2438153G909111985/8611protprotprotRiksdagens protokoll 1985/86:11ProtokollProtokoll"1101985-10-16 00:00:002024-06-25 16:23:042009-12-01 17:09:40Riksdagens protokoll 1985/86:11 Onsdagen den 16 oktoberimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G90911/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90911https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90911
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1985/86:11</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 16 oktober fm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kl. 10.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Justerades protokollet för den 8 innevarande månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> Anm</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>lan om nya statsr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>d</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från statsministern hade inkommit följande skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i dag med verkan fr. o. m. den 17 oktober 1985
entledigat statsrådet Lennart Bodström från uppdraget som chef för
utrikesdepartementet, statsrådet Sten Andersson från uppdraget som chef för
socialdepartementet och statsrådet Lena Hjelm-Wallén från uppdraget som chef
för utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vidare från samma dag förordnat Sten Andersson att
vara chef för utrikesdepartementet, Gertrud Sigurdsen att vara chef för
socialdepartementet och Lennart Bodström att vara chef för
utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medverkan fr. o. m. den 18 oktober 1985 har jag entledigat
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet Anders Thunborg och förordnat
statsrådet Roine Carlsson att vara chef för försvarsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har jag förordnat Sven Hulterström att vara
statsråd och chef för kommunikationsdepartementet fr.o.m. den 18 oktober 1985
och Bengt Lindqvist att vara statsråd fr. o. m. den 21 oktober 1985. Stockholm
den 14 oktober 1985 Olof Palme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelsen lades till handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Talmannen anmälde att Marianne Carlsiröm (s) fr. o. m.
den 18 oktober<br>
1985 skulle tjänstgöra som ersättare för Sven Hulterström under tid denne är<br>
statsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1985/86:14
till justitieutskottet 1985/86:17 till utrikesutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 S
Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redogörelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:2
till finansutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 8 Allmänpolitisk debatt (forts, från prot. 10)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 CHARLOTTE BRANTING (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är roligt att som förbundsordförande i
Folkpartiets kvinnoförbund nu få räkna sig som en av de 20
fp-riksdagskvjnnorna. Men trots att vi nu är 39 % kvinnor i vår riksdagsgrupp
är ju inte jämställdheten uppnådd inom folkpartiet, inte heller i det politiska
livet i övrigt eller i näringslivet och samhället som helhet. Men vi har kommit
en bit på väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som liberal vill jag engagera mig för niänniskors rätt att
vara sig själva, rätt att vara olika, ha olika samhällssyn och livsåskådning
men samma möjlighet att komma till tals, rätt att ha olika intressen och
drömmar men ha lika möjlighet att utveckla och förverkliga dem.
Jämställdhetskanipen måste alltid vara en viktig del i vår människosyn.
Könsfördomar leder till likriktning, jämställdhet bidrar till frigörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sett att det finns riksdagsmotioner som går ut på
att vi inte skulle ha råd med jämställdhet i ekonomiskt besvärliga tider. Det
är precis tvärtom -det är bristen på jämställdhet som slukar resurser. Att inte
ta till vara alla människors kunskap och erfarenhet - det är slöseri! De flesta
ställer ju ändå upp på jämställdhet - i princip. Men låt oss verka för att
jämställdhetskampen blir en frihetskamp, frihet till ett rikare liv. till
större möjligheter och inte bara till skyldigheter. Så länge det finns en
marknad för T-shirts med devisen "Kvinnor är som frimärken - man slickar
dom. sätter på dom och skickar iväg dom" och så länge som män som tar
föräldraledigt trakasseras av sina arbetskamrater och omplaceras när de kommer
tillbaka får vi inte inbilla oss att målet är nått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill redovisa tio punkter där folkpartiet vill gå
vidare i jämställdhetsfrågan under kommande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämställdhetslagen
måste skärpas. Det högsta skadestånd som utdömts i ett diskrimineringsärende är
20 000 kr. Det var i mitt hemlän Kronoberg, där Markaryds kommun fick betala. Den
som blivit diskriminerad borde ha rätt till jobbet och inte tvingas nöja sig
med en symbolisk tröstsumma. Arbetsdomstolen skall vara sammansatt av både
kvinnor och män - helst lika många. Jag har vidare studerat JämO;s
anslagsframställning och imponerats av JämO;s planerade verksamhet. Jag tycker
att det finns all anledning att förstärka dess resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den statliga
jämställdhetskommittén borde återinföras. För oss ute i landet var kommitténs
utåtriktade kontakter av stort värde. Nu får JämO ta på sig mycket av detta,
men JämO;s arbete skall ju hålla sig inom arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det måste löna
sig att arbeta, även för kvinnor. Vi skall sänka marginaleffekterna i skatte-
och bidragssystemet. Det är ju horribelt att en inkomstökning på t. ex. 10 000
kr. bara skall ge ett netto på ca 2 000</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kr. i
vanliga inkomstlägen. Regeringen har också talat om vikten av att minska
marginaleffekterna, som faktiskt är ett hot mot kvinnors förvärvsarbete. Nu
vill vi se resultat! Mer än 100 000 barnfamiljer tvingas! dag att gå till
socialen. Det är verkligen hög tid att regeringen nu lägger fram ett rejält
förslag till hur barnfamiljernas ekonomiska situation skall förbättras. Jag
tolkar Maj-Lis Lööws tal i går så att socialdemokraterna har något i bakfickan.
Jag ser gärna att det tas fram så fort som möjligt, så att vi får se hur
socialdemokraterna ställer sig i förhållande till våra förslag på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i FPK, Folkpartiets kvinnoförbund, tycker också att det
är en oerhört viktig reform ur jämställdhetssynpunkt att få en förkortad
arbetsdag, och vi är beredda att jobba för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särbeskattningen
skall genomföras hela vägen. Alltså måste sambeskattningen bort vid B-inkomst
och förmögenhet. Vi kvinnor skall behandlas som självständiga individer, inte
som bihang till männen. Därför skall också äktamakeprövningen vid återbetalning
av studiemedel avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fler män måste
uppmuntras att ta ut föräldraledighet. I Kvinnoförbundet tycker vi att både
pappor och mammor skall utnyttja ledigheten och vill utöka föräldraförsäkringen
i samband med barns födsel från tio dagar till en månad. Jag är övertygad om
att detta skulle vara en bra inkörsport för mångas pappaledighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla barn vars
föräldrar vill att barnen skall vara i kommunal barnomsorg skall ha rätt till
plats senast 1991. Men vi måste också tillåta och stödja andra
barnomsorgsformer. Staten vet inte alltid vad som är bäst för barnen, utan vi
måste faktiskt lita på föräldrarnas goda omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ge
könsrollsfrågorna en mera central plats i lärarutbildningen och framför allt i
lärarfortbildningen! Jag vet av egen erfarenhet hur svårt det är att dela sin
tid lika mellan flickor och pojkar, eftersom pojkar pockar på mer
uppmärksamhet. En större medvetenhet är på sin plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna
bör få mindre stelbenta regler, så att de kan satsa också på servicebranscher,
där många kvinnor finns. Den ökade kvinnliga företagsamheten är glädjande, men
det behövs ökat stöd, t. ex. genom att byråkratiska regler gallras bort och mer
information ges. Sedan är det ju en annan sak att situationen skulle ljusna för
många om löntagarfonderna avskaffades och skattereglerna ändrades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortsatt
intensivt arbete för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Detta är
alldeles nödvändigt om flickorna skall få jobb i framtiden. Datastugor för
flickor, fler kvinnliga chefer, lokala teknikprojekt, skolinformatörer,
jämställdhetsansvarig på alla utvecklingsfonder är några exempel på vägen. Jag
vill ge ett erkännande till regeringen för att det faktiskt har hänt en del på
det området på senaste tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sist men inte minst; Stärk det
svenska biståndet så att det kommer kvinnorna och därmed barnen till del i
högre utsträckning än vad som sker i dag. Alla projekt måste granskas ur
kvinnosynpunkt, och på biståndskontoren skall det finnas en särskild
jämställdhetsansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intresset och engagemanget för och
vikten av de här frågorna står ännu klarare för mig efter kvinnokonferensen i
Nairobi. Inom vårt eget land måste</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi också
känna ett större ansvar för invandrarkvinnorna, så att också de utan anställning
får svenskundervisning, information om svensk lagstiftning, kultur och
samhällsservice. Frånskilda invandrarkvinnor skall få sin sak prövad, oavsett
hur länge de bott i Sverige, så att de inte utvisas utan skäl. Jag vill sluta
med ett citat: "Utbildar man en man, utbildar man en individ-men utbildar
man en kvinna, utbildar man ett samhälle." Det är sant, och det är
särskilt sant i u-länderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 EWA HEDKVIST PETERSEN (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åsa Strömbäck-Norrman gav i går kväll en
helhetsbild av Norrbotten. Jag kommer mer att koncentrera mig på kvinnornas
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är nu inne på det fjärde året med en regering, en
socialdemokratisk regering, som har visat ett uttalat intresse för att män och
kvinnor skall få allt mer lika villkor i samhället. Mycket återstår än att göra
i det här avseendet, men när vi fick en jämställdhetsminister vid
regeringsskiftet 1982 var det ett fint kliv framåt. Hur Anita Gradin skulle
arbeta visade hon ganska snart, då hon tillsatte mansgruppen, som speciellt
skulle syna männens villkor i det svenska samhället. Då männens villkor på
detta sätt togs fram, breddades jämställdhetsdebatten till sin rätta vidd, att
omfatta både kvinnors och mäns situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De mer traditionella jämställdhetsfrågorna, de som berör
kvinnors rätt till ett eget liv, har regeringen naturligtvis också arbetat med,
och det har vi märkt av i många konkreta avseenden i mitt län Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som vi alla vet, är arbetslösheten i Norrbotten
fortfarande,den högsta i landet, för både män och kvinnor. Det skall emellertid
konstateras att kurvan börjat vända åt ett positivt håll de senaste tre åren
med socialdemokratisk politik. Efter det att riksdagen antog
Norrbottenspropositionen i mars 1983, har ju basnäringarna rekonstruerats, de näringar
som Norrbotten vilar på, och de står nu på en betydligt stadigare grund än före
valet 1982. Tack vare detta har vi kvar många jobb i länet, som annars skulle
ha försvunnit. Detta för med sig optimism och framtidstro, som i sin tur ger
resultat på olika sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stark basindustri är också viktig för kvinnornas
sysselsättning. Vi vet att arbetslöshet drabbar kvinnor och kvinnojobben
speciellt hårt, och därför är en stark basindustri i Norrbotten den främsta
garanten för både mäns och kvinnors möjligheter till arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om kvinnorna ännu i väldigt liten utsträckning
arbetar i basnäringarna, innebär ju en framgång för dessa att följdeffekterna
ger kvinnorna jobb i den gemensamma offentliga sektorn, i handel och service, i
verkstadsindustrin, för att ge några exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småföretagsverksamheten går också framåt i Norrbotten. Det
startas många nya småföretag, de flesta faktiskt av kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I december 1984 gav regeringen samtliga
länsstyrelser i uppdrag att först göra en beskrivning av kvinnornas ställning
på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet i länen. Därefter skulle
länsstyrelserna redovisa ett åtgärdsprogram i samband med länsrapporterna i
slutet av denna månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här uppdraget har satt kvinnornas ställning i
blickpunkten på ett sätt som vi inte är bortskämda med. Länsstyrelserna har ju
ålagts att kartlägga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>just
kvinnornas situation. Regeringsuppdraget gäller enbart 1985, men det vore
önskvärt om länsstyrelserna ålades att ärligen i samband med länsrapporten
göra liknande genomgångar. Det är också viktigt att medel ställs till
förfogande, så att det här arbetet kan ge praktiskt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den beskrivning som länsstyrelsen i Norrbotten har gjort
visar att kvinnorna där har en liknande situation som i övriga landet. Det som
skiljer oss åt är att arbetslösheten är högre i vårt län, men liksom andra
kvinnor finns vi inom ett mycket begränsat antal yrken. Hela 82 % av de
norrbottniska kvinnorna arbetar inom tre näringsgrenar. Det är t. o. m. så att de
norrbottniska kvinnorna i högre grad än sina medsystrar i övriga landet finns
inom yrken i den offentliga gemensamma sektorn. Det är tack vare den offentliga
sektorns expansion som de flesta kvinnor över huvud taget fått ett jobb och
kunnat försörja sig själva. Det är bl. a. därför mycket betydelsefullt att vi
fått behålla en regering som värnar vår offentliga gemensamma sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beskrivning visar också att det finns en
hel del förvärvshinder, dvs. förhållanden som gör att kvinnorna har svårt att
ta jobb eller måste arbeta kortare arbetstid än de vill. I Norrbotten har vi
särskilda förvärvshinder, t. ex. de långa avstånden. En undersökning vid
arbetsförmedlingen i Pajala visade att 38 % av kvinnorna i kön där saknade
körkort. Bil och körkort är ofta en absolut förutsättning för att kunna ta sig
till ett arbete i Norrbotten. Har man inte körkort, blir det naturligtvis än
svårare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat förvärvshinder är barnomsorgen. Den kan vara
svår att ordna i glesbygden. Men här prövas nu olika anpassade lösningar i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
främsta förvärvshindret är dock arbetslösheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade inledningsvis har regeringens
jämställdhetsarbete i många konkreta avseenden märkts i Norrbotten.
FLlT-projektet är ett exempel, där tanken var att stimulera flickor att också
välja tekniska yrken, för att de skall ha en större chans på den framtida
arbetsmarknaden. I mitt län var det flera skolor som deltog i projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren 1985 anslog riksdagen, enligt förslag i en
proposition, medel för att förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Ur
dessa medel har vi i Norrbotten fått flera anslag beviljade. Några exempel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsarbetsnämnden i länet har getts anslag för att aktivt
motverka att företag söker dispenser från kvoteringsbestämmelserna i det
regionalpolitiska stödet, som säger att 40 % av de som anställs skall vara
kvinnor. Länsarbetsnämnden vill skapa en mer positiv attityd till att kvinnor
anställs i mansdominerade yrken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden i Norrbotten är en av fem utvecklingsfonder
som efter anslag deltar i projektet Företagsamma kvinnor. Detta innebär att
utvecklingsfonden skall hjälpa kvinnor som startat egna företag att komma
vidare i sin företagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ganska snart skall också en kvinnlig företagarskola starta
i Norrbotten. Til) detta projekt har arbetsmarknadsdepartementet anslagit medel
för bl. a. projektering. Projektet kan genomföras tack vare samverkan mellan
många olika organ och myndigheter i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många, många kvinnor i Norrbotten är duktiga väverskor.
Problemet för dem har varit att kunna försörja sig på sin hantverksskicklighet.
Nu har samordning av produktion och marknadsföring av dessa vävda produkter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påbörjats,
med hjälp av ett anslag från arbetsmarknadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa men även andra insatser på olika områden för att
hjälpa kvinnor och flickor på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet har stor
betydelse för Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som jag sade inledningsvis är arbetslösheten
även bland norrbottniska kvinnor högre än i övriga landet. Ser man på
förvärvsfrekvensen, alltså hur många kvinnorsom hararbete av totala antalet
kvinnor, finner man att bara två kommuner, två kustkommuner, kommer upp i
riksgenomsnittet. 1 östra Norrbotten och i malmfälten har kvinnorna bland de
lägsta förvärvsfrekvenserna i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnor i Norrbotten, liksom kvinnor på andra håll i
landet, utbildar sig. Får de inte jobb på sin hemort tvingas de flytta inom
länet eller till orter utanför, där jobb finns. Detta har de gjort i betydligt
högre grad än männen i länet. Det är i och för sig inget nytt förhållande, men
faktum är att vi i dag i Norrbotten har 10 000 fler ogifta män än ogifta
kvinnor i de yrkesverksamma åldrarna. Fortsätter den här utvecklingen finns det
anledning att vara orolig, speciellt för de glesbygdskommuner där
arbetslösheten är högst. Dessa kommuner riskerar att utarmas på kvinnor. Vem
skall då ta hand om de gamla och barnen, som behöver omsorg? Det finns redan nu
kommuner som har svårt att få tag på dagmammor och vårdbiträden ute i byarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kommun och ett län som vill se framtiden an med
tillförsikt måste ha balans mellan kvinnors och mäns möjlighet till arbete. Det
är många krafter i Norrbotten som i dag verkar åt detta håll, och det är då
viktigt att det arbetet kan fortsätta och att det stimuleras med bl. a. medel
från centralt håll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3 LARS TOBISSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olof Palme har betecknat årets valresultat som en enorm
seger. Får jag med den gamle grekiske fältherren Pyrrhus påminna: En sådan
seger till, och han är förlorad!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är förstås obestridligt att en majoritet av svenska
folket än en gång valt fondsocialism, höjda skatter och ökad politisk
inblandning i människors liv. Men socialdemokraterna har trängts tillbaka. Vi
moderater ser detta som ett tydligt tecken på att allt fler väljare vill ha en
fri ekonomi, lägre skatter och större valfrihet för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valrörelsen handlade mycket om moderat politik.
Socialdemokraterna teg om sina framtida skattehöjningar, om de ytterligare
frihetsbegränsningar som nu kommer och om de fortsatta stegen in i Fondsverige.
De ville inte kommentera vad ett ökat beroende av stöd från kommunisterna kunde
innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Desto mer talade de om våra påstådda attacker mot
välfärden, om social nedrustning, om systemskifte. Varje förändring i den
socialdemokratiska modellen betecknades som ett hot. När de inte längre hade
något att locka väljarna med, försökte de skrämma dem att stanna kvar i den
egna fållan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kanonad som socialdemokraterna riktade mot vårt
budskap ser vi moderater som ett gott betyg. De insåg tidigt styrkan i kravet
att man skall kunna leva på sin lön. De förstod att vårt förord för lägre
skatter och mindre bidrag utgjorde ett allvarligt hot mot de systemlösningar
som "rörelsen" byggt upp till grund för sin maktutövning. Särskilt
farligt var att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>moderata
marginalskattesänkningen ända ner till 40 % i vanliga inkomstlägen tog sikte
på att hjälpa breda grupper av arbetare och tjänstemän ur den fattigdomsfälla
som de med nuvarande ordning inte kan kommaundan med egna insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall utan omsvep erkännas att vi moderater inte helt
klarade att stå emot pressen från en av västvärldens effektivaste
propagandamaskiner. Men jag är övertygad om att vi sådde åtskilliga frön som
ligger och gror till kommande val. Ännu har det inte hunnit göras några detaljerade
eftervals-analyser, men bara ett studium av valstatistiken visar att moderata
samlingspartiet hävdat sig väl i områden där vi tidigare inte varit så starka.
Där har man förstått och uppskattat våra ansträngningar för att ge den enskilda
människan större möjligheter att själv forma sin tillvaro, att ge henne större
valfrihet, en frihet under ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om än den moderata röstsiffran sjönk, är det min bestämda
uppfattning att våra frihetsidéer fick ett ökat stöd. Från eftervalsdebatten
inom partiet föreligger redan det resultatet att huvudlinjerna i vårt politiska
program ligger fast. Det är främst marknadsföringen som behöver förbättras och
intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ett huvudnummer i den socialdemokratiska
valkampanjen var att Sverige ekonomiskt är på rätt väg. Från borgerligt håll
har vi länge hävdat motsatsen med stöd av statistik beträffande inflation,
utrikeshandel, arbetslöshet osv. Jag vill här i dag peka på två andra
omständigheter, som tydligt visar att den svenska ekonomin är i dåligt skick. Jag
tänker på den höga räntan och det låga hushållssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter de räntehöjningar som genomfördes under första
halvåret har den svenska marknadsräntan legat 7 ä 9 procentenheter över
dollarräntan. Den är nu mer än 10 procentenheter högre än räntenivån i Tyskland.
Skillnaden mellan dollarräntan och räntan på lån i D-Mark brukar förklaras med
att marknaden förutser en sänkning av den amerikanska valutakursen i förhållande
till den tyska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett lands ränteläge kan sägas vara en följd av den
internationella räntenivån plus förväntad växelkursförändring. Men detta
betyder ju en alldeles oerhörd misstro mot den svenska ekonomins
utvecklingsförmåga! Marknadsräntor på 15-16 % och därmed en realränta på nästan
10 % utgör dessutom i sig ett allvarligt hinder för den utbyggnad av våra
produktionsresurser som är nödvändig, om vi skall kunna återföra Sveriges
ekonomi till balans och tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots den höga räntan väntas hushållssparandet bli
negativt både i år och nästa år. Vi sätter alltså inte av tillräckligt med resurser
för att underhålla och utveckla vår produktionsapparat. En viktig orsak är
naturligtvis att hushållen är så hårt klämda av höga skatter och stigande
priser att de tvingas ta av sina besparingar för att försvara köpkraft och
levnadsstandard. Men man kan också här spåra en djup misstro. Det är bäst att
snabbt göra slut på pengarna, innan de hunnit bli mindre värda eller t. o. m
tas ifrån en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare tid har flera banker och konjunkturinstitutet
presenterat prognoser för nästa år. De skiljer sig givetvis något i detaljerna,
men gemensamt för dem alla är att de förutser att tillväxten nästan helt
avstannar 1986. Sverige får den sämsta utvecklingen bland alla OECD-länder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för att bekymra sig över den uteblivna
produktionsökningen har en del kommentatorer sökt tröst i att bytesbalansens
underskott åter kan minska. Det finns skäl att påminna om att även inför
innevarande år trodde finansministern att bytesunderskottet skulle stanna vid
ca 3 miljarder. Efter två tredjedelar av året är det uppemot 15, Men än
viktigare är att den väntade förbättringen av bytesbalansen är ytterligare en
av dessa pyrrussegrar. Den beror främst på att aktiviteten i den svenska
ekonomin avtar och att investeringsuppgången förbyts i sin motsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av särskilt intresse är utvecklingen av löner och priser i
år och nästa år. Problemet är här att de officiella förutsägelserna efter hand
har blivit allt mindre av prognoser och alltmer av programmatisk propaganda.
Efter att tidigare ha varit styrt av regeringens inflationsmål tvingas
konjunkturinstitutet nu medge att prisstegringen i år blir 7,4 % och att
lönerna inte stiger med 5% utan med 7 - bland de industrianställda med 8%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministerns pyrrusseger i våras, då
statstjänstemannakonflikten tog slut, betyder att löneöverhänget till nästa år
inom den offentliga sektorn ligger runt 6%. Flera offentliganställda grupper
för nu fram mycket stora löneyrkanden därutöver, och inom den privata sektorn
är man inställd på att få ut mer än stats- och kommunaltjänstemännen. Denna
uppladdning pågår inför ett år, då det enligt alla bedömare knappt blir någon
tillväxt alls!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konjunkturinstitutet visar att redan med den
kostnadsutveckling som hittills varit förlorar Sverige marknadsandelar. Den
försämringen kommer att accelerera med de perspektiv som nu öppnar sig för
nästa års avtalsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så sent som i kompletteringspropositionen i våras framlade
regeringen för riksdagen treårskalkyler för tiden fram till 1988. Stor vikt
fästes där vid kravet på att få löne- och prisutvecklingen under kontroll. Det
har sitt intresse att i dag jämföra med vad som faktiskt har hänt och håller på
att hända. Den bistra sanningen är att det nu - bara ett halvår senare - står
klart att utvecklingen inte följer balansalternativet utan det s. k.
referensalternativet, som mera klargörande också har kallats katastrofalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan balansalternativet förutsatte extra
budgetförstärkningar på sammanlagt 10-15 miljarder kronor under perioden
1986-1988. Från borgerligt håll frågade vi gång på gång under valrörelsen
regeringspartiets företrädare vilka statliga utgiftsprogram man tänker banta,
alternativt vilka skatter man planerar att höja. Vi fick aldrig något svar.
Kanske går det bättre nu, när valet är över. Det är trots allt bara drygt två
månader kvar till 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad regeringen förordat och riksdagsmajoriteten
beslutat krävs det med nuvarande utveckling - utöver balansalternativets
åtstramning -budgetförstärkningar på ytterligare 15 miljarder 1986 och 10
miljarder 1987. De förutses i sin helhet tas ut i form av höjda indirekta skatter.
Följden härav blir en kraftig uppgång av arbetslösheten, men den betecknas i
treårskalky-lerna som ofrånkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det antyds också i dessa treårskalkyler från i våras ett
"låt-gå-alternativ", som skiljer sig från referensalternativet främst
genom att finanspolitiken inte stramas åt, trots att löner och priser stiger
för snabbt. Det leder till en ännu sämre produktionsutveckling mot slutet av
perioden och ännu större arbetslöshet. Budgetunderskottet stiger och
bytesbalansen försämras kraf-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tigt.
Sammanfattningsvis innebär enligt kompletteringspropositionen
"låt-gå-alternativet" en i nästan alla avseenden negativ utveckling
av den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gör då regeringen, när utvecklingen alltså går i en
riktning som borde föranleda en finanspolitisk åtstramning i enlighet med
referensalternativet? Jo, låter det hela gå! Riksbankschefen protesterar, men
finansministern hänvisar till att han inte vill störa förhandlingsklimatet i
den stundande avtalsrörelsen. Förmodligen känns det väl också litet motigt att
så här kort efter valet tvingas i handling medge att Sverige är på fel väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt som när löntagarfonderna infördes är det
inte den ekonomiska verkligheten utan psykologiska överväganden i förhållande
till de fackliga organisationerna som styr regeringens handlande. Men hur kan
man tro att förhandlarna skall kunna förmås till återhållsamhet, när regeringen
skaffat sig riksdagsbeslut på att redan den utveckling som varit förutsätter kraftfulla
åtstramningsåtgärder riktade mot hushållen nästa år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi moderater står fast vid den ekonomiska
politik vi drev i valrörelsen. Vi förordar sänkta statsutgifter för att få ned
budgetunderskottet och därmed kunna dämpa inflationen och sänka räntan.
Besparingarna i statens budget måste vara så stora att de också ger utrymme för
skattesänkningar. Särskilt angeläget är det att sänka de skatter som drabbar
produktionen, dvs. skatt på arbete, särskilt marginalskatterna och skatter som
träffar företagande och kapitalbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det räcker inte att minska statens utgifter och att
sänka skatten. Vi måste också avreglera Sverige. Jag vill i detta sammanhang
särskilt framhålla vikten av att följa andra industriländers exempel och
liberalisera kapitalrörelserna över gränserna. Efter alltför många årsarbete
väntas valutakommittén inom kort lägga fram sitt förslag. Det måste bli
utgångspunkten för en långtgående uppmjukning av den valutareglering som i dag
är ett allvarligt hinder för en sund utveckling av det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på avreglering syftar också till att öka
konkurrensen inom vad som nu är det offentliga verksamhetsområdet. Det handlar
om att bryta upp monopol och öppna möjligheter för enskilda alternativ inom t.
ex. barnomsorg, sjukvård och etermedia. Naturligtvis innebär inte detta att
den offentliga verksamheten inom dessa områden skall upphöra. Men effektiviteten
skulle bli högre, och framför allt valfriheten större, om medborgarna får fler
möjligheter att välja emellan. De som arbetar i dessa yrken står också
starkare, när det inte längre finns bara en enda arbetsgivare. En vidgning av
gränserna för den privata tjänstesektorn är dessutom nödvändig, om det skall
bli arbete åt alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är i den här angivna riktningen vi måste
gå för att nå en framtid i frihet. Jag har tyvärr inte stora förhoppningar om
att den vandringen skall anträdas under de tre riksdagsår som nu ligger framför
oss. Men vi moderater kommer att använda tiden till att ytterligare utveckla
vårt program. Och när riksdagen samlas hösten 1988 skall det börja
förverkligas!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 4
BJÖRN MOLIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har nyligen kunnat ta del av två dokument
som är av stort intresse när det gäller den ekonomiska utvecklingen i värt land
och förutsägelserna inför nästa är. Det är dels riksrevisionsverkets budgetprognos
för detta år, dels konjunkturinstitutets höstrapport. Båda dessa dokument
visar en del positiva drag i svensk ekonomi. Jag skall ta dem till utgångspunkt
för att göra en bedömning av i hur hög grad dessa positiva tendenser kan tänkas
bli bestående. Låt mig börja med budgetprognosen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkets prognos visar nu ett budgetunderskott
för detta budgetår på 53 miljarder kronor, vilket är en betydande förbättring
jämfört med vad vi förutsåg i våras, då både regeringen och oppositionen
räknade med ett budgetunderskott på mer än 60 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beror då denna snabba förändring av budgetsaldot på?
Svaret är att denna oförutsedda förbättring av budgetunderskottet i allt
väsentligt hänger samman med att vi nu får högre statsinkomster än vad vi räknade
med i våras. Det rör sig framför allt om inkomstposten fysiska personers skatt
på inkomst och rörelse men också på mervärdeskatten. Sammanlagt är det fråga om
en ökning av statsinkomsterna från dessa poster på drygt 8 miljarder kronor mer
än vad vi förutsåg när vi fastställde statsbudgeten för fem månader sedan.
Detta beror i sin tur på att den totala lönesumman och den privata konsumtionen
nu förutsätts öka väsentligt mer än vad vi räknade med i våras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket förutser för sin del en ökning av
lönesumman i år på 8 1/2 %, vilket ger en ökning av den privata konsumtionen på
9 1/2 %. I båda fallen rör det sig om en ökning som ligger 2-2 1/2 % högre än
vad vi räknade med i våras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första slutsats som kan dras av detta är att den
minskning av budgetunderskottet som nu tveklöst kan förutses och som i sig är
positiv inte har åstadkommits genom besparingar i statsutgifterna utan genom
ökade inkomster för staten till följd av att människors löner har stigit mer än
beräknat och att den privata konsumtionen har ökat i snabbare takt än vi
tidigare förutsåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här utvecklingen är ingenting som vi har anledning att
känna odelad glädje över, även om den på kort sikt resulterar i ett väsentligt
lägre budgetunderskott. Detta beror helt enkelt på att en snabbare ökning av
lönekostnaderna i det svenska näringslivet självfallet i längden får ett
genomslag i form av högre priser och lägre konkurrenskraft. Det är också detta
som vi ifrån oppositionens sida vid flera tillfällen har varnat för, att den
relativt höga inflationen i Sverige skulle medföra en ogynnsam kostnadsutveckling
och en försämrad konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konjunkturinstitutets höstrapport ger delvis stöd för
detta resonemang. Exportpriserna på bearbetade varor förutses såväl i år som
nästa år att stiga snabbare i Sverige än i våra konkurrentländer. Det rör sig
om en skillnad på en dryg procent. Konjunkturinstitutet förutser att
marknadsandelarna för svensk export inom OECD kommer att minska med 2 1/2 % i
år och ined ytterligare 2 % 1986. Kommerskollegiums utredningssekretariat
illustrerar samma utveckling med konstaterandet att Sveriges export i relation
till exporten från övriga OECD-länder vid en jämförelse mellan andra halvåret
1984 och första halvåret 1985 har minskat med 3 1/2 %. Det är självfallet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
utveckling som har satt sina spår i de ganska dramatiska fluktuationer i
handels- och bytesbalansen som vi har kunnat uppmäta i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inte nu uppehålla mig vid de olikheter som finns
i beräkningarna av handels- och bytesbalansen mellan främst riksbanken och
statistiska centralbyrån. Jag hoppas att finansdepartementet och riksdagens
finansutskott gemensamt skall klara ut det, så att vi när vi har vår
finansdebatt i vår inte skall behöva ägna en lång diskussion åt vilka siffror
som är de riktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försämringen i den svenska utrikeshandeln i år har inte
som huvudförklaring den kalla vintern, vilket det fanns de som ville hävda i
våras, utan det finns två andra huvudorsaker. Den första är en snabbt stigande
importvolym, som hänger samman dels med ökade investeringar i den svenska
industrin, dels med en kraftigare ökning av den privata konsumtionen än vad vi
tidigare räknade med. Den andra förklaringen till att handelsbalansen visar ett
väsentligt sämre saldo i år än förra året är att exporten har ökat långsammare
än vi förutsåg, och det är naturligtvis i sin tur ett uttryck för att vi har
förlorat marknadsandelar till följd av en försämrad relativ konkurrensförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handelsbalansen har under perioden januari till augusti
visat ett överskott pä 6 miljarder, vilket är ca 10 miljarder sämre än 1984,
Detta kominer att få ett genomslag också i bytesbalansen. Jag tror för min del
alltjämt på den prognos som säger att det är sannolikt att vi får ett
underskott som ligger rätt nära 15 miljarder i år. Jag noterar att
konjunturinstitutet är litet mer optimistisk i sin bedömning av bytesbalansen
för i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid, herr talman, nu faktorer som tyder
på att den negativa utvecklingen när det gäller våra samlade affärer med
utlandet kan komma att brytas under nästa år. Konjunkturinstitutet förutser en
större ökning av exportvolymen under 1986 och räknar också med att den
uppbromsning av den inhemska efterfrågan som måste ske kommer att resultera i
att importen stiger mindre nästa år än i år. Resultatet skulle då bli ett
underskott i bytesbalansen som stannar vid 3 miljarder kronor. Jag hoppas att
denna prognos, som är något mer optimistisk än vad andra konjunkturbedömare har
presterat, skall stå sig. I och för sig är det egentligen nödvändigt att vi.
med tanke på den konjunkturfas som vi nu glider in i, över huvudtaget inte har
något underskott i vår bytesbalans, så jag utgår från att detta är
målsättningen. Men en alldeles given förutsättning för att vi skall klara detta
och för att konjunkturinstitutets prognos när det gäller bytesbalansen för
nästa år skall slå in är att vi kan få bukt med lönekostnadsökningarna.
Regeringen har självfallet denna målsättning, och det är i och för sig
obestridligt att inflationen är på väg neråt i svensk ekonomi. Samtidigt är det
obestridligt att vi fortfarande har en högre inflation än våra konkurrentländer
räknat i tolvmånaderstal. Tyvärr måste vi konstatera, på samma sätt som i
våras, att både 1984 och 1985 blir förlorade år när det gäller
inflationsbekäiTipningen. Regeringen hade. vilket är väl bekant, ett inflationsmål
för 1984 på 4 %, och den faktiska inflationen blev 8 %. Man hade ett
inflationsmål i år på 3 %. men den faktiska inflationen blir 6 %. Nu har
regeringen inte presenterat någon inflationsprognos för 1986, och det finns det
väl inte heller något behov av att göra. utan det finns anledning att återkomma
till den frågan när vi granskar finansplanen i januari.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
ge uttryck för den förhoppningen att de ansträngningar som kan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göras av
näringslivet, arbetsmarknadens organisationer och statsmakterna skall leda till
att vi skall komma ner i en inflationstakt som räknat på tolvmånadersperioder
ligger under 6 %. Vi skulle då i varje fall kunna närma oss den genomsnittliga
inflationstakten för OECD-länderna. men mycket tyder på att det grundläggande
dilemmat kvarstår, som innebär att vi har snabbare kostnadsökningar än på andra
håll i världen och att vi åtminstone hittills har varit det av OECD-länderna
som har haft den näst högsta inflationen. Bara Italien har en inflation som är
högre än Sveriges. Jag vill uttrycka den förhoppningen att de gemensamma
ansträngningar som kan göras skall leda till att vi når en inflationstakt som
närmar sig genomsnittet för OECD. Från folkpartiets sida är vi beredda att ge
vårt stöd till en ekonomisk politik som syftar till att på detta vis pressa ner
inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mot den bakgrunden är det särskilt
förståeligt att regeringen övergivit det automatiska inflationsskyddet i
skatteskalan. Just 1986, när begränsningen av lönekostnadsökningarna är en så
viktig strategisk komponent i den ekonomiska politiken, skulle ett automatiskt
inflationsskydd i skattesystemet ha utgjort ett betydande stöd för de
ekonomisk-politiska ansträngningarna. Jag noterar att finansministern vid något
tillfälle har sagt att han räknar med att det automatiska inflationsskyddet i
skattesystemet skall återinföras någon gång efter 1986, men det är beklagligt
och skapar onödiga svårigheter för den ekonomiska politiken att man har satt inflationsskyddet
i skattesystemet ur spel just 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens skattepolitik präglas numera annars av
uttrycket ""ett i huvudsak oförändrat skattetryck". Denna
formulering rymmer dess värre uppenbara möjligheter till skattehöjningar. Under
perioden 1982-1985 fick vi uppleva höjningar av skatter eller introducerandet
av nya skatter som innebar en ökad skattebörda för ett normalhushåll på 8 000
kr. per år utan att det totala skattetrycket för den skull ökade mer än några
tiondels procent. När regeringen nu talar om att skattetrycket skall vara i
huvudsak oförändrat är det uppenbart att en sådan formulering öppnar
möjligheter för kommande skattehöjningar på många olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller mervärdeskatten har beskeden från
regeringen varierat frän tidpunkt till tidpunkt. Momsen kommer inte att höjas,
i varje fall inte före valet, säger finansministern. Momsen kommer inte att
höjas, i varje fall inte före jul, säger finansministern. Momsen kommer inte
att höjas, i varje fall inte förrän avtalen är klara, säger finansministern.
Några klara besked har man inte fått när det gäller regeringens skattepolitiska
ambitioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har från folkpartiet alltjämt den uppfattningen att den
åtstramning av den privata konsumtionen som kan bli nödvändig för att klara
underskottet i bytesbalansen bör ske genom utgiftsnedskärningar och inte genom
skattehöjningar. I de budgetalternativ vi presenterade i våras fanns förslag
till minskningar av transfereringar till hushållen, som skulle kunna tjäna som
ett instrument för att strama åt den privata konsumtionen. De förslag vi då
framförde har full aktualitet i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbankschefen har gett uttryck för liknande tankegångar,
och när han nu manar regeringen till omedelbara finanspolitiska åtgärder leder
detta till åthutningar från i tur och ordning statsministern, finansministern
och LO-ordföranden. Kritiken mot riksbankschefen tycks inte i så hög grad utgå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från att
Bengt Dennis har fel i sak utan det är tidpunkten då han för fram sina ståndpunkter
som kritiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gärna säga att jag tycker att riksbankschefen
både i våras och i den nu aktuella TT-intervjun har uttalat sig på ett sätt som
förtjänar respekt. Åtstramningarna av svensk ekonomi är nödvändiga oberoende av
om det drivs en valrörelse eller om det pågår förhandlingar om avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig i det här anförandet också beröra en
annan aktuell fråga, nämligen utvecklingen av u-ländernas ekonomier.
Finansminister Feldt var nyligen på Världsbankens möte i Söul, och jag noterade
att Kjell-Olof Feldt där gav sitt stöd för åtgärder som skulle öka u-ländernas
möjligheter att expandera sina ekonomier och komma ur den skuldfälla som de har
hamnat i. Det tycker jag var bra. Likaså tycker jag att det var bra att den
amerikanske finansministern tog initiativ när det gäller att knyta samman
Valutafondens och Världsbankens ansträngningar för att stimulera u-ländernas
ekonomi. Inte minst mot bakgrund av de ståndpunkter som den nuvarande
amerikanska administrationen har intagit tidigare är finansminister Bakers
initiativ i Söul värt allt stöd. Det är viktigt att de olika internationella
organ som finns på detta område - FN, bl. a. genom UNCTAD, Världsbanken och
Internationella Valutafonden - samordnar sina ansträngningar att bryta den ogynnsamma
utvecklingen för de skuldfyll-da u-länderna. Om det skall lyckas är det viktigt
att vi i i-länderna öppnar våra marknader för u-ländernas produkter, att vi kan
stå emot olika protektionistiska idéer. Inte minst viktigt är det att den
nuvarande amerikanska administrationen blir framgångsrik när det gäller att
motverka protektionistiska strömningar. 1 Sverige kan vi ge vårt'bidrag till
denna utveckling genom att successivt avveckla de importrestriktioner som vi
har på tekoområdet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
NILS G. ÅSLING (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För en månad sedan vann socialdemokraterna
riksdagsvalet på parollen ""Sverige är på rätt väg". Det
viktigaste vallöftet var att politiken skulle fortsätta på denna "rätta
väg'". Hur ser då den mångomtalade vägen ut när vi kan blicka tillbaka?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exporten minskar t. ex. nu, när devalveringseffekterna har
avklingat. Vi märker nu i prognoserna att drastiska omslag förutses på investeringssidan.
Konjunkturinstitutet spår att industrins investeringar skall sjunka från plus
22 % i år till minus 4 % 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden är den försämrade konkurrenskraften och de
minskade marknadsandelarna. Men även den extremt höga realräntan på 7 ä 8 % har
självfallet sin betydelse för företagens dispositioner av investeringarna. Vi
kommer därför nu att se resultatet av att en för svag finanspolitik har lagt
orimliga bördor på penningpolitiken och drivit upp marknadsräntan till ca 15%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl riksbanken som Internationella valutafonden har
mycket klart varnat för denna obalans. Frågan är om en regering som nyss har
vunnit valet på temat "'Sverige är på rätt väg"" och som sitter
helt i knät på vpk orkar skärpa finanspolitiken. Det är den stora frågan i
höst. Eller klarare uttryckt; Klarar en svagare regering att föra en starkare
politik?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dålig exportutveckling och samtidigt snabbt ökande
import har förra arets handelsöverskott snabbt sjunkit samman. Hittills är
resultatet ca 10 miljarder kronor sämre än i fjol. Förra årets jämvikt i
bytesbalansen lär i år förvandlas till ett underskott på 12 a 15 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var dock klädsamt av regeringen att, åtminstone nu när
valet är över, avstå från att ta emot riksrevisionsverkets senaste
budgetprognos med orden Sverige är på rätt väg. Prognosen visade på ett 8
miljarder kronor lägre budgetunderskott för budgetåret 1985/86 jämfört med
vårens statsbudget. Björn Molin påpekade nyss detta från talarstolen. Det är
riktigt att även regeringen har medgett att orsakerna till det minskade
underskottet inte är av den karaktären att det finns anledning till några speciella
glädjeyttringar. Vad som har hänt är nämligen att statsbudgetens låga
löneantagande och måttliga antagande om den privata konsumtionen ersatts med
mer verklighetsnära och konkreta siffror. Höga löneökningar gav en
inkomstskatteökning på 4,5 miljarder kronor, och hög privat konsumtion gav en
momsintäkt-sökning på 3,5 miljarder kronor. Orsakerna till den förbättrade
budgetprognosen är alltså desamma som lett till försämrad konkurrenskraft,
försämrad exportutveckling, högre import och stort underskott i bytesbalansen.
Budgetutfallet är med andra ord symtom av samma karaktär som i hög grad oroar
inför framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan vi nu med allt större tydlighet
konstatera - och det finns skäl att göra det i dag när riksdagen startar sitt
arbete på nytt - att devalveringarna och högkonjunkturen skapade en tillfällig
uppgång. I denna tillfälliga uppgång och med benägen hjälp av den
socialdemokratiska propagandan försvann också det krismedvetande, den
förståelse för elementära ekonomiska sammanhang, som tidigare mödosamt byggts
upp och som dess bättre satt sin prägel på debatten här.i landet. Nar andra
länder bromsade sin löne- och prisökningstakt fortsatte Sverige oförtrutet på
hög nivå. Det oundvikliga resultatet lät inte vänta på sig - undergrävd konkurrenskraft,
minskad export, ökad import, försämrad bytesbalans, och i förlängningen hotar
nu ökad arbetslöshet. Det råder inget tvivel om att det är dystra perspektiv
som utbreder sig på den väg som socialdemokratin har talat så mycket om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår bedömning av den ekonomiska utvecklingen från i våras,
här i kammaren och i finansutskottet, står sig alltså. Centerns och övriga
icke-socialistiska partiers bedömningar av den ekonomiska politikens krav och
bedömningar av hur finans- och budgetpolitiken skall utformas står sig likaså.
Centern ar även i fortsättningen beredd att ta ansvar för en ekonomisk politik
som syftar till balans och hög sysselsättning i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En strategisk fråga i dagens debatt och för
den ekonomiska politik som nu skall utformas är naturligtvis
avtalsförhandlingarna. Vi har i Sverige alltsedan början på 1950-talet bedrivit
samordnade centrala avtalsförhandlingar. Förutsättningarna för sådana
förhandlingar har varit att både arbetsgivar- och arbetstagarparterna varit överens
om värdet av denna förhandlingsform. Det har funnits en överensstämmelse i
värderingarna av de förutsättningar som förelegat på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte förneka - som anhängare av en
decentralistisk och marknadsekonomiskt inriktad politik - att denna nära nog
planmässiga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ordning
med rik tradition inom lönepolitikens område haft betydande framgångar. Vi har
haft relativt lugn på avtalsmarknaden. Det har varit en styrka i detta land och
en tillgång i vår internationella profil. Lönestegringstakten har ofta kunnat
hållas inom ramen för produktivitetsstegringarna, och vi har alltså kunnat
bemästra inflationstrycket och prisutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man i nuvarande läge gör en historisk bedömning kan
emellertid sägas att nackdelarna har varit större än fördelarna. När denna
lönepolitik drevs i överensstämmelse med regelboken befolkades vägarna av
flyttlass i sällan skådad omfattning. De regionala konsekvenserna av denna
politik har varit förödande, befolkningsomflyttningarna stora och de regionala
problemen mycket betydande och svårbemästrade. Förutom flyttlassinslagen i
lönepolitiken förstärker de senaste årens "avtalsröra" oron och
bristen på konsekvens och samordning, intrycket av att lönepolitiken måste
förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första finns det ingen enighet längre bland
parterna på arbetsmarknaden om värdet av centrala, samordnade förhandlingar.
