2449776G903981985/8698propproppropProposition 1985/86:98PropositionProposition9801986-02-13 00:00:002024-12-27 15:18:002008-06-13 08:52:35om invandrarpolitikenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G90398/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90398https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90398
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>om invandrarpolitiken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har lagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 13 februari 1986 för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>OlofPalme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anita
Gradin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås all de riktlinjer för invandrarpolitiken som antogs av
riksdagen år 1975 bör ligga fasl. Vissa preciseringar görs dock, särskill i
fråga om invandrares möjligheter lill kulturell valfrihet. Vidare framhålls
viklen av alt slävja alla uttryck för intolerans och etnisk diskriminering i
värt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En omläggning föreslås av statsbidragen lill
invandrarnas riksorganisationer. Förslaget innebär all det nuvarande
verksamhetsbidraget, delar av det särskUda stöd som kan ulgå till tidningar på
andra språk än svenska saml vissa projektmedel, förs samman lill ett samlat
organisalionsstöd. Ett sådanl stöd ansluler bättre lill slödel lill
folkrörelser i övrigi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 propositionen lämnas förslag om en ny lag mot
etnisk diskriminering samt om inrättande av en särskild ombudsman mol etnisk
diskriminering. Ombudsmannen skall ha lill uppgift att genom olika åtgärder,
bl, a, rådgivning i enskilda ärenden, molverka diskriminering på etnisk grund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I propositionen lämnas slutligen förslag till vissa
ändringar i brottsbalkens regler om olaga diskriminering, Slraffmaximum
föreslås höjas från fängelse i sex månader lill fängelse i ett år. En ändring i
skadeståndslagen med innebörden all ersällning för psykiskt lidande skall kunna
utgå, föreslås också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
föreslås träda i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>I Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
ändamål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag har lill ändamål alt molverka etnisk diskriminering. Med<br>
etnisk diskriminering avses all en person eller en grupp av personer miss<br>
gynnas i förhållande lill andra eller på annat säll utsätts för orättvis eller<br>
kränkande behandling på gmnd av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt<br>
ursprung eller trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ombudsman
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen utser en ombudsman
som skall verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet
eller på andra områden av samhällslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ombudsmannen skall genom råd
och på annat liknande sått medverka till alt den som utsatts för etnisk
diskriminering kan la lill vara sina rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall vidare genom överiäggningar med
myndigheter, förelag och organisationer saml genom opinionsbildning,
information och på annat liknande sätt ta initiativ lill ålgärder mol etnisk
diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Ombudsmannen skall särskill molverka alt arbetssökande utsätts för<br>
etnisk diskriminering. Ombudsmannen skall också i kontakt med arbetsgi<br>
vare och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande<br>
mellan olika etniska gmpper i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämnd
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Regeringen utser en nämnd mol etnisk diskriminering som skall bestå<br>
av tre ledamöter. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som<br>
domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgifter år all ge ombudsmannen råd i
principiellt vikliga frågor om tillämpningen av denna lag och alt hos
regeringen föreslå de författningsändringar eller andra ålgärder som är ägnade
all molverka etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden enligt 7
§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
hos ombudsmannen och nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En arbetsgivare är på ombudsmannens uppmaning skyldig atl komma<br>
till sådana överläggningar och lämna sådana uppgifter som berör arbetsgi<br>
varens förhållande till arbetssökande och arbetstagare och som behövs för<br>
ombudsmannens verksamhet på arbetslivets område. Genom uppgiftsskyl<br>
dighelen får arbetsgivaren inte betungas onödigt. Föreligger särskilda skäl<br>
är arbetsgivaren inte skyldig atl lämna ul uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i övrigt bör arbetsgivare och andra komma lill
överläggningar och lämna upplysningar lill ombudsmannen, om ombudsmannen begär
del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Om en arbetsgivare inte rättar sig efler ombudsmannens uppmaning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt 6 § försia siycket,
får ombudsmannen förelägga vite. Ombudsman-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nens beslul att förelägga
vite får överklagas hos nämnden mot etnisk Prop, 1985/86:98 diskriminering.
Nämndens beslul får inte överklagas. Talan om utdömande av vite förs vid
tingsrätt av ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:199.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 9kap, 21 §
sekrelesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap, 21 § Sekretess gäller i ärende hos
jämställdhelsombudsmannen eller jäm-slälldhelsnämnden enligt lagstiftningen om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan anlas alt den enskilde
lider skada eller men om uppgiften röjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretess gäller hos ombudsmannen
och nämnden mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1986:000) mol
etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga etter ekonomiska
förhållanden, om del kan antas alt den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:105.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1985: 1059,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 16 kap, 9
§ brottsbalken skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:114.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 kap Näringsidkare som i sin
verksamhet diskriminerar någon på gmnd av hans ras, hudfärg, nationella eller
etniska ursprung eller trosbekännelse genom att icke gå honom till hända på de
villkor näringsidkaren i sin verksamhei tUlämpar i förhållande lill andra,
dömes för olaga diskriminering liU böter eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i försia stycket sägs om näringsidkare
äger molsvarande lill-lämpning på den som är anställd i näringsverksamhet och
annan som handlar på näringsidkares vägnar saml på den som år anställd i allmän
Ijänsl, vari han har atl gå allmänheten lill hända.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse . 9§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En näringsidkare som i sin verksamhet
diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska
ursprung eller trosbekännelse genom atl inte gå honom till hända på de vUlkor
som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skaU
dömas för olaga diskriminering till böler eller fängelse i högsl ett år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som sägs i försia siycket om en
näringsidkare lillämpas också på den som är ansläUd i näringsverksamhet eller
annars handlar på en näringsidkares vägnar saml på den som är anställd i allmän
tjänst eUer innehar allmänt uppdrag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För olaga diskriminering dömes även
anordnare av allmän sammankomst eller offentlig lUlställning och medhjälpare
lill sådan anordnare, om han diskriminerar någon på gmnd av hans ras, hudfärg,
nationella eller etniska urspmng eller trosbekännelse genom atl vägra honom
tillträde lill sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1970:225.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen (1972: 207)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 1 kap, 3 §
skadeståndslagen (1972:207)' skaU ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:131.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 kap, 3 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i denna lag om skyldighel att ersätta personskada tillämpas också i fråga om
lidande som någon tillfogar annan genom brott mol den personliga friheten,
genom annat ofredande som innefattar brott, genom brytande av post- eller
telehemlighel, inlrång i förvar eUer olovlig avlyssning eller genom
ärekränkning eller dylik brottslig gärning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i denna lag om skyldighel atl ersätta personskada lillämpas också i fråga om
lidande som någon tillfogar annan genom brott mol den personliga friheten,
genom annat ofredande som innefattar brott, genom brytande av post- eller
telehemlighel, inlrång i förvar, olovlig avlyssning eller olaga diskriminering
eller genom ärekränkning eller dylik brottslig gärning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:121.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
omtryckt 1975:404,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1986,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande och statsråden I, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Göransson, Gradin, Dahl, R,
Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsråden Gradin, Göransson och Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om invandrarpolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsråden
anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen
för resp, departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statsrådet Gradin hemställer alt regeringen i en
proposition förelägger riksdagen vad hon, statsråden Wickbom och Göransson har
anfört för de ålgärder och ändamål de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluler sig lill föredragandenas
överväganden och beslular alt genom propositionen förelägga riksdagen vad de
har anfört för de åtgärder och ändamål de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen beslutar alt de anföranden och förslag
som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:111.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementet</span><span style='font-size:
15.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 febmari 1986, Föredragande:
statsrådet Gradin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om invandrarpolitiken 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åren 1978 - 1984 har etl omfattande utredningsarbete ägl rum avseende
invandrarpolitiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 5 juni 1980 tillkallade dåvarande
statsrådet Karin Andersson en kommitté ( A 1980:04) för all göra en översyn av
frågor rörande invandringen och invandrarnas silualion i Sverige, Kommittén
antog namnet invandrarpolitiska kommittén (IPOK), Enligt direktiven (Dir,
1980:48) hade kommittén två huvuduppgifter. Den försia avsåg en översyn av 1968
års riktiinjer för den reglerade invandringen. Den andra innebar all överväga
den fortsatta inriktningen av ålgärder för invandrare och minoriteter i
Sverige i anslutning lill 1975 års riktlinjer för invandrar- och
minorilelspoliliken. Genom tilläggsdirektiv liU kommittén (Dir, 1983:39)
preciserade den nuvarande regeringen inriktningen av kommitténs arbete med uppdraget
atl utvärdera invandrar- och minorilelspoliliken. Bl, a, begränsades genom
direktiven kommitténs uppdrag till all gälla sådana frågor som inte utretts i
annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén presenterade i belänkandet (SOU 1982:49)
Invandringspolitiken - Bakgrund en omfattande beskrivning av den förda
invandringspolitiken. Denna beskrivning låg till grund för IPOK: s förslag i
belänkandet (SOU 1983:29) Invandringspolitiken - Förslag, På grundval av kommitténs
överväganden lades en proposition (1983/84:144) fram våren 1984 i vilken
regeringen redovisade sin principiella syn på invandrings- och
flyk-tingpolUiken saml föreslog vissa ändringar i utlänningslagstiftningen.
Riksdagen godkände de föreslagna riktlinjema (SfU 30, rskr 410), I anslutning
härtill fattade riksdagen även beslul om etl nytt system för mottagande av
asylsökande och flyktingar i Sverige (prop, 1983/84: 124, SfU 27, rskr 295),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén avlämnade ijuni 1984
sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken, Ledamöler
när slutbelänkandet avlämnades var riksdagsledamoten Lahja Exner, ordförande,
kommunalrådet Conny Andersson, riksdagsledamoten Rune Backlund,
riksdagsledamoten Alexander Chrisopoulos, riksdagsledamoten Hans Göran Franck,
riksdagsledamoten Sten Svensson och domkyrkoadjunkten Lennart Widing, Kommittén
har i betänkandet utförligt belyst invandrar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>nas
situation inom olika samhällssektorer samt lagt fram vissa förslag. En Prop.
1985/86:98 sammanfattning av betänkandet bör fogas lill propositionen som
bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena
bör fogas till propositionen som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 tillkallade dåvarande
chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Rolf Wirtén, en särskild
utredare (A 1978:06), f, d, generaldirektören Kjell Öberg, med uppgift all göra
en utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m,fl, (Dir,
1978:78), Utredningen antog namnet diskrimineringsulredningen (DU),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen har avlämnat flera
betänkanden och rapporter. Förslag som har lagts fram av utredningen i två av
dess betänkanden har redan behandlats av riksdagen. I betänkandet (SOU 1981:
38) Om hels mol folkgrupp föreslog utredningen vissa ändringar i brottsbalken
och tryckfrihetsförordningen i syfle att ge invandrare ett bättre skydd mot hot
eller missaktning på etnisk gmnd. På grundval av regeringens proposition
(1981/82:58) har riksdagen beslutat om ändring i brottsbalken (JuU 41, rskr
222) och i iryckfrihetsförordningen (KU 24, rskr 221, KU 1982/83:1, rskr 1), I
betänkandet (Ds A 1984:6) Om utlänningars rättsliga ställning föreslog
utredningen en ulmönslring av vissa lagregler som ulan tillräcklig motivering
negativt särbehandlar utländska medborgare, I en proposition (1985/86:7) har
regeringen föreslagit all kravel på svenskt medborgarskap i vissa sammanhang,
bl, a, för vissa befattningar och offentliga uppdrag, skall slopas. Riksdagen
har nyligen antagit förslagen (LU 1985/86:12, rskr 33),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>I betänkandet (SOU 1983:18) Lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet har utredningen föreslagit ell förbud för
arbetsgivare atl diskriminera på etnisk grund. Utredningens sammanfattning av
betänkandet och lagförslag bör fogas till propositionen som bilaga 3 och 4.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av remissyttrandena bör
fogas till propositionen som bilaga 5. Jag har under våren 1985 hafl tre överläggningar
med företrädare för arbetsmarknadens parter, invandrarorganisationer och berörda
myndigheter för atl få ytterligare underlag för en bedömning av utredningens
förslag. Inom arbetsmarknadsdepartementet har därefter upprättats en promemoria
(Ds A 1985:6) En ombudsman mot etnisk diskriminering. Promemorian bör fogas
till propositionen som bilaga 6. Promemorian har remissbehandlats. En
sammanfattning av remissvaren bör fogas lill propositionen som bilaga 7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen avlämnade i juni 1984
betänkandet Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering saml slutbelänkandet (SOU
1984:55) I rätt riktning. Sammanfattningar av dessa betänkanden bör fogas lill
som bilaga 8 och 10. Betänkandena har remissbehandlats. Sammanfattningar av
remissyttrandena bör fogas till propositionen som bilaga 11 och 12.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen beslutade den 23 januari 1986 atl
inhämta lagrådels yttrande<br>
över förslag till lag mol etnisk diskriminering. Förslaget hade upprättats i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>arbetsmarknadsdepartementet
på gmndval av promemorian En ombuds- Prop. 1985/86:98 man mol etnisk
diskriminering och remissyttrandena. De lagförslag som remitterades lill
lagrådel bör fogas till propositionen som bilaga 13.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådel har i sitt yttrande, som bör fogas lill
propositionen som bilaga 14. i alll väsentligt godtagit förslagen men ansett
vissa redaktionella ändringar erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag avser nu att la upp frågan om den fortsalla
inriktningen av invandrarpolitiken med utgångspunkt från invandrarpoUtiska
kommitténs och diskrimineringsutredningens betänkanden. Statsrådet Göransson
kommer senare all redovisa vissa förslag avseende stöd lill tidningar på andra
språk än svenska m, m,, och statsrådet Wickbom kommer därefter all redovisa sina
överväganden och förslag med anledning av diskrimineringsulredningens
belänkande Om olaga diskriminering. Innan jag redogör för mina överväganden
och förslag vill jag emeUertid erinra om atl regeringen redan i olika
sammanhang har faltal beslut i frågor som berörs i IPOK: s och diskrimineringsulredningens
slulbetänkanden. Del bör vidare erinras om att flera av de frågor som tas upp i
dessa betänkanden bereds med sikte på senare ställningstaganden från
regeringens sida. Jag vill mot denna bakgrund lämna följande redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder som vidtagits under senare år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade hösten 1984 om en ny ordning för svenskundervisning för vuxna
invandrare (prop, 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77), En särskild proposition
(1985/86:67) förelades riksdagen under hösten 1985 med förslag lill ny
lagstiftning för svenskundervisningen och med förslag till nytt
statsbidragssystem. Den nya ordningen, som skall gälla från den 1 juli 1986,
innebär ett statligt ramansvar för svenskundervisningen för invandrare men ett
kommunalt ansvar för genomförandet. Varje nyanländ invandrare kommer i del nya
systemet all få i genomsnitt 500 timmars grundläggande svenskundervisning och
200 limmars påbyggnadsundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om invandrarbarnens undervisning har
behandlats av regeringen i 1985 års budgetproposition (1984/85:100, bU, 10, s,
92-114), på grundval av etl betänkande (SOU 1983:57) Olika urspmng - Gemenskap
i Sverige av den särskilda utredaren (U 1981:04), generaldirektör Birgitta
Ulvhammar, med uppdrag alt göra en översyn av invandrarfrågor inom skolväsendels
och vuxenutbildningens område (språk- och kulturarvsutredningen). Regeringens
förslag, som riksdagen anslulU sig till, innebär bl, a, en precisering av
rällen till hemspråksundervisning saml särskilda åtgärder för finskspråkiga
elever, I regeringens proposition (1984/85:122) om reformerad grundutbildning
för lärare har förslag lagts fram om utbildning för bl, a, lärare i svenska som
andraspråk och utbildning för lärare i grundutbildning för vuxna. Riksdagen har
antagit dessa förslag (UbU 31, rskr 366),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om hemspråkslräning i förskolan för
invandrarbarn har likaså<br>
behandlats av regeringen i 1985 års budgetproposition (1984/85:100, bil, 7,<br>
s, 113 och 119) på grundval av betänkandet (SOU 1982: 43) Språk- och<br>
kulturslöd för invandrar- och minoritelsbarn i förskoleåldern saml språk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kullurarvsulredningens belänkande. Därvid preciserades målen för Prop,
1985/86:98 hemspråkslräningen samt fömtsättningarna för att erhålla
hemspråkslräning. Riksdagen har anslutit sig lill dessa förslag (SoU 17, rskr
236),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen har vidare (prop, 1984/85:141) lagt fram
förslag i fråga om slödel till utgivning av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk och slödel lill folkbibliotekens inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk. Riksdagen beslutade våren 1985 i enlighel med
förslagen (KrU 21, rskr 392),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslul med anledning av
regeringens proposition (1984/85:132) om tolk- och översällamlbildning m, m,
inrättas ett tolk- och översällarinstilul vid universitetet i Stockholm den 1
juli 1986 (UbU 23, rskr 312), Institutet skall svara för atl högskolans tolk-
och översällarut-bildning genomförs mera samlat än hittills. Den nuvarande konlaktlolkut-bildningen
kommer även i fortsättningen all bedrivas av studieförbund och folkhögskolor,
men institutet får ansvar för pedagogiskt utvecklingsarbete m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill vidare upplysa om atl förberedelser för en
ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen pågår, IPOK:s och
diskrimineringsutredningens förslag om radio- och TV-frågor behandlas i delta
sammanhang. Genom en proposition (1985/86:54) som nyligen har behandlats av
riksdagen (KrU 12, rskr 86) har tekniska och radiorätlsliga förutsättningar skapats
för försök med vidaresändningar av finländsk TV över Storstockholmsområdel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill också erinra om atl jag med stöd av
regeringens bemyndigande i november 1984 har tillkallat en särskild utredare (A
1984:02) med uppdrag all göra en översyn av Stiftelsen Invandrartidningens
uppgifter inom ramen för samhällsinformationen lill invandrare. Utredaren
avser alt lämna sina förslag under våren 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av förslag från invandrarpolitiska
kommittén har regeringen i maj 1985 uppdragit åt statens invandrarverk (SIV)
att utreda förhållandena i bostadsområden med många invandrare. Utredningen
skall redovisas i april 1986, Jag vill vidare upplysa alt medel från arbetsmarknadsdepartementet
har ställts till förfogande för försöksverksamhet i etl anlal kommuner, med
anledning av kommitténs förslag i syfle all förbättra invandrarnas
arbetsmarknadssituation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i november 1985 tillsatt en arbetsgmpp inom civildepartementet med uppgift
atl se över reglerna om slatiigt stöd till invandrarnas trossamfund, bl, a, mol
bakgrund av invandrarpolitiska kommitténs förslag. Arbetsgruppen skaU redovisa
resultatet av sill arbete senast den 1 oktober 1986, Arbetsgmppen skall beakta
sambanden mellan invandrarnas trossamfund och invandrarorganisationerna. För att
underlätta för invand-rarsamfunden atl nå kontakt med sina medlemmar skall
arbetsgruppen bl, a, överväga olika former av stöd till samfundens centrala
organisalion. Regeringen har i 1986 års budgetproposition föreslagit vissa
förändringar vad gäller reglerna för stöd till ungdomsorganisationer i syfte
att förbättra möjligheterna för bl, a, invandrarnas organisationer alt få stöd
för central och lokal ungdomsverksamhet. Regeringen har vidare i årets
budgetpropo-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:374.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sition
föreslagit en betydande ökning av stödet till särskilda projekt inom Prop.
1985/86:98 invandraridrotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill slutligen erinra om att regeringen våren
1985 har tillsatt en kommitté (A 1985:01) med uppdrag atl utreda frågan om
dubbla medborgarskap, bl, a, med hänsyn lill möjligheterna att därigenom öka
invandrarnas inflytande i den demokratiska processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De frågor som behandlas i del följande är av olika
karaktär. En del kräver riksdagens ställningstagande och jag presenterar där
förslag tiU beslul. Andra frågor kräver inte beslul från riksdagens sida och
mina bedömningar är i dessa fall en information till riksdagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I samband med alt jag i kapitel 5 behandlar mina
lagförslag om en ombudsman mot etnisk diskriminering m, m,, kommer jag atl gå
in på lagrådets yttrande. Som kommer atl framgå ansluler jag mig till vad lagrådel
anfört och förordar alltså vissa ändringar i förslagel till lag mot etnisk
diskriminering, I övrigt skiljer sig proposUionens lagförslag från de remitterade
endast genom alt vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna utgångspunkter </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>2.1 Statistisk översikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterkrigstidens
invandring till Sverige har inneburit ell väsentligt tillskott lill den svenska
befolkningen. Antalet här bosatta i utlandet födda personer har ökat kraftigt
och uppgår nu lill 650000 personer. Av följande tablå framgår de länder från
vilka flest invandrare var bosalla i Sverige i början av år 1985:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Födelseland</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Därav svenska medborgare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>230000</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35,7</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>122100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42400</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Danmark</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41400</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,4</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jugoslavien</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38000</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tyskland</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37600</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,8</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Polen</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27400</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,2</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Turkiet</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18400</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Estland</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14000</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grekland</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13900</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ungern</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 500</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Chile</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 300</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>USA</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11900</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storbritannien</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9400</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tjeckoslovakien</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7800</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Österrike</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6800</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
länder</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>119800</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,6</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>645 600</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>340800</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandringen
har inneburit ett betydande befolkningslillskott även indirekt, dvs, genom de
barn som har fötls här lill invandrare. Hela antalet personer med
invandrarbakgmnd, dvs, att de själva eller deras föräldrar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
far- eller morföräldrar har kommit till Sverige under efterkrigstiden Prop.
1985/86:98 uppgår lill drygt en miljon människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En myckel slor del av invandrarna är numera väl
integrerade i del svenska samhället inte bara genom all ha boll här under en
lång lid utan även genom att de lever i hushåll tillsammans med infödda
svenskar. Av de utrikes födda personer som var samboende vid
folkräkningslillfällel 1980 hade 40 procent av männen och 47 procent av
kvinnorna en i Sverige född partner. Det vanligaste motivet för invandring av
ulomnordbor till Sverige har de senasie åren varit s, k. anknylningsinvandring.
Detta innebär vanligen giftermål (eller samboende) med en i Sverige bosatt
person, dvs. ofta en infödd svensk eller en tidigare invandrare som bott i
Sverige en längre lid. Även en stor del av de nyinvandrade har således en
naturlig anknytning lill det svenska samhället genom sin familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta blir särskilt tydligt vad gäller den s, k,
"andra generationen". Vid årskiflel 1984/85 fanns i Sverige 276400
barn med minsl en i utiandel född förälder. Ungefär hälften av alla
"invandrarbarn" i Sverige har en svensk förälder, I dessa siffror
ingår inte de utländska adoptivbarnen som ju vanligen bor i familjer med svensk
etnisk bakgmnd. Hela antalet från utlandet adopterade barn är drygt 25 000,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom invandringen har befolkningen i Sverige fått
etl stort tillskott av personer med nära släklskapsförbindelser med andra
länder och med kunskap om eller en bakgrund i andra kulturer än den traditionellt
svenska, I vad mån en sådan annorlunda bakgrund påverkar de enskUda individerna
i deras dagliga liv i Sverige, deras planer på återflyttning eller permanent
bosättning här, eller hur de själva upplever sig, är någonting som varje
individ själv måste avgöra. En slutsats man kan dra av den beskrivning av den
invandrade befolkningen som har getts här är dock alt del varken är riktigt
eller meningsfullt att generellt tala om "invandrarna" som en från
"svenskarna" klart avskild del av befolkningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Utvecklingen av invandrarpolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gmndläggande utgångspunkt i svensk invandrarpolitik är alt de utländs<br>
ka medborgare som har fått rätt all bosätta sig i Sverige skall omfattas av i<br>
princip samma rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt.<br>
Denna allmänna utgångspunkt var vägledande för 1968 års riktlinjer för<br>
regleringen av invandringen till Sverige (prop, 1968:142, InU 196, rskr 405)<br>
och den bekräftades och utvecklades genom 1975 års beslul om riktiinjer<br>
för invandrar- och minoritetspolitiken (prop, 1975:26, InU 6, rskr 160),<br>
Dessa riktlinjer formulerades med utgångspunkt från målen jämlikhet,<br>
valfrihet och samverkan. Riktlinjerna innebar all politiken på detla område<br>
bör präglas av en strävan atl skapa social jämlikhet mellan invandrare och<br>
svenskar, och alt invandrare och etniska minoriteter bör ha möjlighel all,<br>
inom ramen för den intressegemenskap som omfattar hela det svenska<br>
samhället, ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet. Samtidigt<br>
borde politiken inriktas på alt skapa samverkan mellan svenskar och<br>
invandrare för all öka solidariteten mellan dem, och på all vidga möjlighe<br>
terna för invandrarna atl aktivt delta i det poUtiska livet i Sverige,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa riktlinjer var ett genombrott för etl nytt
synsätt vad gäller invand- Prop. 1985/86:98 rårnas roll i samhället. Även på
del internationella planet kom den svenska politiken på detta område alt ägnas
uppmärksamhet, I anslutning lill 1975 års principbeslut genomfördes en rad reformer,
bl, a, nya former för statligt stöd lill invandrarorganisationer och lill
tidningar och litteratur på minoritetsspråk. Vidare infördes år 1976 den s,k,
hemspråksreformen, varigenom kommunerna fick en skyldighet all undervisa
invandrarbarn i deras språk. Senare antogs även riktlinjer för hemspråksträning
i förskolan och för utbildning av hemspråkslärare. År 1976 genomfördes även den
s, k, röslrätlsreformen, genom vilken alla utländska medborgare som boll i
Sverige i mer än tre år fick rösträtt och blev valbara i kommunala val.
Sammanfattningsvis präglades liden efter 1975 års principbeslut av etl
omfattande reformarbete på invandrarpolitikens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan 1975 års riktlinjer slogs fasl har flera
faktorer som är av betydelse för utformningen av invandrarpolitiken tillkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under den senare delen av 1970-talet ändrade
invandringen karaktär. Förändringen hade samband med försämringen av
världsekonomin. Inflyttningen av utiändska arbetare lill Västeuropas
industriländer minskade och ersattes av en invandring av anhöriga tiU dem som
tidigare hade kommit, I början av 1980-talel började antalet asylsökande från
utomeuropeiska länder all öka. För Sveriges del sjönk den årliga invandringen
av utländska medborgare från i genomsnitt ca 40000 personer under första
hälften av 1970-talet, till ca 35000 under andra hälften och ca 25000 i
genomsnitt under senare år. Invandringen från Finland har minskal väsentligt.
Den ulomnordiska invandringen har ökat, och utgörs i huvudsak av anhöriga lill
dem som bor i Sverige och av flyktingar från främst utomeuropeiska länder.
Invandringen beslår således numera lill slor del av människor som kommer från
avlägsna länder med andra kulturer och religioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa förändringar i invandringens sammansättning
har inträffal samtidigt som den svenska arbetsmarknaden har omstrukturerats.
Arbeten som tidigare var tillgängliga för nykomna invandrare. I, ex, inom
tillverkningsindustrin, har i slor utsträckning ralionaliserals bort eller har
ersatts av ny processteknik som kräver särskild utbUdning, Även minskningen av
utbyggnadstakten av den offentliga sektorn, i vilken många invandrare arbetar,
har haft effekter för invandrarnas sysselsättning. Den registrerade
arbetslösheten hos utländska medborgare har under en lång följd av år varit
högre än för arbetskraften i övrigt, och invandrarnas andel av arbetsmarknadsutbildningen
och andra sysselsältningspolitiska ålgärder har varit betydligt störte än
deras andel av arbetskraften. Många invandrare som har varit verksamma i del
svenska näringslivet sedan 1960-lalel har inte klaral omställningen pä
arbetsmarknaden. De nödvändiga förändringarna i svenskt näringsliv har således
haft negativa effekter både för invandrare som verkat länge på den svenska
arbetsmarknaden och för de nykomna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtidigt som dessa förändringar har inträffat har
ell generationsskifte<br>
ägl rum. De människor som invandrat till Sverige under efterkrigstiden har<br>
fått barn och barnbarn som är födda här. Ungefär hälften av invandrarnas i<br>
Sverige födda barn har en i Sverige född förälder, och är därmed delaktiga i<br>
en svensk gemenskap, samtidigt som de genom den andra föräldern kan ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
anknytning också till etl annat land. Invandrarnas barn måste självfallet
Prop. 1985/86:98 få samma möjligheter lill utbildning och arbete som andra
ungdomar och också åtnjuta respekt för sitt ursprung, utan all diskrimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det förhållandet atl så många människor i Sverige
har sitt ursprung i eller en anknytning lill andra länder och kulturer ulgör en
utomordentlig styrka för oss. Därigenom har vi tillförts nya kulturella
impulser och våra internationella kontakter och utvecklingsmöjligheter har
vidgats. De riktlinjer för invandrarpolitiken som antogs år 1975 innebär en
bekräftelse av all Sverige är på väg all bli ell mångkulturellt samhälle, och
all detla är all se som en positiv utveckling. Under de senaste tio åren har
samhället blivit än mer etniskt mångskiftande och nya kulturmönster har
etablerats. Men utvecklingen har samtidigt inneburit atl behovel av en för alla
grupper gemensam referensram och av ell gemensamt språk har ökat, och detta är
självfallel del svenska språket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill slutligen peka på ytterligare några
faktorer som har varit kännetecknande för utvecklingen sedan år 1975, En
faktor är tendenserna tiU diskriminering av invandrare, t, ex, på
arbetsmarknaden. Dessutom har vissa organiserade yttringar av
främlingsfientlighet gjort sig gällande i Sverige under senare år. Dessa
yttringar är visserligen begränsade, men de utgör ell nytt och myckel
oroväckande inslag i del svenska samhällslivet. Samtidigt visar ingående
undersökningar, utförda av diskrimineringsutredningen, att del sedan början av
1970-lalet har sketl en markant förskjutning av den allmänna opinionen i
riktning mot större tolerans och större generositet mol invandrare i Sverige,
Denna glädjande ulveckhng förklaras med att allt fler människor i del svenska
samhället kommer i kontakt med invandrare och invandrarfrågor och därmed får
sådan kunskap och förståelse som leder tiU att fördomar minskar och toleransen
ökar. Denna utveckling bör ges alll stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan faktor av betydelse är all även om många av de invandrare<br>
som kom under 1960- och början av 1970-lalel avsåg alt återvända efter<br>
några år, så har en mycket stor del av dem bestämt sig för atl stanna här.<br>
Ungefär 400000 invandrare har blivu svenska medborgare och har därmed<br>
fulla politiska rättigheter. Men ell stort antal invandrare har boll här<br>
mycket lång lid ulan all söka svenskt medborgarskap. De har genom 1976<br>
års rösträltsreform blivit delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen på<br>
kommunal nivå, men trots all de varit bosatta här länge och är inriktade på<br>
etl fortsatt liv i Sverige saknar de rösträtt lill riksdagen. Den nuvarande<br>
regeringen har eftersträvat en lösning på detla problem, men del förslag<br>
som lades fram av röslrättskommiltén (Ju 1983:02) i betänkandet (SOU<br>
1984:11) Rösträtt och medborgarskap bedömdes inte komma all få tUlräck<br>
ligl brett pariamenlariskl stöd i riksdagen. Eftersom möjligheten atl erhålla<br>
svenskt medborgarskap är belydelsefull för invandrarnas integration i del<br>
svenska samhället har regeringen, som jag nyss nämnt, tillsalt en kommitté<br>
med uppgift atl utreda frågan humvida fler invandrare skuUe bli svenska<br>
medborgare om Sverige i större utsträckning än för närvarande tillät att det<br>
ursprungliga medborgarskapet bibehålls när man fär svenskt medborgar<br>
skap.<br>
En faktor som jag slutligen vUl uppmärksamma är den förändring som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skett
i heta Europa genom migralionen. Tiotals miljoner människor har Prop.
1985/86:98 som en följd av migralionen band till andra europeiska länder. För
Sveriges del har delta inneburit atl kontakterna med t, ex, Finland,
Jugoslavien och Grekland har utvecklats. Många invandrare som sedan länge är
fast bosatta i Sverige bibehåller i stor utsträckning nära och regelbundna kontakter
med ursprungslandet. Detta underlättas även genom utveckUngen på
kommunikationsområdet och genom olika samarbetsavlal vad gäller beskattning,
socialförsäkring etc. För utvecklingen av den svenska invandrarpolitiken är
även denna faktor av sttsr betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De förändringar som har inträffat sedan år 1975 vad
gäller invandrarnas situation i samhället ställer krav på nya ålgärder. En rad
reformer har mol denna bakgmnd genomförts sedan regeringen tillträdde hösten
1982, Jag vill här hänvisa till vad jag tidigare har anfört bl, a, vad gäller
regeringens förslag om reformer beträffande hemspråksundervisningen för invandrarbarn
och svenskundervisningen för vuxna invandrare. Jag vill även hänvisa lill de
initiativ som har lagils i syfle all finna en lösning på frågan om hur
invandrarnas medinflytande skall kunna öka. Jag viU vidare hänvisa lill de
åtgärder som har vidtagits inom ramen för arbetsmarknadspolitiken i syfte all
förbättra invandrarnas arbetsmarknadssituation samt lill ålgärder inom andra
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En avgörande fråga är emellertid om de förändringar
som har präglat utvecklingen sedan mitten av 1970-talel föranleder en annan
inriktning av invandrarpolitiken, I såväl 1980 års direktiv lill
invandrarpolitiska kommittén som i 1983 års tilläggsdirektiv framhölls atl
kommittén skulle ulgå från atl 1975 års riktlinjer bör ligga fast, men all
vissa preciseringar är nödvändiga, framför allt vad gäller valfrihelsmålet.
Såväl invandrarpolitiska kommittén som diskrimineringsutredningen har i sina
slulbetänkanden ulföriigt behandlat frågan om den principiella inriktningen av
invandrarpolUiken, Jag anser alt de överväganden som görs där ulgör ell mycket
bra underlag för regeringens ställningstagande. Jag återkommer inom kort med
milt förslag i denna fråga. Dessförinnan vill jag emellertid göra följande allmänna
kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De överväganden som redovisas i båda betänkandena
innebär all 1975 års riktlinjer i allt väsentligt bör ligga fast. Den
utveckling som har ägl rum sedan år 1975 ger enligt de båda utredningarna ingen
grund för en annan bedömning, Invandrarpolitiska kommittén har i några
sammanfallande formuleringar understrukit all de som får rätt atl invandra liU
Sverige måsle kunna bli ekonomiskt och socialt integrerade ulan all något krav
ställs på kuUurell assimUering i den bemärkelsen all den egna etniska
identiteten skulle uppges. Diskrimineringsutredningen har i första hand ägnat
sig ål alt bedöma utvecklingen med hänsyn lill de etniska relationerna i
Sverige, Utredningens analys visar atl dessa relationer klart har förbättrats,
trots förändringar av negativ karaktär i samhällsekonomin och på
arbetsmarknaden. Jämlikhet och samverkan mellan olika grupper förbättrar
förutsättningarna för goda etniska relationer, understryker utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del anserjag att de utredningar som nu har
gjorts bekräftar all<br>
den invandrarpolitik som den socialdemokratiska regeringen införde år</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1975,
och som fick ett brett parlamentariskt stöd, bör ligga fasl. Del måsle Prop.
1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
en gmndläggande utgångspunkt i svensk invandrarpolitik atl de som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
bosätta sig här omfattas av samma rättigheter och skyldigheter, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erbjuds
samma möjligheter, som övriga medborgare. Delta innebär atl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gmndläggande
lagstiftning och de normer som gäller för vårt land och vårt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällssystem,
för värnet av demokratin och för mänsklig samlevnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måsle
genomsyra den svenska invandrarpolitiken. Jämlikhet mellan alla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>människor
oavsett deras ursprung, kvinnors och mäns lika rättigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tolerans
mellan olika befolkningsgrupper och respekt för den personliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>integriteten
hör tiU de värderingar som svensk invandrarpolitik måsle utgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den invandrarpolitik som antogs år 1975 återspeglas
även i den nya regeringsformen, där det sägs alt "etniska, språkliga och
religiösa minoriteters möjligheter all behålla och utveckla ett eget kultur-
och samfundsliv bör främjas" (1 kap, 2 § RF), Invandrarpolitiska kommittén
har gmndligt analyserat minoriletsbegreppel och konstaterat att internationellt
sett anses beteckningen minoritet endasl kunna användas för grupper som sedan
mycket länge eller alltid har varit bosatta i landet i fråga, t, ex. för
Sveriges del samerna och lornedalsfinnarna. I förarbetena till de internationella
konventioner där minoriletsbegreppel förekommer har man således preciserat
detta liU alt avse urspmngliga (s, k, autoklona) minorUeter, och inte relativt
nyligen från andra länder invandrade gmpper. Minoritets-begreppet i den nu
nämnda betydelsen kan alltså inte sägas vara tiUämpligt på invandrarsituationen
i Sverige, Utgångspunkten för de invandrarpolitiska åtgärderna bör i första
hand vara de enskilda människornas förutsättningar och behov. Vad gäUer
föreningsverksamhet och religionsutövning är det emellertid naturiigt att
samhället ger bidrag till kollekliva verksamheter bland invandrare. Jag
återkommer lill delta i del följande när jag redovisar motiven tUl stödet för
invandrarorganisalionernas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såväl invandrarpolitiska kommittén som
diskrimineringsutredningen har<br>
lagt fram omfattande program med förslag till ytterligare åtgärder. Jag<br>
återkommer inom kort till mina bedömningar av dessa förslag. Jag vill<br>
emellertid redan nu understryka all genomförandet av invandrarpolitiken<br>
är något som berör alla människor. Utvecklingen av Sverige i riktning mot<br>
ell mångkulturellt samhälle kommer oundvikligen all innefatta svårigheter<br>
och åven risker för konflikter. Diskrimineringsutredningen har genom sina<br>
ingående undersökningar visat hur attityder till människor av annat ur<br>
sprung uppkommer i ett växelspel mellan enskilda människor och mellan<br>
samhällets institutioner och de enskUda människorna. Utredningen har<br>
även visat på en rad metoder all främja en harmonisk utveckling av de<br>
etniska relationerna i Sverige, Föregen del kanjag i allt väsentligt ansluta<br>
mig till såväl utredningens allmänna bedömningar som till dess förslag om<br>
opinionsbildande insatser inom olika områden i samhället. Del är, som<br>
utredningen har understrukit, utomordentligt angeläget alt samhället ulla<br>
lar sill skarpa fördömande av alla tendenser till fördomar och diskrimine<br>
ring på etnisk grund. Ytterst handlar detta om att slå vakt om de grundläg<br>
gande värderingar som vi bygger vårt samhällssystem på, I detta arbete har<br>
alla medborgare en given uppgift,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>3
Riktlinjer för invandrarpolitiken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De invandrarpolitiska målen, som sedan år 1975 sammanfattas med
begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan, bör ligga fasl. Dessa begrepp bör
ges en sådan tolkning att de åsyftar lika rättigheter och möjligheter för
invandrare i förhållande lill den övriga befolkningen, respekt för den
enskildes idenlUel och integritet, möjligheter att utveckla det egna
kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i vårt samhälle gäller
för mänsklig samlevnad saml ömsesidig tolerans, solidaritet och gemenskap
mellan människor av olika ursprung. Goda etniska relationer bör prägla vårt
samhälle och samhället bör markera sill avståndstagande från alla ullryck för
etnisk intolerans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningarna: IPOK: s och
diskrimineringsulredningens bedömningar överensstämmer i huvudsak med mina.
Såväl IPOK som diskrimineringsulredningen förordar alt begreppet valfrihet
preciseras på ett klarare säll, Diskrimineringsulredningen föreslår att del
ersätts av begreppet respekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har
kommenterat utredningarnas överväganden om invandrarpolitiken och ställer sig
bakom dessa. Många remissinstanser stöder IPOK: s definition av begreppet valfrihet
som kulturell valfrihet. Några remissinstanser, bl, a, Sveriges Frikyrkoråd och
Svenska ekumeniska nämnden, pekar på risken för kollisioner mellan svensk
gmndsyn och utiändska värderingar, t, ex, i trosfrågor, om valfriheten blir
för begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En bred samstämmighet råder bland remissinstanserna
om behovet av särskilda åtgärder inom olika områden för all invandrare skall
beredas med svenskar likvärdiga möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: De riktiinjer för
invandrarpolitiken som riksdagen antog år 1975 formulerades med utgångspunkt
från begreppen jämlik-hel, valfrihet och samverkan. Riktlinjerna gav uttryck
för en förändrad syn på invandrarnas möjligheter all bevara och vidareutveckla
sill språkliga och kulturella arv i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Både IPOK och diskrimineringsutredningen har anfört
all riksdagens beslul år 1975 kännetecknas av bristande precision. Jag kommer
nu all redovisa min syn på målformuleringarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK framhåller all jämlikhet som mål bör innebära
ett fortsatt arbete för atl invandrarna skall få samma möjligheter, rättigheter
och skyldigheter som befolkningen i övrigt, IPOK understryker atl del
gmndläggande vad gäller jämlikhelsmålet år alt ge alla invandrare möjlighet att
lära sig svenska och att få sådana kunskaper all de kan orientera sig i samhället
saml utnyllja de möjligheter till utbildning och vidareutbildning som finns.
Rätlen lill arbete och till goda villkor på arbetsmarknaden bör tillmätas en
ökad betydelse i delta sammanhang, framhåller IPOK, Ekonomisk och social
trygghet är även en nödvändig grund för atl invandrare, som jämbör-, diga med
befolkningen i övrigi, skall kunna vidmakthålla en egen kulturell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>identitet
och leva i harmoni med sin omgivning. Diskrimineringsutredning- Prop.
1985/86:98 en pekar på den svenska tradition som tenderar all söka likformiga
lösningar, dvs, lösningar som syftar lill alt behandla olika individer på lika
säll. Om invandrarna skall få likvärdiga möjligheter erfordras ett annal och
mer flexibelt förhållningssätt, anför utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tolkningen av jämlikhelsmålet har enligt min mening
den största betydelse för hur invandrarnas situation skall komma atl gestalta
sig på längre sikt, Målel inbegriper fortsatta åtgärder för att dels undanröja
formella hinder, dels öka invandrares möjligheter atl fulll ul få reell
tillgång lill utbildning och arbete i lika mån som den övriga befolkningen. När
det gäller utländska medborgares rättsliga ställning är de i de flesta fall jämställda
med svenska medborgare. Den mest framträdande skillnaden gäller fortfarande
rällen all delta i och vara valbar i riksdagsval. Riksdagen har (prop,
1985/86:7, LU 12, rskr 33) beslutat att ta bort kravet på svenskt medborgarskap
i flera av de fall där det ditintills varit uppställt. En mera medveten och
noggrann prövning av medborgarskapskravel i varje kommande
lagstiftningssammanhang bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den andra aspekten på jämUkhelsmålel, nämligen
åtgärder för all skapa reellt likvärdiga villkor för invandrare, har den
största betydelse för såväl nya invandrare som för den andra och tredje
generationen, TUI sådana stödjande ålgärder hör Lex, hemspråkslräning och
hemspråksundervisning för barnen samt gmndulbildning och svenskundervisning
för de vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen (1983/84:199) om svenskundervisning för vuxna invandrare
framhöll jag all invandrarpoUlikens jåmlikhelsmål bör vara en utgångspunkt för
denna undervisning och styra dess innehåU, Genom en effektiv svenskundervisning
skall nykomna invandrare ges möjlighel alt orientera sig i samhället, all
utnyttja möjligheterna lill utbildning och vidareutbildning saml atl få en fasl
förankring på arbetsmarknaden. Även om andelen personer med hög utbildning är
slor bland invandrarna, finns det i denna grupp även personer med extremt låg
utbildning, SamhäUets insatser måsle därför spänna över etl brett område, från
atl salsa betydande resurser på lågulbildade till all på ett betydligt bättre
säll än hittills ta tillvara de meriter och erfarenheter som invandrare fört
med sig lill Sverige-Begreppet jämlikhet bör enligt min mening bibehållas som
ell övergripande mål för invandrarpolitiken, Detla mål innebär
sammanfattningsvis en strävan alt dels uppnå lika rättigheter för invandrare i
förhållande lill den övriga befolkningen, dels åstadkomma likvärdiga
möjligheter. Det innebäratt invandrarna inom olika berörda samhällsområden
skall behandlas likvärdigt med befolkningen i övrigi, och all deras behov
skall mötas inom ramen för den generella politik som fastställts, i, ex, för
arbetsmarknaden, för bostadsmarknaden och för det sociala områdel. För alt
invandrare skall kunna behandlas likvärdigt med andra krävs ofta särskilda
ålgärder. Varje myndighei bör ha ett ansvar för all vidla sådana åtgärder när
de behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såväl IPOK som diskrimineringsutredningen anför all
begreppei valfri<br>
het i många sammanhang har uppfattats som problematiskt. Eftersom det i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förarbetena
till 1975 års riktlinjer saknas en diskussion om valfrihetens Prop. 1985/86:98
innehåll, begränsningar och vUlkor har delta mål kommit alt tolkas på olika
sätt, IPOK framhåller alt valfrihelsmålet hos vissa grupper har lett till krav
på långtgående rättigheter som minoriteter i folkrätlslig mening trots all
traditionella minoritelskriterier inte har varit uppfyllda, Valfrihelsmålet har
vidare, konstaterar IPOK, åberopats som stöd för en rad olikartade
uppfattningar när del gäller undervisningen av invandrarelever inom skolväsendet,
Valfrihelsmålet har dessvärte också kommit atl tolkas som etl godtagande av
värderingar som starkt avviker från den gmndsyn i skilda frågor som kommer till
uttryck i svensk lagstiftning eller i andra politiska beslul,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna analys av valfrihelsmålet konstaterar IPOK
inledningsvis all en invandrare knappasl kan behålla sill livsmönster och sin
kultur oförändrade i etl nytt land, Efler hand utvecklas en ny identitet och
en ny känsla. Enligt kommitténs uppfattning kommer valfriheten i praktiken atl
gälla just nya kulturgemenskaper utvecklade här i landet på basis av
kulturarvet hemifrån. Kommittén konstaterar sedan alt först når gmnden för en
funktionell Ivåspråkighet är lagd, dvs, kunskaper både i svenska och modersmålet,
finns förutsättningar för en språklig och kulturell valfrihet, I den allmänna
debatten har valfrihelsmålet ofta kommit alt uppfattas som gällande hela
livsmönstret: normer, värderingar, seder och bruk. Kommittén framhåUer att det
finns gmndläggande värderingar om vilka det råder politisk enighet i Sverige,
t, ex, jämställdhet mellan kvinnor och män saml barns rättigheter också utöver
vad som är möjligt atl reglera i lag. Kommittén understryker atl sedvänjor som
strider mol svensk lagstiftning inte kan accepteras. Man bör heller inte
acceptera sedvänjor eller normer som avviker från vad statsmakterna i andra
sammanhang klart tagit ställning för, t, ex, i gmndskolans läroplan. Kommittén
ifrågasätter mot denna bakgrund om begreppei valfrihet kan behållas som ell
övergripande mål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen erinrar för sin del om
att statsmakterna redan med 1975 års beslut har uttalat sig mot en politik som
syftar till kulturell assimUering, Begreppei valfrihet kan emellertid ge upphov
till tolkningsproblem, framhåller utredningen, och föreslår alt begreppet valfrihet
som mål ersätts av t, ex, respekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör de som invandrar lill Sverige
ges goda möjligheter alt bli ekonomiskt och socialt integrerade i samhället.
Invandrarna bör som fulll integrerade samhällsmedlemmar kunna leva och verka i
den svenska kullurgemenskapen och samtidigt kunna utveckla sill kulturella arv.
Men valfriheten får inte tolkas så alt den innebär ell bortväljande av det
svenska språket och den intressegemenskap som omfattar hela del svenska samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del finns grundläggande värderingar om vilka del
råder enighet i Sveri<br>
ge, t, ex, jämställdhet mellan kvinnor och män saml barns rättigheter.<br>
Sådana grundläggande värderingar måsle hävdas i alla sammanhang. När<br>
kulturkollisioner uppstår till följd av olika uppfattningar i grundläggande<br>
frågor som t, ex, synen på familj, barnuppfostran, sexualitet och samlev<br>
nad, kvinnans ställning eller frågor av livsåskådningskaraklär kan del<br>
emellertid ofta vara lämpligt alt gå varsamt fram och söka praktiska lös-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
i en generös anda i stället för alt hävda principer som motverkar Prop.
1985/86:98 eller förhindrar sådana praktiska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med beaktande av vad jag nu har anfört anserjag all
begreppet valfrihet även framdeles bör vara ell av rhålen för
invandrarpolitiken. Jag anser emellertid alt begreppei bör tolkas så att del
innefallar respekt för den enskildes identitet och integritet saml möjligheter
atl utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i
det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller begreppei samverkan har
diskrimineringsulredningen anmärkt atl detta snarare kännetecknar ell medel än
etl mål, men alt del ändå bör kunna kvarstå. Enligt min mening bör detta
begrepp kvarstå som övergripande invandrarpoliliskl mål. Ömsesidig tolerans,
solidaritet och gemenskap mellan människor av olika ursprung fömlsätler
samverkan mellan likvärdiga parter, I denna samverkan ligger också ett
gemensamt ansvar för del demokratiska samhällets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De gångna årens erfarenheter av olika försök all
utveckla samverkan mellan svenskar och invandrare har visat all verklig
samverkan förutsätter att den sker på likvärdiga villkor och med utgångspunkt
från en gemensam intresseinriktning mellan befolkningsgrupperna. Många försök
till samverkan mellan svenskar och invandrare har misslyckats därför all de
skett på den ena parlens villkor och inte kommit lill stånd som ett uttryck för
en gemensam viljeinriktning. Jag anser del därför vara myckel angeläget alt
understryka atl en utgångspunkt för alla invandrarpolitiska ålgärder år alt
främja gemenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den invandrarpolitik som antogs år 1975 hade sin
utgångspunkt i tendenser till ökade klyftor i del svenska samhället lill följd
av invandringen. Det blev aUlmer uppenbart all del var nödvändigl att vidta
särskUda åtgärder för alt förbättra invandrarnas villkor i syfle att uppnå ökad
jämlikhet i del svenska samhället. Denna aspekt är lika viktig idag som för
tio år sedan. Samtidigt har insikten ökat om hur angelägel det är atl den
svenska invandrarpolitiken även ger uttryck för ett avståndstagande från alla
uttryck för etnisk intolerans,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ell samhälle där olika grupper lever sida vid
sida finns den etniska konflikten som en latent risk. Ingen invandrarpolitik
kan bli framgångsrik om den inte utgår från en övergripande strävan all
bibehålla och utveckla goda etniska relationer och förebygga tendenser till
etnisk intolerans och öppen konflikt på etnisk gmnd. Vår invandrarpolitik måste
därför också präglas av en uttrycklig vilja atl utveckla goda etniska
relationer i det svenska samhället, så atl aUa grupper som bor här kan leva i
harmoni med varandra, och åtnjuta tolerans och respekt för sill ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen hade regeringens uppdrag
alt analysera or<br>
sakerna till etnisk konflikt. Utredningen konstaterade att orsakerna till<br>
diskriminering och lill etnisk intolerans bl, a, slår all finna i ojämn makl-<br>
och resursfördelning och bristande kontakter mellan befolkningsgrup<br>
perna. Denna analys pekar tydligt, enligt min mening, på nödvändigheten<br>
av atl även från denna utgångspunkt föra en jämlikhetspolitik och på<br>
behovel av ålgärder som underlättar samverkan mellan befolkningsgrup<br>
perna. Dämtöver är aktiva åtgärder nödvändiga, såväl vad gäller opinions-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bildning
och information som lagstiftning, i syfte atl avskaffa diskrimine- Prop.
1985/86:98 ring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I regeringsförklaringen hösten 1985 angavs all en
särskild ombudsman kommer all inrällas för att molverka diskriminering på
etnisk grund. Utvecklingen har visat att de rättsregler som redan finns kan
behöva kompletteras med en sådan institution som genom rådgivning i enskUda
ärenden och olika generella åtgärder kan medverka lill ett bättre skydd för
invandrare. Jag återkommer i det följande lill detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4 Genomförandet av invandrarpolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i föregående avsnitt redovisat mina förslag lill riktlinjer för invandrarpolitiken.
Jag övergår nu till att redovisa mina bedömningar i fråga om
invandrarpolitikens genomförande. Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle
atl la del av denna redovisning. Jag bedömer atl några särskilda
ställningstaganden i denna del inte behöver begäras av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Ansvaret för åtgärder för invandrare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1.1
De statliga myndigheterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
bedömningar: Principen all varje fackmyndighet inom sill område har samma
ansvar för invandrare som för den övriga befolkningen bör ligga fast. Detta
innebär bl, a, all varje myndighei har ett ansvar för all särskilda ålgärder
vidtas för invandrare. En viss precisering av myndigheternas ansvar bör göras.
Någon skyldighet för myndigheterna all upprätta handlingsprogram för sitt
arbete med invandrare eller lämna årliga redovisningar av vilka särskilda ålgärder
som vidtagits för invandrare bör inte införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:14.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk bör ha kvar ell ansvar för samordning och bevakning av
myndigheternas ålgärder för invandrare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningarna: IPOK betonar principen atl
respektive ansvariga fackmyndigheter behåller ansvaret för ålgärder för
invandrare inom sitt sakområde och för all erforderliga särskilda ålgärder
vidtas lill förmån för invandrare. Kommittén anser atl del bör övervägas all
lagfästa denna princip, I varje fall bör regeringen genom förordning bättre än
nu precisera kravet på de statliga myndigheterna. Det bör t, ex, innebära att
dessa årligen redovisar vilka särskUda åtgärder för invandrare och minoriteter
som vidtagits inom varje område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen
föreslår all nuvarande förordning (1976: 310) om ålgärder för invandrare m, fl,
upphävs och att en ny förordning ulfärdas som tydligare fastslår såväl
myndigheternas ansvar som SIV: s roll i arbetet för invandrare. Den nya
förordningen bör innehålla en precisering av de statliga myndigheternas ansvar,
etl krav på atl myndigheterna upprättar handlingsprogram för invandrar- och
minoritetsfrågor, ell</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>krav
på likvärdig behandling av invandrare saml en precisering av SIV: s Prop,
1985/86:98 roll i sammanhanget, SIV bör enligt utredningens mening i
förordningen få ett fastlagt tillsynsansvar för att de statliga myndigheterna
inom sina ansvarsområden behandlar invandrare och medlemmar av språkliga
minoriteter likvärdigt jämfört med befolkningen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ingen remissinstans ifrågasätter
principen om varje myndighels ansvar för invandrare inom sill
verksamhetsområde. En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig i
frågan anser också all myndigheternas ansvar och SIV: s roll bör komma till
uttryck tydligare än i nuvarande förordning. Den av IPOK framförda tanken atl
lagfästa del statliga myndighetsansvaret avvisas dock av flera remissinstanser,
däribland SIV och socialstyrelsen, bl, a, med hänvisning till att ansvaret
inom flertalet områden följer redan av gällande lagstiftning för respektive
område, Endasl en remissinstans tillstyrker etl lagfäst ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller innehållet i en ny lag eller förändrad
förordning har remissinstanserna olika uppfattning på flera punkter, Förslagel
all myndigheterna skall upprätta handlingsprogram får stöd av etl flertal av de
remissinstanser som har yttrat sig, men flera remissinstanser har också
invändningar. De motiv som anförs för all upprätta handlingsprogram år i
huvudsak desamma som utredningens. Några remissinstanser ger förslagel principiellt
stöd men anför ändå olika reservationer. Motiven för avstyrkande är bl, a, en
tveksamhet liU om verksamhelen skulle komma atl främjas av formella krav på
handlingsprogram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningens förslag all
förordningen bör ange all de statliga myndigheterna skall gå invandrare och
medlemmar av språkliga minoriteter lill hända på villkor som är likvärdiga med
dem som lillämpas i förhållande till befolkningen i övrigi tillstyrks i alll
väsentligt av i stort sett alla de remissinstanser som tagit upp frågan. De
motiv som anges är desamma som utredningen anfört. Att likvärdig behandling i
sammanhanget många gånger är liktydigt med positiv särbehandling framhålls bl,
a, av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och skolöverstyrelsen (SÖ), SIV anseratt
myndigheternas ansvar för språklig service genom tolk, översättare och
Ivåspråkig personal särskUt bör anges i förordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell övervägande anlal av de instanser som uttalat
sig i frågan är negativa lill en fastlagd lillsynsroll för SIV, De skäl som
anförs härför är främst den rollkonflikt som därigenom kan uppkomma för SIV.
bl, a, på så säll att verket skulle ulöva lillsyn även över sig självt,
Förslagel skuUe, enligt remissinstanserna, innebära ell avsteg från gällande
praxis om myndigheternas självständighet och jämställdhet i förhållande till
varandra. Statskontoret och Svea hovrätt pekar på att behovel av löpande lillsyn
redan i dag uppfylls genom JO-ämbetel, vars granskning även omfattar de kommunala
myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mina bedömningar: De mål för
invandrarpolitiken som jag<br>
inledningsvis har redovisat innebär atl samhällets ansvar i vissa avseenden<br>
går längre än att ge invandrare den samhällsservice, befolkningen i allmän<br>
het får. Det gäller inte bara på områden där åtgärderna är invandrarspeci-<br>
fika, som t, ex, svenskundervisning och hemspråksundervisning, utan ock<br>
så i andra sammanhang när särskilda ålgärder är en fömtsättning för atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
skall kunna närma sig målen. Denna i 1975 års invandrarproposiiion Prop.
1985/86:98 klart uttalade politik bör alltså gälla även framgent. Den måste
vara en utgångspunkt för alla samhäUsorgan i deras arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En grundläggande princip i 1975 års riktlinjer för
invandrarpolitiken är all den fackmyndighet som har ansvar för viss verksamhei
i förhållande till svenskar även skall ha molsvarande ansvar i förhållande till
invandrare. Denna princip utvecklades sedan närmare av regeringen i
förordningen (1976:310) om åtgärder för invandrare m,fl,, i vilken bl,a, anges
att invandrares behov av samhällsservice alltid skall ingå bland de
omständigheter som inom ramen för tillgängliga resurser skall beaktas vid
planeringen av myndighetens verksamhei. Jag anser alt denna princip bör ligga
fast. Den innebär bl, a, atl respektive myndighet inom sitt sakområde har ell
ansvar för alt erforderliga positiva särålgärder vidtas till förmån för invandrare.
Dessa åtgärder skall ulgå från de enskilda individemas förutsättningar och
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några skäl för atl i en särskild lag fastslå denna
princip finns enligt min mening inte. Myndigheternas skyldigheter inom olika
områden följer i många fall direkt eller indirekt av gällande lagstiftning för
området. Vidare sker den styrning av myndigheternas verksamhet som del här är
fråga om normall i form av förordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen har föreslagit en
omarbetning av förordningen (1976:310) om ålgärder för invandrare m,fl.
Översynen bör enligt utredningen leda till all myndigheterna ges klarare
riktlinjer. Del övervägande antalet remissinstanser är positiva lill
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att 1976 års förordning om
åtgärder för invandrare m,fl, nu bör ses över och ges en ny språklig
uiformning som tydligare klargör myndighetemas ansvar, I samband med en översyn
av förordningen bör också övervägas all precisera myndigheternas skyldighel
att samråda med den ombudsman mot etnisk diskriminering som jag senare kommer
att föreslå. Jag har i frågan om en översyn av förordningen samrått med chefen
för civildepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i detla sammanhang påpeka atl inrättandet
av en ombudsman, vartill jag senare återkommer, inte förändrar den gmndläggande
principen om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och om skyldigheten atl
ge invandrare en likvärdig service jämfört med befolkningen i övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag skaU nu la upp diskrimineringsutredningens
förslag alt alla myndig<br>
heter bör upprätta handlingsprogram för arbetet med invandrar- och mi<br>
noritetsfrågor och åriigen redovisa de särskilda ålgärder som vidtagits för<br>
invandrare saml förslagel om ell fastlagt liUsynsansvar för SIV, Del kan<br>
enligt min mening vara ändamålsenligt atl berörda myndigheter upprättar<br>
särskilda handlingsprogram för sill arbete med invandrarfrågor. Flera<br>
myndigheter, l.ex, AMS, har också under senare år utarbetat sådana<br>
handlingsprogram för hela eller delar av sin verksamhet. Jag ser positivt på<br>
denna utveckling och är av den uppfattningen atl myndigheternas hand<br>
lingsprogram har bidragit lill den utveckling av samhällets insatser för<br>
invandrare som har sketl under den senaste tioårsperioden. Jag vill emel<br>
lertid samtidigt, i likhet med flera remissinstanser, framhålla alt särskUda<br>
handlingsprogram av detta slag endasl är ett av de medel som kan använ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>das
för alt nå samma resultat, I vissa fall är del sannolikt lämpligare atl
integrera planeringen för invandrare i övrig planering som pågår inom
myndigheien, Behovel av en samlad planering av invandrarfrågor varierar också i
hög grad hos olika myndigheter. Min bedömning är mot denna bakgmnd all del inte
bör finnas några formella krav på all myndigheterna skall upprätta särskilda
handlingsprogram för arbetet med invandrarfrågor. Jag förutsätter samtidigt atl
sådana handlingsprogram vid behov upprättas och all invandrarnas behov
fortlöpande vägs in i myndigheternas ordinarie planeringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några krav bör inte heller generellt ställas på att
myndigheterna skall lämna en årlig redovisning av vilka särskilda åtgärder för
invandrare som vidtagits inom myndighetens område. Regeringen kan i stället vid
behov begära sådana redovisningar av en eller flera myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller IPOK: s förslag om en förstärkning av
statens kuUurråd i form av bl, a, invandrarrepresentation och särskilda medel
för kulturverksamhet bland invandrare vUl jag efler samråd med statsrådet
Göransson hänvisa tUl vad jag har anfört i del föregående rörande myndigheternas
ansvar atl i sill ordinarie arbete även beakta invandramas behov. Kulluren är
en fömtsättning för gemenskap i ett föränderligt samhälle. Detta gäller för
såväl gemenskapen inom invandrargmpperna som för allas vår gemenskap i Sverige,
Insatserna på kulturområdet bör därför också syfta till att underlätta för
invandrare alt få la del av del för vårt land gemensamma kulturarvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såsom framgår av vad jag inledningsvis redovisat
avser en stor del av regeringens nya eller planerade insatser för invandrare
kulturområdet i vid mening. Det finns i detta sammanhang anledning all också
erinra om de möjligheter till kulturslöd som finns i dag och som del gäller all
slå vakt om. Jag tänker bl. a, på stödet till invandrarorganisalionernas
ungdomsverksamhet, till finsk teaterverksamhet, till litteratur- och
arkivverksamhet och på Sveriges Radios programverksamhet på invandrarspråk.
Bidrag kan också utgå till särskilda kulturprojekt för invandrare. Invandrarnas
delaktighet i olika former av kulturslöd bör kunna stärkas ytterligare genom
riktade informationsinsatser från kulturrådets sida till invandrarna och deras
organisationer i fråga om befintliga bidragsmöjligheter. Också kommuner och
landsting bör uppmärksammas på behovel av riktade informationsinsatser för invandrarna
och deras lokala föreningar vad gäller de slödmöjligheter som slår till buds.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1.2 Kommuner och
landsting</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Kommuner
och landsting har en central roll för genomförandet av invandrarpolitiken.
Ansvaret för alt invandrare får en med andra likvärdig behandling inom den
kommunala verksamhelen framgår av gällande lagstiftning. Särskilda
invandrarfunk-lioner spelar därutöver en viktig roll för samordning av ålgärder
och för vissa uppgifter inom kommunen som inte faller inom någon facknämnds
direkta ansvarsområde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningarna: Både IPOK och
diskrimineringsutredningen framhåller Prop. 1985/86:98 betydelsen av kommunernas
aktiva medverkan för alt invandrarpolitiken skall kunna genomföras, IPOK
betonar särskill atl del är viktigt all de olika facknämnderna i en kommun
strävar mot gemensamma mål, Ell invandrarpoliliskl program som fastställs av
kommunfullmäktige kan enligt IPOK vara ell sätt all uppnå en enhetlig kommunal
invandrarpolitik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen anser all kommuner och
landsting, på samma sått som utredningen föreslagU i fråga om de statliga
myndigheterna, bör upprätta konkreta handlingsprogram för ålgärder för
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Diskrimineringsutredningens
förslag om kommunala handlingsprogram tillstyrks av flertalet av de
remissinstanser som uttalat sig i frågan, däribland några kommuner. Svenska
kommunförbundel ser positivt på utvecklingen av handlingsprogram inom alll fler
förvaltningsområden och är för sin del berett atl på olika sätt stödja del
arbete som förekommer på lokal nivå. Landstingsförbundet anser att del är
naturiigt atl sådana program får växa fram då behov föreligger, Riksrevisionsverkel
avstyrker förslagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK: s synpunkler i fråga om kommunernas och
landslingens roll vid genomförandel av invandrarpolitiken och
ansvarsfördelningen mellan fackförvallningarna inom en kommun delas av de få
remissinstanser som berör dessa frågor. Några remissinstanser framhåller i
delta sammanhang också viklen av samarbete meUan kommuner och mellan kommuner
och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Del är i belydande
utsträckning kommunerna och landslingen som kan förverkliga den invandrarpolitik
som lagts fasl av regering och riksdag. Ansvaret för skola, socialtjänst och
hälso- och sjukvård ligger hos kommuner och landsting och del är i slor
utsträckning inom dessa områden som man har särskilt stort behov av samhällets
service. Principen om likvärdighet mellan invandrare och den övriga
befolkningen i fråga om samhällsservice innebär alt kommunerna inom vatje
verksamhetsområde har all beakta invandrares behov och vidla de särskilda
ålgärder som är erforderliga för atl invandrarna skall få en likvärdig
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunerna har dessulom fått ell ökat ansvar för
vissa särskilda ålgärder som riktar sig liU invandrare. Jag avser härmed dels
mottagandet av flyktingar, dels svenskundervisning för vuxna invandrare. På
båda dessa områden har slalen etl ramansvar och ett ekonomiskt ansvar medan det
i försia hand år kommunerna som enligt riksdagens beslut har ansvar för det
praktiska genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunerna och landslingen har, inom de ramar som
lagstiftningen anger, frihet all själva organisera sina åtgärder för invandrare
efler de lokala fömlsätlningama. Vissa uppgifter ligger under särskilda facknämnders
verksamhetsområden, medan andra inte omedelbart kan hänföras lill en sådan
nämnd. Del gäller t, ex, tolk- och översättarservice samt allmän
informationsverksamhet. De flesta medelstora och större kommuner har särskilda
invandrarbyråer, som dessulom ofta har vissa samordningsuppgifter i kommunen.
Invandrarbyråerna kan också spela en viktig roll når del gäller alt utveckla
positiva etniska relationer i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har under senare år blivit relativt vanligt med kommunala invandrar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>politiska program. Jag ser
positivt på denna utveckling eftersom jag tror alt etl programarbete av delta
slag många gånger kan vara av stor betydelse när de invandrarpolitiska målen
skall omsättas i praktiken. Liksom när del gäller de statliga myndigheterna
vill jag emellertid framhålla all behovel av handlingsprogram varierar. Del
bör, liksom hittills, ankomma på varje kommun att med utgångspunkt i kommunens
egna fömtsättningar bedöma om det år lämpligl alt upprätta särskilda
invandrarpolitiska program.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4,2 Information och opinionsbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
bedömningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Invandrare bör få
samhällsinformation som är likvärdig med den som ges andra grupper. Ansvaret
bör liksom hittills ligga på staten, landstingen och kommunerna. Det nya
systemet för mottagning av flyktingar innebår all kommunerna kommer alt svara
för en större del av den grundläggande samhällsinformationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
samhällsinformation till nykomna invandrare bör nå aUa. Utgångspunkten bör vara
all information så långt möjligt ges på invandrarens eget språk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Principen om varje
fackmyndighets ansvar för information inom sitt område bör ligga fast, SIV bör
liksom hittUls ha ett samordningsansvar, SIV bör uppmärksamt följa
utvecklingen och bistå myndigheter och kommuner med råd belräffande nya gmpper,
språk och metoder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökade insatser bör göras för
all sprida saklig information om invandringen och invandrarna och för alt skapa
opinion som leder till ökad tolerans mellan olika befolkningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningarna: Överensstämmer i huvudsak med mina
bedömningar, I fråga om närradioverksamhet anser IPOK alt särskill statligt
stöd för närradioverksamhel bör kunna ges till sådana invandrargrupper som inom
del aktuella spridningsområdet inte har tillgång lill radio- och TV-sändningar
eller som inte har tillgång till tidningar på sitt eget språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Det råder en bred samstämmighet
bland remissinstanserna om behovel av samhällsinformation till invandrare.
Stiftelsen Invandrartidningen framhåller alt utgångspunkten bör vara all
invandrarna har samma behov av samhällsinformation som svenskar men atl de behöver
kompletterande information på grund av bristande kunskaper om del svenska
samhället och i del svenska språket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget att ansvaret för samhällsinformation bör
ligga hos stat och kommun accepteras av alla, Förtydliganden behövs dock anser
Söderiälje kommun och Riksförbundet för invandrarbyråpersonal (RIB), De anser
del vara viktigt att det blir en klarare avgränsning mellan stat och kommun när
det gäller ansvaret för samhällsinformationen, Södertälje kommun anser vidare
atl informationsansvaret enligt sociahjänsilagen behöver preciseras och pekar
också på värdet av samarbete inom kommunen i fråga om samhällsinformationen.
Även andra remissinstanser betonar värdet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samordning
såväl på statlig som på kommunal nivå, Malmö kommun Prop. 1985/86:98
rekommenderar en sådan samordning när det gäller myndigheters information lill
flyktingar, Göteborgs kommun anser att kommittén borde ha belyst de ekonomiska
konsekvenserna av de växande kraven på informationsinsatser på kommunal nivå.
Majoriteten av remissinstanserna anser atl varje fackmyndighet har ansvaret för
samhällsinformationen inom sill område och alt SIV har ell samordningsansvar.
Socialstyrelsen anser alt denna SIV: s uppgift kunde bli mera uttalad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Centerns kvinnoförbund anser att alla myndigheter
bör få sill informationsansvar klariagt genom föreskrifter medan RIB går
längre och förordar lagstiftning. Samtidigt framhåller socialstyrelsen alt
anledningen till bristerna i informationen är dels osäkerhet om metoder för
all nå fram till invandrare, dels begränsade resurser för information. Bl, a.
informations-delegationen och AMS anser atl samhällsinformationen bör vara mera
individinriktad, Informalionsdelegalionen understryker SIV: s ansvar för atl
utveckla metoder och bevaka medieulvecklingen. Några remissinstanser har
invändningar mot IPOK: s förslag all prioritera nykomna invandrare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK:s förslag i fråga om närradioverksamhet
tillstyrks av statens kulturtåd, SÖ, närradiokommiltén och Italienska
riksförbundei. Statskontoret anser däremol alt finansieringen bör klaras inom
ramen för det organisalionsstöd som kan slå lill förfogande. Svenska
journalistförbundet anser att etl statligt stöd i stället bör kanaliseras till
riks- resp. lokalradion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mina bedömningar: Riksdagsbeslutet år
1975 om invandrarpolitiken innefattade riktlinjer för myndigheternas
information lill invandrare, I riksdagsbeslutet slogs fasl all alla
informalionsansvariga organ i samhället har etl ansvar för informationen lill
invandrare inom sina verksamhetsområden. Myndigheternas ansvar för invandrare
reglerades sedan av regeringen i förordningen (1976: 310) om åtgärder för
invandrare m, fl,, i vilken anges alt varie myndighet inom sitt område har etl
ansvar för all vidta åtgärder för invandrare. Som jag nyss har framhållit anser
jag all denna princip bör ligga fasl. Denna princip har en särskild betydelse
vad gäller samhällsinformationen liU invandrare. För alt individen skall kunna
fungera som samhällsmedborgare krävs grundläggande kunskapei" om
samhället, fortlöpande information om förändringar i samhäUel och om den
demokratiska processen samt tillgång till fördjupad och detaljerad information
i olika skeden av livet. Men om invandrare skall kunna få tillgång lill
samhällsinformation krävs andra metoder än de som tillämpas i fråga om den
övriga befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den grundläggande samhäUsinformalionen för nykomna
invandrare bör enligt min mening i försia hand ges på invandrarnas modersmål,
antingen i skriftlig eller i muntlig form: Informationen måsle kunna ges även
lill små grupper och omfatta s.k, små eller udda språk. Muntlig information är
ofta den enda utvägen för invandrare med bristande läs- och skrivförmåga på
sitt eget språk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén har i princip avvisat
tanken på atl sälla<br>
upp lidsgränser för när samhällets särskilda insatser för en ny gmpp bör<br>
upphöra. Jag instämmer i delta synsätt men vill samtidigt framhålla all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällsekonomiska
överväganden kan behöva göras som innebär alt Prop. 1985/86:98 vissa
gruppers informationsbehov måste prioriteras. T, ex, är
informa-lionssilualionen i regel svårare för dem som tillhör en mindre
språkgrupp och särskill en grupp som kommer från ell land med ett för svenska
förhållanden annoriunda samhälls- och kulturmönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är min bedömning alt informationen lill nykomna
flyktingar har förutsättningar all bli bättre och effektivare genom del nya
systemet för flyktingmottagande som trädde i kraft den 1 januari 1985, Den
grundläggande samhällsinformationen sker här inom ramen för det kommunala
mottagandet, I allt fler kommuner inrättas vidare särskilda invandrarbyråer,
som spelar en central roll såväl när del gäller atl förmedla information till
invandrare som lill andra myndigheter, t, ex om invandrarnas informationsbehov
eller om erfarenheter av olika informationsmeioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För invandrare som har vistats lång tid i landet
bör samhällsinformation i många fall kunna ges på svenska. Även för vissa små
språkgrupper kan information på svenska vara del enda realistiska alternativet.
