<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438150</hangar_id>
 <dok_id>G909105</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1985/86:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:23:33</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 17:09:35</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1985/86:105 Onsdagen den 2 april</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G909105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G909105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G909105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 2 april fm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Minnesord över tredje vice talman Anders Dahlgren&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under påskuppehållef nåddes vi av def sorgesamma budet atf
vår kamrat Anders Dahlgren hastigt avlidit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anders Dahlgren blev ledamot av riksdagen 1961, Han
anförtroddes redan i unga är vikfiga förtroendeposter inom sitt parfi och i
kommun och landsfing, Hans erfarenheter från dessa uppdrag tillsammans med
erfarenhet från arbetslivet och frän lantbrukefs föreningsrörelse har varit en
stor tillgäng i riksdagsarbetet. Han fillhörde under tvä perioder regeringen
och hade då bl, a, ansvar för en fråga som låg honom varmt om hjärtat, nämligen
vården av vår miljö, Hans insatser pä detta område blev av bestående värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Anders Dahlgren tog till orda var han alltid väl
förberedd. Han hade genom självstudier förvärvat omfattande kunskaper och var
väl insatt i de frågor han ägnade sig ät,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anders Dahlgren var en omtyckt person - respekterad i alla
läger. Jag har haft förmånen att omfattas av hans vänskap under alla dessa är
han var med i riksdagen. De fyra senaste åren har jag haft dagligt samarbete
med honom i talmanskrefsen. Han var hjälpsam, allfid redo och mycket omtänksam.
Han spred gemyt och värme, Hans bortgång är en stor förlust för oss alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delfar i familjens stora sorg, och vi hedrar Anders
Dahlgrens minne med en stunds tystnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Föredrogs och hänvisades Proposifionerna och
skrivelsen 1985/86:115 ull trafikutskottet 1985/86:131 fill skaffeufskoffet
1985/86:134 fill försvarsutskottet 1985/86:143 till finansutskottet 1985/86:144
till utbildningsutskottet 1985/86:149 fill jordbruksutskottet 1985/86:154 fill
konstitutionsutskottet 1985/86:155 till lagutskottet 1985/86:156 fill
försvarsutskottet 1985/86:157 nll skafteufskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    3 § Föredrogs men bordlades äter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets betänkande 1985/86:29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;T.    T',      ,, , , j ,        Utbildningsutskottets
betänkande 1985/86:19 Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbefsmarknadsufskotfets
betänkanden 1985/86:10 och 11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde aff statsrådet
Mats Hellström nu skulle lämna meddelande i handelspolitiska frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Utrikeshandeln har sedan länge spelat en
central roll i den svenska ekonomin och i det svenska samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är genom utrikeshandeln som Sverige deltar i den
internationella arbetsfördelningen. Det är genom atf öppna våra gränser för ett
internatio­nellt varuutbyte som vi har kunnat renodla våra speciella
konkurrensförde­lar, Def är genom denna öppenhet som vi har lagt grunden för en
enastående välfärdsufveckling i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare är har den positiva utvecklingen av vår
export betytt mycket för den återhämtning som skett i den svenska ekonomin och
för vår internationellt sett höga sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även sedd i ett längre perspektiv spelar utrikeshandeln en
stor roll i def ekonomiska utvecklingsförloppet. Det är genom def fria
varuutbytet över vårt lands gränser som de svenska konsumenterna kan få
fillgång till ett större urval av varor och tjänster och som de svenska
företagen stimuleras till nya tekniska landvinningar och en effekfiv
hirsknings- och utvecklingsverksam­het. Det är genom aff ständigt mäta sig med
en internationell konkurrens som företagen sporras till nya landvinningar. Den
internationella konkurrensen leder fill en skapande och progressiv miljö för de
svenska företagen. Utrikeshandeln har via sina effekter på den tekniska
utvecklingen verkat som en kraftfull tillväxtmotor under en stor del av
1900-falet, Detta har bidragit till våra framgångar pä sysselsättningens (jch
den sociala välfärdens områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omvänt innebär protektionism én börda för folkhushållet.
En skyddspoli­tik leder till att vi infe utnyttjar våra resurser på bästa sätt.
med negativa följder för tillväxt och sysselsättning, Åven de tekniska
bestämmelser, fulladministrativa regler, m, m, som isolerar den nationella
marknaden kan medföra kostnader och onödigt besvär för företag och enskilda.
Det är dyrbart aff framställa flera versioner av en produkt för att
tillfredsställa flera länders olika myndighefskrav. Det är dyrbart att behöva
vänta avsevärd tid för atf få sin produkt godkänd för marknadsföring i andra
länder. Regeringen arbetar akfivt på aff undanröja sädana tekniska
handelshinder som inte kan mofiveras av hälso- och säkerhetsskäl, Defta arbete
är sålunda också ett led i insatserna för aff nå ökad ekonomisk tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår öppna politik ställer krav på omställningar och
nydaningar i den svenska vardagen. Vi möter krav på arbetsniässig och
geografisk rörlighet. Samhället har eff ansvar för aft denna nödvändiga
omställning sker i former som är socialt godtagbara. Lika skadliga som de
statliga ingripanden är som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;söker
bevara en föråldrad struktur - och som gör den nödvändiga omställ-     Prot.
1985/86:105 ningen mer utdragen och smärtsam för de inblandade - lika
värdefulla är de    2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statliga
insatser som underlättar en strukturförändring och som sörjer för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;välfärden
för de människor som närmast berörs. Utan insatser i form av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e spo itisK aectatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbildning, arbetsmarknadspolitik och industripolitik
skulle den folkliga uppslutningen kring en öppen handelspolitik vara betydligt
mindre stark och hällfast än den är i dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def finns glädjande inslag i den internationella
ekonomiska bilden. Under senare fid har förutsättningarna för en
icke-inflatorisk tillväxt i industrilän­derna förbättrats. Förra året var
inflafionen nere i mycket låga tal. Oljeprissänkningen under de senaste
månaderna tillsammans med växelkur­sanpassningar och räntesänkningar har
ytterligare förbättrat läget och stimulerat produktion och handel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter en särskilt hög tillväxt i världshandeln 1984, med 9
%, har utvecklingen gått in i en lugnare bana. För är 1985 stannade fillväxten
i världshandeln vid ca 3 %, Samma fillväxt förväntas i år, Åven om utveckling­en
nu är långsammare, är den mer stabil. Under år 1984 byggde tillväxten i
huvudsak på eff mycket snabbt ekonomiskt uppsving i USA utan motsvarig­het i de
flesta andra länder. Nu har tillväxten fler källor. Ytterligare bidrag från
Europa och Japan behövs dock för att obalanserna skall kunna elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i Sfillahavsasien har en över lag posifiv ekonomisk
utveckling skett, trots atf flera av länderna fått uppleva en
konjunkturnedgång. En viktig förklaring fill den fördelaktiga utvecklingen är
att livsmedelsprodukfionen haft en mycket gynnsam utveckling i regionen, I Syd-
och Ostasien har det senaste decenniet ökningen av livsmedelsproduktionen
överstigit befolk­ningstillväxten med en procentenhet per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är tillfredsställande atf de tongivande länderna har
visat tecken på aft söka samfällda lösningar pä de internationella ekonomiska
problemen, Pä handelspolitikens område är def särskilt glädjande aff man inom
GATT enats om att förbereda en ny stor förhandlingsrunda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutakurserna har sedan någon tid anpassats så atf de
sfär i bättre överensstämmelse med underliggande ekonomiska förhållanden.
Anpass­ningen har främjats genom en samordning mellan de stora
industriländerna. Det är viktigt atf detta samarbete fullföljs och aff konkreta
förtroendeska­pande åtgärder i den inhemska ekonomiska politiken vidtas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eff annat tecken på viljan aff söka internationella
lösningar är det amerikanska Baker-initiativef aft genom mer samlade insatser
söka komma till rätta med skuldsituationen i u-länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots dessa positiva inslag i den internationella bilden
vore def missvisande att ge uttryck för en oreserverat optimistisk syn på den
ekonomiska och polifiska miljö i vilken vår handelspolitik kommer att formas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillväxten i OECD-området är fortfarande alltför låg för
atf den skall lämna något rejält bidrag fill aff minska arbetslösheten. För
OECD-området förutses en arbetslöshet på i genomsnitt 8 1/4 % för det närmaste
året. För Västeuropa ligger arbetslösheten pä hela 11 %, En rad stora och smä
länder med bytesbalansöverskotf och låg inflation bör kunna föra en mindre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    restriktiv ekonomisk polifik. Därigenom kan de bidra fill aft
förbättra&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sysselsättningsläget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;M   rl
I     f   ir  h,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den innevarande högkonjunkturen har
tyvärr infe kunnat Utnyttjas för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på något
avgörande sätt driva tillbaka protektionismen. Ett aktuellt exempel är den
amerikanska stålindustrins fortsatta krav pä skydd mof import konkur­rens. Det
har nyligen utmynnat i amerikanska krav på s, k, frivilliga begränsningar av
svensk sfålexporf till USA, Vi finner de anklagelser som ligger bakom kraven
vara ogrundade. Vår förhoppning är aft fortsatta överläggningar, baserade på
GATT:s regler, skall leda fill aft frågan kan lösas utan ingrepp i den fria
handeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betydande framsteg har dock gjorts under def gångna året
mot en ny internationell handelsförhandling inom GATT:s ram, en ny s, k, runda,
Sveriges beroende av ett starkt och respekterat multilateralt regelsystem har
gjort det naturligt för oss att ta akfiv del i dessa ansträngningar. Det var i
denna anda den svenska regeringen inbjöd ministrar frän ett antal tongivan­de
i- och u-länder till informella överläggningar om GATT-frägor i Stock­holm i
juni förra året, Def mötet gav en vikfig impuls fill aff aktivera
förberedelseprocessen i GATT,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid GATT:s reguljära årssession i november förra året togs
ett enhälligt beslut om aft starta en formell förberedelseprocess för rundan
genom aff tillsätta en förberedande förhandlingskommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett övergripande mål för den nya GATT-rundan är atf
fortsätta frigörelsen av den internafionella handeln och därigenom öka
marknadstillträdet, skapa förutsättningar för ökad tillväxt i såväl i- som
u-länder och erbjuda konsumenterna ett större urval av varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också viktigt att inom GATT söka komma till rätta
med de allvarliga konflikterna i den internationella jordbrukshandeln. Utan en
mer effektiv multilateral disciplin pä jordbruksområdet finns det risk för att
de nuvarande konflikterna utvecklas till eff regelrätt handelskrig mellan de
stora handels­nationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya förhandlingsrundan kommer aft fastsfälla de
handelspolitiska spelreglerna för kommande decennier. Det är utomordentligt
viktigt aft regelsystemet anpassas så att det kan hantera inte bara dagens utan
också morgondagens handelsmönster. Det blir därför mycket vikfigt aff rundan
kan utsträcka GATT;s regelsystem till att omfatta nya områden för
världshandeln, såsom handeln med tjänster, Sverige har också starkt engagerat
sig för aft få till stånd förhandlingar om fjänsfehandel i GATT,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya förhandlingsrundan kommer att bli mycket mer
komplicerad än tidigare rundor. Antalet ämnen är större än någonsin. De första
konkreta förhandlingsresultaten kan förväntas tidigast om ett antal år. Själva
förhål­landet atf förhandlingar nu startas kan emellertid förutses fä en
återhållande effekt på protektionismen. Regeringen verkar för att det
ministerbesluf om rundan som nu förbereds skall inbegripa ett politiskt
åtagande om s, k, stand-sfill, dvs, ett åtagande om att inte införa nya
handelsrestriktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av de allvarligaste hoten mot def internationella
ekonomiska samarbe­tet är den skuldkris som plägar den tredje världen. Den har
sina rötter i de obalanser som uppstod under 70-talef och som förstärktes i
början av 80-talet, Det var här fråga om en rad samverkande faktorer: stigande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;realräntor
och dollarkurs, stagnerande ekonomisk tillväxt, långsamt växande världshandel
och drastiskt höjda oljepriser. Omkring en fjärdedel av de samlade
exportintäkterna i u-länderna måste i dag användas för aft betala räntor och
amorteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots det något förbättrade läget i världsekonomin är för
många u-länder skuldbördan fortfarande en utomordentligt svår ekonomisk
belastning. Det gäller framför allt merparten av de fatfigaste länderna i
Afrika, men också en hel del medelinkomstländer både i Latinamerika och i
Asien, Särskilt besvärligt ter sig i dag läget för några oljeexporterande
u-länder, som fått se sina exportintäkter minska kraffigt som följd av de
sjunkande oljepriserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi på svensk sida är övertygade om aff skuldproblemen
måste angripas inom ramen för en sammanhängande långsiktig strategi, som bygger
på, men också kompletterar, den metod atf hantera problemen från fall till fall
som hittills tillämpats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi välkomnar mot den bakgrunden def s, k,
Baker-initiativef, Alla berörda parter - längivande och låntagande länder lika
väl som kommersiella banker och multilaterala finansorgan - måste ta på sig sin
del av ansvaret för atf komma till rätta med problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nordiska finansministrarna har nyligen i ett gemensamt
uttalande förespråkat ytterligare insatser frän industriländernas sida för att
befordra en sådan utveckling. Av särskild betydelse är - framgår av deras
uttalande - atf industriländerna förbinder sig att:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bedriva en
ekonomisk polifik och en handelspolifik som främjar tillväxt och förbättrar
marknadstillträdet för u-ländernas export,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ge de
multilaterala finansiella organen ökade resurser och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;öka det
bilaterala utvecklingsbiståndet för att underlätta för de fatfigaste länderna
atf klara ut sina skuldproblem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I gengäld skall skuldländerna
förbinda sig att vidta nödvändiga anpass-ningsätgärder och - i förekommande
fall - söka vända kapitalflykten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också från svensk sida i handling visat aff vi är
beredda atf stödja sådana ansträngningar genom en fortsatt frihandelspolifik,
genom ett omfattande u-landsbistånd och genom särskilt anvisade medel för
betalnings­balansstöd åt de fattigaste länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelns betydelse för atf lösa u-ländernas skuldproblem
är central. För många u-länder spelar råvaruexporten en avgörande roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senaste åren har råvarumarknaderna genomgått stora
förändringar. Priserna har fallit, och därmed har en rad u-länders möjligheter
atf finansiera sin skuldtjänst minskat. Samtidigt har det internafionella
samarbetet på rävaruomrädet - som syftar till stabilisering av priserna på
rimliga nivåer -mött ökade svårigheter. Ett exempel härpå är den kris'som
drabbat det internafionella tennavtalef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av strukturella anpassningsåtgärder har därmed
blivit mer framträdande. Regeringen avser därför att läggasförre vikt vid aff
underlätta u-ländernas deltagande i vidareförädling, marknadsföring och
distribufion av sina egna råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! En fungerande nordisk hemmamarknad utgör eff
viktigt stöd för företagens ansträngningar pä världsmarknaden, I skilda
nordiska organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bedrivs
eff omfattande arbete för atf underlätta den nordiska samhandeln. Exempelvis
innebär en sä begränsad insats som bara en dags reducering av transporttiderna
en kostnadsbesparing i Norden pä i storleksordningen 2-3 miljarder kronor per
år. Detta arbete har många beröringspunkter med det västeuropeiska samarbetet i
övrigt pä detta område. På svenskt initiativ bearbetar den nordiska
ämbetsmannakommittén för handelspolitik ett hundratal klagomål på handelshinder
frän näringslivet i de fem nordiska länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nordiska handelsministrarna beslutade vid ett möte i
Helsingfors i november 1985 atf arbetet skulle påskyndas under år 1986 med
sikte pä atf ett förslag skall kunna läggas fram till 1987 års session med
Nordiska rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har beslutat utse en särskild utredare med
uppgift att i samverkan med svenska myndigheter gå igenom inverkan på handeln
av deras bestämmelser och föreskrifter. Möjligheterna aff mer systematiskt än
nu beakta de handelspolitiska effekterna vid utfärdande av föreskrifter skall
ocksä beaktas. Genomgången bör kunna ske snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har möjligheterna för samnordiska
exportprojekt under­lättats. Bl, a, undersöks möjligheterna atf inom ramen för
Nordiska investe­ringsbanken skapa ett s, k, mjukt lånefönsfer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett centralt mäl för Sveriges handelspolifik är aft
svenska varor och tjänster skall kunna tävla på lika villkor på den
västeuropeiska marknaden, Sverige avsätter i Västeuropa 70 % av sin export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tack vare medlemskapet i EFTA och frihandelsavtalen med EG
har vi hittills lyckats väl med denna uppgift. Svensk industri och svenska
konsu­menter har nu tillgäng till världens största tullfria marknad, vilken
efter Spaniens och Portugals inträde i EG nu omfattar tolv EG-länder och sex
EFTA-länder med sammanlagt 350 miljoner konsumenter, eller mer än hela
Nordamerika,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tullavvecklingen räcker emellerfid infe för atf Västeuropa
skall utgöra en verklig hemmamarknad, där varor kan röra sig fritt utan
avseende pä tillverkningsland. Tvärtom har medvetandet vuxit om att handeln -
såväl inom EG som mellan EFTA-länderna och EG - fortfarande hämmas av en rad
andra hinder. Därtill kommer aff den omfattande och växande offentliga
upphandlingen i de enskilda länderna ännu i stor utsträckning är stängd för
verklig konkurrens utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna splittring av den europeiska niarknaden har bidragit
fill aff den industriella och teknologiska utvecklingen inom mänga av Europas
länder halkat efter den i USA och Japan, Den har också bidragit till den höga
arbetslösheten i Västeuropa, Avsaknaden av en genuin västeuropeisk hemmamarknad
innebär således stora förluster i ekonomisk tillväxt och välfärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är mof denna bakgrund som man inom EG nu beslutat sig
för atf fa krafttag för att till år 1992 avveckla återstående handelshinder och
för att stimulera samarbetet i fråga om industriell forskning och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidtabellen för aft avskaffa handelshindren kan förefalla
optimistisk. Självfallet kan förseningar inte uteslutas. Den politiska viljan
går dock inte att ta miste på. De reformer av EG:s beslutsmekanismer som
nyligen genomförts kan också komma atf underlätta arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har all anledning aff med största uppmärksamhet
följa utveckling-     Prot. 1985/86:105 en och söka säkersfälla aft vi så långt
möjligt kan bli delaktiga i förverkligan-    2 april 1986 det av en reell
hemmamarknad i Västeuropa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig förutsättning för aft vi skall kunna tillgodose
våra intressen i den     Handelspolitisk debatt vidare avvecklingen av
handelshinder är eff aktivt samarbete inom EFTA, Tillsammans med de övriga
EFTA-länderna blir vi en intressantare partner till EG, och vi kan ocksä i
samarbetet underlätta förberedelsearbetet i många tekniska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Berörda svenska verk och myndigheter måste hålla en hög
förhandlingsbe­redskap och noga följa utvecklingen inom EG, Vi mäste också inse
aft deltagandet i gemensamma europeiska lösningar många gånger förutsätter
jämkningar t, ex, vad gäller utformningen av tekniska föreskrifter. På inga
villkor innebär detta aft vi skall ge upp grundläggande krav i fråga om t, ex,
skydd av hälsa och miljö. Men alla länder - def gäller även Sverige - får söka
sig fram fill lösningar som ger önskvärt skydd men som i sin tekniska,
utformning kan bli andra än dem man ursprungligen tänkt sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En god grund för Sveriges och övriga EFTA-länders
medverkan i genomförandet av denna västeuropeiska marknad lades vid def första
gemensamma mötet mellan ministrar från alla EG- och EFTA-länder i Luxemburg i
april 1984 under gemensamt svensk-franskt ordförandeskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grundval av Luxeinburgdeklarationen pågår nu eff akfivt
arbete mellan EFTA och EG i fråga om gränsformaliteter, ursprungsregler,
tekniska handelshinder, särskilt då standardisering, offenflig upphandling samt
forskning och utveckling. Vissa förenklingar av ursprungsreglerna har redan
uppnåtts, och inifiafiv har tagits för aft utveckla gemensamma standarder, främst
pä högteknologiomrädet, och därigenom främja investeringar pä nya
produktområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi arbetar för aff ytterligare framsteg skall kunna
redovisas när EFTA:s handelsministrar i juni i Reykjavik sammanträffar med
företrädare för EG-kommissionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen fäster särskilt stort avseende vid
infernafionellf samarbete om forskning och utveckling på grund av dess
avgörande betydelse för sysselsätt­ning och välfärd. En viktig grundval för ett
intensifierat samarbete med EG har lagts med def ramavtal om forskning och
utveckling som undertecknades i början pä året. Förhoppningsvis skall detta
avtal kunna bidra till aft vikfiga forskningsprogram inom EG öppnas också för
svenska företag och institutio­ner. Svenska företag har uttryckt intresse för
industriforskningsprogram som ESPRIT på informationsteknologiomrädet, RACE på
telekommunikations­området och BRITE på materialområdet, där Sverige har ett
betydande kunnande atf bidra med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ofta framhålls aft Västeuropa har kommit efter USA och
Japan vad gäller teknisk forskning och utveckling, att def skulle finnas ett
teknikgap som Västeuropa mäste anstränga sig aff överbrygga. På
grundforskningsomrädet ligger dock Västeuropa väl i nivå med USA och före den
övriga världen. Här finns också eff mycket väl utbyggt samarbete inom Europa,
När det gäller mer fillämpad och marknadsnära forskning och utveckling finns
däremot visst fog för uppfattningen aff Västeuropa som helhet har kommit efter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def är mot
denna bakgrund def s, k, EUREKA-inifiativef om forsknings-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 samarbete i Västeuropa skall ses. Syftet är atf stärka de
europeiska&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagens konkurrenskraft pä 
högteknologiomrädet genom ett  utökat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samarbete
mellan företagen i Europa, I EUREKA deltar Sverige och övriga EFTA-länder med
samma ställning som EG-länderna, Svenska företag har redan anmält intresse aft
medverka i fyra projekt som beslutats inom EUREKA, och många fler är under
beredskap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EUREKA är således i första hand ett kommersiellt inriktat
utvecklings­program pä det högteknologiska området. Syftet är att fä företag
atf samarbeta i projekt som ligger närmare marknadsintroduktion pä samma sätt
som företag och forskningsinstitutioner redan samarbetar i mer grund-forskningsinriktade
projekt, EUREKA oygger säledes helf och hållet pä företagens aktiva medverkan.
Regeringarnas bidrag blir främst atf skapa ett förbättrat klimat genom atf
arbeta för etablerandet av en stor, homogen och dynamisk europeisk hemmamarknad,
som företagen och konsumenterna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kan dra fördel av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väsentligt atf slå vakt om Sveriges möjligheter atf
få tillgäng till högteknologiska varor. Detta är nödvändigt för de svenska företagens
utveckling och konkurrenskraft. Regeringen har nyligen infört regler för aft
förhindra aft Sverige blir ett transifomräde för smuggelaffärer för högtekno­logiomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sedan Portugal och Spanien vid årsskiftet
inträdde i EG skall Sveriges frihandelsavtal ocksä omfatta handeln med dessa
länder. Regering­en har förelagt riksdagen en särskild proposition med förslag
till överens­kommelse om vissa övergängsarrangemang. Infe minst tack vare en
nära samordning mellan EFTA-länderna lyckades Sverige uppnå förhandlings-målet,
dvs, samma villkor som tidigare gäller för EG-länderna, Uppgörelsen innebär aft
industritullarna avvecklas stegvis under sju år. För texfilimporten från
Portugal gäller ett övervakningssystem som motsvarar det som gäller för
EG-länderna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är tillfredsställande att vi även uppnått en
balanserad lösning när def gäller jordbruks- och fiskeprodukter och atf vi i
detfa sammanhang lyckades lösa ett par långdragna problem i handeln med EG pä
fiskeomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också vad gäller handeln med stål under år 1986 har
nyligen nätts en tillfredsställande principöverenskommelse med EG-kommissionen
som vi förväntar oss snart skall vara formellt godkänd. Överenskommelsen
innebär en fortsättning på den skriftväxling om tolkningen av prisreglerna i
värt avtal med CECA, kol- och stålgemenskapen, som vi haft sedan några år med
anledning av de olika krisåtgärderna som vidtagits på CECA-sidan, Det mäste
befraktas som en stor fördel för svensk stålindustri atf vi trots den härda
regleringen av stålproduktionen inom Gemenskapen lyckats undvika en kvantitativ
reglering av vår egen handel med CECA, En huvudanledning fill detta är att vi
kunnat visa atf den svenska stålindustrin genomgått en långtgående nedskärning
och omstrukturering som väl kan mäta sig med den CECA:s krisprogram syftar
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
industrivaruområdet utgör teko def enda betydande avsteget från den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svenska
frihandelslinjen. Inom ramen för ett internafionellt avtal - inulti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fiberavtalet
(MFA)- som är godkänt i G.ATT, har Sverige ingått begräns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningsavfal med ett antal
exportörländer. Det nu gällande multiflberavtalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller
fram t, om, den 31 juli i år. Förhandlingar om ett nytt MFA har påbörjats.
Dessa förhandlingar bäde påverkar och påverkas av de samtidiga diskussionerna
om en ny GATT-runda, Den svenska förhandlingspositionen i MFA-förhandlingen gör
aft man måste ta hänsyn till detta. Såvitt kan bedömas på detta tidiga stadium
av förhandlingen är en förlängning av MFA för ännu en period atf vänta. Det är
regeringens förhoppning atf MFA-förhandlingarna kommer aft leda till ett nytt
MFA som är mindre restriktivt och som ger ökade export möjligheter framför allt
för de fattigare länderna på i-ländernas marknader, Sverige kommer atf verka
för en mer generös behandling av import från smä eller nytillkommande
exportörländer, liksom de fattigaste bland dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av den svenska tekopolifiken har ändrats.
Syftet är atf skapa en pä sikt livskraftig indusfri som kan stå på egna ben,
och för vilken handelspolitiska skyddsåtgärder är obehövliga. Under ännu en tid
måste dock extraordinära insatser fill stöd för tekoprodukfionen bibehållas.
Den svenska industrin bör alltså nu förbereda sig på ett läge där
handelspolitiska skyddsåtgärder inte kan påräknas i den omfattning som nu
gäller,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringens utrikespolitiska deklaration gavs nyligen en
samlad redovis­ning av Sveriges bidrag till att bekämpa apartheidsysfemet i
Sydafrika, På def handelspolitiska området har åtgärderna skärpts genom bl, a,
en lag mot import av jordbruksprodukter, som trädde i kraft den 1 januari i år
och som i praktiken innebär ett stopp för all konsumentvaruimport från
Sydafrika, Regeringen följer med stor uppmärksamhet utvecklingen av handeln.
Såväl den svenska exporten fill som importen frän Sydafrika har minskat starkt
den senaste tiden. Skulle syftet med regeringens rekommendation att avstå från
handel med Sydafrika infe nås kommer en licensiering av denna aft övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! År 1985 var ett gott exporfär. Utvecklingen
var svag under det första kvartalet, men exporten gick betydligt bättre under
resten av året. Under inledningen av år 1986 har vi noterat en särskilt gynnsam
exportut­veckling. Inom vissa sektorer av industrin har dock marknadsandelarna
minskat, bl, a, beroende pä atf man där har nått kapacifefstaket. Detta pekar
på behovet av ytterligare insatser för atf få fill stånd en långsiktig balans i
Sveriges utrikesaffärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det exportfrämjande arbetet anpassas alltmer till att
stödja den växande tjänstehandeln och leveranser av system där varor och
tjänster kopplas samman. Regeringen har nyligen tillsaft en
tjänstehandelsdelegation för att ytterligare stödja utvecklingen på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under förra året har en särskild utredning belyst de små
teknikbaserade företagens problem vid internationell marknadsföring och handel.
Dessa företag har inte enbart en egen exporfpotential utan förädlar också i hög
grad teknikinnehållet i stora företags produkter och bidrar därigenom fill aff
stärka dessa företags konkurrenskraft. Särskilda åtgärder inleds nu för aft
främja denna företagsgrupps export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exportkreditnämnden (EKN) har vidtagit en rad åtgärder i
syfte atf förbättra garantisystemef, Glädjande är aff den posifiva
resultatutvecklingen gjort def möjligt sänka EKN:s premier till en nivå som är
jämförlig med den som fillämpas i många vikfiga konkurrentländer. Arbete pågår
nu i syfte atf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    utveckla ett system med garantigivning i utländsk valuta
varigenom garanti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tagarnas kursrisk skulle kunna
minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Sedan länge existerar i våif land en hög grad
av åsiktsgemen-skap i de handelspolitiska frågorna. Detta visar även
inriktningen av motionerna här i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna samstämmighet i huvudlinjerna iir en tillgäng för
landet-inte minst ger den styrka fill vårt internationella arbete med aff slå
vakt om och utveckla frihandeln. Det är inte minst väsentligt inför de svåra G
ATT-förhandlingar vi nu sfär inför och mot bakgrund av de risker som finns för
en mer allmän protektionistisk utveckling som skulle fä mycket allvarliga
konsekvenser för värt land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 STEN SVENSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Det är glädjande atf parfierna i värt land,
som ufrikeshan­delsministern konstaterade, visar en hög grad av åsiktsgemenskap
i de handelspolitiska frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan också instämma i bedömningen aff denna
samstämmighet är en tillgäng för Sverige, Den ger, som Mats Hellström uttryckte
det, styrka till värt internationella arbete med atf slå vakt om och utveckla
frihandeln,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är mycket bra med denna enighet i synen på den
internationella frihandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen besitter dock inte samma klarsyn när def gäller
handeln inotn våra gränser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället för en tillväxffrämjande politik, vilken
verkligen behövs för aft genom produktutveckling ni,m, stärka värt näringslivs
internafionella konkurrenskraft, präglas den svenska regeringspolitiken av höga
skatter, regleringar, etableringshinder, fondsocialism och lagsfiffning om
näringsför­bud. Vad vi behöver är mera näringsfrihet och mindre näringspolitik!
Stat och kommun skall se fill atf def blir en god jordmån, men planforna och
skötseln av dem skall näringslivet självt svara för,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ufrikeshandelsministern säger att utrikeshandeln har
bidragit till våra framgångar på sysselsättningens och den sociala välfärdens
område. Vad Mats Hellström här talar om är en sekundäreffekt, Låt mig slå fast
att det är näringslivet som har genererat dessa resurser - eljest hade infe
politikerna haft nägot atf fördela. Man kan ingalunda begripa värdet av en fri
infernafionell handel om man infe förstått atf def också behövs en fri
hemmamarknad. En fri inhemsk handel och produktion behövs också för att
ekonomin skall ha den omställningsförmåga och dynamik som krävs för atf den
fria internationella handeln infe skall leda till sfrukfurkriser i värt eget
land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En fri handel förbättrar den ekonomiska
utvecklingen. De länga seriernas ekonomi kan bättre tillvarafas. En livgivande
konkurrens släpps loss. Företagen mäste anstränga sig aff tillverka varor till
priser och med kvaliteter som tillfredsställer konsumenterna. Kontakter med de
internationella marknaderna ger en snabb återföring av information om ny
teknik, nya metoder och marknadens krav. Vidare befrämjas den vana vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omställningar
som  behövs för  atf  hantera  dynamiken  i  den  moderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvecklingen.
Kravet aff ett lands näringsliv är konkurrenskraftigf bidrar     Prot.
1985/86:105&lt;br&gt;
också fill aff förbättra stabiliseringspolitiken,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fria handeln underlätfar ocksä dessa processer genom
atf ge en nödvändig spelregel - konkurrens pä lika villkor - som kan accepteras
av regeringar och företag och som har godtagits just därför att tillämpningen
av den leder fill atf def totala ekonomiska utbytet förbättras. En sädan
spelregel behövs verkligen för att ge företagen ett rimligt mått av säkerhet i
bedömningar och investeringsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helt avgörande för Sveriges förmåga aft i framfiden
bibehålla sin omfattande export är atf de protektionistiska tendenserna i olika
delar av världen motarbetas, Sverige måste naturligtvis inför de kommande
GAIT-förhandlingarna understryka vikfen av aft frihandeln utökas, inte
inskränks. Vår förmåga att påverka i denna typ av förhandlingar är självfallet
liten, men det är väsenfligt att vi föregår med goda exempel och själva
anstränger oss för atf avskaffa protektionistiska åtgärder och oavsiktliga
handelshinder. Princi­pen måste vara atf vi i Sverige accepterar en fri import
och export av varor och tjänster. Gentemot våra grannländer och flertalet väst-
och sydeuropeis­ka länder har vi redan undanröjt tullmurarna för industriprodukter,
Def är väsentligt atf vi här angriper de andra handelshinder som finns. Min
kollega Nic Grönvall kommer i sitt anförande att redovisa mer ingående
synpunkter av denna innebörd något senare i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom def rena fullskyddet har vi även inom ramen för
det s, k, mulfifiberavtalef ett kvotsystem för import av textilier och
konfektion från icke-industrialiserade länder. Allt fler inser i dag aft denna
typ av kvotsysfem är både moraliskt olyckligt och ineffektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom leder systemet till atf de svenska konsumenterna
tvingas betala mer än nödvändigt för sina kläder, Def är infe heller troligt
aff begränsning­arna av import frän u-länderna gynnar den svenska
textilindustrin - def är snarare troligt aff textilindustrin i andra u-länder
har fått en större marknadsandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvidgningen av EG ställer på sin spets också de problem
som gäller vär handelspolitik pä fekoområdef och som under alla förhållanden
blir mera besvärande ju längre tid våra restrikfioner där upprätthålls,
Portugal är en av de stora fekoexporförerna, och en fri handel i tekoprodukfer
med Portugal gör def ännu mera påtagligt aft våra importrestriktioner gentemot
lågprislän­der ingalunda pä något enkelt sätt innebär atf efterfrågan flyttas
fill exempelvis Borås, 1 stället flyttas importen till dyrare ufländska
inköpskäl­lor, fill nackdel för konsumenternas realinkomster, den svenska
prisnivån och vår handelsbalans. Dessa överväganden måste väga tungt när den
svenska handelspolitiken på defta område nu snart skall omförhandlas inför
utgången av mulfifiberavtalet i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men framför allt är regeringens skattepolitik farlig för
tekonäringen. Genom aft den privata efterfrågan pressas ned till förmän för den
offentliga minskas den inhemska niarknaden. De höga inkomstskatterna är en
enorm pålaga på de svenska konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Spelreglerna måste vara fasta. Ständiga
ändringar i skatte­&lt;br&gt;
regler, olika lagar och andra bestämmelser och villkor leder nödvändigtvis fill&lt;br&gt;
en större osäkerhet än den som ändå vidlåder de ekonomiska processerna,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 Denna osäkerhet minskar benägenheten att fa risker och göra
investeringar,&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dvs. den förväntade avkastningen
måste vara större för atf projekt skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;komma till
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall ge ett par mycket aktuella exempel på den typ av
överrasknings­politik som den socialdemokratiska regeringen bedriver:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition nr 140 om vissa
inkomstförstärkningar på stats­budgeten m, m, kom som en kalldusch för svensk
cement- och kalkindustri. Denna bransch är nämligen den största individuella
användaren av kol i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den samlade effekten av regeringsförslagef samt tidigare
pålagor innebär en ökad skattebelastning av ca 65 milj, kr,/år under de senaste
fyra åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan skattebelastning kommer atf omöjliggöra svensk
cemenfexport och mycket allvarligt försvaga den svenska cement- och
kalkindustrins konkurrenskraft i förhällande fill importerade produkter.
Dessutom skulle konkurrenssituationen i förhållande till substitutmaferielen
byggsfål och byggpläf snedvridas, eftersom dessa framställs i metallurgisk
process och därigenom undantogs från skatt pä den kol och koks som förbrukas i
tillverkningsprocessen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eff annat exempel utgör Pilkingfon Floafglas AB i
Halmstad, som exporterar 80 % av sin produkfion huvudsakligen inom norra
Europa, Hela den höjning av företagets konkurrenskraft, som man lyckats
åstadkomma genom rationaliseringar de senaste åren, kommer aff försvinna om den
föreslagna höjningen av energiskatten får slå igenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat problem för svenska företags förmåga atf verka
på den internationella marknaden är valutaregleringen. Visserligen hindrar inte
valutaregleringen handel eller investeringar i ufländska produktions­anläggningar,
men genom atf svenska företag endast i begränsad utsträck­ning fär tillgång
fill internafionella kapitalmarknader försämras deras villkor jämfört med
konkurrerande företag i andra länder. Valutaregleringen måste avskaffas.
Tillämpningen av denna i valutasfyrelsen och riksbanken visar hur näringslivefs
utveckling ofta hämmas av småaktigt regleringsnif, Sverige är praktiskt taget
det enda industriland som fortfarande vidmakthåller omfat­tande
valutareglering. Det är fel att tro att en sådan reglering ger oss större
frihet och rörelseutrymme i vår ekonomiska polifik. Det är bättre aff vara utan
en valutareglering och i tid visa den hänsyn fill realiteterna som under alla
förhållanden fordras för eff land vars välstånd vilar på att med framgång kunna
verka på de internationella marknaderna. En successiv avveckling av
valufaregleringen kan ske genom att i första hand frigöra den nordiska
kapitalmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En friare nordisk aktie- och kapitalmarknad är ett
centralt mål för det nordiska samarbetet. För nordisk industri är det av
avgörande betydelse att man kan utnyttja kapitalet effekfivt och - ännu
vikfigare - att näringslivet kan attrahera kapital, Valufaregleringarna sätter
upp konstlade hinder för detta och förorsakar därmed effekfivitefsförlusfer som
man infe har råd med i den hårda internationella konkurrensen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skall
målet - Norden som hemmamarknad för Nordens näringsliv -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;realiseras,
som även ufrikeshandelsministern kom in pä i sift anförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;borde nästa naturliga steg vara aft
liberalisera den nordiska marknaden för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den allt
vikfigare produktionsfaktorn kapital. När det gäller prakfiska     Prot.
1985/86:105 åtgärder i detfa syfte intar Danmark en glädjande tätposition,
Norge     2april 1986 kommer som mycket god tvåa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Danmark har man nämligen konstaterat, aff under den fid
dä den danska Handelspolitisk debaU valutaregleringen vidmakthölls har framför
allt mindre och medelstora företag avhållit sig från uflandsaffärer, antingen
fill följd av okunskap om valutareglerna och en därmed förbunden oro aff bryta
mot dem, eller pä grund av svårigheter aft få besked - eller ställa rätta
frågor, I dag gäller något liknande för både Finland och Sverige, Samtidigt
nödgas jag i det här sammanhanget konstatera atf de övriga nordiska ländernas
börser tjänar på den svenska skaften på handel med aktier. Den svenska
regeringens överraskande höjning av omsättningsskatten ger de andra börserna
klara försteg. De kommer att öka sin omsättning pä den svenska börsens
bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fem nordiska länderna har ett sammanlagt invånarantal
som infe är större än invånarantalet i en tysk delstat, Def borde ge oss en
fingervisning om hur angeläget def är aft skapa en ordentlig hemmabas så att i
synnerhet de små och medelstora företagen verkligen kan utnyttja den
hävstångseffekt som är nödvändig för att de skall kunna hävda sig på en alltmer
infernationa-liserad marknad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är viktigt atf se aff fördelarna med en fri
internationell handel i princip är desamma som vinsterna av en fri handel och
produktion inom ett land. En friare konkurrens inom den svenska servicesektorn
skulle leda till stora fördelar i resursutnyttjandet, 1 den internafionella
debatten och i den nya GATT-runda som nu planeras kommer ökad frihet i
infernafionell handel och produkfion inom tjänstesektorn att vara en av
huvudfrågorna, Sverige har stött kraven på en sädan större frihet. Därför är
det svårförståeligt atf samma regering har så svårt aff se fördelarna med
friare villkor i servicesek­torn inom Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När def gäller handeln med tjänster talar ofta
utrikeshandelsminisfern sig varm för export av service. Det är bra att han gör
detta när han sitter med sin del av ett regeringsansvar, Def lät annorlunda när
socialdemokraterna satt i oppositionsställning under åren 1976-1982, Men i synnerhet
inom vårt eget land upprätthålls fortfarande en lång rad restriktioner. Vissa
förändringar har dock skett. Bl, a, har möjligheterna för utländska banker och
försäk­ringsbolag förbättrats. Trots defta kvarstår många problem. Ett särskilt
problem utgör det hinder mof export av tjänster som den offentliga sektorns
tjänstemonopol inom många områden medför. Utländska banker fär alltså komma
till Sverige, men några privata alternativ fill offenflig serviceproduk­tion
kan regeringen däremot infe fillåta. Regeringen slår i stället vakt om de
offenfliga service- och fjänstemonopolen. Det är självklart mycket svårt för
ett svenskt företag aff exportera tjänster om de inte själva får producera dem
i Sverige, Vi behöver referensobjekt att visa upp och vi behöver en fri
hemmamarknadshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den internationella ekonomiska scenen har
vidgats genom&lt;br&gt;
aff eff antal nya industriländer i allt större utsträckning kunnat göra sig&lt;br&gt;
gällande som betydande nya kunder men också som nya konkurrenter, Detfa&lt;br&gt;
i förening med sjunkande transportkostnader och allt bättre kommunikatio-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    ner har intensifierat de internationella ekonomiska kontakterna
vad avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;handel i varor och tjänster, kapitalrörelser,
arbefskraftsrörelser över grän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:43.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,,,.,        serna och  direkta 
investeringar.   På samma sätt  har den  teknologiska&lt;br&gt;
Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framstegsfakfen
och takten i den internationella teknikspridningen ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt defta skapar en lång rad nya möjligheter men ställer
också stora, nya krav. Företag och länder som förmår att förnya sig och leda
utvecklingen kommeratf få så mycket större utbyte. De däremot som av olika skäl
förlorat denna förmåga kommer att utsättas för kriser i näringslivet, I allt
högre grad kommer de aff behöva konkurrera genom att låta sin reallönenivä
släpa efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;All erfarenhet visar aft enskild företagsamhet, byggd pä
privat ägande inom ramen för marknadsekonomins ekonomiska frihet, varit det
system som tillåtit välstånd aff växa fram och utvecklas. Eftersom ingen kan
överblicka utvecklingens krav och möjligheter, kan endast def system bli
framgångsrikt som i varje period fillåter en mångfald i ansatser, i försök och
i experiment, som snabbt förkastar def som infe visat sig dugligt och premierar
det som fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En politik som bygger på regleringar, offenflig planering,
påbud och pålagor, fondsocialism, statligt eller kommunalt företagande,
lagstiftning om näringsförbud, dvs, en intervenfionisfisk näringspolitik,
kommer alltid att vara till skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En handels- och industripolitik måste - som jag redan
inledningsvis påpekade - för aff vara fill gagn inriktas på aft befrämja de
allmänna förutsättningarna och den miljö i vilken näringslivet skall utvecklas
för framtiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 4 HÄDAR CARS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Önskan om en fri handel med vär omvärld är
grunden för svensk ufrikeshandelspolifik. Utrikeshandelsminister Mats
Hellströms dek­laration i dag var ännu en välmotiverad lovsäng till frihandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frihandel är en central del i en liberal samhällssyn.
Därför gläder def oss liberaler aft vär ideologi pä detfa område omfattas av
många, däribland även av företrädare för en svensk socialdemokrafisk regering.
För socialismens idéer om en nationellt styrd och starkt reglerad utrikeshandel
har herr Hellström inget fill övers. Dessa idéer, som fillämpas av de
socialistiska länderna i Östeuropa, väcker ingen entusiasm. Detta känns bra atf
kunna konstatera. Det är roligt för oss liberaler och till nytta för människor
i värt samhälle när de liberala idéerna vinner insteg hos allt flera,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har vunnit sitt välstånd mycket tack vare
satsningar på frihandel. Frihandeln har också den fördelen, att den som regel
gynnar alla som medverkar i den. Fördel socialistiska nollsummespelet är utgångspunkten
en annan, 1 det räknar man med atf def någon tjänar allfid fas från någon annan
- aft den enes vinst är den andres förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men verkligheten visar hur felakfig denna teori är. Handel
kommer ju normalt till stånd endast när båda parter vef att de vinner pä
affären, dvs, när den enes vinst ocksä är en vinst för den andre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därför har
de ekonomiska framgångarna varit störst - ocksä i de fatfiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delarna av
världen - i de länder som vänt socialismen ryggen och i stället&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1°&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vågat  satsa  på  konkurrens, 
enskilt  företagande  och  ett  infernationellf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handelsutbyte.
Förutsättningar har där skapats för ett ökat välstånd för alla, I mänga
u-länder har marknadsekonomi och frihandel redan medfört betydan­de ekonomiska
och sociala förbättringar för flertalet medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En cancer som föröder mänga ekonomier i u-världen, både i
socialisflän-der och i länder med mera marknadsekonomi, är korruptionen. Det är
betydande summor som korrupta presidenter och deras anhängare förbrukar pä egen
lyx eller placerar pä bankkonton och i fastigheter utomlands. Vi har nyligen
fått färska exempel på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mänga ekonomer har pekat pä de problem som korruptionen
skapar. En av dem är Gunnar Myrdal, som utförligt behandlade problemet redan i
sin bok An Asian Drama, Till dem som arbetar med problemet hör Förenta
nationerna och näringslivets egen världsorganisation. Internationella Han­delskammaren,
Def vore värdefullt atf i denna debatt få belyst vilket engagemang regeringen
har i den här frågan och om några inifiafiv från svensk sida är aft vänta eller
förbereds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi i Sverige sluter upp bakom frihandeln gör vi det
därför atf vi vef att frihandel är bra både för omvärlden och för oss själva.