Metall liksom Verkstadsföreningen går nu sina egna vägar. Konflikten inom
statstjänste-mannaområdet i somras visar på bristen på vilja att sluta upp
bakom en central överenskommelse såsom den som träffades vid
Rosenbadsöverlägg-ningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra är erfarenheterna av centrala förhandlingar
alltsedan början på 1970-talet att de riskerar att få till resultat höjningar
av lönerna och priserna långt utöver produktivitetsutrymmet. Den serie
devalveringar som regeringarna har tvingats vidtaga är inget annat än en följd
av en inflationsdrivande lönebildningsprocess, som ju varken.löntagare eller
arbetsgivare haft någon glädje av fördelningspolitiskt. Detta ser vi från
centerns sida som en viktig fråga. Den här utvecklingen har dessutom skapat nya
svåra problem i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje - och det borde väl vid det här laget ha
gått upp för vännerna av 1950- och 1960-talens lönepolitik ä la Rehn/Meidner -
består inte längre svensk arbetsmarknad av en dominerande organisation, LO. Det
finns andra, konkurrerande organisationer, som inte är beredda att inordna sig
under ett ledarskap från LO. Enbart av detta skäl saknas förutsättningar för
samordnade centrala förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fjärde - och det är kanske det viktigaste - är
svenskt näringsliv nu inne i ett avgörande skede av strukturomvandling. Ny
teknik och nya produktionsformer måste tas i anspråk för att vi skall kunna
förnya och modernisera svensk industri och behålla vår relativa position i
industrivärlden. Vår traditionellt viktiga industribas - de råvarubaserade
industrierna -spelar en allt mindre viktig roll för folkhushållet. Den ersätts
- och måste ersättas - av nya industrigrenar inom expansiva områden som
informationsteknologi, bioteknik, nya material, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En successiv förstärkning av dessa nya näringslivssektorer
med arbetskraft och kapital förutsätter att marknadsinslagen ökar även i
lönebildningen. Det är svårt att se någon annan lösning. För övergång till nytt
arbete måste den enskilde individen - arbetaren och tjänstemannen - stimuleras
med någon form av premium, dvs. en höjd lön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte via olika former av AMS-åtgärder som den
yrkesmässiga rörligheten kan drivas fram. Man måste ta hänsyn till den enskilde
arbetarens</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
tjänstemannens situation. Det är snarare genom positiva stimulanser detta kan
ske, där lönedifferenser är ett inslag. Frågan är om vi vill det eller inte,
men det är en realitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill hävda, i motsats till regeringen, som nu vill
förbjuda löneglidning på arbetsmarknaden och i stället satsa på generella
lönepåslag, att man egentligen borde göra tvärtom - först se vad löneglidning
och lokala förhandlingar ger för resultat. Om regeringen sedan anser resultatet
otillfredsställande ur t. ex. fördelningssynpunkt kan den ingripa via
skatte-eller arbetsmarknadspolitiken och korrigera resultatet. Detta går att
göra genom differentiering av arbetsgivaravgifterna, kommunal skatteutjämning,
AMS-insatser etc. Därmed skulle man kunna förhindra att ett golv läggs ut i
form av centrala påslag som sedan blir ett avstamp för lokala individuella
lönepåslag. Dessa centrala påslag saknar ofta sin motsvarighet i produktivitetsökningar
och resulterar därför enbart i att företagen kompenserar sig med inflationsdrivande
prishöjningar, vilket drabbar konsumenterna och folkhushållet och till sist
förstärker bilden av en ekonomi ur balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan konstatera, när jag följer regeringens senaste
lönepolitiska utspel, att förvirringen på marknaden tycks öka. Regeringen säger
att avtalsverket skall få en ökad självständighet. Samtidigt ökar man det
politiska inflytandet över lönebildningen genom att en löneminister utses. Han
är naturligtvis välkommen, men därutöver har statsministern redan meriterat sig
som riksförlikningsman. Detta går inte ihop. Avtalsrörelsen kommer att
fortsätta med denna okontrollerade och rätt förvirrade utbredning, som
verkligen skapar tveksamhet hos arbetsmarknadens parter om vad som är
regeringens avsikt. Det är betecknande när TCO-ordföranden Rosengren häromdagen
i Dagens Nyheter säger att en förutsättning för ordnade avtalsförhandlingar är
att regeringen talar om, vilka avsikterna är med den ekonomiska politiken, och
lägger en grund för arbetsmarknadens parters samtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett nära samband med avtalsrörelsen har naturligtvis
sysselsättningen. Vad som framför allt oroar oss i centerpartiet är att denna
avtalsröra och denna brist på ekonomisk handlingskraft kommer att skapa en
växande arbetslöshet och i en lågkonjunktur kanske dessutom en mycket betydande
sådan. Regeringen erkänner nu att det finns ett klart samband mellan
lönekostnads- och sysselsättningsutvecklingen. Det är alltså inte enbart om
lönerna parterna förhandlar, har man från regeringens sida sagt, utan också om
sysselsättningsutvecklingen totalt i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har aldrig i en högkonjunktur haft så många som nu som
står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, och det må vara ett memento. I
jämförelse med högkonjunkturåret 1980 är i år hela 100 000 fler personer
sysselsatta i AMS-åtgärder, alltså utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det
är på sitt sätt också ett symtom på den situation vi befinner oss i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga till finansministern vid detta tillfälle blir:
Har regeringen över huvud taget någon strategi för 1986 års avtalsrörelse? I så
fall är dagens debatt ett lämpligt tillfälle att lägga den strategin på bordet.
Det är inte bara vi här i kammaren som kräver detta, utan också hela
arbetsmarknaden behöver ha ett besked. För misslyckandena i 1984 och 1985 års
avtalsrörelser har väl inte lett till en handlingsförlamning? Regeringen säger
nämligen nu att arbetsmarknadens parter själva får ta ansvaret för
misslyckandena i form</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av hög
arbetslöshet. Det är en ny attityd från socialdemokratin, och den uppgivenhet i
den ekonomiska politiken som den avspeglar är anmärkningsvärd och bryter klart
mot de stolta signaler som gavs under valrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 6 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det märks att när ekonomisk politik diskuteras
blir det mycket snabbt en diskussion om lönerna och avtalsrörelsen och deras
betydelse för inflationsutveckling och internationell konkurrenskraft, men det
diskuteras väldigt litet - i varje fall från de borgerliga partierna - vilka
behov som finns hos de arbetande av en bättre ekonomisk utveckling. Det är
någonting som man helt lägger åt sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har för sin del tillsatt en löneminister, som
enligt tidningsreferat är tuff när det gäller förhandlingar. Han skall ju
framträda senare i dag, och vi får då höra vad han har att säga. Han har låtit
meddela, att statens utrymme för löneökningar är nästan obefintligt, men
antyder enligt ett referat i TCO-tidningen att staten kan släppa till något
annat än löneökningar, förhoppningsvis då för att behålla reallönerna eller
helst, som jag ser det, öka dem. Om man får dra slutsatser av regeringens
hittills förda ekonomiska resonemang, blir det ändå en mycket tuff match för
löntagarna att försöka få något med av de värden som de skapar genom sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag antar att statens löneministers uttalanden och de
sammanträden som regeringen har haft med SAF-topparna är till för att lägga
grunden för något slags nollavtal på det privata området. Det lär inte vara
svårt att få med SAF-ledningen på sådana tongångar, för den brukar själv
uttrycka att det är precis det som behövs. Stat och kapital gör gemensam sak,
och regeringen påtar sig en ekonomisk politik som innebär ett nollavtal på den
privata sidan, trots att det finns oerhörda vinster som skapats under de
senaste åren genom att arbetarna har hållit tillbaka sina lönekrav.
Naturligtvis gör man detta i tron att exportframgångarna ytterligare skall
förstärkas, samtidigt som en låg lönetillväxt skall hålla nere
importefterfrågan. Det är ju sä man beskriver problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man på allvar vill diskutera inflation och
internationell konkurrenskraft som viktiga delar i en ekonomisk-politisk
strategi, kan man inte blunda för sambandet lön-pris-profit. Vi måste med andra
ord ta med i resonemanget prissättningen och vinstjakten. Ökade löner på
profitens bekostnad innebär ju en ekonomisk utveckling för den enskilde och
ökade intäkter för samhället, som fär större utrymme för en rimlig lönesättning
också på den offentliga sidan. Dessa sammanhang kan inte avvisas. De bekräftas
ytterst av den löneglidning som skett och den förbättring som nu syns när det
gäller budgetunderskottet. För att slippa diskutera företagens prissättning
säger några av de borgerliga talarna att det här är två sidor av ett och samma
problem. Vi står sämre rustade när det gäller internationell konkurrens bara
därför att det skett en löneglidning, som i och för sig var positiv för statens
inkomster. För att hålla fast vid sambanden mellan lön, pris och profit finns
det skäl att peka på ett par sammanhang som visar att det är ett väldigt
förenklat resonemang att bara diskutera lön och inflation. Inflationsutvecklingen
har ju varit fortsatt snabb under början av 1980-talet, samtidigt som de
arbetande fått vidkännas reallönesänkningar och därför rimligen inte kan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göras till
huvudansvariga för inflationsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har skett samtidigt som löneandelen av
förädlingsvärdet inom industrin minskat. Därav kom att det blev en väldig
överföring av rikedomar från de arbetande till de kapitalägande. Vi ser i dag
som resultat av detta en mycket stor likviditet i företagen. Det är medel som i
en rättvis fördelningspolitik borde användas för att förbättra de anställdas
ekonomi och för att minska arbetslösheten för att på så sätt lindra
påfrestningarna pä den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att anknyta litet grand till den internationella
konkurrenskraften och den uttalade viljan att samtidigt som man gör
exportframgångar vrida efterfrågan mot svenskproducerade varor - det var ju ett
av motiven rned devalveringen - så är det intressant att läsa
konjunkturinstitutets höstrapport. Där pekar man på att svenska företag har
förlorat marknadsandelar här hemma därför att de 1984 och 1985 höjde sina
priser i Sverige väsentligt mer än vad de utländska konkurrenterna på marknaden
gjorde. Eftersom en minskad import måste vara lika intressant som en ökad
export ur balanssynpunkt, är det en ganska så katastrofal politik att man
trots goda vinster och stor likviditet höjer priserna och försämrar sina
möjligheter att slå ut utländska konkurrenter på hemmamarknaden. Då får man den
dubbla effekten att priserna höjs här hemma och större förutsättningar skapas
för ökad import. Med sådan här politik från företagens sida finns det starka
skäl att ifrågasätta om det ens, från en traditionell borgerlig
åtstramningsståndpunkt, är att vänta sig att en återhållsam lönepolitik och
strypt inhemsk efterfrågan, som man ju vill ha, skall ge det väntade
resultatet. Det är inte alls säkert, för företagen agerar ju på annat sätt.
Vinster pä den internationella marknaden ger förluster på hemmamarknaden om
inte profitjakten halls i schack och man kan ha en rimlig löneutveckling för de
anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övrigt skulle jag vilja diskutera förutsättningarna
för en självständig ekonomisk politik för ett litet kapitalistiskt land som
vårt. Det finns anledning att något diskutera detta i ett framtidsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är en del av den kapitalistiska världen och på
många sätt mycket starkt beroende av utvecklingen i andra länder. Jag tror inte
att det är någon som vill ifrågasätta detta faktum. Även om man inte vill
vidkännas det, deltar vi i en utsugning av tredje världen bl. a. genom
transnationella svenskägda bolag. Det här brukar ifrågasättas och påstås vara
mycket provokativt när vi påpekar detta. Men det räcker att man i dessa dagar
nämner de svenska företagens närvaro i Sydafrika för att beskriva förhållandet.
Vår ekonomi är uppbyggd på billiga insatser och varor från Sydafrika som vi har
svårt att ersätta med import från annat håll. Vi tjänar alltså på förtrycket i
Sydafrika. Detta är ett bra sätt att beskriva sambandet i den internationella
ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska investeringarna utomlands har ökat starkt under
en följd av år. De utländska kapitalisterna visar ett allt större intresse för
att köpa svenska bolag, som under den socialdemokratiska regeringens fögderi
har visat enormt stora vinster och en internationellt uppmärksammad värdeökning
av aktierna. Stockholmsbörsen har ju satt världsrekord i förmögenhetsökning.
Just nu beskrivs i fackpressen en formlig rusch efter svenska industrier. Man
står i kö för att få köpa svenska bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa nya
ägare fär naturligtvis möjligheter att göra stora vinster på kort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sikt här i
vårt land, men ett sannolikt skäl om man studerar den internationella
kapitalismens utveckling är att de i ett längre perspektiv vill åstadkomma
struktureringar och samordningar av produktion och marknader. Så småningom
kommer också skeden av monopolisering och marknadsuppdelning i branscher som
ännu kanske inte nått så långt i sin mognad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna internationalisering av näringslivet - som
förmodligen bara är i sin början i vårt land - kommer att innebära problem för
nationalstaten när den vill föra en egen ekonomisk politik. För hur skall man
med t. ex. åtstramningar-den medicinen diskuteras ju mycket av andra
partier-kunna minska importen, om alternativa varor inte längre finns
producerade i landet därför att produktionen har flyttats ut och man har gjort
en internationell marknads- och produktionsuppdelning? Och hur skall man kunna
öka exporten, om de viktigaste svenska företagen redan har flyttat produktionen
utomlands? Svenska bolag har ju under något decennium flyttal ut mer än 100 000
arbetstillfällen till utlandet. I dag är 350 000 anställda i svenska bolag
utomlands. Motsvarande siffra för anställda i Sverige i utlandsägda bolag, där
alltså mer än hälften ägs av utländska intressen, är 150 000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här tendenserna kommer förmodligen att förstärkas. Jag
vill peka på dessa förhållanden för att visa hur bräcklig en traditionell
ekonomisk-politisk strategi som innehåller hög tilltro till exporttillväxt och
inhemska åtstramningar som medel för att vända efterfrågan hemåt är, i varje
fall i ett litet längre perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är intressant att göra en liten utveckling till det
ekonomiska försvaret när man diskuterar detta. Från det hållet har man under en
rad år påpekat att • vårt utlandsberoende är oerhört stort genom att vi
importerar mer och mer halvfabrikat, elektroniska komponenter och faktiskt
också rent kunnande. ÖEF har i olika omgångar sagt, och säger också nu, när man
presenterar sin långtidsplan, att det nu är så många och så stora hål i den
svenska industrikakan att man inte kan motsvara efterfrågan i landet vid en
avspärrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att sådana problem måste finnas med när man
diskuterar den ekonomiska politiken; Kan vi med olika medel utan direkta
satsningar skapa ny industri och ny produktion här i landet på ett planerat
sätt, som svarar mot en efterfrågan som är riktad inhemskt? Måste det inte bli
så att man får import av vissa varor om man inte har någon produktion i landet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsatsen av de faktiska förhållnadena är att en riktig
ekonomisk politik måste föras så, att en rättvis fördelning av
produktionsresultatet näs samtidigt som man lägger grunden för en mer
nationellt oberoende ekonomisk politik. Det här är mycket svårt, men jag tror
att man måste inleda en sådan väg, som tar sikte på att trygga landets
försörjning och skapa fler arbeten här hemma. Världshandelns tillväxt har redan
saktat av och kommer enligt konjunkturinstitutet att minska ytteriigare nästa
år, även om våra viktigaste marknader i Västeuropa väntas hålla uppe
efterfrågan något så när. Men alla vet att det kommer en lågkonjunktur. Det
spekuleras inte i om den kommer utan bara i när den kommer. Vi vet att för
varje sådan lågkonjunktur blir det förutom arbetslösheten och problemen i resp.
länder också en ny omgång av monopolisering, utslagning och koncentration av
såväl produktion som marknader. Det är de stora transnationella bolagens</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>segerperioder.
De slår ut varandra i en lågkonjunktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför menar vi från vpk att vid sidan av en export som
fördelas på fler länder för att sprida riskerna kan en mer nationell ekonomisk
politik med inhemsk tillväxt, ökad förädling av våra egna råvaror och
produktion av varor som ersätter import vara en viktig bit. Säkert kommer någon
att försöka påstå att det här är ett sätt att avskärma landet, stänga gränserna
eller något sådant. Men det är inte alls så, utan det är egentligen bara en mer
kritisk hållning till de generella ekonomiska medlens möjligheter att överleva
i en kapitalism som koncentreras alltmer - speciellt om en sådan politik
tillåts fortsätta att berika kapitalet på arbetets bekostnad samtidigt som
löne- och klassklyftorna i samhället ökar så som de gjort under en rad år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bryta utvecklingen av ständig anpassning till de
transnationella företagens villkor och till de mäktiga nationella
finansintressen som sätter ökade vinster långt före det folkets väl som vi ofta
talar om behövs ett slags frigörelsepolitik. Det betyder att den inhemska
expansionen i första hand måste riktas mot sektorer av samhällsekonomin där det
finns ett relativt litet importinnehåll och att förädlingsgraden inom industrin
måste öka, så att vi levererar mer färdigprodukter. Andra nationella program
för att frigöra landet från stormakters embargopolitik - jag tänker på
dataområdet - är också viktiga för en sund och självständig utveckling av vårt
lands ekonomiska politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det betyder att den gemensamma sektorns socialt och
samhällsekonomiskt värdefullaste delar måste få utvecklas betydligt mer än nu,
samtidigt som man gör riktade industriella satsningar, vilka finansieras med de
enorma rikedomar som de anställda har dragit ihop men som i dag finns som en
likviditet ute i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utlandsinvesteringarna måste hållas tillbaka.
Utlandsägandet av svensk industri måste begränsas - i dag beräknas det uppgå
till 8 %. Nationalisering-ar av affärsbanker, kreditinstitut och vissa
nyckelindustrier är också ett nödvändigt inslag i en sådan politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste föras en politik där den nya tekniken inte blir
ett nytt maktinstrument för att hålla tillbaka delar av arbetarklassen, som
till följd av sitt arbete inte följer med i utvecklingen. Om ny teknik ser till
att människor blir arbetslösa, uppkommer ett kunskapsgap, en klassklyfta, som
är betingad av om man får vara med i samhällets utveckling eller inte. Det är
viktigt att alla får delaktighet i framtiden, att de som fått betala
rationaliseringar, specialiseringar, koncentrationer och internationalisering
genom nedläggningar och arbetslöshet får vara med och få ut någonting av
förändringarna i form av ett tryggat meningsfullt jobb och en kortare
arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ingen överbudspolitik att säga att det krävs en
plan för 100 000 nya arbetstillfällen inom den gemensamma sektorn under en
tioårsperiod. Det är heller ingen överbudspolitik att säga att det behövs 100 000
nya industriarbeten i landet under samma tid. Jag skulle vilja säga att frågan
är om detta gamla vpk-krav ens är tillräckligt - det kanske behövs mycket mer
än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför är det hög tid för en ekonomisk politik som lägger
grunden för en möjlig ändring i den ekonomiska världsordningen, samtidigt som
man får en rättvis fördelning av det inhemska produktionsresultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
politik som jag i korthet har beskrivit visar det nödvändiga i att finna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en väg
bort från den underkastelse under kapitalismens villkor som i dag kännetecknar
den ekonomiska politiken. För arbetarpartierna i riksdagen måste det vara en
huvuduppgift att formulera en politik som ligger i linje med arbetarrörelsens
långsiktiga mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan politik måste ta fasta på mycket av det goda i
livet.som kanske inte omedelbart kan mätas i statistik och tabeller. Den
ekonomiska politiken måste tjäna folket - i dag underkastas den kapitalet.
Erfarenheten säger oss att "mycket vill ha mer", och därför går det
inte att bygga en framtid i frihet och en utveckling för vårt land och för de
anställda genom samarbete med det kapital som helst vill kasta oss under sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdandet av nutida och framtida naturresurser, en bra
livs- och arbetsmiljö, livstillfredsställelse och psykiskt välbefinnande är
sådant som det sällan räknas med i den ekonomiska politiken. Det är nu hög tid
att skapa en politik där sådana värden får en central plats inom ekonomin.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 7
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Debatten om Sveriges ekonomiska läge under
den gångna valrörelsen innehöll otvivelaktigt vissa överdrifter, såsom
valrörelser tenderar att göra. Jag är villig att medge att vi socialdemokrater
- det gäller åtminstone min person - i våra mer inspirerade ögonblick beskrev
framgångarna för den ekonomiska politiken i alltför lyriska ordalag. Men jag
anser också att oppositionspartierna visade en benägenhet att gå alldeles för
långt åt det motsatta hållet genom att beskriva den ekonomiska politiken som
ett enda stort misslyckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det allvarligaste inslaget i den här trätan var inte
oenigheten om statistiken, om huruvida regeringens politik var förnuftig eller
inte osv., utan det var att moderata samlingspartiet, med centern och
folkpartiet som allt svagare ekon ju närmare vi kom valdagen, hävdade att
orsaken till politikens förmenta misslyckande var grundläggande fel i det
svenska samhällssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man sade att utjämningen av levnadsstandarden hade drivits
för långt, att fackföreningsrörelsen hade blivit för stark och att näringslivet
hade utarmats av en alltför stor social sektor. Därför måste vårt
samhällssystem i dessa avseenden snabbt och brutalt bytas ut mot större
standardskillnader, svaga fackföreningar och minskad social .sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valutslaget gav i och för sig besked om att de svenska
väljarna inte ville ha ett systemskifte av det slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu säger Lars Tobisson i sitt inlägg att moderaterna
håller fast vid sin politik - det var inget fel på den. Felet var bara att
moderaterna inte kunde stå emot pressen från en av världens effektivaste
propagandamaskiner. Det skulle alltså vara den svenska socialdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att moderaterna var mycket närmare sanningen när
de efter valet sade att väljarna fick veta för mycket om den moderata
politiken. Vi var alltför detaljerade, sade Ulf Adelsohn. Nästa gång skall vi
inte göra om detta misstag och berätta så mycket, menade moderaterna. Då skall
det bli mindre kunskap hos väljarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att Lars Tobisson skall fundera över vad det
var för fel på den propagandamaskin som stod bakom moderaterna- Svenska
arbetsgivarefö-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reningen.
Industriförbundet, Företagareförbundet, Näringslivets Ekonomifakta,
förlagsaktiebolaget Timbro och MAS, Marknadsekonomiskt Alternativ för Sverige,
Vad var det för fel på den maskinen, vars agitation mot arbetarrörelsen såvitt
vi har kunnat räkna ut kostade hundratals miljoner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots Tobissons inlägg kan man ändå, med hänsyn till
valutslaget, hoppas pä att debatten om vår ekonomiska politik får en mer
realistisk och konstruktiv inriktning. När jag lyssnade till Björn Molins och
Nils Åslings inlägg blev jag styrkt i den förhoppningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faran med talet om systemskifte är nämligen att det skapar
- och t. o. m. syftar till att skapa - uppfattningen att de små reformerna är
meningslösa, att det inte lönar sig att med tillgängliga medel kämpa mot
inflation och arbetslöshet. Denna uppfattning har man uppenbarligen lyckats
sprida i en rad västeuropeiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men konsekvensen blir inte att nya metoder tas fram för
att lösa de ekonomiska problemen. Den blir i stället att missmodet och
hopplösheten sprider sig, medan man förgäves väntar på det stora och befriande
systemskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lyckligtvis talar den svenska verkligheten ett annat
språk. De senaste årens ekonomiska utveckling ger eftertryckligt besked om att
svenskt näringsliv inte är utarmat. Det är tvärtom starkt och dynamiskt. Vårt
samhällssystem är inte stelt och oföränderligt. Det har tvärtom visat en nästan
enastående förmåga till både anpassning och förnyelse. Det framgår av att vi -
som ett av få länder i världen - lyckats att samtidigt minska både arbetslöshet
och inflation. Det framgår också av att budgetunderskottet har kunnat
reduceras, inte minst genom att de offentliga utgifternas utveckling har
anpassats till minskade ekonomiska resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns fakta som belyser detta. Vi har under de senaste
åren haft en god ekonomisk tillväxt. Bruttonationalprodukten har på tre år ökat
med drygt 8%. Industriproduktionen har ökat med knappt 16% och industriinvesteringarna
med över 40 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktigaste är att den tillväxt vi har haft i Sverige
sedan 1982 till övervägande del har använts för ökad nettoexport och ökade
investeringar. Det har gett kraftiga genomslag i sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i dag 82 % av befolkningen mellan 16 och 65 år i
förvärvsarbete. Det skall jämföras med Västeuropa i övrigt, som har 65 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har trots detta en låg arbetslöshet, både jämfört
med utgångsläget och i jämförelse med omvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt budgetunderskott har reducerats väsentligt. Hur man
än räknar och vilka basperioder man än utgår ifrån har underskottet minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu pekar riksrevisionsverkets prognos, som Björn Molin
nämnde, på att budgetunderskottet detta budgetår kan komma att bli väsentligt
lägre än vad som angavs i kompletteringspropositionen, Björn Molin har rätt i
att orsakerna till budgetförbättringen delvis inte är av det önskvärda slaget,
eftersom löner och konsumtion ökat mer än vad vi antog tidigare. Men han har
däremot fel när han säger att det inte är några besparingar som har lett till
att en ny budgetprognos med lägre underskott nu kan göras. Statens
räntekostnader beräknas nu bli 5 miljarder lägre än vad vi trodde i våras genom
att räntan har sänkts, genom att vi kan använda billigare upplånings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>former och
genom att dollarn har sjunkit i värde. Där har vi faktiskt en utgångspunkt för
en fortsatt förbättring av budgetbalansen som inte beror på mindre önskvärda
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt vill jag säga att riksrevisionsverkets prognos
på detta tidiga stadium är mycket osäker, och jag vill varna för att nu dra
några som helst växlar på den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflationstakten har minskat. Om vi ser på hur den
utvecklats från december 1982 och jämför med siffrorna för motsvarande period i
år finner vi att den har halverats. Den har minskat från 10 % till drygt 5 %.
Det är även på den här punkten riktigt som Björn Molin säger, nämligen att
inflationstakten är högre än i våra konkurrentländer om vi räknar på en
12-månadersba-sis, men - och det är inte oväsentligt - om vi räknar på en
6-månadersbasis, så kan vi konstatera att vi ligger lägre än de flesta av våra
konkurrentländer. Det visar den dramatiska förändring i inflationstakten i
Sverige som har inträffat sedan början på detta år. Det gör att förhoppningarna
om att vi skall kunna fortsätta att minska inflationen 1986 i dag är goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har konstaterat att det ekonomiska uppsving vi har haft
i hög grad har byggt pä devalveringen. Den stärkte det svenska näringslivets
konkurrenskraft både på hemmamarknaden och på exportmarknaderna. Och när jag
säger att näringslivet är starkt och dynamiskt, är det därför att vi har kunnat
se hur svensk industri har visat en mycket stark förmåga till återhämtning
efter de svåra strukturkriserna på 1970-talet. En snabb modernisering och
strukturomvandling har skett. Gamla Icrisdrabbade branscher har kunnat krympas,
samtidigt som verkstadsindustrin och nya kunskapsintensiva och högteknologiska
branscher har växt snabbt. Av detta borde vi kunna dra två viktiga slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska samhällssystemet behöver förvisso reformeras.
Det finns en rad brister som måste avhjälpas. För min del vill jag se det
faktum att en halv miljon människor i vårt land uppbär socialhjälp som ett
svårt nederlag för det vi kallar välfärdssamhället. Här måste vi utan
förutfattade meningar försöka hitta orsakerna och därefter avhjälpa detta
uppenbara systemfel så långt det över huvud taget går. Men systemet behöver
inte bytas ut. Det har visat sig klara både påfrestningar och förändringar,
enligt min mening långt bättre än länder med större inkomstskillnader och sämre
social välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra slutsatsen är att viktiga steg har tagits för
att föra Sverige ur den ekonomiska krisen. Sverige står nu bättre rustat än för
några år sedan att möta de framtida påfrestningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ty på den punkten bör inget tvivel råda. Om de uppnådda
förbättringarna skall kunna bevaras och om de kvardröjande problemen skall
kunna lösas krävs ytterligare flera års arbete för att sanera och utveckla
landets ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi inte håller fast vid den kurs vi har följt de
senaste åren kan läget på nytt vända till arbetslöshet och tillbakagång. Det är
lätt att peka ut riskerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mest näraliggande är naturligtvis att vi på nytt
börjar slå ut företag och arbetstillfällen genom en i förhållande till
omvärlden överdriven pris- och kostnadsutveckling. Statsministern redogjorde i
går för regeringens syn på hur kampen mot inflationen bör bedrivas och
nödvändigheten av att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det
sammanhanget vill jag ta upp ett intressant inlägg om lönepolitiken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som Nils
Åsling gjorde. Jag blev inte riktigt på det klara med vad han ville uppnå. Han
vänder sig mot de centrala samordnade förhandlingarna och vill ha ett
decentraliserat system. Felet med de centrala förhandlingarna var enligt Nils
Åsling framför allt att de satte i gång flyttlassen. Det måste då bero på att
man i skogslänen har fått lika stora lönehöjningar som man har fått t. ex. i
storstäderna. Jag vill fråga: Betyder detta att Nils Åsling vill ha ett
lönesystem som ger dem som arbetar i skogslänen mindre lönehöjningar jämfört
med dem som bor i storstäderna, så att man i skogslänen skall kunna ha kvar
sina arbetsplatser? Men jag ställer frågan: Om vi får den utvecklingen,
betyder inte det att flyttlassen börjar öka i antal, eftersom människorna vill
flytta till platser där de kan få hyggliga inkomster och inte vill vara kvar
där de får dåliga löner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min andra fråga är: Menar Åsling på fullt allvar att
regering och riksdag skall gå in och förbjuda centrala eller förbundsvisa
uppgörelser? Jag vet inte riktigt vad det politiska syftet för oss skulle vara
med att diskutera uppläggningen av avtalsrörelsen och fördöma det system som
parterna på arbetsmarknaden enligt vad jag förstår är beredda att använda sig
av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inte svara på frågan vad vi tycker bör ske i så
fall. Den modell som användes i fjol innebar ju att den centralt fastställda
ramen innehöll även löneglidning. Sedan hade man förbundsvisa uppgörelser, där
man utgick från en viss förväntad löneglidning och tog det övriga utrymmet i
anspråk för avtalsenliga uppgörelser. Problemet är att den faktiska
löneglidningen blev större än den förväntade, och därför kommer vi över den
fastställda ramen. Men hur man löser det problemet enligt Åslings modell
förstår inte jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bytesbalansen, det samlade resultatet av våra affärer med
utlandet, har visat en överraskande snabb förbättring, så att vi i fjol t. o.
m. hade ett litet överskott. Det är möjligt att det i viss mening gick litet
för bra med bytesbalansen. I år blir det på nytt ett underskott, troligen på
över 10 miljarder. Jag vill inte gå så långt som Björn Molin som säger att det
skall bli 15 miljarder. För närvarande förbättras handelsbalansen ganska
kraftigt månad för månad. Orsakerna till underskottet är framför allt en
uppgång i importen. Exporten har utvecklats något svagare än väntat, men försvagningen
har inte varit så allvarlig att detta är huvudorsaken. Det är delvis
tillfälliga orsaker som ligger bakom: Den kalla vintern har spelat in, det var
en hög dollarkurs första halvåret, det var en forcering av importen i våras på
grund av arbetsmarknadskonflikten. Men det är riktigt att huvudförklaringen
till importuppgången är att vi i år får en mycket stark ökning av
investeringarna, inte bara i fasta anläggningar utan också i lager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det faktiskt också så att importen ökar därför
att Sverige ökar sin export. En mycket stor andel av vår export har importerats
i form av insatsvaror och komponenter. En del - men det är bara en mindre del -
av importökningen beror på att den privata konsumtionen också ökar ganska
kraftigt i år, uppskattningsvis med 2,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att detta faktum, att Sverige på nytt har
underskott i sina utlandsaffärer, är en allvarlig varningssignal. Det visar att
den utlandskon-kurrerande sektorn fortfarande inte är stor nog för att bära upp
en samtidig kraftig uppgång i både investeringar och privat konsumtion. Vad
varningssignalen gäller är framför allt vår konkurrenskraft. Skall Sverige
kunna gå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vidare mot
full sysselsättning och varaktig balans i utrikesaffärerna måste näringslivet
ha ett mycket gott konkurrensläge för att ge underlag för den höga tillväxt som
ökad sysselsättning kräver. Och i det perspektiv som nu avtecknar sig
beträffande tillväxten utomlands räcker det inte med bevarad konkurrenskraft.
Konkurrenskraften måste förstärkas under åren framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har för sin del dragit slutsatserna i vad
gäller nödvändigheten av att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen. Vi hoppas
att samma insikt finns också hos alla andra parter som har inflytande över
pris- och lönebildningen i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försämringen av bytesbalansen har utlöst en debatt om
huruvida en kraftig eller, som man säger, en drastisk skärpning av
finanspolitiken borde genomföras i höst. Såvitt jag förstår fanns det i de
tidigare inläggen sympatier för den tanken. Allmänt har man kritiserat den
ekonomiska politiken genom att säga att finanspolitiken inte är tillräckligt
stram, medan penningpolitiken och framför allt räntepolitiken är alltför hård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inte avvisa den kritiken som helt oberättigad -
detta helt enkelt därför att jag fortfarande anser att det statliga
budgetunderskottet är för stort och att räntan i Sverige är alldeles för hög.
För att inte mina meddebattörer nu skall gripas av en helt obehärskad glädje
vill jag säga, att detta uttalande har jag gjort många gånger förr, och jag
gjorde det också under hela valrörelsen. Men att konstatera detta och att kräva
en drastisk skärpning av finanspolitiken för att rädda bytesbalansen är
faktiskt två skilda ting, och jag skall förklara varför. Om man snabbt vill
minska ett underskott i utrikesaffärerna genom att strama åt efterfrågan, så
torde det vara ofrånkomligt att åtstramningen koncentreras till den privata
konsumtionen. Jag utgår från att ingen menar att vi medvetet skall försöka
hålla nere de investeringar som skall ge oss framtida inkomster och
sysselsättning, eller att vi skall hålla nere den export som hjälper oss att
förbättra bytesbalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men om man via budgetpolitiken vill nå snabba och
påtagliga resultat beträffande bytesbalansen, då måste man vara beredd att ta
i. Jag vet inte hur långt kritikerna av den ekonomiska politiken syftar med
sina krav på åtstramning av finanspolitiken. Men låt oss anta att man anser att
den i år borde ha förts så att den lett till balans i våra utrikesaffärer. Även
om man då utgår från att en så stor del av en konsumtionsminskning som 50 %
leder till minskad import resp. ökad export - dvs. att halva vår
konsumtionsminskning förbättrar vår bytesbalans - skulle det krävas att konsumtionen
i Sverige skars ner med 20 miljarder för att vi skulle förbättra bytesbalansen
med 10 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle kräva en närmast oslagbar kombination av
kraftiga skattehöjningar och stora nedskärningar av bidrag och pensioner. Det
skulle innebära en påtaglig minskning av hushållens realinkomster och -
otvivelaktigt - en kraftig ökning av arbetslösheten, motsvarande ett bortfall
av efterfrågan riktad mot svensk produktion på ungefär 10 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppriktigt sagt, herr talman, tror jag inte att någon här
i landet, när det kommer till kritan, är beredd att förorda, ännu mindre ta
ansvaret för en sådan politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I varje fall för oss socialdemokrater innehåller den här
diskussionen en djupare sanning. Vi har sett alltför många exempel på hur
regeringar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>misslyckats
med s. k, drastisk åtstramningspolitik. De drakoniska huggen har efterlämnat
djupa sår i form av ökad arbetslöshet och ny fattigdom, som sedan lett till
ökade statsutgifter och minskade statsinkomster, dvs, en ny försvagning av
budgetpolitiken och den ekonomiska balansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudtanken i den tredje vägens ekonomiska politik har ju
varit att försöka styra bort från detta. Den bygger på en successiv åtstramning
av finanspolitiken och en nedtagning av budgetunderskottet i takt med att
tillväxten och sysselsättningen hålls uppe av ökad produktion och växande
investeringar. Det är detta vi har kallat att både arbeta och spara oss ur den
ekonomiska krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den politiken har obestridligen varit framgångsrik. Den
goda tillväxten har gett ökade statsinkomster vid ett oförändrat skattetryck.
Bättre industriklimat och minskad arbetslöshet har sparat stora pengar i
industri- och sysselsättningspolitiken. Och ett hårt och metodiskt
besparingsarbete på bred front har hållit nere statsutgifterna, så att de nu
minskar, realt sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under perioden 1976-1982, när det var borgerliga
regeringar i Sverige, ökade statsutgifterna realt sett med 5 % per år i
genomsnitt. Sedan 1982 har tillväxten varit 1 % per år, realt sett. Om vi
bortser från ränteutgifterna så har de offentliga utgifterna varit oförändrade,
volymmässigt sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det är av intresse att konstatera att denna
metodik har lett till bättre resultat än som uppnätts i många andra länder, där
man har arbetat med ensidig ätstramningspolitik. Den offentliga sektorns
underskott mätt som andel av bruttonationalprodukten har minskat mer i Sverige
än i övriga OECD-länder de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är längs denna väg vi skall fortsätta under de
kommande åren. Vi måste kombinera en politik som främjar tillväxt och
sysselsättning med en fortsatt, konsekvent sänkning av det statliga
budgetunderskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är då - och det är den centrala och helt avgörande
frågan för den ekonomiska politiken under de kommande åren; Varifrån skall vi
hämta växtkraften i svensk ekonomi? Under den gångna treårsperioden skapades
den av devalveringen, av en hygglig utlandskonjunktur och av växande
investeringar. Nu har devalveringen gjort sitt jobb - den har kraftigt
förbättrat konkurrenskraften i svenskt näringsliv. Men vi vet att den inte kan
tillföra ytterligare växtkraft åren framöver. Det den måste ersättas av är en
fortsatt förstärkning av konkurrenskraften genom att vi dels hanterar pris-och
kostnadsutvecklingen lika bra eller helst bättre än våra konkurrentländer,
dels satsar allt vi förmår på teknisk förnyelse och effektivisering av
produktion, marknadsföring osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi har också en annan tillväxtfaktor som måste sättas
i arbete. Jag ger Åsling rätt i att den höga realränta som Sverige häller på
att få i och med att inflationstakten sjunker börjar bli ett allvarligt hinder
för ökade investeringar, både i näringslivet och pä andra områden, t. ex.
beträffande bostäderna. Här blir en fortsatt sänkning av budgetunderskottet det
mest verksamma medlet för att minska trycket på penningpolitiken och nå en
lägre räntenivå. Det skapar också utrymme för en fortsatt frigörelse av kredit-
och kapitalmarknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör tilläggas att lägre räntor också minskar ett annat
problem av fördelningspolitisk art. De senaste åren har inneburit många
slag av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påfrestningar
för den ekonomiska politiken och för medborgarna. En av de tyngsta
påfrestningarna var kravet att kraftigt höja vinstnivån inom svenskt näringsliv
och lönsamheten på investeringar. Det kunde också genomföras, som Hans
Petersson i Hallstahammar till sin förtrytsamhet konstaterade. Vinsternas andel
av nationalinkomsten har mer än fördubblats, medan löneandelen minskat i
motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men samtidigt vet vi att dessa stora vinster har skapat
problem och fortsätter att skapa problem. Även om de vid dagens ränteläge
antagligen är nödvändiga för att högst önskvärda investeringar skall komma till
stånd, råder det ingen tvekan om att både lönepolitiken och den
fördelningspolitik som vi socialdemokrater vill driva skulle vara mycket
lättare oni lönsamhetskraven kan sänkas och investeringarna ändå fortsätta att
öka. Vägen fram till detta är lägre realräntor i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här bakgrunden kommer budgetarbetet att bedrivas
mycket stramt, i syfte att ytterligare reducera budgetunderskottet. En viktig
utgångspunkt för arbetet är en fast tillämpning av de riktlinjer för den
fortsatta budgetpolitiken som riksdagen antog i våras. Eftersom så mycket har
frågats om hur regeringen tänker bedriva sin budgetpolitik skall jag bara be
att få erinra riksdagen om vad den beslöt i våras. Jag tycker att de
riktlinjerna är utomordentligt användbara för det budgetarbete som nu har
börjat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
riksdagen sade var följande;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"De
krav som därvid bör gälla innebär att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>endast de allra
mest angelägna reformerna bör genomföras och omfattningen av dessa
utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra
utgifter minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgiftsbegränsningar
måste åstadkommas på vissa områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetet med att
begränsa automatiken i statsutgifternas tillväxt måste fortsätta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtgärder måste
vidtas för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall
förändra dess organisations- och finansieringsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- en
fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram måste göras."<br>
Detta är de utgångspunkter som vi har och de riktlinjer som vi kommer att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa i
budgetarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som ställdes gång på gång i valrörelsen var hur
saneringen av statsfinanserna skulle fortsätta - hur vi skulle klara detta utan
höjt skattetryck och utan nedskärningar av den sociala välfärden. .Mitt svar i
dag är: Om några månader hoppas jag att vi skall kunna visa att detta är
möjligt, när vi lägger fram budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Björn Molin frågade - och det kan vara en berättigad fråga
- vad oförändrat skattetryck är. Först och främst vill jag säga att begreppet
faktiskt har ett än mer påtaglig innebörd för människor än vad Björn Molin
försöker göra gällande. Han säger att hushållens skatt höjdes mellan 1982 och
1985 med 8 000 kr. trots att det totala skattetrycket var oförändrat. Ja, men
hushållens inkomster steg också - de steg mer än skatterna höjdes. Det framgår
av att realinkomsten efter skatt för de svenska hushällen år 1985 är högre än
1982, vilket betyder att skattetrycket mätt som andel av hushållens
realinkomster inte har ökat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut, herr talman; Regeringen tror att det viktigaste
just nu är att med fasthet och konsekvens hålla fast vid den tredje vägens
politik. Därför avvisar vi krav på drastiska omläggningar eller snabba skiften
i den ekonomiska politiken. Det är genom att skapa förtroende för fastheten och
konsekvensen och resultaten i vår ekonomiska politik som vi kan nå våra
huvudmål - att nå varaktig balans i svensk ekonomi vid full sysselsättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8 LARS TOBISSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Faran med talet om systemskifte är att det
skapar uppfattningen att de små reformerna är meningslösa, sade Kjell-Olof
Feldt. Jag tror att det är rätt. Men de som talar om systemskifte är ju
socialdemokraterna, och det är också de som vill byta samhällssystem genom att
införa fondsocialism. Vi moderater vill i stället sätta in reformer för att
förstärka den marknadsekonomi som tyvärr urholkats under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern tyckte att vi skulle vara nöjda med den
ekonomiska utvecklingen. Men hur ser det egentligen ut? Inflationstakten är på
årsbasis högre än i vara viktiga konkurrentländer. Våra utrikesaffärer visar
ett kraftigt underskott. Vi har bland de högsta räntorna i den
industrialiserade delen av världen. Den totala arbetslösheten har trots
konjunkturförbättringen ökat sedan 1982. Vi har det hårdaste skattetrycket och
de högsta marginalskatterna i världen. Antalet socialhjälpstagare har pä tre år
vuxit med 200 000-jag noterade att Kjell-Olof Feldt nu ändå medger att det är
ett problem. Statsskulden har ökat under tre år av socialdemokratiskt regerande
med lika mycket som under sex år av borgerligt styre. Staten tog bara under
första halvåret i år upp nya utlandslån på över 22 miljarder, och vi går mot
den lägsta tillväxttakten bland OECD-länderna nästa år. Jag hörde ingen
kommentar från Kjell-Olof Feldt om de problem som därmed rimligen måste uppstå
för det långsiktiga saneringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många gånger före valet frågade vi er socialdemokrater:
Vilka skattehöjningar planerar ni eller vilka statliga utgiftsprogram tänker
ni dra ned på? Ni lämnade väljarna utan svar. Men nu måste ni snart i praktisk
handling visa era avsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tog i mitt anförande upp treårskalkylerna från i
våras. Kjell-Olof Feldt kan väl inte gärna förneka att t. o. m.
balansalternativet förutsätter extra budgetförstärkningar fram till 1988 på ca
5 miljarder om året. Och som jag har påvisat följer utvecklingen nu
referensalternativet. Därför skulle det behövas ytterligare 15 miljarder kronor
i extra budgetförstärkningar nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag förstår att det nu inte lönar
sig att fråga vilka åtgärder som planeras. Men jag skulle ändå vilja ha besked.
Stämmer det enligt regeringens egna treårskalkyler att vi skulle behöva extra
åtstramningar på 20 miljarder, eller betyder dagens utläggning om hur obekvämt
det är att strama åt att regeringen nu trots allt väljer låt-gå-alternativet?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
BJÖRN MOLIN (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Finansministern återgick i sitt anförande i
dag till den litet öppnare och mer självkritiska attityd som bl. a. präglade
den omdiskuterade intervjuboken tidigare men som var litet försvunnen under
valrörelsen. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>välkomnar
finansministerns attityd i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjell-Olof Feldt har en lockelse att beskriva sin
ekonomiska politik som framgångsrik genom att hänvisa till att den på en gång
lett till lägre inflation och lägre arbetslöshet. Vid något tillfälle sade
finansministern att det var unikt, och i dag var Sverige ett av de få ländersom
lyckats med att på en gång minska inflationen och arbetslösheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är ändå så att inflationstakten har varit på väg
neråt över hela världen ända sedan 1981. Och vi har inte i Sverige nedbringat
inflationstakten särskilt mycket snabbare än i andra länder. Vid en jämförelse
med de nordiska länderna finner man att vi sedan 1983 har haft en högre
inflation i Sverige än i något av våra nordiska grannländer.
Inflationsbekämpningen har alltså inte varit så framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att finansministern och jag är ense om att detta
lägre budgetunderskott har åstadkommits genom ökade statsutgifter på grund av
lönehöjningar som man inte förutsåg. Däremot har man inte gjort några
besparingar i egentlig mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern säger att vi har en sjunkande dollarkurs
och en sjunkande ränta och att det inverkar positivt på budgetsaldot. Det är
naturligtvis alldeles riktigt, men det är ju inte regeringens förtjänst. Det
faktum att budgetunderskottet för det innevarande budgetåret nu sjunker är icke
resultatet av några medvetna åtgärder från regeringens sida. Jag menar att det
fortfarande krävs åtgärder för att långsiktigt bringa ned det strukturella
underskottet i statsbudgeten och att det bör ske genom besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uppgång i den privata konsumtionen som har skett i år
och som späddes på med skatterabatten har naturligtvis varit till glädje för de
enskilda konsumenterna, men den har tveklöst inneburit en belastning på
Sveriges externa balans, och det är därför nödvändigt att inrikta den
ekonomiska politiken på en lägre ökning, en mycket liten ökning, av den privata
konsumtionen. Detta kommer naturligtvis att få ett genomslag i form av en lägre
inhemsk efterfrågan, vilket leder till lägre tillväxt och till i varje fall
lägre ökningstakt i fråga om investeringarna. Det är ofrånkomligt. Men då menar
jag att det är viktigt att man utan skygglappar använder sig av de
ekonomisk-politiska instrument som står till förfogande när det gäller att
dämpa ökningen i den privata konsumtionen. Dit hör besparingar också när det
gäller transfereringar i hushållen. Jag har litet svårt att förstå vad Sverige
skulle tjäna på att man väntar med att använda det instrumentet till nästa år.
Vi skulle mycket väl genom besparingar i vad avser transfereringarna till
hushållen kunna dämpa den enligt vår gemensamma uppfattning nu alltför höga
privata konsumtionen. Jag har litet svårt att förstå varför finansministern
säger att vi kan vänta till januari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 10 NILS G. ÅSLING (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var ett viktigt erkännande som
finansministern gav när han sade att finanspolitiken varit för passiv, om man
ser till de penningspolitiska konsekvenserna. Det var också ett viktigt
erkännande att realräntan har långtgående skadeverkningar i samhället. Jag
tackar för detta - det var ett viktigt bidrag till sakligheten i debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men helt
borta från valrörelsens lyriska utsvävningar var inte finansminis-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tern. När
han kom in på inflationen sade han att den hade halverats. Men SPK:s siffror
säger ju att inflationen i september 1982 var 7,6% och i september i år 7,2%.