Genom den nya ordning för svenskundervisningen för vuxna invandrare som enligt
riksdagens beslul skall genomföras fr, o. m, den 1 juli 1986 får majoriteten av
nykomna invandrare tidigt tillgång lill svenskundervisning. Riksdagen har
anslutit sig till det övergripande mål för svenskundervisningen som angavs i
prop, 1983/84:199, Genom målformuleringen slås fasl all syflel med
svenskundervisningen är att ge invandraren sådana kunskaper i svenska språket
saml om det svenska samhället och arbetslivet all invandraren kan ta vara på
sina rättigheter och påverka sin situation samt fullgöra de krav och
skyldigheter som del dagUga livet bjuder, Målel skall vara ell riktmärke för
samhällets insatser för svenskundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller IPOK: s förslag om
närradioverksamhel vill jag erinra om atl riksdagen ånyo har faslställt den
tidigare fastlagda principen all föreningarna själva skall svara för kostnaderna
för närtadioverksamhet (prop, 1984/85:145, KrU 22, rskr 387), Jag är därför
inte beredd att förorda några avsteg från denna princip. Jag anser att det är
viktigt att varje organisation själv väljer i vilken form dess budskap skall
spridas. Jag vill i detta sammanhang också erinra om all
invandrarorganisalionernas närradioverksamhet särskilt behandlades i
propositionen om närradiOverksamhe-len (prop, 1981/82:127), Där framhölls atl
dessa organisationer med tanke pä sina speciella uppgifter kan ha behov av all
producera program centralt för sändning över flera närradiosändare och all
därför sådan central pro-gramproduklion bör vara tillåten. Denna princip
kvarstår oförändrad (jfr prop, 1984/85:145 s, 10),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt direktiven till IPOK skulle kommittén ock.så
överväga om föränd<br>
ringar borde göras av Stiftelsen Invandrartidningens verksamhei med hän<br>
syn lill invandringens förändrade sammansättning och utvecklingen på<br>
medieområdet. På grund av tidsbrist kunde kommittén inte lämna några<br>
förslag ulan ansåg all den framlida utgivningen av en periodisk skrift på<br>
invandrarspråk och på lätt svenska borde utredas i särskild ordning. Kom<br>
mittén framhöll emellertid som sin principiella åsikt alt kontinueriig skrift<br>
lig information på olika invandrarspråk och på lätt svenska också framöver<br>
bör ha en huvudroll i den kontinuerliga informationsverksamheten. Som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jag redan angett har regeringen med anledning av IPOK: s
förslag tillkallat en särskild utredare med uppgift alt göra en översyn av
Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen
för invandrare. Enligt direktiven (Dir, 1984:45) skall utredaren överväga
behovet av kontinuerlig skriftlig samhällsinformation för olika invandrade grupper
och vilket ansvar staten skall ha för denna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen har
utförligt i sina betänkanden och rapporter behandlat frågan om
opinionsbildning i syfte all uppnå ökad tolerans mellan olika
befolkningsgrupper. Utredningen har också tagit upp frågan om invandrarverkels
uppgifter när det gäller atl bland allmänheten sprida saklig information om
invandringen och invandrarna. Även jag anser atl invandrarverket har en viktig
roll i detla avseende. Jag vill här hänvisa lill den verksamhei som i detta
syfte bedrivs vid verkels informationsbyrå och till all regeringen i årets
budgetproposition föreslagit all invandrarverkets medel för
informationsinsatser räknas upp med nära 1,3 milj, kr, för budgetåret 1986/87,
Jag förutsätter att ell effektivt samarbete skall kunna utvecklas mellan verkel
och den föreslagne ombudsmannen med uppgift all molverka etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detla sammanhang spelar även
folkrörelserna en alltmer betydande roll. Invandrarverket har sedan flera år
hafl möjlighel atl genom projektbidrag stödja olika organisationers verksamhei
i syfte all skapa samverkan mellan invandrare och svenskar. Som jag förordar i
del följande bör denna möjlighel kvarstå. Jag vill även erinra om atl de
särskilda bidrag som kan ulgå lill kommuner enligt förordningen (1984:683) om
statlig ersällning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar kan
användas för all stimulera olika samverkansprojekl mellan kommuner och
frivilligorganisationer, I årets budgetproposition har föreslagits en väsentlig
ökning av de särskilda bidragen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I budgetpropositionen har också
föreslagils att de medel som ställts till regeringens förfogande under
innevarande budgetår för opinionspåver-kande verksamhei i flyktingfrågor m, m,
för budgetåret 1986/87 ökas till 1 milj. kr. Dessa medel avses i slor
utsträckning användas i samverkan med olika folkrörelser. Jag har som en
inledning till denna opinionsbildande verksamhei i syfle all skapa ökad
förståelse för invandrare och flyktingar inbjudit etl stort anlal ledare för
svenska folkrörelser lill en konferens i mars 1986,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.3
Arbetsmarknadsfrågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina
bedömningar:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:-16.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Den vägledande principen att
invandrarnas problem på arbetsmarknaden i huvudsak bör lösas genom den
allmänna arbetsmarknadspolitiken bör stå fast. Invandrarnas situation på
arbetsmarknaden är emellertid sädan att särskilda insatser måste göras för atl
åstadkomma jämlika möjligheter och vUlkor, Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas
invandrarungdomarnas och invandrarkvinnornas situation.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
bör regelbundet göra en översyn av personalbehovet vid arbetsförmedlingar i
invandrartäta områden och göra de omprioriteringar och de utbildningsinsatser
för personalen som bedöms nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringen
av invandrare pä arbetsmarknaden bör molverkas genom nya ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
försöksverksamhet som pågår med samordning mellan arbetsmarknadsmyndigheternas
och kommunernas insatser för att underiätla invandrares inträde på
arbetsmarknaden bör utvärderas och erfarenheterna bör kunna ligga till grund
för framtida modeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utbildning och yrkeserfarenhet som invandrarna för med sig från
urspmngsländerna bör tillvaratas bättre på den svenska arbetsmarknaden.
Bedömning av invandrarnas yrkeskunskaper kan bl, a, ske vid AMU-cenler eller
arbetsmarknadsinstitut. Särskild uppmärksamhet bör ägnas invandrarungdomars
situation inom ramen för skolans uppföljningsansvar för 16- 17-åring-ar och
inom ramen för de allmänna insatserna för arbetslösa ungdomar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SärskUda
insatser genom skolan bör göras för invandrade flickor inför utbildnings- och
yrkesval. Pågående projektverksamhet med t, ex dala- och eleklronikutbildning
bör utvärderas och ge underiag för ytterligare insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk och de regionala utvecklingsfonderna bör särskilt beakta de
problem som invandrare har när del gäller att starta och driva egna företag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningarna:
Såväl IPOK som diskrimineringsutredningen har särskill lagil upp
arbetsmarknadsfrågorna, IPOK har ulföriigt redovisat invandrarnas situation på
arbetsmarknaden och de särskilda ålgärder som vidtagits. Kommittén pekar bl, a.
på att de utländska medborgarnas situation på arbetsmarknaden är avsevärt sämre
än den övriga befolkningens. De utländska arbetslagarna har en från den övriga
befolkningen starkt avvikande yrkesfördelning, med en kraftig
överrepresentation i lUlverknings-och serviceyrken. Detta är en av orsakerna
till den högre arbetslösheten bland utländska medborgare. Dessa arbetar i
större utsträckning än den övriga befolkningen i branscher som år
konjunkturkänsliga och som utsatts för strukturomvandlingar samtidigt som de
har sämre möjligheter än övriga all förbereda sig för nya krav i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén framhåller alt det redan finns etl
omfattande system av arbetsmarknads- och ulbildningspoliliska ålgärder som
syftar till att stärka kortutbildades och arbetslösas konkurrenskraft. Dessa
ålgärder har i hög grad kommit atl riktas lill invandrare. Enligt kommittén är
dessa ålgärder inte alltid tillräckliga för atl ge t, ex, kortulbildade
flyktingar med ett främmande kulturmönster möjlighet att hävda sig på den
svenska arbetsmarknaden. Kommittén anser att ytterligare insatser behöver
göras och föreslår bl, a, försöksverksamhet i kommuner med flyklingmollagning
med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>syfte
att pröva kombinationer av åtgärder inom de utbildnings- och arbets- Prop.
1985/86:98 marknadspolitiska systemen. Exempel som kommittén nämner är en kombination
av arbete och praktik med grundutbildning för vuxna. Kommittén anser atl
åtgärderna bör vara mera individanpassade än i dag och atl de administrativa
begränsningar som kan finnas i systemen bör las bort, IPOK föreslår också all
en yrkesprovsinslilulion inrättas vid gymnasieskola eller AMU-cenler för att
invandrare där skall få sina yrkeskunskaper prövade och bedömda. Syftet med
delta skulle vara atl en mera individuell utbildningsplanering skuUe kunna
göras med den tidigare erfarenheten som grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser vidare atl arbetsförmedlingarna på
invandrartäta orter bör förslärkas och all AMS bör få i uppdrag all lill
regeringen redovisa vUka personalresurser som förmedlingarna behöver för atl ge
invandrare adekvat service och vilka möjligheter som finns all omfördela
personal för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen har i sitt
slutbetänkande dels refererat invandrares vittnesmål om diskriminering i arbetslivet,
dels lämnat synpunkler på AMS arbete med invandrarfrågor. Av
diskrimineringsulredningens slora intervjuundersökning om diskriminering
(redovisad i rapporten Vittnesmål, Liber 1981) framgår all inget
samhällsområde drabbas av en så omfattande och samstämmig kritik som
arbetslivet. Mer än 60% av samtliga intervjuade har tagit upp händelser där de
anser sig ha blivit särbehandlade på arbetsmarknaden, I materialet belyses
många invandrares svårigheter all över huvud laget komma in på arbetsmarknaden
och deras svårigheter i kontakter med arbetsgivare och fackliga ombud. Många
invandrare har också kritiserat all utländska arbetsUvserfarenheler och
utländska utbildnings- och studiemeriler inte godias saml all vissa arbeten i
praktiken är slängda för invandrare. Men även arbetsförmedlingarna utsätts för
kritik av de intervjuade. Flera intervjuade hävdar all arbetsförmedlingarna
inte lar hänsyn liU de sökandes kvalifikationer ulan enbart hänvisar invandrare
till arbeten som inte kräver utbildning eller kvalifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flera remissinstanser understryker vikten av insal-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:237.0pt'><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I </span><span style='font-family:Verdana'>ser
för att förbättra invandrarnas situation pa arbetsmarknaden. Ungdomarnas,
kvinnornas och de långlidsarbetslösas situation framhålls särskilt. Många har
också kommenterat frågan om värdering av högre utbildning, behovel av
flerspråkig kompelens på arbetsmarknaden och IPOK: s förslag om
försöksverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet saml ell anlal kommuner anser del viktigt atl insatserna för
invandrare i högre grad än vad som gäller för övriga utgår från de enskilda
individernas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV påpekar atl den försöksverksamhet som bedrivits
inom AMU med värvning av svenskundervisning för invandrare, teoretisk
utbildning och yrkesutbildning har visat sig framgångsrik och atl de centrala
myndigheterna för AMU bör få i uppdrag alt utforma utbildningen av invandrare
med ledning av försöksverksamheten, Södertälje kommun betonar nödvändigheten
av all väl genomförda försöksprojekt kan bli permanent verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
påpekar atl man i olika sammanhang förespråkat en ökad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samverkan mellan samhällets olika utbildningsanordnare i
syfle att effekti- Prop. 1985/86:98 vera det samlade utbildningsutbudet och
framhåller all den nya organisationen för den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen m, m, kan förväntas frigöra vissa resurser hos AMU
som delvis skulle kunna utnyttjas för att förbättra yrkesutbildningen för
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för mina bedömningar: Etl
övergripande arbelsmarknadspolitiskt mål är allas möjlighel till ell eget
arbete. Ett av invandrarpolitikens mål är all del skall råda jämlikhet mellan
invandrare och dem som är födda i Sverige, Som jag tidigare har anfört krävs
det i vissa fall speciella ålgärder för all möjligheter och villkor skall vara
jämlika mellan grupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarna är koncentrerade lill
vissa yrkesområden och lill branscher som präglats av de senasie årens
strukturförändringar. Den minskade sysselsättningen inom delar av industrin,
liksom den dämpade expansionen inom den offentliga sektorn, slår hårt mot
invandrarna. Nytillkommande gmpper bland invandrarna - flyktingar, ungdomar
och kvinnor -har svårt alt få anstäUning direkt efter utbildning. Många
invandrare, som kom under 1950- och 60-lalens arbetskraftsinvandring, finner
sig i dag ställda utanför arbetsmarknaden. Många av dem är slitna av hårda,
monotona arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandringens sammansättning har
också betydelse för situationen på arbetsmarknaden. Tidigare rekryterades
arbetskraft med erfarenhet och utbildning som lätt passade in i den svenska
induslritraditionen. Tillgången på arbetstillfällen var dessutom så god all del
sällan förelåg svårigheter all erbjuda invandrare arbete, I dag har
arbetskraftsinvandringen ersatts av flyktinginvandring, i många fall från
avlägsna länder och kulturer. Skillnaderna i ulbildningsbakgmnd är större än
tidigare, från extremt lågulbildade lill mycket högt utbildade akademiker.
Många kommer dessulom från låginduslrialiserade länder och saknar sådan
yrkeserfarenhet och utbildning som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden,
11, ex, Stockholms län svarar ungdomar, äldre och utländska medborgare för
hälften av arbetslösheten. Man kan utgå från alt det bland äldre och ungdomar
också återfinns många invandrare som är svenska medborgare och som därför inte
kan urskiljas i statistiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommitténs
utföriiga redovisning av invandrarnas arbetsmarknadssituation visar på flera
myckel oroväckande tendenser. Arbetslösheten bland utländska medborgare år
fortfarande ungefär dubbelt så hög som i hela befolkningen. Variationerna av
den relativa arbetslösheten i olika åldrar är generelll mycket lika för
svenska medborgare och utlänningar, men arbetslöshetstalen ligger på en högre
nivå för utländska medborgare. Den tidigare mycket höga arbetslösheten för
16-19-åringar har sjunkit kraftigt sedan verksamheten med ungdomslag påbörjades
den 1 januari 1984, Numera är det åldersgruppen 20-24 år som är mest utsatt.
Generellt sett är arbetslösheten betydligt högre för icke-nordiska medborgare
än för medborgare i de nordiska länderna. Särskilt påfallande är detta i de
yngre åldersgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser all alla krafter måsle
mobiliseras för all hjälpa invandrarna in<br>
på arbetsmarknaden saml för all förhindra ulslagningen. Nya vägar måste<br>
prövas för atl stärka invandrarnas ställning inom utbildningen och i arbets-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>livet.
Det krävs en kombination av åtgärder och ett effektivare utnyttjande Prop.
1985/86:98 av befintliga resurser för alt underiätla för invandrare på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har erfarit atl AMS under år 1985 har inlett
arbetet på etl handlingsprogram för invandrar- respektive flyktingfrågor inom
arbetsmarknadsområdet. Jag har tidigare, när jag redovisade mina överväganden
om de statiiga myndigheternas ansvar för invandrarålgärder, angett att det inte
bör föreligga någon skyldighel för myndigheterna atl upprätta sådana
handlingsprogram, ulan all behovel av handlingsprogram bör prövas av
myndigheien själv. När nu AMS på eget initiativ planerar alt skapa ell sådanl
underlag för sin riksomfattande verksamhei bör del hälsas med SärskUd
lUlfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ansvaret för flyktingarnas placering i arbete, som
tidigare i huvudsak låg på länsarbelsnämderna, ligger sedan den 1 januari 1985,
då det nya systemet för flyktingmottagande infördes, primärt på
arbetsförmedlingarna i de kommuner som slutit överenskommelser med SIV om
mottagning av flyktingar. En del av dessa kommuner har inte tidigare lagil
emot invandrare och erfarenheterna av invandrarinriktat arbete hos
förmedlingarna är begränsade. Reformen har således slålll ökade krav på
arbetsförmedlingarnas insatser för flyktingar och vissa resurser har därför
tillförts verksamhelen. Reformen innebär också ett ökat ansvar för AMS när det
gäUer atl omprioritera resurser inom sin verksamhet. Den har också aktualiserat
behovel av utbildning av personal för arbete med olika språkgrupper. Jag
förordar mot denna bakgmnd, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet,
atl AMS regelbundet gör en översyn av personalbehoven m,m, vid
arbetsförmedlingar i invandrartäta områden. Jag avser atl senare återkomma till
regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har nämnt beslår invandringen idag
i huvudsak av flyktingar och anhöriga till tidigare invandrade personer. Den
nordiska invandringen utgjorde år 1985 mindre än en tredjedel av den totala
invandringen. Majoriteten av de nya invandrarna är unga. De ulgör således ett
tillskott av arbetskraft på arbetsmarknaden. Samtidigt har de en bakgmnd som
gör atl de flesta behöver någol slags utbildning innan de kan få arbete i
Sverige, Senare års invandring har således inneburit ell ökat tryck på såväl
arbelsförmedlande ålgärder som arbetsmarknads- och utbildningspolitiska
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har redovisat har även tendenserna
lill diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden ökat. Delta är mycket
oroväckande och olika insatser krävs nu för alt motverka delta. Jag återkommer,
mol bakgrund av diskrimineringsutredningens analyser och förslag belräffande
invandrarnas arbetsmarknadssituation, till denna fråga i samband med all jag
utvecklar mitt förslag om en ombudsman mol etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Omfattande utvecklingsarbete har inletts för atl
finna lämpliga metoder<br>
att anpassa de arbetsmarknads- och ulbildningspoliliska insatserna lill<br>
olika invandrargruppers behov. Här kan nämnas del s, k. Kista-projektet,<br>
som ulföriigt har beskrivits av IPOK, AMS har beslutat atl Kista-projek<br>
tels arbetsformer skall föras ul lill alla kontor med många invandrare bland<br>
de sökande. Erfarenheterna från projektet bör kunna ligga till gmnd för de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
insatser för flyktingar som kan komma att behövas inom ramen Prop.
1985/86:98 för del nya systemet för mottagning av flyktingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén hävdar i sitt
slutbetänkande att del finns vattentäta skott mellan ulbildningspoliliska och
arbetsmarknadspolitiska ålgärder och att en samordning av dessa skulle kunna
innebära etl effektivare resursutnyttjande. Kommittén föreslår att berörda
myndigheter får möjlighet att bedriva försöksverksamhet så all de ulan
nuvarande administrativa begränsningar kan utnyttja resurser och pröva
kombinationer av ålgärder i de olika systemen. Kommittén anser alt det kan
gälla ålgärder som görs "parallellt" eller "i serier" där
en viss insats garanteras efter eller varvas med en annan. Del bör enligt kommittén
vara arbetsmarknadsmyndigheterna som initierar projekt medan kommunerna svarar
för genomförandel. Kommittén anser det lämpligt alt ett anlal av de kommuner
med vilka SIV sluter avtal om flyklingmollagning engageras i försöksverksamheten.
Kommittén föreslår vidare all del i anslutning lill försöksverksamheten bör
inrättas en lokal institution för prövning av nyinvandrades yrkeskunskaper. Del
skulle underlätta en riklig bedömning av deras kunskaper och behov av
kompletterande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all få en ytterligare belysning av invandrarnas
silualion på arbetsmarknaden inbjöd jag hösten 1984 till överläggningar med
företrädare för invandrarorganisationer, arbetsmarknadens parter, förelag,
myndigheter, kommuner och landsting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AMS begärde i en framställning lill regeringen
våren 1985 all få extra resurser för personal, tolkar, utbildningsinsatser m,m,
i fem kommuner i syfle alt anordna sådan försöksverksamhet som IPOK har
föreslagit, I försöksverksamheten skulle de fem kommunerna, som föreslogs vara
Malmö, Norrköping, Södertälje, Uppsala och Örebro, också göra betydande egna
insatser. Framställningar har också kommit in från dessa kommuner lill
arbetsmarknadsdepartementet om vissa kompletterande resurser lill de kommunala
insatserna för all kunna bedriva en sådan försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet bedömt del som mycket angeläget atl sådan
försöksverksamhet kan förverkligas. Den bör riktas inte endast lill flyktingar
eller nya invandrare ulan också lill de invandrare som boll längre lid i
Sverige och som har en utsatt situation på arbetsmarknaden, är arbetslösa eller
riskerar att bli det. De resurser och instrument som redan nu är tillgängliga
inom ramen för de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna är omfattande. Inom ramen
för tilldelade resurser för t, ex, beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning bör därför insatser för samordning av åtgärder för
flyktingar och andra invandrare kunna rymmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl underlätta försöksverksamheten har chefen
för arbetsmarknads<br>
departementet och jag beslutat ställa vissa medel lill förfogande. De fyra<br>
kommunprojekt (Malmö, Norrköping, Söderiälje och Örebro) som hittills<br>
har fåll stöd från arbetsmarknadsdepartementet är alla olika i uppläggning<br>
och arbetssätt. Gemensamt för samtliga är dock atl de skall främja ett<br>
samarbete mellan kommunen och arbetsmarknadsmyndigheterna, som<br>
skall syfta till alt slussa invandrare lill varaktigt arbete på arbetsmarkna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den.
Malmöprojektet avser att erbjuda 400 arbetssökande invandrare för- Prop,
1985/86:98 stärkt stöd individuellt eller i grupper genom särskill avdelade
arbetslag med platsförmedlare, arbelsvägledare, lolkpersonal, socialsekreterare
och psykolog. Inom projektet finns bl, a, verksamheter som riktar sig uteslutande
lill invandrarkvinnor. Försöksverksamheten i Norrköping har nyligen startat, I
projektet erbjuds långtidsarbelslösa assyrier/syrianer individuellt anpassade
utbildningsinsatser och arbelspraklik, S,k, rullande antagning lillämpas för
de 30 plalserna, vilket innebär atl en ny deltagare kan skrivas in i projektet
så snart en tidigare deltagare t, ex, fått arbete. Försöksverksamheten skall
pågå i 8-12 månader, Söderläljeprojektels målgrupp är ulomnordiska invandrare,
främst assyrier/syrianer. Projektet bedrivs i huvudsak enligt AMI-modellen
(dvs, arbetsmarknadsinstitut) och målel är atl placera 100 arbetslösa
arbetssökande i arbete. För projektet har 50 arbetstillfällen ställts i utsikt
av kommunen och 50 av SAAB-Scania, Projektet i Örebro kommun erbjuder 25
nyanlända flyktingar svenskundervisning varvad med arbelsplatspraktik inom
ramen för en läroplan för AMU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna från projekten skall börja redovisas
redan under år 1986, Enligt min bedömning bör projekten bl, a, kunna visa vilka
möjligheter del finns all med gällande bestämmelser genomiföra sådana
kombinationer av arbelsmarknadspolitiska och ulbildningspoliliska insatser som
IPOK efterlyste i sitt betänkande och i vad mån bestämmelserna bör ändras.
Utvärderingen av projekten bör kunna ligga lill grund för framlida modeller
för samverkan i syfle all förbättra invandrarnas arbetsmarknadssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill också i detta sammanhang erinra om del nya
systemet för svenskundervisning för vuxna invandrare. Den 1 juli 1986 införs en
kommunal skyldighet all anordna grundläggande svenskundervisning och möjligheter
all anordna yrkesinriktad svenskundervisning i anslutning till fortsatt
utbildning inom AMU. Reformen kommer enligt min bedömning all effektivisera
svenskundervisningen väsentligt och därmed bidra lill atl stärka invandrarnas
ställning på arbetsmarknaden. Diskrimineringsulredningen har framhållit atl
invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden med den lagstiftning som nu gäller
för svenskundervisningen. Arbetsgivare har nämligen tvekat atl anställa
utländska medborgare eftersom del skulle kunna innebära extra löneutgifter då
undervisningen sker under betald arbetstid, I det nya systemet svarar staten
för de sludiesociala kostnaderna. Diskriminering till följd av reglerna om
svenskundervisning förutsätts således upphöra med det nya systemet. Det
förhållandel att svenskundervisningen företrädesvis skall föriäggas tiU tid
före inträdet i arbetslivet lorde också kunna öka invandrares möjligheter att
få arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De unga invandrarnas problem på arbetsmarknaden bör
enligt min<br>
mening ägnas särskild uppmärksamhet. Ungdomslagen har haft stor bety<br>
delse också för invandrarungdomar. Inom regeringskansliet bedrivs en<br>
särskild verksamhei i syfte alt bättre samordna åtgärder för åldersgruppen<br>
16-20 år. Inom ramen för denna verksamhet pågår en översyn av den<br>
yrkesinriktade utbildningen inom gymnasieskolan, vars syfte är all skapa<br>
en mjukare övergång lill arbetslivet. Den arbetsgrupp inom utbildningsde<br>
partementet som utför denna översyn väntas kunna presentera sina förslag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
våren 1986, I årets budgetproposition föreslås vidare att gymnasie- Prop,
1985/86:98 skolan dimensioneras så alt alla ungdomar upp till 20 år kan
erbjudas en plals. Regeringen kommer således att ha etl omfattande material
till sitt förfogande för alt under våren 1986 ta ställning lill behovet av
förbättrade samlade insatser för ungdomsgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även invandrarkvinnornas situation på
arbetsmarknaden bör enligt min mening ägnas särskUd uppmärksamhet. Regeringen
har nyligen beviljat bidrag till vissa projekt som syftar lill att stärka
invandrarflickors och invandrarkvinnors ställning på arbetsmarknaden, bl. a.
arbetsmarknads-orienterande utbildning inom dataområdet för invandrarkvinnor.
Som jag nämnt i årets budgetproposition beräknas särskilda medel för
jämslälld-helsålgärder även för nästa budgetår. Invandrarkvinnornas situation
kommer särskill all beaktas vid fördelningen av dessa medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarverket har under budgetåren
1980/81-1984/85 bedrivit viss projektverksamhet bland invandrarkvinnor, I en
rapport (All världens kvinnor) som överlämnades till regeringen hösten 1985
redovisas erfarenheter och lämnas vissa förslag som främst avser invandrarkvinnors
sociala situation. Jag anser att SIV: s bevakningsarbete på detta område är
värde-fuUt och bör fortsätta. För alt ytterligare belysa invandrarkvinnornas
silualion samlade jag ijanuari 1986 representanter för invandrarorganisalionernas
kvinnoverksamhel till en överläggning. En utgångspunkt i diskussionerna var
den rapport om invandrarkvinnor (kvinnor och migration i ell europeiskt
perspektiv) som utgjorde etl av Sveriges bidrag till FN: s kvinnokonferens
1985 i Nairobi, Jag återkommer till invandrarkvinnornas situation när jag
behandlar sociala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som IPOK, diskrimineringsutredningen och många
remissinstanser framhållit är det av största betydelse atl invandrares
kunskaper och kompetens, som de förvärvat i hemlandet eller i Sverige,
verkligen tillvaratas på svensk arbetsmarknad. Tvåspråkiga ungdomar har t, ex,
en erfarenhet av två kulturer som bör kunna användas på många arbetsplatser,
såväl inom den offentliga sektorn som inom näringslivet. Inom många samhällssektorer,
t, ex, skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen, bör kunskaper i andra språk än
svenska vara meriterande. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till all
ställningstaganden med anledning av det förslag som merit-utredningen (DsC
1983:16) lagt fram om meritvärdet av språkkunskaper vid tillsållning av
statliga tjänster har redovisats för riksdagen under våren 1985 i propositionen
(1984/85:219) om den statliga personalpolitiken. Regeringen har beslutat om
ändringar i bl,a, anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1984:127, ändrad
senast 1985:334) med innebörd bl, a, atl meritvärderingen tydligare kan
bestämmas av de skicklighelskrav en statlig Ijänsl ställer på innehavaren. Även
om språkunskaper redan tidigare kunnat beaktas vid bedömningen av skickligheten
uttalas i regeringens förordningsmoiiv (1985: 3) till anställningsförordningen
särskill all t, ex, språkkunskaper skall vägas in vid bedömningen, i den mån de
är relevanta för den sökta tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om värdering av utländsk högre utbildning i
förhållande till<br>
UtbUdning inom det svenska högskolesystemet har behandlats av universi<br>
tets- och högskoleämbetet (UHÄ) i en rapport (1983:19), Under föregåen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
och innevarande budgetår har UHÄ bedrivit en försöksverksamhet i Prop. 1985/86:98
enlighel med de förslag till ålgärder som ämbetet föreslog i rapporten, Etl
stort anlal s, k, ekvivalensbedömningar har gjorts av enskilda individers
utbildning i olika länders högskolesystem. Försöksverksamheten skall enligt
planerna utvärderas under den närmaste tiden. Del är enligt min mening
angelägel alt arbetet i göriigaste mån även ger vägledning om hur mera
generella ekvivalensregler kan upprättas när det gäller alt bedöma utländska
examinas giltighet på den svenska arbetsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I delta sammanhang vill jag också nämna alt UHÄ på
regeringens uppdrag utreder hur tillgången på Ivåspråkig personal inom främst
socialtjänstens område saml inom sjuk- och hälsovården skulle kunna förbättras
genom utbildningsinsatser inom högskolan. Uppdraget skall redovisas lill
regeringen inom kort. En fyraårig försöksverksamhet inleddes höstterminen 1985
med intagning av tvåspråkiga elever inom vårdutbildning i gymnasieskolan.
Försöksverksamheten bör å ena sidan förbättra tvåsprå-kigas möjligheter till
vårdutbildning och å den andra tillgodose behovel av Ivåspråkig vårdpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är enligt min mening nödvändigt all statliga
myndigheter, kommuner och landsting ökar sina ansträngningar att la lill vara
del yrkeskunnande, den utbildning och de språkkunskaper som invandrarna i
Sverige har. Den av IPOK föreslagna yrkesprovsinstitutionen skulle ha detta
syfle. Som bl, a, SÖ och AMS framhåller behöver emellertid en sådan institution
inte inrättas eftersom prövning av yrkeskunnande och andra erfarenheter redan
görs eller kan göras inom ramen för AMU och arbetsmarknadsinstitutens
verksamhet. Jag vill understryka alt en noggrann prövning av invandrarnas
befintliga utbildning och yrkeserfarenhet innebär alt utbildningsinsatserna i
vissa faU bör kunna förkortas och därmed ge minskade kostnader för samhället.
Erfarenheter bör också kunna hämtas från den verksamhet med utbildning och
prakliktiänstgöring som sedan år 1980 bedrivs på uppdrag av länsarbetsnämnden i
Slockholms län. Verksamhetens syfle är att ge invandrare med akademisk eller
minst gymnasial utbildning i hemlandet och goda grundkunskaper i svenska viss
kompletterande utbildning med leknisk eUer ekonomisk inriktning och därigenom
underiätla för dem atl fä administrativt arbete inom den privata och den
offentliga sektorn. Det är enligt min mening ur både ekonomisk och mänsklig
synvinkel nödvändigt att invandrarnas utbildningsbakgrund från hemlandet
verkligen utnyttjas. Det är ytterst olillfredsslällande all kräva - som sketl i
vissa fall - att hela utbildningar måste göras om för all bli giltiga i
Sverige, Nödvändiga kompletteringar, särskilt vad beträffar speciellt svenska
förhållanden, bör vara tillräckligt bl, a, för alt den investering i utbildning
invandrarna gjort i sina hemländer inte skulle gå förlorad för dem själva och
för Sverige, Jag vill här åter hänvisa lill UHÄ: s pågående arbete med s, k,
ekvivalensbedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksdagens beslut med anledning av propositionen
(prop, 1983/84: 135,<br>
NU 42, rskr 379) om industriell tillväxt och förnyelse innebar atl slalens<br>
industriverk tillfördes vissa resurser för all främja ny företagandet, dels i<br>
samverkan med de regionala utvecklingsfonderna, dels genom egna pro<br>
jekt av rikskaraklär. Invandrare var en av de grupper som särskilt nämn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>des som potentiella
nyföretagare lill vilka insatser borde riktas. Hösten 1983 beviljade
arbetsmarknadsdepartementet medel till broschyrer på ell antal invandrarspråk
som skulle användas i denna verksamhei. Jag förutsätter alt industriverket i
del fortsatta arbetet med atl genomföra småföre-tagspoliliken beaktar de
särskilda problem som kan finnas för invandrare atl starta och driva företag i
Sverige, Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Sociala frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mina
bedömningar:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>För atl invandrare skall få en
med andra medborgare likvärdig service inom socialtjänsten och vårdsektorn i
övrigt är - förutom en väl fungerande lolkservice - tillgång till flerspråkig
personal och personal som har insikter och kunskaper om andra kulturer ofta av
stor betydelse. Det är också angelägel all del sker en metodutveckling inom
socialtjänsten för all möta invandrares särskilda behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I planeringen av barnomsorgen
är del angelägel alt kommunerna tar hänsyn lill såväl invandrarbarnens behov av
särskiU stöd som det förhållandet att barntUlsyn ofta är en förutsättning för
att invandrarkvinnor skall kunna delta i svenskundervisning och annan
utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om etl barn i en
invandrarfamilj måste omhändertas är del viktigt att placering sker i en miljö
som inte är socialt eller kulturellt främmande för barnet. Placering i en miljö
där ingen talar barnels språk bör komma i fråga endast i undantagsfall. Om en
sådan placering inte kan undvikas måsle barnet på annal sätt få möjligheter
lill kommunikation med någon som talar barnets språk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inom äldreomsorgen bör
kommunerna i framtiden alltmer uppmärksamma de särskilda behov som äldre
invandrare har med hänsyn till språk och kulturbakgrund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:26.0pt;text-indent:-11.0pt'><span style='font-family:"Times New Roman"'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Del är angelägel all de erfarenheter som har kunnat
vinnas genom de bidrag som utgått från bl. a, allmänna arvsfonden och
socialdepartementet lill verksamhei för all utveckla barnomsorg och ungdomsverksamhet
utvärderas så all generella slutsatser kan dras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningarna:
IPOK understryker starkt behovet av flerspråkig och kuUurkompetenl personal
inom socialtjänsten och vårdsektorn i övrigi samt betonar alt detla bör beaktas
i samband med rekrytering, utbildning och fortbildning. Ansvariga myndigheter
bör inom sill förvaltnings- eller upptagningsområde göra en analys av behovel
av ivåspråkig och kultur-kompetent personal och en kartläggning av redan
anställd personal med molsvarande kompelens som underiag för rekrytering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina överväganden om invandrarkvinnornas situation anser IPOK all</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna
i planeringen av barnomsorgen bör la hänsyn lill behovet av Prop. 1985/86:98
barnomsorg så all de invandrarkvinnor som har låg utbildning och dåliga
kunskaper i svenska skall kunna delta i svenskundervisning, grundvux och annan
utbildning. Förtur till kommunal barnomsorg bör enligt kommitténs mening gälla
vid deltagande i sådan utbildning. Kommittén framhåller också alt det är
angelägel all kommunerna i sin planering av barnomsorgen lar hänsyn lill
behoven hos invandrarbarnen i kommunen av såväl plats i förskola som
hemspråksträning i olika former. Kommunen bör göra en plan för hur olika former
av hemspråkslräning skall komma invandrarbarnen lill del, genom förskola,
öppen förskola, lördagsverksamhel, före-ningsledd verksamhet osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén berör frågan om omhändertagande av barn
och anser all det i första hand gäUer alt undvika all familjer splittras. Om
barn måste omhändertas bör placering inte ske i en miljö som är socialt och
kulturellt främmande för barnet. Placering i familjer där ingen talar barnels
språk kan inte accepteras, framhåller IPOK,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom åldreomsorgen behövs enligt IPOK en bättre
planering för atl kommunerna skall kunna tillgodose de särskilda behov som
äldre invandrare med olika språklig och kulturell bakgrund har. Uppgifter om
både ullandsfödda och utländska medborgare bör ligga lUl grund för denna
planering. Samarbetet mellan kommun och landsting behöver utvecklas så all
äldre invandrare kan få hjälp genom vårdlag, där någon av de medverkande kan
invandrarnas språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser
ullalar sig om värdet och behovet av flerspråkig och kuUurkompetenl personal på
vissa tjänster, I några remissvar framhålls samtidigt all kravel på goda
kunskaper i svenska inte får åsidosättas och att del är orealistiskt atl länka
sig samhällsservice på alla språk i kommuner med många språk representerade.
Ett par remissinstanser påpekar att del måsle klarläggas vad som avses med
Ivåspråkighet och all del saknas inslmment för bedömning av språkkunskaper.
Några remissinstanser saknar en definition av begreppei kullurkompelens och en
remissinstans anser all begreppei bör ändras lill "insikter och
kunskaperom en kultur".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vikten av alt barntillsyn kan erbjudas för all
invandrarkvinnor skall kunna delta i svenskundervisning och annan utbildning
betonas av fiera remissinstanser. Del är emellertid endasl en mindre del av
dessa som tillstyrker förslagel om förtur lill kommunal barnomsorg för barn
lill invandrarkvinnor som deltar i utbildning. Svenska kommunförbundet och
några kommuner anser all tillgången lill platser och andra faktorer också måsle
vägas in vid bedömningen av om förtur skall ges. Några remissinstanser
framhåller atl alternativa former av barnpassning många gånger kan vara ett bra
alternativ för alt invandrarkvinnor skall kunna delta i utbildning, Förslagel
att kommunen bör göra en plan för olika former av hemspråksträning för
invandrarbarn kommenteras endasl av ett fåtal remissinstanser, vilka alla
tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten av de remissinstanser som har
kommenterat IPOK: s över<br>
väganden rörande omhändertagande av barn instämmer i kommitténs syn<br>
punkler. Några remissinstanser, bl, a, socialstyrelsen, länsslyrelsen i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
län och Göteborgs kommun, anser dock att man inte alltid kan Prop. 1985/86:98
följa principen om placering i hem inom den egna språkliga och etniska gruppen.
Socialstyrelsen framhåller t, ex, all dessa principer i en akut silualion måsle
vika för atl barnets behov av skydd skall kunna tillgodoses. Rädda Barnen anser
alt det endast i yttersta undantagsfall skall vara möjligt att placera
invandrarbarn i ett svenskt hem och föreslår vidare alt invandrarbarnets rätl
all upprätthålla sin kulturella och språkliga tillhörighet även vid ett
omhändertagande bör lagfästas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK: s synpunkler vad gäller äldreomsorgen får
stöd av flertalet av de remissinstanser som yttrar sig i denna fråga. Några
remissinstanser påpekar särskilt viklen av samarbete över de kommunala
gränserna för att tillgodose äldre invandrares behov och invandrarföreningarnas
roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mina bedömningar: Jag har tidigare, bl,
a, i mina bedömningar av arbetsmarknadsfrågorna, redovisat min allmänna syn på
utvecklingen mot etl samhälle med ökat inslag av fierspråkig personal inom
olika sam-häUssekiorer. Inte minst inom vårdsektorn kan det många gånger finnas
behov av personal med kunskaper i det aktuella språket för all en invandrare
skall få en med övriga medborgare likvärdig service. Del gäller särskilt vid
sådan rådgivning, vård eller behandling som förutsätter en god känslomässig
och intellektuell kontakt mellan personalen och invandraren. Inom såväl
socialtjänsten som hälso- och sjukvården är det också i vissa fall nödvändigl
med kunskap om invandrares kulturella bakgrund för all rätt kunna förslå och
bedöma deras hjälp- och vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På senare år har dessa frågor alltmer
uppmärksammals. Vad gäller statligt reglerade tiänster har regeringen genom de
tidigare redovisade ändringarna i anställningsförordningen föreskrivit atl
tjänstetillsättning främst skall ske på grundval av skicklighet. Även om
språkkunskaper redan tidigare kunnat beaktas vid bedömning av skickligheten,
uttalas i regeringens motiv lill anställningsförordningen särskilt all
språkkunskaper skall vägas in i bedömningen i den mån de är relevanta för den
sökta tiänsten. En del kommuner och landstingskommuner anställer planenligt
Ivåspråkig personal eller försöker att i verksamheten ta till vara de språkkunskaper
som redan anställda invandrare har, I allt fler kommuner och landstingskommuner
har utarbetats riktlinjer om all ivåspråkig personal bör rekryteras lill vissa
tjänster, SIV har under etl par år - i nära samarbete med fackmyndigheter och
andra sakkunniga — arbetat med frågor rörande flerspråkig offentlig service
och Ivåspråkig personal, SIV har i december 1984 lagt fram en rapport om erfarenheterna
av flerspråkig verksamhet i förskolan och en rapport om bedömning av
språkfärdigheter vid anställning av Ivåspråkig personal. En slutrapport med
mer generella erfarenheter av Ivåspråkig personal har redovisats i november
1985. Rapporterna är etl värdefullt underlag för planeringen och utvecklingen
av den fortsalla verksamhelen i kommuner, landstingskommuner och berörda
statliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har nämnt har regeringen gett UHÄ
i uppdrag all utreda<br>
frågor om ökad tillgång inom vissa samhällsområden på ivåspråkig perso<br>
nal med högskoleutbildning. De ulbUdningar som i försia hand anges i<br>
uppdraget är sådana som förbereder för yrkesverksamhet inom sociahjäns-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>len, mödra- och
barnhälsovården saml den psykiatriska vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Service direkt genom flerspråkig personal ger många
fördelar för alla Prop, 1985/86:98 inblandade. Del är dock bara för de största
invandrargrupperna som det är möjligt atl i någon väsentlig omfattning ordna
sådan service. Det gäller dessulom som regel endasl på större orter, eftersom
del förutsätter tillgång lill yrkeskunnig personal med kunskaper i relevanta
invandrarspråk, I ell stort anlal fall - och för de i Sverige små
språkgrupperna nästan undantagslöst - kommer del även i framliden att vara
nödvändigl med tolk inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården för alt ge
god vård, behandling och service till de invandrare som inte har tillräckliga
kunskaper i svenska. En ökad satsning på flerspråkig personal i kommuner och
landsting får därför inte innebära all tolkservicen eftersatts. Jag vill i
detta sammanhang hänvisa lill vad jag tidigare anfört angående inrättandet av
ett särskill tolk-och översättarinstilut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av en fungerande tolkservice och tillgång
lill Ivåspråkig personal finns det, som jag tidigare har nämnt, inom hälso-
och sjukvården och socialtjänsten etl behov av kunskaper och insikter om de
kulturer som invandrarna kommer från. Beslul med vittgående konsekvenser för de
enskilda bör inte fallas ulan alt sådan kullurkompelens tillförts. Om sådan
kompelens inte finns inom den egna organisationen kan den förmedlas t, ex,
genom kommunens invandrarbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang också framhålla atl
personalen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdssektorn ofta behöver
grundläggande kunskaper om invandrarnas - inte minst invandrarkvinnornas -
situation. Här har del skett en posiliv utveckling under senare år. Metoderna
för all möta invandrares särskilda behov inom sociahjänsten kan i vissa avseenden
behöva utvecklas och genomgå en successiv anpassning med hänsyn till en
förändrad etnisk sammansättning av den lokala befolkningen och de konsekvenser
delta får för socialt arbete. Det är för socialstyrelsen en viktig uppgift atl
stimulera en sådan metodutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller hälso- och sjukvården har regeringen
nyligen i propositionen (1984/85:181) om utvecklingslinjer för hälso- och
sjukvården m,m, (SoU 1984/85:28, rskr 400) särskilt pekat på vikten av
flerspråkig och kuUurkompetenl personal och samtidigt understrukit behovel av
kunskaper om invandrares hälsoproblem och silualion inom hälso- och
sjukvården. Ett omfattande sådanl kunskapsunderlag finns i en delrapport från
det s,k, HS90-projeklet (SOU 1984:45), Där framgår bl, a, att invandrare - särskill
kvinnor - oftare än andra drabbas av ohälsa, I nyssnämnda proposition uttalade
föredragande statsrådet atl en utveckling vad avser det förebyggande arbetet,
utbyggnaden av primärvården och utvecklingen av den psykiatriska vården mol
öppnare former skulle komma alt förbättra invandrarnas situation i
hälsohänseende, I propositionen uttalades vidare atl det bör ankomma på
socialstyrelsen all ha huvudansvaret för den centrala bevakningen av
invandrarnas hälsofrågor och därvid bl, a, ta fram kunskapsunderlag och
handlingsprogram lill vägledning för landslingens insatser för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan i sammanhanget nämnas all vissa
undersökningar tyder på atl<br>
andelen förtidspensionärer är större bland invandrare än bland befolkning<br>
en i övrigt. Delegationen för invandrarforskning (DEIFO) har av arbets-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>marknads-
och socialdepartementen fåll medel för all statistiskt belysa Prop. 1985/86:98
frågan, DEIFO: s undersökning visar att det finns mycket slora skillnader i
andelen förtidspensionerade mellan olika invandrargrupper, I ett par grupper
är andelen förtidspensionerade oroväckande hög och kan inte förklaras av de
olikheter i yrkessammansätlningen som finns mellan grupperna, DEIFO har i
samarbete med bl, a, delegationen för social forskning (DSF) och
riksförsäkringsverket i februari 1986 arrangerat ett seminarium där
förtidspensionering bland invandrare har diskuterats med avsikt all initiera
ytteriigare undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill atl behandla några särskilda
frågor rörande invandrarkvinnor och invandrarbarn samt äldre invandrare som
tagits upp av IPOK,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många invandrarkvinnor är i behov av
svenskundervisning och kompletterande skol- och yrkesutbildning. En
förutsättning för all invandrarkvinnor skall kunna delta i svenskundervisning
och annan utbildning är i regel atl någon form av barntillsyn kan erbjudas. Del
är, som IPOK framhåller, angeläget all kommunerna i sin planering av
barnomsorgen lar hänsyn lill delta behov, IPOK anser atl förtur lill kommunal
barnomsorg börgälla för barn lill invandrarkvinnor som deltar i
svenskundervisning, grundvux eller annan utbildning. Det vore enligt min mening
naturligtvis önskvärt atl alla barn lill invandrarkvinnor som behöver delta i
utbildning ulan dröjsmål kunde erbjudas plals i den kommunala barnomsorgen.
Vissa kommuner har regler som innebär förtur för barn lill föräldrar som deltar
i grundvux. Med hänsyn lill alt kommunernas förutsättningar all erbjuda plats
varierar och på många häll i ett kortsiktigt perspektiv är begränsade är det
emellertid inte realistiskt att införa någon generell rätt lill förtur
utöverde bestämmelser som redan finns i socialtjänstlagen. Dessa bestämmelser
innebär all bam som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskill stöd
i sin utveckling skall anvisas plats i förskola före sex års ålder. Kommunerna
skall också bedriva uppsökande verksamhet. Många invandrarbarn behöver av
språkliga skäl särskill stöd och får därför redan idag förtur lill kommunal
barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill här också framhålla att behovel av
omvårdnad och tillsyn av barn i anslutning lill svenskundervisning och annan
utbildning som pågår under en begränsad tid ibland kan vara mindre omfattande
än vad som normalt erbjuds i förskolan. Del borde därför många gånger vara
möjligt med flexibla lösningar beträffande sådan barnverksamhet inom den kommunala
barnomsorgens ram. Det system för statsbidrag till kommunernas barnomsorg som
gäller fr, o, m. den I januari 1984 skapar enligt min mening förutsättningar
för flexibla lösningar. Jag vill här också hånvisa lill mina uttalanden om
barnomsorg i propositionen (1983/84:199) om svenskundervisning för vuxna
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtidigt vill jag framhålla all riksdagens i
december 1985 fattade beslul<br>
(prop, 1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr 27) om förskola för alla barn<br>
medför ell utvidgat ansvar för kommunerna i fråga om barnomsorgen även<br>
för invandrarbarn. Riksdagens beslut innebär all alla barn skall få rätt alt<br>
delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ell halvt års ålder<br>
till dess de börjar skolan. Denna rätl skall avse plals i kommunalt daghem,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föräldrakooperativ
eller familjedaghem för de barn som har förvärvsarbe- Prop. 1985/86:98 lande
eller studerande värdnadshavare. För barn som har plats i familjedaghem eller
vars föräldrar är hemarbelande skall rätten gälla deltagande i öppen förskola
eller deltidsgrupp, Rällen lill plals inom barnomsorgen skall förverkligas
genom en successiv utbyggnad som innebär all barnomsorgen för alla barn är
fullt utbyggd senast år 1991, Allteftersom barnomsorgen byggs ut kan det
därför många gånger bedömas vara angeläget all olika åtgärder vidtas för all
möta t, ex, språkproblem hos invandrarbarn och för all främja invandrarbarnens
språkutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För alt främja målel om en aktiv ivåspråkighet hos
invandrarbarnen är hemspråkslräningen i förskolan och hemspråksundervisningen
och undervisningen i svenska i skolan av största betydelse. Både
hemspråkslräningen och hemspråksundervisningen syftar till all stödja barnels
språkutveckling med förankring i det egna språket. Från budgetåret 1985/86
gäller enligt riksdagens beslul (prop, 1984/85:100, bU, 7, SoU 17 rskr 236 och
prop, 1984/85: 100, bil, 10, UbU 12, rskr 149) som förutsättning för att få
hemspråkslräning resp, hemspråksundervisning att barnet har etl annal hemspråk
än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet med minsl en
förälder/vårdnadshavare, Språkstödel i förskolan bör även omfatta ell försia
språkstöd i svenska, Detla är särskilt viktigt i bostadsområden där svenska
inte ulgör del dominerande språket i den omgivande miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om möjligheterna all fä ett bättre
planeringsunderlag i kommunerna för hemspråksinsalserna vill jag hänvisa till
del arbete som för närvarande pågår inom socialstyrelsen för all genom en
registrering av hemspråket inom mödra- och barnhälsovården få en bättre bild av
barns språkmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är, som IPOK har påpekat, även viktigt all
insatserna i förskolan och skolan blir bedömda i ell sammanhang. Delta
förutsätter att man på lokal nivå planerar hemspråksinsalserna utifrån en
samsyn mellan insatserna i förskolan och i skolan, Etl samarbete mellan
socialnämnd och skolstyrelse i dessa frågor är därför nödvändigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom barnomsorgen kan del liksom inom andra delar
av socialtjänsten i vissa fall vara angeläget att metodutveckling sker för alt
möta invandrares särskilda behov, I statsbidraget till den kommunala
barnomsorgen har årligen medel avsatts för lokall utvecklings- och
förnyelsearbete inom kommunernas barnomsorg. För budgetåren 1984/85 och 1985/86
har sammanlagt 60 milj, kr, anslagits för detta ändamål. Dessa medel fördelas
av regeringen efler beredning inom socialdepartementet. Under åren 1984 och
1985 har sammanlagt nära 3 milj, kr, fördelals som bidrag lill totalt 15
utvecklingsprojekt som rör invandrarbarn. Projekten avser bl, a, dokumentation
av arbete med olika språkligt sammansatta barngrupper, metodutveckling i
flerkullurella förskolor och fritidshem samt metodutveckling för
svenskspråksträning hos invandrarbarn, Ell projekt som syftar till förbättring
av barnomsorgens samverkan med invandrarföräldrar har också fåll stöd. Jag
vill också erinra om de omfattande forskningsinsatser som gjorts, t, ex, vid
universitetet i Göteborg, när del gäller invandrarbarnens språkutveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Omhändertaganden av barn med invandrarbakgrund är
en fråga som Prop. 1985/86:98 har uppmärksammals alll mer under senare år. Del
har i debatten hävdats all en alll större del av de omhändertaganden som görs
gäUer invandrarbarn och atl vissa nalionalitelsgrupper är särskill starkt
rejjresenterade. Vidare har svårigheterna all rekrytera familjehem inom den
egna invandrargruppen och riskerna för alt ell invandrarbarn som omhändertas
för vård mister sin språkliga och kulturella identitet stått i fokus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon aktuell statistik över i vilken utsträckning
barn från olika nationaliteter las om hand för vård finns inte. Inom statistiska
centralbyrån (SCB) pågår emellertid arbete inom detta område. Vidare arbetar
delegationen för social forskning med atl uppmärksamma forskning om orsaker
lill omhändertaganden av finska barn. Hithörande frågor har också uppmärksammats
i den svensk-finska arbetsgruppen rörande de finska invandrarnas situation
inom den svenska hälso- och sjukvården samt sociahjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När invandrarbarn måsle omhändertas är del myckel
angelägel alt de får hålla kontakt med sin kultur och sitt språk. Placering
inom den egna invandrargruppen bör därför eftersträvas. Inom somliga
invandrargrupper finns del emellertid mycket begränsade möjligheter atl finna
lämpliga familjehem. Det gäller inte minst för barn med mera djupgående
problem, eftersom familjehemmen särskilt i sådana fall måste vara kvalificerade
nog all möta en rad behov hos barnet utöver behovel av att få hålla kontakt med
sin kultur och sitt språk. Det innebär att det inte aUlid är möjligt med en
placering inom den egna språkliga och kulturella miljön. Vilken placering som
bör väljas måste avgöras efter en helhetsbedömning i varje enskilt fall, varvid
emellertid barnels språk och kultur självklart måste tillmätas myckel slor
betydelse. En placering i en miljö där ingen talar barnets eget språk bör
enligt min mening kunna komma i fråga endast i undantagsfall, t, ex, när del är
fråga om ett omedelbart omhändertagande. Även vid en sådan placering måste det
finnas möjligheter för barnet all kommunicera med någon som talar barnets
språk. Om en mer långvarig placering av någol skäl måsle ske i ell hem där man
inte talar barnels språk och inte har samma kulturella bakgmnd som barnet är
del ytterst viktigt all socialnämnden ser lill atl barnet på annal sätt ges
lillfälle all hålla kontakt med sin kultur och utveckla sitt modersmål, t, ex,
genom en kontaktperson från den egna etniska gruppen eller genom utvidgad
hemspråksundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang understryka behovel av
atl rekrytera lämpliga familjehem inom olika invandrargrupper. Socialstyrelsen
har utarbetat en broschyr, vilken översatts lill flera invandrarspråk, i syfle
alt underiätta sådan rekrytering, Invandrarorganisationerna bör också kunna
spela en väsentlig roll i strävandena all rekrytera lämpliga familjehem inom
den egna gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Antalet utrikes födda över 65 år väntas komma all
mer än fördubblas lill år 2000, Ell ökande anlal äldre invandrare innebär atl
äldreomsorgen i framtiden kommer att behöva anpassas till de särskilda behov
som äldre invandrare med olika språklig och kullureU bakgmnd har. Hänsynen till
invandrargruppernas särskilda behov och önskemål är viktig inte bara för alt
uppfylla de invandrarpolitiska målen ulan också när det gäller alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfylla
socialtjänstens delmål för äldreomsorgen, nämligen normalisering Prop,
1985/86:98 och självbestämmande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén har i sitt belänkande
redovisat vissa åtgärder som vidtagits eller planeras av myndigheter och
kommuner för atl inom äldreomsorgen tillgodose invandrares särskilda behov och
lämnat vissa synpunkter på angelägna insatser. Intressanta kommunala projekt
har genomförts i bl, a, Slockholms och Olofslröms kommuner. Kommittén
understryker bl, a, behovel av förbättrad planering med utgångspunkt i
invandrarnas egna önskemål när del gäller äldreomsorg saml behovel av
Ivåspråkig personal och utbildnings- och informationsinsatser lill all personal.
Jag vill för egen del instämma i de synpunkler som IPOK redovisat. Många gånger
kan del vara så att berörda kommuner finner det lämpligt att i dessa frågor
samråda över kommungränserna för att åstadkomma lämpliga lösningar. På
motsvarande säll kan berörda kommuner och landsting finna alt samarbetet dem
emeUan i dessa frågor är viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunerna har i ökad utsträckning börjat observera
frågan om äldre invandrare. Sedan budgetåret 1984/85 avsätts 30 milj, kr, per
budgetår lill lokala utvecklingsprojekt inom den sociala hemtjänsten. Medel
beviljas av regeringen efler ansökan. Medel har beviljats lill ett mindre anlal
kommunala projekt inom hemtjänsten riktade lill äldre invandrare. Del kan
också nämnas alt vissa frågor med anknytning lill äldre invandrare kommer all
behandlas i del belänkande som äldreberedningen kommer atl lägga fram under år
1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill vidare i detta avsnitt beröra ytterligare
några områden där slatiigt stöd har givils. Delta har i varierande omfattning
kommit invandrare lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För alt stödja utvecklingsarbetet bland barn och
ungdom har regeringen för vissa ändmål anslagit medel ur allmänna arvsfonden.
Så har regeringen t, ex, i april 1984 anvisat 30 milj, kr, för
utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet, 1
riktiinjerna för utvecklingsarbetet har bl, a, angetts all försök all i ökad
utsträckning engagera invandrarungdom bör göras, T,o,m, oktober 1985 har ca 17
milj, kr, fördelats, I flera av dessa projekt ingår försök att i ökad
utsträckning engagera invandrarungdom. Dessutom förekommer ett 20-tal
renodlade invandrarprojekt. Regeringen har också anvisat och fördelat 30 milj,
kr, för utvecklingsarbete vid fritidsgårdar (ungdomsgårdar), I riktlinjerna
för arbetet omnämns bl, a atl det borde ingå försök alt i ökad utsträckning
utnyttja fritidsgårdarna för invandrarungdomar. Inom ramen för dessa medel,
som numera fördelals, ingår flera projekt med denna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är 1985 var FN: s "världsungdomsår".
Regeringen beslöt därför att 30<br>
milj, kr, skulle användas för all stödja insatser under världsungdomsåret.<br>
Pengarna har fördelals av regeringen. Av de omkring 10 milj, kr, som har<br>
utdelats lill försöks- och utvecklingsarbete i stalsbidragsberätligade barn-<br>
och ungdomsorganisationer har ca 5,5% gått lill invandrarorganisationer.<br>
Andra organisationer som arbetar med bam och ungdom har tilldelats<br>
omkring 10 milj, kr, för projekt för att öka medvetenheten bland vuxna om<br>
barns och ungdomars uppväxlvUlkor, Av dessa har ca 6% gått lill invand<br>
rarorganisationer, Ytteriigare 10 milj, kr, har givits lill försöksverksamhet i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lokala
miljöer, dvs, projekt ämnade atl förbättra uppväxlvillkoren för barn och
ungdomar i närmiljöerna. Denna verksamhei har givelvis kommit även invandrare
lUl del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För barn och ungdomar med invandrarbakgrund kan del
vara av värde att hålla kontakten med sina egna eUer sina föräldrars
ursprungsländer, Slalens ungdomsråd kan efler ansökan utbetala statsbidrag för
vissa ungdomsorganisationers ferieverksamhel för barn och ungdom, I flera faU
har sådant bidrag utgått för ferievislelse i ursprungsland,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slalens ungdomsråd beslöt år 1982 alt t, o, m,
budgetåret 1986/87 bedriva en försöksverksamhet för och bland
invandrarungdomar med den övergripande målsättningen all skapa ell fungerande
samarbete mellan svenska föreningar och invandrarorganisationer saml alt
engagera invandramngdo-mar och fördjupa deras kontakter med andra ungdomar i
Sverige, För projekt inom denna verksamhei har omkring 2 milj, kr, använls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har vid mina överväganden om de sociala
frågorna samrått med chefen för socialdepartementet och med statsrådet Lindqvist,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Bostadsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Invandramas bostadsfrågor bör så långt möjligt lösas inom ramen för den
generella bostadspoUliken, Frågan om boendesegregation bör ägnas fortsatt
uppmärksamhet, varvid både de negativa och de positiva effekterna av viss
etnisk koncentration måste beaktas. Härvid bör också frågan om det svenska
språkets ställning i invandrartäta bostadsområden ägnas särskild uppmärksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag: Invandrarnas boendefrågor bör
enligt IPOK lösas inom ramen för den allmänna bostadspolitiken,
Boendekoncentralioner av utländska medborgare bör emellertid ägnas speciell
uppmärksamhet också utanför bostadspolitikens ram, IPOK har föreslagit att
regeringen i särskild ordning lar initiativ lill en karlläggning av följderna
av hög koncentration av utländska medborgare lill vissa bostadsområden, I
kartläggningen bör ägnas särskild uppmärksamhet ål frågor inom barnomsorg,
skola saml kultur- och fritidsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ell flertal remissinstanser pekar på såväl de positiva som de negativa
konsekvenserna av etniska boendekoncentralioner. Många uttalar alt det är genom
insatser inom den allmänna bostadspolitikens ram som invandrarnas
boendesiluation bör förbättras, atl en reell valfrihet i boendel bör
eftersträvas samt all åtgärderna för atl komma tillrätta med negativa följder
av etniska boendekoncentralioner bör ske på planeringsstadiet. Flertalet
remissinstanser är positiva lill den karlläggning av etniska
boendekoncenlrationer som IPOK föreslagit. Socialstyrelsen betonar behovet av
omedelbara åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: De allmänna
bostadspolitiska målen syftar till att förse hela befolkningen med sunda,
rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bosläder av god kvalitet
lill skäliga kostnader, Skikt-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
av de boende i olika bostadsområden skaU motverkas. En allsidig Prop,
1985/86:98 hushälls- och boendeslruklur är angelägen både från sociala och
samhällsekonomiska synpunkler. En sådan grundsyn bör styra den kommunala
planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Redan 1975 års beslul om invandrar- och
minorilelspoliliken slog fasl all invandrarnas bosladsförsör)ning skuUe lösas
inom ramen för den generella bostadspolitiken. Det har enligt min mening inte
sedan dess framkommit skäl atl ändra denna inriktning. De problem med etniska
boendekoncentralioner som har uppstått under senare år kräver att frågorna
behandlas utifrån en helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den höga koncentrationen av invandrare till vissa
bostadsområden har under senare år kommit att diskuteras alll livligare. En rad
olika faktorer ligger bakom utvecklingen. De viktigaste förklaringarna lill
utvecklingen står sannolikt att finna i att lediga lägenheter funnits i vissa
bostadsområden och all människor har en naturlig önskan all bosätta sig i
närheten av sina landsmän. För nyanlända invandrare är en sådan önskan särskilt
förståelig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt den övergripande bostadspolitiken bör en
allsidig hushållssam-mansällning eftersträvas. Sådana strävanden kan dock inte
motivera all enskilda bostadssökande nekas att flytta in i ell område där de
önskar bosätta sig, Detla gäller invandrare likaväl som andra. En dom i högsta
domstolen (NJA 1985 s, 226) rörande ell mål om olaga diskriminering har slagit
fast alt man i del enskilda fallet inte kan särbehandla invandrare som söker
bostad bara för att de är invandrare. Domen är intressant mot bakgrund av den
diskussion som förs i kommunerna om möjligheterna all kvolera, dvs, dela upp
beståndet i delar lill vilka man i högre eller lägre grad vill styra
invandrarnas bosättning. Domen understryker behovel av att redan när man
planerar för ny bostadsbebyggelse eller för förändringar i befintliga
bostadsområden bygga in förutsättningar för en mer balanserad
hushållssamrnansällning, snarare än genom atl försöka uppnå samma mål genom alt
agera på ell visst sätt i del enskilda bosladsanvisningsfallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De negativa följderna av en koncentration av
invandrare lill vissa bostadsområden diskuteras ofta. Det finns dock, enligt
min mening, skäl all mer nyanserat gå igenom vilka dessa negativa följder år
och vad de egentligen beror på. Det år min uppfattning atl det inte är
koncentrationen i sig som är det största problemet: kanske är det snarare
antalet språkgrupper som ger upphov till svårigheterna inom t, ex, skola och
barnomsorg. Bostadsområden där det bor många invandrare är också ofta områden
dit en stor andel av de boende flyttat ganska nyligen. De svårigheter som nyanlända
invandrare upplever är väl kända. Det kan många gånger snarare vara den faktorn
än själva koncentrationen av invandrare, som ligger bakom de problem som man
kan uppleva i sådana områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Boendekoncentralionen har ibland utpekats som en
fara för de framlida<br>
etniska relationerna. Spänningar och oroligheler mellan svenskar och in<br>
vandrare har utpekats som en hotande utveckling. Den attitydundersök<br>
ning som genomförts av diskrimineringsulredningen ger inte stöd för tan<br>
ken att försämrade etniska relationer skulle vara all vänta i områden med<br>
en hög andel invandrare. Både IPOK och flera remissinstanser framhåller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det även följer vissa positiva effekter av att invandrare bor i vissa Prop.
1985/86:98 områden. Jag instämmer i viss mån i detta. De förbättrade
möjligheterna alt inom barnomsorg och skola ge möjligheter till träning och
undervisning i hemspråket bör särskill framhållas. Möjligheterna att ge social
service på annat språk ån svenska och del bättre underlag för kultur- och
fritidsaktiviteter som följer av viss boendekoncenlralion år också
förhållanden som bör beaktas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill Jag särskilt ta upp frågan
om det svenska språkets stäUning i den lokala miljön, 1 ett mindre anlal
kommuner finns för närvarande bostadsområden där andelen invandrare är så hög
atl svenska språket i praktiken kommit atl bli ell minoritetsspråk. En sådan
utveckling är till allvariig skada både för invandrarbarnen i områdena och för
de svenska barnen. Två motioner till vårtiksdagen 1985 uppehåller sig vid denna
fråga. Med anledning av dessa motioner har riksdagen framhållit (UbU 12) all
den nu berörda frågan borde las upp i samband med arbetet med denna
proposition. Jag vill mol denna bakgrund framhålla all jag anser del vara av
slor vikt all förstärka det svenska språkels ställning i sädana bostadsområden,
främst genom insatser i områdenas skolor och barnomsorg, men även inom kultur-
och föreningsaklivileler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén har föreslagit alt
regeringen i särskild ordning tar initiativ till en kartläggning av följderna
av en hög koncentration av utländska medborgare liU vissa bostadsområden.
Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor inom barnomsorg, skola samt
kullur-och fritidsverksamhet. Regeringen har mot denna bakgmnd i maj 1985 gett
SIV i uppdrag all, i samråd med bostadsslyrelsen, socialstyrelsen och
skolöverstyrelsen och i samverkan med berörda kommuner, sammanställa och
utvärdera de särskilda invandrarpolitiska insatser som gjorts i bostadsområden
med särskill hög andel invandrare. De erfarenheter som vunnits, såväl lokalt
som centralt, bör redovisas jämte de förslag som uppdraget lill invandrarverket
kan aktualisera, I uppdraget till invandrarverket ingår också atl belysa frågor
som hänger samman med det svenska språkets ställning i invandrartäta områden
och att lägga fram förslag lill åtgärder. Uppdraget skall redovisas senast i
april 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En särskild fråga i delta sammanhang är behovet av
lokaler för invandrarnas föreningsliv och för de kultur- och
frilidsaklivileler som bör kunna komma lill stånd inom bostadsområdena. Från
invandrarorganisalionernas och från kommunernas sida understryks ofta dessa
behov. Jag vill här nämna att bostadslån för ny- och ombyggnad kan lämnas lill
närlokaler i bostadsområdena. Vidare finns vissa särskilda slödmöjligheter när
det gäller åtgärder i bostadsområden med oulhyrda lägenheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis vill jag peka på den möjlighet som
på sikt erbjuds när det<br>
gäller all få lill stånd en jämnare regional fördelning av invandringen som<br>
följer av det nya systemet för flyklingmollagning. Det planeringsarbete<br>
som sker i kommuner som i förväg erbjudit sig att ta emot ett visst antal<br>
flyktingar borde skapa förutsättningar all förekomma åtminstone en del av<br>
de problem som jag nu har berört. Del är också angeläget alt låta forskare<br>
följa genomförandel av denna reform. Jag har därför genom delegationen<br>
för invandrarforskning anvisat medel för utarbetandet av ett forsknings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>program
där frågor kring flyktingars bosättningsmönster och bostadsso- Prop,
1985/86:98 ciala situation tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har inför mina överväganden om de
bostadspolitiska frågoma samrått med chefen för bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Frågan om språkregistrering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Registrering av befolkningen efler modersmål bör ej införas i folkbokföringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag: IPOK förordar en frivillig
registrering av annal modersmål än svenska och alt 1983 års
folkbokföringskommilté bör få i uppdrag att utreda frågan, I fråga om
invandring från Finland bör det vara möjligt all komplettera del inlernordiska
flyllningsbelygel med den språkuppgift som redan finns om personen i den
finska folkbokföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera remissinstanser är
positiva lill förslagel om en frivillig registrering. De kommuner och statliga
organ som är positiva framhåller all registrering kan förbättra
planeringsunderlaget för olika ålgärder saml all möjligheterna all informera
invandrare på rätt språk då förbättras. De invandrarorganisationer som är
positiva framhåller främst alt en registrering ulgör något slags erkännande av
tillhörigheten lill viss grupp. Många instanser är dock negativa. Man
ifrågasätter om en frivillig registrering verkligen kan betraktas som ell
tiiiföriitligl planeringsunderlag, Inlegriletshänsyn, oklarhel om hur och av
vem uppgifterna skall användas åberopas också av dem som är skeptiska lill
förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Flera remissinstanser är
negativa till förslaget på grund av tveksamhet om registreringens praktiska
användbarhet. Jag delar den tveksamheten. Behovet av förbättrat
planeringsunderlag kan knappast anses bli tillgodosett med en frivillig
registrering, åtminstone så länge det är oklart hur slor andel av invandrarna
som kommer all vilja registrera sin språklillhörighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som vägande skål för alt införa registrering anför
IPOK alt sådana önskemål har framförts av flera invandrarorganisationer, främst
från finländare i Sverige, och all en sådan reform av många skulle upplevas
som ett officieUl erkännande av den egna gruppens existensberättigande. Samtidigt
mäste man beakta att remissopinionen bland del fåtal invandrarorganisationer
som yttrat sig i denna fråga inte är enhetlig. Även om språkre-gislrering
skulle upplevas som positivt av vissa organisationer och enskilda finns del
organisationer och säkeriigen många enskilda invandrare som skulle uppleva den
negativt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I syfte atl undersöka detla beviljade jag i maj
1984 medel till Centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm
för en undersökning om benägenheten all delta i frivUlig språkregistrering.
Undersökningen har bedrivits i samverkan med delegationen för
invandrarforskning. Målgruppen för undersökningen har varit i Finland födda
personer, Svarsprocenlen har varit ganska låg. Bland de svarande är flertalet
positivt inställda till en språkregislrering, men även bland dem som i princip
är positiva är del</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:162.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>många
som själva inte skulle använda sig av möjligheten, I den mån Prop.
1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resultaten
kan tolkas mer allmängiltigt lyder del pä att antalet personer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
skulle registrera sig skulle bli betydligt lägre än antalet personer som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
grund av sitt födelseland kan antas ha visst modersmål. De farhågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
många remissinstanser hyser om systemets effektivitet synes således</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
välgrundade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är vidare värt atl beakta att i de länder där
språkregislrering förekommer denna vanligen har någon administrativ betydelse.
Så är fallel i Finland där språkförhållandena i kommunema är beroende av
antalet medborgare som uppger sig ha finska resp, svenska som modersmål enligt
en obligatorisk uppgift i folkbokföringen. Enligt IPOK: s förslag skulle en
frivillig språkregistrering i Sverige inte ha några administrativa konsekvenser.
Jag vill i detta sammanhang erinra om all vi i Sverige redan idag har
tillfredsställande administrativa system för alt tillgodose individers behov av
samhällsservice och atl de barn som är i behov av hemspråksträning och
hemspråksundervisning får rätt till detta. Del föreligger således inget
administrativt behov av en språkregislrering för delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avgörande för min inställning lill förslagel om
språkregislrering är dock all jag inte anser en sådan vara förenlig med de
principer om gemenskap och om respekt för den personliga integriteten som den
svenska invandrarpolitiken bygger på. Det är mycket vanligt att invandrare i
Sverige lever i familjegemenskap med infödda svenskar. Detta gäller ungefär
hälften av alla samboende utrikes födda personer. Av de barn till invandrare
som har fölls i Sverige har flertalet i huvudsak en svensk bakgrund genom atl
en av föräldrarna är svensk och den andra invandrare. Vi har således redan nu,
och kommer i framliden atl i ännu högre grad ha, en situation där man har helt
olika styrka i sin anknytning lill en viss språkgrupp, Ell nytt syslem för
språkregislrering av del slag som IPOK har förordat skulle med hänsyn lill vad
jag nu har redovisat både sakna praktiskt värde och vara tveksamt ur
integriletssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser emellertid atl del kan vara av praktiskt
värde all i samband med prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd för
ulomnordiska medborgare även inhämta uppgift om modersmål. Invandrarverket gör
detla redan idag och sedan början av år 1986 registreras dessa uppgifter i
SIV:s dalasystem. Syftet är bl, a, att underlätta distributionen av grundläggande
samhällsinformation till nyanlända invandrare på deras eget språk. Om sådan
grundläggande samhällsinformation även skall kunna distribueras till nyanlända
invandrare från Finland, krävs atl del inlernordiska flyllningsbelygel för
finländska medborgare kompletteras med uppgift om modersmål. Härigenom skulle
en möjlighel införas för svenskspråkiga finländska medborgare att få
samhällsinformation på svenska och inte på finska språket. Vissa möjligheter
finns dock redan idag för svenskialande finländska medborgare att till
folkbokföringen anmäla om de vill undantas från utskick av informationsmaterial
på finska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag avser mol denna bakgrund att senare föreslå
regeringen all ge<br>
riksskatteverket i uppdrag all utreda tekniska frågor i samband med<br>
nämnda komplettering av del inlernordiska nyltningsbetygel och dithö-<br>
rande frågor som berör den svenska folkbokföringen. Jag har i denna fråga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samrått med chefen för
finansdepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 En ombudsman mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser nu atl lägga fram ett förslag till lagstiftning mol etnisk diskriminering.
Förslaget bygger på tanken all det bör inrättas ett ämbete som ombudsman med
uppgift all genom olika åtgärder molverka etnisk diskriminering i arbetslivet
och på andra områden av samhällslivet. Först redovisar jag de allmänna
utgångspunkterna för den föreslagna lagstiftningen (avsnitt 5,2,1), Därefter
presenterar jag mina närmare överväganden och förslag under fem mbriker,
nämligen ombudsmannens verksamhetsområde och diskrimineringsbegreppet (avsnitt
5,2,2), ombudsmannens uppgifter och arbetsmetoder (avsnitt 5,2,3), nämnden och
dess uppgifter m, m, (avsnitt 5,2,4), organisation och kostnader (avsnitt
5,2,5) och sekreiess (avsnitt 5,2,6), Några ytterligare kommentarer i
sammanhanget redovisar jag i specialmoliveringen (avsnitt 5,4),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:265.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Allmän motivering </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5.2.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag i
huvuddrag: Samhället måsle på olika sått bestämt motverka diskriminering på
etnisk grund. Lagstiftning har därvid en viktig funktion både för alt ge ell
skydd i del enskUda fallel och för alt påverka den allmänna insläUningen på
områdel, I svensk rätt finns också flera lagbestämmelser som är verksamma mol
etnisk diskriminering. Ytterligare lagstiftning, särskilt riktad mot etnisk
diskriminering i arbetslivet, har föreslagits och diskuterats ingående. Någon
godtagbar lösning med nya sanktionerade förbudsregler på arbetslivets område
föreligger dock inte. Nu föresläs i stället en lagstiftning med annan
inriktning, nämligen all en särskild ombudsman mol etnisk diskriminering
tillsätts med uppgift all från en central placering i samhället och med
särskild kompelens genom olika ålgärder molverka etnisk diskriminering i arbetslivet
och pä andra områden av samhällslivet. Uppgiften blir atl dels i individuella
fall ge råd, dels på ett generelll plan bl, a, genom överiäggningar ocn
information arbeta för att gällande rättsregler på området iakttas och för alt
kartlägga behovel av ytteriigare ålgärder mol etnisk diskriminering.
Statsmakterna bör reglera verksamhelen i lag för alt ge uttryck för den stora
vikt som tillmäts aktiva insatser mol etnisk diskriminering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Den övervägande
delen av myndigheterna har tillstyrkt eller i allt fall inte motsatt sig
promemorieförslaget, Justitiekanslern (JK) har dock haft invändningar på flera
punkter främst därför all förslagel, enligt JK: s mening, inte tillgodoser
rättssäkerheten för den som påstås ha diskriminerat någon. Några myndigheter,
arbetsdomstolen (AD), jäm-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stålldhetsombudsmannen
(JämO) och näringsfrihetsombudsmannen (NO), Prop. 1985/86:98 har menat all
brislen på sanklionsregler kan medföra all effektiviteten blir lidande.