För oss skulle också varje annat alternativ leda fill eff välständsras av stora
mätt. Vi är i alla avseenden så starkt beroende av ett fritt handelsutbyte atf
någon väg fillbaka knappast är ens teoretiskt möjlig, Def är infe mycket av
allt det vi konsumerar i eller exporterar frän Sverige som inte innehåller
eller för sin tillkomst är beoende av produkter som vi importerat. Utan en stor
import av energiråvaror, maskiner, komponenter, teknik och databaserade
kunskaper av alla slag skulle def infe vara mycket i Sverige som fungerade som
vi är vana vid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värt välstånd bygger följaktligen pä en liberal
handelspolifik som ger oss möjlighet aff importera de varor vi behöver. Vår
välfärd skulle bli avsevärt mindre om vi inte kunde köpa varor utifrån fill
fördelaktiga priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att klara värt behov av importerade varor behöver vi
skickliga handelsmän med förmåga atf göra riktiga urval och köpa fill
förmånliga priser. En miljon kronor som sparas in tack vare en prismedvefen
importör betyder lika mycket för vår handelsbalans som en extra exporfmiljon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är i första hand vårt behov av import som motiverar
vär satsning pä export. Vi måste ju kunna betala för det vi behöver köpa
utifrån. Exporten är alltså inget självändamål - den är ett medel för atf vi
skall kunna betala vår import, vårt bistånd och våra utlandsresor samt kunna
förränta och amortera våra utlandslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men eftersom våra importbehov, liksom våra utlandsskulder,
är stora och dä vi både vill kunna resa utomlands och ge ett omfattande bistånd
behöver vi en stark exportindustri. En första förutsättning för atf svensk
export av såväl varor som tjänster skall utvecklas väl är, aff vi i Sverige för
en ekonomisk politik som stärker vår internationella konkurrenskraft, Def
innebär aft vår inflation inte fär ligga över, men gärna underskrida,
inflationstakten i våra vikfigaste konkurrentländer. Dit har vi ännu inte nätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan förutsättning är atf vi inom landet satsar pä en
allmänt hög ufbildningssfandard och därvid bl, a, ser fill att utbilda
tillräckligt många kompetenta tekniker. Vidare måste ökade satsningar göras på
forskning och utveckling. Sist, men inte minst, måste def svenska
skattesystemet ges en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:105 utformning som uppmuntrar företagsamhet och nyföretagande och gör
aff&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvalificerade forskare, uppfinnare,
systemutvecklare m, fl, finner aff de inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomiskt
förlorar alltför mycket på aff stanna i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De faktorer som jag här pekat pä är avsevärt vikfigare för
en framgångsrik svensk export än ytterligare satsningar på s,k, exportfrämjande
ätgärder. Därmed inte sagt, atf infe också sådana satsningar kan vara väl
motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! I alla diskussionerom frihandel finns eff
problem. Det består i atf näsfan alla instämmer i sak och ger sitt stöd ät
principen men också snabbt finner motiv varför den infe bör tillämpas inom
vissa områden; områden som dä ofta ligger nära debattörens egen intressesfär,
Def här problemet möter vi också i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För def är ju så aff samtidigt som utrikeshandelsminisfern
här talar varmt för frihandel hgger på riksdagens bord ett förslag, en
proposifion från regeringen - undertecknad av samma utrikeshandelsminisfer - om
ökad svensk protektionism, Def gäller en fill synes ganska liten sak - nämligen
höjda tullar på tomater. Regeringens motiv för den föreslagna tullhöjningen är
aft lågprisimporten under sommarmånaderna hotar svensk produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna stöder regeringsförslaget. Centern och vpk
vill höja tullarna infe bara på tomater utan också pä bl, a, lök, vifkål,
snittblommor och slanggurka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bara folkpartiet som reserverar sig mof förslaget.
Vi gör def med den för all frihandel grundläggande mofiveringen aff det missgynnar
konsumenterna och motverkar de svenska ansträngningarna att fä andra länder att
avskaffa olika fullhinder som försvårar vår export. Vi tycker det är särskilt
olyckligt atf regeringen faller i den protektionistiska fallgropen samtidigt
som Sverige inom GATT arbetar för atf fä till stånd internationella
förhandlingar om lägre tullar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sä sent som i november sade statsrådet Hellström att om vi
misslyckas med atf få fill stånd sädana förhandlingar &amp;quot;finns det stor risk
för att de starka protektionistiska krafterna i vår omvärld far överhanden,
vilket skulle kunna få ödesdigra konsekvenser&amp;quot;. Jag tror han menar detfa.
Därför borde han ocksä rodna över sift eget förslag till tullhöjningar - gärna
så mycket aff hans färg fick likhet med tomatens!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället för höjda fomaftullar vill vi i folkpartiet få
en översyn fill stånd, i syfte aff fä bort fördyrande tullar och andra
importrestriktioner inom trädgärdsomrädef, Pä så säff vill vi göra def lättare
för de svenska konsumenterna aft fä färska frädgärdspiodukter året om till
rimliga priser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I grunden tror vi inte heller, att höjda fomaftullar är
till fördel ens för de svenska tomatodlarna. Vi tror aff odlarna både på kort
och på lång sikt har mera atf vinna på att visa atf de kan få fram en produkt
som är färskare, godare och på alla sätt bättre än den importerade. År det så,
och kan odlarna visa defta, tror jag att de svenska tomatköparna ocksä är
beredda atf betala ett något högre pris för svenskodlade tomater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
från ett helf annat område, textil och konfektion, ger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;belägg för
tullsystemets bräckligheter också för de inhemska producenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom
tullar och diskriminerande avtal som begränsar exporten frän bl, a,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;u-länderna
har Sverige sökt skydda sin tekoindustri. Beredskapsaspekterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har anförts som def främsta skälet
för protektionismen. Överstyrelsen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomiskt
försvar har emellerfid påvisat atf beredskapsskälen kraftigt minskat i
betydelse, kanske helf försvunnit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delar av svensk teko klarar sig mycket bra. Det gäller
främst företag som satsat på produktutveckling och export. Den svenska
fekoexporfen uppgår nu fill över 5 miljarder kronor om året. Många tekoförefag
har byggt upp sin goodwill och säljer ocksä bra inom Sverige, De företag som
nöjt sig med aft huka bakom det svenska fullskyddet har klarat sig sämre. Många
har redan tvingats slå igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för handelshindren inom fekoområdef har
beräknats till 3 miljarder kronor om året - en kostnad som helt får bäras av de
svenska konsumenterna. För en tvåbarnsfamilj blir fördyringen ca 1 500 kr, per
är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt innebär dessa hinder ett hån mot de u-länder som
Sverige i andra sammanhang säger sig vilja hjälpa. Regeringens politik präglas
här av en uppenbar dubbelmoral! Det är ju främst u-ländernas export som vi
stänger ute med de svenska handelsrestriktionerna. Med länderna i Västeuropa
har vi avtal, som gör att de har väsentligt lättare aff sälja också sina
tekoproduk­ter fill Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Säg mig, statsrådet Hellström: Varför vill regeringen
egentligen aff svenska konsumenter hellre skall köpa dyrare skjortor från t,
ex, Irland än lika bra men billigare skjortor frän något u-land? Jag vore
facksam om statsrådet ville förklara detfa för kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet vill avskaffa de svenska importrestriktionerna
inom fekoområ­def, Def gör vi av hänsyn till de svenska konsumenterna. Vi vill
ocksä pä detta och andra sätt utveckla vår handel med den s, k, tredje världen.
Vi får inte bortse från att flera av dessa länder - inte minst de kring Stilla
Havet -befinner sig i mycket snabb ekonomisk utveckling. Ett intressant inslag
i denna utveckling är att framgångarna främst är baserade pä arbete och ökat
tekniskt och ekonomiskt kunnande och endast i liten utsträckning på fillgången
fill inhemska råvaror. Ändra u-länder som också utvecklas snabbt är Indien och
Brasilien, Ett förtroendefullt ekonomiskt samarbete med länder i tredje världen
har för Sverige stor betydelse - nu och för framfiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de G ATT-förhandlingar vi frän svensk sida vill få fill
stånd hoppas vi bl, a, kunna förhandla ner handelshindren mot export av
tjänster. För många u-länder, däremot, framstår infe längre hinder för
tjänsteexport som särskilt angeläget. För dem är det mera betydelsefullt aff
fritt få sälja sina tekovaror och frädgårdsprodukfer fill rika länder som
Sverige, Om vi frän svensk sida slår vakt om handelshindren mof teko och höjer
våra grönsaksfullar lär vi ocksä fä svårare aft övertyga u-länderna om värdet
av minskade hinder mot tjänsteexport, dvs, del som vi i de rika länderna är
särskilt duktiga på aft exportera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Sverige bör också söka utveckla sin handel
med Östeuropa, Att den, relafivt sett, är så liten beror bl, a, på de
systemproblem som jag fidigare berört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den femårsplan som Sovjetunionen nyligen fastställde bör
ge ökade möjligheter fill svensk export. Genom en sådan ökning skulle ocksä en
bättre balans uppnäs i vårt handelsutbyte med Sovjet än den vi haft under mänga
år, Def vore värdefullt om statsminister Carlssons resa fill Moskva resulterade
i bl, a, en ökad svensk export av industriprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I dag kan vi läsa om att Sveriges
genom tiderna största exporfaffär har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undertecknats. Den gäller vapen
frän Bofors för över 8 000 milj, kr, fill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Indien,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag utgår ifrån atf statsrådet Hellström är mycket nöjd
med affären som han och hans regeringskolleger, inte minst Olof Palme
personligen, arbetat hårt och länge med aft fä till stånd. Den förbättrar både
sysselsättningen och betalningsbalansen för Sveriges del. Regeringen har gjort
en kanonaffär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu ingångna affären måste förväntas leda till aft
vapenexportens andel av den samlade svenska exporten sfiger avsevärt. Jag kan
därför infe låta bli aft erinra om den härda kritik som under de borgerliga
regeringsåren från socialdemokratiskt häll, och med särskilt stor skärpa från
Olof Palmes sida, riktades mof just def förhållandet aft vapenexporten under
några år steg snabbare än den övriga svenska exporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den position som socialdemokratin då intog har den
uppenbarligen nu övergett, Detfa är bara ytterligare ett exempel pä kluvenheten
inom socialdemokratin. Man för en politik i opposition och en annan i regerings­ställning,
Mats Hellström har i sitt eget handlande gett många ytterligare exempel pä
denna kluvenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Oljepriset har sjunkit kraftigt, och
samtidigt har dollarn minskat i värde. Ränteläget i världen pekar nedåt. Blir
de nuvarande nivåerna bestående under ett antal år, kan detta ge oss i Sverige
unika möjligheter. En astrolog kunde säkert tänkas beskriva
stjärnkonsfellafionen som ovanligt gynnsam för vår del. Lät oss dä infe
försitta tillfället att stärka den ekonomiska grunden genom aff stimulera
investeringar som långsiktigt förbättrar våra industriella förutsättningar. Hit
räknar jag bl, a, investeringar av infrastrukturellf slag och i anläggningar
som höjer förädlingsvärdet i hanteringen av olika råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i vår omvärld ger
oss ocksä anledning aft nu avveckla den svenska valufaregleringen, I korthet
finns def tre skäl till att krislagen från 1939 nu bör avskaffas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den är infe
tillräckligt effektiv för aff förhindra valutakriser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den är dock sä
pass effektiv atf den förorsakar de svenska företagen avsevärda kostnader och
bekymmer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den utgör en
broms för kapitalefs internafionella rörlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den sista punkfen är i ett
internafionellt perspektiv den vikfigaste. om man vill åstadkomma en så
effekfiv resursanvändning som möjligt, Storbritannien har helt avskaffat sin
reglering och Eianmark har genomfört väsentliga lättnader. Faktum är aft
Sverige torde höra fill de länder som i dag har de hårdaste restriktionerna för
kapitalets rörlighet över nationsgränsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valufaregleringen mofiveras ofta med att den skulle ge oss
större oberoende vid utformningen av den ekonomiska polifiken. Uppenbart är
emellerfid atf den infe förhindrar valutakriser - vi har i Sverige haft flera
sådana under de senare decennierna. Under de senaste tio åren har vi också
genomfört fem devalveringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valutaregleringen,
som ar uppbyggd som ett förbud mot finansiella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placeringar
utomlands, kan nämligen inte - och bör inte heller - reglera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betalningarna
för varu- och fjänsfehandeln. Det betyder aff även smärre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förskjutningar
i betalningstider för export och import kan medföra stora förskjutningar i
valutaströmmar och valutareserver. Så har också skett vid flera tillfällen dä
förväntningar om kommande krondevalveringar har uppstått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regleringens förbud mot finansiella placeringar hindrar
inte sädana valufarörelser. Möjligen kan en nödvändig anpassning av det
inhemska kostnadsläget fördröjas, men defta är sällan en fördel. Tvärtom är det
bättre att nödvändiga anpassningar sker så snabbt som möjligt, utan onödiga
förseningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valufaregleringen är emellerfid infe utan effekter för de
enskilda företag som tvingas leva med den, I praktiken innebär den atf kapital
och finansiella tillgångar låses in i Sverige, Företagen får infe placera sina
tillgångar där de ger störst avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett företag som vill investera utomlands fär heller infe
använda vinster som det gjort i Sverige för aft finansiera
utlandsinvesteringen. Kapitalet måste def i stället skaffa utomlands, I många
fall innebär defta att företagen tvingas hälla en totalt seff alltför stor
likviditet. Detta är en kostnad - och en onödig kostnad - för företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom folkpartiet anser vi därför att valutaregleringen nu
bör avskaffas, Detfa kan ske stegvis. Men def måste göras helf klart, redan när
första steget tas, aff def är fråga om ett permanent avskaffande, Eff sådant
beslut skulle fungera som en stark signal aff Sverige framöver avser aft komma
fill rätta med interna balansproblem genom intern anpassning och intern
ekonomisk polifik. Vi skulle framöver inte tillgripa konkurrensdevalveringar av
def slag som genomfördes i oktober 1982,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I folkpartiet finner vi det djupt beklagligt atf regeringen
envisas med att förlänga en otidsenlig och för vår ekonomi numera skadlig
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att jag valt att ta upp Europa-frågorna i
slutet av mitt anförande innebär inte atf dessa skulle ha låg prioritet.
Tvärtom är def angeläget för mig atf här understryka den vikt vi i folkpartiet
fäster vid en vidareutveckling av Sveriges samarbete med övriga Västeuropa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För omvärlden har Västeuropa alltmer kommit att
identifieras med den Europeiska gemenskapen, EG, Det är förståeligt och nägot
söm vi i Sverige fär leva med. Efter den senaste utvidgningen av EG är det i
stort sett bara de nordiska länderna - Danmark undantaget - samt Schweiz och
Österrike som står utanför EG, Tillsammans bildar dessa länder EFTA, som genom
ett frihandelsavtal är förbundet med EG, Turkiet är associerad medlem av
Gemenskapen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alltsedan sin tillkomst har EG präglats av tvä motsatta
ambitioner. Den ena har närts av entusiasterna - de som önskat stöpa om de
europeiska nationalstaterna och av dem forma en europeisk union, ett Europas
förenta stater. För den andra ambifionen har pragmatikerna stått. De har
framför allt sett till de ekonomiska fördelar som kunnat vinnas genom atf inom
EG avskaffa tullar och andra handelshinder, harmonisera lagstiftningen och
vidga samarbetet inom bl, a, forskning och utveckling och på de ekonomiska,
monetära och industriella områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När def gällt aft beskriva målen för EG har entusiasterna
ofta fått föra pennan. Men när målen skulle omsättas i praktisk politik har
pragmatikerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105     vanligen fått sista ordet. Därför har nyhetsmedia under åren
som gått gett oss&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;braskande rubriker ömsevis om
omvälvande planer och ömsevis om s, k,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;misslyckanden
och fiaskon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EG:s utveckling kan därför bäst beskrivas så, aff man saft
upp ett mål, säg 100 steg framåt, tagit fre steg i den riktningen och sedan ett
eller tvä tillbaka, &amp;quot;Misslyckande&amp;quot; har dä varit beskrivningen på def
inträffade. På nytt har EG saft upp det långsiktiga målet och upprepat
processen. Resultatet är, aff man efter några decennier kommit ganska långt -
längre än vad vi i Sverige alltid har observerat. De ursprungliga sex
medlemsländerna har blivit tolv, tullarna har avskaffats och den gemensamma
jordbrukspolifiken är ett faktum, även om det gnisslar en del i fogarna. Man
har skapat ett Europaparlament, som väljs vid ett och samma fillfälle genom
direkta val av alla röstberättigade medborgare inom Gemenskapen, Man har en
gemensam budget, som finansieras genom bl, a, én gemensamt beslutad andel av
mervärdeskaften. Vidare har det utrikespolitiska samarbetet stärkts, och i allt
flera internationella sammanhang talar Gemenskapen nu med en röst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyligen har man också enats om en revidering av EG: s
grundfördrag i syfte att, bl. a. genom ökad användning av majoritetsbeslut,
till 1992 helt ha avskaffat de icke-tariffära handelshindien inom Gemenskapen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sak har utvecklingen inom EG varit imponerande och
naturligtvis mycket betydelsefull också för Sverige, Vi har frän svensk sida
anledning att se positivt på de framsteg EG gjort och gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är av stor vikt atf Sverige både självständigt och
tillsammans med övriga EFTA-länder söker nära samarbete med EG, Inom bl, a, de
miljöpolifiska, socialpolitiska och konsumenfpolitiska områdena sker en
fortgående utveckling av samarbetet inom EG där Sverige har anledning delta
mera aktivt. Detta gäller även områden som forskning och kultur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EG har infört ett förfarande för harmonisering av
nationella säkerhetsbe­stämmelser som i stor utsträckning bygger på hänvisning
fill standard. Som ett pilotfall har EG frågat om EFTA-länderna kan ansluta sig
fill Gemenska­pens direktiv om säkerhetsbestämmelser för elektrisk lågspänningsmateriel.
Det är min förhoppning atf man skall lyckas atf finna en för alla parter
fördelakfig lösning pä denna fråga, Def vore intressant om statsrådet Hellström
har några aktuella informationer atf lämna i denna sak,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige mäste också eftersträva att fä till stånd ett
vidgat forsknings- och utvecklingssamarbete med EG, Överenskommelsen om svenskt
deltagande i EUREKA är hoppingivande. Men det bör samtidigt understrykas, att
avtalet inte ger Sverige och svenska företag någon automatisk rätt aff delta i
forskningssamarbetet på lika villkor med EG-länderna, Hur det blir i def
avseendet kan endast framfiden utvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För aff Sverige skall kunna komma i åtnjutande av
frukterna av en&lt;br&gt;
fördjupad integration i Västeuropa krävs att den del av vår lagstiftning som&lt;br&gt;
påverkar ekonomiskt och industriellt handlande anpassas fill EG:s normer,&lt;br&gt;
Defta låter sig väl göras utan atf väsentliga krav på skydd för hälsa och miljö&lt;br&gt;
behöver eftersättas. Tvärtom torde den svenska tekniska och industriella&lt;br&gt;
kompetensen ge möjligheter till ett visst inflytande för Sverige vid
fastställan­&lt;br&gt;
de av kraven på dessa områden,&lt;br&gt;
22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alltför ofta förekommer def aft
lagar och förordningar i onödan skiljer sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på ett
säff som gör aff handel och samarbete över gränserna försvåras, Föraft undvika
detfa skulle en svensk vitbok av liknande slag som den som framfagifs av EG
kunna tjäna som rättesnöre. Den skulle påvisa de handelshinder som föreligger
och förhindra aff nya infördes. Nya regler skulle därmed fastställas först när
deras effekter för Sveriges medverkan i def europeiska samarbetet hade noga
beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag om en sådan svensk vitbok har lagts fram av
folkpartiet. Det vore värdefullt om statsrådet Hellström här ville redogöra för
hur han ställer sig fill förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom EG har det vuxit fram ett samarbete inom
kulturområdet i ordefs vidaste mening. Den snabba utvecklingen inom
satelliftelevisionen bevakas noga, EG ägnar sig alltmer åf stöd fill konst,
litteratur och musik. Inom Gemenskapen finns medvetande om behovet av
kraftfulla insatser för atf bevara och utveckla känslan för europeisk historia
och kulfur. Detta är också ett svenskt intresse. Den mediaexplosion som sfär
för dörren kan lätt komma aff helf domineras av USA-producerade program, Defta
gäller också andra kulturyttringar. Det ligger därför också i Sveriges intresse
aff genom olika europeiska insatser och produktioner skapa komplement och
alternativ till det amerikanska utbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Vanligen söker sig övriga Europa inte till
Sverige för idéer, impulser och samverkan. Initiativ till samarbete och utbyte
måste som regel tas frän svensk sida men är då i allmänhet mycket välkomna. Lät
oss gemensamt se till aft vi tar sädana initiafiv och pä så sätt utvecklar vårt
samarbete med demokratierna och marknadsekonomierna i vår del av världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 5
OLOF JOHANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Regeringens handelspolitiska deklaration
inleds med cirka fre sidor av en ganska lyrisk betraktelse över utrikeshandelns
stora betydelse för den svenska samhällsekonomin och frihandeln som en
förutsättning för ett litet land som Sverige, Det är naturligtvis en riktig
beskrivning, Def är glädjande för oss alla atf kunna ge den beskrivningen i ett
läge där vi har så många positiva utvecklingstendenser som vi för närvarande
har i våra internationella relationer, med ökande handelsöverskotf och
sannolikt också en förbättring av bytesbalansen och en dramatisk ökning av
valutainflödet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige är ju ett litet land med en högt specialiserad
produktion och med eff starkt importberoende på flera varuområden, och en öppen
internationell handel är ett livsvillkor för ett land med dessa
förutsättningar. Ett land med sä stort export- och importberoende som Sverige
skulle kunna fä betydande problem om världshandeln blev mer protektionistisk än
den är i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den inhemska marknaden har sina klara
storleksbegränsningar, Defta är ett problem som vi har gemensamt med t, ex,
våra grannländer, och därför har de nordiska länderna också ett gemensamt
intresse atf verka för atf Norden i realiteten kommer an fungera som en
hemmamarknad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I debatten har redan nämnts de hinder som finns när def
gäller kapitalrö­relser över gränserna. Centerpartiet anser det vikfigt atf
börja med en avreglering av valutaregleringen pä i första hand det nordiska
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För oss i
centerpartiet är det som sagt självklart atf försöka utveckla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    Norden som hemmamarknad, och def är därför vi så intensivt söker
främja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det nordiska samarbetet. Konkret
söker vi undanröja de hinder som finns för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en sä
långt möjligt gemensam ekonomi. Viktiga framsteg har ocksä gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hälsar
med fillfredsställelse aff handelsministern sä tydligt markerade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
nordiska grunden för Sveriges agerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vär uppfattning innebär olikheter i myndigheters
beslut och ämbetsutövning i de olika länderna ofta ett försvårat nordiskt
samarbete, även om detta inte är avsikten. Vi har krävt en översyn på detfa
område, och def kravet kvarstår i hög grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare tid har det mer och mer betonats aff ocksä
Europa skulle fungera som en hemmamarknad. Man glömmer dä ibland den del av
Europa som består äv stafshandelsländer. Naturligtvis är det ocksä en vikfig
strävan atf främja def europeiska samarbetet, med de begränsningar som den
svenska neutralitetspolitiken och säkerhetspolitiken uppställer- det återstår
naturligtvis oerhört mycket mer aft göra - men detfa fär infe lägga hinder för
vår höga ambitionsnivå när det gäller det nordiska samarbetet. Jag skulle gärna
se aff ufrikeshandelsministern här utvecklade hur han ser på förhållan­det
mellan def långtgående samarbete som vi vill främja på det nordiska området och
den inriktning som hans deklaration har när det gäller def vidgade europeiska
samarbetet, Def behöver inte finnas några motsättning­ar, men def är, tror jag,
viktigt att mar anger en klar prioritering på den punkfen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett stort antal människor är sysselsatta i företag som har
sin huvudsakliga avsättning av produkter och tjänster utanför landets gränser.
Det handlar sannolikt om i storleksordningen en halv miljon människor i Sverige
i dag. Därför kan aldrig utrikeshandeln göras till en &amp;quot;akademisk&amp;quot;
fråga. Den berör i hög grad människors vardag, sysselsättning och
inkomstmöjligheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I eff ökande internationellt beroende och samspel blir
ocksä länder som Sverige starkt beroende av inte minst importen. Vi har ett
alltför högt importinnehåll i tillverkningsindustrins produkter, och det måste
vi vara uppmärksamma pä - inte minst i vårt näringspolitiska agerande. Detta
importinnehåll skattas ofta till ca 50 %, Men det handlar också om det beroende
som följer av aff vi inte kan producera på egen hand pä alla områden - det
gäller t, ex, högteknik. Vi måste ofta lita fill andra, ibland därför atf vi
infe klarar produkfionen, i andra fall därför att den kräver för stora
investeringar eller för långa serier så aft vi av den anledningen blir beroende
av omvärlden, Defta gäller inte minst inom data- och elektronikin­dustrin av i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En öppen och fri handel är ett av flera medel för aff nä
ett väl fungerande&lt;br&gt;
samhälle, men frihandeln kan inte vara ett mäl i sig. Jag tycker att redan de&lt;br&gt;
inlägg som vi har hört från denna talarstol visar att def infe går aff föra en&lt;br&gt;
meningsfull debatt om frihandel kring ytterligheterna total protektionism&lt;br&gt;
kontra total frihandel, Def handlar näsfan allfid om avvägningar och&lt;br&gt;
modifieringar när man lämnar den akademiska och ideologiska nivån och&lt;br&gt;
börjar diskutera realiteterna, oavsett om det är fråga om tomater eller textil&lt;br&gt;
och konfektion, I def sammanhanget tror jag aft vi vinner mer på aff vara&lt;br&gt;
verklighetsanknutna pragmatiker än enögda entusiaster,&lt;br&gt;
24&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det handlar om vilka modifieringar
som är nödvändiga eller angelägna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det rör
frågor som i vilken grad Sverige i utformningen och tillämpningen av sin
handelpolitik bör ta hänsyn till sociala, miljömässiga, hälsopolitiska,
regionalpolitiska och säkerhetspolitiska konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En central fråga i def sammanhanget är huruvida
GATT-avfalet kan kompletteras med en socialklausul och med en miljöklausul. Vi
har aktualiserat dessa frågor i en motion fill årets riksmöte, inte minst med
tanke pä den kommande GATT-rundan, En socialklausul skulle t, ex, kunna bli
aktuell i samband med åtgärder vid import av produkter som framställs genom
barnarbete eller av underbefald arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På miljöområdet har vi de stora och vikfiga frågorna om
energianvänd­ningen, de fossila bränslena och försurningen över huvud taget. De
kräver naturligtvis speciella hänsyn och i och för sig ocksä avvikelser från
den renodlade frihandelspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig här nägot kommentera regeringsdeklarationen. Det
är ju riktigt som utrikeshandelsminisfern säger atf vi har en hög grad av
åsiktsgemenskap i de handelspolitiska frågorna. Den kommer väl aft kompletteras
och nyanseras en aning när Jörn Svensson har talat. Men det är viktigt att
konstatera atf vi infe gör frihandeln någon tjänst genom aft undvika de
avvägningar som jag nämnde tidigare och de modifieringar som krävs. Är det
någon kritik jag skulle vilja rikta mot deklarationens uppläggning, är det aft
man sä .sorgfälligt undviker alla dessa avvägningsfrågor och konflikter som
förutsätter modifieringar, Def är ju avvägningarnas karaktär som ofta är
intressanta för en debatt. Jagskall bara ge några exempel, och jag kan hämta
dem frän dagens rubriker i fidningarna om handeln med krigsmateriel, Def är
naturligtvis infe någon enkel fråga ur moralisk synvinkel, och dä skall man
infe heller försöka framställa den så - som någonting som saknar dessa
avvägningssvårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gärdagens riksdagsdebatt om regionalpolitiken är också en
fråga som påverkas av vilken handelspolifik vi för och vilka krav som vi
ställer på människorna inom värt lands gränser, Def kommenteras mycket
begränsat i deklarationen i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också de inrikespolitiska stridigheterna om vilken
grad av rörlighet beträffande kapital och arbetskraft som vi skall ha. Och vi
har den ständigt aktuella frågan om energiprisernas utveckling, som vi i dag
ser pä oljeområ­det, och om vi med beråff mod än en gång skall kasta oss i
armarna pä ett oljeberoende av den typ som vi hade under 1970-talets första
hälft och som vi sedan successivt med stor möda har lyckats befria oss ifrån, i
varje fall i det närmaste fill hälften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har de frågor som gäller råvarumarknaderna, som
naturligtvis i stor utsträckning berör u-länderna men också bl, a, de norra
delarna av vårt eget land, där vi har betydande problem i Stekenjokk och på
andra håll, när mefallvarornas priser går ner infernafionellf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också handeln som politiskt vapen för aft bekämpa
den avskyvärda aparfheidregimen i Sydafrika, Denna senare fråga har vi
diskuterat nyligen, och på den punkten blivit mer och mer ense efter hand.
Därför krävs infe någon särskild debatt i detta sammanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är emellerfid viktigt atf påminna om de
avvägningsproblem som vi ständigt ställs inför i handelspolitiken, och där vi
gör vissa principiella avsteg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2aprill986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolhisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frän den
mer grandiosa målsättningen om fri handel i alla sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror också att def är viktigt för ett land som Sverige
aft åberopa den egna miljöpolitiken och de egna kraven på t, ex, teknikens
utveckling som positiva faktorer - något som vi vill exportera och som utgör en
fördel för oss, även om def pä kort sikt kan vara en nackdel i konkurrensen med
andra länder. Men genom aff vi ställer krav här hemma fär vi möjligheter atf
utveckla teknik och atf ligga före pä mänga områden. Det finns exempel pä def
pä data- och elektronikomrädet och även på andra områden. På detta säff har vi
fått goda exporfmöjligheter när andra länder efter hand har följt med. Därför
är det viktigt atf vi är med och samarbetar kring den tekniska utvecklingen i
Europa, Def finns bara positiva saker att säga om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker nog aft regeringen pä ett och annat område, t,
ex, när det gäller rymdsamarbetet, har varit något tveksam i sitt agerande vad
gäller viljan att satsa på aft komma med ordentligt t, ex, i ESA-samarbetet,
För att lyckas med detta krävs det att man också är beredd att satsa resurser
på hemmaplan, Def har på senare fid lagts fram propositionerom detfa, där man
skulle önska atf regeringen visade en litet mer akfiv hållning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def finns naturligtvis anledning aft från Sveriges sida i
de internafionella sammanhangen ständigt återkomma fill och aktualisera de
stora problem som u-länderna har på den internafionella handelns område, Def är
viktigt atf Sverige agerar för aff komma till rätta med deras skuldsituation.
Det är också viktigt att vara medveten om att de olika förutsättningarna på &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;världsmarknaden slår helt ohka mellan industriländer, och mellan
i-länder å ena sidan och u-länder å den andra, Sverige har ett särskilt stort
ansvar aft ständigt beakta u-ländernas sårbarhet och sämre konkurrensförmåga
och de påfrestningar som detfa innebär på u-ländernas ekonomi. Om jag har
förstått def rätt så anser även utrikeshandelsministern att detta är en
huvuduppgift för Sverige i def internafionella samtalet   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis: Vår ekonomiska utveckling är beroende av
en öppen världsekonomi. Detta måste vi så långt möjligt kunna förena med en
självständig utvecklingslinje, där det inte minst gäller att förebygga
sårbarhet i det svenska samhället, Def innebär bl, a, aft vi mäste ha en
självförsörjning för atf vår säkerhetspolifiska hållning skall vara trovärdig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När de stora i världsekonomin på något område infe klarar
konkurrensen finns det en tendens till att de använder sin styrka till att
förtrycka och inte till atf konkurrera. Vi måste alltid kämpa för aft ha en så
stark egen bas aft stå på aff vi förmår hävda värt näringsliv och vär egen
utvecklingslinje. Vi måste även vara beredda aft fala också för de fattiga
länderna i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
JÖRN SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vad är det som för utvecklingen framåt i
världen? Det är framför allt aff människor ifrågasätter etablerade sanningar,
Def är en erfarenhet som också den svenska arbetarrörelsen har fått göra.
Kampen mof arbetslösheten efter 1930-talets kris kunde aldrig ha förts utan aff
man först ifrågasatt och gjort upp med den klassiska nationalekonomins fördomar
och felaktiga verklighetsuppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Så mycket
egendomhgare känns det, när man märker hur den borgerliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nationalekonomin
fullständigt genomsyrar tänkandet bakom regeringens handelspolitiska
programförklaring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1947 utgav Berfil Ohlin en kursbok i infernafionell
ekonomi, en vanemäs-sig upprepning av den klassiska teorins alla plattityder på
området - som student var man tvungen aff läsa den skriften. Hela
porfalavsniffet i regeringsdeklarationen är en mekanisk upprepning och en ännu
mer ytlig form av defta budskap. Nog borde det väcka funderingar i
socialdemokratins led, när gamle Ohlin får framträda som regeringens
ideologiske inspiratör. Sä mycket mer förolämpande är detta för
socialdemokratins polifiska syn som den ju själv har fostrat en internationellt
ledande vetenskapsman pä samma område, vars hela tankevärld är raka motsatsen
till Ohlins, Men det är uppenbart att Gunnar Myrdals namn åtminstone just nu
infe äger burskap i utrikesdepartementets korridorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar det vara hög tid atf ifrågasätta och göra upp
ocksä med den klassiska teorins verklighetsfrämmande bild pä detfa område. En
sådan kritisk granskning får konsekvenser infe bara för def internationella
perspek­tivet utan också för viktiga inrikespolitiska bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill då omedelbart säga ifrån, för undvikande av alla
missförstånd, att en sådan krifik infe kan bedrivas från en principiellt
protektionistisk ståndpunkt. Utbyte av varor och tjänster är - särskilt för
mindre nafioner -principiellt en stor fördel, en oundgänglighet, åtminstone
fill en viss nivå. Under denna optimala nivå kan motsvarande nackdelar uppstå.
Men en sädan i princip frihandelsvänlig utgångspunkt måste i nästa steg snabbt
modifieras. Frihandeln är nyttig under vissa bestämda förutsättningar och i
vissa bestämda former. Med andra förutsättningar och andra former kan den ge
djupt skadliga verkningar pä nationell och internationell ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dessa negativa förutsättningar som i dag ger
frihandelssysfemet dess skadliga verkningar och dess osunda maktpolitiska
kopplingar. Frihandels­systemet liknar i dag på intet sätt de kammarlärda
liberala ekonomernas teorier. Tvärtom strider det mot dem, Frihandelssysfemet
är en av de starkast verkande faktorerna bakom de internationella klyftorna,
bakom fattigdom och underutveckling i stora delar av tredje världen, bakom
svält och rovdrift. Och än värre: det är en krigsfaktor av stor betydelse. Krig
och väpnade interventioner är dess ständiga förlängning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur kan det nu bli så? Den fria handeln skulle ju ge
ömsesidiga fördelar, leda till förbundenhet och fred mellan nafioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verklighetens avvikelser från teorin beror på strukturella
egenskaper i den kapitalistiska världsekonomin liksom i de nafionella
ekonomierna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelsdeklarafionen innehåller de vanliga, stereotypa
lovsångerna till den s, k, internafionella arbetsfördelningen. Men en
infernafionell arbetsfördelning ger fördelar bara om den grundar sig på en
likställdhet i utgångsläget och en självständighet nationer emellan. Den
förutsättningen har aldrig förelegat. Tvärtom har hela grundvalen för
infernafionell handel varit djupa olikheter i utgångsläge. Vissa länder och
maktcentra har påtvingat andra sina villkor. Stora delar av världen har fåtf en
helf onaturlig arbetsfördelning, styrd inte av ekonomisk rationalitet utan av
rena maktför­hållanden. Om somliga länder hela fiden fått de tyngsta,
smutsigaste och minst betalda arbetsuppgifterna, inser alla att en frihandel
byggd på den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förutsättningen
varken kan vara rationell eller leda till ömsesidiga fördelar. Som en svensk
ekonom av internationell klass, Folke Hilgert, redan för 40 år sedan
konstaterade: Förlorarna får betalt, en allt dyrare import med en allt sämre
betald export, och denna tendens är på något sätt inneboende och kronisk i
systemet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detfa system befästs dag för dag i en maktpolitisk
process. Det sker när Internationella valutafonden föreskriver atf Bolivia
skall skära ned sin offentliga ekonomi - säledes inte därför atf Bolivia vill
eller behöver göra det, utan därför aft det föreskrivs av krafter verkande
utanför Bolivia som är starkare. Det sker när de stora industriländerna
förbjuder Brasilien atf beskatta multinationella företags hemtagning av
vinster. Det sker när USA utrustar terrorgrupperna i Angola för att de skall
desfabilisera landet och föra in det i USA:s kommersiella sfär. Det sker i form
av de över hundra statskupper som de senaste årtiondena iscensatts mot regimer
i tredje världen, vilka inte funnit sig i sina länders underordnade och
beroende roll i världsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan vikfig faktor bakom frihandehsystemefs nuvarande
destruktivi­tet är den allt påtagligare störningen i maiknadsmekanismerna.
Frihandels­systemet verkar positivt under den förutsättningen att marknadsmekanis­merna
förmår fördela produktionsresurserna rationellt och rättvist. Man kan på ett
mer teoretiskt plan naturligtvis diskutera huruvida de klassiska
marknadsmekanismerna i och för sig förmår göra defta. Men man kan ju å andra
sidan inte fränkänna de klassiska marknadsmekanismerna en förmåga aft
åstadkomma en, kan man säga, strävan efter åtminstone kortsiktig balans i
systemet, därest de får verka i enlighet med sina grundläggande förutsätt­ningar,
Aff de får verka enligt sina grundläggande förutsättningar innebär bl, a, vissa
relationer mellan priser och kostnader, en känslighet i förhållan­det mellan
efterfrågan, priser och produktion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag är marknadsmekanismerna i allt högre grad utslagna
och ersatta med olika mer eller mindre monopolistiska mekanismer. På t, ex,
nästan varje viktigt rävaruområde dominerar ett eller ett par stora
multinationella företag marknaden och dess villkor. Inom flertalet industriella
branscher råder halvmonopolisfiska förhållanden - eff sådant exempel är den
internafionella elektriska kartellen. Och inom def vikfiga dataområdet är ett
par ledande storföretags styrande roll så enorm, atf de avgör hela den
internationella strukturen och arbetsfördelningen pä området. Det är bl, a,
detta som gör det så falskt, när man hävdar, aff frihandeln under de
förhållanden som nu råder skulle utjämnas mellan olika regioner i världen.
Romklubben - eff interna­tionellt seminarium av vetenskapsmän med, vad jag har
kunnat förstå, i huvudsak borgerlig åskådning i botten - konstaterar i sin
rapport om mikroelektronik och samhälle från 1983, aff dataindustrins tendens
är att kraftigt öka de internationella klyftorna pä det industriella och
kunskapsmäs-siga området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ekonomi som är präglad av höggradig monopolism, och
mycket stora, styrande företag, som etablerar sig över nationsgränserna, får
bestämda effekter på frihandeln och dess utformning. Prisnivåer och vinster
reagerar inte längre logiskt på marknadens förhållanden. De frigör sig pä nägot
sätt frän marknaden, frän efterfrågan, och de stelnar, I stället för anpassning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sörjer de
i verkligheten för en sorts protektionistiskt försvar mot tendenserna     Prot.
1985/86:105 på niarknaden. De styr därmed efterfrågan och marknad i stället för
atf styras    2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av dem. De
väljer aft distribuera kapital och fillverkning pä eff sätt som helt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-1    r &amp;quot;   j .    •&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   M   r        o   ....&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,     ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan avvika
trän det monster som skulle framgå vid öppen konkurrens och den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;speciella
typ av rationalitet som en sådan nu skulle skapa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slufligen 
hotas frihandelssysfemets rationalitet av en annan  modem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;faktor,
nämligen rustningarnas allt större inflytande på världsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rustningarna
styrs inte av ekonomisk rationalitet - man kan säga atf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marknadsförhållandena
inom denna sektor är mer eller mindre fullständigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upphävda -
utan av föregivna maktpolitiska behov. De ingriper pä ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;djupgående
sätt i fördelning och användning av kapital och arbete. De övar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stort
inflytande över den internationella handeln - så är ju f,ex, den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;amerikanska
betalningsbalansen genom åren i hög grad en produkt av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;resursöverföringar
på grund av olika militära åtaganden och militärt bistånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rustningsindustrins
starka inflytande är i sig självt också en faktor som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;accentuerar
graden av monopolism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men om nu
frihandelssysfemet som det i dag framträder leder fill obalans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
orättvisor, tjänar inte åtminstone Sverige på det. som ju är ett avancerat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;industriland
med multinationellt orienterad exportindustri och finansvärld?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej. ocksä
i den aspekten kan man -delvis beväpnad med Gunnar Myrdal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- ställa
sig skeptisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelsdeklarationen påstår t, ex,, pä ett mycket allmänt
och rundhänt sätt, aft vi har fördel av att renodla våra speciella
konkurrensfördelar, dvs, specialisera oss mer, Def är klart aft en viss sanning
alltid ligger i en sådan fes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- återigen
upp fill en viss nivå, till en viss grad. Men redan här möter vi ocksä&lt;br&gt;
fvivelakfighefer i denna tes. Den är ogenomtänkt och ytligt formulerad. En&lt;br&gt;
sådan renodling av exporfspecialiteter har nämligen ända sedan 1880-falet&lt;br&gt;
faktiskt varit en tung faktor bakom de utdragna kriserna under vår moderna&lt;br&gt;
ekonomiska historia. Och redan nu varnar en del bedömare, också på&lt;br&gt;
borgerligt håll, för vad som sker när den så dominerande bilindustrin fär sina&lt;br&gt;
förutsättningar rubbade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en långt driven specialisering har ocksä nackdelar pä
eff djupare plan. Specialiseringen vinns, när den drivs över en viss nivå,
alltid fill priset av aft andra delar av det industriella schemat slås ut. Det
uppstår luckor i eff lands industriella kompetens. Detta inte bara gör
strukturförändringar, när sädana måste komma, smärtsammare än de behöver vara,
utan def försvårar ocksä kunskapsspridning, eftersom en sädan bäst utnyttjas i
ett ekonomiskt schema med nära och mångsidiga beröringspunkter. Och
allvarligast av allt: en långt driven specialisering skadar den i nutida
indusfri kanske allra viktigaste faktorn i fräga om slagkraft, nämligen kombinerandet
av olika tillverkningar fill sysfem. Landet riskerar alltså vid en accentuerad
exportinriktning aff få samma problem som Myrdal från helt andra utgångspunkter
studerat i tredje världen, dvs, att vara eff system av ensidiga industriella
enklaver,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I själva verket är bilindustrins dominerande roll i svensk
ekonomi i sig själv&lt;br&gt;
ett exempel just pä bristande rationalitet och pä faran av en överdriven&lt;br&gt;
specialisering - detta sä mycket mer som bilismen i ett större perspekfiv och&lt;br&gt;
på sikt är ett orationellt system, ett transportsystem med en mängd&lt;br&gt;
uppenbara nackdelar. Framtidens transportsystem kommer aff byggas pä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 helt annan grund. Bilismen kommer där atf ha en mer underordnad och&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kompletterande roll. Men ändå
envisas den officiella ekonomiska ideologin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med aft
förhärliga bilindustrin och den särskilda typ av specialisering som den
representerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Än farligare och otidsenligare tycker jag aff
handelsdeklarafionens aningslösa lovsång till strukturomvandling, omställningar
och geografisk rörlighet är. Också på denna punkt häller det vetenskapliga
tänkandet pä atl revidera gamla trossatser. Nu är det infe samhällskritiker som
Myrdal eller marxister som t, ex, Sweezy som talar, utan solitt borgerliga
amerikanska företagsekonomer, I allt högre grad rikfas dagens diskussion in på
de faktiska fördelar som kontinuitet och långsiktigt breddad yrkesskicklighet innebär.
Alltmer blir man kritisk fill finansherrarnas benägenhet atf förslösa mänsklig
kompetens genom aff ständigt kräva ny, färsk, ung arbetskraft utan bredd och
djup i kunnandet. Alltmer tycks man l'å upp ögonen för atf anställnings­trygghet
och verkligt medinflytande är viktigare fördelar än marknadsföring och ensidig,
kortsiktig vinstmaximering, Def är värt aft notera hur denna diskussion helt
undgått att influera den handelspolitiska deklarationen, som i stället faller
fillbaka pä def Ohlinska snusförnuffet av är 1947,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns en annan fara i aft låta exporten bli drivhjulet
i ekonomin, Def är den roll som exporfsträvandena och exporffilosofin spelar i
den svenska klasskampen, Exporffilosofin har av sforf(')refag och finansvärld
här i landet gjorts till ett mäktigt redskap för aft tränga tillbaka
löntagarnas sociala och politiska positioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vef alla - om jag sä får uttrycka det - hur valserna
gär. Det är fill exporten man hänvisar när man skall motivera
reallönesänkningar och när man skall framställa lönekrav som samhällsfarliga.
