan kontakt följt arbetet hos
JämO. Och jag kan konstatera att det är ett enormt arbete som krävs och läggs
ned av denna lilla enhet på i dag sju personer: två ombudsmän, tre
byrådirektörer, en byråsekreterare och - hör och häpna - bara en enda
assistent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsbelastningen på personalen har ökat kontinuerligt
och är i dag mycket stor. Antalet anställda hos JämO har varit oförändrat sedan
1982. Men genom en ökad kunskap om denna myndighet har förutsättningarna och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jiimställdhetsombuds-mannens verksamhet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anspråken
på hjälp och biträde ökat både från enskilda, myndigheter och företag. Ökade
satsningar på jämställdhetsfrågor inom de fackliga organisationerna har också
fört med sig önskemål om information av och erfarenhetsutbyte med JämO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller diskrimineringsanmälningarna, så förväntas de
ligga kvar ungefär på samma nivå som under det här budgetåret. Men
utredningarna är mycket arbetskrävande, och nya principiella frågor enligt
jämställdhetslagen aktualiseras ständigt. Även om de fackliga organisationerna
i ökad omfattning företräder sina medlemmar, så får JämO också driva större
delen av de fall som anmälts till myndigheten, och därtill kommer de fall som
rör de oorganiserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså ombudsmannens uppgift att bevaka hur
jämställdhetsarbetet bedrivs inom den sektor av arbetsmarknaden som inte har
avtal. Enligt information från JämO har man nu också några fall som man
troligen för första gången kommer att gå till jämställdhetsnämnden med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JämO skall ta egna initiativ till utredningar av
jämställdhetsarbetet inom olika företag, men tyvärr kan man säga att denna
verksamhet har minimerats på grund av alltför små personella resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av ett flertal uppmärksammade anmärkningar
och påpekanden om trakasserier på grund av kön på arbetsplatsen planerar JämO
nu att göra en undersökning om förekomsten av sådana övergrepp. Med
undersökningsresultatet som underlag kommer JämO att dels försöka definiera
begreppet sexuella trakasserier, dels i en informationsbroschyr ge råd och
anvisningar om hur trakasserier på grund av kön på arbetsplatserna skall kunna
förebyggas och motarbetas, och det är ju en viktig uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare planerar man att undersökningen om yrkesskador i
kvinnodomine-rade yrken skall slutföras under budgetåret 1986/87. Avsikten med
den är att få i gång en debatt om hur man skall kunna förebygga yrkesskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I informationsverksamheten för JämO ingår skyldigheter att
påverka opinionen i frågor om jämställdhet i arbetslivet, och det gör man i
"Nya Jämsides", på konferenser, studiedagar och seminarier, i faktablad
och tipskataloger osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har så här velat spegla litet av verksamheten hos
JämO, för jag har noterat att okunnigheten om verksamheten är ganska stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har från folkpartiets sida också i år motionerat om att
vi skulle vilja ha en annan organisation än vad som i dag finns vad gäller hela
jämställdhetsarbetet. Vi menar att man borde återinföra den pariamentariska
jämställdhetskommittén i stället för det jämställdhetssekretariat inom
arbetsmarknadsdepartementet som socialdemokraterna införde 1982. Detta skall
vi emellertid inte diskutera i dag - det återkommer vi till i en annan debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men eftersom organisationen nu är som den är, så är det
desto viktigare att JämO får möjlighet att bedriva sitt arbete under någorlunda
vettiga förhållanden, och det minsta man kan begära tycker jagar att riksdagen
i dag accepterar att JämO får den sedan länge begärda ytterligare assistenttjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande svarar en assistent för huvuddelen av allt
utskriftsarbete samt för all registrering, expediering och arkivering. Eftersom
myndigheten saknar vaktmästarresurser handhar assistenten också
distributionen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myndighetens
informationsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utskottets majoritet skall myndigheten nu få en
ordbehandlingsmaskin, och det har jag förstått att man mottar med glädje hos
JämO. Men ändå bättre hade det faktiskt varit om man fått någon som kunde bruka
ordbehandlingsmaskinen. I dag tvingas ställföreträdande jämställdhetsombudsmannen
och de övriga handläggarna att använda dyrbar tid till utskriftsarbete. JämO:s
verksamhet är utsatt för stort tryck och stora förväntningar från alla dem som
vänder sig till myndigheten för att få råd och upplysningar. Och eftersom ingen
annan allmän jämställdhetsinstans finns får JämO förfrågningar om "allt
mellan himmel och jord" som rör jämställdhet, och JämO har alltså redan i
dag uppgifter långt utöver sitt egentliga verksamhetsområde. Tyvärr har man
tvingats inskränka telefontiden till sex timmar per dag, och kanske måste man
dra ner den ytterligare för att prioritera de ärenden som man åtar sig, så att
inte handläggningstiden blir för lång. Man försöker att rationalisera och spara
på olika sätt genom standardiserade brev och blanketter, telefonöverläggningar i
stället för personliga besök, samordning av resor osv. Men fortfarande är
jämställdhetsfrågorna så kontroversiella i vårt samhälle att det är svårt att
använda t. ex. blanketter i åsiktsutbyte med arbetsgivare utan risk för
missförstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet föreslår alltså att JämO får en
ytterligare assistenttjänst mt och att på sikt ytterligare medel överförs till
JämO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi inom folkpartiet drev hårt frågan om
införandet av jämställdhetslagen och JämO. Till en början var vi ensamma och
också i strid med bl. a. socialdemokraterna och vpk. Nu är vi beredda att gå
vidare. För oss är jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetslagen något som
kommit för att stanna, som skall utvecklas och ha vårt stöd. Det vore på sin
plats om socialdemokraterna ville visa att man i dag på allvar är beredd att
stödja JämO genom att rösta för reservation 2, som jag alltså yrkar bifall
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag vända mig till Ingrid Hemmingsson som
representant för moderaterna. Visst är det så, Ingrid Hemmingsson, att arbetet
för jämställdhet skall vara ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten.