Fiertalel av de organisationer m.fl, som företräder arbetsgivare och
arbetstagare har tillstyrkt förslaget eller förklarat att de inte vill motsätta
sig delta, Fiertalel av de organisationer som företräder invandrare önskar i
stället andra, mer långtgående lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
människor är likaberättigade oavsett etnisk tillhörighet och att tolerans skall
råda meUan olika befolkningsgrupper hör till de gmndläggande värderingar som
den svenska samhällsordningen bygger på. En given utgångspunkt för svensk
invandrarpolitik är därmed all de som får bosätta sig i Sverige skall omfattas
av samma rättigheter och skyldigheter och erbjudas samma möjligheter som andra
invånare. Etnisk diskriminering i alla former är oacceptabel och skall
motarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskriminering är etl samlingsullryck för en rad
företeelser som strider mot principen om likvärdig behandling. Etnisk
diskriminering tar därvid sikte på sådan diskriminering som sker på etnisk
grund, dvs, beror på sådant som ras, hudfärg och nationellt eller etniskt
ursprung. Del kan sägas omfatta en mängd företeelser på livels alla områden -
såväl inom den offentliga och den enskilda sektorn av samhällslivet som i
privatlivet, I samhäUsdebalten i stort kan uttrycket användas i en vid mening
ulan närmare preciseringar. Människor har ändå ganska klara uppfattningar om
vad det är frågan om. Etnisk diskriminering blir däremot mångtydigt och svårt
att avgränsa och närmare bestämma när det ses som ell rättsligt begrepp i
lagsliflningssammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl ytterligare problem är all begreppei etnisk
diskriminering används både subjektivt och objektivt, I det ena fallet handlar
det om hur någon, med rätt eller orätt, har en upplevelse av att ha blivit
utsatt för etnisk diskriminering, I del andra fallet kan del vara fråga om alt
i ett rättsligt sammanhang fastslå atl diskriminering just på etnisk grund i
objektiv mening faktiskt ägl rum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppei kan också sägas omspänna företeelser av
mycket varierande svårighetsgrad, alltifrån etl känslomässigt gmndal handlande
på privatlivets område till ett allvarligt missgynnande från en offentlig
myndighels sida. Häri ligger också all begreppet.genomgår förändringar på grund
av det sociala livets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etnisk diskriminering är vidare anknuten både till
den behandling enskilda individer möler och till hela etniska gruppers
ställning i samhället i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etnisk diskriminering måste också betraktas med
utgångspunkt i den behandling som är eller påstås vara diskriminerande. Med
direkt diskriminering menas avsiktiigl konkret missgynnade direkt på etnisk
grund. Indirekt diskriminering handlar om alt uppställa krav eller villkor som
får ell missgynnande som effekt genom all vissa personer eller grupper i
prakti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ken
diskvalificeras. Indirekt diskriminering kan vara både avsiktlig och Prop.
1985/86:98 oavsiktlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till frågan om diskriminering hör också begreppet
positiv särbehandling. Det kan här sägas handla om sådana generella ålgärder
för att stärka en viss gmpps ställning i samhällslivet, som bygger på den
övergripande principen om likvärdig behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I Sverige finns i gällande lagstiftning dels olika
regler som direkt riktar sig mol etnisk diskriminering, dels åtskilliga
ytterligare regler som innefattar ett skydd mol etnisk diskriminering men som
givils en större och generellare räckvidd. En viktig utgångspunkt för en
redogörelse för gällande lagstiftning på området är 1970 års
lagstiftningsärende angående godkännande av FN-konventionen om avskaffande av
alla former av rasdiskriminering m,m, (prop, 1970:87, 1 LU 41, rskr 261), Då
genomfördes en analys av vilka ändringar i svensk rätt som fordrades i
anledning av ratificeringen av FN-konventionen (SÖ 1971:40), Denna analys
resulterade i tillkomsten av slraffsladgandet i 16 kap, 9 § BrB mot olaga
diskriminering med vissa regler mot diskriminering i näringsverksamhet och i
det allmännas verksamhei. Arbetslivet lämnades år 1970 utanför lagrummets
tillämpningsområde, Detla beslul fattades mol bakgmnd av de ingående
överväganden som redovisas i förarbetena. Vad som därvid spelade in var bl, a,
arbetsmarknadens parters gemensamma roll att i stor utsträckning själva genom
avtal och på annal sätt ansvara för förhållandena på arbetsmarknaden,
arbetsdomstolens praxis om god sed i avtalsförhållanden och del då fattade
beslutet all utreda möjligheterna all stärka anställningsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av den centrala straffrättsliga
bestämmelsen i 16 kap, 9 § BrB finns, som framgår av redogörelsen i promemorian
En ombudsman mol etnisk diskriminering, åtskilliga andra stadganden av
betydelse för atl hindra etnisk diskriminering i samhället. Här nämns
sammanfattningsvis följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slalsmaklerna måsle iaktta förbudet i 2 kap, 15 §
regeringsformen (RF) mol etniskt diskriminerande inslag i lagstiftning och
annan normgivning. Den regeln leder, tillsammans med regler om atl myndigheterna
skall iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet och 16 kap, 9 § m,fl,
bestämmelser i BrB, till all statliga och kommunala befattningshavare i myndighetsutövning
och andra kontakter med allmänheten inte får utsätta någon för etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom straffrätten finns åtskilliga bestämmelser som
kan bli tillämpliga i situationer där någon utsatts för diskriminerande
behandling på etnisk grund. Sådana regler år bl, a, bestämmelserna om förtal
och förolämpning i 5 kap, BrB och förargelseväckande beteende i 16 kap, 16 §
BrB, Atl sådana straffrättsliga regler kan lillämpas också på händelser inom
arbets-Uvel ligger i sakens natur och har i samband med ändringar i
brottsbalkens regler om hets mot folkgrupp särskilt framhållits av departementschefen,
se prop, 1981/82:58 s, 20 angående förolämpning av invandrare på arbetsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
civilrätten finns också åtskilliga regler, både generella klausuler</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
krav på iakttagande av god sed och speciella stadganden, Lex på Prop.
1985/86:98 boendeområdei, som kan verka lill skydd mot etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förhållandena inom arbetslivet kan följande nämnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om arbetssökande till slatiigt reglerad
tjänst garanteras saklighet i prövningen av anställningsärendet av regler i
regeringsformen (1 kap, 9 § och 11 kap, 9 §) och genom lagen (1976:600) om
offentlig anställning, Särskill med hänsyn lill innehållet i 1 kap, 9 § RF
lorde också kommunerna ha alt iaktta principen om saklighet i anslällningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon allmän lagregel enligt vilken arbetsgivaren
är skyldig atl iaktta saklig grund för anställning finns inte på den privata
arbetsmarknaden, Anslällningsrällen är i princip fri. Detsamma gäller beslul om
befordran och utbildning, Lagen (1979:1118) om jämslälldhel mellan kvinnor och
män i arbetslivet (jämställdhelslagen), liksom lagen (1982:80) om anställningsskydd
(anställningsskyddslagen) och lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande
åtgärder (främjandelagen), innehåller dock regler som inskränker arbetsgivarens
frihei i nämnda hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet (medbestämmandelagen) ges vidare arbetstagarna genom sina
organisationer möjligheter atl - på både den offentiiga och den privata
arbetsmarknaden — utöva etl inflytande på personalpolitikens område, ell
inflytande som kan fa betydelse när del gäller bl, a, frågor om meritvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För offentlig arbetsgivare gäller nyssnämnda
sakligheiskrav även i anställningsförhållanden. Härtill kommer på hela
arbetsmarknaden den viktiga regeln i anställningsskyddslagen om saklig grund
för uppsägning från arbetsgivarens sida. Den på arbetsmarknaden gällande
principen om skyldighel för arbetsgivare all iaktta god sed i
anställningsförhållanden har vidare betydelse som skydd mot etnisk
diskriminering, se bilaga 6 lill propositionen, avsnitt 3,4,5, A 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I föreningslivet kan den enskilde åtnjuta ett skydd
mot etnisk diskriminering. Detta skydd är visserligen inte lagstadgal,
eftersom föreningarnas verksamhei väsentligen är reglerad i stadgar och inte i
lag. Flera avgöranden i rättspraxis visar dock att det finns rättsprinciper
som i olika avseenden utgör hinder mot atl organisationer behandlar enskilda
på etl godtyckligt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen (DU) har i tre
betänkanden behandlat olika frågor om lagstiftningsåtgärder m,m, mol etnisk
diskriminering bl, a, i arbetslivet. En redovisning av de här aktuella
förslagen från DU och av hur de logs emot av remissinstanserna finns i bilaga
3-6 lill propositionen, I bilaga 6 redovisas också resultatet av en serie
hearings som jag höll våren 1984, Det är mol denna bakgmnd som saken beretts
ytterligare inom arbetsmarknadsdepartementet och föranlett den tidigare nämnda promemorian,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har i sitt arbete kartlagt förekomsten av etnisk
diskriminering i<br>
Sverige, Utredningen har behandlat frågan från skilda aspekter. Man har<br>
studerat invandrarnas ställning mera generellt på arbetsmarknaden bl, a,<br>
med hjälp av statistiska undersökningar. Utredningen har också undersökt<br>
svenskars attityder lill invandrarna. Vidare har frågan behandlats utifrån<br>
den enskildes egna upplevelser och känslor av all ha blivit utsatt för etnisk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering.
Slutligen har DU gått igenom de rättsregler som riktals mot Prop, 1985/86:98
eller eljest kan användas mot etnisk diskriminering samt studerat tillämpningen
av dessa regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har visat all del förekommer etnisk
diskriminering från såväl enskilda som från företag, organisationer och
institutioner. Utredningen har särskilt uppmärksammat förhållandena på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Situationen på arbetsmarknaden för invandrare har
blivit alll kärvare. Många arbeten som tidigare väntade på nykomna invandrare
t, ex, inom tillverkningsindustrin har i slor utsträckning rationaliserats bort
eller ersatts av en ny teknik, som kräver speciell utbildning. Den minskade
utbyggnadstakten i den offentliga sektorn har också haft effekter på invandrarnas
sysselsättning. Under en lång följd av år har den registrerade arbetslösheten
hos utländska medborgare varit högre än för arbetskraften i övrigt. Del är
också en större andel av dem än tidigare som återfinns i
arbetsmarknadsutbildning eller omfattas av andra arbelsmarknadspolitiska
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtidigt som dessa förändringar ägl rum, har det
sketl ett generationsskifte inom invandrargmpperna. Många invandrare har nu
barn och barnbarn som är födda i Sverige, Denna andra och tredje generationens
invandrare har andra förväntningar än föräldragenerationen. De kräver
rättmätigt att få samma möjligheter lill utbildning och arbete som andra
ungdomar och all också möta respekt för sitt ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del ligger i sakens natur atl etl samhällsproblem
som etnisk diskriminering med dessa många aspekter måsle angripas på flera
sätt, Altilydbild-ning genom utbildning och information är givelvis av
grundläggande betydelse. Lagstiftning är därvid viktig, därför att samhället
genom rättsreglerna ger uttryck för sin uppfattning. Men rättsreglerna måste
också vara effektiva och praktiskt gå att tiUämpa, Vidare måsle rättsreglerna
utformas så atl de tillgodoser kravet på rättssäkerhet i förfarandet. Den
lagstiftning som i dag är verksam mot etnisk diskriminering är inte minsl ett
uttryck för hur statsmakterna hiltUls sett på avvägningen mellan rättssäkerhet
och effektivitet. Frågan är nu om denna lagstiftning behöver kompletteras och
förbättras, Ell centralt problem är därvid behovel av ålgärder mol etnisk
diskriminering i arbetslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I gällande rätl finns regler som i betydande
utsträckning ger ell skydd i arbetslivet mot olika former av diskriminering och
då bl, a, på etnisk grund. Men något rättsligt skydd mot diskriminering för
arbetssökande på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden finns inte utom vad
gäller könsdiskriminering. På den privata arbetsmarknaden råder i stället
alltjämt principen om den fria anställningsrällen, låt vara atl
medbestämmandelagen kan öppna möjligheter för de fackliga organisationerna
till ett medinflytande i personalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna ordning har en läng tradition och har
väsentligen lämnais ombbad<br>
även under 1970-lalels intensiva arbetsrättsliga lagstiftningsarbete. All<br>
mänt kan sägas alt skyddet mot osaklig behandling på del individuella<br>
planet förstärkts dels såvitt gäller redan beslående anställningar genom<br>
reformerna på anställningsskyddets område, dels genom jämställdhelsla<br>
gen. På ell mera generellt plan - för arbetstagarna som kollektiv - har i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första
hand systemet med förhandlingar och avlal på arbetsmarknaden Prop. 1985/86:98
inneburit ett skydd mot osaklig och diskriminerande behandling av arbetslagarna.
Denna ordning har givils ökad stadga genom medbestämmandelagen, Etl annat
inslag på det generella planet är de arbelsmarknadspolitiskt betingade
åtgärderna för all stödja äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt
arbetsförmåga på arbetsmarknaden som kommit lill uttryck i främjandelagen. Den
lagen innehåller bl, a, vissa regler som begränsar den fria anställningsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del nu sagda belyser all rättsliga åtgärder lill
skydd mol diskriminering på arbetsmarknaden kan vara individinrikiade och/eller
kollektivt inriktade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Individinrikiade åtgärder genom lagstiftning kan
ske inom ramen för straffrätten eller arbetsrätten/civilrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I båda fallen knyts konkreta rätlsföljder lill
materiella förbudsregler som verkar i enskilda konkreta fall, Råltsföljden
består av sanktioner: i straffrätten ell straff och eventuellt anknutet
skadestånd och i arbetsrätten skadestånd. Sanktionen att den diskriminerade
skall få anställningen har i Sverige diskuterats i anslutning till
jämställdhelslagen men har avvisats (jfr, bl, a, prop, 1984/85:60), 1 andra
länder finns sådana sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom straffrätten uttrycker samhället sina
moraliska ställningstaganden. Med det straffrättsliga systemet är också
förenat starka rättsskyddsgarantier för den anklagade. Skäl kan tala för all
även etnisk diskriminering i arbetslivet skall kriminaliseras, trots all
tendensen för närvarande är en stark återhållsamhet med nykriminalisering. All
en kriminalisering inte föreslogs av DU beror bl, a, på atl DU tvivlade på all
en sådan reglering skulle ha önskad effektivitet: de stränga beviskraven i
straffrätten skulle för sällan leda liU fällande domar. Vidare beaktade DU
arbetsmarknadens parters ovilja mol en straffrältslig lösning på områdel.
Starka skäl kan också enligt min mening anföras för den ståndpunkten med hånsyn
lill alt rättsbildningen på detta område traditionellt sker genom kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från invandrarorganisalionernas sida har pekats på
atl diskriminering på etnisk grund förekommer i arbetslivet också bl, a, från
arbetskamraters sida och utan alt arbetsgivaren är ansvarig för del och all en
reglering borde omfatta åven sådana fall. Som här tidigare påpekats finns inom
straffrätten vissa regler som kan ge ell skydd i vissa sådana fall. Delta
straffrättsliga skydd kan byggas ut, om del anses nödvändigt. Som framgått
tidigare har emellertid någol förslag lill straffrältslig regel på området inte
framlagts av DU eller i promemorian. En sådan lösning fömtsätter ytterligare
utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom arbetsrättens nuvarande systematik år del inte
möjligt med andra regler än sådana som gäller förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare/arbetssökande, Arbetsrättslig lagstiftning kan emellertid - i
motsats till straffrältslig - genom avtal mellan arbetsmarknadens parter
anpassas lill skilda förhållanden i arbetslivet. Lagregler av delta slag kan
kompletteras eller - om det år fråga om dispositiva regler - ersättas genom
avlalsregler. Bl, a, i anslutning till jämställdhelslagen har avlalsreglering
skell. En straffrältslig regel kan här inte ha samma bakgmndsfunklion men</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
givetvis även den liksom en arbetsrättslig regel bilda utgångspunkt för
Prop. 1985/86:98 en uppförandekod som parterna förklarar sig vilja verka för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En arbetsrättslig lösning ger, utöver vad nu sagts,
anledning lill följande synpunkter. Etnisk diskriminering är inte det enda
diskrimineringsproblem som diskuterats inom arbetsrätter., Etl annat gäller
behovel av regler för atl skydda arbetssökande mol diskriminering av
föreningsrällskränkande karaktär. Något skydd för arbetssökande mol
föreningsrätlskränkning infördes inte i samband med medbestämmandereformen och
rättsläget är oförändrat i dag, (Jfr nya arbetsrättskommitténs betänkande, SOU
1982:60, MBL i utveckling s, 285 ff,) Jämställdhelsreformen kan ses som ett
punklingripande mot en form av diskriminering i arbetslivet. Reglerna i
jämställdhelslagen har för sin effektivitet ansetts fordra bevisregler som
innebär all ett orsakssamband presumeras mellan missgynnande och könstillhörighet,
DU har bl, a, mot bakgrund härav föreslagit en bevispresum-lion i en lag mol
etnisk diskriminering i arbetslivet. Del förslaget har mötts med stark kritik
under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också i övrigi har åtskillig kritik framförts mol
DU: s lagförslag, såväl när det gäller den allmänna uppläggningen som i fråga
om olika delar. Kritikerna har bl, a, ansett alt en lag enligt förslagel, i hög
grad byggd på jämsläUdhelslagen, skulle föranleda mycket stora
lillämpningssvårigheler och därför inte kunna bli etl verksamt instrument mot
etnisk diskriminering, särskill inte i fråga om anställningsärenden på den
privata arbetsmarknaden. Under intryck av bl, a, dessa synpunkler har jag
kommit liU uppfattningen all DU: s lagförslag inte är en lämplig modell för
lagstiftning mol etnisk diskriminering. Även ell vid hearingarna framlagt
utkast lill en mer generalklausulsbelonad arbetsrättslig lagstiftning har mötts
med kritiska påpekanden från några myndighelsförelrädare och vissa av arbetsmarknadens
organisationer. Det kan konstateras att delta senare lagstifl-ningsalternativ i
varie fall skulle fordra omfattande överarbetning och en ytterligare
remissbehandling innan det skulle kunna föreläggas riksdagen. Detta alternativ
måste därför redan på grund härav nu anstå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sammanhanget bör åven nämnas all ratificeringen
av FN-konventionen mot rasdiskriminering inte kan ges innebörden av alt Sverige
därigenom påtagit sig en absolut skyldighel atl införa förbudslagsliflning vare
sig av den typ DU föreslagit eller av annal slag, jfr i denna fråga prop, 1970:
87, föredragande statsrådets uttalande i prop, 1971:125 s, 26 samt AD:s,
ILO-kommitténs och SAF:s remissyttranden över DU:s delbetänkande SOU 1983: 18
(se bilaga 5 till propositionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan DU lagt fram sill delbetänkande har också
från andra håll väckts förslag om liknande skyddsregler inom arbetsrättens ram
för andra utsatta grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sådana lagstiftningsåtgärder som jag nu har
diskuterat bör också bedö<br>
mas ur följande perspektiv. Skilda förbudsregler mol olika former av<br>
diskriminering leder fram mol en ordning med ett generellt diskrimine<br>
ringsförbud på hela arbetsmarknaden. En sådan ordning skulle - åtmins<br>
tone i praktiken - innebära etl krav på saklig grund för alla anslällningsbe-<br>
slut, alltså även sådana beslul som fattas av privata arbetsgivare. Detta<br>
skulle medföra genomgripande förändringar på arbetsmarknaden,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill alt diskutera mera kollektivt
inriktade myndighelsåi- Prop. 1985/86:98 gärder inom arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom förvaltningsrätten kan åtgärder vidtas för
atl möta mera generella problem på arbetsmarknaden soiri stalsmaktema önskar
ingripa mol. Både i jämställdhelslagen och i främjandelagen finns nämligen
regler enligt vilka en myndighet ges i uppgift atl mera aktivt ulöva tillsyn på
ell område. Myndighetens verksamhei garanteras genom vissa regler om
uppgiflsplikl för arbetsgivare. Där regleras också en skyldighel för
arbetsgivaren all vidta vissa av myndigheien angivna ålgärder i enlighet med
lagstiftningens syfle. Vidare förekommer viiessanktioner i sammanhanget bl, a,
för att ge eftertryck ål uppgiftsplikten och för atl säkerställa all
arbetsgivaren infinner sig lill överiäggningar eller förhandlingar, I
främjandelagen finns även straff och sanktionen arbetsförmedlingslvång. Del bör
här dock även nämnas att JämO:s uppgift all bevaka alt aktiva ålgärder vidtas
för jämställdhet från en arbetsgivares sida är begränsad lill de fall där inte
frågan reglerats genom kollektivavtal som slutits eUer godkänts av en central
arbetstagarorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kollektivt inriktade ålgärder av denna typ är
viktiga inslag i arbetsmarknadspolitiken särskilt i perioder av hög
arbetslöshet, I ell förvaltningsrätls-ligt regelsystem finns utrymme för en god
samverkan mellan myndigheien och arbetsmarknadens parter. Mera sällan tillgrips
tvångsreglerna i myndighetens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är knappast kontroversiellt atl hävda atl mera
generelll inriktade aktiva åtgärder för atl molverka etnisk diskriminering i
arbetslivet kan vara myckel belydelsefulla. Del gäller sådant som åtgärder för
att molverka ohka lyper av s, k, indirekt diskriminering (uppställande av
vissa villkor som utesluter vissa kategorier sökande etc) och för atl
understödja sådana ålgärder som kan anses falla under begreppei posiliv
sårbehandling och som alltså inte kan sägas stå i strid mot principen om atl
undvika diskriminering. Arbete för atl finna riktlinjer som underlättar
merUvårderingen av l, ex, utbildningar i andra länder och av flerspråkighel är
andra exempel på generella åtgärder av betydelse också för atl molverka etnisk
diskriminering. Redan i dag har olika samhällsorgan ell ansvar för sådana och
liknande utvecklingsåtgärder. Men med främjandelagen och jämställdhetslagen
som förebilder kan ytterligare aktiva insatser i sådana frågor med fördel
initieras av ett specieUl samhällsorgan med särskild uppgift all vara verksamt
mot förekomsten av etnisk diskriminering. Ett sådant organs arbete borde på ett
smidigt sätt kunna förenas med andra myndigheters och parternas eget gemensamma
arbete på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Närmare
om milt förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer del inte som möjligt atl nu införa sanktionerade förbudsregler<br>
mot etnisk diskriminering i arbetslivet inom ramen för vare sig straffrätten<br>
eller arbetsrätten, Ytteriigare lagstiftningsåtgärder av sådanl slag på ar<br>
betsrättens område är förenade med svåra problem på centrala rättsområ<br>
den. Det finns vidare ett behov att ytterligare undersöka om inte redan<br>
gällande rätt på områdel i högre utsträckning än hittills kan användas som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
skydd mot etnisk diskriminering, Etl ställningstagande lill behovel av Prop.
1985/86:98 sådan lagstiftning, som nu diskuterats, måste därmed skjutas på
framliden. Samtidigt finns anledning atl se myckel allvarligt på sådana tecken
lill rasisliska eller etniskt diskriminerande attityder som tyvärr kan iakttas.
Det innebär all del likväl nu finns behov av atl pröva nya medel för all
molverka etnisk diskriminering. En lämplig utgångspunkt för en diskussion om
sådana medel år de genomgångar av gäUande rätl som DU: s betänkanden och
promemorian innehåller. Här belyses bestämmelsen i 16 kap, 9 § BrB och det
slora antalet stadganden på skilda rättsområden som tillsammans med vikliga
principer utvecklade i praxis bildar ett aUs inte oväsentligt, om än ej
heltäckande rättsligt skydd mot etnisk diskriminering i vårt samhälle, - Jag
vill här la fasta på de intryck denna redovisning ger. Slutsatsen blir atl det
med en så pass svår och omfattande reglering fordras myckel god överblick och
goda kunskaper för all de möjligheter liU rättsligt skydd mot etnisk
diskriminering som finns redan i dag skall kunna las lill vara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s förslag om aktiva åtgärder på arbetslivets
område har av remissinstanserna ansetts som viktiga inslag i arbetet all
motverka etnisk diskriminering, DU har också lagt fram förslag om utökade
uppgifter för SIV -mottagande av anmälningar, övervakning av handläggning hos
polis- och åklagarmyndighet och vägledning, bistånd och information m, m,
Förslagel om en reguljär lillsynsroll för SIV i förhållande lill andra
myndigheter har avstyrkts av många remissinstanser, Förslagel vad gäller
vägledning, bistånd och information har däremol fåll ell positivt mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget om inrättandet av en ombudsman
mot etnisk diskriminering bör ses i del nu angivna perspektivet, Fiertalel
myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer är också beredda all ställa sig
bakom delta förslag, JK: s kritiska synpunkter avser jag atl strax la upp. Jag
har uppfattat invandrarorganisalionernas allmänna instäUning så alt de inte
tror alt en lag enligt promemorieförslaget kommer alt bli tillräckligt effektiv.
Jag kan ha förståelse för den ståndpunkten. Jag har dock i det föregående
redovisat skälen lill varför jag anser atl en mera långtgående lagstiftning nu
inte bör genomföras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK: s kritik går främst ul på all ombudsmannen
enligt promemorieförslaget skulle ha lill uppgift all genom uttalanden utpeka
personer som diskriminerande och atl detla år oacceptabelt därför all
ombudsmannens uttalanden inte kan bli rättsligt överprövade. Jag anser
emellertid inte alt förslaget i promemorian bör förslås på detta säll, I
stället bör den diskussion som där förs uppfattas som en beskrivning av hur
ombudsmannens verksamhet skall gestalla sig i de fall där någon enskild hos
ombudsmannen hävdar alt en arbetsgivare eller annan handlat diskriminerande, I
promemorian sägs därvid alt ombudsmannen i frågor som är eller kan väntas bli
föremål för domstols eller annan myndighels prövning inte bör föregripa en
sådan prövning genom atl ge uttryck ål ell eget ställningstagande i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna ståndpunkt är för övrigt naturlig med hänsyn
just lill alt ombuds<br>
mannen enligt förslagel inte skall ha en processförande roll och att något<br>
överprövningsförfarande av ombudsmannens åtgärder i princip inte skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas.
Jag ställer mig också bakom denna viktiga begränsning av hur Prop. 1985/86:98
ombudsmannen har tänkts arbeta liksom de synpunkler som i övrigt anförts i
promemorian på hur ombudsmannen skall kunna bemästra avvägningsproblem i
sammanhanget, Dét är också givet all ombudsmannen på det område där en
sanktionerad förbudsregel saknas, eller vad främst gäller arbetssökande på den
privata arbetsmarknaden, inte har någon laglig gmnd för alt göra uttalanden som
utpekar en enskild som diskriminerande. Tanken är i stället atl ombudsmannen på
det områdel skall kartlägga vad som förekommer, ge råd och på etl genereUt plan
ta olika initiativ. Jag avser atl i del följande närmare diskutera den tänkta
ombudsmannens uppgifter och de krav som får ställas på denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med del nu sagda kan jag inte finna all JK: s
synpunkler bör ses som någol avgörande hinder mol ett genomförande av förslaget
om inrättandet av en ombudsman mot etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vUl här tillägga alt del förslag som lades fram
i promemorian om en ombudsman har mötts av remissinstanserna på två principieUt
olika säll. Många remissinstanser - och JO är en av dem - har uppfattat ombudsmannens
funktion som rådgivande och utredande, medan några få remissinstanser, främst
JK, har sett ombudsmannen mera som en tillsynsmyndighet. Den skiUnad som här
föreligger i uppfattningen av förslagets huvuddrag blir grundläggande för hur
förslagets detaljer sedan uppfattas. Den leder lill olika syn på frågan om
lagstiftningens uiformning, lagreglernas precision, kompelensförhållanden,
sanktioner och effekter av lagstiftningen. Min egen utgångspunkt är, och så
har jag också uppfatlat promemorieförslaget, all ombudsmannen skall ha en
rådgivande och utredande funktion. Därmed ger sig också ett naturligt mönster
för den närmare utformningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall enligt min mening arbeta med ett
ganska fritt mandal men stödd av vissa av riksdagen i lagform angivna principer
för verksamheten, Etl nytt myndighelsorgan av den skisserade typen kan
åtminstone tills vidare inte ges någon processförande roll. Som framgått
tidigare finns inte förutsättningar för en lagstiftning med egentliga förbudsregler.
Inte heller förefaller det lämpligl att inom ramen för de gällande materiella
reglerna föra in någon ny processförande institution såsom en specialåklagare
eller exklusivt rältshjälpsbilräde etc. Med dessa utgångspunkter blir
konsekvensen atl vissa naturliga begränsningar måste göras når det gäller
ombudsmannens funktioner. Ombudsmannen bör genom individuell rådgivning och
olika pådrivande generella insatser verka på skilda samhällsområden. För
arbetslivets del föreslås dock i del följande särskilda befogenheter för
ombudsmannen främst för alt garantera denne insyn. En viktig uppgift,
slutligen, blir atl rapportera lill regeringen om behovel av ytteriigare
lagstiftning. Det är dock väsentligt atl tvekan om ombudsmannens roll i
görligaste mån undanröjs. Jag avser därför atl i del följande söka tillmötesgå
några av JK: s önskemål om preciseringar av lagtexten för all motverka risken
för intressekonflikter och problem med en alllför betungande uppgiftsskyldighel
för arbetsgivarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är mot nu redovisade bakgrund som jag föreslår
all ell myndighels<br>
organ tillskapas med särskilda uppgifter all i bred kontakt med enskilda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
samhällslivets olika offentliga och privata organ aktivt bekämpa etnisk
diskriminering i samhällslivet på både etl individuellt och kollektivt plan. En
sådan institution skulle kunna ges en viss likhet med de
ombudsman-nainstitulioner som redan finns i Sverige och i många andra länder.
Det bör här betonas atl inrättandet av etl sådanl organ givetvis inte innebär
någon förändring av del ansvar som alla myndigheter har på sina respektive
verksamhetsområden, jfr bl, a, förordningen (1976:310) om ålgärder för
invandrare m, fl. Alt varje myndighei har skyldighel all ål enskilda lämna
upplysningar och vägledning är också en viktig princip i förvaltningsrätten.
Men genom atl ombudsmannen placeras centralt och kan bidra med särskild
kompetens just i frågor om etnisk diskriminering bör den nya institutionen,
bl,a, i samråd med andra myndigheter, bli ett verksamt medel, bland andra, för
atl motverka etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den hår föreslagna tekniken, att en
myndighetsuppgift av här avsett slag delvis bedrivs ulan direkt stöd av någon
uttrycklig bakomliggande materiell förbuds- eller päbudsregel, är inte hell
okänd i svensk rätt. Den ursprungliga utformningen av 1953 års lag om
motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet är ell
exempel på sådan lagstiftningsteknik. Enligt den lagen hade
näringsfrihetsrådel i uppgift all genom förhandling söka undanröja skadlig
verkan av konkurrensbegränsning även av annal slag än sådan som uttryckligen
förbjudits i lagen (prop, 1953:103 jämförd med prop, 1966:13), Regelsystemet i
främjandelagen är uppbyggt efter delvis liknande mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten för ombudsmannens verksamhet blir
alliså de rättsregler som gäller i dag. Ombudsmannens verksamhei fordrar dock
lagstiftning, I de delar det gäller att ålägga arbetsgivare skyldighet att
lämna uppgifter lill och komma lill överläggningar med ombudsmannen - ålägganden
som får ses som särskUt vikliga i fråga om anslällningsärenden främst på den
privata arbetsmarknaden, där materiella regler mol etnisk diskriminering saknas
- fordras all reglerna ges lagform. Det är emellertid även i övrigt lämpligl
att genom lagstiftning ge ökat eftertryck åt även de kringliggande
bestämmelserna om ombudsmannens verksamhei. Genom en lag på områdel kan
statsmakterna tydligare ange sitt program eller fasta viljeinriktning alt med
olika medel aktivt motverka etnisk diskriminering i samhällslivet. Jag har dock
inte funnit det lämpligl att i lagen ta in en uttrycklig, ehum osanklionerad,
regel om etl förbud mot etnisk diskriminering, I stället föreslås en regel
formulerad som en ändamålsbeslämning i en inledande beslämmelse i lagen som ger
uttryck för statsmakternas bestämda avståndstagande mot etnisk diskriminering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Ombudsmannens verksamhetsområde och diskrimineringsbegreppet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Ombudsmannens verksamhetsområde avses spänna över hela samhällslivet, eller med
andra ord såväl den offentliga sektorn som de delar av samhällslivet där
privata verksamheter förekommer. Privatlivet omfattas inte. Ombudsmannen
föreslås ägna särskill uppmärksamhet ål en del av samhällslivel, nämligen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetslivet.
På verksamhetsområdet skall ombudsmannen genom olika ålgärder motverka etnisk
diskriminering, Begreppei etnisk diskriminering ges här samma principiella
innebörd som i bl, a, brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering (16
kap, 9 §),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endasl etl mindre antal remissinstanser
har behandlat verksamhetsområdet och diskrimineringsbegreppel. Flera av dem
har varit positiva till det vida verksamhetsområde som föreslagils i promemorian.
Så är fallel med slalens invandrarverk (SIV), JämO, kammarrällen i Jönköping,
riksdagens justitieombudsmän (JO), Kommunförbundet och Kooperationens
förhandlingsorganisation (KFO), JK anser alt det inte behövs någol särskill
kontrollorgan för frågor om etnisk diskriminering inom den offentliga sektorn
och all beslämmelserna om verksamhetsområdet är alltför allmänt hållna och
oprecisa, JK menar bl, a att begreppei arbetslivet givits en alllför vid
innebörd för alt kunna läggas till grund för vilessanklionerade plikter för
arbetsgivare. Några remissinstanser, såsom JK, socialstyrelsen,
riksrevisionsverket (RRV), konsumentombudsmannen (KO) och JO, framhåller atl
del med ett sådant omfattande och icke närmare preciserat verksamhetsområde kan
uppkomma gränsdragningsproblem och kompelenskonflikler, KO och JO framhåller
dock atl den typen av problem bör kunna bemästras i samråd med berörda myndigheter,
SIV anser att ombudsmannens uppgifter när det gäller allmänna invandrarfrågor
bör begränsas lill direkta diskrimineringsfrågor för att dubbelarbete skall
undvikas. Förslaget om diskrimineringsbegreppet möts av positiva uttalanden av
socialstyrelsen, JämO och kammartälten i Jönköping, Kammarrällen, liksom
Advokatsamfundet, erinrar, såviti gäller rekvisitet trosbekännelse, om all det
ibland kan vara motiveral alt ta hänsyn till en människas religiösa uppfattning
i samband med anställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetsområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DU betonade i sitt slutbetänkande vikten av insatser mot
etnisk diskriminering inom samhällslivels olika delar. Remissinstanserna
delade denna grundläggande värdering. Mot den bakgrunden föreslogs i
promemorian all ombudsmannens verksamhetsområde skulle spänna över hela samhällslivet.
Vid remissbehandlingen har promemorian mötts av etl i huvudsak positivt
gensvar i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksarmhetsområde
bör mot denna bakgrund avse hela samhällslivet. En naturlig gräns bildas
därigenom mol privatlivet som helt bör hållas utanför den tänkta ordningen.
Uttrycket "samhällslivet" kan helt vissl te sig ganska oprecisl. Det
har dock tidigare förts in i svenskt författningsspråk, se 1 § försia stycket
socialtjänstlagen (1980:620), Med den uppläggning den nu aktuella
lagstiftningen har givits, ulan materiella förbudsregler, kanjag inte se något
hinder mot atl även här använda delta uttryck utan alt precisera det i
lagtexten. Inom verksamhetsområdet faller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturiigen
statliga, kommunala och enskilda verksamheter inom samhälls- Prop.
1985/86:98 livet såsom skolan, boendel, föreningslivet, hälso- och sjukvården
och näringslivet, liksom arbetslivet, uppfattat i vid mening,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I promemorian föreslogs särskilda regler för all
betona viklen av alt arbetslivet och dess förhållanden skall ägnas särskild
uppmärksamhet av ombudsmannen. Remissinstanserna har överlag inte hafl någol
alt invända mot detta förslag. Jag anser att promemorieförslaget i denna del
bör genomföras. Härvid skall inte någon principiell skillnad göras mellan den
offentliga respektive den privata delen av arbetsmarknaden. Den närmare
innebörden av uttrycket arbetslivet kommer jag att diskutera i avsnitt 5,2,3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgått i del föregående kan ombudsmannens
arbete inom etl på delta sätt angivet verksamhetsområde lill myckel väsentlig
del bedrivas med utgångspunkt i gällande straffrältslig och civilrätlslig
lagsliflnirlg och de rättsliga principer som på olika sätt utgör hinder mot
etnisk diskriminering. Nuvarande rättsliga reglering läcker dock inte etnisk
diskriminering vad gäller arbetssökande på den privata arbetsmarknaden och inte
heller slora delar av föreningslivet. Även dessa delar av samhällslivet kan
dock på ell naturligt sätt inbegripas i ombudsmannens verksamhei med stöd av en
ändamålsbestämmelse om motverkande av etnisk diskriminering, som även knyter an
lill svenska konvenlionsålaganden på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den offentliga sektorn slår under bl, a, JK: s och
JO:s lillsyn. Även då myndigheter uppträder som arbetsgivare omfattas de av
denna tillsyn. Några remissinstanser har hävdat alt tillskapandet av en
ombudsman mot etnisk diskriminering i fråga om den offentliga sektorn och dess
verksamhet kan leda lill kompelenskonflikler och JK har menat alt en sådan
ombudsman inte skulle fylla någon funktion vid sidan av de på denna sektor
verksamma tillsynsorganen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om risken för kompetenskonflikter har JO
och KO dock anfört att<br>
problemet bör kunna bemästras genom samråd mellan ombudsmannen och<br>
andra berörda myndigheter. Jag delar denna uppfattning och vill framhålla<br>
all del är meningen att ombudsmannen skall arbeta med bl, a, initiativ och<br>
konlaktskapande verksamhei. Del är därvid ell av syftena bakom den<br>
föreslagna institutionen all ombudsmannen skall arbeta med frågorna i<br>
nära kontakt med andra myndigheter och bidra med sina erfarenheter i<br>
fråga om diskrimineringsproblematiken som en komplettering lill de andra<br>
myndigheternas egen sakliga kompetens. Detta gäller, som jag ser del,<br>
självfallet även på del område som SIV svarar för, SIV: s allmänna verk<br>
samhet är belydelsefull också för atl molverka diskriminering. För om<br>
budsmannen bör del alltså vara en naturlig uppgift all. i samverkan med<br>
SIV, bevaka diskrimineringsfrågor även på delta område, Atl tala om<br>
kompelenskonflikler i ett sådanl sammanhang är egentligen inte rättvi<br>
sande, I stället är del fråga om alt förhindra dubbelarbete och åtgärder som<br>
motverkar varandra. Här kan ett samråd mellan ombudsmannen och be<br>
rörda myndigheter ha en direkt posiliv betydelse för atl man skall nå goda<br>
arbetsresultat. Det jag nu har sagt om relationen mellan ombudsmannen<br>
och andra myndigheter gäUer naturiigtvis också förhållandet mellan om<br>
budsmannen och olika kommunala organ, såsom t, ex, invandrarbyråerna,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns emellertid ytterligare skäl som talar för all problem mellan ombudsmannen
och andra myndigheter inte skall behöva uppkomma eller stå kvar olösta. En
ombudsman mol etnisk diskriminering, inordnad i systemet av statiiga
myndigheter, kommer, liksom bl. a, NO och JämO -som för övrigi har uppgifter på
både den offentliga och den enskilda sektorn - all vara underkastad JK:s och
JO: s lillsyn. JK: s och JO:s lillsyn av den offenllige arbetsgivaren är vidare
väsentligen inriktad på en ansvarsprövning av förfarandefrågor i individuella
ärenden. En ombudsman mol etnisk diskriminering måsle givetvis beakta de
prövningsmöjlig-heler som redan finns och får därför främst syssla med
rådgivning i individuella fall och med att initiera förändringar i generella
frågor i kontakt med myndigheterna, JK och JO har tillsynsuppgifler som
innefattar frågor av vill skilda slag inom hela den offentliga sektorn. Den nya
ombudsmannen skall som jag tidigare sagt inte vara en tillsynsmyndighet utan ha
rådgivande/utredande uppgifter och därigenom få möjlighet att koncentrera sig
på en fråga som fordrar alldeles särskilda insatser både i fråga om mål och
medel. Härigenom kan ombudsmannen få en viktig roll även inom hela den
offentliga sektorn.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
etnisk diskriminering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslogs att ombudsmannens verksamhei mot etnisk diskriminering
skulle styras av ett diskrimineringsbegrepp som direkt motsvarar del som finns
i bl, a, bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap, 9 § BrB, Förslaget har
inte mött någon egentlig erinran under remissbehandlingen. Jag anser alt
promemorian bör följas på denna punkt. Det innebär alt diskrimineringsgrundema
är ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Man
kan hysa ivekan inför all här låta begreppet etnisk diskriminering omfatta även
fall då någon diskrimineras för att han eller hon tillhör ell vissl trossamfund
eller en viss religiös gmpp. Diskriminering på grund av trosbekännelse
innefallar emellertid ofta någon form av etnisk diskriminering i egentlig
mening. Det ligger vidare ell stort värde i att använda diskrimineringsgmnder
som direkt knyter an lill gällande rätt. Vägledning kan därmed erhållas i
förarbetena till brottsbalkens bestämmelser i 16 kap, 8 och 9 §§ och i den
domstolspraxis som finns i anslutning lill dessa bestämmelser. Promemorian
innehåller en närmare redovisning av brottsbalkens bestämmelser och jag
hänvisar därför dit. Jag kommer även alt någol kommentera begreppei etnisk
diskriminering i specialmotiveringen i del följande. Där tar jag också upp den
av kammar-rätlen i Jönköping och Advokatsamfundet väckta frågan om rekvisitet
trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.3
Ombudsmannens uppgifter och arbetsmetoder</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Ombudsmannens uppgifter skall vara inriktade dels på individuella, dels på
generella frågor, I de individueUa fallen skall ombudsmannen genom bl, a, råd
och upplysningar medverka till att den som anser sig ha blivit diskriminerad
kan tillvarata sina rättighe-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ter. På ett generellt plan
skall ombudsmannen ta initiativ lill åtgärder mot etnisk diskriminering genom
överläggningar med myndigheter, förelag och organisationer och genom
opinionsbildning, information och på annat liknande säll. Arbetslivet skall
ägnas särskild uppmärksamhet, Pä det området skall ombudsmannen ha befogenhet
att vid vite förelägga arbetsgivare alt komma till överläggningar med och lämna
upplysningar till ombudsmannen. En viktig uppgift skall också vara alt
rapportera lill regeringen om behovet av ytteriigare lagstiftning eller andra
åtgärder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med
mitt förslag. Enligt promemorieförslaget ges dock inte ombudsmannen rätt att
själv förelägga vite, I stället föreslås atl frågor om vitesföreläggande för
arbetsgivare skall prövas av en sårskild nämnd mot etnisk diskriminering på
ombudsmannens begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser uttalar sig mera allmänt om förslagel och behandlar
inte uttryckligen frågan om ombudsmannens uppgifter. Av dem som är tveksamma
till förslaget ifrågasätter några om ombudsmannens verksamhet kan bli effektiv
ulan stöd av sanktionerade förbudsregler, JK anser att del bör närmare
klarläggas hur omfattande och ingående ombudsmannens råd och upplysningar skall
vara och vilket ansvar som ombudsmannen skall ha för verksamheten, SIV påpekar
vikten av atl rådgivningen kommer nära dem som behöver den. Även JämO
framhåller betydelsen av alt rådgivningen bedrivs på ell lokall plan. Några
remissinstanser kommenterar den föreslagna vilesregeln. Vissa anser all regeln
inte bara bör gälla arbetsgivare ulan även andra, JK finner del
otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt att, som föreslås i promemorian,
ell beslut om vitesföreläggande inte skall kunna överklagas. Vissa frågor som
rör förfarandet hos ombudsmannen las upp av JK och JO, Del gäller bl, a, frågan
om hur etl enskilt ärende hos ombudsmannen bör avslutas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
skäl som jag tidigare redovisat år en lagstiftning mol etnisk diskriminering i
arbetslivet med förbudsregler och sanktioner nu inte aktuell. Som vissa
remissinstanser påpekat finns det givelvis en risk alt ombudsmannens
verksamhei blir svårbemästrad och mindre efTektiv ulan stöd av förbudsregler
och ulan en uppgift för ombudsmannen som processförare. Som jag redan
framhållit är emellertid tanken med mitt förslag atl ombudsmannen skall ha en
rådgivande och utredande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså inte meningen all ombudsmannen skaU uppfattas som en
tillsynsmyndighet i egentlig mening med uppgift alt stämpla eUer peka ul
enskilda som diskriminerande. Om straff, sanktioner och rättslig prövning inte
i första hand förknippas med ombudsmannens verksamhei, kan denna ges en mer
renodlat konslmkliv inriktning, nämligen all hjälpa till rätta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dem
som känner sig missgynnade och att på olika säll bidra till en sam- Prop,
1985/86:98 hällsulveckling där rasism och diskriminering inte får någol
utrymme. Tanken är alt ombudsmannen genom metoder som uppfattas som positiva
skall öka insikten om gällande regler på områdel och de värderingar som dessa
bygger på, initiera förändringsprocesser ägnade att främja goda relationer mellan
människor med olika etnisk bakgrund och därmed förebygga etnisk diskriminering
och rasism. Målet med verksamhelen kan med andra ord beskrivas så alt
ombudsmannen ytterst skall sträva efler all samhälleliga ålgärder på området -
och därmed även ombudsmannen själv - inte längre behövs, - Även med en
verksamhei upplagd på delta sätt, kan det dock knappasl hell undvikas alt olika
ålgärder som ombudsmannen vidtar ibland - med rätt eller orätt - kan komma att
tolkas som kritik eller som ell påstående om all någon uppträtt klandervärt
eller olagligt. Problem av dessa slag är förenade med många myndigheters
verksamhet och bör inte överdrivas. Jag återkommer strax med ytterligare
synpunkter på hur sådana problem bör kunna bemästras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del bör här också framhållas alt ombudsmannen kan
sägas förfoga över en "sanklionsmöjlighel" nämligen den som ligger i
förslagel all ombudsmannen skall lämna rapporter lill regeringen om sin
verksamhei och därvid kunna föreslå lagändringar. Skulle ombudsmannens
verksamhei inte få avsedd effekt, är tanken all hans eller hennes erfarenheter
skall kunna läggas lill grund för framlida lagstiftningsåtgärder mot etnisk
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
individidella faUen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller ombudsmannens uppgifter i de individuella fallen är utgångspunkten
atl del i den svenska lagstiftningen finns åtskilliga rättsregler som verkar
lill skydd mol etnisk diskriminering. Dessa regler är emellertid rätt svåra all
överblicka, bl, a, därför alt de återfinns i olika rällskäUor, Från
invandrarorganisalionernas sida har med särskild skärpa framhållits behovel av
all ha någon instans dit man kan vända sig för all få råd. För invandrare i den
första generationen, med begränsade kunskaper i svenska, kan del vara en i del
närmaste omöjlig uppgift att själva skaffa sig tillräcklig kännedom om
rättsreglerna. För alt stärka bl, a, denna gmpps resurser fordras därför
särskilda insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall alltså kunna ge personer som
vänder sig lill honom<br>
eller henne råd och information om hur den enskilde skall kunna ta till vara<br>
sin rätl. Ombudsmannen skall därvid kunna ge grundläggande upplysning<br>
ar om de regler som saken gäller och om hur man får rättshjälp. Vidare<br>
skall ombudsmannen kunna hänvisa lill advokat, konsumenlrådgivare,<br>
annan rådgivare eller kommunal invandrarbyrå etc. Även en rekommenda<br>
tion att söka biträde hos den fackliga organisationen, hos hyresgästför<br>
eningen etc, kan i en del fall ligga nära lill hands. Ombudsmannen skall<br>
vidare kunna informera om hur en polisanmälan görs och vad man bör<br>
överväga i det sammanhanget. Ombudsmannen bör också i en del fall ha<br>
anledning all erinra om andra ombudsmäns och andra myndigheters pröv<br>
ningsmöjligheter. Rådgivningen bör vara enkel och formlös men också</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,<br>
aktiv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK har ansett det nödvändigt att närmare ange hur
omfattande och Prop. 1985/86:98 ingående råd som skall lämnas och vilket ansvar
som ombudsmannen har för verksamheten, JK menar bl, a, alt en aktiv rådgivning
kan föranleda skadeståndsskyldighel för staten och alt rådgivningen därför bör
begränsas lill atl avse hänvisningar till andra myndigheter m, m. Jag delar
inte JK: s uppfattning. Med den inriktning som mitt förslag har är det varken
lämpligt eller nödvändigt alt begränsa rådgivningsverksamheten på det sätt JK
förordat. För all verksamhelen skall ge avsedd effekt måsle den självfallet
bedrivas på ell sakligt och vederhäftigt sätt. Några preciserade direktiv för
hur rådgivningen skall bedrivas och hur ingående den skall vara, bör inte
lämnas. Detta får i stället bedömas med utgångspunkt i del enskilda fallel. Del
kan vara lämpligl all ombudsmannen utarbetar upplysningsbroschyrer med
bakgmndsmalerial som komplettering till etl mer eller mindre ingående brevsvar
eller lill ell telefonsamtal. Som SIV och JämO framhållit är del också viktigt
att ombudsmannen på olika sätt utvecklar ett nära samarbete med invandrarbyråer
och andra lokala rådgivare som därigenom får ökad möjlighet att ta hand om
rådgivning i diskrimineringsfrågor. Genom ell sådanl samarbete kan ombudsmannen
också utveckla rutiner för atl på bästa sätt utnyttja tillgängliga tolk- och
översällarresurser, rutiner som kan få slor betydelse för all verksamheten
skall bli effektiv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I vissa fall av principiell vikt eller av större
betydelse för den enskilde kan ombudsmannen komma att behöva la kontakt med
myndigheter eller andra för all skaffa sig tillräckligt underlag för
rådgivningen. Del kan här röra sig om både all få information om del enskilda
fallel och om all inhämta mera aUmänt kunskapsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En gmndläggande tanke är vidare alt den erfarenhet
som ombudsmannen får av arbetet med individuella fall skall utnyttjas i den
generelll inriktade verksamhelen. Även ulan all ha en ställning som en egentlig
tillsynsmyndighet skall ombudsmannen i del syftet på ell principiellt plan
kunna följa utveckUngen på olika samhällsområden. För denna uppgift bör
ombudsmannen hålla sig underrättad om vad som händer i viktiga enskilda
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen avses även i de enskilda ärendena
kunna la initiativ lill<br>
överläggningar med den som påståtts ha agerat på ell diskriminerande säll<br>
i syfte all få upplysningar i saken. Om han eller hon finner all den som<br>
berörs av en anmälan ger uttryck för en vilja atl söka lösa problemet eller<br>
på annal sätt gå den enskilde lill mötes bör ombudsmannen aktivt kunna<br>
verka för någon form av uppgörelse mellan de berörda. Del kan också vara<br>
naturligt all ombudsmannen i en sådan eller liknande silualion ställer sin<br>
sakkunskap i diskrimineringsfrågor lill förfogande för alt på det sättet bidra<br>
till all uppkomna motsättningar får sin lösning. Aktiviteter från ombuds<br>
mannens sida i sådana sammanhang kan också vara ägnade atl undanröja<br>
eventuella missförstånd. Den principiella utgångspunkten för överlägg<br>
ningar av här angivet slag är frivillighet, även om det för arbetslivets del i<br>
del följande föreslås en vilessanklionerad regel om arbetsgivares skyldig<br>
heter i sammanhanget. En gmndlanke med den föreslagna lagstiftningen är<br>
emellertid att enskilda och myndigheter på olika sätt deltar i strävandena<br>
att molverka etnisk diskriminering i samhällslivel i stort. Delta bör komma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
uttryck i lagtexten genom en erinran om atl inte bara arbetsgivare utan
Prop. 1985/86:98 även andra bör komma till överiäggningar som ombudsmannen
begär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I motsats till JK finner jag alt det i vissa fall
kan vara naturiigt alt ombudsmannen anmäler misstanke om brott lill åtal när
det är fråga om brott som faller under allmänt åtal. Olaga diskriminering är
ett exempel på den typen av brott. Ombudsmannens bedömning av om en anmälan lUI
polis eller åklagare bör ske, får grundas på uppgifter från enskilda eller när
ombudsmannen eljest får veta något som tyder på att ett brott, med inslag av
etnisk diskriminering, ägt mm. En förutsättning för ålgärden är. som nyss
nämnts, alt brottet faller under allmänt åtal och vidare alt kända
omständigheter talar för all en förundersökning bör inledas. På molsvarande
sätt kan del någon gång vara naturiigt all ombudsmannen - i ett principiellt viktigt
faU - söker få en överprövning till stånd enligt de mtiner som gäller för detla
när en polisanmälan inte leder till åtal, jfr, prop, 1984/85:100 bilaga 4, s,
67 ff, JuU 30 och rskr 304, För dessa möjligheter fordras inte och bör inte ske
någon lagreglering. Såvitt gäUer brott, som inte faller under allmänt åtal,
inskränker sig ombudsmannens uppgifter lill alt ge råd i samband med en
förfrågan från den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhet är avsedd att bedrivas
efter vanliga förvaltningsrättsliga principer. Bestämmelserna i
förvaltningslagen blir därvid tillämpliga, I handläggningen av enskilda ärenden
bör i slor utsträckning etl formlöst förfarande användas.
Rådgivningsverksamheten bör sålunda ofta bedrivas med lelefonbesked och enkla
brevsvar. Ombudsmannens ålgärder i de enskilda ärendena skall givelvis
dokumenteras på samma säll som i övrigt gäller den svenska förvaltningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO har påpekat alt det av promemorieförslaget inte
framgår hur ell ärende hos ombudsmannen som rör anmälan av enskild skall avslutas,
I anledning härav och även mol bakgrund av JK: s aUmänna inställning lUl
förslaget, vill jag åter understryka all del inte är meningen atl ombudsmannen
skaU uttala kritik mot enskilda eller utpeka dem som diskriminerande. Ett
enskilt ärende hos ombudsmannen skall inte avslutas genom beslut i sak eller
liknande som innefallar någon form av värdering av frågan i ärendet. Sedan
ombudsmannen lämnat råd eller vidtagit annan åtgärd av liknande slag, avslutas
ärendet på enklaste säll genom att läggas lill hand-Ungarna eUer genom beslut
om avskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
generella åtgärderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen
avses enligt förslagel genom överläggningar med statliga<br>
och kommunala myndigheter, förelag och organisationer saml genom opi-<br>
nionsbUdning, information och på annat säll främja likvärdig behandling<br>
med beaktande av etnisk tillhörighet. Ombudsmannen skall aUlså vara ett<br>
samhällsorgan med uppgift att aktivt driva på utvecklingen på området i<br>
önskad riktning och all förebygga missförhållanden på bred front. En<br>
sådan funktion, som för övrigi inte är helt ny, är en viktig myndighetsupp<br>
gift i dagens samhälle. Liknande funktioner finns inom flera samhällssek<br>
torer. Här kan allmänt erinras om sådana organ som konsumentverket,<br>
med den därtiU anknutna konsumentombudsmannen, och broHsförebyg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gande
rådet. Även myndigheter av typ SI V med de uppgifter som angivits i Prop,
1985/86:98 verksinstruklionen och i förordningen (1976:310) om åtgärder för
invandrare m,fl, kan nämnas. Arbetslivet är ell viktigt område för ombudsmannen.
Därför är jämställdhelsombudsmannens funktioner och de funktioner som organ
inom arbetsmarknadsverket har enligt främjandelagen i vissa delar goda
förebilder för hur ombudsmannens uppgifter bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom många olika medel på det generella planet kan
ombudsmannen få en bred kontaktyta i samhället. Opinionsbildning och
informationsverksamhet eller med andra ord atl delta i utbildning,
konferenser, möten och i massmediasammanhang är här naturliga inslag. En öppenhet
från ombudsmannens sida i förhållande lill massmedia, folkrörelser,
föreningslivet och utbildningsväsendets organ bör vara en av hörnstenarna i
verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl centralt inslag i ombudsmannens verksamhei
avses också bli överläggningar med statliga myndigheter, kommuner, företag och
organisationer. Utgångspunkten år här frivillighet. Att myndigheterna och
övriga bör ställa upp på initiativ av ombudsmannen för överläggningar i
generella frågor, liksom i individuella fall, bör som tidigare sagts framgå i
lagtexten. För myndigheternas del bör viklen av samråd också anges i samband
med den överarbetning av förordningen (1976:310) om åtgärder för invandrare m,
fl, som det är naturiigt all regeringen gör i samband med reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överläggningar som ombudsmannen håller i generella
frågor kan tänkas ha flera olika funktioner. De kan tjäna lill
erfarenhetsutbyte, insamling av fakta och andra upplysningar, I mycket bör
sådana överläggningar också kunna vara allitydbildande. Vid överiäggningar med
organisationer av olika slag bör diskussionen ibland kunna gälla utvecklandet
av "uppförandekoder" eller rekommenderande program i olika frågor
som kan befordra likvärdig behandling med beaktande av etnisk.tillhörighet. På
olika områden finns sakkunniga myndigheter och organisationer som aktivt kan
bidra lill sådanl arbete. Ombudsmannen bör t, ex, i överlägg-iingar med
faslig-hetsägarnas och hyresgästernas organisationer kunna utarbeta rekommendationer
i syfte alt molverka etnisk diskriminering på bostadsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan med arbetsmarknadens parter bör
självfallet också vara en väsentlig uppgift för ombudsmannen. Det kan i delta
sammanhang nämnas all Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
(LO) och Privattiänstemannakarlellen och SIV i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) för närvarande håller på all utforma en gemensam handledning
"Invandrarfrågorna i företaget". Uppföljningen av de principer och
riktlinjer som därvid utarbetas bör ombudsmannen naturiigen ulgå från i sina
kontakter med arbetsmarknadens parter och i sitt övriga arbete på arbetslivets
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen bör också la initiativ till
förändringar när del gäller lagstiftning. Den uppgiften" är central och
bör inta en framskjuten plals i ombudsmannens verksamhei. Jag återkommer till
saken i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sårskilt
om ombudsmannens uppgifter på arbetslivets område</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
lagstiftning om åtgärder mol etnisk diskriminering är, som tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framhållits, del viktigt
alt särskild uppmärksamhet ägnas arbetslivets för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till arbetslivet brukar i arbetsrätten räknas
förhållandet mellan arbeisgi- Prop. 1985/86:98 vare och arbetstagare, Begreppei
arbetslivet förekommer i medbestämmandelagen och i jämställdhelslagen, Jämställdhelslagen
gäller även förhållandet mellan arbetsgivare och arbetssökande. Under
remissbehandlingen av DU:s betänkande och särskilt vid hearingen med
invandrarrå-dets medlemmar har framförts synpunkten all regler mot etnisk
diskriminering på arbetslivels område inte bara borde gälla arbetsgivare ulan
även omfatta den enskildes relationer lill arbetskamrater och fackföreningar.
Inom ramen för den här föreslagna lagstiftningen är del naturiigt all söka
tillgodose dessa önskemål. Del kan ske genom alt begreppei arbetslivet här ges
en vidare innebörd som får innefatta, förutom relationen arbetsgivare -
arbetssökande och arbetstagare och alll som hör till arbetets organisation,
också sådant som förhållandena på arbetsplatsen rent generelll liksom arbetsförmedlingens
verksamhei och annan verksamhet knuten lill arbetslivet, såsom förenings- och
utbildningsverksamhet. Till arbetslivet bör även räknas förhållandet mellan
arbetstagare och grupper av arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen avses i sin verksamhet med arbetslivsfrågorna
ha de uppgifter som beskrivits i del föregående såviti gäller samhällslivet i
stort. Härtill kommer alt del i lagen särskill bör anges två speciella frågor
på arbetslivets område som ombudsmannen särskill bör arbeta med, nämligen dels
atl arbetssökande inte diskrimineras på etnisk grund vid anställning, dels att
goda relationer i arbetslivet mellan etniska grupper främjas. Arbetsgivare bör
åläggas vissa i lagen angivna skyldigheter i ombudsmannens verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den första uppgiften, all molverka etnisk
diskriminering belräffande arbetssökande, är central. Den kan belräffande del
statliga och del kommunala områdel bedrivas mol bakgrund av lag och gällande
rättsprinciper. Där kan uppgiften främst inriktas på råd i enskUda faU,
kartläggning av fakta och arbete på ett generellt plan efler mönster av JämO: s
arbete och reglerna i främjandelagen. Inom den privata sektorn av
arbetsmarknaden är förhållandena annorlunda. Hår finns ell behov av en aktiv
bevakning från ombudsmannens sida även i enskilda fall. Delta gäller inte minsl
utanför det kollektivavtalsregierade området, där arbetsmarknadens parter inte
kan direkt påverka eller kontrollera regelbildningen. Ombudsmannen bör även här
ibland kunna nöja sig med att ge råd och sakupplysningar. Men inte sällan bör
ombudsmannen gå vidare och söka kartlägga vad som faktiskt hänt i det enskilda
fallet och skaffa in uppgifter om arbetsgivarens beslutsunderiag i ärendet och
liknande. Vidare bör ombudsmannen kunna hålla överläggningar med arbetsgivare
för atl erhålla information om och synpunkler på enskilda fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överläggningsmöjlighelen med arbetsgivare i
individuella ärenden är<br>
viktig inte minsl för all ombudsmannen skall kunna bedöma om gällande<br>
ordning är tillräcklig för atl motverka etnisk diskriminering i arbetslivet<br>
eller om ytteriigare åtgärder måsle övervägas. Del finns nämligen anled<br>
ning — varför behöver inte utvecklas här - atl se allvarligt på tendenser lill<br>
etnisk diskriminering inte minsl i anslällningsförfaranden. Samtidigt måsle<br>
betonas all företeelser som av någon kan uppfattas som uttryck för etnisk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering
inte behöver vara det, Lex. där del i stället varit kunskaper Prop, 1985/86:98
i svenska språket som utgjort en i del enskilda fallet fullt korrekt
urvals-grund. Om del i ombudsmannens verksamhei kommer fram alt arbetsgivare
konsekvent och utan all ta rättelse, bedriver en diskriminerande
ansläll-ningspolitik, måste ombudsmannen inskrida kraftfullt, t, ex, genom kontakt
med parterna på arbetsmarknaden eller på annal säll. Uppnås inte resultat pä
den vägen, återstår för ombudsmannen i sista hand att föreslå
lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all på ett allmänt plan arbeta mot attityder av
nyss antytt slag är de generella åtgärderna givelvis av slor betydelse. Del
arbetet kan bedrivas i nära kontakt med arbetsmarknadens organisationer och
även, som jag tidigare varit inne på, med Lex, myndigheter som AMS och SIV,
Arbetet kan gälla både övergripande frågor som rör en särskild kommun eller
arbetsplats eller sakfrågor av typ meritvärdering av utländska utbildningar,
värdet av tvä- eller flerspråkighel, frågor kring svenskundervisningen etc. Här
är JåmO:s arbete en förebild. Även belräffande det generella arbetet bör ombudsmannen
ha rätt all påfordra uppgifter från och överiäggningar med arbetsgivaren, som
därför bör åläggas en skyldighet alt medverka på sådanl sätt. Överläggningarna
skall ha i syfle att av en arbetsgivare erhålla underlag för ålgärder av
generell betydelse. Här är främjandelagen i viss mån förebilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot angivna bakgrund föreslås en särskild lagregel
om vad arbetsgivaren har alt iaktta. Som kommer all framgå i del följande bör
den regeln utformas på ett någol annat sätt än i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all säkerställa ombudsmannens uppgifter på
områdel föreslogs i promemorian alt en särskild nämnd skulle ges befogenhet all
förelägga arbetsgivare vid vite all fullgöra sin överläggningsskyldighel och
skyldighet alt lämna erforderiiga upplysningar lill ombudsmannen. Jag anser
alt arbetsgivarnas vilessanklionerade skyldighet atl komma lill överläggningar
och lämna upplysningar bör begränsas någol i förhållande till promemorieförslaget.
Med en så vidsträckt definition av begreppet arbetslivet som milt förslag innefallar,
kan del knappasl anses rimligl alt låta arbetsgivarens skyldighet avse även
sådant som faller utanför det område som arbetsgivaren formellt är ansvarig för
t, ex, förhållanden mellan olika arbetstagare. Jag anser vidare - i motsats
till vad som uttalades i promemorian - all en uttrycklig regel bör ange all
den uppgiftspliklige inte får onödigt betungas och all uppgiftsskyldighelen
skall falla bort om del föreligger särskilda skäl alt låta ett motstående
inlresse väga över (jfr vad som i del följande sägs om sekretessfrågorna,
avsnitt 5,2,6), Med dessa ändringar tillgodoses vissa rättssäkerhetssynpunkter
som JK framfört. Jag vill framhålla att vilesregeln snarast skall ses som etl
ullryck för betydelsen av att arbetsgivare lojall följer de intentioner som
ombudsmannens verksamhet bygger på. Del är knappasl meningsfullt atl med hjälp
av vitesförelägganden försöka framtvinga ändrade beteenden hos arbetsgivare
som konsekvent vägrar all samverka med ombudsmannen. Skulle sådana fall inträffa
i någon störte omfattning bör dessa i stället läggas till gmnd för förslag om
ytterligare lagstiftningsåtgärder. Jag vill i sammanhanget betona</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
arbetsgivare även då någon skyldighet inte föreligger givelvis bör delta i
Prop. 1985/86:98 överläggningar och lämna upplysningar om ombudsmannen begär
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon anledning atl utsträcka uppgiflsskyldigheten
lill andra än arbetsgivare, som några remissinstanser föreslagit, anserjag,
med den inriktning mitt förslag har, inte föreligger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I promemorian föreslogs all nämnden skulle
förelägga vite på begäran av ombudsmannen. Som JämO föreslagit anser jag atl
del är lämpligare all ombudsmannen själv ges befogenhet atl förelägga vite.
Därigenom får ombudsmannen en självständigare ställning i förhållande till
nämnden, någol som i enlighel med vad några remissinstanser framhåUit är ägnat
all stärka verksamheten. Om ombudsmannen beslular i vitesärenden kan nämnden
naturiigen ges i uppgift all, om arbetsgivaren begär del, överpröva sådana
beslut. Jag återkommer lill detta under nästa avsnitt (5,2,4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK har påpekat att lämnande av upplysningar och
framför alh inställelse tiU överläggningar kan medföra kostnader för den
enskUde, JK anser all förslagel bör kompletteras med en beslämmelse om
ersättning. Jag kan emellertid inte biträda JK: s förslag på denna punkt.
Ombudsmannens verksamhet är avsedd att bedrivas med utgångspunkt i sedvanliga
förvalt-ningsrälisliga principer. Inom förvaltningsrätten bmkar ersättning inte
betalas ut lill den som fullgör en skyldighel atl lämna uppgifter till
myndighei. Del finns heller inte skäl att tUlföra förslagel någon bestämmelse
om rätt tili ersättning för inställelse. I stället får den enskilde
arbetsgivarens inlresse beaktas med stöd av den nyssnämnda regeln om all
arbetsgivaren inte får onödigt betungas, I många fall bör del sålunda räcka med
formlösa kontakter t, ex, per telefon. Del kan vidare, beroende på
omständigheterna, ibland vara lämpligt all ombudsmannen håller överläggningar
på den ort där arbetsgivaren bedriver sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
avslutande synpunkter på ombudsmannens uppgifter och arbetsmetoder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger i sakens natur att uppgiften som ombudsman mol etnisk diskriminering är
myckel krävande och känslig. Ombudsmannen måsle uppträda så alt han eller hon
kan vinna förtroende och respekt både hos dem som ansett sig utsatta för
diskriminering och dem som påståtts ulöva diskriminering. Ombudsmannen har som
en uppgift alt aktivt ge den diskriminerade råd och annat stöd. Men den uppgiften
måste förenas med ett sakligt och objektivt uppträdande på del sätt som
föreskrivs i 1 kap, 9 § RF för alla myndighetsföreträdare. Vidare gäller, som
tidigare nämnts, att ombudsmannen kommer alt slå under JO: s och JK: s
lillsyn, JO och JK kan alltså ingripa om ombudsmannen skulle bedriva sin
verksamhet på ett olämpligt eller rent av rältsslridigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen kommer ofta att ställas inför känsliga
avvägningsprob<br>
lem, I frågor som är eller kan väntas bli föremål för domstols eller annan<br>
myndighels prövning bör ombudsmannen inte föregripa en sådan prövning<br>
genom atl ge ullryck åt ell eget ställningslagande i saken, Hell allmänt<br>
måste ombudsmannen i aU sin verksamhei la erforderlig hänsyn lill all del<br>
kan föreligga motstående intressen i uppkommande frågor. Det nu sagda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betyder
å andra sidan inte att ombudsmannen i frågor av det här slaget skulle vara
förhindrad atl aktivt ge råd och information, göra egna undersökningar o,d.
Del ligger i sakens natur all del inte går atl närmare ange hur ombudsmannen
skall kunna bemästra de avvägningsproblem som uppkommer i verksamhelen. Frågan
är inte ny och bör inte överdimensioneras. Liknande avvägningar måste t, ex,
även JämO göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhei i relation lill
myndigheterna måste bedrivas med iakttagande av del nu sagda. Även om
ombudsmannen alltså måsle beakta all den rättsliga kontrollen av myndigheternas
arbete sker i särskilt stadgade former, del må gälla en arbetsrättslig fråga
eller annal, skall myndigheterna givelvis respektera den uppgift ombudsmannen
ålagts och de medel han eUer hon fåll lill sitt förfogande. Dessa bör
självfallel lojall ställa upp på de syften som ligger bakom lagstiftningen och
bl, a, delta i de överläggningar som ombudsmannen önskar hålla. På arbetslivets
område, där ombudsmannens roll är central, får de offentiiga arbetsgivarna
samma förpliktelser som de enskilda, vilket också är kännetecknande för vårt
arbetsrättsliga regelsystem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.4
Nämnden och dess uppgifter m. m..</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En
särskild nämnd mot etnisk diskriminering föreslås inrättad. Nämnden skall ha
tre ledamöter. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha en erfarenhet som
domare. Nämnden skall ha tre uppgifter, pröva besvär över vite som ombudsmannen
förelagt, ge ombudsmannen råd i principiellt vikliga frågor och hos regeringen
föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade all molverka
etnisk diskriminering. Förelagt vite utdöms av domslol.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget överensstämmer med mitt utom i
fråga om vilesför-farandel där del i promemorian föreslogs bl, a, all nämnden
skulle pröva frågan om vitesföreläggande i försia och enda instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Det är endasl etl mindre anlal
remissinstanser som uttryckligen behandlar denna del av promemorieförslaget,
SIV har tillstyrkt förslaget och kammarrällen i Jönköping har tillstyrkt
förslaget till sammansättning av nämnden, JK har däremol ifrågasatt behovet av
en nämnd och menat att nämnden i föreslagen sammansättning inte kan anförtros
vitesärenden, RRV anser att kompetensfördelningen mellan nämnden och
ombudsmannen är oklar, I likhet med statskontoret, KO och NO anser RRV att
nämnden inte bör ha till uppgift att föreslå författningsändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I promemorian har anförts
all uppgiften som ombudsman mol etnisk diskriminering innehåller svåra
bedömningsfrågor, förutom i sak även vad gäller arbetets bedrivande. Starka
skäl talar därför för atl ombudsmannens verksamhet bör ges ökad tyngd genom att
en särskild nämnd mol etnisk diskriminering inrättas. Ombudsmannen bör inte
ställas ensam för all själv tolka innehållet i den ganska vidsträckta fullmakt
han eller hon ges genom den tänkta lagstiftningen. Det är rimligl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
ombudsmannen får tillgång lill ett organ för formellt och informellt Prop.