Det är till exporten man hänvisar när man skall skära ner den offentliga
sektorn, Def är exportens intressen man åberopar när man förespråkar inbördes
konkurrens mellan arbetare, större lönespridning, uppbrytande av kollektivavtalssyslem
och nedrivande av facklig solidaritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den högljudda exportpropagandan är den ideologiska skylt
bakom vilken finansinfressena avancerar när de vill slä mof de arbetande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför som detta intresse måste a'vslöjas. inom
ramen för en kritisk diskussion, Def är därför man måste självständigt och
kritiskt formulera en ekonomisk strategi av annat slag: en strategi som utgår
ifrån en rimlig mångsidighet i ekonomin, som ser till aff exportberoendet infe
gär utöver den optimala nivån och som inser aff den nafionella marknadens
fillväxt ur en rad synvinklar kan te sig viktigare än exportmarknadens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ännu en gång måste man, tror jag, i arbetarrörelsen förmå
sätta de härskande ekonomiska fördomarna åsido. Man bör diskutera om def som är
bra för Gyllenhammar. Cavalli-Björkman och el-Sayed egentligen är särskilt bra
för alla oss andra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Sten Svensson ifrågasatte om inte våra inhemska regleringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hämmar
tillväxten i Sverige i förhällande till tillväxten i andra länder. Han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnde
framför allt värt skattesystem. Utvecklingen de senaste åren visar ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motsatsen.   Förvisso  har  vi  
interna  tekniska  hinder för vär  handel,   I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handelsdeklarationen
tar vi upp bl, a, dessa och diskuterar hur vi måste anpassa oss fill andra
länders regelsystem, självfallet utan aff därmed avstå från våra viktiga mål
när det gäller hälsa och miljö. Vid en genomgäng av olika länders tekniska
regleringar-def må nu gälla EG, EFTA eller GATT, där vi gär igenom de här
frågorna infe minst pä tjänsfehandelsområdef -framstår inte Sverige som ett
land som skulle ha speciellt mycket av snåriga, onödiga eller gamla
regleringar. Förvisso har vi några sådana, men vi är i färd med aft gå igenom
den typen av regleringar. Jag hoppas att den tjänstehan­delsdelegation som
skall börja arbeta kommer aft kunna ge impulser i just detta avseende. Men
ingalunda är det så atf Sverige framstår som ett land som skulle vara speciellt
snårigt på det här området. Som jag sagt i någon tidigare debatt har ju den här
regeringen f, o, m, beslutat aff avskaffa inrikeshandelsminisfern, eftersom vi
infe behöver någon minister för atf reglera vär inrikeshandel. Tvärtom har ju
Sverige med det skattesystem som vi har byggt upp under de senaste åren fått en
bättre utveckling än våra grannar ute i Europa: högre sysselsättning och lägre
arbetslöshet, Detfa hindrar infe aff vi skall studera de hinder som, liksom i
andra länder, kan finnas även i vårt land, för atf än mer öka fillväxten och
sysselsättningen. Men def perspekfiv som Sfen Svensson tecknar på den här
punkfen är, enligt min mening, alldeles felaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte aft Hädar Cars vef så mycket om den
demokratiska socialismens historia, men def är ju infe något krav att han skall
känna fill denna. Synen pä frihandeln som en förnuftig princip- infe som en
dogm, som man kanske kom aff tänka på när man lyssnade på Hädar Cars - gär ju
långt fillbaka i den demokrafiska internationalismens historia. Den
demokratiska socialismen startade ju under 1800-talef som en internationell
frihetsrörelse, Def var ganska naturligt aff den svenska socialdemokratin
alltifrån Eljalmar Brantings fid förfäktade - i konflikt med mänga andra
samhällsgrupper i Sverige - just frihandeln, infe minst i defta hus, Def gär
bra aff studera den debatt som fördes i Sverige vid tiden för demokrafins
genombrott och senare. Då kan man se atf den svenska socialdemokratin mycket
tidigt anammade frihandeln som en förnuftig princip aff arbeta efter, infe som en
dogm. Här häller jag med Olof Johansson, Det finns allfid avvägningar.
Frihandeln är. som sagt, en förnuftig princip men infe någonting som skall
drivas i dogmatisk form. Gormandet kommer man, som framhålls! handelsdeklara­tionen,
just i konflikt med andra mäl. Jag gär nu tillbaka till Sten Svensson och
kommenterar samfidigt Olof Johanssons uttalande att det saknas avvägningar i
handelsdeklarationen. Det är ju just därför att vi har en stark industripolitik
och ett starkt samhälle som vi kan genomföra exempelvis stora
strukturomvandlingar, som kan åstadkomma den höga sysselsättning och den
trygghet som är nödvändig för aff vi skall kunna bevara den stora uppslutningen
kring den öppna handelspolitiken i Sverige, Här finns det en skillnad mof
förhållandena i länder med ett laissez-faire-system eller en konservativ
ekonomisk politik, där människor drabbas mycket häri med påföljd atf
uppslutningen kring ett fritt handelssystem blir mycket mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hädar Cars berörde också tekopolifiken. Eftersom han
gjorde det i demagogiska vändningar om vilken typ av vinster som man skulle
kunna göra efter ett omedelbart avskaffande av våra handelsrestriktioner på
lekoområ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot, 1985/86:105 2aprin986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det, vill
jag påminna honom om aff han under sin fid som handelsminister upprättade avtal
med så olika länder som Portugal, Sri Länka, Thailand, Mauritius. Indien,
Malta, Korea, Malaysia, Macao, Hongkong, Pakistan och Singapore, Då fann Hädar
Cars def nödvändigt aft ha vissa typer av regleringar. Som jag har understrukit
är vi nu i färd med aff inför de MFA-förhandlingar som skall föras arbeta för
ett mindre restriktivt multifi­beravtal, Sverige måste då vara berett att öppna
sig mer när def gäller tekoimporten. Jag skall av tidsskäl inte upprepa alla de
argument och hänsyn som jag har redovisat i handelsdeklarationen. Men något
hänsynstagande till defta fanns ju inte i Hädar Cars redovisning, som ju i
stället med eff rakt avklippande av den typ han förespråkade naturligtvis leder
till stor arbets­löshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till Olof Johansson som menade aff vi saknar
avvägningar i deklarationen, Def är möjligt, men jag menar aff det i deklarationen
fas upp just den ifrågavarande typen av avvägningsproblem, t, ex, pä
fekoområdef. Vi måste se fill aff den svenska tekoindustrin rusfar sig för en
framtid med större konkurrens än dagens, samtidigt som vi har eff visst
fortsatt skydd, ungefär sä som jag redovisade. Jag nämnde ocksä aft eff starkt
samhälle med en stark industripolitik är en förutsättning för en uppslutning
kring handels­politiken. Vår vilja atf i god avsikt åstadkomma tekniska
regleringar i vårt land kan samtidigt verka som handelshinder för andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hädar Cars var ocksä inne på Europafrågorna, Lät mig först
säga att jag tycker alt han gav uttryck för en alltför defaitisfisk syn. Om jag
minns rätt sade han atf vi får leva med atf Europa i den övriga världen
identifieras med EG, Så fattade jag honom. Men vi skall infe alls leva med atf
Europa identiferas med EG, Vi har bedrivit eff mycket intensivt arbete bland
EFTA-länderna just för atf informera sådana länder som Japan och andra långt
bort i-länder, och även u-länder, att Europa infe är bara EG, EFTA befinner sig
i en dialog med en rad u-länder. Vi förklarar för i-länder av japansk och annan
typ aft det förhällandet att man etablerar sig i Stockholm, Oslo eller Wien
innebär att man har tillgång till samma tullfria industrimark­nad som om man
skulle befinna sig i Brussel eller Paris, EFTA är ju ingalunda betydelselöst
för EG, Vi har ofta betonat att EFTA är EG:s i särklass största exportmarknad,
faktiskt större än USA, Sovjetunionen och Japan fillsammans. Det finns alltsä
inget skäl till defaitism pä denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan ett konkret svar på Olof Johanssons fråga om
lågspänningsdirekti-vet. Detta bygger ju på den standard som har tagits fram av
Senelec eller lEC, där Sverige medverkar, EG har ställt frågan fill
EFTA-länderna om de är villiga att anpassa sig till def här direktivet. Den
svenska regeringen har låtit göra en utredning om detfa. Utredningen är nu på
remiss, I utredningen föreslås just en anpassning fill direktivet, vilket
betyder aff SEMKO:s förhandsgodkännande av elmaterial skulle upphöra,
EFTA-länderna har beslutat sig för atf avge ett samlat svar fill EG i denna
fråga. Den är nu pä remiss i Sverige, och före sommaren bör det kunna komma
fram eff samlat besked frän EFTA-ländernas sida,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olof Johansson frågade också hur det nordiska samarbetet
hänger ihop med def europeiska. De handelshinder som vi bl, a, inriktar oss på
i det nordiska sammanhanget är ju hinder som är besvärande för framför allt de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;små
företagen. Det kan handla om kontakter över Öresund, Mitt-Nord, Nordkalotten,
Stockholm, Helsingfors och Åbo, I den mån vi kan undanröja sådana handelshinder
är def klart atf det också skulle innebära förbättringar för andra länder, men
arbetet är mer inriktat på de små företagen i de nordiska länderna. Det
västeuropeiska samarbetet rikfar sig mera till ett större, samlat avskaffande
av handelshinder, för bäde små och stora företag, vilket naturligtvis är en
fördel både för Norden och Europa som helhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jörn Svensson menar att vi gör en ytlig analys av
frihandelns för- och nackdelar. Låt mig säga atf hans anförande egenfligen
handlade mycket litet om frihandel, mer om maktförhållanden. När det gäller den
ojämlikhet i handelsutbyte som Jörn Svensson talar om aff frihandel skulle
skapa menar jag bestämt aff def tydligaste exemplet pä ojämlikhet i
handelsutbyte finns inom COMECON, som ju icke är en frihandelsorganisation. De
makt­politiska processer som Jörn Svensson beskrev har större effekter på just
handeln inom de östeuropeiska COMECON-staferna än i någon annan handelspolitisk
organisation. Den ojämlikhet som handelspolitiken leder fram till är större i
Östeuropa och i deras sysfem än i värt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall, eftersom min faletid är ute, återkomma i nästa
replik till de övriga frågor som Jörn Svensson ställde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
STEN SVENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Vi har hört Mats Hellström fala om vikten av
att avveckla regleringar, Def finns ett gyllene tillfälle att visa prov på
trovärdighet genom aff ställa upp på vårt förslag atf avveckla
valufaregleringen. Vi har ju ett stort exportberoende i värt land, och
samtidigt visar vi snart upp de hårdaste valufaresfrikfionerna. Från industrins
sida kan Mats Hellström säkert få många exempel på märkliga och snedvridande
effekter som regleringar kan ge. Det framkom bl, a, vid en pejling som de
nordiska industriförbunden anordnade för en månad sedan. Vad som framkom där är
sammanställt i en särskild skrift, som säkert kan vara en intressant läsning
för Mats Hellström, Med de kostnadsförutsättningar som nordisk indusfri har är
def av avgörande betydelse att vi kan utnyttja kapitalet effektivt och ännu
viktigare atf vi kan attrahera kapital, Valutaregleringarna sätter upp
konstlade hinder för detfa och förorsakar därmed effektivitetsförluster, som -
jag påpekade det i mitt huvudanförande - vi helf enkelt inte har råd med i den
härda internationella konkurrens som vi i hela Norden arbetar under.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi konstaterar emellerfid atf def förslag som den svenska
valutakommiftén har presenterat inte bara vill behålla regleringen utan i vissa
avseenden t,o,m, vill skärpa den också för transakfioner inom Norden, Samtidigt
konstaterar vi atf utvecklingen i Danmark gär i rakt motsatt riktning. Frän
svensk sida vill man öka spännvidden. Jag undrar om det verkligen gagnar vär
strävan aft ge ett konkret innehåll åf målet: Norden som hemmabas för Nordens
industrier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nej, herr talman, valutaregleringen måste avvecklas, och
det vore tacknämligt om .Mats Hellström här kunde ge ett prov pä sin ambifion
aff åstadkomma avreglering, Sverige är ju prakfiskt faget def enda industriland
som fortfarande vidmakthåller en omfattande valutareglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens protokoll 1985/86:105-106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105        Anf. 9 &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;HADäR &lt;/span&gt;CARS
(fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har berömt Mats Hellström för hans
lovsång till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,,     , ,     ., , , j &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       frihandeln. På den punkten har jag inget behov av
fortsatt diskussion med&lt;br&gt;
&lt;a href="http://handelspoliti.sk/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;Handelspoliti.sk&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i o    a&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;honom.
Däremot vore jag facksam om han gav mig svar pa mina frågor om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärder
mof korruption, om avveckling av valufaregleringen och om en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svensk
vitbok.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Under den tid jag var handelsminister hade
jag aff på tekoområdet ta hänsyn till en mycket detaljerad beställning från
riksdagen om en stor svensk tekoprodukfion. Riksdagens uppdrag till regeringen,
styrt av en majoritet av socialdemokrater, kommunister och centerpartister,
fann jag mig självfallet inte kunna förbise. Men de förslag jag lade fram
präglades av en klar vilja aft hålla nere de svenska handelshindren pä
fekoområdef mof omvärlden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi vinner mera på aff vara pragmatiker&amp;quot;, sade
Olof Johansson med hänvisning till de svenska handelshindren mot u-ländernas
tekoprodukfer och fill regeringsförslagef om höjda fomaftullar, &amp;quot;Vi
vinner&amp;quot;, sade alltså Olof Johansson. Vilka är dä &amp;quot;vi&amp;quot;? Infe är
def de svenska barnfamiljerna, som föriorar ca 1 500 kr. åriigen per familj på
atf fekoprodukferna pä grund av dessa regleringar har blivit dyrare! Och infe
är def de svenska grönsakskonsu-menferna, som om centerns förslag skulle gå
igenom skulle fä betala högre priser pä tomater, lök, vitkäl, snittblommor och
slanggurka!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egentligen tycker jag, herr talman, aff det är en
egendomlig livsmedelspo-lifik, när man subventionerar konsumfi(3nen av fet mat
som smör och fläsk men lägger uf handelshinder som fördyrar konsumtionen av
grönsaker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är klart att några tekoproducenfer i f, ex, Irland
skulle tjäna pä de svenska handelshindren. De irländska företagen kan ju
lättare sälja sina skjortor i Sverige, eftersom u-länderna på grund av de
svenska handelshind­ren har svårare atf få in sina produkter här. Jag tycker
bäde Olof Johansson och Mats Hellström nu bör svara pä frågan, varför de tycker
aft ett sådant sysfem är värt aff slå vakt om. Vad är det för fel pä aft man
skall få köpa billigare skjortor från u-länder än importerade skjortor frän
Irland?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mats Hellström far ändå vissa steg åt mitt håll. Han säger
aff svensk tekoindustri nu bör &amp;quot;förbereda sig pä ett läge där
handelspolitiska skyddsåt­gärder inte kan påräknas i den omfattning som nu
gäller&amp;quot;. Detta är ett steg i rätt riktning, i liberal riktning, till nytta
för människorna i värt samhälle,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 OLOF JOHANSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Def jag syftade på och som jag saknar i
ufrikeshandelsdekla-rationen är aft man, när man talar om krav som ställs på
arbetsmässig och geografisk rörlighet, infe nämner någonting om de krav som
defta ställer på svensk regionalpolitik. Jag saknar den polifik och de medel
som då krävs i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle kanske kunna fa eff ännu tydligare exempel. Det
är naturligtvis&lt;br&gt;
eff problem aft vi har ett stort överskott i livsmedelsproduktionen här i&lt;br&gt;
Sverige, Hela bilden präglas mer av den snedvridna internationella markna­&lt;br&gt;
den än av def som egenfligen borde angå oss mer, nämligen def faktum aft&lt;br&gt;
mänga människor i världen svälter. Det är ett annat exempel pä hur man här i&lt;br&gt;
34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige inte  fångar in  de 
grundläggande och vikfiga signalerna i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;internafionella
situationen utan försöker göra en svensk överproduktion av    Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
livsmedel fill ett &amp;quot;oöverstigligt&amp;quot; problem,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte orda mer om detfa, men def var bl, a, dessa
två exempel jag tänkte pä när jag talade om bristande avvägningar. Man kan
naturligtvis räkna upp rader av områden, men jag tror infe att vi behöver
fördjupa debatten i det avseendet, för vi är väl i huvudsak överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De här problemen kommer givetvis igen på
krigsmaterielområdef, som jag redan nämnt, och pä data- och elektronikomrädet,
där det krävs insatser pä hemmaplan därför att vi vill skapa en viss trygghet i
vår egen ekonomi. Vi vill inte - jag vef infe om def är till skillnad från
Hädar Cars - fränsvära oss den tryggheten. Vi vill ha en viss självförsörjning,
och vi är beredda att betala en viss försäkringspremie för aft uppnå detta, Def
är klok polifik för villaägare, och det är klok politik ocksä för eff land,
eftersom vi inte lever i den bästa av världar, som ständigt och oföränderligt
är lugn och stabil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad det handlar om - det är egenfligen mitt svar ocksä
till Hädar Cars - är helf enkelt atf infe bara resonera kortsiktigt utan hela
tiden vara medveten om de risker som ligger i sårbarhet och beroende av
omvärlden och aft def på kort sikt kan kosta en del för oss själva att
upprätthålla en självförsörjning och en trygghet i vårt eget land. Men då kan
vi också satsa på en öppen attityd till frihandel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 JÖRN SVENSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först gör Mats Hellström def i princip
alldeles riktiga påpekandet, atf man mycket väl skulle kunna föra en kritisk
diskussion liknande den som jag tidigare förde om den kapitalistiska delen av
det ekonomiska världssysfemef visavi Comecon, Det är alldeles rikfigt att den
typen av maktpolitiska förhållanden finns också där. Däremot kan man väl knappast
säga atf def råder större ojämlikhet, och aff klyftorna är större inom
Comecongruppen än i världen i övrigt. Men man kan mycket väl föra en sädan
kritisk diskussion, därför att även om planekonomiernas allmänna
utgångspunkter, villkoren för deras ekonomiska uppbyggnad och handeln dem
emellan skiljer sig väldigt mycket från den kapitalisfiska världens, så finns
def naturligtvis företeelser där som man mycket väl kan göra till föremål för
en ytterst kritisk analys. Man kan i viss mån kritisera en form av dogmatism i
motsatt gestalf, dvs, som med motsatta förtecken uppträder bland liberala
dogmatiker i den kapitalistiska världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min strävan med det inlägg som jag hållit inledningsvis
har just varit aff komma ifrån den här typen av magistrala schabloner som man
allfid hör och den litet överdrivna och sjukliga vördnaden för aff allt som går
pä export är så bra- def skall man pä allt säff främja-och i stället fråga;
Vilka konsekvenser får def för den allmänna strukturen? Vilket pris betalar vi
för detta? Hur påverkar def vär syn pä de arbetandes samhälleliga läge? Bör vi
ta fill vara deras kunskaper om vad vi utsätter den internationella ekonomin
för genom aff vi utarmar den på vissa former och specialiteter för att
koncentrera oss pä andra? I detta ligger en allvarlig problemafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag försökte t, o, m, benytta mig, socialist som jag är,
såsom slagträ av en&lt;br&gt;
del analytiker i Förenta Staterna, som har framträtt pä senare tid och som&lt;br&gt;
utifrån sin gediget borgerliga och ekonomiskt liberala åskådning kritiserar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    just den typ av exportfilosofi som dominerar i Förenta Staterna
och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;också i det i defta avseende ganska amerikaniserade
Sverige dominerar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. ,     ,.,,,,       tänkandet
bland företagsledare och stora delar av det ekonomiska efablisse-&lt;br&gt;
Handelspolittsk debatt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;manget
samt bland ekonomerna pa det akademiska planet. Jag tror aft man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annars, om
man infe för en sådan kritisk diskussion, riskerar att frampa ned&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sig i ett
ensidigt synsätt, som egentligen bara är den ideologiska skylten för eff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mycket
krasst ekonomiskt intresse, som inte gagnar hela folket, utan som hör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hemma i en
mycket liten och snäv krets av människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jörn Svensson sade, alldeles riktigt, att han
skulle kunna göra en liknande kritisk granskning av systemet i Sovjetunionen
och dess allierade i Comecon. Det var just det jag menade när jag sade att Jörn
Svensson egentligen inte analyserade - fast han hävdade def - frihandeln sä
mycket som maktrelationer i världen. Dem finns det förvisso skäl aft granska,
såväl i kapitalistiska som i kommunistiska samhällen. Det var väl
egenthgen.inte någon analys av frihandelns för- och nackdelar sä mycket som av
ojämlika maktförhållanden och hur de kan påverka staters självständighet,
utveckling och liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då kan man ställa frågan: Hur har dessa maktförhållande,
som är ojämlika, påverkat vårt eget land? Sverige är ett av de kanske mest
utrikeshandelsberoende länderna i världen och har varit def under mycket lång
fid. Jag bortser nu från medeltiden - jag skulle, herr talman, kanske ha kunnat
börja där, men jag skall börJEi med 1500-falet. Då blev vi reella
rävaruexportörer som ett u-land, framför allt pä träsidan. Vi hade inte kraft
att marknadsföra produkterna själva, utan det var holländare som marknads­förde
de svenska trävarorna ute i världen. Sedan under 1600-talef, inte minst med
hjälp av rönen från utvecklingen i andra länder, utvecklades vär industri pä
järn- och stålsidan, och vi fick efter hand en stark ställning i fråga om
kopparexporten, och järnmalmsexporfen - som dominerade på 1700-talef
-överfördes till trävaruexport på 1800-talet osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under många olika skeden i vår historia har alltsä
utrikeshandeln och sårbarheten pä grund av beroendet av andra länder varit
mycket avgörande för vår utveckling, Sverige har fortsatt att vara ett
utrikeshandelsberoende land med en levnadsstandard som är bland de högsta i
världen - i varje fall om vi i jämförelsen vill räkna in en del av de
utvecklade länderna, har vi en jämnare fördelning än andra. Man kan då ställa
sig frågan: Har detfa ufrikeshandelsberoende, så atf säga netto under
århundradenas lopp, varit till förfång för den utveckling som lett fram till
den svenska sociala välfärden? Eller har def varit ett stöd? Jag är tämligen
övertygad om att det snarare är tack vare det sätt på vilket Sverige har kunnat
utnyttja sitt utrikeshandels­beroende än trots värt ufrikeshandelsberoende som
vi såsom liten nation dock har nått en hög grad av självständighet, god social
omsorg och hög levnadsstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En historisk återblick pä värt lands förhållanden visar
att utrikeshandeln&lt;br&gt;
snarare har varit till hjälp än till förfång för denna utveckling, som i
huvudsak&lt;br&gt;
har varit posifiv för vårt lands medborgare, vår trygghet och sociala välfärd&lt;br&gt;
•'&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och inte minst för vär
sysselsättning och relativt låga arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att Jörn Svensson är htet ohistorisk när han just i det här avseendet    
Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
gör en jämförelse med USA, Sverige är förvisso ett land som på många sätt
är     2 april 1986&lt;br&gt;
präglat av amerikanskt kulturmönster - på gott och ont - men just när def&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gäller debatten om
exportens roll i samhället som drivkraft för både&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;maktgrupper och andra är
det snarare sä aft USA som en kontinent under lång tid har tillhört de länder
som varit selfcontenf, som man säger i USA, och som alltså infe ansett sig vara
beroende av omvärlden utan mera sett sig som oberoende, så att landets
utveckling kunnat styras enbart av interna krafter. Det är ju nu när
utrikeshandeln börjat spela en roll för USA som man där något oförberett märker
effekterna av utrikeshandeln, och det uppstår en debatt, också av
protektionistisk art, en debatt som vi, med vår vana vid att hantera
utrikeshandeln och dess betydelse under lång tid, inte har nämnvärt utvecklat i
Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
vill jag instämma i vad Olof Johanssson sade när han pekade på de avvägningar
som handelspolitiken handlar om och den gardering mot sårbarhet som självfallet
är en följd av specialisering. En av de konflikter som både Jörn Svensson och
Olof Johansson har pekat på är hur samhället i största möjliga män måste
gardera sig inom industripolitik, forskningspolifik och annat för att kunna ha
en öppen attityd mot omvärlden. Jag håller med dem pä den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
konkreta frågor restes. En gällde valutautredningen. Det torde vara bekant för
riksdagens ledamöter aff denna utredning har varit pä remiss och nu är föremål
för vanlig beredning i kanslihuset och att något ställningstagan­de till en
utredning som befinner sig på remiss och sedermera under beredning givetvis
infe görs av regeringen i en handelspolitisk deklarafion utan ju kommer först
när regeringen har berett frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
på den punkt som berördes speciellt, nämligen den nordiska kapitalmarknaden,
där man efterlyste en nordisk gemensam kapitalmark­nad, har vi försökt, både
från svensk sida och i de övriga nordiska länderna, aff se om def inom OECD:s
ram är möjligt att ha en självständig nordisk kapitalmarknad. Visar det sig
inte möjligt, bör vi ändå kunna konstatera att det förhållandet att vi inte
kunnat etablera denna nordiska kapitalmarknad som en självständig formell enhet
inte på något sätt har hindrat börsintroduk­tionen i Sverige av de nordiska
företag som har velat komma hit. Det har heller inte varit något hinder för den
intensiva företagsintegrafion som pågår, inte minst mellan Finland och Sverige,
där finsk industri i allt större utsträckning etablerar sig i Sverige och där
också norsk industri etablerar sig. Tradifionellt har ju mönstret varit det
motsatta; att svensk industri har etablerats i de andra nordiska länderna. Vi
välkomnar denna infegrafion, som inte har hindrats på något sätt av bristen på
just den liberalisering som både Olof Johansson och Sten Svensson pekar pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är inget fel på tomatens färg. För mig är det en mycket behaglig
färg, vare sig jag har den i ansiktet eller i min själ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hädar
Cars må dock ha något sinne för proporfioner i fråga om&lt;br&gt;
tomattullen. Som bekant har regeringen stått emot det kraftiga protektionis­&lt;br&gt;
tiska tryck som i vissa delar i denna fråga förespråkas i riksdagen, som Hädar&lt;br&gt;
Cars själv talade om, där man vill skydda en lång rad produkter inom&lt;br&gt;
trädgårdsnäringen. Det har visat sig atf producenterna inom den svenska&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105   
trädgårdsnäringen - som jag kommer att debattera senare i dag i kammaren -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
ökat sina marknadsandelar i Sverige i fråga om de flesta produkter, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;~  
T&amp;quot;J     /'/' kd b It  ' '&amp;quot; alldeles rikfigt påpekade. Def vore
givetvis egendomligt atf i ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;säd nt läge införa extra
tullskydd. Det häller jag helt med Hädar Cars om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är inte något
generellt fullskydd för tomater som regeringen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagit, utan det är en
åtgärd i den långa rad av skyddsinsafser som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagen har beställt.
Det är en beställning av en enhällig riksdag som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lett till att regeringen
har sett över dessa frågor, och i den enhälligheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inkluderas också Hädar
Cars parfi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har konstaterat att det finns skäl att - vi har ett fullt legalt GATT-utrymme -
införa en speciell tull, som enbart läggs på vissa varor med extremt låga
priser några månader under sommaren. Det är enbart som skydd mot denna typ av
extrem lågprisimport som tullen läggs på, icke som ett generellt skydd för
svensk produktion. Det är en typ av instrument som är nödvändigt just i ett
frihandelssystem och som är helt legalt enligt GATT. För att frihandelssystemet
skall kunna fungera väl måste man kunna införa vissa typer av skydd mot extrem
lågprisimport, och det är bara dä som denna tull läggs på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig, herr falman, sluta med att påpeka atf def som sägs inledningsvis i
deklarafionen kanske har kommit bort i debatten om frihandeln. Det är möjligt
aff def beror på atf enhälligheten i det fallet är stor. Den avgörande frågan i
handelspolitiken - infe minst i det nordiska och def västeuropeiska
sammanhanget men ocksä inom GATT:s ram - är nu att kunna avveckla de
handelshinder som icke är tullar, dvs, administrativa och byråkratiska
handelshinder, som faktiskt hämmar sysselsättningen i Europa och möjlighe­terna
att i Europa uppnå gemensamma lösningar, vilka medför en teknolo­gisk
utveckling i vår världsdel som i nästa skede möjliggör ökad sysselsättning och
stöd för den sociala välfärden. Det är där huvudinriktningen i vår
handelspolitik nu bör ligga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
13 STEN SVENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Mats Hellström kunde inte ge något besked om huruvida han ville
avveckla valutaregleringen. Politik är att vilja, som bekant, och man borde
kunna prestera en viljeinriktning om man gör anspråk på att stä för frihandel
och avreglering, för att talet om viljan att åstadkomma effekt på dessa områden
skall vara trovärdigt. Mats Hellström borde i varje fall ta avstånd från
kommitfémajoritetens up])fattningar, som ju gär i den andra riktningen, vilket
jag påpekade i min förra replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fri utrikeshandel är bra, säger både vi moderater och regeringen. Vinsterna av
en fri utrikeshandel är emellertid samma slags vinster som vinsterna av en fri
inhemsk produkfion och handel. Det har socialdemokra­terna inte förstått, men
jag hoppas atf Mats Hellström har den insikten - han uttrycker sig i varje fall
sä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är märkvärdigt, herr
falman, aft def finns eff statsråd som här i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kammaren deklarerar värdet
av frihandel och avreglering, när def finns mer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;än ett dussin statsråd som
reglerar och byräkratiserar den inhemska handeln&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och produkfionen. Det gör
de genom en politik som leder fill stigande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;°&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;skatter, etableringskontroller, snedvridningar
genom subventioner, pris-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kontroll, länga rader av
arbefsmarknadsregleringar, monopoliseringar av     Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
produkfionen inom värdsektor, utbildning, kommunikationer etc. Man kan     2
april 1986&lt;br&gt;
ingalunda, som jag påpekade i mitt anförande, förstå värdet av en fri&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7]&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;internationell handel, om
man inte förstått att det behövs en fri hemmamark- Handelspolitisk deban nad.
Därför kommer också talet om den tredje vägen atf visa sig var svammel, när väl
devalveringsfrisfen och den internationella högkonjunktu­ren avklingat. Det
finns många svaghetstecken som vi redan nu kan notera. Vinster av en fri
utrikeshandel är samma slags vinster som vinsterna av en fri inhemsk produktion
och handel. Utan fri inhemsk handel blir det valutaproblem,
sysselsäffningssvårigheter, strukturkriser och svårigheter att fullgöra
handelspolifiska intentioner och åtaganden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
14 OLOF JOHANSSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Det som återstår av vär diskussion om avvägningarna är vad som
egentligen skall vara styrande. Jag tycker aff det finns en slarvig formulering
i utrikeshandelsdeklarafionen på den punkfen. Man talar om att vär öppna
polifik ställer krav pä omställning och nydaning i den svenska vardagen. Vilka
krafter är def vi skall anpassa oss fill? Jag tycker att man borde analysera
den frågan ocksä när man framställer problemen pä det säftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt verkar vi vara någorlunda överens. Exempel är ofta belysande; Det räcker
inte med en stark industripolitik, som Mats Hellström säger. Titta på den
svenska varvsnäringens uppgång och fall. Det är tydligt nog. Def handlar om
differentiering och mänga andra saker som måste ske inom vårt eget lands
gränser för atf klara denna mindre sårbara struktur. Till dessa saker hör
definitivt en aktiv regionalpolitik. Den tycker jag borde ha nämnts här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Risken
med en alltför exporfledd politik är att den blir mycket starkt
koncentrationsinriktad. Det är storföretagens inriktning som främjas. Det har
vi sett under de senaste åren. Det är därför jag också tycker aff det är
viktigt atf sätta in det nordiska samarbetet i detta strukfurperspekfiv. Det
handlar verkligen om att främja de mindre och medelstora företagen, som i vart
fall i en första etapp använder Norden som en språngbräda innan de är beredda
atf gä vidare. Def är just för att underiätta för småföretagen, som bör vara en
växande del av vår svenska exportnäring, som det är så vikfigt att prioritera
Norden. Det innebär inte att man avstår frän det europeiska samarbetet, men det
nordiska samarbetet är det primära. Det är det som ger den rätta inriktningen.
En ensidig Europasafsning skulle, tror jag, hämma de mindre och medelstora
företagen i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
mig bara helt kort kommentera valutaregleringsfrågan. Det är en omtvistad
tolkningsfråga om man kan låta utvecklingen ske etappvis. Enligt vår
uppfattning bör man inte foga sig i en ensidig OECD-tolkning på den här
punkfen, utan verkligen planmässigt tala om pä vilket sätt man vill driva denna
kapitalliberalisering vidare, med valutaregleringens avskaffande som ett mäl på
sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105        Anf. 15 HÄDAR CARS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag noterar att, efter
tvä replikomgångar, varken Mats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hellström
eller Olof Johansson har gett svar på min fråga varför de anser def vara bättre
att svenska konsumenter tvingas köpa dyrare skjortor från Irland än billigare
skjortor frän något u-land. E)et är konsekvensen av den svenska tekopolitiken.
Det är en konsekvens som starkt fördyrar klädköpen för oss svenskar, inte minst
för de svenska barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterade också att Olof Johansson tycker atf det är
riktigt atf fördyra för oss svenskar att äta tomater, lök, kål och gurka och
lika riktigt aff genom subventioner hålla nere priserna på f.ex, grädde, smör
och fläsk. Jag föreställer mig, herr talman, att näringsfysiologer och andra
som genom bättre kostvanor vill förbättra folkhälsan i Sverige i likhet med mig
skulle ha väsentliga invändningar mot centerpolitiken på defta område. För nog
är väl en god folkhälsa ändå en del av en god miljö? Det tycker i varje fall vi
i folkpartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar aff Mats Hellström i sin senaste replik
öppnade en springa i en dörr för en omprövning av sitt fasthållande vid
valufaregleringen. Se fill, Mats Hellström, atf den dörren slås upp pä vid
gavel!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist om förslaget fill höjda tomattullar. Uppenbart
är aff Mats Hellström skäms, Hans försvar blev alltför ihåligt - tydligen också
för honom själv - när han ursäktade sift och moderaternas feltramp i tomaterna
med aft han inte gjort vänsterpartiet kommunisterna och centern sällskap in
bland lökar och slanggurkor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 16 JÖRN SVENSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När jag tidigare har refererat till en
aktuell diskussion i USA, har det inte alls varit fill den polifiska diskussion
som förs om protektionis­men utan till den mer analytiska diskussion som förs
om strukturomvandling­ens form, om företagsledning, om marknadsbedömningar och
marknadsbe­teenden, där man ställer en hel del av de gamla klassiska och i
synnerhet i Sverige rådande liberala schablonerna under krifik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mats Hellström förvånar mig genom att säga att jag
diskuterar maktförhål­landen och maktpolitik och inte frihandel. Som om inte
handel och det säff som vi nu kan se för utbyte av varor, för ekonomiska
relationer i allmänhet länder emellan, just handlar om makt. Det är ju det som
är en av de viktigaste erfarenheterna att det i allt högre grad handlar om makt
och aft marknadsme­kanismerna inte alls sörjer för den osynliga och föregivet
neutrala formen för fördelningen av resurser, distribuerandet av
konkurrensfördelar och allt det som de påstås göra. Allt handlande är ett
maktspel. De kapitalisfiska ekonomierna blir också de alltmer utbudsorienferade
i stället för efterfråge-orienterade, därför att detta har mycket att göra med
koncenfrafionsgraden, de stora multinationella koncernernas makt och de olika
statsmakternas sätt att försöka stödja och bygga under den i olika situafioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Poängen i
vad jag försökt säga är aff def finns flera vägar atf bedriva handel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
upprätta ekonomiska relationer. Det finns flera vägar att gå när det gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;industriarbetets
framtida utformning, när def gäller strukturomvandling och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;internationell
handel. Vid vissa sådana former, som jag menar är de mest&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dominerande i dag, blir priset för
de föregivna fördelarna som man vinner för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högt. Det uppstår
föriorare, liksom det uppstår mönster där löntagarna     Prot. 1985/86:105
förlorar medan ett fätal rika människor vinner. I andra former är priset
lägre,     2 april 1986 då uppstår i varje fall inte i samma grad den typen av
nackdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Def
är alltså en diskussion om i vilken form vi skall bygga upp ekonomiska
Handelspolitisk deban relationer som jag har velat föra. Det som har förvånat
mig är att man inte alls för den typen av diskussion, om man skall döma av
handelsdeklarafionen. Där trampar man bara pä i de traditionella schablonerna.
Det hade jag väntat mig av en debattör som Hädar Cars, men jag har fortfarande
den illusionen kvar att man kan vänta sig en något mer nyanserad bedömning och
diskussion från socialdemokratiskt håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Olof Johansson anhållit atf
fill protokollet fä antecknat aft han infe ägde räft till ytterligare replik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
17 Statsrådet MÄTS HELLSTRÖM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Ätt jag inte tidigare besvarat Hädar Cars fräga om skjortköp beror på
aft svaret är så generande enkelt, Def är ingen som tvingas köpa dyra skjortor
från Irland, Det finns gott om billigare skjortor, tillverkade i u-länderna,
Def är bara att gå ut i de svenska affärerna och titta. Hädar Cars,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visst
handlar den ekonomiska politiken i alla länder i hög grad om maktrelationer- om
ojämlika maktrelationer och om hur starka maktgrup­per kan utnyttja svagare.
Det är alldeles självklart, Jörn Svensson, En intressant fråga att då
diskutera, mot bakgrund av det facit på några hundra år som vi har, är: Kan ett
litet, utrikeshandelsberoende land som inte backas upp av starka
maktgrupperingar och vars företag även om de är stora för vårt lands
förhållanden - vi kallar dem multinationella, vilket de är- ändå är små när de
jämförs med amerikanska, tyska och andra, utveckla en särart och uppehålla de
mål som värderas högt inom arbetarrörelsen, mål som inte värderas högt inom de
grupperingar i andra länder som har den stora makt som Jörn Svensson nämnde? De
värderingarna gäller sysselsättning och social välfärd. Jag menar aft
utvecklingen har visat att en ekonomisk politik, som utnyttjar utrikeshandeln
och våra möjligheter att genom både export och import stärka vår kompetens och
finna nischer där vi är starka också kan bidra till att vi uppnår
sysselsättningsmålen och de sociala välfärdsmålen, Sverige är fakfiskt i dag inte
en satellit, beroende av starka maktgrupperingar utanför landet. Trots att
Sverige är ett litet land är det ett land med en oberoende utrikespolifik, med
en stark social inriktning i vår inrikespolitik och en för världen som helhet
ovanligt hög sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
den debatt som varit har, tror jag, Jörn Svensson inte någon replikräft kvar,
men jag måste ändå säga aft något alternafiv har Jörn Svensson inte presterat.
Han har sagt att han inte är protektionist, och det respekterar jag, men han
har inte visat på någon egentligen alternativ handelspolitik till den som förs
av den svenska regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olof
Johansson efterlyste konkreta exempel på de avvägningsfrågor som&lt;br&gt;
belyses i början av handelsdeklarationen, där vi säger att lika skadliga som de&lt;br&gt;
stafliga ingripanden är som försöker bevara en föråldrad struktur, lika&lt;br&gt;
värdefulla är de statliga insatser som underlätfar en strukturförändring och&lt;br&gt;
som sörjer för välfärden för de människor som närmast berörs. De gör aft&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    omställningen  infe  blir sä  utdragen  och smärtsam.  Ett
exempel  som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;återkommer i flera punkter senare i deklarationen är den
svenska stålindu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,,     , ,     ,,,. ,   , ,        strin, inte minst i
jämförelse med den utveckling som nu sker ute i Europa,&lt;br&gt;
Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def
påpekar vi också senare i handelsdeklarafionen. På den punkten tror jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att vi
kanske är överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sä till Sten Svensson, Def är som sagt en enkel
debattpoäng aft säga atf det finns ett statsråd som arbetar för avreglering och
eff antal andra som arbetar däremot. Men nu är det så att hela regeringen är
inriktad pä ett program för avreglering. Det arbetet leds i vissa avseenden
frän civildepartementet, i andra avseenden frän industridepartementet. Det har
till syfte att försöka rensa undan i den snåriga djungel av regleringar som
finns i alla länder och som ingalunda är nägot specifikt svenskt problem. För
atf illustrera aft def infe är def kan jag peka på hur mycket av nya
regleringar som infördes under den borgerliga regeringstiden. Men det är
riktigt aff det är väsenfligt att i det skede av ekonomisk utveckling som vi nu
befinner oss i gå igenom gamla typer av tekniska föreskrifter, regleringar och
annat, som i dag icke underlätfar för de ekonomiska krafterna aft utvecklas
till sysselsättningens fromma. Det är ett arbete som pågår i många länder. Jag
kan konstatera atf man i många länder har betydligt mer av denna sä atf säga
tekniska snärighef att ta sig igenom än vi har innan man kommer fram fill vad
vi skulle vilja kalla en genuin hemmamarknad, som är bra både för de stora
företagen och - det tog Olof Johansson upp i det nordiska sainmanhanget - de
små företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En vitbok. Hädar Cars, är ju en produkt som fas fram inom
en tullunion som EG för att främja handelspolitiska mål. Aft fråga om vi i
Sverige skall ha en vitbok blir litet konstigt. Det finns många funktioner,
många frågeställ­ningar och faktorer som berörs i den vitboken som vi ägnar oss
åt i vär handelspolitik, inte minst i det nordiska sammanhanget. Vi har
identifierat ett hundratal klagomål, som man försökt beta av mellan
myndigheterna i de nordiska länderna, och vi har givit kommerskollegiums
generaldirektör i uppdrag atf gä uf fill myndigheter, föreskrivande verk osv,
och ställa följande frågor till dem: Behöver vi på def här området ha
föreskrifter som skiljer sig från vad de andra nordiska länderna har? År def
tradition, slentrian, som betingar våra föreskrifter, om de nu är annorlunda?
Är detfa ett område där en nordisk harmonisering skulle vara möjlig aft
genomföra utan aff vi därigenom uppger mål som är väsentliga för oss själva?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna typ av process, där vi själva tagit initiativet och
kanske för&lt;br&gt;
ögonblicket snarast ligger något steg framför EG, är vikfig, Def är som sagt&lt;br&gt;
ett arbete som nu engagerar mänga regeringar i Europa, Och jag vill&lt;br&gt;
avslutningsvis peka just på att def perspektiv som jag ser i den handelspolitis­&lt;br&gt;
ka utvecklingen innebär aft def för närvarande pågår mer av aktivt arbete när&lt;br&gt;
det gäller atf riva ner handelshinder runt om i hela Västeuropa - i Norden, i&lt;br&gt;
de övriga EFTA-länderna, i EG-länderna - än på mycket länge. Därmed&lt;br&gt;
kommer man också i detfa handelspolitiska arbete alltmer in pä områden&lt;br&gt;
som inte primärt är handelspolifik. Det kan vara jordbrukspolitik, def kan&lt;br&gt;
vara tullfrågor som både är finansfrågor och handelsfrågor, det kan gälla&lt;br&gt;
arbetsmarknadsfrågor, industrifrågor och mycket annat i de olika ländernas&lt;br&gt;
regerings- och administrationssystem,&lt;br&gt;
42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För den skull bhr uppgiften
självfallet infe lättare för handelspolitikerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eftersom
det är så många andra områden som berörs. Lägger man samman de olika länder som
engagerat försöker göra detta arbete samtidigt inser man atf det är ett svårt
område som vi arbetar på. Många revir byggs upp i olika länder mellan
myndigheter o,d, som försvårar arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har emellerfid ändå en hyggligt opfimistisk prognos
aft detfa kommer aff gå bra. Vi har i handelsdeklarafionen pekat på atf det
inte gär att fa miste på den politiska viljan inom EG atf nå resultat pä dessa
områden. Den polifiska styrfarten är nödvändig för atf detta snåriga
administrafiva arbete med atf avveckla handelshindren skall kunna genomföras.