Men detta utesluter inte att vi i dagens samhälle behöver extrainsatser för att
driva jämställdhetsarbetet vidare. Det tror jag att Ingrid Hemmingsson
egentligen inser. Jag tycker att det är sorgligt att moderaterna yrkar avslag
på anslaget på 9 miljoner, som betytt och betyder mycket för att förbättra
kvinnornas villkor på arbetsmarknaden, för att bredda kvinnors yrkesval och för
att förändra attityder på arbetsplatser. Moderaterna säger också i sin motion
att det är viktigt att vi kan bredda flickors yrkesval och att man skyndar på
utvecklingen. Varför är man då inte beredd att ta konsekvenserna och inse att
det också kostar pengar att driva jämställdhetsarbetet vidare?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
i denna del bifall till utskottets majoritetsskrivning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannens verksamhet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 90
ROSA ÖSTH (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 10
behandlas en del anslagsfrågor och däribland anslaget till
jämställdhetsombudsmannen. Det är den frågan jag tänker beröra här. Det blir
anledning att senare komma tillbaka till andra frågor som gäller
jämställdhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har
från centerpartiet tidigare riktat kritik mot att jämställdhetskom-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsombuds-manneris verksamhet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mitten har
avvecklats. De uppgifter som kommittén hade har splittrats upp på olika organ
på ett sätt som inte varit till gagn för jämställdhetsarbetet. Det vi framför
allt har kunnat notera i det sammanhanget är att opinionsbildningsarbetet
nästan helt har fallit bort. 1 varje fall har den frågan fått ett mycket mer
undanskymt läge än tidigare. Vi må fatta vilka beslut som helst som kan synas
vara steg på vägen mot ökad jämställdhet, men det viktigaste och mest
ändamålsenliga är ändå att ständigt bedriva ett arbete för att påverka
attityderna i positiv riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det sammanhanget har naturligtvis kvinnoorganisationerna
en stor och viktig uppgift. Men de har i allmänhet mycket begränsade resurser,
och deras arbete underlättas betydligt, om de kan få del av faktauppgifter och
statistik från ett statligt organ. Jag har för egen del, genom mitt engagemang
i centerns kvinnoförbund, kunnat notera att möjligheten att få hjälp med
uppgifter av det slaget har minskat betydligt i och med att jämställdhetskommittén
avvecklades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är helt klart att det behövs någon form av
dokumentationscentral för alla som arbetar med jämställdhetsfrågor. Vi menar
från centerpartiets sida att JämO bör ha de allra bästa förutsättningarna att
tillgodose det behovet. Ingen kommer ju såsom jämställdhetsombudsmannen direkt
i kontakt med problemen, med attityderna och fördomarna så som de ter sig i
praktisk verksamhet. Vi har därför föreslagit att riksdagen skall begära att
regeringen ger JämO i uppdrag att svara för information, opinionsbildning och
dokumentation på hela jämställdhetsområdet och att hon får den personal som är
nödvändig för det ändamålet. Detta skall ske inom ramen för departementets
samlade resurser för jämställdhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser också att det är en missriktad besparingsiver när
man låter en 2-procentig nedskärning gå ut över en verksamhet, som är under
uppbyggnad, som i ingångsskedet naturligtvis har en mycket begränsad personal
och som, alldeles avgjort, fyller ett mycket stort behov. Vi menar att det inte
är rimligt ens med en oförändrad omfattning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservation 2 och i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 91
MONICA OHMAN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I det betänkande sorn nu diskuteras behandlas
de delar av budgetpropositionens bil. 12 som rör anslag till
Arbetsmarknadsdepartementet m. m. samt punkterna B 13-B 15 under titeln
Arbetsmarknad m. m. Vidare behandlas fem motioner väckta under allmänna
motionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har varit ganska överens vid behandlingen av
detta betänkande, och låt mig därför, herr talman, kort kommentera de punkter
där delade meningar råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den första reservationen föreslår moderata
samlingspartiet att anslaget till arbetsmarknadsråd och arbetsmarknadsattachéer
halveras. Detta innebär att verksamheten skall upphöra fr. o.m. den 1 januari
1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orn jag sorn nyvald i den här kammaren har kunnat läsa
rätt i riksdagens handlingar, fanns samma yrkande från samma parti vid
fjolårets behandling av samma ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten
delar inte moderaternas uppfattning. Vi anser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>råden
fyller sin funktion: att rapportera till Sverige men också att sprida Prot.