Det är en minskning med 0,4 procentenheter. Att påstå att det är en halvering
är alltså en överdrift. Men det kunde man kanske tolerera, om man hos
finansministern i samma svep mötte en vilja att ta upp det som jag menar är det
väsentliga i dagens ekonomiska debatt: Vilka förutsättningar har
arbetsmarknaden att se fram emot i sina avtalsförhandlingar? Jag är ledsen att
inte finansministern vill ta chansen till en saklig diskussion om detta.
Diskussionen om budgetprinciperna i all ära, men närmast framför oss har vi
faktiskt en avtalsrörelse, där det är ytterst angeläget att man ger klara
besked från regeringens sida om hur man ser på förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill självfallet inte förbjuda centrala förhandlingar
- att påstå något sådant är rent nonsens. Jag ville i mitt inlägg peka på det
förstelnade system som vi har när det gäller avtalsförhandlingar och att det
från regeringens sida inte har getts entydiga signaler. När Bengt Rosengren i
sin DN-artikel påpekade att man väntar på klara besked från regeringen om den
ekonomiska politiken, så att man har en grund att stå på i
avtalsförhandlingarna, hade det uppenbart sin förankring i en stor del av
löntagarvärlden. Det är ingen tvekan om att det förstelnade system vi har har
lett till en frånvaro av den anpassning till lokala och branschmässiga
förhållanden som är en förutsättning inte bara för den tekniska utvecklingen
här i landet utan också för den nödvändiga hänsynen till regionala skillnader -
inte så, Kjell-Olof Feldt, att jag menar att man skall sänka lönerna i
skogsbygden, men det finns ju faktiskt olika former av näringsverksamhet, med
olika betalningsförmåga. Där grundar jag min teori på att regeringen själv har
sagt att överdrifter i löneförhandlingarna får negativa konsekvenser för
sysselsättningen. Det gäller alltså att ha ett löneförhandlingssystem som gör
det möjligt att hålla så många människor som möjligt med ett fast och säkert
arbete. Det har också sina regionalpolitiska konsekvenser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik: Herr talman! När jag för min del
talade om åtstramningspolitiken diskuterade jag den och dess förutsättningar -
om det över huvud taget är möjligt att föra en strikt åtstramningspolitik och
använda den som ett politiskt instrument i ett litet längre perspektiv. Då gav
jag också en liten framtidsvy över vad internationalisering och koncentration
av kapital betyder för en liten stat som Sverige. Finansministern sade att jag
med förtrytelse konstaterar att man lyckats få fram stora vinster. Jag tycker
att det är bra om företag går med vinst. Det skulle de göra också i det
socialistiska Sverige, om jag fick vara med och styra. Men frågan är hur man
använder vinsterna. Nu har det ju lagrats upp en enorm likviditet i företagen
samtidigt som det behövs investeringar, samtidigt som det behövs en bättre
fördelning för att människor skall få det bättre, samtidigt som det behövs nya
jobb. Det är utifrån den fördelningspolitiken som jag skulle vilja diskutera
vinsterna. De reallöneförluster som människor har gjort under många år - dock
inte under det senaste året enligt statistiken - har ju tillkommit samtidigt
som det har förekommit en väldig vinstökning och förmögenhetsökning i bolagen.
En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spegelbild
av det förhållandet att det har skett en stor omfördelning från de arbetande människorna
till kapitalet är ju dessa 500 000 människor som behöver socialt bistånd för
sitt liv, något som ju också Kjell-Olof Feldt var bekymrad över. När Kjell-Olof
Feldt då säger att man måste föra en politik för rättvisa och utjämning håller
jag med om det och pekar på att det inte bara är inkomsterna som visar om man
lever bra eller dåligt. Utbildningsnivåer, hälsotillstånd, sjukskrivning,
dödlighet, bostadsförhållanden - allt detta tyder på att Sverige håller på att
bli ett, förstärkt klassamhälle. Nu har man från fackligt håll - från både LO
och TCO - krävt något slags levnadsnivåkommitté för att reda ut hur
förhållandena är. Vi har för vår del krävt en ny låginkomstutredning eller
levnadsnivåundersökning för att man på basis av den skulle kunna lägga fram
förslag till en riktig fördelningspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu säger Kjell-Olof Feldt att man måste hantera
kostnadsutveckHngen på ett bra sätt. Med "hantera" menar han att man
skall försöka hålla kostnadsutvecklingen tillbaka, förstår jag, eftersom det är
så man diskuterar. Samtidigt har löneministern sagt att det inte finns något
utrymme för löneökningar och att staten kanske kan komma med andra saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja fråga finansministern: Vad är det för
andra saker som kan ställas i utsikt? Är det sänkt matmoms, lägre hyror eller
arbete åt alla, vilket skulle betyda mycket för landets totala utveckling? Vad
är det man har i tankarna, när man å ena sidan säger att man skall strama åt
och å andra sidan säger att man skall föra en politik för rättvisa och utjämning?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi vet alla vid det här laget att moderaterna
inte längre vill höra talas om ordet systemskifte, i varje fall inte
sammankopplat med deras politik. Men det är uppenbart att svenska folket
upplevde moderaternas politik som innebärande en väsentlig förändring av det
svenska samhällssystemet. Det var ju det radikala, det fina i det hela, som
det beskrevs när moderaterna hade sina jubelartade stämmor här i vintras.
Varför annars de våldsamma angreppen på det man kallade för den svenska
modellen? Varför talade Adelsohn om rivstarter? Varför dödförklarade man Keynes
stabiHse-ringspolifik? Allt detta var ju uttryck för att man ville ändra på
mycket av det som hade byggts upp i Sverige. Såvitt jag förstår var det ju det
som bar fram en stor del av den entusiasm som de moderata leden präglades av
under våren fram till dess att man upptäckte att folk fick reda på för mycket
om vad det där innebar. Däremot spelar det med tanke på framtiden en ganska
liten roll vad vi kallar moderaternas politik. Står ni fast vid er politik vet
svenska folket vad den innebär. Lars Tobisson är ju fullmäktig i
riksgäldskontoret och bör därför veta vad som har hänt med den svenska
utiandsskulden. Han sade att utlandsskulden har ökat med 12 miljarder kronor.
Men han vet också att 11 av dessa 12 miljarder är placerade i vår valutareserv,
dvs. vår nettoställning gentemot utiandet har knappast påverkats. Det var en
medveten politik från riksgäldskontorets och riksbankens sida att på detta sätt
bygga upp en större buffert mot de påfrestningar som kunde väntas i samband med
valrörelse och val. Så upplevde vi situationen 1982 när inga buffertar hade
byggts upp, varför vi tvingades till mycket snabba åtgärder så snart
regeringsskiftet var ett faktum.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobisson har här föreläst mycket om den s, k,
3-årskalkylen, Jag vill bara svara honom att vi inte anser att det stämmer att
några extra åtstramningar på 20 miljarder kronor skall behöva göras 1986.
Däremot blir det ingen låt-gå-politik 1986 utan, som jag har sagt flera gånger,
inriktning på en fortsatt minskning av budgetunderskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både Björn Molin och Nils Åsling uppehöll sig vid det
faktum att inflationen i Sverige visserligen minskar, men att den inte minskar
lika mycket som i omvärlden, där den har minskat under en längre tid. Därför
skulle det inte vara någon särskild prestation av Sverige att ta ned sin
inflation. Det är riktigt, Björn Molin, att inflationstakten har varit på väg
nedåt i hela världen under ett par tre år, men arbetslösheten har varit på väg
uppåt i hela världen under samma tid. När det gäller OECD-länderna uppgick
arbetslösheten, om jag minns rätt, till 22 miljoner år 1982.1 dag är 33
miljoner människor arbetslösa. I detta område, som omfattar de rikaste
industriländerna, har alltså arbetslösheten ökat med 11 miljoner människor. Den
stora skillnaden är ju den att arbetslösheten har minskat i Sverige under den
här perioden. Nu säger Björn Molin - och det tillhör ju den politiska retoriken
- att det inte är regeringens förtjänst att dollarn blir svagare och att räntan
sjunker i Sverige. Nej, det är möjligt, även om det var riksbanken som fattade
beslutet att sänka räntan i juli. Däremot minns jag att det var regeringens fel
när dollarn steg i värde och importpriserna drevs upp. Då stod ni alla och sade
att detta visar att regeringen och finansministern har misslyckats med
inflationsbekämpningen. Då var det vårt fel att dollarn steg. Minsann fick jag
höra att det var mitt och regeringens fel att räntan måste höjas i maj. Men den
anklagelsen får jag väl leva med. Det som är gott är andras förtjänst, och det
som går på tok är regeringens fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan måste vi försöka att klara ut en sak, som kan ha
betydelse med tanke på den fortsatta debatten och arbetet med budgeten i vår.
Om jag inte misstolkar Björn Molin, Nils Åsling och kanske också Lars Tobisson,
menar ni att riksdagen borde ingripa med åtgärder riktade mot hushållens realinkomster.
Vi borde skära ned, så att hushållen får mindre med pengar. Björn Molin var
mest tydlig. Han tyckte att riksdagen redan i höst borde fatta beslut om en
nedskärning av transfereringar till hushållen. Det är bara det att den poHtik
som ni talade för i våras och som ni drev i riksdagen inte gick ut på detta
utan på att skära ned den kommunala konsumtionen, dvs. kommuner-, nas
verksamhet inom vård, omsorg, byggande av ishallar osv. Den privata
konsumtionen skulle ju ökas genom betydande skattesänkningar. Det talades ju om
en stor omfördelning från offentlig konsumfion till privat konsumtion. I varje
fall var det Ulf Adelsohns främsta tema att svångrem-men skulle dras runt
kommunalhuset, medan svångremmen skulle släppas ut när det gällde de privata
konsumenterna. De skulle köpa mera. Har det här skett en sinnenas förändring,
är det naturHgtvis otroligt intressant. Vi vet ju alla att problemet med
bytesbalansen inte gäller kommunalhusen. Det är ju inte kommunalhusen som
driver upp importen, utan det är självfallet den privata konsumtionen och
investeringarna inom den privata sektorn. Det är nog de borgerligas politik som
är oklar på denna punkt. För vår del står vi fast vid vår inriktning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nils
Åsling sade sig beklaga att jag inte ville ha en saklig diskussion om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lönepolifiken.
Jag vill gärna ha en saklig diskussion, men först måste jag förstå vad Nils
Åsling menar, vad han vill att diskussionen skall gälla. Vill Nils Åsling och
centerpartiet ha en förhandling företag för företag i stället för förhandhngar
förbundsvis? Sådana hade vi i realiteten 1984, och 1985 hade vi centrala
förhandlingar plus förhandlingar förbundsvis. Vad menar han när han säger att
det är näringens betalningsförmåga som skall avgöra löneut-veckhngen? Jag
tolkar det så, att näringarna i skogslänen, där många har en svagare
betalningsförmåga, skall ha en sämre löneutveckling än näringar med bättre
betalningsförmåga. Är det detta Nils Åsling menar blir det ganska meningslöst.
Sedan konstaterar jag, herr talman, att Nils Åslings närhet till bonderörelsen
inte riktigt avspeglas i de här resonemangen, för är det några i Sverige som
vill ha centrala förhandlingar är det Sveriges bönder. De kräver att deras
inkomster skall stiga lika mycket som industriarbetarnas. Jag har aldrig, Nils
Åsling, hört en företrädare för LRF säga att näringens betalningsförmåga skall
avgöra böndernas inkomstutveckling. Om betalningsförmågan i näringen skulle
avgöra, blev det inte mycket till inkomstökning för Sveriges bönder. Nils
Åsling måste klara av den sakliga diskussionen på hemmaplan, innan han vimsar
ut här i riksdagen med idéerna. Annars tror jag att Nils Åsling får svårigheter
med sin egen föreningsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut några ord till Hans Petersson i Hallstahammar.
Läget är det att löneförhandlingar i Sverige förs mellan parterna på arbetsmarknaden.
Vi tänker inte övergå till ett system där regering och riksdag hanterar
löneutvecklingen. Det ankommer på oss att skapa förutsättningar för
lönepolitiken, framför allt skapa förtroende hos arbetsmarknadens parter, så
att inflationen fortsätter att minska och man är beredd att sluta löneavtal som
är förenliga med vår konkurrenskraft och samhällsekonomiska balans. Som flera
har konstaterat i debatten, jag vet inte om det var Lars Tobisson eller Björn
Molin, avgörs vår betalningsförmåga som nation av hur mycket vi kan öka
produktionen nästa år. I mitt första anförande försökte jag lägga tyngdpunkten
vid detta att regeringen måste försöka skapa bästa möjliga förutsättningar för
en ökning av produktionen och tillväxten. Då får vi också utrymme för en förbättring
av reallönerna. Det är detta budgeten kommer att vara inriktad på. Däremot tror
jag att jag skulle ställa ut löften som helt saknade täckning, om jag skulle
säga att vi kan genomföra allmänna skattesänkningar och allmänna
utgiftshöjningar för att höja den privata konsumtionen 1986.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
LARS TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, finansministern, jag har i dag inte sagt
ett ord om hur utlandsskulden har ökat. Jag sade att staten under första
halvåret i år tog upp nya utlandslån på 22 miljarder kronor. Detta är, såvitt
jag vet, helt oomstritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern kom i sitt anförande nära ett medgivande
av att den hårda penningpolitiska åtstramningen borde avlastas genom en
skärpning av finanspolitiken. I nästa andetag, och det återkom också i
repliken, började han skrämmas med den minskning av den privata konsumtionen som
skulle bli följden. Som vi moderater så många gånger har framhållit är dock
inte finanspolitisk åtstramning detsamma som skattehöjningar. Vi förordar i
stället besparingar, nedskärningar av de offentliga utgifterna. I de förslag vi</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har lagt
fram är det, som vi många gånger har understrukit, endast en mindre del av
åtgärderna som direkt drabbar hushållen. Det går alltså att föra en politik av
det slag som vi har efterlyst utan att man behöver säga att allting går ut över
den privata konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan orsak till att finansministern trots detta halva
medgivande ändå inte tar itu med åtgärder på det finanspolitiska området är uppenbarligen
att han vill avvakta lönerörelsen. Jag sade redan tidigare att jag finner denna
taktik mycket svår att förstå. På förhandlarsidan är man väl medveten om de
riktHnjer som regeringen har lagt fast i treårskalkylerna och som riksdagen har
ställt sig bakom. Finansministern bestred nu att det skulle gälla så mycket som
20 miljarder, men han förnekade ändå inte att det rimligen måste till kraftiga
åtgärder med hänsyn till den utveckling som har varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det blir här ett slags "väntespel", där
förhandlarna väntar på besked från regeringen och regeringen väntar på att
förhandlarna utan besked skall träffa avtal. Jag tror inte att detta är
gångbart, utan regeringen måste ta sitt ansvar och lägga fast de ramar som
skall gälla för förhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har två alternativ; det ena är att regeringen,
som nu, sitter passiv och till slut tvingas lägga fram förslag om pris- och
lönestopp och andra panikåtgärder. Det andra alternativet är att regeringen
skärper finanspolitiken och sänker marginalskatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har vi lärt oss att regeringen egentligen bara handlar
om den blir tvingad till det, t. ex, efter ett kraftigt valutautflöde som i
våras. Detta måste kallas för låt-gå-politik, och jag är rädd för att
regeringen nu börjat föra en sådan politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som behövs för att skattehöjningar och ingripanden i
avtalsrörelsen skall undvikas är besparingar i syfte att få ner inflationstakt
och ränta. Jag ser fram mot att besked om detta kornmer snabbt, därför att det
behövs för en lycklig utgång av en mycket komplicerad lönerörelse i år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
BJÖRN MOLIN (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig med anledning av diskussionen om den
kommande lönerörelsen påminna om att folkpartiledaren Bengt Westerberg redan i
somras sade att det enligt hans uppfattning inte fanns något utrymme för
ytterligare avtalsmässiga lönehöjningar för de offentligt anställda. Detta
uttalande väckte en del kritik, och med anledning därav ställdes en fråga till
finansministern, om han delade denna uppfattning. Jag tror inte att
finansministern svarade på frågan, och jag vill därför ställa den i dag: Håller
Kjell-Olof Feldt med Bengt Westerberg i hans bedömning att det inte finns något
samhällsekonomiskt utrymme för ytterligare avtalsmässiga lönehöjningar för de
offentligt anställda?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att underlätta avtalsrörelsen och på det
viset hindra att för höga lönehöjningar blir en käpp i hjulet för den
ekonomiska politiken tror jag alltjämt att det hade varit en fördel om det
automatiskt verkande inflationsskyddet i skattesystemet hade funnits kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var inte för att göra finansministern ledsen som jag
sade att de faktorer som har bidragit till ett lägre budgetunderskott inte är
resultatet av åtgärder från regeringens sida. Man måste se utvecklingen av t.
ex. kostnadsläget och även räntan i Sverige i förhållande till utvecklingen i
omvärlden, och då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finner man att det
obestridligen är så att vi under flera år har haft en inflation som ligger högre
än i omvärlden och att inflationen inte har sjunkit lika snabbt i Sverige som i
andra länder. Det är naturligtvis delvis ett resultat av regeringens ekonomiska
politik, och i detta avseende har den alltså inte varit framgångsrik. Detsamma
gäller ränteläget. Vi har ett i förhållande till jämförbara länder högre
ränteläge - även om vi kan våga räkna med ett något lägre ränteläge internt i
Sverige framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När det gäller skatterna verifierade finansministern vad jag sade, att
det under åren 1982-1985 totah sett har skett förändringar som för ett
normalhushåll har inneburit en ökad skattebelastning i storleksordningen 8 000
kr. Detta har naturligtvis skett paralleHt med inkomstökningar för hushållen
och löntagarna, men det kommer på lång sikt att innebära att skattekvoten
kommer att stiga. Det är därför jag tycker att det är oroande när regeringen
som målsättning för skattepolitiken har ett i huvudsak oförändrat skattetryck.
Den formuleringen rymmer möjligheten till skattehöjningar för de enskilda.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 15 NILS G, ÅSLING (c)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När jag påpekar att finansministern for vilse i fråga om
inflationsstatistiken, konträr han med att tala om den höga arbetslösheten i
andra länder. Det är bara det, att det förbättrar inte vår konkurrenskraft, så
det försvaret är inte mycket värt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste vara en väldigt öm tå man kommer åt om man vill diskutera regeringens
obefintliga politik inför avtalsrörelsen. Finansministern drar t, o, m, in LRF
och böndernas förhandlingar, vad det nu har med avtalsrörelsen att göra. Till
bilden hör att de förhandlingarna har regionalpolitiska aspekter och att det
där förekommer regionalpolitiska hänsyn, vilket man inte tar i avtalsrörelsen i
övrigt. Det var ett dåligt exempel som finansministern här försökte komma med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett behov att förutsättningslöst pröva hela det lönebildningssystem vi
har. Det finns inte bara fördelningspolitiska skäl, utan de med de
fördelningspoHtiska skälen väldigt nära kopplade regionala hänsynen och den
nödvändiga stimulansen till utveckHng i näringslivet att ta. Det var därför jag
hävdade att regeringen måste ha en politik som arbetsmarknadens parter känner
till. Jag exempHfierade just de regionala hänsynen med att säga att man kan
tänka sig att korrigera ett ur samhällets synpunkt negafivt utfall av en
avtalsrörelse även med differentierade arbetsgivaravgifter, av hänsyn till
regionala och andra konkurrenshänsyn. Man kan tänka sig att använda t. ex. den
kommunala skatteutjämningen. Det finns alltså instrument om man viH använda
fantasin till att försöka matcha en lönerörelse sedd ur regional och allmän
industriell utvecklingssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
det här resonemanget har jag grundat på två viktiga uttalanden från regeringen
under den senaste tiden, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att den offentHga sektorn inte skall vara
löneledande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att överdrifter i förhandHngarna, i form av ett för
stort löneuttag, kommer att falla ut i form av ökad arbetslöshet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med att regeringen har gjort dessa ställningstaganden, måste den också gå
vidare och vara beredd att ge en allmän bild av vilken attityd man har till
förhandlingarna och hur de skall utformas för att inte spräcka de
samhällsekonomiska ramarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för mig - jag hoppades att det också skulle vara målet för finansministern - är
att skapa förutsättningar i det här huset och i regeringskansliet för en
ekonomisk politik som grund för avtalsförhandlingar som räddar så många jobb
som möjligt åt så många människor som möjligt nu när vi går in i en annan
konjunktur. Har man inte det perspektivet, utan är låst i en stel och
fantasilös förhandlingsprocess, är det klart att resultatet kan få
förskräckande följder i form av ökad arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansministern
är också skyldig oss här i kammaren ett klarläggande. Redan i finansplanen
talade man om att flyttningen av människor -flyttlasspolitiken - var ett inslag
i den ekonomiska politiken. Håller regeringen fast vid den attityden förstår
jag passiviteten och då delar jag Björn Rosengrens kritik mot regeringen för
att den inte lägger en fast grund för avtalsförhandlingarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 16 HANS PETERSSON i
HaUstahammar (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag hade inte väntat mig något annat svar från finansministern än att
han skulle hänvisa till parterna på arbetsmarknaden. Vi har naturligtvis samma
uppfattning att det är de som gör upp om avtalen och att de skall ha fria
möjligheter att göra det på bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det finns andra sätt att påverka avtalsrörelsen än att sitta med vid bordet,
och det är vad man gör före och vad man lovar skall komma efter. När den nye
löneministern uttalar sig i TCO-tidningen säger han att det inte finns något
utrymme för löneökningar på den offentliga sidan. Han kan tänka sig att staten
erbjuder något annat i stället, och det var vad jag fastnade för och frågade
om. Nu får vi se vad som eventueUt kommer. Det bHr inga generella åtgärder,
sade finansministern. Det skall bli intressant att se den mixen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansministern
sade i sitt inlägg saker som stärker mig i min uppfattning att jag hade rätt i
mitt inledningsanförande när jag talade om svårigheten med att använda
åtstramning och kostnadsbegränsningar som ett instrument för att nå den
internationella balans man talar om att man vill nå. Finansministern sade att
investeringarna har ett så stort importinnehåll att det slår tillbaka på
balansen. Det gäller inte bara investeringar utan det gäller också insatsvaror
i den svenska industrin. Detta är naturligtvis delvis en följd av den
internationalisering av ekonomin som jag talade om i mitt inledningsanförande.
Jag vill lyfta frågan vidare från dagens direkta budgetproblem och något in i
framtiden och försöka skissera hur förutsättningarna ser ut i en krisande
kapitalism för en liten stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
om man nu skall hålla sig till insatsvarorna är det ett faktum redan i dag att
branscher som man knappast skulle kunna tänka sig har en mycket stor andel
importerade insatsvaror, gjuteribranschen 30-35 %, smidesbran-schen 50 %,
elektronikindustrin 60 % och Volvo kanske 70 %, Det fordras åtgärder om man i
en framtid vill ha en industri och en ekonomisk politik som är fri från
utiändskt beroende. Skall man skapa en balans gentemot utlandet och tro att en
rimlig andel export parad med en efterfrågan som vänds mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
svenska produktionen skall vara möjHg, måste man på ett aktivt sätt
återindustrialisera landet i de delar där man i dag inte har någon inhemsk
produktion. Utan inhemsk produktion kan man inte vända efterfrågan inåt. Då bhr
det som det ekonomiska försvaret säger. Vi blir alltmer beroende av både
kunnande och varor utifrån, och den ekonomisk-politiska strategin slås sönder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern kanske vill utveckla något vad han tror om
dessa framtidsvyer, och om den internationaliserade kapitalismens betydelse när
svenska bolag investerar utomlands och utländska kapitalister köper upp svenska
bolag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
Finansminister KJELL-OLOF FELDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars Tobisson säger att det är ett medgivande
när jag säger att vi bör ha en stramare finanspolitik för att få en lättare
penningpolitik. Nej, det är en målsättning för den ekonomiska politik som vi
bedriver och har bedrivit hela tiden att minska budgetunderskottet, minska den
offentliga sektorns finansiella obalans och därmed få utrymme för en lättare
penning-poHtik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot tycker jag att det är ett medgivande att Lars
Tobisson säger att man skall kunna strama åt utan att allting går ut över den
privata konsumtionen. I valrörelsen sade ni att ingenting skulle gå ut över den
privata konsumtionen. Det stora slagsmålet i valrörelsen gällde ju att varje
familj med moderaternas politik skulle få högre levnadsstandard och högre
realinkomster. Så nog har det skett någonting här sedan valdagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tobisson drar också den slutsatsen att om inte vi i höst
går ut med ett åtstramningspaket är vi passiva. Jag skall försöka förklara för
Lars Tobisson och eventuella övriga intresserade att vi i högsta grad är aktiva
för att kunna lägga fram en budget som fortsätter att skapa balans och tillväxt
i Sverige, dvs, sysselsättning. Jag har försökt förklara varför ett s, k,
åtstramningspaket i höst skulle vara kontraproduktivt och framför allt att det
är fullständigt utsiktslöst att det skulle finnas någon som är beredd att ta
ansvaret för en åstramningspolitik som skulle rädda bytesbalansen. Det har
såvitt jag förstår heller ingen gjort anspråk på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill svara Björn Molin på Bengt Westerbergs nu litet
nygamla fråga om utrymmet för avtalsenliga löneökningar för de
offentHganställda. Det är då bara att konstatera att om det finns något utrymme
- vi är ännu inte framme vid att fastställa några förhandlingsmandat på den
punkten - är det utomordentiigt begränsat. Det är också vad den nye
löneministern har konstaterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan tycker jag, herr talman, att Nils ÅsHng har
genomgått en viss utveckling under den här lilla debatten. Det var så uppenbart
att Åsling hade suttit på sin kammare och klurat ut ett nytt system för
lönebildningen i Sverige, som skulle bidra tiH ökad lönedifferentiering,
beroende på företagens betalningsförmåga. Detta hastar han nu bort ifrån. Han
flyr från lönepolitiken till den kommunala skatteutjämningen och sänkta
arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser inte längre till Nils Åsling i lokalen - han har
flytt även i fysisk mening. Vore han här skulle jag kunna tala om för honom att
om man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkligen
vill skapa en regleringsekonomi skall man differentiera företagens kostnader
via arbetsgivaravgifter och kommunal skatteutjämning. Nej, det är nog bäst att
lönepoHtiken får försöka ta sig fram på de vägar där det kan låta sig göras,
utan alltför mycket inblandning från riksdagens sida när det gäller formerna
för förhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill helt kort svara Hans Petersson i Hallstahammar
att det utlandsberoende som är allra svårast för oss var det som uppstod under
1970-tälet när Sverige måste börja låna utomlands. Devalveringen syftade till
att minska utlandsberoendet kanske framför allt på det område som intresserar
Hans Petersson, nämligen att få till stånd en ökad ersättning av import med
svensk produktion. Jag har sagt tidigare, och jag kan upprepa det nu, att vad
vi framför allt hade i åtanke när vi hösten 1982 beslöt genomföra den stora
devalveringen var de små företagen i Sverige, alla underleverantörer, som inte
längre existerade, därför att beställningarna hade flyttats ut till andra
länder. Vi tänkte framför allt på de företag som inte fanns i Sverige, därför
att lönsamheten var för dålig och viljan att satsa på detta därmed för svag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu när vi kan se vad som har hänt sedan början av
1980-talet finner vi att vårt utlandsberoende i den meningen minskat.
Åtskilliga storföretag har plockat hem beställningar på leveranser som de
tidigare placerade utomlands. Vi har fått många nya företag i Sverige. Enligt
de redovisningar som görs skulle ett rekordstort antal nya företag ha startat
här under de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte se någon annan möjlighet att minska vårt
utlandsberoende än just den väg vi har valt. Sedan skall vi göra vad vi kan via
näringspolitiken för att främja teknisk utveckHng, forsknings- och
utveckHngsarbete och annat, för att försöka minska vårt beroende av produkter
som vi i dag är hänvisade till att köpa från utlandet - jag medger att vårt
beroende av t, ex, USA;s datateknologi är ett stort problem. Jag tycker att
utvecklingen också på det området går åt rätt håH, Men några snabba klipp i de
avseendena tror jag att de små industriländerna har svårt att göra. Det får man
se som ett långsiktigt och ganska tålmodigt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig slutligen, herr talman, bara göra ett
konstaterande. En information har jag fått fram ur debatten med företrädare
för de tre borgerliga oppositionspartierna, nämHgen att den åtstramning man nu
är beredd att diskutera också får gälla den privata konsumtionen. Det hörde vi
mycket litet om före valet - då gällde det att det var den offentliga
konsumtionen som skulle dras ned; hushållen skulle få mera köpkraft genom
skattesänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är då om vi också är ense om att vi inte kan rädda
bytesbalansen den vägen. Vi kan i Sverige aldrig driva en så hård
åtstramningspolitik riktad mot hushållen och realinkomsterna att vi klarar en
dålig utveckling av vår produktion och av vår utrikeshandel genom försvagad
konkurrenskraft. Det är därför som regeringen i det här läget har givit pris-
och kostnadsutvecklingen högsta prioritet och inriktat sina krafter på att
åstadkomma sådana kontakter med parterna på arbetsmarknaden att vi kan få till
stånd en kostnads- och prisutveckling som stämmer med målet att 1986 återigen
ha balans i vår utrikesekonomi samtidigt som sysselsättningen i Sverige kan
fortsätta att öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Lars Tobisson, Hans Petersson i
Hallstahammar och Björn Molin anhållit att till protokollet få antecknat att de
inte ägde rätt till ytterligare repliker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 18 BO LUNDGREN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sverige har världens högsta skattetryck.
Drygt hälften av den samlade produktionen tas ut i skatt. Egentligen är den
siffran för låg. De ofinansierade utgifter som har lett till ett stort
budgetunderskott är i realiteten vad man skulle kunna kalla för en uppskjuten
beskattning. Man kan därför säga att i Sverige i dag bestämmer politiker åt
människor när det gäller användningen av nästan två tredjedelar av våra samlade
inkomster. Människorna får alltså själva bestämma över bara en tredjedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en vanHg LO-familj med en heltidsarbetande och en
deltidsarbetande vilkas gemensamma inkomst uppgår till 149 000 kr. blir skatten
73 000 kr. Till detta kommer 54 000 kr. i avgifter som erläggs av
arbetsgivaren. Av de totalt 203 000 kr, som familjen arbetar ihop går 127 000
till den offentHga sektorn i form av skatter och avgifter. Det är samma
relation där, politikerna bestämmer över två tredjedelar av familjens
inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i och för sig inte konstigt att det ser ut så här i
Sverige. Under 44 år av socialdemokratiskt styre utvecklades
högskattesamhället, och med alldeles särskilt hög fart under perioden
1970-1976. Skattetrycket hölls sedan oförändrat under de sex borgerliga
regeringsåren, även om man hade kunnat önska sig en dämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu stiger skatterna igen, och politikerna får bestämma
över en ännu större del av människomas inkomst. Att friheten därmed minskar har
tusentals barnfamiljer fått erfara. Antalet socialbidragstagare har nästan
fördubblats sedan 1982. I år blir uppemot 600 000 människor beroende av
socialbidrag för att klara sin ekonomi. Om jag uppfattade finansministern rätt
var det ett misslyckande som han tog på sig. Frågan är bara om finansministern
är beredd att dra konsekvenserna, nämligen att låta överbeskattningen av
människor upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utveckling vi har sett när det gäller
socialbidragstagare är egentligen orimlig. Mitt i en högkonjunktur i
välfärdslandet Sverige ökar antalet människor som blir beroende av
socialbidrag. För oss moderater är det självklart att skattepolitiken måste få
en helt annan inriktning. Människor skall normalt kunna leva på sin lön när
skatten är betald. Därför måste skatterna sänkas. Styrningen av människornas
val genom skatter och bidrag samt regler för dessa måste försvinna. Genom
sänkta skatter för de enskilda människorna och familjerna ges större
möjligheter för dem att själva välja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten om hur högt skattetrycket bör vara är således
ideologiskt präglad. Den som misstror människorna hyHar kollektiva beslut och
förordar kollektiva lösningar. Det leder automatiskt fill höga skatter. Den som
vill låta människor och familjer själva bestämma förordar en politik som leder
till lägre skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattetrycket och skattesystemets utformning påverkar
också välståndsutvecklingen och därmed möjligheten att garantera medborgarna
trygghet. Höga skatter leder till en långsammare ökning av de gemensamma
resurserna, medan lägre skatter ger en högre tillväxttakt. Det moderata kravet
på en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>successiv sänkning av
skattetrycket syftar således såväl till att ge enskilda människor och familjer
större frihet som till att öka den ekonomiska tillväxten. Vi förordar i första
hand sänkta marginalskatter. Genom att inkomstökningar och avkastning av
sparande och företagande beskattas lägre kan lönekostnadsutvecklingen
begränsas. Arbete, sparande och företagande stimuleras genom sänkta marginalskatter,
samtidigt som lockelsen att göra svarta affärer minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiledaren Bengt
Westerberg sade i gårdagens debatt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Även
överläkare, tekniker, ingenjörer och andra måste känna att deras extra
arbetsinsatser ger avkastning, att det blir något över efter skatt om de jobbar
extra. Och vi andra har intresse av att det blir någonting över också för dem,
därför att deras arbetsinsatser är viktiga för oss."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visst
är det riktigt. Men det räcker inte att bara sänka marginalskatten för dem som
tjänar över 125 000 kr. om året. Det är minst lika viktigt att
industriarbetaren Sven Nilsson får lägre skatt på sina inkomstökningar som att
läkaren Dan Nilsson i Värmland får det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän i normala inkomstlägen som
avgör vår konkurrenskraft. Arbetare och tjänstemän i normala inkomstlagen måste
känna att det lönar sig bättre att arbeta och spara och att det blir möjligt
att efterfråga tjänster utan att betala svart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
sänkta marginalskatter kan såväl industriarbetaren som läkaren köpa tjänster
som i dag är för dyra. Genom att den privata tjänstesektorn således tillåts
expandera förbättras möjligheten att uppfylla målet om full, produktiv
sysselsättning. FörbHr skatterna höga - enligt regeringens hittillsvarande
politik blir de ännu högre - förblir också arbetslösheten hög, ja, den kan t.
o. m. komma att öka kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofta
är det dessutom den totala marginaleffekten till följd av skatter, avtrappade
bostadsbidrag och ibland progressiva daghemsavgifter som gör att marginaleffekten
blir större för industriarbetaren än för läkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hörde i inledningen av dagens debatt Charlotte Branting säga att det är viktigt
att vi pressar ned marginaleffekterna för vanliga inkomsttagare. Det kan ske
genom att man minskar betydelsen av bostadsbidrag - antingen genom att man ökar
kostnaderna för dem drastiskt eller genom att man minskar bostadsbidragen som
sådana - eller genom att man sänker marginalskatten för vanliga inkomsttagare.
För att man skall få ned de samlade marginaleffekterna är det viktigt att man
sänker skatten för vanliga inkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
moderater står fast vid de förslag vi lade fram i januari. De allra flesta
heltidsarbetande skall, enligt vår uppfattning, ha högst 40% marginalskatt och
få behålla 60 % av inkomst och löneökning, och ingen skall ha högre
marginalskatt än 70%. Genom att inflationsskyddet återinförs tillåts inte
inflationen att smyghöja skatteuttaget eller marginalskattesatsen. Vi anser att
den statiiga inkomstskatten på sikt bör avskaffas utom för de allra högsta
inkomsterna. Med nuvarande kommunalskattesatser skulle marginalskatten i
normala inkomstlägen då bli ca 30%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
effekter detta skulle ha på tillväxttakten och möjligheten att garantera
välstånd och trygghet kan var och en inse, men uppenbarhgen inte den
socialdemokratiska regeringen, som dock sannolikt är mer låst av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ideologiska nödvändigheten
att förespråka en stor offentlig verksamhet och därmed höga skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattesystemet
måste reformeras så att man vid beskattningen tar hänsyn till hur många som
skall leva på inkomsten. Det är orimligt att försörjningsbördan inte alls
finns med i bilden när man skall räkna fram skatten för enskilda familjer.
Genom grundavdrag för barn skapas rättvisa mellan olika familjer samtidigt som
det blir möjligt även för barnfamiljer att leva på sin lön. Vi kan få ned
antalet familjer som är beroende av socialbidrag. Kostnaderna för de kommunala
socialbidragen kommer därmed att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! En statiig utredning kommer uppenbarligen att inom kort lägga fram
förslag om ändrade regler för den kommunala skatteutjämningen.
Skatteutjämningen syftar till att ge olika kommuner likartade förutsättningar
oavsett skillnader i bl. a. skatteunderlag och åldersstruktur. Trots det
nuvarande skatteutjämningssystemet är skillnaderna i kommunal utdebitering
alltför stora. För en normalinkomsttagare kan det röra sig om en skillnad på
uppemot 10 000 kr. beroende på vilken kommun han bor i. Mot den bakgrunden kan
det bli aktuellt att såväl ändra reglerna för skatteutjämningen som att öka
anslaget för detta ändamål. Det får i så fall kompenseras genom minskning av de
specialdestinerade bidragen till kommunerna. Det är emellertid viktigt att se
till att det bara blir skillnader i förutsättningar som utjämnas och inte när
det gäller konsekvenserna av olika ambitionsnivå i kommunerna. Något annat
skulle vara orättvist mot medborgarna i kommunerna - det skulle dessutom
inkräkta på den kommunala självstyrelsen. Det kan för oss moderater inte bli
fråga om att permanenta straffbeskattningen av vissa kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis,
herr talman; Skattepolitiken är oerhört central när det gäller möjligheterna
att förbättra den svenska ekonomin och att få bukt med lönekostnadsutvecklingen
och därmed också förbättra vår konkurrenskraft eller hålla den på en bra nivå.
Genom sänkta skatter kan vi få fart på tillväxten i ekonomin. Enskilda
människor får större valfrihet och rörelsefrihet. Genom att vi utformar
skattesystemet så att hänsyn tas till försörjningsbördan blir det möjligt
också för barnfamiljer att leva på sin lön.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf, 19 KJELL JOHANSSON
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är på något sätt betecknande för dagens situation, att när vi nu
har kommit till skatteavsnittet i den allmänpolitiska debatten är det den nye
löneministern Bengt Johansson som skall föra debatten å regeringens vägnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går in på sakfrågorna vill jag gärna gratulera Bengt Johansson till
utnämningen. Jag vill inte påstå att vår bekantskap sedan tidigare är av det
allra djupaste slaget, men vi har i alla fall haft tillfälle både att syssla
med utredningsarbete tillsammans och att debattera utanför den här salen, Mina
erfarenheter från dessa tillfällen är enbart goda, varför jag tror att
statsministern faktiskt här har träffat ett gott val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här debatten på hösten är ju till för att granska regeringens handlande. Jag
skall huvudsakligen uppehålla mig kring skatteområdet. Det är också här som
sambandet med den nye löneministern kommer in i bilden på ett mycket markant
sätt. Vid ett par tillfällen under våren - senast endast</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>några dagar innan
riksdagen åtskildes för sommaruppehållet - påpekade jag här i kammaren att
regeringen själv genom sin envisa skattehöjningspolitik skapat en'mycket
besvärlig situation inför nästa avtalsrörelse. En hel del av de mest besvärliga
knäckfrågor som Bengt Johansson nu får ta sig an handlar just om skatter.
Paradoxalt nog kommer en del av löneministerns huvudvärk att ha sin grund i
skattehöjningsbeslut som han själv i sin tidigare verksamhet på
finansdepartementet varit delaktig i tillkomsten av.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fru talman! Låt mig lämna
en kortfattad redogörelse för det aktuella läget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
erinrar sig säkert att regeringen redan inför den förra avtalsrörelsen -då det
alltså gällde årets löner - tvingades till kosmetiska åtgärder i form av en
illa utformad s, k, skatterabatt. Syftet med denna var ju att garantera
reallönehöjning för löntagarna. Huruvida detta mål kommer att uppnås är långt
ifrån klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är fullständigt klart är däremot att skatterabatten inte kommer att
underlätta den kommande avtalsrörelsen. Tvärtom! Skatterabatten var,
förhoppningsvis, en engångsföreteelse. Kvar av den finns nästa år endast några
hundratusental deltidsanställda - främst kvinnor - som skall betala tillbaka
huvuddelen av skatterabatten i form av efterskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisökningarna,
som skatterabatten skulle kompensera för, försvinner däremot inte. Enligt den
multiplikationsmetod som jag försökt lansera här i kammaren - man tager
regeringens inflationsmål och multiplicerar det med två - torde de närmast
komma att uppgå till 6 % i stället för beräknade 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
som helst, kvar finns de i alla fall, och löntagarna kommer givetvis att vilja
ha fortsatt kompensation för årets prisökningar, TiH detta kommer så
avtalsårets prisökningar, som naturligtvis också utlöser lönekrav. Genom att
regeringen inte stått för den uppgörelse som träffades om inkomstskatten har
denna höjts i förhållande till överenskommelsen - 8 000 kr, i ökat skattetryck
per hushåll, visade Björn Molin tidigare i sitt anförande här. För 1986
resulterar den försämring, som regeringen vidtagit genom att slopa inflationsskyddet,
i en skatteökning på ca 600 kr, för en industriarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatten
höjs till det dubbla för 1986, Därmed förlorar en genomsnittlig boende i villa
ytterligare en summa som motsvarar ungefär avdragsrätten för
fackföreningsavgifter. Det här är litet konstigt, ty när denna avdragsrätt
infördes motiverades den med att den var nödvändig för att det skulle gå att
träffa ett avtal för det aktuella inkomståret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskattens
införande innebär att en genomsnittlig LO-medlem som bor i villa tre år på rad
förlorar en summa ungefär motsvarande vad avdragsrätten för
fackföreningsavgiften tidigare har gett i lättnad. Vidare kommentarer torde väl
vara onödiga då det gäller verkningarna av den skattepolitik som regeringen
fört under den gångna mandatperioden. Den har ju varit någonting som jag skulle
vilja kalla för skicklig eller listig. Fastighetsskatten, som jag nämnde,
kommer under 1986 att få betalas i form av efterskatt av de skattskyldiga, och
den kommer att få betalas preliminärt också nästa år när den har fördubblats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de komplikationer som jag räknat upp skall naturligtvis också läggas alla andra
skattehöjningar som regeringen genomdrivit under de senaste åren. Inte minst
för dem som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet är de upprepade
skattehöjningarna mycket kännbara.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens åtgärder på skatteområdet har sannerligen inte
underlättat de kommande förhandlingarna. Till detta kommer att regeringens
ekonomiska politik inte - vilket Bengt Westerberg påvisade här i går - stärker
tilltron till regeringens vilja att bekämpa inflationen. Man kan givetvis tala
hur mycket som helst om sina ambitioner i den riktningen. Men fattar man inte
de erforderHga besluten då det gäller den ekonomiska politiken utan i stället
avskaffar inflationsskyddet i skatteskalorna, raserar man självfallet denna
tilltro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sagt det många gånger förut, men det finns
förvisso anledning att upprepa det; Skall regeringen lyckas skapa denna tilltro
till viljan att bekämpa inflationen, är en av de logiska åtgärderna att
inflationsskydda skatteskalorna fullt ut. Ett sådant beslut skapar fasta normer
att förhandla utifrån, och det är enligt folkpartiets mening just vad vi
saknar. Det måste finnas en långsiktig och någorlunda stabil linje i
skattepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det har talats om en tidsinställd bomb i
samband med årets avtalsrörelse. Det ligger förvisso mycket i detta resonemang.