Glädjande nog finns det inom EFTA-länderna en liknande inställning, en liknande
politisk uppbackning. Jag är glad över att debatten här i dag har visat aft det
i Sverige infe finns nägot motstånd av större omfattning mot detta arbete utan
att vi kan säga aff vi även i Sverige har denna polifiska styrfart, med bred
uppslutning i riksdagen, för att planerna pä aff göra hela Västeuropa fill en
genuin hemmamarknad skall kunna förverkligas. Det skulle betyda mycket för aft
öka sysselsättningen och öka den tekniska kompetensen i hela Västeuropa, och
inte minst betydelsefullt skulle det vara för ett litet utrikeshandelsberoende
land som Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Sten Svensson
och Hädar Cars anhållit att till protokollet få antecknat atf de infe ägde räft
fill ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 18
LENNÄRT PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Jag tänkte inte tala sä mycket om tomater,
lökar och slanggurkor utan främst uppehålla mig vid de något mera långsiktiga
aspekterna på frihandelsfrågorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mats Hellström nämnde att arbetslösheten i Västeuropa var
11 %, Uppgiften väckte inte någon större uppmärksamhet hos de efterföljande
talarna. Siffran är så aff säga alltför invand för atf längre vara dramafisk,
Men egentligen borde den skaka om oss ordentligt. Mer än var tionde människa i
vår del av världen är öppet arbetslös, Def innebär en fördubbling sedan början
av 1970-falet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oavsett vilken konjunktur som råder så sfiger den
långsiktiga arbetslöshe­ten i Västeuropa, och någon förbättring tycks inte ens
nu vara i sikte, trots ovanligt goda ekonomiska förutsättningar med fallande
oljepriser och lägre räntor. Vi är alla för frihandel, utom möjligen vpk, Atf
frihandel och infernafionell marknadsekonomi skapar välstånd är helt klart. Men
frågan är: Finns det eff samband mellan den höga arbetslösheten i Västeuropa
och def frihandelssysfem vi gemensamt har byggt upp? Det blir ökade klyftor
mellan dem som har arbete och dem som infe har arbete, mellan de regioner där
tillväxten sker och de regioner som ligger utanför centrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhoppningsvis finns inte detfa samband, men faktum
kvarstår: den tekniska utvecklingen, öppnandet av gränserna och utvecklingen på
mass-kommunikafionsomrädef har lett fill aft def pä viktiga varuområden har
skapats en enda internationell marknad. Den utvecklingen har nätt särskilt
långt när def gäller industriprodukter, och där har också strukturförändring­arna
blivit allt snabbare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självklart
har oljekriserna under 1970-talet spelat in och drivit upp takten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105
ytterligare, men inte ens nu, när oljeprishöjningarna sjunker undan, vägar vi&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hoppas på varakfigt lägre arbetslöshetsnivåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tvingas alltså konstatera aft regeringarna i Västeuropa inte tycks klara att
skapa den trygghet i förändringen som också är en väsentlig del av ett gott
liv, vid sidan om det rent materiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
ens i Sverige är vi oberörda av denna utveckling, även om arbetslöshe­ten i
vårt land är mycket låg, internationellt sett. De borgerliga regerings­årens
stora budgetunderskott, devalveringen 1982, en stor offentlig sektor och en
aktiv arbetsmarknadspolitik har bidragit till att klara sysselsättningen i
Sverige, Men trycket ökar i de utsatta regionerna. Det är därför ingen
tillfällighet att vi i värt land nu håller pä att få en ny stor
regionalpolitisk debatt, med allt mer bestämda krav frän utsatta regioner på
stödinsatser för att arbetslösheten skall kunna hällas nere.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är helt klart att en ökad frihandel innebär en ökad förändringstakt
i näringslivet. Strukturförändringarna slår igenom snabbare och hårdare, Defta
har en posifiv och en negafiv sida, Def positiva är, som jag sagt, effektivare
utnyttjande av resurser och ökat välstånd. Det negativa innebär, som jag också
antytt, ökade risker för utslagning av människor och utsatta regioner, nägot
som regeringarna måste möta på ett effekfivare sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det förhållandevis öppna internationella handelssystemet skall kunna
bibehållas, går det inte i längden aft ha 20 miljoner öppet arbetslösa i
Västeuropa, Regeringarna mäste nu visa att de klarar att bekämpa den stora
arbetslösheten effektivt och skapa den trygghet i förändringen som medbor­garna
har rätt att kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
arbetar hårt i förberedelserna för en eventuellt ny GATT-runda för aff
tjänstehandeln skall bli lika fri som varuhandeln nu är. Det kan i långa
stycken vara riktigt, men vi bör också inse och respektera de annorlunda
intressen som många u-länder kan ha. Ätt driva krav på liberalisering när det
gäller banker och försäkringsbolag, sjukhus, konsulttjänster, telekommuni­kationer
och mycket annat skulle kunna lämna u-länderna vidöppna för ett omfattande
utländskt ägande av vitala samhällsfunktioner, som många u-länder vill ha kvar
i nationell ägo eller i varje fall på nuvarande stadium vill ha en ordentlig
kontroll över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan aspekt när det gäller fjänsfehandeln är att ett land som USA visar allt
större tendenser atf vilja bryta offentliga monopol i andra länder genom att
driva kravet på rätt för amerikanska tjänsteföretag att etablera sig ocksä på
områden som i olika länder utgör offentlig sektor. Handelspolitiken blir dä
infe ett medel aff frigöra handeln mellan olika nafioner utan i stället ett
sätt att via GATT-förhandlingar och andra handelsförhandlingar pressa på andra
länder den egna privatiseringsideologin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
samma sätt förhäller det sig med USÄ;s syn på industripolitik av svensk och
europeisk modell. Det måste även i fortsättningen få vara tillätet för inte
minst små stater att satsa ekonomiska resurser så aft en oundviklig
strukturrationalisering och kapacitetsneddragning i en bransch kan ske i
ordnade former och med sä smä sociala konsekvenser som möjligt för den
enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
accepteras inte alltid av USA, därför att man där har en annan&lt;br&gt;
44&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ideologi. Trots atf dessa temporära
indusfripolitiska åtgärder är väl förenliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
GATT-reglerna inför den amerikanska administrationen alltför ofta strafffullar
eller tvingar fram s. k. frivilliga överenskommelser om exporfbe-gränsningar.
Pä detfa område borde Sverige och EG ha ett gemensamt intresse aft söka möta
USÄ:s flitiga utnyttjande av utjämningstullar och liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Def var infe mycket som Mats Hellström hade
att säga i handelsdeklarationen om USÄ:s embargopolifik när def gäller
högfeknolo-giprodukter. Frågan är naturligtvis känslig för ett alliansfriff
land. Samtidigt är det helt klart att Sverige på ett eller annat sätt måste spela
med, eftersom vår egen högteknikindusfri är sä beroende av
elektronikkomponenter frän USA och dess allierade. Så fort en svensk
exportprodukt innehåller en aldrig så liten licensbelagd elektronikkomponent -
och det finns många sådana pä de amerikanska listorna - kan USA stoppa exporten
av hela produkten eller systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska regeringen har nu genom en särskild förord:
ing om kontroll av vidareutförsel av exporfkontrollerade varor beslutat gå den
amerikanska regeringen till mötes. Därmed far den svenska regeringen eff ansvar
för genomförandet av den lagsfiffning som USÄ;s kongress och president beslutar
om. Vi skiljer oss i och för sig därmed inte frän andra neutrala länder med
likartad lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fortgående skärpningen av USA:s embargopolitik innebär
emellertid en olustig utveckling. Vi anser dessutom atf en vidgad handel bidrar
fill att öppna gränser och öka förståelsen mellan folken. President Reagans
alltmer åtskruvade embargopolifik mot Sovjetunionen och dess allierade är därför
både kortsiktig och kortsynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som mera konkret oroar är de antydningar som nu börjar
komma om aff svenska företag, som är beroende av amerikanska komponenter för
vissa av sina produkter, också börjar anpassa exporten av helsvenska
teknologiska produkter för att tillmötesgå amerikanska intressen, Def ligger
potentiellt inbyggt i den amerikanska embargolagsfiftningen, som den nu är
utformad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt uppgifter i Veckans Affärer den 13 mars har ett
betydande antal svenska företag inom både privat och offentlig sektor
undertecknat ett s, k. Letter of Assurance, Def skulle i korthet innebära atf
man lovar atf fullt uf samarbeta med de amerikanska myndigheterna för att
begränsa högfeknolo-giexporten. Vad innebär nu detfa? År def fråga om
frivilliga åtaganden, som gär utöver regeringens förordning? Hur ser i så fall
regeringen pä den typen av åtaganden? Det skulle vara intressant aff få höra
ufrikeshandelsminisferns uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig ställa ytterligare en fråga till
ufrikeshandelsministern. Det gäller den varubojkoff som USA utövar mof
Nicaragua, Här handlar def infe i första hand om högteknologiprodukter utan om
reservdelar till vanliga amerikanska maskiner och transportmedel. Om nu ett
svenskt företag skulle göra en hedervärd insats genom aff på nägot sätt skaffa
fram sådana reservdelar, skulle då den nya svenska förordningen kunna stoppa en
sådan export frän Sverige? Det är också en viktig fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta har ju blivit rätt mycket om USA, Def
innebär naturligtvis infe aft jag anser att den andra supermakfen, Sovjet,
skulle vara bättre aff diskutera med. Tvärtom - upprepade ubåtskränkningar och
vägran&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt följa
internationella spelregler när det gäller gränsdragningen för den ekonomiska
zonen öster om Gotland talar sift tydliga språk. Aff USA är intressantare att
diskutera i dagens debatt beror naturligtvis på att USA är en jätte i
handelssammanhang och där påverkar utvecklingen starkt, medan Sovjet genom sin
slutenhet blott och bart är en pygmé. Så enkelt är def.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig sluta med atf säga aft jag liksom många andra
socialdemokrater förordar en fortsatt liberalisering av den internationella
handeln. Vi tror också att det är viktigt atf en ny GATT-runda kan inledas sä
snart som möjligt för atf befästa de framsteg som redan har gjorts och för atf
gä vidare. Mer frihandel på många tjänsteområden, en första början när det
gäller jord­bruksprodukter, större opartiskhet när det gäller offentlig
upphandling, undanröjande av en mängd smä irriterande detaljbesfämmelser som
kan innebära handelshinder - def är exempel pä sådant som skulle kunna gagna
svenska intressen. Detta betyder infe aff vi bör försumma att diskutera
effekterna av den långsiktigt fortgående internationaliseringen på def svenska
samhället och den svenska demokratin, Def är i och för sig en fräga som gär
långt utöver frihandelsfrågan i traditionell mening. Men den bör kanske ändå
diskuteras i detfa sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För aft belysa kortsiktigheten i den svenska debatten i
dessa frågor vill jag hänvisa fill direktiven fill den stora maktutredning som
regeringen tillsatte förra året och som har fill uppgift atf belysa de framtida
förutsättningarna för den svenska demokratin. Det finns knappt en rad i dessa
direktiv om att man bör studera vad den fortgående internationaliseringen i
fräga om företag, kapital, varor och tjänster kan komma atf betyda för def
svenska folkstyret i framtiden. Det fär inte bli sä att vi med liv och lust
diskuterar hur demokrafin skall fördjupas och det folkliga inflytandet vidgas
inom eff allt mindre område tillgängligt för nafionella beslut, medan vi inte
ägnar en tanke åt vad som kan göras för atf vidga det nafionella
handlingsutrymmet. Framför allt, kan man kanske säga, bromsar vi den fortgående
minskning av def nationella handlingsutrymmet som följer med en ökad
internationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja formulera def på följande säff, Åven inom
ramen för en vidgad frihandel på många områden finns def vissa nationella
beslutsfunktio­ner som def kommer att vara viktigt för det svenska folkstyret
aff slå vakt om. För det första gäller def valutaregleringen, som varit uppe
fill debatt här i dag. För de borgerliga parfierna är den enbart ett
byråkratiskt påfund för att krångla till det för de svenska exportföretagen.
För mig och för många andra socialdemokrater kan valutaregleringen också vara
ett långsikfigt medel att fä kontroll över kapitalrörelserna till och från
Sverige, Valutakommiftén har nu lagt fram sift förslag, och vi får tillfälle
atf diskutera igenom det hela ytterligare. Men kapitalets internafionella
rörlighet är en viktig fråga också för den nationella bestämmanderätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För def andra är def vikfigt aft vi häller fast vid atf de
svenska storföretagen förblir svenska. Det är ett medel aff hävda def
nafionella handlingsutrym­met, Def är lättare atf diskutera med svenska ägare
än med ufländska. Det är lättare aff diskutera med företag som har sitt huvudkontor
i Sverige och infe utanför Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om vi för närvarande har rösträttsbegränsningar för
utlandsägda aktier börjar de stora utländska köpen av svenska akfier atf inge
oro, Def kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara bra
kortsiktigt för valutareserven att man tar in valuta genom att sälja aktier,
men det är också en kortsiktig lösning sett ur det perspektiv som jag har velat
belysa, I en allt mer internafionaliserad värld är det till fördel för det
nafionella handlingsutrymmet med en förhållandevis stor statlig företagssek­tor,
Def säger sig självt atf det är så. Den bör alltså inte minskas, såsom de
borgerliga vill, utan den bör utökas och ges expansionsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slut, herr talman, vill jag bara säga atf vi även
behöver en stark offentlig sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debau&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19
Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Den konkreta fråga som Lennart Pettersson
ställde fill mig bygger på ett missförstånd. Regeringen beslutade i februari
att förbjuda transitering av smuggelgods genom Sverige, något som också omnämns
i handelsdeklarafionen. Den här förordningen gäller enbart varor som är avsedda
för atf direkt transiteras genom Sverige för att gå vidare till destinationer
dit def är förbjudet aff sända dem direkt frän ursprungslandet. Det gäller icke
vare sig komponenter, insatsvaror eller annat som går in - de kan i och för sig
vara embargobelagda - i svensk produktion för att sedan säljas vidare. Den
typen av komponenter berörs över huvud taget infe av förordningen. Det handlar
endast om aff komma fill rätta med skumraskfra-fiken. Om def är förbjudet i
lagen i ett land att föra en vara vidare fill ett annat land, finns def inget skäl
att i Sverige sätta upp transitförefag för atf föra varan vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sålunda berör förordningen över huvud taget inte
embargobelagda komponenter som går in i svensk produkfion. Därmed är den fråga
som Lennart Pettersson ställde om Nicaragua infe relevant i det här sammanhang­et.
Alldeles självklart avser förordningen inte aft förhindra atf svenska produkter
som har komponenter från andra länder går till Nicaragua, Sverige har ju ocksä
givit sitt stöd fill Nicaragua i GATT gentemot USÄ:s bojkott mot landet, som vi
anser vara helf felaktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag just har sagt om vär förordnings karaktär innebär
ocksä atf den ingalunda har den uppläggning eller den struktur som
Cocom-ländernas lagstiftning har. Därmed tar vi givetvis heller inget ansvar
för den amerikan­ska lagstiftningens innebörd, som jag tror nämndes i Lennart
Petterssons inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk teknologi finns det över huvud taget inget embargo
pä, utom den lagsfiffning som gäller krigsmateriel och kärnkraftsutrustning. Vi
har heller ingen som helst avsikt aff införa någon sorts embargo för svensk
teknologi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 LENNART PETTERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Def gläder mig aft ha fått de här
klarläggandena från utrikeshandelsminisfern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helt klart omfattar inte regeringens förordning någonting
som ligger utöver de elektronikkomponenter och annat som def krävs licens för.
Vi bör dock inte vara omedvetna om atf det kan finnas risk för amerikanska
påtryckningar i den män svenska högelektronikförefag får fram intressanta
produkter som amerikanarna anser infe bör komma i Sovjetunionens händer, även
om vi anser atf det är skäligen enkla och klart civila produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 Med mina frågor ville jag bara förvissa mig om atf det pågår en
akfiv&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevakning från
utrikeshandelsministerns och hans medarbetares sida när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;w    I     II' 1d h tt 8&amp;quot;'   '&amp;quot;' ' ' utrymme som
våra företag fakfiskt har för egna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;produkter
kan bibehållas, oavsett om amerikanarna skulle tycka illa om det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 NIC GRÖNVÄLL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Möjligen skulle man inledningsvis kunna påstå
aft det har sagts lifef för litet om aff alla dessa uttalanden om en atmosfär
av samstämmighet i frihandelspolifiska frågor sker mof bakgrund av en
egentligen räft hotande utveckling för frihandeln, I Industriförbundets skrift
i samband med dess 75-ärsjubileum påvisades att av den samlade utrikeshan­deln
ökade regleringsgraden i uppseendeväckande stor utsträckning. Man kan ocksä
peka på att def mycket stora underskottet i US A:s handelsbalans i sig är ett
allvarligt hot mot frihandelns fortsatta utveckling. Det är därför
utomordentligt angeläget, anser jag, aft trots den samstämmighet som finns i
riksdagen diskutera dessa frågor både i syfte att möjligen ompröva redan intagna
positioner och, framför allt, aff pröva politikens innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag nu gär att granska deklarationen, vill jag först
göra det i fre speciella avseenden, där jag tycker att deklarationen är otydlig
eller inte har gått fillräckligt långt, och sedan ägna någon uppmärksamhet åf
Europafrå­gorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tre frågor som jag vill granska och efterlysa
förtydliganden om är valutarelationernas betydelse, råvaruprisfrågorna och de
fatfiga ländernas skuldkris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atf börja med valutafrågorna, kan man väl konstatera
att sedan USA övergav Bretfon Woods-överenskommelsen i början av 1970-falef har
världen känt ett starkt behov av en ny typ av &amp;quot;handräcke&amp;quot; eller norm
i vad avser valutarelationerna - valutarelafioner som är utomordentligt
betydelse­fulla för frihandeln och för utvecklingen av internationell handel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den här punkten innehåller deklarafionen ett uttalande
som med vänliga ord kan sägas vara något oklart: &amp;quot;Valutakurserna har sedan
någon tid anpassats sä aft de sfär i bättre överensstämmelse med underliggande
ekonomiska förhållanden. Anpassningen har främjats genom en samordning mellan
de stora industriländerna. Det är vikfigt att detfa samarbete fullföljs och aft
konkreta förtroendeskapande åtgärder i den inhemska ekonomiska polifiken
vidtas,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förstår inte riktigt vad den sista meningen egentligen
betyder. Men det är inte den som är den viktiga, utan den vikfiga meningen är
fakfiskt den första i avsnittet, där utrikeshandelsministern uttalar aft
valutakurserna har &amp;quot;anpassats sä aff de står i bättre överensstämmelse med
underliggande ekonomiska förhållanden&amp;quot;. Det antyder nämligen aft
ufrikeshandelsminis­tern och regeringen lever i föreställningen atf
valutakurserna kan anpassas med något slags övermakt fill något som dessutom
skulle likna ett objektivt riktigt värde, Ufrikeshandelsministern talar ju om
en &amp;quot;överensstämmelse med underliggande ekonomiska förhållanden&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är ganska allvarligt om den svenska regeringen lever
under föresfäll-&lt;br&gt;
4°&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningen atf def finns nägot slags
verklig valutarelation i dagens värld. Tvärtom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är det väl
så att valutarelafionerna, valutakurserna, i hög grad är påverkade     Prot.
1985/86:105 av marknadskrafter. Utbud och efterfrågan - den enkla grundregeln -
styr i     2 april 1986 mycket stor utsträckning valutarelafionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutakurserna har nu pendlat oerhört fritt. På ett
plågsamt sätt har dollarn stigit fill vådligt höga tal för aff därefter på
mycket kort tid sjunka. Möjligen är tendensen på nytt uppåtgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alldeles nödvändigt aft finna ett nytt sysfem för
valufaförhållandena i världen. Inom EG, där man har utarbetat en rapport om
Europas framtid, talar man mycket engagerat om EMS, European Monetary Sysfem,
som har kommit att efterträda den förut förekommande valutaormen. Den fråga som
jag tycker är sä vikfig aff diskutera är hur vi i Sverige ser på EMS och vad
våra politiska planer är när det gäller EMS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall genast säga aff jag är medveten om atf Sverige
lämnade valutasamarbetet i ormen under den borgerliga tiden. Jag vill då
omedelbart tillägga atf def skedde med den klara markeringen aff när tiderna i
Sverige på nytt gjorde def lämpligt skulle vi ansluta oss fill valutasamarbetet
igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom EG talar man allstå om betydelsen av EMS och
möjligheten av atf i Europa genom EMS skapa ett monetärt system som skulle
kunna balansera USÄ-dollarn och pä def säftet åstadkomma något som möjligen
kunde ersätta Bretfon Woods-överenskommelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min fråga till Mats Hellström blir då naturligtvis; Hur
ser regeringen på den här utvecklingen i det långa perspektivet? Vi vef ju atf
EMS-systemet infe är fullkomligt inom EG - britterna står fortfarande utanför.
Men det finns tecken som tyder pä aff de är pä väg atf ansluta sig. Om så sker
hoppas jag aff regeringen delar min uppfattning aff def är eff angeläget
polifiskt mäl att ansluta Sverige på nytt fill def valutapolifiska samarbetet,
så att vi får delta i stabiliseringen av valufasituafionen i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande råvarupriserna: Jag har, som Mats Hellström
möjligen erinrar sig, en gång förut här i riksdagen motionerat i denna fråga.
Det gällde kaffeavtalef, Dä ifrågasatte jag def verkningsfulla i aft man pä def
internafio­nella planet försökte manipulera marknadens prissättningsmekanismer.
Jag tycker atf utvecklingen sedan propositionen om kaffeavtalef verkligen har
bekräftat hur rätt jag hade. Vi har i Sverige fillträtf sex stycken
råvaruprissta-biliserande avtal. Beträffande kaffeavtalef är för närvarande
exportkontrol­len urkopplad. Vi vef atf kaffepriset har kastat oerhört, och
marknadskraf­terna tycks helt ha tagit över kontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den internationella kaffeorganisafionen förefaller svag,
Kakaoavfalet är för närvarande under omförhandling, och marknaden visar tydligt
vilket dåligt förtroende den har för avtalets möjligheter atf medverka till
fasta råvarupriser. På samma sätt förefaller förhållandet vara med socker och
vete. Vi känner alla till hur illa det har gått med tennavtalef. Det förefaller
egentligen bara vara gummiavtalet som existerar och fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu finns det i deklarationen tecken på en omprövning. Min
fråga till utrikeshandelsministern är: Är regeringen i färd med att ompröva sin
hållning fill de prissfabiliserande råvaruavtalen, och avser regeringen aft
söka andra metoder för atf komma fill rätta med u-ländernas behov av fasta
råvarupriser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
internationella skuldkrisen, och framför allt den som gäller medelin-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 komstländerna, Latinamerika i allra högsta grad, är ett stort
problem, Def är&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med stor tillfredsställelse som vi 
noterar regeringens uppbackning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Baker-initiativef
och regeringens formuleringar omkring vikfen av aft den internationella
skuldkrisen blir föremål för stor uppmärksamhet. Man får nämligen aldrig glömma
bort atf om en internationell sammanklappning skulle ske av kapitalmarknaden,
ärdet till sist konsumenter och skattebetala­re världen runt som fär betala för
defta fallissemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu finns def i deklarationen en redovisning av vad de
nordiska finans­ministrarna har kommit överens om, I deklarationen uttalas bl,
a, aff man skall ge de multilaterala finansiella organen ökade resurser. Jag
skulle vilja veta om Mats Hellström kan förklara nägot ytterligare vad som
menas med def,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har medlemskap i IDB, och utrikeshandelsminisfern
har i budget­propositionen uttalat skepsis till lån och stöd till El Salvador
och Guatemala, Vi vet nu båda två aff def har skett en demokratisk utveckling i
de båda länderna. Jag undrar om utrikeshandelsminisfern är beredd aft ompröva
den negafiva hållningen till El Salvador och Guatemala i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De sista fem minuterna av mitt anförande skall jag ägna åt
EG-frägan, Det är mycket tillfredsställande atf deklarafionen innehåller sä
mycket och så klara ordalag om den betydelse som det europeiska samarbetet har
för värt land. Vi moderater intar här en annan hållning än de andra partierna.
Vi markerar tydligare vår övertygelse om Sveriges tillhörighet fill Europa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker aff Lennart Petterssons anförande pä sitt säff
blev en utmärkt stark argumentation för vår hållning i denna fräga. Regeringen
förefaller aft satsa all sin framtid när det gäller Europafrågorna på samverkan
inom EFTA, EFTA som numera är en försvagad organisation som representerar fyra
små nationer. Däremot talar Lennart Pettersson om ett EG där varje land kämpar
med arbefslöshetsproblem och där det uppenbarligen, på samma säff som pä def
nafionella planet, finns stort behov av en infernafio­nell samordning i
ansträngningarna att bekämpa arbetslösheten i Europa, Def Lennart Pettersson
här framför blir till ett argument för vär hållning i Europafrågan, Det räcker
infe aft som folkpartiet gör i bombastiska ordstaplar påstå sig vara för ett
närmande fill Europa och yrka på författandet av en vitbok, Def mäste till en
markering av atf vi verkligen känner atf vi hör fill Europa och aff vi på sikt
vill ansluta oss fill Europa, Def är vad vi moderater har uttalat i årets
näringspolitiska mofion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikeshandelsministern berör projektet EUREKA, men han
gör det&lt;br&gt;
möjligen på ett sätt som föranleder mig aft fråga om regeringen anser sig ha&lt;br&gt;
gjort sift. Det förefaller ju som om Mats Hellström i sin deklarafion menar aff&lt;br&gt;
vad som härefter skall ske def ankommer på industrin att göra. Jag vef ju atf&lt;br&gt;
man inom regeringen har, eller i varje fall i höstas hade, en samordnings­&lt;br&gt;
grupp bestående av ufrikeshandelsministern, industriministern och utrikes­&lt;br&gt;
ministern och atf man hade en särskild samordnare för EUREKÄ-frågor, Jag&lt;br&gt;
hoppas atf Mats Hellström kan bekräfta aff denna grupp fortfarande är aktiv&lt;br&gt;
och verksam. För visst finns det väsentliga uppgifter för regeringen att&lt;br&gt;
fortsätta aff syssla med. Vi vet exempelvis atf def inom dessa projekt kommer&lt;br&gt;
atf uppkomma problem som måste lösas på def nationella planet, exempelvis&lt;br&gt;
50&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gemensamt ägande kring
utvecklingsprojekt, skattefrågor i samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det,
marknadstillträde och rätten till marknadsnärvaro och annat. Jag hoppas aff Mats
Hellström vill bekräfta atf regeringen tänker fortsätta aff vara mycket akfiv i
EUREKÄ-samarbetet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist vill jag med några ord beröra ett ämne som jag
egentligen inte är så insatt i men som i deklarationen behandlas med eff något
överbetonaf självberöm, nämligen den uppgörelse inom fiskeomrädet som är
träffad med EG, Mats Hellström vet bättre än jag att Sveriges fiskares
organisationer med stor bitterhet har tagit emot denna uppgörelse, som innebar
ensidiga eftergifter från svensk sida. En ledamot av kammaren och partikollega
till mig, Jens Eriksson, har i pressen debatterat den frågan med Mats
Hellström, och jag skall infe ge mig in i ämnet som sådant. Jag är emellertid
angelägen aft i den här debatten markera atf när utrikeshandelsministern säger aft
det är tillfredsställande atf han har lyckats lösa eff par långdragna problem i
handeln med EG på fiskeomrädet, är detfa ett uttalande som infe omfattas av
fiskerinäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under defta anförande överfog andre
vice falmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
Statsrådet MATS HELLSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall kort beröra Nic Grönvalls frågor
eller synpunkter pä de tvä punkter som inte redan har behandlats antingen i
budgetpropositionen - vilket exempelvis är fallet när def gäller IDB, där vi
självfallet sfär fast vid vår politik - eller i den handelspolifiska
deklarafionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den första frågan gäller valutakurserna, I våra läroböcker
och i gammalt tänkande har man självfallet utgått ifrån atf valutakurserna
skall spegla förhållandena på varumarknaderna och därmed skapa förutsättningar
för en väl fungerande export och import. Men under 1970-talef har def efter
hand visat sig aft kapitalmarknaderna mer och mer har kommit aff styra de
viktigaste valutornas värde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def har hänt att kapitalmarknaderna har gått i en riktning
som varit den , motsatta i förhällande fill varumarknaderna med avseende på
valutakurser­na. När dä kapitalmarknaderna har dominerat kursbestämningen har
defta lett fill svårigheter för olika länders utrikeshandel, infe minst USA;s,
Just denna starka inverkan på valutakursernas bestämning som kapitalmarkna­den
haft har naturligtvis gjort def extra vikfigt aff centralbankerna kan samarbeta
med olika insatser för aff hälla valutorna hyggligt stabila och fä kurserna atf
nägot återspegla förhållandena när det gäller export och import av varor och
tjänster, vilket de i stort sett gjorde fram till 1970-talet, Den brist på
samordning som många - inte minst inom OECD - kritiserade ledde fill atf läget
förändrades, och i september 1985 kom de fem största nationerna vid det s, k, G
5-mötet i New York överens om ett visst valutasamarbete för aft åstadkomma just
det jag nyss var inne på, Def är bakgrunden fill vad som sägs i den
handelspolifiska deklarationen om de bakomliggande ekonomiska realiteterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har en valutakorg, som enligt vår mening är väl
anpassad för atf vi skall kunna åstadkomma största möjliga bidrag fill
valutastabiliteten i Europa, Vi har för närvarande inga planer på atf ändra
den, och nägot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    EMS-deltagande är därför inte aktuellt för Sverige,&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan som inte närmare
är berörd vare sig i den handelspolifis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka
deklarationen eller i budgetpropositionen är den uppgörelse med EG som skedde i
samband med Spaniens och Portugals inträde och som gällde fiskeomrädet. Bland
de frågor som fiskarna i Sverige fidigare har krifiserat är just aft de infe
haft möjlighet att tullfritt föra in fiskkonserver i EG-länderna, När det
gäller den frågan har vi ju nu fått vissa koncessioner avseende de länder fill
vilka EG tidigare icke har släppt in svenska konserver tullfritt, Def är ett
led i uppgörelsen, Eff annat är att vi har fåtf ett permanentat system avseende
en tullfri kvantitet sill, vilket också har varit ett stort problem som
fiskarna mänga gånger har tagit upp med regeringen, Fiskarna har också varit
med i beredningsprocessen i Sverige inför de förhandlingar som ledde fill att
vi kunde nå ett resultat med EG, ett resultat som visade på god vilja från EG:s
sida aft lösa gamla och långvariga problem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 NIC GRÖNVALL (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr falman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Just Plazaöverenskommelsen, alltså den överenskommelse som
Mats Hellström kallar för G 5, visar ju atf den utveckling under 70-talet som
Mats Hellström beskrev har fört oss långt bort frän de fasta växelkurser som vi
så väl behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen efter Plazaöverenskommelsen, med def snabba
dollarfallef och den under de senaste veckorna sedda återhämfningsfendensen,
visar just att kapitalmarknadskrafterna, pä def sätt som Mats Hellström sä
riktigt påpekade, dominerar prisbildningen när det gäller valutorna i världen.
Att medverka till aft återfå stabila valutakurser blir alltså en utomordentligt
viktig uppgift för all handelspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är beklagligt att regeringen infaren så passiv
hållning i den här frågan, så atf man förklarar sig vara nöjd med det nuvarande
svenska valutaarrang-emanget. Men jag kan ju å andra sidan acceptera att Mats
Hellström gör detta uttalande, eftersom jag naturligtvis är medveten om aff
valutapolitik inte är hans bord,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 LENNART PETTERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Egentligen är
mitt anförande i första hand en replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker aft Nic Grönvall bör läsa på litet mera om EFTA
än han hittills har gjort, I varje fall fick man av def han sade i talarstolen
intrycket atf def behövdes viss påläsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först och främst består EFTA inte av fyra utan av sju
länder, def är viktigt&lt;br&gt;
aft notera. Dessa länder är visserligen smä men i mänga avseenden naggande&lt;br&gt;
goda. Just ur den aspekt som Nic Grönvall har tagit upp den här frågan,&lt;br&gt;
nämligen Europasamarbefet, tror jag aft EFTA är speciellt viktig, EFTA har&lt;br&gt;
nu nått den omfattning som vi tror aft den långsiktigt kommer aff ha. Vi vet&lt;br&gt;
också atf man inom EFTA har varit mycket akfiv när det gäller samarbetet&lt;br&gt;
med EG, De här sju små staterna har nu insett aff def är bättre atf samarbeta&lt;br&gt;
inom ramen för EFTA om nian vill nå resultat i förhållande till den stora&lt;br&gt;
Europeiska gemenskapen. Eftersom EFEA sammantaget ändå är EG:s&lt;br&gt;
viktigaste handelspartner, har fakfiskt EFTA-länderna, inom ramen för&lt;br&gt;
52&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;EFTA-samspelet, en stor betydelse
för EG, Därför kommer EFTA enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;min uppfattning inte atf
minska utan tvärtom aft öka i betydelse framöver. Det gäller speciellt ur de
aspekter som Nic Grönvall har tagit upp, nämligen ett ökat samarbete med EG på
de områden där det är rimligt aft tänka sig ett sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visst
behövs det, som Nic Grönvall säger, en ökad samordning inom Europa för att
komma fill rätta med arbetslösheten. Men det innebär ju inte aft vi skall gå
med i EG, Vi behöver ju bara peka pä aff den alliansfria politik som vi för de
facto utesluter ett medlemskap i EG. Den samhörighet vi känner med Europa
totalt sett är pä mänga punkter förvisso ganska stor. Men vi kan ju hysa en
viss skepsis mot att det är möjligt att föra den politik som vi anser är viktig
för atf kunna bekämpa arbetslösheten. Därför tror jag mera på ett ökat
samarbete i Norden, och gärna på def säftet att vi nu tar det steg som vi borde
ha tagit för länge sedan, nämligen aff vi får en fungerande gemensam
kapitalmarknad. Jag tycker atf vi här kan gå fram hårdare än vad vi hittills
har gjort. Jag delar deras uppfattning som i den här debatten har sagt atf vi
har varit för tveksamma. Vi är för flata när det gäller aff ifrågasätta OECD:s
uppfattning aff vi inte skulle kunna gä fram med en nordisk ekonomisk
tullunion. OECD-reglerna ger ju de facto en tullunion och andra typer av
ekonomiska unioner rätt aft fä undantag frän den
icke-diskrimineringsbe-sfämmelse som finns med i OECD:s
kapitalliberaliseringskod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker atf den stora samhörighet som vi har i Norden är viktig, och det är
litet tragiskt att vi nu på många sätt trampar tomgång i detta samarbete. Vi
borde med den samhörighet som vi har kunna gå vidare till nästa nivå, en
fullständig kapifalunion och ett valutasamarbete. Det är min förhoppning aff vi
skall kunna fa detta steg ganska snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelspolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 NIC GRÖNVALL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill gärna göra Lennart Pettersson glad och säga att jag visst hade
fel; antalet är sju. Jag behöver inte gå till några skrifter för att göra def
medgivandet. Men det grundläggande och väsentliga är väl egentligen att man
inom EFTA-EG-samarbetet rör sig inom en mer begränsad ram än i det samarbete nationerna
emellan som förekommer inom EG,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill peka på ett par yrkanden i en moderafmotion som väcktes vid förra
riksmötet och som behandlades här i våras. Där yrkades att vi skulle närma oss
EG exempelvis för atf utveckla de parlamentariska förbindelserna, för att
åstadkomma ett ramavtal om forskning och industripolifik, för att öka de
polifiska kontakterna med Ministerrådet och med Kommissionen, för att öka
miljösamarbetet, för att öka samarbetet i fråga om rättsutveckling och för att
öka samarbetet inom biståndspolitiken. Denna lista visar hur mycket större
verksamheten inom EG är än den rena frihandelsdiskussion som förs mellan EFTA
och EG,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar aft om man på def sätt som vi är ense om blir nödvändigt skall komma till
rätta med ett av Europas många stora problem, är det bättre att vara direkt
medlem i EG än atf filtrera sin ståndpunkt genom EFTA,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist, herr talman, vill jag sä gärna ansluta mig till Lennart Petterssons
kampglada ståndpunkt här när det gäller förhällandet till OECD:s kapitalli­beraliseringsstadga
och strävandena aft utveckla en nordisk kapitalmarknad. Hindret är egentligen
bara def aft Lennart Petterssons tyngd och röststyrka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
tillräcklig i det socialdemokrafiska partiet. Jag hoppas därför, Lennart
Pettersson, att den skall växa där,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 26 LENNART PETTERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tackar för Nic Grönvalls önskemål atf min röststyrka
inom partiet måtte växa på denna punkt. Också jag har den förhoppningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På alla de punkter som fördes fram i den moderata mofionen
och där Nic Grönvall framhöll aff det var viktigt att samarbeta med EG
förekommer det i verkligheten diskussioner mellan EG och EFTA-länderna, Def
gäller beträffande forsknings- och ufvecklingsa;fbefe, den ekonomiska
politiken, miljöfrågor, varumärkesrätt, standardiseringsfrågor och många andra
såda­na saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man sedan i slutändan hamnar på bilaterala
överenskommelser mellan EFTA-länder och EG spelar det mindre roll, men EFTA har
nu denna vägröjande uppgift, och EFTA utövar denna med allt större framgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstifufionsutskotfefs betänkande 1985/86:16 om
presstöd (prop, 1985/86:100 delvis),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! På förslag av konstitutionsijfskottet begärde
riksdagen vären 1984 att en parlamentarisk pressutredning skulle tillsättas.
Regeringen effektuerade denna begäran i december 1985, och den tillsatta
utredningen skall enligt sina direktiv göra en samlad översyn av def statliga
presstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är den sjätte pressutredning som tillsafts, vilket i
och för sig vittnar om att utformningen och konsekvenserna av presstödet inte
inneburit de posifiva effekter riksdagen avsåg när det infördes för nu 16 är
sedan. Presstödssystemet har också varit föremål för stark kritik. Detta har
gällt såväl principerna för stödet som utformningen och de utgående stödbelop­pens
storlek. Stödet har bl. a. kommit att användas på sätt som ingalunda varit
avsikten genom t. ex. edifionering och flyttning av redaktioner. Det har
däremot infe i någon större omfattning använts för genomförande av nödvändiga
rationaliseringar för att därigenom åstadkomma att tidningen kan klara sig av
egen kraft och säledes bli fri och oberoende. Till detta kommer att stödet inte
är konkurrensneufralt utan ger de bidragsberättigade tidningarna förmåner som
inte kommer övriga till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har ocksä sett avskräckande exempel på hur presstödet
lagts till grund för nystartande av tidningar utan atf de reella
förutsättningarna har funnits för en dylik satsning. Såväl Stockholms-Tidningen
som Handelstidningen i Göteborg grundade sin existens på presstödet. Vi vef
alla aft dessa satsningar misslyckades - helt enkelt därför atf det infe går
aff basera en tidningsidé på presstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den sjätte
pressutredningen har uppenbarligen en mycket viktig uppgift&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aft fylla.
Den bör finna vägar atf såväl reducera samhällets konsfnader för presstödet som
föreslå ett stödsystem som är mer effektivt och rättvist än det nuvarande.
Utredningsdirektiven ger utredningen alla möjligheter aff åstad­komma detfa,
och man får verkligen hoppas att utredningens ledamöter är besjälade av den
inställningen aft den sjätte pressufredningen - i motsats till sina föregångare
- skall leda till ett konstruktivt och posifivt resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya pressutredningens arbete beräknas pågå under såväl
1986 som 1987, Riksdagen kan förväntas kunna ta ställning fill förändringar i
stödsyste­met 1988, vilket innebär atf eff nytt sysfem kan komma aff fillämpas
tidigast under kalenderåret 1989, Detfa medför aff vissa förändringar i def
nuvarande systemet måste kunna göras trots atf utredningen säledes pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Årets budgetproposifion innehåller några ändringar mot vad
som för närvarande gäller. Således slopas stödet till organisationstidskriffer
helt samtidigt som stödet fill kulturtidskrifter höjs med 7 milj, kr,,
varigenom avses att möjliggöra stöd också fill vissa organisationstidskrifter.
Vidare görs infe längre någon skillnad i bidragshänseende mellan tidningar med
högst 20 % hushållstäckning och tidningar med högre täckning, Därfill görs
vissa justeringar på de minimibidrag för flerdagars landsortstidningar som för
närvarande utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från moderata samlingspartiefs sida godtar vi de
föreslagna förändringar­na men kräver samtidigt aft produktionsbidragen skall
skäras ned med 20 % i förhållande fill regeringens förslag, Pä motsvarande sätt
föreslår vi en halvering av anslagen till utvecklingsbidrag och
samverkansbidrag. Däremot anser vi att efableringsstödef skall vara oförändrat
för att presstödsnämnden därigenom skall ges erforderliga möjligheter atf
medverka fill nyetableringar som kan påverka mångfalden i pressen på ett
posifivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget innebär de av oss föreslagna besparingarna pä
presstödet en minskning av anslaget med 87,9 milj, kr, i förhållande fill
regeringens förslag. Vi moderater hävdar som bekant nödvändigheten av
långtgående besparing­ar pä statsbudgeten beroende på det statsfinansiella
läget. Vi anser att dessa besparingar också måste omfatta presstödet - detta sä
mycket mer, som det nuvarande stödet är behäftat med betydande brister, vilket
jag tidigare påtalat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver dessa besparingar tillkommer sä den besparing om 40
milj, kr, som slopandet av stödet till organisationstidskrifter innebär. Detta
är ju ett gammalt moderatförslag, som nu ocksä vunnit regeringens bevågenhet.
Sä sent som föregående år diskuterades slopandet av detta bidrag här i
kammaren. Då försvarades stödet emfatiskt av utskottets talesman. Nu är
inställningen en annan, vilket vi moderater posifivt noterar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig bara i sammanhanget fastslå, att det förhållandet
att möjligheter nu kommer atf öppnas för vissa organisationstidskrifter aff få
bidrag över kulfurtidskriffsstödet inte får innebära aft kulturtidskrifternas
bidragsmöj­ligheter därigenom undergrävs. Organisationstidskrifter skall enligt
vär mening i huvudsak finansieras genom medlemsavgifter. Endast i undantags­fall
skall alltsä sådana tidskrifter kunna erhålla stöd frän
kulfurtidskriftsan-slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Med def anförda yrkar jag bifall fill
reservation B 1 angående stöd fill dagspressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 28
BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Redan förra året föreslog vi i folkpartiet
atf stödet till dagspressen skulle förbli oförändrat. Det fanns många argument
för defta. Det är uppenbart aff de nuvarande pressfödsreglerna har en
kosfnadshöjan-de effekt pä tidningsframställningen inom hela dagspressen -
sålunda infe bara på stödtidningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande stödsystemet drar med sig ständigt större krav
på stödåt­gärder, och djupgående åtgärder inom branschen för att rationalisera
och hålla tillbaka kostnadsutvecklingen kommer infe fill stånd. Tidningarna
anpassar sina dispositioner till def förväntade presstödet. Exempel saknas inte
på aff stödet brukas på ett sådant sätt aff def medför konkurrenssituatio­ner
som i sin tur kräver presstöd. Stöd kräver ännu mera stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots det genomfördes en kraftig höjning av stödet fill
dagspressen. Näsfan inget annat anslag höjdes med hela 10 %, Folkpartiet
röstade emot den höjningen på ca 37 milj, kr, I konsekvens med detta föreslår
vi i år att presstödet skall sänkas med 5 % eller ca 20 milj, kr. Vi finner det
oacceptabelt aft sä kraftigt höja stödet fill en bransch som de senaste åren
allmänt sett har haft en gynnsam konjunktur. Nu återkommer regeringen i år och
föreslår förändrade regler som ytterligare höjer stödet med 15,5 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen föreslår atf femte pressutredningens
analyser och förslag i sin helhet överlämnas till sjätte pressutredningen, vars
uppgift är att göra en heltäckande översyn av presstödet. Vi finner det rikfigt
aft förfara på detfa sätt, eftersom den nya pressutredningen just har börjat
arbeta enligt direktiven och skall överlämna sitt betänkande i slutet av 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på utredningens resultat är det ocksä rimligt
att nuvarande regler får hgga fast. En central tankegång i stödsystemet är att
det finns ett samband mellan en tidnings täckningsgrad och ekonomin. Därför har
tidningar med en täckningsgrad över 20 % ett mindre stöd än fidningar med en
lägre täckningsgrad. Detfa föreslår nu regeringen skall ändras utan aft man
avvaktar utredningens resultat. Skälet, aff gällande skillnader i bidrags­nivåer
inte är ekonomiskt motiverade, äir inte särskilt övertygande. Om man i stället
tittar på vilka tidningar som avses kanske man bättre kan förstå regeringens
förslag. De torde vara Värmlands Folkblad, Dala-Demokraten, Östra Småland,
Sydöstran, Västerbottens Folkblad, Arbetarbladet och Folket. Det är ju ingen
nyhet att socialdemokraterna ursprungligen såg presstödet som ett tillkommande
partistöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber aft fä yrka bifall till reservafion B
3, angående stöd till dagspressen, vilket innebär en besparing i förhållande
till utskottets förslag med ca 35 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens generositet till dagspressen sfär i bjärt
kontrast fill hur man behandlar de ideella organisafionernas fidskrifter.
Stödet till organisations-tidskrifter skall avskaffas helt, 470 organisafioner
blir av med sitt statsbidrag. Vi har inget emot atf merparten av detta stöd
försvinner. Vi föreslog redan förra året nedskärningar i detta stöd, förslag
som riksdagen då inte biföll. Inte minst gäller det kategorin
medlemstidskriffer, som utgör huvuddelen av antalet. Ofta är dessa utgivna av
intresseorganisafioner med betydande ekonomisk styrka, t, ex, SAF-fidningen,
LO-tidningen och TCO-tidningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Radikalt
annorlunda förhåller det sig med de ideella och religiösa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Organisafionernas
tidskrifter. Där finns inte någon motivering i ekonomiska     Prot, 1985/86:105
intressen, och deras verksamhet finansieras i huvudsak genom insamlade     2
april 1986 medel på frivillig väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till dessa organisationers fidningar utgår i dag bidrag
med ca 13 milj, kr, Folkparfiet föreslär aff dessa fidningar skall få behålla
sitt stöd, Detfa har Socialdemokraterna, moderaterna och cenferpartisterna i
utskottet motsatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett stort antal tidskrifter, utgivna av religiösa,
nykterhetsvänliga, politis­ka, miljöfrämjande, idrotts-, försvars- och
handikapporganisationer drab­bas. För många av dessa tidskrifter är även eff
marginellt stöd av väsentlig betydelse, 40 milj, kr, till organisationernas
fidskrifter tas bort och ersätts med 7 nya miljoner till kulturtidskrifter.
Enskilda motioner från centerpartis­ter och socialdemokrater kräver aft ideella
organisationer, ungdomsorgani­sationer, studieförbund, politiska
organisationer, nykterhetsorganisationer, trossamfunden och fackförbundspressen
skall garanteras stöd inom ramen för def uppräknade kulturfidskriftssfödef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majoriteten i utskottet yrkar i och för sig avslag på
mofionerna men säger atf &amp;quot;inga principiella hinder föreligger för att
organisationstidskriffer av olika slag, som infe längre kan få stöd från annat
håll, kan erhålla bidrag fill sin verksamhet. Alldeles klart gäller detfa de
typer av organisationstidskriffer som berörs i motionerna,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man försöker ge sken av atf de kulturtidskrifter och
organisationstidskrif­ter som tidigare fick samsas om 50 milj, kr, nu skulle
kunna samsas om 17 milj, kr, utan atf det kommer att drabba någon, Därfill
kommer att kulturrådet med nuvarande regler inte kan reservera pengar till
fidskrifter med en viss inriktning, t, ex, miljö, nykterhet eller handikapp.
Kulturrådet skall förutom en del andra granskningar ocksä göra en
kvalitetsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vänder mig mof sättet atf bereda defta ärende här i
riksdagen. Först avskaffas stödet fill organisationstidskriffer. Senare skall
kulturufskoffet se om det går aft inordna organisationstidskrifterna inom
kulfurtidskriffsstödet. Den 21 maj fär vi svaret pä den frågan här i kammaren,
Def har infe förekommit någon vettig samordning av behandlingen av detfa
ärende, och vem som blir lidande - de fatfiga ideella organisationernas
tidskrifter eller kulturtidskrifterna - kan vi inte veta i dag, Börje Stensson
och Jan-Erik Wikström kommer senare atf vidareutveckla vär syn pä denna fräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman, jag ber aff få yrka bifall fill reservationerna B 3 och A 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29 BENGT KINDBOM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis vill jag konstatera aff det råder en bred
enighet om atf vi i vårt land behöver ett statligt stöd fill dagspressen.