1985/86:112<br>
information om svensk arbetsmarknadspolitik.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april 1986</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
också ett känt faktum att ordinarie utlandsbeskickningar ofta</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>„,,„„,
j„ , fl 11</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-j u -t.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämställdhetsombuds-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>saknar de
specifika kunskaper som raden besitter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En översyn
har gjorts av rådens verksamhet. Där framhålls att rapporte-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>* ' '*'"" '</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ringens
inriktning och omfattning skall utvecklas i samarbete med resp. råd för att
verksamheten skall bli effektiv och ändamålsenlig. När utskottsmajoriteten
avstyrker motionen ger vi också vårt stöd för en fortsatt försöksverksamhet
med de särskilda arbetsmiljöattachéerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De två andra reservationer som är fogade till detta
betänkande berör jämställdhetsområdet. Jag vet inte om det är en tillfällighet
eller om det är belysande för jämställdhetsfrågorna att det är fyra kvinnor som
är anmälda till debatt i det här ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den ena av reservationerna, som är gemensam för
folkpartiet och centerpartiet, yrkas på ett vidgat ansvar för JämO och
ytterligare en assistenttjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet är överens om att JämO:s arbete är viktigt, och
politisk enighet råder om vikten av jämställdhetsarbetet, men uppfattningen om
vägarna och medlen kan vara olika. Majoriteten vill att jämställdheten skall
vara en naturlig del av vår vardag inom hela samhället. Vi anser exempelvis att
de projekt som pågår för att ge kvinnor utbildning och arbete är bra när det
gäller att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsdebatten blir då inte någon form av
färgglada broschyrer och informationsskrifter. Debatten blir inte påtvingad
och konstlad utan den blir naturlig. På sikt kommer en medvetenhet att växa
fram, och vi får kvinnor i mer mansdominerade yrken. Då kan vi också börja se
resultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvidgning av JämO:s uppgifter i frågor om bl. a.
information och opinionsbildning som föreslås har inte utskottets stöd. JämO:s
uppgift är att bevaka och besvara frågor som gäller arbetslivet, och JämO är
ingalunda den enda instansen för information och upplysning.
Jämställdhetssekretariatet har en omfattande kontinuerlig
informationsverksamhet. Dessutom har vi delegationen för
jämställdhetsforskning. Majoriteten anser att nuvarande arbetsfördelning dem
emellan är väl avvägd och är inte beredd att föreslå några ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den tredje reservationen föreslår moderata
samlingspartiet avslag på<br>
förslaget i propositionen om anslag för särskilda jämställdhetsåtgärder.<br>
Även om vi i Sverige har kommit en bit på väg när det gäller jämställdhet är<br>
det ännu mycket som återstår att göra. Att kvinnor kan ha problem att<br>
komma ut på arbetsmarknaden är nog bekant för kammarens ledamöter. Låt<br>
mig påminna om det uppdrag som länsstyrelserna fick i december 1984 att<br>
analysera kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet.<br>
Den kartläggningen är nu slutförd, och åtgärdsprogram för att förbättra<br>
kvinnors möjligheter har utarbetats runt om i landet. Man har olika<br>
aktiviteter på gång för att ge kvinnor en större chans. Redan nu kan vi<br>
konstatera att de satsningar som hittills gjorts möts av ett stort gensvar. Det<br>
är angeläget att denna verksamhet får fortsätta för att förbättra kvinnors<br>
möjligheter i utbildning och arbetsliv. Av den anledningen tillstyrker vi<br>
förslaget.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1985/86:112</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannens verksamhet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det här anförda vill jag yrka bifall till
utskottets hemställan på samtliga punkter och därmed också avslag på
reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 92 INGRID HEMMINGSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Charlotte Branting beklagade att vi avstyrker
de föreslagna 9 miljonerna till de speciella projekten. Anledningen till att vi
gör det är, som jag tidigare sade, dels att vi måste granska alla utgifter som
föreslås här i kammaren, dels - och det väger kanske tyngre - att vi inte tror