1985/86:98 samråd. Del är vidare, enligt promemorian, nödvändigt all
ombudsmannen ges tillgång till kvalificerad juridisk kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissutfallet är knappast entydigt i fråga om
förslagel atl inrätta en nämnd. Många remissinstanser som tillstyrkt eller
förklarat sig inte vilja motsätta sig huvuddragen i promemorieförslaget har
dock inte uttalat sig särskill om nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag stöder promemorieförslaget på denna punkt och
vill framhålla vikten av all ombudsmannen, särskill i ell initialskede, inte
lämnas all ensam bygga upp verksamhelen. Ombudsmannen kommer all behöva stöd
särskilt om han eller hon inte själv är lagkunnig (jfr avsnitt 5,2,5), Även
för statsmakterna synes del mig ha ell värde alt genom en nämnd ge ombudsmannens
verksamhet ökad stadga. Även i fråga om nämndens sammansättning stöder jag
promemorieförslaget och delar kammarrättens i Jönköping uppfattning alt
särskUda partsintressen inte bör vara företrädda i nämnden. En sammansättning
av nämnden med företrädare för många av de berörda intressena förefaller mig
hell orealistisk. Nämnden bör vara liten. Ordföranden skall vara en högt
kvalificerad jurist med domarerfaren-hel. Nämnden bör ha två övriga ledamöler,
naturiigen med parlamentarisk förankring. Jag anser inte all del i ell
initialskede behövs några ersättare för nämndens ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag går härefter över lill frågan om nämndens
uppgifter och tar därvid först upp nämndens rådgivande och initiativtagande
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgift all ge ombudsmannen råd i
principiellt vikliga frågor avses gälla både frågor om lagens sakområde och
problem i samband med förfarandet. Råden skall gälla principiella frågor som
ombudsmannen lar upp och inte bestå i en prövning av individuella fall. Nämnden
skall inte, det är jag angelägen att understryka, överpröva ombudsmannens
verksamhet i enskilda ärenden, bortsett från viiesärenden som jag strax
återkommer lill. Inte heller skall nämnden vara någon uttolkare av vad som är
rätt i enskilda fall ulan etl organ som sysslar med rättsliga och i viss mån
eliska frågor av generell betydelse i arbetet all motverka etnisk
diskriminering i samhället. För att kunna öka tyngden i sin rådgivning bör
nämnden vid behov kunna samråda med andra myndigheter. Nämndens råd skall ges i
skriftlig form och vara offentliga. Vid sidan härav skall dock finnas ell
utrymme för ombudsmannen och nämnden till informellt samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden, liksom ombudsmannen, föreslås ges en egen
initiativrätt eller<br>
rätt all hos regeringen väcka frågor om lagsliflningsändringar och andra<br>
åtgärder för att molverka etnisk diskriminering. För nämndens del bör<br>
denna uppgift ges en framskjuten ställning och skrivas in i lagen, I fråga om<br>
ombudsmannen kan saken regleras i instruktion. Såväl nämnden som<br>
ombudsmannen bör vidare ha som uppgift att åriigen avge en berättelse<br>
över sin verksamhet lill regeringen. Del ankommer på regeringen alt<br>
besluta de föreskrifter som behövs om detla. Beredningen av viktigare<br>
inilialivfrågor bör lämpligen ske i nämnden som därmed kan ge regeringen<br>
tillgång till värdefullt material av betydelse för bedömningen av om den<br>
föreslagna lagstiftningen är tillräcklig eller behöver skärpas. Farhågorna<br>
från vissa remissinstanser om kompetenskonflikter mellan nämnden och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ombudsmannen
i fråga om initiativrätten kan jag inte dela. Jag utgår från alt saken kan
lösas i samråd mellan nämnden och ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är också högsl naturligt atl nämnden, som
föreslogs i promemorian, får ställning som remissorgan åt regeringen och eljest
särskilt bevakar frågor om de internalioneUa konventionerna på området. Frågan,
som väcktes av DU, om inrättande av etl särskill nationellt organ för mottagande
och prövning av anmälningar från enskilda personer eller grupper av enskilda
som påslår sig ha blivit utsatta för kränkning av någon av de i FN: s
rasdiskrimineringskonvenlion angivna rättighelema och som uttömt tillgängliga
inhemska rättsmedel bör dock anstå ytterligare innan den prövas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad slutligen gäller nämndens uppgifter i fråga om
vitesärenden framgår det redan av föregående avsnitt (5,2,3) att jag, för att
liUmötesgå vissa synpunkler som kommit fram under remissbehandlingen, valt en
någol annan lösning än i promemorian. Ombudsmannen ges rätt att själv förelägga
vite för ändamål som nu bör preciseras någol närmare än som skell i
promemorieförslaget. Del är inte ovanligt alt föreläggande av s,k,
förfa-randeviien inte får överklagas. Exempel på motsatsen finns dock. Även i
delta fall bör en överklagningsmöjlighel finnas inte minst med hänsyn lill att
den föreslagna lagstiftningen innebär atl man slår in på en tämligen oprövad
väg. Jag menar också lill skillnad från JK alt nämnden bör ha goda möjligheter
och vara väl lämpad atl pröva om situationen är sådan all ett vite lagligen och
lämpligen skall föreläggas, Förfarandeviten utdöms som regel av den myndighei
som förelagt dem. Det finns dock av nyssnämnda skäl anledning atl stärka den
nya ordningen med all i sista hand föra in ett moment av domstolsprövning i
verksamheten. Det kan lämpligen ske genom att frågor om utdömande av vite
prövas i ett domslolsförfarande. Jag går närmare in på den saken i
specialmoliveringen till 7 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.5
Organisation och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Ombudsmannen och nämnden inrättas som två nya självständiga myndigheter. Någon
saklig anknytning lill SIV eller någon annan myndighei kommer därmed inte i
fråga. Däremot bör de båda myndigheterna såvitt gäller vissa rent
administrativa funktioner och lokalmässigl kunna knytas till någon nu
existerande myndighet, Någol formellt krav på all ombudsmannen skall vara
lagkunnig bör inte uppställas. Efter omkring tre år bör en utvärdering av den
nya verksamheten göras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innehöll en annan administrativ lösning än den jag föreslagit, nämligen en
anknytning av ombudsmannen och nämnden till SIV, Frågan om en utvärdering av
verksamhelen berörs inte i promemorian, I övrigi överensstämmer
promemorieförslaget med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Många remissinstanser har uttalat sig negativt eller med tveksamhet om
förslaget atl i någon form knyta ombudsmannen lUl SIV, De understryker viklen
av alt den nya institutionen garanteras en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>självständig
ställning, Etl par remissinstanser menar all ombudsmannen Prop. 1985/86:98
bör vara lagkunnig. Några menar all juridisk kompelens i allt fall måsle finnas
hos ombudsmannens kansli. Några remissinstanser, däribland statskontoret, RRV
och SIV, ifrågasätter om den i promemorian föreslagna resurstilldelningen är
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: De frågor som tas upp i
detta avsnitt är av renodlat organisatorisk karaktär. Jag avser atl här
behandla dem kortfattat. Flertalet av detaljfrågorna är av den karaktären all
de närmare beslämmelserna om dem bör meddelas av regeringen i särskild
instruktion. Till frågan om kostnaden för den nya verksamheten, en fråga i
vilken regeringen bör inhämta riksdagens godkännande, återkommer jag i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har tagit fasta på remisskritiken mot
promemorieförslaget i fråga om ombudsmannens och nämndens organisatoriska
inplacering. Någon som helst anknytning av de nya verksamheterna lill SIV är
därmed inte aktuell. Det är, som flera remissinstanser framhållit, av stor
betydelse att ombudsmannens och nämndens självständighet inte kan sältas i
fråga. Ombudsmannen och nämnden bör i stället inrättas som självständiga
myndigheter. Dessa myndigheter blir emellertid små och bör av
ekonomi-administrativa och lokalmässiga' skäl knytas till en värdmyndighet.
Denna bör ligga i Stockholmstrakten, De rent organisatoriska frågorna lar jag
inte upp här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag föreslår alt regeringen inhämtar riksdagens
medgivande all inrätta en ijänsl som ombudsman mol etnisk diskriminering.
Ombudsmannen bör, som föreslogs i promemorian, förordnas av regeringen på viss
tid. Liksom för JämO bör förordnandetiden vara tre år. Jag vidhåller, trots
synpunkter från några remissinstanser, atl någol formellt krav på alt
ombudsmannen skall vara lagkunnig inte bör uppställas. Del förhåller sig
självfallet så alt juridisk kompelens på grund av verksamhetens natur måste
vara företrädd i ombudsmannens kansli och då gärna hos ombudsmannen själv. Det
bör dock finnas en formell möjlighel alt lill ombudsman förordna en person som,
utan atl vara jurist, har andra meriter och personliga egenskaper som gör honom
eller henne särskilt väl lämpad för tjänsten. Som jag tidigare nämnt avses
också högt kvalificerad juridisk kompelens bli företrädd i nämnden mol etnisk
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har menat atl del i
promemorian föreslagils alllför små resurser för ombudsmannens verksamhei. Del
är emellertid inte möjligt all nu göra någon närmare bedömning av vilken
arbetsbelastning ombudsmannen kommer att möta varken i ett inledningsskede
eller på några års sikt. Del hårt ansträngda stalsfinansiella läget begränsar också
de resurser som kan avsättas för ändamålet. Därför bör bemanningen vara den som
föreslås i promemorian. Det innebär att ett kansli med en handläggare i
byrådirektörs/avdelningsdirektörs ställning och en assistent bör ställas lill
ombudsmannens förfogande. För nämndens arbete fordras en sekreterare på
bisysslebasis. Sekreteraren bör ha kompelens som fiskal i hovrätt eUer
kammarrätt. Ombudsmannens kansli bör biträda med nämndens kanslifunktioner. Jag
vill här också nämna att jag i min medelsberäkning, som jag återkommer lill,
har beaktat behovet av medel för tjänsteresor i samband med informationsmöten
och överläggningar saml för tolk- och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>översättningsarbete. Efter
ell initialskede på omkring tre år bör den nya</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamheten utvärderas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5,2.6
Sekretess</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
den föreslagna lagstiftningen ingår som ett centralt inslag att enskilda skall
kunna vända sig till ombudsmannen och kunna lämna uppgifter med anknytning lill
påstådd etnisk diskriminering. Vidare föreslås en plikt för arbetsgivare all,
utom i vissa undanlagsfall, lämna uppgifter lill ombudsmannen av betydelse för
dennes verksamhei. Del kan i vissa fall länkas bli fråga om uppgifter av
känslig natur. Den nya lagstiftningen bör därför kompletteras med en
sekretessregel som systematiskt utformas i enlighel med den som gäller på
jämställdhelslagens område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt
förslag. Del bör dock nämnas all milt förslag om arbetsgivares uppgiflsplikl
innebär vissa preciseringar och avgränsningar jämfört med promemorieförslaget
(jft avsnitt 5,2,3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endasl JK har kommenterat
promemorieförslaget i denna del, JK har uttalat sig till förmån för en regel om
överföring av sekreiess mellan uppgiftslämnande myndigheter och ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Del bör erinras om all
offentlighetsprincipen kommer att gälla för ombudsmannens och nämndens
verksamhet. För vissa av de uppgifter som kommer fram i verksamhelen kan del
finnas ett behov av sekretesskydd, Sekreiessen kan behövas när det i etl ärende
hos ombudsmannen eller nämnden gäller känsliga uppgifter om en enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden. Del kan Lex, undantagsvis förekomma
uppgifter i anslällningsärenden som kan behöva sekrelesskyddas av hänsyn lill
någon arbetssökande eller arbetsgivaren. En särskild regel om sekreiess hos
ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nämnden mot etnisk diskriminering
bör därför las in i sekrelesslagen (1980: 100), SekrL, Bestämmelsen bör
utformas med den sekreiessregel som förebild som gäller i dag hos
jämslälldhetsombudsmannen och jäm-slälldhelsnämnden, se 9 kap, 21 § SekrL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon regel om överföring av sekretess mellan
myndigheter, som JK föreslagit, bör inte komma i fråga. De iniressen JK önskar
skydda med en sådan regel bör i stället tillgodoses på ell annal säll,
Uppgiflsplikl enligt den föreslagna lagen mol etnisk diskriminering kommer i
fråga endasl för arbetsgivare. Känsliga uppgifter kan föreligga i samband med
all denna uppgiflsplikl aktualiseras. Undanlagsvis kan också känsliga uppgifter
länkas förekomma i klagomål lill ombudsmannen från arbetssökande eller
arbetstagare men troligen myckel sällan i andra sammanhang. Sekretessregeln
får därmed sin egentliga betydelse just på arbetslivets område. Det kan mol den
bakgrunden ligga nära lill hands atl följa den lösning som valts för atl
tillgodose behovel av sekreiess i JämO: s och jämslälldhelsnämn-dens verksamhet.
Där finns inte någon regel om överföring av sekreiess. Del finns dock
skillnader mellan JämO: s verksamhei och de här föreslagna åtgärderna mol
etnisk diskriminering bl, a, så liU vida all del i JämO: s verksamhei
regelmässigt är fråga om malerial som kan få betydelse i en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:155.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>process,
medan ombudsmannen mot etnisk diskriminering behöver materi- Prop, 1985/86:98
alel för sina i huvudsak rådgivande och utredande funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har, som framgått tidigare, vall atl begränsa
uppgifisplikten, dels lill omfång - arbetsgivaren får inte onödigt betungas -
dels i sak - arbetsgivaren skall när särskilda skäl föreligger inte behöva
lämna ul uppgifter till ombudsmannen. Den senare begränsningen är motiverad av
att det för både offentliga och privata arbetsgivare kan finnas ett behov av
atl i vissa situationer inte behöva lämna ut uppgifter om sin verksamhet lill
ombudsmannen. Så kan vara fallel med uppgifter som gäller utrikesljänslen, försvaret,
affärs- eller driftsförhållanden eller andra uppgifter där motstående intressen
är så starka att uppgiften inte bör lämnas ut. Genom en sådan begränsning av
uppgifisplikten ges en utgångspunkt för alt vid prövningen av vite* enligt den
föreslagna lagen mol etnisk diskriminering eller av besvär enligt 15 kap 8 §
SekrL göra en avvägning mellan motstående iniressen i del aktuella
sammanhanget. Det ligger i sakens natur alt ombudsmannens rått lill uppgifter
därvid kan få vika i vissa undanlagssituationer. Som regel bör emellertid även
då sådana upplysningar kunna lämnas lill ombudsmannen alt denne ändå får ell
tillräckligt bakgrundsmaterial för sin behandling av etl ärende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag mol etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekrelesslagen
(1980: 100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
under 2 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.
Förslagen bör fogas lill propositionen som nr I och 2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.1
Förslaget till lag mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådel
har i sitt yttrande ansett vissa redaktionella ändringar av lagtexten i
lagrådsremissens I -3 §§ nödvändiga och anfört bl, a, följande: Lagrådel
föreslår sålunda alt 1 och 2 §§ förs samman till en paragraf och atl ändamålet
helt kort anges till all molverka etnisk diskriminering. En förstärkning med
orden "varje form av" motverkar snarast sitt syfle och ger
förväntningar om närmare lagregler i det följande. Orden "i arbetslivet
och på andra områden av samhällslivet" kan med fördel föras över lill
paragrafen om ombudsmannen. Denna bör också förbättras språkligt genom att man
undviker atl upprepa orden etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill vad lagrådel sålunda anfört
och föreslår att lagtexten<br>
i de inledande paragraferna utformas i enlighet med lagrådets yttrande, I<br>
övrigt har, som jag tidigare nämnt, endast vissa smärre redaktionella<br>
ändringar gjorts i lagtexten,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens rubrik</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
rubrik liU lagen har valls lag mot etnisk diskriminering. Även om lagens
huvudpunkt är just inrättandet av ett ämbete som ombudsman mol etnisk
diskriminering och en reglering av dennes uppgifter är det motiverat alt ge
lagen en mera allmänt syftande mbrik. Genom den inledande beslämmelsen i lagen
ges en direkt anknytning till de bestämmelser mot etnisk diskriminering som
finns i annan lagstiftning. Tanken är att lagen skall ses som ett ullryck för
en samlad insats från statsmakternas sida med bl, a, ell förebyggande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagens
ändamål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Denna lag har lill ändamål alt motverka etnisk diskriminering. Med etnisk
diskriminering avses all en person eller en gmpp av personer missgynnas i
förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande
behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt urspmng eller
trosbekännelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna paragraf anges ändamålet med lagen.
Bestämmelsen är avsedd som en programförklaring där statsmakterna uttrycker
sill bestämda avståndstagande från alla former av diskriminering som har sin
grund i någons etniska liUhörighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafens andra mening innehåller lagens
beslämning av begreppet etnisk diskriminering, Begreppei har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,2), Avsikten är all definitionen skall
omfatta sådana handlingar som enligt bestämmelser i annan lag eller enligt
allmän rättsuppfattning ulgör etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etnisk diskriminering beslår i all någon missgynnas
eller särbehandlas i förhållande lill någon annan. Del kan också vara fråga om
atl missgynna en gmpp av människor. Ett missgynnande innebär alt någon får slå
tillbaka för någon annan eller får en sämre behandling än någon annan på
grunder som är osakliga. Diskriminering kan vara såväl direkt som indirekt. Med
indirekt diskriminering menas atl ett krav eller ett villkor uppställs som
formellt gäller aUa men vars effekt blir alt vissa missgynnas. Om någon blir
positivt särbehandlad på godtagbar grund anses det inte i någon mening
föreligga ell missgynnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uttrycket missgynnande fömtsätter enligt normall
språkbmk en jämförelse mellan olika handlingssätt eller ålgärder. Etnisk
diskriminering kan emellertid även beslå i atl någon behandlas illa eller
kränkande utan all behandlingen direkt kan jämföras med hur någon annan blir
behandlad. För att läcka in även sådana fall har i denna paragraf angetts all
med etnisk diskriminering avses även atl någon utsätts för orättvis eller
kränkande behandling (pä grund av sin etniska tillhörighet). Med orättvis
behandling avses i delta sammanhang en behandling som naturiigen framstår som
osaklig eller orättfärdig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsgrunderna är ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ur<br>
sprung eller trosbekännelse. Dessa diskrimineringsgrunder finns i bl, a,<br>
brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering och hels mot folk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>gQ</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grupp.
De knyter därmed an lill gällande rätt och blir lätta att förstå, I sak
Prop. 1985/86:98 skiljer sig diskrimineringsgrunderna från DU: s förslag
därigenom atl även trosbekännelse utgör en diskrimineringsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill här la upp en tillämpningsfråga i
anslutning till rekvisitet trosbekännelse, Kammarrällen i Jönköping och
Advokatsamfundet har erinrat om att det ibland kan vara motiveral att la hänsyn
lill en människas religiösa uppfattning i samband med anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vUl peka på atl en närliggande problemalik har
behandlats ingående i förarbetena till jämställdhelslagen. Där har anförts några
ganska enkla och drastiska men också rätt belysande exempel på skiljelinjen
mellan vad som i det sammanhanget är behörigt och obehörigt, godtagbart och
icke godtagbart. Man har t, ex, pekat på alt det inte gärna kan förbjudas all
en arbetsgivare kräver atl en skådespelare som skall spela en manlig roll är
man eller all den som skaU vara mannekäng vid visning av damkläder skall vara
kvinna. Det gäller här att göra en avvägning mellan motstående iniressen, I de
situationer där tillhörighet lill ett vissl kön kan sägas uigöra en särskUd
yrkeskvalifikation kan arbetsgivarens krav på sådan könslill-hörighet anses
vara etl uttryck för atl en person med den könstillhörigheten därmed också har
bättre sakliga fömtsättningar för arbetet än en person av motsatt kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även på området för etnisk diskriminering kan ett
motsvarande resonemang föras, DU har också i delbelänkandet SOU 1983:18 s, 105
pekat på atl viss etnisk tillhörighet ibland kan vara alt anse som en särskild
yrkes-kvalifikation, DU har därvid exemplifierat med konstnärliga yrken och
arbete som består i atl företräda en minorileisorganisalion, I sådana fall kan
alltså ell av arbetsgivaren uppställt krav på viss etnisk lUlhörighel anses
sakligt grundat enligt DU, På molsvarande säll får enligt min mening del hår
nämnda fallel, liksom andra liknande fall där en verksamhet ställer särskilda
krav, bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ombudsman
mot etnisk diskriminering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Regeringen utser en ombudsman som skall verka för all etnisk diskriminering
inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna paragraf presenteras den särskilda
ombudsman vars uppgift är att genom sin verksamhet molverka etnisk
diskriminering i enlighel med lagens ändamål. Ombudsmannen utses av regeringen,
I stället för uttrycket "diskriminering på etnisk grund" i
promemorieförslaget har här valts uttrycket "etnisk diskriminering"
som är lagens gmndläggande begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhetsområde skall vara
arbetslivet och samhällslivet i övrigi. Arbetslivet framhålls sårskilt
beroende på alt del inom detta område av samhällslivet är av särskild betydelse
atl ålgärder sätts in mot etnisk diskriminering. Skälen för detta har
utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,3), Lagen innehåller i 4 §
bestämmelser om sådana särskilda ålgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppei
arbetslivet har här givils en mer vidsträckt innebörd än i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsrättslig
lagstiftning. Till arbetslivsområdel hör enligt den nu föreslag- Prop.
1985/86:98 na lagen sådanl som är eller bmkar vara reglerat i avlal meUan
arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer. All söka anställning
direkt hos en arbetsgivare eller genom arbetsförmedlingen hör lill arbetslivet.
Detsamma gäller relationen mellan arbetstagare och grupper av arbetstagare.
Fackföreningarnas verksamhei på arbetsplatserna är också en del av arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med uttrycket samhällslivel avses, förutom
arbetslivet, även sådana verksamheter inom den offentliga eller enskilda
sektorn av samhället som t, ex, skolan, boendet, hälso- och sjukvården,
föreningslivet och näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utanför lagens tillämpningsområde faller sådanl som
hör lill privatlivet. Någon skarp gräns mellan samhällslivet och privatlivet är
svår atl dra. Med den konstruktion som lagen föreslås få är det dock inte
nödvändigt all närmare ange gränserna för tillämpningsområdet. Att privatlivet
hålls utanför betyder inte all samhället har en annan syn på den diskriminering
som kan förekomma där. Del kan emellertid inte anses rimligl alt lagen får
direkt tillämplighet på privata handlingar, 1 stället får man ulgå från att
åtgärder som syftar lill atl molverka diskriminering i samhällslivel får
indirekta återverkningar även i privatlivet. Det kan för övrigt tilläggas atl
vissa handlingar på privatlivets område med inslag av etnisk diskriminering
kan vara straffbelagda, t, ex, som ofredande eller som förolämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens funktion har beskrivits i den aUmänna
motiveringen (avsnitten 5,2,1-5,2,3), I likhet med vad som gäller för JämO, har
någol krav på all ombudsmannen skall vara lagfaren inte uppställts. Närmare
bestämmelser om ombudsmannen och dennes kansli avses alt ges i en av regeringen
beslutad instruktion. Ombudsmannens uppgifter anges i de följande två
paragraferna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Ombudsmannen skall genom råd och på annal liknande sätt medverka lill alt
den som utsatts för etnisk diskriminering kan la lill vara sina rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med
myndigheter, förelag och organisationer samt genom opinionsbildning,
information och pä annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot etnisk
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf anger de arbetsuppgifter som
ombudsmannen skall ha på hela verksamhetsområdet. Saken har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,3), Bortsett från några ändringar i
redaktioneUt syfte överensstämmer paragrafen med promemorieförslagels.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt försia slyckel skall ombudsmannen hjälpa
enskilda som blivit<br>
utsatta för etnisk diskriminering. En utgångspunkt för denna verksamhet<br>
är den enskildes uppfattning av atl ha blivit diskriminerad. Även om<br>
ombudsmannen inte delar denna uppfattning skall han ge erforderliga råd<br>
och upplysningar eller på annat säll stödja dem som vänt sig lill honom<br>
eller henne. Del kan många gånger finnas anledning för ombudsmannen att<br>
göra närmare efterforskningar i etl visst ärende innan han eller hon tar<br>
ställning till på vilket säll den enskilde bäst kommer till sin rätt. Lagtexten<br>
har på gmnd av ell påpekande från Svea hovrätt ändrats så all uttrycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"på
annal sätt" ändras tiU "på annat liknande sätt". Därigenom
förtydli- Prop. 1985/86:98 gas all ombudsmannens uppgifter inte omfattar t,
ex, sådanl som processföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra slyckel, där lagtexten också juslerals på
nyssnämnt sätt, anger vilka uppgifter ombudsmannen har på etl generelll plan.
Ombudsmannen skall bl, a, söka förmå statliga myndigheter, kommuner, företag,
organisationer och enskilda att själva motverka eller upphöra med sådant som
kan innefatta etnisk diskriminering. Ombudsmannen skall även initiera aktiva
åtgärder som förebygger diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Ombudsmannen skall särskill molverka atl arbetssökande utsätts för etnisk
diskriminering. Ombudsmannen skall också i kontakt med arbetsgivare och
berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande mellan olika
etniska gmpper i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf, som endast redaktionellt skiljer
sig från promemorieförslagets, är etl uttryck för all arbetslivet är ell
område inom vilket det är av särskild betydelse all ombudsmannens verksamhei
når ut. Bakgrunden tUl detta har närmare angivits i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5,2,3), Begreppet arbetslivet har behandlats i specialmoliveringen
till 2 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nämnd
mol etnisk diskriminering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Regeringen utser en nämnd mot etnisk diskriminering som skall beslå av tre
ledamöter. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgifter är all ge ombudsmannen råd i
principieUt viktiga frågor om tillämpningen av denna lag och atl hos regeringen
föreslå de författningsändringar eller andra ålgärder som är ägnade all
molverka etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden enligt 7 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf fordrar ingen särskild kommentar
ulöver vad som anförts i avsnitt 5,2,4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
hos ombudsmannen och nämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ En arbetsgivare är på ombudsmannens uppmaning skyldig all komma till sådana
överläggningar och lämna sådana uppgifter som berör arbetsgivarens förhåUande
till arbetssökande och arbetstagare och som behövs för ombudsmannens verksamhet
på arbetslivets område. Genom uppgiftsskyldigheten får arbetsgivaren inte
betungas onödigt. Föreligger särskilda skäl är arbetsgivaren inte skyldig all
lämna ul uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i övrigi bör arbetsgivare och andra komma liU
överläggningar och lämna upplysningar lill ombudsmannen, om ombudsmannen begär
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsens innehåll och de förändringar - ulöver
ell par redaktionella ändringar - som sketl i lagtexten i förhållande lill
promemorieförslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt
5,2,3 och 5,2,6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I första Slyckel av paragrafen anges arbetsgivarens
skyldighet alt på<br>
ombudsmannens uppmaning komma lill överläggningar och alt lämna upp-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>gifter.
De uppgifter som här naturiigen kan komma i fråga är uppgifter från Prop.
1985/86:98</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansökningshandlingar
och andra uppgifter i ett anslällningsärende eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
om arbetsgivarens rekryleringspolitik, utbildningsplaner etc,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifisplikten,
som i princip bryter sekreiess, har dock begränsats sä alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsgivaren,
om han har särskilda skäl därtill, inte skall behöva lämna ut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter.
Del skall då vara fråga om ett överordnat inlresse som står mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intresset
atl ombudsmannen skall få del av uppgiften, se exemplifieringen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avsnitt
5,2,6, Vidare finns etl stadgande om all arbetsgivaren inte får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>onödigt
betungas av uppgifisplikten. Om arbetsgivaren inte fullgör sina</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldigheter
kan ombudsmannen ingripa enligt 7 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra slyckel är en erinran om alt ombudsmannens
önskemål om överläggningar och upplysningar även i övrigt bör respekteras av
arbetsgivare och andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Om en arbetsgivare inte rättar sig efler ombudsmannens uppmaning enligt 6
§ första siycket, får ombudsmannen förelägga vite. Ombudsmannens beslul all
förelägga vite får överklagas hos nämnden mol etnisk diskriminering. Nämndens
beslul får inte överklagas. Talan om uldömande av vite förs vid tingsrätt av
ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsens innehåll har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,3, 5,2,4 och 5,2,6), Beslämmelsen syftar
lill all inskärpa allvaret i fråga om ombudsmannens verksamhei på arbetslivels
område, I paragrafen läggs uppgiften atl förelägga vite inte som i
promemorieförslaget på nämnden utan på ombudsmannen, Ell vitesföreläggande som
ombudsmannen har beslutat får överklagas hos nämnden. Förfarandet hos
ombudsmannen och nämnden följer förvaltningslagens regler. Dessa och andra
rättsliga principer för s, k, förfarandeviten avses tillämpas. Som regel bör
förfarandet i vilesärendel vara skriftligt och några särskilda bestämmelser om
muntlig förhandling eller om ersättning lill arbetsgivaren för dennes
eventuella kostnader i ärendet synes inte motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vitesreglerna bygger i huvudsak på viteslagen
(1985: 206), Trots att här är fråga om etl förfarandevile, bör emellertid
frågan om uldömande av vite bli föremål för domstolsprövning. Detta fordrar en
uttrycklig beslämmelse, som har lagils in i andra stycket, I promemorian
föreslogs atl mål om utdömande av vite skulle prövas av länsrätt i försia
instans enligt huvudreglerna i 6 § försia styckel viteslagen, Förfarandeviten
följer dock inte dessa huvudregler utan fordrar särskild reglering,
Vitessanklionen enligt detta lagförslag gäller endasl arbetslivets
förhållanden. Det finns därför skäl som talar för att välja samma lösning som i
jämställdhelslagen. Detta betyder all mål om uldömande av vite bör prövas av
tingsrätt i första instans. Lagförslaget har utformats i enlighel härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.2
Förslaget Ull lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
kap, 21 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretess
gäUer i ärende hos jämsläUdhetsombudsmannen eller jämställd-<br>
helsnämnden enligt lagstiftningen om jämställdhet mellan kvinnor och män<br>
i arbetslivet for uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den,
om del kan anlas alt den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Sekreiess gäller hos ombudsmannen och nämnden mol
etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1986:000) mot etnisk
diskriminering för uppgift om enskUds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas alt den enskilde lider skada eUer men om
uppgiften röjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om uppgift i allmän handling gäller sekreiessen i högsl tiugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln i promemorian har här
inarbetats som ett tillägg till 9 kap 21 § sekretesslagen (1980:100),
Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,6), Den
innebär all sekretess gäller hos ombudsmannen och nämnden i ärenden enligt
lagen mol etnisk diskriminering, Sekreiessen avser uppgifter om enskildas såväl
personliga som ekonomiska förhållanden. Med enskilda avses både enskilda
fysiska och juridiska personer. Sekretessen skyddar alltså t, ex, känsliga
uppgifter som en invandrare lämnar lill ombudsmannen och även sådana uppgifter
från en privat arbetsgivare, Sekreiessen gäller om del kan antas all den
enskilde lider skada eller men om uppgiften i fråga röjs. Bestämmelsen har
alltså fått ell s, k, rakt skaderekvisii, vilket innebär all presumtionen är
för offentiighel, I den allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,6) har särskilt
diskuterats frågor om utlämnande av uppgifter lill ombudsmannen från annan
myndighei och del behov av skydd för motstående intressen som därvid för vissa
fall måsle tillgodoses.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6 Statsbidrag till invandrarnas organisationer m.m. 6.1
Invandrarorganisalionernas roll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mina
bedömningar:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>— Invandrarorganisationerna har en betydelsefull
roll som folkrö<br>
relser i Sverige för social och kulturell gemenskap. De skall<br>
kunna verka i del svenska samhällslivet som andra folkrörelser<br>
för atl demokratin fördjupas och för atl positiva etniska relatio<br>
ner utvecklas mellan invandrare och svenskar och mellan olika<br>
invandrargrupper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- Invandrarorganisationerna har även en viktig
roll som företräda<br>
re för sina gruppers iniressen, Invandrarorganisationerna bör<br>
som talesmän för sina medlemmar kunna delta i samråd hos<br>
myndigheter, Sådanl samråd bör inte formaliseras genom statlig<br>
reglering ulan komma lill stånd efter behov. Del är angeläget att<br>
invandrarorganisalionernas möjligheter alt delta i samråd under<br>
lättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningarna: IPOK: s bedömningar i fråga om
invandrarorganisalionernas roll överensstämmer i huvudsak med mina, IPOK
framhåller atl koncentrerade samråd i form av s, k, invandrartådslag eller
invandrardagar med rikstäckning skulle kunna vara en viktig plattform för atl
utveckla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontakterna
mellan invandrarorganisationer och samhällsorgan, IPOK pe- Prop. 1985/86:98
kar också på att del är ett önskemål från invandrarorganisalionernas sida att
förtroendevalda får möjlighet all vara lediga från arbetet för att kunna
fullgöra sina uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En bred remissopinion instämmer
i IPOK: s synpunkler på invandrarorganisalionernas roll. Några
remissinstanser, bl, a, Västerås kommun, pekar på problemet med all en
organisalion inte alltid företräder en majoritet inom den nationella gruppen,
Sveriges frikyrkoråd anser all del finns en risk atl invandrarorganisationerna
utvecklas enligt svenska villkor och blir en del av den svenska maktapparaten i
stället för atl bibehålla den ursprungliga folkrörelsens traditionella form och
uppgift som myndighelskorrektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mina bedömningar: Invandrarpolitiska
kommittén har utförligt beskrivit framväxten av invandrarorganisationerna i
Sverige och deras roll i det svenska samhället. Den första finska föreningen
bildades redan år 1829, Efter andra världskriget har organisationsbildningen
inom de olika invandrargrupperna utvecklats snabbt och omfattar nu närmare 30
riksorganisationer med drygt 1500 lokala föreningar och uppskattningsvis
150000 medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa organisationer, som bildals på nationell,
språklig eller gemensamt hemlands gmnd, eller kombinationer därav, har flera
uppgifter. De ger en möjlighet för medlemmar av den egna gruppen all känna
trygghet och gemenskap. De bidrar till atl bevara och utveckla del egna språket
och kulturen, och därmed till att förslärka gruppens identitet. De verkar för
gruppens gemensamma iniressen i kontakterna med andra organisationer och med
samhällets institutioner och medverkar därmed i gruppens anpassning lill
förhållandena i del svenska samhället, Invandrarorganisationerna har också en
viktig roll som förmedlare av kultur och information mellan Sverige och
ursprungsländerna och har därför en inte oväsentlig betydelse i det
internationella samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Framväxten av invandrarorganisationerna i Sverige
påminner om hur de traditionella svenska folkrörelserna bildades, när de
samlade människor för all gemensamt verka för politiskt inflytande och för
förändringar i samhället. Genom 1975 års beslul om invandrarpolitiken kom
invandrarorganisationerna också atl betraktas som en viktig del av den svenska
folkrörelsefamiljen. Under senare år har samarbetet mellan de traditionella
folkrörelserna och invandrarorganisationerna förstärkts, Invandrarorganisationerna
har också i ökad grad fått del av traditionellt folkrörelseslöd, Lex, för ungdoms-
och idrotlsverksamhel. Jag vill här erinra om den av civilministern och mig
hösten 1984 anordnade konferensen med invandrarorganisationer och svenska
folkrörelser, som bl, a, ägnades ål frågan om en aktivare samverkan mellan
dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarorganisationerna skiljer sig emellertid
från övriga folkrörelser i<br>
några vikliga avseenden. Till skillnad från de flesta övriga folkrörelser är<br>
invandrarorganisalionernas verksamhet inte inriktad på ett visst område<br>
ulan de arbetar över etl brett fält, med sociala och kulturella frågor,<br>
information, utbUdning, barn-, ungdoms- och äldreverksamhet, idrott, reli-<br>
gon och mycket annat. De har medlemmar i alla åldrar. Genom atl de flesta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
organisationerna har etablerats relativt nyligen är verksamheten ofta Prop.
1985/86:98 sladd under uppbyggnad och utveckling. Många organisationer koncentrerar
sig i inledningsskedet på nyinvandrades behov och problem, men efler hand
ändrar verksamheten inriktning, Dessulom sker nu ell generationsskifte i
ledningen i många av organisationerna. Inom några av organisationerna pågår nu
en omprövning av organisationens roll och uppgifter. Del finns också, beroende
på de olika invandrargruppernas bosättningsmönster, stora lokala och regionala
variationer i organisationernas verksamhetjämfört med övriga folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser att det är angeläget alt invandrare, i
likhet med andra medborgare, ges goda möjligheter att engagera sig i
föreningslivet, I Sverige har folkrörelserna en grundläggande betydelse för
demokratin. Ett aktivt dellagande i föreningslivet skapar möjligheter till
gemenskap och samverkan med andra. Genom del samarbete som vuxit fram mellan
invandrarorganisationerna och de traditionella folkrörelserna främjas även
invandrarnas dellagande i folkrörelsearbelet i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser också att föreningslivet bland invandrare
är en resurs för del svenska organisalionslivel i stort och för det svenska
samhället, Invandrarorganisationerna utför en rad värdefulla uppgifter och har
en slor betydelse för sina medlemmar. Ulöver de uppgifter som jag redan har
nämnt vill jag peka på organisationernas allt viktigare roll när del gäller all
utveckla positiva och harmoniska relationer mellan olika grupper i del svenska
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De senasie tio åren har kommunernas, landslingens
och slalens stöd till invandrarorganisationerna byggts ul. Del är angeläget atl
de även i fortsättningen får etl verksamt stöd från samhället, i likhet med
andra folkrörelser, I delta sammanhang vill jag understryka alt
invandrarorganisationerna själva enligt den svenska folkrörelsetraditionen har
atl bestämma inriktningen av sin verksamhet, och att detta bör vara
gmndläggande vid utformningen av stödet till organisationerna. Jag återkommer
inom kort med mitt förslag till statsbidragssystem avseende
invandrarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De statsbidrag som organisationerna kunnat få för
sin verksamhei sedan år 1975 har underlättat bildandet av riksorganisationer.
Samverkan mellan invandrarorganisationerna och olika samhällsorgan har
etablerats i många former och på många nivåer, IPOK har gett exempel på sådanl
samråd både på riksnivå och på lokal nivå, IPOK anser alt sådant samråd bör
bedrivas i fastare former och ske med viss regelbundenhet i syfte atl öka
möjligheterna för invandrargrupper atl öva inflytande över beslut som har
betydelse för dem, IPOK framhåller vidare all förtroendevalda i invandrarorganisationerna
bör kunna få ledigt från arbetet för all delta i samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening har del sketl en myckel posuiv
utveckling av samarbetet mellan samhällets institutioner och
invandrarorganisationerna. Insikten i samhället har ökat om nödvändigheten av
all utforma invandrarpolitiska ålgärder så alt de överensstämmer med
invandrargruppernas behov och förutsättningar. På central nivå har sedan länge
etablerats samrådsformer. Exempel på detta är del lill
arbetsmarknadsdepartementet knutna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:374.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>invandrartådet
och SIV:s referensgrupp, I många av landels kommuner Prop. 1985/86:98 finns
också samarbelsorgan där invandraroganisationerna medverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är enligt min mening angeläget atl sådanl
samråd som jag gett exempel på vidareutvecklas och får former som ökar
invandrarnas möjligheter lill medinflytande och aktivt deltagande i den
demokratiska processen. Sådant samråd bör vara en naturiig del av verksamhelen
hos varje myndighei som har befattning med invandrarfrågor. Jag är för egen del
även beredd alt pröva andra samrådsformer, t, ex, regelbundet återkommande
rikstäckande rådslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK: s förslag alt de förtroendevalda inom
invandrarorganisationerna bör få ledigt från sina anställningar när de skaU
företräda sina organisationer vid överiäggningar med myndigheter o,d, är en
fråga för arbetsmarknadens parter. Problemet gäller för övrigi även för andra
folkrörelseorgani-salioner. Jag utgår från all frågan skall kunna lösas på ett
praktiskt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6,2 Statsbidrag till den centrala verksamheten vid
invandrarnas riksorganisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande stöd lill verksamhelen inom invandrarnas riksorganisationer
bör ersättas av ell nytt system för organisalionsstöd. Som statsrådet
Göransson senare kommer all föreslå bör del nuvarande stödet till tidningar på
annat språk än svenska föras samman med del bidrag som SIV fördelar lill
organisationernas centrala verksamhei. Denna samlade resurs ger
organisationerna etl ökat utrymme all själva välja sin verksamhetsinriktning
och sina arbetsformer. Stödsystemet bör vara så utformat all bidragsnivåerna
för de enskilda förbunden bättre än för närvarande ansluter lill förbundens
medlemsantal. Förslaget innebär atl en anpassning sker lill de allmänna
principerna för statligt stöd till folkrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen: IPOK förordar en utbyggnad av det
statliga stödet till invandrarnas riksorganisationer dels genom ändriftgaf i
beslämmelserna om stöd lill ungdomsorganisationer och kvinnoorganisationer,
dels genom etl nytt syslem för stöd lill invandrarorganisalionernas centrala
verksamhet. Stödet bör vara automatiskt verkande och ulgå efler antalet
betalande medlemmar i form av ell gmndslöd och ell rörligt 3töd, De
grundläggande villkor som sedan år 1975 gäller för statsbidrag lill
invandrarorganisationer bör gälla även fortsättningsvis, IPOK föreslår följande
precisering av dessa allmänna villkor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
organisationen skall allmänt ta tillvara invandrares intressen på del invandrar-
och minorilelspoliliska området och bedriva verksamhei med allmän kulturell och
social inriktning, o organisationen skall hämta huvudparten av sina medlemmar
från invandrar- och minoriletsgmpper i Sverige, o organisationen skall vara
demokratiskt uppbyggd så atl varje medlem har en stadgeenlig möjlighet att
påverka besluten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:-4.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>o organisationen skall vara riksomfattande med en
tilU"redsställande geo- Prop. 1985/86:98 grafisk spridning i de områden
där den invandrar- och minorilelsgmpp är bosatt som bildar organisationens
medlemsunderlag, o organisationens verksamhet skall vara huvudsakligen föriagd
lill Sverige, o organisationen skall bekosta en del av sin verksamhei genom
individuella medlemsavgifter och genom andra inkomster, o organisationen skall
kunna dokumentera sin verksamhei genom styrkta handlingar, t, ex, verksamhels-
och revisionsberättelser. Som villkor för att få automatiskt utgående stöd
föreslår IPOK dessulom att organisationen skall ha minsl 1 500 individuella
betalande medlemmar samt atl organisationen skall kunna dokumentera atl den har
haft verksam- . het under minsl två år, Grundslödel föreslås avse lön för
kanslipersonal m,m, och uppgå till mellan 0,1 och 1,0 milj, kr per år enligt
ell syslem med gmndstödsklasser som bygger på antalet medlemmar. Del rörliga
stödet föreslås uppgå till minst 10 kr per medlem och år. Förslaget innebär atl
totalkostnaden per budgetår för stödsystemet skuUe öka från nuvarande ca 4,6
milj, kr, till ca 7,5 milj, kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Belräffande villkoret all organisationen själv
skall svara för en del av sina kostnader anser IPOK att detta kan skärpas något
och förordar att målet bör vara atl 25 % av organisationens styrkta kostnader
skall utgöra egeninsats. Även diskrimineringsutredningen framhåller alt
egeninsatsen bör höjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK har även föreslagit en utvidgning av del
särskilda stödet till tidningar på andra språk än svenska. För en redovisning
av förslagen i denna del far jag hänvisa till vad statsrådet Göransson senare
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: lPOK:s förslag liU nytt syslem
för organisationsstöd tillstyrks av ell flertal av de remissinstanser som yttrat
sig i frågan, bl, a, SIV, slalens kulturtåd. Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) och några kommuner. Några remissinstanser har emeUertid hafl principiella
invändningar mot förslaget. Statens ungdomsråd pekar på risken med all införa
ett nytt generelll bidragssystem, där bidrag kan ulgå lill samma medlemmar från
flera statliga myndigheter. Statskontoret avstyrker med motiveringen all
förslaget innebär att utgifterna kommer all stiga i takt med all nya
organisationer bildas och medlemsantalet ökar. En analys av utvecklingen saknas
enligt statskontoret. Bl, a, SIV, finska, jugoslaviska och turkiska
riksförbunden framhåller atl organisationerna överiag har ekonomiska problem
och tillstyrker IPOK: s förslag om en höjning av stödet. Jugoslaviska och turkiska
riksförbunden anser atl arbetet i riksorganisationerna är i samhällets Ijänsl
och hell borde finansieras av samhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK: s förslag belräffande slödel till tidningar
på andra språk än svenska har mötts av en blandad remissopinion. Förslaget har
avvisats av bl, a, presslödsnämnden. Jag får här hänvisa lill statsrådet
Göranssons föredragning.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag har redan klargjort
atl jag anser atl invandrarorganisationerna har en viktig roU som en del av
folkrörelserna i Sverige och alt dessa organisationer även fortsättningsvis bör
få statligt stöd för sin verksamhei.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén har föreslagit att
bestämmelserna för ung- Prop. 1985/86:98 domsorganisationernas centrala
verksamhet ändras. Jag vill här erinra om atl regeringen i 1986 års
budgetproposition (prop, 1985/86: 100, bil, 10, s, 476) har förordat ändringar
vilka i princip överensstämmer med IPOK: s förslag. Regeringen föreslår där all
lägsta medlemslal för alt få bidrag bör vara 1 500 medlemmar för
invandrarorganisalionernas del och att del bör räcka om invandrarorganisalionen
har lokalavdelningar i minsl sex av landels landstingskommuner. Regeringen har
också föreslagU all med avdelning av ungdomsorganisation bör jämställas
ungdomssektion av lokal invandrarförening. Delta förslag innebär bl, a, all
Estniska kommitténs ungdomsverksamhet även i fortsättningen kan erhålla
statsbidrag. Jag vill också erinra om alt regeringen i budgetpropositionen har
föreslagit alt Assyriska riksförbundei och Syrianska riksförbundei blir
slatsbidragsberättigade, utöver de fem riksorganisationer för invandrare som
redan är slalsbidragsberälligade ungdomsorganisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommittén har även föreslagit
all reglerna för statsbidrag lill kvinnoorganisationernas centrala verksamhet
ändras. Jag är, efler samråd med civilministern, inte beredd all förorda en
sådan ändring i slatsbidragsbeslämmelserna som kommittén har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller kommitténs förslag till nytt system för
statligt stöd till invandrarnas riksorganisationer och till deras tidningar
vill jag framhålla följande. Som framgår av vad jag tidigare har anfört har
remissopinionen varit splittrad. Många instanser har varit positiva, medan
andra har haft invändningar av principiell karaktär. Del gäller såväl
förslaget om stöd till organisationerna som förslagel om lidningsslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag instämmer emellertid i IPOK: s allmänna
bedömning atl del är nödvändigl all reformera del nuvarande stödsystemet. Det
har varit i kraft i etl tiotal år. Många nya riksorganisationer har tillkommit
under denna lid samtidigt som resurserna för stöd har varit begränsade. Detta
har lett till att organisationerna i ökad utsträckning har byggt sin ekonomi på
bidrag av projektkaraktär. Därigenom har deras möjlighet att planera
inriktningen av sin verksamhei försvårats, TUl detta kommer all de nuvarande
beslämmelserna för stöd lill tidningar på andra språk än svenska har varit
svåra all tillämpa för organisationerna på grund av de naturliga skillnader som
föreligger mellan denna tidningsutgivning och annan utgivning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl väsentligt syfle med del nuvarande
statsbidraget lill invandrarorganisationerna är bl, a, att underlätta för
organisationerna att bedriva en samordnande rikstäckande verksamhei genom etl
centralt kansli och genom andra centrala aktiviteter som organisationen själv
prioriterar. Detta bör även fortsättningsvis vara syftet med statsbidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har som en grundläggande utgångspunkt för mina
överväganden om<br>
den fortsatta inriktningen av slödel lill invandrarorganisationer av rikska<br>
raklär haft all stödet bör utformas i enlighel med stödet lill folkrörelserna i<br>
övrigt. Detta innebär all statsbidragen till organisationerna, i likhet med<br>
vad som tillämpas i fråga om folkrörelser i övrigi, bör utformas så all<br>
organisationerna själva kan avgöra den närmare verksamhetsinriktningen<br>
och inte genom bidragskonstmklionen bli bundna lill särskilda verksam<br>
heter eller till vissa arbetsformer. Den grundläggande verksamhetsinrikt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
för invandrarorganisalionernas del hör vara att de allmänt tillvara- Prop.
1985/86:98 tar medlemmarnas/invandrarnas iniressen på del invandrarpolitiska
området samt alt de bedriver verksamhei i Sverige med allmän kulturell och
social inriktning. Med denna allmänna inriktning bör organisationerna utan
alltför detaljerade stalsbidragsföreskrifter vara fria att själva bedöma vilken
verksamhei man vill prioritera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser vidare atl de allmänna villkor för statsbidrag
som riksdagen fastslog är 1975 bör gälla även i fortsättningen. Dessa villkor
innebär bl, a, att organisationen skall vara demokratiskt uppbyggd och all
bidrag bör utgå endast om organisationen slår för en del av kostnaderna för sin
verksamhei, IPOK har preciserat dessa och andra villkor i sju punkter som jag
nyss har redovisat. Jag ansluler mig till IPOK: s förslag i denna del och
förordar att dessa aUmänna villkor bör gälla för stödet till invandrarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag kan emellertid inte ansluta mig lill IPOK: s
förslag lill statsbidragssystem. Som jag redan anfört har del mött kritik i
remissbehandlingen. Min utgångspunkt är, som jag tidigare nämnt, all
statsbidragssystemet utformas så all organisationerna ges möjlighet atl fritt
avgöra verksamhetsinriktningen. Jag anser samtidigt, i samråd med statsrådet
Göransson, alt allmänna nyhetstidningar på annat språk än svenska bör ges rätt
atl erhålla produktionsbidrag inom det allmänna presstödet enligt i huvudsak de
generellt verkande reglerna fördetta stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag föreslår mol denna bakgrund att ett nytt stöd
lill invandrarorganisalionernas centrala verksamhet tillskapas genom en
sammanslagning av de resurser som invandrarverket för närvarande förfogar över
för verksamhetsbidrag lill invandrarorganisationer, merparten av del särskilda
stödet lill tidningar på andra språk än svenska som utgår via
utbildningsdepartementet saml vissa bidrag som nu utgår från invandrarverkels
anslag för avgränsade projekt. Som framgår av det följande beräknas del nya
slödel lill invandrarorganisationerna under budgetåret 1986/87 uppgå till
9650000 kr. Till projektbidragen återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den av mig förordade förändringen innebär all del
särskilda slödel lill tidningar på andra språk än svenska avvecklas och alt de
resurser som därigenom frigörs i huvudsak används till det nya
organisationsstödet. Förändringen innebär vidare all sådana allmänna
nyhetstidningar, som hittills kunnat få bidrag både från del särskilda
lidningsslödet och från dagspresstödel skall ges möjligheter atl erhålla fullt
produklionsbidrag inom slödel till dagspressen. Statsrådet Göransson kommer
senare att anmäla sina förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Särskilda överväganden behöver emellertid göras i
fråga om den publi-<br>
kalionsverksamhet som sker inom invandrarföreningar som inte är riksför<br>
bund eller inom andra lyper av sammanslutningar bland invandrare. Deras<br>
informationsverksamhet erhåller för närvarande visst stöd från invandrar<br>
verket enligt förordningen (1977:523) om stöd lill tidningar på andra språk<br>
än svenska. Jag beräknar, med utgångspunkt i de senasie årens kostnader<br>
härför, att kostnaden för delta stöd för bä 1986/87 kommer alt uppgå lill<br>
140000 kr. Detta belopp bör tas upp under anslaget D3, Ålgärder för<br>
invandrare,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag förordar att SIV bör svara för administrationen
av statsbidragen lill Prop. 1985/86:98 invandrarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu till alt närmare kommentera vissa av
de viUkor som bör gälla belräffande del nya organisationsstödet. Jag har redan
angett all jag ansluler mig till de av IPOK föreslagna gmndläggande villkoren
för organisalionsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kravet på demokratisk uppbyggnad gäller i samtliga
statsbidragssystem för folkrörelser. Det bör tolkas så att alla medlemmar skall
ha en stadgeenlig möjlighel alt påverka de beslut som fallas inom
organisationen. Jag anser att del finns skäl all särskilt understryka atl
organisationens arbetsformer medger ett verkligt inflytande också för
ungdomsmedlemmar saml för den slora del av medlemmarna som är kvinnor. Verkliga
möjligheter lill inflytande härvidlag bidrar lUl en demokratisk fostran och
främjar en demokratisk samhällsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller kravet på rikstäckning vill jag framhåUa
följande. Kravet att en bidragsberälligad invandrarorganisalion skall kunna
anses vara en riksorganisation kan inte i alla delar gälla i samma omfattning
som molsvarande krav i statsbidragssystemen för övriga folkrörelser.
Invandrarnas koncentration till vissa orter eller regioner gör att någol
preciserat krav på geografisk fördelning av medlemsunderlagel inte går atl
ställa upp. Del bör därför som villkor ställas all organisationen har en
tillfredsställande geografisk spridning i de områden där den invandrargrupp är
bosatt som bildar organisationens medlemsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Villkoret att organisationen själv svarar för en
del av sina kostnader gäller för allt folkrörelsestöd och bör naturligtvis
gälla också i fråga om invandrarorganisationerna, IPOK har övervägt faktiska
preciseringar på denna punkt. Kommittén har föreslagit atl ett visst angivet
belopp bör kunna faslslällas när del gäller den egeninsats som den enskilde
medlemmen via sin förening bidrar med tiU riksorganisationen, IPOK har även
föreslagit all 25% av organisationens kostnader skall uigöra egeninsats. Bl, a,
som en följd av min ambition all utforma slödel enligt de principer som eljesl
gäller för folkrörelseslöd anserjag all någol sådant belopp eller en sådan
procentandel inte bör faslslällas. Utvecklingen de senasie åren i fråga om
organisationernas självfinansiering har, enligt vad invandrarverket redovisat,
varit posiliv. Jag vill understryka all del är angelägel alt
invandrarorganisationerna uppnår samma självfinansieringsgrad som folkrörelserna
i övrigi och all invandrarverket i sina kontakter med organisationerna verkar
för detta. Jag vill i detla sammanhang också understryka all del av IPOK
föreslagna villkoret om god dokumentation av organisationens verksamhet och
medlemsutveckling, genom verksamhels- och revisionsberättelser, efterlevs och
alt SIV verkar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har föreslagit alt slödel bör utgå i form
av gmndslöd och rörligt stöd. Min egen mening är alt del inte är nödvändigt alt
införa etl rörligt stöd av det slag som IPOK har föreslagit. Jag förordar i
stället ett system med enbart grundslöd som bygger på en indelning i
slödklasser efter organisationernas medlemslal. Därigenom blir det nya systemet
lätt alt administrera och överblicka för såväl SIV som för organisationerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detla sammanhang är frågan om hur antalet medlemmar beräknas och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
medlemsbegreppet definieras central. Huvudprincipen inom de övriga Prop.
1985/86:98 statsbidragssystemen för folkrörelsestöd är all man utgår från den
uppgift om antalet medlemmar som organisationens verksamhetsberättelse, styrkt
av dess revisorer, uppger. Jag anser att denna princip bör ligga till grund
även för slödel lill invandrarorganisationerna. Det grundläggande bör således
var atl slödel beräknas med utgångspunkt från antalet personer som själva
individuellt har visat all de vill tillhöra riksorganisationen, t, ex, genom
alt belala medlemsavgift till en förening som är ansluten lill organisationen.
Med tanke på ambitionen alt stimulera barn- och ungdomsverksamhet i
organisationerna finner jag del inte lämpligl all ställa upp några ålderskrav i
fråga om vilka som skall kunna inräknas i medlemsunderiagel. Även belräffande
barn- och ungdomsmedlemmar bör dock gälla att de bör fylla kravet att vara
betalande medlemmar i sin förening. Med tanke på att ändringar i
medlemsunderiagel kan förekomma över tiden vill jag förorda all del
bidragsgrundande medlemsunderiagel bör beräknas med hänsyn lill förhållandena
vid ulgången av organisationens verksamhetsår under del närmast föregående
bidragsåret. Det är angelägel att SIV bistår organisationerna med all
förbättra sin medlemsredovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är även angelägel atl det sker en noggrann
prövning av all villkoren uppfylls innan organisationen medges rätt till
statsbidrag. Jag förordar mot denna bakgrund atl regeringen, efter förslag från
SIV årligen har att besluta om en organisalion skall vara berättigad till
statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser atl en utgångspunkt för del nya
stödsystemet bör vara alt i princip de riksorganisationer som idag får
statsbidrag bör kunna omfattas av del nya systemet, under förutsättning all de
uppfyller de allmänna villkoren för statsbidrag lill invandrarorganisationerna.
Jag har således utformat mitt förslag till stöd efter den medlemsstmklur som organisationerna
har idag. Denna har varit relativt stabil under senare år. En riksorganisation
som representerar färte än 1000 individuellt betalande medlemmar bör dock ej
kunna få stöd enligt det nya systemet. Jag föreslår atl stödet utgår i följande
omfattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antal
medlemmar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bidrag per år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1000-
3499</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3500-
4499</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>400000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
500- 6999</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>650000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7000-10999</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11000-14999</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15000-29999</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1100000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30000-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1300000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland de riksorganisationer som idag får
verksamhetsbidrag från SIV<br>
finns två som har invandrare från ett stort antal länder som medlemmar,<br>
nämligen Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor<br>
och Immigranternas Riksförbund, Jag anser att de även i fortsättningen bör<br>
få statsbidrag, i den mån de uppfyller de allmänna kraven härför. Jag finner<br>
del emellertid vara naturligt atl stödet till Riksförbundei Internationella<br>
Föreningar för Invandrarkvinnor minskas med ett belopp som motsvarar<br>
det stöd som utgår lill organisationen enligt de regler som gäller för slalsbi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>drag till
kvinnoorganisationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med det system som jag nu har föreslagit kommer,
enligt mina beräk- Prop. 1985/86:98 ningar, var och en av del tjugotal
organisationer som idag erhåller verksamhetsbidrag, all totalt sett få större
statsbidrag än de får idag, under förutsättning alt de uppfyUer de allmänna
villkoren för bidrag och all deras medlemsantal är tiUräckligt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har en diskussion förts om hur statens stöd lill folkrörelserna
skall kunna förenklas och samordnas, I delta syfle planeras en översyn av aUl
slatiigt folkrörelseslöd. Arbetet med en sådan översyn kommerati påbörjas i
civildepartementet under år 1986,1 samband med de förslag till förändringar som
en sådan översyn kan komma alt aktualisera är det naturligt atl även
konstruktionen av slödel lill invandrarorganisationerna kan komma atl
påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de
angivna grunderna för statsbidrag liU invandrarnas riksorganisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Bidrag till avgränsade projekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
verksamhetsbidrag lill riksförbundens centrala verksamhei beviljar SIV också
bidrag lill avgränsade projekt. Från denna anslagspost har sedan flera år
utgivits projektbidrag även till riksorganisationernas verksamhet. Medel har
också beviljats för de samverkansorgan som bildals mellan konstellationer av
riksförbund. Med de uppräkningar av bidragen lill riksförbunden som det nya
systemet leder till anserjag atl det framdeles bör vara organisationernas egen
uppgift all finansiera den samverkan som man finner behov av. Jag har därför
vid beräkningen av medelsbehovel för anslagsposten Bidrag lill avgränsade
projekt m, m, tagit hänsyn dels till all medel för samverkan mellan
riksförbunden inte längre behöver ulgå, dels lill atl de projektmedel i övrigi
som givils och som kommit lill användning i riksförbundens centrala verksamhei,
Lex, för föreningsombudsmän, inte längre behöver ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av del jag nu har anfört följer alt delvis nya
regler måste komma atl gälla för invandrarverkels bidragsgivning lill
avgränsade projekt. Även andra skäl talar härför. Sedan år 1975 har, som
försöksverksamhet, stöd kunnat ulgå lill projekt i kommunal regi. Dessa har
givit värdefulla erfarenheter och bidragit tUl ökad samverkan mellan invandrare
och majoritetsbefolkningen. Samtidigt har del kommunala engagemanget för
invandrarfrågor ökat, bl, a, till följd av del förändrade systemet för
mottagning av asylsökande och flyktingar. Under år 1985 har dessulom
tillkommit en möjlighel för kommuner som deltar i flyktingmottagningen atl
erhålla särskUda bidrag, bl, a, för kommunall stöd lill folkrörelser som är
engagerade i flyk-tingmoltagningen. Totalt förfogar SIV under innevarande
budgetår över 8 milj, kr för särskilda bidrag lill kommunerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund anserjag atl försöksverksamheten
med projektbi<br>
drag lill kommuner med medel från denna anslagspost bör upphöra. Bidrag<br>
bör framgent främst inriktas på samverkansprojekl och bör kunna utgå lill<br>
invandrarorganisationer, svenska fackliga och ideella organisationer och<br>
institutioner m, fl. Bidrag bör komma i fråga för lids- och koslnadsmässigt<br>
klart avgränsade projekt som inte kan anses ingå i den bidragssökandes</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ordinarie
verksamhet, SIV:s beslul i dessa ärenden bör ej kunna överklä- Prop.
1985/86:98 gas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag förordar mol denna bakgrund all
anslagsposten tas upp med 1 800000 kr för budgetåret 1986/87,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de
angivna grunderna för bidrag till avgränsade projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Statens invandrarverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Statens invandrarverk bör ha kvar ett ansvar för samordning och bevakning av
myndigheternas ålgärder för invandrare. Verkets insatser bör dock anpassas
lill fackmyndigheternas ökade kunskaper om behovet av ålgärder och den
utveckling av åtgärderna som skett under den senaste tioårsperioden. Verkets
ambitionsnivå i fråga om bevakning och samordning bör vidare anpassas till de
krav som kommit all ställas på verket som en följd av det nya systemet för
flyklingmollagning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningarna: EnUgl diskrimineringsulredningens
mening bör SIV i förordning få ell fastlagt tillsynsansvar för all de statliga
myndigheterna inom sina ansvarsområden behandlar invandrare och medlemmar av
språkliga minoriteter likvärdigt med befolkningen i övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett övervägande anlal av de
instanser som uttalat sig i frågan är negativa lill en fastlagd tillsynsroll
för SIV, De skäl som anförs härför är främst den rollkonflikt som SIV därigenom
uppges komma i bl, a, på så sätt all verkel skulle ulöva lillsyn även över sig
självt, Förslagel skuUe, enligt remissinstanserna, innebära ell avsteg från
gällande praxis om myndigheternas jämställdhet och självständighet i
förhållande lill varandra. Statskontoret och Svea hovrätt pekar på all behovel
av löpande tillsyn redan i dag är uppfyllt genom JO-ämbetet, vars granskning
även inrymmer de kommunala myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även SIV är tveksamt lill att få en fastlagd
tillsynsroll och menar alt tillsynsfunktionen rimmar illa med intentionerna att
varje myndighei inom sitt ämnesområde har ansvar även för invandrarna. Man
pekar också på atl del skulle kräva en avsevärd resursförstärkning för SIV, Del
är enligt SIV lämpligare all verkel, i stället för en direkt tillsynsfunktion,
även i fortsättningen har sin nuvarande bevaknings- och samordningsroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Liksom hittills bör SIV
ha en bevakningsroll i förhållande lill andra statliga myndigheter. Den av
diskrimineringsutredningen föreslagna förändringen med innebörd atl SIV bör få
ell fastlagt tillsynsansvar för all de statliga myndigheterna inom sina
ansvarsområden behandlar invandrare likvärdigt med befolkningen i övrigt år
enligt min mening inte motiverad. Bevaknings- och samordningsrollen har enligt
SIV:s bedömning hittills fungerat tillfredsställande. Den utveckling av
invandrarfrågorna som allmänt har sketl hos myndigheterna under den senasie
tioårsperioden talar inte heller för att SIV: s roll behöver stärkas, I</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:123.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>likhet med flertalet remissinstanser anser jag också all
del finns såväl Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principiella som praktiska skäl som talar mot all SIV
skall få en fastlagd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiUsynsroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarverket bör således ha kvar
sill nuvarande bevaknings- och samordningsansvar i förhållande lill andra
statliga myndigheter. Jag vill nu lämna några synpunkter på SIV: s bevaknings-
och samordningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt sin instruktion skall SIV
bl, a, fortlöpande bevaka behovel av åtgärder för att främja invandrares
sociala och kullureUa silualion i Sverige samt efler samråd med berörda
myndigheter föreslå eller vidtaga åtgärder och verka för samordning av
åtgärderna. Verkels bevaknings-, inilierings-och samordningsarbete sker i olika
former. Med en rad myndigheter har verket kontinuerliga kontakter eller
samarbete i projektform i flera frågor, Påverkansarbetel sker också i hög grad
genom medverkan i kurser och konferenser. Vid verket finns en samordningsbyrå
som svarar för huvuddelen av detta bevaknings- och samordningsarbete. Byrån är
indelad i sektioner, som ansvarar för bevakningen av en eller flera samhällssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarverkels samordnings- och
bevakningsuppgifler har i stort varit oförändrade sedan år 1976, Sedan dess har
myndigheternas medvetande om behovel av särskilda åtgärder för invandrare
överlag ökat kraftigt och del har också skett en posiliv utveckling av
myndigheternas ålgärder för invandrare. Flera centrala myndigheter har numera
inom vissa funktioner myckel god egen "invandrarexpertis". Enligt min
mening har SIV: s initiativ- och päverkansarbete varit av slor betydelse för
denna positiva ulveckhng och del är viktigt att SIV även fortsättningsvis kan
ha möjlighel all spela en sådan roll. Ökat medvetande och ökade kunskaper i
invandrarfrågor i flertalet myndigheter innebär emellertid samtidigt att SIV:
s fortlöpande bevakning och initierande verksamhet behöver anpassas lill de
förändrade förutsättningar som råder, Behovel av anpassning kan gälla såväl arbetsformer
och organisalion som resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarverket fick den 1 januari
1985 väsentligt utökade uppgifter då verket blev ansvarig myndighei för
mottagandet av flyktingar i Sverige, Det är i stor utsträckning fråga om
uppgifter som är hell nya för verket men det är också fråga om
uppföljningsarbete och initierande arbete som har nära samband med de
bevaknings- och samordningsuppgifter som verkel redan har för invandrare. De
nya uppgifterna kräver slor flexibilitet inom verkel på grund av alt arbetsbelastningen
är beroende av flyktinginvandringens storiek. Inom SIV har hittills under år
1985 en del av den personal som normalt arbetar inom samordningsbyråns
bevakningsfunklion arbetat med kommunkontakter för att få fram tillräckligt
antal mollagningsplalser för flyktingar, Kommunkontakler inom ramen för
flyklingverksamhelen kan också ge kunskaper som är värdefulla för den generella
bevakningen av ålgärder för invandrare. En fortsall samordning inom verket av
den allmänna bevakningen av åtgärder för invandrare och flyklingverksamhelen
är enligt min mening önskvärd, inte minst därför att den innebär goda
förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid verket utreds för närvarande
frågan om hur samordningsbyrån fort<br>
sättningsvis skall dimensioneras och organiseras för all kunna möta de nya</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>krav
som ställs på byrån. Jag är därför nu inte beredd atl lämna några mer Prop.
1985/86:98 detaljerade förslag rörande samordningsbyrån utan avseratt först ta
del av verkets kommande förslag och därefter eventuellt återkomma till regeringen
i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Forskningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
bedömningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-family:Verdana'>Bland invandrarpoliliskl
angelägna forskningsområden vill jag särskilt framhålla behovel av forskning om
etniska relationer och etnisk diskriminering. Olika invandrargruppers -
särskill kvinnornas - arbetslivsförhållanden bör vidare ägnas ökad uppmärksamhet
inom forskningen. Det bör ankomma på delegationen för invandrarforskning att
utarbeta program för forskning inom dessa områden, Etl Iredje område som
förtjänar särskild uppmärksamhet är forskning om flyktingars förhållanden i
Sverige samt om det nya systemet för flyktingmottagning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centrumbildningar och liknande
tvärvetenskapliga miljöer vid universitet och högskolor, som särskill inriktat
sig på forskning om invandrare och etniska minoriteter, bör utvecklas och konsolideras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:27.0pt;text-indent:-11.0pt'><span style='font-family:"Times New Roman"'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Del internationella och nordiska samarbetet på
migrations-forskningsområdel befrämjar den svenska utvecklingen på områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag m. m.: Diskrimineringsutredningen
har i sitt slutbetänkande lagil upp frågan om forskning och annat
kunskapsinhämlande. Utredningen konstaterar att forskning om etniska
relationer kommit igång sent och inte hunnit bli omfångsrik. Även om nya
möjligheter lill kunskapsuppbyggnad kommer att ges vid de instilutionsliknande
enheter av tvärvetenskaplig karaktär som på senare år har bildats vid flera
universitet är del enligt utredningen viktigt atl områdel ges ökad prioritet
vid anslagstilldelning och atl flera forskare stimuleras lill insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till angelägna forskningsuppgifter hör enligt
utredningen också de etniska minoritetsgmppernas rättsliga ställning,
uppföljning av utredningens studie av majoritetsbefolkningens attityder,
forskning om massmediernas roll i opinionsbildningen och studierom
språkkunskaper och språkbehandling som diskrimineringsgmnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även av IPOK: s belänkande framgår att det finns
stora behov av ny kunskap inom flera områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Delegationen för invandrarforskning (DEIFO) har
våren 1985 överlämnat ell forskningsprogram till arbetsmarknadsdepartementet,
I programmet "Invandrare och etniska minoriteter - många angelägna
forskningsområden" har DEIFO pekat ul områden inom vilka del saknas
kunskaps-underiag och där del är angeläget med forskningsinsatser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1985186. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: 1 fråga om
diskrimineringsulredningens avsnitt om Prop. 1985/86:98 forskning ullalar sig ett
femlontal remissinstanser och flertalet av dem tillstyrker utredningens
bedömning av behovel av ny kunskap på områdel. Även i yttrandena över IPOK: s
belänkande framhåller några remissinstanser behovet av forskning, DEIFO: s
forskningsprogram har inte remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mina bedömningar: Regeringen beslutade i
maj 1983 atl tillkalla en delegation (A 1983:01) för invandrarforskning.
Delegationens arbete innebär en fortsättning av de uppgifter som tidigare ålåg
expertgruppen för invandringsforskning (EIFO), inrättad år 1975, Delegationens
uppgifter är i huvudsak atl la initiativ lill forskning och all informera om
forskningens resultat, 1 delegationen ingår forskare och företrädare för
politiska partier, SIV m,fl. Samtidigt inrättades vid universitetet i Stockholm
ell centrum för invandringsforskning, lill vilket knutils bl, a, forskare från
den tidigare expertgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag framhöll i den forskningspoliliska
propositionen (prop, 1983/84:107) är invandrarpolitiken ell angeläget och nytt
forskningsområde. Endast etl begränsat anlal forskare har hittills varit
engagerade inom området, DEIFO har nyligen lämnat en redovisning av genomförd
och pågående forskning inom invandrarområdel. Den visar all området är under
snabb utveckling och engagerar alll fler forskare. Ett av de större
forskningsprojekten under senare år rör invandringens långsiktseffekler (PIL),
som har genomförts med stöd främst från arbetsmarknadsdepartementet. Projektet
var knutet lill den tidigare expertgruppen för invandringsforskning och
fullföljs nu vid Centrum för invandringsforskning vid universitetet i
Stockholm, En preliminär slutredovisning av projektet har nyligen redovisats.
Delar av projektet har redan redovisats i rapportform, bl, a, en jämförelse
mellan sex europeiska länders invandrings- och invandrarpolitik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell stort delprojekt inom PIL-projeklel rör den
andra generationens levnadsförhållanden. Resultaten från detta arbete är
intressanta och utgör ett viktigt underlag för den fortsatta inriktningen av
invandrarpolitiken. En iakttagelse som jag särskilt vill nämna år all
andrageneralionen i mycket hög grad tycks vara integrerad i det svenska
samhället. Forskningsresultaten visar också all skillnadema inom
andrageneralionen är myckel slora i fråga om många företeelser. Denna situation
gäller inom utbildningen och på arbetsmarknaden. Många barn till invandrare har
svårt atl hävda sig inom dessa områden, medan andra klarat sig mycket bra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den forskningspoliliska propositionen som lades
fram för riksdagen våren 1984 pekade jag på några forskningsområden som
föryänar särskild uppmärksamhet, DEIFO har med utgångspunkt från vad som
framhölls i propositionen utarbetat ell program för invandrarforskningen.
Programmet omfattar en bred beskrivning av olika samhällsområden inom vilka
del finns angelägna forskningsbehov. Delegationen har också prioriterat vissa
områden. Själv vill jag nämna tre forskningsområden som jag anser bör ha hög
prioritet under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del finns ett stort behov av grundläggande forskning
om etniska relatio<br>
ner, dvs, de ömsesidiga förhållningssätt som utvecklas mellan etniska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grupper inom samhällen, I anslutning härtill behövs
fördjupade kunskaper Prop. 1985/86:98 om etnisk diskriminering, särskill sådana
som tar sig institutionella former. Olika invandrargruppers
arbetslivsförhållanden är vikliga att belysa, inte minst de som avser
andrageneralionen. Arbetet är av central betydelse för flertalet människor och
påverkar i hög grad övriga livsvillkor. Jag anser del därvid vara särskilt
angeläget med forskning om de invandrade kvinnornas arbetslivssilualion, inte
minst med hånsyn lill de skillnader som finns mellan olika etniska grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inilativet alt bedriva forskning i
anslutning till reformen rörande ett lokalt mottagande av flyktingar och
asylsökande bör följas upp. Här finns flera viktiga frågeställningar.
Flyktingars framlida bosättningsmönster och boendeförhållanden är etl exempel;
relationerna mellan majoritetsbefolkningen, de redan etablerade invandrarna
och nyanlända flyktingar är etl annat. Även rena effektivitetsskäl talar för
alt en sä omfattande reform som denna bör bli föremål för forskning och
utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn lagen lill
migralionsforskningens tvärvetenskapliga karaktär har vid flera universitet
och högskolor centrumbildningar eller liknande tvärvetenskapliga arrangemang
vuxit fram med särskild inriktning mol migralions- och elniciletsforskning. Vid
olika högskoleorter har olika sådana organisatoriska lösningar vuxit fram. Jag
anser atl dessa fora för forskning och utbildning är värda alll stöd och atl
deras verksamhei bör utvecklas och konsolideras. Vid Stockholms universitet
bildades år 1983 Centrum för invandringsforskning. Vid inrättandet beslöts all
verksamhelen skulle pågå i försia hand under en försöksperiod om fyra år, dvs.
Lo, m, budgetåret 1986/87, När försöksperioden närmar sig sill slut är del
väsentligt atl förfoga över ell underiag, varpå beslul kan fattas om den
fortsatta verksamhelen, dess inriktning och finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under senare år har
invandrarkunskap blivit etl inslag inom flera utbildningslinjer, Detla har
inneburit all antalet studerande som på detta sätt kommer i kontakt med
invandrarfrågor ökar, vilket enligt min mening är mycket positivt. Delta kan
leda lill alt invandrarfrågorna också beaktas i forskningen inom ämnen där de
tidigare inte ägnats någon uppmärksamhet. Samtidigt breddas basen för
rekrytering av forskare till invandrarområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarforskningen är ett område
som är väl ägnat för samarbete såväl bilateralt som multilateralt. Jag vill här
nämna atl samarbetet inom Norden vad gäller migralionsforskningen har
fördjupats under del senasie året. Samarbetet mellan Finland och Sverige inom
detta område har breddals under år 1985 i och med all ett gemensamt
arbetsprogram antagits av mig och den finske arbetskraftsministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill avslulningsvis nämna alt
frågor om invandrarforskning kommer att behandlas i den forskningspolitiska
proposition som regeringen planerar atl lämna lill riksdagen våren 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har vid mina överväganden om
forskningsfrågor samrått med statsrådet Ingvar Carisson och med chefen för
utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>9
Internationella frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9,1 Allmänt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Sverige bör spela en aktiv roll i det internationella samarbetet på
migrationsområdet, Sverige bör låta sig vägledas av existerande internationella
normer vid utformningen av sin invandrarpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag: Överensstämmer med min bedömning
(se SOU 1984:58 s, 336,340),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte kommenterat förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Sverige har hittills
verkat för att migralions-frågorna skall prioriteras högt i de internationella
organisationernas verksamhet saml medverkat lill en lämplig arbetsfördelning
mellan och inom organisationerna, alll efler dessas formella mandal och reella
kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På svenskt initiativ samlades inom Europarådets ram
den försia migra-lionsministerkonferensen. Likaså planerar OECD all våren 1986
genomföra en konferens på hög nivå om den framlida migralionen, Sverige
innehar för närvarande ordförandeskapet i OECD: s arbetsgrupp för migrationsfrågor.
Enligt min uppfattning bör Sverige fortsätta atl spela en aktiv roll i del
multilaterala samarbetet i syfle all främja dialogen mellan invandrings- och
ulvandringsländer. Därvid bör strävan vara atl omsätta de av riksdagen
fastlagda invandrarpolitiska målen också i internationella normer, t, ex, i den
FN-konvenlion om rättigheter för alla migrerande arbetare och deras familjer
som nu utarbetas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag anmäla atl frågan om
Sverige bör ansöka om medlemskap i Inlergovernmental Committee for Migration
(ICM) för närvarande bereds inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Konventionsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Sverige bör ansluta sig lill ILO-konvenlionen (nr 143) om migrerande
arbetstagare i dess helhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag: Överensstämmer med mitt förslag
(se SOU 1984:58 s, 337-339),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
ILO-kommitlén föreslår att synpunkler från ILO: s expertkommitté avvaktas innan
frågan om atl lyfta del svenska förbehållet mot konventionen tas upp på nytt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ISkälen
för mitt förslag: Förutsättningarna för en svensk anslutning till
ILO-konvenlionen nr 143 har vid tre tillfällen redovisats för riksdagen (prop,
1975/76: 126, 1976/77:60 och 1981/82: 146), De ursprungligen konstaterade
eller befarade hindren mol ratifikation har successivt eliminerats.