Nivåerna i produktionsbidraget är vi däremot inte helt eniga om. Erfarenheterna
av presstödet är atf det möjliggjort en bevarad bredd och mångfald i dagspres­sens
nyhetsförmedling och opinionsbildning. Utan detfa hade mänga röster i
presskören redan tystnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern har i år fogat en reservafion fill
utskotfsmajoritetens förslag,&lt;br&gt;
grundad på deh motion vi väckt med anledning av budgetpropositionen. Vi&lt;br&gt;
godtar presstödsnämndens anslagsframställning i dess helhet, I och med&lt;br&gt;
Stockholms-Tidningens nedläggning skapades en minskad budgefbelasfning,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och någon
framställning om aft utnyttja detta utrymme gjordes infe av presstödsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot föreslog regeringen ändrade sfödregler för
flerdagars landsorts­tidningar med en hushållstäckning över 20 %, Denna ändring
innebar förbättrat stöd för en avgränsad grupp fidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt centerns uppfattning borde den sjätte
pressutredningen nu få arbeta enligt sina direktiv. Valda delar av direktiven
finns återgivna i betänkandet, och jag skall inte ta upp kammarens tid med att
citera dem. Jag konstaterar bara att det åren mycket bred och grundläggande
analys och utvärdering som utredningen skall göra. Den tillkom för övrigt efter
KU:s uttalande 1983/84,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för utredningens utvärdering binds nu vid
en annan nivå än den som gällde när utredningen tillsattes. Någon analys av
förhållandet till andra grupper dagstidningar kan inte heller göras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ufskoffsmajorifeten säger sig ha förståelse för
motionskraven om aff utredningsresultatet skall avvaktas innan nya ändringar i
sfödreglerna övervägs, men därvid stannar utskoftsmajoriteten och godtar
regeringens förslag. Det gör inte vi från centerns sida. Jag vill med def här
anförd yrka bifall fill reservafion B 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag övergår nu till aff göra några
kommentarer fill förslaget om avveckling av stödet till
organisationstidskriffer. Det avvecklas nu helf. Det kan finnas anledning att
påpeka vad som sades i reservafioner från socialdemokraternas sida riksmötena
1980/81 och 1981/82, Sädana bespa­ringar skulle enligt dem gä ut över
förufsäffningarna för den fria debatten, det skulle bli en snedvridning av
opinionsbildningen, och det var i första hand fackförbundstidningar som skulle
drabbas. Allt elände skulle drabba organi­sationsväsendet när den
icke-socialistiska regeringen vid def fillfället föreslog begränsningar i
stödet till organisationstidskrifferna. Vad Olle Svensson då sade i debatten
hoppas jag atf han själv erinrar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern har godtagit aft stödet till
organisationstidskrifferna avvecklas helt. Vi hargjort det av bl, a, de skäl
som angivits i budgetpropositionen. Den ekonomiska betydelsen av stödet har
minskat, och det finns ett behov av atf spara i statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def finns ett antal centermotioner som gäller vissa av
dessa ideella organisationer: Def har framlagts förslag om aft nykferhetsorganisafioner,
de frikyrliga organisafionerna och ungdomsorganisationerna skulle få fort­satt
stöd. Vi konstaterar, som Birgit Friggebo tidigare citerade, aft vi fär ett
ökat stöd fill kulturtidskrifter. Kulturministern har ju också i proposifionen
uttalat aff visst stöd skall kunna utgå den vägen, I utskoffsbefänkandet
redogörs för den förordning som gäller för stöd fill kulturtidskrifter,
Ufskoffsmajorifeten visar pä att def finns förutsättningar för stöd till vissa
organisationstidskriffer av olika slag, Def gäller de typer av organisations­tidskriffer
som tagits upp i motionerna. Detta är atf notera, eftersom vi får en dubbel
behandling av frågan i kammaren. Vi avstyrker mofionerna, men vi har frän
ufskottsmajoritetens sida samtidigt avgivit ett yttrande till kulturuts­kottet
med samma innhåll, och kulturutskottet har det till underlag för sin bedömning
av förslaget om ökat stöd till kulturtidskrifterna och de motioner som berör
stödet till dessa tidskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall fill
utskottets hemsfällan på denna punkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 30 BO HAMMAR (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Under 1950- och 1960-talen pågick en enorm
nedläggnings-och koncentrationsprocess inom den svenska pressen. Mångfalden
inom pressen var hotad, med allvarliga följder för den fria opinionsbildningen
och därmed för hela vår demokrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningarna av massor av tidningar var en följd av de
fria marknads­krafternas spel, Def gäller särskilt hög grad annonsmarknaden. Så
knäcktes t, ex, 1966 den ur journalistisk synpunkt utomordentliga tidningen
Stock­holms-Tidningen, Hundratusentals läsare sörjde en tidning som fick slå
igen bara därför aft den inte hade vunnit annonsörernas bevågenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men här handlade det inte bara om de s, k, fria
marknadskrafterna utan faktiskt också om ideologiska preferenser. Mäktiga
kapitalintressen annon­serade hellre i den ungefärligen jämsfora fidningen
Svenska Dagbladet än i arbetarrörelsens huvudorgan. Oberoende pressforskare kan
ge fler skräm­mande exempel på hur mäktiga kapitalintressen medvetet försökt
snöpa arbetarpressen. Detta är en av orsakerna fill aff arbetarpartierna, som
stöds av en majoritet i allmänna val, bara har cirka en femtedel av
dagspressen. Det finns givetvis också andra orsaker till defta missförhållande.
Inskränkt partisekterism har ibland enligt min mening gjort en del
arbetartidningar mindre njutbara, för atf nu uttrycka sig försikfigt. Men det
får vi väl försöka klara ut inom arbetarrörelsen och inte här i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Koncentrationen inom pressen har tack vare
def presstöd som infördes i början av 1970-falef kunnat hejdas om än inte helt
stoppas. Moderata samlingspartiet bekämpade införandet av presstöd men har
senare i någon mån omprövat sin inställning. Jag förmodar att Svenska
Dagbladets kris har medverkat därtill. Men nu återkommer moderaterna -
företrädda av Hans Nyhage - med krav på en drastisk nedskärning av presstödet
med 20 % och en halvering av utvecklings- och samverkansbidragen, I pengar handlar
det om närmare 90 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett genomförande av moderaternas förslag skulle innebära
en formlig massaker på den svenska pressen. En rad dagstidningar skulle få
läggas ned eller skulle komma i gungning. Skeppsbrott skulle nog också hota
moderater­nas eget flaggskepp Svenska Dagbladet, Men det är väl så att
moderaterna förlitar sig på aft storfinansen är beredd aff skjuta fill
ytterligare miljoner kronor för atf rädda Svenska Dagbladet i ett sådant läge,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkparfiet är något försiktigare än moderaterna och
begränsar nedskär­ningen av presstödet fill 5 %, Sammantaget innebär
folkpartiets förslag 35 milj, kr, mindre än ufskottsmajoritetens, I ett läge då
många dagstidningar kämpar hårt för sin överlevnad skulle också folkpartiefs
förslag få ytterst allvarliga konsekvenser för många fidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om riksdagen skulle säga ja till moderaternas och
folkparfiets förslag skulle vi få ett tystare, tråkigare och mera likriktat
Sverige, Moderaternas och folkpartiets röster skulle bli högre. Andra stämmor
skulle tystas. Sådan ser verkligheten uf bakom moderaternas och folkpartiets
vackra högtidstal om pluralism och mångfald.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här belyses ju ocksä av aff Birgit Friggebo alldeles
nyss uttryckte sin irritation över att en rad arbetartidningar och viktiga
landsortstidningar skulle kunna överleva med hjälp av ufskottsmajoritetens
förslag. Jag försfär inte heller riktigt min kollega i pressufredningen Bengt
Kindbom, Inte finns def väl någon anledning att reagera mot atf vissa
obegripliga regler som för närvarande gäller för tidningar som ligger i
intervallet 20-40 % hushållstäck­ning avskaffas? Detta föregriper verkligen
inte alls pressufredningens arbete, som ju är mycket mera omfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Till mångfalden inom piessen och fill den
fria opinionsbild­ningen ger organisationspressen mycket värdefulla bidrag.
Visst finns def en och annan organisationsfidskrift som infe behöver eller inte
borde ha samhälleligt stöd. Det problemet vore ganska lätt atf lösa med en
regeländ­ring. Men def stora flertalet organisationstidskriffer ges uf av
ideella organisafioner med mycket smä ekonomiska resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hundratals tidskrifter ges uf under stora uppoffringar- av
handikapprörel­sen, nykterhetsrörelsen, religösa samfund, idrottsrörelsen,
polifiska och fackliga organisafioner. Det lilla bidrag dessa tidskrifter får
är verkligen en blygsam kompensation för allt högre posttaxor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den borgerliga regeringen och Jan-Erik Wikström för en
del är sedan föreslog en nedskärning av det här bidraget, var upprördheten stor
i hela arbetarrörelsen och i folkrörelserna. Desto mer förvånande är det nu att
den socialdemokratiska regeringen med eff enda penndrag vill avskaffa hela
stödet. Moderaterna är självfallet förtjusta - Hans Nyhage gav nyss uttryck för
defta. Frän folkrörelseparfierna socialdemokraterna och centern hade man dock
kunnat förvänta sig en reaktion, men ingalunda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I oskön förening klämmer nu moderater, socialdemokrater
och centerpar­tister ät organisationspressen. Argumenten för aft dra in stödet
är inte precis starka. Nej, de är så svaga aft majoriteten i
konstitufionsufskoffet helf avstått från aff argumentera för sin linje. Stödet
skall dras in, punkt och slut - inte en motivering!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajorifeten föreslär aff organisafionspressen i
stället skall knapra på den begränsade men mycket välkomna höjning av anslaget
till kulturtid­skrifterna som regeringen föreslär. De allra fatfigaste
tidskrifterna, nämligen just kulturtidskrifterna, får så betala för
klåfingrigheten aft avskaffa stödet till organisafionspressen. Dessutom tror
jag atf utskottsmajoritetens skriv­ning riskerar atf ytterligare bereda viigen
för ett minst sagt flummigt kulturbegrepp. Allt som är värdefullt och positivt
skall klassas som kultur, därför atf det råkar finnas ett anslag fill
kulturtidskrifter men inte till organisationstidskriffer. Arma kulturråd, som
skall få dessa problem pä halsen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall fill
reservationer A 2 i betänkandet, vad gäller stödet till
organisationstidskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 31
BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bo Hammar behöver infe diskutera med oss i
folkpartiet om behovet av presstöd eller inte, I def han sade fanns också en
gradskillnad mellan moderaterna och folkpartiet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def faktum
atf man diskuterar presstödets innehåll, inriktning och volym&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan ju
infe fas som intäkt för aft man skulle vara motståndare till def eller aft man
skulle ifrågasätta det oerhört vikfiga i atf vi har en ordentlig och
heltäckande dagspress i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag redovisade fidigare aft vi redan förra året, i
avvaktan på den kommande pressutredningen, inte ville acceptera en mycket
kraftig uppräk­ning av presstödet, därför atf def motverkar rationalisering,
därför aff def är kosfnadsuppdrivande och därför atf det påverkar konkurrensen
som i sig sedan kräver mer stöd. Det är alltså mot bakgrund av den
miljonrullningen när def gäller presstödet under de senaste åren som vi
föreslår en begränsad sänkning av stödet till dagspressen. Det höjdes ju 1984,
Det höjdes 1985 och def höjs nu 1986, Och det är inga smä summor det gäller. Man
kan fråga sig: Vilka anslag i budgeten har haft motsvarande utveckling under de
senaste åren? Förra året höjdes stödet med 37 milj, kr. Nu föreslås ytterligare
en ökning med 15,5 milj, kr. Vi förordar, i förhållande till det förslag som nu
föreligger, en minskning på 35 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu skall jag inte replikera på Bo Hammars anförande, men
jag vill ändå göra en jämförelse. När det gäller organisafionsfidskriftsstödet,
som fill viss del går till verkligt fattiga och små organisationer, raskar man
på och tar bort 40 milj, kr, i ett enda svep. Man skulle kanske från
arbetarrörelsens sida göra som Bo Hammar gjorde och lifef mer diskutera
innehållet i tidningarna. Nu minns jag inte exakt vilket epitet Bo Hammar
använde. Men det är ju ett känt faktum aff vissa av dessa fidningar är
tråkigare än de andra tidningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 32 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Vi moderater har vid upprepade tillfällen
under mänga år anfört att def är nödvändigt att göra stora besparingar på
statsbudgeten med hänsyn fill def sfatsfinansiella läget. Vi drev länge den
linjen tämligen ensamma. Men nu har allt fler insett nödvändigheten av aft
besparingar görs. Det är egenfligen bara vänsterpartiet kommunisterna som
vägrar aft vara med på detfa och på sedvanligt sätt agerar i rakt motsatt
riktning - de vill plussa på statens kostnader och utgifter, Bo Hammars inlägg
vittnade med all tydlighet om detfa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I konsekvens med uppfattningen atf
vi måste spara föreslår vi också besparingar på pressfödsområdet. Vi vägrar att
vara med på den svartmål­ning som Bo Hammar gör av konsekvenserna av våra
besparingar - att åtskilliga tidningar skulle hotas av nedläggning. Vi måste
lita fill aff fidningarna av egen kraft så långt möjligt kan leva vidare. Vi
måste lita till aft man inom tidningsvärlden kan vidta de nödvändiga
rationaliseringar och andra åtgärder som gör aft man blir mindre och mindre
beroende av stöd från statens sida. Med tanke pä den uppräkning som under
senare år har skett av stödet fill pressen anser vi aff def kan vara motiverat
atf göra den besparing på 20% som vi här föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 BO
HAMMAR (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Nog tyckte jag mig i Birgit Friggebos första
anförande spåra en viss ideologiskt motiverad indignation över atf det förslag
som konstifu-fionsufskottets majoritet nu lägger fram innebär att en rad
tidningar fär lättare atf överleva - typ Värmlands Folkblad. Folket och
Örebro-Kuriren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    Jag vill fråga Birgit Friggebo hur hon tror aff livet skulle
gestalta sig för&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vanliga människor i Karlstad,
Eskilstuna och Örebro om def bara fanns en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;p       ,,
,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enda monopolfidning. Jag tycker atf
det är viktigt för riksdagen och för värt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utskott
att se fill att utvecklingen inte gär åf def hållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tror jag aft Birgit Friggebo är litet okunnig om
pressfrägorna. Branschen har haft en gynnsam konjunktur. Javisst - def gäller
för de stora drakarna. Men det gäller inte för en mängd andra fidningar. Och
möjlighe­terna aff rationalisera när def gäller tidningsverksamhet är faktiskt
ganska små,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hans Nyhage säger aff vi skall spara. Javisst, vi är väl
också med på att vi skall spara. Vi är infe anhängare av någon slösakfighef.
Men i det här fallet har vi accepterat regeringens förslag vad gäller stödet
till dagspressen, I fräga om stödet till organisationspressen har vi accepterat
den linje som tidigare socialdemokraterna - och jag tror också centern - drev,
nämligen fortsatt stöd till organisationspressen. Vi skall spara, men vi skall
infe spara på demokrafi, pä mångfald och yttrandefrihet, som kommer aff drabbas
väldigt hårt om ert mycket drastiska nedskärningsförslag vad gäller stödet till
dagspressen skulle genomföras. Då kommer en lång rad tidningar atf tystna. Då
kommer, som jag sade tidigare, Sverige atf bli tystare, tråkigare och
ensidigare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 34 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk vill spara, säger Bo Hammar, Det vore
intressant om Bo Hammar kunde redovisa eff enda område där vpk verkligen vill
göra def, med undantag av försvaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bo Hammar tror atf många tidningar kommer att tystna. Jag
gör infe def. Jag tror fortfarande aff tidningarna av egen kraft kommer aff
kunna leva vidare. Uppräkningen av bidraget har under senare år varit så stor
aft det måste finnas utrymme för besparingar, som vi anser vara nödvändiga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 35 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Def vore en katastrof om vi fick allt fler
orter i landet med en monopolsituation för vissa tidningar. Det är bakgrunden
till atf vi har statligt stöd till tidningsverksamhet. Frågan är pä vilket sätt
man skall åstadkomma en stabil och god ekonomi för tidningarna, Bo Hammar
argumenterar som om det enda sättet vore att ständigt öka på statens stöd. Vi
vet atf det stödet motverkar rafionaliseringar och andra förbättringar för
tidningarnas ekono­mi. Vi föreslår en nedskärning mot bakgrund av ganska
väsentliga höjningar under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi vänder oss emot är aff man nu, utan någon som helst
analys och trots&lt;br&gt;
atf def sitter en utredning, påstår aff def inte finns någon skillnad mellan&lt;br&gt;
täckningsgrad och ekonomi för tidningarna, Bo Hammar säger själv atf def&lt;br&gt;
har gått bra för de stora fidningarna under de senaste åren därför aft de är&lt;br&gt;
stora, Def liggeri stödsystemet aff ju större tidningen är desto mindre bidrag&lt;br&gt;
man får. Detta vill ni nu fa bort och införa ett extra stöd för de tidningar
som&lt;br&gt;
har en täckningsgrad över 20 % upp fill 40 %, Det är mot detfa vi vänder oss&lt;br&gt;
och föreslår marginell nedskärning av de kraffiga höjningar som fidigare&lt;br&gt;
62&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 36 BO
HAMMAR (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Hans Nyhage säger aff han tror att
tidningarna kommer atf 2 april 1986 överleva även om man skär bort 20 % av
deras bidrag. Men de kommer infe aff överleva. Många kommer aft göra det, men
väldigt många kommer inte aff överleva, Def är helf belagt, Def kan varenda
pressforskare och alla som sysslar med fidningar och journalistik och
tidningarnas ekonomi väldigt enkelt belysa. Därför är jag fundersam över
moderaternas linje. Kan det vara en ren okunnighet om konsekvenserna eller,
vilket jag faktiskt misstänker, en avsikt atf göra landet i fråga om pressen
mera likriktat?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till Birgit Friggebo, Det är infe alls så aft
presstödet motverkar rafionaliseringar. Det finns fina inslag i
pressfödskonsfruktionen som skall medverka fill rationaliseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag sade i mitt första anförande
att det visst finns arbetartidningar som är tråkiga och trista. Men jag vill
efter aft ha hört Birgit Friggebo nappa på detta komplettera med aft säga atf
def finns en massa borgerliga landsortstidningar och tidningar över huvud faget
som är urtrista och tråkiga, men kanske på annat sätt, Birgit Friggebo säger
aff def är en marginell effekt, 5 % kan låta marginellt. Det är inte marginellt
för en läng rad tidningar. Jag har exemplifierat fidigare hur def kommer aff
bli tystare i en rad stora svenska städer, om infe utskotfsmajoritetens förslag
skulle gå igenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 37
OLLE SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Årets presstödsbetänkande är fill sin
övervägande del föga sensationellt. Det präglas av den traditionalism som är
vanligt förekomman­de dä utredningar pågår. Den sjätte pressufredningen är
nyligen tillsaft, och den har tillkommit pä konstitutionsutskottets initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill säga fill Hans Nyhage aft jag tycker han är litet
orättvis när han säger aft det tidigare arbetet med pressfödsreglerna infe har
gett några större resultat. Han säger att han haren förhoppning om aff den
sjätte utredningen, i motsats till de tidigare utredningarna, skall leda fill
konstruktiva och positiva resultat. Vad menar då Hans Nyhage med konstruktiva
resultat - är det en nedläggning av fidningar pä det sätt som skulle bli
följden av de förslag som moderaterna har lagt fram?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I själva verket har presstödet gett goda exempel på att
man har kunnat hålla tidningar vid liv. Att man dä och då har behövt se över
reglerna har berott på def som konsfitutionsutskotfet särskilt har tryckt på,
nämligen atf man i sådana här frågor, som berör folksfyrelsens villkor, bör
låta samtliga partier vara med och påverka. Jag anser fortfarande detta och
välkomnar därför kulturminister Bengt Göranssons beslut att tillsätta en
parlamentarisk utredning. Jag tycker också att def var naturligt atf han
överlät ät denna aff ta ställning fill förslagen från den expertutredning som
först leddes av Bo Präntare och som slutfördes med Karl Erik Gustafsson som
ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Synpunkterna från remissinstanserna talar för atf frångå
den ufsprungliga tanken om förslag till riksdagen under 1986 för tidningar som
befinner sig i s, k, avtrappningsinfervall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi noterar att folkparfimotionen om det särskilda
produktionsstödet har tillgodosefts genom regeringens och utskottsmajoritetens
ställningstagande. Detta innebär. Birgit Friggebo, exempelvis att det inte blir
några ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;när det
gäller presstödet till Falu-Kuriren och Eskilsfuna-Kuriren, som utgår enligt
vissa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi noterar ocksä aff de ändringar i presstödsförordningen
beträffande de särskilda produktionsbidragen som pä rekommendation av
konstitutionsuf­skotfet infördes den 1 juli 1984 består. Något tillkännagivande
fill regering­en, som föreslås i folkparfireservafionen, behöver följaktligen
infe göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändringar angående produkfionsbidrag som föreslås redan
nu i propositionen och som godtagits av utskottets majoritet ligger väl i linje
med de presspolifiska målen. Den justering som sker innebär en förenkling av
reglerna och gynnar fidningar med mer än 20-procenfig hushållstäckning, vilket
är positivt med tanke på kravet atf i eff längre perspektiv upprätthålla
mångfald och konkurrens i tidningsutbudet i fråga om både nyheter och
kommentarer, och att göra det inom så många utgivningsomräden som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna och vänsterpartiet kommunisterna godtar
regeländringarna. Centern anser att utredningen bör avvaktas och yrkar'avslag,
liksom folkpartiet, som ju är kritiskt mot ändringen i sak, vilket framgick av
Birgit Friggebos anförande. Jag vill yrka avslag på reservationerna i denna del
med den motivering som jag har nämnt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fräga om anslagsnivån yrkar moderaterna pä en
20-procenfig nedskär­ning av produkt ionsbidragen och en halvering av anslagen
fill utvecklingsbid­rag och samverkansbidrag. Folkpartiet vill, som framgått av
debatten, ha en generell sänkning med 5 %, Jag yrkar avslag ocksä pä dessa i
reservationer framförda förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna instämma med Bo Hammar om att eff bifall
fill långtgående nivåsänkningar skulle leda till den tidningsdöd som det är
presstödets syfte att förhindra. Jag vill också understryka atf medan Birgit
Friggebo talar om en gynnsam konjunktur för tidningsbranschen i stort under
senare år. visar expertufredningar atf defta gäller högfäckningsfidningarna,
Lågtäcknings-fidningarnas konkurrenssituation har däremot försämrats. Det finns
alltså starka mofiv, just för aft hålla tidningarna vid liv, för de anslagshöjningar
som nyligen beslutats och som också blir ett resultat av beslutet här i dag, om
riksdagen följer utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det utskottet haft anledning att ägna längst tid åf under
beredningen av ärendet är förslaget i budgetpropositionen atf stödet fill organisationstids­kriffer
skall avvecklas från den 1 juli 1986, Detta får effekter för de utbetalningar
avseende bidragsäret 1986 som pressfödsnämnden eljest skulle ha gjort tidigast
i mars 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har fått en rad motioner med anledning av
propositionsförslaget i denna del, Def finns dock en stor majoritet för att
avveckla detfa fidskriftsanslag. Denna uppfattning stöds av moderater,
centerpartister och socialde­mokrater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet anser aft stödet väsentligen kan reduceras och
föreslär eff reservationsanslag pä 13 milj, kr, 1 motioner från centern och
vänsterpartiet kommunisterna har föreslagits ett bibehållande av
organisafionsfidskriftsstö­det. Från vänsterpartiet kommunisterna är det fräga
om en partimofion -man vill ha stödet kvar i dess hittillsvarande form och på
den nivå som gäller i dag i fråga om beloppet. Vänsterpartiet kommunisterna
fullföljer denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppfattning
genom ett förslag om ett reservationsanslag till organisations­pressen pä 40
milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna medge atf organisafionspressen utövar
viktiga demokrafiska funktioner. Den har stor betydelse för aff skapa
kommunikation inom vikfiga grupper i vår representativa demokrati och även
mellan dessa grupper. Jag har ingen anledning aff fa fillbaka vad jag fidigare
i skilda sammanhang sagt om dessa tidningars viktiga demokrafiska funktioner, I
def fallet befinner jag mig i gott sällskap med företrädare för andra parfier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är därför, Birgit Friggebo, mycket noga med aff innan
vi lämnar ifrån oss detfa ärende och föreslår ett slopande av denna
anslagspost, skaffa oss garanfier för atf def kommer någonfing annat i stället,
I budgetförslaget har kulturministern också föreslagit att stödet till
kulturtidskrifter skall höjas, för att bereda plats inom det anslagets ram för
anslag fill vissa organisationstid­skriffer. Detta stöd administreras av
kulturrådet och går under anslaget G 9 Stöd fill kulturtidskrifter. Det
anslaget föreslås bli uppräknat med 7 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen är i denna del remitterad till
kulfurufskottet, och detta utskott har berett konstifufionsufskoffet möjlighet
atf yttra sig över förslaget, med tanke pä aft det kopplats samman med den av
oss behandlade frågan om indragning av organisafionspressfödet. Vi har i detfa
sammanhang även yttrat oss över vissa motioner som remitterats till
kulfurufskottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vårt nu behandlade betänkande förs våra synpunkter, som
i sak överensstämmer med yttrandet fill kulturutskottet, fram i anslutning fill
propositionen och motioner som berör vår del av ärendet. Dä är det infe
oviktigt att vi säger aff det enligt gällande förutsättningar för stöd till
kulturtidskrifter inte finns några principiella hinder för att
organisationstids­kriffer av olika slag, som inte längre kan få stöd från annat
häll, efter prövning i kulturrådet om behovet, kan fä bidrag till sin
verksamhet. Alldeles klart gäller defta, skriver utskottet, de typer av
organisafionsfidskrifter som berörs i mofionerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Defta innebär alltså inga garanfier, Birgit Friggebo, för
atf sädana anslag utgår, men att man ger möjlighet till en prövning i
kulturrådet. Vi förutsätter atf kulturrådet gör prövningen i enlighet med de
grunder som anges i stödförordningen och därvid beaktar syftet med
anslagshöjningen, Detfa syfte klargörs i utskottsbetänkandet med utgångspunkt i
föredragande statsråds uttalanden i de delar av proposifionen som remitterats
fill värt utskott. Det finns ingen anledning att tro annat än atf
kulfurufskottet kommer till samma slutsats som vi vid behandlingen av dess del
av propositionen. Med denna motivering yrkar jag bifall fill ufskottets
skrivning i denna del och hemställer om avslag pä reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall fill
utkoftefs hemsfällan i samtliga delar. Och jag är glad över aff vi nätt en sä
pass betydande enighet under botaniseringen i den ganska snåriga materia som
betänkandet omfattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 38
BENGT KINDBOM (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Def är ju infe så mycket som skiljer oss och
socialdemokra­terna åt när def gäller stödet till dagspressen. Det är bara de
förändrade reglerna som vi har olika åsikter om. Utöver def som man har skrivit
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105     betänkandet säger Olle Svensson aft det ligger väl i linje med
de presspolitis-&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka målen atf stödja
lägtäckningsfidningar. Mitt konstaterande, bäde nu och i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;~       ~&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mitt tidigare anförande, är atf def
finns fler lägtäckningsfidningar och atf det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alltsä
finns andra grupper än dessa landsortstidningar med en hushållstäck­ning pä
över 20 %, som kan behöva ha ett bättre stöd med precis samma motivering. Vad
som nu sker är atf man utan närmare motivering och analys gör denna förändring
bäde i budgetpropositionen och i ufskottsmajoritetens förslag, och def är detta
vi har vänt oss emot. Vi menar atf man borde ha avvaktat sjätte
pressufredningens breda analys av samtliga stödberättigade tidningars situation
och över huvud taget hela dagspressens situation, eftersom den skall behandlas
av utredningen. Det gäller annonsmarknaden, påverkan från andra medier, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av organisafionsfidskriftsstödet och
centermofionerna säger Olle Svensson atf det är fråga om ett bibehållef
organisationstidskrifts-stöd, men jag vill peka pä aft def inte .är det,
eftersom man i motionerna väsentligen framhåller frikyrkorörelsen,
nykterhetsrörelsen och ungdomsor­ganisationerna, Def är framför allt dessa som
vi har tagit fasta pä i def gemensamma yttrande som vi har gjort i
kulfurufskottet och som framgår av den gemensamma skrivning som vi har i detta
betänkande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 59 BO HAMMAR (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Beträffande stödet fill dagspressen finns en
stor överens­stämmelse mellan mig och Olle Svensson, Jag tror aft def beror pä
att vi har gemensamma utgångspunkter när det gäller aff slå vakt om mångfalden
inom pressen, men också på atf vi båda har en viss erfarenhet av journalistiskt
arbete och av hur presspolifiken fungerar i det dagliga livet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fräga om stödet fill organisationstidskriffer finns det
däremot en klyfta mellan oss, Olle Svensson sade atf han var i gott sällskap
med andra partier. Ja, smaken är olika. Själv beklagar jag fakfiskt atf Olle
Svensson hamnar i sällskap med moderaterna i pressfrågor. Jag vill erinra om
att den som en gång tog initiativet fill och genomförde
organisationsfidskriffsstödet var förre finansministern Gunnar Sträng, som
sade: Framför allt folkrörelsernas tidskrifter spelar en utomordentligt stor
roll för den demokratiska processen i värt samhälle, Def var utgångspunkten för
organisationsfidskriffsstödet och också för socialdemokraternas och våra vilda
protester när folkpartiets representant i den fidigare borgerliga regeringen,
Jan-Erik Wikström, började minska stödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker atf def är utomordentligt bra aff
kulturminister Bengf Görans­son föreslår en kraftig höjning av bidraget till
kulturtidskrifterna. Som jag varit inne på fidigare är jag emellerfid mycket
orolig för att anslaget kommer atf urholkas om man avskaffar
organisafionsfidskriftsstödet. Då kommer nämligen en rad olika tidskrifter atf
med olika konstruerade medel försöka fä bidrag genom detfa anslag. Vilka kommer
dä aft drabbas? Jo. de allra fattigaste tidskrifterna, de som har det allra
svårast. Det är olika typer av kulturtidskrifter, såsom Ord och Bild m, fl. Då
blir det inte så mycket kvar av kulturministerns fina inifiafiv att föreslå en
höjning av bidraget till kulturtid­skrifterna. Dessutom får vi den egendomliea
konstruktionen när del uäller 66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
fastställa vilka tidskrifter som är kulturtidskrifter - allting räknas som
kultur, eftersom man försöker regelanpassa det fill ett visst anslag i
budgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Presstödet har genom sin nuvarande
konstrukfion verkat kosfnadshöjande, Def gäller hela tidningsområdet. Tyvärr
har det förekom­mit att stödet har använts på sätt som infe varit avsikten.
Stödet har inte lett till rafionaliseringar som gjort def möjligt för en
fidning att leva vidare av egen kraft, vilket rimligen borde vara avsikten. Det
har kommit aff befraktas som normal rörelseintäkt. Det har heller inte verkat
konkurrensneufralt, Def har kommit atf användas fill att dumpa annonspriser
eller atf starta redaktioner där sädana varit tämligen omotiverade, Defta har
skett och sker trots att presstödet varit föremål för upprepade utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var defta jag menade, Olle Svensson, när jag sade att
den sjätte pressutredningen i def här avseendet måste komma fram till eff
konstruktivt resultat, sä atf vi kommer ifrån dessa inslag, som säkert infe
heller Olle Svensson anser vara rikfiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså min förhoppning att den sjätte
pressfödsutredningen skall verka och arbeta pä ett sådant säff att vi fär eff
helf nytt grepp om presstödet, som verkligen leder fill vad avsikten ändå måste
vara, nämligen aff främst hjälpa tidningar atf klara sig av egen kraft. Jag
ifrågasätter verkligen infe mångfalden i pressen, Def besparingsförslag som vi
har lagt fram leder ingalunda till att mångfalden skulle minska pä det sätt som
nu också Olle Svensson hävdar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag upprepar igen atf presstödet i motsats
fill vad som skett på andra områden har höjts kraftigt under senare år. Mot
denna bakgrund menar jag atf en besparing pä def sätt som vi föreslär är
acceptabel. Därtill kommer atf vi av samhällsekonomiska skäl måste spara pä
alla områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen: Def är ju ändå inte bara genom direkta bidrag
som man kan stödja den svenska pressen, Eff utomordentligt sätt vore ju t, ex,
atf åstadkomma ett annat skattesystem i det här landet, med andra skatter och
avgifter, som skulle säkert ha en posifiv verkan när det gäller pressens
fortlevnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 41
BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Låt mig först ta upp en detalj, Olle Svensson
säger atf avvecklingen av organisafionsfidskriftsstödet får effekt för 1986 men
aft utbetalningarna sker 1987, Det är alldeles riktigt. Det gäller alltså
kalenderå­ret 1986, Det betyder aff när riksdagen i dag, den 2 april, fattar
sitt beslut har de här fidningarna redan under ett kvarts är fortsatt att ge ut
sina nummer utan att ha fått besked om atf de inte har något stöd, I den mån
dessa tidskrifter har anställda - jag tror infe aff def är så många, men en del
av dem har det - är frågan hur fort de kan göra sig av med dem, om def t, ex,
blir aktuellt med en nedläggning därför aft stödet till
organisationstidskrifferna nu försvinner. Dessutom dröjer def ju ännu längre
innan de får def slutgiltiga svaret. Först måste nämligen kulturutskottet ha
berett ärendet, och riksda­gen kommer någon gång i maj aff fatta beslut om
stödet fill kulturtidskrifter. Det är alltså fråga om en direkt retroaktiv
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105        Utskottets presentation av vad som kommer aff gälla för
framtiden är en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;formellt helt riktig beskrivning.
Vad jag har vänt mig emot är aff man mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bakgrund av motionerna ger sken av
aft nästan alla typer av dessa fidningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle få
stöd. Det finns motioner friin centerpartister med krav på atf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;studieförbund,
ungdomsorganisationer och polifiska organisationer skall få bidrag genom
kulturtidskriffstödet. Från socialdemokrater finns samma krav när det gäller
tidskrifter som ges ut av nykterhetsrörelsen, trossamfund och fackförbund, I
utskottets betänkande sägs alldeles klart att def här gäller de typer av
organisationstidskriffer som berörs i motionerna. Det finns ingen sädan
fypindelning inom ramen för kulfurtidskriffsstödet. Det skall göras en
värdering av kvaliteten och av utbudefs mångsidighet. Vidare skall tidskrif­ten
främja en social eller kulturell debatt, etc. Man kan infe säga atf t, ex,
nykterhetsrörelsens eller fackförbundens tidningar i fortsättningen skall få
bidrag genom kulturfidskriftssfödef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har föreslagit en uppräkning också
avkulfurtidskriftsstödef med 4 milj,, inte 7, därför att vi tycker att
kulturtidsk rifterna i sig måste fä ett ökat bidrag. De har det svårt nog ändå.
Vad vi vänder oss emot, ocksä när det gäller beredningen här i riksdagen, är
aft man inte kan se vilka effekter def blir för organisationstidskrifterna. Får
de över huvud taget plats inom kulfurtids­kriffsstödet, med de regler som
gäller för detta? Vad händer med kulturtids­krifterna, som redan i dag har det
väldigt besvärligt? Denna belysning har vi inte fått, den som kulturutskottet
skulle hjälpa oss med aft göra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 42 OLLE SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall nägot kommentera de inlägg som har
berört dels organisafionsfidskriftsstödet, dels i mån av fid dagspresstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill beträffande organisationsfidskriffsstödet säga
till bl, a, Birgit Friggebo att det i mars i är har utbetalats bidrag till
berörda skrifter. Vad jag framhöll var aft om riksdagen fatfar det aktuella
beslutet, kommer inget stöd att utbetalas i mars 1987 för bidragsåret 1986, Man
har dock inte förlorat något stöd under de gångna åren utan man har fått stöd
under def antal budgetär som riksdagen har anslagit pengar för detta stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om jag fär uttrycka ytterligare en ui)pfatfning om
klarheten i vad som gäller för organisafionsfidskrifterna, vill jag säga aff
det måste vara positivt att en så bred majoritet i konstifutionsufskoffef redan
nu uttalar sig för atf fidskrifter av de slag som omnämnts i motionerna - och
man bör bland dem inte glömma fackförbundstidningarna - skall ha möjligheter
atf söka anslag. Vi får väl förutsätta aft partiernas repre:ienfanfer i
kulturutskottet kommer atf fullfölja detfa. Det är väl värdefullt atf ett
sådant uttalande görs redan nu och atf man kan förutse vad som kommer atf hända
i kulturutskottet, Def fanns även anledning för oss aff göra detta uttalande,
eftersom den fråga def gäller har berörts i den del av propositionen som
remitterats till oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När def gäller organisationstidskrifferna vill jag säga
fill Bo Hammar aff&lt;br&gt;
alla ändå mäste erkänna att vi befinner oss i eff statsfinansiellt känsligt
läge.&lt;br&gt;
En neddragning av dagspresstödet verkar på marginalen på def säftet atf def&lt;br&gt;
leder fill en dagspressdöd. Däremot har det visat sig aff den relafiva&lt;br&gt;
försvagning av organisationsfidskriffsstödet som har inträffat under de år&lt;br&gt;
68&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som detfa har förekommit, inte har
lett fill nedläggningar av tidningar, utan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den har, som påpekats i
propositionen, lett fill att man i stället i stor utsträckning från berörda
organisafioner har tagit på sig ett ökat ansvar för tidningsutgivningen. Men nu
öppnar vi för de mest pressade tidskrifterna en möjlighet atf söka medel från
anslaget till stöd för kulturtidskrifter, vilket föreslås bli höjt fill 7
miljoner, och def är enligt min mening posifivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 43 BO HÄMMAR (vpk)
replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill säga till Olle Svensson aff den här neddragningen drabbar
närmare 500 tidskrifter. Det är väldigt mänga röster i presskören. Jag tror
ocksä aft mänga av dem kommer aff överleva. Jag menar att vi borde försöka
komma fram till ett regelsystem enligt vilket vissa typer av tidskrifter kan
uteslutas. Jag tycker inte att ICA-kuriren eller ens Vi eller SAF-fidningen
behöver ha def stöd som det här gäller. Man kunde i lugn och ro försöka hitta
en annan konstrukfion för defta stöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Def
finns en oerhörd mängd mycket smä tidskrifter, främst tidskrifter som
representerar små och fatfiga organisationer: handikapporganisationer,
nykterhetsrörelser, idroftsklubbar, politiska ungdomsförbund osv. Där slår
neddragningen eller avskaffandet av bidraget mycket hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
beklagar aft vi infe kunde komma fram till nägot slags uppgörelse om detfa. Det
borde ha varit rimligt. Inte heller jag vill i och för sig bestrida atf vi har
ett besvärligt statsfinansiellt läge, men det handlar inte om några jättelika
belopp, Å andra sidan rör def sig om ett stort antal röster i presskören och om
en stor mängd röster i vår demokrati. Jag tycker atf ett stöd på detta område
fär kosta några tiotal miljoner kronor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
44 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I sitt första inlägg angrep Olle Svensson oss moderater och påstod atf
vi ville rasera stora delar av tidningspressen, I sift senaste inlägg -för
övrigt även i sitt första - tog Olle Svensson upp organisafionsfidskrifterna.
Mot bakgrund av att han angrep oss kan jag inte låta bli aft citera vad Olle
Svensson sade beträffande organisationstidskrifferna föregående år. Då lät det
sä här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Dä
det gäller organisationstidskrifterna förvånar det mig att moderaterna här går
till ett direkt avslagsyrkande.&amp;quot; Han fortsatte: &amp;quot;Min förvåning hänger
samman med atf stödet fakfiskt infördes pä förslag från en borgerlig
trepartiregering. Det skedde då under djupa bugningar för den fackUga,
kooperativa och ideella pressens betydelse för kulturdebattens och den fria
opinionsbildningens område. Förändringen i inställningen och kravet pä att
uteblivna bidrag från staten skall ersättas med högre medlemsavgifter måste
sägas stämma väl överens med den antifackliga inställning som i dag är så
vanlig inom de borgerliga partierna och som tagit sig uttryck i
kostnadsöver-vältringar från staten på exempelvis socialförsäkrings- och
skatteområdena.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
sade Olle Svensson dä, herr talman, och nu undrar jag med hänsyn fill det
angrepp som nyss riktades mof oss: Hur stämmer detta med antifacklig
inställning och sådant, när nu socialdemokraterna själva vill avskaffa stödet
fill organisationstidskrifferna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105       Anf. 45 OLLE SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill till Hans
Nyhage säga atf vi ju alla har eff förflutet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;~       T,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;denna fråga. Jag vill gärna rätta
Bo Hammar; det var fakfiskt Ingemar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mundebo
som lade fram förslaget om tidskriftsstöd. Detta var ett initiafiv, som jag då
- man mäste ju vara rättvis - prisade, från den borgerliga frepartiregeringens
sida. Då fanns det ett anslag pä 40 milj, kr. Sä sent som i
konsfitufionsufskottets betänkande 1982/83:26 var vi överens om - def gäller
även moderaterna - atf organisationspressen har stor betydelse när def gäller
att upprätthålla mångfald och vitalitet i den offentliga debatten. Utskottet
sade längre fram i betänkandet att det är beklagligt aff man av
sfatsfinansiella skäl inte har kunnat öka stödet ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har alla ett förflutet och en posifiv värdering av
detfa stöd, men vi har fått anpassa oss - det kan väl även polifiker erkänna -
till det sfatsfinansiella läget och fill det förhällandet aft man har lyckats
klara tidskrifterna genom medlemsorganisationernas egna insatser i stor
utsträckning. Men beslutet, dvs, om kammaren följer utskottets förslag, innebär
inte, som Hans Nyhage säger, aff vi slopar möjligheterna för organisationstidskrifferna
aft fä ett stöd. Vi öppnar en sädan möjlighet genom kulturtidskriftsanslaget -
def vill jag starkt understryka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Bo Hammar vill jag påpeka aff antalet fidskrifter som
kan få stöd har ökat, Äv de 270 fidskrifter som i augusti 1985 hade fått bidrag
från 1984 års anslag hade 248, dvs, drygt hälften av samtliga stödmoffägare,
erhållit ett belopp pä mellan 9 000 och 30 000 kr, Def maximibelopp på 400 000
kr, som har införts har gjort att bidraget har förlorat i ekonomisk betydelse
för de verkligt stora tidskrifterna. De har tidigare fått anpassa sig. Här kan
man därför för de mindre tidskrifterna göra en del genom den höjning av
kulturtidskriftsanslaget som vi har föreslagit i direkt anslutning fill proposi­tionens
förslag om avveckling av just det stöd vi nu diskuterar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi behandlar här i kammaren många ärenden som
rör mycket stora belopp - hundratals miljoner och miljarder - utan aff det
väcker något större uppseende. Det är sällan någon folksform piskas upp. Så kan
def komma något ärende som rör betydligt mindre anslagsbelopp men där
reaktionerna blir väldigt häftiga. Jag har sällan fått så mänga brev i
anslutning till ett aktuellt riksdagsärende som under de senaste mänderna, då
saken gällt organisationstidskriftsstödet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förklaring kan möjligen vara aft det var under en
borgerlig regering som Ingemar Mundebo och jag införde det här stödet. Det var
naturligt för oss med den generösa inställning vi har fill fackliga, ideella
och andra tidskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan förklaring är väl atf dessa organisationer läste
den mofion som folkparfiet skrev i januari och blev uppmärksammade pä denna
neddragning, som för mänga av dem får mycket stora konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När man
far fram den senaste tillgängliga statistiken för 1984 finner man att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det rör
sig om 470 tidskrifter. De är av olika karaktär. Det finns ungefär 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medlemstidskriffer
som tillsammans får ca 25 milj, kr, i bidrag. Dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tidningar kan ha vissa
förutsättningar att kompensera bortfallet - utgivning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en bygger ju oftast pä atf
medlemsavgifter utgår. Man får väl räkna med     Prot. 1985/86:105 ganska
kraftiga höjningar av medlemsavgifterna, men det finns dock en     2 april 1986
möjlighet att klara fortsatt utgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;168
tidskrifter som får stöd har sin förankring i kyrkor, nykterhetsrörelser,
polifiska organisationer, miljörörelser, idrotts-, försvars- och handikappor­ganisationer
- alltsä den rent ideella sektorn. De flesta av dessa tidningar har mycket små
möjligheter aff kompensera sig. För en del rör det sig om ganska små belopp,
Def är dä ofta mycket små tidningar, och stödet har därmed haft en stor
betydelse för dem. För andra rörelser blir det ett betydande bortfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig fa några exempel. Nykterhetsrörelsens tidning Accent förlorar 400 000 kr.
Blå Bandet, en liten nykterhefsfidning, föriorar 58 000 kr, - detfa är 1984 års
siffror, Handikappfidningen Diabetes förlorar 84 000 kr,.
Fosterlandsstiftelsens tidning Budbäraren 216 000 kr,. Pingströrelsens
Evangelii Härold 400 000 kr,, SSU:s Frihet 120 000 kr,. Judisk Krönika 19 000
kr,. Kristendom och Skola 16 000 kr,, Lufherhjälpen 60 000 kr,, Missionsbaneret
176 000 kr, och Socialdemokrafiska kvinnoförbundefs Morgonbris 131 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
idroftsorganisationer har ringt eller skrivit och sagt atf de nu måste lägga
ned sin fidning. Några exempel: Pingis förlorar 64 000 kr. Spela Badminton
förlorar 100 000 kr. Jag kan fortsätta: Stridsropet som förlorar 167 000 kr,.