att statsbidragens storlek är avgörande för det resultat man åstadkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att vi i vårt land har fått för mycket av ett
statsbidragstänkande. Det har blivit en övertro på statsbidrag; man tror att om
man bara satsar statliga pengar får man också ett bra resultat. Jag tror inte
att det är på det sättet i det här fallet. Det finns andra områden som vi bör
gå in på och som det inte kostar pengar att gå in på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ta t. ex. arbetsmarknadens parter! Jag tror att både
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna behöver påverkas här. Där behövs
det verkligen attitydförändringar. Det är många kvinnor som har arbeten som,
om de varit män, skulle ha givit dem både högre lön och en högre status. De
förändringarna åstadkommer man inte med statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också andra svårigheter - jag nämner detta bara
som ett exempel: Flickor som väljer en utbildning som är typiskt manlig har
sedan, när de kommer ut i arbetslivet, vissa svårigheter att bli accepterade av
arbetskamrater, arbetsgivare, osv. Förhållandena under utbildningen i skolan
var kanske relativt enkla och positiva, men förhållandena sedan blir kanske
inte så positiva. Sådana saker måste förändras. Det handlar om
attitydförändringar som man inte kan köpa med statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför tror jag inte att de 9 miljonerna är allena saliggörande
på det här området. Det är mycket annat som måste till; bl. a. måste
attityderna alltid förändras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 93
CHARLOTTE BRANTING (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har aldrig påstått att de 9 miljonerna
skulle vara det allena saliggörande - ingalunda! Men det är en viktig del i det
fortsatta arbetet för jämställdheten. Jag har haft anledning att se efter vad
de här pengarna har gått till. Jag vet att anslaget har rönt ett stort gensvar
ute i landet-i länsskolnämnder, på länsarbetsnämnder, i utbildningsfonder, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är roligt att höra Monica Öhman tala varmt och vackert
om JämO, men hon drar inte konsekvenserna av det, eftersom hon inte är beredd
att ge pengar till den absolut nödvändiga assistenttjänst som man har krävt
sedan flera år tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitt anförande påpekade jag att JämO har ett stort antal
frågor att ta ställning till framöver. Vi tror ingalunda att JämO är den enda
jämställdhetsgrupp som finns; det har jag inte påstått. Men JämO är ett
viktigt organ, och det behövs pengar för att bl. a. möjliggöra den
videofilmning som man planerar skall ingå i TV:s Anslagstavla. JämO behandlar
tre ärenden som skall upp i arbetsdomstolen, och man håller på med förarbetena
till "Kvinnor visar vägen". JämO har alltså en mängd uppgifter som
det inte räcker med en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ordbehandlingsmaskin
för att fullgöra, utan JämO behöver också den assistenttjänst som vi har yrkat
på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 94 INGRID HEMMINGSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad händer, Charlotte Branting, om dessa
statsbidrag inte utgår? Jo, man kanske gör större ansträngningar och arbetar
litet mer. Visst är en del av dessa projekt bra; det kan man aldrig komma
ifrån. I mitt anförande sade jag att vi här i kammaren kan försvara de flesta
förslag som kostar pengar. Men det handlar hela tiden om att vi måste vända på
varenda krona.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid också projekt som man blir fundersam
över. En del av pengarna har t. ex. gått till kvinnor som skall ut och bryta
torv i Härjedalen. Men det projektet är kanske ett undantag, och de flesta är
säkerligen bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 95 MONICA ÖHMAN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker faktiskt att Charlotte Branting
utvecklar detta ärende litet väl mycket. Nu är vi plötsligt inne på
videofilmning. Såvitt jag förstår är denna videofilmning redan i gång, och
förmodligen är den också finansierad. Man lär inte kunna sätta i gång en sådan
verksamhet utan pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att vi lägger en för tung börda på JämO, om vi
förutsätter att man där skall klara av den information och opinionsbildning som
här har nämnts. Jag vet att Charlotte Branting är aktiv i en
kvinnoorganisation, och jag tycker också att vi kvinnor i våra resp.
organisationer får ta på oss en del av informationsarbetet och
opinionsbildningen. Den här debatten måste nämligen föras ute i samhället om
den skall leda till något resultat. Vi skall inte, som jag också sade i mitt
anförande, glömma att många fler arbetar med de här frågorna, bl. a.
jämställdhetssekretariatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 96 CHARLOTTE BRANTING (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har med alla mina exempel velat visa att
JämO:s arbete i dag är för tungt för dess personal. Det skulle glädja mig om
socialdemokraterna genom att rösta på reservation 2 ville visa att de stöder
JämO:s viktiga arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även vi i folkpartiet vänder på varenda krona, Ingrid
Hemmingsson, och. är beredda att spara. Men vi är också beredda att satsa
pengar på ett viktigt jämställdhetsarbete, nämligen de pengar som läggs på de
olika projekten. Ett och annat projekt är kanske inte det allra bästa. Därför
uppmanar jag moderaterna att delta i arbetet i länsskolnämnderna och förbättra
de projekt som dessa pengar är till för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 97 MONICA ÖHMAN (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag förberedde mig för att tala för det
här betänkandet, roade jag mig också med att inhämta uppgifter. Jag vill helt
kort tala om för Chariotte Branting att enligt de uppgifter som jag har fått
vill inte JämO ha ansvarsområdet utvidgat till att omfatta även information och
opinionsbildning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannens verksamhet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannens verksamhet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 98
ROSA ÖSTH (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är synd att utskottsmajoriteten inte har
uppmärksammat att opinionsbildningsarbetet faktiskt har blivit mycket sämre de
senaste åren. Det behövs förbättringar därvidlag, och de skulle kunna ske på
det sätt som vi föreslår, alltså genom att vi ställer mera medel till
jämställdhetsombudsmannens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är däremot bra att Monica Öhman säger att JämO gör ett
bra arbete, för det är ändå mer än vad utskottet har kostat på sig. Det finns
inte en rad av erkännande till jämställdhetsombudsmannen i utskottets betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Monica Öhman säger vidare att jämställdheten bör komma in
som en naturlig del i vardagslivet och att det inte skall ske genom glättade
broschyrer, osv. Nej, det tycker inte vi heller. Men jämställdhetsombudsmannen
kommer verkligen i vardagsnära kontakt med alla människor som berörs, inte
minst i arbetslivet, och hon bör därför ha mycket goda förutsättningar att
också svara för informationen och opinionsbildningen, såsom vi har föreslagit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutskottets betänkande 11</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1
(statsbidrag till ålderdomshem)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 154 röster mot 146 för
reservation 1 av Daniel Tarschys m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (platsminskningen inom institutionsvården)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 235 röster mot 68 för
reservation 2 av Göte Jonsson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3 (enhetliga avgifter för hemhjälp m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Daniel Tarschys m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (villkor för statsbidrag till social hemhjälp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 282 röster mot 17 för
reservation 4 av Inga Lantz. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (fristående alternativ)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 232 röster mot 70 för
reservation 5 av Göte Jonsson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 16 (utvecklingen av färdtjänsten)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 258 röster mot 44 för
reservation 6 av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 17 (villkor för statsbidrag till färdtjänst)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av
Inga Lantz bifölls med acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 25
(obligatoriska program i handikappfrågor)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av
Inga Lantz - 9 april 1986 bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 26 (utvecklingsbidrag för handikappomsorgen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsutskottets betänkande 10 Punkt A 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt A 2 (anslag till Arbetsmarknadsråd)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 235 röster mot 68 för
reservation 1 av Bengt Wittbom m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt A 3 (anslag till Jämställdhetsombudsmannen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 224 röster mot 78 för
reservation 2 av Elver Jonsson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt A 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1 Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (anslag till Särskilda jämställdhetsåtgärder)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Bengt Wittbom m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkte</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas
vid morgondagens sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämn-den inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter
och ersättare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis dels om att Ingela Gardner (m), Åkersberga, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr. o. m. den 10 april 1986 sedan Allan Åkerlind (m)
avlidit, dels om att Jan Sandberg (m), Järfälla, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr. o. m. den 10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>april 1986
sedan Staffan Burenstam Linder (m) avsagt sig uppdraget som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riksdagsledamot.
Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Inger Koch,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 Täby, Per Naess, Sollentuna, Ulla Voss-Schrader, Djursholm,
Nils Oskar<br>
9 april 1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nilsson, Tumba, Ola Månsson, Solna,
Gun Blomberg, Sollentuna, och Rune</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Davidsson,
Vaxholm (alla m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §
vallagen. Stockholm den 9 april 1986 Stig Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Anmäldes och bordlades Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:163 Ändring av
upplåningsrätten m.m. för Sveriges allmänna hypoteksbank</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Anmäldes och bordlades Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:489
av Ivar Franzén m.fl. 1985/86:490 av Staffan Burenstam Linder m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringar i finansieringssystemet
för använt kärnbränsle, m. m. (prop. 1985/86:132)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:491 av Jan-Erik Wikström och Anne Wibble</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:492
av Margareta Mörck m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:493
av Elver Jonsson m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:494
av Börje Hörnlund m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:495
av Alf Wennerfors m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde m.m. (prop. 1985/86:138)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:496 av Christer Eirefelt m.fl. 1985/86:497 av
Staffan Burenstam Linder m.fl. 1985/86:498 av Lars Werner m.fl. 1985/86:499 av
Ivar Franzén m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamheter i statlig
reglering gentemot näringslivet (prop, 1985/86:142)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:500 av Daniel Tarschys m.fl. 1985/86:501 av Lars
Werner m.fl. 1985/86:502 av Ulla Tilländer m.fl. 1985/86:503 av Nils Carlshamre
m.fl. Fritidshemsverksamheten (prop, 1985/86:152)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:504 av Margitta Edgren<br>
1985/86:505 av Daniel Tarschys m.fl.<br>
1985/86:506 av Rune Gustavsson m.fl.<br>
1985/86:507 av Gunilla André<br>
102</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens revisorers förslag
angående statens utgifter för bidragsförskott,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m,m.
(förs, 1985/86:17)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:508
av Leif Olsson</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:112</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:509
av Hans Petersson i Hallstahammar m.fl.</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 april 1986</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/S6:510
av Olle Svensson m. fl.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktiges i riksbanken förslag
om inrättande av sedeldepåer för riks<br>
banken hos postverket (förs. 1985/86:22)</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Meddelande om interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande interpellationer framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 8
april</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:167 av Anita Bråkenhielm (m) till utrikesministern
om det svenska deltagandet i ett övervakningssystem för kärnvapenprov:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige har under många år på ett
förtjänstfullt sätt bidragit till och lagt grunden för det internationella
samspelet för att testa ett effektivt övervakningssystem för kärnvapenprov,
som sedan ett par år varit i bruk och som sanktionerats av FN:s
nedrustningskonferens i Geneve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sista tiden har i internationell press framförts
anmärkningar mot kvaliteten i det svenska arbetet inom projektet. Det har sagts
att Sveriges utrustning för verksamheten är av andrarangskvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad avser utrikesministern vidta
för åtgärder för att vår medverkan i projektet skall kunna ske på ett
förstklassigt sätt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:168 av Anita Bråkenhielm (m) till statsrådet Bengt
Göransson om ökade möjligheter att välja skola:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I regeringsförklaringen den 13 mars
sades bl. a. att möjligheterna för den enskilde att påverka innehållet i den
offentliga verksamheten bör ökas, liksom möjligheterna att inom den offentliga
sektorn få välja t. ex. daghem, skola och läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På vilket sätt ämnar regeringen öka möjligheterna att
kunna välja skola?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 9 april</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:169 av Per-Richard Molén (m) till
industriministern om underlaget för regeringens förslag om visst samgående på
oljeområdet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en proposition om vissa oljebolagsfrågor framläggs
förslag om att OK, Neste och SP skall gå in som ägare i ett gemensamt företag
inom oljeområdet. Propositionen omfattar i sin helhet bara 8 sidor. Kortfattat
meddelas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- OK med apportegendom på 580 milj,
kr. får ett ägande i det gemensamma bolaget med 53%. OK garanterar att denna
verksamhet har ett nettovärde om minst nämnda belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 9 april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Neste med
apportegendom på 280 milj. kr. och en kontantlikvid på 320 milj. kr. ges en
ägarandel på 17%. I detta fall skall apportegendomen enligt marknadsmässig
värdering åsättas aktuellt belopp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SP överlåter
enligt ett särskilt garantiavtal innefattande värderingsregler hela sin rörelse
inkl, dotterbolag för ett angivet värde på minst 550 milj. kr, SP ges en