Konventionen godkändes av riksdagen med förbehåll för del </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>och
ratificerades den 28 december 1982 (SÖ 1982:76), Del enda återstående</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förmodade
hindret mot fullständigt godkännande syntes vara kravet på Prop. 1985/86:98
likabehandling i fråga om social trygghet enligt konventionens art 10,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Art. 10 i konventionen nr 143 handlar om att
utforma och genomföra en politik som syftar lill att främja och garantera
likställdhet (jämlikhet) mellan migrerande arbetstagare och den ratificerande
slalens egna medborgare. En sådan politik har Sverige antagit. Också i fråga
om genomförandel av politiken har Sverige kommit långt, Belräffande metoderna
att genomföra politiken medger konventionen slor frihei genom all de kan vara
"lämpade efler nationella förhållanden och sedvanor". Ingenting
hindrar alt politiken genomförs t, ex, genom all bilaterala överenskommelser
sluts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>ILO: s expertkommitté har slagit fasl att
omnämnandet av social trygg-hel i den citerade artikeln var avsett att bekräfta
en grundläggande princip ulan all gå in på de tekniska aspekterna av problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan 1975 års riktiinjer för invandrar- och
minorUelspoliliken antogs har Sverige bl. a, antagit principer för invandrares
rätt tiU folkpension vid bosättning här och slutit ett antal bilaterala
socialförsäkringskonventioner, varför en slor majoritet av i Sverige bosatta
utiändska medborgare omfattas av syslem för social trygghet, Dessulom har
Sverige år 1984 lillträtl ILO-konventionen (nr 157) om bevarande av rälligheter
inom den sociala tryggheten (prop, 1983/84:81, SfU 15, rskr 154),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-family:Verdana'>Sammantagna erbjuder de vidtagna åtgärderna och
expertkommitténs tolkning av arl, 10 en tiUräcklig grund för att också det
sista påtalade hindret mol ratifikation av konventionen nr 143 skall kunna
anses undanröjt. Regeringen bör därför föreslå riksdagen all godkänna
konventionen även såvitt avser del </span></b><b><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Nordiskt samarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Sverige bör verka för ett fördjupat nordiskt samarbete vad gäller migralions-
och invandrarfrågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Under åren 1983 och 1984
har del nordiska samarbetet på migrationsområdet kartlagts av en särskild grupp
under svenskt ordförandeskap. Mot denna bakgmnd har Nordiska ministerrådet
under år 1985 lillkallal en särskild kontaktgrupp för del nordiska
migra-tionssamarbelet. Kontaktgruppen är knuten till Nordiska arbetsmarknadsutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nordiska ministerrådet har efler förslag av
Nordiska rådet under år 1985 låtit kartlägga nordiska medborgares rättigheter
vid vistelse och bosättning i annal nordiskt land. Samtliga länder har
genomfört nationella kartläggningar. Den svenska rapporten är en uppföljning
av diskrimineringsulred-ninges arbete vad gäller utlänningars rättsliga
ställning. Den nordiska rapporten "Nordbors rättigheter" behandlas
vid Nordiska rådels session i mars 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är enUgl min mening angelägel all del nordiska
samarbetet vad gäller invandrar- och migrationsfrågor fördjupas på grundval av
det arbete som har påböljats under senare år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Hemställan</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen dels att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1, anta de av lagrådet granskade
lagförslagen med vidtagna änd<br>
ringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
riktlinjer för invandrarpolitiken som jag har förordat (avsnitt 3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
grunder för organisalionsstöd till invandrarnas riksorganisationers centrala
verksamhei saml bidrag lill avgränsade projekt som jag har förordat (avsnitt 6)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna
ILO-konvenlionen (nr 143) om migrerande arbetstagare även såviti avser del </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att inrätta en tiänst som ombudsman mot etnisk diskriminering med
beteckningen p.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare hemställer jag atl
regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag i övrigi har
anfört om invandrarpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>11 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Tionde huvudtiteln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D. Invandring m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 3. Åtgärder för invandrare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>8 333 605</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>8584000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>11590000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop, 1985/86:100 (bil 12 s, 161)
har regeringen föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, lill Älgärder för invandrare för budgetåret 1986/87 beräkna ett
reservationsanslag av 8584000 kr. Jag anhåller nu all få la upp denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag tidigare har anfört bör ett
nytt stöd lill invandrarorganisalionernas centrala verksamhet tillskapas genom
sammanslagning av de resurser som invandrarverket för närvarande förfogar över
för bidrag till invandrar-och minoritetsorganisationers verksamhei och
merparten av det särskilda stödet till tidningar på andra språk än svenska som
utgår via åttonde huvudtitelns anslag G 10, Stöd lill tidningar på andra språk
ån svenska samt viss del av del anslag som invandrarverket disponerar för
bidrag till avgränsade projekt m, m. Jag beräknar de samlade resurserna för
stöd till invandrarorganisalionernas centrala verksamhet lill 9650000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag
tidigare har anfört om bidrag till avgränsade<br>
projekt beräknar jag 1 800000 kr, för detta ändamål. För bidrag lill publika-<br>
lionsversamhel inom invandrarförening som inte är riksförbund eller inom<br>
andra typer av sammanslutningar bland invandrare beräknar jag 140000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>all till Ålgärder för invandrare under tionde
huvudtiteln för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 11 590000
kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 653 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget skall betalas kostnaderna för ombudsmannen mol etnisk diskriminering
med kansli och nämnden mot etnisk diskriminering. Det sammanlagda medelsbehovet
beräknar jag lill 1 653000 kr. Av detta belopp utgör 1 625000 kr, kostnader för
ombudsmannen mol etnisk diskriminering med kansli, varav 681 000 kr. avser
löner. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>all lill Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m.m. under tionde huvudtiteln för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag
av 1653000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:130.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoU vid regeringssammaniräde den 13 februari 1986, Föredragande:
statsrådet Göransson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om invandrarpolitiken 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Gradin har i sin allmänna inledning redovisat de övergripande
ställningstaganden som ligger lill grund för förslagen om invandrarpolitiken.
Motiven för och utformningen av de invandrarpolitiska åtgärderna redovisas i
ett helhetsperspektiv. Som bakgrund till de förslag som presenteras i det
följande hänvisar jag därför lill inledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Huvudtanken i den förevarande propositionen är att
statligt stöd lill invandrarverksamhel i fortsättningen bör inriktas pä
medlemsorganisationer och i mindre utsträckning gå tiU specifika verksamheter
och aktiviteter som organisationerna kan bedriva. Stödet lill organisationerna
förstärks. Förstärkningen finansieras delvis över de nu befintliga statliga
bidragen lill organisationernas olika aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med statsrådet Gradin,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Tidningar och tidskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
utbildningsdepartementets huvudtitel finns uppfört ett förslagsanslag för stöd
till tidningar på andra språk än svenska (1985/86: VIII G 10,), Stödet infördes
år 1977 och motiverades med dessa tidningars betydelse för den demokratiska
processen i samhället, dvs, samma motiv som ligger till gmnd för slödel lill
dagspressen. Syftet med slödel var all skapa bättre fömtsättningar för
information, debatt och opinionsbildning bland invandrare i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med denna inriktning utbetalas för närvarande stöd
lill sådana tidningar för invandrare som huvudsakligen innehåller material om
svenska förhållanden. Vidare skaU en tidning eller tidskrift för att få stöd
ha sin huvudredaktion i Sverige samt ha sin huvudsakliga spridning inom
Sverige, Dessa krav syftar lill all garantera alt stöd endasl utbetalas lill
sådana tidningar som riktar sig lill invandrare i Sverige (jfr, prop.
1976/77:99 s, 57-60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slödel är till sin uiformning och allmänna
inriktning i allt väsentligt uppbyggt på samma sålt som stödet lill
fådagarsulgivna dagstidningar vilket utgår ur anslaget Stöd lill dagspressen
(1985/86: VIII G 6,), Ulöver ovannämnda särskilda villkor utgörs avvikelsema
genomgående av mer liberala regler vad gäller sådana faktorer som format,
upplaga och periodi-citet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Iförordningen (1977:523) om stöd till tidningar på
andra språk än svens- Prop. 1985/86:98 ka finns tre slödkategorier upptagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stöd lämnas till allmänna nyhetstidningar,
dvs,tidningar av dagspresskaraklär som i huvudsak innehåller nyheter och annan
information saml debatt och som kommer ul med minst 24 nummer per kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare lämnas stöd lill medlemslidskrifler,
dvs.bidrag kan lämnas lill en tidskrift som ges ul av riksorganisation för
invandrare eller för språklig minoritet som medlemsorgan för organisationen och
som kommer ut med minst fyra nummer per kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen kan stöd lämnas i form av behovsprövat
bidrag till en tidskrift för invandrare som inte är en allmän nyhetstidning
eller en med-lemslidskrift i förordningens bemärkelse. En förutsättning för
bidrag är atl tidskriftens intäkter inte bedöms täcka kostnaderna och all
tillräckligt stöd för utgivningen inte erhålls eller kan påräknas frän annal
håll. Dessutom får, i mån av behov och tillgång på medel, ett tillägg lill
produk-lionsbidragel ges lill en publikation som utkommer på minsl två andra
språk än svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För samtliga slödkategorier gäller i övrigt vissa
detaljbesiämmelser som bl, a, berör format och upplageförhållanden. Utöver stöd
i nu nämnda former kan vidare elableringsslöd lämnas under vissa förutsättningar.
Stöd vid ojämlika konkurrensförutsättningar kan också aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slödel lill tidningar på andra språk än svenska
uppgår för innevarande budgetär lill totalt 5365000 kr. Stödet administreras av
statens invandrarverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En allmän nyhetstidning på annal språk än svenska
kan också få produklionsbidrag inom del statliga presstödet enligt reglerna i
förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar. Ett villkor för
sådant stöd är alt tidningen uppfyller kraven för bidrag enligt förordningen om
stöd lill tidningar på andra språk än svenska och all bidraget inte medför risk
för ökad koncentration av tidningsutgivningen inom tidningens språkgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om en tidning är berättigad till bidrag under båda
slödförordningarna skall del bidrag som lämnas enligt förordningen 1977:523
räknas av från produktionsbidraget enligt presslödsförordningen, så all
tidningen totalt får det bidragsbelopp som den har rätt lill enligt reglerna
för statligt presstöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslul om produktionsbidrag till allmän
nyhetstidning på annat språk än svenska under dagstidningsförordningen fattas
av presstödsnämnden, Sådanl bidrag lämnas som tidigare nämnis under anslaget
Stöd lill dagspressen, anslagsposten 1, Produklionsbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa tidskrifter på andra språk än svenska
erhåller också kullurtid-<br>
skriflsslöd i enUghet med reglerna i förordningen (1977:393) om statligt<br>
stöd lill kulturtidskrifter, Detla stöd administreras av statens kulturtåd.<br>
Vid fördelning av bidrag till invandrartidskrifter samarbetar kulturrådet<br>
med slalens invandrarverk. Kulturrådet lämnar företrädesvis bidrag till<br>
tidskrifter som inte är knutna till någon organisation eller förening. Invand<br>
rarverket å sin sida ger i försia hand stöd lill lidskrifter som stöds av<br>
föreningar, 1 detla avseende kan därför de två stödformerna sägas kom<br>
plettera varandra,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'05</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3 F</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>redragandens </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'>verv</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>ganden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Stödet till tidningar på andra språk än svenska avvecklas. Allmänna
nyhetstidningar på andra språk än svenska ges möjlighel all söka fulll
produktionsbidrag inom slödel lill dagspressen. Utöver de generella reglerna
gäller vissa särskilda bestämmelser för sådana tidningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Det särskilda stödet för icke
svenskspråkiga tidningar bör slopas och del allmänna presstödet i alla sina
former öppnas för tidningar på andra språk. Handläggningen av stödet bör
överföras till presstödsnämnden. Den särskilda möjligheten för allmänna
nyhetstidningar all få stöd för 14-dagarslidningar bör dock bestå och kravel
på abonnerad upplaga bör sältas till 1 000 exemplar i stället för huvudregelns
2000 exemplar. Produktionsbidraget bör höjas vid 5 000 exemplar i stället för
vid 10000 exemplar enligt den allmänna regeln. Övergångsbestämmelser bör
införas för atl ge 14-dagarslidningar möjligheter all klara upplage- och
prenumeralionsvillkoren. Under övergångsperioden bör invandrarverket
administrera slödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i fråga om medlemstidskrifler bör det
särskilda stödet slopas och tidskrifterna ges stöd genom presslödsnämnden inom
ramen för slödel lill organisalionslidskrifler. Medlemslidskrifler på andra
språk än svenska bör dock även fortsättningsvis erhålla ett högre exemplarslöd.
Stöd bör även kunna lämnas lill tidskrifter som ges ul på invandrarspråk av
andra organisationer ån invandrarorganisationer, t. ex, fackföreningar,
politiska partier och religiösa samfund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Belräffande gällande särskilda regler om innehåll,
spridning m,m, bör inte någol preciserat krav ställas på invandrartidningarnas
innehåll. Kravet atl en tidning bör ha sin huvudsakliga spridning i Sverige bör
formuleras så all högsl 10% av den slödberälligade upplagan får spridas
utomlands. Den tillåtna annonsandelen i en medlemslidskrift bör höjas från nu
gällande 25% till 50% i överensstämmelse med vad som gäller för tidskrifter
inom organisalionslidskriflsstödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslagen beräknas kosta 4,35 milj, kr, och bör
finansieras genom nedläggning av del särskilda tidningsstödet. Resterande 1
milj,kr, bör få disponeras av invandrarverket för stöd lill udda tidskrifter
saml för stöd till närradioverksamhel och annan medieverksamhet för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som
uttalat sig om kommitténs förslag i denna del tillstyrker etl flertal
förslaget all del allmänna presstödet bör öppnas för invandrartidningar, Lex,
slalens kulturråd, statens ungdomsråd, statens invandrarverk,
riksrevisionsverket, Göteborgs kommun. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges frikyrkoråd.
Svenska fournalistförbundet (SJF) saml de invandrarorganisationer som yttrat
sig i frågan, TCO och SJF anser dock all liden inte är mogen all överföra
handläggningen av stödet till presslödsnämnden, Samma instanser tillstyrker -
i varierande grad och med delaljskillnader - kommitténs förslag om
regellälinader på vissa särskilda punkter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:171.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret anser att finansiering av sådana
medlemstidningar som Prop. 1985/86:98 inte kan få lidskriflsslöd bör klaras
inom del stöd som slår till resp, riksorganisations förfogande,
Presslödsnämnden noterar atl kommitténs förslag grundar sig på fortsalla
jämlikhelsslrävanden. Förslagen är dock inte mer konsekventa än alt kommittén
samtidigt föreslår en rad villkor som på ett positivt sätt särbehandlar
tidningar och tidskrifter på andra språk, Ell invandrarpoliliskl motiverat stöd
bör enligt nämnden regleras och administreras i särskild ordning och inte
inordnas i ell presstöd som ulformals från presspolitiska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Stödet till tidningar på
andra språk än svenska går till utgivning av tidningar och tidskrifter för
invandrare. Som jag nämnt i det föregående föreslås de statliga åtgärderna i
fortsättningen i större utsträckning inriktas på invandrares
medlemsorganisationer och mindre på olika, enskilda verksamheter för
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser jag att del särskilda
lidningsslödet bör avvecklas. Del bör ankomma på resp, invandrarorganisalion
all avgöra hur statsbidraget bör fördelas på olika ändamål inom den lolala
verksamhelen. De bidragsmedel som hitliUs avsett stöd till tidningar på andra
språk än svenska bör i huvudsak användas för finansieringen av den föreslagna
nya stödmodellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den av mig förordade avvecklingen av det särskilda
tidningsslödel är således ett led i en nyordning där tonvikten läggs på
invandrares medlemsorganisationer, IPOK: s förslag i sammanhanget utgår från
delvis andra fömtsättningar. Förslagen syftar till ålgärder inom en avgränsad
verksamhet, nämligen utgivning av tidningar och tidskrifter för invandrare.
Mot denna bakgrund finner jag del mindre befogal atl närmare behandla kommitténs
förslag lill ändrad uiformning av de olika stödordningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa skäl talar dock enligt min mening för att etl
särskill stöd även fortsättningsvis bör lämnas till sådana publikationer som
har en mer speciell ställning vad gäller utgivningens karaktär eller
organisationsanknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag nämnt i del föregående kan en allmän
nyhetstidning på annal språk än svenska få produklionsbidrag inom del allmänna
dagspresstödel, förutsatt att angivna villkor uppfylls. En tidning som
uppfyller press-stödskraven rörande abonnerad upplaga, periodicilel m, m,
representerar ell ekonomiskt åtagande som är myckel omfattande i förhållande
till vad som normalt gäller för invandrarorganisalioners tidningsutgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En allmän nyhetstidning riktar sig vidare till en
störte krets än andra, organisationsutgivna publikationer. Den har en bredare
inriktning och täcker etl stort informationsområde. Den svarar enligt
presstödsförordningens definition för reguljär nyhetsförmedling och/eller
allmän politisk opinionsbildning. Dessa förhållanden belyser den allmänna
nyhetstidningens särskilda betydelse för den demokratiska processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av dessa skäl anserjag att allmänna nyhetstidningar
på andra språk än svenska även i fortsättningen bör kunna få slatiigt stöd. Det
sker lämpligen genom atl de ges rätl till fulll produklionsbidrag inom
dagspresstödel enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reglema för detla stöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:369.0pt'><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver de allmänna reglerna bör dock enligt min
mening vissa särskilda Prop. 1985/86:98 viUkor även fortsättningsvis gälla för
dessa tidningar. Särskilda regler har tillämpats på allmänna nyhetstidningar på
andra språk än svenska sedan lidningsslödet infördes år 1977, Motivet för dessa
regler är atl garantera all stöd endasl utgår till sådana tidningar som riktar
sig lill invandrare i Sverige, Reglerna tjänar stödels huvudsyfte, nämligen atl
skapa båttre fömtsättningar för information, debatt och opinionsbildning bland
invandrare i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För alt komma i fråga för produklionsbidrag bör
således tidningens text i huvudsak vara skriven på annat språk än svenska.
Tidningen bör vända sig till invandrare och språkliga minoriteter i Sverige,
Tidningen bör ha sin huvudredaktion i Sverige och minsl 90% av upplagan bör
vara spridd i Sverige, Slutiigen bör tidningen till övervägande del innehålla
nyheter och annan information saml debatt om förhållanden i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget att låta allmänna nyhetstidningar på
andra språk än svenska söka stöd ur del allmänna presstödet innebär atl
ansökningar om bidrag från sådana tidningar kommer atl behandlas i samma
ordning som ansökningar från svenskspråkiga dagstidningar, Förslagel medför
all de statliga stödåtgärderna för aUmänna nyhetstidningar samordnas och
förenklas och innebär därmed en ökad likställighet mellan olika lyper av
dagstidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag föreslår atl stödet liU dagspressen höjs för
all lämna utrymme för fulll produktionsbidrag även till aUmänna nyhetstidningar
på andra språk än svenska. Jag beräknar ell medelsbehov för ändamålet på
sammanlagt 1,3 milj, kr, för budgetåret 1986/87,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I övrigi vill jag anföra följande, IPOK har bl, a,
föreslagit all invandrares medlemslidskrifler bör inordnas i stödet lill
organisalionslidskrifler. Regeringen har i budgetpropositionen 1986 (prop,
1985/86:100 bil, 10) föreslagit att detla stöd avvecklas, I anslutning till
förslagel har regeringen förordat atl slödel lill kuUurtidskrifler höjs med 7
milj, kr, för att bereda plals även för vissa organisationslidskrifter inom
stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag nämnt i del föregående får även
invandrartidskrifter kullurtid-skriflsstöd. En ökad bidragsram lämnar större
möjligheter för statligt bidrag till sådana tidskrifter som kulturrådet
bedömer vara i behov av stöd och som uppfyUer angivna slödvillkor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>IPOK har också föreslagit atl invandrarverket får
disponera 1 milj, kr, för stöd till särskilda tidskrifter, som inte kan få
bidrag ur befintliga tidnings- och tidskrU'tsslöd, och till annan
medieverksamhet. Medlen beräknas av IPOK under en post för information till
invandrare samt till mediestöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i detla sammanhang nämna atl statsrådet
Gradin i det föregående bl, a, har föreslagit en fortsatt möjlighel lill
slatiigt stöd för vissa särskilda former av publikalionsverksamhet för
invandrare. Genom förslaget förstärks fömtsättningarna för en effektiv
information om och bland invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4
Hemställan</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Pp. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1, godkänna vad jag förordat i fråga om
stödet lill tidningar på<br>
andra språk än svenska,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de av mig förordade
ändringarna i grunderna för stöd till dagspressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>liU Stöd liU dagspressen under
åttonde huvudtiteln för budgetåret 1986/87, ulöver vad som har föreslagils i
prop, 1985/86:100 bU, 10, anvisa etl förslagsanslag av 1 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:161.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
15.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>pp- </span><span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>185/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
februari 1986 Föredragande: statsrådet Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om invandrarpolitiken 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kampen mot diskriminering av invandrare och annan etnisk
särbehandling måsle föras på många olika sätt. Ett av dessa är lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsrådet Gradin har tidigare
översiktligt redogjort för hur man med lagstiftningens hjälp skall kunna
molverka diskriminering på etnisk grund. Hon har också nämnt atl jag återkommer
liU frågor med anknytning lill brottet olaga diskriminering i 16 kap, 9 §
brottsbalken (BrB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen
(sårskild utredare f, d, generaldirektören Kjell Öberg) lämnade pä sommaren
1984 över delbelänkandet (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering. Betänkandet
innehåller bl, a, förslag till ändringar i brottsbalkens bestämmelse om olaga
diskriminering och i skadeståndslagen (1972:207), Betänkandet har
remissbehandlats. Utredningens sammanfattning och lagförslag saml en
sammanställning av remisssvaren bör fogas lill propositionen som bilagorna 8,
8 A och 11. I en skrivelse till arbelsmarknadsdepartemenlel i november 1984
föreslog utredningen ytteriigare en ändring i straffbestämmelsen om olaga
diskriminering. Även skrivelsen har remissbehandlats. Skrivelsen bör som
bilaga 9 fogas tUl propositionen. En sammanställning över remissvaren över skrivelsen
finns intagna i propositionens bilaga 11,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen beslutade den 23 januari
1986 all inhämta lagrådets yttrande över förslag lill ändring i brottsbalken
m,m. Förslagen hade upprättats i justitiedepartementet på grundval av
diskrimineringsutredningens ovan redovisade belänkande och skrivelse. De
lagförslag som remitterats tiU lagrådet bör fogas tiU propositionen som bilaga
15 .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådel har i sitt yttrande, som
bör fogas till propositionen som bUaga 16, inte haft någon erinran mot de
föreslagna lagändringarna, I etl avseende har lagrådel emellertid förordat alt
förslagel kompletteras (se avsnitt 2,1,3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer här all la upp de nu
berörda lagförslagen. Några andra frågor som berörts av utredningen i
betänkandet har redan behandlats av statsrådet Gradin (avsnitt 4; hår avses
frågor om SIV: s roll och om information lill invandrare och svenskar). De
förslag i betänkandet som i övrigi rör rättsväsendet lar sikte på mindre
ändringar i rutinerna som inte påkallar någol ställningstagande av
slalsmaklerna. Jag skall emellertid i del följande någol beröra även dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om gällande rätl och utredningens
karlläggning av tillämpningen Prop. 1985/86:98 av den lämnar jag
översiktliga uppgifter i del följande, I huvudsak får jag dock hänvisa lill
betänkandet och skrivelsen. Delsamma gäller i fråga om de närmare överväganden
som redovisas där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Olaga diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.1
Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
brottsbalken (BrB) finns två bestämmelser som direkt lar sikte på särbehandling
på etnisk grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 16 kap, 8 § BrB skall den som offentligen
eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprids bland allmänheten
hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av
personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung
eller trosbekännelse dömas för hels mol folkgrupp . Straffet är fängelse i
högsl två år eller, om brottet är ringa, böter. Brottet hets mol folkgrupp
finns också medtaget i tryckfrihetsförordningens uppräkning av
iryckfrihetsbrott (7 kap, 4 § 8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den aUmänna straffbestämmelsen om hels mol folkgmpp
tillkom år 1948, Den ändrades när brottsbalken infördes år 1965 och därefter år
1971 i samband med all Sverige tillträdde FN: s rasdiskrimineringskonvenlion.
Sin nuvarande lydelse fick beslämmelsen år 1982 efler ändringsförslag av
diskrimineringsulredningen (prop, 1981/82:58, JuU 41, rskr 222, KU 24, rskr
221, KU 1982/83: 1, rskr 1), I enlighel med önskemål som riksdagen uttalade i
1982 års lagstiftningsärende har frågan om utformningen av straffbestämmelsen
därefter på nytt övervägts av yltrandefrihetsulredningen, I sitt
huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten (s, 191) förordar
utredningen en viss ändring i beslämmelserna om hels mot folkgrupp. Vidare bör
nämnas att diskrimineringsulredningen i slutbelänkandet (SOU 1984:55) I rätl
riktning har återkommit lill brottsbalksbesläm-melsen rörande hels mol
folkgrupp. Utredningen föreslår där ell tillägg lill paragrafen som innebär atl
man straffbelägger bildande av eller deltagande i organisationer vars
verksamhet främjar eller uppmanar lill förföljelse på etnisk grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är min avsikt atl aktualisera frågan om
utformningen av broltsbeskrivningen avseende hels mol folkgrupp i samband med
den vidare beredningen av yilrandefrihetsulredningens belänkande. Jag tar
därför inte upp den frågan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den andra beslämmelsen i brottsbalken som
straffbelägger diskriminering på etnisk grund är föreskriften om olaga
diskriminering . Straffbestämmelsen, som är intagen i 16 kap, 9 § BrB, lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar nägon
på gmnd av<br>
hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse<br>
genom alt icke gå honom lill hända på de villkor näringsidkaren i sin</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
tillämpar i förhållande till andra, dömes för olaga diskrimine- Prop.
1985/86:98 ring lill böler eller fängelse i högsl sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad i försia stycket sägs om näringsidkare äger
molsvarande lillämpning på den som är anställd i näringsverksamhet och annan
som handlar på näringsidkares vägnar saml på den som är anställd i allmän
tiänst, vari han har atl gå allmänheten lill hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För olaga diskriminering dömes även anordnare av
allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan
anordnare, om han diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella
eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom alt vägra honom tillträde
lill sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelsen
infördes år 1971 när Sverige anslöt sig till rasdiskri-mineringskonvenlionen
(prop, 1970:87, ILU 41, rskr 261), Sveriges anslutning lill denna konvention
(texten finns intagen bl, a, i Ds A 1984:7 bilaga 2) föregicks av att en
särskild kommitté undersökte vilka krav på svensk lagstiftning mol rasdiskriminering
som konventionen ställde. På grundval av kommitténs betänkande (SOU 1968:68)
Lagstiftning mot rasdiskriminering beslutades dels, som förut berörts,
ändringar i beslämmelserna om hels mol folkgrupp, dels införandet i
brottsbalken av straffbestämmelsen om olaga diskriminering (ursprungligen i 16
kap, 8 a §, numera i 16kap, 9§),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rällslillämpningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen
har undersökt handläggningen inom rättsväsendet av - i princip - alla
anmälningar som under liden den 1 januari 1973 — den 1 september 1983 har
kommit in lill polisen och där registrerats med hels mol folkgrupp eller olaga
diskriminering som huvudbroll. Del totala antalet sådana anmälningar var 385,
varav 133 gällde olaga diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har bl, a, konstaterat atl av
anmälningarna rörande olaga diskriminering endasl åtta fall lett lill åtal. Av
de 133 anmälningarna har 85 fall av polisen redovisats för åklagare som i sin
lur beslutat all inte väcka åtal i 77 av dessa fall. De siffror som gäller hets
mot folkgmpp företer en liknande bild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol bakgrund av sin karlläggning kritiserar
utredningen polis och åklagare på flera punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot polisens handläggning riktas främst den
anmärkningen all polismyndigheterna i belydande utsträckning har avskrivit
ärendena angående de aktuella brotten i stället för atl överiåla ledningen av
förundersökningen på åklagarmyndigheterna, när så enligt utredningens mening
borde ha skett. Enligt 23 kap, 3 § försia slyckel rättegångsbalken skall
nämligen ledningen av en förundersökning, som inletts av en polismyndighet,
överläs av åklagare så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet bl, a,
i del fallet atl saken inte år av enkel beskaffenhel. Utredningen framhåller
ocksä som sin uppfattning all handläggningsliderna hos polisen är långa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens kritik mot åklagarna gäller främst
resultatet av åklagarnas<br>
ätalsprövning, 1 ett antal beskrivna fall (betänkandet s, 98—107) anser</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>.,j</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
all åklagarens beslul all avskriva ärendet och alltså inte väcka Prop,
1985/86:98 åtal har varit felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har utredningens
karlläggning av rättstillämpningen lagils upp främst av berörda instanser inom
rättsväsendet. Rikspolisstyrelsen vitsordar all polismyndigheter ej bör falla
beslul om all lägga ned påbörjade förundersökningar på den grunden all en viss
handling inte bedöms utgöra brott eller med hänvisning till att etl brott inte
är styrkt, I övriga frågor har utredningens slutsatser av sin karlläggning
utsatts för stark kritik. Riksåklagaren har låtit göra en egen genomgång av de
mål i vilka utredningen riklat särskild kritik mol åklagarnas beslut. Han anför
att genomgången ger vid handen atl det visserligen kan finnas utrymme för annan
bedömning än den som kommit till ullryck i någol av fallen men också att
kritiken i långa stycken skjuter över målel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del har jag med inlresse lagil del av
utredningens kartläggning. Den visar atl antalet anmälningar är få och alt
antalet fall som går vidare till domslol är ännu myckel färre. Vidare ger den
uppslag lill tänkbara ändringar både vad gäller lagstiftningens uiformning och
i fråga om handläggningsrutiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Innan jag går över lill alt behandla de olika
lagförslag som utredningen lägger fram vill jag kort beröra utredningens kritik
mol polis och åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Huvudpunkten i utredningens kritik mot polisen är
att polisen sägs i en inte obetydlig omfattning felaktigt ha avskrivit ärenden
angående hets mot folkgmpp och olaga diskriminering i stället för att redovisa
dem för åklagare. Av utredningens redovisning framgår emellertid all
avskrivningsbeslulel i de flesta fallen (138 av 184) har fattals i form av
beslul alt inte inleda förundersökning. Om en polismyndighet, när den har atl
avgöra om förundersökning skall inledas, finner all en anmäld gärning inte är
brottslig, gäller ingen skyldighel all redovisa ärendet för åklagare före ell
avskrivningsbeslul, I överensstämmelse med vad rikspolisstyrelsen har angett i
sitt remissyttrande synes det däremol som regel inte ankomma på polisen ulan på
åklagare all besluta om atl lägga ned en påbörjad förundersökning med
hänvisning till att den aktuella gärningen inte bedöms som brottslig eller inte
anses vara tillräckligt bevisad (jfr även justitieombudsmannen -JO: s -
ämbelsberättelse 1982/83 s, 104),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom utredningen vUl jag också gäma understryka
viklen av atl handläggningstiderna i de aktuella ärendena inte blir för långa
hos polisen. Det bör emellertid nämnas atl JO i sitt remissvar avgetl omdömet
alt handläggningstiderna i dessa ärenden enligt hans mening är överraskande
korta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såvitt gäller utredningens kritik mol åklagarna för
felbedömningar har riksåklagaren som nämnts efter en genomgång av de aktuella
ärendena funnit att kritiken skjuter över målel. Därvid har riksåklagaren bl,
a, framhållit atl utredningen ofta synes ha bortsett från processuella regler,
Lex, atl åtal inte kan väckas om tillräcklig bevisning saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis har jag svårt all se all del
tillgängliga materialet ger<br>
underlag för någon mer allvarlig kritik mot handläggningen av ärenden<br>
rörande etnisk diskriminering hos polis och åklagare. Jag vill emellertid<br>
framhålla all ärenden om etnisk diskriminering ofta är känsliga och svåra<br>
atl bedöma ur flera aspekter. Del kan därför vid prioriteringen av polisens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbete
finnas en risk för att de bUr styvmoderiigt behandlade. Delta skulle Prop.
1985/86:98 givetvis inte vara godtagbart. Jag anser mig kunna utgå från alt så
inte kommer alt ske men kommer ändå all följa utvecklingen noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.2
Det straffbara området (diskriminering i allmän tjänst)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
som år anställd i allmän tjänsl skall omfattas av straffbestämmelsen om olaga
diskriminering inte bara när del — som för närvarande — är fråga om sådan
Ijänsl i vilken denne har alt gå allmänheten lill hända. Avsikten med denna
utvidgning av del straffbelagda områdel är alt någon omotiverad skillnad i
ansvarshänseende inte skall råda mellan olika grupper av anställda i allmän
tiänst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit
att orden "vari han har all gå allmänheten lill hända" byts ut mol
"när han går allmänheten lill hända", I sak överensstämmer det
förslaget väsentligen med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är
positiva lill förslagel i sak. Några anser atl den föreslagna lagtexten bör
justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Brottet olaga
diskriminering i 16 kap, 9 § BrB kan begås av olika grupper av personer. Genom
försia styckel straffbeläggs atl en näringsidkare diskriminerar någon på etnisk
grund genom alt inte gå honom till hända på de villkor näringsidkaren i sin
verksamhet tillämpar i förhållande till andra. Enligt andra slyckel skall
molsvarande gälla den som är anställd i näringsverksamhet eller som annars
handlar på en näringsidkares vägnar. Vidare skall enligt andra slyckel
molsvarande gälla även den som är anställd i en sådan allmän Ijänsl, vari han
har alt gå allmänheten till banda, I tredje slyckel slutligen finns
bestämmelser om diskriminerande handlande från dem som anordnar allmänna sammankomster
eller offentiiga tillslällningar eller medhjälpare lill sådana anordnare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alla som är anställda i allmän Ijänsl träffas
alltså inte av slraffbudel. Detta är tillämpligt bara i den mån den anställde i
sin tiänsleulövning har alt på någol sätt gå allmänheten eller särskilda
personkategorier till banda, Beslämmelsen gäller tillhandahållande av tjänster
både av det slag som också näringsidkare erbjuder, exempelvis sjukvård, och av
den arl som endasl finns i allmän verksamhet, Lex, olika former av service inom
socialtjänsten eller vid domstolar. Del straffbara området är begränsat till
själva tjänsteutövningen. Avsikten med denna begränsning är atl interna
mellanhavanden i företag eller inrättningar, exempelvis sådana som rör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, inte skall omfattas av
beslämmelsen (prop, 1970:87 s, 39 och 76),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt diskrimineringsulredningen måsle del
betraktas som osäkert vilka offentligt anställda som kan freda sig mol
anklagelser om olaga diskriminering genom all hävda alt de i sin
tjänsteutövning inte har alt gå aUmänheten till hända, I den mån kontakter
uppstår mellan invandrare och offentligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:144.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anställda
som inte har sådana uppgifter bör enligt utredningen ändå del Prop. 1985/86:98
kravel kunna ställas att de anställda inte skall diskriminera. Utredningen
nämner som exempel all en tjänsteman inte bör få vägra lämna en upplysning
lill en person endasl på grund av dennes etniska tillhörighet. För alt man
skall nå det åsyftade resultatet föreslår utredningen alt uttrycket "vari
han har att gå allmänheten lill hända" ersätts med "när han går
allmänheten lill hända".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhåUa atl de som år
anställda i allmän tjänst enligt 15 kap, 4 § sekretesslagen (1980:100) i regel
är skyldiga alt gå enskilda till hända genom att lämna uppgifter ur allmänna
handlingar som förvaras hos myndigheien. Även av andra bestämmelser i
sekretesslagen (15 kap, 10-12 §§) och i andra författningar, t, ex,
förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighel, framgår
skyldigheten för de offentligt anställda atl gå allmänheten lill hända genom
all lämna upplysningar och på annal sätt. Jag avser all senare i dag föreslå
regeringen alt framlägga en proposition med förslag till ny förvaltningslag i
vilken jag har ingående behandlat frågan om myndigheternas serviceskyldighel
och hur denna skall komma till ett ännu tydligare ullryck i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om man mol denna bakgmnd ser saken så all del
föreligger en generell skyldighel för offenlligansiällda alt gå allmänheten
lill hända, skulle en ändring enligt diskrimineringsulredningens förslag kunna
synas överflödig. Även den nuvarande bestämningen av paragrafens räckvidd i
aktuellt hänseende skulle i så fall kunna avvaras. Del är emellertid all märka
alt i de bestämmelser jag nämnt skyldigheten atl på olika säll hjälpa allmänheten
åläggs myndigheten som sådan, inte enskilda tjänstemän. På gmnd av den interna
arbetsfördelning som kan gälla år det naturligtvis ofta så att vissa tjänstemän
kan sägas ha alt gå allmänheten till hända, medan andra inte kan anses ha detta
som någon egentiig uppgift, Särskill när del gäller den mera allmänt håUna
förpliktelsen atl ge aUmänheten service i form av upplysningar kan gränsen i
detla hänseende mellan olika gmpper av anställda vara oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det nu sagda är ett skäl att utvidga
broltsbeskrivningen till att generellt gälla fall då den som innehar allmän
tjänsl på gmnd av någons ras, hudfärg eller liknande omständighet inte går
denne till hända på samma villkor som tjänstemannen tillämpar gentemot andra
och detla oavsett om tjänstemannen varit skyldig alt lämna service eller inte.
Jag delar nämligen självfallel utredningens ståndpunkt atl del i alla
situationer får anses hell oacceptabelt om en offentlig tiänsteman i sin
tjänsteutövning diskriminerar olika enskilda på etnisk grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett ytteriigare skäl för atl justera bestämmelsen i
den riktning utredning<br>
en föreslår är alt enligt dennas undersökningar (se Lex, slutbelänkandet<br>
SOU 1984:55 I rätt riktning, kap, 2) den diskriminering som invandrare<br>
anser vara den mest påtagliga är den som uppfattas äga rum från myndig<br>
heters sida. En justering i straffbestämmelsen om olaga diskriminering kan<br>
mol denna bakgrund fylla en funktion genom att markera att diskrimine<br>
ring på etnisk grund år generelll otillåten för alla som i allmän tjänst går<br>
enskilda till hända. Jag ansluler mig alltså till utredningens förslag all<br>
kriminaliseringen bör la sikte på de anställda i aUmän tjänsl som faktiskt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>' '5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>går
allmänheten till hända och alltså inte bara på dem som kan sägas ha detla som
en egentlig arbetsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör dock ändringen i lagtexten göras på ell annal sätt än
utredningen har förordat. Den straffbara handlingen beskrivs f, n, som
"atl inte gå någon till hända" på de villkor som lillämpas i
förhållande lill andra, dvs, en underiåtenhet. Enligt förarbetena (prop,
1970:87 s, 39) kan en sådan underlåtenhet manifestera sig på olika sätt. Den
kan komma lill uttryck genom "uttalande, åtbörd, våldshandling eller annat
positivt förfarande", varigenom den drabbade inte får den vara, Ijänsl
etc, som han önskar. Men underlåtenheten kan också ådagaläggas genom
passivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man vill slopa den begränsning som andra styckets bisats medför och samtidigt
vill undvika en lagtext som utesluter ansvar vid ren passivitet, bör man
enligt min mening låta bisatsen hell ulgå, ResuUalel blir då, när man släUer
samman försia och andra styckena, all diskrimineringsför-budet kommer all gälla
den som är anställd i allmän ijänsl och i tjänsten diskriminerar någon på grund
av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse
genom atl inte gå honom till hända på de villkor den anställde i tiänsten
tillämpar i förhållande lill andra. Jag förordar denna lösning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.3
Det straffbara området (diskriminering i "allmänt uppdrag")</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Kretsen av personer som kan begå brottet olaga diskriminering utvidgas lill
all omfatta även den som innehar allmänt uppdrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: I sin särskilda skrivelse har utredningen förordat alt även politiskt
förtroendevalda skall vara underkastade ansvar för olaga diskriminering, om de
diskriminerar när de går allmänheten till hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har i allt väsentligt fått ett positivt mottagande, Justitiekanslern
(JK) och kammartätten i Jönköping avstyrker dock förslaget med hänvisning till
bl, a, all de förtroendevalda bör handla under politiskt, inte straffrättsligt
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Av redogörelsen i del närmast föregående avsnittet har
framgått vilka grupper av personer som kan göra sig skyldiga lill brottet olaga
diskriminering. Av personer inom den offentliga verksamhelen kan bara den som
är "anställd" i allmän tiänst begå ett sådant brott, däremot inte den
som har någon form av offentligt uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nämnda skillnaden har uppmärksammats av diskrimineringsulredningen när
utredningen behandlat några fall av ifrågasatt diskriminering på
bostadsmarknaden. Likartat handlande bedöms här rättsligt på skilda sätt
beroende på vem som svarat för de diskriminerande åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
näringsidkare som ägnar sig åt alt hyra ul bosläder men som vägrar alt hyra ul
till en person på grund av dennes etniska tillhörighet gör sig skyldig till
olaga diskriminering (jfr rättsfallet NJA 1979 s, 657, som gällde
styrelseledamöter i en bostadsrättsförening). På molsvarande sätt torde</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också
en tjänsteman på en kommunal bostadsförmedling som av angiven Prop.
1985/86:98 orsak vägrar atl anvisa någon en bostad göra sig skyldig till olaga
diskriminering. Om däremol samma beslul skulle fattas av en kommunal
boslads-förmedlingsnämnd, skulle detta förfarande inte vara straffbart,
eftersom nämndens ledamöler inte är "anställda" i allmän tiänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen anser atl del inte är
godtagbart all en och samma handling är straffbar när den begås av en
tjänsteman men straffri när den begås av en förtroendevald politiker.
Utredningen föreslår därför alt straffbestämmelsen ändras så att olaga
diskriminering kan begås inte bara av den som är anställd i allmän ijänsl utan
även av den som "innehar allmänt uppdrag",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagrådsremissen redovisade jag en annan bedömning
än utredningen. Jag underströk där att jag naturligtvis delade utredningens
värdering all ett handlande från exempelvis en kommunal
bostadsförmedlingsnämnds sida som strider mot de värderingar som ligger till
gmnd för diskrimineringsförbudet inte är godtagbart. När del gäller beslul av
politiska organ ansåg jag all den principiella utgångspunkten dock måsle vara
all ledamölerna fattar besluten under poUliskl, inte straffrättsligt ansvar.
Del kunde visserligen finnas anledning all mera genereUt kartlägga behovel av
ålgärder för all stärka respekten för rättsordningens begränsningar av
kommunernas principiella frihet att besluta i sina egna angelägenheter. Jag
hänvisade också till atl chefen för civildepartementet inom kort avser all
anmäla frågan om all ge en särskUd utredare ell uppdrag av denna innebörd.
Vissa frågor med anknytning lill den antydda problemaliken lorde också komma
upp i anslutning lill riksdagens behandling av JO-ulredningens belänkande (SOU
1985:26) JO-ämbelet, Jag ansåg mol denna bakgrund alt man inte i del nu
aktuella lagstiftningsärendet lämpligen borde la upp frågan om all införa någon
ny straffbestämmelse som mer eller mindre direkt lar sikte på beslul som fattas
av politiskt valda instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag erinrade vidare i sammanhanget om att ett
beslut av en kommunal nämnd av den innebörd diskrimineringsulredningen angett
som utredningen själv påpekat lorde kunna överklagas genom kommunalbesvär och
ändras med hänvisning lill all det vilar på orättvis grund (7 kap, 1 § försia
stycket 5 och 2 § kommunallagen, 1977:179, och 1 kap, 9 § regeringsformen).
Ytterligare påpekade jag atl de förtroendevalda i kommunerna -med undanlag för
ledamöler i beslutande församlingar som exempelvis kommunfullmäktige - är fulll
ut underkastade beslämmelserna om oriklig myndighetsutövning i 20 kap, 1 § BrB,
Vissa möjligheter finns aUtså, enligt vad jag framhöll i remissen, redan i dag
atl komma lill rätta med den typ av diskriminerande beslul som utredningen
avser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådel har för sin del ansett milt
ställningstagande i den aktuella<br>
krimininaliseringsfrågan mindre väl förenligt med det bestämda avstånds<br>
lagande lill alla former av diskriminering på etnisk grund som kommit tUl<br>
ullryck i såväl den nu aktuella lagrådsremissen som i remissen med förslag<br>
tUl ålgärder för att motverka etnisk diskriminering, Lagrådel har påpekat<br>
atl frågan visserligen har begränsad praktisk betydelse eftersom förtroen<br>
devalda sällan lorde gå enskilda till hända på ett säll som är jämförligt med<br>
vad som sker i näringsverksamhet, vilket är en förutsättning för att straff-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelsen
mot olaga diskriminering skall vara tillämplig. Enligt lagra- Prop. 1985/86:98
dels mening är den omständigheten all innehavaren av ett politiskt uppdrag
handlar under politiskt ansvar inte något skäl för all han skall undgå
straffrättsligt ansvar för handlingar som han företar mot enskilda. Inte heller
den kommande utredningen har lagrådet ansett vara ett avgörande argument för
all avslå från atl utvidga tillämpningsområdet av straffbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med anledning av lagrådels uttalanden vill jag
framhålla all straffansvar för politiskt förtroendevalda för ålgärder som
vidtagits i denna egenskap år en komplicerad fråga med många aspekter. Jag har
emellertid förståelse för lagrådels synpunkler. Del kan synas otillfredsställande
att i detta avseende skilja på del ansvar som kan drabba tjänstemän respektive
politiskt förtroendevalda för samma gärning, låt vara atl frågan, som lagrådel
påpekat, har begränsad praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Min utgångspunkt är - som framgått av del tidigare
- all all diskriminering på etnisk grund som förekommer från myndigheters sida
är oacceptabel, I och för sig har man givelvis anledning utgå från alt
exempelvis en kommunal nämnd även utan direkt straffansvar iakttar de
grundsatser som kommit till uttryck i rättsordningen genom beslämmelsen om
olaga diskriminering och dess lillämpning i praxis (jfr NJA 1985 s, 226), Skäl
kan också anföras för att avvakta den vidare belysning av vissa näraliggande
frågor som kan väntas komma lill stånd i de ärenden som jag angav i lagrådsremissen,
Lagrådel har emellertid funnit atl man inte bör avstå från all i detta
sammanhang utvidga tillämpningsområdet för straffbestämmelsen. Jag vill inte
motsätta mig delta förslag ulan förordar i enlighel härmed all krelsen av
personer som kan göra sig skyldiga till olaga diskriminering utvidgas lill all
omfatta även politiskt valda förtroendemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.4
Straffskalan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Straffmaximum för olaga diskriminering höjs från fängelse i sex månader lill
fängelse i ett år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Slraffmaximum för
normalbrollel höjs till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa, skall
påföljden vara böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget har fåll ell blandat
mottagande. En rad instanser tillstyrker del men ungefär lika många avstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Straffet för olaga
diskriminering år för närvarande böler eller fängelse i högsl sex månader.
Straffet för hels mol folkgmpp är fängelse i högsl två år eller, om brollet år
ringa, böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av förarbetena till beslämmelsen om olaga
diskriminering framgår all straffskalan för detla brott har fastställts bl, a,
efter jämförelse med straffskalan för förolämpning som är grov (prop, 1970:87
s, 76), Vidare uttalades dä all hels mol folkgrupp i regel lorde vara atl
betrakta som ell allvarligare brott än olaga diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För min del vill jag instämma i
diskrimineringsulredningens uppfattning atl den nuvarande straffskalan är väl
låg i förhållande lill del slraffvärde</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som rimligen bör anses
vara förenat med diskriminerande handlingar av det slag som är aktuellt här.
Det kan, som också har framhållits från flera håll under remissbehandlingen,
finnas anledning atl ytteriigare markera hur allvarligt samhället ser på
trakasserier mot medlemmar av etniska eller liknande minoriteter. Vad som i
1970 års lagstiftningsärende uttalades om all hels mot folkgrupp typiskt sett
är ett allvarligare brott än olaga diskriminering har dock alltjämt giltighet.
Med hänvisning lill del anförda förordarjag alt maximistraffet för olaga
diskriminering höjs lill ett års fängelse och att alltså straffskalan kommer
all omfatta böler eller fängelse i högsl ett år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Ändring i skadeståndslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
som utsätts för brottet olaga diskriminering skall -förutom ersällning för
ekonomisk skada - kunna få ersättning för det psykiska lidande han har
tillfogats genom brottet (s, k, ideellt skadestånd). Ändringen sker genom atl
olaga diskriminering läggs till i skadeståndslagens uppräkning av brott som
berättigar lill sådan ersättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser har
lillslyrkl förslaget, JK och några andra instanser har avstyrkt det. Enligt JK
är den möjlighet som nu finns all döma ut ideellt skadestånd vid olaga
diskriminering tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Om olaga diskriminering
består i eller åtföljs av våld mot person eller skadegörelse, år den
skadelidande berättigad till ersällning, I 2 kap. 1 § skadeståndslagen
(1972:207) föreskrivs nämligen alt den som uppsåtligen eller av vårdslöshet
vållar person- eller sakskada skall ersätta skadan. Skadestånd för personskada
omfattar ersättning för ekonomisk skada beslående i sjukvårdskostnader och
andra utgifter saml inkomstförlust, men också för vissa icke-ekonomiska
(ideella) skador beslående i sveda och värk, lyte eller annal stadigvarande
men samt ölägenheter i övrigi till följd av skadan (5 kap, 1 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skadestånd med anledning av sakskada omfattar bl,
a, ersättning för del skadade föremålels värde, inkomstförlust och annan
kostnad lill följd av skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som utsätts för brottet olaga diskriminering
kan också i vissa fall få ersättning för s, k, ren förmögenhelsskada, dvs,
sådan ekonomisk skada som uppkommer ulan samband med atl någon lider person-
eller sakskada (1 kap, 2 § och 2 kap, 4 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som blir utsatt för vissa lyper av brott kan
ock,så få s,k, ideellt skadestånd även när skadan inte har samband med
personskada. Enligt 1 kap, 3 § skadeståndslagen skall nämligen lagens
bestämmelser om skyldighet all ersätta personskada lillämpas också i fråga om
hdande som någon tillfogar annan genom vissa typer av brottsliga gärningar. De
brottstyper som nämns i paragrafen är brott mot den personliga friheten, annal</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:120.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ofredande som innefattar brott, brytande av post- eller
telehemlighel, Prop. 1985/86:98 inlrång i förvar eller olovlig avlyssning
eller årekränkning eller dylik brottslig gärning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 skadeståndslagens förarbeten
(prop, 1972:5 s, 568 ff,) har ulföriigt kommenterats vilka brottsliga gärningar
som avses i paragrafen och som alltså kan berättiga till ersättning för lidande,
Belräffande brotten hels mot folkgrupp och olaga diskriminering uttalas (s,
571) atl de i och för sig torde falla utanför regleringen i 1 kap, 3 § men alt
den brottsliga gärningen samtidigt kan innefatta ärekränkning av enskild person
och då omfattas av regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om den som utsatts för olaga
diskriminering har rätt till ersättning för psykiskt lidande har i etl fall
avgjorts av högsta domstolen, I det tidigare nämnda rättsfallet NJA 1979 s, 657
fann högsta domstolen atl styrelseledamöter i en bostadsrättsförening hade
gjort sig skyldiga till olaga diskriminering genom att i ell förhandsbesked
avstyrka atl en medlems bostadsrätt överläts till en turkisk medborgare. Men
högsta domstolen fann vidare atl det brottsliga förfarande som styrelseledamöterna
gjort sig skyldiga lill inte kunde anses innefatta en sådan kränkning av den
turkiske medborgaren personligen all det fanns grund för dennes yrkande om
ersällning för psykiskt lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänvisning bl, a, till utgången
i del nämnda rättsfallet har diskrimineringsulredningen föreslagit atl
förutsättningarna för all kunna döma ul ett ideellt skadestånd vidgas lUl all
omfatta alla faU där någon utsatts för brottet olaga diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Atl diskriminera någon på gmnd av
hans eller hennes etniska tillhörighet är uppenbarligen ett handlingssätt som
ligger myckel nära de brottsliga handlingar som enligt gällande rätl grundar
rätt lill ersättning för psykiskt lidande. Sådan ersättning kan ju f,ö, redan i
dag utgå vid olaga diskriminering, om gärningen innefattar t, ex, ell sådanl
kränkande eller annal skymf-ligt beleende mot brottsoffret som avses i
brottsbalkens bestämmelser om ärekränkningsbrolt (5 kap,). Den utvidgning
utredningen har förordat ligger således väl i linje med de principer som hittills
tillämpats och med den nuvarande regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En regel som den föreslagna
framstår som jag ser del som en befogad markering av samhällets syn på den
aktuella brottsligheten. En sådan regel skulle också tillsammans med andra
åtgärder kunna bidra till all motverka brottet olaga diskriminering. För den
som ändå drabbas av brottet skulle ersättningen bidra till atl ge viss
upprättelse för del lidande som han har fått utslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de skäl som jag här nämnt
ansluter jag mig, liksom flertalet remissinstanser har gjort, till
utredningens förslag, I enlighel med vad utredningen har förordat bör ändringen
ske genom atl brottet olaga diskriminering läggs till i uppräkningen av brott i
1 kap, 3 § skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill tillägga alt motsvarande
ändring inte kan ske beträffande brollet<br>
hels mol folkgmpp, eftersom någon målsägande inte kan finnas vid det<br>
brottet (jfr NJA 1978 s, 3), Däremot kan naturligtvis en gärning som är<br>
straffbar som hets mot folkgrupp också innefatta ell sådanl brott som<br>
anges i 1 kap, 3 § skadeståndslagen och därför vara rättslig gmnd för atl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>döma ut
ersällning för lidande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Ikraftträdande</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
bör träda i kraft den 1 juli 1986. Några övergångsbestämmelser lorde inte
behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedeparlemenlel upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
skadeståndslagen (1972:207), Förslagen är fogade lill propositionen som nr 3
och 4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap, 9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen har gjorts tre sakliga ändringar (jfr avsnitten 2,1,2, 2,1,3 och
2,1,4 i den allmänna motiveringen), Dessulo;n har några redaktionella ändringar
gjorts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>\ försia stycket har straffskalan höjts från böler
eller fängelse i högst sex månader lill böler eller fängelse i högst ell år.
Ändringen lorde medföra bl, a, atl bölesnivån för de fall där böter även i
fortsättningen bedöms kunna komma i fråga kommer all höjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I andra stycket har två sakliga ändringar gjorts.
Den första innebär alt uttrycket "vari han har atl gå allmänheten till
hända" har utgått. Straffbestämmelsen träffar därför i fortsättningen
anställda i allmän tjänsl som faktiskt går allmänheten till hända. Mera
fullständigt uttryckt träffar bestämmelsen den som är anställd i allmän tjänsl
och i tjänsten diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella
eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom all inte gå honom lill banda
på de villkor den anställde i tjänsten tillämpar i förhållande lill andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I andra slyckel har vidare gjorts etl tillägg som
innebär atl den som innehar ett allmänt uppdrag omfattas av bestämmelsen. Det
medför atl politiskt valda förtroendemän i exempelvis en kommunal nämnd genom
beslut som de fatlat i denna egenskap kan göra sig skyldiga lill olaga
diskriminering. Frågan hur den straffbara handlingen kan komma till ullryck
har berörts i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En gärning som är straffbar enligi detta slycke kan
också falla under straffbestämmelsen om myndighetsmissbruk i 20 kap, 1 § BrB,
Av sista slyckel i den paragrafen framgår att i etl sådanl fall beslämmelsen om
olaga diskriminering skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De redaktionella ändringarna i paragrafens andra
slycke är avsedda endast som förtydliganden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i skadeståndslagen</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>(1972:207)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap,3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
innebär atl paragrafens bestämmelser om ersättning för lidande<br>
blir tillämpliga också vid brollet olaga diskriminering enligt 16 kap, 9 §<br>
BrB,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Belräffande bl, a, frågor om hur ersällning för
lidande skall beräknas kan hänvisas lill uttalanden i förarbetena vid
paragrafens tillkomst (prop, 1972:5 s, 572),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen atl anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna
ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:137.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilagal
Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av invandrarpolitiska kommitténs
slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska
kommittén (IPOK) har tidigare lagt fram delbelänkan-dena (SOU 1982:49)
Invandringspolitiken - Bakgrund, (SOU 1983:29) och Invandringspolitiken —
Förslag, vilka innehåller en beskrivning av nuvarande principer, regler och
riktlinjer m, m, för den framtida invandringspolitiken. Förslagen har legal
lill gmnd för förslag i prop, 1983/84:144 om invandrings- och
flyktingpolitiken, vilken har antagits av vårriksdagen 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I föreliggande slutbetänkande (SOU 1984:58) lägger
kommittén fram förslag lill ålgärder till stöd för dem som Sverige har lagil
och framdeles lar emot som invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Invandrar-
och minoritetspoiitikens grundprinciper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven skall målen jämlikhet, valfrihet och samverkan ligga fast. Dessa
faslslälldes genom riksdagsbeslutet om invandrar- och minoritets-politiken år
1975, De huvudsakliga kännetecknen för politiken bör enligt kommittén vara all
invandrarna ges likvärdiga möjligheter med befolkningen i övrigt samt
kulturell valfrihet. Likvärdiga möjligheter fömtsätter särskilda insatser från
samhällets sida för alt överbrygga språkhandikapp och undanröja andra
svårigheter för invandrare i den nya miljön. Kulturell valfrihet fömtsätter att
de som önskar vidmakthålla sill kulturarv ges samhällets stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
viktigaste förslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med direktiven har kommittén inriktat sitt arbete på all kartlägga och
ta fram förslag om stöd lill invandrar- och minoritetsorganisationer, tidningar
på andra språk än svenska och på kultursektorn. Detla sker mol bakgrund av en
koncentrerad genomgång av målfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Därutöver har kommittén gjort en omfattande probleminventering
av olika samhällssektorer, pekat på ålgärder som behöver vidtas och även lagt
fram vissa förslag. Ökade insatser på invandrar- och minoritetspoiitikens
område måsle enligt kommittén generelll göras om del skall bli möjligt att
komma närmare de uppställda målen jämlikhet, valfrihet och samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Här redovisas kort huvudpunkterna i förslagen liU
organisations- och kulturstöd m, m. Därefter lämnas en redogörelse kapitelvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår:<br>
— automatiskt verkande statligt stöd till invandrarnas riksorganisationer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
stödbelopp i regel beroende på antalet betalande enskilda medlem- Prop.
1985/86:98 mar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>höjning av det lolala
organisationsstödet från ca 4,5 milj, kr, till 7,5 milj, kr,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ökad satsning på kulturområdet,
vilket bl, a, innebär särskill stöd -ulöver vad som kan utgå enligt ordinarie
stödformer - för invandrares och minoriteters kulturverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>markering av kulturrådets roll
för invandrares och minoriteters kullurliv samt ökat inflytande för invandrare
inom kulturrådets ansvarsområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>övergång liU del allmänna
presslödssyslemet för press på invandrarspråk - med en posUiv särbehandUng när
del gäller villkoren för stöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ökat stöd liU
invandrarföreningars närtadiosändningar samt till annan medieverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mål,
allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning (kap 1), Invandrar- och
minoritetspolitik — definitioner, statistik och principer (kap 2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämlikhelsmålet
innebår samma rättigheter och skyldigheter samt likvärdiga möjligheter för
invandrare som för befolkningen i övrigi, Diskrimineringsulredningen har
behandlat rättigheter och skyldigheter, Invandrarpolitiska kommittén
koncentrerar sig på att diskutera de likvärdiga möjlighetema. Grundläggande är
därvid att alla invandrare får goda svenskkunskaper, möjlighel till utbildning
och ett arbete som motsvarar önskemål och kvalifikationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Valfrihelsmålet innebär atl samhället ger de
invandrare som önskar del ett sådant stöd all de kan bibehålla och vidareutveckla
sitt språk och kulturarv, I praktiken innebär det enligt kommittén all man
utvecklar ett kulturliv med utgångspunkt i kulturarvet från hemlandet. De
praktiska och ekonomiska möjligheterna till en sådan utveckling varierar
beroende bl, a, på hur slor gruppen är i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén pekar på att del i debatten ofta används
ett valfrihetsbegrepp som tar sikte på livets alla områden. Även om invandrare
och befolkningen i övrigt bör ha lika slor (eller begränsad) valfrihet i denna
vidare mening, är del större risk för konflikter när seder, bruk och
levnadssätt från andra länder finns med i bilden. Enligt kommittén kan man inte
acceptera sedvänjor som strider mol svensk lag och bör inte heller acceptera
sedvänjor eller normer som avviker från vad samhället klart har lagh ställning
för, t, ex, i grundskolans läroplan eller i fråga om demokrati. När
kullurkolli-sioner uppslår är del ofta olika uppfattning i frågor av
livsåskådningskaraklär som ligger bakom, I dessa situationer är det nödvändigl
för såväl samhällets representanter som medmänniskor i allmänhet alt gå varsamt
fram, ge avkall på former och söka praktiska lösningar i generös anda. Del
gäller all mera se liU innehåll och mål och inte konstmera principfrågor som
motverkar eller förhindrar lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan mellan invandrare och minoriteter och
övrig befolkning är<br>
del Iredje invandrarpolitiska målel. Den tar sin början mellan individer i<br>
vardagslivets sammanhang och kan fullföljas i del politiska livet och i<br>
organisalionslivel i övrigi, t, ex, i samarbete mellan invandrarorganisalio-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nerna och
samhällsrepresentanier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser vidare all del är en viktig
grundläggande princip all Prop. 1985/86:98 varje sakansvarig myndighei ocksä i
fortsättningen har ansvar för alla medborgare inom sitt område, oavsett vilket
medborgarskap de har. Detsamma bör gälla för kommuner och landsting och andra
samhällsorgan, t, ex, Sveriges Radio AB, "Normalt" ansvariga organ
bör alltså ha ansvaret och "ordinarie" administrativa ordning
lillämpas så långt som möjligt. Vad ansvaret innebär för statsmyndigheterna bör
komma lill uttryck i handlingsprogram. Detta bör bättre ån nu klargöras genom
författningsreglering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapitel 2 lämnas en redovisning av invandringens
och invandrarnas fördelning på medborgarskap, ålder etc. Bl, a, pekar kommittén
på de demografiska förändringar som innebär att antalet invandrare i pensionsåldern
kommer all öka kraftigt de närmaste decennierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>All analysera minoriletsbegreppel med hänsyn lill
den aktuella situationen i Sverige var ett av kommitténs uppdrag enligt
direktiven. Kommittén konstaterar all invandrarna i Sverige beslår av
människor som har flyttat hit under de senaste 40—50 åren. Även om många
grupper har byggt upp egna infrastmkturer är del uppenbart atl de inte kan
anses vara språkliga eller nationella minoriteter enligt internationellt
synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har med sin referensgrupp, bestående av
representanter för 18 invandrarorganisationer, särskill ingående diskuterat
frågan om man skall göra åtskiUnad mellan invandrarpolitik och
minorilelspolilik. Kommitténs slutsals är alt någon uppdelning i invandrar-
och minorilelspolilik inte bör göras, ulan att begreppei också i fortsättningen
skall uppfattas som en enhet, invandrar- och minoritetspolitik, som är
sammansatt av olika delar. Dessa delar kan i skilda sammanhang behöva betonas,
men det ligger ingen fördel i atl skilja dem ät vare sig med tidsgränser eller
annan generell gränsdragning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ålgärder för invandrarnas integrering och för
kulturbevarande åtgärder bör alltså vara delar av en sammanhållen invandrar-
och minorilelspolilik. Avgörande för vilka insatser som skall göras bör vara
behovel av åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrar-
och minoritetsorganisationer (kap 3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet finns en beskrivning av invandrarorganisalionernas framväxt och roll.
Enligt uppskattningar finns det i dag i Sverige drygt I 200 invandrar-och
minoritelsföreningar, varav den övervägande delen är organiserade inom ramen
för ell 30-tal riksorganisationer. Sammanlagt har de ca 175 000 medlemmar.
Finska riksförbundet är störst med för närvarande ca 54000 medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till skillnad från många andra folkrörelser är
invandrar- och minorilels-organisalionerna inte specialiserade på ell område
ulan arbetar med många frågor, sociala och kulturella, idrott och utbildning,
barn- och åldrefrågor och mycket annat. Deras medlemskårer omspänner alla
åldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
bedömer att invandrar- och minoritelsorganisationerna un<br>
der överskådlig lid kommer all behålla sin roll som intresseorganisationer<br>
med framför allt kulturell och social inriktning. Ekonomiska problem med<br>
för emellertid ofta all de inte kan leva upp lill de ambitioner de har all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125<br>
tillvarata sina medlemmars iniressen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medinflytande
och samverkan (kap 4)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitlet ges en översikt över invandrarnas politiska rättigheter och roll i
partipolitiken, invandrar- och minoriletsorganisalionernas förhållande lill det
politiska systemet samt samhällets samråd med organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser del viktigt all de politiska
partierna aktivt arbetar för atl invandrare och språkliga minoriteter skall få
praktiska möjligheter all delta i partiernas arbete på alla nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarnas föreningsliv framhålls i betänkandet
som ell viktigt komplement till arbetet i de politiska partierna. Kommittén
lägger fram förslag till en form av återkommande koncentrerade samråd mellan
organisationer, myndigheter och politiker i invandrar- och minoritelspoliliska
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Arbetsmarknadsfrågor (kap S)</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet lämnas först en redovisning av invandrares situation på arbetsmarknaden
saml av de särskilda åtgärder som vidtagits. Kommittén pekar på att
arbetslöshet nu inte bara drabbar personer som nyligen kommit till Sverige ulan
även invandrare som boll här länge. Ofta beror detta på all de invandrare del
gäller har ensidiga arbetsuppgifter och saknar möjlighet all förbereda sig
inför de nya krav som arbetslivet ställer i samband med t, ex,
strukturrationalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl omfattande system av arbetsmarknads- och
ulbildningspoliliska åtgärder syftar lill att göra lågulbildade och andra både
bland invandrare och befolkningen i övrigt mera konkurrenskraftiga. Kommittén
pekar emellertid på all ytterligare insatser behöver göras och föreslår bl, a,
försöksverksamhet i syfle atl ulöver vad som sker i dag kunna pröva
kombinationer av ålgärder inom de utbildnings- och arbelsmarknadspolitiska
ålgärdssysle-men. Arbete och praktik bör Lex, kunna kombineras med grundvux,
och en yrkeskurs inom AMU med praktik eller beredskapsarbete. Inom försöksverksamheten
bör individens behov vara styrande och de administrativa begränsningar som nu
finns kunna sättas ur spel. Försöksverksamheten föreslås ske i kommuner med
flyktingmoltagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare uttalar kommittén att del är nödvändigt atl
förslärka arbetsförmedlingarna på invandrartäta orter, AMS bör få i uppdrag
all till regeringen redovisa vilka personalresurser som arbetsförmedlingarna
behöver för alt ge invandrare adekvat service och vilka möjligheter som finns
alt omfördela personal för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsfrågor
(kap 6)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
redovisar kortfattat uppgUter om invandrares boende och tar upp problemet med
hög koncentration av många olika invandrargrupper i några kommuner i landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I diskussionen har betonats både positiva och
negativa effekter av att invandrare koncentreras till vissa bostadsområden.
Positivt kan vara atl barnomsorg och skola får bättre möjligheter alt ge
träning och undervisning i hemspråk och att kulturell och social verksamhei
inom invandrargrupperna får bättre underlag, om många invandrare bor inom
samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bostadsområde.
En förutsättning är emellertid då all del inte rör sig om Prop. 1985/86:98
många olika invandrargrupper. Del finns emellertid i ell anlal bostadsområden
ett stort anlal invandrare från många olika länder och språkområden, vilka
tiUsammans ulgör en myckel slor del av befolkningen, I sådana fall uppkommer i
stället övervägande negativa konsekvenser, främst svårigheter alt ordna
tillfredsslällande barnomsorg eller skolgång för barngrupper med många olika
hemspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarnas boendefrågor måsle enligt kommittén
lösas inom ramen för den allmänna bostadspolitiken. De faktorer kommittén lagil
upp innebär atl del mål inom bostadspolitiken som syftar lill atl skapa en
allsidig hushållssammansåttning äventyras och på vissa orter inte alls kan
uppfyllas. Delta bör uppmärksammas i den översyn av bostadspolitiken som pågår
genom bl, a, bostadskommilléns arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den koncentration av resurssvaga familjer och hög
andel utländska medborgare som skell lill vissa bostadsområden har emellertid
sådana allvarliga invandrarpolitiska konsekvenser atl de snarast bör ägnas
speciell uppmärksamhet också utanför bostadspolitikens ram. Del gäller ell
10-lal bostadsområden i främst Stockholm, Göteborg, Malmö, Botkyrka och
Södertälje,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår all regeringen lar initiativ
till en karlläggning av sådana bostadsområden. Inriktningen bör vara atl inte
bara kartlägga problemen ulan också all omgående vidla ålgärder under medverkan
av de aktuella kommunerna. Syftet bör vara att finna vägar att möta de
speciella svårigheterna för skolan och barnomsorgen och övrig service i dessa
områden. Kommittén anser atl åtgärderna bör kunna bekostas med medel avsedda
för utvecklingsverksamhet inom barnomsorgen och den sociala hemhjälpen saml av
medel från allmänna arvsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sociala
frågor (kap 7)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet ges en översiktlig bild av invandrarfamiljen utifrån ell antal
aspekter. Ett ämne är barn- och ungdomsfrågor och en av de frågor som berörs är
omhändertagande av barn. Kommittén understryker vikten av atl socialarbetare
får tillgång lill den kullurkompelens som behövs och kan beakta skillnader i
livsmönsler när bedömningar skall göras. Del gäller i första hand att undvika
alt familjer splittras. Om bam måsle omhändertas bör placering inte ske i en
miljö som är socialt och kulturellt främmande för barnet. Placering i familjer
där ingen talar barnets språk kan inte accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén understryker starkt viklen av språk- och
kullurkompelent personal inom socialtjänsten och vårdsektorn i övrigt saml
betonar att delta bör beaktas både i samband med rekrytering, utbildning och
fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom äldreomsorgen bör kommunerna planera sä att de
kan tillgodose de särskilda behoven hos äldre invandrare med olika språklig och
kulturell bakgrund. Uppgifter om både ullandsfödda och utländska medborgare
måsle ligga lill grund för denna planering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta kapitel tas även frågan om språkregislrering upp. Önskemål om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>språkregistrering
har i olika sammanhang förts fram av invandrarorganisa- Prop. 1985/86:98
lionerna. Tanken har även funnit stöd från såväl olika svenska myndigheter som
representanter för den finska staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser alt språkregistrering kan visa att
samhället lar de språkliga minoritetsgrupperna på allvar och föreslår atl del i
folkbokföringen öppnas en möjlighel till frivillig anteckning om
språklillhörighel. En förutsättning för all genomföra förslaget är emellertid
all del sker i samband med en större förändring av folkbokföringen, vilket kan
komma all </span>■<span style='font-family:Verdana'> föreslås av
folkbokföringskommiltén, I ell sådanl sammanhang bör lill-läggskoslnaderna
endasl bli marginella, Folkbokföringskommiltén bör få lill uppgift all överväga
frågan ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsfrågor
(kap 8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarbarnens
skolfrågor har nyligen utretts av språk- och kulturarvs-kommittén (SKU), Enligt
direktiven skall invandrarpoltitiska kommittén i sill arbete lägga huvudvikten
utanför skolans område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapitlet beskriver kommittén i korthet de
insatser som skell på utbildningsområdet och diskuterar sedan några av de
förslag som SKU lagt fram. Ett sådanl förslag är all socialnämnd och
skolstyrelse i kommunen bör samarbeta för att utforma gemensamma
handlingslinjer för hemspråksstöd och hemspråksundervisning i förskola och
skola, Invandrarpolitiska kommittén instämmer i delta förslag samt
kompletterar del med atl kommunerna också bör få möjligheter alt göra egna
prioriteringar på de två områdena inom ramen för de samlade resurserna för
ändamålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén lar även upp frågan om undervisningen i
grundskola och gymnasium bör bedrivas på svenska eller på elevernas hemspråk.
Här instämmer kommittén med SKU atl elevernas behov och möjligheter lill
kunskapsinhämlning främst bör vara avgörande, I princip bör del emellertid
inte finnas hinder mot undervisning på elevernas modersmål även i andra fall,
under förutsättning atl undervisningen är likvärdig med svenskspråkig undervisning
i molsvarande skolform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På högstadium och gymnasium är möjligheterna dock
ofta myckel små att bedriva undervisning på andra språk än svenska, eftersom
bl, a, tillgången på tvåspråkiga ämneslärare är begränsad. De praktiska
möjligheterna att ordna undervisning på finska är betydligt större än på andra
invandrarspråk, beroende bl, a, på större elevunderlag, fler behöriga lärare
och större tillgång lill ändamålsenliga läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om undervisningen bedrivs på hemspråk, betonar
kommittén, måste undervisningen i svenska ges sådant utrymme och kvalitet atl
eleverna får goda kunskaper i språket. Träningen i svenska skall inte begränsas
lill särskilda lektioner utan vara ett successivt ökande inslag i all undervisning.
Inte minst inför övergången till fortsatt utbildning är det viktigt att
facktermer och ordförråd utvecklas så alt de i möjligaste mån motsvarar andra
jämnåriga elevers kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturstöd (kap 9)</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1976 stadgar gmndlagen att etniska, språkliga och religiösa minoriteters
möjligheter atl bibehålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv skall
främjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>KommUlén konstaterar atl det nu ur invandringen
växer fram minori-letskullurer som bygger på inflytande både från
ursprungslandet och från det svenska samhället. Utvecklingen bygger på
växelverkan och ömsesidigt inflytande och innebär också alt den svenska
kulluren påverkas av nya kulturdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De riktlinjer som enligt 1974 års kullurpolitiska
beslul gäUer för den statliga kulturpolitiken innefattar också invandrare och
minoriteter. Dessa riktlinjer bör ligga fast, menar kommittén, som emellertid
betonar alt behovel av positiva särålgärder för all ge invandrare och
minoriteter likvärdiga möjligheter med befolkningen i övrigi bör särskilt
understrykas på kulturområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en konsekvens av principen om all samma
fackmyndighet skall svara för service lill både invandrare och befolkningen i
övrigi betonar kommittén kulturrådets roll i sammanhanget. Kommittén föreslår
alt kul-turtådet får bättre möjligheter att främja invandrarnas kullurliv både
när del gäller all bevaka utveckUngen, ta initiativ tiU nya insatser och administrera
bidrag. Kommittén anser bl, a, all kulturrådets styrelse bör förslärkas med en
representant för invandrarinlressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om det statiiga kulturslödel i alla sina
former är och bör vara öppet för invandrare och språkliga minoriteter har deras
aktiviteter ofta svårt all konkurrera om medlen. Delta beror i många fall på
att stödformerna är avpassade för del svenska kullurlivets verksamhetsformer
och behov. Kommittén föreslår därför att del vid sidan av nuvarande stödformer
också anvisas medel för stöd till särskilda invandrarakliviteler. Här bör t,
ex. kulturfestivaler och kulturverksamheter under uppbyggnad kunna få stöd.