Som jag påpekat har också tyvärr regeringen bidragit med mycket av sprängmedlet
i denna. Finansministern lämnade tidigare här inget besked. Det vore därför
intressant om löneministern kunde anlägga en annorlunda stil vid sitt första
framträdande här i kammaren och lätta litet på förlåten vad gäller hur
regeringen har tänkt sig att desarmera denna bomb, så att förhandlingarna kan
föras i hamn. Jag avvaktar med intresse de besked som Bengt Johansson tänker
lämna när han om en stund äntrar talarstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Skattepolitikens utformning bestämmer i hög
grad utvecklingen i vårt land under de kommande åren. Det är därför vi från
folkpartiets sida fäster så stor vikt vid att skatterna stimulerar till
insatser i samhället. Det måste löna sig att arbeta, tryckte Bengt Westerberg
på i sitt anförande här i går. Han påpekade också hur viktigt det är att vi
inte stirrar oss blinda på skatteskalorna och skatteuttaget då det gäller en
liten grupp med höga inkomster. Det förhåller sig ju faktiskt på det sättet att
även om vi klär av denna grupp inpå bara livet, får vi inte i samhället
resurser som i något mera märkbar grad kan förbättra för folket som helhet. I
stället förstärker vi ytterligare problem som vi redan har tillräckligt av. Det
är inte flera särlagar av den typ som gäller exempelvis för utiändska forskare
som kan lösa problemen för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är väl naturligt om det i dessa dagar är lönerörelsen
och därmed inkomstutvecklingen för löntagarna som ligger i blickpunkten. Men
det finns ju andra grupper i samhället för vilka regeringens åtgärder ter sig
minst lika viktiga. Jag tänker då bl. a. på landets hundratusentals
småföretagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för vilda strejker och skadeståndens roll i detta
sammanhang har ju diskuterats ganska livligt den senaste tiden. En del har
krävt mycket höga skadestånd. Jag skulle kanske vilja föra ner den debatten på
ett mera mänskligt plan. I det sammanhanget skulle jag vilja ställa ett par
frågor till löneministern mot bakgrund av några beslut på bl. a. skatteområdet
som ni socialdemokrater drivit igenom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
arbetstagarna har ni sänkt maximiskadeståndet tiH 200 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På arbetsgivarsidan har ni däremot avskaffat avdragsrätten
och därmed på ett dramatiskt sätt skärpt skadestånden. Detta omöjliggör en
rättvis straffut-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mätning,
men detta är en annan debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löntagarna fick skatterabatt. Småföretagarna och en del
andra grupper fick ingenting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löntagarna fick avdragsrätt för fackföreningsavgift. För
småföretagarna slopar ni möjligheten till överlåtelse genom egendomslivräntor,
inför ränta på bilförmån - helt orimHga bestämmelser - och försämrar
nedskrivningsmöjligheterna när det gäller lager. Ni lägger på dem
löntagarfondsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur tror löneministern att landets småföretagare uppfattar
denna ensidighet? Hur tror löneministern att en sådan inställning påverkar
företagsetable-ring och därmed framåtskridandet i vårt land?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om Bo
Lundgrens inledning. Han sade att det inte räcker att sänka marginalskatten
bara för dem som tjänar över 125 000 kr., utan även industriarbetarna bör få
marginalskattesänkningar. Ja, det tycker vi i folkpartiet också. Vi är alltså
totalt överens om det långsiktiga målet, men det är om möjligheterna att
genomföra detta i det statsfinansiella läge som vi nu befinner oss i som vi
hela tiden har tvistat. Där skiljer sig våra bedömningar åt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog förste vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 20 BO LUNDGREN (m) repHk;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är bra att vi är överens om
rörelseriktningen i skattepolitiken. Jag tycker också att det är bra att
folkpartiet menar att man skall sänka marginalskatten även för industriarbetare
och vanliga inkomsttagare. Det går inte nu på grund av det statsfinansiella
läget, säger Kjell Johansson. Frågan är: Kan man inte möjligen tänka Htet
omvänt? Om man skall kunna få fart på ekonomin och få en mera balanserad
avtalsrörelse, är det då inte just de breda löntagargrupperna, de vanliga
industriarbetarna, som i första hand skall bli föremål för dels
skattesänkningar, dels skattesatssänkningar-vilket är det viktigaste när det
gäller tillväxttakten? Har vi råd att låta bli att sänka skatten för vanliga
inkomsttagare och begränsa sänkningen till de grupper som ligger över 125 000
kr. i årsinkomst - som i och för sig också har problem, det är vi överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterade som sagt vad Charlotte Branting tog upp i
sitt första anförande, nämligen att vi snabbt måste komma till rätta med de
familjer som Hgger i den s. k. fattigdomsfällan. Då finns det bara två
möjligheter; antingen sänker man marginalskatterna, eller också höjer man
bostadsbidragen kraftigt, för att minska avtrappningsgraden, vilket kostar
mycket pengar - eller också slopar man bostadsbidragen för ganska många, vilket
får en hel del andra konsekvenser. Det här är ytterligare ett skäl för att
vanliga inkomsttagare faktiskt behöver sänkt marginalskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och det kan inte vänta. Det är möjligen det som skiljer
oss åt, att ni uppenbarligen är beredda att vänta med detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 21 KJELL JOHANSSON
(fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det är ju så att ni moderater föreslår en större sänkning av
grundavdraget än vad vi gör. Detta är inte en sänkning av skatten som gynnar
dem som tjänar litet. Jag konstaterar bara att vi också föreslår en sänkning av
grundavdraget, och det gör vi för att få medel för att kunna finansiera vissa
saker som vi vill genomföra på det sociala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Just
därför att vi behöver ta i bruk de resurser som finns för att skapa en starkare
ekonomi, menar vi att vi inte kan klara detta just nu. Som sagt: Vi skiljer oss
åt i den bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
22 BO LUNDGREN (m) repHk;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det är min förhoppning, mot bakgrund av vad Kjell Johansson sade i sitt
anförande om vikten av att få en bra och lugn utveckling på avtalsmarknaden,
att vi också kan bli överens om att vanliga inkomsttagare behöver sänkt skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fog inte upp frågan om grundavdrag, schablonavdrag, skattereduktion för
fackföreningsavgift och annat, men det är klart att vi moderater menar att man
faktiskt av rent fördelningsmässiga skäl inte kan sänka skatten bara för
människor med höga inkomster. Man måste sänka den även för vanHga
inkomsttagare. Vi kan inte acceptera att så många människor får höjd skatt som
folkpartiets förslag faktiskt leder till: drygt 4 miljoner människor. Vi tror
att detta försvårar en avtalsrörelse. Man måste faktiskt sänka skatten för
vanliga inkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
23 KJELL JOHANSSON (fp) repHk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Det var just det jag berörde i hela mitt anförande. Det kanske inte så
mycket gäller att sänka skatten. Vi har inte lovat att göra det annat än i form
av vissa justeringar. Det gäller som sagt att undvika de höjningar som nu
kommer för att kunna klara avtalsrörelsen. Det gäller t. ex, att undvika att
inflationen ytterligare höjer skatterna eller, som vi var överens om och gick
till val på, att motarbeta villaskatten och ta bort den för vanliga människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är just skatter av den typen som är kolossalt kännbara för vanliga människor.
Vi vill börja med dem, och sedan följer vi gärna med. Men vi gör det som sagt
inte på det sättet att vi vill ha ett svagare budgetutfall. Vi menar att det är
väldigt angeläget att se till att man klarar av budgetunderskottet, samtidigt
som vi vill skapa den dynamiska utveckling som Bo Lundgren efterlyser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 24 STIG JOSEFSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! När man lyssnat till årets valrörelse och även till denna debatt är
bilden av socialdemokraternas framtida skattepolitik fortfarande oklar.
Fortfarande tycks inte socialdemokraterna vara beredda att förverkliga den
skattereform som de 1981-1982 ställde sig helt bakom. Även om finansminister
Feldt då och då antyder att han vid fastställande av skattereglerna för 1987
kan tänka sig en uppräkning av basenheten, är bilden av socialdemokraternas
linje i skattefrågan väldigt oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trots att
socialdemokraterna i 1982 års valrörelse gång på gång ställde</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan om
centern stod fast vid skatteuppgörelsen och vi självfallet svarade ja, handlade
socialdemokraterna själva tvärtemot. Det första socialdemokraterna gjorde
efter regeringsövertagandet var att bryta överenskommelsen och ensidigt göra
förändringar rakt emot vad man tidigare varit överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vart syftar socialdemokraterna med sin nya linje i
skattepolitiken? Skall skattepolitiken användas som ett lockbete för att skaffa
fler medlemmar till facket, som ett lockbete i valrörelsen eller för att på
annat sätt gynna vissa grupper? Har socialdemokraterna släppt sin tidigare
inställning i fråga om likabehandling i skattesystemet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraternas skattepolitik under den senaste
treårsperioden har gått ut på att ge vissa grupper speciella skatteförmåner. Så
var det på hösten 1982, och så var det i våras. Skatterabatten på 600 kr.
uteslöt pensionärer och småföretagare. Det nya schablonavdraget utestänger
likaså småföretagare och pensionärer och är mycket orättvist mot människor som
pendlar, som bosatt sig utanför de stora tätorterna och tvingas använda bilen
som transportmedel till och från arbetet. Den som har tur att ha nära till
arbetsplatsen kan erhålla ett schablonavdrag på 3 000 kr. även om han inte har
några direkta kostnader för inkomstens förvärvande inkl. resor. Den som däremot
har mer än 3 000 kr. i kostnader för inkomstens förvärvande och arbetsresor får
ingen del av fördelarna med det nya schablonavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det höga skatteuttag vi har i Sverige är det nära nog
utmanande att göra skattesystemet så slumpartat som beslutet i våras innebar.
Det är också ett bevis för vilket ointresse och vilken nonchalans man visar
pensionärer och egenföretagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I pressen har den senaste tiden skildrats exempel på hur
pensionärer genom nu nämnda ändringar och genom slopande av indexuppräkningen
kommer att få skärpt skatt under 1986 på mellan någon hundralapp och upp till 2
000 kr. Med andra ord: Genom slopande av indexuppräkningen skärps skatteuttaget
till staten för alla. Någon får fördelar genom schablonavdraget, men för
pensionärer och småföretagare finns inget annat att vänta av
socialdemokraternas skattepolitik än en skärpt skatt under 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr kom detta aldrig fram i den politiska debatten före
valet. Endast centern slog fast, att en skattesänkning måste ta hänsyn också
till dem som har låga inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi står nu inför en ny avtalsuppgörelse, och nu som
tidigare efterlyser arbetsmarknadens parter hur det skall bli, inte minst i
fråga om skattepolitiken. Vad kommer regeringen att göra med skattepoHtiken
och med den skatteskärpning som socialdemokraterna genomdrivit för år 1986?
Skall man komma med en ny skatterabatt, samtidigt som en högre skatt träder i
kraft generellt? Vore det inte bättre att hålla fast vid överenskommelsen och
behandla alla inkomsttagare på ett likvärdigt sätt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om socialdemokraterna hade fasthållit vid
skatteuppgörelsen, hade vi sluppit orättvisorna för pensionärer och småföretagare,
och arbetsmarknadens parter hade haft klara förutsättningar att utgå ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern står fast i sin syn på den framtida
skattepolitiken och anser fortfarande att man som en första etapp bör
förverkliga skatteöverenskommelsens målsättning. Sedan kan man gå vidare, om
ekonomiska resurser finns, för att ytterligare sänka den statliga
inkomstskatten. Men då måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
utformas på ett sådant sätt att låginkomsttagarna blir delaktiga av skattesänkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de mest stötande inslagen i dagens skattesystem är
den bristande samordningen mellan skatteregler och bidragsregler på den sociala
sidan. Centern har krävt att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma en
bättre samordning. Nog borde även regeringen inse att åtgärder är nödvändiga.
Detta är en fråga som jag hoppas att man från finansdepartementets sida kommer
att ägna större uppmärksamhet. Det är egentligen på det sociala området som man
kan visa på de mest orimliga effekterna när det gäller hur en löneökning på
olika sätt reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalskatten är för de allra flesta, för mer än 95 % av
inkomsttagarna, den största direkta skatten. Detta glöms ofta bort i debatten.
Kom också ihåg att en sänkning av kommunalskatten med en krona ger en sänkning
av skatten på hela inkomsten. En sänkning av marginalskatten ger däremot en
sänkning av skatten på inkomsten inom ett särskilt skikt, oftast gäller kravet
ett skikt där endast några få procent av inkomsttagarna finns. Kommunalskatten
är också orättvis genom att den i dag kan skilja 8-9 kr. mellan olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi klarar aldrig av en total utjämning av kommunalskatten,
men en del bör vi kunna klara genom att bygga vidare på
skatteutjämningssystemet, begränsa de specialdestinerade bidragen och öka
bidragen via skatteutjämning. Därmed uppnås också större rättvisa och
självständighet för kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grupp som har behandlats särskilt illa av
socialdemokraterna i regeringsställning är småföretagare och jordbrukare. De
har inte fått del av skattesänkningen. Däremot har de fått känna av höjd ränta,
minskade avskrivningsmöjligheter och betydande eftersläpningar i
prissättningen. Än mer utmanande blev regeringspolitiken när statsministern i
debatten i går ställde kravet på jordbrukarna att vara mer återhållsamma med
prisstegringar på livsmedel. Vi har - det erkänns av de allra flesta - ett
rationellt jordbruk, och vi har en jordbrukarkår som för sitt eget arbete, sina
kapitalkostnader och alla produktionsmedel inkl. maskiner får ett belopp som
knappast är så stort som den skatt som staten tar ut via moms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är verkligen att visa sin ovilja mot jordbrukarna när
man blundar för allt annat och riktar sin kritik och sina krav mot endast
jordbrukarna. Varför inte ställa samma krav på handeln, distributionen och
andra mellanhänder? Varför bara rikta krav till den lilla grupp som
jordbrukarna utgör? I vissa fall skulle priset på den färdiga varan knappast
behöva ändras om jordbrukarna hade skänkt råvaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbrukets organisationer har krävt att investeringsreserven
skall släppas fri. Det skulle vara intressant om löneministern och biträdande
finansministern ville säga hur regeringen har tänkt behandla den frågan. Mig
veterligt har inget besked lämnats på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsist ett par ord med anledning av Bo Lundgrens
anförande. Det var inget direkt nytt som framkom, utan det var ett
återupprepande av den syn som moderaterna tidigare har haft. Jag har vid andra
tillfällen deklarerat att vi har en annan uppfattning när det gäller en ändring
av grundavdraget, men jag anser mig nödsakad att även i denna debatt deklarera
detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inte vara rimligt att finansiera en reform genom
att minska ett grundavdrag och därmed skärpa skatten för alla. Det innebär, som
jag har sagt tidigare, en skatteskärpning för alla på den kommunala sidan med 1
350 kr. så fort man har gått över gränsen 7 500 kr. i inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi finansierar en reform via staten sker det med en
progressiv skatteskala. Om vi finansierar en reform via uttag på den kommunala
sidan, där skatten är proportionell, och dessutom tar bort det lilla fria belopp
som finns i botten och som är avsett att ge de lägsta inkomsttagarna en viss
lindring i beskattningen, är det direkt de lägsta inkomsttagarna som får den
största skatteskärpningen. Det kan jag inte acceptera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har vi råd att sänka skatten för de största grupperna?
frågade Bo Lundgren. Jag vill ställa en motfråga: Har de som har de lägsta
inkomsterna bättre råd att betala dagens skatt än de som har de högsta? EnHgt
min mening kan man inte bortse ifrån att en skattereform, liksom den
skatteöverenskommelse som träffades 1981, måste ha till syfte att ta hänsyn
till alla inkomsttagare och icke utelämna dem som har de lägsta inkomsterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf, 25 BO
LUNDGREN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Våra förslag om en reformerad
inkomstbeskattning har två syften. Det ena är att genom sänkta marginalskatter
för framför allt vanliga inkomsttagare skapa bättre "tillväxtmotorer"
i den svenska ekonomin och att genom minskade marginaleffekter undvika att
människor hamnar i fattigdomsfällan. Det andra syftet är att få en reform där
man vid beskattningen tar hänsyn till hur många som skall leva på en inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga icke-socialistiska partier föreslår, till
skillnad från regeringspartiet, familjepolitiska reformer, och det är då
naturligt att partierna kan ha olika förslag om hur de vill genomföra
förbättringarna. De kan också ha oHka förslag om hur förbättringarna skall
finansieras, även om alla är överens om att en finansiering fnåste ske.
Folkpartiet har valt att finansiera en barnbidragshöjning genom att minska det
kommunala grundavdraget. Vi har valt att genom ett reformerat
grundavdragssystem minska det allmänna grundavdraget och införa ett
grundavdrag för barn. Samtidigt har vi också sagt att pensionärer och
studerande som har inkomster för att finansiera studierna skall hållas
skadeslösa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förra årets familjepolitiska förhandlingar diskuterades
ett förslag som blev riksdagens beslut, nämligen att från den 1 januari 1985
höja den statliga inkomstskatten i botten med 1 % för att finansiera en
barnbidragshöjning. Som enda parti gick vi emot att man då också slopade
förvärvsavdraget, vilket faktiskt för en hel del familjer var det enda avdrag
de kunde tillgodogöra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett hur man väljer att göra en omfördelning kommer man
inte ifrån att det krävs en finansiering. Vilken teknik man väljer kan då
diskuteras - det är jag fullt medveten om - men det som är väsenthgt i
sammanhanget är ändock att den tillväxttakt och den förbättring av
möjligheterna att leva på sin lön som vår politik innebär framför allt gynnar
dem som har de allra lägsta inkomsterna. Det är de som får det största utbytet
av att ekonomin fungerar bra och att tillväxttakten är hög.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
STIG JOSEFSON (c) replik;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Med ordvändningar kan man åstadkomma det mesta, men 16oktober 1985</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påståendet
att de som har de lägsta inkomsterna skulle ha störst nytta av att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>deras
skatt i kronor räknat ökar mest är för mig oförståeligt, vilket det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkerligen
är också för de allra flesta andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 27 BO LUNDGREN (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är helt uppenbart så, att när man genom
den skattereform som har genomförts och genom andra reformer sänker
marginalskatterna, då får den som har en högre inkomst i kronor räknat också en
större skattesänkning i kronor räknat. Det är alldeles ofrånkomligt. Men det
som är allra viktigast och som förenar oss är att vi i de borgerliga partierna
menar att det måste bli någon förändring av det skattesystem som i dag tynger
barnfamiljerna. Vi moderater menar att vi redan från början måste se till att
barnfamiljerna får en klart lägre skatt oavsett inkomst, ett system som innebär
att man även i de familjer där båda föräldrarna studerar får tillgodogöra sig
effekterna av ett grundavdrag för barn, vilket är synnerligen viktigt. Vi menar
också att effekterna av en marginalskattesänkning ger en sådan ökning av
tillväxttakten att detta i sin tur gör att vi på ett bättre sätt får fart på ekonomin.
Det är där vi skiljer oss från folkpartiet. Båda partierna förordar
marginalskattesänkningar, men vi menar att det är viktigt att genomföra dem för
vanliga inkomsttagare. Då får man bättre ekonomisk effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade tidigare är det den ekonomiska tillväxten som
har skapat välståndet. Det absolut bästa sättet att hjälpa de människor.som har
låga inkomster - jag avser då inte dem som har lägre inkomster därför att de
arbetar under bara halva året eller på annat sätt sänker arbetstiden - är att
se till att tillväxten fungerar och att det blir möjligheter att öka
reallönerna. Det är låginkomsttagarna som tjänar mest på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 28 STIG JOSEFSON (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi är överens om att vi måste göra en insats
för att förbättra barnfamiljernas situation, men därför är det inte nödvändigt
att lägga den största bördan för finansieringen på dem som har de lägsta
inkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bo Lundgren talar så mycket om vanliga inkomsttagare. Det
skulle vara intressant att få veta vad Bo Lundgren egentligen menar med vanliga
inkomsttagare. Skillnaden mellan centerns förslag till skattesänkningar och
moderaternas gäller inte dem som ligger under brytpunkten utan dem som ligger
över denna, speciellt sedan man kommer upp i toppen. Är det dessa som är
vanliga inkomsttagare eller vilka är det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde att Bo Lundgren anhållit att
till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
29 LARS HEDFORS (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nyss avslutade valrörelsen lämnade förvisso en del
övrigt att önska, när det gäller information till väljarna om politikens
sakfrågor. Det var nog mer än en som lätt förvirrad tog sig för pannan och
undrade vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi
politiker egentligen menade - något som helt säkert ledde till att extra många
väljare stannade hemma på valdagen eller helt enkelt gav sin röst till ett
nonsensparti av den typ som förekom och förekommer i allra sydligaste Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en punkt tror jag dock, att vi lyckades svinga oss upp
till sådana pedagogiska höjder att folk verkligen förstod vad det rörde sig om.
Jag tänker på skattepolitiken. Här måste det ha framgått för envar att gränsen
går mellan borgerliga partier som föreslår skattesänkningar men glömmer
låginkomsttagarna och socialdemokraterna som talar om oförändrat skattetryck
men skattesänkningar för de sämst ställda och att gränsen också går mellan en
borgerlighet som ohämmat utnyttjar folks rädsla för höga skatter men underlåter
att tala om all den fina service som vi får för pengarna samt en
socialdemokrati som hela tiden betonar skatternas roll i det solidariska
samhällsbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater skulle självfallet gärna se, att vi
hade ett lägre skattetryck i Sverige. Vi vet emellertid, att det skulle
omintetgöra alla planer på att bygga ut en god samhällsservice åt alla
medborgare. Vi vet också, att skatterna är ett viktigt instrument för att på
ett rättvist sätt fördela vårt välstånd - för att skapa den jämlikhet som är en
nödvändig förutsättning för en väl fungerande demokrati. Därför har vi aldrig
varit rädda för att ta ett och annat obekvämt skattebeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den gångna valperioden har vi höjt momsen,
bensinskatten, arvs-och gåvoskatten, förmögenhetsskatten samt skatten på
aktieinnehav. Det har naturligtvis bidragit till en gynnsam utveckling av det
svenska budgetunderskottet. Det är emellertid viktigt att komma ihåg, att
skattehöjningarna har skett som ett led i en omfördelning av beskattningen.
Samtidigt har vi nämligen genomfört en mycket kraftig sänkning av
marginalskatten. Genom införandet av det populära Allemanssparandet har vi
också skattemässigt gynnat det vanliga sparandet. Enkelt uttryckt har
skattetrycket mildrats för arbete och sparande, medan det har skärpts på
konsumtion och kapitalvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu slår vi socialdemokrater oss inte till ro med detta. Vi
vill fortsätta att reformera skattesystemet. Redan 1986 kommer
inkomstbeskattningen att bli både enklare och rättvisare. Det beror bl. a. på
att riksdagen i våras fattade beslut om en förenklad beskattning av löntagare.
Det innebär, att "vanliga'' löntagare i framtiden kommer undan
deklarationsbekymren med att sätta sin namntecknig på en förtryckt
deklarationsblankett. Det innebär också en påtaglig skattesänkning för de
flesta av de här löntagarna. Och det innebär slutligen att resurser frigörs för
en ökad kamp mot skattefusk och skatteun-dandragande - en kamp som för övrigt
måste fortsätta även på andra fronter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det räcker nämligen inte med att förenkla
beskattningsreglerna för att komma åt skatteundandragandet. Det gäller också
att skapa ett effektivare beskattningsförfarande. Här är det framför allt
kontrollverksamheten som måste förbättras. Myndigheternas befogenheter
härvidlag är för närvarande uppsplittrade på ett mycket stort antal lagar
beroende på att man granskar olika skatte- och avgiftslag samtidigt. Det
försvårar naturiigtvis en integrerad granskning av de skattskyldiga. Det är därför
nödvändigt att reglerna för skattemyndigheternas kontrollverksamhet så långt
möjligt görs enhetliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Just nu är den s. k. USS-utredningen, dvs. utredningen om
säkerhetsåtgärder i skatteprocessen, i full färd med att utarbeta sådana
enhetliga bestämmelser för skattemyndigheternas utredningsverksamhet inom hela
området för skatter, tullar och avgifter. Det är min förhoppning att detta
förslag skall vara färdigt inom en mycket nära framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, fru talman, beskattningsförfarandet kan inte bli
riktigt effektivt om vi inte också får en bättre styrning, en bättre samordning
och en bättre organisation av skatteförvaltningen. För närvarande är
skatteorganisationen administrativt splittrad på ett sätt som försvårar
samarbete och samordning. Det saknas t. ex. klara styrlinjer mellan olika
myndighetsnivåer. Ansvarsförhållanden och befogenheter är ofta oklara och
oreglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att komma till rätta med detta tillkallade regeringen
den 7 juni 1984 en särskild utredningsman med uppdrag att utreda
skatteförvaltningens organisation och styrfunktion. Denna utredningsman, som
f. ö. är den socialdemokratiske riksdagsledamoten Egon Jacobsson, har arbetat
föredömligt snabbt, och i juni 1985 var betänkandet Sammanhållen
skatteförvaltning färdigt. Detta betänkande innehåller bl. a. förslag om att
länsstyrelsernas nuvarande skatteavdelningar bryts ut ur
länsstyrelseorganisationen och bildar fristående myndigheter. Det innebär också
att dessa myndigheter blir chefsmyndigheter för de lokala skattemyndigheterna
och att riksskatteverket får den övergripande ledningsrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom förslaget blir det möjligt att lägga hela
skatteförvaltningen inom finansdepartementets ansvarsområde. Man har på detta
sätt skapat en sammanhållen skatteförvaltning - en enkel och rak organisation
med klara och enhetliga ansvars- och befogenhetsförhållanden. Den bör kunna bli
ytterligare ett instrument för att beskattningen skall bli så likformig och
rättvis som möjligt. Dessutom innebär förslaget att riksdagen ges möjlighet att
göra en samlad bedömning av de resurser som skall tillföras skatteförvaltningen.
Det är därför min förhoppning att detta betänkande snabbt skall bli föremål för
lagstiftning, så att det hela kan genomföras helst fr, o, m, den 1 januari
1987, vilket är helt i enlighet med utredarnas förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag nu ändå botaniserar i utredningsdjungeln kan jag
lika gärna nämna en utredning till, nämligen den kommitté som 1983 tillkallades
för att se över det system med skatteutjämning mellan kommuner som har varit i
bruk sedan 1966, Det är tyvärr så, att trots detta system, och trots att det
har byggts ut och förbättrats under de gångna åren, är ändå skillnaden i total
skattesats mellan olika kommuner alltjämt mycket stor. Det kan därför mycket
starkt ifrågasättas om bidragen är tillräckligt effektiva från
utjämningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kommitténs viktiga men säkert mycket svåra uppgift
att öka denna effektivitet. Uppgiften blir inte lättare av att dagens
samhällsekonomiska läge inte gör det möjligt att avsätta ytterligare medel för
skatteutjämnings-ändamål. Det hindrar emellertid inte att förväntningarna är
stora. Det rör sig ju trots allt om en oerhört angelägen jämlikhetsfråga,
nämligen att skapa förutsättningar för att bedriva kommunal verksamhet pä lika
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns naturligtvis en mängd andra
skattefrågor som borde ventileras vid ett sådant här tillfälle. Jag skall
inskränka mig till att ta upp ytterligare två. Den ena gäller skatteskalorna.
Här menar vi socialdemokrater att dessa efter 1986 måste justeras med hänsyn
till pris- och löneutveck-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hngen, så
att marginalskatterna inte stiger på nytt. Målsättningen måste vara - det har
vi också skrivit in i vårt valmanifest - att minst 90 % av alla inkomsttagare
skall ha högst 50 % i marginalskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är vår linje inom socialdemokratin. Efter att ha
lyssnat på herrar Lundgren och Johansson, kan man fråga sig vilken som är den
borgerliga linjen i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra frågan som bör aktualiseras gäller
företagsbeskattningen. Den är internationellt sett låg i Sverige. Det betyder
naturligtvis inte att den är felfri. Den drabbar t. ex. produktionsfaktorn
arbete hårdare än produktionsfaktorn kapital - något som ur
sysselsättningssynpunkt är mindre bra. Detta har vi försökt åtgärda under den
gångna mandatperioden, bl. a. genom att sänka bolagsskattesatsen och samtidigt
minska det skattemässiga stödet till inköp av maskiner, inventarier och
varulager. Därigenom har vi inte höjt skatten men väl breddat basen för
företagsbeskattningen. Detta arbete måste fortsätta under den kommande
valperioden och om möjligt leda fram till en ny form av
produktionsfaktorsbeskattning - även om det av praktiska skäl tydligen inte är
möjligt att genomföra en renodlad PROMS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över huvud taget finns det mycket kvar att uträtta på
skatteområdet. Målsättningen för det fortsatta arbetet måste vara att inom
ramen för ett oförändrat skattetryck genomföra ett enklare och rättvisare
skattesystem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 BO LUNDGREN (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Lars Hedfors redovisade i sitt anförande ett
antal skattehöjningar som socialdemokraterna har genomfört och sade sedan att
de inte tänkte slå sig till ro när det gällde reformer på skatteområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En normalfamilj fick skatteökningar på 8 000-10 000 kr.
under den gångna mandatperioden. Min första fråga till Lars Hedfors är; Skall familjen
få samma skatteökningar under den mandatperiod vi nu är inne i? Skall det
kanske bli en snabbare takt på skatteökningarna eller möjligtvis en avtagande
takt? Lars Hedfors pläderade faktiskt för skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja ta upp en sak med anledning av att Lars
Hedfors säger att socialdemokraterna vill sänka skatten för de flesta genom att
införa ett schablonavdrag på 3 000 kr. i stället för som under innevarande år
på 1 000 kr. Den som inte har några kostnader får sänkt skatt, men den som har
kostnader som täcker schablonavdraget eller högre får inte någon som helst
skattelindring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det rättvist att den som redan har kostnader som
minskar hans skatteförmåga inte skall få någon skattesänkning, medan den som
inte har några kostnader som minskar skatteförmågan fakfiskt får sänkt skatt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill också ställa en fråga om
pensionärerna: Varför skall de få höjd skatt? Varför får de inte del av
skatterabatter och schablonavdrag m. m. som regeringen föreslår när de får
betala vad det kostar att inte ha inflationsskyd-dade skatteskalor?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
KJELL JOHANSSON (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Den nyss avslutade valrörelsen lämnade
förvisso mycket övrigt att önska då det gäller informationen till väljarna,
sade Lars Hedfors, Därvid slog han verkligen huvudet på spiken. För ni
socialdemokrater gick</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>faktiskt
till val på fortsatt mandat för en politik som skulle likna den ni hade fört,
men ni talade inte i något avseende om hur den skulle se ut. Vi från
folkpartiets sida däremot - som, enligt vad jag tycker, utsatts för en ganska
konstig beskyllning-gick ut och talade om i klartext exakt vad vi ville göra,
så tydligt som det över huvud taget går att formulera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan kom det en skrytvals om en massa saker som skulle
ske, men som redan har skett. Den förenklade deklarationen är redan beslutad.
Den är ett resultat av ett utredningsarbete som initierades från borgerligt
håll, inte av er. Det är våra idéer som realiseras. Det är bra att ni
fortsätter att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan talades det om allemanssparandet. Sanningen då det
gäller sparandet är att fondsparandet praktiskt taget har raserats, medan
statsskuldssparandet går bra. Det är naturligtvis finansministern glad för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan fick vi höra att vi glömmer låginkomsttagarna. Jag
vet inte det. Under den tid vi satt i regering höjde vi pensionerna på ett sätt
som jag tror saknar motstycke. Det vi gick till val på nu var en
familjepolitisk reform på 9 miljarder, det vill säga en reform som också den
saknar motstycke i vår historia, och vi finansierade den till sista kronan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan sade Lars Hedfors att skatteskalorna skall justeras
efter 1986. Med en kvalificerad otydlighet talar han om detta. Hur skall det gå
till? Skall det ske efter den gamla modell som vi känner till sedan tidigare
eller hur skall vi ha det? Lars Hedfors behöver inte ställa frågan hur vi skall
ha det på den punkten, vilket Lars Hedfors tydligen inte har lyckats uppfatta.
Men vi har faktiskt sagt att skatteskalorna skall indexregleras fullt ut. Det
är väl ett besked som är så tydligt som det över huvud taget kan bli?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 32
STIG JOSEFSON (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! När Lars Hedfors inledde sitt anförande med
att säga att de borgerliga partierna föreslår skattesänkningar för dem som har
stora inkomster var det en fortsättning av vad som hördes i valrörelsen. Men
hur är verkligheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Lars Hedfors hade behagat läsa centerns partimotion
hade han sett att det där sägs klart ut att vi vill fullfölja skattereformen.
Den har socialdemokraterna själva varit med och tagit ställning till. Man har
tillstyrkt den och lovat att sluta upp kring den. Vi kräver bättre samordning
mellan bidrag och skattesystem och vi kräver en bättre skatteutjämning. Jag
tycker att det är ganska grovt att påstå att detta bara skulle gälla dem som
har stora inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ser det ut om man tittar på vad socialdemokraterna har
gjort? Är det de som tillvaratar de lägre inkomsttagarnas intressen? Hur var
det med skatterabatten på 600 kr.? Den utgick först i sin helhet när inkomsten
översteg 80 000 kr. Sedan var det en graderad skala och under 20 000 kr. fick
man ingenting. Den utestängde pensionärer och småföretagare. Anser Lars Hedfors
att de tillhör storinkomsttagarna, eftersom de inte fick ta del av denna
förmån?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma sak gäller schablonavdraget. Bo Lundgren har berört
det och jag kan instämma med honom på den punkten. Där utestänger man också
pensionärer och småföretagare. Anser Lars Hedfors och socialdemokraterna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att de är
höginkomsttagare, som man inte skall ta hänsyn till vid en skattejustering?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur är det med fastighetsskatten? Ja, det är de som är
skuldsatta som drabbas allra hårdast. Jag tror att man skall vara litet
försiktig innan man slår sig för sitt bröst och säger att man tar till vara
intressena för dem som har den lägsta inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På företagsbeskattningens område har praktiskt taget inget
annat hänt än en skärpning, utom när det gäller bolagsskatten. Det är de
största företagen som får den sänkningen. Är det de som har den lägsta
inkomsten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan må jag säga att jag blev verkligt oroad när Lars
Hedfors sade att löntagarna blir befriade från att deklarera. De skall bara
skriva sitt namn. Jag tycker att vi i skatteutskottet, i den skattedebatt vi
hade, så starkt betonade att när det gäller omläggningen av självdeklarationen
har den enskilde fortfarande kvar hela ansvaret för att deklarationen är
riktig. Det är inte bara att skriva sitt namn, utan det gäller faktiskt att
kontrollera att deklarationen överensstämmer med verkligheten. Skulle något fel
uppstå är deklaranten precis lika ansvarig för detta i fortsättningen som
hitintills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 33 LARS HEDFORS (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skall först något litet kommentera Bo
Lundgrens inledningsanförande. Han drog den gamla vanliga moderatlitanian om de
höga skatterna och de besvärliga marginalskatterna. Det är möjligt att vi har
ett ganska högt skatteläge i Sverige, men om vi tittar på hur det faktiskt
förhåller sig så avstår en genomsnittlig LO-medlem egentligen inte mer än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>% av sin inkomst till skatt.
Motsvarande siffra för en TCO-medlem är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>% och för en SACO-medlem 38 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så måste jag säga att det är litet patetiskt när ni tar
upp frågan om att sänka marginalskatterna igen. Ni hade faktiskt möjlighet att
göra det under de sex år ni satt i regeringsställning. Då hände det ingenting,
men när ni är i opposition kräver ni sänkningar av marginalskatterna. Jag
skulle vilja fråga Bo Lundgren varför ni säger en sak i oppositionsställning
och gör en helt annan sak i regeringsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bo Lundgren efterlyser besked om eventuella
socialdemokratiska skatteökningar under den kommande perioden. Då vill jag
bara hänvisa till vad finansministern sagt här tidigare i dag. Det har inte
funnits med någonting om skatteökningar. På den punkten tror jag Bo Lundgren
kan vara ganska lugn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Han frågar också om jag tycker att höjningen av
schablonavdraget är rättvis. Det tycker jag. Det är helt i enlighet med
socialdemokratisk politik därför att det i första hand gynnar
låginkomsttagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen påstår Kjell Johansson och Stig Josefson att de
inte glömmer låginkomsttagarna. Men ni glömmer förvisso låginkomsttagarna när
ni vill avskaffa t. ex. avdraget för fackföreningsavgiften, ni glömmer dem när
ni inte vill vara med om att höja schablonbeloppet till 3 000 kr., som vi vill.
Det är helt klart. Dessutom tänker ni särskilt mycket på höginkomsttagarna när
ni vill införa en indexreglering av skatteskalorna. Det gynnar i första hand
höginkomsttagarna. Ni tänker mest på höginkomsttagarna när ni vill sänka
förmögenhetsskatten, när ni vill sänka arvs- och gåvoskatten osv., osv. Så nog
stämmer det jag sade i mitt inledningsanförande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34 BO
LUNDGREN (m) repHk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I valrörelsen 1982 talade inte Kjell-Olof Feldt
eller andra socialdemokrater mycket om alla de skatter som skulle höjas under
den nu gångna treåriga mandatperioden. Det är ju inte populärt och därför säger
man inte någonting förrän man genomför det. Det jag blev oroad av var att Lars
Hedfors sade att man inte skulle slå sig till ro utan gå vidare. Skall man gå
vidare med samma politik blir det alltså skatteökningar - under de tre åren 8
000-10 000 kr. för normalfamiljen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alldeles riktigt som Lars Hedfors sade, och det har
vi moderater sagt länge, att vårt land har ett alldeles för högt skattetryck
och alldeles för höga marginalskatter. De måste enligt vår uppfattning sänkas.
Vi måste sänka skattetrycket och framför allt inrikta oss på sänkta
marginalskatter. Skattesatsen 33 % för LO-medlemmen är inte marginalskatten
utan genomsnittsskatten. Och problem uppstår främst genom att marginalskatten
är hög. Men även genomsnittsskatten 33 % för en LO-medlem är internationellt
sett mycket hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga att den skattereform som genomförts delvis
av socialdemokraterna faktiskt en gång i tiden föreslogs av en mittenregering.
Vi moderater ville inte delta i uppgörelsen därför att den på vissa för oss
avgörande punkter var oacceptabel. Det är faktiskt ett borgerligt initiativ,
och när ni socialdemokrater sedan kom in i sammanhanget försämrade ni
innehållet i reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig sedan ta upp schablonavdraget - det är ganska
fascinerande. Låt oss jämföra utfallet för två personer, en deltidsarbetande
och en höginkomsttagare med 75 % marginalskatt, som bägge inte har några
kostnader alls. De får båda en skattesänkning till följd av schablonavdraget.
Det blir en skattesänkning netto på 680 kr. för den deltidsarbetande och på i
storleksord ningen 1 500-1 600 kr. för höginkomsttagaren. Skattesänkningen blir
alltså faktiskt störst för höginkomsttagaren - så slår schablonavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga gällde följande - det vill jag återigen att Lars
Hedfors funderar över; Är det rimligt att de som i dag redan har kostnader som
överstiger schablonavdraget inte får någon skattesänkning alls, trots att de
enligt alla gamla synsätt har lägre skatteförmåga, medan de som har en högre
skatteförmåga och i dag inte har några kostnader faktiskt får skattesänkningar,
som dessutom är utformade så att de blir störst för de högsta inkomsttagarna?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
KJELL JOHANSSON (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Under de borgerliga åren gjordes det ingenting
åt marginalskatterna, säger Lars Hedfors. Det är väl i alla fall att skildra
situationen något felaktigt. På mittenregeringens initiativ beslutades det -
och träffades det också en överenskommelse mellan de tre partierna
socialdemokraterna, centern och folkpartiet - om en marginalskattereform. Att
vi valde den vägen - det har jag sagt tidigare i kammaren - berodde på att vi
ville skapa en bestående reform. Jag beklagar i dag som tidigare att vi inte
lyckades göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu, säger Lars Hedfors, vill vi fortsätta och sänka
marginalskatterna för dem som tjänar mest. Finansministern sitter här i
kammaren. Han har ju</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betecknat
marginalskatterna som ett stort problem - jag skall inte göra något citat,
eftersom jag inte kan det exakt. Kan inte Lars Hedfors fråga finansministern
hur det skall gå till att sänka marginalskatterna utan att sänka skatterna för
dem som tjänar mest? Jag är kolossalt intresserad av hur ett sådant förslag skulle
se ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutiigen till frågan om avdrag för fackföreningsavgiften.
Jag tog i mitt anförande upp hur balansen på arbetsmarknaden upplevs av en
småföretagare, som så att säga är skyddad av ett skadestånd från
arbetstagarparten på 200 kr. men som själv riskerar att för relativt
bagatellartade förseelser drabbas av skadestånd på flera tusen kronor, som nu
inte längre ens är avdragsgilla utan skall betalas med beskattade pengar, dvs.
den som driver enskild firma eller handelsbolag skall ta ut det beloppet på
toppen av sin inkomst och sedan skatta och betala sociala avgifter på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, som jag sade, en ordning som gör att det blir
omöjligt för domstolarna att utdöma rimliga straffpåföljder. De kommer att
drabba olika. Det är en ordning som innebär att man totalt har rubbat
styrkeförhållandena på arbetsmarknaden, men det är ni inte ett spår
intresserade av! Men fackföreningsavgiften, 480 kr., är Lars Hedfors
intresserad av. Och ändå är det så att för dem som bor i villa tog ni i år
avdragsrätten; samma summa tog ni i skatt på villaboendet. Nästa år tar ni den
dubbla summan, ungefär en tusenlapp för dem, och året därpå tar ni den
tredubbla summan. Hur kan det komma sig att de skattehöjningarna inte har
betydelse, men fackföreningsavgiften, som rubbar balansen på arbetsmarknaden,
den har betydelse?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 36 STIG JOSEFSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är första gången jag hört att
schablonavdraget skulle vara speciellt inriktat på att gynna låginkomsttagare.
Vill man gynna låginkomsttagare finns det faktiskt många betydligt bättre sätt
än att införa schablonavdrag. Som jag sade i mitt första anförande finns det
väl knappast något annat avdrag, i varje fall inte i den storleksordningen, som
slår så slumpartat som just schablonavdraget - det tror jag inte Lars Hedfors
kan förneka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Hedfors svarade inte på några av mina frågor, t. ex.
frågan om pensionärer och småföretagare hör till höginkomsttagarna, eftersom de
inte omfattas av de ändringar i skattesystemet som socialdemokraterna genomfört
under den föregående perioden. Många utestängdes helt från skatterabatten. Det
var bara de som tjänade minst 80 000 kr. som fick full del av den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad så gäller frågan om
fastighetsskatten upprepar jag min fråga om det verkligen är ett sätt att
hjälpa dem som är skuldsatta och har det sämst ställt att utforma den så att de
drabbas lika hårt som den som inte har något lån på sin fastighet? Jag skulle i
fråga efter fråga kunna visa att intresset för låginkomsttagarna sannerligen
inte är så stort, att döma av de förslag som har genomförts under de senaste
tre åren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
37 LARS HEDFORS (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vad gäller frågan om fastighetsskatten, som
både Kjell Johansson och Stig Josefson tog upp, var det fråga om att skapa en
ökad rättvisa mellan olika typer av boende, mellan ett boende som var
subventio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>neråt med
statligt räntestöd och ett som inte var det, mellan boende i villa och boende i
flerfamiljshus osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att pensionärerna inte fick del av skatterabatten hänger
samman med att det var löntagarna som gjorde stora uppoffringar i de
överenskommelser man träffade. Det var löntagarna som trots stora vinster i den
svenska industrin fick hålla igen på lönekraven. Därför fick de skatterabatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan återkommer Bo Lundgren med påståendet att skatterna
skulle ha höjts åren 1982-1985. Det stämmer inte. Vi genomförde då den största
marginalskattesänkningen i Sveriges historia. Vi höll faktiskt det totala
skattetrycket oförändrat. Det skall jämföras med den tid när vi hade en
borgerlig regering. Då steg skattetrycket. Vi skall fortsätta att hålla
skattetrycket oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bo Lundgren diskuterar frågan vilka som tjänar resp. som
inte tjänar på schablonavdraget. Det ligger i sakens natur att ett
schablonavdrag inte kan skapa millimeterrättvisa. Antingen får man välja
enkelheten på bekostnad av total rättvisa, eller också får man införa ett
krångligt system som ger total rättvisa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde att Bo Lundgren, Kjell
Johansson och Stig Josefson anhållit att till protokollet få antecknat att de
inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 38
Statsrådet BENGT K.Ä. JOHANSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har för avsikt att i mitt anförande
diskutera vissa utgångspunkter för lönerörelsen, främst på den offentliga
sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har under de tre senaste åren tagit ett stort kliv
upp på fast mark från det ekonomiska gungfly som vi tidvis måst vandra omkring
på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparandeunderskottet i den svenska ekonomin är inte lika
stort längre. Industriproduktionen har ökat med drygt 15% på en treårsperiod
och exporten med 17-18% under samma period. Sysselsättningen har ökat kraftigt
och arbetslösheten gått ned. Sysselsättningen inom industrin har ökat rejäh för
första gången på ett decennium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins investeringar har stigit med ca 45 % från
bottenläget 1982, och det har betytt en rejäl förstärkning av vår industriella
kapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgetunderskottet har tvingats ned från nivån 90
miljarder till nivån 60 miljarder, och inflationstakten är nu på allvar på väg
ned med 12-månaderstal på 6-procentsnivån. Det var länge sedan vi hade det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag i sammanhanget rent allmänt ta upp en
frågeställning som Kjell Johansson och Stig Josefson berörde. Jag har många
gånger haft möjlighet att träffa både enskilda småföretagare och företrädare
för dem. Det är ingen som har hävdat att den här perioden inte har inneburit
goda år för småföretagarna. Om det går bra för Sverige, då går det bra för
småföretagarna. Småföretagarna är ofta de som tidigast känner när det går
utför. När orderna avtar är det småföretagarna som får känna av det först,
eftersom de ofta är underleverantörer till större företag. Under denna period
har småföretagandet ökat kraftigt. Företagarinkomsterna, som berördes, har,
trots vad Kjell Johansson och Stig Josefson vill ha sagt, utvecklats mycket
gynnsamt under denna period, gynnsammare än för löntagarna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De framgångar för vårt lands ekonomi som jag här har
redovisat är glädjande. Men de skall ses mot bakgrund av det utomordentligt
bekymmersamma utgångsläget. Vi har kommit upp på fastare mark, ja, men fast är
den inte. Vi måste se var vi sätter ned foten för varje steg vi tar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den internationella konjunkturen kommer att vara dämpad
under 1986, enligt de bedömningar som föreligger, men det är inte fråga om
någon stagnation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givetvis av största vikt att kostnadsstegringarna
för industrin nu hålls nere. Vi har tagit det lediga kapacitetsutrymmet i
anspråk och fått en snabb förbättring av produktiviteten inom industrin.
Framöver blir det trögare. Ett stort ansvar faller här på industrins
företrädare. Det finns pengar för fortsatt investeringsexpansion, och den måste
komma till stånd. Samtidigt måste man arbeta hårt för att behålla de
marknadsvinster som gjorts, även om det i en del fall måste ske till priset av
minskade marginaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det beror sålunda i hög grad på oss själva om vi förmår
att utnyttja de möjligheter till ökad export som föreligger. Med det underskott
i bytesbalansen som alltjämt föreligger har vi inte råd att förlora
ytterligare marknadsandelar. Och vi kan inte med en inhemsk allmän
efterfrågeexpansion kompensera en bristande exportförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lönerörelsen för 1986 och framöver blir då av avgörande
betydelse. Många års erfarenheter bör ha lärt oss att det inte är de stora
löneökningstalen som ger oss några reallöner. Under en tioårsperiod från
mitten av 1970-talet steg lönekostnaderna med i genomsnitt 10 % per år, men
priserna steg med både 10,11 och 12 %. Samtidigt steg kommunalskatten.