ägarandel på 30%, Det är värt att notera att regeringen under de senaste åren
tillfört SP och dess dotterbolag SP Exploration AB medel som uppgått till
miljardbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det inga
möjligheter att utifrån föreliggande proposition dra några som helst slutsatser
om det ekonomiskt berättigade för SP och därmed staten som ägare av företaget
att ingå detta avtal med OK och Neste, där OK blir majoritetsägare, I en öppen
demokrati som Sverige måste kunna krävas helt andra och mera öppna
redovisningar av skälen till en så stor ekonomisk transaktion, som berör
skattebetalarna. För samtliga oppositionspartier är det omöjligt att göra en
saklig bedömning av propositionens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare propositioner under senare tid skulle också
kunna andras som exempel. Att det ställs höga krav på propositionerna och deras
innehåll är av stor vikt för att upprätthålla respekten för riksdagen och dess
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag till industriministern ställa följande frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1, Vilka krav anser
industriministern skall ställas på det beslutsunderlag som<br>
skall föreläggas riksdagen för dess ställningstaganden till regeringens<br>
förslag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser
industriministern att föreliggande propositioner tillgodoser riksdagens krav
på allsidig belysning av underlaget för bedömning av regeringens förslag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser inte
industriministern att det mot bakgrund av de stora summor som SP genom
riksdagsbeslut erhållit över statsbudgeten finns skäl för en mera ingående
analys av SP och dess dotterbolag mot bakgrund av de stora anslag riksdagen
under senare år beviljat företaget?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:170 av Per-Richard Molén (m) till statsrådet
Birgitta Dahl om energibeskattningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen lade för en tid sedan på
riksdagens bord en proposition med omfattande förslag till höjning av skatterna
på olika energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiskatterna är punktskatter som drabbar de olika
energislagen med olika kraft. Inhemska bränslen är undantagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens förslag kommer att få allvarliga konsekvenser
för speciellt de energitunga företagen, som vanligtvis tillverkar
standardvaror, som internationellt är utsatta för en mycket stark
priskonkurrens. Vanligtvis befinner sig dessa företag inom branscher som
kännetecknas av internationell överkapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i Sverige under senare år kunnat konstatera, hur
energin kommit att bli en källa ur vilken man hämtar skatteinkomster för att
täcka de budgetunderskott som karakteriserar svensk ekonomi, I flera av de
industri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>länder med vilka svensk
företagsamhet konkurrerar har sedan länge energin Prot. 1985/86:112<br>
huvudsakligen mervärdebeskattats. Fördelen med detta system är att 9
april 1986<br>
exporterande industri kan få mervärdeskatten avlyft vid export. Med det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>~</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svenska systemet tvingas
företagen ha energikostnaden inräknad i sitt</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>,., .</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Li- 1-. -.1 1</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>..</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exportpris, som därigenom
blir lägre an konkurrenternas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de negativa effekter som de svenska energiskatterna har på industrin finns det
anledning överväga om inte även Sverige bör övergå till mervärdeskatter på
energiområdet. Härigenom kan marknadsprissättningen slå igenom och relationerna
industriländerna emellan hållas oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med anledning härav vill
jag till energiministern ställa följande frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vilka nackdelar anser energiministern vidlåder det
nuvarande svenska energibeskattningssystemet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vilka omedelbara åtgärder är energiministern beredd
att vidta för att eliminera de konkurrensnackdelar svensk energitung industri
drabbas av med anledning av regeringens förslag till höjda energiskatter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vilka långsiktiga förändringar av det svenska
energiskattesystemet kan energiministern tänka sig för att åstadkomma
internationell konkurrensneutralitet på energiområdet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vilka fördelar anser energiministern att ett
mervärdeskattesystem kan ha ur industri- och energipoUtisk synvinkel?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Är energiministern beredd att tillsätta en
utredning som får i uppdrag att se över svensk energibeskattning, där frågan om
en energimoms för industrin kan vara ett alternativ?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86:171
av Per-Richard Molén (m) till industriministern om eltillgångens betydelse för
regionalpolitiken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I anslutning till den regionalpolitiska
interpellationsdebatten inbjöd industriministern mig till en regionalpolitisk
energidebatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste tre åren har förbrukningen av el ökat med omkring 10 % per år. Vi
har i dag i stort sett balans mellan tillgång och efterfrågan på el. Eftersom
inga nya anläggningar för produktion av el för närvarande är aktuella kommer vi
pä några års sikt att uppleva en bristsituation. Dessutom kommer den snabba
kärnkraftsawecklingen att framtvinga drastiska ransoneringar på elområdet.