Till en början bör 1 milj kr avsällas för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De särskilda medlen bör enligt kommitténs förslag
fördelas av kulturrådets folkbildningsnämnd, som bör förslärkas så alt den får
båltre möjlighel alt ta tillvara invandrar- och minoritetsgmppernas iniressen
både inom och utom kuUurrådel, Både i nämnden och i en arbetsgmpp som bör
knytas lill nämnden bör finnas representanter för invandrargrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För utgivning av litteratur på invandrarspråk finns
redan en särskild slödordning. Kommittén föreslår all detta stöd ökas och atl
det görs mera likformigt med slödel lill svenskspråkig litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lolala kostnaderna för förbättringar av kulturrådets möjligheter alt ge stöd
till invandrarnas kullurliv beräknas lill 1,5 milj, kr. Medlen bör las fram i
försia hand genom ompriorilering inom hela kultursektorn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsinformation
till invandrare och minoriteter (kap 10)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsinformationen
har stor betydelse för om invandrare skall kunna finna sig tillrätta och få
likvärdiga möjligheter i Sverige, Med hänsyn tiU all den nyinvandrade som regel
har myckel liten kunskap om del svenska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhället
bör samhällsinformationen i del här sammanhanget få en vidare Prop.
1985/86:98 definition ån den traditionella. Den har nära beröringspunkter med
såväl undervisning som nyhetsförmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Huvudprincipen om att varje samhällsorgan har
ansvar för informationen inom sitt område bör beslå, liksom SIV: s roll all
samordna informationsinsatserna och informera när ansvaret inte faller på
annan instans, SIV bör även fortlöpande analysera olika invandrargruppers
informationsbehov, medverka till atl metoderna alt föra ut information
utvecklas, bl, a, med avseende på nya medier, och ta initiativ lill bättre
samråd främst med Sveriges Radio AB och andra massmedier som arbetar gentemot
invandrarna. De mest nyanlända har i regel den svåraste
informationssitualionen och de bör därför prioriteras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Radio sänder i dag program på fem olika
invandrarspråk. Samhällsinformation och nyhetsförmedling för de störte
språkgmpperna sker också genom den statliga Invandrartidningen på elva invandrarspråk
och på lätt svenska. Enligt kommitténs uppfattning bör Sveriges Radios ansvar
för nyhetsförmedling och information lill invandrargrupperna accentueras och
en kontinueriig skriftlig information på invandrarspråk och på lätt svenska
finnas också i den överblickbara framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till invandrarpress (kap 11)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödet
till tidningar på andra språk än svenska utgår i dag enligt särskilda
bestämmelser och fördelas av SIV, I huvudsak är stödet uppbyggt enligt samma
mönster som det allmänna presstödet. Det utgår till allmänna nyhetstidningar
och lill riksinvandrarorganisationernas medlemstidningar samt, efter
behovsprövning, lill övriga tidningar med riksspridning. Nyhetstidningar med
minst veckoulgivning kan även få stöd genom del allmänna presstödet, som
fördelas av presstödsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till skillnad från vad som gäller för svenskspråkig
press kan nyhetstidningar på andra språk än svenska få stöd också när de ges
ut var 14: e dag. Detta medges dock endasl om utgivaren är en
riksinvandrarorganisalion. Tidningen kan i delta fall också utges som
medlemsexemplar och behöver inte, som övriga nyhetstidningar, vara individuellt
prenumererad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För samtliga tidningar på andra språk än svenska
gäller vissa särskilda krav. Bl, a, måsle de lill viss del ha ett innehåll som
berör förhållandena i Sverige, och de får i mindre omfattning än andra
tidningar spridas utomlands,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samma krav på upplagans storlek gäller för
svenskspråkig och invandrarpress. Stödbeloppen låg när slödel infördes högre
för alla kategorier invandrartidningar än för svenskspråkig press, men de har
senare inte räknats upp i samma takt som stödet för denna. För medlemstidningar
på andra språk utgår dock fortfarande ell högre stöd än för molsvarande
svenskspråkiga tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser atl samma motiv som finns för del
allmänna presstödet<br>
också bör gälla för tidningar på andra språk, I likhet med svenskspråkig<br>
press fyller tidningarna en funktion i den demokratiska processen. De bör<br>
därför bl, a, ha samma redaktionella frihei som svenskspråkig press. Sår-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skilda krav på
tidningarnas innehåll bör alltså inte ställas i framtiden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsekvensen av det anförda bör enligt kommhlén bli
all den särskilda Prop. 1985/86:98 stödformen för invandrarpress slopas och all
del allmänna presstödet lill alla delar öppnas för tidningar på andra språk.
Del innebär all vissa nya stödformer tillkommer för dessa tidningar och all
möjligheter ges till höjning av stödet i samma takt som för svenskspråkiga
tidningar, Presslödsnämnden blir administrativt ansvarig för slödels
fördelning, vUkel bör innebära viss förenkling av ansökningsförfarande och
handläggning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I några fall föreslås även i fortsättningen
särskilda regler för stödet tiU invandrartidningarna. Med hänsyn lill alt
läsamnderlaget generelll sett är begränsat bör stöd kunna utgå vid lägre
upplagor, del särskUda stödet för 14-dagarslidningar bör behållas och högre
stödbelopp ulgå för organisa-lionstidningar på andra språk än svenska. En
störte begränsning vad gäller ullandsspridning bör dock gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag innebär i huvudsak följande för
de olika typerna av tidningar på andra språk än svenska:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AUmänna nyhetstidningar med minst veckoulgivning
får som i dag -men fördelat enbart av presslödsnämnden - produklionsbidrag som
motsvarar vad som utgår till svenskspråkig press. Som villkor för stöd bör en
upplaga på 1000 exemplar krävas med möjlighet lill höjning av stödet vid 5000
exemplar. För svenskspråkig press gäller 2000 respektive 10000 exemplar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AUmänna nyhetstidningar med utgivning minsl var
fiortonde dag bör även i fortsättningen få presstöd, men enligt molsvarande
normer som gäller för nyhetstidningar med veckoulgivning. Del innebär stöd
oberoende av vem som är utgivare och alt endasl individueUl prenumererad upplaga
blir bidragsberälligad, Samma upplagekrav som för tidningar med veckoulgivning
bör gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En övergångsbestämmelse föreslås som innebär all de
fyra organisationer som nu får stöd till icke prenumererade 14-dagarstidningar
får övergångsvis under högst 2 år behålla slödel så att de kan övergå lill ell
syslem med individuellt prenumererad upplaga eller till tidningsutgivning i
annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också medlemstidningar bör få stöd inom ramen för
del allmänna press-stödet vilket innebär alt de får stöd som
organisationslidskrifter. Ell högre stödbelopp bör som nu ulgå lill de icke
svenskspråkiga tidningarna. En konsekvens av all föra över medlemstidningarna
till del allmänna presstödet blir all också andra än invandrarnas
riksorganisationer får möjligheter lill stöd för tidningar på invandrarspråk.
Sådana utges i dag av fackliga, politiska och religiösa organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tidningar som inte uppfyller kraven enligt
presstödsreglerna bör som nu också i fortsättningen kunna få stöd från SIV, efler
en prövning i varje särskill fall och utan den författningsreglering som gäller
nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En del av de medel som SIV disponerar för presstöd
bör föras över till en särskUd post för information till invandrare samt
mediestöd, avsedd bl, a, för nu senast angivna tidningsslöd saml för stöd lill
invandrarföreningars närradioverksamhet m,m, (Närradio behandlas i kapitel 12
och anslagsfrågan i kapitel 13 och 18,)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Radio
och television (kap 12)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet ges en redovisning av Sveriges Radio AB:s verksamhei på invandrarspråk
saml av de krav som i radiolagen och avtalen med staten slälls på verksamhelen.
Kommittén tolkar dessa så att Sveriges Radios olika programförelag skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inom ordinarie total verksamhei
verka för jämlikhet mellan invandrare och svenskar samt molverka fientlighet
mellan befolkningsgrupperna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>genom specialinriktade åtgärder
tUlgodose de språkliga minoriteternas behov av information, kunskaper och
upplevelser saml stödja deras strävanden all bevara och vidareutveckla sin
kultur i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Radiolagens och avtalens innebörd på dessa punkter
har inte tillräckligt analyserats inom koncernen. Kommittén anser att ett
övergripande mål för hela koncernen bör utarbetas. För programverksamheten på
invandrarspråk bör klara riktlinjer utvecklas, som bl, a, medger kontinueriiga
sändningar på etablerade större gruppers språk samt tillfälliga sändningar på
mindre språk, exempelvis i samband med en period av nyinvandring. Ett
kontinuerligt samråd med SIV, kuUurrådel och andra organ på informations- och
kulturområdet saml med representanter för språkgrupperna bör ske når det gäller
all bedöma ohka gruppers behov av program i radio eller tv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom koncernen måste vidare skapas en sådan
organisation att beslul om den lolala verksamhelen på invandrarspråk i
framliden kan las i etl sammanhang och att beslut på delområden inte kan fallas
ulan all helheten vägs in. Brislen på en sådan samordning har lett till vissa
dubbleringar vad gäller programinnehåll för några språkgmpper medan andra flera
större grupper inte har tillgång till vare sig radio- eller tv-sändningar.
Någon minskning av de sammantagna resurserna för minoriletsspråksprogram-men
bör inte ske, utan snarare en ökning med hänsyn lUl alt nya språkgrupper
fortlöpande tillkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även för det totala programutbudet bör målet
klarare preciseras med tanke på atl utbudet skall betjäna alla
befolkningsgrupper, spegla alla gruppers förhåUanden och iniressen saml
molverka invandrarfientiiga attityder, Sveriges Radio bör utarbeta ell
invandrarpoliliskl handlingsprogram och målmedvetet arbeta för all förverkliga
delta, I kapitlet redovisas några länkbara moment i etl sådanl
handlingsprogram. Bl, a, pekas på behovel av båltre rapportering från
invandrarnas urspmngsländer och av utbildning i invandrarfrågor av Sveriges
Radios personal samt på vikten av all anställa journalister ur olika
minoritetsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om avtalet med staten, som löper ul år 1986, är etl
hinder för all beakta de framförda synpunkterna bör en förändring av avtalel
förberedas så atl Sveriges Radios ansvar kan preciseras i önskad riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapitlet redovisas även atl många
invandrarorganisationer har ell stort inlresse för närtadioverksamhet. Normall
bör för invandrarföreningarna gälla samma ekonomiska villkor som för svenska
föreningar, dvs, alt närtadioverksamhet skall ske ulan särskill samhällsstöd.
För vissa språkgmpper, som inte har tillgång lill radio- eller tv-sändningar
eller tidningar på del egna språket, bör emellertid som tidigare nämnts vissl
ekonomiskt stöd kunna ulgå från SIV,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrartidningen,
vissa kostnader för samhällsinformationen tUl</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>invandrare
(kap 13)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen
Invandrartidningen ger sedan år 1967 ul en informationstidning på olika
invandrarspråk. För närvarande ges tidningen ut i veckoupplaga på sex olika
språk och i månadsupplaga på fem språk. En edition på lätt svenska riktar sig
lill invandrare som inte kan la del av någon av editionerna på andra språk.
Den används också som låromedel i svenskundervisningen för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt direktiven skulle kommittén överväga om
förändringar bör göras vad gäller stiftelsens verksamhet bl, a, med hänsyn till
invandringens förändrade sammansättning och utvecklingen på medieområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På grund av den begränsade lidsram som stått till
buds har del inte varit möjligt för kommittén atl tillräckligt överväga frågan.
Därför föreslås atl den framtida utgivningen av en periodisk skrift på lätt
svenska och invandrarspråk bör utredas i särskild ordning, där en möjlighel är
alt regeringen tillkallar en mediakunnig utredare. Huvudfrågorna som skall
utredas är språkval, periodicitet, finansiering och huvudmannaskap. Kommittén
konstaterar all ett grundläggande problem för Invandrartidningen är en vikande
ekonomi, som medför ständiga diskussioner om nedläggning av delar av
verksamheten utan alt möjligheter finns till ell konstruktivt tänkande.
Utredningen bör bl, a, pröva den av Invandrartidningens styrelse framförda
tanken att stiftelsen skulle kunna utvecklas också lill en servicebyrå för
produktion av samhällsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medel för allmän samhällsinformation lill
invandrare anvisas under ett särskill anslag som gäller ålgärder för
invandrare. Under detta anslag finns medel för dels Invandrartidningen, dels
SIV:s informationsverksamhet både till invandrare och befolkningen i övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den särskilda anslagspost för information till
invandrare och lill medie-slöd som kommittén föreslår bör las upp med 2,5 milj,
kr,, varav 1 milj, kr, från presstödsmedlen, 1,2 milj, kr, från SIV: s
nyssnämnda anslagspost lill informationsverksamhet saml 0,3 milj, kr, i ökat
anslag. Medlen bör disponeras för stöd till tidningar på andra språk än
svenska som inte får allmänt presstöd eller stöd som kulturtidskrift, stöd lill
närradioverksamhet, utvecklingsarbete på medieområdet saml medieslöd i övrigi
för att nå ut lill invandrare och minoriteter med angelägen allmän
samhällsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till invandrar- och minoritetsorganisationer (kap 14)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet lämnas först en beskrivning av nu gällande syslem för stöd till
invandrar- och minoritetsorganisationer samt av de olika slag av andra
folkrörelsestöd som invandrar- och minoritetsorganisationer får del av för
närvarande. Stöd från kommuner och landsting nämns också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fem av invandrar- och minoriteternas
riksorganisationer är nu slatsbidragsberättigade ungdomsorganisationer och sex
åtnjuter stöd från statens ungdomsråd till sin ferieverksamhet bland barn och
ungdom. Kommittén föreslår atl lägre krav på anlal barn- och ungdomsmedlemmar
skall gälla, förslagsvis 1 500 medlemmar i stället för den anlalsmässiga gräns
på 3000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medlemmar
som vanligen tillämpas, Dessulom bör dispens kunna ges frän Prop.
1985/86:98 kravel på geografisk spridning. Stöd lill ferieverksamhel för barn
bör. som skell i enstaka fall, generelll kunna ulgå även lill organisationer
som inte är slalsbidragsberälligade ungdomsorganisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl riksförbund bland invandrar- och
minorilelsorganisalionerna får stöd till sin centrala verksamhet som
kvinnoorganisation. Några riksförbund bedriver molsvarande verksamhei i
kvinnokommitléer eller särskilda kvin-nosektioner, men kan i dag inte få stöd
som kvinnoorganisation. Kommittén förordar atl reglerna ändras så all inte
bara invandrarkvinnors separata organisationer utan även kvinnokommittéer inom
ramen för invandrar-och minoritetsorganisationer kan få sådanl stöd. Dispenser
från kravet på lägsta antal medlemmar och geografisk spridning föreslås också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår vidare ett nytt system för
organisalionsstöd lill invandrar- och minoriletsorganisalionernas centrala
verksamhet. Slödel skall vara neutralt, icke delaljreglerat och automatiskt
verkande för organisationer uppbyggda på språklig, nationell eller gemensamt
hemlands grund. Stödels storlek föreslås bli beroende av antalet betalande
medlemmar, SIV bör också i fortsättningen administrera stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det automatiskt verkande stödet bör ulgå i form av
grundstöd som varierar mellan 100000 - 150000 kr och I milj, kr. och ell
röriigi stöd på minst 10 kr per medlem och är. I praktiken betyder del alt
Riksförbundei Finska föreningar i Sverige, den största av organisationerna kan
beräknas få totalt ca 1,5 milj. kr, vid ell medlemslal av 54000, För en
organisalion med 1 500 medlemmar blir del automatiskt verkande stödet med
kommitténs förslag 115000 - 165000 kr, per år. Förslaget innebär alt
totalkostnaden ökar från ca 4,5 lill ca 7,5 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De allmänna krav som bör gälla för
organisationsstödet sammanfattas i följande punkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisationen skall allmänt la
tillvara invandrares iniressen på det invandrar- och minoriletspolitiska
området och bedriva verksamhei med allmän kulturell och social inriktning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisationen skaU hämta
huvudparten av sina medlemmar från invandrar- och minoriletsgmpper i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisationen skall vara
demokratiskt uppbyggd så atl varje medlem har en stadgeenlig möjlighet atl
påverka besluten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisationen skall vara riksomfattande
med en tillfredsställande geografisk spridning i de områden där den invandrar-
och minorilelsgmpp är bosall som bildar organisationens medlemsunderlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisationens verksamhei
skall vara huvudsakligen föriagd lill Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisationen skall bekosta en
del av sin verksamhei genom uppburna, individuella medlemsavgifter och genom
andra inkomster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisationen skall kunna
dokumentera sin verksamhei genom styrkta handlingar, Lex, verksamhets- och
revisionsberättelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:99.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all bli delaktig av det automatiskt verkande
organisationsstödet skaU organisationen dessutom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- vara uppbyggd på
språklig, nationell eller gemensamt hemlands gmnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
en kombination av dessa,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara förankrad i lokalt
föreningsliv,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ha minsl 1 500 betalande,
individuella medlemmar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kunna dokumentera sin
verksamhei genom stadgar och verksamhetsberättelser från minsl två på varandra
följande verksamhetsår. Särskilda möjligheter bör som hittills vid sidan av
organisationsstödet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas
hos SIV atl fördela bidrag lill angelägna ändamål. Sådant behovsprövat
aktivitelsstöd bör Lex, kunna ulgå som elableringsslöd till nya
riksorganisationer som ännu inte kvalificerat sig för reguljärt organisalionsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Exempel på andra länkbara prioriteringar för
aktivitelsstöd, som del bör ankomma på SIV all besluta om, kan vara att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisationen har etl stort
inslag av flyktingar som medlemmar eller annars bedriver belydande
flyklingverksamhel inom gruppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisationen i huvudsak
hämtar sina medlemmar från grupper som kommer från miljöer och kulturer som
starkt avviker från de svenska,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en stor invandring medför atl
organisationen plötsligt får ell stort anlal nytillkomna medlemmar för vilka
den ännu inte får statsbidrag i form av reguljärt organisationsstöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisationen bedriver barn-
och ungdomsverksamhet eller kvinnoverksamhet ulan all få statsbidrag från
respektive stödsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till invandrarnas trossamfund (kap 15)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet
lill de religiösa samfunden nämns inte i direktiven men kommittén är
oförhindrad atl la upp frågan, I delta kapitel redovisas först översiktligt
invandrarsamfundens utveckling och silualion i Sverige, Av den framgår bl, a,
all antalet medlemmar i samfunden ökat väsentligt under de senasie tio åren. De
samfund del gäller - såväl lutherska, romersk-katolska, ortodoxa och
österländska kyrkor som icke kristna samfund - räknar i dag sammanlagt över
200000 medlemmar. De får ca 6 milj, kr, i statligt stöd för sitt
församlingsarbete från samma anslag som de svenska frikyrkorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att religion och
religionsgemenskaper har hamnat i utkanten av den svenska invandrarpolitiken.
En enkätundersökning som Religionssociologiska institutet i Stockholm gjort ger
vid handen att invandrarsamfunden uppfattar sig som negativt särbehandlade både
i förhållande till Svenska kyrkan och till de profana
invandrarorganisationerna. Möjligheterna atl få en ökad andel av del gemensamma
statsanslaget till frikyrkorna och invandrarsamfunden har hittills varit små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:99.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar all den enda möjligheten all
leva upp tiU jämlikhelsmålet är all ge etl kraftigt förbättrat stöd till
invandrarsamfunden och föreslär atl frågan om hur det skall ske utreds
förutsättningslöst, Etl bland andra alternativ att överväga är då alt ge de
samfund som så önskar hjälp med registrering av medlemmar - på helt frivilhg
basis - och med uppbörd av församlingsavgifter på molsvarande säll som Svenska
kyrkan har genom systemet med kyrkoskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
och landstingens ansvar (kap 16)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet beskrivs i stort hur kommunerna organiserat sin service lill
invandrare och redovisas rådgivande information som Kommunförbundet resp.
Landstingsförbundet har gett ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén betonar vikten av alt kommuner och
landsting har och vidmakthåller en samlad och medveten invandrar- och
minorilelspolilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt kommittén kan den information och service
som ges av Kommunförbundet och Landstingsförbundet uigöra en värdefull
stimulans för utvecklingen i riktning mol ell förverkligande av de
invandrarpolitiska målen, KommUlén förutsätter all förbunden uppmärksammar och
vidareutvecklar de synpunkler och idéer kommittén fört fram på etl anlal
samhällssektorer i det föregående, där behovet av Ivåspråkig och
kuUurkompetenl personal inom socialtjänst saml hälso- och sjukvård har
underslmkits särskUt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Internationella
frågor (kap 17)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har låtit utarbeta en promemoria om internationella normer och internationellt
samarbete på migrationsområdet (Ds A 1984:10), I betänkandet redovisas etl
lilel urval av frågor från promemorian. Vad kommittén lar upp är en kort
redovisning av Sveriges lillämpning av internationella normer på invandrar-
och minoritetspoiitikens område samt det internationella samarbetet på
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén understryker bl, a, vikten av att i det
internationella regelsystemet skriva in materiella bestämmelser som
tillgodoser berättigade krav på skydd för invandrare och deras familjer.
Regeringen bör, i såväl normsamarbelel som i övrigt internationellt samarbete
på migrationsområdet, även i fortsättningen verka för att de av riksdagen
fastlagda invandrar-och minoritelspoliliska målen skall förverkligas också på
ell internationellt plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar atl Sveriges invandrar- och
minorilelspolilik genom bl.a, sin inriktning på stöd tiU invandrarnas språk och
kultur underlättar för den enskilde som så önskar all flytta tillbaka till
hemlandet. Kommittén tar samtidigt uttryckligen avslånd från en politik i syfte
all stimulera till ålervandring, som bygger på ekonomiska eller andra incitament.
En sådan politik är enligt kommitténs uppfattning hell oförenlig med de
invandrarpolitiska målen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sverige var i början av 1950-lalel med om att bilda
Inlergovernmental Committee for (European) Migration (ICEM eller numera ICM)
men lämnade organisationen år 1962, Avgörande för utträdet var den successiva
minskningen av kommitténs flyklingverksamhel, som Sverige hade fäst avgörande
vikt vid. Under 1970-lalet skedde en ny omsvängning, först till följd av
flyklingulvandringen från Latinamerika och senare genom organisationens
växande engagemang för atl bistå flyktingar från Sydostasien,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit atl del huvudskål som åberopats för Sveriges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utträde
ur organiationen har bortfallit, och att frågan om svenskt återin-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>iräde som medlem nu bör
prövas på nytt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnads-
och finansieringsfrågor (kap 18)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de kapitel som behandlar olika siödfrågor och som enligt direktiven är
prioriterade finns förslag som medför direkta nya kostnader för staten via de
anslag som slår lill SIV: s, statens kulturråds och presslödsnämndens
disposition. Detta gäller kapitel 9-14, Övriga kapitel innehåller dels grundläggande
principiella resonemang, dels (i huvudsak) probleminvenleringar på olika
sektorer och synpunkter på lämpliga ålgärder, som i några fall är fortsall
utredningsarbete, och i etl faU försöksverksamhet. Förslagen i kapilel 9-14
framgår av följande sammanställning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:35.5pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kapitel</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andamål</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad utgift enl, förslag</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ökning eller minskning enl, förslag</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Litteraturstöd</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild anslagspost</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-(-1,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>En tjänst jämte administration</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1/2 tjänsl</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:1.0pt'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 1/2 tjänst, arb, grupp</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1-0,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Presstöd</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,365</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca 4,35</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1,0
(ca)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:39.1pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10, 11, 12, 13</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:1.0pt'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Information till invandrare samt
mediestöd (bl a närradio)</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+ 1,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationsbidrag Aktivitelsstöd</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,480 3,854</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5 3,9</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+3,0 (ca) </span><span style='font-family:Verdana'>±0(ca)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrartidningen</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,346</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,346</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+ =</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9-14</span></p>
</td>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+4,8
(ca)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kostnadsökning som faller på de prioriterade sektorerna uppgår, som framgått av
sammanställningen, liU avmndal 5 milj, kr,, varav 1,5 milj, kr, lill
kulturrådet. Utrymme för merkostnaden måste enligt kommitténs bestämda
uppfattning i första hand skapas genom en ompriorilering inom hela den statliga
kultursektorn, vars budget belöper på mer än 1 miljard kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fömlsältning för att större delen av kommitténs
arbete inte skall stanna vid en probleminventering är all resurser finns för de
ålgärder som erfordras. När det gäller arbetsmarknads-, bostads-, social- och
utbildningsavsnitten pekar kommittén på ett antal önskvärda åtgärder och hävdar
atl de ökade resurser som krävs måsle sökas inom den ram som redan finns för
den sektor det gäller. Alternativ i dagens läge är alt det antingen inte blir
möjligt atl komma närmare de uppställda invandrarpolitiska målen eller all
detta möjliggörs med hjälp av medel från andra sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller att genomföra de kostnadsberäknade förslagen måste intresset av att
bättre än nu kunna infria de invandrar- och minoritetspolitiska målen vägas
mot de mål som finns på andra samhällssektorer. Kommittén har emellertid inte
underiag för alt komma med förslag lill omfördelning för all kunna täcka de
aktuella kostnaderna. En utväg kan vara att ta i anspråk besparingar till följd
av kommitténs tidigare framlagda förslag. Del gäUer bl, a, förslag som efter
riksdagsbeslut nu skall genomföras och som bör leda till minskade väntetider
och därmed mindre kostnader.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om de besparingar som kan göras inte är tillräckliga
och om en avväg- Prop. 1985/86:98 ning gentemot andra samhällssektorer inte
resulterar i en sådan omfördelning, all kostnaderna kan läckas, finns enligt
kommittén en annan möjlig finansieringsväg. Del gäller i så fall att genom
avgifter på några områden tillföra slalen inkomster som täcker den del av de
kostnader som återstår atl finansiera. Eftersom del inte ingår i uppdraget atl
föreslå avgifter nöjer sig kommittén med atl peka på ett par möjligheter, t,
ex, en höjning av viseringsavgiflerna för turistvisum och för visum för
affärsbesök saml alt avgift vid förvärv av svenskt medborgarskap återinförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom det är synnerligen angelägel att förslagen
på kulturområdet genomförs bör i sista hand också dessa kostnader kunna läckas
genom inkomstökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
och särskilda yttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
har avgivits av ledamöterna Alexander Chrisopolous och Sten Svensson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Särskilda yttranden har avgivits av ledamoten Sten
Svensson samt av sakkunniga Hans-Göran Myrdal och Thord Palmlund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:129.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:263.0pt'><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
2 Prop. 1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över invandrarpolitiska
kommitténs betänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgells av justitiekanslern (JK),
rikspolisstyrelsen (RPS), socialstyrelsen (SoS), riksförsäkringsverket (RFV),
statens kulturråd (KUR), styrelsen för Sveriges författarfond, riksarkivet,
slalens ungdomsråd (SUR), presslödsnämnden, skolöverstyrelsen (SÖ),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
slalens invandrarverk (SIV), Stiftelsen Invandrartidningen, ILO-kommittén,
bostadsslyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska
centralbyrån (SCB), länsslyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus
län, länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, länsstyrelsen i Norrbottens län.
Ärkebiskopen tiUsammans med samarbelsnämnden för statsbidrag lUl trossamfund
och Sveriges Frikyrkoråd, 1983 års folkbokföringskommilté (Fi 1983:04),
närtadiokommitlén (U 1978:11), förskola-skola-kommillén (U 1981:01),
delegationen för invandrarforskning (EIFO, A 1983:03, fr,o,m, maj 1985 benämnd
DEIFO), bostadskommittén (Bo 1982:02), informalionsdelegalionen (B 1982:01), samerättsutredningen
(Ju 1983:05), socialberedningen (S 1980:07), Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun,
Uppsala kommun, Nortköpings kommun, Jönköpings kommun. Olofströms kommun, Malmö
kommun, Göteborgs kommun, Borås kommun, Västerås kommun, Stockholms läns
landsting. Älvsborgs läns landsting, Västmanlands läns landsting. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Moderata
ungdomsförbundet (MUF), Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), Moderata
samlingspartiels kvinnoförbund (MKF), Centerns kvinnoförbund (CKF),
Folkpartiets kvinnoförbund (FPK), Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
(SSKF), Rädda Barnen, Svenska röda korset, Sveriges Frikyrkoråd,
Riksidrotlsförbundel, Riksförbundei Hem och Skola (RHS), Sveriges Radio AB,
Folkbildningsförbundet, Svenska Filminsiiiuiet, Sveriges författarförbund,
Riksförbundei för personal vid invandrarbyråer (RIB), Riksförbundei Finska
föreningar i Sverige (RFFS), Jugoslaviska Riksförbundei, Turkiska
Riksförbundei, Italienska Riksförbundei, Assyriska Riksförbundei,
Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige (FRIS), Esternas Representation i
Sverige, Estniska kommittén. Kroatiska riksförbundet. Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund. Föreningen Sveriges socialchefer (FSS),
Riksförbundet för sexueUl likaberättigande (RFSL), Riksförbundet för
finskspråkigt församlingsarbete i Sverige, Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Svenska Journalistförbundet, Svenska Ekumeniska Nämnden, Invandrartidningens
journalistklubb, datainspektionen, radionämnden, Stockholms katolska stift,
Sveriges AUmännyttiga bostadsförelag (SABO) samt utrikesdepartemenlel(UD),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:193.0pt'><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>UHÄ har ingivit yttranden från universiteten i
Stockholm, Göteborg och Prop. 1985/86:98 Lund samt från högskolan för
lärarutbildning i Stockholm, UD har ingivit yttranden från ambassaderna i
Helsingfors och Ankara samt från delegationen i Geneve,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissynpunkterna
redovisas kapitelvis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Mål, allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
flertal remissinstanser kommenterar inledningsvis utredningens direktiv och
arbete. Några är kritiska till de ekonomiska restriktioner som utredningen
arbetat under och som begränsat möjligheterna all lägga fram konkreta
ålgärdsförslag. Många är emellertid också positiva lill utredningens arbete
och anser atl utredningen gjort en ingående beskrivning av rådande förhållanden
och vidtagna ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En majoritet av remissvaren behandlar på något säll
frågor med anknytning lill de invandrarpolitiska målen och flertalet ställer
sig oreserverat bakom de nu gällande målen. Några remissinstanser efteriyser
dock en diskussion om avvägningen mellan de olika invandrar- och minoritelspoliliska
målen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I samband med behandlingen av jämlikhelsmålet har
SÖ, RHS, Svenska kommunförbundel, Landslingsförbundel och Olofslröms kommun
särskill framhåUit all utbildning i svenska måsle ses som en förutsättning för
atl likvärdighet befolkningsgmpperna emellan skall kunna uppnås,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ pekar i sammanhanget på all jämlik behandling av
invandrare kräver god lolkservice och därmed lolkulbildningsinsalser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunförbundel betonar arbetets betydelse för
förverkligandet av jämlikhelsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många remissvar har i likhet med utredningen
understrukit behovel av särskilda ålgärder inom olika områden för atl
invandrare skall beredas med majoritetsbefolkningen likvärdiga möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens behandling av valfrihelsmålet har rönt
såväl positiva som kritiska kommentarer. Vissa remissinstanser anser all
utredningen inte tillräckligt preciserat valfrihetens gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kritiska mot utredningens behandling av
valfrihelsmålet är bl, a. Estniska kommittén, Assyriska Riksförbundei,
Kroatiska riksförbundei, Sveriges Frikyrkoråd, Svenska Ekumeniska Nämnden, RIB
och Rädda Barnen. Gemensamt för dessa är uppfattningen all valfrihelsmålet
måsle preciseras ytterligare, dock utifrån hell skilda bevekelsegrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs överväganden kring samverkansmålel har
föranlett endast ett fåtal synpunkler från remissinstanserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fiertalel remissvar som berört de
invandrarpolitiska målen har också<br>
kommenterat avsnittet om statens ansvar för invandrare och minoriteter.<br>
Samtliga instanser som kommenterat delta ställer sig bakom principen om<br>
positiva eller kompensatoriska åtgärder inom ramen för generella insatser.<br>
Inställningen lill särskilda ätgärdsprogram för varje sak- och myndighels-<br>
område är dock delad. Kritiska lill tanken på särskilda ätgärdsprogram är<br>
bl, a, SoS och RRV. SIV och SÖ pekar på att del i vissa fall är lämpligl med<br>
särskilda program, men atl delta måsle integreras i den allmänna plane-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
och utformas utifrån de helt skilda förutsättningar och behov som Prop.
1985/86:98 råder inom olika sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtliga instanser som yttrat sig över frågan
ansluler sig lill principen all respektive fackmyndigheter behåller det fulla
sakansvarel. Del råder dock delade meningar om behovet att ytteriigare lagfästa
de statliga myndigheternas ansvar liksom om förslaget alt göra årliga
redovisningar av särålgärder för invandrare. Ett lagfäst ansvar tillstyrks av
Svenska Ekumeniska Nämnden, Kommunförbundet och Västerås kommun, men avstyrks
av SoS, RRV och SIV med hänvisning lill de redan fastiagda riktlinjerna för
invandrarpolitiken och för respektive område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Invandrar- och minoritetspolitik — definitioner, statistik och principer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
stort antal remissvar har lagil upp frågor i anslutning lill detta kapilel.
Utredningen har lagil stäUning för vissa principer, såsom atl invandrar-och
minorilelspoliliken skall uppfattas som en enhet, att behoven bör vara
avgörande för vilka insatser som skall göras och atl en minorilelsdefinilion
måsle vara subjektiv. Remissopinionen är splittrad när del gäller dessa frågor
och många uttrycker sig kritiskt när del gäller utredningens behandling av
frågorna i delta kapitel. Man påpekar bl, a, atl de definUioner och begrepp som
används i utredningen inte är tillräckligt klart definierade liksom att
behandlingen är för ytlig. Framförallt kritiseras utredningen för att inte
tillräckligt ha diskuterat minoritelsbegreppet och förutsättningarna för och
konsekvenserna av en minoritelspoUlik, Del påpekas att det finns flera
invandrargmpper som svarar mol den definition av minoriteter som utredningen
gör. Några remissinstanser påpekar också all de nordiska invandrarna intar en
särställning och att denna särställning borde ha analyserats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RFFS anser det sakligt grundat all Sverigefinnar
utgör en minoritetsgrupp i Sverige och all det finska språkets ställning bör
ges ett officiellt erkännande som minoritetsspråk. Kroatiska riksförbundet och
Assyriska Riksförbundet anser all del finns behov av en uttalad
minorilelspolilik och alt många invandrargrupper uppfyller kriterierna som kan
ställas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera svar uttrycker farhågor kring kommitténs
överväganden och begreppsapparat, TCO, RIB, SIV, Olofströms kommun anser atl
en utförligare analys borde ha gjorts. Centrum för invandringsforskning vid
Stockholms imiversUel anser all kommittén inte på långt när penetrerat hela
problematiken och all dess slutsatser knappasl är övertygande. Man påpekar atl
utredningen lämnar många frågor obesvarade och inte på allvar diskuterar
möjligheten av all gå in för en minorilelspolilik av dei slag som håller på alt
utvecklas i Nederländerna och möjligen i Australien,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Positiva lill kommitténs definition är Estniska
kommhlén och Sveriges Frikyrkoråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Invandrar-och minoritetsorganisationer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tillstyrker utredningens beskrivning av invandrarorganisalionernas
framtida roll såsom intresseorganisationer med en huvudsakligen kulturellt och
sociaU inriktad verksamhei. Några remissvar berör särskill frågor kring
invandrarorganisalionernas representativitet för hela gruppen. Några svar är
positiva lill atl organisationerna verkar som talesmän för respektive grupp,
andra framhåller all man bör vara försiktig med all betrakta organisationerna
som representanter för respektive grupp. Framför alll invandrarorganisationer
lar upp frågan om resurser lill organisationerna och påpekar all slödel lill
invandrarorganisationerna bör göras mer flexibelt för all båltre anpassas lill
organisationernas faktiska verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RFFS framhåller atl deras arbetsområde främst
kommer all vara kulturellt och socialt och särskilt frågor som rör barn och
ungdomar. Insatser för all molverka diskriminering framhålls också, Sveriges
Frikyrkoråd pekar på organisationernas folkrörelsekaraktär, särskill som stats-
och myndighelskorrektiv. Svaren från FPK, CUF, MUF, Estniska kommittén och
Västerås kommun berör frågor om organisationernas representativitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Medinflytande och samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ell
stort anlal remissinstanser har kommenterat detta kapitel, och i försia hand
avsnittet om förbättrade samrådsformer. Frågan om rösträtt till riksdagen för
utländska medborgare och om dubbelt medborgarskap berörs i några få remissvar,
däribland SSKF och RIB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser som kommenterar avsnittet om
invandrarna i del partipolitiska livet anser att de politiska partierna ägnar
invandrarfrågor för lite inlresse. Några, bl, a, CKF, anser också alt kommittén
ägnat denna fråga för lite uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En majoritet av de remissinstanser som kommenterat
detta kapitel är positiva till förslagen om förbättrade samrådsformer och
frågan kommen-leras även i övrigt av många. Flera remissinstanser påpekar alt
man bör eftersträva så effektiva samrådsformer som möjligt och framhåller att
samråd inte får bli en aktivitet för syns skull. Några remissinstanser (FPK och
Sveriges Frikyrkoråd) påpekar särskilt all invandrarnas trossamfund också bör
omfattas av förslagen om samrådsformer och all olika samhällsorgan skall
försöka få kanaler även till dem som slår utanför organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jugoslaviska och turkiska riksförbunden, TCO,
Västerås och Söderiälje kommuner är positiva till atl kommittén tagit upp
frågan om ledighet från arbetet och ekonomiska resurser för all representanter
för invandrarnas organisationer skall kunna delta i samråd. De
invandrarorganisationer som kommenterat detta avsnitt föreslår all all
samverkan skall bekostas av samhället med stöd av ell slags
"förtroendemannalag". Även andra remissinstanser pekar på all del är
nödvändigl all invandrarnas representanter ges möjlighel lill ledighet från
arbetet med ekonomisk ersättning för föriorad arbetsförtjänst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Arbetsmarknadsfrågor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser understryker viklen av all invandrarnas situation på
arbetsmarknaden blir ordentligt belyst och föremål för överväganden. Bl, a, SIV
och LO framhåller atl invandrare med låg utbildning och bristande kunskaper i
svenska är särskill utsatta och atl ålgärder för all stärka invandrares
konkurrenskraft är angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett stort antal remissinstanser har tagit upp
invandrarungdomarnas silualion och hävdar alt ökade insatser behövs för all ge
dem yrkesutbUd-ning och goda språkkunskaper, SÖ anser alt de finskspråkiga
ungdomarnas situation särskilt bör uppmärksammas. Även invandrarkvinnornas
situation på arbetsmarknaden måsle uppmärksammas anser bl, a, MKF. De
framhåller all invandrarkvinnor arbetar i slitsamma yrken och ofta blir
sjukpensionerade eller deltidspensionerade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCB pekar på all brislen på statistisk information
gör atl del är svårt att få belyst i siffror i vilken grad invandrare kan
utnyttja sin tidigare utbildning på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetslösheten har behandlats av flera
remissinstanser. Bl, a, betonar Botkyrka kommun alt långvarig arbetslöshet
leder tUl slora problem och konflikter i invandrarfamiljerna, där del ofta
fömlsaltes all mannen skall kunna försöija sin familj, RFFS har lämnat
omfattande statistik som visar alt den finska gruppen är myckel utsatt på
arbetsmarknaden genom låg utbildning och dåliga svenskkunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser bl, a, TCO anser all
kommittén borde ha lagt fram ett mera omfattande och genomtänkt åtgärdsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om försöksverksamhet med
samordning av arbelsmarknadspolitiska och utbildningsåtgärder stöds av
majoriteten av remissinstanserna. RRV menar dock alt kommittén inte gett några
konkreta exempel på bestämmelser som i dag hindrar berörda myndigheter eller
organisationer från atl utnyttja sina resurser flexibelt och behovsanpassai.
Därför är del enligt RRV svårt att ta stäUning tiU förslagel innan berörda
myndigheter sett över om resurserna inte redan nu skulle kunna utnyttjas så
flexibelt som kommittén föreslår. Statskontoret pekar på all den av riksdagen
beslutade överföringen av grundutbildningen för vuxna zigenare från
arbetsmarknadsutbildningen lUl kommunernas grundutbildning för vuxna kan
frigöra vissa resurser som skulle kunna utnyttjas lill förstärkta insatser för
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om atl upprätta en
yrkesprovsinslilulion vid gymnasieskola eller AMU-cenler tillstyrks av Svenska
kommunförbundet, Uppsala, Malmö och Botkyrka kommuner samt SSKF. TCO anser all
förslagel ensamt inte kan leda till några störte förbättringar, SÖ och AMS
avstyrker förslagel och anser atl utredningar om yrkeskunskaper Ijan göras inom
AMU och arbetsmarknadsinstituten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bl, a, SÖ tar upp frågan om tvåspråkiga lärare och
hemspråksassislenter i AMU och framhåller all kurser på invandrarspråk i AMU
endasl kan vara en temporär insats,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I flera remissyttranden understryks angelägenheten
av all arbetet med atl jämföra utländska utbildningar påskyndas, TCO, Uppsala
kommun, Botkyrka kommun och RIB anser all UHÄ bör få extra resurser för delta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting anser att språk- och
kullurkompelens bör ges Prop. 1985/86:98 meritvärde vid anställning till
vissa befallningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om förstärkning av
arbetsförmedlingarna på invandrartäta orter stöds av många remissinstanser.
Bl, a, LO anser det viktigt atl arbetsmarknadsmyndigheterna ges tillräckliga
resurser för atl kunna karl-lägga ålgärder för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt RRV kan AMS omprioritera resurser till
arbetsförmedlingar i invandrartäta områden, AMS bör inom ramen för sitt
ordinarie planeringsarbete regelbundet bedöma personal- och resursbehov och
göra omprioriteringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Bostadsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser har inledningsvis pekat på de negativa såväl som på de positiva
konsekvenserna av den höga koncentrationen av utländska medborgare lill vissa
bostadsområden, Ell flertal remissinstanser, däribland SIV, FSS, Malmö och
Göteborgs kommuner samt RFFS, betonar SärskUt invandrarnas valfrihet i boendet.
Del påpekas också all del kan uppslå en konflikt mellan stråvan all nå en
allsidig befolkningssamman-sältning och valfrihelsmålet, Norrtälje kommun anser
all den invandrarpolitiska målsättningen därför bör ges en klarare innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>En majoritet av remissinstanserna understryker, i
likhet med kommittén, atl invandrarnas boendefrågor måsle lösas inom ramen för
den allmänna bostadspolitiken. Del påpekas bl, a, atl del är genom ålgärder på
planeringsstadiet, och i kommunernas bostadsförsörjningsprogram, som man bör
eftersträva en jämnare hushållssammansättning. Även bostadsförmedlingens roll
framhålls, bl, a, av bostadsslyrelsen, RFFS och Jönköpings kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser, däribland länsstyrelsen i
Norrbottens län och SABO, anser atl det kan vara nödvändigt alt försöka styra
hushållssam-mansällningen inom vissa bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om kartläggning och
försöksverksamhet i vissa bostadsområden tillstyrks av en slor majoritet av
remissinstanserna, Södertälje kommun anser all kartläggningen bör ske innan
ålgärder sätts in, Endasl SoS är negativ tUl alt en kartläggning genomförs, SoS
anser atl redan nu är så mycket känt all snara insatser kan motiveras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Sociala
frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
flertal remissinstanser har gjort omfattande kommentarer lill de olika
avsnitten i detla kapilel. De flesta är poshiva till atl kommittén tagit upp
sociala frågor, även om några anser all dessa fått för liten plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser ullalar sig positivt om
värdet och behovel av<br>
flerspråkig och kullurkompelent personal på vissa tjänster, I några remis<br>
svar framhålls samtidigt alt kravet på goda kunskaper i svenska därför inte<br>
fär åsidosättas och att det är orealistiskt atl tänka sig samhällsservice på<br>
alla språk i kommuner med många språkområden representerade, Ell par<br>
remissinstanser påpekar atl det måste klarläggas vad som avses med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ivåspråkighet
och att del saknas inslmment för bedömning av språkkun- Prop. 1985/86:98
skaper. Några, bl, a, RIB, TCO och Kommunförbundet saknar en definition av
begreppet kullurkompelens, TCO anser all begreppei bör ändras lill
"insikter och kunskaper om en kultur", Kommunförbundel är inte berett
all nu ta ställning till behovel av kullurkompelent personal inom den kommunala
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vikten av att barntiUsyn kan erbjudas för alt
invandrarkvinnor skall kunna delta i svenskundervisning och annan utbildning
betonas av flera remissinstanser. Del är emellertid endast en minoritet av
dessa som tillstyrker förslaget om förtur lill kommunal barnomsorg för barn
lill invandrarkvinnor som deltar i utbildning. Svenska kommunförbundet och
några kommuner anser all tillgången lill platser och andra faktorer också måsle
vägas in vid bedömningen av om förtur skall ges. Några remissinstanser
framhåller alt alternativa former av barnpassning många gånger kan vara ett bra
aUernaliv för alt invandrarkvinnor skall kunna delta i utbildning, Förslagel
alt kommunen bör göra en plan för olika former av hemspråkslräning för invandrarbarn
kommenteras endasl av ell fåtal remissinstanser, vUka aUa tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten av de remissinstanser som har
kommenterat kommitténs överväganden rörande omhändertagande av barn instämmer i
dess synpunkter. Några remissinstanser, bl, a, SoS, länsstyrelsen i Stockholms
län och Göteborgs kommun anser dock atl man inte aUlid kan följa principen om
placering i hem inom den egna språkliga och etniska gmppen, SoS framhåUer t,
ex, atl dessa principer i en akut situation naturligtvis måste vika för atl
barnels behov av skydd skaU kunna tillgodoses. Rädda Barnen anser att det
endast i yttersta undanlagsfall skall vara möjligt all placera invandrarbarn i
ell svenskt hem och föreslår vidare att invandrarbarnels rätt atl upprätthålla
sin kultureUa och språkliga tillhörighet även vid ett omhändertagande bör
lagfästas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs synpunkler vad gäUer äldreomsorgen får
stöd av flertalet av de remissinstanser som yttrar sig i denna fråga. Några
remissinstanser påpekar särskiU vikten av samarbete över de kommunala gränserna
för all tillgodose äldre invandrares behov och invandrarföreningarnas roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om språkregistrering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om frivillig språkregislrering tillstyrks av SoS, SIV, RIB, FSS, FPK,
länsstyrelsen i Malmöhus län. Invandrartidningen, Göteborgs och Olofströms
kommuner. Kroatiska riksförbundei, RFFS och Italienska Riksförbundei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SoS påpekar viklen av alt en språkregistrering sker
på frivillighelens väg och är ulan rättsverkan för den enskilde individen. Inom
SoS utarbetas för närvarande ett förslag om språkregislrering inom
barnhälsovården, SIV påpekar all, vad del gäller den ulomnordiska invandringen,
kommer fr, o, m, våren 1985 de uppgifter som lämnas i samband med ansökningar
om uppehåUslillslånd all registreras i verkels ADB-system för all ge
språk-statistiskt underlag för samhällsinformation till nyinvandrade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
avstyrks av länsstyrelserna i Stockholms. Norrbottens och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
län, statskontoret, RRV, 1983 års folkbokföringskommilté. Sve- Prop. 1985/86:98
riges Frikyrkoråd, Rädda Barnen, MKF, FPU och MUF. De skäl som anförs är
integrilelsskäl, oklarheter om användningen, administrativa problem, ovilja
hos invandrare all identifiera sig med språk som upplevs ha låg status, saml
misstron till atl språkregislrering på frivillig väg ger någol användbart
planeringsunderlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCB lar inte ställning till förslaget men påpekar
risken för selekliva bortfall och det begränsade värdet under uppbyggnadstiden,
SCB avser att i sin verksamhetsplanering ånyo pröva frågan om en framlida
språkundersökning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
Kulturstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
stort anlal remissinstanser har kommenterat kommitténs förslag i detta kapitel.
En majoritet av remissinstanserna är positiva. Några invandrarorganisationer
anser dock atl de föreslagna insatserna är otillräckliga, LO anser all, när det
gäller fördelningen av samhäUets kullurpolitiska stöd, större hänsyn bör las
till invandrargruppernas behov av kulturverksamhet än som nu sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många av de kommentarer som lämnais till detta
kapUel utgör kompletteringar med områden som man anser atl kommittén ägnat för
liten uppmärksamhet eller inte aUs behandlat. Sådana områden är
biblioteksfrågor, möjligheterna atl utveckla en skriftlig kultur, t, ex.
talböcker på invandrarspråk, museernas ansvar för dokumentation av
invandringen och invandrarnas liv, författarfondens verksamhet och
bidragsgivningen för kul-tureUl utbyte med utlandet. Det påpekas också att
kommittén inte alls berört områden som konst, konsthantverk och slöjd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslagel om en särskild anslagspost på lill en
början minsl 1,5 milj, kr, genom ompriorilering inom budgeten bemöts positivt
av de flesta instanser som kommenterat frågan. Statskontoret avstyrker dock
förslagel och föreslår alt kulturrådet ser över villkoren för nuvarande bidrag
till olika verksamheter. De invandrarorganisationer som kommenterat förslaget
anser atl stödet är otillräckligt. Förslaget all riksarkivei i samarbete med
kulturrådet skaU initiera en översyn av dokumentations- och arkivfrågorna och
överväga frågan om stöd tillstyrks av de instanser som berör frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även förslagel om ökade bidrag för invandrar- och
minoriletslilleratur bemöts positivt, liksom all stödet knyts till utgivningen
av liftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser atl del behövs en kartläggning av
olika språkgmppers tillgång till och användning av både film och video, KUR
tillstyrker att filminstitutet bör bevaka och ta de initiativ som erfordras för
att stödja utvecklingen av videoproduktion och distribution till olika
invandrargmpper. Svenska FUminstitulei konstaterar atl 1982 års film- och
videoavlal inte ger några särskilda anvisningar vad beträffar
filmproduklionsmedlens användning för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs olika förslag lUl förstärkning av kullurtådel
bemöts positivt<br>
av en majoritet av remissinstanserna. Statskontoret avstyrker med hänvis<br>
ning till atl kontoret i andra sammanhang framhållit att kulturrådets organi<br>
sation behöver förenklas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret är dock positivt till förslaget om en
bättre bevakning av Prop. 1985/86:98 invandrar- och minoritetsfrågorna inom
rådels kansli. Förslaget atl folk-bildningsnämndens kansli förstärks med minst
en heltidstiänsl avstyrks dock av statens ungdomsråd. Förslaget all
kulturrådets ansvar för invandrarnas kulturfrågor bör preciseras tillstyrks av
samtliga instanser som yttrat sig över förslaget. SIV föreslår att kulturrådet
utarbetar ell handlingsprogram för invandrarnas och minoriteternas särskilda
behov eller kulturella situation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV föreslår också atl kulturtådet gör en
inventering av redan pågående teaterverksamhet bland invandrare som underlag
för en vidare utveckling, SIV och SFF anser all kulturrådet tillsammans med
siudieförbunden bör föreslå hur invandrare bättre skall kunna få del av de
medel för kulturella verksamheter som fördelas av studieförbund och
länsbildningsförbund. Några remissinstanser framhåller atl del är angelägel all
kulturrådet kan utöka resurserna för bibliolekskonsultation avseende litteratur
på minoritetsspråk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Samhällsinformation till invandrare och minoriteter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiertalel
remissinstanser som kommenterat detta kapilel instämmer i kommitténs
beskrivningar och överväganden. Det råder enighet om atl ansvaret för samhällsinformation
lill invandrare och minoriteter ligger på stal och kommun och all varje
fackmyndighet har ansvaret för samhällsinformationen inom sitt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera anser dock att denna informationsskyldighet
behöver preciseras, Södertälje kommun och RIB anser också all en klarare gräns
bör dras mellan statens och kommunernas ansvar. Kommunen anför vidare att
informationsansvaret enligt socialtjänstlagen bör preciseras. Del råder dock
delade meningar när del gäller informationsbehoven för nyanlända invandrare,
RFFS och RIB anser att de nyanländas behov inte får tillgodoses på de tidigare
invandrades bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser understryker särskilt atl del
är viktigt all den grundläggande samhällsinformationen anpassas efter de
berörda individernas behov, och invandrarbyråernas verksamhei kommenteras i
några remissvar, bl, a, RIB. De kommentarer som lämnas rörande den kontinuerliga
samhällsinformationen understryker behovet av kompletterande samhällsinformation
via andra kanaler än statliga och kommunala myndigheter. Ett par
remissinstanser, däribland Uppsala kommun, tar upp användningen av närradio
för att sprida information till olika minoritetsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över
SIV: s roll instämmer i<br>
utredningens synpunkt all varje fackmyndighet har ansvaret för informa<br>
tionen inom sitt område, SoS och RRV understryker SIV: s samordnings<br>
ansvar och RRV anser all delta kunde bli mer ullalat. Även andra remiss<br>
instanser betonar värdet av samordning såväl på statlig som på kommunal<br>
nivå. Malmö kommun rekommenderar en sådan samordning när del gäller<br>
myndigheters information liU flyktingar. Göteborgs kommun anser att<br>
kommittén borde belyst de ekonomiska konsekvenserna av de växande<br>
kraven på informationsinsatser på kommunal nivå,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser, bl, a,
informalionsdelegalionen, understryker Prop. 1985/86:98 SIV: s ansvar för
att samordna, all följa metod- och medieutveckUngen och all la initiativ för
atl förbättra samhällsinformationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>CKF anser all alla myndigheter bör få sitt ansvar
klariagt genom instruk-tioinfir medan RIB går stegel längre och vill överväga
lagstiftning om itiformalionsansvar. Samtidigt framhåller SoS att anledningen
lill bristerna i informationen är dels osäkerhet om metoder för all nå fram
lill invandrare, dels begränsade resurser för informationen. Bl, a,
informalionsdelegalionen och AMS anser alt samhällsinformationen bör vara mera
individinriktad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Stöd till invandrarpress</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag all del allmänna presstödet skall öppnas i alla' sina former för
tidningar på andra språk än svenska tillstyrks av samtliga remissinstanser som
yttrat sig över frågan, Presslödsnämnden anser dock inte all några
särbestämmelser bör införas och alt spridningen av tidningar på andra språk än
svenska utomlands bör begränsas lill 10%, En majoritet av remissvaren
tillstyrker också alt handläggningen av stödet till invandrarpress förs över
lill presslödsnämnden från invandrarverket, Presslödsnämnden avstyrker dock
förslaget och TCO och Svenska Journalistförbundet anser all konsekvenserna av
delta inte är klarlagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tillstyrker all kraven på
upplageslorlek sänks. Några få svar har lagil upp förslagel att SIV bör få ge
bidrag utan särskild författningsreglering lill tidningar som inte uppfyller
kraven för annal stöd eller för etablering. Statskontoret avstyrker förslaget
och anser atl medlemstidningar, kulturtidskrifter och medieslödel bör klaras
inom det stöd som slår lill resp, riksorganisations förfogande. Några
remissinstanser har kommenterat frågan om särskilda krav på invandrartidningar
och flertalet anser atl inget preciserat krav bör ställas pä
invandrartidningarnas innehåll. Del råder delade meningar om hur slor del av
upplagan som skall få spridas utomlands och bl, a, SIV anser atl samma regler
bör gälla som för svenskspråkiga tidningar. De remissvar som tagit upp frågan
anser att kravet på alt högst 25% av innehållet på svenska bör sällas högre,
lill 1/3 eller 1/2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Radio och television</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om ell kontinuerligt samråd mellan invandrarverket,<br>
kulturrådet och andra organ som arbetar med informations- och kultur<br>
verksamhet för språkliga minoriteter saml med representanter för språk<br>
grupperna har fått ell blandat mottagande, TCO, Sveriges Radio och<br>
Svenska Journalistförbundet avstyrker förslagel. De två senare efterlyser i<br>
likhet med utredningen riktlinjer för val av sändningsspråk, Sveriges Radio<br>
påpekar att de moment som utredningen föreslår skall ingå i etl handlings<br>
program för Sveriges Radio redan finns inom de olika programbolagen.<br>
Flera remissinstanser instämmer också särskill i utredningens krav på atl<br>
de nuvarande resurserna för minorilelsprogram inte minskas. Flera re-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>missinstanser
tillstyrker också förslaget atl Sveriges Radios ansvar röran- Prop. 1985/86:98
de invandrare bör preciseras i del nya avtalet, medan Sveriges Radio avstyrker.
Förslaget att ett statligt stöd för närradioverksamhet skall kunna ulgå för
vissa grupper tillstyrks av SÖ, närradiokommiltén och Italienska
Riksförbundei. All SIV i samråd med närradiokommiltén bör la fram närmare
riktlinjer för prioritering av denna bidragsgivning tillstyrks också. Svenska
Journalistförbundet anser atl del föreslagna statliga stödet till närradion bör
kanaliseras lUI riks- och lokalradion, med hänvisning lill alt närradion inte
omfattas av samma regelverk och kontroll som lokal- och riksradion. Några
remissinstanser lar också upp möjligheterna för den finskspråkiga befolkningen
i Sverige all la del av finska radio- och TV-program, Jugoslaviska
Riksförbundet anser att en ny ul redning bör tillsättas om invandrarnas egna
mediebehov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14
Stöd till invandrar- och minoritetsorganisationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av de remissinstanser som behandlat stödet lill invandrar- och
minoritetsorganisationer är positiva till de förslag som utredningen gör, Atl
SIV även i fortsättningen skall ha del administrativa ansvaret för det allmänna
stödet lill invandrar- och minoritelsorganisationerna tillstyrks. Kommittén
föreslår att den nedre gränsen för ungdomsslöd lill invandrarorganisationer
skall sänkas från 3000 lill I 500 medlemmar vilket tillstyrks av samtiiga utom
statens ungdomsråd (SUR), Förslaget atl bidrag skall kunna ulgå för
ferieverksamhel tUl organisalion som inte är bidragsberälligad som
ungdomsorganisation tillstyrks av SUR, Förslagel all stödet till
kvinnoorganisationer skaU kunna utgå även till kvinnokommitléer inom invandrar-
och minoritetsorganisationer tillstyrks av flertalet remissinstanser med
undanlag för SUR,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En majoritet av remissvaren tillstyrker
utredningens förslag till nytt system för organisalionsstöd. De kritiska
kommentarer som görs gäller bl,a, atl systemet innehåller en fast och en rörlig
del, all det blir slora skillnader i bidragets storiek mellan olika
organisationer, atl systemet medför stigande kostnader i takt med alt nya
organisationer bildas och att systemet inte medför någon förenkling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget atl antalet betalande medlemmar bör
utgöra grunden för beräkningen av organisationsstödet och atl ingen undre
åldersgräns bör sällas bemöts huvudsakligen posUivl, Reaktionerna är delade
till förslaget om 25% egeninsats för organisationens styrkta kostnader och att
medlemsavgiften successivt bör höjas, Förslagel lill höjning av anslagsposten
för verksamhetsbidrag med ca 3 milj, kr, tillstyrks av flertalet. Några
remissinstanser, bl, a, SIV, anser all stödet bör höjas ytteriigare.
Kommitténs förslag att SIV även i fortsättningen skall kunna ge bidrag lill
tidsmässigt begränsade projekt tillstyrks, även om flertalet vill alt den
nuvarande benämningen projektbidrag skall kvarstå, Sveriges Riksidroilsförbund
anser att aklivilelsstödel bör avvecklas på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:10.0pt'><b><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser atl del är önskvärt atl föreningarna
kan få stöd från<br>
kommuner och landsting, SIV påpekar särskilt atl del är viktigt atl lands<br>
tingen och kommunerna inom ramen för sin ordinarie bidragsgivning av-</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>149</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sätter
medel för verksamhet bland invandrarkvinnor. Kommunförbundet Prop. 1985/86:98
anser all frågan om bidrag lill föreningar med medlemmar från flera kommuner
måsle lösas genom samarbete mellan kommunerna i länet, Landslingsförbundet
hänvisar lill atl varje landsting har all avgöra om bidrag skall ulgå, SIV lar
upp slödel lill invandrarorganisalionernas samarbelsorgan och föreslår all
verksamhetsbidragen utformas så atl riksförbunden därigenom får möjlighet alt
bekosta samarbetsorgan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16 Kommunernas
och landstingens ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommentarerna
lill detta kapilel är huvudsakligen positiva även om några remissinstanser
anser all kommunemas och landslingens verksamhet blivit otillräckligt belysta.
Flera remissinstanser betonar kommunernas och landstingens ansvar för atl invandrarpolitiken
skall kunna genomföras. Flera uttalar sig positivt om värdet av att det
fastställs invandrarpolitiska handlingsprogram i kommunerna, RIB pekar på det
ökade behov av samordning inom kommunen som blir en följd av
invandrarbyråernas initierande och påverkande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser berör också samarbete mellan
kommuner och mellan kommuner och landsting, bl, a, när del gäller skolgång och
utnyttjande av personal med språk- och kullurkompelens, SoS konstaterar atl
kommittén endasl översiktligt behandlat hälso- och sjukvårdsfrågorna och att
del hade varit värdefullt om man hade behandlat dessa i etl samlat
invandrarpoliliskl sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>17 Internationella
frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
överväganden kring vidgning av ratifikationen av konventioner på invandrar-
och minoritetspoiitikens område bemöts positivt av det fåtal remissinstanser
som kommenterat frågan, ILO-kommittén anser dock all man bör avvakta kommentar
från ILO: s expertkommitté innan man vidgar ratifikationen av ILO: s konvention
nr 143 del </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II, </span><span
style='font-family:Verdana'>Återvand-ringsfrågorna har rönt större
uppmärksamhet och några instanser anser all dessa frågor blivit otillräckligt
belysta i utredningen, SIV anser det angeläget all vidareutveckla stödet lill
de flyktingar som frivilligt önskar återvända lill hemlandet. Andra
remissinstanser tar upp frågan om insatser för de invandrare som önskar flytta
hem saml om pensionsförmåner för de invandrare som tänker ålervandra. Samtliga
instanser som beröri frågan tillstyrker utredningens förslag atl pröva ell ev,
svenskt ålerinlräde i ICM,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:264.0pt'><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3 Prop. 1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av diskrimineringsutredningens
delbetänkande (SOU 1983:18) Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta betänkande föreslår diskrimineringsulredningen förbud mot etnisk
diskriminering i arbetslivet. En arbetsrättslig lag föreslås med arbetsdomstolen
som enda forum. Lagförslaget uppvisar stora likheter med lagen med förbud mol
könsdiskriminering i arbetslivet, jämställdhelslagen, Jämslälldhetsombudsmannen
föreslås också få sill uppdrag utvidgat lill all omfatta övervakning av
tillämpningen av den nya lagen. Vi anser oss ha funnit övertygande vittnesbörd
om atl etnisk diskriminering på arbetsmarknaden inte är ovanlig. För
lagstiftning talar också atl Sverige uifäsl sig all förbjuda sådan
diskriminering genom sin anslutning lill FN: s rasdiskrimineringskonvenlion.
Så skedde inte vid anslutningen 1970,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt regeringens direktiv till
diskrimineringsulredningen skall vi pröva om den nuvarande lagstiftningen mot
etnisk diskriminering är tillräcklig eller om den bör utvidgas till områden som
den i dag inte täcker. Det som åsyflas är främst brottsbalkens bestämmelse om
olaga diskriminering (BrB 16:9), Den stadgar alt näringsidkare inte får
diskriminera någon på etnisk grund genom alt inte gå honom lill hända på de
villkor näringsidkaren tillämpar i förhållande lill andra. Förbudet gäller även
den som är anställd i näringsverksamhet eller i allmän Ijänst, där den
anställde har all gå allmänheten till hända, Beslämmelsen omfattar däremol
inte arbetsmarknaden och inte heller den icke yrkesmässiga delen av
bostadsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbudel mol olaga diskriminering kom till år 1970
som en direkt följd av all Sverige stod i begrepp all ratificera
FN-konventionen från 1965 om förbud mot alla former av rasdiskriminering. Den
ålägger konventionsstaterna att "förbjuda och avskaffa rasdiskriminering
i alla dess former". Att arbetsmarknaden inte innefattades i
lagstiftningen 1970 motiverades i propositionen med alt sådana ålgärder borde
komma i fråga endast i den mån problemen inte kunde lösas avialsvägen eller att
del i övrigt fanns speciella skäl. Enligt vår mening är del inte möjligt atl
enbart genom avtal mellan arbetsmarknadens parter lösa problemet med den
etniska diskrimineringen på arbetslivets område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konventionsålagandet läcks alltså inte av svensk
lagstiftning vad avser arbetsmarknaden. Del är ett tUlräckligl argument för
lagstiftning, Därlill hävdar vi all en lag inverkar på normbildningen i
samhållet, I en lid som präglas av snabbi ökande konkurrens om alll färte
arbetstillfällen, samtidigt som invandringen på främst humanitära och
politiska grunder fortsätter, väger argument av detta slag tungt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De etniska minoriteternas ställning på
arbetsmarknaden är redan i dag starkt utsatt. En antydan härom får vi av
arbelslöshetsslatislikens uppgifter om förhållandena för svenska och utländska
medborgare. Arbetslösheten bland utländska medborgare är ungefar dubbelt så
hög som bland</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:193.0pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svenska
medborgare och inslaget av långtidsarbelslösa är betydligt högre Prop.
1985/86:98 bland utländska medborgare och bland de invandrare som erhållit
svenskt medborgarskap än bland befolkningen i övrigi. Del har flera orsaker,
bl, a, bristande kunskaper i svenska språket och en i genomsnitt sämre yrkesutbildning
inom vissa invandrargrupper. Många invandrare har också en yrkesutbildning och
yrkeslivserfarenhet som inte är omedelbart gångbara pä den svenska
arbetsmarknaden, och många är sysselsatta inom branscher som i högre grad än
andra drabbats av de senasie årens strukturella svårigheter, Alll detta räcker
emellertid inte som förklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av invandrare har vi fått talrika exempel på
upplevelser av diskriminering i arbetslivet. Arbetsmarknadsmyndigheter har
försett oss med material som styrker invandrarnas vittnesmål. Det förekommer
t, ex, all invandrare byter namn för atl de upptäckt atl de därigenom blir mer
attraktiva på arbetsmarknaden. Även resultatet av en intervjuundersökning med
arbetsförmedlare och personalanslällare, som utredningen genomfört, ger stöd
för utredningens uppfattning om förekomsten av etnisk diskriminering och därmed
stöd för vårt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Problemet omvittnas också i andra invandringsländer.
På många håll har man sökt molverka problemet genom lagstiftning. Vi redovisar
i kapilel 6 förhållandena i nio länder, varav vi ägnar USA och Storbritannien
särskill inlresse. Dessa länder har inte utan framgång utnyttjal lagstiftning
som ålgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen är civilrätlslig i likhet med
annan arbetsrättslig lagstiftning, t, ex, jämställdhelslagen. Lagförslaget har
också i hög grad haft just jämställdhelslagen som förebild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagens ändamål är atl främja allas lika rätt i fråga
om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet, oberoende av
etnisk tillhörighet, Lagen förbjuder arbetsgivare all negativt särbehandla
någon på etnisk grund vid bl, a, anställning, befordran eller utbUdning, Alla
skall kunna åberopa lagens skydd mol diskriminering i arbetslivet, således även
personer ur majoritetsbefolkningen. Vi vill på del sättet understryka lagens
jämlikhets- och rällviseaspekter samtidigt som vi därmed uppfyller
FN-konvenlionens krav all envar skall tillförsäkras likhet i fråga om de i
konventionen uppräknade rättigheterna. Därmed följer vi den ordning som gäller
i fråga om hets mol folkgrupp och olaga diskriminering, lagregler som skall
skydda alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En skillnad mol dessa bestämmelser är atl vi i
lagförslaget anger en enda förbjuden diskrimineringsgrund nämligen etnisk
liUhörighet. Inom ramen för denna ryms de tidigare använda
diskrimineringsgmnderna ras, hudfärg och etniskt och nationellt urspmng saml
även nationalitet i betydelsen medborgarskap. Med diskrimineringsgrund menas en
allmän beskrivning av dem som utsätts för den negativa särbehandlingen. En
ytterligare skillnad är att vårt förslag inte tar upp trosbekännelse som
särskUd diskrimineringsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagförslaget syftar lill alt åstadkomma atl varken
arbetstagare eUer<br>
arbetssökande skall missgynnas av arbetsgivare på grund av sin etniska<br>
tillhörighet. En arbetssökande är missgynnad om han inte erhåller del<br>
arbete han rätteligen borde få. Det kan t, ex, ske genom att en arbetssökan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
på grund av sin etniska tillhörighet blir förbigången av en annan arbets- Prop.
1985/86:98 sökande ur en annan etnisk grupp, trots alt den förbigångne har
bättre meriter. Del kan också ske genom att en ensam sökande inte får ell arbete
just för atl han tillhör en viss etnisk grupp, eller mer allmänt genom att
arbetsgivaren tillämpar etniskt diskriminerande principer vid anställning. När
det gäller arbetstagare, dvs, redan anställda, kan den diskriminerande
behandlingen innebära t, ex, atl en arbetstagare får en sämre lön på grund av
sin etniska tillhörighet, att arbetsgivaren tilldelar arbetstagare med viss
etnisk tillhörighet särskill okvalificerade arbetsuppgifter eller all
arbetsgivaren underlåter atl befordra en anställd på grund av dennes etniska
tillhörighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl förfarande skall alltså kunna påtalas enligt
lagförslaget om det innebär en påtaglig nackdel för en arbetstagare eller
arbetssökande och om del särskill drabbar eller direkt riktar sig mol personer
med viss etnisk tillhörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det har visat sig i fråga om t, ex, tillämpningen
av brottsbalkens beslämmelse om olaga diskriminering och av viss utländsk
diskrimineringslag-stiflning all bevisproblemen ofta är myckel slora. Överfört
kan problemet enklast konkretiseras genom följande fråga: hur skall en etniskt
diskriminerad arbetssökande av t, ex, finskt ursprung kunna bevisa att han
blivit förbigången av en arbetsgivare just på grund av det finska ursprunget? I
de allra flesta fall låter del sig inte göras, eftersom del är arbetsgivaren
som oftast ensam har kännedom om sina eventuellt diskriminerande avsikter. Inom
arbetsrätten har utvecklats regler som innebär all bevisbördan delas mellan
parterna i en tvisl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I jämställdhelslagen har en del av bevisproblemen
lösts så all lagen anger vissa typfall som definieras som diskriminerande
beleende. Om typfallet kan visas ha inträffat - t, ex, att en bättre meriterad
kvinna blivit förbigången av en sämre meriterad man - ligger bevisbördan på
arbetsgivaren, som då har alt visa att hans val av person inte hade något med
kön alt göra. Bestämmelser av det här slaget brukar kallas presumlionsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På molsvarande säll innehåller vårt förslag
typsitualioner som anger när etnisk diskriminering får anses föreligga. Om det
kan visas alt en sådan typsilualion föreligger gäller alt arbetsgivaren måsle
kunna visa all hans beslul inte grundat sig på någon av de sökandes etniska
lUlhörighel, 4 § i förslagel är en sådan presumtionsregel som avser del fall då
någon vid en anställning förbigås av en annan person med annan etnisk
tillhörighet, trots att den förstnämnde har bättre sakliga förutsättningar för
arbetet. Andra typsitualioner som gäller redan anställda är t, ex, alt en
invandrare får sämre lön än sina svenska arbetskamrater, trots atl de utför
likartade arbetsuppgifter, eller alt en invandrare på annal säll av
arbetsgivaren behandlas oförmånligare än sina svenska arbetskamrater, 5 § i
lagförslaget täcker dessa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Presumlionsregler av detta slag har sin styrka
främst när del gäller att<br>
komma till rätta med bevisproblemen vid direkt diskriminering, dvs, i de<br>
fall då en arbetsgivare slår i en konkret anslällningssiluation och Lex,<br>
avsiktiigl väljer bort en invandrare trots alt denne har bättre meriter än den<br>
svensk som också sökt arbetet i fråga. Det omvända förhindras också,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Men presumtionsreglerna skyddar inte mot
diskriminering i andra fall Prop. 1985/86:98 när någon inte får ett arbete han
rätteligen borde få eller hans chanser all erhålla arbete minskas eller
utesluts beroende på all arbetsgivaren inte vill anställa personer av viss
etnisk tillhörighet. Del kan bl, a, gälla i de fall då en invandrare år den
ende sökanden lill etl arbete eller då flera svenskar och invandrare med ungefär
samma meriter söker ett arbete eller då en arbetsgivare tillämpar ett
rekryteringsförfarande som gör alt endasl personer med viss etnisk
tillhörighet får kännedom om ett ledigt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver de nämnda presumtionsreglerna bör del alltså
finnas en regel som mer generelll skyddar arbetssökande mot diskriminering, I
lagförslaget kommer detta till ullryck genom 3 §, där det sägs att
arbetsgivare inte får tillämpa sådana förfaranden som inte är godtagbara.
Bevisbördan är i del fallel fördelad så, att om en arbetssökande gör sannolikt
all en arbetsgivares beslul grundat sig på diskriminerande motiv, så åligger
det arbetsgivaren atl lämna godtagbara icke diskriminerande motiv för sitt
handlande. Såväl direkt som indirekt diskriminering förbjuds enligt denna paragraf.
Detta gäller för övrigt även de andra diskrimineringsförbuden, dvs, 4-5§§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 jämställdhetslagen har diskrimineringsförbuden
kompletterats med tvingande regler om aktiva åtgärder som skall syfta lill all
på sikt göra alla delar av arbetsmarknaden lika tillgängliga för båda könen.