Resultatet blev sjunkande reallöner och försämrad standard för de svenska
löntagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Rosenbadsamtalen under 1984 nåddes total enighet om att
det var först vid låga löneökningstal och låga inflationstal som det var
möjligt att få ett realt tillskott till köpkraften. Denna enighet, uttryckt som
en femprocents-ram för de totala lönekostnadsökningarna, var ett stort framsteg
från det läge vi hamnat i efter avtalsröran våren 1984. Men det stannade inte
vid 5 % på alla håll. Timlönekostnaden blev genomsnittligt högre inom
industrin, framför allt genom en snabbare löneglidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt ökar nu produktiviteten långsammare än tidigare,
vilket innebär att lönekostnaderna får större genomslag i varupriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att hålla löneglidningen under kontroll och inom rimliga
ramar är mot denna bakgrund en av de uppgifter som möter inför 1986 års
avtalsrörelse mellan huvudorganisationerna på det privata området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat stort problem är de kostnader som redan finns
intecknade under 1986 på de offentliga avtalsområdena. Dessa s. k. överhäng är
i storleksordningen 5-7 %. För stat och kommun som arbetsgivare hjälper det
föga att man från de stats- och kommunalanställdas förhandlare kräver rent
bord. Lönerna är redan avtalade, och kostnadsökningarna måste täckas in i de
offentliga budgeterna för 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu skall det konstateras att de bitar som konstituerar
detta överhäng är av skilda slag. Där finns sålunda effekterna av den
omförhandling av 1984/85 års avtal som man träffade överenskommelse om i somras
pä det statliga området och helt nyligen på det kommunala området. Den är
hänförlig till 1984/85 års avtal. Där finns också det beräknade utfallet av den
följsamhets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klausul
som fanns i samma avtal, kopplad till löneglidningen på industrisidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid även därutöver ett stort överhäng på
den statliga och i synnerhet på den kommunala sidan, långt större än på
LO/SAF-området. Det är kostnader som antingen följer av avtal om kommande
lokala lönepotter eller av att man överenskommit om att fördela kostnaderna för
en lönehöjning under flera år, däribland 1986. Självfallet kan man inte bortse
från kostnader av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag, inom parentes, till eventuellt kringströvande
journalister, som undrat om begreppet "överhäng" verkligen kan
översättas med "hangover" till det engelska språket, säga att det är
en alldeles utmärkt översättning. Om kostnaderna för överenskomna
lönestegringar skjuts på framtiden kommer det surt efter, s. k. baksmälla. Inte
minst det nyss överenskomna journalistavtalet är ett exempel på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett annat sätt att se på det här med överhäng,
nämligen att fråga sig vad det innebär för den enskilde statligt eller
kommunalt anställde. Jo, det innebär att den årslön hon eller han kommer att
uppbära under 1986 ökar med mellan 5 och 7 %, om arbetstiden och andra
förhållanden i övrigt är lika. Det är definitionsmässigt just det som
överhänget innebär. Lägger man därtill att det höjda schablonavdraget till 3
000 kr. innebär sänkt skatt, ser det ljust ut för de offentliganställda under
1986 mätt med det enda relevanta måttet; utsikterna till en real förbättring av
standarden 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag tror att det finns en bred insikt i vårt
land om att det nu är dags att ta de ytterligare steg som krävs för att komma
ned till en lägre lönestegrings- och inflationstakt. Det är endast på det
sättet vi kan säkra de ekonomiska framsteg vi gjort de senaste åren och under
kommande år på en gång nå reallöneförbättringar och låg arbetslöshet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39 BO
LUNDGREN (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Låt mig först, även om jag är ganska ung till
åren, få hälsa det nya statsrådet välkommen till kammaren och de debatter vi
kan ha, kanske i mitt fall mer när det gäller skattepolitiken och dess inverkan
på avtalsrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alldeles självklart att alla vi som är valda ombud
för Sveriges folk har ett gemensamt mål, nämligen att ekonomin i Sverige kommer
i balans. I detta ingår också att avtalsrörelsen blir lugn och kan resultera i
avtal inom ett sådant utrymme att det leder till målet balans i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där finns vissa saker som verkligen ser besvärliga ut, och
en del av dem redovisade statsrådet Johansson i sitt anförande. En är det
överhäng som redan finns. Det ser inte ljust ut med tanke på de höga krav som
har ställts av vissa grupper i den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det sammanhanget tog statsrådet upp frågan om
schablonavdraget skulle ha bidragit till att skapa förbättrad köpkraft; det
skulle vara ett sätt att köpa lugn i avtalsrörelsen. Jag skulle gärna vilja att
statsrådet litet grand mer utvecklade vad regeringen avser att göra för att
försöka få en lugn avtalsrörelse. Hittills har regeringens politik när det
gäller de olika avtalen varit så kortsiktig och ryckig - man har skjutit
problemen framför sig - att vi</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har fått
för höga löneökningstal både på offentligsidan och på den privata sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vore det kanske inte rimligare att använda exempelvis
skattepolitiken på ett mer långsiktigt sätt? Att schablonavdrag slår snett kan
vi vara överens om, även om Lars Hedfors först på sistone tvangs att medge det.
Det blir faktiskt orättvist, för den som har kostnader får ingen
skattesänkning. Därför är det svårt att använda detta som ett argument för att
hålla tillbaka lönerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då är det rimhgare att ha ett inflationsskydd i
skatteskalan som är långsiktigt intecknat, vilket gör att avtalsparterna har
möjlighet att se vad som skall hända på skatteområdet. Det är möjligt att sänka
marginalskatterna varaktigt i stället för att ge en skatterabatt som under ett
år leder till en viss skattesänkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga är nu: Vore det inte rimligt att ha en
långsiktigt gångbar skattepolitik som en bra och stabil grund för en lugn
avtalsrörelse nu och i framtiden? Vore det inte bra för att möjliggöra
fleråriga avtal att inte ha ryckighet i skattepolitiken utan tala om, att vi
skall ha inflationsskydd fullt ut, såsom de tre borgerliga partierna har krävt,
och att vi skall fortsätta med marginalskattesänkningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 40 KJELL JOHANSSON (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag måste nog säga att Bengt Johansson gjorde
mig något besviken när han började med att tala om det ekonomiska gungfly som
socialdemokraterna fick överta. Sedan kom den gamla sedvanliga jämförelsen
mellan lågkonjunkturåret 1982 och högkonjunkturåret 1985. Men annars kan jag
naturligtvis instämma i mycket av de tankegångar som löneministern presenterade
då det gäller avtalsrörelsen. Jag hatar egentligen att stå här och föra den här
debatten. Kanske vi, Bengt Johansson och jag, kan klara av det här med
ekonomiskt gungfly en gång för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitten av 1970-talet beviljade vi oss löneökningar som
var alldeles otroHga. Arbetskostnadsökningarna låg på uppåt 20 % tre år i
sträck. Vid de tillfällena gällde inga andra ekonomiska lagar än de som gäller
i dag i fråga om Sveriges konkurrenskraft. Då satte vi svensk industri i en
helt ohållbar situation, som sedan följdes av oljekriser och lågkonjunkturer
som vi sällan sett maken till. Nog kan vi ha den bakgrunden klar för oss, så
kan vi skippa den här debatten som vi har fört så många gånger att den står en
upp i halsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gjordes faktiskt ett och annat också. Det var ju inte
ett ekonomiskt gungfly. Vi har fått mycket kritik för att vi pumpade in massor
med pengar i svensk industri. Medge, Bengt Johansson, att ni har en enorm nytta
i dag av att svensk industri står rustad att möta konjunkturer på ett sätt som
den inte skulle ha gjort.om inte dessa pengar hade pumpats in. Stora pengar
pumpades in i energisparåtgärder under den här tiden. Visst har det betydelse
att vårt oljeberoende nu sjunkit från 70 % till under 50 %. Det slår på
siffrorna på bytesbalansen mycket kraftigt, och det tycker jag att man bör
medge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till den fråga debatten gäller, alltså
skattepolitiken. Vad tänker ni göra för att klara av den? Har ni inget enda
besked att lämna oss om hur ni tänker klara av den situation som har uppstått
då det gäller avtalsförhand-Hngarna? Vilka åtgärder tänker ni vidta på
skattepolitikens område?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
STIG JOSEFSON (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill också rikta ett välkommen till Bengt
Johansson, som jag har haft tillfälle att diskutera med tidigare. Jag tror att
vi vid de debatter som säkerligen kommer att föras här i kammaren har stora
möjligheter att rätta till en del av de missförstånd som uppstått. Jag skall
bara ta ett här till en början, Lars Hedfors utgår från att för
skatteuppgörelsen 1981/82 är socialdemokraterna ansvariga. Det var en positiv
sak, och det tar socialdemokraterna åt sig berömmet av. Fastän uppgörelsen
inte trädde i kraft förrän 1983, fattades beslutet 1981/82, När man gör
jämförelser i budgeten tar man budgeten 1982/83 som den borgerliga folkparti-
och centerregeringen var ansvarig för under tre månader och socialdemokraterna
under nio. Men det är vi som är ansvariga för detta. Jag skulle vilja vädja
till Bengt K,Ä, Johansson att han gör parallella jämförelser vad gäller
positiva och negativa siffror, så vi slipper debatter där man kastar
beskyllningar på varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag när det gäller skatterabatten, en förmån
som utgick ett år, säga att frågan om hur den skall behandlas kommer att bli
ett problem att lösa i den kommande avtalsuppgörelsen. Om inte någonting sker
innebär det automatiskt en skatteskärpning. Avsikten med skatteuppgörelsen var
att man skulle ha ett skattesystem där man anger riktiinjerna för en viss tid
framåt. Nog måste det vara en fördel att ha en fast utgångspunkt för hur
skatterna skall vara under de närmaste åren. Det skapar helt andra
förutsättningar för en längre avtalsperiod. Jag beklagar att man inte kunde
hålla fast vid den uppgörelse som träffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag diskuterade med Lars Hedfors om småföretagarnas
och jordbrukarnas inkomster gällde frågan egentligen om vi skulle räkna dessa
till hög-eller låginkomsttagare. Jag vill säga att även om inkomsterna har ökat
för småföretagarna, har de sannerligen inte gjort det för jordbrukarna. Sådan
är situationen. Men, som sagt, frågan var ju om de hänförde sig till den ena
eller andra gruppen. Det jag reagerade emot var uttalandet att man här hade
tagit speciell hänsyn till låginkomsttagarna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
Statsrådet BENGT K.Å. JOHANSSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Får jag först säga till Bo Lundgren att om man
vidtar en skattesänkning via schablonavdraget, som kostar 3 miljarder kronor,
vore det väl konstigt om det inte hade någon effekt för löntagarna i gemen och
därmed för de allra flesta. Det är en stor skattesänkning. Den får stora
effekter för låginkomsttagare och vanliga inkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framför allt skall man inte glömma bort - här riktar jag
mig också till Stig Josefson, som berörde denna fråga - att det innebär en
förenkling av skattesystemet, som föreslagits av den kommitté som, vilket Kjell
Johansson mycket riktigt påpekar, tillsattes av en folkpartistisk
budgetminister. Där fanns en enighet mellan socialdemokraterna, centerpartiet
och folkpartiet i kommittén. Som så mycket märkligare framstår det då att när
förslaget sedan kommer hoppar både folkpartiet och centerpartiet av denna
utrednings resultat. Det tycker jag är synd. Det här är en reform som'väl
förtjänar ett brett underlag. Jag uppfattar Kjell Johanssons inlägg tidigare
här som att så är fallet också nu.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Får jag
sedan säga till Bo Lundgren att när det gäller att skapa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutsättningar
för avtalsrörelsen tror jag att det vore en ganska katastrofal sådan
förutsättning om man skulle ens närma sig det förslag som moderaterna har lagt
fram på skatteområdet. Är det någonting som skulle uppröra löntagarna inför
avtalsrörelsen, vore det väl om man skulle försöka genomföra någonting sådant,
med de skatteeffekter det skulle få för olika inkomstskikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktiga är att få ner inflation och
lönekostnadsökningar parallellt. Det är det som är det svåra, och det är
viktigt att man försöker göra det metodiskt. Därför lägger vi nu en god grund,
när vi har klarat schablonavdraget, som innebär en skattesänkning, och metodiskt
och successivt tar ner inflationen. Detta är kanske den viktigaste insats
regeringen och statsmakterna kan göra för att skapa de förutsättningar för
avtalsrörelsen som är de bästa tänkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjell Johansson kom in på gungflyt. Visst, inte skall vi
hålla på och göra de sedvanliga jämförelserna, som han sade, mellan de tre år
som nu har gått, 1983-1985, och tidigare perioder. Men det finns några
kommentarer som jag vill göra i anledning av det Kjell Johansson sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är faktiskt faktiska siffror vi redovisar, och dem
kommer man inte ifrån. Jag tror att man kan konstatera att det runt om i
världen har väckt en viss beundran att vi har lyckats så pass bra som vi har
gjort utifrån de förutsättningar som fanns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och om jag nu går med på att det var mycket olyckligt med
de störa kostnadsökningar som ägde rum 1974-1975 - de avtal som då träffades
var inte alls möjliga att få att hänga ihop med en sund utveckling i ekonomin
-tycker jag att Kjell Johansson skall gå med på att det är rätt uppseendeväckande
bra resultat som har nåtts under de här tre åren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43 BO
LUNDGREN (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Man kan fråga sig om de senaste tre åren har
varit särskilt bra för de närmare 300 000 nya socialbidragstagarna, trots
högkonjunkturen under de här åren. Den utvecklingen måste ändå vara någonting
som regeringen har ett ansvar för. Ett viktigt skäl är naturligtvis
skatteutveckHng-en för barnfamiljerna och deras försämrade ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att vi är inne i en högkonjunktur är arbetslösheten
högre än den någonsin har varit, om vi rensar bort de skillnader som är att
hänföra till konjunkturväxlingarna. Inflationen var förra året och ser i år ut
att bli högre än i våra viktigaste konkurrentländer, trots att vi alltså är i
en positiv ekonomisk situation. Bytesbalansen repade sig 1984 men är på väg
utför under 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så inte är väl bilden så väsentligt mycket ljusare,
speciellt som vi sannolikt står inför en avmattning. Vi må sedan hoppas att den
dröjer så länge som möjligt och också blir så grund så möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Bengt K. Å. Johansson var alltså de förutsättningar
regeringen kunde hjälpa till med för att fä en bra avtalsrörelse dels att
införa schablonavdraget, dels att försöka få ner inflationstakten. Det senare
är naturligtvis helt korrekt och en viktig målsättning för oss alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag måste komma tillbaka till långsiktighet kontra
kortsiktighet, som regeringen sysslar med när det gäller skattepolitiken.
Schablonavdraget är, precis som det har sagts i debatten, mest till för att
möjliggöra en förenkling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
deklarationsförfarandet. Den förenklingen har lett till att rättvisan har
kommit i kläm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att det finns fackliga förtroendemän som
sätter sig i en avtalsrörelse och säger; Nu har vi fått ett skatteförslag, en
proposition som godkänts av riksdagen, som gör att de av mina medlemmar som har
kostnader för att komma till jobbet och kostnader i jobbet - mätningsavgifter och
allt annat som det kan röra sig om - inte kommer att få någon skattesänkning.
De av mina medlemmar som har bättre skatteförmåga, de som inte har några
kostnader, får däremot skattesänkningar, och det gör att de andra skall hålla
igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte förstå att det resonemanget skulle hjälpa
till i avtalsrörelsen. Min fråga igen till Bengt K.Å. Johansson är: Vore det
inte bättre, om regeringen syftar till en lugn avtalsrörelse, låga avtal och
gärna fleråriga avtal, att man försökte göra det man uppenbarligen inte vill,
nämligen sänka inkomstskatten för de vanliga löntagarna och införa
inflationsskydd i skatteskalan för att garantera hållbarheten hos skatteskalans
utseende?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf, 44
KJELL JOHANSSON (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Först några ord om skatteförenklingen.
Folkpartiet hoppade av utredningsförslaget, sade Bengt K. Å. Johansson. Ja, det
gjorde vi. Jag kan erkänna att vi inte var i den positionen att vi kunde följa
varje utredning i detalj i partiet. När förslaget kom, tog vi en rejäl
diskussion om det. På ett par punkter - det gällde bl. a. schablonavdraget -
hade vi andra förslag, men vi sade ja i huvudsak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bytesaffären oss emellan som Bengt K. Å. Johansson
föreslog viH jag inte gärna gå in på, för den är litet oförmånlig för mig. Men
vi skall inte hålla på och pruta fram och tillbaka, utan jag vill fråga Lars
Hedfors vad han menar med de åriiga justeringar som skulle ske av
skatteskalorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det den typ som vi hade förr, då löntagarnas
organisationer inte visste ett dugg om vilka justeringar som var att vänta?
Eller är det meningen att man skall veta vad som kommer att gälla? Annars
kommer det besked som Lars Hedfors gav att störa avtalsrörelsen i stället för
att underlätta den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom löneministern inte vill gå in på de här
åtgärderna och detta är mitt sista inlägg, tvingas jag litet grand till
spekulationer. I dag hörde jag på morgonekot att tidningen Arbetet kräver att
det på nytt skall ges en skatterabatt. Då vill jag gärna komma med ett par
reflexioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett system med upprepade skatterabatter är fullständigt
orimligt och ohållbart. Skall man ha en bestående kompensation, tvingas man
hela tiden att accelerera skatterabatten år från år. I annat fall tar man från
löntagarna det som de redan har fått en gång. Det är som att sätta extrapris
och sedan ta ifrån dem kompensationen från tidigare år. Dessutom ökar då
skatterabatten år från år. Den kommer att få större och större betydelse. Det
kommer att vara samma svårigheter att skapa rättvisa mellan olika grupper.
Orättvisorna mellan olika grupper kommer i stället bara att bli värre och
värre. Att ha en skatterabatt som bara löper från år till år och som stryks
bort vid årsskiftet vore ett bedrägeri mot löntagarna. Det går helt enkelt inte
att göra på detta sätt. Man kan inte ge en skatterabatt för ett år och sedan
säga; Ja, nu har ni haft en skatterabatt detta år. Nästa år stryker vi bort
kompensationen för de</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prisökningar som har varit
1985 och börjar på ny kula. Det kommer inte att hålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
uppfattning måste ni ändå ha. Jag efterlyser nu framför allt litet större
klarhet om vad ni tänker göra på skatteområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf,
45 STIG JOSEFSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! När det gäller schablonavdraget tror jag att socialdemokraterna ganska
snart kommer underfund med att de har valt en dålig väg om avsikten var att med
avdraget åstadkomma skattelättnader för löntagarna. Avdragsbestämmelserna slår
så oerhört slumpartat att det säkerligen inom kort kommer att framföras stark
kritik mot dem. Statsrådet sade att det var av förenklingsskäl som man
genomförde ändringen - och det var nog en förenkHng som var det främsta målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
skall vara medveten om att personer som knappast har några omkostnader för
inkomstens förvärvande helt plötsligt kan få ett extra avdrag på 3 000 kr,,
medan den som redan har en omkostnad på detta belopp inte, som har sagts
tidigare i debatten, får någon fördel av det nya schablonavdraget. Att ett
sådant förslag skulle tillfredsställa löntagarna har jag mycket svårt att
förstå. Det kan hända att mottagandet har varit positivt innan avdragsreglerna
har börjat verka, men förmodHgen kommer löntagarna ganska snart underfund med
att det är ett mycket bristfälligt sätt att genomföra en skattesänkning som
regeringen har valt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
utestängs, som jag tidigare har sagt, andra grupper än löntagarna, nämligen
pensionärer, småföretagare och jordbrukare. De får inte alls del av
skattesänkningen, i vissa fall på grund av den företagsform som man driver sin
verksamhet i. Om verksamheten drivs i bolagsform är man berättigad till avdrag.
Det är väl ändå inte rimligt att företagsformen skulle vara avgörande för hur
ett schablonavdrag skall tiHämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skatterabatten skall finnas kvar fortsättningsvis, är vi inne på att skapa ännu
mer problem och att än mer göra ett lappverk av vårt skattesystem. Jag hade den
uppfattningen att en av anledningarna till att man träffade
skatteöverenskommelsen 1981 var att man skulle ta bort en del av de speciella
bestämmelserna och få ett någotsånär samlat skattesystem som skulle tillämpas
för alla, och lika för alla. Skall vi nu gå in för ett nytt lappverk,
åstadkommer vi något som är sämre än vad vi tidigare har haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill gärna säga att jag önskar statsrådet god fortsättning i jobbet och att han
skall klara avtalsuppgörelsen på ett sådant sätt att vi kan hålla tillbaka inflationen
och kostnadsstegringarna. Vi är väl ändå ganska överens om att det är en av de
främsta målsättningar som vi måste ha för att på sikt klara Sveriges ekonomiska
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
46 Statsrådet BENGT K. Å. JOHANSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag vill tacka Stig Josefson för de vänliga orden, men samtidigt säga
att det inte är min, regeringens eller någon annans uppgift att ensam klara
avtalsrörelsen. Det är en uppgift för alla berörda parter - det ligger i det
svenska systemet. Det är mycket viktigt att stryka under att ingen kan frånsäga
sig detta ansvar. Jag tycker att en del organisationer försöker göra det när de
går fram med helt omåttliga krav. Det är alltså mycket angeläget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att vi klargör att ingen
kan dra sig undan ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller schablonavdraget är jag. Stig Josefson, litet förvånad över att den
allmänna anslutningen till den tanke på ett höjt schablonavdrag som kom till
uttryck i skatteförenklingskommittén nu har utbytts mot - om jag uppfattat saken
rätt - ett principiellt avståndstagande. Vi har ju traditionellt haft ett
internationellt sett ganska lågt schablonavdrag i Sverige, och jag tycker det
vore synd om man skulle gå tillbaka till en situation där
granskningsansträngningarna i sin helhet kom att ägnas åt avdrag som rör sig Om
hundralappar eller kanske ännu mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
håller med om att skatterabatten inte är någonting som man kan upprepa. Det var
en engångsåtgärd, och även om den kan ha tillämpats någon gång tidigare i
historien är det inte någonting som man kan sätta i system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har givit klara besked på de här punkterna. Efter 1986 skaH det finnas en
anpassning av skatteskalorna till prisutvecklingen. Jag vill samtidigt säga att
det finns starka principiella invändningar mot att ha den typ av indexering som
tillämpades under de borgerliga regeringsåren, eftersom den innebär att man
fortplantar en inflation, om en sådan finns, så att den dröjer sig kvar flera
år efter att åtgärden vidtagits. Jag vill också påpeka att denna indexering
medförde stora orättvisor på grund av att man då hade reallönesänkningar. De
som betalade högre skatter fick nämligen då en större ersättning via
skattesystemet än de som hade låga inkomster och därmed låga skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker inte att rättvisan har kommit i kläm, Bo Lundgren. De som har stora
avdrag får fortsätta att göra dessa avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ökningen av antalet socialbidragstagare viH jag säga att vi har
markerat att det är mycket viktigt att man analyserar vilka orsaker som ligger
bakom denna ökning. Som Bo Lundgren vet är det inte i första hand bland
familjerna som antalet socialbidragstagare har ökat, utan det är framför allt
bland de ensamstående. Vad familjerna beträffar har vi ju, trots det svåra
ekonomiska läget, lyckats höja barnbidragen, och framför allt
flerbarnstilläggen har inneburit betydande förbättringar för familjerna under
den gångna perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att det förhåHer sig så att de flesta nytillkommande bland dem som vänt
sig till socialbyråerna och begärt hjälp länge försökte klara sig så gott de
kunde, trots att det var en period med sjunkande reallöner. De tog ut sina
sparmedel, och de lånade kanske pengar. Men om en sådan situation varar under
en lång period, vilket var fallet under de borgerliga regeringsåren, då når
dessa människor så småningom en gräns där deras resurser är uttömda och där de
inte längre får krediter. Då tvingas familjerna vända sig till socialbyråerna.
Jag tror alltså att ökningen av antalet socialbidragstagare i stor utsträckning
reflekterar denna period med sjunkande reallöner, men jag tror också att vi nu
skall kunna vända denna utveckHng.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förste
vice talmannen anmälde att Bo Lundgren, Stig Josefson och Kjell Johansson
anhålHt att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till
ytterligare repliker.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
MARIA LEISSNER (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! En kurdisk familj från Irak med två vuxna och
två små barn, 3 och 4 år gamla, flydde från sitt hem i den irakiska delen av
Kurdistan när byarna runt omkring började brännas. De flydde till Iran, där de
hamnade i en flyktingförläggning med tiotusentals andra under mycket svåra
förhållanden. De levde i tältläger inhägnade av taggtråd, och de bodde i ett
rum som saknade både vatten och avlopp. Den ekonomiska hjälpen från iranska
myndigheter var pengar som räckte till en måltid per månad. Foton som familjen
förde med sig till Sverige visade barn som gnagde på smutsiga brödkanter. Så
småningom blev fadern orolig för att deras ekonomiska medel skulle ta slut och
att han inte längre skulle kunna ge barnen mat. Därför beslöt man sig för att
lämna flyktinglägret, och man hoppades få en mer människovärdig tillvaro i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väl i Sverige upptäckte familjen att det var för stora
förhoppningar. Familjen blev visserligen inte direktawisad vid gränsen utan
anvisades en genomgångslägenhet i Trelleborg om tre rum som familjen delar med
fem andra personer. Efter det första förhöret fick familjen ett awisningsbeslut
tillbaka till Iran. Nu har man suttit ett par månader i väntan på
verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rädda barnens barnombudsman, som besökt familjen, berättar
om hur barnen sitter apatiska i den nästan kala lägenheten på sina tältsängar
och tittar tomt framför sig i väntan på att polisen när som helst oannonserad
kan komma och hämta familjemedlemmarna. Polisen har huvudnycklar till lägenheten
och kan komma när det så behagar polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjefadern beskrev hur han mådde. Han kan inte sova om
nätterna utan vaknar med ångest vid minsta ljud och föreställer sig att polisen
står där för hämtning av familjen. Han undrar vad som händer med barnen om han
blir avrättad i Irak, för han kan inte tänka sig att tyna bort i lägret i Iran,
utan då tar han hellre en avrättning i Irak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till dem som har dragit nitlott i Sveriges
flyktingpolitiska lotteri hör också en chilensk kvinna. Hennes historia handlar
om mångårig politisk aktivitet i Chile, många gripanden och tortyr. Vid ett
tillfälle blev hon våldtagen i samband med fängslande och födde efter det ett
barn. När hon till slut bestämt sig för att fly till Sverige fick hon av
invandrarverket veta att både hon och barnet saknade flyktingskäl och dessutom
saknade humanitära skäl för att få uppehållstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är endast ett av många fall, där klara flyktingskäl
klassificeras som inga skäl alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det pågår en brutalisering av svensk flyktingpolitik. Att läsa
dokument om flyktingpoHtiken är en studie i omänsklig behandling av redan
oerhört utsatta människor. Denna brutaHsering saknar grund i de av riksdagen
fastslagna riktHnjerna för flyktingpoHtiken. I vissa fall förefaller
handläggande myndigheter handla helt i strid med lagens anda och bokstav. Allt
fler jurister slår larm om denna oroväckande händelseutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
nämna några av de allvarligare problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första gäHer det polisens rätt att avvisa
människor vid gränsen, vilken tillämpades för ca 2 000 människor förra året.
Awisningen sker om flyktingens skäl anses uppenbart oriktigt, och det görs ett
summariskt förhör, där dessutom flyktingens trovärdighet ytterligare
ifrågasätts - om han eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hon har falska
passhandlingar eller kanske har rest hit med flyg. Direktavvis-ning sker trots
att Genévekonventionen säger att varje flykting har en oavvislig rätt att få
sin sak prövad i det land där han befinner sig. En sådan avvisning kan
självfallet inte överklagas. Vi vet ingenting om vad som händer dessa
människor, när de återvänder hem. Många vågar heller inte återvända hem utan
försöker få uppehållstillstånd i Västtyskland eller Danmark. Sverige vältrar på
så vis över ett stort antal flyktingar på grannländerna. Sören Jessen, som
snart börjar sitt arbete vid FN:s nya flyktingkontor i Stockholm, har uttalat
att Danmark till skillnad från Sverige erbjuder rättssäkerhet för flyktingar,
dvs. där får de sin sak prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra gäller det barnens situation. Barn som flytt från sitt hemland har
ofta svåra upplevelser bakom sig. Barn är mer sårbara än vuxna. Trots detta
hände nyligen att 16-åringar sattes i häkte som misstänkta brottslingar. Deras
enda brott var att de hade oturen att bli utsatta för förföljelse, så att de
och deras familjer inte längre kunde vara kvar i hemlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnen
får ytterst sällan egna utredningar. De anses inte ha egna skäl, vare sig
politiska eller humanitära, att få stanna i Sverige, och utvisning av barn sker
trots läkarintyg om allvarliga psykiska problem. Ibland ser barn som enda utväg
att försöka begå självmord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en skrivelse från Rädda barnen till regeringen anhåller man att barn inte skaH
sättas i fängelse och att de skall bedömas individuellt samt att familjer inte
skall splittras. Vidare anhåller man att barn i dagens läge inte skall
återsändas till Libanon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
krav kan låta rimliga, om man läser de av riksdagen fastslagna riktlinjerna om
en generös och mänsklig flyktingpoHtik, men verkligheten är en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det tredje sker det onödigt brutala awisningar. En Hten flicka i en mindre
stad, vars familj skulle avvisas, blev kallad till skolsystem under skoldagen,
men i själva verket var polisen där för att hämta henne. Hon fick aldrig ens chansen
att gå tillbaka till klassmmmet för att ta farväl av sina kamrater. Awisningar
sker ofta på ett så grymt och brutalt sätt. Ibland tror man sig förflyttad till
ett annat land, när man hör om verkställigheten av awisningar. Skall människor,
som desperat sökt sig till en bättre tillvaro i ett annat land än sitt hemland,
behöva jagas med hundar och hämtas av polis mitt i natten, utan möjlighet att
ens säga adjö och hinna packa?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det fjärde sker det en
splittring av familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
shiamuslimsk familj, där fadem hade flytt för att undgå tvångsrekryte-ring tiH
Amalmilisen, fick besked om avvisning. Fadern höll sig undan, men modem och ett
sju månader gammalt spädbarn blev trots detta tillbakavisade till Libanon, Man
kan fråga sig hur detta stämmer med uttalade målsättningar att inte splittra
familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det femte sker det
grava missbedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
regeringen beslutade om att det inte längre skulle råda ett direkt förbud mot
verkställighet av awisningar till Libanon har mycket få beviljats asyl. Motiveringen
är att aHa flyktingar enbart hänvisar till den allmänna situationen i Libanon,
och det räcker inte som skäl för att få stanna i Sverige, inte ens för
statslösa palestinier som ofta skickas tillbaka till Libanon trots att detta
står i direkt strid med FN;s flyktingkommissaries rekommendationer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det sjätte är väntetiderna vid utredningar oerhört långa och kan i vissa fall
betecknas som en rent psykisk tortyr. Det är framför allt barnen som far illa
av att ryckas upp med rötterna efter flera år av fredlig tillvaro i Sverige.
När kommer detta eviga problem att lösas? Det måste ske snart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Direktawisningar
utan tillräcklig grund, massawisningar till för flyktingarnas liv farofyllda
länder, felaktiga awisningar, splittring av familjer, psykisk tortyr av
asylsökande genom extremt långa utredningstider, fängsligt förvar av barn,
brutala awisningar och en allvarlig brist på rättssäkerhet är missförhåUanden
som präglar den faktiska svenska flyktingpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
uppmaningar från humanitära organisationer, barnläkare, jurister och FN;s
flyktingkommissarie har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att
flyktingar som kommer till Sveriges gräns skall bemötas med humanitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
torde bero på vad som upplevs som en kraftigt ökad flyktingström till Sveriges
gränser. Jag kan inte komma ifrån misstanken att flyktinginvandringen till
Sverige snarare regleras av resurser än av humanitära skäl. Det förefaller som
om antalet beviljade asyler påverkas av den negativa inställningen till den s,
k, flyktingströmmen. Dessutom är det uppenbart att man försöker reglera antalet
människor som lyckas ta sig till Sveriges gräns genom att kräva att andra
länder och flygbolag sköter inresekontrollen och därigenom i praktiken får
verkställa en preliminär avvisning för Sveriges räkning av asylsökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
uppfattningen om att flyktingar väller in över Sveriges gränser är en myt. Som
mest är det kanske 13 000 människor per år som söker asyl här. Det är en ökning
jämfört med tidigare med några tusen. Det skall jämföras med de 15-17 miljoner
människor som befinner sig på flykt i världen. Den allra största bördan bär de
fattigaste länderna. Att ett av världens rikaste länder ryser vid tanken på att
ta hand om 13 000 människor per år är obegripligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
flyktingpolitik handlar i teorin om att ge människor som flyr undan förtryck
och omänskliga förhållanden en fristad, att låta deras sår läkas och själen
helas. Men i verkligheten handlar svensk flyktingpolitik alldeles för ofta om
att skada dessa människor ytterligare, skapa depressioner, utiösa
självmordstankar och beröva människor deras tro på framtiden och rättvisan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har självfallet resurser att med medmänsklighet ta emot de 13 000 eller fler
som söker sig till vårt lands gränser, att låta deras sak bli prövad i enlighet
med både rättssäkerhet och humant bemötande. För att detta skall bli verklighet
måste vi ta de anklagelser på allvar som hävdar att handläggande myndigheter
inte följer gällande riktlinjer. Ett juridiskt ombud vid gränsen skulle vara
ett minimikrav för att se till att rättssäkerheten blir verklighet. Man kan
undra om det på längre sikt är rätt myndighet som får fatta de mycket svåra och
tunga besluten om att avvisa människor vid gränsen efter summariska förhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
utgår från att regeringen snarast på lämpligt sätt bevisar att flyktingpoHtiken
inte regleras av resursskäl utan styrs av humanitära principer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag tänker bl, a, tala om invandrarpolitiken som försvann.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1975 har invandrarpolitiken utvecklats här i landet.
Med hjälp av ett omfattande utredningsarbete kom man fram till en relativ
partipolitisk enighet om dels de problem som invandrarna möter i Sverige, dels
målsättningen för invandrarpolitiken. Målsättningen om jämlikhet, valfrihet och
samverkan proklamerades högtidligt, och en rad reformer genomfördes. Den
tidigare assimileringspolitiken förkastades, och invandrarnas funktionella
integrering i det svenska samhället blev målet för de invandrarpolitiska
ansträngningarna och reformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan säga att invandrarpolitiken ända fram till början
av 1980-talet har varit föremål för ett reformarbete, om än bristfälligt. Det
har varit helt nödvändigt, eftersom invandrarna utgjorde en så stor del av
befolkningen och deras försämrade sociala situation skulle förorsaka
samhälleliga störningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan dess har invandrarnas situation gradvis försämrats,
dels beroende på att de samhälleliga insatserna på alla invandrarpolitiska
områden minskat reellt men framförallt beroende på förändringar på den svenska
arbetsmark naden. Den svenska industrins accelererande strukturella omvandling
och strukturrationalisering har resulterat i ett ständigt minskat behov av
arbets kraft och i att allt större grupper av människor slagits ut ur
produktionen. Hårdast drabbad blir den okvalificerade arbetskraften, till
vilken större delen av invandrarna hör. Industrins strukturella omvandling
ställer dess utom helt nya och annorlunda krav på arbetskraften i fråga om
ökad yrkesutbildning, ökad allmän kunskapsnivå samt ökade språkfärdigheter. Det
innebär större svårigheter för invandrarna att komma in på arbetsmarknaden och
stanna där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På så sätt har den pågående strukturella omvandlingen
ändrat förutsättningarna för invandrarna. Från att ha varit en önskvärd, nödvändig
och eftertraktad produktionsfaktor håller invandrarna på att omvandlas till en
grupp svårplacerade människor som konkurrerar om de befintliga arbetsplatserna
med den inhemska arbetskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som följd av denna utveckling kan man konstatera en ökad
segregation. Det är en yrkesmässig segregation, en ökad överflyttning från
industrijobb till serviceyrken, men också en ökad arbetslöshet som drabbar
invandrarna och speciellt ungdomarna och kvinnorna mycket hårt.
Arbetslöshetssiffrorna, som i många fall är mer än dubbelt så höga som för
svenska medborgare, talar sitt tydliga språk, och det är skrämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också konstatera en ökad social, ekonomisk och
bostadsmässig segregation för invandrarna, vilket gör att målet för
invandrarpolitiken, dvs. invandrarnas funktionella integrering i det svenska
samhället, nu är avlägsnare än någonsin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför anser vi att sådana insatser som ökar invandrarnas
sociala rörlighet, ökar deras bildnings- och kunskapsnivå, ökar deras rörlighet
vad gäller yrke, inkomst och bostad är helt nödvändiga insatser som ett led i
den långsiktiga processen att nå invandrarpolitikens målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den regeringsperiod som har gått avslutade fem stora
utredningar på invandrarpolitikens område sin verksamhet. De fem utredningarna,
som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
arbetat med vitala och viktiga problem inom invandrarpolitiken och som har
överlämnat sina betänkanden och förslag på lösningar till regeringen var</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rösträttsutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningen om hemspråksträning i
förskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningen om
hemspråksundervisning i skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskrimineringsutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den stora invandrarpolitiska utredningen,
som arbetade i många år och som hade till uppgift att undersöka hela
invandrarpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inget av dessa fem
utredningsbetänkanden har resulterat i någon proposition från regeringens
sida. Regeringen tog de färdiga betänkandena, stoppade in dem i en byrålåda och
gjorde ingenting. Under hela regeringsperioden har man avvisat viktiga och
välmotiverade förslag på invandrarpolitikens område med hänvisning till
pågående utredningar. Senast under vårriksdagen avvisades en rad motioner av
utskott och kammare med hänvisning till en kommande proposition i slutet av
rnaj månad. Maj månad har kommit, men propositionen har uteblivit. Regeringen
utfäste sig då att komma med förslag omedelbart efter valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man läser förteckningen över kommande propositioner
under höstriksdagen finner man att propositionen om invandrarpolitiken
återigen lyser med sin frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De frågor, fru talman, som hopar sig och som kräver svar
är många. Man undrar om det skulle vara möjligt att förfara på det här viset på
något annat politiskt område. Om man inte har för avsikt att göra någonting på
detta område, varför fullföljde man då en massa utredningar med anlitande av
sakkunniga, experter, referensgrupper osv., som har kostat miljoner kronor?
Jag fattar faktiskt inte detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarpolitiken, som utvecklades, reformerades och
förverkligades sedan 1975, försvann plötsligt. Den finns inte längre! Den
försvunna invandrarpolitiken ersattes med flyktingpolitiken, som har varit
föremål för massmediernas och allmänhetens uppmärksamhet de senaste månaderna
dels därför att flyktingpolitiken har blivit mycket restriktiv och numera inte
sammanfaller med den allmänna rättsuppfattningen, dels därför att utlänningslagens
praktiska tillämpning strider mot lagens anda av humanism och generositet och
dels därför att det i den skärpta flyktingpolitikens kölvatten blommar upp en
mycket onyanserad, helt felaktig och negativ debatt, vars följder kan bli
mycket allvarliga för den fortsatta samhällsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu håller på att ske är att Europa bygger upp en
vattentät mur omkring sig för att skydda sig mot det stora flyktingproblemet i
världen, vars största börda bärs av de fattigaste länderna i tredje världen. De
sprickor i muren som återstår är ett minimalt läckage, och det håller Sverige som
bäst på med att täppa till genom att inte följa andan i sin egen lagstiftning
och dess tidigare praktiska tillämpning. Med hjälp av visumtvång och andra
metoder som syftar till att förlägga den svenska passkontrollen till andra
länders gränser bygger man upp allt högre murar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för att söka nå internationella
överenskommelser, som gör det möjligt att också länderna i Europa tar sin del
av ansvaret för det stora flyktingproblemet i världen, ägnar man sig ät att
tävla med varandra om vem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som mest
effektivt skyddar sina gränser. Detta strider mot en human, Prot, 1985/86:11
generös och solidarisk flyktingpolitik. Om den nuvarande politiken fortsätter
Jg oktober 1985 riskerar vi att rättssäkerheten för flyktingarna totalt
åsidosätts och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>respekten för svensk lagstiftning urholkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
HANS GÖRAN FRANCK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I juni månad 1983 överlämnade
invandrarpolitiska kommittén sitt betänkande Invandrarpolitiken, förslag.
Huvudpunkter bland kommitténs förslag var</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>automatiskt verkande och ökat stöd
till invandrarnas riksorganisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökad satsning
på kulturområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>markering av
kulturrådets roll för invandrarnas och minoriteters kulturliv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökat stöd till
utgivning av press på invandrarspråk till invandrarorganisatio-nernas
närradiosändningar samt till annan medieverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom hävdade kommittén att
lösningar måste åstadkommas beträffande arbetsmarknads-, bostads-, social- och
utbildningsfrågor för invandrarna, även om det inte ingick i direktiven för
kommittén att framlägga förslag om dessa senare problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I maj manad detta år meddelade invandrarministern att den
invandrarpolitiska propositionen, baserad på IPOK, skulle senareläggas. Även
om man kan ha förståelse för detta, har dröjsmålet varit beklagligt. I juni
uttryckte tio rikstäckande invandrarorganisationer sin besvikelse över att
någon proposition inte framlagts och framhöll att riksförbundens verksamhet
hotades av deras ansträngda ekonomiska situation och av oklarheten om det
framtida ekonomiska stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns uppenbarligen en underskattning av hur
betungande såväl allmänna som enskilda ärenden av invandrarpolitisk natur är.
En förstärkning av resurserna har gjorts under den gångna sommaren, men av
allt att döma är resurserna ändå otillräckliga i förhållande till behoven nu
och framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av flera skäl angeläget att en proposition om såväl
invandrarpolitiken som om diskrimineringslagstiftningen kan läggas fram
snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gäller frågan om en förbättrad
diskrimineringslagstiftning framförde invandrarministern den 8 maj i år en rad
ställningstaganden, som jag kan instämma i, bl. a. att straffet för olaga
diskriminering skall skärpas, att spärrar och särregler som gäller t. ex.
tillträde till olika befattningar och förtroendeuppdrag skall tas bort, att én
särskild ombudsman skall tillsättas för att motverka etnisk diskriminering i
det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver är det viktigt att vår lagstiftning mot
rasistiska organisationer och deras verksamhet skärps, så att den kan bli ett
bättre instrument för att bekämpa sådana organisationer och deras företrädare.
Det gäller också att de myndigheter som skall beivra verksamheten har
tillräckliga resurser för att kunna göra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En diskrimineringsombudsman kan fylla en viktig funktion
pä hela detta fält för att förebygga och beivra etnisk diskriminering. Men
uppgiften är svår om verksamheten skall kunna bli effektiv. Det är därför
angeläget att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:-4.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ombudsmannens befogenheter inte
blir alltför begränsade. Det är också viktigt att ombudsmannen verkligen förses
med tillräckliga resurser för att kunna fylla sin funktion. I
regeringsförklaringen sägs att vår flyktingpolitik är ett viktigt uttryck för
internationell solidaritet, omsatt i praktisk handling. Detta uttalande är
förpliktigande. Det behövs i dagens situation en konsekvent och human
flyktingpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bred riksdagsmajoritet har fastslagit att Sverige måste
föregå med gott exempel i sin egen flyktingpolitik för att kunna uppnå goda
resultat i internationella sammanhang då det gäller fördelningen av ansvaret
för flyktingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har, liksom företrädare för andra partier,
interpellerat invandrarministern om flyktingpolitiken. Jag skall därför inte i
dag gå närmare in på flyktingpolitiken utom på en punkt, beträffande
kommunernas ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra mottagningsresurser i fråga om flyktingar är
ansträngda. Kommuner främst inom storstadsregionerna har fått ta emot en
alltför stor andel av de senaste årens flyktinginvandring. Dessa kommuner har
samtidigt haft många svåra sociala och ekonomiska problem att lösa.
Svårigheterna har ökat genom att ett stort antal flyktingar på egen hand bosatt
sig i Stockholmsregionen, till en del därför att mottagning inte kunnat ordnas
på annat håll i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En prognos för hela 1985 pekar på att Stockholms län
kommer att få ta emot 4 500 flyktingar/asylsökande. Det är 1 000 fler än under
innevarande år fram till augusti, och det är betydligt fler än vad avtalet
omfattar för länet, nämligen 2 029 platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla län och kommuner måste ta sin del av ansvaret och
bidra till att syftet med den nya flyktingmottagningen uppnås. Utplacering av
flyktingar till bostadsorterna bör ske snabbare. Informationen om flyktingarnas
situation och varför de sökt sig till Sverige måste ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns socialdemokrater antog vid sin
distriktskongress i våras ett omfattande invandrarpolitiskt aktionsprogram.
Programmet riktar sig till kommuner, landsting och arbetarrörelsens
organisationer inom vårt län. Där finns också ställningstaganden och krav som
riktar sig till statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarfrågorna spelar en stor roll i Stockholms län.
Det är det mest invandrartäta länet i hela landet. Mer än 200 000 av länets
invånare är födda i utlandet, och 150 000 är utländska medborgare.
Invandrartätheten är särskilt markant i den södra regionen, där i flera
kommuner över 20 % av invånarna är invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att Stockholms läns socialdemokraters
program beaktas inte bara då det gäller den blivande invandrarpolitiska
propositionen utan också när det gäller andra förslag som kan bli aktuella,
främst i fråga om sysselsättningen, boendet, skolan, den sociala servicen,
sjukvärden och äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lät mig
framhålla några punkter ur programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nödvändigt att utvidga statsbidragen till
kommunerna så att hemspråksträning för invandrarbarn kan sättas in mycket
tidigare än nu. Insatserna för invandrarbarnen i förskolan bör i högre grad
prioriteras, så att kommunerna betydligt mer aktivt kan tillgodose behovet av
en tidig hemspråksundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fortsatt
internationalisering måste ske av skolans undervisning enligt de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mål som
skolans läroplaner anger. Ämnet invandrarkunskap bör stärkas och antingen
införas som obligatoriskt ämne eller vävas in i samhällskunskapen och andra
ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sanimanhang vill jag också starkt understyrka de
vuxna invandrarnas behov av undervisning i svenska. Det har rått en bred
enighet om att goda kunskaper i svenska är en absolut förutsättning för
invandrarnas möjligheter att finna sig till rätta här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid är de resurser som nu anslås till
SFl-undervisningen klart otillräckliga, vilket bl. a. innebär att invandrare
kan tvingas vänta länge innan de kan påbörja svenskstudierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalbehovet av resurser för SFI har ökat genom den i och
för sig nödvändiga ambitionen att inte koncentrera invandringen till ett fåtal
regioner i landet. I Storstockholm är situationen vad gäller resurser för SFI
särskilt otillfredsställande, genom att betydligt fler invandrare än vad som
förutsågs i förhandlingarna med kommunerna har kommit till vår region.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsökningar i kombination med stillastående eller t.
o. m. minskade resurser gör att situationen vad gäller SFI blir alltmer
ohållbar, både för studieförbunden och för de berörda invandrarna, som ju i
praktiken döms till sysslolöshet i väntan på möjligheter att delta i SFI.