Svensk Handikappfidskrift 169 000 kr,. Svensk Veckotidning 400 000 kr,. Svenska
Kyrkans Tidning400 000 kr,, Veckoposten 173 000 kr, och Ung Center 104 000 kr,
osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
dessa fidningar är detta naturligtvis ett dråpslag. Jag skulle ha haft ganska
stor förståelse om regeringen hade valt aff skära ned på stödet till de
tidskrifter vars ekonomiska grund består av medlemsavgifter. Dä skulle man med
ett belopp på 13-14 milj, kr, ha kunnat bevara stödet till denna ideella
sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
brev jag har fått från dessa organisafioner har jag kunnat besvara relativt
enkelt genom att skicka vär motion. Vid senare kontakter har jag dock förstått
atf de har fåtf eff intryck av aff de skulle kunna få del av
kulturtidskriftsstödet, Pä den punkten är jag litet förbryllad, därför aft
utskottets ordförande Olle Svensson säger aff defta stöd skall utgå fill de
mest pressade. Det finns ingenfing i propositionen som säger det. Såvitt jag
förstår är det de ideella tidskrifterna som i någon mån också kan sägas vara
kulturtidskrifter som kan komma i fråga för stöd, Def är nästan infe någon av
de fidningar jag här har nämnt. Jag skulle kunna tänka mig aft Vi och
Metallarbetaren och några fler som har en ganska hög kulturell ambifion skulle
kunna plafsa i den kategorin. Är det inte så att utgångspunkten för detfa
utökade stöd skall vara deras karaktär av kulturtidskrift? Dä kan man rimligen
inte säga atf def är de mest pressade som skall få stöd, utan då är det på helf
andra kriterier som stödet skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
det kommer, som bäde Birgit Friggebo och Bo Hammar har påpekat,&lt;br&gt;
aft kulturtidskrifterna länge har krävt en uppräkning av kulturfidskriftssfö­&lt;br&gt;
def. Vi har bedömt def så, att merparten, eller i varje fall hälften av den&lt;br&gt;
uppräkningen, är tillkommen för atf ge ett bättre stöd fill
kulturtidskrifterna.&lt;br&gt;
Säg atf def återstår 3 eller 4 miljoner. När man skall hänvisa alla dessa&lt;br&gt;
tidskrifter, som i dag har ungefär 40 miljoner, fill aff samsas om den lilla&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    potten, måste det vara direkt missvisande aft ge dessa fidningar
ett intryck av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att de har en ny chans om de vänder
sig fill statens kulturråd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;p       „
,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skulle gärna vilja fråga Olle
Sveniison hur det förhåller sig. Är det på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grundval
av tidningarnas karaktär av kulturtidskrifter i en eller annan mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som de
skall få stöd, eller skall stöd ges till dem som har det största&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomiska
behovet? Def är ju två helf skilda grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag skulle vilja gå ett steg längre. Vi har förmenats
möjligheten aff i kammaren samtidigt behandla de två formerna av stöd, Def
tycker jag skulle ha varit det rimliga. Kulturutskottet och
konsfifufionsufskoffet skulle parallellt ha behandlat detta, och vi kunde ha
haft en gemensam debatt och fåtf möjlighet atf ta ställning. Nu har det inte
gått, och dä är min fråga: Om Olle Svensson menar atf defta stöd skall gå till
de mest pressade tidskrifterna, då kan jag inte tolka det på annat säff än att
man på socialdemokratiskt håll öppnar sig för aft i kulfurufskottet räkna upp
det här stödet. Det tycker jag skulle vara mycket hedervärt. Om man alltså,
såsom Olle Svensson har vidimerat i dag, menar aft många av de här
tidskrifterna har en mycket svår ekonomisk situafion, har vi alltså en
möjlighet aft under en annan bidragska-tegori vara med om en uppräkning. Det är
självklart aft vi från folkpartiets sida skulle vara beredda fill nägot slags
uppgörelse om def; det är ju bättre atf man genom en kraftig ökning markerar
aff de mest utsatta av de ideella tidskrifterna kan få en rejäl chans till
fortsatt stöd. Dä är min enkla fräga till Olle Svensson: Var det detfa som Olle
Svensson menade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 47 OLLE SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Jan-Erik Wikström skulle infe ha behövt
ställa den frågan, eftersom han tillhör kulturutskottet, och
konsfitutionsutskotfet har ju i sitt yttrande till kulturutskottet gett uttryck
för sin uppfattning i denna sak. Där citerade jag förut atf man kommit fram
till aft enligt förufsäffningarna för stöd fill kulturtidskrifter finns def
inga principiella hinder för aft organisa­tionstidskrifter av olika slag, som
infe längre kan få stöd från annat håll, efter prövning i kulturrådet av
behovet kan få bidrag till sin verksamhet. Det innebär att vi förutsätter att
kulturrådet gör prövningen pä de grunder som anges i stödförordningen men också
- vilket är viktigt - beaktar syftet med anslagshöjningen. Därvidlag hänvisar
vi till vad statsrådet har sagt, nämligen aft han hoppas aft man genom det
höjda anslaget skall kunna ge särskilt betydelsefulla allmänintressanta tidskrifter
möjligheter atf anpassa sig till nya förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Längre kan jag inte gå; def är detta vi varit överens om i
utskottet. Jag tycker att när Jan-Erik Wikström fär brev bör han också hänvisa
till den posifiva inställning som konstitutionsutskottet här har visat fill atf
lämna hjälp ät organisafionsfidskrifter som av kulturrådet kan bedömas ha behov
av ett stöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 48 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik: Herr talman! Det är
tvä frågor som är aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den första
frågan är: Pä vilken grund skall statens kulturråd dela uf anslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den grund
som i dag gäller för stöd till kulturtidskrifter är självfallet aff de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är kulturtidskrifter. Är de inte
det, har man inte någon möjlighet aff ge anslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fill dem.
Jag tror att man får vrida fill def ganska mycket för atf kunna säga aff    
Prot. 1985/86:105 alla de tidskrifter som i dag har haft
organisationstidskriftsstöd utan vidare     2 april 1986 skulle kunna räknas in
under kategorin kulturtidskrifter, - Def är möjligt aff kulturutskottet får
klarlägga detta, men jag tolkar Olle Svensson sä, att han menar att förslaget
innebär att man vidgar kulfurtidskriffsstödet fill att omfatta i princip alla
de tidningar som i dag får organisationstidskriftsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan gäller det anslagsbelopp som sfär till
förfogande. Man kunde naturligtvis tänka sig att hela den uppräkning som har
skeff, frän 10 till 17 milj, kr,, skall vara reserverad för dessa tidskrifter.
Eller lät oss säga att kulturtidskrifterna får 3 % av uppräkningen av def
vanliga stödet och aft de nytillkomna tidskrifterna fär resten. Jag undrar om
def var föredragande statsrådets avsikt. Kulturtidskrifterna lever nog i den
tron att de har fått en kraftig uppräkning av stödet - en välbehövlig
uppräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min fråga är då: År socialdemokraterna helt låsta vid
beloppet 7 milj, kr, i tillskott? Eller finns def en möjlighet, mof bakgrund av
den tolkning som Olle Svensson nu har gjort, aff man vill fundera över om
beloppet är tillräckligt som ett rejält stöd för alla de tidskrifter som
hädanefter skall omfattas av kulturfidskriftssfödef?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 OLLE SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill inte ytterligare komplicera frågan,
och jag skall självfallet inte blanda mig i kulturufskoffefs sakbehandling. Den
del av proposifionen som är remitterad till kulturufskoffet bör kulturutskottet
syssla med, Jag har gett uttryck för vad vi i konstitutionsutskottet menar, och
jag har dä hänvisat till def yttrande som vi har lämnat fill kulturufskoffet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi redogör på s, 7 i konstifufionsutskotfefs betänkande
för den förordning som detta gäller och där det stadgas atf kulturrådet, som
prövar bidragsfrå­gorna, vid sin prövning skall &amp;quot;beakta att bidragen skall
främja hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. SO JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Det är bra att Olle Svensson har fullt
förtroende för kulturutskottefs förmåga aff hantera ärendet. Problemet är bara
att kulturrå­det nu fär ett uppdrag aft ta över ansvaret för närmare 500
tidskrifter som fidigare har fått ungefär 40 miljoner i stöd, Olle Svenssons
uttalande innebär aff förhoppningar har väckts hos alla dessa tidningar om aft
de med en ansökan hos kulturrådet kan få del av detfa anslag. Jag är dock inte
säker pä aft föredragande statsrådet har avsett detta, och för tidskrifternas
del är det viktigt aft de vet om det över huvud taget är meningsfullt atf lämna
in en ansökan fill kulturrådet eller ej,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 BÖRJE STENSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är inte fel att göra förändringar av
organisafionsfid­&lt;br&gt;
skriftsstödet, Def finns ett stort antal sädana tidskrifter som inte är i behov
av&lt;br&gt;
samhällsstöd för aft kunna komma uf även i fortsättningen. Beslutet innebär&lt;br&gt;
dock aft fidningar som representerar en ideologiskt bestämd och engagerad&lt;br&gt;
del av den samlade tidningsutgivningen undergrävs. Därmed motverkas&lt;br&gt;
presstödefs egentliga syfte att förstärka yttrandefriheten,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag uppfattar förslaget som en nedvärdering av den opinionsbildning
och samhällsdebatt som folkrörelserna bidrar till. Jag kan infe tänka mig annat
än aft def ocksä finns socialdemokrater som uppfattar saken på def sättet - det
skulle vara underligt annars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stödet till den ofta partibundna dagspressen uppgår nu
till 475 milj, kr,, och det ökas. Bl, a, skall s, k, fädagarstidningar, som
utges en gång per vecka och främst representerar politiska organisationer, fä
behälla sitt stöd, Aff samtidigt föreslå indragning av stödet till idéburen
folkrörelsepress måste bedömas som en ensidig prioritering av polifiska
pressorgan. En sädan gränsdragning utgår från en överdimensionerad tro på atf
de mer politiskt bundna tidningarna har en mer avgörande betydelse för
opinonsbildning och människors ställningstaganden än folkrörelsetidningarna
har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kombinafion av existentiella livsfrågor och
dagsaktualifefer som ofta behandlas i folkrörelsepressen ger utomordentligt
viktiga utgångspunkter för människors värderande val i olika frågor. Defta
förstärks ytterligare av aft innehållet i folkrörelsepressen är direkt
relaterat fill förkunnelsen, stu­dieverksamheten och samhällsdebatten i lokala
församlingar, föreningar och ungdomsgrupper. Ett slopat stöd till
folkrörelsernas tidningar innebär därmed en allvarlig försvagning av den
viktiga del av livsåskådnings- och samhällsdebatten, som så starkt lever i och
sfimuleras av samfunden och de övriga folkrörelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def har redan sagts att för def vi kallar
samfundstidningar innebär beslutet i dag ett bortfall om drygt 2 milj, kr. Detta
utgör en svår inskränkning i verksamheten för dessa organisationer, som
huvudsakligen finansieras genom frivilligt givna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns andra följder av beslutet för olika
organisafioner. Flera har skrivit brev, vilket sagts här tidigare.
Riksförbundet 4H skriver om sina bekymmer för en tidning som utkommer fyra
gånger om året. Den har man i huvudsak finansierat genom detta stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi brukar ju här i riksdagen vara ganska försiktiga med
aff stifta lagar och fatta beslut som kan verka retroaktivt. Men så är fakfiskt
fallet med detta beslut. Dagens beslut, om total utplåning av
organisationstidskriftsstödet, har ett drag av retroaktiv verkan för många
tidningsutgivare. För smä organisationer, där tidningsutgivningen är en
förhållandevis stor del av den ekonomiska omslutningen, blir det nära nog
katastrof.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man skulle gärna vilja vädja fill regeringen aft söka
åstadkomma något slags övergångsperiod för vissa organisationstidningar. Lät
mig ge ett exempel pä ett sådant resonemang som en chefredaktör för en samfundsfid-ning
tvingas föra. Det omedelbara problemet är förslagefs retroaktiva verkan, vilket
beror på följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansökan skall vara inlämnad senast den sista februari
1986,1 ansökan skall bl, a, redovisas antalet distribuerade tidningar under
1985, Bidraget utbeta­las sedan i maj månad 1986 och budgetåret börjar i juli
1986, Def innebär atf def för halva 1986 inte finns några pengar atf hämta för
exempelvis denna samfundsfidning. Det är Svensk Veckotidning jag tänker pä.
Exemplen kan mångfaldigas. Den kostar ungefär 1:10 per exemplar distribuerad,
Äv det har man kunnat få ut 0:43 kr. Enligt normal bokföring aktiveras bidraget
som fordran på presstödsnämnden per den 31 december. Bidraget infördes bl, a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för atf
täcka de snabbt ökade portokostnaderna, Portokosfnader och bidrag     Prot.'
1985/86:105 bör tas upp för samma tidsperiod. Det fär mycket allvarliga
konsekvenser när     2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bidraget
upphör för halva 1986, Eftersom bidragsindragningen inte blev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:304.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd känd förrän i januari månad fanns det inga
möjligheter atf genom t, ex,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prishöjningar
för 1986 kompensera bidragsborffallef, Årsprenumeranterna var i det här fallet
samtliga fakturerade i januari och 80 % hade redan betalat sin avgift för 1986,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemen blir stora, och det är oefterrättligt aff i ett
läge där man höjer stödet till den allmänna pressen gä så hårt fram mof
organisafionsfidskrifts­stödet, Def kommer atf medföra mycket svåra ekonomiska
problem för många fidningar. Det är oräfffärdigt, enligt min uppfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 52 ÅKE GUSTAVSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var närmast Hans Nyhage som föranledde
mig aft göra några kommentarer. Han tror infe aft moderaternas förslag fill
sänkning av stödet till pressen skulle leda fill atf särskilt många tidningar
skulle tystna. Han vägrar, som han säger, att vara med pä någon svartmålning,
Hans Nyhage lever i en drömvärld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall utifrån mina erfarenheter - jag jobbar ganska mycket
med en av de tidningar som är föremål för produktionsbidrag-göra några
konstateran­den med anledning av de teser som Hans Nyhage har drivit. Han
påstår aft presstödet har verkat kosfnadshöjande i branschen. Sanningen är aff
ingen tidning har kunnat avstå från någon möjlig rationalisering, Pä den
tidning som jag företräder har vi gått så långt vi någonsin har kunnat när def
gäller exempelvis teknisk rationalisering, och i takt med utvecklingen kommer
vi självklart aft fortsätta den rationaliseringen. Vi har, för att hålla nere
kostnaderna, kunnat samordna tryckningen av flera fidningar på samma press,
någonting som ur statsmakternas synpunkt måste vara rimligt. Men den fes som
Hans Nyhage driver förutsätter också atf fidningar tar kostnader i onödan, ett
påstående som faller på sin egen orimlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra tes som Hans Nyhage drev var att presstödet inte
har medverkat till att tidningarna gjort rafionaliseringar för aft leva av egen
kraft. Men hela arbetet har varit inriktat på att klara överlevnad och
utveckling. Bidraget har också konstruerats så att det stimulerar till detta,
exempelvis genom utvecklingsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tredje tesen som Hans Nyhage drev är atf presstödet
inte är konkurrensneufralt. På den punkten är jag beredd att hälla med honom i
den meningen atf om vi infe haft produkfionsbidrag så hade konkurrensen helt
upphört, Def hade blivit fallet inom exempelvis Jönköpings län, och vi hade
fåtf ett fidningsmonopol, Pä sä sätt är presstödet inte konkurrensneufralt och
skall infe heller vara det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fjärde tes som Hans Nyhage drev och som jag hann
skriva upp var att man har bedrivit en massa onödiga kostnadskrävande
aktiviteter beroende på produktionsbidraget och startat omotiverade
redaktioner. Sanningen är atf flera tidningar har tvingats till en större
redaktionell geografisk kon­centration beroende pä den härda ekonomiska
verklighet som man har haft aft brottas med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
tror jag man kan säga atf problemet för andrafidning-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arna handlar dels om att
öka intäkterna, dels om aff minska kostnaderna. Annonsmarknaden har det talats
om tidigare. Den är trög, och ändå är def nödvändigt att slåss hårt för att öka
annonsintäkterna. Men intäkterna kan självfallet också ökas genom att man höjer
upplagan, ökar civilproduktionen och över huvud taget ökar produktiviteten i de
enskilda företagen. Jag kan försäkra Hans Nyhage att den inriktningen sannolikt
gäller pä de flesta andratidningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller att minska kostnaderna har jag redan redogjort för den satsning som
gjorts för aft nedbringa de tekniska kostnaderna. Självfallet pågår också på
motsvarande sätt med hjälp av datahantering osv, ett nedbringande av
kostnaderna inte bara för tekniken utan också för admini­strationen. Men trots
alla dessa åtgärder, trots detfa mycket hårda arbete, finns det mycket små om
ens några marginaler för andratidningarna. Därför skulle ocksä en så drastisk
nedskärning av produktionsbidraget som 20 % och en 50-procenfig nedskärning av
utvecklings- och samverkansbidraget faktiskt leda till en ganska omfattande
tidningsdöd. Det är sanningen! Jag kan försäkra Hans Nyhage att om han har som
utgångspunkt att inte vilja medverka till någon tidningsdöd, då bör han också
ändra uppfattning när det gäller den moderata reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 HANS NYHAGE (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall inte ifrågasätta Åke Gustavssons erfarenheter från hans egen
tidningsvärld, men riktigt överensstämmande med verkligheten på andra håll i
landet är de nog ändå inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
att presstödet har ökat och nu översfiger halvmiljardsfrecket finns problemen
kvar. Presstödet har alltsä inte med sin nuvarande konstruktion lett till de
resultat som man har eftersträvat. Def vore intressant aft höra om Åke
Gustavsson har någon gräns över huvud taget för nivån pä presstödet. Hur högt
skall det få bli, Åke Gustavsson, utan aft egentligen ge några
effektivitetsvinster? Tycker Åke Gustavsson aff presstödet använts pä ett
tilltalande sätt när det gäller Stockholms-Tidningen och Göteborgs Handels-och
Sjöfarts-Tidning? Var presstödet väl använt i de fallen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Faktum
är att vissa tidningskoncerner genom bidragskonsfruktionen har kunnat
tillskansa sig mångmiljonvinsfer. År det detta som är meningen med presstödet?
De efterlysta rafionaliseringarna har i betydande utsträckning uteblivit. Man
kan anföra flera exempel pä det. Det är det som vi anser atf man måste komma
åt. Mot bakgrund av det stafsfinansiella läget anser vi det alltså vara
nödvändigt med besparingar även på presstödefs område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
54 ÅKE GUSTAVSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Hans Nyhage frågar om def för mig finns någon gräns för hur högt man
kan gå med produktionsbidraget utan att uppnå några effektivitets­vinster. Den
frågan bygger på förutsättningen i Hans Nyhages felaktiga föreställningsvärld
aft man inte gör några effektivitetsvinster. Hans Nyhage säger atf problemen
finns kvar. Det är riktigt; annars hade vi inte haft något produktionsbidrag.
Men sanningen är att hade man inte vidtagit de åtgärder i rationaliseringssyfte
som har vidtagits, hade kostnaderna varit helf andra och sannolikt också helt
orimliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hans Nyhage säger att vissa koncerner gör
mångmiljonvinsfer på produk­tionsbidraget. Jag känner inte fill vilka koncerner
def är, men jag utgår ifrån atf ett av syftena med den sjätte pressutredningen
är aff titta närmare på utformningen av presstödet. Därmed kan man i så fall
komma fill rätta med sådant - det tycks Hans Nyhage och jag vara överens om att
man skall sträva efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 55
HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först en korrigering. Jag sade inte att man
gjorde mångmil­jonvinsfer med anledning av produktionsbidraget utan att man
gjorde mångmiljonvinsfer med anledning av vissa av bidragen, t, ex, samverkans­bidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Faktum är, Åke Gustavsson, atf de tidningar som tidigare
har gått bra fortfarande går någorlunda hyggligt och att de tidningar som
fidigare infe har gått bra infe heller nu går särskilt bra trots dessa ständiga
påplussningar av presstödet. Dä är det någonting som inte är riktigt som def
skall vara beträffande konstruktionen och inriktningen av presstödet. Det är
väl ändå underligt att det infe går hem atf def är def vi moderater
eftersträvar. Vi hoppas verkligen atf den sjätte pressutredningen skall kunna
komma till rätta med detta - def är det vi vill,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på ett annat system, grundat av den sjätte
pressutredningen, finns def utrymme för atf göra besparingar även pä presstödet
område, eftersom det är nödvändigt aft göra besparingar på snart sagt alla
områden när det gäller statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 56 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall inte uttala mig sä kategoriskt som
Hans Nyhage gör när han säger atf någonting måste vara fel när def gäller de
grundläggande principerna för presstödet. Jag är inte säker på det. Jag tror
aff stödet i huvudsak är ganska hyggligt avvägt, men det hindrar inte aft det
kan finnas fel i delar av det och atf man har anledning aft rätta till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vad jag definitivt vet och vill uttala mig betydligt
mer kategoriskt om är aff den inriktning på presstödet som Hans Nyhage strävar
efter - nämligen större inslag av marknadskrafterna, så aft de starka kan bli
starkare - infe leder till att vi garanterar mångfalden i den svenska pressen
ens med ett produkfionsbidrag, I grunden handlar detfa om - och det måste vara
avgörande för riksdagen - aft man i en demokrati skall medverka till atf
upprätthålla en mångfald också inom dagspressen, Def är ocksä grunden för hela
mitt resonemang och min argumentation mot Hans Nyhage,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 57 HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! I ett fidigare inlägg nämnde jag aff def
rimligen finns andra former än direkta stöd som kan vara till gagn för
tidningspressen. Jag nämnde skattepolitiken, avgiftspolifiken och hela den
ekonomiska politiken. Över huvud taget gäller def aft åstadkomma förändringar i
det sysfem som innebär betydande kostnadshöjningar inte bara för tidningarna
utan också för näringslivet som helhet. En sädan politik eftersträvar vi
moderater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tror
alltsä aff med en annan ekonomisk inriktning än den som för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;närvarande
förekommer här i landet kan vi åstadkomma förbättringar ocksä för pressen, utan
aft behöva fillgripa ständigt ökade bidrag över presstödet. Jag förlitar mig på
atf den sjätte pressfödsutredningen skall ha den inriktningen, att man tar
hänsyn till hela def ekonomiska spelet för aft åstadkomma det stöd som pressen
rimligen behöver och som pressen har nytta och gagn av,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 58 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Jag vill bara erinra om, Hans Nyhage, atf
just nu diskuterar vi konstifufionsutskotfefs betänkande nr 16 om presstöd.
Frågor som gäller skatter återkommer vi fill i samband med behandlingen av
skaffeutskotfefs ärenden. Och ekonomisk polifik kan Hans Nyhage diskutera i
samband med behandlingen av finansutskottets ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu gäller
det presstödet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 59 HANS NYHAGE (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Det var precis som jag befarade, Åke
Gustavsson inser infe sambandet mellan den ekonomiska polifiken,
skaftepolitiken, avgiftspolifi­ken över huvud faget och pressens möjligheter
atf fortleva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det var
som sagt precis defta jag befarade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 a (organisationstidskrifferna)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservafion A 1 av Birgit Friggebo och
Ingela Mårtensson med 48 röster mot 16 för reservation A 2 av Bo Hammar, 246
ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemsfällan med 243 röster mot
63 för reserva­tion A 1 av Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson, 4 ledamöter
avstod från atf rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 a (grunderna för stöd till dagspressen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservafion B 3 av Birgit Friggebo och
Ingela Mårtensson i motsvarande del med 47 röster mot 39 för reservafion B 2 av
Berfil Fiskesjö och Bengf Kindbom i motsvarande del, 224 ledamöter avstod frän
aff rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mof
reservafion B 3 av Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson i motsvarande del -
genom uppres­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 b (särskilt produkfionsbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som
ställdes mof reservation B 3 av Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson i
motsvarande del - bifölls med acklama­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 c
(anslag fill Stöd till dagspressen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 224 röster mot 68 för
reservation B 1 av Änders Björck m, fl, 12 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskofiets hemsfällan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Föredrogs lagutskottets betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:17
om ufländska förvärv av fast egendom, 1985/86:20 om inteckning av bostadsrätt,
1985/86:21 om lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser, 1985/86:23   om   
anslag   till   kronofogdemyndigheterna 1985/86:100 delvis) och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m,m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utländska förvärv av fast egendom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;socialförsäkringsutskoftefs betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:13 om invandring m.m, (prop, 1985/86:100 delvis),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 60 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkanden 17,20,21 och 23 samt
socialförsäkringsufskof­fets betänkande 13 kommer aft debatteras i fur och
ordning. Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först upptas alltså lagutskottets betänkande 17 om
utländska förvärv av fast egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utländska
förvärv av fast egendom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 61
JENS ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är med oro jag ser på utvecklingen i vår
skärgärd när def gäller möjligheterna för den bofasta befolkningen att köpa
fastigheter i våra skärgårdssamhällen och vid vår kust. Den bofasta
befolkningen trängs alltmer undan av sommargäster, som lägger beslag på de
attraktiva fastighe­terna med bra läge för bofast befolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många förslag för aft förhindra denna utveckling har
diskuterats, såsom förvärvstillsfånd, kommunal förköpsrätt, boendeplikt och
liknande. Någon lösning har inte gått aff finna, och därför är problemet
fortfarande olöst och utvecklingen fortsätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mänga fasfighefer har övergått i utländsk ägo. När man på
sommaren ser sig omkring på våra öar ser man ufländska flaggor vaja på många av
de flaggstänger där förr den svenska flaggan halades av bofast befolkning. För
mig är det en skrämmande syn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag unnar folk, bäde svenskar och utlänningar, aft fä
tillbringa semester och fritid i värt vackra landskap, och jag har ingenfing
emot aft ufländska medborgare flyttar fill värt land och bosätter sig
permanent. Vi behöver bofast befolkning för aft hålla landskapet levande, och
bofasta utlänningar befraktar jag som svenskar. Det bör kanske klarläggas. Det
finns i dag restrikfioner för utlänningars köp av fastighet. Utskottet skriver,
och jag citerar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Förutsättningarna för förvärvstillsfånd regleras i 1
kap, 8-11 §§ i den nya lagen. Bestämmelserna har samma principiella innebörd
som de bestämmel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utländska förvärv av fast egendom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ser som
infördes genom 1975 års reform. Bestämmelserna innebär atf förvärvsdllstånd i
princip skall meddelas om hinder inte möter med hänsyn till landets försvar
eller säkerhet, egendomens lämplighet för avsett ändamål eller andra allmänna
intressen eller med hänsyn till förvärvarens förhållan­den. För sädana områden
av landet där def råder stor efterfrågan på fritidsbostäder gäller därutöver en
särskild bestämmelse. Enligt denna (10 §) skall förvärvstillsfånd vägras om
förvärvet avser en fritidsfastighef som är belägen inom ett område där
efterfrågan på fritidsfasfighefer är så betydande aff på grund därav risk
föreligger för en stegring av fastighetsvärdena. Förbudet mot förvärvstillsfånd
gäller dock infe om förvärvaren fidigare varit svensk medborgare eller på annat
sätt har en särskild anknytning till Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om förvärvstillstånd prövas av länsstyrelsen och i
vissa fall av regeringen,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad utskottet skriver under hänvisning fill
gällande lag skall alltsä förvärvstillstånd vägras, om förvärvet avser en
fritidsfastighet som är belägen inom ett område där efterfrågan pä
frifidsfastigheter är så betydande, att på grund härav risk föreligger för
stegring av fastighetsvär­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen kan väl påstå annat än atf de allra flesta
fastigheter som utlänningar vill köpa som fritidsfasfighefer har eff sådant
läge. Nog måste def ligga i allmänhetens intresse aff Bohuslän är befolkat även
vinferfid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län genom sin
landshövding gör uttalande i pressen att def nu skall bli lättare för utlänningar
atf köpa fast egendom i Sverige och aft det nu skall räcka atf man har en
moster i Kiruna för att få förvärvsfillstånd - och enligt vad som uppges står
en enig länsstyrelse bakom ett sådant uttalande - finns det anledning fill
betänksam-het och oro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer in mer än 100 ansökningar varje år. Man kan
anta aff det hädanefter blir stor efterfrågan på mostrar i Kiruna, när def
innebär rätt för utlänningar att förvärva fastigheter i Bohuslän för
fritidsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har förbigått både
Nordiska rådet och svensk lagsfiffning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Över 100 fastigheter per år - def är nästan lika mycket
som den ö jag bor på, och lika mycket som mina grannöar. En sådan ö per år är
man beredd aft sälja till utlandet. Hur ser det ut om 20-30 är? När vi skulle
lämna över den lilla gård vi äger på hemön ville vi bygga oss ett hus. Dä var
länsstyrelsen inte så frikostig. Fyra fem år tog def, därför att länsstyrelsen
vägrade dispens att bygga på egen mark och på den ö där vårt folk bott och levt
i så många generationer vi kunnat hitta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då var infe länsstyrelsens frikostighef sä stor. Men def
gällde ju bofast befolkning. Om länsstyrelsen i mitt län läser
utskoffsbefänkandet, bör den bli betänksam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag fäster mig vid atf Allan Ekström i ett särskilt yttrande
anser atf gällande lag innebär restriktivitet när def gäller utlänningars köp
av fast egendom. Men när lagen av en länsstyrelse kan uppfattas pä säff som
skeff, anser jag atf risk föreligger aft tolkningar uppstår som ytterligare
försämrar läget i Bohuslän,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
därför bifall fill min motion nr L230,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detfa anförande övertog
förste vice falmannen ledningen av     Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
kammarens förhandlingar,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 62 LENNART ANDERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Def finns några yttranden i Jens Erikssons
inlägg som inte korresponderar med varandra, och det var därför jag begärde
ordet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jens Eriksson påstår aff han infe har någonting emot de
utlänningar som vill köpa fastigheter i Bohuslän, men samtidigt motionerar han
om aff utlänningar i fortsättningen inte skall få köpa någon fritidsfastighef
över huvud taget i Bohuslän, De två sakerna strider mof varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare vill Jens Eriksson nu ha en ändring i
lagstiftningen, så att det i fortsättningen av lagstiftningen skall framgå att
det är omöjligt att bevilja förvärvstillsfånd. Vi från utskottet hävdar aff den
lagstiftning vi har är fill fyllest och väl täcker den situafion i vilken vi
lever här i landet. Sedan ankommer det på resp, länsstyrelse att pröva varje
ansökan om förvärvstill­sfånd och se om den stämmer överens med lagstiftningens
grunder. Längre anser jag inte att vi kan gä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om Jens Eriksson har kritik mot länsstyrelsen i Göteborg
tycker jag att Jens Eriksson skall rikta den krifiken dit och infe framföra den
här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemsfällan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utländska
förvärv av fast egendom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 63
JENS ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag ser skillnad mellan folk som vill bosätta
sig i Sverige och bo här året om och människor som vill ha fastigheter för
fritidsbosfäder och vistas där under någon månad på sommaren. Jag menar att man
därigenom tränger undan den bofasta befolkningen. Man köper de fastigheter där
den bofasta befolkningen egentligen skall bo, och vi får större konkurrens och
priserna sfiger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def bör inte vara omöjligt för människor som vill bosätta
sig i Sverige att förvärva fasfighefer för permanent boende - def är inte det
min mofion avser. Om den uppfatfas sä, uppfattas den i så fall fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar också aff def bör finnas en klar gränsdragning i
fräga om vad som gäller, så att man slipper den situafion som vi i Bohuslän har
hamnat i, där def har räckt aft ha en moster i Kiruna för atf få köpa
fastigheter inom sådana områden där det är verkligt stor efterfrågan och där
fastighetsvärdena sfigit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 64 LENNÄRT ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Def grundläggande problem som Jens Eriksson
tar upp är aft efterfrågan pä fritidshus i Bohuslän är så stor atf priserna
trissats upp och den bofasta befolkningen får allt svårare att förvärva de hus
som den önskar förvärva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilken lösning pä detta problem har då Jens Eriksson aff
föreslå? Jo, att alla utlänningar skall förvägrasaff köpa ett fritidshus i Bohuslän!
Då tror Jens Eriksson atf problemet är löst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så enkelt trodde jag inte def var möjligt för Jens
Eriksson aft resonera, Alla svenska medborgare som också efterfrågar fritidshus
i Bohuslän och är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utländska förvärv iiv fast egendom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beredda
att betala ett mycket högt pris för dem kan ju Jens Eriksson infe få ät sidan
med denna lagstiftning, men de hjälper också till atf höja priserna på
fastigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall Jens Eriksson lösa det problemet, måste det vara med
en helt annan lagstiftning än genom aft förvägra utläriningar
förvärvsfillstånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 65 JENS ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Om efterfrågan är stor nu, blir den ännu
större när också utlänningar får möjlighet att förvärva fritidsfastigheter inom
de här område­na prakfiskt taget utan begränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har visst förslag på flera åtgärder för atf förbättra
möjligheterna att förvärva fritidsfasfighefer i Bohuslän, Vi menar aft om man
öppnade flera områden, som är improduktiva och infe används för nägot annat,
för fritidsbebyggelse, skulle man kunna minska den efterfrågan vi har i dag
-men för detta finns def inget intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har stora områden i Bohuslän som vi gärna kunde ställa
till förfogande för allmänheten, sä aff den kunde få äga en liten bit av
Sverige och ha fritidsfastighet där - men det har vi inte heller fått gehör
för. Då återstår atf försöka rädda vad som räddas kan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är ett sätt atf öka möjligheterna för den bofasta
befolkningen atf kunna leva kvar i Bohusläns skärgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 66 LENNART ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Def är ett drag i Jens Erikssons motivering
som man infe kan låta passera, Jens Eriksson säger: Får vi bara alla
utlänningar åf sidan blir de här problemen mycket mindre - då har vi löst en
del av problemen. Det är att . sätta utlänningar i en speciell strykklass. Och
jag tycker icke att vi skall behandla våra invandrare eller utlänningar som har
stark anknytning fill Sverige på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns def sedan markområden i Bohuslän för att skapa nya
områden för fritidshus, se då till aff de regionala myndigheterna i Bohuslän
sätter i gång med en planering för atf skapa sädana fritidsområden! Men infe
heller def tror jag är någonfing som vi kan lagstifta om här i riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 67 JENS ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Vräng inte fill def mer än nödvändigt, Lennart
Andersson! Det var infe tal om invandrare, utan här gäller def att utlänningar
som bor i andra länder och vill tillbringa sommaren i Sverige vill köpa
fritidshus här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man vill tolka min inställning som något slags
invandrarfienflighet är det en felakfig tolkning- medvetet eller omedvetet, Def
handlar infe om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om
socialförsäkringsutskoftefs be­tänkande 13,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 68
FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergår nu fill att debattera lagutskottets
betänkande 20 om inteckning av bostadsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inteckning
av bostadsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 69 PER-OLOF STRINDBERG (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Till lagutskottets betänkande 20 är fogad en
gemensam borgerlig reservation med begäran om aff regeringen skall lägga fram
ett förslag fill sådana ändringar i gällande författningar aft def i framfiden
blir möjligt atf inteckna bostadsrätt, Detfa är ett krav som riksdagen vid def
här laget känner igen. Vi har infe minst från moderata samlingspartiets sida
fört fram def under en följd av är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den socialdemokrafiska majoriteten i lagutskottet
vidhåller sitt tidigare påstående atf def inte föreligger något behov av
ytterligare möjligheter till belåning av bostadsrätt. Utvecklingen visar, menar
man, aft &amp;quot;bostadsrätt anses som en tämligen god säkerhet&amp;quot;. Ja, def
anses som en tämligen god säkerhet. Men genom en inteckningsrätt skulle
säkerheten inte bara vara tämligen god utan bli likvärdig med en inteckning i
småhus, och def skulle göra def lättare för dem som vill låna aff uppnå gynnsammare
länevillkor än för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om atf när lagutskottet för ett par år
sedan sände motsvarande motionsyrkanden pä remiss till bl, a, flera
kreditinsfitufioner, var mänga remissinstanser positiva fill förslaget. De
ansåg aff infeckningsrätt skulle vara gynnsam för möjligheten att utveckla
bostadsrätten som boende­form ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla möjligheter bör fillvaratas, menar vi reservanter,
för atf fler och fler skall få känna tillfredsställelsen av atf äga sin bostad,
Aft fillgodose enskilda människors önskemål är viktigare än aft
slentrianmässigt påstå atf inga nya omständigheter framkommit. Det behövs, fru
talman, inga sådana nya omständigheter. Redan den situation som vi nu har borde
var tillräcklig för ett bifall fill mofionsförslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till den gemensamma borgerliga reservationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 70 STIG GUSTAFSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! För ganska precis ett år sedan behandlades
motionsyrkanden med samma innebörd som dem vi i dag har aft behandla, Def
gäller frågan om inteckning av bostadsrätt. Jag kan därför fatta mig ganska
kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har i sitt betänkande pekat på den möjlighet
bostadsräffsinneha-vare redan har atf använda bostadsrätten som pantobjekt,
Pantsätfning sker genom eff avtal om panfförskrivning av bostadsrätten, I dag
föreligger inte några problem atf i bank eller i andra finansinsfitut låna
pengar pä sin bostadsrätt. Denna säkerhet betraktas med andra ord som mycket
god av bankerna, I regel kan en person som vill köpa en bostadsrätt med
bostadsrätten som säkerhet låna upp fill 75 % av def av banken fastställda
värdet. Att införa en möjlighet till inteckning av bostadsrätter kan bara bidra
till aff ytterligare driva upp priserna på lägenheter, och de är som bekant
redan mycket höga, särskilt i Stockholmsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En möjlighet att inteckna bostadsrätter skulle infe
förändra mycket vad gäller den faktiska situafionen, Def finns med andra ord
infe någon anledning att införa defta institut för bostadsrätterna. Det finns
infe nägot behov av nägot sådant. Det finns inte heller några samhällsekonomiska
eller familje-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inteckning av bostads-rän&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    ekonomiska fördelar med en sådan ordning som reservanterna vill
ha,&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten konstaterar att
det inte föreligger några nya omstän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=114 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inteckning
  av bostads-rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;digheter i
den här frågan som kan mofivera införandet av eff sysfem med inteckning av
bostadsrätter och hemställer därför atf riksdagen avslår reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Även jag yrkar avslag på reservafionen och
bifall fill utskottets hemsfällan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 71 PER-OLOF STRINDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag måste säga atf Stig Gustafsson är något
inkonsekvent. Han konstaterar nu att inteckningen inte bara är tämligen god utan
mycket god. men den har ingen effekt. Men samfidigt driver den upp priserna pä
bostadsmarknaden. Har det någon effekt, Sfig Gustafsson, om man inför möjlighet
till inteckning? Jag kan inte förstå annat än aff def med Sfig Gustafssons
formulering tydligen skulle ha en effekt. Då vidhåller jag alltså vårt önskemål
om aff man inför infeckningsräften,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 72 STIG GUSTAFSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag tror aff detta i stor utsträckning är en
symbolfråga för reservanterna. Jag är övertygad om atf priserna på bostadsrätter
drivs upp ytterligare om man inför infeckningsrätt, och def kan infe ligga i de
bosfadssökandes intressen. Vi har i Stockholms innerstad redan i dag en mycket
segregerad bostadsmarknad, och segregationen skulle bli ännu mer markant om man
inför ett sysfem med infeckningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ocksä peka på aft 600 000 lägenheter i värt land
är bostadsrätter. Det systemet fungerar mycket bra, 400 000 av dem är
folkrörelsekooperati­va. Vi har 60 års erfarenhet av dagens lagstiftning. Även
inom de privata bostadsrättsföreningarna är människorna nöjda med nuvarande
sysfem. Jag anser att detta är ett system som def är värt atf slå vakt om. Man
skall ha klart för sig aft om man inför den föreslagna möjligheten fill
inteckning, dä inför man bakvägen det som herr Strindberg var inne på, nämligen
ägarlägenhe-fer. Jag anser även aft kooperationen är något som är värt atf slå
vakt om i detta sammanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 73 PER-OLOF STRINDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har all respekt för kooperationen. Vad jag
vill åstadkom­ma, fru talman, är aff man på olika sätt skall få förfoga över
och äga sin bostad. Det är ett gammalt moderaf krav. Jag menar aft vi
tillgodoser bostadskonsumenfernas, som det sä fint heter, önskemål om ökad
valfrihet i boendet om vi genomför detta. Jag konstaterar dessutom att Sfig
Gustafsson fortfarande är inkonsekvent - det finns inte några skäl aff
genomföra en inteckning, eftersom man redan nu har så god säkerhet, men inför
man inteckningsrätt skulle priserna på bostadsmarknaden plötsligt stiga. Jag
förstår uppriktigt sagt infe logiken i ett sådant resonemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 74
STIG GUSTAFSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningsåtgärder
  beträffande stiftelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Logiken är mycket enkel. Den innebär nämligen
aft om man     2 april 1986 inför ett inteckningsinsfitut för bostadsrätter, då
kommer man att kunna finansiera bostadsrätterna på ett annat sätt, och därvid
drivs priserna upp - så enkelt är def, Def vill inte vi socialdemokrater
medverka fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 75 PER-OLOF STRINDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Sfig Gustafsson måste erkänna att man skulle
möjliggöra för fler atf äga sin bostad om man införde denna infeckningsrätt,
Def är det vi vill uppnå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 76 STIG GUSTAFSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag är övertygad om att man inte skulle bidra
till att fler fick äga sin bostad utan fill att färre fick def.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om
socialförsäkringsufskoffets be­tänkande 13,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergår nu fill atf debattera lagufskoffefs
betänkande 21 om lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningsåtgärder
beträffande stiftelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
STIG GUSTAFSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I Sverige finns i dag omkring 50 000
stiftelser eller fonder med tillgångar på i runda fal 50 miljarder kronor.
Dessa sfiftelser eller fonder förvaltas under högst olika betingelser.
Genomgående torde man kunna säga atf en bättre och effekfivare förvaltning med
hjälp av professionella förvaltare skulle högst väsentligt kunna öka dessa
stiftelsers kapitalbehåll­ning och därmed deras möjlighet aft utdela stipendier
eller anslag för antingen vetenskapliga ändamål eller utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattemyndigheterna har gjort vissa undersökningar och har
då funnit att bara ca 9 500 av de 50 000 stiftelserna är kända av
skattemyndigheterna. Det betyder aft ca 40 000 sfiftelser lever sitt eget liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stiftelsernas ändamål är ofta mycket bisarra. Grundtanken
med den ursprungliga donationen var ofta att lämna hjälp då stat och kommun
inte gjorde def. Bestämmelserna i de flesta stiftelser riktar sig fill särskilt
behövande, sjuka och handikappade. Men bland alla fonder och stiftelser med
seriösa syften flnns en hel del udda sådana. Det finns t, ex, en stiftelse för
tväftsfugebyggare i Norrland och en för främlingar i Karlstad &amp;quot;som ej äga
medel fill återresan&amp;quot;. Ett annat exempel är en stiftelse som delar ut
pengar för &amp;quot;beklädnad ät fatfiga, välartade folkskolebarn i
Sforkyrkoförsamlingen&amp;quot;, I Uppsala finns def en stiftelse där medlen skall
användas till &amp;quot;bidrag fill mindre bemedlade barns lagning och underhäll av
skodon samt fill varma ylleunderkläder vid den kalla årstiden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def här är bara några exempel på
udda stiftelser. Självfallet bör man se över dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening synnerligen angeläget atf en
ordentlig invente­ring görs av alla stiftelser som finns i Sverige och aft det
införs någon möjlighet atf på eft mera effektivt sätt använda deras medel.
Något slags generella möjligheter fill permutation i vissa fall borde övervägas
för en del sfiftelser med föråldrat ändamål, Deftti har behandlats i motion
L207,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motion L238, som jag och några medmofionärer har väckt,
har vi pekat pä en metod, nämligen samförvaltning av mindre sfiftelser för aff
dessa skall få större slagkraft. Med samförvalfning följer aff man får en
större förmögenhet aft förvalta, vilket i sin fur innebär större möjligheter
aft planera placeringarna och utdelningspolifiken på längre sikt, Åven hänsynen
fill kravet på låga förvaltningskostnader motiverar aff stiftelserna förvaltas
så rationellt som möjligt, I fråga om mindre sfiftelser är alltså den mest
ändamålsenliga vägen samförvalfning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samförvaltning kan ske genom aft ett flertal mindre
sfiftelser sammanläggs fill en enda fond och de ingående stiftelserna formellt
upplöses, Samförvalf­ning kan också ske utan atf stiftelserna upplöses. En
tänkbar lösning är dä aft en stiftelse med betydande kapital och tillgäng till
professionell kompefens ger basservice ät andra stiftelser, dvs, fungerar som
en moderstiftelse. Kapitalet kan dä placeras gemensamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förebilder till gemensam förvaltning av stiftelser där en
moderstiftelse ger basservice ät andra sfiftelser finns bl, a, i
Förbundsrepubliken Tyskland, Där existerar sedan 1920 en stiftelse,
Stifferverband fiir die Deutsche Wissen-schaft, som är en paraplyorganisafion
för ett stort antal olika stiftelser, Organisafionen understödjer stiftelserna
vid planering och genomförande av deras initiafiv. Man sköter förvaltningen av
stiftelserna mof en mindre avgift och vidtar olika åtgärder för atf få uf
större effekt av flera mindre stiftelser. Ett sätt som Stifterverband använder
sig av är atf sammanföra ett antal sfiftelser till ett slags pool, naturligtvis
helt frivilligt. Det kapital som dessa stiftelser förfogar över kan då placeras
på eft bättre sätt. Utdelningen av forsknings- eller utbildningsstipendier kan
naturligtvis trots defta skötas av varje sfiftelse för sig, men var och en haf
mera pengar och professionellt stöd vid utdelandet av anslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ofta gör ocksä Sfifterverband en forskningsplan för olika
ändamål vilken kan vara flerårig. Det betyder att en sfiftelse eller ett antal
stiftelser förbinder sig atf under en viss tid stödja eft eller flera projekt
inom f.ex. den medicinska forskningen, Pä detta sätt kan alla de relativt smä
summor som finns i ett otal stiftelser komma fill en riktig användning, en
användning som ofta ocksä bättre står i överensstämmelse med den ursprunglige
donatorns önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! En sådan här lösning med gemensam förvaltning
av stiftelser skulle kunna införas i Sverige, Det kan därvid behöva övervägas
om en ändring möjligen bör göras av vissa bestämmelser som ibland begränsar den
enskilda stiftelsens placeringsfrihet och/eller föreskriver viss angiven
kapita-lisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har redan i dag i Sverige en forskningsstiftelse med
betydande kapital och tillgång till professionell ekonomisk kompetens som
skulle kunna vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det organ
där en samförvalfning av olika sfiftelser skulle kunna ske. Den stiftelse jag
tänker pä är Riksbankens jubileumsfond, som ju ocksä är riksdagens eget organ.