Del kan ske genom att arbetsgivaren aktivt medverkar till atl lediga arbeten
söks av personer av del kön som är underrepresenteral i arbetet i fråga. Dessa
reglerar disposiliva, dvs, de kan ersättas med annal innehåll genom avlal
mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är enligt vår mening angelägel atl även en lag
mot etnisk diskriminering innehåller regler av detta framålsyftande slag, I
lagförslagels 7 § anges sålunda all arbetsgivare aktivt skall verka för all del
råder goda relationer mellan olika etniska grupper på arbetsplatsen. När del
gäller möjligheten alt positivt särbehandla nägon uren etnisk minoritetsgrupp
vid anställning, befordran eller utbildning stadgar 8 § alt så får ske, men
endasl under vissa förutsättningar, bl, a, om arbetsgivaren träffat
kollektivavtal med den fackliga organisationen om saken. Några tvingande
regler om posiliv särbehandling föreslås alliså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslagel skall jämsläUdhetsombudsmannen
(JämO) vara övervakande myndighei, JämO upptar anmälningar från enskilda som
anser sig diskriminerade och kan företräda dem i process. Om den enskilde är
fackligt organiserad kan denfackliga organisationen företräda honom. Del
allmänna skadeståndet är den viktigaste påföljden i sådan tvist, JämO kan också
ulan anmälan utreda och påtala brott mol den föreslagna lagen. Därvid kan det
bli aktuellt med vitesföreläggande mot en arbetsgivare som tillämpar etniskt
diskriminerande förfaranden. Vi föreslår atl arbetsdomstolen blir exklusivt forum
för tvister enligt denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis föreslår vi alt JämO: s kansli
tillförs resurser för alt<br>
kunna utföra övervakningsuppgifterna. Vidare betonas vikten av all väl-<br>
planerad information effektivt sprids i samband med lagens införande och<br>
därefter, Slalens invandrarverk föreslås få ekonomiska resurser och ell<br>
ansvar för samordningen av den inledande informationskampanjen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
4 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens ändamål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag har lill ändamål all främja lika rätt i fråga om arbete,<br>
arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet för alla oberoende av<br>
etnisk tillhörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En arbetsgivare får inte
göra sig skyldig till etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Etnisk diskriminering
föreligger när en arbetsgivare ulan godtagbara skäl tillämpar sådant förfarande
som leder till atl arbetssökande eller arbetstagare med viss etnisk tillhörighet
missgynnas i förhållande lill andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Försia styckel gäller inte om förfarandet ulgör ett
led i sådana aktiva ålgärder som anges i 8 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Etnisk diskriminering föreligger även när en arbetsgivare vid anställ<br>
ning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser någon framför<br>
en annan med annan etnisk tillhörighet, fastän den som förbigås har bättre<br>
sakliga förutsättningar för arbetet eller utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta gäller dock inte om arbetsgivaren kan visa
att beslutet inte beror på någons etniska lUlhörighel eller ulgör ell led i
sådana aktiva ålgärder som anges i 8 § eller atl del är berättigat av hänsyn
till etl ideellt eller annal befogal inlresse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Etnisk diskriminering föreligger vidare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när en arbetsgivare tillämpar
sämre anställningsvillkor för en arbetstagare än dem arbetsgivaren tillämpar
för arbetstagare med annan etnisk tillhörighet när de utför arbete, som enligt
kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsområdet är att betrakta som lika
eller som är likvärdigt enligt överenskommen arbetsvärdering. Delta gäller dock
inte om arbetsgivaren kan visa all de olika anställningsvillkoren beror på
skillnader i arbetslagarnas sakliga förutsättningar för arbetet eller atl de i
vaoe fall inte beror på arbetstagarnas etniska tillhörighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när en arbetsgivare leder och
fördelar arbetet på ell sådanl säll atl en arbetstagare blir uppenbart
oförmånligt behandlad i jämförelse med arbetstagare med annan etnisk
tillhörighet. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren kan visa all
behandlingen inte beror pä arbetslagarnas etniska tillhörighet eller att del
finns sådana skäl som anges i 4 § andra styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avtals ogiltighet</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Ett avtal är ogiltigt i den mån det tillåter sådan etnisk diskriminering<br>
som förbjuds i 3-5 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiva åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En arbetsgivare skall aktivt
verka för atl det på arbetsplatsen råder goda relationer mellan olika etniska
grupper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En arbetsgivare får främja
etniska minoriteters ställning i arbetslivet genom all ge företräde åt personer
från sådana minoritetsgrupper vid anställning, befordran, utbildning för
befordran och annan utbildning om han med arbetstagarorganisation träffat
kollektivavtal härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En arbetsgivare som är bunden av ell sådant
kollektivavtal får tillämpa avtalet även på en arbetstagare eller arbetssökande
som inte är medlem av den avlalsslutande arbetstagarorganisationen men är
sysselsatt i ell arbete som avses med avtalet eller söker etl sådanl arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En arbetsgivare får även ulan stöd av
kollektivavtal främja etniska minoriteters ställning enligt försia slyckel.
Delta får ske under förutsättning atl arbetsgivaren bedriver sådan verksamhei
i enlighel med en särskill uppgjord plan. Den skall vara uppgjord efter
överiäggningar med arbetstagarorganisation liU vilken han är bunden genom
kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, direkt med personalen.
Planen skall syfta till att bereda personer ur etniska minoriteter tillträde
lill skilda lyper av arbete på olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Blir en arbetstagare diskriminerad genom en beslämmelse i ett avtal<br>
med arbetsgivaren eller genom atl arbetsgivaren säger upp etl avtal eller<br>
vidtar annan sådan rättshandling, skall beslämmelsen eller rättshandlingen<br>
förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Missgynnas en arbetssökande vid anställning eller
en arbetstagare vid befordran eller utbildning för befordran på vissl sätt i
strid med 3 § eller 4 § skall arbetsgivaren belala skadestånd lill den eller
dem som missgynnats för den kränkning som missgynnandet inneburit. Begär flera
skadestånd i ett sådanl faU, skall det bestämmas som om bara en missgynnats och
delas lika mellan dem. En arbetssökande kan erhålla skadestånd av en arbetsgivare
endast om den arbetssökande sökt den anställning som tvisten rör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Missgynnas en arbetstagare i annat fall i slrid med
3 § eller 5 § skall arbetsgivaren belala arbetstagaren skadestånd för den
förlusl som uppkommit och för den kränkning som missgynnandet inneburit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del är skäligt kan skadeståndet sällas ned eller helt falla bort,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
En arbetsgivare som inte rättar sig efler 3 § kan föreläggas all<br>
fullgöra sina skyldigheter, Ell sådanl föreläggande kan förenas med vite.<br>
Av föreläggandel skall del framgå hur skyldigheterna skall fullgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Jämslälldhetsombudsmannen skall se lill all denna lag efterievs.<br>
Ombudsmannen skall därvid i första hand söka förmå arbetsgivare atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frivilligt följa lagens
föreskrifter,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>12 § En
arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av jämställdhelsom- Prop.
1985/86:98<br>
budsmannen lämna de uppgifter om förhållandena i arbetsgivarens verk<br>
samhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tUlsyn, Därvid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
vad som i 10 § föreskrivs om föreläggande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Mål om tillämpning av 3-5 och 9 §§ förs i arbetsdomstolen och<br>
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister. Därvid<br>
anses som arbetstagare även arbetssökande och som arbetsgivare även<br>
den hos vilken någon har sökt arbete. Detsamma gäller vid tillämpning i en<br>
tvist om 3-5 och 9 §§ av reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580)<br>
om medbestämmande i arbetslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I en sådan tvist får jämslälldhiesombudsmannen föra
talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande om den enskilde medger
del och om ombudsmannen anser del skäligt. När en arbetstagarorganisation har
rätt all föra talan för den enskilde enligt 4 kap, 5 § lagen om rättegången i
arbetslvister, får dock jämställdhelsombudsmannen föra lalan endast om
organisationen inte gör del. Vad som i den lagen föreskrivs om den enskildes
StäUning i rättegången tillämpas även när ombudsmannen för lalan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Väcker flera arbetstagare
eUer arbetssökande skadeståndstalan mot samme arbetsgivare och menar arbetsgivaren
all skadeståndet skall delas mellan dem enligt 9 § andra stycket, skall målen
på arbetsgivarens begäran handläggas i samma rällegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Handläggningen av ett mål om
skadestånd enligt 9 § andra styckel skall på begäran av arbetsgivaren
uppskjutas i den mån det behövs för all målet skall kunna handläggas gemensamt
med annan sådan skadeståndstalan, som redan har väckis eller kan komma alt
väckas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En enskild som anser atl en
arbetsgivare överträtt 3—5 §§, men som inte företräds av sin fackliga organisalion
eller av jämställdhelsombudsmannen har rätt all hos arbetsgivaren få del av
det beslutsunderlag som rör tvistefrågorna. Går arbetsgivaren inte med på detla
kan den enskilde vända sig till jämställdhelsombudsmannen som kan utnyttja sina
befogenheter enligt 12 § och med beaktande av sekretesslagens (1980:100)
bestämmelser låta den enskilde få del av underlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förs talan med anledning av
uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra slyckel andra
meningen, 39—42 §§ saml 43 § försia siycket andra meningen och andra styckel
lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om
annan lalan lillämpas 64-66 §§ och 68 § lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet på motsvarande sätt. En sådan skadeståndstalan som avses i 9 §
andra styckel får dock inte väckas senare än sex månader efler missgynnandet
eller, när en organisalion har försuttit denna lid och talan väcks av den som
är eller har varit medlem i organisationen, senare än en månad sedan sexmånaderstiden
löpt ul. Talan som förs av jämslälldhetsombudsmannen behandlas som om lalan
hade förts av arbetstagaren eller av den arbetssökande på egna vägnar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Jämställdhetsombudsmannen får
utfärda föreläggande enligt 10 § eUer 12 §, Innan föreläggande enligt 10 §
ulfärdas skall arbetsgivaren samt berörda arbetslagar- och
arbetsgivarorganisationer ges tillfälle lill överläggningar. Godkänner
arbetsgivaren föreläggande enligt 10 § eller 12 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inom utsatt tid, gäller
del som om det hade meddelats av domslol, Mol</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslut om föreläggande som
godkänts får lalan inte föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>19 § Talan om
föreläggande enligt 10 § eller 12 § förs inför arbelsdomslo- Prop.
1985/86:98<br>
len av jämställdhelsombudsmannen. Sådana mål handläggs enligt lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(1974:371)
om rättegången i arbetslvister. Innan lalan om föreläggande enligt 10 § väcks
skall arbetsgivaren samt berörda arbetslagar- och arbetsgivarorganisationer få
liUfälle att överlägga med ombudsmannen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs<br>
vid arbetsdomstolen efler anmälan av jämslälldhetsombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:171.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
diskrimineringsutredningens delbetänkande (SOU 1983:18) Lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över diskrimineringsutredningens (DU) betänkande avgells
av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS),
överbefälhavaren (ÖB), socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsdomstolen (AD), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), arbelarsskyddsslyrelsen, ILO-kommitlén, statens invandrarverk (SIV),
jämslälldhetsombudsmannen (JämO), arbets-Uvscentrum, slalens arbetsgivarverk
(SAV), slalens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), Svea hovrätt, kammarrätten i
Jönköping, Slockholms tingsrätt. Ärkebiskopen, invandrarpolitiska kommittén,
samerättsutredningen, riksdagens ombudsmän. Svenska kommunförbundet. Botkyrka
kommun, Slockholms kommun, Nortköpings kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun,
Västerås kommun, Umeå kommun. Landstingsförbundet, Stockholms låns landsting.
Älvsborgs läns landsting. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Kooperationens
förhandlingsorganisation (KFO), Arbetsgivareföreningen för samfällt ägda
företag och organisationer (SFO), SHIO-Familjeföretagen, Sveriges kooperativa
och aUmännyl-liga bostadsföretags förhandlingsorganisation (KAB), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Sveriges arbetares centralorganisation (SAC), Sveriges advokatsamfund,
Sveriges personaladministraliva förening (SPF), Handikappförbundens
centralkommitté (HCK), Fredrika-Bremer-Förbundel, Riksförbundei för
invandrarbyråpersonal, Svenska sa-mernas riksförbund (SSR), Esternas
representation i Sverige, Italienska Riksförbundet, Jugoslaviska Riksförbundei
och Turkiska Riksförbundet i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Yttranden har överiämnats av UHÄ från de juridiska
fakultelsnämnderna i Stockholm, Uppsala och Lund, av SAF från Sveriges
Verkstadsförening och av LO från Svenska Metallindustriarbetareförbundet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Yttranden över betänkandet har dessulom avgells av
Same Älnam, Armeniska kulturföreningen i Stockholm, Turkiska Arbetarunionen,
Grekiska akademikers förening. Föreningen för Internationella Musiker och
Artister i Sverige, Riksförbundei för sexuellt likaberättigande (RFSL),
Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), Adoplionscenlrum och Familjeföreningen för
Internationell Adoption,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KFO
och SFO har avgetl ett gemensamt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild invandrargrupp i diskrimineringsfrågor (SID) tillsatt av bl, a.<br>
Immigranternas riksförbund har efter eget utredningsarbete avgett ett för<br>
slag tiU lag mol diskriminering i arbetslivet, Förslagel innehåller syn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159<br>
punkter på DU: s betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänt</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
klar majoritet av remissinstanserna anser all del finns anledning atl lagstifta
mol etnisk diskriminering i arbetslivet. De flesta av dem som tillstyrker eller
i varie fall inte motsätter sig lagstiftning betonar samtidigt atl andra
åtgärder i syfte all molverka diskriminering t, ex, information, utbildning och
arbelsmarknadspolitiska insatser är viktigare eller väl så vikliga som
lagstiftning. Från dem som är tveksamma eller negativa till lagstiftning
framförs bl, a, att en lag på arbetslivels område blir svår att tillämpa, atl
den kommer att skapa rättsosäkerhet och atl del finns risk att lagen motverkar
sill syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser stöder DU: s uppfattning all
redan Sveriges anslutning till FN: s rasdiskrimineringskonvenlion ulgör ett
tillräckligt argument för alt tillgripa lagstiftningsåtgärder, ILO-kommittén
som mer ingående analyserar just denna fråga, anser dock alt lagstiftning inte
krävs enligt åtagandena i någon av de konventioner som Sverige ratificerat,
Samma uppfattning har AD och SAF. SAF framhåller bl, a, atl i gällande konventioner
görs en klar skillnad mellan dels skyldigheten all ändra och upphäva
diskriminerande lagar och bestämmelser, dels skyldigheten all på lämpligt sätt
motverka diskriminering. Enligt SAF är lagen om svenskundervisning för
invandrare den helt dominerande orsaken lill diskriminering i arbetslivet,
Lagen, som ålägger arbetsgivare en skyldighel alt belala lön till arbetstagare
under ledighet för svenskundervisning, medför atl arbetsgivarna undviker all
anställa invandrare, SAF anser all om den lagen ändras bortfaller automatiskt
den enda form av etnisk diskriminering som har väsentlig omfattning på den
svenska arbetsmarknaden. En ändrad finan-seringsform för svenskundervisningen
är i varje fall ett självständigt skäl atl avvakta med andra ålgärder tills man
kan visa all del fortfarande finns arbetsgivare som i första hand anställer
svenskar i valet mellan lika meriterade sökande med olika etnisk tillhörighet.
Enligt SAF har DU hell förbigått dessa frågor i sitt resonemang om behovet av
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om flertalet remissinstanser på olika grunder anser
all del finns ett behov av lagstiftning, är många dock mer eller mindre
kritiska lill utredningens lagförslag, Särskill gäller delta i fråga om
utredningens bestämning av begreppei etnisk tillhörighet och förslaget om
generellt diskrimineringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Följande kan nämnas om inställningen bland olika
grupper av remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De flesta myndigheter som tillfrågats är positiva
till lagstiftning, SIV anser att skälen för lagstiftning överväger, Verkel
anför bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen skulle markera statsmakternas
bestämda avståndstagande från etnisk diskriminering. Den enskilde måsle kunna
känna statsmakternas uttryckliga stöd och veta atl del finns rättsliga
möjligheter atl reagera om han blir utsatt för diskriminering. En lagstiftning
bör också bidra till en långsiktig normgivning på områdel. Vissa former av
indirekt diskriminering (såsom underlåtenhet alt beakta utländsk utbildning
eller yrkeserfarenhet samt Ivåspråkighet) betraktas av många sannolikt inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som otillböriigi
diskriminerande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det går all peka på omständigheter som gör del
ovisst om den föreslagna Prop. 1985/86:98 lagen är etl hell ändamålsenligt sätt
alt mer generellt främja utsatta invandrares ställning på arbetsmarknaden.
Vissa arbetsgivare kan komma atl välja anställningsmeloder som gör det möjligt
atl ulan synlig diskriminering undvika all anställa invandrare, I vissa fall
kan lagen medföra all arbetsgivarna tvingas till en mer formaliserad prövning
vid anställning m, m. Detta kan ytterligare försvåra för sådana invandrare som
har svaga meriter. Utredaren framhåller också atl ell renodlat
diskrimineringsförbud skulle omöjliggöra för arbetsgivare att som nu kunna
välja en sämre meriterad invandrare framför en bättre meriterad svensk. Han
betonar därför att möjlighet till positiv särbehandling måste föras in i lagen.
Det finns emellertid skäl all ifrågasätta, om avtal om posiliv särbehandling
enligt paragraf 8 i den föreslagna lagen verkligen kommer atl slutas i större
omfattning när en tvingande lagstiftning införs i övrigt. Man bör vara vaksam
på atl lagstiftning kan molverka sill eget syfte eller få hell oavsedda
konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några av myndigheterna anser att del är tveksamt om
lagstiftning är den rätta metoden all komma till rätta med diskriminering, bl,
a, JK, kammarrätten i Jönköping och Arkebiskopen. AMS anser all en lag mol
etnisk diskriminering i dagslägel inte skulle förbättra invandrarnas arbetsmarknadssituation,
AMS understryker det önskvärda i att parterna på arbetsmarknaden i första hand
löser problem rörande diskriminering genom avtal och föreslår alt man avvaktar
med etl ställningstagande till lagförslaget till dess alt parterna prövat
möjligheten alt finna gemensamma lösningar. Först om sådana inte kommer till
stånd inom rimlig tid bör lagstiftning övervägas, ÖB ställer sig tveksam lill
lagförslaget och anser atl del i varje fall inte finns behov av en lag inom
försvarsmaktens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flertalet av tillfrågade kommuner och landsting
stöder också tanken på lagstiftning. Några kommuner, däribland Stockholm och
Göteborg, är tveksamma och anser all en avialslösning skuUe vara bättre. Även
Kommunförbundel är tveksamt men motsätter sig inte all en lag införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller arbetsmarknadsorganisationerna är
bilden mera otydlig.<br>
Även om många kan länka sig lagstiftning i någon form, synes flera föredra<br>
andra lösningar, TCO är tveksam till om lagstiftning är del bästa sättet atl<br>
komma till rätta med etnisk diskriminering i arbetslivet, TCO anser all det,<br>
innan lagstiftning aktualiseras, bör prövas alt bl, a, avialsvägen stärka de<br>
etniska minoriteternas ställning. Även LO och Svenska Melallindustriar-<br>
betareförbundet anser atl en avtalslösning av dessa frågor är atl föredra.<br>
Eftersom ett avlal inte kommit tiU stånd tillstyrker de dock lagstiftning, LO<br>
ullalar all det finns diskrimineringssiluationer där del i dagslägel är svårt<br>
att uppnå lösningar på annal sålt än genom lagstiftning. Del gäller främst i<br>
anställningssituationer, men också vid det stora anlal småförelag som slår<br>
utanför del traditionella avtalsområdet, SACOISR tillstyrker lagförslaget<br>
men uttalar också att en tillämpning av lagen kommer all bli komplicerad,<br>
SACO/SR föreslår därför all en utredning tillsatts med uppdrag all över<br>
väga en sammanföring av arbetsrättslig lagstiftning rörande t, ex, tjänste-<br>
tillsätlning, omplacering och uppsägning lill en enhetlig lag, SAF, Verk<br>
stadsföreningen och SHIO tar klart avslånd från tanken på lagstiftning,<br>
SAF är myckel kritisk mot diskrimineringsulredningens förslag och också</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
dess sätt att genomföra utredningsuppdraget och motivera sitt ställ- Prop.
1985/86:98 ningstagande. SAF anför bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har bl, a, så långt möjligt sökt
undvika meningsfullt samråd med arbetsmarknadens parter och i synnerhet all med
dessa diskutera alternativ till lagstiftning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF har icke beretts tillfälle träffa utredningen
mer än vid två lillfällen, del första på ett mycket tidigt stadium, det andra
då arbetet (vilket utredaren själv påpekade) i praktiken redan var avslutat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens vägran atl träffa parterna är särskilt
anmärkningsvärd mot bakgrunden av utredningens direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt direktiven skulle utredningsarbetet inriktas
på frivillig partsamverkan: "Del bör liksom hittills i första hand
anförtros åt arbetsmarknadens parter all frivilligt och i samverkan se till
all diskriminering förhindras på arbetsmarknaden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Därefter angav direktiven två förutsättningar för
all utredningen skulle få frångå frivilliglinjen. För det försia skulle
"starka skäl" föreligga. För det andra: "Bedömningen av behovel
av lagstiftning mol diskriminering på arbetsmarknaden bör ske efler samråd med
arbetsmarknadens parter",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF konstaterar att utredningens sått atl fullgöra
sitt uppdrag rimmar illa med vad som uttalats i direktiven. Del allvariiga är
emellertid atl utredningens nonchalans mol direktiven, dess alllför tidiga fixering
vid lagstiftning saml dess vägran all lyssna på arbetsmarknadens parter har
medfört atl belänkandet ulgör ell myckel ensidigt underlag för remissinstansernas
bedömning och statsmakternas beslul,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF är för sin del övertygad om alt lokal frivillig
partsamverkan med stöd av de centrala parterna är del ulan jämförelse
effektivaste sättet alt förebygga och hindra etnisk diskriminering, SAF har
aldrig avvisat initiativ i denna riktning och är fortsatt beredd alt diskutera
sådana ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Lagstiftningstyp och tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna stöder förslaget om en civilrätlslig lag mot etnisk
diskriminering, som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare oeh arbetstagare.
Några få ifrågasätter dock om inte en straffrältslig reglering vore att
föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet anser att det finns skäl all överväga en straffrältslig reglering
även av förhållandena i arbetslivet. Nämnden anför bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är långt ifrån säkert atl en straffrättslig
reglering skulle verka mera<br>
olyckligt på relationerna på arbetsplatsen om man därvid avser förhållan<br>
dena mellan de lokala fackliga organisationerna och arbetsgivarna. De<br>
anställdas inflytande över personalpolitiken som kommer lill uttryck i<br>
medbestämmandelagen och i medbestämmandeavtal innebär atl frågor om<br>
diskriminering i många fall kommer alt hanleras på del lägsta fackliga<br>
planet, alltså just mellan de lokala organisationerna och arbetsgivaren.<br>
Detta gäller även om jämslälldhelsombudel har ell primärt ansvar för all<br>
lagen efterievs. En hantering av frågorna i icke-facklig ordning skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna innebära en mindre belastning på relationerna på
arbetsplatsen, Prop. 1985/86:98 Fakultetsnämnden menar också all den fackliga
organisationen på det lokala planet kan bli försatt i en särskill svår
situation när del gäller frågor om etnisk diskriminering, en silualion som
kanske ofta kan vara besvärligare än när det gäller frågor om jämställdhet
mellan män och kvinnor. Intressekonflikter synes vara ofrånkomliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden lägger fram ett
eget förslag lill rättslig reglering som går ut på att straffbestämmelsen i 16
kap, 9 § brottsbalken görs tillämplig även på arbetsmarknaden och all
skadeståndslagen tillförs en bestämmelse om rätt lill skadestånd av samma slag
som allmänt skadestånd inom arbetsrätten för den som utsatts för olaga
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även KFOISFO förespråkar en
straffrättslig reglering, KFO/SFO anför bl,a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi delar utredningens uppfattning
att Sverige bör förbjuda etnisk diskriminering på arbetsmarknaden i enlighet
med FN: s rasdiskrimineringskonvenlion. Enligt vår mening är del lämpligast
all regeln i brottsbalken om olaga diskriminering utvidgas lill alt omfatta
även förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare/arbetssökande. All så
inte blev fallel redan vid regelns tillkomst motiverades vid del tillfället
bland annat med atl arbetsmarknadens parter i försia hand avialsvägen skulle
söka lösa nu aktuella problem. När utredningen slår fasl aft problem med etnisk
diskriminering förekommer inom arbetslivet kan del samtidigt konstateras all
arbetsmarknadens parter inom våra respektive områden sedan brotls-balksregelns
tillblivelse inte upptagit förhandlingar om att träffa avtal i denna fråga.
Avtalsvägen torde således inte vara framkomlig för alt komma till rätta med
del enligt utredningen förekommande diskriminerings-problemet. Del är i del
lägel naturligt atl la fasta på lagstiftarens intentioner från
brollsbalksregelns tillkomst 1970 och sålunda förorda en komplettering av
denna regel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt anser atl det
skulle vara önskvärt all ha tillgång lill diskrimineringsulredningens förslag
till vitalisering av gällande straffbestämmelser när man lar ställning lill
vilken typ av lagstiftning som är lämpligast. Enligt tingsrätten bör dessa
lagstiftningsfrågor samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser atl etl
förbud mol etnisk diskriminering i<br>
arbetslivet bör omfatta även andra än arbetsgivare. Juridiska fakultets<br>
nämnden vid Uppsala univershet anser atl del är en allvarlig brist alt den<br>
föreslagna lagen endast är inriktad på diskriminerande handlingar av ar<br>
betsgivaren, däremol inte på diskriminerande handlingar av arbetskamra<br>
ter, skyddsombud och andra med befogenheter på arbetsplatsen, Fakul<br>
lelsnämnden i Slockholm anser också att en lag bör gälla även andra<br>
aktörer på arbetsmarknaden, SID presenterar ett eget lagförslag baserat<br>
bl, a, på studier av motsvarande lagstiftning i USA och dess tillämpning,<br>
Förslagel omfattar förutom arbetsgivare även fackliga organisationer och<br>
arbetsförmedlare. Del bygger delvis på DU: s förslag men innehåller bl, a,<br>
ell mer vidsträckt skydd mot diskriminering, SID: s förslag stöds av flera<br>
invandrarorganisationer som alltså uttalar sig för alt man bör införa en lag<br>
som omfattar även fackliga organisationer och arbetsförmedlare, Samma<br>
åsikt framförs av SAC. Svea hovrätt anserati en lag mol etnisk diskrimine-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring i arbetslivet bör omfatta även fackföreningar. Enligt
hovrätten är det Prop. 1985/86:98 för den enskilde av minsl lika stort
intresse alt få fackföreningens stöd i olika konflikter i arbetslivet som att
bli jämlikt behandlad av arbetsgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasl några få remissinstanser har
invändningar mol del föreslagna syflel med lagen, nämligen all främja
likabehandling i arbetslivet av alla, alltså även majoritetsbefolkningen,
Arbelslivscenirum kan förslå de elisk-moraliska grunderna för detta
ställningstagande. Målsättningen är dock enligt arbelslivscenirum rimlig endast
om föreslagna aktiva åtgärder får sådant konkret innehåll all del är fråga om
posiliv särbehandling. Del finns annars risk all lagen kan utnyttjas av
svenskar på etl för minoriteterna ogynnsamt sätt. Juridiska fakullelsnämnden i
Lund anser inte atl svenskarna i Sverige behöver någol skydd mol etnisk
diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF anser att arbetslivet i Sverige
redan är omgärdat av en alltför rikhaltig flora av lagar, något som leder lill
formalisering, effeklivilelsför-lusler och risker för rättssäkerheten, DU: s
förslag skulle myckel väsentligt öka förelagens lagstiflningsbörda och tvinga
dem atl formalisera såväl arbetsledning som personal- och rekryleringspoUlik,
Enligt SAF aktualiserar lagförslaget frågan hur långt arbetsrättslig
lagstiftning kan drivas utan all företagsverksamheten utsätts för aUvarliga
skadeverkningar, SAF anför vidare bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör framhållas atl hknande
speciallagstiftning med samma rätl skuUe kunna krävas mol diskriminering på
andra grunder. Av Sverige ratificerade konventioner omfattar i samma
utsträckning bl, a, socialt ursprung, fackligt medlemskap, religiös tro och
politisk uppfattning. Andra möjliga grunder är t. ex, socialt, psykiskt eller
fysiskt handikapp saml ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett nätverk av sådana korsvis svårförenliga
lagar som arbetar utifrån skilda utgångspunkter och kriterier skulle tvinga
förelagen atl utnyltia alll störte del av knappa resurser lill intern juridik
och byråkrati istället för till produktivt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt HCK bör det starkt övervägas
att införa också en lag mot diskriminering av handikappade i arbetslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I några remissyttranden diskuteras
frågan om det inte vore lämpligare med en allmän diskrimineringslag för
arbetslivet i stället för flera olika lagar som skyddar olika grupper. Enligt
RFSL borde en sådan lag göras tillämplig även på diskriminering av homosexuella
i arbetslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metallindustriarbetareförbundel
anser det hell klart atl vissa grupper på arbetsmarknaden har en myckel svår
ställning. Dit hör kvinnor, invandrare, handikappade, ungdomar m,fl, grupper,
EnUgt förbundels uppfattning är del viktigt atl de fackliga organisationerna
har stöd i lag eller avlal för att kunna tillvarata dessa gruppers intressen,
Förbundel ifrågasätter därför om del inte vore på sin plals med någon form av
allmän diskrimineringslag. Del mest önskvärda vore dock enligt
Melallinduslriarbetareförbundet all uppnå ell avlal med arbetsgivarna i dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juridiska fakuUetsnämnden i
Slockholm tar också upp denna tanke.<br>
Nämnden framhåUer all, om lagstiftaren besiämmer sig för att genomföra<br>
en lagstiftning i linje med utredningens förslag, del kan finnas skål all<br>
överväga en allmän lagstiftning mol diskriminering i arbetslivet. En sådan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lag
kunde enligt nämnden omfatta dels de fall som redan i dag är reglerade i
Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lex,
anslällningsskyddslagen, dels andra fall av orättvis behandling av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetstagare,
särskill vid anställning och befordran. Nämnden menar atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ell
allmänt förbud mol diskriminering inte skulle innebära något radikalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nytt
i förhållande till de utomrättsliga normer som redan tillämpas på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även Ärkebiskopen, kammartätten i Jönköping och
Sveriges advokatsamfund berör tanken på en allmän diskrimineringslag.
Ärkebiskopen framhåller att ojämlik behandhng i arbetslivet kan förekomma också
på andra gmnder än könstillhörighet och etnisk tillhörighet. Ärkebiskopen
tfrågasälter om diskrimineringsulredningen tillräckligt beaktat frågan om en
sådan ändring av hittills gällande lagstiftning atl all diskriminering på aUa
områden och på alla gmnder förbjöds. Kammarrätten i Jönköping anser att, om en
lagstiftning skall införas, del kan ifrågasättas om den inte borde ha generell
karaktär och avse all all behandling på arbetsmarknaden skall ske efler sakliga
grunder. Kammarrätten förklarar sig dock inse all en sådan ordning är
komplicerad att genomföra och ägnad att öka krånglet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges personaladministraliva förening förordar
en komplettering av främjandelagen i stället för en ny diskrimineringslag.
Därmed skulle enligt SPF bl, a, diskrimineringsfrågan få en mindre individuell
prägel och sysselsättningsfrågan i stort för etniska gmpper fokuseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De allra flesta remissinstanserna godtar atl lagens
tillämpningsområde begränsas lill arbetslivet. Några lar dock upp frågan om
inte tillämpningsområdet borde vara mera vidsträckt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO anser atl utredningen borde ha närmare
utvecklat skälen lill varför en lag bör begränsas tiU just arbetslivet och
arbetsgivare. Mot bakgmnd av utredningens direktiv skulle del enligt JämO ha
varit värdefullt alt få bättre belyst om del även på andra områden i
samhällslivel finns behov av all genom lagstiftning motverka diskriminering och
fördomar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO är inte övertygad om alt arbetsrättslig
lagstiftning på området är den lämpligaste lösningen, JO anför bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett skäl atl ifrågasätta den valda lösningen är atl
det skydd mot diskrimi<br>
nering som förslaget skulle ge läcker etl alllför begränsat område inom<br>
samhällslivet. Lagförslaget tar enligt rubriken sikte på diskriminering i<br>
arbetslivet men lagförslaget främjar lika rätl endasl i fråga om arbete som<br>
utförs eller avses bli utfört i en anställning. Lagförslaget ger däremot inget<br>
skydd ål den som utför arbete i en egen rörelse. Säkerligen är det praktiska<br>
behovet av skydd idag störst för arbetssökande och arbetstagare men all<br>
begränsa skyddet mol diskriminering till all avse dessa gmpper kan möjli<br>
gen på sikt få konsekvenser som inte är önskvärda. Som arbetstagare<br>
skuUe en invandrare åtnjuta skydd mot diskriminering. Som rörelseidkare<br>
skulle invandraren däremol inte åtnjuta något skydd mol kanske hell<br>
uppenbar diskriminering från allmänheten, arbetssökande, med- och mot<br>
parter på arbetsmarknaden m, fl. Samtidigt skulle han själv vara skyldig atl<br>
avhälla sig från diskriminering mot såväl arbetssökande och arbetstagare<br>
som den allmänhet han eventuellt tillhandagår i sin rörelse. Ölägenheterna<br>
med en sådan ordning ökar givetvis om motsättningarna mellan olika<br>
grupper i det svenska samhället ökar, dvs, när behovet av effektiva lagreg<br>
ler på området är mera kännbart,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
Utredningsförslaget och jämställdhetslagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DU:s
lagförslag bygger i slor utsträckning på jämställdhelslagen. Flera
remissinstanser lar upp frågan om del lämpliga i att ha jämställdhelslagen som
förebild för en lag mol etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universitet
anför i denna fråga bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden vill överhuvudtaget ifrågasätta
det lämpliga i atl utforma en lag mot etnisk diskriminering med
jåmslälldhetslagen som förebild. Erfarenheterna av jämställdhelslagen är inte
odelat positiva och lagen har blivit utsatt för kritik från flera håll. Praxis
i jämslälldhelsmål visar att tvisterna oftast kommer all gälla vilken av två
arbetssökande som har bästa sakliga förutsättningar för arbetet. Eftersom den
föreslagna lagen bygger på samma konstruktion kommer säkerligen tvister om
etnisk diskriminering att få samma karaktär. Domstolen tvingas ta ställning
lill dels vad som är sakliga fömtsättningar för ell vissl arbete och dels vem
av de båda sökandena som bäst uppfyller de uppställda kraven. Det är ingen
överdrift alt påstå alt det i könsdiskrimineringsfallen varit lättare alt
utreda frågan om eventuell diskriminerande avsikt än att la ställning lill
frågan om bästa sakliga fömtsättningar. Processerna enligt jämställdhetslagen
har dessutom den nackdelen all den som erhåller en Ijänst ofrivilligt dras in
i en process där hans personliga egenskaper är avgörande för utgången men där
han inte kan agera som part. Även en diskriminerad utlänning kommer att
utsättas för en obehaglig process. Det kan tilläggas all man vid
medbe-siämmandereformen avstod från atl överhuvudlaget dra in arbetssökande och
man hänvisade då till alt den fria anslällningsrätten på den privata
arbetsmarknaden inte kunde förenas med en sådan lagstiftning ulan svåra
bevisproblem. Del är därför enligt fakullelsnämnden oklokt att låta jämställdhelslagen
bli mönsterbildande för nya arbetsrättsliga reformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD redogör för erfarenheterna av hur
jämställdhelslagen verkat sett ur domstolens synvinkel, AD anför bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jämställdhelslagen trädde i krafl den 1 juli 1980,
Sedan dess har sammanlagt 33 mål angående jämslälldhel anhängiggjorts vid
arbetsdomstolen. Inte mindre än 29 mål har kommit från den offentliga sektorn
(17 från den statliga sektorn och 12 från kommun/landslingseklorn). Endast fyra
mål har rört den privata sektorn, Intel av målen från den privata sektorn har
föranlett dom. Sammanlagt 10 domar har hittills avkunnats, 13 mål har
avskrivils efter återkallelse av talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av dessa siffror är domstolens
erfarenhet av jämställdhels<br>
lagen ännu förhållandevis begränsad. Iögonenfallande är emellertid den<br>
låga andelen mål från den privata sektorn. Under förarbetena till jämställd<br>
hetslagen synes man ha föreställt sig atl man bl, a, mol bakgrund av<br>
regeringsformens regler (11 kap, 9 §) om saklig grund för ijänstetillsällning<br>
i allmänhet inte hade att räkna med att det skulle fattas könsdiskrimine-<br>
rande beslut av stal eller kommun som arbetsgivare (prop, 1978/79:175 s,<br>
178), Denna bedömning — som i och för sig synes ganska rimlig — kan i<br>
förstone förefalla svår atl förena med utvecklingen av målen vid arbets<br>
domstolen. Förklaringen kan emellertid tänkas vara den att könsdiskrimi<br>
nering ingalunda är mindre vanlig på den privata sektorn ån på den offent<br>
liga men att jämställdhetslagen inte har genomslagskraft på den privata<br>
sektorn. Om så är förhållandel kan del vara mindre välbetänkt all använda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämställdhelslagen
som förebild för alt komma åt en typ av diskriminering, Prop. 1985/86:98
nämligen ullänningsdiskriminering, som kan anlas vara ell större problem på den
privata sektorn än på den offentliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD uttalar all domstolens erfarenheter av
jämställdhelslagen inte år odelat positiva och ifrågasätter om del inte kunde
vara lämpligl atl, inom en inte allt för avlägsen framtid, utvärdera erfarenheterna
av jämställdhelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även JämO behandlar frågan om jämsläUdhelslagen är
en lämplig förebild, JämO anför bl, a, följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har inte närmare redovisat skälen för all
utredningen i sitt arbete har låtit sig ledas av jåmslälldhetslagen. Det kan
enligt JämO: s mening inte anses hell givet atl jämställdhelslagen är rätt
förebild, när del gäller all skapa bättre förutsättningar för alt hindra etnisk
diskriminering, Jämställdhelslagens syfle är all i lika hög grad dels främja jämställdheten
mellan kvinnor och män i arbetslivet med sikte på framliden dels beivra könsdiskriminering,
som redan har begåtts i individuella fall, DU: s förslag lägger däremot
tyngdpunkten på ett beivrande av diskriminering i del enskUda fallel. En ännu
mer påtaglig skillnad är att jämställdhelslagen syftar till att förbättra
ställningen på arbetsmarknaden för en majoritet av befolkningen, kvinnorna,
medan huvudsyftet med DU: s förslag är all förbättra förhållandena på
arbetsmarknaden för olika minoritetsgrupper bland befolkningen i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO anser å andra sidan atl del finns starka skäl
som talar för att en lag mol etnisk diskriminering i arbetslivet så nära som
möjligt bör ansluta till jämställdhetslagens konstruktion såvitt gäller
diskrimineringsreglemas uppbyggnad m, m, JämO efterlyser en närmare analys av
skillnaderna mellan lagförslaget och jämställdhelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera andra remissinstanser är inne på liknande
tankegångar. Arbetslivscentrum anser alt del är en generell brist all DU inte
gjort någon gränsdragning mol jämställdhelslagen och dess tillämpningsområde,
LO framhåller alt utredningen inte visat på några kollisionsrisker med
jämställdhelslagen. Frågan är enligt LO av sådan art att man noga bör
ytterligare överväga om lagama i några avseenden står i konflikt med varandra.
Del är viktigt atl lagen utformas så atl inte en svag grupp på arbetsmarknaden
slälls mot en annan svag grupp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF anser atl redan jämställdhelslagen i praktisk
lillämpning har visat sig medföra avsevärda svårigheter då domslol skall pröva
om I, ex, en viss person blivit förbigången vid en anställning. Erfarenheterna
av den domstolsprövning som hittills förevarit talar med styrka för alt inte
utvidga möjligheten för sådan prövning även lill nya områden, SAF anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jämfört med nu föreslagen lag ler sig
jämställdhelslagen som oproblema<br>
tisk eftersom bedömningarna begränsas till arbetssökande och anställda<br>
tillhörande två klart avgränsade kategorier, män och kvinnor. Förslagel<br>
kräver däremol jämförelser emellan arbetssökande och anställda tillhöran<br>
de ett ofta mycket stort antal etniska grupper. Den som tillhör en sådan<br>
grupp kan hävda atl han blivit etniskt diskriminerad i förhållande till<br>
individer från varje övrig grupp,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'"'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har inte berört detta eller hur man ska
lösa fall av konkur- Prop, 1985/86:98 rens med jämställdhetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser uttalar atl man bör undvika
konkurrensproblem genom all anpassa en ny lag så nära som möjligt till
jämställdhelslagen. Till dessa hör JK, TCO och SACOISR. JK framhåller att om
det införs en ny lag mol etnisk diskriminering, lagen så nära som möjligt bör
ansluta lill jämställdhelslagen. Enligt JK bör man även få lill stånd enhetliga
nordiska regler på områdel, JK anser därför att en gemensam nordisk
lagstiftning helst bör avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Juridiska fakullelsnämnden i Slockholm, som alltså
i och för sig förordar en straffrältslig lösning, anser alt del ligger nära
till hands all hell samordna den föreslagna lagen med jämställdhelslagen.
Nämnden anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen är till mycket slor del direkt
kopierad på jämställdhelslagen och frånsett redaktionella ändringar är texten
till övervägande delen identisk. Det skulle vara redigare med en lag som täcker
diskriminering såväl av jämställdhelsskål som av etniska skäl. Den föreslagna
ordningen med två lagar kan skapa svårigheter i onödan av den karaktär som
alltid kan uppslå när del finns två snarlika lagar som likväl inrymmer vissa
skillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även SAV och Stockholms läns landsting förespråkar
all de föreslagna reglerna hell inarbetas i jämställdhelslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAMN anser atl ell klargörande av de båda lagarnas
inbördes förhållande är av största vikt, SAMN menar dock atl en lag mol etnisk
diskriminering måsle hållas isär från jämställdhelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Diskrimineringsgrunderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
otillåtna diskrimineringsgrunden enligt utredningsförslaget är etnisk
tillhörighet. Utredningens definition av detta begrepp kritiseras av ell stort
anlal remissinstanser. Allmänt anses atl begreppei är oklart och vagt, atl del
bör preciseras i lagtexten och all del bör ansluta lill de begrepp som används
i regeringsformen och brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD ifrågasätter om det över huvud tagel är möjligt
atl bygga upp en lagstiftning på grundval av sådana presumlionsregler som
utredningsförslaget innefattar och samtidigt utgå från DU:s beslämning av den
grupp som skall skyddas, AD anför bl, a, följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 kommentaren lill brottsbalken uttalas (Qärde
upplagan s, 228) atl med folkgrupp av vissl etniskt ursprung avses folkgrupp
vari medlemmarna har ell relativt enhetligt kulturmönster. Enligt kommentaren
torde t, ex, samer kunna räknas hit liksom i betydande grad folkgrupper vars
medlemmar är av samma nalionalitetstillhörighet. Delta uttalande är inte klargörande.
Eftersom begreppet etniskt ursprung endast är etl av flera objektiva rekvisit
i straffbestämmelserna får denna oklarhet emellertid sett från rättssäkerhetssynpunkt
inte så slor betydelse. Härtill kommer för övrigt del allmänna kravel på gärningsmannens
uppsåt vilket skall styrkas av åklagaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Situationen blir en hell annan vid tillämpningen av
presumtionsreglerna i Prop. 1985/86:98 utredningsförslaget, Rekvisitet etnisk
tillhörighet har nämligen där den avgörande betydelsen och del ställs inte
något krav på atl käranden skall bevisa atl arbetsgivaren har insett all den
diskriminerade tillhörde en särskild etnisk grupp. Snarare ankommer del på
arbetsgivaren vid tillämpningen av presumtionsregeln att visa - eller
åtminstone göra sannolikt -all han inte förstod vad det var fråga om (jfr,
betänkandet s, 140),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jämställdhelslagens presumtionsregel i sin
nuvarande uiformning kan medföra risk för att en arbetsgivare som inte alls
haft något könsdiskrimi-nerande syfle ulan endasl kanske begått någon form av
misstag vid meritvärderingen kommer att åläggas skadestånd för
könsdiskriminering. Denna risk blir avsevärt mycket störte om man skall
använda presumtionsregeln på del av utredningen nu föreslagna sättet. Detta
sammanhänger med all den så all såga utlösande faktorn i presumtionsregeln -
nämligen den etniska tillhörigheten - är etl så mycket oklarare begrepp än
könstillhörighet. Vem som är man och vem som är kvinna behöver inte föranleda
någon tvekan eller diskussion. Att avgöra om en person tillhör den ena eller
andra etniska gruppen är en helt annan sak. Delta kan åskådliggöras med
följande exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hur skall en arbetsgivare vela all en arbetssökande
som talar svenska som en infödd i själva verkel tillhör den etniska gmppen
samer? Hur skall man kunna konstalera att en viss person som talar svenska och
har svenskt namn tillhör en jugoslavisk etnisk grupp; hans moder är
jugoslaviska och han har uppfostrats i en kulturell miljö som gör all han bör
hänföras lill den etniska gruppen jugoslaver. Hur skall det för övrigi vara
möjligt alt avgöra om en viss person har den ena eller andra
grupptillhörigheten beroende på hans kulturella tillhörighet? Hur bär man sig
ål för all bedöma om en person av judisk härkomst tillhör majoritetsgruppen
svenskar i allmänhet eller om han möjligen tillhör en etnisk minorilelgmpp
nämligen judar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har möjligen i viss mån varit medveten
om svagheterna med atl använda begreppei "etnisk tillhörighet" (se
betänkandet s, 92 och 140), Utredningen uttalar bl, a, all det inte går all
generelll ange vad som bör kunna inses av en arbetsgivare och all det får bli
domstolens sak all i del enskilda fallet avgöra vad som är skäligt all begära
av arbetsgivaren, Detla uttalande innefattar i själva verket etl avgörande
argument mot den föreslagna presumtionsreglen, Ell minimikrav på lagstiftningen
måsle nämligen vara att de som har atl tillämpa lagen, dvs, arbetsgivarna,
skall ha möjlighel alt på förhand med ganska slor säkerhel avgöra i vilka
situationer presumtionsregeln är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt arbetsdomstolens uppfattning är del inte
möjligt atl bygga upp presumlionsregler av del föreslagna slaget som utgår från
så vaga och oprecisa begrepp som etniskt ursprung eller etnisk tillhörighet.
Man måsle finna någon annan lösning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
är också kritiskt mol den föreslagna diskrimineringsgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredaren föreslår atl den otillåtna
diskrimineringsgrunden skall vara "etnisk tillhörighet". Men
betänkandet ger motstridande besked om begreppets innebörd. På sid, 73 ges
definitionen att "etnisk tillhörighet är tillhörighet lill en etnisk
kategori eller grupp". Men på sid, 135 sägs all "etnisk tillhörighet
är tillhörighet till en etnisk grupp". Del framgår alt med etnisk kategori
och etnisk grupp inte avses samma sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt verkets uppfattning är ingendera av
förslagels definitioner på "etnisk lUlhörighel" tillfredsställande.
Begreppet etnisk kategori är alllför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfattande och oklart för att ge ledning för
rättstillämpningen, Begreppei Prop. 1985/86:98 etnisk grupp är å andra sidan
för begränsat. Enligt utredarens definition är en etnisk grupp "en grupp
med ofrivilligt medlemskap som har en gemensam kultur och om vilken det finns
föreställningar om ett gemensamt ursprung". Det omfattar inte I, ex,
personer med en viss hudfärg. Hudfärgen har i sig inget med l, ex, gemensam
kultur att göra. Sålunda skulle bl, a, svenska adoptivbarn med mörk hudfärg
sakna skydd mol diskriminering, Verkel anser alt hudfärgen bör vara en
otillåten diskrimineringsgrund. Delta är också vad FN-konventionen kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ges ingen övertygande
argumentering varför inte samma diskrimineringsgmnder, som anges i
brottsbalkens beslämmelse om olaga diskriminering, kan användas i förevarande
sammanhang. Enligt verkets uppfattning finns det starka skäl för all samma
krets av personer bör vara skyddade enligt brottsbalken och lagstiftningen mol
diskriminering i arbetslivet, Samma diskriminerande beteenden bör vara
otillåtna för såväl arbetsgivare som arbetsförmedlare. En enhetlig
diskrimineringslagsliftning underlättar också information och utbildning saml
normbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen får inte vara oklar. Den
skall kunna förslås av arbetsgivare, arbetssökande och arbetstagare på alla
arbetsplatser. Som utredaren framhåller är dess effekt beroende av kunskapen
om dess innehåll, Särskill med hänsyn till dess pedagogiska funktion är det
angelägel all del av lagtexten framgår vem det är förbjudet all diskriminera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande önskemål om behov av en
tydligare definition av diskrimineringsgrunden framförs av bl, a,
socialstyrelsen, JämO och de juridiska fakultelsnämnderna vid universiteten i
Slockholm och Lund saml Riksförbundeiför invandrarbyråpersonal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt utredningsförslaget räknas
trosbekännelse inte till diskrimineringsgrunderna annal än om den ingår som en
del av begreppet etnisk tillhörighel. Några remissinstanser tar upp denna
fråga, Svea hovrätt anser alt den som diskrimineras enbart på grund av sin
trosbekännelse är i behov av samma skydd som den som diskrimineras på annan
gmnd, Slockholms lingsräti påpekar all beslämmelsen om olaga diskriminering i
brottsbalken omfattar diskriminering även på grund av trosbekännelse.
Tingsrätten ifrågasätter om inte religiösa minoriteter bör skyddas mot
diskriminering av arbetsgivare. Enligt Ärkebiskopen har utredningen inte
tillräckligt beaktat del nära förhållande som i många fall råder mellan
trosbekännelse och etnisk tillhörighet. Även avsaknaden av sådan bekännelse som
är vanlig i den etniska tillhörigheten kan vara avgörande. Ärkebiskopen anser
alt del behövs en utförligare utredning av denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör även framhållas atl
utredningens förslag lill diskrimineringsgrund lämnas ulan erinran av många
remissinstanser, Slockholms lingsräii anser atl man visseriigen kan fråga sig
om uttrycket "etnisk tillhörighet" innebär en tillräcklig
precisering. Tingsrätten tror dock alt det kanske inte finns anledning all
befara alt avgränsningsproblemen får stor praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
Diskrimineringsförbuden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna är mer eller mindre kritiska lill DU:s konstruktion
av förbudsregler, både i fråga om del materiella innehållet och den formella
uppbyggnaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK anser att förbudsregeln i 3 § är alllför allmänt
hållen och oprecis för att kunna accepteras ur rätissäkerhelssynpunkl.
Konsekvenserna av en skadeståndssanklionerad beslämmelse måsle vara
förutsebara. Den föreslagna beslämmelsen ger enligi JK: s mening alllför stort
utrymme för godtycke,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>ÖB framhåller atl jämställdhelslagens strikt
uppbyggda diskrimineringsregler inte utesluter att arbetsgivaren hamnar i
konfliktsituationer mellan olika regler, ÖB anser atl del därför är särskill
betänkligt när DU föreslår en diskrimineringsregel som ökar arbetsgivarens
rättsosäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Juridiska fakullelsnämnden (LMnJ konstaterar alt 3
§ i utredningsförslaget omfattar vissa lyper av individuell diskriminering som
inte täcks av 4 §, nämligen dels när arbetsgivaren bland flera likvärdiga
sökande konsekvent låter bli atl välja sökande som tillhör en minorilelsgmpp,
dels när en ensam sökande inte får anställningen på grund av sin etniska
tillhörighet. Nämnden påpekar all ett individuellt utformat skydd i dessa
situationer övervägdes vid tillkomsten av jämställdhetslagen, men avvisades på
grund av bevissvårigheter och vissa andra skäl. Nämnden anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om lagstiftaren vUl ge ett individuellt utformat
skydd mot etnisk diskriminering i dessa situationer, så måsle man utforma
lagtexten på ell sådanl sätt att del tydligt framgår vilka situationer som
avses, vilka regler som skall gälla, och vilka bevisregler som skaU tillämpas.
Bl, a, skulle man, som utredningen också är inne på, kunna precisera värdet av
utländska meriter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser fakullelsnämnden alt 3 §
bör ha i vart fall lika hög precisionsnivå som den föreslagna 4 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4 § är också avsedd atl omfatta vissa förfaranden,
som inte riktar sig mol några särskilda individer utan mot kollektivet, såsom
t, ex, när arbetsgivaren vid utannonsering av en yänst uppställer krav på
kunskaper i svenska trots atl detla inte är nödvändigl med hänsyn lill arbetets
innehåll, och därmed hindrar personer som tiUhör etniska minoritetsgrupper att
söka tjänsten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden delar utredningens uppfattning om
all en lag mol etnisk diskriminering i arbetslivet också bör omfatta ålgärder
och förfaranden, som missgynnar etniska minoriteter utan att man kan peka ut
någon enskild individ som har drabbats. Men i lagens disposition och uiformning
bör man skilja mellan del individinrikiade civilrållsliga skyddet och del mer
offentligrätlsligt präglade skyddet för hela kollektivet. Fakultetsnämnden
föreslår att de delar av lagen som avser att skydda kollektivet skiljs ut och
samlas i en särskild del av lagen och åsätts en särskild rubrik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD anser all regler om förbud mol etnisk
diskriminering bör begränsas pä samma sätt som i jämställdhelslagen lill alt
skapa individuell rättvisa mellan olika arbetssökande, AD fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Håller man inte fasl vid den begränsningen skapar
man slora svårigheter<br>
för sig när det gäller atl komma till rätta med arbetsgivarens argument om<br>
atl han ansåg all ingen sökande fyllde måttet, I själva verkel tvingas man in</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
att reglera vad som kan vara godtagbart atl kräva i merilhänseende vid Prop.
1985/86:98 tillsättning av befallningar inom den offentliga och privata
sektorn. Som departementschefen framhöll måsle utgångspunkten i stället vara
den atl det tillkommer en arbetsgivare atl fritt bedöma om del i ell givet läge
överhuvudtagel skall anställas någon arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av belänkandet framgår (s, 94 och 137) alt man vid
tillämpningen av 3 § på fall av direkt diskriminering skall tillämpa den
fördelning av bevisbördan som arbetsdomstolen brukat göra i mål rörande
föreningsrätlskränkning. Därmed undanröjs emellertid inte de svårigheter som
nyss berördes. Det blir, som departementschefen framhöll, regelmässigt svårt
atl underkänna en arbetsgivares förklaringar till all ingen har anställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har avsett atl med beslämmelserna i 3 §
också komma ål olika förfaranden som innebär indirekt diskriminering. För
sådana situationer synes utredningen inte ha avsett atl uppställa någol krav
på diskri-mineringsuppsåt (se betänkandet s. 97, 111 och 137-138), Effekten av
förslagel i den delen synes därmed bli den all en arbetsgivare inte kan
uppställa sådana krav eller villkor för anställning, som inte är sakligt sett
godtagbara och som objektivt sett medför atl invandrares möjligheter all
erhålla anställning försämras jämfört med den övriga befolkningens. Delta
innebär att arbetsgivarens uiformning av personalpolitiken kan komma i konflikt
med den föreslagna lagen trots all arbetsgivarens principer för rekrytering
ännu inte har förverkligats i den meningen att någon invandrare fått sin
ansökan om anställning avslagen. Ett visst rekryleringsförfa-rande kan aUlså
vara i och för sig lagstridigt låt vara att påföljden i detla fall inte kan bli
skadestånd ulan endasl vite (se betänkandet s, 112-113),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag kommer alltså i denna del att
omfatta förfaranden som inom jämställdhelslagen träffas endast av den lagens
regler om aktiva åtgärder för jämslälldhel. Utredningen har också insett detta
och i betänkandet framhållit (s, 103) att utredningens förslag inte innehåller
några tvingande regler om aktiva ålgärder med avseende på undertepresenlerade
etniska grupper på en arbetsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt arbetsdomstolens mening är del självfallel
angeläget all inom ramen för lagstiftningen söka påverka arbetsgivare både inom
den offentliga och den privata sektorn all utforma sin personalpolitik så all
ingen etnisk grupp missgynnas i förhållande lill andra. Den metod som valls i
jämställdhelslagen är emellertid på den punkten överlägsen utredningsförslaget.
Arbetsdomstolen anser alltså alt del är en brist alt utredningen inte efler
förebild av jämställdhelslagen skill mellan diskrimineringsförbud avsedda för
de individuella fallen och allmänna ålgärder för all förbättra
personalpolitiken. Delta framgår också om man gör en närmare analys av vad 3 §
egentligen innebär i fråga om allmänna förfaranden som är ägnade all missgynna
invandrare, I den delen innebär nämligen 3 § inte någon för arbetsgivarna
bindande norm eftersom en arbetsgivare som tillämpar ett
utlänningsdiskriminerande förfarande inte drabbas av någon sanktion. Sanktionen
uppkommer först om han fått ett viiesföriäggande eller om han avvisat en
enskild arbetssökande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV har, ulöver sin allmänna kritik av begreppet
etnisk tillhörighet, även vissa lagtekniska invändningar mot uppbyggnaden av de
föreslagna förbudsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragraf 3 i lagförslaget innehåller en generell
regel mol etnisk diskrimi<br>
nering, I de följande paragraferna anges vissa situationer inom det generel<br>
la förbudet, där särskUda presumlionsregler gäller. Genom all 4 § och 5 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inleds
med "etnisk diskriminering föreligger även" respektive "etnisk
Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering
föreligger vidare", ges emellertid intrycket all paragraferna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3-5
innehåller en uppräkning av diskrimineringssiluationer. En lagieknisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lösning
kunde vara att den allmänna bestämmelsen mot diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>placeras
efler de övriga två paragraferna och inleds t, ex, med: "etnisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering
föreligger även i övrigt när,,," och i övrigt får samma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innehåll
som 3 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den fria nordiska arbetsmarknaden
är det av största vikt att uttrycket "utan godtagbara skäl"
förtydligas i propositionen. Arbetsgivarens iakttagande av mellanslailiga
avlal som reglerar förfarande vid flyttning mellan de nordiska länderna måsle
anses vara ett godtagbart skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även LO anser all det bör vara ett godtagbart skäl
om arbetsgivaren med hänvisning lill gällande regler på den nordiska
arbetsmarknaden ger företräde åt arbetssökande bosatt i Sverige, LO fortsätter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I annat fall kan lagen leda till att arbetsgivaren
blir tvingad atl anställa arbetssökande från andra nordiska länder framför
bosatta arbetssökande på den aktuella orten i Sverige, Etl sådanl förfarande
skulle samtidigt strida mol ambitionen i den nordiska
arbelsmarknadsöverenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del bör därför framgå av förarbeten till lagen all
lagen endasl avser de i Sverige redan bosatta, och atl regler och avlal på
arbetsmarknaden som syftar liU alt förhindra en oplanerad och okonlrolierbar
flyttning över de nordiska gränserna är godtagbara enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En skrivning av detta slag kan inte betraktas slå i
slrid med den nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen. Konventionen föreskriver
som en av de övergripande ambitionerna ett aktivt myndighetssamarbete i syfle
att förhindra en oplanerad och okontrollerad flyllningsrörelse mellan länderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF tror däremol inte all del är möjligt att göra
undanlag för nordiska medborgare ulan all komma i konflikt med den nordiska
arbetsmarknadskonventionen, SAF anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen vill understryka att den föreslagna
lagstiftningen inte heller torde kunna ändras så alt undantag görs för medborgare
bosatt i annal nordiskt land. Den av Sverige ratificerade nordiska konventionen
(1982) artikel 2, första styckel, stadgar nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Bestämmelser om arbetsmarknaden i varje
enskilt land får inte försälla medborgare i de övriga fördragsslutande länderna
i sämre läge än landets egna medborgare",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ett tidigt utkast innehöll artikel 2 (efler
",,länderna") orden "bosatt i landet". Det ströks just i
syfte atl förbjuda nationella bestämmelser som särbehandlar arbetssökande
bosall i annal nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inte heller är del möjligt kringgå konventionens
bestämmelse genom atl Lex, i förarbetena tUl lagen ange att denna omfattar i
Sverige "bosatta". En sådan anvisning i lagens förarbeten lUI dess
tolkning skulle i sig innebära all lagen vore stridande mol konventionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO är tveksam lill om diskrimineringsförbudel i 3
§ går att tiUämpa, främst därför all den paragrafen är mycket vagt utformad och
allmänt hållen, JämO anför vidare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till detta kommer att en arbetsgivare måste ha en
rimlig möjlighel alt på Prop. 1985/86:98 förhand själv avgöra, om han eller hon
riskerar atl bli indragen i en process, Beslämmelsen är vidare dubbelt
sanktionerad. Både vite och skadestånd kan ulgå (9 och 10 §§), Detta är enligt
JämO en mindre lämplig ordning. Begreppet arbetssökande har dessutom en annan
och vidare innebörd i 3,§ än i lagförslaget i övrigi och jämfört med
jämställdhelslagen. Enligt 3 och 9 §§ avses med arbetssökande inte bara sådana
som sökt arbete utan även presumtiva arbetssökande. Behovet av skydd mol missgynnande
i del enskilda fallel är tillgodosett i 4 och 5 §§, När del gäller sådana
förfaranden i allmänhet som beslämmelsen avser alt förhindra har motsvarande
frågor i jämställdhelslagen lösts genom beslämmelserna om aktiva åtgärder, JämO
förordar samma lösning i denna lag, 3 § skulle därmed kunna utgå ur förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan i sammanhanget nämnas att erfarenheterna av
jämsläUdhelslagen hittills är alt den övervägande delen diskrimineringsanmälningar
har kommit från den offentliga sektorn medan den privata, där flertalet personer
som inte tillhör majoritetsbefolkningen lorde finnas, är mest företrädd i de
ärenden hos JämO som rör aktiva åtgärder enligt 6 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
3 § behålls bör orden "godtagbara" bytas ut mol "sakliga".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Önskemålet om en nära överensslämmelse med
beslämmelserna i jämställdhelslagen talar för DU:s förslag atl i 4 och 5 §§
ställa upp samma presumtionsregel som i motsvarande bestämmelser i
jämställdhelslagen, Diskrimineringsgmnderna är emellertid, som JämO redan har
angett, inte lika självklara. Rent logiskt är del motiverat med en starkare
presumtionsregel när det gäller missgynnande på grund av kön, DU tänker sig
också, all del måsle bli domstolens sak atl i det enskilda fallel bestämma
huruvida skillnaderna mellan olika personer i fråga om etnisk tillhörighet hade
bort inses av arbetsgivaren, DU medgeralt någon generell regel om vad som år
skäligt att begära inte kan släUas upp. Förslaget innebär därför i praktiken
att arbetsgivarens fria anslällningsrätt hell upphör, Detla lorde inte ha varit
DU: s avsikt, JämO ställer sig mol bakgrund av det anförda tveksam till om DU
har valt den lämpligaste lösningen av de särskilda problem som bevisningen i
diskrimineringslvisler alllid för med sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt anser all förhållandel mellan 3 § och
4-5 §§ är oklart och alt motivultalandena lill de föreslagna beslämmelserna
inte stämmer med deras ordalydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är t, ex, meningen all 3 § skall inrymma en
underförstådd bevisregel. Utredningen säger om denna bl, a, (s, 94): "om
arbetssökanden gör sannolikt att arbetsgivarens beslul grundar sig på
diskriminerande motiv så övergår bevisbördan på arbetsgivaren, I del lägel
skall arbetsgivaren kunna ange godtagbara inte diskriminerande motiv för sill
handlande," Utredningen säger sig vidare inte anse del nödvändigt all
föreslå en särskild lagregel "om att sannolika skäl utgör tUlräcklig
bevisning" (s, 94), Hovrätten vill påpeka all vad utredningen uttalat om
presumtion strider mol ordalydelsen i 3 §, Ordalydelsen innebär all del måsle
styrkas atl förfaran-del leder lill missgynnande och alt arbetsgivaren sedan
har möjlighel all visa alt han har hafl godtagbara - även icke diskriminerande
- skäl för förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har avsett all 4 § bara skall vara en
presumtionsregel för<br>
vissa fall (s, 90 och 139), Enligt utredningen (s, 139) beskriver 3 §
"allmänt<br>
vad som är alt anse som förbjuden etnisk diskriminering av arbetssökande<br>
och arbetstagare", underdel att 4 § endasl beskriver "ett typfall av
etnisk</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>,-,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering".
Alt det bara skulle vara ett typfall motsägs emellertid av Prop. 1985/86:98
lagtexten: "Etnisk diskriminering föreligger även—",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 4 § 2 sl, sägs del: "Detta gäller dock inte
om arbetsgivaren kan visa alt beslutet inte beror på någons etniska
tillhörighel" etc. Här stämmer inte lagtext och motiv överens. En
arbetsgivare som kan visa att han exempelvis inte hade klart för sig all han
hade att göra med en utlänning går enligt lagtexten fri, även om han varit
culpös. Enligt motiven är det emellertid "arbetsgivaren som har att visa
att han inte insett eller bort inse att det förelåg etniska skillnader"
(s, 92), Andra uttalanden på s, 140-142 lyder också på att utredningen inte
tänkt sig att arbetsgivaren skall gå fri när han bort inse sökandens etniska
tillhörighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>15 § är det också, liksom i 4 §, bara fräga om
presumlionsregler (s, 142), Förhållandel lill huvudregeln i 3 § är inte heller
här klart ("Etnisk diskriminering föreligger vidare — ").</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening bör de materiella
bestämmelserna om diskriminering finnas antingen i endast en, allmänt
formulerad beslämmelse, motsvarande 3 § i förslaget, eller också i flera
paragrafer, motsvarande 4 och 5 §§, En allmän beslämmelse bör utformas sä att
de presumlioner som anses böra gälla framgår av lagtexten. Hovrätten anser
emellertid för sin del att det lämpligaste är all beskrivningen sker i flera
paragrafer, av-seeende olika fall av diskriminering. På så sätt skulle de som
kommer i kontakt med lagen lättare kunna förslå vilka situationer som avses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slockholms lingsräti ställer sig mycket skeptisk
till den föreslagna bestämmelsen i 3 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De argument som framfördes mot allmänt hållna
regler i jämställdhet slagen, gäller enligt tingsrätten i lika hög grad för
detta lagförslag. Tingsrätten anser atl, om lagen lill en början inskränks lill
att omfatta diskrimineringsförbud efter mönster i jämställdhelslagen, det så
småningom kommer all Slå klart vilka ytterligare situationer som behöver
sanktioneras. För vissa av de situationer DU vill komma ål är del enligt
tingsrätten bättre med regler om skyldighet för arbetsgivaren alt iaktta visst
förfarande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samerätlsutredningen lar upp arbetsgivarens
undersökningsplikt enligt de föreslagna reglerna, Samerätlsutredningen anser
all visseriigen förbättrar presumlionsregler den diskriminerades processuella
ställning men samtidigt medför de vissa oönskade konsekvenser. Utredningen
anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Personer som tillhör en etnisk minoritet varken kan
eller bör åläggas atl vid anställning redogöra för sitt ursprung. Enligt
betänkandet s, 92 y är del arbetsgivaren som har att visa att han inte insett
eller bort inse alt det förelåg etniska skillnader bland de arbetssökande.
Härav följer en undersökningsplikt för arbetsgivaren. Även om syftet med
undersökningsplikten i grunden är angelägel finns del dock en risk för all
arbetsgivaren tvingas atl efterforska sina anställdas och arbetssökandes
etniska hemvist. Sådana efterforskningar kan självfallel i allmänhet inte vara
önskvärda. Med hänsyn härtill bör den undersökningsplikt som åläggs
arbetsgivaren mjukas upp, trots atl presumlionsreglernas räckvidd därigenom
minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även SAF behandlar frågan om arbetsgivarens
undersökningsplikt. En<br>
ligt SAF måsle arbetsgivaren, för alt kunna tillämpa lagen, känna lill den<br>
enskilde arbetstagarens eller arbetssökandens etniska tillhörighet. Utred-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsförslaget
innefattar, som DU själv påpekar, en plikt för arbetsgivaren Prop. 1985/86:98
atl undersöka vilken etnisk tillhörighet den enskilde har. Denna undersökningsplikt
kan tvinga arbetsgivaren till komplicerade, kontroversiella och utomordentligt
känsliga bedömningar, SAF anser all belräffande en slor del av invandrarna i
Sverige måste en etnisk klassificering med nödvändighet bli godtycklig. Enligt
SAF: s uppfattning mäste del också vara möjligt för arbetsgivaren all i någon
form registrera uppgifter om enskildas etniska tillhörighet. Del enda
rationella för arbetsgivaren är all göra anteckning om etnisk tillhörighet i
existerande personaldataregisler, SAF menar atl denna undersökningsplikt och
registrering med all sannolikhet kommer atl betraktas som olustig och i många
fall också som inlegritetshotande och diskriminerande av alla berörda, SAF
uttalar atl inom den privata sektorn, där varken anslällningskrav eller
meritvärdering är strikt fixerade vid den aktuella arbetsuppgiften, kommer
lagförslaget all leda lill byråkralisering, formalisering och rättsosäkerhet.
Enligt SAF lämnar utredningens förslag om indirekt diskriminering fältet fritt
för godtycke och arbetslvister. Varken arbetsgivare, anställda eller
arbetssökande skulle kunna bedöma vilka krav på t, ex, färdigheter i svenska
som del aktuella arbetet kräver, SAF nämner särskill förslaget i 3 § som
oacceptabelt med hänsyn till rättssäkerheten, SAF anser också alt lagen skulle
slå hårt mol de "svaga" invandrargrupperna genom all arbetsgivaren
alltid måste ge företräde ål den som har bäst meriter. Det går t, ex. inte att
anställa en lägulbildad assyrier om det finns en finsk eller svensk sökande med
bättre meriter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO avstyrker det generella diskrimineringsförbudel
i 3 §, Det är enligt TCO helt omöjligt all fömtse alla de situationer i vilka
paragrafen skuUe kunna vara lUlämplig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund är myckel kritiskt till den
föreslagna 3 §, Enligt samfundels uppfattning bör, förutom åtgärder som
omfattas av de följande paragraferna i förslaget, endast beivras fall då
arbetsgivaren systematiskt och medvetet tillämpar ett anslällningsförfarande
som medför atl vissa etniska grupper ej söker eller får en chans alt söka ett
ledigförklaral arbete, Samfundei anser dessulom alt endast fall där
diskrimineringsuppsåt föreligger, med tillämpning av den föreslagna
bevisbörderegeln, bör uigöra brott mot lagen, Samfundei uttalar bl, a,
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om utredningens avsikt är all brott mot den
föreslagna lagen skall föreligga oberoende av arbetsgivarens syfle med ålgärden
och atl avgörande följaktligen skulle vara om åtgärden år objektivt godtagbar,
torde anledning saknas atl överhuvudtagel beröra ovan angivna bevisbörderegel,
eftersom del skulle vara tillfyllest all fastställa om arbetsgivaren haft
objektivt godtagbara grunder för sitt handlande. Anledning saknas att antaga
alt utredningen avsett atl direkt och indirekt diskriminering skall behandlas
olika och inga sakliga skäl kan heller åberopas för olika behandling av dessa
båda fall. Vad som i sammanhanget skall anses vara objektivt har inte närmare
angivits av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Samfundet anser vidare all arbetsgivaren vid
anställning i större ut<br>
sträckning än vad DU förespråkat bör ha rätt att la hänsyn lill de anställdas<br>
inställning och förhållandena på arbetsplatsen, Samfundei anför härom</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>,nr</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bl, a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I betänkandet, s, 142 anges: "Undantagsvis bör
vid anställning också Prop. 1985/86:98 hänsyn kunna tas till sådana mer
varaktiga motsättningar inom eller mellan etniska minoritetsgrupper som
faktiskt kommit lill ullryck antingen i Sverige eller på andra håll i
världen," Samfundei ansluter sig lill den uppfattning kommittén givit
uttryck åt. Emellertid måsle enligt samfundets mening arbetsgivare på mindre
arbetsplatser även i andra fall än då så uttalade motsättningar kommer till
synes ha rätt atl i viss utsträckning följa de anställdas önskemål och laga
hånsyn till andra omständigheter än de formella meriterna vid
anslällningsförfarande. Anställningar på mindre arbetsplatser sker ofta på
grundval av intuition och personliga sympatier, eftersom det där kan få myckel
besväriiga konsekvenser om någon anställs som inte passar in på arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om valet i ell anslällningsärende skulle slå mellan
två svenska sökanden av samma kön äger arbetsgivaren utan påföljd anställa den
minsl meriterade om denne enligt arbetsgivaren och de anställda skulle passa
bättre in på arbetsplatsen än den mest meriterade. Del skulle med största
sannolikhet uppfattas som stötande om samma avvägning inte fick göras om en av
de sökande skulle tillhöra någon etnisk minoritet. Del skulle även kunna leda
lill att i vart fall mindre arbetsgivare avhåller sig från all söka arbetskraft
via arbetsförmedling eller annonseringsförfarande just för att undvika all
hamna i situationer av ovan angivet slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till de remissinstanser som lämnar de föreslagna
reglerna om diskrimineringsförbud ulan erinran hör RA, RPS,
arbeiarskyddssiyrelsen, invand-rarnämnderna i vissa kommuner, KAB, SAC och
flertalet invandrarorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Aktiva åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som behandlar de föreslagna reglerna om aktiva ålgärder är
från olika utgångspunkter tveksamma såväl i fråga om syflel med reglerna som
dessas konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet
har, som tidigare framgått, uppfattningen alt lagen bör skilja mellan det
individinrikiade civilrätlsliga skyddet och del mer offentligrättsligl präglade
skyddet för hela kollektivet. Nämnden anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagförslagets disposition bygger i stället efter
mönster från JämL på<br>
skillnaden mellan Förbud och Aktiva ålgärder. Del är inte bra redan av det<br>
skälet alt den föreslagna lagen om förbud mol etnisk diskriminering knap<br>
past föreskriver några aktiva åtgärder, 7 § är ovanligt menlös och 8 §<br>
föreskriver inte några aktiva ålgärder, ulan tillåter endasl att arbetsgivaren<br>
vidtar aktiva åtgärder lill förmån för minoritetsgruppen utan all detta<br>
betraktas som etnisk diskriminering av majoritetsgruppen. Den verkliga<br>
skiljelinjen går mellan det civilrållsliga och del offentligrättsliga skyddet.<br>
Detta gäller för övrigt också jämställdhelslagen, där JämO med stöd av<br>
bestämmelserna om "Aktiva åtgärder" ofta går in och vid vite
förbjuder<br>
förfaranden som motverkar jämställdhet och mindre ofta föreskriver ak<br>
tiva ålgärder. Rubrikerna Förbud mot etnisk diskriminering och Aktiva<br>
åtgärder kunde ersättas med t, ex. Förbud mol diskriminering av enskilda<br>
arbetssökande och anställda och Åtgärder som avser etniska minoritets<br>
grupper,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>j</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt AD ger utredningens förslag om positiv
särbehandling av etniska Prop. 1985/86:98 minortteter möjlighel för
arbetsgivaren all diskriminera andra minoritetsgrupper. AD anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna i 8 § lagförslaget är
avsedda all ge utrymme för positiv särbehandling av personer som tillhör
etniska minoriteter, Förslagel har emellertid fått en uiformning som gör del
möjligt för arbetsgivare atl i samarbete med sina anställda molverka hela
lagförslagets syfte. En arbetsgivare som endast har anställda tillhöriga en
viss etnisk minoritet kan sålunda med dessa anställda komma överens om atl i
fortsättningen ge företräde ål sädana som tillhör just den etniska minoritet
som är representerad på arbetsplatsen, Etl sådant avlal innebär alltså alt
alla andra etniska minoriteter liksom för övrigi svenskar i allmänhet utestängs
från arbetsplatsen i varje fall så länge det finns någon med den aktuella
nationaliteten som är intresserad av alt söka arbete. Detta innebär i själva
verkel all lagen gör det möjligt för arbetsgivare atl genomföra en öppen och
långtgående diskriminering av olika minoritetsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsdomstolen vill påpeka att reglerna i 8 § får
återverkningar vid tillämpningen av 3-5 §§, Om en arbetsgivare har ell lokall
kollektivavtal som ger företräde åt en viss etnisk minoritetsgrupp kan han
sålunda utan påföljd i fortsättningen anställa personer ur den minorilelsgmppen
utan hinder av atl andra arbetssökande är bättre meriterade. Arbetsgivare kan
t, o, m, riskfritt i en sådan situation öppet deklarera all på hans arbetsplats
skaU inte förekomma några andra än dem som tillhör den etniska minoritet som
gynnas enligt del lokala kollektivavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller syflel med förslaget om möjlighel
lill posiliv särbehandling av etniska minoriteter är remisskritiken blandad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAMN anser alt posiliv särbehandling är ett befogal
instrument när del gäller atl få jämnare könsfördelning i arbetslivet därför
all del då handlar om befolkningen som helhel, SAMN ifrågasätter dock utredningsförslaget
om positiv särbehandling av etniska minoriteter och anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Risken är slor all man tidigt förlorar sig i
svårigheter av följande slag: SkaU alla invandrare räknas lika? Skall olika
kvoter sättas upp för olika etniska gmpper? Skall kvoten bestämmas av andelen
invandrare i hela landet eller begränsas lill förhållandena på orten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Man kan dessulom fråga sig om inte en sådan
lagparagraf skulle bidra lill all fördomarna mol etniska minoriteter förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller alt främja möjligheterna för etniska
minoriteter på arbetsmarknaden tror SAMN alt andra metoder ån posUiv
särbehandling skulle vara mer framgångsrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärkebiskopen
finner förslagel diskutabelt och uttalar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lag mot diskriminering i arbetslivet måste ha till syfle all skydda alla, och
därför kan en omvänd diskriminering komma alt uppfattas negativt av
majoritetsbefolkningen med följd all rådande spänningar kan komma att öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund uttalar atl all form av diskriminering är förkastlig, Samfundei
ställer sig därför avvisande till posiliv särbehandling</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eftersom
en sådan rent faktiskt kan medföra diskriminering, Samfundei Prop.