Därför måste det ur alla synpunkter vara väl använda pengar att ge
SFl-verksamheten anslag motsvarande undervisningsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarnas boendefrågor måste lösas i första hand genom
allmänna bostadspolitiska åtgärder. Situationen i de svårast segregerade
områdena är så pass komplicerad och sammansatt, att enstaka begränsade insatser
av kommunal eller annan art är otillräckliga. Statsmakter, forskning, landsting
och kommuner måste samverka i en brett upplagd aktion. Staten måste satsa
erforderliga resurser i akt och mening att häva den sociala obalansen i länets
invandrarrika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra att regeringen uppdragit åt invandrarverket att
snabbutreda förhållandena i invandrartäta bostadsområden. Denna utredning måste
sedan följas av konkreta verkningsfulla insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befintliga bostadsområden med ensidiga miljöer bör bli
föremål för s. k. ROT-insatser och berikas med inslag från olika
invandrarkulturers boendemiljö. ROT-lånen bör göras tillgängliga för
miljonprogrammets höghusområden. En vitalisering och förbättring av
bostadsanvisningslagen är behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens arbetsmarknadssituation är speciellt besvärlig för
invandrarna. I Stockholms län är arbetslösheten dubbelt så hög bland
invandrarna som genomsnittligt i länet för motsvarande åldersgrupper. En
förbättring förutsätter att invandrarna får ökad rätt till yrkesvägledning och
arbetsmarknadsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt omprioritering inom AMS bör inriktas på
förstärkta förmedlingsinsatser för de lokala arbetsförmedlingarna i
invandrartäta områden. Det handlar om inskrivning av arbetssökande invandrare,
sökande bland lediga tjänster och kontinuerlig bevakning av lämpliga
arbetstillfällen mellan den arbetssökandes besök hos arbetsförmedlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarnas svårigheter på arbetsmarknaden i Stockholms
län är en reflex av de speciella problem som finns på vår arbetsmarknad, och
som i viss män skiljer sig från situationen i andra län.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket ofta - i ca 75 % av de ledigförklarade tjänsterna -
ställer arbetsgivarna i länet krav på lämplig yrkesutbildning och
yrkeserfarenhet. Man ställer ofta speciella krav på personliga kvalifikationer,
och rekryterar hellre arbetskraft från andra regioner än att ge avkall på dessa
högt ställda krav. Detta har inneburit att vi i Stockholms län har fått en
ganska stor grupp långtidsarbetslösa, trots att efterfrågan på arbetskraft är
relativt god i länet och trots att man inom vissa yrkesområden kan tala om en
bristsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också en obalans mellan Storstockholms norra och
södra delar, så till vida att de lediga platserna till övervägande del
tillkommer på nordsidan, medan söderkommunerna i regionen sedan länge har en
relativt hög arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, som jag nämnde, strukturella obalanser i länets
arbetsmarknad. De drabbar de ekonomiskt och socialt svaga grupperna
oproportionerligt hårt. En av dessa grupper är invandrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att råda bot på dessa obalanser behövs en aktivare
näringspolitik inom regionen. Denna bör komma till uttryck genom att
högskoleutbildning och forskning lokaliseras till de invandrarrika kommunerna.
En satsning på forskningscentrum vid Huddinge sjukhus kan nämnas som ett
lovvärt exempel. Det ger en rättvisare geografisk fördelning av
arbetsplatserna, som i sak innebär att fler nya jobb skapas som är lämpade för
olika slag av invandrargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gäller att genomföra en rimlig och framgångsrik
invandrarpolitik är det ofrånkomligt att detta leder till vissa utgiftsökningar
för såväl stat som kommuner. På sikt kommer detta att leda till besparingar.
Även invandrarpolitiska kommitténs förslag innebär vissa utgiftsökningar.
Intresset av att bättre än nu kunna infria de invandrar- och
minoritetspolitiska målen är så stort, att det i sista hand kan finnas
anledning att pröva kommitténs förslag om att införa vissa avgifter på några
områden för att därigenom tillföra staten inkomster, exempelvis genom en
höjning av avgifterna för turistvisum, för visum för affärsbesök och för
förvärv av svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns konservativa och reaktionära krafter
som spekulerar i invandrar- och flyktingfientlighet, även om de förnekar eller
försöker dölja detta. Det är av stor betydelse att vi i dagens situation slår
vakt om en aktiv och progressiv invandrarpolitik. En rättvis och generös
flyktingpolitik är en internationell förpliktelse, som har starkt stöd inom
vårt folk. Framgången för kampanjen Rör inte min kompis är ett uttryck för
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rasfördomar, invandrar- och flyktingfientlighet måste med
kraft bekämpas. Det gäller att sopa framför egen dörr! Det stärker vårt
agerande mot rasdiskriminering och annan förföljelse på det internationella
planet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
HÄDAR CARS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Frihet, jämlikhet och broderskap är klassiska
liberala honnörsord. Apartheid står i motsats till dem alla. Den liberala
världsrörelsens totala avståndstagande från apartheid bekräftades på nytt i
den resolution som i förra veckan antogs av Liberala internationalen-de
liberala partiernas världsorganisation - vid kongressen i Madrid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall här inte ta upp tid för att ytterligare beskriva
min och andra liberalers avsky för apartheidsystemet. Det är, som framhållits
t. o. m. av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>amerikanske
utrikesministern, ett system dömt till undergång. Avgörande härför är det
växande motståndet inom Sydafrika. Den kampen för frihet förs glädjande nog
inte bara av svarta utan också av många vita som t. ex. den liberala
medborgarrättskämpen Molly Blackburn, som nyligen var på besök i Stockholm. Jag
tänker på henne och pä alla hennes modiga medkämpar inom det liberala partiet
(PFP) i Sydafrika, inom kyrkorna och inom organisationer som Black Sash,
Förenade demokratiska fronten (UDF)och Föräldraorganisationen för arresterade
ungdomar. Också den i Sydafrika förbjudna befrielseorganisationen ANC förtjänar
vårt stöd. Förhandlingarna nyligen mellan sydafrikanska liberala ledare och
ANC-ledare i Zambia är en viktig händelse. Detsamma gäller de tidigare
överläggningarna mellan ANC och företrädare för Sydafrikas näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom folkpartiet förstår vi till fullo bitterheten hos de
svarta över det massiva våld och det mördande som utövas av nationalistregimen
och dess handgångna inom polisen och militären. Men vi tror inte att vare sig
den enda eller den önskvärda vägen till befrielse och demokrati för Sydafrikas
förtryckta går genom ett kraftigt upptrappat motvåld. Det vi vet om
nationalistregimens vapenmässiga övertag och brutalitet gör att vi inte kan
önska - än mindre, uppmana - till revolution i Sydafrika. Allra minst anstår
detta den som inte själv bor i eller har sin familj och sina kära i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är både min förhoppning och min övertygelse att
apartheidsystemet skall fås att falla samman utan ett starkt upptrappat våld.
Demonstrationer och annan opinionsbildning är ett viktigt medel. Ekonomiska
stridsåtgärder är ett annat. Konsurnentbojkotter mot vita affärsinnehavare har
inletts på flera håll i Sydafrika och tycks få ökad spridning. De verkar vara
ett framgångsrikt vapen. Strejker och andra fackliga stridsåtgärder kan bli
det. Civil olydnad är ytterligare ett starkt motståndsvapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kamp med medel av dessa slag förtjänar vårt helhjärtade
stöd. Detta stöd skall vi lämna, både i ord och i handling. Den avsky vi känner
för det våld som utgårfrån apartheid får dock inte leda oss-politiker,
journalisteroch andra-att förhärliga det motvåld sotn kan bli en, i sig mycket
förståelig, följd av övergreppen mot oskyldiga och försvarslösa människor. Tror
vi på möjligheten av och vill vi verka för apartheidsystemets undergång utan
ett kraftigt upptrappat våld, måste vi vara konsekventa i vårt synsätt och i
vårt handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska sanktioner och hotet om sådana sanktioner är
med all säkerhet omvärldens främsta medel att sätta den sydafrikanska regimen
under ökad press. Folkpartiets inställning och handlande i denna sak är väl
kända. Den lag om investeringsförbud i Sydafrika som beslöts 1979 på förslag av
folkpartiregeringen har fått efterföljd och inspirerat till åtgärder mot apartheidregimen
från många staters sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi 1979 tillgrep sanktionsvapnet gjorde vi det bl. a.
i det lovliga syftet att därigenom också skapa opinion mot apartheidsysteniet.
1 det nuvarande läget, med en stark och medveten opinion mot apartheid i hela
världen och med en alltmer målmedveten motståndskamp inom Sydafrika, bör det
opinionsbildande syftet spela en mindre framskjuten roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det nu faktiskt gäller är att, med hjälp av bl. a. det
ekonomiska sanktionsvapnet, på ett verkningsfullt sätt ingripa mot apartheidsystemet
i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>syfte att
få bort det - och att få bort det nu! Då framstår ensidiga svenska
sanktionsåtgärder, av marginell betydelse för Sydafrikas ekonomi, som något
mindre betydelsefulla. 1 stället växer betydelsen av svenska åtgärder för att
få till stånd internationellt samordnade och villkorade åtaganden om sanktioner
- kännbara och verkningsfulla sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är detta jag skulle önska att den svenska
Sydafrikadiskussionen handlade om. Nu får ofta mera perifera frågor ta all tid
och all uppmärksamhet i anspråk. Varje isoleringsåtgärd är icke nödvändigtvis
ett framsteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med uttrycket "'villkorade sanktioner""
avser jag att västvärlden gemensamt bör begära av den sydafrikanska regeringen
att Nelson Mandela, Walter Sisulu och andra politiska fångar ovillkorligen
friges, att undantagstillståndet upphävs, att de lagar som bär upp
apartheidsystemet - Population och Registration Act, Group Areas Act, Influx
Control, Pass Laws m. fl. -avskaffas och att arbetet med en ny demokratisk
författning inleds inom en angiven och näraliggande framtid. Om denna begäran
avvisas vidtas kännbara och efter hand allt hårdare sanktioner mot Sydafrika.
Om villkoren uppfylls uteblir eller inställs sanktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sanktioner är ju inget självändamål. Målet är att få bort
apartheidsystemet. Det är i det syftet sanktionsvapnet bör användas. Om de avgörande
besluten om avskaffandet av apartheid och införande av demokrati tas redan
inför hotet om omfattande sanktioner skulle detta vara en fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett från apartheid befriat och demokratiskt Sydafrika är
det medborgarnas sak att själva avgöra vilket ekonomiskt system de vill ha och
vilka regler som skall gälla för egendoms- och inkomstfördelningen i landet.
Men vad de då än väljer är - när apartheidsystemet fallit - en fungerande
ekonomi en styrka för alla som i Sydafrika arbetar för demokrati, frihet och
ökat välstånd för alla sydafrikaner. Det är också, fru talman, de krafterna som
nu och framgent förtjänar allt det stöd Sverige kan ge dem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></b></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
51 MONICA ANDERSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alla humanister och demokrater är det en
förstahandsupp-gift att bekämpa rasism och rasförtryck i alla dess former var
de än uppkommer. Mot den bakgrunden är det särskild glädjande att ungdomen har
startat en livskraftig solidaritetsrörelse mot rasismen. SOS Racisme och
"Rör inte min kompis" visar att vi alla har ett ansvar och att vi
faktiskt har stora möjligheter att påverka opinionen och samhällsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sydafrikanska apartheidsystemet är den vidrigaste och
mest utstuderade formen för rasförtryck som vi känner till. Det är nödvändigt
med samlade internationella aktioner gentemot Sydafrika från regeringar,
partier, ungdomsförbund, fackliga organisationer, företag, kyrkor och alla vi
enskilda individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förtryckarregim kan bringas på fall om den inhemska
oppositionen får ett massivt internationellt stöd. Det visar historien. En
regering kan inte i längden regera mot majoriteten av befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Apartheidsystemet bygger helt pä rasåtskillnad i alla
delar av samhällslivet. Den hudfärg rnan föds med bestämmer hela ens framtid,
barnens uppväxtvillkor, möjligheterna att få en utbildning och ett arbete efter
intresse och fallenhet, möjligheten att försörja sig och sin familj och få en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tryggad
ålderdom samt rätten att besluta om sina egna angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som föds med vit hudfärg får alla dessa möjligheter
och rättigheter. Den som föds med svart hudfärg får inga rättigheter alls. För
oss som humanister är det en självklar utgångspunkt att alla människor har lika
värde, att alla skall ha samma möjlighet att leva ett meningsfullt och
människovärdigt liv den korta stund vi har på jorden. Apartheidsystemet är ett
djupt omoraliskt system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läget i Sydafrika har allvarligt försämrats under de
senaste månaderna. Med en avskyvärd brutalitet försöker regimen krossa och
splittra apartheidmotståndet. Skolbarn arresteras. Fredliga demonstrationer
och begravningståg förvandlas till blodbad. Med undantagstillståndet har
regimen intensifierat terrorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förra året presenterades en undersökning som visar att
fattigdomen är utbredd bland den svarta befolkningen och att den ökar på grund
av apartheidsystemet, något som ofta förnekas i debatten. Undersökningen visar
att barnadödligheten i Sydafrika är ca 30 gånger högre bland svarta barn än
bland vita barn och att den är högre än i länder som Mogambique, Cuba eller
Mexiko. En tredjedel av svarta barn under 14 ar är undernärda eller har stannat
i växten. Antalet svarta som lever under existensminimum ökar år från år. Över
en miljon svarta saknar inkomst helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade fattigdomen är en direkt följd av
tvångsförflyttningen av de svarta från deras ursprungliga bostäder till de s.
k. hemländerna. Hemländerna blir så överbefolkade att jordbruket inte räcker
till, bostadsförhållandena blir usla osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många söker sig därför till städerna i Sydafrika. På grund
av passlagarna blir de trakasserade av polisen. De arresteras.får bota och
skickas tillbaka till hemländerna igen. Den minskande svarta befolkningen i
själva Sydafrika har det visserligen bättre än de som bor i hemländerna, men
många lever nära existensminimum i mycket trångbodda och otrygga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svarta arbetare tvingas ofta arbeta under rent omänskliga
arbetsvillkor och till väsentligt lägre löner än de vita. Deras förhållanden
påminner om dem som rådde i vårt land före demokratins genombrott, fast värre,
eftersom de förutom ett ekonomiskt och politiskt förtryck också drabbas av
rasförtryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motståndskampen mot regimen har intensifierats och blivit
alltmer framgångsrik. Fackföreningsrörelsen har stärkt sin ställning och rönt
respekt hos en del vita företagare, men här som i alla diktatoriska regimer
blir fackliga ledare förföljda och trakasserade. ANC och UDF liksom SWAPO i
Namibia får se sina ledare fängslade på godtyckliga grunder. ANC-ledaren Nelson
Mandela har suttit fängslad i över 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För arbetarrörelsen har det varit en självklarhet att
stödja de svartas motständskamp och stödja befrielserörelserna där. Den svenska
fackföreningsrörelsens engagemang är särskilt viktigt med det stöd den ger
till uppbyggandet av de svartas fackliga organisationer. Transportarbetareförbundets
bojkottaktion är värd allt stöd. Den kan fä extra stor betydelse om
Internationella transportarbetarfederationen verkar för att den blir internationellt
omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO har
också tidigare gått i spetsen genom samarbetet med kyrkorna om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sanktioner
mot apartheidregimen i Sydafrika,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska regeringen har länge arbetat aktivt för att
åstadkomma effektiva internationella sanktioner mot Sydafrika. Det var ett
svenskt initiativ som låg bakom FN-resolutionen 1976 om förhindrande av utländska
nyinvesteringar i Sydafrika. Vi har också arbetat efter principen att Sverige
skall vara pådrivare och föredöme. Lagen mot förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia är det hittills främsta exemplet på det. Denna lag
skärptes i våras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nu aviserat ytterligare åtgärder mot
apartheidregimen i Sydafrika. Det kommer att läggas fram en proposition senare
i höst. Bland det som har aviserats är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Förbud mot import av jordbruksprodukter från Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Rekommendation
till näringslivet att avstå från handel med Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag till
berörda myndigheter att studera användningen av metaller och mineral från
Sydafrika i svenskt näringsliv. Studien syftar till att visa på alternativa
leverantörsländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rekommendationer
till svenska rederier att söka undvika sjöfart på Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Rätt
för kommuner och landsting att besluta om bojkottåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbud mot
import av sydafrikanska Krugerrand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skärpning av
straffbestämmelserna i lagen om internationella sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är bra att regeringen har tagit
det här initiativet. Samtidigt som Sverige arbetar för internationella
sanktioner tar vi egna initiativ här hemma enligt principen att ligga steget
före.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid några punkter i detta paket som
kräver särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ena gäller rekommendationerna till näringslivet. I
andra länder finns exempel på att företag frivilligt eller på rekommendation
från regeringar avstått från handel med Sydafrika. Någon liknande uppställning
från svenska företag har vi hittills inte sett. Därför krävs det av samtliga
partier att de driver opinion mot företagen att ställa upp på bojkotten. Skulle
det visa sig att företagen ändå inte ställer upp måste regeringen ha en
beredskap för att vidta åtgärder, t. ex. i form av exportlicenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra punkten gäller importförbudet. Importförbudet
omfattar nu enbart förslaget om jordbruksprodukter med hänsyn till
GATT-avtalet. Men utvecklingen i Sydafrika har gått snabbt. Den internationella
opinionen har börjat vakna på allvar. Därför måste regeringen också ha en
beredskap för att kunna införa ett totalt importförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bör tillsammans med de nordiska länderna ta upp
överläggningar med GATT om att kunna göra undantag från GATT-avtalets
bestämmelser med hänsyn till den mycket speciella situation som råder i
Sydafrika och som hotar att leda till en blodig konflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också nödvändigt att vi får ett samlat svenskt
uppträdande över partigränserna. Ingen möda far sparas när det gäller att
bekämpa apartheidsystemet. De krav vi gemensamt måste ställa med adress till
regimen i Pretoria är;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Upphäv
undantagstillståndet!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Frige
villkorslöst Nelson Mandela och alla de andra politiska fångarna!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Inställ
de planerade högförräderirättegångarna!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Upphäv
dödsdomen mot Benjamin Moloise!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Inled
en dialog med majoritetens verkliga ledare!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Gör
slut på apartheidsystemet!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Ge
Namibia dess frihet åter!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lika viktigt som det är med ett
gemensamt uppträdande mot apartheid i Sydafrika är det att vi gemensamt
bekämpar de tendenser till rasism och främlingshat som dyker upp här hemma och
att vi gemensamt bidrar till att isolera de grupper och organisationer som
försöker exploatera främlingshatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOS Racisme och "Rör inte min kompis" visar att
ungdomen inte är så handfallen och passiv som ofta görs gällande. I Frankrike
började det med att några invandrarungdomar blev trakasserade och att de och
deras kompisar beslöt att gå samman för att göra något åt saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt började det i Sverige genom att en ung
SSU-medlem och invandrare blev trakasserade i Södertälje. Det blev den tändande
gnistan till att starta "Rör inte min kompis" även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörelsen har vuxit explosionsartat genom ett aktivt
engagemang frän samtliga ungdomsförbund utom hittills MUF. SOS Racisme och
"Rör inte min kompis" håller på att organisera en europeisk marsch
mot rasism. Ett tåg startar i Stockholm och ett i Rom. Den 14 december skall de
sammanstråla i Paris till en alleuropeisk antirasistisk manifestation. Det är
ett initiativ som är värt allt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>200 000 personer har redan valt att ta ställning i Sverige
genom att bära knappen "Rör inte min kompis". Efterfrågan är så
storatt knapparna tar slut i samma ögonblick som de trycks och distribueras.
Det är en glädjande utveckling som visar på värdet av samarbete och behovet av
ytterligare insatser från partier och ungdomsförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt innebär det emellertid ett förpliktigande att
bära knappen, att låta ord och handling följas åt. Vi måste gemensamt se till
att isolera rasistiska organisationer som Skånepartiet. Olof Palme fick inget
riktigt svar av Bengt Westerberg i går om hur han ser på den här frågan, men DN
påpekar i dag att det faktiskt är fråga om ett direkt samarbete när man
gemensamt gör upp om budget och representation i de kommunala nämnderna. Det är
oförsvarbart, säger DN. Det skulle vara intressant att höra vad Hädar Cars har
att säga om detta. Instämmer han i DN:s bedömning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här knapparna är, som jag tidigare K ,- sagt, svåra att
få tag på, och man förlorar dem snabbt genom vädjanden från människor som man
möter. Jag har 349 stycken Rör-inte-min-kompis-knappar, som jag har fått av
SSU-distriktet i Stockholms län, och jag kommer att dela ut dem i kammarfoajén
alldeles strax. Jag uppmanar riksdagens ledamöter från samtliga partier att
stödja sina ungdomsförbund genom att bära knappen och därigenom manifestera vår
gemensamma avsky för rasism i alla dess former.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 oktober 1985 kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! 1 våra skolor runt om i Sverige skall-enligt
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan - undervisningen bedrivas så,
att eleverna fostras till att känna solidaritet med andra länder, folkslag och
kulturer. Det är skolans uppgift att fostra eleverna till att förstå och att
känna samhörighet med minoritetsgrupper inom vårt eget land. Skolan måste göra
aktiva insatser för att eleverna skal! förstå utvecklingsländernas problem och
vårt beroende av dessa länder. Denna internationella orientering skall inte ges
bara i de samhällsorienterande ämnena utan så långt möjligt i alla ämnen. Allt
detta enligt skolans läroplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att skolan skall lyckas i detta sitt arbete fordras
att rätt signaler också kommer från samhället utanför skolans värld, inte minst
då från denna kammare. Fel signal från Sveriges riksdag kan snabbt och
effektivt kullkasta skolans fostrande arbete i vad gäller internationell
förståelse och solidaritet. En sådan felaktig signal kom från den
socialdemokratiska regeringen efter maktskiftet 1982, då man - tillsammans med
moderaterna - här i riksdagen fick majoritet för att överge enprocentsmålet.
Hösten 1983. bara ett år efter det att den nya regeringen Palme tillträtt,
sänktes svenskt bistånd till under 1 % av bruttonationalinkomsten. Detta var
definitivt fel signal till Sveriges skolor, dess elever och lärare, från
landets riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den felaktiga signalens budskap var nämligen att ett av
världens rikaste länder - Sverige - inte längre ansåg sig ha råd att avstå 1 %
av sina inkomster till världens fattigaste länder. Ty gjorde vi det, påstod
man, skulle de resterande 99 % inte vara tillräckliga för att betala svenska
folkets levnadsstandard. Detta var fel signal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets regeringsförklaring har statsminister Olof Palme
glädjande nog funnit för gott att rätta till misstaget. Regeringen lovar nu att
fortsättningsvis stå fast vid att 1 % av bruttonationalinkomsten skall avsättas
för internationellt bistånd. Detta är rätt signal till Sveriges folk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag i valrörelsen fått tillfälle att för väljare
förklara folkpartiets syn på biståndspolitiken har de påfallande ofta visat sig
vara väl insatta i projekt som av en eller annan anledning misslyckats eller
som i varje fall inte uppfyllt kraven på svensk effektivitet. Hur ofta nämns t.
ex. inte Bai-Bang i dessa diskussioner? Det projektet har verkligen trängt
igenom. Jag frågar mig dock; Var finns kunskaperna om alla lyckade projekt och
alla goda satsningar? Var finns informationen om hjälpen som kommer fram till
svältande och sjuka?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När massmedia någon gång i positiva ordalag skildrar
lyckade biståndssatsningar - projekt som ofta genomförs i gott samarbete
mellan olika typer av hjälporganisationer, exempelvis via frivilliga krafter i
ideellt arbetande föreningar, frikyrkornas och svenska kyrkans
rnissionsarbetare,SIDA-arbe-tare etc. - får vi uppleva de rätta signalerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur ofta får inte i stället misslyckade projekt
oproportionellt stort<br>
utrymme.<br>
82</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ideella organisationer har, med
sina djupa erfarenheter av biståndsarbete i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olika
former, lätt att nå ut till de människor som verkligen behöver hjälp. De har
ofta en lokal kunskap som gör insatserna effektiva. Deras administration är
liten, obyråkratisk och billig. Enskilda medlemmar gör engagerade insatser både
på fältet och på hemmaplan. Systemet med ramavtal med de enskilda
organisationerna bör utvecklas så, att en större del av det svenska biståndet
kan kanaliseras den vägen utan att växande krav ställs på den statliga
biständsadministrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tiden som vi här i Sverige bekymrar oss om
budgetunderskott, marginalskatter, handelsbalans, att leva på sin lön, etc.
kämpar miljontals människorutei världen just nu med att försöka överleva för
dagen. Alla lever vi på samma klot men ändå i skilda världar. Låt mig som ett
exempel berätta en liten händelse jag upplevde en gång som u-landsarbetare, för
att belysa vad jag menar med att vi lever i olika världar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Zimbabwe - dåvarande Rhodesia - förberedde och
deklarerade år 1965 lan Smith sin ensidiga självständighetsförklaring och bröt
därmed med Storbritannien. Via radio och press hade lan Smith påannonserat ett
tal han ämnade hålla till hela nationen kl. 12.00 en viss dag. Just den dagen
skulle jag ha en överläggning med en hövding av shonastammen angående
uppförandet av en byskola i området. Till saken hör att det rådde stor
hungersnöd i landet vid denna tidpunkt på grund av uteblivet regn under flera
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att inte missa det för den politiska utvecklingen i
södra Afrika så viktiga talet tog jag med mig min transistorradio till
mötesplatsen med hövdingen ute i bushen. Efter att ha lyssnat på lan Smiths
tal, som förutspådde stor politisk oro och gerillaverksamhet, önskade hövding
Mataga, som inte förstod engelska, veta vad det var som jag så intresserat
lyssnade på. När jag förklarade vad som hänt uttryckte hövdingen sin besvikelse
- inte över den politiska utvecklingen, den tycktes för honom marginell i
sammanhanget, utan över att nyheterna inte lovade regn - det livgivande regn
alla förgäves väntat på i över två år. Del var för hövdingen och hans folk det
allt överskuggande problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste komma ihåg, herr talman, och vara medvetna om de
olika världar vi lever i, våra vitt skilda kulturer, när vi diskuterar
effektivitet och målsättning med biståndsarbetet. Vi får inte ställa orimliga
krav och förväntningar på våra biståndspengar och det hjälparbete som de förmår
uträtta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De 99 % vi själva lägger beslag på kanske inte alltid
heller används på det mest effektiva och ändamålsenliga sättet. Kravet på den
svenska kronans effektivitet i biståndsarbete får inte ställas högre än kravet
på kronan som arbetar här hemma. För att vi skall nå ett så bra resultat som
möjligt bör -som jag tidigare påpekat - alltmer av det svenska biståndet
kanaliseras genom sedan länge etablerade organisationer, som med sina långa och
gedigna erfarenheter väl tar till vara de resurser som ställs till deras
förfogande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
CATARINA RÖNNUNG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! 1 dag finns mer än 15 miljoner människor som
flytt från sina hemländer. De härstammar huvudsakligen från Asien, Afrika och
Latinamerika. Vi glömmer ibland vilken liten del av världen det är som har ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>demokratiskt
statsskick med grundlagsfästa mänskliga rättigheter. Diktaturer av höger- och
vänsterkaraktär och militärdiktaturer av mer ospecificerad natur är de
dominerande statsbildningarna i världen. På sistone har vi fått se en religiös
diktatur födas som inte lämnar minsta utrymme för personlig frihet. Jag tänker
på Khomeinis prästvälde i Iran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje världens ekonomiska betingelser och den på många
håll ökande fattigdomen bäddar för nya politiska konflikter, kanske krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om majoriteten av flyktingar stannar kvar på sin
ursprungskontinent, kommer under detta århundrade och under överskådlig tid
framöver flyktingströmmarna till den fria världen, Västeuropa, USA och Canada,
att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avgörande politisk framtidsfråga är hur
livsbetingelserna för flyktingar gestaltar sig. Hur skall de integreras i
mottagarländerna? I dag kan man födas och tillbringa hela sitt liv i ett
flyktingläger-en föga människovärdig tillvaro. Hur skall vi se till att
flyktingproblemen i sig leder till så få internationella spänningar som
möjligt? Svaren på frågorna är delvis dessa: Inom en snar framtid behöver den internationella
lagstiftningen ändras, flyktingars rättsliga status ses över och FN få ökade
befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige verkar via internationella organ. Vårt land har
mellan 1950 och 1981 tagit emot 82 000 flyktingar, både sådana som kommit via
den reglerade kvoten och sådana som sökt sig hit på egen hand. Sverige som ett
land med homogen befolkningar redan historia. Vi aren mångkulturell nation, där
var ättonde invånare är invandrare eller har invandrarbakgrund. 130 språk talas
inom våra gränser. Vår reglerade invandring har varit en av förutsättningarna
för att denna process gått relativt smärtfritt - även om det inte saknats mörka
inslag i form av invandrarfientlighet och otillbörligt utnyttjande av
arbetskraft. Vårt land har under konjunkturuppgångarna efter kriget och fram
till 1960-talets slut kunnat fylla de arbetskraftsluckor som uppstått med
invandrare. Invandringen har varit en tillgång för Sverige - inte bara ur en
krass ekonomisk utgångspunkt, är det viktigt att tillägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ekonomiska förutsättningarna har nu ändrats i
Västeuropa. Detta har medfört att arbetskraftsinvandringen i det närmaste
upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genévekonventionen av 1951, som Sverige liksom övriga
länder i Västeuropa undertecknat, medför att vi påtagit oss en skyldighet att
erbjuda en fristad åt människor som flytt från sina hemländer - av politiska
och religiösa skäl, för att de tvingas ut i krig eller av andra
flyktingliknande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flyktingpolitiken har många aspekter. Jag skall ta upp en,
nämligen det uppenbara behovet av forskning rörande flyktingars situation. En
kvalificerad sådan - gärna i samarbete på internationell nivå och inom Norden
-bidrar till bättre och mer jämlika villkor för denna grupp. Den kan ge viktiga
anvisningar för lagstiftare, myndigheter och kommunala beslutsfattare och bidra
till att påverka den allmänna opinionen. Forskningens uppgift är också att
utvärdera hur politiska beslut utfaller. Trots att man sedan länge kunnat
förutse ökande flyktingströmmar finns mycket litet forskning gjord i världen på
detta fält. Jag önskar naturligtvis att Sverige här som på så många andra
områden skall vara ett föregångsland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under arbetsmarknadsdepartementet sorterar delegationen
för invandrarforskning. Dess uppgift är att initiera, samordna, främja och
informera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om denna
forskning och vara en förmedlande länk mellan forskare, beställare'och
medelsbeviljande organ. I vårt forskningsprogram påtalar vi behovet av
flyktingforskning. Riksdagens revisorer anser också att detta är riktigt efter
att ha låtit göra en förstudie om flyktinginvandringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det huvudsakliga ansvaret för kunskapsuppbyggande om
invandrare och flyktingar åligger självklart universiteten och högskolorna. Ett
flertal discipliner är inblandade - sociologi, demografi, pedagogik, ekonomi,
socialantropologi, statskunskap, språkvetenskap, medicin och psykologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att utveckla tvärvetenskapliga miljöer.
Centrumbildningar bör finnas vid fler lärosäten, inte bara i Stockholm och
Uppsala. De bör permanentas och fasta tjänster inrättas. Även om knapphetens
kalla stjärna lyser över budgetarbetet, tillåter jag mig, herr talman, att
hävda att detta vetenskapliga område bör omhuldas - särskilt som man lätt kan
leda i bevis att det på sikt ger samhällsekonomiska vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En glädjande sak är det forskningsprojekt som initierats
vid Centrum för invandrarforskning vid Stockholms universitet. Syftet är att
undersöka vilka processer som medför att olika flyktinggrupper i varierande
grad och på olika sätt integreras inom snart sagt alla samhällsområden. Enligt
riksdagsbeslut skall fr.o.m. 1985 kommunerna svara för huvuddelen av
flyktingars anpassning i samhället. Hur väl kommunerna lyckas- vad som i
projektbeskrivningen betraktas som ett storskaligt experiment - har man en
unik chans att studera från begynnelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har velat fästa kammarens uppmärksamhet
på flyktingforskningens betydelse. Det är ett nytt spännande fält för
forskarna själva. Forskningen i sig har naturligtvis ett egenvärde men
samhällsnyttan är betydande. Den ger vägledning för hur man på vitt skilda
områden som utbildning, sjukvård, arbetsmarknad, kultur, politik och religion
skall fatta genomtänkta beslut - på riksdags-, landstings- och kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Misstag kostar - både i pengar och mänskligt lidande.
Gentemot de människor som tvingas in i flyktingskapets utsatthet har Sverige en
förpliktelse, som ökad kunskap gör oss bättre skickade att uppfylla.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 54
IVAR VIRGIN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror att de flesta miljöfrågorna i vårt
land krymper avsevärt om man sätter in dem i det globala perspektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ingen tvekan om att ökenutbredningen framför allt i
Afrika är en av vår tids ödesfrågor. Ett av skälen till ökenutbredningen är att
behovet av brännved överstiger den naturliga tillväxten. Av den anledningen
innehåller det moderata u-hjälpsalternativet kraftiga påslag inom området
miljö- och markvård och även livsmedelsbistånd, som kan vara en förutsättning
för dessa miljövårdssatsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har nyligen genomlevt en valrörelse, där miljöfrågorna
spelat en betydande roll, inte alltid i positiv bemärkelse. När valet nu är
över kan man ju hoppas att debatterna blir något mer lågmälda och att
sakligheten åter sätts i högsätet. Med vår nya miljöminister Ingvar Carlsson
borde chanserna till detta ha ökat avsevärt, även om hans insats i
radioprogrammet Kanalen i går gav en del frågetecken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under den
gångna treårsperioden har illa genomtänkta utspel från</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen
fått skyla ett svagt handlande på miljöområdet. Man har gjort miljöpolitiska
utspel i Nordiska rådet riktade mot England och landets onekligen stora utsläpp
av svavel. Syftet med dessa starka utspel tycks ha varit att visa miljöintresse
utan förpliktelser från svensk sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi för vår del tror betydligt mer på att i internationella
förhandlingar få idén om miljöavgifter accepterad så att de länder som
exporterar luftföroreningar också får betala för det och att dessa medel
används för att åstadkomma bättre rening. Vårt och andra partiers förslag om
detta vann ju riksdagens gillande. Har regeringen tagit några kontakter med
andra länder för att effektuera riksdagens beställning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I Västtyskland har man redan infört
stimulanser för att få bilköparna att välja avgasrenade bilar. I flera år har
vi föreslagit att Sverige skall följa efter Västtyskland, som är det land i
Europa som går snabbast fram på detta område. Sverige har här helt i onödan
hamnat på efterkälken. Socialdemokraterna röstade i våras t. o. m. mot vårt
förslag om skatterabatter på avgasrenade bilar, men förlorade omröstningen i
riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna gick under valrörelsen ut med löftet
att halvera mängden växtskyddsmedel under en femårsperiod. Thorbjörn Fälldin
frågade Olof Palme under gårdagens debatt hur detta löfte skulle uppfyllas,
men fick inget svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också fråga sig varför regeringen inte ägnat sig
åt dessa frågor under mandatperioden. Socialdemokraterna marknadsförde det här
löftet genom att koppla användningen av växtskyddsmedel till ökningen av
antalet cancerfall i Sverige. En sådan koppling är fullständigt felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professor Åke Bruce, som är chef för livsmedelsverkets
kostsektion, skriver i boken Är maten en cancerrisk?, utgiven av
forskningsrådsnämnden, följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Livsmedelstillsatser och bekämpningsmedelsrester har
i populärdebatten ofta påståtts vara cancerframkallande men trots relativt
ingående studier förefaller riskerna med dessa ämnen vara anmärkningsvärt
små."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De växtskyddsmedel som används i jord- och skogsbruket i
dag är långt ofarligare än de medel som användes för tio år sedan. I ökad
utsträckning ingår i moderna växtskyddsmedel ämnen som finns i naturen.
Doftämnen, s. k. ferromoner, används t. ex. för att locka skadeinsekter till
platser där de inte kan göra skada på växande skog. Motsvarande medel kan snart
komma fram inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling har åstadkommits på olika sätt.
Lantbrukare har valt ofarligare preparat, även om de varit dyrare, helt enkelt
för att skydda sig själva och för att få en gröda med mycket låga
restsubstansvärden. Debattböcker som Rachel Carsons Tyst vår startade en ny
sorts forskning, inriktad på miljövänliga metoder, som redan givit betydande
resultat. Framstegen kommer att fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill socialdemokraterna ta bort dessa växtskyddsmedel är
det sannolikt att konsumenterna utsätts för större risker än i dag. Varje
praktisk odlare vet att en ogräsfri gröda utan svampangrepp är lättorkad och
lätt att lagra utan att kvalitetsskador uppkommer. En ogräsbemängd gröda med
svampangrepp kan vara svärtorkad och svårlagrad, och den utsätts lätt för
mögelskador.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riskerna
för människor att konsumera produkter från en sådan gröda kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
betydligt större än om någon miljondels gram av ett växtskyddsmedel finns kvar
i grödorna. Undersökningar visar dessutom att svenskt mjöl inte innehåller
några restsubstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cancerkommittén, som tillsattes under en borgerlig
regering och lade fram sin rapport hösten 1984, har bl. a. undersökt dessa
frågor. Den konstaterar: Rester av olika bekämpningsmedel påträffas mer eller
mindre regelbundet, framför allt i importerade livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar i dessa fall framför allt om frukt och
grönsaker. I dessa livsmedel kan man finna spår av ämnen som sedan lång tid
tillbaka är förbjudna i Sverige. Här finns ett område väl värt att rikta det
politiska strålkastarljuset på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cancerkommittén verkar ändå mer orolig över förekomsten av
mögelgifter i våra livsmedel. Kommittén skriver;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa data tyder dock på att problemet med mögelgifter kan
vara mycket mer omfattande än vad de av livsmedelsverket uppgivna analysvärdena
utvisar. Halterna av aflatoxin, som är ett cancerframkallande ämne, i några av
de brödprov som undersöktes av verket var anmärkningsvärt höga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man är alltså mer orolig över ämnen som gynnas i grödor
som inte behandlats med växtskyddsmedel än över de restsubstanser som finns i
svenska grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När cancerkommittén gör sin sammanfattande analys av
orsakerna till cancersjukdomarna i Sverige kommer restsubstanser från
växtskyddsmedel och mögelinnehållet i våra livsmedel ändå inte med i
sammanställningen. Den domineras helt av tobaksrökningen, med 5 500 cancerfall
om året av totalt ca 35 000, och av kostvanorna, med 10 000 fall. Det är
framför allt vår höga fett- och sockerkonsumtion som tycks vara den dominerande
orsaken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan ändå finnas skäl att minska kemikalieanvändningen
i jordbruket. Det kanske viktigaste är då att skydda de människor som utför
sprutningen. Metoder med ökad precision kan tas fram, och sorter med ökad
motståndskraft mot sjukdomsangrepp kan utvecklas. Detta skall självfallet
uppmuntras, vilket inte sker bäst med ogenomtänkta vallöften utan med hårt
utvecklingsarbete. Detta borde kunna finansieras genom de gödselmedelsavgifter
som skulle användas till åtgärder av den här typen i stället för att tas ut som
en ren skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lokala politiker fattar beslut om att endast inköpa
alternativt odlade produkter till skolor, sjukhus m. m., bör de rimligen också
informera elever, föräldrar och patienter om de ökade risker de utsätts för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produkternas innehåll av mykotoxiner måste anses innebära
de största riskerna. Dessa substanser har en mycket hög giftighet. De är
cancerogena, kan ge fosterskador och initiera mutationer. De kan också ge
mycket svåra skador på inre organ. Mykotoxiner kan under vissa omständigheter
bildas av en del växtskadegörare, och angrepp av dessa måste således
förebyggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett område där växtskyddsmedel sannolikt bör
användas med större ansvar och större återhållsamhet än nu, och det är vår
närmiljö, dvs. i våra trädgårdar och i våra hem. Här kan finnas anledning till
politisk aktivitet framför allt i upplysningens tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med detta
anförande har jag velat belysa att miljöpolitiken ofta innebär ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besvärligt
kryssande mellan skären Skylla och Karybdis. Socialdemokratin tycks ha gått
hårt på grund under det kryssandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 55 KERSTIN EKMAN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Expressen förra veckan skroderade en av Staffans
stollar, denna gång med socialdemokratisk partibeteckning, följande;
""Vi har ett väldigt miljöintresse inom partiet-sedan flera veckor
tillbaka."" Nu väntar vi bara pä att den nyutnämnde miljöministern
Ingvar Carlsson skall utveckla stollens påstående. Tyvärr får vi inte höra
honom göra det nu. På den preliminära talarlista som utdelades i morse var
Ingvar Carlsson uppsatt som talare, men han har nu strukit sig, och det
beklagar jag verkligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet har länge drivit kravet på ett
miljödepartement. Miljöfrågorna får inte som tidigare sättas på undantag i
jordbruksdepartementet, där de ges en styvmoderlig behandling av ett
departement med jordbrukets intressen för ögonen. I dagens debatt råder den
gamla ordningen, eftersom Ulf Lönnqvist, som är statssekreterare i
jordbruksdepartementet, ersätter Ingvar Carlsson på talarlistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöhänsynen får inte diskuteras i slutskedet av
behandlingen av åtgärder och förslag i något av departementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi redan kan konstatera är att det inte blir något
miljödepartement. I Svenska Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur
anför socialdemokraterna att skapandet av ett miljödepartement är en
"intern fråga för varje regering". Socialdemokraterna kan
uppenbarligen inte se tillräckliga organisatoriska skäl för att ge
miljöfrågorna ett eget departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men för att blidka opinionen har man ändå utsett en
miljöminister. Samme Ingvar Carlsson, som inför Orwells 1984 fick axla rollen
som "frihetsminister", blir nu också miljöminister. Det är en
politiskt elegant lösning, som dess värre knappast tryggar miljöintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur vore det att helt enkelt benämna Ingvar Carlsson
"trendminister" och låta den rollen även innefatta ett ansvar som
ungdomsminister, med anledning av ungdomsåret?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under valrörelsen tog socialdemokraterna hjälp av
Kvinnoförbundet, Broderskapsrörelsen och Ungdomsförbundet för att kunna täcka
in de ståndpunkter moderpartiet inte vågade framföra. Det skulle vara intressant
att nu efter valet få reda på vilken av de dubbla tungorna som skall tala
fortsättningsvis. Det är därför med stort intresse vi i dag skulle vilja lyssna
till Ingvar Carlsson i den här debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur blir det med de "hårda tagen mot gifter och
utsläpp" som valaffischerna aviserade? Så sent som i våras sade
socialdemokraterna i denna kammare nej till vårt förslag om en halvering av
svavelhalten i eldningsolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet vill införa ett system med miljöavgifter,
vilka kan komplettera strängare gränsvärden för luft- och vattenutsläpp. Det
skall inte vara gratis att förorena vår gemensamma miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss liberaler är marknadsekonomin en viktig
förutsättning för ett fritt samhälle. Det är konsumenterna, inte staten, som
skall bestämma vad som tillverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ingen motsättning mellan en fri ekonomi och en
god miljöpolitik. Den kraftiga miljöförstöringen i Östeuropa och Sovjetunionen
bekräftar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>däremot
deras planstyrda ekonomiers totala oförmåga att tackla miljöproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en fri ekonomi kan vi driva principen "förorenaren
betalar". Det skall vara den som förstör vår miljö, inte den som drabbas
av miljöförstöringen, som betalar vad det kostar. Marknadsekonomins känsliga
mekanismer leder till att förorenaren hellre åtgärdar utsläppen och påverkan på
miljön än att han fortsätter att betala dyra miljöavgifter. Det skall inte vara
gratis att smutsa ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagen får med miljöavgifter en sporre att rena
miljöfarliga utsläpp. Renar de inte väljer vi konsumenter andra, billigare
varor, som tillverkats så att ingen miljöavgift drabbat dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kan marknadsekonomin användas i konsumenternas - och i
miljövårdens tjänst. Självfallet måste vi ha gränsvärden, ingen skall kunna
köpa sig fri. Vad det gäller är att få en minskning under nuvarande
gränsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan på detta sätt "sopa framför egen dörr".
Gör vi det kan vi sedan öka pressen på de länder som exporterar försurande
luftutsläpp till vårt land. Det är angeläget att få besked om vilka åtgärder
regeringen tänker vidta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet framförde under hösten förslaget att om
inte regeringarna i England och Polen tar itu med sina svavelutsläppsproblem
och verkligen vidtar åtgärder för att minska föroreningarna skall svenska
regeringen stämma Storbritannien och Polen inför den internationella domstolen
i Haag för brott mot de mänskliga rättigheterna. Av det svavelnedfall som sker
över Sverige beräknas 44 000 ton komma från Storbritannien och 62 000 ton från
Polen. Nu ligger ansvaret hos regeringen att det hela följs upp. Vi i
folkpartiet anser också att Sverige bör ta initiativ till en internationell
luftvårdsfond. Genom en sådan fond kunde hjälp lämnas till europeiska länder
som har svårt att på egen hand finansiera åtgärder som ger mindre utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Insikten om att våra få kvarvarande outbyggda
älvar och älvsträckor skall förbli orörda blir större och större i vårt land,
dock inte -som det synes - hos herr Palme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka är de älvsträckor som statsminister Palme enligt vad
han sade i partiledarutfrågningen före valet kunde tänka sig att bygga ut? Är
det Storforsen i Piteälven, Europas största fria vattenfall, som skall tyglas?
Eller är det Vindelälvens forsar, Kalixälvens renbetesmarker eller Torne älvs
kalvningsland som för alltid skall gå förlorade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har skrämmande exempel från föregående riksmöte, där
man genom bifall till en socialdemokratisk motion beslöt att offra Edängeforsen
i Mellanljusnan, detta mot en bred folkopinion och det samlade naturvårdsetablissemanget
- naturvårdsverket, planverket, fiskeristyrelsen. Vetenskapsakademien,
Naturskyddsföreningen m.fl. Folkpartiregeringen avstyrkte hela Edängeprojektet
1979. Men så var det dags igen. Både Edängeforsen och den nedströms belägna
Edeforsen försvinner för alltid om beslutet förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av intresse att gå tillbaka till den dag beslutet
om Edänge togs i kammaren. Socialdemokraternas talesman den gången, Oskar
Lindkvist, uttalade att socialdemokraterna tvivlade på uppgifterna om det breda
motståndet. Detta var förvånande den gången, motståndet var väldokumen-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>terat.