Stiftelsen har genom sin anknytning fill riksdagen en unik ställning som
kontaktorgan mellan polifiker och forskare. Riksbankens jubileumsfond har
enligt sina stadgar till ändamål aff främja och understödja vetenskaplig
forskning som är anknuten till Sverige, Stadgarna anger bl, a, atf verksamheten
skall ges en betydade flexibilitet. Detta betyder i princip att inte något
forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag frän
fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eft incitament fill en gemensam förvaltning av sfiftelser
under ledning av en större stiftelse, en moderstiftelse, skulle kunna vara att
vissa skattelättna­der lämnades. En lösning som kan övervägas är att dessa
stiftelser generellt frikallas från skattskyldighet för all slags inkomst. Det
är dä viktigt aft en moderstiftelse i en med skattelättnader förenad gemensam
förvaltning av stiftelser bör ha en offentligrättslig prägel. Stiftelsen
Riksbankens jubileums­fond är en sådan stiftelse som har offentligräffslig
prägel, Den har betydande kapital och fillgång fill professionell kompefens.
Jubileumsfonden har därför goda förutsättningar atf kunna spela en samordnade
roll vad gäller stiftelsers förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även utskottet har den uppfattningen aff stora fördelar
står aff vinna med en samförvaltning av sfiftelser. Utskottet understryker
också vikfen av att en tidsenlig lagreglering kommer till stånd, främst när def
gäller att effektivisera sfiffelseväsendet. Den möjlighet fill samförvaltning
hos en moderstiftelse, som vi har tagit upp i vår motion, bör därför skyndsamt
prövas av jusfifiedepartemenfet i dess fortsatta arbete med en ny lagstiftning
om sfiftelser, framhålls det i utskottefs betänkande. Jag vill här bara
understryka detfa utskottets enhälliga uttalande och förutsätter att vi i
riksdagen snart har aft ta ställning till ett sådant förslag. Jag tror atf den
lösning som här skisserats skulle vara av särskilt stor betydelse för
forskningen i Sverige, Det är ett oförsvarligt slöseri med resurser att låta
större delen av de 50 miljarder som finns i olika stiftelser även
fortsättningsvis få slumra, när det finns så stora behov på olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med defta sagt, fru talman, och med hänvisning fill vad
uf.skotfef har uttalat om vikten av att utredningsarbetet sker snabbt samt aft
möjligheten fill samförvalfning närmare utreds, har jag inget annat yrkande än
utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om
socialförsäkringsutskoftefs be­tänkande 13,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 79 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom ingen talare finns anmäld beträffande
lagutskottets betänkande 23 övergår kammaren nu till atf debattera
socialförsäkringsutskottets betänkande 13 om invandring m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Itivandritigm. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 80 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Flyktinginvandringen fill Sverige och andra
länder är en återspegling av förhållanden och händelser i vår omvärld. Den
ökande klyftan mellan rika och fattiga länder, ökningen av den orättvisa
fördelning­en av resurserna mellan olika länder, skapar ett växande antal
sociala, ekonomiska och politiska krissituationer och väpnade konflikter.
Människor tvingas fly undan förtryck, förföljelse och svära lidanden som de
utsätts för i sina hemländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan konstatera aft flykfingproblemef i världen i dag
är mycket stort och att det växer. Som också framgår av regeringens skrivelse
om flyktingpo­litiken har antalet asylsökande till Västeuropa ökat kraftigt
under senare år. År 1983 anlände 80 000 asylsökande fill Europa, år 1984 104
000 och år 1985 165 000, Flertalet asylsökande i Västeuropa kommer från
utomeuropeiska länder, bl, a, frän Mellanöstern och Sydväsfasien,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan också konstatera att den allra största delen av
flykfingbördan i dag bärs av fattiga och underutvecklade länder i tredje
världen, medan de högt industrialiserade länderna i Europa anstränger sig för
atf bygga upp vattentäta murar omkring sig för atf skydda sig mot det stora
flykfingproble­mef i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också de svenska flyktingpolitiska ansträngningarna
koncentreras på försök aff stoppa flyktingfillströmningen fill det egna landet,
Def sker dels genom en mycket restriktiv tillämpning av
utlänningslagstiftningen för de flyktingar som lyckas komma fill den svenska
gränsen, dels genom visum-tvång, kontakter med och påtryckningar mof våra
grannländer, varigenom man försöker blockera flyktingvägarna och göra det
omöjligt för flyktingar aft komma hit och söka politisk asyl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det senaste exemplet på en sådan politik var när den
tilltänkta flykting-kommissarien i FN Anders Thunborg slutförde sitt föga
hedervärda uppdrag aft genom överenskommelse med DDR stoppa näsfan all
flyktinginvandring som kom den vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följderna av en sådan politik har blivit att
utlänningslagens prakfiska tillämpning numera strider mof lagens anda av
humanism och generositet och inte sammanfaller med den allmänna
rättsuppfattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om denna politik tillåts fortsätta, kommer def aft
innebära atf respekten för svensk lagstiftning urholkas ytterligare. Man kan
inte å ena sidan underteckna internationella överenskommelser inom FN:s ram
enligt vilka man förpliktar sig att ta emot alla som söker politisk asyl och
att pröva deras ansökningar i generös anda, ä andra sidan genom visumtväng och
överens­kommelser med sina grannländer stoppa dessa människors möjligheter aft
komma fill våra gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan politik kan man inte föra i längden, åtminstone
inte med självrespekten i behåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi från vpk är medvetna om att flyktingproblemet i världen
infe kan lösas av enskilda länder separat. Därför anser vi att regeringen bör
fa inifiafiv på statsministernivå fill internationella överenskommelser som gör
def möjligt för länderna i Europa aft på ett organiserat säff fa sin del av
ansvaret för def&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stora
flykfingproblemef i världen. Under fiden fram till dess skall man infe    
Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
förhindra den spontana flyktinginvandringen,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandring
  tn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare anser vpk att den spontana flyktinginvandringen
infe bör sättas i motsatsställning till den organiserade överföringen av
flyktingar, Def vore olyckligt om en ökad spontan flyktinginvandring
resulterade i att man minskade den organiserade överföringen av flyktingar,
vilket var fallet förra året, då flykfingkvoten utnyttjades bara fill ca 50 %,
Tvärtom anser vi, aff när flykfingproblemen nu ökar borde vår medverkan fill
lösningar ocksä återspeglas i en ökning av den s, k, flykfingkvoten. Den har
varit oförändrad i ca fio år, den motsvarar inte längre det ökade behovet och
den harmonierar inte längre med en generös och human flyktingpolitik. Framför
allt bör man se fill aft den av riksdagen fastställda kvoten för den
organiserade överföring­en av flykfingar uppfylls - annars är riksdagsbesluten
och motsvarande debatter här i kammaren helt meningslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till vpk-reservationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 81 BÖRJE NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I socialförsäkringsutskottets betänkande 13
behandlas rege­ringens förslag om anslag på def invandrings- och
flyktingpolitiska området för nästkommande budgetår. Dessutom behandlas åtta
motioner som berör detta område. Endast en reservafion har avlåfits i
anslutning fill betänkan­det. Det finns alltså en mycket bred enighet bakom
utskottets förslag, och det är naturligtvis ytterst värdefullt i en fräga som
denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag går in på reservationen vill jag kommentera
betänkandet pä tvä andra punkter. Det gäller dels handläggningsfiderna vid
prövning av asylärende, dels flyktingmoftagandet i kommunerna, I tilläggsbudget
I, som behandlades strax före jul, beviljades ytterligare medel för en
permanent förstärkning av invandrarverkets organisation från den 1 januari i
år. Syftet var just aff förkorta handläggningstiderna, som har blivit alltför
långa, beroende på den stora ökningen av antalet asylsökande i värt land de
senaste åren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rekrytering av personal pågår, och de åtgärder som har
safts in väntas snart fä full effekt, Samfidigt har departementets
uflänningsenhef fått förstärkning. Olika åtgärder för atf förkorta tiderna vid
polisutredningar i asylärenden har ocksä vidtagits. Med de resurser som nu
finns hos berörda myndigheter hoppas vi att handläggningstiderna blir
acceptabla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flyktingöverföringen fill kommunerna inger viss oro,
vilket också kommer fill uttryck i utskottets betänkande. För närvarande visfas
ca 3 000 personer vid invandrarverkets förläggningar, Flykfingarna får vistas
där under väsent­ligt längre fid än som var tänkt från början, Def är alltså
viktigt aff vi så snart som möjligt kan erbjuda de asylsökande ett normalt
boende, och stora ansträngningar görs ocksä frän invandrarverkefs sida för att
förmå kommu­nerna atf öka sitt flyktingmottagande. Mänga kommuner ställer upp
pä ett fint sätt, men alla gör def inte. De kommuner som ställer sig utanför
måste naturligtvis bearbetas mycket hårt av invandrarverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya ordningen för flyktingmoftagning bygger på
frivillighet från&lt;br&gt;
kommunernas sida. En grundförutsättning för att denna ordning skall&lt;br&gt;
fungera och flyktingarna infe skall bli hänvisade fill att leva i förläggningar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105     under länga tider är alltså aff kommuner känner solidaritet med
dem som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;söker skydd i vårt land och aft
kommunerna också känner ansvar för aft de tas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;emot i def svenska samhället, Def är alltså
nödvändigt atf de ansvariga i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandring
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;°&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunerna
ser pä flyktingmoftagandet som en angelägenhet för hela&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;landet
snarare än som en angelägenhet för den egna kommunen. Vi hoppas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aft det
skall växa fram en ökad förståelse för detfa synsätt ute i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till reservationen, där den organiserade överföringen
av flykfingar behandlas. På en enda punkt har vpk en annan uppfattning än
utskottets majoritet. Det gäller flykfingkvoten, som vpk föreslår skall höjas
frän nuvarande 1 250 fill 3 000 personer, I övrigt sfär vpk helt bakom betän­kandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flykfingkvoten behandlas på s, 7 i utskottsbetänkandet,
och det framgår där mycket tydligt aft def förs diskussioner om en höjning av
kvoten. Flyktingkvoten fastställs varje är i samråd med FN:s
flyktingkommissarie. Utöver den nuvarande kvoten på 1 250 personer har regeringen
en bered­skap, så att man kan överföra flykfingar när situafionen kräver det.
Nuvarande ordning ger således möjligheter till stor flexibilitet, och det är
värt atf understryka, tycker jag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med andra länder söker Sverige åstadkomma aft
asylsökande i första hand vänder sig fill en representant för
flyktingkommissarien. Enligt vär bedömning är en förstärkning av
flyktingkommissariens resurser nödvän­dig, så atf en större andel av de
asylsökande kan förmedlas via FN:s flyktingkommissarie. Det krävs alltså en
bättre regional organisafion av flyktingkommissariens verksamhet. Om en sådan
kan genomföras finns det alltså behov av aft berörda länder ökar sina
flykfingkvoter. Denna fräga har aktualiserats hos FN:s flykfingkommissaiie,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def kan ocksä nämnas atf statsrådet Gradin helt nyligen
besökte olika länder för att studera flyktingverksamheten och speciellt för att
se hur FN:s flykfingkommissarie fungerar ute i olika länder, Def framgår också
av utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutklämmen i utskottets skrivning på den här punkfen
lyder sä här: &amp;quot;Frågan om en höjning av flyktingkvoten kan komma att
aktualiseras om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;----------------------------- överläggningarna
ger eff posifivt resultat&amp;quot;. Dä får utskottet återkomma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i det här
ärendet. Men jag vill understrylca aff diskussioner om en höjning pågår, och
från utskottets sida ser vi posifivt på defta. Men förutsättningen är aff man
kan bygga uf flyktingkommissariens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
med defta bifall fill utskottets hemsfällan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 82 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Till Börje Nilsson vill jag framför allt säga två saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi är inte
alls eniga om den av regeringen förda flyktingpolitiken, även om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det infe
återspeglas i just def betänkande som behandlas i dag. Vi har fakfiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mycket
krifiska synpunkter, framför allt när det gäller överenskommelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med DDR,
som hindrar flyktingarna atf komma till våra gränser och söka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;politisk
asyl. Vi anser aft denna polifik infe kan föras i längden. Man kan infe&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä ena
sidan, genom internationella överenskommelser, förpliktiga sig aft ta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;emot flykfingar
och sådana som söker politisk asyl och generöst pröva deras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökan och ä andra sidan genom
visumtväng och andra metoder beröva dem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;deras
möjligheter aff över huvud taget komma fill våra gränser.  Den     Prot.
1985/86:105&lt;br&gt;
polifiken håller infe i längden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
annan sak som vi är kritiska emot är den s. k. flykfingkvoten, Def sägs    
&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atf def
finns en flexibilitet och att det finns beredskap atf ta emot fler Invandringm.
m. flyktingar än kvoten anger. Men det verkar som om den flexibiliteten tolkas
i motsatt riktning. Den tolkas så aff man i realiteten kan minska flykfingkvo­ten,
vilket var ett faktum förra året. Då fog man emot drygt 600 flyktingar, medan
flykfingkvoten var 1 250, Jag menar att det är viktigt att den av riksdagen
fastställda flykfingkvoten skall uppfyllas. Annars är det fullstän­digt
meningslöst aft vi fattar beslut i riksdagen och aft vi över huvud taget har
debatter om någon flyktingkvot,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 BÖRJE NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag vill klargöra att det inte finns någon
överenskommelse med Västtyskland i den här frågan. Syftet bakom diskussionerna
med Västtyskland är aft vi själva i Sverige skall avgöra vilka som skall komma
hit, Def skall alltså inte enskilda resebolag göra. Det är andemeningen. Det är
också viktigt aft ställa det kravet aft de som kommer, så långt det är möjligt,
skall ha resedokument med sig. Det är rimliga krav som man mäste ställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När def sedan gäller flykfingpolitiken i stort är den
oerhört generös. Invandringen har ökat påtagligt under de senaste åren, och
antalet flyktingar uppgår till mellan 12 000 och 14 000 personer, vilket visar
att vi har en generös flyktingpolitik, Flykfingkvoten ger möjlighet till
flexibilitet - den kan vara lägre eft år och högre ett annat är. Det förs nu
diskussioner om en ökning av den organiserade överföringen, Def vore bra om man
kunde nå fram fill en sådan ordning att de som önskar komma fill Sverige vänder
sig fill FN:s flyktingkommissarie och atf hitresan sker under organiserade
former, Def är den ordning man bör eftersträva,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 84 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) rephk: Fru talman!
Det var inte Västtyskland överenskommelsen handlade om utan DDR. Det är med DDR
man kommit överens om en kontroll av visum för flyktingar som kommer den vägen.
Defta har resulterat i aff all flykfingfillsfrömning till Sverige den vägen har
stoppats effektivt. Vi har överlämnat fill myndigheterna i DDR atf sköta vär
passkontroll, och def innebär i princip atf man har täppt till den vägen för
flyktingar atf komma till Sverige och söka politisk asyl. Detta menar jag är i
strid med Genéveöverens-kommelsen som vi undertecknat. Syftet med eft
visumtväng är väl aft förhindra flyktingar aff komma hit och söka polifisk
asyl, Nägot annat syfte har infe eft visumtväng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart atf man infe i längden kan föra en sådan
här dubbelbottnad politik som å ena ,sidan vill gälla för aff vara generös och
human och å andra sidan stoppar förutsättningarna för flykfingar aft fä
politisk asyl över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot,
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandringm. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 85
BÖRJE NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi har heller infe någon överenskommelse med
DDR, Det föreligger ingen överenskommelse utan det är överläggningar som har
ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt aft framhålla att det är vi i detta land
som bestämmer vilka som fär komma hit och stanna, Def skall infe enskilda
flygbolag göra, Def krav man ställer är att de så långt det är möjligt har
resedokument med. Det är ett rimligt krav som ställs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 86 KENTH SKÅRVIK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &amp;quot;En flykting är en männsika som infe kan
leva i sift land. Han eller hon har bara ett behov - att finna ett ställe aff
vara pä,&amp;quot; Så definierar FN;s avgående flykfingskommissarie Poul Harfling
vad en flykfing är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väldet, krigen och det politiska förtrycket i världen
tvingar oupphörligen människor världen över aft lämna sina hem för att bli
flyktingar- för atf finna eft ställe aff vara pä. Antalet flyktingar är mycket
svårbedömt, och uppgifterna varierar från 10 till 18 miljoner människor som
befinner sig på flykt. En sannolik medelsiffra är ca 12 miljoner flykfingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allra flesta av dessa människor bor i flyktingläger
alldeles infill den enda internationella gräns de någonsin överskridit. De
flesta flyktingarna kommer frän länder i tredje världen och finner ocksä en
fristad där. i ett grannland, I dessa länder kommer de också att stanna tills
förhållandena i hemlandet blir sädana aft de kan flytta hem igen. Sålunda är
det de fattigaste länderna som drar def tyngsta lasset vad gäller flykfingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtryck och konflikter i världen kommer inte aff upphöra
inom överskåd­lig fid. Den vetskapen präglar den svenska lagsfiftningen. Sett i
ett historiskt och infernafionellf perspekfiv rör sig förändringar i
flyktingströmmarna om krusningar pä ytan, Def är ett tillstånd vi vär leva med
i Sverige så länge som en majoritet omhuldar humanitetens principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har, fru talman, ingen reservation i defta
betänkande om invandringen, men däremot medverkar vi i fyra särskilda
yttranden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I eft förslag har vi fillsammans med centern tagit upp
handläggningstiden i fillsfåndsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1985 var tendensen till allt längre
handläggningstider oroande och vållade stora bekymmer för de inblandade. Vi kan
med glädje konstatera aff fack vare aff större resurser tillförts
invandrarverket har handläggningsfider­na kunnat förkortas, varför vi tror oss
kunna konstatera aft något behov av ytterligare resurser för närvarande inte
finns. Däremot vill vi understryka aff &amp;quot;åldringsfakfen&amp;quot; i
specialärenden är oroande och bör följas upp av regering­en. Vi vill därför
vädja till regeringen atf vidta åtgärder för att hålla balansen nere på en
rimlig nivå, även när det gäller dessa ärenden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det andra särskilda yttrandet har vi från folkpartiet
tagit upp frågan om flykfingkvoten, I vår partimofion 519 har vi framhållit atf
ett generöst mottagande av asylsökande infe står i någon som helst motsats fill
en ökning av antalet kvotflykfingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvotflykfingar är de flyktingar frän flyktingläger vi
erbjuder oss aff fa emot i Sverige i de fall dessa inte kan stanna permanent i
närheten av def land de flytt från. Överföring av kvotflykfingar minskar ej
spontanflyktingsfröm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men.
Mot bakgrund av def jämförelsevis låga flykfingfryck vi har, vår höga     PrOt.
1985/86:105&lt;br&gt;
levnadsstandard och våra stora utrymmen anser vi atf flyktingkvoten på sikt    
2 april 1986&lt;br&gt;
mäste öka,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser atf utskottets uttalande när def gäller flykfingkvoten
ligger i linje      '&amp;quot;'&amp;quot;&amp;quot; &amp;quot;&amp;quot;S&amp;quot;'- '&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; med den i mofionen uttalade målsättningen och har därför inget
särskilt yrkande på denna punkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det tredje särskilda yttrandet behandlas
flykfingmottagningen i kommu­nerna, Def var många kommuner som under 1985
ställde upp solidariskt och fog emot sin kvot av antalet flykfingar. Men def
finns fortfarande ett stort antal flykfingar som vänfar på aff få flytta uf
till någon kommun frän det uppsamlingsläger de lever i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandrarverket har gått uf med en vädjan fill kommunerna
aff ställa upp. Det är angeläget atf få sä mänga kommuner som möjligt aff
ställa upp eller ta emot fler flyktingar. Kommunerna behöver också hjälp med
folkservice samt med behandling och rehabilitering av torterade flykfingar. De
kommuner som ännu inte skrivit avtal eller tagit emot flyktingar kan också
behöva resurser till experthjälp och planeringsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom utskottet framhållit är den hittillsvarande
tendensen oroande. Vi förutsätter därför, som vi skrivit i det särskilda
yttrandet nr 3, aft om de särskilda medel som anslagits till kommunerna för
uppbyggnad av resurser, kompetens m, m, inför nyktingmotfagandet infe visar sig
tillräckliga, rege­ringen snarast återkommer med förslag om ökade resurser för
ändamålet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fjärde särskilda yttrandet har vi tillsammans med
centern tagit upp problemet med barnen som kommer fill Sverige som flyktingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När flyktingarna kommer till Sverige utreds de vuxnas
situation noggrant, medan de barn som är under 15 är inte blir föremål för
utredning. Barnläkare, psykologer och andra kan vittna om aff barnen ofta är i
mycket dålig kondition, framför allt psykiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Eftersom denna fråga närmare kommer atf
behandlas senare av utskottet vill vi endast understryka vikfen av aft den
utredning som pågår på uppdrag av socialstyrelsen om den psykiska och sociala
situationen för barn och ungdomar som vistas på invandrarverkets förläggningar
bedrivs skyndsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har inga yrkanden
atf göra men vill ändå med mitt anförande understryka hur angeläget och viktigt
vi anser att det är aft regeringen följer de av oss upptagna frågorna och
vidtar åtgärder där det behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 87
RUNE BACKLUND (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Tidpunkten för avlämnande av olika
propositioner och riksdagens arbetsordning får ibland till följd atf samma
frågor kan komma atf behandlas här i kammaren flera gånger inom loppet av ett
par månader. Sä sent som i december månad förra året behandlades de anslag som
utgår över statsbudgeten för innevarande budgetår till flykfingmottagningen och
hand­läggningen av asylärenden. Dä behandlades de tilläggsanslag som
föreslagits i Tilläggsbudget 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi nu behandlar budgetpropositionens anslag och
motionerna frän allmänna motionsfiden har det i sak infe skett så stora
förändringar sedan vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105     senast debatterade de här frågorna här i kammaren. Vi
redovisade från&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;centerpartiets sida vid
behandlingen i december i motioner och reservafioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandringm.
  m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vår
uppfattning när def gäller handläggningsfider, flykfingmottagningen och
utflyttningen till kommunerna. De argument och förslag som vi då framförde
gäller i stort sett fortfarande. Vi har därför valt aft tillsammans med
folkpartiet redovisa våra ställningstaganden i några särskilda yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När def
gäller handläggningstiderna har def inträffat atf vi fått ett minskat antal
asylsökande, Def har naturligtvis lättat på trycket såväl hos polisen som hos
invandrarverket. Men kvar hos verket finns en grupp äldre ärenden, s, k,
specialärenden, av vilka en del sä småningom hamnar hos regeringen. Den långa
handläggningsfiden för dessa ärenden är naturligtvis oroande. Jag ser aft
invandrarministern är närvarande i kammaren, och jag vill säga att vi vet ju vilken
uppmärksamhet som ägnas alla de beslut om utvisningar som fattas efter väldigt
lång fid. De som drabbas av eft ufvisningsbeslut ger uttryck åt upprörda
känslor, och även omgivningen reagerar. Därför tycker jag aff detta är en av de
viktigaste frågorna när det gäller atf behälla förtroendet för
invandrarpolifiken, dvs, atf fä ned handläggningsfiderna. Om man inte lyckas
med det uppstår den situationen atf människor som visfats länge här i landet
fär möjlighet aft med åberopande av detfa skäl stanna kvar i Sverige, Så några
ord om utflyttningen till kommunerna. Vi kan i historiskt perspektiv konstatera
aff man under 1985 var framgångsrik pä defta område. Däremot är def betydligt
trögare 1986, Invandrarverket har riktat flera uppmaningar till landets kommuner
aff öka mottagningen under 1986 och framför allt få i gång den utflyttning som
kommunerna bundit sig för i avtal. Lät oss se tillbaka. Vi sade från
centerpartiets sida i de motioner som vi väckte i höstas att den puckel som
skapats under 1985 kommer def att bli väldigt svårt atf få bort under första
halvåret 1986, om vi har en oförändrad takt när def gäller antalet asylsökande,
Def måste tyvärr konstateras att detta stämmer - det finns en puckel av
människor som vistas i olika typer av förläggningar i landet. Många av dessa
förläggningar är tillfälliga. Vi är ganska långt från def beslut som riksdagen
fattade för eft par år sedan, aft vistelsefiden pä en förläggning skall vara
fyra veckor. Det kommer i mänga fall att bli fråga om vistelsefider pä mellan fem
och sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är inte bra vare sig för deni som visfas i
förläggningarna eller för statskassan, eftersom kostnaderna för
förläggningsverksaniheten är mycket stora,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def är mot
den bakgrunden vi har förf fram värt förslag, där vi säger aft det&lt;br&gt;
vore bättre atf vara mera positiv gentemot de kommuner som är litet tröga i&lt;br&gt;
detta hänseende, Def finns naturligtvis kommuner som har rent fysiska&lt;br&gt;
problem - def saknas bostäder t, ex, - och därför inte kan fa emot flykfingar.&lt;br&gt;
Men det finns också ett antal kommuner som anför vissa smärre skäl för att&lt;br&gt;
inte starta flyktingmottagning. Vi tror aff om man vore beredd atf ge litet&lt;br&gt;
extra stimulans åf de kommunerna och låta dem få experthjälp, planerings­&lt;br&gt;
stöd osv, skulle def gä att få i gäng flykfingmottagningen snabbare. Det skulle&lt;br&gt;
inte leda till ökade kostnader för statskassan-snarare tvärtom-eftersom def&lt;br&gt;
innebär aff vi kunde avveckla de tillfälliga förläggningarna något snabbare,&lt;br&gt;
I fråga om flyktingbarnen säger jag som Kenth Skärvik. aff vi får&lt;br&gt;
4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;återkomma till den frågan i samhand
med behandlingen av proposifionen om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förändringar
i uflänningslagen. Vi kan bara konstatera att många människor     Prot.
1985/86:105&lt;br&gt;
har upprörts över hur barn hanterats i samband med flyktingmoftagning,     2
april 1986&lt;br&gt;
särskilt vid gränsen, Def finns verkligen anledning att se över hur den&lt;br&gt;
verksamheten bedrivits och vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barnens
situafion framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, fru talman, några ord om flykfingkvoten. Det
finns motionskrav om atf denna skall ökas för kommande budgetår. Från
centerpartiets sida har vi ingenfing emot aft öka flykfingkvoten, men det känns
föga meningsfullt aff öka den i dagsläget, när vi inte klarar av atf fylla ens
den kvot som ställts upp för innevarande budgetär. Vi tar fasta på det som sfär
i betänkandet, aft man nu skall försöka intensifiera samarbetet med FN;s
flykfingkommissarie för aft den vägen finna bättre samarbefsformer, sä att def
blir möjligt atf fa emot fler flyktingar på kvoten. När det arbetet har
fullföljts är vi på vär sida beredda atf öka den summa som sfär uppsatt för
innevarande budgetår. Men def förutsätter att vi hårde kanaler som gör def
meningsfullt aff öka kvoten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 88 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Antalet uppehållstillstånd för vuxna på
flykfing- eller flykting­liknande skäl uppgick förra året fill 5 685, I denna
siffra är också alla sorn komniif på flykfingkvoten inräknade, Def är en för
mänga överraskande låg siffra med tanke på de dramatiserade skildringar som i
olika sammanhang lämnats av flyktingströmmen till Sverige, Under
efterkrigstiden har antalet beviljade uppehållstillstånd för dessa
flyktingkafegorier vissa är varit högre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men drygt 5 000 är ingalunda någon netfoökning av antalet
flykfingar för 1985, Under de senaste fem åren har i genomsnitt 1 000 personer
per år emigrerat från Sverige till något sydamerikanskt land. Förra året
återflyttade 365 personer på medel frän statens invandrarverk, varav ca 140
barn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detfa framgår av regeringens skrivelse om
flyktingpolitiken som avlämna­des i mars defta är. Till en del andra länder än
Latinamerika sker ocksä en betydande återvandring av flykfingar. Det är en
brist aff regeringen infe redovisat också denna återvandring i sin skrivelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den betydande återvandringen sker trots de bristfälliga
bestämmelser som finns och de ofillräckliga insatser som görs för aft medverka
fill den frivilliga återvandringen, I mofion 1985/86:Sf505 far
socialdemokratiska motionärer upp en rad förslag om den framtida inriktningen och
behovet av stödåtgärder till frivillig repatriering av flykfingar från
Latinamerika, Jag uppskattar givetvis aft utskottet känner stor sympati för
motionens olika förslag till åtgärder, I utskottets utlåtande hänvisas till aft
de frågor vi motionärer tagit upp &amp;quot;nyligen&amp;quot; behandlats av en
arbetsgrupp inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyligen är knappast det mest välvalda ordet, eftersom def
är två år sedan arbetsgruppen slutredovisade sift arbete utan atf något
regeringsförslag framlagts i riksdagen. Utskottet- avstyrker bifall till vår
motion med hänvisning fill den pågående beredningen inom regeringskansliet av
frågan. Jag undrar när den pågående berednmgen av frågan kan vara avslutad och
när förslag kommer att föreläggas riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I inofion 1985/86:Sf5l3 har jag tillsammans med andra
s-ledamöter&lt;br&gt;
hemställt att riksdagen hos regeringen begär en prövning av möjligheten till&lt;br&gt;
en utökning av flykfingkvoten. Utskottet har erfarit att Sverige under det&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    senaste året inlett samtal med flyktingkommissarien om förstärkt
samarbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;när det gäller överföring av
flykfingar från hårt belastade första asylländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandringm.
  tn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon
höjning av flyktingkvoten kan enligt utskottet komma atf aktualiseras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om nämnda
överläggningar ger positivt resultat och utskottet finner nu infe&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anledning
aft förorda någon höjd kvot,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är av intresse aff få en närmare redovisning av dessa
överläggningar och när eff ställningstagande kan göras fill frågan om utökning
av kvoten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som redan påtalats, överfördes under kalenderåret 1985
endast 668 flyktingar till Sverige, Def är bara ungefär hälften av den
beslutade flykfingkvoten. Att flykfingkvoten sä kraftigt underskrids under ett
år är ingen enstaka företeelse. Under 1984/85 överfördes 917 kvotflyktingar
fill Sverige trots att flyktingkvoten även under def budgetåret uppgick till I
250,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringens skrivelse om flyktingpolitiken sägs aft
invandrarverket seff sig föranlett aft senarelägga överföringen av kvoten av
större grupper från läger, Def vore av intresse att veta fill vilken tidpunkt
denna senareläggning skall ske och vilka grupper som kommer aff överföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens invandrarverk har ansvaret för aff den beslutade
flykfingkvoten fylls. Från invandrarverkefs sida har framförts att man haft
alltför få sökande. Det måste i så fall bero på aft informafionen varit för
dålig och aff ansträngningarna aft uppfylla kvoten genom uttagning av
flyktingar varit otillräckliga, Def är viktigt aff den beslutade flykfingkvoten
verkligen utnyttjas. Om sä infe sker, bör överskott som finns från tidigare är
kunna utnyttjas under kommande är. Medel är avsatta för ändamålet, varför det
inte borde vara svårt aff genomföra en sådan ordning. Det är särskilt
betänkligt atf flykfingkvoten inte fylls med hänsyn till den kritik som från
svensk sida rikfats mof vissa andra länder för bristande ansvarstagande när def
gäller fördelningen av ansvaret för flykfingarna. Regeringen och utskottet kan
inte stillafigande låta denna urholkning av flykfingkvoten fortgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motion 518 hemställer jag och andra socialdemokratiska
ledamöter atf förstärkta åtgärder vidtas för atf sprida flyktingmoftagandet
fill alla delar av landet, I motionen påtalas speciellt den ojämna fördelningen
av ansvaret som särskilt drabbar storstadsområdena. Fem län har förra året
tagit emot färre flykfingar än som varit avtalat med invandrarverket. Övriga
län har tagit emot fler flykfingar än vad som varit avtalat, Stockholms län har
fåtf en extra stor andel. Förra året var totala antalet mottagna i Stockholms
län 5 429 mot avtalade 2 019,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare information och stimulansåtgärder behövs för
aft uppnå en ökad spridning av flyktingmoftagandet över hela landet. Om så inte
sker, kommer liknande ojämn fördelning även aft inträffa under innevarande år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 89 MARIA LEISSNER (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! En generös flyktingpolitik förutsätter två
saker: för det första&lt;br&gt;
atf de sponfanflyktingar som söker sig fill vår gräns bemöts juridiskt korrekt&lt;br&gt;
och med mänsklig hänsyn, för det andra att vi utöver sponfanflyktingarna tar&lt;br&gt;
emot eft antal kvotflykfingar som från flyktingläger fär komma direkt fill&lt;br&gt;
Sverige.&lt;br&gt;
&amp;quot;6&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens åtgärder den senaste
tiden fär generositeten att flagna när def&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller den
svenska flyktingpolitiken. För def första har hindren ökat mof
spontanflyktingarna, inte minst genom den så omtalade överenskommelsen med DDR
men också genom det ökade talet om aff det skall krävas resedokument och visum
för de människor som spontant vill söka asyl vid Sveriges gräns. För det andra
väcker det oro atf regeringen ej har utnyffjaf den av riksdagen anslagna
flyktingkvoten under de senaste åren. År 1984 utnyttjades kvoten på 1 200
endast för 1 000 personer, och under kalender­året 1985 utnyttjades endast
hälften av de tillgängliga platserna. Detta faktum är anmärkningsvärt, så
mycket mer som det ofta från regeringshäll talas om den ökade flyktingströmmen.
Man föranleds kanske atf tro aft def betyder aft behovet för flyktingar av aft
fä en fristad i något land varit större just dessa år än fidigare och att vi
därför skulle vara särskilt benägna aff utnyttja vår flyktingkvot. Men så har
tydligen icke skett, utan vi har tvärtom en starkt negativ utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Debatten förvirras dessutom av aft def förekommer ett
antal missförstånd och atf sponfanflyktingar ofta förväxlas med kvotflykfingar.
Därför är det något underligt när Börje Nilsson förefaller förespråka atf
sponfanflyktingar helst skall ansöka om asyl från sitt hemland, alternativt
söka hjälp hos UNHCR. innan de väljer atf komina fill Sveriges gräns. Det
bygger på en missuppfattning, UNHCR:s mandat är infe aft fa hand om människor
som fortfarande befinner sig i sitt eget land. En flykting är enligt
defintionen en människa som har flytt frän sitt hemland, och flykfingskapet
definieras genom aft flyktingen söker asyl. Detta kan man icke göra från sitt
hemland, inte ens från en svensk beskickning i hemlandet. Genom det här talet
förefaller def som aft man blandar ihop farliga turister som söker visum för
korttidsbesök i Sverige med människor som vill ha polifisk asyl därför aff de
flyr undan förföljelse, kanske med rädsla för sift liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är knappast ett rimligt krav atf människor som söker
politisk asyl måste uppvisa korrekta resedokument som vilken fväveckorsfurist
som helst som sedan utan problem kan återvända. Det är juridiskt sett ganska
nytt aft införa viseringskrav för sponfanflyktingar. Därför hyser jag en stark
oro för den utveckling som har skeff de senaste åren, framför allt utvecklingen
av den organiserade flykfingöverföringen. Om regeringen och def socialdemo­krafiska
partiet vill fä trovärdighet för aff man verkar för en generös flyktingpolitik,
krävs def för det första att man avstår från att vidare fala om viseringstvång
eller krav på resedokument för sponfanflyktingar och för det andra att man
fyller kvoten för flykfingar som överförs på organiserad väg. Dessutom bör man
verka för en beredskap aft öka kvoten på sikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är fullständigt självklart när def befinner sig
omkring 12 miljoner människor pä flykt i världen aft vi borde ha plats, inte
bara för 1 200 organiserat överförda flyktingar, utan kanske t, o, m, några
därutöver. Det är ett rimligt krav aft inför framfiden söka öka kvoten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja fä eft klarläggande från Börje Nilsson
för def första vad gäller frågan om krav på resedokument för sponfanflyktingar,
för det andra vad gäller regeringens beredskap att uppfylla flykfingkvoten och
på sikt också öka den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandringm. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandringm. tn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 90
BÖRJE NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Beträffande flykfingkvoten vill jag peka på
aff folkpartiet endast har ett särskilt yttrande och i stort har anslutit sig
till ufskottets resonemang och ställningstagande på denna punkt. Jag vill bara
understryka atf folkparfiet i utskottet gjort detta och att det även förs en
diskussion om en utökning av flykfingkvoten. En utökning av denna utesluter
naturligtvis infe en spontaninvandring. Dessa står inte i förhållande fill
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anledningen fill aff man infe uppfyllt kvoten kan vara atf
FN:s flykting-kommissaries resurser är bristfälliga, Def kan också bero på def
antal som anmäler sig hos FN:s flykfingkommissarie och vilka som vill komma
fill Sverige, Men def är helt klart atf målet är 1 250, Det förs alltsä en
diskussion om atf öka kvoten. Man bör naturligtvis försöka uppfylla kvoten, det
är eff önskemål från vår sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resedokumenten är naturligtvis inget villkor. Jag sade
bara att def är önskvärt aft sådana finns. Vi vet att det dock infe är möjligt
i samtliga fall. Det kan dock inte vara acceptabelt atf inan river sönder eller
på annat sätt förstör sina resedokument som har funnits frän början vid
avresan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 91 MARIA LEISSNER (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Folkpartiet i utskottet har anslutit sig till
propositionen därför att def naturligtvis i nuläget är primärt viktigt atf
uppfylla kvoten. Eftersom kvoten inte förefaller kunna uppfyllas fill mer än 50
%, är det oerhört väsentligt atf vi gör defta som eft första steg innan
flykfingkvoten kan ökas. Nästa år kommer vi i så fall atl återkomma med krav på
en ökning av kvoten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skälen fill att det infe var möjligt att
överföra fler än 668 flyktingar organiserat år 1985 hänvisar Börje Nilsson fill
UNHCR:s resurser, Def tycker jag i så fall skulle föranleda socialdemokraterna
aff ansluta sig till folkpartiets krav pä ökade resurser till UNHCR, 1 sä fall
är det möjligt aft en del av dessa resurser skulle kunna användas fill atf
överföra några hundra flykfingar ytterligare, I och för sig tror jag dock infe
aft det är UNHCR:s resurser som har gjort atf vi under några år infe har
uppfyllt flykfingkvoten. utan def är naturligtvis möjligt att uppbringa några
hundra flykfingar till som vill finna en fristad i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det Börje Nilsson sade om uppfyllande av kvoten far jag
som ett löfte som bådar gott inför framtiden. Jag hoppas atf def kommer atf
märkas ganska omedelbart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I frågan om visum eller pass tycker
jag det är väsentligt aff skilja på å ena sidan polisens behov av
identitetshandlingar dä sädana finns och ä andra sidan kravet pä visering för
människor som vill söka sig till Sverige för att undgå politisk förföljelse.
Jag skulle uppskatta om det kom en klar markering från socialdemokrafiskt håll
om atf man infe har för avsikt aff i framtiden gå vidare pä den inslagna vägen,
aft kräva visering och resedokument innan flyktingen kommer till Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 92
BÖRJE NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi vef atf def i vissa fall inte är möjligt
att uppvisa dokument som styrker deras identitet, Detfa fär vi acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 93
GULLAN LINDBLAD (m):&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PrOt. 1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandringm.
  m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Aff vi moderater i ufskoffef infe har kommit
med några 2 april 1986 säryrkanden i detta betänkande beror inte pä ointresse
utan fastmer på att vi i ufskoffef egenfligen är väldigt överens i de här
frågorna. Vad göras kan i de nu aktuella frågorna är om infe redan gjort sä
ändå pä väg atf förverkligas. Detta framgår ocksä av atf endast en reservation
har avgefts fill utskoffsbe­fänkandet. För övrigt föreligger endast några
särskilda yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera talare har här talat varmt för olika behjärtansvärda
frågor, och jag skall fa upp några av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskade handläggningsfider är en oerhört viktig fråga.
Under utskottsbe­handlingen har vi fått klart för oss att handläggningstiden i
asylärenden för närvarande är i genomsnitt cirka tre månader. Detta är ett krav
som framställs i en del av motionerna, och dessa är alltså fillgodosedda, Def
beror främst på atf vi har gjort gemensamma ansträngningar att verkligen göra
förhållandena bättre genom de resursförstärkningar, med bl, a, tio tjänster för
handläggning av asylärenden vid statens invandrarverk, som riksdagen fidigare
har beslutat om. Vi skall hoppas aff också besvärsärendena kan avgöras snabbare
hos regeringen i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prioriteringen av asylärenden som rör barn är ju också en
mycket vikfig fräga. Vi har ocksä fått klart för oss att en sådan prioritering
nu sker, Def är viktigt atf fortsättningsvis uppmärksamma detfa, liksom aft vi
speciellt ägnar oss åt flyktingbarnens situation, Def är naturligtvis en
oerhört känslig fräga: Vad händer med barn i familjer som tvingas fly? Vi vet
att uppmärksamheten nu är riktad mot även detfa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vågar säga aff vi alla är besjälade av en önskan om eff
sä generöst och humant mottagande av flykfingar och invandrare som möjligt i
våra kommuner och atf vi pä alla säff skall motverka invandrarfienflighet,
Detfa har vi också gemensamt tagit ställning för genom aft ge ökade medel fill
informafion och opinionsbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller en eventuell förhöjning av flykfingkvoten,
delar jag den uppfattning som fidigare har framförts, nämligen aft vi i första
hand måste se fill atf uppfylla den kvot som vi redan har saft på papperet. Att
i dag, som vpk-reservationen gör, komma med ytterligare krav på papperet som vi
inte förmår uppfylla är en ganska meningslös åtgärd. Men vi måste se fill att
fylla den kvot vi har, def tror jag likaså det råder sfor enighet om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också säga aff det inte råder något
motsatsförhållande mellan atf uppfylla flyktingkvoten och att ta emot
sponfanflyktingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vef genom utskottsbehandlingen aft det pågår samtal med
FN:s flyktingkommissarie om aff eventuellt höja kvoten, och vi anser i likhet
med utskoftsmajoriteten att vi skall avvakta de samtalen innan vi kräver några
ytterligare åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunernas benägenhet atf fa emot flyktingar och
invandrare är eft&lt;br&gt;
bekymmer, vilket vi ocksä har uttryckt i betänkandet. Jag tror det är viktigt&lt;br&gt;
atf vi alla, som representerar olika kommuner, i olika sammanhang verkligen&lt;br&gt;
påverkar kommunerna till eff ökat flyktingmottagande. Svårigheterna torde&lt;br&gt;
åtminstone i de flesta fall infe bero pä för dåliga ekonomiska resurser, utan&lt;br&gt;
det är nog mer en fråga om information och opinionsbildning. Vi vet också aft&lt;br&gt;
sådana åtgärder vidtagits av statens invandrarverk,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105        över huvud taget gäller beträffande de frågor som tagits upp
i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandring
  tn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aff vi
följer dem med sfor uppmärksamhet. Vi kan sedan återkomma till olika punkter om
vi finner atf def vi hiffills beslutat inte har avsedd effekt. Jag vill också
säga att def kanske finns skäl atf se över om den överenskommelse som träffats
med DDR är förenlig med den rättsuppfattning som vi alla är besjälade av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med de här orden ber jag att fä
yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 94
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill återkomma något till frågan om
resedokument, Börje Nilsson säger att resedokument är önskvärda - infe
nödvändiga. Självfallet är det sä aff alla som söker politisk asyl inte kan
skaffa lagliga resedokument, men det är önskvärt atf de har sädana,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samfidigt för man överläggningar med DDR som går uf på aff
om flykfingar infe har dessa resedokument får de inte komma till Sverige, dvs,
en flykting som infe har någon visumsfämpel från den svenska myndigheten på
platsen i dennes hemland kan infe komrna hit och söka politisk asyl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min fråga är; Tror verkligen Börje Nilsson och
utskottsmajorifeten att man kan lura någon med ett sådant ordklyveri vad gäller
resedokument? Inser infe ufskoffsmajorifeten och regeringen aft om man
fortsätter med en sådan dubbelbottnad flyktingpolitik, då kommer det aff
urholka respekten för svensk lagsfiffning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 95 BÖRJE NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Man har inte förf överläggningar med
Östtyskland om resedokument. Vad man gjort är aft klargöra vissa
internationella regler som bör gälla på detfa område, Def är vad man har gjort
inför DDR - ingenfing annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande 17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottefs hemställan - som ställdes mof utskottets
hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till mofion L230 av
Jens Eriksson -bifölls med acklamafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande 20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 156 röster mof 148 för
reservafionen av Per-Olof Strindberg m, fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande 23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsutskottets
betänkande 13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (flykfingkvoten)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottefs hemställan bifölls med 286 röster mot 16 för
reservationen av Margö Ingvardsson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga tnoment Utskottets
hemställan bifölls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kulturutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:14
om anslag fill ungdomsorganisationer (prop, 1985/86:100 delvis), 1985/86:15  
om   anslag   till   internationellt   kulturellt  samarbete   (prop,
1985/86:100 delvis),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbildningsutskottefs betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:13
om anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skolväsendet, m,m, (prop, 1985/86:100 delvis) samt
1985/86:15 om anslag till svensk undervisning i utlandet, m, m,  (prop,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:100
delvis),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 96 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kulturutskottets betänkanden 14 och 15 samt
utbildningsutskottets be­tänkanden 13 och 15 kommer att debatteras i tur och
ordning. Voteringarna äger rum i eft sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först upptas alltsä kulturutskottets betänkande 14 om
anslag till ungdoms­organisationer, I fråga om detfa betänkande hälls gemensam
överläggning för samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslag
till ungdomsorganisationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 97
GUNNEL LILJEGREN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Runt om i vårt land är hundratusentals
ungdomar på sin fritid sysselsatta med idrotts- eller föreningsaktiviteter - i
studiecirklar, tränings­pass och tävlingar. Det är en verksamhet som har stort
värde, och den förtjänar samhällets helhjärtade stöd och uppmuntran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det råder enighet över partigränserna om aft
ungdomsföreningar mäste tillförsäkras en viss grundtrygghet för sin verksamhet,
en trygghet som inte nödvändigtvis mäste mätas i eft visst antal miljoner kronor.