Industridepartementet gick strax före påskhelgen ut med ett meddelande där man
redogjorde för innehållet i ett utredninguppdrag till energiverket, där bl. a,
frågan om behovet av lagstiftning skulle belysas vad gäller att förhindra
tillkomsten av nya energikrävande industriella investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
utredningsuppdrag kan inte inom näringslivet uppfattas på annat sätt än att
regeringen på sikt bedömer tillgången på el bli så knapp att regeringen skall
ta ställning till varje enskilt elkrävande investeringsobjekt. Tanken på en
sådan lagstiftning är en klar signal till företagen att i sin mera långsiktiga
investeringsplanering avstå från elkrävande projekt. Automatiskt innebär detta
att de industrikoncerner, som är verksamma i Norrlandslänen och som av
tradition kommit att ägna sig åt elintensiv produktion får övergå till annan
verksamhet, där behovet av el inte är lika uttalat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom den elintensiva
industrin utgör basen för den industriella</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:112 verksamheten i Norrland kommer denna del av landet att alldeles
speciellt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 april 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=85 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>drabbas av
de elprishöjningar som blir nödvändiga för att hålla nere elförbrukningen och
av den lagstiftning som regeringen signalerar i sitt utredningsuppdrag. Med
anledning härav vill jag till industriministern ställa följande frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka
regionalpolitiska slutsatser är industriministern benägen att dra av de
drastiska förändringar på tillgången på el som regeringen signalerar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På vilket sätt
står den av regeringen drivna avvecklingsplanen för kärnkraften i
överensstämmelse med de regionalpolitiska målen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span style='font-size:9.0pt'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka förändringar inom
industristrukturen är att vänta med en knapp tillgång på el?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 §
Meddelande om frågor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 8
april</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:468 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om
åtgärder för att förhindra sydafrikanskt deltagande i planerat möte i Sverige
med internationella atomenergiorganet, lAEA:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt uppgift avser den
sydafrikanska regeringen att vara representerad vid det planerade lAEA-mötet i
Sverige i år. Detta torde knappast överensstämma med svensk politik gentemot
Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringen att vidta åtgärder
för att förhindra sydafrikanskt deltagande i lAEA-mötet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 9 april</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:469 av Tore Claeson (vpk) till statsrådet Birgitta
Dahl om energirådgivningen i kommunerna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt uppgifter i massmedia visar
en rapport från byggforskningsrådet att över hälften av landets kommuner helt
eller delvis har slutat med energirådgivning sedan statliga stödet till
energirådgivning försvann 1985, Som bekant vände sig bl, a, vpk mot
avvecklingen av detta stöd och varnade för konsekvenser av det slag som nu
synes vara ett faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill nu fråga miljö- och energiministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser statsrådet ta något initiativ
i syfte att motverka minskningen av energirådgivning i kommunerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:470 av Hugo Hegeland (m) till statsrådet Birgitta
Dahl om planerna på svensk export av kärnkraftsbyggnader:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ett uttalande av statsminister Ingvar Carlsson
under dennes besök i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finland vill den svenska
regeringen gärna att Asea-Atom får sälja ett Prot. 1985/86:112<br>
kärnkraftverk till Finland. Med anledning härav vill jag fråga:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9 april
1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommer regeringen i den aviserade propositionen
om förbud mot Meddelande om ytterligare kärnkraftsbyggnader att göra
undantag för svensk export av frågor kärnkraftverk eller bör den svenska
kärnkraftsindustrin betrakta eventuell export till Finland som en
engångshändelse?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Kammaren åtskildes kl. 18.00. In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SUNE
K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förteckning över talare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(Siffrorna avser sida i
protokollet)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste
vice talmannen 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andre vice
talmannen 45, 61</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje
vice talmannen 92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alsén,
Lennart (fp) 29, 31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andersson,
Elving (c) 31, 35, 36</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andersson,
Gösta (c) 9, 24, 27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Backlund,
Rune (c) 49</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergdahl,
Hugo (fp) 7, 23, 27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björk,
Ingvar (s) 82</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bohlin,
Görel (m) 4, 22, 26</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Branting,
Charlotte (fp) 93, 98, 99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Carlshamre,
Nils (m) 76, 91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Claesson,
Viola (vpk) 13, 24, 28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Danielsson,
Bertil (m) 55</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Franzén,
Tommy (vpk) 50, 53, 54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gellerman,
Kerstin (fp) 56</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Godin,
Sigge (fp) 38, 45</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gustavsson,
Rune (c) 66, 74</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemmingsson,
Ingrid (m) 92, 98, 99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Henricsson,
Sven (vpk) 57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hugosson,
Kurt (s) 17, 25, 28, 30, 34, 35, 41, 42, 52, 53</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingvardsson,
Margö (vpk) 67, 73, 75, 80, 81</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jonsson,
Göte (m) 61, 72, 74, 89, 90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jonäng,
Gunnel (c) 39, 41, 43, 46</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karlsson,
Ingvar, i Bengtsfors (c) 58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Littmarck,
Blenda (m) 86, 88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Magnusson,
Göran (s) 37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Måbrink,
Bertil (vpk) 43, 46, 47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nilsson,
Bo (s) 47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norberg,
Gudrun (fp) 83, 85, 86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ström,
Gunnar (s) 79, 80, 81</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tarschys,
Daniel (fp) 88, 89, 90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Westin,
Aina (s) 69, 74, 76, 84, 85, 87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Öhman,
Monica (s) 96, 99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östh, Rosa
(c) 95, 100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östrand,
Olle (s) 40, 42, 45, 46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G909112prot_198586__112.pdf5216220pdfRiksdagens protokoll 1985/86:112 Onsdagen den 9 aprilhttps://data.riksdagen.se/fil/70DFC06A-97B9-4BCB-818A-D5F41CBB7D60