Oskar Lindkvist sade också att väljarna hade sin chans att ge sina åsikter till
känna den 15 september. Och det har de förvisso gjort. I Ljusdal fick den
socialdemokratiske kommunbasen lämna sitt uppdrag. Socialdemokraterna
förlorade över 1 000 väljare, 16 % av valmanskåren, och därmed blev det ny
majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kommentarerna i samband med Ingvar Carlssons utnämning
att döma skulle man kunna dra slutsatsen att hans främsta uppgift var att
"slipa betongen av de socialdemokratiska kommunalråden". Den betong
som skall användas för att för evigt förstöra Mellanljusnan bör över huvud
taget inte få se dagens ljus. Låt åter Mellanljusnan tillhöra de skyddade
älvarna, låt lagskyddet gälla även denna älv!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en vetenskaplig uppsats har statsvetaren Evert Vedum i
Uppsala visat att kampen om älvarna står mellan socialdemokraterna och
folkpartiet. Folkpartiet är det parti som mest konsekvent har drivit skyddet
för de outbyggda älvarna, skriver han. Jag vågar lova socialdemokraterna lika
hårt motstånd framdeles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren gavs också tillåtelse att leta koppar i
Sjauna, Europas största myrområde och en ovärderlig ekologisk nisch. Detta
område, som vi i den internationella konventionen om våtmarker har lovat att
bevara, lämnar vi ut till exploatering!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet vill göra Sjauna till nationalpark. Vi har
framställt yrkande härom men röstats ner i denna kammare. Jag skickar nu med
frågan till Ingvar Carlsson och den socialdemokratiska regeringen: Är ni
beredda att snabbt ge Sjauna det skydd som det innebär att göra Sjauna till
nationalpark?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det återstår att se hur långt det nymornade
socialdemokratiska miljöintresset förpliktigar. Vi hoppas av omsorg om de
oersättliga naturvärden som vi förfogar över att socialdemokraternas ambitioner
räcker längre än de gjort hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av förklarliga skäl har jag givit en negativ bild av
svensk miljö- och naturvärd. Förklaringen till det är att många försök att nå
konstruktiva lösningar har stupat på en allians i denna kammare mellan
socialdemokrater och moderater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen kan bli en annan om socialdemokraterna
verkligen menar allvar med sitt tal om miljöintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ge Ingvar Carlsson lästips från förra årets tryck
från riksmötet. I våra motioner finns yrkanden, i kammarens protokoll finns
reservationer till förmån för krav som skulle ge en bättre miljö- och naturvård
i detta land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag slutar med fyra punkter där jag tycker att vi borde få
ett snabbt svar av den nye miljöministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill socialdemokraterna nu ansluta sig till ett införande
av skärpta avgasreningskrav för bilar redan från 1987?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill socialdemokraterna medverka till att högsta tillåtna
svavelhalt i våra eldningsoljor halveras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill regeringen agera kraftfullt för att övertyga den
engelska regeringen om hur allvarligt vi i Sverige ser på dess totala brist på
åtgärder för att minska sina förorenande industriutsläpp - och om inget gensvar
ges stämma länder som Storbritannien och Polen inför den internationella
domstolen i Haag för brott mot de mänskliga rättigheterna?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan socialdemokraterna ge ett definitivt löfte att det
blir en omprövning inom det socialdemokratiska partiet som garanterar skydd för
våra fyra outbyggda älvar och andra skyddsvärda älvsträckor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56 KARL ERIK OLSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skulle vilja börja med att ställa några frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall vi
börja krig om det gynnar ekonomisk tillväxt och sysselsättning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall vi slopa pensionerna om det gynnar ekonomisk
tillväxt och sysselsättning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ställer inte de här frågorna speciellt till
socialdemokrater eller moderater. Jag ställer dem till oss alla. Och svaret på
de här frågorna är självklart. Ingen av oss ställer upp på att ekonomi och
sysselsättning- även om de är väldigt viktiga frågor - skulle få motivera
sådana drastiska för att inte säga katastrofala beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här frågeställningen tar jag upp för att visa att det
är självklart att det finns en hierarki i politiska ställningstaganden. Vissa
frågor är viktigare än andra. I en del frågor tycker samtliga partier lika,
åtminstone i stort sett. I andra frågor tycker partierna olika. Det är rimligt
och en del av demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag har läst regeringens förslag till lag om
hushållning med naturresurser, har jag fäst mig vid att regeringen visserligen
syftar till att skydda naturresurser och miljö men ända ser den här frågan som
underordnad i förhållande till ekonomi och sysselsättning. Det framgår med all
önskvärd tydlighet av specialmotiveringen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vid valet mellan att bevara naturresurser eller att
ta dem i anspråk bör i princip en samhällsekonomisk bedömning göras av vilken
åtgärd som är att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föredra.---- Det
innebär att effekterna på sysselsättningen och den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska
tillväxten måste tillmätas stor betydelse. En långsiktig expansion av
produktion, investeringar och sysselsättning måste tryggas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är först under vår generation som mänskligheten har
kommit så långt i teknisk och ekonomisk utveckling att den kan hota
natursystemens långsiktiga överlevnad. Det är därför också en ovanlig tanke
att man politiskt måste värdera natursystemens bevarande i förhållande till
vissa andra politiska samhällsmål. Förr var situationen den att naturen fanns
och skulle komma att finnas allt framgent. Den ovana nya situationen leder till
att vi inte tillräckligt hårt och tillräckligt tidigt har tagit ställning till
vilket som är viktigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ingen anledning att betvivla regeringens mål med
dess miljö- och naturresurspolitik. Det finns väl anledning att se
tillsättandet av en miljöminister och det faktum att denne samtidigt är vice
statsminister som ett tecken på regeringens vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller konkreta ställningstaganden spelar
utgångspunkterna för debatten en stor roll för det enskilda partiets beslut.
Centerpartiet grundar sina ställningstaganden på sina rötter - säg gärna
tillbaka i bondesamhället och i bondegruppen. Där var det naturligt att hävda
och vårda naturen och livet. Socialdemokratin, för att inte tala om
konservatismen och liberalismen, har utvecklat sina ideologier under
industrisamhällets framväxt med en allt högre materiell standard. Detta har
varit, och är, viktiga mål, men de kan inte överordnas målen om bevarade
natursystem. Man kan konstatera att bondesamhället för mer än 100 år sedan helt
och hållet levde av naturen, att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>industrisamhället
i ökande grad har utvecklats på ett sätt som har skett mot naturen.
Framtidssamhället - om vi kallar det tjänstesamhälle eller informationssamhälle
- måste utformas med naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i detta sammanhang ingen anledning att detaljerat
kritisera förslaget till naturresurslag, men ett par saker vill jag ändå ta
upp. Helhetssynen, mångsidigheten och mångfalden i naturen har där inte fått
något stort utrymme. Därför är det naturligt att där inte heller fästs avseende
vid samband mellan möjligheterna att skapa en hög standard och samtidigt bevara
miljö och naturresurser eller vid frågan orn vilken samhällsstruktur vi har och
utvecklar. Jag skall om ett ögonblick återkomma just till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig helt kort ge några exempel på åtgärder som skulle
kunna leda utvecklingen åt rätt håll och som jag hoppas det skall bli möjligt
att nå enighet om i riksdagen. Den första åtgärden är att tillskapa ett
regelsystem, en lagstiftning, som ger samhällsutvecklingen en inriktning i
samspel med naturen. Vi får snart här i riksdagen tillfälle att återkomma i en
detaljerad debatt om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En andra åtgärd är att förändra energisystemet.
Energianvändningen är i sig en stor del av naturresursanvändningen, och
samtidigt fungerar den som en motor i användningen av andra naturresurser.
Användningen av fossilt bränsle ger i huvudsak de stora föroreningar som leder
till försurning. Användningen av fossilt bränsle ger också en höjning av
koldioxidhalten i atmosfären med åtföljande, troligen mycket dramatiska,
klimatförändringar inom ganska kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraften har ett mycket giftigt avfall, och vi är
överens om att den helt skall avvecklas. Det är en självklarhet att det i de
här fallen inte är begränsade tillgångar som kommer att göra att vi måste
ytterligare minska användningen av dessa energikällor, utan det är
miljöeffekterna som nödvändiggör en snabb reducering. I stället måste vi
använda flödesenergi, sol, vind öch vatten och bioenergi - energi som binds
genom att de gröna växterna utnyttjar solinstrålningen för att binda luftens
koldioxid. Det här handlar egentligen om att vi får ett slutet kretslopp i
användningen av flödesenergi och bioenergi, i stället för ett lineärt förlopp
där vi flyttar resurser, exempelvis kol, från jordens innandöme ut i
atmosfären. Det här handlar egentligen om att vi använder jordens yta i stället
för att ytterligare gröpa ur innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man erkänner betydelsen av att använda jordens yta, då
inser man också att marken är en av våra allra viktigaste naturresurser inför
framtiden. Den mest intensivt brukade och högst produktiva delen av
markresurserna är åkermarken. Jag tycker att det är i det här sammanhanget man
skall se på dagens jordbrukspolitik. En dålig lönsamhet i jordbruket i dag kan
leda till att markens produktionsförmåga inte upprätthålls. Detta gör det
svårare för oss att förbättra miljön på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruket svarar inte bara för produktionen av livsmedel,
men det har historiskt sett varit den viktigaste uppgiften och är det
fortfarande. Det är nödvändigt att vi i värt land upprätthåller en betryggande
försörjning med livsmedel, som gör oss oberoende av omvärlden i detta
sammanhang. Därom råder också i princip enighet. Men det är även viktigt att
komma ihåg att den odlade arealen per invånare i världen sannolikt kommer att
halveras inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
kommande kvartsseklet. Behovet av åkermark för livsmedelsproduktion kommer inte
att minska även om produktionen per arealenhet ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige har intresset för högkvalitativa livsmedel ökat
under senare ar. Inte minst talar man i dag om betydelsen av att det i
livsmedel inte finns några restsubstanser från de kemikalier som används i
produktion och förädling. Detta är ett i högsta grad rimligt krav, som måste
tas på allvar av såväl politiker som livsmedelsproducenter. På samma sätt måste
man se den ökande debatten om jordbrukets miljöpåverkan som positiv. Det är i
och för sig nödvändigt att tillföra lika mycket växtnäringsämnen till jorden
som man bortför i skörden. Men samtidigt är det ett intresse, både för bönder
och för samhället, att inte tillföra mer än vad som behövs, för det kostar
pengar och det innebär läckage till grundvatten och luft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur denna synpunkt har jag inga principiella invändningar
mot regeringens mål att halvera användningen av kemikalier i jordbruket. Det
som behöver understrykas är att jordbrukets utövare i dag är en hårt ekonomiskt
ansträngd grupp, och den upplever därför lätt politiska uttalanden som hot.
Begränsningen av kemikalier kan uppfattas som om samhället avser att beröva
jordbruket ett produktionsmedel. Jag vet inte om socialdemokraterna avser
detta. För egen del är jag av den uppfattningen att vi inom en rimlig
tidsperiod, genom bättre brukningsmetoder, växtförädling och bättre teknik i
användningen, kan reducera behovet av kemikalier. Dessutom utgår jag ifrån att
komsumenterna, nar de kräver livsmedel av hög kvalitet, också är beredda att ta
ett kostnadsansvar för en kvalitetshöjning. Jag tror att de flesta är medvetna
om att 1960-talspolitiken, som drevs framför allt av socialdemokraterna, ledde
till en ökad kemikalisering av jordbruket, för att vi skulle kunna få billigare
livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruket kommer i framtiden inte endast att svara för
livsmedelsproduktion. Redan i dag diskuteras möjligheten att ta en aktiv del i
energiproduktionen genom exempelvis etanolframställning. Denna fråga utreds,
och det finns skäl att nu komma till konkreta åtgärder, eftersom erfarenheterna
både från svenska försöksanläggningar och från internationell tillämpning visar
att det är i högsta grad möjligt, Etanolproduktionen är dock bara ett exempel
på vad som kan göras. Det finns många fler möjligheter. Låt mig bara nämna
möjligheten att använda rapsolja som energiresurs eller som smörjmedel, att
odla snabbväxande gräs eller energiskog för produktion av energiråvara. En
mycket intressant utveckling är vidare den kemiska industrin baserad på
biologiska råvaror. Forskningen visar att naturen förser oss med grundråvaror
till den kemiska industrin som i många fall är bättre än dagens råvaror, som
oftast är kol och olja. En satsning på en sådan fytokemi kan sannolikt innebära
både bra produkter, nya sysselsättningsmöjligheter och ökad internationell
konkurrenskraft för den svenska industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig avslutningsvis ta upp frågan om
samhällsstrukturens påverkan på våra möjligheter att hushålla med naturresurser
och vara rädda om miljön. Under industrialismens snabbaste utvecklingsskede,
under 1950-, 1960- och början av 1970-talen, fanns det egentligen en enda
synpunkt, nämligen all producera maximalt. Efter hand har vi blivit medvetna om
att det finns fler frågor att ställa i samband med produktion och i samband med
samhällets aktiviteter. Och det är frågor som var, när och hur. Frågan om hur
vi skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>producera
aktualiserades redan på tidigt 1960-tal, men har egentligen ännu inte fått
fullt genomslag. Jag tror ändå att det är viktigt att vi blir varse att
produktionen av industrivaror men också produktionen av offentliga tjänster
måste ske på ett sätt som inte strider mot miljön och som stämmer överens med
en ekologisk grundsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästa fråga är var. Under slutet av 1960-talet och början
av 1970-talet var debatten ganska intensiv om lokalisering och decentralisering.
Ofta handlade det om att vi skulle slippa en besvärande koncentration med
dåliga sociala miljöer och en utarmning av glesbygden. Men i dag kan vi se att
frågan om var även handlar om att placera produktionsanläggningar och
samhällsservice så att man inte skadar miljön, att se till att det finns
människor som kan utnyttja jordens yta, och det kräver en viss
decentralisering. Och att se till att kostnaderna, dvs. resurskostnaderna för
uppbyggnaden av infrastrukturen, inte blir för höga kräver också decentralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje frågan, när, har inte diskuterats särskilt
mycket. Men den handlar om att vi måste göra en avvägning mellan hur mycket vi
kan utnyttja och hur detta påverkar situationen för våra barn och barnbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är min förhoppning att det här inlägget
inte uppfattas som kontroversiellt men att det ändå skulle kunna stimulera
debatten mellan partierna i miljöfrågan. Med det vill jag också ha sagt att jag
hoppas att det vore möjligt att utveckla de här tankegångarna i en lagstiftning
om naturresurser som går en bit längre än vad regeringen för närvarande
föreslagit riksdagen, nämligen att man inte endast skyddar olika områden, att
man inte underordnar naturen under ekonomin, att man inte bara ser till
sektorsintressen utan ser till helheten, mångfalden och mångsidigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I naturresurs- och miljökommittén, som avlämnade sitt
betänkande 1983, diskuterades fem etiska normer som skulle kunna vara grunden
för en svensk hushållning med naturresurser. Den första normen tycker jag på
ett bättre sätt än som framkommit i förslaget till naturresurslag illustrerar
hur människan skall agera i förhållande till naturen; "Människan måste
utnyttja naturen men när hon väl tagit den i bruk bör hon fortsätta att bruka
den på ett sådant sätt att ekosystemens produktionsförmåga bibehålls."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta anförande instämde Birgitta Hambraeus, Marianne
Andersson och Kerstin Göthberg (alla c).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 57 SVEN MUNKE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag konstaterar med tillfredsställelse att
miljöministern nu har inträtt i kammaren. Det är väl riktigt när debatten
huvudsakligen handlar om miljöpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi lever i ett avundsvärt land. I en alltmer
miljöförgiftad värld har naturen varit snäll mot Sverige. Mycket talar för att
vi i vårt hörn av världen har oddsen på vår sida i kampen mot luft- och
vattenföroreningar, förgiftningsrisker, rovdrift på naturtillgångar osv. Långt
ifrån alla länder har ett så gynnsamt utgångsläge.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det som
gör Sverige till ett lyckligt lottat land är bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landet är stort i förhållande till
invånarantalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrierna är
spridda över stora delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klimatet
motverkar smogbildning, massangrepp av skadegörare och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Totalt sett har
vi faktiskt mer friskt vatten än vi någonsin kan förbruka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige ligger
relativt långt ifrån de delar av den europeiska kontinenten som har de stora
föroreningarna, vilka vi dock på senare år påtagligt fått känna av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landet är i
mycket liten utsträckning överbyggt och asfalterat. Skog och öppen natur
dominerar på ett helt överväldigande sätt och bidrar till luftrening och
syrebildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har länge
haft ett politiskt system som värnar om miljöintressena i större utsträckning
än tidigare. Samhället har starka styrmedel på miljövårdens område, och
svenskens miljömedvetenhet har blivit allt större på bara några årtionden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är mot denna bakgrund
förvånande att miljöpolitiken inte fått större utrymme i den politiska
debatten. Företrädare för de olika riksdagspartierna har efter valet förklarat
att de nog inte framhållit miljöintressena tillräckligt -detta trots att vi i
Sverige fått ett nytt parti, bildat efter utländska förebilder, vilket har
miljövård och liknande som så gott som enda intresse. Jag anser därför att det
är dags att på nytt föra in miljöintresset också i Sveriges riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från en del håll har hävdats att vi i Sverige är
världsbäst på miljövård. Det kan hända att vi inom vissa områden nått längre än
andra länder, men det finns också fall där vi inte är mycket bättre än vad man
är i u-länderna. Det är ganska ointressant om vi är världsbäst eller inte så
länge vi inte är helt bra. Vi har fortfarande miljöproblem - många, stora och
farliga. Nya tillkommer så gott som dagligen, speciellt inom industrin, där
material och tillverkningsprocesser ofta kastas in utan tillräcklig garanti
för deras oskadlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagens Sverige har vi alla förutsättningar för att
framgångsrikt bekämpa detta problem. Det är inte bara det att vi av en lycklig
slump råkar ha ganska idealiska naturliga förutsättningar och dessutom besitter
de politiska styrmedel som behövs - det är också ett faktum att det finns en
allmän medvetenhet och vilja att göra något åt miljöproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna allmänna medvetenhet om miljöproblemen är som nämnts
ganska ny. Det är därför inte märkvärdigt att mänga såväl bland allmänheten som
i massmedia har gripits av miljövågen och ser hot i alla lägen - också där
sådana inte finns. Även motsatsen förekommer, inte minst bland politiska
beslutsfattare - att man nonchalerar hoten. Det är inte ovanligt att man på det
lokala planet slår vakt om verksamheter och företeelser som har bristfälliga
anordningar för sina utsläpp. Man bagatelliserar allvarliga brister för att man
vill rädda arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mest uppmärksammade exemplet på detta var BT Kemi i
Skåne, där kommun och hälsovårdsmyndigheter slog vakt om ett företag som
sedermera fick beteckningen 1970-talets största miljökatastrof och som till
dags dato orsakat skattebetalarna en saneringskostnad på 40 milj. kr. När jag i
mitten av 1960-talet i egenskap av hälsovårdsordförande i en grannkommun slog</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>larm om
verksamhetens miljöfarlighet var det ingen som lyssnade - varken de lokala
organen eller länsmyndigheterna. I dag hade man förhoppningsvis handlat
annorlunda, men det blev en dyrbar läxa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta miljöexperter vet att hotet mot miljön kommer
huvudsakligen från den industriella sektorn genom utsläpp i luft och vatten och
från uppvärmning med fossila bränslen. Därför har kraven på rök- och avgasrening
skärpts och blivit hårdare. Samma förhållande gäller utsläppen i vattendrag.
Det är därför förvånande att man med sådan frenesi angriper jordbruket, som
enligt många bedömare är den näringsgren som är mest miljövänlig. Utöver att
jordbruket tjänar primärändamålet att framställa livsmedel håller jordbruket
landskapet öppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man vet detta blir man överraskad över årets
regeringsförklaring. Där står följande att läsa: "På fem år bör
användningen av bekämpningsmedel i jordbruket halveras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin skrift Idéform 1984 nr 6 säger socialdemokraterna;
"Vad gäller jordbruket påpekas att vi måste stödja ett kemikaliefritt
jordbruk och kraftigt minska eller helt förbjuda användningen av kemiska
gödningsmedel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande uttalanden har gjorts av andra partier och
organisationer. Ingen ifrågasätter det allvarligt menade uppsåtet med dessa
propåer, men skall de tas på allvar måste de också vara sakligt underbyggda och
inte vilande på känslomässiga antaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det nu man vill förhindra, och vad är det man är
rädd för? Är det att kemiska substanser farliga för människor och djur skall
återfinnas i de färdiga produkterna? I vårt land genomgår de odlade produkter
som saluförs en mycket noggrann kontroll bl. a. avseende skadliga rester av
bekämpningsmedel eller mindre farliga ämnen. Ivar Virgin har tidigare i dag
berättat om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills har inga alarmerande rapporter kommit om att
grönsaker eller frukt som odlats i Sverige skulle innehålla några rester av
betydelse. Man kan fråga sig om det är handhavandet som är farligt. Det är det naturligtvis,
det kan man inte komma ifrån. I Giftinformationscentralens undersökning heter
det bl. a.; "Trots att de bekämpningsmedel vi använder ofta är mycket
giftiga, orsakar de sällan allvarliga förgiftningar. Mellan åren 1969 och 1983
har 19 personer i Sverige dött på grund av förgiftning av bekämpningsmedel.
Bara tre av fallen var olyckor. De övriga förklarades som självmord. Alla som
dött av förgiftning har varit vuxna och de allra flesta män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningen gäller främst tiden 1979-1983. En stor del
av de som råkat ut för förgiftningsolyckor under denna tid har varit barn eller
vuxna män. Barnen har i de flesta fallen kommit åt att äta något
bekämpningsmedel - ofta mygg- eller rnyrrnedel, som används ganska flitigt i
hushållen. De vuxna män som drabbats har i regel sysslat med besprutning och på
så sätt andats in giftet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de allra flesta fall där den förgiftade fått några
symtom betraktar giftinformationscentralen dessa som lindriga eller måttliga.
Enligt undersökningen är antalet akuta förgiftningar av det här slaget i
Sverige relativt sett mycket litet i jämförelse med t. ex. länder i Öst- och
Sydeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av dessa produktundersökningar och förgiftningsfall är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alltså
faran med bekämpningsmedel mindre än en tiotusendel i förhållande till de
skador som t. ex. trafiken kräver eller, för att ta ett annat exempel, vad
rökning och alkoholbruk åstadkommer. I de senare fallen torde ett förbud i
allra högsta grad vara befogat, om myndigheterna nu ömmar så om medborgarnas
hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det råder inget tvivel om att såväl gödselmedel som
kemiska bekämpningsmedel kan påverka miljön eller användas fel. Men man måste
då också väga in dessa medels positiva påverkan för en tryggad
livsmedelsförsörjning och deras betydelse för att förhindra att naturen själv
producerar gifter av betydligt värre slag. Den dödsgiftiga mjöldrygan är bara
ett exempel på en sådan naturlig giftproduktion, och det finns många andra,
vilket Ivar Virgin också framhöll i sitt anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar utförda av lantbruksuniversitetet visar att
konventionellt odlade produkter har högre råproteinhalt, högre renproteinhalt
och högre glutenhalt än t. ex. biodynamiskt odlade. Inte minst i valrörelsen
har proteinhalten i det svenska vetet varit i debattens centrum. Utan
kvävetillförsel genom handelsgödsel hade proteinhalterna varit betydligt
lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad man för dagen kan tänka sig som alternativt odlade
produkter är växthusgrönsaker. Det är betydligt svårare i fältodlingar. Vet
kritikerna mot handelsgödsel att så gott som all tomatodling i vårt land och i
andra västeuropeiska länder sker i form av jordfri odling med tillförsel av
flytande näringsmedel? Det är näringsmedel som dessa kritiker kallar kemisk
konstgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan aspekt är att ca 50 % av jordbruksproduktionen
beror på att växtodlarna använder handelsgödsel och skyddar sina grödor med
bekämpningsmedel. Vad detta betyder för värt samhälle är självklart med tanke
på bl, a. prisbilden. För jordens befolkning är västvärldens jordbruksöverskott
en livsmedelsreserv, som ofta behöver anlitas och som blir alltmer betydelsefull.
Det står också helt klart för de viktiga organ som arbetar med dessa problem,
t. ex. FAO, WHO, Världsbanken, biståndsorganisationer och flera
u-landsregeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att jag i den allmänpolitiska debatten har tagit upp
miljöaspekter framför allt inom jordbrukets område sammanhänger med den
ensidiga debatt som under valrörelsen utan saklig grund drabbat jordbruket.
Tidigare talare har framhållit att det i kommuner, hushåll m.m. används kemiska
bekämpningsmedel på ett kanske många gånger oansvarigt sätt. Totalt använder
man ca 14 000 ton bekämpningsmedel i Sverige. Jordbruket svarar för 4 800 ton,
hushållen för 900 ton och industrin för 9 000 ton. Varför vill man inte halvera
mängden bekämpningsmedel i industrin eller i hushållen, dvs. i närmiljön?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt många opinionsundersökningar är miljöförstöringen
den fråga som oroar och intresserar en stor del av befolkningen, ibland mer än
arbetslösheten och de ekonomiska frågorna, ibland mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har lett till att samtliga partier - kanske inte i
denna valrörelse, men det sker ofta - omvandlas till miljöpartier vart trejde
år. Deras företrädare vet att det med hjälp av miljöfrågorna går att locka
väljare till sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nye miljöministern har förklarat att
socialdemokraterna i vissa orter inte framhållit miljöfrågorna tillräckligt,
och i dessa orter har partiet förlorat röster. Mot den bakgrunden kan det vara
intressant att studera hur den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>praktiska
miljöpolitiken utförs av stat och koinmuner. Det är ingen vacker bild som
visas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande planeras bostäder, industrier, vägar,
energiproduktion, etc. som på det glada 60-talet. I min hemstad Landskrona
byggs nya bostäder i tätortens mest förorenade områden, ett stenkast från
järnvägsvagnar lastade med ammoniak. I Falun byggs bostäder i närheten av en
farlig svavelsyrafabrik. I Nacka byggs nya bostäder på en gammal soptipp
intill en ny oljehamn. Trots att tjänstemän i hälsovårdsnämnden, länsstyrelsen
och naturvårdsverket föreslagit ett nej har politiker på alla nivåer, senast i
regeringen, sagt ja till byggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också notera att hälften av alla som dömts för
brott mot miljöskyddslagen är kommunala verksamheter, som åtminstone formellt
står under politikernas kontroll, politiker som kommuninvånarna väljer vart
tredje år. Det är inte alls fråga om en grupp skumma affärsmän med grumligt
förflutet och äventyrliga ekonomiska transaktioner i bakgrunden utan kommunala
beslutsfattare som är satta att bevaka kommuninvånarnas intressen. Det tyder
inte på att de tar miljöskyddet på allvar. Det förekommer t. o. m. att
kommunala företrädare anfört som argument att de genom att bryta mot
miljöskyddslagen har sparat pengar åt kommunen. Som jag har sagt tidigare
sprutar man bekämpningsmedel i bostadsområden, i parker, på lekplatser och på
idrottsplatser för att spara pengar i stället för att sköta ogräsbekämpningen
manuellt. Herr talman! Det är därför på tiden att dessa frågor på ett helt
annat sätt än tidigare blir belysta här i Sveriges riksdag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 58 ANDRE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill rikta kammarens
uppmärksamhet på att anslag om kvällsplenum nu har uppsatts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 59
ULF LÖNNQVIST (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Miljön är den omgivning vi lever i. Därför
berör miljöfrågor oss alla ständigt. Miljön är vår gemensamma egendom och en
väsentlig del i vår tillvaro. Förstörd miljö begränsar våra möjligheter och
beskär tillvaron. På samma sätt är god miljö en omistlig tillgång för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För socialdemokraterna är det ett övergripande politiskt
mål att främja människans livsmiljö i alla avseenden. Det gäller både
internationellt och nationellt, ty miljöfrågorna känner inga nationsgränser, de
är allmänmänskliga och världsomspännande. Deras karaktär och omfattning, allvar
och mångsidighet ger det internationella solidaritetsbegreppet en ny dimension.
På miljöområdet är det alltmer uppenbart att jorden är en och odelbar.
Internationellt förpliktigar det oss till en aktiv medverkan i ett
mellanfolkligt samarbete för alla människors rätt till en god miljö. Det
betyder samverkan kring internationella åtgärder för att rädda miljöer som
hotas av förstörelse och för hushållning med knappa resurser, men också en kamp
för att tillgångar skall fördelas rättvist mellan jordens folk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nationellt förpliktar det oss till ett intensivt
reformarbete för att söka ge alla en livsvänlig miljö, för att förebygga att
oförnuft, bristande kunskap och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kortsiktiga
ekonomiska vinstintressen får föröda omistliga delar av vår livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det fascinerande är att förutsättningar och möjligheter på
miljöns område ständigt förändras. Nya problem dyker upp, andra försvinner.
Våra krav på miljön beskriver inte ett tillstånd utan är uttryck för en
politisk viljeinriktning. För socialdemokratin innebär detta en strävan att ge
var och en en livsvänlig miljö, vilket är liktydigt med höjd levnadsstandard
och rättvisare fördelning av de gemensamma tillgångarna och resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så är också tillståndet i miljön en viktig förutsättning
för mänsklig livskvalitet, för känslan av frihet. Ty vilken frihet kan den
känna som varje dag tvingas gå med oro till en arbetsplats tyngd av dålig
miljö? Vilken frihet kan den känna som inte längre har förutsättningar att bada
i sjön därför att vattnet är förorenat? Vilken frihet känner den som inte
längre kan höra fågelsång i skogen därför att miljöförstörelsen tagit bort
skogsfågeln? Vilken frihet känner den som av luftföroreningar drabbats av
allergier och sjukdom?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så begränsar miljöförstörelsen friheten - livskvaliteten -
för de många människorna. Ty det är hela tiden den enskilda människan som blir
lidande av miljöförstörelsen. Och ändå har den enskilde sällan någon möjlighet
att av egen kraft hävda sina miljökrav, att skydda sin livsmiljö. Ändå är ju
miljön vår gemensamma egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kerstin Ekman menar att man kan begränsa
marknadskrafternas påverkan genom miljöavgifter. Det skall inte vara gratis
att förorena, säger hon. Skall man av det dra slutsatsen att bara man betalar
en avgift får man förorena? Nej, Kerstin Ekman, enskilt vinstintresse kan
aldrig säkra en livsvänlig miljö åt alla. Miljöpolitiken måste byggas på
hänsynstagande och tolerans, på känslan av solidaritet, på gemensamt
ansvarstagande. Endast så kan vi genom aktiva insatser förbättra miljön och
därmed öka de enskilda människornas frihet. Den friheten kan aldrig åstadkommas
genom en begränsning av samhällets möjligheter till handlande, aldrig
åstadkommas om man tar ifrån samhället resurser och möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns de som tror att man ökar mänsklig frihet genom
att ta ifrån samhället resurser och handlingsmöjligheter. Det finns de som tror
att man genom att ta bort bindande regler och bestämmelser ur
miljöskyddslagstiftningen ökar friheten. Men de som tror detta kan aldrig
skapa förutsättningarna för att ge alla människor den frihet som en god miljö
är en förutsättning för. Och menar vi något med att den goda livsmiljön skall
vara en rättighet och en tillgång för alla människor, då måste vi också vara
beredda att ge samhället kraft och styrka, resurser och möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men styrkan och kraften i miljöpolitiken är samtidigt
beroende av ett brett engagemang från många människor. Därför är
folkrörelsernas och de fackliga organisationernas engagemang en förutsättning
för miljöpolitikens styrka. Miljögruppernas kunnande, vilja och idealitet blir
viktiga hörnstolpar i ett brett samhälleligt engagemang som krävs på
miljöområdet. Det är på det sättet vi gemensamt kan lösa problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt vet vi att bara en aktiv reformverksamhet ger
förutsättningar att stoppa miljöförstörelsen. Socialdemokratin har gått i
spetsen för ett intensivt reformarbete som präglat utvecklingen i vårt land
från tidigt 1960-tal. Det är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett arbete
som fört vårt land till en internationell tätposition på miljöpolitikens
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tidigare inlägg på miljöområdet som gjorts här har man
menat att den gångna treårsperioden präglats av illa genomtänkta utspel. Det
var så Ivar Virgin uttryckte det. Naturligtvis har han fel. Under den gångna
treårsperioden har socialdemokratin återinfört den aktiva miljöpolitik som vi
saknade under de sex borgerliga åren. Låt mig ta några exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de gångna tre åren kom bl. a. skärpta krav på
svavelutsläpp från mindre koleldade anläggningar. Tiveden avsattes som landets
artonde nationalpark. En ny lag om spridning av bekämpningsmedel som ger kommunerna
rätt att totalförbjuda användningen av fenoxisyror för lövsly-bekämpning
infördes, liksom en särskild miljöskyddsavgift på prövning och tillsyn enligt
miljöskyddslagen. En ny lag för skydd av våra lövskogar, regler för
hänsynstagande till naturvårdens intressen i samband med jordbruksdrift
infördes. Miljöskyddslagen ändrades så, att regeringen kan utpeka vissa områden
som särskilt föroreningskänsliga. Det första blev Ringsjön i Skåne.
Inskränkningar i avverkningsmöjligheterna i de fjällnära skogarna, åtgärdsprogram
för luftföroreningar och försurningen med begränsningar av
svaveldioxidutsläppen med 65 % och svavelutsläppen med 30 % fram till mitten av
1990-talet infördes. Katalytisk avgasrening på bilar infördes, liksom blyfri
bensin. Användningen av fodertillsatser som innehåller antibiotika förbjöds.
En lag om kemiska produkter kom, en kemikalieinspektion inrättades,
förhandsgranskning av alla nya kemiska ämnen infördes och förbud mot
flygbesprutning över åkermark fastlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På det internationella området tog Sverige initiativ till
att 21 länder anslutit sig till löftet att begränsa svaveldioxidutsläppen med
30 % till början av 1990-talet. Det är en stor internationell framgång. Åtta
europeiska länder har på svenskt initiativ anslutit sig till en särskild
överenskommelse om att påskynda övergången till katalytisk avgasrening och
blyfri bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Detta är några exempel på hur
socialdemokratisk reformpolitik har flyttat fram våra positioner. Det är bara
på det sättet vi kan åstadkomma verkliga förbättringar av situationen på
miljöområdet. De två stora miljöfrågor som riksdagen debatterat vid åtskilliga
tillfällen och som de närmaste årens utveckling kommer att påverkas intensivt
av är försurningen och kemifrågorna, frågor av en dignitet och storleksordning
som påverkar alla människor i vårt land, frågor av en dignitet och
storleksordning som borde bana vägför övergripande gemensamma lösningar. Tyvärr
visade det sig under våren inte möjligt att uppnå detta. När valrörelsens stridslarm
nu lagt sig kanske man kan hoppas att det skall vara möjligt att finna de breda
lösningar som alltid är en fördel när det gäller dessa stora gemensamma frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ta t. ex. de skärpta kraven på avgasrening.
Socialdemokratin tog tag i dessa frågor. De borgerliga partierna hade haft en
färdig utredning om blyfri bensin liggande sedan 1979 och fram till dess de
lämnade regeringsställningen. Riksdagen fick inga förslag. När
socialdemokratin sä presenterade förslagen gick de borgerliga till verket. Då
var det helt plötsligt för sent. Tidsschemat är för långsamt, menade man. Så
fick opportunismen ta överhanden, sakligheten fick vika. Det man i
regeringsställning från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borgerligt
håll över huvud taget inte orkade med tyckte man i opposition skulle genomföras
med orealistiskt tidsschema. Det gällde att till varje pris bjuda över. Nej,
man blir mera trovärdig om man i stället söker sluta upp bakom de långtgående
åtgärder som riksdagen under förra riksmötet fick och under detta riksmöte
kommer att få ta ställning till. I förhoppningen om att det skall vara möjligt
att nå breda lösningar finns det alltså all anledning att hoppas att det skall
gå att komma, till rätta med dessa stora viktiga miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Miljöpolitiken kräver ödmjukhet inför
naturens storhet och inför de omprövningar som ibland kan bli nödvändiga. Den
kräver beslutsamhet och handlingskraft. Den kräver den sortens optimism som
aldrig ger upp för svårigheter utan ständigt söker sig fram till lösningar. Med
den ödmjukheten, beslutsamheten och optimismen vill socialdemokratin gå vidare
på vägen för att söka skapa en livsvänlig miljö åt alla människor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
KERSTIN EKMAN (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom statsrådet Ingvar Carlsson nu har
kommit in i kammaren vill jag ta möjligheten att börja min replik med att önska
honom framgång i arbetet med miljöpolitiken inom regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag lyssnade på Ulf Lönnqvist tyckte jag närmast att
det var en repris av de valtal man har hört. Det fanns inga konkreta förslag
och inga svar på konkreta frågor. Jag har ställt ett antal sådana konkreta
frågor. Några nya frågor väntar jag mig inte svar pä, men de gamla frågorna,
som en gång har varit behandlade här i kammaren, måste man väl i rimlighetens
namn ha satt sig att fundera över i den socialdemokratiska regeringen innan man
tillsatte ett statsråd som skall sköta miljön? Det är viktigt att ha ett
statsråd som har det övergripande ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag talade om införandetider för avgasrening. Den
avgasreningstidpunkt som den socialdemokratiska regeringen lade fram förslag om
är inte till fyllest. Det tillverkas bilar i det här landet som säljs på export
med de möjligheter som vi skulle kunna använda här för att införa avgasrening
från 1987, och jag har ställt en konkret fråga om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har fått förslag nedröstade här i kammaren om en
halvering av svavelhalten i eldningsoljor. I min egen hemkommun, Göteborg, fick
man gå in på den lokala ordningsstadgan för att klara det som inte klarades av
i riksdagen. Kommunerna får alltså med den lokala ordningsstadgans hjälp sätta
en gräns för svavelutsläppen, bara för att socialdemokraterna i denna kammare
inte kan bifalla sädana krav frän oss!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har frågat om stämningen av Storbritannien och Polen
inför den internationella domstolen. Jag har också frågat om man inte äntligen
skall få ett definitivt besked från socialdemokraterna när det gäller våra
skyddade älvsträckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulf Lönnqvist påstod att jag hade sagt att man skulle
begränsa marknadskrafternas inverkan. Det har jag icke sagt. Jag sade att man
skulle använda marknadsekonomin genom att låta konsumenten bestämma. Det är ju
inte staten som skall bestämma vilka varor man skall köpa. Därigenom skulle
marknadsekonomin och miljöhänsynen kunna hjälpa oss att få en bättre miljö i
landet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande väntar vi alltså på svar. Det finns
möjligheter för socialdemokraterna att flytta fram positionerna, I folkpartiet
hoppas vi verkligen att man gör det, så att vi får en bättre miljövård och
naturvård här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en fråga som snart kommer på regeringens bord
för prövning. Det gäller Jaurekaska, och man skall besluta om utbyggnad eller
inte. Där prövas hur regeringen ser på skyddet av våra nationalparker. Vi
väntar verkligen på besked om det finns ett större intresse hos regeringen nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 61 IVAR VIRGIN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att starta på det globala fältet, kan jag
konstatera att samtliga borgerliga partier i vad gäller u-hjälpen var beredda
att satsa mycket kraftigt på just miljösidan. Vi hade olika anslagsnivåer, men
vi var fullständigt överens om att miljövården - ökenutbredningsproblemen - var
någonting som vi verkligen måste satsa på. Det skilde mycket stora summor i
förhållande till regeringens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra jag vill ta upp är försurningsproblematiken.
Centerpartiet och moderata samlingspartiet hade i kolfrågan, som Ulf Lönnqvist
mycket väl vet, betydligt mera skärpta krav än dem regeringen framförde i sin
proposition. Det rörde sig i några fall om nivåer som var en tredjedel av vad
regeringen föreslog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag något kommentera det där med att man skulle
kunna köpa sig fri från att göra miljövårdsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag vi har lämnat i den här frågan utgår ifrån att
det skall finnas koncessionskrav på samma sätt som för närvarande men att man
skall stimulera företagen, kommunala företag liksom enskilda företag, att göra
bättre miljövårdsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vår del har vi använt tekniken att göra det i form av
stimulanser, medan folkpartiet har idén om avgifter. Vi har tänkt oss
skatterabatter, t. ex. på bränslen, om man kommer ner lägre i fråga om
utsläppen än vad koncessionen kräver. Det är precis samma sak, fast vi har
olika tekniska lösningar. Men det handlar verkligen inte om att köpa sig fri,
Ulf Lönnqvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller motorfordonssidan har vi i flera år hävdat att
Sverige bör följa Västtyskland, dvs. stimulera till en övergång till
avgasrenade bilar. Det är enligt vårt sätt att se den praktiska lösning som det
går att komma fram till. Den stimulansen skulle kunna starta mycket snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan konstaterar jag att Ulf
Lönnqvist väljer att inte säga någonting om vallöftet om växtskyddsmedlen. Jag
kan förstå honom, fördet är sannolikt en besvärlig fråga för Ulf Lönnqvist.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 62
SVEN MUNKE (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ulf Lönnqvist räknade upp en lång rad
förbättringar, lagförslag m. m. som har genomförts under den senaste
treårsperioden, och det är gott och väl. Men man har glömt bort en väsentlig
sak, och det är att ge resurser för att fullfölja de här förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan som exempel nämna att i min hemkommun Landskrona,
som är en stad med många industrier, kontrolleras bara en fjärdedel av
industrierna, och de som kontrolleras får ett besök vart femte år. Det visar ju
att det inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finns
resurser. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, som det numera heter, har begärt att
få resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Ulf Lönnqvist här i dag och statsministern i går
framhöll att det är det socialdemokratiska partiet som har drivit miljöfrågorna
längst, är det faktiskt en passus som jag måste reagera mot. Ni tycks tro att
man kan ta monopol på miljöpolitiken, men det skall jag tala om för er att man
inte kan göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöintresset är, som jag sade i mitt
inledningsanförande, spritt över alla partier. Alla som liksom jag har arbetat
på fältet med miljöfrågor vet att miljöintresset går över partigränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kommuner jag har räknat upp, som har brutit mot
miljölagarna och t. o. m. skrutit med det, har varit s-märkta. Jag skall bara
ta ett exempel, Erstorp, där kommunen genom en soptipp förgiftat vattnet för en
hel by och sedan vägrat att betala ersättning för skadan. Det var en s-märkt
kommun, så man skall nog inte ta munnen för full och skryta över hur duktig man
är på olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktigaste är, tycker jag, att skall man genomföra
sådana förbättringar som det har talats om och som man har beslutat om, måste
man ge de kontrollerande myndigheterna resurser för att kunna klara av sin uppgift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 63 KARL ERIK OLSSON (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är något förvånad över att Sven Munke är
förvånad över att,miljödebatten inte fick en mer framträdande plats i
valdebatten. I och för sig är jag glad för att miljömedvetandet sprider sig,
men jag tror inte att miljöfrågorna hör till dem som moderata samlingspartiet
har lyft fram i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 64 ANDRE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill göra talaren uppmärksam på att repliken gällde
Ulf Lönnqvists anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 65 KARL ERIK OLSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är bra, Ulf Lönnqvist, att
socialdemokraterna har genomfört en rad åtgärder i miljöpolitiskt avseende. Men
det som jag tog upp i mitt anförande handlade mycket om helhetssynen. Just vad
Ulf Lönnqvist här nämnde visade att socialdemokraterna saknar rätt mycket av
denna helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det regeringen har föreslagit är
rader av förbud och begränsningar, inte minst geografiska begränsningar, vilket
t. ex. kommer fram i naturresurslagen. Jag sätter mig inte emot detta. Jag
tror att vi behöver också förbud och begränsningar. Men när vi här diskuterar
mer allmänt är det mycket angeläget att vi diskuterar en strategi för hur, var
och när naturresurser skall nyttjas, så att ekosystemets produktionsförmåga
bibehålls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 66
ULF LÖNNQVIST (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig när det gäller Kerstin Ekman och
hennes frågor bara slå fast att det enligt den tidsplan för införande av
katalytisk avgasrening som riksdagen fick ta ställning till var möjligt att
införa sådan på frivillig väg från 1987 års modeller och obligatoriskt från
1989 års modeller. Men förutsätt-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningen är
att det finns tillgång till blyfri bensin. Det tidsschema som vi har lagt fram
är sådant att möjligheterna till frivilligt införande finns från 1987 års
modeller. Det är också sagt från socialdemokratins sida att man genom ekonomiska
styrmedel' skall försöka påskynda övergången till katalytisk avgasrening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade ni från de borgerliga partiernas sida sett till att
den blyfria bensinen blivit införd hade det funnits helt andra möjligheter att
påskynda den obligatoriska övergången till katalytisk avgasrening. I detta
sammanhang har folkpartiet, som satt i regeringsställning under alla de sex
borgerliga åren, ett stort ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kerstin Ekmans andra frågeställning gällde halveringen av
svavelhalten. Naturvårdsverket har, vilket också har redovisats för riksdagen,
fått ett uppdrag att undersöka förutsättningarna för en sådan halvering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att övertyga andra länder om nödvändigheten
av begränsningar av utsläppen för att åstadkomma en bättre miljö pågår det ett
intensivt arbete. Jag redovisade en rad internationella socialdemokratiska
initiativ på detta område. Kerstin Ekman vet också att Storbritannien är
föremål för påtryckningar och att dessa kommer att fortsätta. Allt som är
möjligt görs för att få till stånd en förbättring från Storbritanniens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kerstin Ekman ondgjorde sig i sitt inledningsanförande
över att det inte hade blivit något särskilt miljödepartement och menade att
miljöfrågorna fick en styvmoderlig behandling i jordbruksdepartementet. Om nu
inrättandet av ett miljödepartement är ett så starkt folkpartistiskt krav,
varför åstadkom ni inte ett miljödepartement under de sex åren i
regeringsställning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regeringen under Olof Palmes
ledning har nu markerat vikten av miljöfrågornas samordning och angelägenheten
av att man driver på i miljöpolitiken genom att ge Ingvar Carlsson uppdraget
att fungera som miljöminister. Det är en markering som är mycket starkare än
den som de borgerliga regeringarna lyckades med. Jag tycker att Kerstin Ekman
borde vara mycket nöjd med den tingens ordning som det har blivit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de
övriga som replikerat ber jag att få återkomma i ett annat inlägg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 67
KERSTIN EKMAN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Man kan naturligtvis säga att
socialdemokraterna kom en bit på väg med planen för införande av katalytisk
avgasrening. Men det jag frågade var om de ville skärpa kravet i enlighet med
vad som sades i denna kammare från en del partier, bl. a. folkpartiet, och som
innebär ett införande från 1987 års modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar den blyfria bensinen röstade
socialdemokraterna ned vårt krav på en sänkning av skatten på denna för att
skynda på introduktionen. Av debatterna ute i landet att döma har
socialdemokraterna sedan ändrat sig på den punkten, men kvar står vad de sade i
denna kammare, och det är angeläget att vi här får svar på frågorna om vad det
är som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulf Lönnqvist talade om miljöministrar och
miljödepartement. Man kan välja olika lösningar, men under de år som
socialdemokraterna suttit i regeringen har det verkligen visat sig att det
behövs ett ansvarigt miljöstatsråd eller ett miljödepartement. Under dessa år
har man också fått erfarenhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från våra
nordiska grannländer, där det visat sig vara bra att ha ett sådant departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redan önskat miljöministern lycka till i hans
arbete. Huvudsaken är nu att vi får se bevis på att det kommer att bli ett
annat omhändertagande av miljöfrågorna i den socialdemokratiska regeringen. Men
av Ulf Lönnqvist har jag inte fått några belägg för att så kommer att bli
fallet. Jag har inte fått något som helst besked om vilken av de tungor som
talat i valrörelsen som har uttryckt det som skall vara gällande. Om Ulf
Lönnqvist talat med någon av dem, så har han uttalat detsamma som
socialdemokraterna gjorde före valet i denna kammare och som den
socialdemokratiska regeringen gjorde. Det bådar icke gott för framtiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 68 IVAR VIRGIN (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har inte mycket att replikera, men
eftersom Ulf Lönnqvist sade att han skulle återkomma i nästa replikomgång, när
vi inte har replikrätt, vill jag göra några kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är glädjande att socialdemokraterna nu, sedan de måst
bita i det sura äpplet genom voteringsnederlaget i riksdagen, är beredda att
vidta stimulansåtgärder för att få till stånd den frivilliga övergången till
avgasrenade bilar. Utan en sådan stimulans skulle vi självfallet inte kunna få
någon sådan övergång. Det var alltså bra att voteringsnederlaget inträffade och
att regeringen nu tvingas vidta åtgärder i enlighet med riksdagsbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet inte om Ulf Lönnqvist över huvud taget kommer att
kommentera valmanifestet med löfte om att användningen av växtskyddsmedlen
skall minskas med hälften under en femårsperiod, men jag vill ändå citera ur en
artikel av Olle Pettersson, som är socialdemokrat och som arbetar med dessa
frågor på Ultuna. Han skriver:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Såväl teoretiskt som erfarenhetsmässigt finns det
ingenting som talar för att 'kemikalierna' skulle ha medfört sämre kvalitet
eller ökade risker för vår hälsa. Ofta är det tvärtom."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker detta är det väsentliga; Ofta är det tvärtom.