Upplåtelse av lokaler och idrottsanläggningar, hjälp med gemensamma planerings-
och adminisfrafionsuppgiffer, kommunal borgen för egna åtaganden, etc, kan vara
värdefullt, I vilka former stödet i övrigt skall utgå, hur stort def skall vara
i reda pengar och var det skall sättas in kan diskuteras, likaså vilket ansvar
stat, landsting och kommuner skall fa på sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan några år fillbaka har statens ungdomsråd i uppdrag
aff se över reglerna för bidrag till ungdomsorganisationerna. Kulturutskottet
hänvisade redan vid behandlingen av 1985 års budget, alltså för tvä år sedan,
till atf en översyn skulle göras, men något resultat har inte synts fill. Tvä
tidigare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utredningar.
Bidrag fill folkrörelser (SOU 1979:60) samt Fritidspolitik och samhällsstöd
(statens ungdomsråd 1981), har slagit fast principen atf statligt stöd bör ges
till riksorganisationer, landstingsbidrag till regionala organisa­tioner och
kommunala bidrag fill lokal verksamhet, I utredningarna pekar man bl, a, på
svårigheten att kontrollera aft bidragsnormerna uppfylls och på den omfattande
byråkrafi som krävs av bäde dem som söker och dem som administrerar
statsbidragen fill lokal verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från moderat håll har vi med anledning av årets
budgetproposition väckt motioner där vi drar konsekvenserna av de nämnda
principerna och liksom tidigare förordar en renodling av bidragsgivningen.
Kommunerna tillämpar i regel en bidragsordning med samma konstruktion som det
lokala aktivitets­stöd som fördelas av staten genom statens ungdomsråd.
Föreningarna har alltså atf rekvirera bidrag från två olika håll, vilket
innebär en onödig och tidskrävande pappershantering. Det förtjänar påpekas aft
endast 60 % av föreningarna finner det mödan värt att rekvirera statsbidraget.
Den effekt som en avveckling av statsbidraget fill organisafionernas lokala
verksamhet skulle fä måste sättas in i ett större sammanhang. De samlade
kommunala utgifterna för fritidssektorn utgör 6 miljarder, varav 3,5 går till
olika anläggningar, 900 miljoner utgör föreningsbidrag och 600 miljoner är
administrafionskostnader. De 94 miljoner som statsbidraget i dag utgör
motsvarar ca 1/7 av kommunernas administrationskostnader för fritidssek­torn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för samtliga specialdestinerade statsbidrag
till kommunerna utgör ca 65 miljarder. För kommunerna skulle det nu statliga
lokala akfivitetsstödef innebära 1,3 %o om de skulle täcka det fullt ut. Den
hätska kampanj som under valrörelsen fördes gentemot våra förslag framstår,
milt uttryckt, som rätt omotiverad i ljuset av dessa sakförhållanden och
regering­ens senare framlagda förslag till statsbidragsindragningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet utgår stöd till ett stort antal organisationer, bl, a, föreningar
anslutna till riks­idrottsförbundet och pohtiska ungdomsorganisationer. Vi
anser att regering­en bör ges i uppdrag att överiägga med Kommunförbundet,
riksidroftsför-bundet och övriga berörda om formerna för det allmännas stöd
till ungdomsorganisationerna, sä atf ökad effektivitet och en riktigare ansvars­fördelning
uppnås inom befintlig kostnadsram. Vid behov skall regeringen kunna återkomma
till riksdagen med av överläggningarna föranledda förslag. I avvaktan på dem
bör medel beräknas för den lokala ungdomsverk­samheten endast för halva
budgetåret. En höjning av anslaget enligt propositionen bör heller inte göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I olika remissvar har organisationerna själva framhållit
atf def är önskvärt med en samordning av bidragen, eftersom bristen på
överblick och splittrade kriterier och bedömningsgrunder gör det administrafiva
arbetet onödigt tungt. Slutsatsen blir, med ett direkt citat från den utredning
som jag nyss nämnde, atf &amp;quot;specialdestinerade bidrag bör successivt
avvecklas fill förmån för generella,&amp;quot; Sedan detta konstaterats har är 1981
ytterligare eft specialdes-finerat bidrag inrättats, nämligen bidraget fill
ferieverksamhef inom ung­domsorganisationerna. Liksom föregående år vill vi moderater
påpeka att ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådant stöd är en kommunal
angelägenhet, aff vägas mof andra kommunala     Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
åtaganden,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse för
statligt ungdomsstöd som kritiserats från olika håll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gäller de strikt
uppdragna åldersgränserna. Inom kommunerna har dessa&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; '  &amp;quot;&amp;quot; &amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mjukats upp, och vi
anser aft ocksä åldersgränserna för det centrala stödet        °&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör kunna omprövas. Vi har
liksom förra året föreslagit att gränsen dras vid 21 är i stället för vid 25,
och beräknar därvid en besparing pä omkring 10 milj, kr. Äv defta belopp vill
vi föra fillbaka 2 miljoneratt användas till en förstärkt ledarutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomförande av de förslag som vi moderater redovisar i vår mofion 318, och som
framgår av våra reservationer till kulturutskottets betänkande 14, innebär en
radikal nedskärning av statens ungdomsråds arbetsuppgifter. Tidigare låg
anslagsfördelningen på skolöverstyrelsen, som handhar bidra­gen till
studiecirkelverksamheten. Vi har föreslagit atf ungdomsrådets återstående
uppgifter återförs dit eller eventuellt också förs över till andra myndigheter,
varvid ungdomsrådet bör kunna avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag vill alltså yrka bifall fill reservationerna 2, 3, 7 och 8 fill
föreliggande betänkande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
98 MARGARETA FOGELBERG (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
falman! Det är inget tvivel om att studenfförbunden måste få bättre möjligheter
att arbeta för sina medlemmars speciella intressen. Likaväl som man betraktar
de många fackliga organisationerna som självklara inslag i vårt samhälle tycker
vi aft def är självklart aft studenternas organisafioner skall ha möjlighet att
skapa goda betingelser för sina medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studentförbunden
skiljer sig från övriga intresseorganisafioner bl, a, genom att de organiserar
människor som under ett antal år måste leva på lånade pengar. Det borde vara
ganska lätt att inse hur svårt det är för studenfförbunden aft genom ökade
medlemsavgifter behålla en väl funge­rande verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkparfiet
har reserverat sig till förmån för en mofion som visserligen inte är ny, men
som är desto mera angelägen som problemet finns kvar och blir allt tydligare
allteftersom de vuxenstuderandes andel ökar, 60 studenter av 100 är äldre än 25
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan infe finna annat än atf def måste vara helt galet aft jämställa
studenfförbunden med ungdomsorganisationer i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Ett enkelt sätt atf hantera det statliga stödet vore aft beräkna det på
samma säff som för kvinnoförbunden, som får bidrag för alla medlemmar över 15
är, och aft föra över de pengar, som kommer i fråga, frän
utbildningsdepartementet till civildepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Med defta
yrkar jag bifall fill reservafion nr 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
99 KARL BOO (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! 1985 var Världsungdomsåret, Defta år skulle vara eff avstamp för aff
ytterligare stimulera och utveckla arbete bland ungdomen för
solidaritetsinriktad verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atf
överbrygga fördomar och motverka främlingskap mellan olika nafio-&lt;br&gt;
naliteter och länder är eft viktigt inslag i arbetet för aff främja en värld i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vänskap
och fred. Och detfa är ju eff stort mäl, som särskilt bör engagera ungdomen. Vi
har också många bevis för atf så är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är intressant atf iaktta atf intresset för
internationellt kontakfarbete intresserar och fångar ungdomar i allt lägre
åldrar. Över huvud är detta internafionella engagemang oerhört viktigt och
glädjande och ger hopp om en bättre värld i solidaritet och gemenskap över
gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den verksamhet bland ungdomar i Sverige som i ett tidigt
skede inleddes för atf förbereda och aktivera dem inför Världsungdomsåret var
omfattande, och detta arbete ökade successivt. Det är eft variationsrikt och
fint projektarbete som kommit i gång och ;;om i stor utsträckning fortfarande
pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del projekt skall emellertid avslutas under innevarande
år. Nu är det viktigt att nya insatser kommer till stånd och aft verksamhet som
är viktig i detfa sammanhang kan förnyas och fortsätta. Från centerns sida har
vi i en partimofion starkt poängterat defta. Det är, som vi ser def, oerhört
viktigt atf ta till vara def engagemang som inom ungdomsorganisationerna finns
för internafionella solidaritetsfrågor. Detta understryks med tyngd av vad som
nu tornar upp sig på svensk och infernafionell himmel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den verksamhet med projektarbete som pågått har det
hittills gått atf få fillfälliga bidrag från åtskilliga håll, som utskottets
majoritet ocksä säger. Men detta är eff osäkert tillstånd som inte möjliggör
långsiktig planering. Därför måste samhället visa sin uppskattning och sin
vilja genom aff med eff kontinuerligt stöd skapa förutsättningar för planering
och långsiktig verk­samhet i denna riktning. Vi föreslår i reservafion nr 1,
som är en uppföljning av mofionen, att 2 milj. kr. anslås för detta ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation nr 6 återkommer en fräga, som en del i denna
kammare känner väl till sedan tidigare, nämligen bidrag fill
radioorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt en planering i regeringen 1981/82 skulle fre organisationsgrupper
få statligt stöd aft införas under en treårsperiod, nämligen kvinnoorganisatio­ner,
radioorganisationer och miljöorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För kvinnoorganisafionerna genomfördes reformen, fill
stort värde för deras viktiga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller radioorganisafionerna uttalade
kulturutskottet i ett betän­kande, 1982/83:26, atf frågan om statsbidrag till
dessa organisationer borde fas upp fill prövning i regeringskansliet. Detta gav
riksdagen också regering­en till känna. Tyvärr fullföljde inte regeringen denna
riksdagens beställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu återkommer denna fräga till riksdagen genom en motion
av Gunnar Björk i Gävle, Det är en mycket vikfig verksamhet som dessa
organisationer bedriver, bäde servicemässigt och för utbildning. Det gäller
också aft ge sysselsättning och kontakt, inte minst för de många
rörelsehindrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom 1982 finns def således nu starka skäl aff göra
radioorganisationerna statsbidragsberättigade. Utskottet erkänner atf vissa
radioorganisationer har det svårt ekonomiskt, dock utan att fullfölja
konstaterandet med ett positivt ställningstagande, Detfa är minst sagt
ologiskf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, fru talman, vill jag understryka vad vi från
centerns sida säger i def särskilda yttrandet, dvs. aft ungdomsorganisationerna
framöver bör få eft bidrag som i stort  kompenserar de kostnadsökningar som
tyvärr sker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kontinuerligt.
Detta är ocksä tankegångar som framförs i en motion frän     Prot. 1985/86:105&lt;br&gt;
centern.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=106 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A
  nslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med def sagda, fru falman, ber jag att fä yrka bifall till
reservationerna 1 och 6 och i övrigt fill utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 100 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag får
meddela att anslag om kvällsplenum nu har uppsatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 101
BERIT OSCARSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Samhällets stöd till barn- och
ungdomsorganisationerna har utomordentligt sfor betydelse för den verksamhet
som bedrivs runt om i landet bland barn och ungdomar. Man kan inte nog
understryka betydelsen av mänga och starka ungdomsorganisationer i eft
demokratiskt samhälle, Aff få vara med, atf få en uppgift och aft känna att man
behövs, def är kanske särskilt viktigt när man är ung,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige har föreningslivet traditionellt sett spelat en
stor roll för atf ge ungdomar chansen aft umgås, fräna sig i ansvarstagande och
demokrati och att lära sig hur samhället fungerar och hur man påverkar. Därför
har kommuner, landsfing och stat byggt upp ett stöd som starkt har bidragit
till atf def i dag finns en så bred verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningarna har också fåtf arbeta mycket i motvind, Atf
konkurrera med eft kommersiellt nöjesutbud har blivit en mycket svår uppgift
för många av dem, Detfa fillsammans med aft den socialt utsatta miljön i
samhället har hårdnat ökar barn- och ungdomsorganisationernas betydelse. Det är
därför viktigt aft det stöd som samhället ger infe urholkas utan aft barn- och
ungdomsorganisationerna kan fortsätta att bedriva och utveckla en menings­fylld
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår aff stödet till barn- och ungdomsorganisationerna
Skall förbättras på några punkter. Bl, a, föresläs en höjning av det lokala
akfivitetsstödef med 1 kr,, från 10 kr, till 11 kr, per sammankomst. Vidare
föresläs fyra nya organisafioner bli bidragsberättigade fr, o, m, 1986/87 och
aff bidragsbesfämmelserna när det gäller handikapp- och
invandrarorganisa-tioner förändras, vilket innebär en väsentlig höjning för de
flesta invandrar-och handikapporganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderata samlingspartiet har i flera reservafioner
föreslagit eft minskat statligt stöd till ungdomsverksamheten. Moderaterna
föreslår att statens ungdomsråd skall avvecklas, aft det lokala
akfivitetsstödef och feriebidragef skall avvecklas samt aft den övre
åldersgränsen sänks frän 25 fill 21 år för statligt bidrag till central
verksamhet. Det är krav som vi känner igen frän tidigare är. Varje år har
riksdagen avslagit dessa förslag, och så föresläs att riksdagen även i dag
skall göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om att avveckla statens ungdomsråd har utskottet
alltsedan 1981 avstyrkt. För närvarande pågår en översyn av ungdomsrådefs
uppgifter. En sakkunnig som utbildningsdepartementet har tillsatt skall
undersöka möjlig­heterna till samordning av arbetet med barn- och
ungdomsfrågorna inom barnmiljörådef, brottsförebyggande rådet och ungdomsrådet.
Även frågan om arbetet kan bedrivas effektivare, t, ex, genom atf ansvaret
samlas hos ett enda organ, skall undersökas. Den sakkunnige skall också
undersöka om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    några av de uppgifter som i dag handläggs hos de tre organen kan
föras över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 april
1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till skolöverstyrelsen eller
socialstyrelsen. Def pågår alltså en översyn av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansl   
tit      d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statens ungdomsråds uppgifter och
därföi yrkar jag avslag pä reservafion 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att ta bort det statliga lokala
aktivifefssfödet diskuterades livliet vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föregående
års riksdagsbehandling. Regeringen föreslär nu atf stödet skall ökas, vilket
ufskoffef också ställt sig bakom. Jag yrkar därför avslag på reservafion nr 7,
med samma motivering som vid föregående års behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna föreslär ocksä i år en avveckling av stödet
fill ungdomsorga­nisationernas ferieverksamhet. Inte heller här har några nya
argument framkommit som visar att detfa bidrag inte fyller sin funktion.
Tvärtom när stödet till ferieverksamheten de ungdomar som inte har möjlighet
atf delta i en meningsfylld fritidsverksamhet under sina ferier, eftersom
familjens ekonomi tvingar dem kvar på hemorten under semester och ledighet. Ca 100
000 barn och ungdomar deltar i barn- och ungdomsorganisationernas läger- och
friluftsverksamhet. Jag yrkar alltså avslag på reservation 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en sänkning av den övre åldersgränsen från 25
till 21 år har även fidigare behandlats av riksdagen. För barn- och
ungdomsorganisationer betyder def mycket aff behålla ungdomarna i verksamheten
upp till 25 års ålder. De äldre ungdomarna, de som fyllt 20 år och mer, är
ledare men också förebilder för tonåringarna. Att ha litet äldre ungdomar med i
verksamheten betyder också en viss stadga för verksamheten. Det är också
viktigt atf ha unga barnfamiljer med i föreningslivet. Jag yrkar avslag pä
reservationerna 3 och 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 1 tas frågan upp om ett anslag på 2 milj,
kr, fill statens ungdomsråd för solidaritefsarbefe inom
ungdomsorganisationerna. Jag vill erinra om atf statens ungdomsråd sedan 1982
bedriver en försöksverksamhet för och bland invandrarungdom. Syftet är bl, a,
aff skapa eft bra samarbete mellan svenska föreningar och invandrarföreningar och
därmed skapa goda kontakter mellan invandrarungdom och svenska ungdomar.
Projektet, som pågår, skall utvärderas och presenteras under sommaren 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För världsungdomsåret 1985 har regeringen anslagit 30
milj, kr, av arvsfondsmedel, som skall användas under en treårsperiod för
särskilda utvecklings- och försöksprojekt. Många av de projekt som nu pågår
inriktas på solidaritefsarbefe, SIDA ger även bidrag fill informationsarbete i
Sverige om u-länder. Bland de organisafioner som får generella bidrag för informa­tionsverksamhet
är studieförbunden och Landsrådet för Sveriges ungdoms­organisationer. Från
SIDA:s informafionsanslag flnns även möjlighet aft ansöka om bidrag fill olika
projekt. Med hänvisning fill aff betydande medel redan avsatts för
solidaritefsarbefe yrkar jag avslag på reservafion 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservationerna 5 och 6 behandlar bidrag till
studenfförbund och radioor-&lt;br&gt;
ganisafioner. Folkpartiet föreslär i reservation 5 aff studenfförbunden skall&lt;br&gt;
fä möjlighet att söka bidrag pä samma villkor som kvinnoförbunden. För&lt;br&gt;
närvarande erhåller tre studentorganisationer bidrag enligt förordningen om&lt;br&gt;
statsbidrag till ungdomsorganisationer. De organisationer som uppfyller&lt;br&gt;
villkoren för ungdomsstödet får ett mera fördelaktigt sysfem än kvinnoorga­&lt;br&gt;
nisationerna. Utskottet har åren 1985 och 1986 avstyrkt förslag med samma&lt;br&gt;
syfte. Utskottet anser även nu att det inte finns fillräckliga skäl att bifalla&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslaget. Därför yrkar jag avslag
på reservafion 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=105 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
6 föreslår att frågan om statsbidrag till radioorganisationer Prot, 1985/86:105
åter prövas, Åven den här frågan har vid två tillfällen diskuterats i
utskottet, 2 april 1986 Vid riksmötet 1982/83 ansåg utskottet det angeläget aft
frågan om statsbidrag fill dessa organisafioner togs upp till prövning inom
regeringskansliet. Detta gavs regeringen till känna. Efter prövning av frågan
anmälde regeringen atf man med hänsyn till det pressade ekonomiska läget infe
fann def möjligt aft föreslå nytt statsbidrag till radioorganisationerna. Även
vid ytterligare ett tillfälle har förslaget avvisats. Med hänsyn till kravet på
resfrik'fivifef i frågan om ökade statliga utgifter yrkar jag därför avslag på
reservation 6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Därmed har jag gått igenom de åtta reservationer som finns fogade till
kulturutskottets betänkande nr 14, Jag yrkar bifall till utskottets hemsfällan
i betänkandet och avslag pä samtliga reservafioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
102 GUNNEL LILJEGREN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Den sakliga redogörelse som Berit Oscarsson presenterat om de skilda
ståndpunkter vi har inom moderaterna och def socialdemokrafiska partiet skiljer
sig mycket fördelaktigt från föregående års hätska debatt. Jag noterar med
tillfredsställelse det dämpade tonläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller översynen av statens ungdomsråd vill jag påpeka atf def visat sig
atf vi infe alls är ute i ogjort väder. Översynen antyder aff allt inte skulle
vara så väl beställt med ungdomsrådet, och det är möjligt att våra ståndpunkter
så småningom kommer atf närma sig varandra beträffande statens ungdomsråd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
103 MARGARETA FOGELBERG (fp) replik: Fru talman! Jag kan hålla med Berit
Oscarsson om att barn- och ungdomsorganisationerna fyller en vikfig funktion,
särskilt med tanke på konkurrensen frän det som man populärt kallar för det
kommersiella utbudet. Men jag vill inte tro att det är därför man är så njugg
mot studentorganisationerna. De kan knappast vara utsatta för den konkur­rensen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berit
Oscarsson säger atf ett par studenfförbund får bidrag därför aft de uppfyller
villkoren för ungdomsförbund och att dessa bidrag skulle vara förmånligare än
de bidrag som de skulle få om de blev behandlade pä samma sätt som
kvinnoförbunden. Då vill jag säga att inget kan vara mera oförmånligt än aff
inte få några bidrag alls. Varför, Berit Oscarsson, behandlar man
studentorganisationerna som ungdomsförbund, när man vet att de till övervägande
delen består av vuxna människor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
104 KÄRL BOO (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag har haft tillfälle aff ganska ingående studera en del av den
verksamhet som har bedrivits inför och under ungdomsåret 1985, och jag måste
säga aft man blir storligen imponerad av def engagemang som ungdomarna,
särskilt de yngre, har visat i det arbetet. Jag vill gärna erkänna, och det
sade jag också fidigare, aff det har utgått fillfälliga projektpengar, som
ocksä kommer att fortsätta atf betalas under något år ytterligare. Men nu skall
det ske, som det alltid heter numera, en utvärdering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I ett sådant stort fint
projektarbete med en inriktning pä internationell&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;solidarifetsverksamhef
är det väl inte särskilt angeläget aff göra alltför restriktiva utvärderingar,
utan def är, som jag ser def, verkligen anledning aft se framåt. Vi kan aldrig
avgränsa en sädan viktig verksamhet fill eft visst antal år; det måste, menar
jag, vara en myckel bestämd kontinuitet i det arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har föreslagit eff bidrag fill ungdomsorganisationerna
- vi har ansett atf def i nuläget kan vara lämpligt med två miljoner. Det är
atf ge dem en garanfi för framfidsinrikfningen av den här vikfiga verksamheten
och möjlighet atf inom sina organisationer bättre planera för dessa
aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därutöver vill jag säga några ord beträffande
radioorganisationerna. Jag tycker uppriktigt sagt inte aft de skäl som
statsrådet och regeringen har anfört för aff inte bevilja dem statsbidrag är
fillräckligt starka. Jag tycker - och det är väl en allmän uppfattning - aft de
gör oerhört fina insatser, Ufbildnings-mässigt, servicemässigt, konfaktmässigt
och icke minst för handikappade människor betyder de mycket. Jag tycker
verkligen atf det finns anledning aft våga satsa en del pengar också på att
stödja radioorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 105
BERIT OSCARSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Gunnel Liljegren välkomnade tonläget i
debatten och uppskattade aff vi inte för en hätsk debatt. Jag vill ändå säga
aff jag har samma åsikt i denna debatt som vid den debatt vi förde föregående
är. De förslag som moderaterna lagt fram i år skulle nämligen innebära att
barn- och ungdomsorganisationerna förlorade över 70 milj, kr, Def skulle
innebära en stark försvagning av def stöd som de i dag har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vef aff dessa organisationer är beroende av samhällets
stöd för atf kunna arbeta och för aff kunna utveckla sin fina verksamhet, Def
finns i dag inga som helst överenskommelser om att kommunerna skall kompensera
de medel som skulle försvinna vid en eventuell neddragning av det statliga
bidraget. Det är tvärtom sä, att om kommunerna vill stärka barn- och
ungdomsorganisationerna ytterligare genom aft höja def kommunala stödet hälsas
det med tillfredsställelse av barn- och ungdomsorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan till Karl Boo säga atf jag delar den oro som
har framförts här i dag och som har framskymtat i def som Karl Boo har sagt när
def gäller just stödet till barn- och ungdomsorganisationerna. Jag tror att vi
har samma syn när det gäller oron för framtiden men också när det gäller
betydelsen av atf vi har starka barn- och ungdomsorganisationer. Vad vi ställer
oss tveksamma till är atf lägga på ytterligare projektbidrag- även Karl Boo
sade i sitt inlägg att det finns en viss risk aft verksamheten får en ryckighef
om man måste lita till olika projektbidrag. Det bästa vi kan göra för barn- och
ungdomsorgani­sationerna är atf ge dem ett grundbidrag sä att de kan planera
och genomföra verksamheten på eft sätt som ligger i linje med den målsättning
som de olika organisafionerna har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig sedan när def gäller stödet till studenfförbund
och radioorganisa­tioner säga aff vi infe har något utökat ekonomiskt utrymme
för aft bifalla de krav som ställts. Jag vill också erinra om atf
demokratiberedningen föreslog en översyn av folkrörelsestödef som helhet. Jag
väntar mig aff def skall komma ett förslag frän regeringen på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 106
GUNNEL LILJEGREN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Def enda jag vill vända mig mot i Berit
Oscarssons senaste inlägg är atf hon sade aft det skulle bli ett bortfall på 70
miljoner för föreningarna om vårt förslag följdes. Kommunerna känner
föreningarna, de vef var behoven finns, Def är ingalunda säkert aff def blir
fråga om något bortfall. Vad vi föreslår är en eventuell omfördelning, och vi
har i är kompletterat vår hemsfällan med eft förslag om överläggningar mellan
regeringen, Kommunförbundet och Riksidrotfsförbundet rörande en samlad översyn
av bidragsbesfämmelserna, så atf rätt instans bidrar pä rätt ställe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A nslag till ungdoms­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 107
MARGARETA ANDREN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har tillsammans med Barbro Sandberg väckt
mofionen om bidragen fill studenfförbunden och vill här något kommentera den
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju så. som vi redan hört, aft bidragen fill
studentförbunden utgår som om studenfförbunden vore ungdomsorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som bekant är den övre åldersgränsen för atf erhålla
bidrag som ungdomsorganisation 25 är när def gäller medlemmarna. Vid landefs
högskolor var ca 164 000 studerande registrerade bäde 1983 och 1984, Av dessa
var emellertid endast ca 67 000 under 25 är, vilket motsvarar ca 40 % av
samtliga studerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medelåldern bland de studerande var 29 är och medianåldern
26 år. Det här innebär ju att studenfförbunden egentligen inte kan räknas som
några specifika ungdomsorganisationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studenfförbunden kan på det här sättet inte få anslag för
alla sina medlemmar pä grund av den övre åldersgränsen på 25 är. Det innebär
naturligtvis ekonomiska svårigheter för studenfförbunden. Risken är sfor att de
blir beroende av bidrag från annat häll, och def kan i sin fur ha viss negativ
inverkan pä deras demokratiska arbetssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har därför i vår motion i stället föreslagit aft bidrag
fill studentförbun­den skall utgå enligt samma bestämmelser som gäller för
kvinnoförbunden. Det innebär aff statsbidrag kan utgå för medlemmar över 15 är
och uppåt. När så många studerande är över 25 är och statsbidrag därmed inte
kan utgå enligt nuvarande villkor, så kan de villkoren inte vara förmånligare
än om statsbidrag skulle utgå enligt samma villkor som för
kvinnoorganisationer. Då skulle alla kunna omfattas, oavsett åldersgräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslagen borde då också utbefalas via civildepartementets
budget och inte som nu från utbildningsdepartementets anslag till
ungdomsorganisationer, där de rätteligen inte hör hemma,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajorifeten har yrkat avslag på vår motion men
utan att komma med någon egentlig argumentering eller motivering för sift
avslagsyrkande. Man hänvisar endast till aff en liknande mofion har lämnats vid
tidigare riksmöte - men då av annan motionär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad utskoftsmajoriteten omnämner bäde i det här
betänkandet och i förra årets betänkande är att den utredning som låg till
grund för bidragen till kvinnoorganisafionerna inte berörde studenfförbunden.
Men detta kan ju inte vara tillräckliga skäl för aft nu yrka avslag på värt
motionsyrkande om att studenfförbunden skall kunna fä bidrag på samma villkor
som kvinnoför­bunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till internatio­nellt kulturellt sam­arbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber aff få yrka bifall till reservafion nr
5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om
utbildningsutskottets betänkande 15,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 108 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergår nu till atf debattera kulturutskottets
betänkande 15 om anslag till internationellt kulturellt samarbete. I fråga om
detta betänkande hålls gemensam överläggning för samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslag
till internationellt kulturellt samarbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 109
OSWALD SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi har under veckorna före påsk haft ett
ganska intensivt arbete i utrikesufskoffef när det gällt biståndsbetänkandet.
Då har naturligt­vis också diskussionen om multilateralt kontra bilateralt
bistånd kommit upp, och därvidlag finns ju olika uppfattningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä vår sida är vi ofta relativt kritiska till aft öka det
multilaterala biståndet, dvs, det bistånd som går till internationella
organisationer via FN:s olika underorgan. Vi anser att mänga gånger försvinner
där medel som vi infe har någon kontroll över, aff def är svårt aft följa upp
de bisfåndspolitiska mål som gäller för def svenska biståndet, osv. Men def
finns naturligtvis multilaterala organisafioner av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi diskuterar den stora biständsbudgefen, rör vi oss
ofta med mycket stora belopp. Vi anslår t, ex, stora summor till
Världsbanksgruppen, Inom kort kommer def upp ett betänkande till behandling här
i kammaren som gäller påfyllning av svenska pengar fill Världsbankens
verksamhet. Det rör sig om hundratals miljoner kronor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den biståndsbudgef som vi nu har slutbehandlat i
utskottet och som kommer aft debatteras här om ett par veckor har vi anslagit
mycket stora belopp fill sädana banker och andra internationella organ. Vi har
nyligen haft en diskussion om Interamerikanska utvecklingsbanken, där Sverige
har satsat 25 milj, kr. Den bankens verksamhet i Latinamerika kan verkligen
diskuteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har velat säga det här, fru talman, för aff ge en
liten bakgrund fill det mycket blygsamma belopp som vi har äskat, 5 milj, kr,,
till FN:s organisation för utveckling på kulturens och utbildningens område,
UNESCO, Def avvisar man och säger aft def räcker med def som har lagts dit. Den
nedskärning som UNESCO har tvingats atf göra. en 25-procenfig nedskär­ning av
detta vikfiga multilaterala organs arbete, skall infe kompenseras av Sverige på
minsta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om 5 milj, kr, kanske infe är någon avgörande summa,
ärdet ändå, som vi har uttryckt det i vår motion och i vär reservafion, en
markering av hur vikfigt vi anser det här multilaterala organet vara. Vi kan
alltså se en skillnad i fråga om regeringens bedömning och den borgerliga
oppositionens bedöm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning av
multilateralt bistånd. Det beror litet grand på vilket multilateralt organ det
är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att UNESCO har fått göra en sä drastisk nedskärning beror
pä aft organisafionen har ådragit sig LISA;s stora misshag för sin polifik i
tredje världens länder, UNESCO har förf en politik som infe har stämt med USÄ:s
intressen. Därför har USA gått ut ur UNESCO och dragit tillbaka alla sina
bidrag, eft rätt vanligt agerande från USA:s sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför borde naturligtvis andra stater, också Sverige, gå
in och åtminstone markera ett ökat stöd fill denna viktiga organisation. Vi
anser atf def vore billigt. Därför har vi motionerat om dessa 5 miljoner, och
därför har vi ocksä reserverat oss i utskoffsbefänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
med de här orden, fru falman. yrka bifall till vår reservafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till internatio­nellt kuhurellt sam­arbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 110
ERKKI TAMMENOKSA (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi har aff behandla anslag till
internationellt kulturellt samarbete, avseende budgetpropositionens bil, 10 och
kulturutskottets betänkande nr 15, Jag kommer i mitt anförande att beröra
endast den del av utskoffsbefänkandet som avser bidrag till Förenta nationernas
organisafion för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 budgetpropositionen föreslär regeringen 21 820 000 kr,
till kostnader för Sveriges medlemskap i UNESCO, Förslaget grundar sig pä en
beräkning av den svenska andelen i UNESCO:s budget, som 1985 fastställdes för
en tvåårsperiod 1986-1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har reserverat sig i utskottet för sin mofion, som gär
uf på aff Sverige nu skulle markera sin vilja och öka sin andel med 5 milj, kr,
utöver vad regeringen har föreslagit. Som motivering till sitt förslag hänvisar
vpk till den situafion UNESCO har hamnat i och till att USA har lämnat
organisationen. Det bör nämnas aff efter USA:s utträde har en allmän
prioritering av arbetsprogrammet ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När frågan var aktuell här i riksdagen förra året anfördes
från regeringens sida aff bortfallet av def amerikanska medlemsbidraget inte
bör kompenseras genom ökade bidrag frän kvarvarande medlemsstater. De nordiska
länderna är eniga om detta. Det bör nämnas aft UNESCO:s organisation har
kritiserats kraftigt och atf de nordiska länderna har agerat gemensamt för aft
effektivisera organisafionen och koncentrera programmet. Riktlinjer har dragits
upp för atf förbättra administrationen. De nordiska länderna har nu tvä
representanter i styrelsen, och dessa kommer med all säkerhet aff påverka
UNESCO:s framtida utveckling och bidra fill att ytterligare åtgärder vidtas i
riktning mot att förbättra organisafionen nu när Storbritannien aviserar sitt
utträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan också nämnas aff vissa förberedelser har vidtagits
inför def brittiska uttåget. Det framgår av utskottets betänkande aff SIDA har
beslutat ge ökat stöd för medieverksamhet när det gäller u-länderna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag kan inte här börja jämföra principer när
det gäller Världsbanksgruppen och Sveriges åtaganden, Def är eff principiellt
ställ­ningstagande som man har gjort när det gäller anslag till UNESCO:s
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105        Med det anförda yrkar jag bifall till regeringens förslag
och utskottets&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hemställan samt avslag på
reservafionen och alla motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tillinternatio-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,, ,  
,      „&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 111 OSWALD SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nellt
kulturellt sam-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
falman! Principer är just vad def kanske borde handla om när vi talar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om de här
frågorna. Det är lifef olyckligt när man nu bryter uf det här lilla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
och lägger def vid sidan om de andra stora bisfåndsfrägorna -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och säger
aff def här kan vi inte jämföra. Men def är ju def vi måste göra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detfa är
ju eft av Sveriges internationella åtaganden, Def ingår i vår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;biståndspolitik
- multilateralt eller bilateralt. Därför kan vi infe bara säga aff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nu skall
vi behandla det här lilla betänkandet och dä kan vi infe fala om det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def som slår en när man arbetar med dessa frågor är att vi
fill multilaterala organ som Värdsbanksgruppen eller Interamerikanska
utvecklingsbanken ger anslag utan att blinka, utan atf regeringen säger
någonfing och utan aft den borgerliga oppositionen säger någonfing, utan aft
man tar upp de argument som finns mot att vi skall öka de anslagen, Def finns
många goda argument för att vi infe skall gå in med pengar, t, ex, att def
strider mot våra biståndspolitiska mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men när det gäller att stötta denna organisation som är
viktig för u-länderna i tredje världen, för aft de skall kunna stå emot flödet
av utifrån kommande kulturyttringar - förtryck på det kulturella planet, som är
minst lika betydelsefullt som det ekonomiska föitrycket - då säger man bara att
det inte finns någon anledning atf gå in och markera att USA har lämnat den här
organisationen i sticket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför inte ta upp en diskussion om varför USA har lämnat
UNESCO i sticket, göra en markering, gärna fillsammans med de övriga nordiska
länderna, och fylla på lifef extra? Åven om kanske de fä miljoner som vi här
talar om inte är avgörande, skulle det ändå vara en mycket viktig markering av
vad Sverige anser i dessa frågor. Jag är medveten om aft vi, som utskottets talesman
sade. har protesterat och agerat på annat sätt. Men det hade också varit bra om
vi, med tanke pä de stora belopp vi lägger ned på andra områden, hade kunnat
lämna en liten skärv till UNESCO:s fortsatta verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Anf. 112 ERKKI TAMMENOKSA (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag måste upplysningsvis säga aft vi vef aft
eff land har lämnat och ett annat är på väg att lämna UNESCO, Det är
beklagligt, det kan man verkligen säga. Flera länder hade förslag om
nolltillväxt avseende bidrag fill verksamhet, men Sverige och de övriga
nordiska länderna hade förslag om 2,5 % realtillväxt. Med en ytterligare
effekfivisering tror jag atf def mål som UNESCO hade en gång i tiden då Sverige
gick med kan uppnås,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 113 OSWALD SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tror atf det är väldigt svårt när en
organisation måste skära ned 25 % av sin budget, som infe varit särskilt
överväldigande. Som alltid i sädana sammanhang kommer kulturella områden i kläm
i jämförelse med de ekonomiska insatserna. Jag tror infe aft 25 % nedskärning
av en sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;organisations
budget utan vidare innebär rationaliseringar sä att man kan få en ökad
effektivitet med samma insatser, Def är klart att så inte är fallet. Det är
också medvetenhet om detta som gjort atf USA lämnat organisafionen, USA är
intresserat av aft snöpa UNESCO;s verksamhet, för den går emot USA:s intressen.
Detta är det avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dä mäste vi pä nytt konstatera hur lätt vi har att lägga
ut hundratals miljoner av den knappa svenska biständsbudgefen för ekonomiska
mål och för svenska handelsintressen. Men när det gäller att stötta det
kulturella arbetet och u-ländernas kulturella villkor, utbildning och
utveckling pä det andliga planet har vi infe råd aft satsa 5 miljoner. Jag
tycker det är ganska så bedrövligt aft vi måste uppleva aff Sverige inte kan
vara med och hjälpa fill att kompensera det bortfall som USÄ:s utträde, och så
småningom Storbritan­niens, inneburit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om val av tredje vice talman&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om
utbildningsutskottets betänkande 15,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl,
19,30,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämn­den inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berättelse om granskning av bevis
för riksdagsledamot och ersättare Till valprövningsnämnden har från
riksskatteverket inkommit bevis om aff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anna
Wohlin-Andersson (c), Skärblacka, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fr, o, m,
den 25 mars 1986 sedan Anders Dahlgren (c) avlidit. Till ersättare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
riksdagsledamöter har utsetts Hugo Andersson, Finspång, och Åsa-Britt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Karlsson, Linköping (båda c),
Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och därvid
funnit atf de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap, 1 § vallagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
den 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bengt
Hult&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/Sven-Georg
Grahn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Meddelande om val av tredje vice talman&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 114 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela aff val av tredje vice talman kommer att
ske vid morgondagens sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens protokoll 1985/86:105 -106&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    lO § Upplästes följande inkomna skrivelse: 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till riksdagen Jag ber härmed atf
få avsäga mig uppdraget som ombud av Europarådefs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;parlamentariska
församling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
den 2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bertil
Fiskesjö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna avsägelse godkändes av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:153
Godkännande av tilläggsprotokoll fill Sveriges frihandelsavtal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med de Europeiska gemenskaperna (EG) 1985/86:159 Ändring i
naturvårdslagen (1964:822) ni, m, 1985/86:160 Vissa frågor inför allmän
fastighetstaxering är 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 § Anmäldes och bordlades Redogörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:21 Styrelsens för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning
under år 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mofionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:337
av Björn Molin m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:338
av Knut Wachtmeister m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändring i
tullagen (1973:670) m,m, (prop, 1985/86:93)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:339 av Lentiart Brunander och Hans Nyhage
1985/86:340 av Gunnel Liljegren m.fl. 1985/86:341 av Hans Göran Franck m.fl.
1985/86:342 av Lars Werner m.fl. 1985/86:343 av Gunnel Liljegren tn.fl.
1985/86:344 av Viola Claesson 1985/86:345 av Ketith Skårvik m.fl. 1985/86:346
av Alf Svensson 1985/86:347 av Rune Backlund tn.fl. 1985/86:348 av Kerstin
Göthberg Invandrarpolifiken (prop, 1985/86:98)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:349 av Hans Nyhage tn.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:350
av Ulf Adelsohn m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:351
av Hans Nyhage&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:352
av Alf Svensson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:91.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:353 av Bengt Kindbom 114&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:354
av Bengt Westerberg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:355
av Olle Westberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2april 1986&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:356
av Karl Boo och Gunnar Björk i Gävle&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:357
av Hans Lindblad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:358
av Bo Hammar m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:359
av Rune Thorén m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:360
av Siri Häggmark m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:361
av Olle Svensson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:362
av Håkan Stjernlöf och Rolf Dahlberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:363
av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:364
av Kurt Hugosson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:365
av Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:366
av Kenth Skårvik och Barbro Sandberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:367
av Börje Nilsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:368
av Margareta Fogelberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:369
av Margareta Persson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:370
av Arne Kjörnsberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:311
av Elver Jonsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Radios verksamhet m, m, (prop, 1985/86:99)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:372 av Åke Wictorsson och Sylvia Pettersson
1985/86:373 av Björn Molin m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den slufliga  regleringen  av
ombildningen av datamaskincentralen för administrativ   databehandling  
(DAFA)  fill   akfiebolag  m,m,   (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:112)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:374 av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:375
av Per Unckel m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:376
av Gunnar Björk i Gävle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:377
av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:378
av Ing-Marie Hansson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:379
av Hans Lindblad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:380
av Bertil Danielsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:381
av Anders G Högmark m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:382
av Ingrid Hasselström Nyvall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:383
av Ylva Annerstedt m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:384
av Bengt Kronblad och Lena Öhrsvik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:385
av Björn Samuelson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:386
av Pär Granstedt m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lokalisering
av grundskollärarlinjen m.m. (prop. 1985/86:113)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:387 av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meritvärdering i staflig tjänst m. m, (prop. 1985/86:116)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:388 av Staffan Burenstam Linder m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:389
av Ivar Franzén m:fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:390
av Sten Östlund och Kurt Hugosson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:391
av Ulla Tilländer m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:392
av Owe Andréasson och Gunnar Thollander&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:393
av Per Olof Håkansson&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1985/86:105    1985/86:394 av Lars Werner m. fl.&lt;br&gt;
2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:395 av Christer Eirefeh m.
fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:396
av A//5ven5ion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:397
av Birger Rosqvist och Karl-Erik Svartberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:398
av Kurt Hugosson och Birger Rosqvist&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:399
av Lars-Erik Lövdén m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
varvsfrågor m.m, (prop. 1985/86:120)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:400 av Allan Ekström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:401
av Birgitta Hambraeus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:402
av Per-Olof Strindberg tn.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:403
av Maj-Lis Lööw m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:404
av Kersti Johansson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:405
av Ulla Orring m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:406
av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:407
av Roland Sundgren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:408
av Marianne Carlström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:409
av Grethe Lundblad tn.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:410
av Roland Sundgren m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inriktningen
av konsumentpolitiken m, m, (prop, 1985/86:121)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:411 av Hans Lindblad och Börje Stensson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den statliga redovisningsrevisionen m,m, (prop,
1985/86:124)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:412 av Gunnar Björk i Gävle och Per-Ola Eriksson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:413
av Jan-Erik Wikström och Britta Bjelle&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:414
av Carl Bildt m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:415
av Bruno Poromaa&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:416
av Ivar Franzén m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:417
av Gullan Lindblad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer
för industripolitiken pä rymdområdet, m, m. (prop. 1985/86:127)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:418 av Bengt Westerberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:419
av Bo Lundgren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:420
av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:421
av Karin Söder m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:422
av Ulf Adelsohn m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inkomstskaften
för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:423 av Karin Israelsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till medelsanvisning för anslaget Bidragsförskott
(prop. 1985/86:135)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:424 av Ulf Adelsohn m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:425
av Bengt Westerberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:426
av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:427
av Karin Söder m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ökat
ekonomiskt stöd till barnfamiljer (prop, 1985/86:137)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:428 av Ivar Franzén m.fl.&lt;br&gt;
1985/86:429 av Betigt Westerberg m.fl.&lt;br&gt;
116&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1985/86:430 av Knut Wachtmeister
tn.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:431 av Rosa Östh
m.fl.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prot. 1985/86:105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:432 av Lena
Öhrsvik och Bengt Kronblad&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 april 1986&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:433 av Börje
Hörnlund och Görel Thurdin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:434 av Gösta
Andersson och Agne Hansson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:435 av Ulla
Tilländer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:436 av Lars Werner
m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:437 av Karl
Björzén m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:438 av Nic
Grönvall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:439 av Björn
Körlof m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:440 av Gullan
Lindblad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:441 av Gunhild
Bolander och Bengt Kindbom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:442 av Karin
Söder m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:443 av Margit
Gennser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:444 av Ulf
Adelsohn m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m.m. (prop. 1985/86:140)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Anmäldes och bordlades Utrikesutskottets betänkande 1985/86:19
Internationellt samarbete mot aids&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:11 Anslag till omsorg
om äldre och handikappade (prop. 1985/86; 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delvis)
1985/86:12 Anslag till arbetsmiljö m.m. (prop. 1985/86:100 delvis) 1985/86:13
Anslag fill Socialstyrelsen m.m. (prop. 1985/86:100 delvis) 1985/86:14 Anslag
m.m. till Hälsoupplysning (prop. 1985/86:100 delvis) 1985/86:15 Anslag till
Epidemiberedskap m.m. (prop. 1985/86:100 delvis)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§ Kammaren åtskildes kl. 17.49. In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SUNE
K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Gunborg
Apelgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G909105</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198586__105.pdf</filnamn>
<filstorlek>5661214</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1985/86:105 Onsdagen den 2 april</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/588C7CB4-FCF3-4451-A79A-CD0F7DD01030</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>