Detta har jag också belyst i mitt första inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det heter vidare: "Att sedan inte allting har blivit
bättre i vår livsmedelshantering jämfört med förr, beror dels på svårigheterna
att tillgodose alla krav i ett storskaligt urbaniserat samhälle och dels i
teknikens ofullkomlighet, men sådant löses bäst med ny och bättre teknik, inte
med ett avståndstagande från sådan."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker att detta är ett bra
inlägg. Det gjordes i ett debattartikel i Aktuellt i politiken och har rubriken
"Bättre mat till alla". Jag rekommenderar artikeln till läsning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 69
KARL ERIK OLSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har uppfattat att man från regeringens
sida är beredd att föra en diskussion om de långsiktiga målsättningarna för
miljöpolitiken. Jag tyckte därför att det var viktigt att hålla ett anförande
här i kammaren som avspeglade vår syn på en sådan inriktning. Det var ganska
lågmält och diskuterade linjerna i en framtida miljöpolitik. Jag noterar
emellertid med ganska stor besvikelse att Ulf Lönnqvist drar sig undan den
debatten och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>både i
sitt huvudanförande och senare i sin replik har underlåtit att ta upp dessa
frågor. I stället slår han sig bara för bröstet och talar om vad som gjorts,
inte om vad som kan diskuteras för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 70 ULF LÖNNQVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jo, jag såg Karl Erik Olssons inlägg som ett
positivt inlägg. Självfallet finns det alltid anledning att när det gäller
dessa stora viktiga frågor söka föra sakdiskussioner och söka grunda dessa på
den materia man har att utgå från. Jag tror visst att det kan bli mycket
meningsfyllda diskussioner med Karl Erik Olsson om dessa ting, så detta kan vi
ha många anledningar att återkomma till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller Virgins och Munkes frågor om
växtskyddsmedlen vill jag bara säga att vi vid flera tillfällen har pekat på
nödvändigheten och vikten av att minska användningen av bekämpningsmedel inom
jordbruket. Vi har gjort det därför att det av många skäl finns anledning till
en sådan minskning. Vi vet att många människor känner en djup oro över
användningen av bekämningsmedlen. Vi vet att jorden som sådan många gånger
påverkas på ett negativt sätt. Vi vet att det också finns andra risker
förknippade med användningen av bekämpningsmedel. Därför finns det skäl att
åstadkomma en minskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi i valmanifestet lade fast var ett mål för vilken
omfattning minskningen av bekämpningsmedel skall ha, och på olika sätt skall vi
nu söka nå detta mål. Det finns all anledning att uttrycka förhoppningen att
det skall gå att få en bred uppslutning bakom ett intensivt arbete på det
området. Det forskningsprojekt som lagts ut på skogs- och jordbrukets
forskningsråd är ett exempel på vår vilja att genom olika alternativa metoder
söka komma fram till att man, med ett minimum av bekämpningsmedel, kan ta fram
de livsmedel vi så väl behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte så, Sven Munke, att vi från socialdemokratins
sida söker skaffa oss monopol på miljöfrågorna. Men vi uttrycker som sagt
förhoppningen att det skall gå att få en bred uppslutning bakom dessa viktiga
framtidsfrågor och att det engagemang och den vilja som finns inom
miljörörelserna skall kunna skapa ett forum för diskussioner och även ge
möjligheter till en bred samverkan, för att på det sättet åstadkomma en
livsvänlig miljö för alla människor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 71
BJÖRN KÖRLOF (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tänkte tala om en helt annan typ av
miljö, nämligen våra problem med brott och brottslighet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bekant för flertalet här i kammaren att
brottsutvecklingen sedan lång tid har varit mycket oroande. 1984 uppgick
antalet anmälda brott mot brottsbalken här i landet till nära 850 000. Det
innebär en ökning med 46 000 brott sedan föregående år. Detta i sin tur är en
femdubbling sedan 1950. Det begås vidare drygt 100 000 brott mot andra
straffrättsliga lagar, exempelvis narkotikastrafflagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Variationer förekommer mellan olika år, men den
långsiktiga tendensen är mycket tydlig; brottsligheten ökar kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi vet
också att ett okänt antal brott inte alls anmäls. Skillnaden mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet
begångna brott och antalet anmälda brott är mycket stor - vi brukar kalla det
för mörkertalet. Det gäller inte minst vålds- och egendomsbrott, och särskilt
oroväckande är de höga mörkertalen när det gäller våld i hemmen, särskilt mot
kvinnor och barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår av en intervjuundersökning att 1981 råkade 6 %
av befolkningen ut för våld eller hot om våld och 20 % av hushållen drabbades
av stöld eller skadegörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsinbrotten framstår för dem som drabbas som särskilt
kränkande. Varje människa räknar ju med att vara trygg i sitt hem. Risken för
att möta ett plundrat hem ökar i Sverige. Försäkringsbolagen får nu höja
premierna för hemförsäkring med direkt hänvisning till det stigande antalet
bostadsinbrott. Den s. k. säkerhetsmarknaden vad gäller lås, larm och annan
typ av säkerhetsutrustning gör goda affärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare oroväckande är att det stora flertalet brott
aldrig klaras upp. Mindre än en tredjedel av brottsbalksbrotten klarades upp
1984. Vissa brott har en nära nog obefintlig uppklaringsprocent, exempelvis
cykelstölder där bara 2 % av brotten utreds. Och tyvärr är det bara 12 % av
bostadsinbrotten som klaras upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning har socialdemokraterna under de
senaste åren visat sig sakna vilja och förmåga att ta itu med den ökade
brottsligheten. De har t. o. m. genomdrivit riksdagsbeslut som direkt resulterat
i fler brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den s. k. halvtidsfrigivningen - detta olycksaliga beslut
i riksdagen -innebär att fängelsedömda i princip släpps fria sedan halva
straffet har avtjänats. Endast moderaterna reserverade sig mot det beslutet.
Enligt en rapport från brottsförebyggande rådet utförde de ca 500 personer som
frigavs "för tidigt" sommaren 1983 ca 1 200grovastölder-varav800
inbrott-, 3 300 enkla stölder, 300 bedrägerier och 160 rån och misshandel. Det
innebär i genomsnitt tio anmälda brott per person under ett halvår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat exempel på socialdemokratiska riksdagsbeslut som
har minskat rättssäkerheten är de ökade möjligheter till åtalsunderlåtelse som
nyligen har införts. Vi moderater motsatte oss de lagändringarna. De medför att
ännu fler brott inte ens kommer att utredas av polisen och att många
brottslingar kommer att slippa påföljd. Resultatet kan bara bli att fler brott
begås. Under år 1984 erhöll inte mindre än 23 000 personer åtalsunderlåtelse.
till stor del för stöld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att det utbredda narkotikamissbruket orsakar mycken
kringbrotts-lighet i Sverige. Likväl är det fortfarande så att innehav av
narkotika i omedelbar anslutning till konsumtion inte är straffbelagd.
Socialdemokraterna vägrar envist att medverka till att den här luckan i lagen
täpps till. Därmed är de medansvariga för såväl narkotikamissbrukarnas som
deras brottsoffers lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ser vi så till polisens resurser konstaterar vi att
förutom en viss förstärkning av polisens narkotikarotlar, som vi alla har varit
överens om, har endast ett mycket litet antal tjänster inrättats sedan 1982.
Samtidigt har ca 100 polismanstjänster "omfördelats" från trafik- och
övervakningssidan till ekobrottsbekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den överföring av poliser från trafikövervakning till
ekobrottsbekämpning som har varit socialdemokraternas huvudsakliga recept
visade också sin</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inneboende
svaghet redan under sommaren 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av allt fler trafikolyckor har det nämligen
blivit nödvändigt att ånyo förstärka den uttunnade trafikpolisen med andra
polismän. Dessa överförs från övervakningssidan. Försvagningen av den normala
övervakningen får till följd att den allmänna ordningen, gatufriden och det
brottsförebyggande arbetet i fråga om inbrott försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På socialdemokratiskt initiativ har under senare år
intagningen till polishögskolan kraftigt minskats. Efter toppar med osedvanligt
stora kullar-600-800 utexaminerade - har intagningen under det närmast kommande
året reducerats till 150. De borgerliga partierna har motsatt sig en så kraftig
minskning. En intagning på denna låga nivå leder till dels att kårens nuvarande
totala numerär inte kan bibehållas utan faktiskt minskas, dels att
undervisningen vid polishögskolan blir dåligt organiserad genom att det blir
alltför stora variationer i årskursernas storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt rikspolisstyrelsen skulle det krävas 1 066 nya
tjänster för att polisen skulle få en personalstyrka motsvarande den man hade
1979. Polisens resurser har fortlöpande försvagats genom arbetstidsförkortning,
ökad rätt till ledighet m. m. Det finns dessutom risk för att ytterligare 900
polistjänster försvinner om den socialdemokratiska regeringens budgetdirektiv
skall följas. En sådan utveckling kan leda till att nära 100 polisstationer
hotas av nedläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökande brottslighet som drabbar vanliga människor
tycks socialdemokraterna ta lätt på. Vi har under sommaren och valrörelsen
haft en debatt om detta. Redan förre justitieministern Lennart Geijer angav
tonen då han myntade begreppet "bagatellbrott" om sommarstugeinbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande justitieministern Wickboms uttalande i ett
TV-program om den ökande brottsligheten, särskilt inbrott i bostad, väckte
uppmärksamhet. Han sade närnligen; "Vardagsbrott får vi leva med."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intervjuad i Expressen efter sommarens våg av
bostadsinbrott förklarade justitieministern vidare att polisens resurser mot
inbrottstjuvarna är "hyggliga" och att de inte kan räkna med att få
väsentligt ökade resurser för att jaga inbrottstjuvar. Den konkreta åtgärd
justitieministern har vidtagit är att sända ut en trycksak till olika
organisationer med tips om hur brottslighet skall motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den lilla genomgång jag har gjort av
socialdemokraternas ord och handlingar då det gäller vålds- och förmögenhets
brott riktade mot vanliga människor visar att deras agerande inte styrs av
slumpen. Socialdemokraterna saknar vilja att genomföra kraftfulla åtgärder mot
brott som drabbar enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är en av statens mest väsentliga
uppgifter att skydda medborgarna mot brott. Det var i själva verket en av
orsakerna till att man i gången tid slöt sig samman och bildade statliga
organisationer. Om människor märker att brott inte bekämpas med all kraft av
lagstiftare och myndigheter riskerar vi en allvarlig förtroendekris och att
människor tar lagen i egna händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under åren framöver måste vi också i ökande utsträckning
uppmärksamma brottsoffrens situation. Europarådet har tagit upp denna fråga
och angett ett antal principer för hur man tycker att de i Europarådet
deltagande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>staterna bör stärka och skydda brottsoffrens ställning
både vid själva </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> brottstillfället eller omedelbart
efter, vid polisförhör, under rättegång i domstol och därefter.
Skadeståndsrättigheterna bör dessutom bli klart förbättrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En mycket stor andel av dem som döms för
egendomsbrott i vårt land återfaller i brott. Förvissa kategorier av dömda är
siffran så hög som 80-90 %. Det är känt att en liten grupp av kriminellt
belastade personer svarar för en stor andel av de brott som begås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminologen Leif G. W. Persson beräknade i en studie -
som visserligen är ganska gammal men som vi vet fortfarande i sak är riktig-
att 10 % av de misstänkta personerna svarade för över hälften av alla
bostadsinbrott i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att det finns en grupp vanebrottslingar - detta
klarlades mycket tydligt genom den våg av brott som följde på
halvtidsfrigivningen sommaren 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I BRÅ:s rapport Brottsutvecklingen 1985 bekräftas att
gruppen av högaktivt kriminella spelaren allt större roll för brottsnivån i dag
än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna trend måste brytas. En skarpare reaktion vid
återfall är nödvändig för att visa att lagstiftaren menar allvar med sina
straffbud. Om brottslingar får klart för sig att återfall konsekvent leder till
mer obehagliga påföljder kommer fler personer att avstå från att återfalla i
brott och att begå nya brott. Hänsyn måste självfallet tas till vilken typ av
brott som återfallet gäller. Reaktionen skall naturligtvis stå i relation till
brottets svårighetsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför nödvändigt, herr talman, med lagändringar
som berör straff vid vanebrottslighet. Vi måste se över reglerna för villkorlig
frigivning, skyddstillsyn och villkorlig dom samt även reglerna för
åtalsunderlåtelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill sluta med att säga några ord om
behovet av snabbare reaktion på brott. Tiden mellan brott och påföljd måste
förkortas. I dag är handläggningstiderna vid domstol långa - det kan gälla
månader. Särskilt allvarligt är det för ungdomsbrottslingar att
domstolsförhandling och påföljd kommer så långt efter det att gärningen,är
begången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av stor betydelse att dessa tider kan förkortas,
både av allmän- och av individualpreventiva skäl. Alltför läng tid mellan brott
och straff innebär större risk för återfall och försvårad rehabilitering. Det
kan få negativa sociala konsekvenser, vilket i sin tur drar med sig
samhällsekonomiska kostnader. Vi bör därför försöka att åtminstone på försök få
fram en domstolsförhandling för sådana mål där en kortare handläggningstid kan
förenas med kraven på rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också, herr talman, innan jag slutar, säga några
ord om en av valrörelsens huvudfrågor på det här området, nämligen den s. k.
kriminaliseringen av narkotikakonsumtion. Vi vet att det finns ett mycket
starkt samband mellan narkotikamissbruk och brottslighet. Därför är det nödvändigt
med insatser som syftar till att förebygga brott. Vi kan aldrig hoppas på att
radikalt kunna minska brottsligheten om vi inte kommer till rätta med
narkotikamissbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En första nödvändig åtgärd är därför att kriminalisera
även missbruk av narkotika, genom att täppa till den lucka i lagen som gör
""innehav i direkt anslutning till konsumtion" straffritt i dag.
Det är klarlagt genom två domar i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högsta
domstolen att tolkningen av narkotikastrafflagen på den punkten enligt högsta
domstolens mening måste göras på det viset. Det innebär också att väldigt mänga
som ertappas med konsumtion i s, k, knarkarkvartar går helt fria. En
kriminalisering bör minska efterfrågan på narkotika, och den ger klart bättre
möjligheter, vilket egentligen är det väsentliga, till tidiga ingripanden mot
missbrukarna, särskilt de unga missbrukarna. Slutligen markerar det samhällets
totala avståndstagande. Det är en moralisk och etisk fråga av stor betydelse
att vi gemensamt bidrar till den uppfattningen. Med ett avståndstagande från
varje befattning med illegal narkotika ger vi också extra tyngd åt alla de
övriga åtgärder som vi vidtar för att få bukt med detta besvärliga
samhällsproblem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 72
GUNILLA ANDRE (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är oftast inte förrän vi själva eller
någon i vår omgivning blir utsatt för brott som vi reagerar. Vi lever i
föreställningen att det bara händer andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för att utsättas för brott har ökat de senaste
decennierna. Under perioden 1950-1984 femdubblades antalet anmälda brott mot
brottsbalken. Särskilt markerad är ökningen i storstadsområdena. Stöldbrottsligheten
svarar för två av tre polisanmälda brottsbalksbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare var den gängse uppfattningen att om vi bara kan
få förbättrad standard i vårt samhälle, en ökad välfärd, så kommer
brottsligheten att sjunka. Så har tyvärr inte blivit fallet. Under den senaste
tioårsperioden har svenska folkets ekonomiska resurser stigit påtagligt.
Samtidigt har en inkomstutjämning ägt rum. Klara förbättringar har t. ex. skett
då det gäller arbetsförhållanden, utbildning, familj och social förankring,
fritid och rekreation. Men under samma tid fördubblades den polisanmälda
brotts-balksbrottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsutvecklingen bör ses i samband med andra stora
samhällsförändringar. En pmständighet som haft betydelse är den stora
folkomflyttningen. Människor har tvingats lämna landsbygden och dess sociala
kontaktnät och hamnat i de stora tätorternas anonymitet. Särskilt barn och
ungdomar har påverkats. Vi kan konstatera att ju fler människor det finns per
kvadratkilometer, desto större kriminalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade brottsligheten har dess värre inte kunnat mötas
med en större uppklaringsprocent. För många brottstyper märks en klart
nedåtgående trend. Det gäller särskilt om vi ser på litet längre sikt. Under
1950-talets början var uppklaringsprocenten för brottsbalksbrotten så hög som 50
%. I dag ligger den strax under 30 %. Särskilt stöldbrotten uppvisar en nedåtgående
trend. Från 1974 har exempelvis antalet inbrottsstölder som klarats upp sjunkit
från 20 till 12 %, bostadsinbrotten från 16 till 12 %. I Stockholmsområdet är
det t. ex. bara 3 % av inbrott i källare och vind som klaras upp. Allmänt sett
gäller att ju större ort desto fler brott per invånare och desto lägre
uppklaringsprocent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helt naturligt blir människor som drabbas av olika inbrott
både förtvivlade och upprörda. En del föremål som stjäls är av oersättligt
värde. Känslan av att någon okänd varit inne i bostaden är som en kränkning av
den personliga integriteten. Många uppfattar det som ett hot mot
livskvaliteten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människorna kräver att samhället skall kunna ge trygghet
till liv och hälsa, till hus och hem. Brotten skall klaras upp och gärningsmän
ställas till svars för sina gärningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regeringens intresse av insatser
för att bekämpa stöldbrotten är inte påfallande. Det just nu allt överskuggande
är att bekämpa ekonomisk brottslighet som är riktad mot samhället. När det
däremot gäller brottslighet riktad mot personer har det givits vidgade
möjligheter för polis och åklagare att meddela rapporteftergift och åtalsun
derlåtelse. Ett annat exempel är den halvtidsfrigivning som genomförts för de
flesta intagna vid våra kriminalvårdsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens politik har också lett till att vi inom några
få år får brist på utbildade poliser. Dessutom finns det risk för att de mindre
polisstationerna kommer att försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 centerpartiet är vi mycket oroade över den här
utvecklingen. Vi kan för vår del för det första aldrig acceptera att brott som
riktas mot enskilda personer bedöms mindre allvarligt än brott mot samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste, för det andra, ha en poliskår som är så
dimensionerad och lokaliserad att den har rimliga möjligheter att fullgöra de
arbetsuppgifter som vi ålägger den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det brottsförebyggande arbetet bör, fördet tredje,
allmänheten engageras. Om vi skall kunna bemästra den i allt snabbare takt
ökande brottsligheten måste samarbetet polis-allmänhet bli bättre. Det är
nödvändigt att genom nära och förtroendefulla relationer få till stånd
lokalsamhälle också i storstadsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, för det fjärde, viktigt att brottsoffer så långt
möjligt hålls skadeslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste, för det femte, vara öppna att pröva nya
påföljder. Nackdelarna med fängelsestraffet är välkända. Det bör finnas andra
former för frihetsstraff som både för den dömde och för allmänheten uppfattas
som en påföljd utan att ha fängelsestraffets nackdelar. Det finns i andra
länder olika former av samhällstjänst. Från centerpartiets sida har vi under
många år drivit kravet att få till stånd försöksverksamhet med samhällstjänst.
Vi tror att det skulle vara värdefullt att få pröva en svensk modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I centerpartiet kan vi aldrig ge upp inför den ökade
brottsvågen. Vi anser att olika medel och metoder måste användas för att
bekämpa den brottslighet som förövas mot enskilda människor. Vårt land måste ha
ett väl fungerande rätt-sväsende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen: Det har på senare tid i massmedia
uppmärksammats vissa omständigheter inom rättsväsendet. Jag avser inte att
kommentera dessa. Låt mig bara deklarera att från centerpartiets sida kommer vi
att med all kraft arbeta för att människornas förtroende för rättskipningen
inte rubbas. Det får aldrig råda några tvivel om oväld och rättvisa. Principen
om likhet inför lagen måste gälla i alla situationer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 73
INGVAR BJÖRK (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I denna allmänpolitiska debatt vill jag föra
fram några önskemål som de handikappade har. Jag vill då allra först föra fram en
gratulation till Bengt Lindqvist, som snart blir statsråd och får bl. a.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handikappärenden
inom sitt arbetsfält. Grattis, Bengt Lindqvist! Handikapprörelsen förväntar sig
ett gott samarbete med dig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Riksdagen antog i våras propositionen om
äldres och handikappades rätt att bo kvar i sin invanda bostadsmiljö på egna
villkor. De skall inte längre hänvisas till vård på institutioner när det är
service i hemmiljön de efterfrågar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan lugnt säga att det är en fredlig revolution som
sker för de berörda människorna. Tusentals som hänvisats till vårdinstitutioner
av olika slag skall nu ges möjlighet att flytta ut till egna bostäder och där
få den service de behöver. Det skall i fortsättningen inte vara regel att
människor får lämna sina hem och hänvisas till vårdhem bara därför att de
behöver praktisk hjälp i hemmet och för att vistas utomhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är här fråga om en frihetsreform av mycket stora mått
för många människor. Reformen genomförs emellertid inte på en dag och inte utan
svårigheter. Situationen i samhället när det gäller den fysiska miljön och
servicenivån är långt ifrån sådan att reformen genomförs på en dag eller ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom handikapprörelsen oroas man av ati de olika politiska
instanser som skall genomföra reformen inte är i takt med varandra. Kommunerna
måste bygga om bostäder, skaffa hyresgästerna de tekniska hjälpmedel som
erfordras för att svårt handikappade skall kunna bo självständigt. Där behövs
sängar, liftar, larmsystem, elrullstolar och många andra kvalificerade
hjälpmedel. För dem har landstingen ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men landstingen konstaterar att deras kostnader för
hjälpmedel skjuter kraftigt i höjden, långt mer än vad statens 80-krona och
landstingens budgeterade medel räcker till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den situationen vill landstingen begränsa rätten till
fria hjälpmedel åt handikappade. Man diskuterar avgiftsbeläggningen, att ta
bort rätten till vissa fria hjälpmedel, att begränsa valfriheten på t. ex.
rullstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helt obefogat gör man en positiv reform till en.negativ
begränsning av möjligheterna till rehabilitering för dem som bäst behöver
samhällets stöd i denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte fråga om att hjälpmedelsanslagen har
överskridits på grund av att människorna skulle ha en överförbrukning. Nej,
överskridandet är en följd av beslutet om människornas rätt till egen bostad
vid handikapp och ålderdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är fråga om att omfördela landstingens och kommunernas
skattemedel, så att de vinster som landstingen gör genom att lägga ned
vårdhem, långtidssjukhus och psykiatriska sjukhus förs över till kommunerna för
att täcka de nya kostnader som uppstår när allt fler efterfrågar tillgängliga
och väl fungerande bostadsmiljöer för att kunna utnyttja den rätt till boende
på egna villkor som vi här i huset beslutat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att också kommunerna lever upp till
ansvaret i detta sammanhang. Att leva inom fyra väggar utan möjlighet till ett
aktivt liv kan kännas lika instängt och isolerat som att bo på ett vårdhem.
Bakgrunden till reformen är ju bl. a. att forskare konstaterat att människor
som blivit passiviserade, institutionsmärkta, återfår mycket av sitt eget jag
och sin livslust när de kommer bort från denna stängda miljö. Det gäller ålderssvaga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>patienter
från psykiatriska vårdhem men i än högre grad "friska" människor med
stora funktionsnedsättningar som i årtionden hänvisats till långvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därför är
det viktigt att den kommunala servicen fungerar väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En väl fungerande färdtjänst är en viktig bit
i detta sammanhang. Även om Sverige ligger främst på detta område måste vi
fullfölja ambitionerna att ge alla människor möjlighet att färdas med allmänna
färdmedel. Och färdtjänsten är en del av detta. Den kompletterar länstrafiken
och den lokala trafikens bussar och tåg när dessa inte är tillgängliga eller
kan erbjuda erforderiig praktisk hjälp och annan service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag åker många med färdtjänst som med en mer till denna
trafikantgrupp anpassad fordonspark nu inte har något alternativ. Men vad som
är oroande är att kommunerna inte funnit det möjligt att tillgodose behovet hos
resenärer med svåra funktionshinder. Begränsning i resandet med färdtjänsten
medför återigen en isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens handikappråd har kartlagt det ekonomiska stödet
till handikappade. Den studien visar att resetaxorna i kommunerna har höjts
mycket kraftigt för den som måste ha färdtjänstens service. Från att tidigare
tagit ut 10-15 % av taxameterpriset av resenären tar vissa kommuner nu ut 25-30
%. Det innebär att resenären får betala upp till 186 kr. för en enkelresa inom
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta drabbar självfallet glesbygden i vid bemärkelse.
Eller rättare sagt: Det drabbar hårdast den som bor utanför tätortsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En undersökning vid universitetet i Lund visar att
kommunernas avgiftshöjningar under senare år starkt minskat det lokala
resandet för människor med funktionsnedsättningar. Det är säkerligen inte i ond
avsikt som kommunerna höjt avgifterna - men det vittnar om att man inte
förstått vilka konsekvenser besluten medfört för denna resandegrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformen att "bo på egna villkor" förutsätter
frihet för människor att resa till affärer, föreningsträffar, teater, bingo,
politiska föreningsmöten eller annat som fångar den enskildes intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I propositionen om socialtjänstlagen
(1980/81:620) understryker departementschefen att den sociala hemhjälpen -
förutom att tillgodose den handikappades behov i anslutning till själva
bostaden - också bör ses som en personlig service i vidare bemärkelse.
"Den bör stå till förfogande i de situationer de behöver sådan
service."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemhjälpen - och ledsagarservicen - är viktiga pusselbitar
i det trygghetssystem som beslutet om "att bo på egna villkor"
förutsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även på detta område tillämpar tre fjärdedelar av
kommunerna differentierat avgiftssystem. Avgifter är oftast både inkomst- och
servicenivårelate-rade. Statens handikappråd redovisar i sin kartläggning att
kommunernas avgifter ligger mellan O och 2 345 kr. i månaden. Kommunförbundet
har rekommenderat högst 595 kr. De största avgifterna förekommer i de mindre
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En redovisning som gjorts av Synskadades riksförbund visar
att ledsagar-service 1984 endast fanns i 89 kommuner. Hjälpen lämnas också bara
i den utsträckning som sociala hemhjälpen anser sig ha resurser för
ledsagarhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså viktigt att vi når fram till en situation
där boendeorten inte skall vara avgörande för att man skall klara sig själv
eller inte med ett svårt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1985/86:11-12</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handikapp.
Vi måste få en kommunal utjämning till stånd när det gäller service till
människor med handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är fråga om jämlikhet och full delaktighet, som det
står i handlingsprogrammet för handikappolitiken som riksdagen ställt sig
bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig avslutningsvis ta upp ett par andra
förhållanden som har stor betydelse för de handikappade. Det gäller bl. a.
bilstödet till handikappade. Här hoppas jag på att regeringen samråder med
handikapprörelsen så att man får fram ett så bra bilstöd som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allra sist vill jag ta upp några tankegångar som betänkandet
från 1983 års demokratiberedning fört fram. Demokratiberedningens betänkande
heter Aktivt folkstyre i kommuner och landsting, och det handlar om hur
medborgarna skall lösa gemensamma angelägenheter. I betänkandet för man fram
meningen - och såvitt jag förstår är den riktig - att fler medborgare måste
engageras i styrelsen av kommuner och landsting. Man skall som det heter
"aktivt pröva i vilken omfattning det kan vara lämpligt att utveckla den
politiska organisationen genom att decentralisera kommunal verksamhet". I
denna verksamhet skall kommundelsnämnder ha stor betydelse. Vi - från
handikapphåll - har i och för sig inget emot försök på detta område. Men vi
vill dock betona att handikappfrågorna måste tas upp på centralt håll i
kommunerna annars befarar vi en ytterligare splittring när det gäller
handläggandet av dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 74
ERLING BAGER (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Människor känner sig ibland vilsna i vårt
samhälle. Låt oss göra en kort historisk tillbakablick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag är vi vid den tredje eller fjärde generationen efter
industrialismens genombrott i vårt land. Automationen i arbetslivet har på
senare år lett till att en del naturliga kontaktpunkter mellan människor
försvunnit. Tidigare fanns det ofta andra kontaktytor mellan generationerna -
vi hade t. ex. speciellt på landsbygden och i skärgårdssamhällena
tregenerationsfamiljer. I dag finns det barn som nästan aldrig träffar några
gamla. Far- och morföräldrar bor långt bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1880 har vi svenskar tiodubblat vår konsumtion.
Om man vill kan man indela samhället i tre sektorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemsektorn med matlagning, tvätt,
omtanke, ömhet, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Marknadssektorn,
där vi har den privata företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällssektorn,
med utbildning, sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De senaste 100 aren har inneburit
radikala omfördelningar mellan dessa tre sektorer. Mycket av matlagningen har
gått över från hemsektorn till marknadssektorn. Vi köper halvfabrikat, äter
lagad mat i lunchmatsalar. Vi stoppar inte strumpor, vi köper nya i stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för barn, sjuka och gamla har till stor del
övertagits av samhällssektorn. Uppgifter som förr sköttes av företagssektorn
har nu tagits över av samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora satsningar inom barnomsorgen har gjorts och kommer
att göras inom de närmaste åren. Målsättningen bör rimligen vara att de
föräldrar som önskar få en plats inom den kommunala barnomsorgen skall kunna
erbjudas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta. Det
är angeläget att vi i samhället uppnår balans mellan tillgång och efterfrågan
inom en inte alltför avlägsen framtid. Folkpartiet vill också, för att skapa
valfrihet, satsa på alternativen: familjedaghem, trefamiljssystem, föräldrakooperativa
daghem, daghem drivna av exempelvis kyrkor, ideella organisationer, m. m. Vid
en utbyggnad av barnomsorgen är det oerhört viktigt att kvaliteten i omsorgen
inte försämras. Därför är det angeläget att antalet barn i daghemsgrupperna
inte är för stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daghem, lekskola och förskola har den viktiga uppgiften
att vid sidan av föräldrarna vårda och fostra barnen. Tillsammans kan föräldrar
och förskolepersonal bygga upp en trygg och harmonisk omvårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig utgångspunkt för oss i folkpartiet är att
barnomsorgen bygger på jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar. Jag
tror att vi i samhället i stor utsträckning har lyckats ge barnen i förskolan
en bra grund och framtidstro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tiden i förskolan är barnen i de viktiga år då de
skall utveckla sitt språk, dvs. lära sig att med ord uttrycka tankar. Detta
innebär att det pedagogiska innehållet i förskolan utvecklas. Förskolan arbetar
helt enkelt med förberedande undervisning. Jag tycker därför att det är ett
ytterst intressant projekt som nu förbereds för Hagaskolan i Göteborg med mjuk
övergång mellan förskola och lågstadium och delvis ej åldersbundna klasser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är viktigt att vi håller en hög kvalitet
inom barnomsorgen. En stor del av våra barn präglas i sina tidiga år av daghem
och förskola. Avkall på omsorgens kvalitet i dag kan få betalas dyrt om endast
ett fåtal år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste årens återhållsamma alkoholpolitik har lyckats
tränga tillbaka alkoholkonsumtionen. Denna positiva trend är delvis
konsekvensen av 1977 års alkoholpolitiska riksdagsbeslut, som tog sikte på att
minska den totala alkoholkonsumtionen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa resultat tycks nu vara hotade. I
alkoholhandelsutredningens delbetänkande Handel med alkoholdrycker, SÖU
1985:15, anges en delvis ny inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna enmansutredning från socialdepartementet förordas
automatiskt tillstånd för alkoholservering till alla som öppnar restauranger,
även på nöjes- och idrottsplatser. Kommunerna, som är ansvariga för sina
invånares väl och ve, skall inte längre genom kommunalt veto kunna förhindra
tillstånd eller värna om behövliga alkoholfria miljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget är nu ute på remiss. Jag hoppas att alla som
yttrar sig i frågan avvärjer försöken att göra alkoholdrycker lättare
tillgängliga och värnar om folkhälsan och de få alkoholfria miljöer som finns i
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns kanske anledning att se över lagen om handel med
alkoholdrycker, men det får inte vara liktydigt med att det skall bli lättare
att få tillstånd att servera alkohol på restauranger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har tidigare i år kommit
med en undersökning om den svenska våldsbrottsligheten. Där påvisas att alkoholmissbruk
ofta hör ihop med brottslighet i allmänhet och våldsbrottslighet i synnerhet.
Dessutom konstateras i forskarnas rapport att våld ofta förekommer i samband
med nöjesliv och särskilt vid restauranger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ-rapporten gick stick i stäv emot uppfattningen om det
sociala, försiktiga supandet på våra svenska restauranger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med att remissyttrandena nu samlas in vill jag
peka på några punkter som är av mycket stor betydelse för den framtida
utvecklingen inom alkoholpolitiken när det gäller handel med alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker det är nödvändigt att kommunernas vetorätt
kvarstår liksom deras rätt att granska etableringen av serveringsställen. Det
är också angeläget att man motsätter sig införandet av en ny restaurangkultur
med inriktning mot yngre publik. Nuvarande regler för alkoholservering på
nöjes-och idrottsplatser bör kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det alkoholpolitiska program som Göteborgs
kommunfullmäktige antagit uttalas bl. a. att kommunen skall arbeta för ökade
restriktioner på alkoholområdet samt dessutom motverka alkoholbejakande
attityder. Särskilt gäller detta i de fall där ungdomar är den dominerande
gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholutredningens delbetänkande innebär ett avsteg från
samhällets alkoholpolitiska linje, som inneburit ökad nykterhet bland ungdomar
och en sjunkande alkoholkonsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsen har också kommit ut med en motskrift
mot alkoholhandelsutredningens förslag, kallad "Ny alkoholpolitik -
smygvägen". I den framför Stig Wessman, chef för tillståndsbyrån vid
Stockholms socialförvaltning, åsikten alt betänkandet kanske är incitamentet
till den största alkoholpolitiska kursändringen på detta område sedan
husbehovsbränningen avskaffades 1855.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är viktigt att se ideellt arbete som en
resurs och tillgång i samhället. Detta kan gälla inom barnomsorgen där t. ex.
en kyrka driver ett daghem, eller inom missbruksvården där LP-stiftelsen gör
stora insatser. Det är viktigt att samhället uppmuntrar och stödjer ideella arbetsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar om att inse att inget samhälle kan bli
mänskligt, om det inte tar till vara idealiteten och räknar med ett personligt
ansvarstagande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 75
GUNNAR HÖKMARK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den välfärdsstat som socialdemokraterna
erbjuder medborgarna är hård och kall. Det är ett samhälle där människorna för
sin välfärd är mer beroende av politikernas beslut än av de egna värderingarna
och önskemålen. 1 socialdemokratins välfärdsstat gäller långa köer, bruna
kuvert, långa korridorer, nästan ingen valfrihet men mycket kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sjuke får inte välja, trots att han eller hon t. o. m.
kan vara rädd för den vård som han eller hon hänvisas till. Föräldrarna får
inte välja, även om de är missnöjda med den barnomsorg som bestås. Men de
tvingas lämna uppgifter ifrån sig för att få ta del av välfärden, och de
tvingas underkasta sig kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Socialdemokratisk välfärdspolitik skapar ett
beroende till stat och kommun som är ett hot mot människornas integritet. Den
skapar en framväxande kontrollstat som faktiskt för allt fler människor ter sig
skrämmande och farlig. Alltmer utvecklade system för hur politikers värderingar
skall styra över människornas välfärd skapar ännu större behov av kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hjälp av datatekniken har möjligheterna att kräva in
uppgifter och kontrollera dem ökat. Med hjälp av datasystemen har man skapat
möjlighet till nya typer av system, som förutsätter en ännu mer ingående
kontroll av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>människornas
privatliv. Steg för steg rinner därmed människornas integritet bort i det
svenska samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är, herr talman, inte någonting som har passerat
människorna förbi. I början av 1985 presenterade statistiska centralbyrån en
undersökning som visade att 67 % av de svarande var skrämda av myndigheternas
möjligheter att med hjälp av datauppgifter kontrollera medborgarna. Sedan dess
har mycket hänt. Vi har fått fler samkörningar. Användningen av personnummer,
som för många är en symbolfråga för dataregistreringen och datakontrollen, har
ökat. Vi kommer under hösten att uppleva en ny folkbokföring, där allehanda
uppgifter om människors vardagsliv skall samlas in. Den förenklade
självdeklarationen kommer att träda i kraft och bygga på att uppgifterna om den
enskilde samlas in bakom ryggen på honom eller henne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har börjat bygga ut sitt
slutenvårdsregister, ett register som kommer att omfatta samtliga de människor
som har varit intagna på landstingens slutna sjukvård under ett år - med alla
uppgifter det medför. Steg för steg minskar därmed den enskildes rätt till sin
integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna arbetar på samma sätt. Här i Stockholm är man
just i färd med att bygga upp ett barnomsorgsregister, där uppgifterna om
föräldrarnas inkomster inte ens skall lämnas av dem själva utan skall tas via
dataregister från riksförsäkringsverket. Och i dagarna har regeringen ställt
sig på statistiska centralbyråns och lantmäteriverkets sida mot
datainspektionen när det gäller hanteringen av två stora register. Med
myndigheterna mot den enskildes integritet - steg för steg äts integriteten
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det skrämmande med det nya mönster som vi ser
i socialdemokraternas Sverige är att allt fler uppgifter skall samlas in bakom
ryggen på den enskilde. Det blir inte längre så att människor kommer att veta
vilka uppgifter som finns om dem. Den enskilde medborgaren blir inte ens
inblandad i att lämna uppgifter om sig själv. Myndigheten kommer i stället att
hämta uppgifterna från någon annan myndighet via datasamkörningar. I
förlängningen ser vi ett samhälle där den enskilde varken tvingas begrunda
eller ens får avgöra vilka uppgifter som han eller hon skall lämna. Den offentliga
myndigheten vet redan. Men den enskilde kommer inte att veta vad myndigheten
vet. Det är så ett mardrömsliknande kontrollsamhälle byggs upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att bryta denna utveckling krävs en ny
politik i Sverige. Den kräver privatiseringar, marknadsekonomi, lägre skatter
och en ökad frihet för de enskilda människorna. Detta minskar nämligen behovet
av kontroll och stärker den enskildes integritet. Men det behövs också en
politik med det renodlade syftet att skydda den enskildes integritet. Enligt min
mening bör denna bygga på tre principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första bör det vara en självklarhet att uppgifter
om den enskilde i första hand skall tillhöra den enskilde. Det får inte bli så
att den enskilde medborgarens integritet blir en restpost av de beslut som
fattas i olika sakfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det skälet är det nödvändigt att man ger den enskildes
integritet ett skydd i den svenska grundlagen. Liksom vi har ett grundlagsskydd
för de mänskliga fri- och rättigheterna bör rätten till ett fredat privatliv
ges ett grundlagsskydd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra bör det alltid finnas en särskild lag i de
fall det är befogat och motiverat att samla in uppgifter från den enskilde och
bygga upp register på dessa. Det måste nämligen vara uppgiftsinsamlandet och
registeruppbyggandet som skall motiveras, inte människors vilja att stå
utanför registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje bör strävan vara att en uppgift som den
enskilde har lämnat till en myndighet skall vara en sak mellan den enskilde och
den myndigheten. Detta bör prägla myndigheternas hantering av personuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlighetsprincipen innebär visserligen, på goda
grunder, att alla uppgifter som inte är sekretessbelagda är offentliga, och det
ställer krav på att insamlingen av personuppgifter begränsas. Men respekten för
den enskilde borde förhindra myndigheterna att som i dag aktivt sprida insamlade
personuppgifter genom försäljning. Det faktum att uppgifterna är offentliga är
inte - om man respekterar den enskildes integritet - ett argument för
myndighetens försäljning av personuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lång rad olika myndigheter säljer i dag uppgifter om
medborgarna, uppgifter som de har fått i sin egenskap av myndigheter. Det leder
tiH att den enskilde än mindre vet vem eller vilka som har insyn i hans eller
hennes privatliv. Det innebär enligt min mening ett missbruk av det ansvar som
insamlandet av uppgifter medför. Det innebär en ringaktning för den enskildes
integritet. Därför bör den här typen av försäljning stoppas. Regeringen bör
göra klart att myndigheter inte får sälja personuppgifter om de inte har stöd
för detta i en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personnumret är av betydelse i det här sammanhanget. Genom
att införa den förenklade självdeklarafionen gör regeringen den största
utökningen av personnummeranvändandet i det svenska samhället som någonsin
gjorts i ett slag. Därmed öppnar man för nya samkörningar och nya kontroller i
framtiden. Och därmed tar man ännu ett steg mot ett samhälle där medborgarna
mer blir personnummer inför myndigheter än människor. Det gör man samfidigt som
man hycklar ett intresse av att begränsa personnummeranvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det socialdemokratiska samhället är ett hårt
och okänsligt samhälle. Det skyr inte någon kontroll. Integriteten är för den
nuvarande regeringen bara en avvägningsfråga, där myndigheters intresse av en
effektiv kontroll i praktiken har kommit att gå före medborgarnas intresse av
en skyddad integritet. Vi moderater kommer att göra vad vi kan för att genom
opinionsbildning skydda den enskildes integritet mot de attacker som
socialdemokraterna gång på gång riktar mot den. Vi skall också visa att den
debatten illustrerar alternativen i svensk politik - en kontrollstat som
portionerar ut välfärd till människorna eller ett välfärdssamhälle där
människorna i frihet utvecklar välfärden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren
beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 §
Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:43
av Berld Fiskesjö m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:44
av Rolf Dahlberg m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning (prop. 1985/86:5)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:45
av Allan Ekström m.fl.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot, 1985/86:11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:46
av Per-Olof Strindberg m.fl.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utlänningars
rättsliga ställning (prop, 1985/86:7)</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. , , , ', 7',</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:47
av Allan Ekström</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:48
av Per-Olof Strindberg m. fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:49
av Gunilla André och Elving Andersson</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:50
av Martin Olsson m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:51
av Bengt Harding Öbon</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
disciplinförseelser av krigsmän m, m, (prop, 1985/86:9)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:52av Margö Ingvardsson och Björn Samuelson</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:53
av Lars Werner m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:54
av Pär Granstedt m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:55
av Margareta Persson och Ingvar Björk</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:56
av Margareta Persson och Ingvar Björk</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:57
av Rune Rydén</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:58
av Per Unckel m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:59
av Ylva Annerstedt m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny skollag
m, m, (prop, 1985/86:10)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:60 av Björn Samuelson och Bo Hammar</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:61
av Ylva Annerstedt m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:62
av Birger Hagård</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) (prop, 1985/86:11)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:63 av andre vice talman Karl Erik Eriksson
Avdragsrätt för nordiska socialavgifter (prop, 1985/86:12)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Meddelande om frågor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 16
oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:87 av Christer Eirefelt (fp) till
industriministern om försäljning av statiiga företag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en tidningsintervju nyligen
aktualiserade Procordias VD Sören Gyll koncernens försörjning med riskkapital.
Som ett alternativ till ägartillskott-från staten nämns i artikeln riskkapital
via börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag viH med anledning av Procordias
behov av riskkapital fråga industriminister Thage Peterson; Överväger
regeringen för närvarande någon försäljning och börsintroduktion av statliga
företag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:88 av Nic Grönvall (m) till utrikesministern om
de politiska förhållandena i Nicaragua:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ecuador har lämnat Contadoragruppen och därmed försöken
att medver-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i o</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1985/86:11 16 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ka till en
fredlig utveckling i Centralamerika. Skälet för Ecuadors åtgärd är en
utrikespolitisk konflikt med Nicaragua.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen i Nicaragua har beslutat att upphäva de
medborgerliga rättigheterna i landet och att återinföra fullständig
mediacensur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser utrikesministern företa någon
åtgärd riktad till Nicaraguas regering, med syfte att säkerställa en fortsatt
utveckling mot fullständig demokrati i Nicaragua?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:89 av Margö Ingvardsson (vpk) till
kommunikationsministern om förslaget om höjda teleavgifter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som vårt samhälle ser ut och
fungerar i dag är telefonen en social nödvändighet. Den bör därmed också vara
en demokratisk rättighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Televerket vill genomföra en kraftig höjning av
abonnemangs-, installations- och flyttningskostnader samt av samtalsavgifter.
Enligt beräkningar kommer abonnemangskostnaden för telefon att fördubblas under
en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Blir det inte för dyrt för folk att
ha telefon om föreslagna höjningar genomförs?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Kammaren åtskildes kl. 17.55.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SUNE K.
JOHANSSON</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Gunborg Apelgren</span></i></p>
</div>
G90911prot_198586__11.pdf5959706pdfRiksdagens protokoll 1985/86:11 Onsdagen den 16 oktoberhttps://data.riksdagen.se/fil/A0A85535-3A46-4251-BFB1-340EE767A1C8