1985/86:98 avstyrker förslaget i 8 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska ILO-kommittén framhåller att DU: s förslag
om positiv särbehandling av etniska minoriteter ligger väl i linje med
bestämmelserna i FN: s rasdiskrimineringskonvenlion, ILO-kommittén anför bl, a,
följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>FN:s rasdiskrimineringskonvenlion säger all
särskilda ålgärder vidtagna uteslutande för att åstadkomma tillfredsställande
framsteg för sådana rasgmpper, etniska gmpper eller enskilda personer, som är
i behov av skydd för all kunna på lika villkor åtnjuta eller ulöva mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter, inte skall anses uigöra
rasdiskriminering (art, 1:4), Konvenlionsstaterna skall t, o, m,, när
omsiändigheterna föranleder därtill, vidtaga sådana konkreta åtgärder på
sociala, ekonomiska, kulturella och andra områden (art, 2:2), 1 båda artiklarna
stipuleras att åtgärderna inte får leda till atl olikvärdiga eller skilda
rättigheter upprätthälls sedan syftet med åtgärderna uppnåtts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt delar DU:s uppfattning att den svenska
rättsordningen tillåter atl etniska minoriteter i lag positivt särbehandlas och
all ell förbud mot posiliv särbehandling därför kan sägas vara en försämring i
förhållande lill vad som gäller i dag. Hovrätten pekar på atl FN: s
rasdiskrimineringskonvenlion ålägger konvenlionsstaterna att vidla
"särskilda och konkreta ålgärder", som dock inte får vidmakthållas
sedan syflel med dem har uppnåtts. Hovrätten anför vidare alt de möjligheter
lill positiv särbehandling som 8 § medger överskrider de begränsningar som
föreskrivs i konventionen. Enligt denna skall avgörandet av om positivt
särbehandlande åtgärder är påkallade ligga hos konventionsstalen och inte hos
arbetsmarknadens parter eller en enskild arbetsgivare. Hovrätten föreslår
därför atl 8 § ges del innehållet alt JämO får möjlighel alt besluta om vissa
konkreta och tidsbegränsade positivt särbehandlande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också samerätlsutredningen delar DU:s uppfattning
all en lag mol etnisk diskriminering i arbetslivet bör innehålla regler som
tillåter posiliv särbehandling och all sådana regler inte bör vara tvingande, Samerätlsutredningen
betonar att under aUa förhållanden måsle undanlag göras för rennäringen så all
denna även framdeles förbehålls samerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
samernas riksförbund, som tillstyrker förslaget, anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt SSR: s uppfattning är del värdefullaste
bidraget med diskrimineringsulredningens belänkande att del hår framförs all
posiliv sårbehandling är en nödvändig förutsättning för att kunna komma till
rätta med sådant som är, eller på sikt kan bli, :liskriminerande handlingar
eller förhållningssätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelslivscenirum tycker all de möjligheter till
positiv särbehandling som anges i 8 § knappasl förtjänar beteckningen aktiva
ålgärder. Arbetslivscentrum anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 8 § får arbetsgivare gynna etniska
minoriteter när kollektivavtal<br>
träffals med arbetstagarorganisation eller enligt särskild plan utan att det<br>
betraktas som diskriminering av majoritetsgruppen, 8 § är i sin nuvarande<br>
formulering föga förpliktande och saknar konkret innehåll. Avsnittet med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktiva åtgärder borde därför kunna utvecklas mer
specificerat och förplik- Prop. 1985/86:98 lande i lagtexten. Exempel från USA
om "affirmalive-action"-program lorde här kunna vara vägledande.
Exempel på positiva åtgärder kan vara krav på utbildning på
minoritetsmedlemmars eget språk, utformande av skyddsföreskrifter på olika
minoritetsspråk och andra ålgärder som tar hänsyn till minoritetsmedlemmars
ofördelaktiga utgångsläge. Arbetsgivaren bör inom ramen för aktiva ålgärder
uppmanas atl rekrytera arbetstagare på etl sådanl säll alt minoriteter inte
blir underrepresenlerade i företaget. En mål- och tidsplan bör upprättas för
detla ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt anser del
tveksamt om den föreslagna regeln i 8 § år av värde. Tingsrätten uttalar bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av betänkandet (sid, 55) framgår
att arbetsmarknadens parter hittills inte visat något större inlresse för alt
ingripa mol missförhållandena på detta område. Tanken att de nu på eget
initiativ skulle gå ell steg längre än till att utjämna orättvisor är föga
realistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller den närmare
utformningen av 8 § i lagförslaget vill tingsrätten belräffande del tredje
siycket påpeka all överiäggningar direkt med personalen inte förekommer i nu
gällande arbetsrättslig lagstiftning. Det bör därför preciseras hur sådana
skall gå lUI och hur de skall manifesteras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landslingsförbundet delar DU:s
uppfattning atl del är uteslutet med tvingande regler om posiliv särbehandling
av arbetssökande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JämO anser däremol alt man bör
överväga atl införa en skyldighel för arbetsgivare atl vidta aktiva ålgärder
med 6 § jämställdhelslagen som förebild, JämO anför bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DU: s förslag till regler om aktiva
ålgärder genom posiliv särbehandling skiljer sig från jämställdhelslagens på
flera punkter och från diskrimine-ringsbeslämmelserna. Så kan t, ex, endast
etniska minoriteter vara föremål för positiv särbehandling, inte
majoritetsbefolkningen, DU tänker sig kollektivavtal i normalfallet, medan
jämställdhelslagen snarare framhäver kravel på planmässighel med sådana
åtgärder. Till skillnad från jämställdhelslagen och övrig arbetsrättslig
lagstiftning med undanlag av några särskilt angivna fall i arbetstidslagen,
blir del enligt förslaget också möjligt all direkt med stöd av lagen sluta
lokala kollektivavtal i dessa frågor. Möjligheten lill posiliv särbehandling
enligt jämställdhelslagen har gjorts beroende av fördelningen mellan kvinnor
och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare på
arbetsplatsen, I DU: s förslag är förutsättningen endasl att en person inte
tillhör majoritetsbefolkningen i Sverige och att fördelningen mellan
majoritetsbefolkningen och minoritetsgrupperna på arbetsplatsen avviker från
vad som förekommer i samhället i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av jämställdhelslagen framgår
tydligt vilket resultat som skall uppnås med aktiva ålgärder i form av bl. a,
posiliv särbehandling, I 8 § tredje stycket sista meningen i DU:s förslag anges
vad en plan om poshiv särbehandling som arbetsgivaren gör upp skall syfta lill.
Del angivna syftet bör lyftas fram och placeras i inledningen lill paragrafen.
Samtidigt anges inte uttryckligen vilket slutligt mål som skall uppnås med
posiliv särbehandling, ännu mindre när detta skall anses uppnått. Del finns
här anledning all erinra om beslämmelserna i artikel 2 p, 2 i FN: s
rasdiskrimineringskonvention. När det så gäller skyldigheten för en
arbetsgivare, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ämnar
göra upp en plan om posiliv särbehandling, all samråda med arbets- Prop.
1985/86:98 lagarna på arbetsplatsen, saknas anledning att frångå
medbestämmandelagens regelsystem, JämO ställer sig vidare tveksam lill DU:s
uttalande alt kollektivavtal på lokal nivå eller samråd med personalen ulgör
tillräcklig garanti för alt positiv särbehandling inte används otillböriigi,
Mol bakgrund av vad som har anförts bör utformningen av 8 § övervägas
ytterligare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF betvivlar all del finns fackliga organisationer
som är beredda att ge arbetsgivaren avtalsenlig rätt all systematiskt
diskriminera de medlemmar som tillhör den etniska gruppen svenskar. Möjligen
kan enligt SAF undantaget komma att utnyttjas av små företagare där både ägare
och anställda tillhör viss etnisk minoritet i syfte alt enbart anställa
personer av samma nationalitet. Del förutsätter all de anställda inte ansluler
sig fackligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LO anser alt regler om positiv särbehandling bör
utformas så att hänsyn kan tas inte bara till landets eller ortens
befolkningssiluation ulan även till förhållandena på den enskilda
arbetsplatsen. Därigenom skulle sådana regler även kunna gälla svenskar. Enligt
LO måsle det anses lika önskvärt all få in svenskar i förelag med en
överväldigande andel invandrare som det är atl få in invandrare inom alla
yrkesområden och företag, LO anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande paragrafen 8, tredje slyckel skulle
förslaget öppna en möjhghet för förelag att endasl anställa utländsk,
oorganiserad personal med ringa språkliga och fackliga kunskaper. Delta skulle
kunna ske genom alt arbetsgivaren gör en överenskommelse med den för tillfället
befintliga personalen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detla innebär i sin tur risker för all vi får
arbetsplatser helt ulan möjlighel lill facklig insyn och aktivitet med
efterföljande oacceptabla anställnings- och arbetsvillkor. Dessutom blir det i
praktiken nästintill omöjligt atl reglera vad som är all betrakta som
överenskommelse med personalen. Skall sådan överenskommelse gäUa viss tid? Om
personalen som gjort överenskommelsen ersatts med ny personal? Skall del vara
enhälligt- eller majoritetsbeslut bland personalen för all gälla?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LO kan inse utredningens målsättning med förslaget
men vUl mot bakgrund av de uppenbart negativa effekter som förslagel innebär
för såväl invandrare som ur allmänt fackliga utgångspunkter på det bestämdaste
avstyrka 3: e siycket i paragrafen 8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
Övervakande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DU:
s förslag alt en myndighei skall övervaka efterievnaden av en lag mot etnisk
diskriminering ifrågasätts inte av remissinstanserna, Fiera av dem som
kommenterar förslagel i denna del är emellertid tveksamma till om
jämsläUdhetsombudsmannen är del lämpligaste valet av myndighei, JämO anför bl,
a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna från den tid som jämställdhelslagen
har gällt talar för all<br>
en tillsynsmyndighet måsle finnas för all en lag med förbud mol etnisk<br>
diskriminering skall få genomslagskraft. Starka skål talar för att övervak<br>
ningen av lagens eflerievnad läggs på JämO som DU har föreslagit. Del<br>
finns emeUertid även här anledning all peka på risken av att jämställdhets-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetet
därigenom får en annan och lägre prioritet än hittills. Samtidigt bör Prop,
1985/86:98 del också framhållas att DU:s förslag lill val av
övervakningsmyndighet också kan vara till nackdel sett ur de etniska
minoriteternas synpunkt. Del kan vara förenat med svårigheter för en och samma
myndighet all tillvarata två angelägna iniressen, som inte alllid låter sig
förenas, utan att någol av dem blir lidande. Del är alltså nödvändigl all söka
finna lösningar för tillsynen som eliminerar de berörda riskerna om
utredningens förslag genomförs i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det merarbete, som JämO: s kansli kan komma atl
belastas med om JämO i enlighet med DU: s förslag får i uppdrag all övervaka
tillämpningen av lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet, är svårt att
uppskatta, JämO kan endasl bekräfta uppgiften i betänkandet all del för
närvarande inte finns några möjligheter alt inom ramen för befintliga resurser
ulföra dessa arbetsuppgifter. Del är självfallet vanskligt all söka bedöma
vilket tillskott av personal som kan behövas för atl ulföra de nya uppgifterna.
Detta gäller särskill mol bakgrund av att JämO förutses skola tala i mål enligt
den föreslagna lagen i en helt annan utsträckning än enligt jämställdhelslagen.
Del tillskoll som DU har bedömt kommer all behövas får enligt JämO ses som ett
absolut minimum, med risk för att det är tilltaget i underkant,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD pekar på atl del kan bli så all ett stort anlal
klagomål kommer in lill JämO när lagstiftningen väl blivit känd bland
invandrare. Del kan enligt AD finnas en risk för all ärendena rörande diskriminering
av invandrare blir så talrika alt JämO får svårigheter atl bedriva
jämslälldhetsarbelei på ell effektivt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även SAMN är tveksam lill förslaget med JämO som
övervakande myndighei, SAMN anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget kan innebära en risk för en begreppsförskjutning,
så att man i del allmänna medvetandet kommer att uppfatta JämO som en myndighet
som enbart verkar för minoriteter, eftersom invandrare är en minoritet jämfört
med svenskar. Detta vore i så fall olyckligt för jåmsläUdhetsarbe-tel, som bl,
a, går ul på atl främja jämslålldhel mellan kvinnor och män på arbetsplatser
oavsett minorileisslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del kan vidare uppslå en risk för att ärenden om
etnisk diskriminering med tiden kommer atl uigöra merparten av JämO:s
uppgifter. Enligt jämställdhelslagen ska JämO väcka lalan "om ombudsmannen
finner alt en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen" </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>(II </span><span style='font-family:
Verdana'>§), dvs, ärendet ska vara en principiell natur. Lagförslaget mot
etnisk diskriminering går här betydligt längre och menar att JämO ska föra
lalan "om ombudsmannen finner det skäligt" (13 §), Detta kommer
sannohkt atl medföra all mängden ärenden angående etnisk diskriminering som
JämO kommer all la upp i AD snart kommerati bli betydligt fler än
jämställdhetsmålen, som ju ska vara prejudicerande. En påtaglig risk blir då
alt jämslälldhelsfrå-gorna ur allmänhetens synvinkel kan komma i skymundan,
vilket är till nackdel för jämslälldhelsarbelel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ä andra sidan kan det vara ändamålsenligt att en
tillsynsmyndighet, JämO, även handhar frågor om etnisk diskriminering, förutom
de fördelar som anges i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övervägande skäl talar dbck enligt SAMN: s mening
för atl JämO inte blir bli tUlsynsmyndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelslivscenirum tror också all jämslälldhelsarbelel
kan bli lidande Prop. 1985/86:98 med DU: s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt vill arbelslivscenirum påtala risken för
all den nya lagen lar bort krafl från JämL och atl den kan hindra reformarbetet
med JämL, Arbelslivscenirum vill på dessa grunder framföra tveksamhet
beträffande huruvida del är lyckligt att övervakande myndighei blir JämO,
Under alla förhållanden bör stor vikt läggas vid all de resurser som tillförs
JämO dels är tillräckliga dels innefattar kompetens i invandrar- och etniska
diskrimineringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också invandrarnämnden i Botkyrka kommun betonar
viklen av all JämO får erforderliga resurser för all övervaka lagens
efterlevnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet avvisar helt tanken på
all JämO skall övervaka den föreslagna lagstiftningen. Förbundet anför bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JÄMO handhar sedan 1980 efterlevnaden av lagen om
jämslälldhel mellan kvinnor och män i arbetslivet. Blir invandrare
diskriminerad i arbetslivet på grund av kön är givetvis JÄMO rätt instans även
för invandrade kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inrättandet av JÄMO är ett bevis för den
grundläggande syn på förhållandel mellan kvinnor och män som delas av alla
politiska partier i Sverige, De båda könen skall — åtminstone i arbelsUvel -
ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. All lill JÄMO lägga ännu en
slor arbetsuppgift, som skulle vara svår att skilja ut från den ursprungliga
uppgiften, vore enligt vår mening mycket olyckligt. Ett sådanl kategoriserande
kan i sämsta fall leda till all flera grupper bryts ul ur lagstiftningen och
särbehandlas. Låt våra lagar gälla lika för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets ungdomsförbund föreslår all det
inrättas en särskild diskrimineringsombudsman och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi vänder oss emot tanken alt
jämställdhetsombudsmannen ska sköta utredandet av brott mol den föreslagna
lagen. Vi föreslår i stället en diskrimineringsombudsman. För det försia
riskerar diskrimineringsfrågorna annars alt få en undanskymd plats, vilket
motverkar den opinionspå-verkande uppgiften som lagen måsle ha. För del andra
skulle del kännas mer naturligt för den invandrare som drabbas av
diskriminering i arbetslivet atl vända sig lill en diskrimineringsombudsman
och inte en biträdande jämslälldhetsombudsman. Vi har i betänkandet inte funnit
några övertygande argument för varför JämO skulle ha rollen som övervakare av
den föreslagna lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser är dock positiva till
förslaget bl, a, Riksförbundei för invandrarbyråpersonal. Landstingsförbundet
ullalar att lagförslagels likhet med jämställdhelslagen gör del naturiigt alt
JämO blir övervakande myndighet. Också invandrarnämnden i Västerås kommun
stöder förslaget och anför bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sverige får då samma system som man har i USA, där
en myndighei<br>
ansvarar för övervakning av en lag mol etnisk diskriminering och könsdis<br>
kriminering. Nämnden anser detta förslag vara bra dä erfarenheter från del</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ena
området kan användas för det andra. Nämnden vill dock understryka Prop.
1985/86:98 vikten av all JämO tillförs goda kunskaper om invandrar- och minoritetsgruppernas
situation i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Juridiska fakullelsnämnden vid Slockholms
universitet lämnar ell alternativt förslag till hur man lagstiftningsvägen bör
motverka etnisk diskriminering, 1 fråga om behovet av en övervakande myndighet
uttalar nämnden bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Erfarenheter från andra länder synes visa all
lagstiftning mot etnisk diskriminering inte kan bli särskill effektiv, om del
inte finns en specialmyndighet med uppgift all övervaka och samordna
tillämpningen. Också en reglering enligt de riktlinjer som här skisserats bör
kompletteras med förvallningsrällsliga bestämmelser om en särskild myndighei
som besitter specialistkunskaper på rättsområdet och som kan verka för en
enhetlig tillämpning. En sådan myndighet behöver inte ges behörighet att föra
lalan utan kan ha till huvuduppgift att företa utredningar åt och ge råd och
anvisningar lill åklagare och enskilda i ärenden om ifrågasatt diskriminering,
I linje med vad ovan sagls om önskvärdheten av en mer enhetlig reglering borde
dylik myndighet för övrigt ges kompetens inte bara vid etnisk diskriminering på
arbetsmarknaden ulan också vid olaga diskriminering inom andra
samhällsområden. Eftersom Jämställdhelsombudsmannen redan har uppgifter av
likartad karaktär, synes del-lämpligt atl den myndigheten också ges ansvaret
såviti gäUer etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Påföljder och tillämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om DU: s förslag lill påföljdsregler anser de flesta remissinstanserna
all reglerna bör närmare anpassas lUl jämställdhelslagens molsvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp DU:s förslag all man
bör utreda om en diskriminerad arbetssökande ulöver skadestånd kan ges
företrädesrätt till anställning i någon form, SIV påpekar all en regel om
företrädesrätt kan komma i konflikt med andra trygghetslagar. Sett ur den
diskriminerades synpunkt måsle dock enligt SIV den mest reparativa ålgärden
vara all erhålla del sökta arbetet, SIV förordar all frågan om företrädesrätt
utreds, SIV anser atl, trots alt komplikationerna därmed blir ännu större, även
frågan om rätt till omedelbar anställning bör utredas, JämO, som i annat
sammanhang framställt förslag om en ändring av jämställdhelslagen på den här
punklen, stöder DU: s förslag om utredning. Ärkebiskopen anser atl en lag mot
etnisk diskriminering i arbetslivet bör innehålla möjligheten alt
ogiltigförklara ett lagstridigt anslällningsbeslul. Ärkebiskopen anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om påföljd är komplicerad. Ur etisk synpunkl
är det inte accep<br>
tabelt alt en arbetsgivare kan välja alt fortlöpande utöva diskriminering<br>
mol all han betalar skadestånd. Om domslol kunde ogiltigförklara en<br>
anställning skulle detla innebära all samhället som sådanl hade slulavgö-<br>
randet i etl anslällningsärende inom den privata sektorn, Å andra sidan<br>
skall jämslälldhetsombudsmannen enligt förslagel vid vite kunna ålägga<br>
arbetsgivare att upphöra all ställa sådana krav på arbetssökande som har<br>
till syfle att diskriminera etniska minoriteter, och redan därigenom är den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>privata
anslällningsrätten reglerad. Om en särskild lag därför skall stiftas, Prop.
1985/86:98 bör denna ha som uppgift alt rätta en oriklig handling och upphäva
ett felaktigt beslul,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslagel om utredning av företrädesrätt till anställning
tillstyrks också av bl, a. Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer.
Italienska Riksförbundet, Jugoslaviska Riksförbundet och Turkiska
Riksförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAC anser all påföljd vid brott mot
diskrimineringsförbuden bör vara all brottet kortigeras, SAC anför bl, a,
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den diskriminerade bör anställas, befordras eller
utbildas och få den lön anställningen eller befordran innebär retroaktivt,
sedan del datum diskrimineringen skedde. Gäller det utbildning som på gmnd av
diskriminering blir fördröjd bör arbeLsgi våren, den fackliga organisationen
eller arbetsförmedlingen betala skadestånd lill den diskriminerade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om någon fått sämre lön på gmnd
av diskriminering bör han/hon i fortsättningen få lika 'lön' och dessutom
retroaktiv lön för den tid diskrimineringen pågått,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om någon tilldelats sämre
arbetsuppgifter på grund av diskriminering bör han/hon i fortsättningen
tilldelas 'lika' arbetsuppgifter och den som är ansvarig för diskrimineringen
bör belala skadestånd lill den drabbade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anser sig flera personer ha
blivU diskriminerade när de sökt samma anställning, befordran eller utbildning
bör det utredas vem/vilka som borde ha anställts, befordrats eller utbildats
och ge den/dessa upprättelse enligt ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt invandrarförvallningen i Stockholms kommim
bör även en facklig organisalion omfattas av skadeslåndsskyldigheten.
Förvaltningen framhåller att i dag föregås tjänsleiillsällningar,
utbildningsplanering m, m, av MBL-förhandlingar, Enligt förvaltningen har de
fackliga företrädarna stort inflytande i dessa frågor och deras ansvar är lika
stort som arbetsgivarens vid fall av diskriminering, Samma uppfattning har den
Särskilda invandrargruppen i diskrimineringsfrågor liksom flera andra
invandrarorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet delar inte DU: s uppfattning
atl högre skadestånd bör utdömas vid etnisk diskriminering än vad som blivit
praxis i könsdiskrimineringsmål, Endasl i rena undanlagsfall bör enligi
förbundel högre skadestånd kunna dömas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslagel i 10 § skaU arbetsgivare vid vite
kunna föreläggas all fullgöra sina skyldigheter enligt 3 §, Statens
invandrarverk påpekar att 3 § inte innehåller några föreskrifter, endast en
beskrivning av när diskriminering föreligger, Samma påpekande gör Svea
hovrätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt TCO medför förslaget i 10 § all JämO och AD
kommer alt kunna utfärda förelägganden för arbetsgivaren i
arbetsledningsfrågor, TCO finner del anmärkningsvärt alt myndigheter på detta
säll får ell betydligt starkare inflytande på arbetsledningen än vad de anställda
har,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s förslag tiU uiformning av regler om
vitesförelägganden kritiseras av JämO som bl, a, anför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>118 § föreslår DU att JämO själv skall få utfärda
formeUa förelägganden, Prop. 1985/86:98 eventuellt med vite, under fömtsättning
all de godkänns av de arbetsgivare som berörs, JämO anser för sin del att
föreläggande inte bör komma i fråga, om en arbetsgivare frivilligt rättar sig
efter påpekanden från JämO ifråga om lagens eflerievnad. En arbetsgivare, som å
andra sidan inte kan tänka sig all friviUigl vidta en av JämO önskad ålgärd,
kommer knappasl alt godkänna ett föreläggande från JämO all vidta ålgärden,
JämO har därför svårt atl se nyttan med den föreslagna bestämmelsen. När det
gäller förelägganden i syfle all förmå arbetsgivare atl lämna uppgifter enligt
12 § bör bestämmelsen utformas i överensstämmelse med 15 § andra styckel
jämställdhelslagen, I övrigi kan 18 § ulgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I konsekvens med sin inställning liU del allmänna
diskrimineringsförbudel i 3 § lagförslaget avstyrker arbetsdomstolen även
förslagel i 19 §. Enligt AD är det en omöjlig tanke all frågor rörande den
allmänna personalpolitiken skall prövas inom ramen för ett enskilt tvistemål i
en domslol, Stockholms tingsrätt anser inte alt del finns skäl all frångå
jämställdhelslagens bestämmelser i fråga om föreläggande och utdömande av
vite, Samma uppfattning har Svea hovrätt. Svenska kommunförbundet anser inte
all del finns skäl atl frångå systemet med en särskill inrättad
jämslälldhelsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget att göra arbetsdomstolen till exklusiv
instans i diskrimineringslvisler kritiseras av flera remissinstanser,
däribland AD, som påpekar all den föreslagna ordningen saknar motsvarighet i
annan jämförlig arbetsrättslig lagstiftning och som därför förordar all man
följer den ordning som gäller enligt jämsläUdhelslagen, Liknande synpunkler
framförs av bl, a, JK, JämO, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, TCO, SACOISR
och Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några invandrarorganisationer är positiva tiU
förslaget med AD som exklusiv instans, Samerätlsutredningen, Svenska samernas
riksförbund och Same Älnam ullalar däremol en allmän tvekan lill om AD
överhuvudtagel är lämplig all avgöra diskrimineringslvisler. Riksförbundet
Lex, anser all AD genom sin uppbyggnad och sammansättning är föga ägnad all på
ell riktigt sätt kunna hanlera de ofta grannlaga frågor som skulle möta då del
gäller alt avgöra diskrimineringslvisler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelslivscenirum föreslår att invandrarnas
organisationer erbjuds representation i AD med både säte och stämma. Förslaget
från den särskilda invandrargruppen i diskrimineringsfrågor innehåller också
bestämmelser om representation i AD för invandrarorganisationerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s förslag om rätt för en enskild atl la del av
arbetsgivarens beslutsunderlag tillstyrks av JämO, som utgår från atl
förslaget bara avser den som i ell vissl fall tror sig missgynnad, JämO anför
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeln bör ge rätt för t. ex, en arbetssökande att
la del av den anställdes<br>
meriter och för en arbetstagare att ta del av uppgifter om arbetsvillkoren<br>
för arbetsgivarens övriga arbetstagare. För atl ha framgång med en tvisl<br>
om lönediskriminering är det t, ex, helt nödvändigt all få tillgång till upp<br>
gifter om andra arbetstagares löner. Sådana möjligheter finns i dag på den<br>
offentiiga sektorn men inte på den privata. Del huvudsakliga syflel med en<br>
sädan rått skulle vara, att en arbetssökande eller arbetstagare själv kan<br>
skaffa sig underlag för en bedömning av utsikterna lill framgång i en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>J85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskrimineringstvist,
redan innan en anmälan görs eller talan väcks, Erfa- PfOp. 1985/86:98
renheterna hittills av jämställdhelslagen talar för all en sådan möjlighel kan
vara hell avgörande för alt en arbetstagare skall våga göra en anmälan, som ju blir
offentiig, och därmed också utsätta sig för risken av trakasserier eller andra
olägenheter på arbetsplatsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD ställer sig tveksam lill om den föreslagna
bestämmelsen behövs, I det stora flertalet fall får arbetstagaren stöd antingen
av sin fackliga organisation eller också av JämO som har särskilda möjligheter
alt få tillgång lill arbetsgivarens handlingar. Om arbetstagaren inte får stöd
av någon av dessa, synes enligt AD reglerna i rällegångsbalken om
edilionsföreläg-gande tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV påpekar atl den föreslagna regeln kan ge det
felaktiga intrycket alt den enskilde, som inte företräds av facklig
organisation eller JämO, har en ovillkorlig rätt atl få del av
beslutsunderlaget. Paragrafen bör formuleras så alt om arbetsgivaren vägrar den
enskilde del av beslutsunderlaget, kan denne vända sig lill JämO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAV fömtsätter att den föreslagna regeln inte är
avsedd all innebära någon ändring av huvudregeln på del statiiga områdel enligt
vilken en handling är offentlig. Enligt Stockholms tingsrätt talar mycket för
att den föreslagna regeln behövs för atl påståenden om diskriminering på den
privata sektorn skall kunna styrkas. På grund av förhållandena på den privata
sektorn anser tingsrätten atl regeln bör kompletteras med en sanktionerad
skyldighel att bevara kopior av handlingar som ingivils av sökande. Enligt
Sveriges advokatsamfund är det av stor vikt att klargöra att en enskild inte
har rätl att få del av arbetsgivarens beslutsunderlag mol dennes bestridande.
Sådant underlag innehåller ofta uppgifter om personliga förhållanden som inte
år avsedda all komma lill allmän kännedom. Delta förebyggs genom all den
enskilde får vända sig till JämO som på sedvanligt säll prövar om hon skall
begära handlingarna av arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser framhåller behovel av längre
lalefrisier än dem som DU föreslagit. Till dessa hör JämO, TCO, SACOISR,
invandrarförvallningen i Stockholms kommun och Riksförbundet för personal vid
invandrarbyråer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
Övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser framhåller betydelsen av utbildning och information för all
molverka etnisk diskriminering i samhällslivel, DU: s förslag att slalens
invandrarverk i samråd med bl, a, skolöverstyrelsen får i uppdrag all utarbeta
en plan för utbildnings- och informationsinsatser i samband med lagens
införande kommenteras av SÖ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ instämmer med utredningens synpunkler på
betydelsen av information och opinionsbildning i samband med ett genomförande
av lagstiftning av delta slag. Vid införandel av jämställdhelslagen spreds
information om den nya lagstiftningen bl, a, genom funktionärer inom studie-
och yrkesorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SÖ:s mening bör, med tanke på bl, a, lärarutbildningen, även</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ ingå i den föreslagna
samrådsgruppen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller personal inom skolan bör förutom
specifika informations- Prop. 1985/86:98 insatser, såsom särskild
informationsskrift, den föreslagna lagen kunna las upp i samband med lokal
fortbildning av personal vid studiedagar eller inom den externa fortbildningen
för särskill berörda lärare, I det senare fallel bör planering ske i samråd med
högskolemyndigheterna och - såvitt gäller t, ex, lärare i grundskolan och
gymnasieskolan - med företrädare för kommunerna. När del gäller
eleverlkursdeltagare finner SÖ alt det, utöver den information och utbildning
om lagen, för vilken man i utredningen föreslår särskilda resurser, med hänsyn
till den höga arbetslösheten hos invandrare vore önskvärt med även insatser för
en förbättrad undervisning i svenska som främmande språk i grundskolan och för
en förbättrad vägledning för invandrarelever i syfle all höja deras kompelens
för fortsatta studier och för arbetslivet. Förslag till sådana ålgärder har SÖ
redovisat i anslutning till sin utvärdering av hemspråksreformen (dnr
252-82:770),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt SÖ: s mening är del viktigt all
informationsinsatserna inte enbart koncentreras lill lidpunkten för ett
införande av etl regelsystem som del föreslagna, ulan atl erfarenheter och
insikter inom området sprids kontinuerligt även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk anför bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid ett genomförande av den föreslagna
lagstiftningen krävs ulbildnings-och informationsinsatser. Invandrarverket kan
fylla funktionen som central instans i planeringen av dessa insatser.
Samarbete krävs med många olika offentliga organ, däribland JämO, saml med
arbetsmarknadens parter och invandrar- och minoritelsorganisationerna.
Viktigast är all arbetsmarknadens parter engagerar sig i informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är svårt att bedöma om utredningens
kostnadsberäkning är realistisk. Skall insatserna beröra samtliga de
målgrupper som utredaren föreslagit förefaller beloppet rimligt. Verket
ifrågasätter emellertid det lämpliga i all göra l.ex. gmnd- och gymnasieskolans
elever till en målgmpp av speciell vikt i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verkets erfarenheter från andra liknande insatser
tyder på atl behov av insatser kommer all finnas under flera år efler en
inledande, omfattande informations- och utbildningsinsats. Resurser bör därför
tilldelas för förslagsvis tre år med merparten avsatt för del försia året och
i samband med all lagen träder i kraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LO lar också upp frågan om behov av information och
utbildning, LO anför bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I samband med lagens ikraftträdande måsle belydande
resurser avsättas från samhällets sida för utbildnings- och
informationsverksamhet. Det är viktigt atl såväl invandrare som svenskar får
klart för sig lagens bakgmnd och innehåll, I annat fall riskerar man atl
felaktiga uppfattningar om lagen kan vändas i invandrarfienllig riktning.
Likaså är det viktigt all invandrarna själva får en realistisk uppfattning om
lagens syften och möjligheter. Denna opinionsbildande verksamhet blir särskill
kostsam med hänsyn bl, a, lill alla översällningsbehov. De fem miljoner kronor
som nämns i betänkandet är mot denna bakgrund olUlräckliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De fackliga organisationerna har ell stort ansvar
för all medlemmarna<br>
informeras om lagens innehåll saml atl bevaka våra medlemmars rättighe<br>
ter. Del är då nödvändigl all LO och fackförbunden tilldelas resurser av<br>
samhället för atl klara dessa uppgifter. Del belopp om två miljoner kronor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
enligt betänkandet ska delas av arbetsmarknadens parter är därvid Prop,
1985/86:98 otillräckligt. Del kommer inte ens alt räcka lill en blygsam
informationsinsats, än mindre till utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s förslag all det uppdras åt SÖ och UHÄ alt
gemensamt utarbeta ell syslem för jämförelser mellan svenska utbildningar och
motsvarande utländska kommenteras av några remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
anför följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ kan vitsorda all del redan nu i samhället i
slort finns behov av möjligheter atl få en utländsk utbildning/praktik värderad
i förhållande till molsvarande svenska, SÖ delar utredningens uppfattning atl
detla behov säkeriigen skulle öka om arbetsgivare vid tillämpning av den
föreslagna lagen i störte utsträckning skulle få anledning all från
auktoritativt håll söka få besked om utländska utbildningars innehåll och
jämförbarhel med svenska,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ ser dock inga möjligheter atl åla sig atl - i
större utsträckning än vad som nu sker när del gäller lärarbehörigheler eller
frågor som har direkt anslutning till grundskolan eller gymnasieskolan - bedöma
utbildningar förvärvade utomlands såvida inte resurser härför ställs till SÖ: s
förfogande. Några av de svårigheter som kan uppkomma vid bedömningar av
ifrågavarande slag finns redovisade i UHÄ-rapporten 1983:19 "Värdering av
utländsk högskoleutbildning",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ instämmer i utredningens bedömning, atl ett
syslem för jämförelser mellan svenska och utländska utbildningar behöver
utarbetas, SÖ viU emellertid i sammanhanget framhålla, all representanter för
SÖ ingår i en arbetsgrupp inom ulbildningsdeparlementel där man diskuterar
förutsättningarna för atl inrätta en motsvarighet lUl de National Equivalence
and Mobility Information Centres som finns bl, a, i London, Haag och Bonn, I
dessa Information Centres arbetar man med jämförelser av olika länders
utbildningssystem i syfte att underlätta bedömningen av olika utbildningar när
det gäller främst inträde lill högre studier men också vid anställning. Delta
arbete stöds av Europarådet, Enligt SÖ:s mening borde det vara möjligt all för
svensk del dra nytta av del arbete som nedlagts vid.dessa centres för att börja
bygga upp det system för värdering av utländska utbildningar som utredningen
föreslår, UHÄ har i sin anslagsframställning förklarat sig vara berett all
påbörja uppbyggnaden av ell sådant system, vilket SÖ välkomnar. Om erforderliga
resurser slälls till förfogande är SÖ beredd atl mera aktivt delta i delta
utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Innan ell sådant system kunnat förverkligas bör man
enligt SÖ: s mening visa förståelse för all en arbetsgivare i vissa fall kan ha
slora svårigheter all rätt bedöma utländsk utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV anser atl det finns behov av etl syslem för
meritiämförelser även i fråga om ulomnordiska yrkesutbildningar under
högskolenivå, Lex, svets-, byggnads- och barnskötamlbildningar, SIV framhåller
att majoriteten av invandrarna arbetar inom sådana yrken. De kan ha lång
yrkeserfarenhet som endast är dokumenterad med arbetsintyg. Enligt SIV är del
ell slöseri både för den enskilde och för samhället atl låta dessa yrkesgrupper
gå om hela sin utbildning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s förslag om ell meritvärderingssyslem stöds
också av bl, a, arbels<br>
livscenirum, invandrarpolitiska kommittén, TCO och FPU.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.„„</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
6 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorian (Ds A 1985:6) En ombudsman mot
etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen (A 1978:06) föreslog i delbelänkandet
(SOU 1983: 18) Lag mol etnisk diskriminering i arbetslivet en arbetsrättslig
lagstiftning efler mönster av lagen (1979:1118) om jämslälldhel mellan kvinnor
och män i arbetslivet. Efler remissbehandling av belänkandet har frågan om
lagstiftning mol etnisk diskriminering beretts vidare inom regeringskansliet i
ytterligare kontakt med en del remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I denna promemoria föresläs en lag
mol etnisk diskriminering, I jämförelse med utredningens förslag har förslaget
i promemorian en annan uppbyggnad och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag gällde enbart
arbetslivet. Del innehöll bl, a, ska-deslåndssanktionerade förbud för
arbetsgivare all diskriminera någon på etnisk grund, regler om
bevispresumlioner och om aktiva ålgärder. Vidare fanns i utredningens förslag
regler enligt vilka jämställdhelsombudsmannen skulle övervaka lagen och
arbetsdomstolen pröva tvister om lagens tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I promemorian föreslås istället en
lagstiftning vars huvudtanke är all en ombudsman genom olika ålgärder skall
molverka etnisk diskriminering i arbetslivet och på andra områden av
samhällslivel. Genom råd och upplysningar avses ombudsmannen hjälpa enskilda,
som blivit utsatta för etnisk diskriminering, att komma till sin rätt. Någon
uppgift all därvid föra den enskildes lalan i rättegång skall ombudsmannen dock
inte ha. Vidare skall ombudsmannen genom överläggningar, information och på
annat lämpligt sätt söka molverka etnisk diskriminering i samhället.
Arbetslivets område skall ägnas särskild uppmärksamhet. Ombudsmannen föreslås
därvid få som uppgift atl bevaka att arbetssökande inte utsätts för etnisk
diskriminering i samband med anställning. Vidare skall ombudsmannen i kontakt
med arbetsgivare och arbetstagarorganisationer främja ell gott förhållande i
arbetslivet mellan olika etniska grupper. En arbetsgivare föreslås också vara
skyldig alt delta i överläggningar och all lämna uppgifter när ombudsmannen
begär det. För atl säkerställa detla förfarande föreslås en regel om vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall enligt förslagel
vara administrativt knuten till statens invandrarverk. För några uppgifter,
bl, a, lill vissl stöd för ombudsmannen, föreslås vidare all en särskild nämnd
inrättas. Ordföranden i nämnden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannen och nämnden avses bl,
a, att årligen till regeringen rapportera om sina erfarenheter av lagens
lillämpning för att ge regeringen underlag för en kontinuerlig bedömning av om
lagstiftningen på områdel är tillräcklig och eljesl lämpligl utformad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen föreslås träda i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lagförslag</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:199.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag mot etnisk diskriminering </span><span
style='font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslul föreskrivs följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagens
ändamål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag har lill ändamål att molverka varje form av etnisk diskrimi<br>
nering i arbetslivet och på andra områden av samhällslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Etnisk
diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Med etnisk diskriminering avses i denna lag alt en person eller en<br>
grupp av personer missgynnas i förhållande lill andra eller på annat sätt<br>
utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg,<br>
nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ombudsman
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En ombudsman mol etnisk
diskriminering skall verka för all diskriminering på etnisk grund inte
förekommer i samhällslivet. Ombudsmannen utses av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ombudsmannen skall genom råd
och på annat sätt se lill alt den som utsatts för etnisk diskriminering kan ta
tillvara sina rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med
myndigheter, förelag och organisationer saml genom opinionsbildning,
information och på annat sätt la initiativ lill ålgärder mot etnisk
diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Ombudsmannen skall särskiU motverka atl arbetssökande utsätts för<br>
etnisk diskriminering i samband med anställning. Ombudsmannen skall<br>
också i kontakt med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer<br>
främja ett gott förhållande mellan olika etniska grupper i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämnd
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Regeringen utser en nämnd mol etnisk diskriminering som skall beslå<br>
av tre ledamöter. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som<br>
domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgifter är atl ge ombudsmannen råd i
principiellt vikliga frågor om lillämpning av denna lag och atl hos regeringen
föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade atl
molverka etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden enligt 8 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
hos ombudsmannen och nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En arbetsgivare är på ombudsmannens uppmaning skyldig att delta i<br>
sådana överläggningar och lämna sådana uppgifter som behövs för om<br>
budsmannens verksamhet på arbetslivets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även andra bör delta i överläggningar med och lämna
upplysningar till<br>
ombudsmannen, om ombudsmannen önskar det,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.„.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8§
Om en arbetsgivare inte rättar sig efter ombudsmannens uppmaning Prop.
1985/86:98 enligt 7 § försia slyckel får nämnden på ombudsmannens begäran
förelägga vite. Nämndens beslul i ärende om vite får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågor om uldömande av vite prövas av länsrätt på
ansökan av ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslul föreskrivs all del i sekretesslagen
(1980:100) skall införas en ny paragraf, 9 kap, 22 §, av följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
kap. 22 § Sekretess gäller hos ombudsmannen mol etnisk diskriminering eller
nämnden mol etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1986:000) mot etnisk
diskriminering för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om del kan anlas alt den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om uppgift i allmän handling gäller sekreiessen i högsl tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för svensk invandrarpolitik år atl de som får bosätta sig i
Sverige skall omfattas av samma rälligheter och skyldigheter samt erbjudas
samma möjligheter som andra invånare. Att människor är likaberättigade oavsett
etnisk tillhörighel och atl tolerans råder mellan olika befolkningsgrupper hör
alltså lill den svenska invandrarpolitikens grundläggande värderingar. Etnisk
diskriminering i alla former är därmed oacceptabel och skall motarbetas. Dessa
värderingar är allmänt omfattade i del svenska samhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen (DU) har i sitt arbete
kartlagt förekomsten av etnisk diskriminering i Sverige, Utredningen har
behandlat frågan från skilda aspekter. Man har studerat invandrarnas ställning
mera generellt på arbetsmarknaden bl, a, med hjälp av statistiska
undersökningar. Utredningen har också undersökt svenskars attityder till
invandrarna. Vidare har frågan behandlats utifrån den enskildes egna
upplevelser och känslor av atl ha blivit utsatt för etnisk diskriminering,.
Slutligen har DU gått igenom de rättsregler som riktats mot eller eljest kan
användas mol etnisk diskrimierning saml studerat tilllämpningen av dessa
regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har visat atl det förekommer etnisk
diskriminering från såväl enskilda som från företag, organisationer och
institutioner. Utredningen har särskill uppmärksammat förhållandena på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Situationen på arbetsmarknaden för invandrare har
blivit alll kärvare.<br>
Många arbeten som tidigare väntade på nykomna invandrare t, ex, inom<br>
tillverkningsindustrin har i stor utsträckning ralionaliserals bort eller er<br>
satts av en ny teknik, som kräver speciell utbildning. Den minskade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utbyggnadstakten
i den offentliga sektom har också hafl effekter på in- Prop. 1985/86:98
vandrarnas sysselsättning. Under en lång följd av år har den registrerade
arbetslösheten hos utländska medborgare varit högre än för arbetskraften i
övrigi. Del är också en störte andel än tidigare som återfinns i arbetsmarknadsutbildning
och andra arbelsmarknadspolitiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtidigt som dessa förändringar ägt mm, har del
sketl ell generationsskifte inom de invandrargmpper som kom under perioden
1960-1975, Ungefär 300000 barn har fölls i Sverige som barn lill invandrare som
kom hit under de femton åren. Många av de invandrare som kom direkt efter andra
världskriget har nu barnbarn födda i Sverige, Denna andra och tredje
generationens invandrare, som alla är födda i Sverige, har andra förväntningar
än föräldragenerationen. De kräver rättmätigt att få samma möjligheter till
utbildning och arbete som andra ungdomar och atl också möta respekt för sitt
urspmng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen har nyligen i regeringsförklaringen
inför 1985/86 års riksmöte redovisat sin avsikt att föreslå riksdagen ålgärder
mot etnisk diskriminering bestående i dels en skärpning av straffet för olaga
diskriminering, dels inrättandet av en ombudsman mot etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna promemoria behandlas frågan om inrättande
av en sådan ombudsman, I det följande redovisas först - i vissa delar endast
översiktligt - ett bakgrundsmaterial om gällande rättsregler på området och om
ombudsmän och andra tillsynsorgan (avsnitt 3), Sedan följer en kortfattad
redogörelse för DU: s arbete (avsnitt 4), Därefter redovisas övervägandena
bakom förslagel om en ombudsman (avsnitt 5) och en kommentar lill ett
lagförslag i frågan (avsnitt 6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>3 Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Internationella konventioner och överenskommelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
är bundet av flera internationella konventioner och överenskommelser som alla
i olika avseenden syftar lill att skapa garantier för människors rätt till
likabehandling och skydd mot diskriminering, I DU: s betänkanden har lämnats
redogörelser härför (se SOU 1984: 18 s, 39-40 och Ds A 1984:7 s, 17-24). Här
lämnas endast följande förteckning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>FN-stadgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>FN: s aUmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Europarådets konvention den 4
november 1950 angående skydd för de mänskliga rällighelerna och de grundläggande
friheterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>FN:s konventioner om
flyktingars rättsliga ställning respektive om slalslösa personers rättsliga
ställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Europarådets
bosättningskonvention</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ILO: s konvention angående
diskriminering ifråga om anställning och yrkesutövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Unesco: s konvention mot
diskriminering i undervisningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Europarådels sociala stadga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FN: s
konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering Prop.
1985/86:98 (en översättning av texten finns med som bilaga 2 i SOU 1983: 18)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FN: s
konventioner om medborgeriiga och politiska rättigheter och om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Europarådels
konvention om migrerande arbetstagares rättsställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överenskommelsen
om gemensam nordisk arbetsmarknad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Utländsk rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redogörelser för utländsk rätt har lämnais i DU:s
betänkanden, I Ds A 1984:7 redovisas lagstiftning i elva länder såvitt gäller
etnisk diskriminering utanför arbetslivet, se s, 25-41, I SOU 1983:18, s.
59-67 finns en molsvarande redogörelse om hur frågan om etnisk diskriminering i
arbetslivet behandlas i nio länder. Under sommaren 1985 har den redogörelsen
kompletterats med uppgifter om utvecklingen sedan betänkandet färdigställdes.
Detta material finns tillgängligt hos arbetsmarknadsdepartementets
rällssekretariat. Här hänvisas endasl lill redogörelserna i de nämnda
betänkandena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Frågans tidigare behandling i Sverige'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slraffsladgandet om hels mot
folkgrupp i 16 kap, 8 § brottsbalken (BrB) infördes år 1948, Beslämmelsen mol
olaga diskriminering i 16 kap. 9 § BrB är av yngre datum. Den tillkom år 1971
när Sverige anslöt sig till rasdiskrimineringskonventionen (prop, 1970:87, 1
LU 41, rskr 261), Sveriges anslutning lill denna konvention föregicks av atl
en särskild kommitté undersökte vilka krav på svensk lagstiftning mot
rasdiskriminering som konventionen ställde, se belänkandet (SOU 1968:68)
Lagstiftning mot rasdiskriminering, I förarbetena behandlas ingående frågan om
konventionen fordrade en lagstiftning mol etnisk diskriminering i arbetslivet,
I propositionen föreslogs inte någon sådan lagstiftning och arbetsmarknaden kom
genom riksdagens beslut atl undantas från tillämpningsområdet för stadgandet om
olaga diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Gällande rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.1 Regeringsformen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 kap, 2 § regeringsformen (RF) finns de s, k, program-
och målsåltnings-sladgandena, I denna paragraf stadgas bl, a, att den
offentliga makten skaU utövas med respekt för alla människors lika värde och
för den enskilda människans frihet och värdighet. Del allmänna åläggs vidare
atl trygga de s,k, sociala rättigheterna, dvs, rällen lill arbete, bostad,
utbildning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Se närmare härom i Ds A 1984:7 s, 42-44 och SOU 1984: 18
s. 35-37<br>
- Se SOU 1968:68 s. 17, 45, 54, 57, 63-65 och 69, prop, 1970:87 s. 60 och 65.
Första<br>
lagutskottet delade uppfattningen i propositionen att man för närvarande kunde<br>
avstå från lagstiftning vad gäller arbetslivet, beaktade att
anställningsskyddskom<br>
mittén nyligen tillsatts men underströk att, om en påtaglig tendens till
rasdiskrimi<br>
nering skulle visa sig i arbetslivet och arbetsmarknadens parter inte skulle
kunna<br>
bemästra svårigheterna på ett tillfredsställande sätt, man måste överväga alt
ingripa<br>
med lagstiftningsåtgärder,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>social
omvårdnad. Slutligen anges i detta stadgande, som en grundval för Prop.
1985/86:98 den svenska invandrarpolitiken, alt etniska, språkliga och religiösa
minoriteters möjligheter atl behålla och utveckla etl eget kultur- och
samfundsliv bör främjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 2 kap, RF, det s,k, rättighetskapitlet, finns
regler om grundläggande fri- och rättigheter. Utlänningar likställs där i flera
avseenden med svenska medborgare (2 kap, 20 §), Rällighelskapillel innehåller
bl, a, ell förbud mol rasdiskriminering m, m, I 2 kap, 15 § stadgas således atl
lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare - med vilken
utlänning här i riket Ukslälls - missgynnas därför all han eller hon med hänsyn
lill ras, hudfärg eller etniskt urspmng tillhör en etnisk minoritet. Regeln är
riktad till lagstiftaren och skall iakttas vad gäller både offentiig- och civilrättsliga
föreskrifter. Av förarbetena lill RF (prop, 1975/76:209 s, 100) framgår all
detta diskrimineringsförbud indirekt träffar också de rällslill-lämpande
organens verksamhei och därmed skall slå igenom i rättstillämpningen hos de
offentliga organen. Dessa skall i sin verksamhei iaktta likhelsgrundsalsen och
kravel på saklighet och opartiskhet. En regel härom finns i 1 kap, 9 § RF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 11 kap, 9 § andra styckel RF finns vidare en
regel om sakliga grunder för Ijänsletillsättning i staten. Där stadgas:
"Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid
sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det nu sagda lar sikte på relationen mellan del
allmänna och den enskilde. RF: s regler gäller däremol inte förhållandena
mellan enskilda. Lagstiftaren kan här träda in med annan lagstiftning,
Beslämmelserna i 16 kap, 8 och 9 §§ BrB om brotten hels mot folkgrupp och olaga
diskriminering är två centrala exempel på sådana lagstiftningsåtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.2
Tryckfrihetsförordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om iryckfrihetsbrott, bl, a, om
OlUlåtet yttrande i tryckt skrift. Dessa bestämmelser kriminaliserar bl. a,
framställning som innefallar hot mot eller missaktning för folkgmpp med
anspelning på ras etc, förtal och förolämpning (7 kap, 4 § tryckfrihetsförordningen),
I sill huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har
yltrandefrihetsulredningen behandlat utformningen av reglerna om
iryckfrihetsbrott och förordat en viss ändring i beslämmelserna om hels mol
folkgrupp. Betänkandet bereds för närvarande i justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.3
Bestämmelser i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hets
mol folkgrupp och olaga diskriminering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
brottsbalken finns, som tidigare nämnts, i 16 kap, 8-9 §§ bestämmelser som
kriminaliserar hets mol folkgmpp och olaga diskriminering. Här hänvisas i
försia hand lill Beckman m,fl. Kommentar till brottsbalken </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-family:
Verdana'>Brotten mol allmänheten och staten m, m,, 5:e uppl,, s, 233-242, DU
häri delbelänkandet (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering lämnat följande
redogörelse för innebörden av stadgandet om olaga diskriminen'ng.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 16 kap, 9 § brottsbalken stadgas följande:</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Näringsidkare som i sin
verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller
etniska ursprung eller trosbekännelse genom alt icke gä honom till hända på de
villkor näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra,
dömes för olaga diskriminering lill böter eller fängelse i högsl sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i försia siycket sägs om
näringsidkare äger motsvarande lillämpning på den som är anställd i
näringsverksamhet och annan som handlar på näringsidkares vägnar samt på den
som är anställd i allmän tiänst, vari han har all gå allmänheten till hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För olaga diskriminering dömes även
anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare
lill sådan anordnare, om han diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg,
nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom all vägra honom
tillträde lill sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för
andra,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid paragrafens tillkomst uttalade
departementschefen följande (prop, 1970:87 s, 74): Begreppet näringsidkare
borde fattas i vidsträckt mening och omfatta varje fysisk eller juridisk
person, som yrkesmässigt drev verksamhet av ekonomisk arl. Bestämmelsen var
således tillämplig också på statliga och kommunala företag, som idkade näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 rättsfallet NJA 1979 s, 657 fann
Högsta domstolen att bostadsrättsförening var atl betrakta som näringsidkare i
den mening som avses med detla stadgande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I doktrinen (Beckman m,fl,:
Kommentar till brottsbalken </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5:e
upplagan, 1982, s 238—239) anförs följande belräffande begreppei
näringsidkare: Verksamhelen behövde icke vara inriktad på vinst vare sig för
utövaren eller någon annan. Även den som avsåg att främja ett ideellt eller
välgörande syfle kunde anses som näringsidkare. Icke endasl verksamhei inom
handel och industri var näringsverksamhet. Till näringsidkare räknades också
hantverkare, lantbrukare och utövare av s, k, fria yrken, konstnärer,
författare, fotografer, arkitekter, advokater, läkare m,fl. Annons- och
reklambyråer, mäklare, speditörer samt konsulterande ingenjörer och andra
självständigt verksamma konsulenter var näringsidkare. Även den som under
begränsad lid bedrev verksamhei av ekonomisk arl kunde vara näringsidkare. Ett
vissl mått av varaktighet fordrades dock. Näringsidkare kunde även den vara som
drev en verksamhet som dellidssysselsättning eller som extraarbete på fritid.
Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar lorde undantagslöst vara
näringsidkare, om de över huvud drev näringsverksamhet. Stiftelser och ideella
föreningar var näringsidkare, om de främjade sitt syfte genom atl driva
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den skyddade krelsen av människor
är densamma som i 16 kap, 8 § brottsbalken. Departementschefen anförde (prop,
1970:87 s, 76): I första hand skyddades den som begärde en prestation av
näringsidkare e. d. Sådan begäran behövde inte ha någon viss form. Vanligen
torde den ske muntligen. Att en prestation begärdes kunde emellertid ocksä
framgå av omständigheterna, t, ex, all en person slog sig ner vid ett bord i en
restaurang, I vissa fall kunde även en person som inte begärde någon
prestation skyddas. Här avsågs främst de situationer då tjänsteman på grund av
författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet var skyldig all
under vissa förhållanden gå viss personkalegori till hända. Som exempel kunde
nämnas de social vårdande organens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Departementschefen uttalade
belräffande gärningen (a, a, s, 75): Den<br>
brottsliga gärningen bestod i atl en näringsidkare diskriminerade någon<br>
genom alt inte gå honom lill banda på de villkor som näringsidkaren i<br>
allmänhet tillämpade i sin verksamhei. Med villkor avsågs sådana somjusi</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
aktuella näringsidkaren i allmänhet liUämpade i förhållande till sina Prop.
1985/86:98 kunder, klienter m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Departementschefen hänvisade vidare lill ell
uttalande i utredningen angående förbud mol rasdiskriminering (a, a, s, 39):
"Sådan uraktlåtenhet (att handla) kan manifestera sig på olika säll. För
del försia kan den komma till uttryck genom uttalande, åtbörd, våldshandling
eller annat positivt förfarande, varigenom förut nämnda effekt inträder.
Exempel härpå är atl en person avhyses från en lokal, där vissa tjänster
tillhandahålls, eller debileras högre avgifter än andra. Vidare kan
uraktlåtenheten ådagaläggas genom passivitet. Som exempel nämns att en
näringsidkare inte bryr sig om all betjäna en kund som har infunnit sig i hans
affärslokal eller låter kunden vänta obefogat länge på betjäning,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Både departementchefens och kommitténs uttalande
lar sikte på alt uraktiåtenheten all gå den diskriminerade lill hända sker i
anslutning lill alt denne får anses ha begärt prestationen. Om en näringsidkare
betjänat en invandrare och därefter förbjuder honom att i fortsättningen handia
i butiken, kan näringsidkaren inte dömas för olaga diskriminering. Däremot kan
han fällas lill ansvar för förolämpning —,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Näringsidkare är givelvis oförhindrad alt ingripa
mol någon som skyddas av lagstiftningen, om delta är motiverat av icke etniskt
skäl, t, ex, all han uppträder störande (prop, 1970: 87 s, 69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förklaring
atl man senare kommer alt diskriminera</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förekommer, all näringsidkare förklarar, att de inte ämnar betjäna medlemmar av
vissa etniska grupper. Vi skaU här ge fyra exempel härpå. Vid en campingplats
uppsattes skylten "zigenare får ej beträda campingen" (NJA 1982 s,
128), På en buliksdörr uppsattes en skylt med texten "zigenare ej
välkomna" (Malmö tingsrätts dom 1984-03-05 nr DB 60), I en dagstidning
infördes under 1984 en annons, i vilken ett vilohem förklarade sig mottaga
såsom betalande gäster "damer av svensk nationalitet". En
näringsidkare var åtalad för olaga diskriminering för all han hade vägral atl
betjäna en invandrare. Under rättegången framkom all invandraren faktiskt
blivit betjänad, varför den åtalade frikändes. Förmodligen hade dock den
tilltalade efter det alt invandraren blivit betiänad förbjudit honom att
återvända lill butiken. Näringsidkaren var inte åtalad för denna gärning, som
därför inte prövades av domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De båda försia gärningarna har av respektive
domstol bedömts som hets mol folkgmpp: SkyUarna innehöll ej uttryckligen någol
kränkande omdöme om folkgruppen zigenare, Däremol uttrycktes etl indirekt
omdöme om zigenares egenskaper och uppträdande, som måste anses nedsättande för
folkgmppens anseende. Detta omdöme utgjorde ett sådant uttryck för missaktning,
som avses i 16 kap, 8 § brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Annonsen liUkännager all personer som tillhör alla
andra folkgrupper<br>
utom en viss sådan, inte kommer all bli betjänade. Analogt med domstolar<br>
nas bedömning av skyltarna torde annonsen anses uttrycka ell indirekt<br>
omdöme om aUa andra folkgrupper än den som kännetecknas av svensk<br>
nationalitet. Detta omdöme måste anses nedsättande för folkgruppernas<br>
anseende och ulgör därför ett sådanl ullryck för missaktning, som avses i<br>
16 kap, 8 § brottsbalken. Enligt 7 kap, 4 § 8, jämfört med 8 kap, 1 § försia<br>
slyckel iryckfrihetsförordningen kan alltså tidningens ansvarige utgivare<br>
fäUas för hets mot folkgrupp. Annonsören kan inte dömas för olaga diskri<br>
minering, eftersom damerna ännu inte begärt någon prestation. Olaga<br>
diskriminering föreligger först, när en dam av utländsk nationalitet av just<br>
denna anledning blir avvisad från vilohemmet,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>'9'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När näringsidkaren förbjöd invandraren all
återvända till butiken, var endasl ell fåtal personer närvarande. Eftersom
gärningen inte prövades</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>såsom hets mot folkgrupp blev det heller inte klariagt om
offentlighets- Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rekvisitet var uppfyllt. Ytterligare ett skäl härtill är
alt förbudet riktades</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mol en enskild person och inte mot en folkgrupp. Gärningen
kan inte heller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedömas som olaga diskriminering, eftersom invandraren
faktiskt blivit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betjänad. Av skäl som vi redovisar i - skall gärningen
däremot kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedömas såsom förolämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullbordat brott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de av oss granskade anmälningarna och
förundersökningarna har några gånger följande situation beskrivits: En
invandrare med sydländskt utseende vägras tillträde lill restaurang med den
motiveringen, all restaurangen inte tar emot utlänningar. Sedan invandraren
argumenterat, blir han insläppt på restaurangen, antingen därför alt
dörrvakten ändrat sig eller därför all en överordnad medgivit lUlträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi antar i denna principdiskussion,
atl det inte förelåg någon som helst objektivt godtagbar anledning alt vägra
invandraren tillträde till restaurangen. Invandraren blev insläppt först efter
argumentering. Dörrvakten har därför inte gått invandraren till hända på de
villkor som han i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra. Han har
därför gjort sig skyldig lill olaga diskriminering genom alt vägra invandraren
tilllräde, även om han själv eller överordnad senare ändrar detta beslul,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den ovan relaterade situationen
berodde det på invandrarens handlande atl dörtvaklen eller hans överordnade
fick lillfälle all ändra del ursprungliga beslutet, nämligen att vägra
invandraren tilllräde. Hade invandraren nöjt sig med delta och avlägsnat sig,
hade brottet olaga diskriminering varit fullbordat. Den omständigheten, all
invandraren inte låter sig nöja med beskedet utan böljar argumentera, kan inte
påverka den tidpunkt, då brottet blir fullbordat. Oavsett om invandraren
avlägsnar sig omedelbart efler det första beskedel eller om han efler
argumentering får tilllräde lill restaurangen, är alltså brollet fullbordat i
och med att invandraren i det första skedet vägrats tillträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom brottet olaga
diskriminering fullbordats redan när invandraren i del försia skedet vägrats
tillträde, kan den omständigheten, atl han senare erhåller tillträde till
restaurangen, inte medföra slraffrihel för gärningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lämnade redogörelsen bör kompletteras med ytterligare
några uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen omfattar även
diskriminering förövad av den som är anställd i allmän Ijänsl, vari han har atl
gå allmänheten lill hända, del må vara på sätt som är jämförbart med drivande
av näringsverksamhet eller i något annat hänseende, l, ex, genom
tjänsteutövning i socialförvaltning, hos arbetsförmedlingen eller vid
domstolar, I försia hand avses anställda i stat och kommun. Men även anställda
i godkända allmänna inrättningar, som utövar någon offentlig funktion, tjänar
allmännyttigt ändamål eller har grundals med hjälp av allmänna medel eller
åtnjuter understöd av sådana medel, kan begå olaga diskriminering. Med
"allmänheten" avses även särskilda gmpper eller kategorier av
befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Interna mellanhavanden i företag
och inrättningar, exempelvis sådana<br>
som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, omfattas inte<br>
av beslämmelsen (prop, 1970:87 s, 39 och 76),</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskriminering innebär all missgynna någon genom
all behandla honom Prop, 1985/86:98 mindre förmånligt än andra. All någon
gynnas medför inte automatiskt atl någon annan missgynnas. Del kan finnas
godtagbara skäl för atl ge företräde för personer av en viss folkgrupp, utan
all de som tillhör andra gmpper kan sägas bli diskriminerade. Medan det lorde
vara olaga diskriminering om en näringsidkare i Sverige ger rabatt åt alla
svenska medborgare, behöver det inte vara det om en näringsidkare av utländsk
nationalitet i Sverige ger rabatt ål alla sina landsmän,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen bör nämnas all högsta domstolen i en dom
den 1 mars 1985 (NJA 1985 s, 226) funnit olaga diskriminering föreUgga i etl
faU där en zigenare av en tjänsteman hos ett kommunalt bostadsföretag nekades
all hyra lägenhet i ett område där del redan bodde andra zigenare och assyrier.
Invändningen att syftet härmed var all motverka bostadssegregation godtogs
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
tillämpUga bestämmelser i brottsbalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
straffrättsliga bestämmelser kan sägas ge etl skydd mol beteende av etniskt
diskriminerade karaktär även om de inte tillkommU just med tanke på detta, DU
har redogjort för vissa sådana bestämmelser i betänkandet Ds A 1984:7 s,
51-58, Här förtecknas dessa straffstadganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mord, dråp och misshandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Olaga tvång</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Olaga hot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemfridsbrotl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ofredande och skadegörelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ärekränkningsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mordbrand, grov mordbrand och
allmänfarlig ödeläggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Störande av förrättning eller
av allmän sammankomst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppvigling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förargelseväckande beleende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsmissbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Missbmk av förmanskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Våld eller hot mot krigsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Missfirmelse mol krigsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oskickligt beleende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.4
Civilrättsliga bestämmelser utanför arbetsrätten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt betänkande (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering tar DU upp exempel på
sådana civilrätlsliga bestämmelser som kan ge etl skydd mot etnisk
diskriminering. Inledningsvis hänvisas till bl, a, bestämmelser, som ger
domstolarna möjlighet att jämka eller helt åsidosätta avtalsvillkor som strider
mot god sed eller eljest är otillbörliga och lill principen om rätten all bli
medlem av ekonomisk förening eller fackförening. Därefter redovisas exempel på
sådana här avsedda bestämmelser särskilt från boendeområdei. Dessa exempel
behandlas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'> Se
Beckman, Kommentar till Brottsbalken II, 5: e uppl. s. 240</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>överlåtelse av
artenderätt</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förlängning av artenderätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överlålelse av hyresrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Upplåtelse
av lägenhet i andra hand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Förlängning
av hyresavtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Hyresförhandlingslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Reparationsföreläggande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Kommunal
anvisningsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Medlemskap
i bostadsrättsförening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Medlemskap
i ekonomisk förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Lika
behandling i ekonomisk förening och bostadsrättsförening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Rätl
till försäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Säljåliggande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.5.
Rättsregler på arbetslivets område till skydd mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A.
Rättsläget på arbetsmarknaden i stort</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
för hela arbetsmarknaden generell rättsregel liU skydd mol etnisk
diskriminering finns inte, I arbetsdomstolens praxis har emellertid ulvecklats
en allmän rättsgrundsats av innebörd att en arbetsgivares handlande skall slå i
överensslämmelse med god sed på arbetsmarknaden. Som kommer atl framgå av det
följande ger den grundsatsen, liksom möjligheten all med stöd av den s, k,
generalklausulen i 36 § avtalslagen sätta åt sidan oskäliga villkor, möjlighet
all komma tillrätta med vissa former av diskriminering. Vidare föreligger
rättsregler som ulan alt särskill la sikte på etnisk diskriminering förbjuder
en arbetsgivare atl i speciella situationer handla godtyckligt eller osakligt i
ell anställningsförhållande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A.I
I anställningsförhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>God
sed på arbetsmarknaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en arbetsgivare i ell beslående anställningsförhållande utsätter en
arbetstagare för diskriminerande behandling kan detta angripas med rättsliga
medel såsom stridande mol god sed på arbetsmarknaden. Arbetslagaren kan då ha
rätt till skadestånd för den ekonomiska skada som kan ha uppstått. Det är också
länkbart alt ersättning kan utgå för den kränkning som åtgärden har inneburit
för arbetstagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsdomstolen har vid ell flertal lillfällen hafl
all bedöma i vad mån en arbetsgivares handlande har stått i överensstämmelse
med god sed på arbetsmarknaden, I etl uppmärksammat rättsfall från 1983
underkände domstolen en lurordningsöverenskommelse som hade träffals mellan en
arbetsgivare och en facklig organisation under uttrycklig hänvisning liU alt
överenskommelsen innebar en diskriminering av den finsklalande personalen på
arbetsplatsen. Omständigheterna i det aktuella rättsfallet, AD 1983 nr 107
(Britta Lempiäinen i Åbo, Finland m,fl, mol Johnson Line AB i Slockholm) var
följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fartyget Svea Corona gick i
farjelrafik mellan Slockholm och Åbo, Prop. 1985/86:98 Sedan bolaget övertagit
fartyget under 1981 gjorde arbetsgivaren bedömningen alt personalen vid
fartygels inlendenturavdelning kunde minskas i rationaliseringssyfte.
Förhandling i frågan logs upp med Svenska Sjöfolks-förbundet, Parterna enades
om alt uppsägningar av 19 arbetstagare skulle äga rum på grund av arbetsbrist.
Separata turordningslislor upprättades för var och en av de fyra
personalgrupperna serveringspersonal, ekonomibiträden, kallskänkor och
hylluppasserskor. På var och en av de fyra listorna placerades anställda som
enbart var finsktalande efter andra anstäUda, I övrigi bestämdes turordningen
så atl arbetstagare med kortare anställningstid placerades efter arbetstagare
med längre anställningstid. Turordningslistorna fastställdes genom
överenskommelse den 14 juli 1982, Uppsägningarna av de 19 arbetslagarna ägde
rum under tiden den 21 juli -1 augusti 1982,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsdomstolen ansåg att
utredningen i målet inte gav stöd för annal antagande än atl arbetsbrist förelåg
i den omfattning som motiverade all 19 arbetstagare vid intendenturavdelningen
sades upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det därefter gällde atl la
stäUning lill om del förelåg saklig gmnd för atl säga upp var och en av de 19
berörda arbetstagarna med hänsyn till gällande turordningsregler gjorde
domstolen tiU en början följande uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anställningsskyddslagens regler om
den turordning som skall iakttas vid uppsägning på gmnd av arbetsbrist innebär
att anställningstidens längd i försia hand är bestämmande för lurordningen.
Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med
kortare anställningstid. Vid lika anställningstid har arbetstagare med högre
levnadsålder företräde. Avsteg från denna på anställningstid och levnadsålder
grundade turordning kan dock ske, om etl iakttagande av turordningen kräver att
arbetstagare omplaceras men denne saknar erforderiiga yrkeskvalifika-lioner för
de ändrade arbetsuppgifterna. Till det anförda kommer vidare del belydelsefulla
förhållandet all under vissa i lagen angivna fömtsättningar en lurordning, som
är upprättad efler andra gmnder, kan fastställas genom kollektivavtal. Det
föreligger dock därvid inte någon fullständig avtalsfrihet. En avtalad
turordning saknar avsedd verkan, om den strider mot god sed på arbetsmarknaden
eller eljest är olillböriig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetstagarsidan gjorde i målet
gällande alt lurordningsöverenskommel-sen var rätlsslridig främst genom atl den
upprättats under hänsynstagande lill arbetslagarnas språkkunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgivarparten invände häremot
att det av sjösäkerhetsskäl hade varit befogal atl i lurordningen placera
arbetstagare som enbart var finsktalande efter andra arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolen bedömde saken på följande
sätt. Några föreskrifter i lag eller<br>
författning enligt vilka del skulle krävas från sjösäkerhelssynpunkt alt<br>
inlendenlurpersonal på Svea Corona innehar särskilda språkkunskaper<br>
föreligger inte. Såvitt framkommit har betydelsen från sjösäkerhelssyn<br>
punkt av ombordsanslälldas språkkunskaper inte berörts mellan bolaget<br>
och den för sjösäkerheten ansvariga myndigheien, sjöfartsverket, före<br>
lurordningsöverenskommelsens tillkomst. Frågan har inte heller dessförin<br>
nan behandlats som en sjösäkerhelsfråga inom skyddsorganisalionen om<br>
bord på Svea Corona. Nu anförda omständigheter gör att del kan betvivlas<br>
att det verkligen var sjösäkerhelsskäl som föranledde bolaget all tillmäta<br>
de anställdas språkkunskaper avgörande betydelse i turordningshän<br>
seende. Under alla omständigheter har arbetsgivarparterna inte förmått<br>
styrka i målel atl etl sådant hänsynslagande har varU sakligt motiverat.<br>
Enligt domstolens mening innebär lurordningsöverenskommelsen därför</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
diskriminering av den enbart finsktalande inlendenlurpersonalen. Över-
Prop. 1985/86:98 enskommelsen är därmed stridande mot god sed på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I domslutet förpliktades bolaget all lill var och
en av de förfördelade arbetstagarna utge allmänt skadestånd med 20000 kr.
Bolaget var vidare skyldigt all belala ekonomiskt skadestånd molsvarande den
ekonomiska förlusten för arbetslagarna på grund av uppsägningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ett annal rättsfall, AD 1983 nr 46
(Menlalskölaren Lena Ohlsson mol Malmöhus låns landsting) uppkom frågan i vad
mån landstinget hade utövat sin arbelsledningsräll på ell sådanl säll all det
stred mol lag och goda seder på arbetsmarknaden. De allmänna uttalanden
arbetsdomstolen gjorde i domen om hur arbelsledningsrällen får utövas får anses
vägledande även i fall av etnisk diskriminering. Bakgrunden och de närmare
omständigheterna i tvisten var följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lena Ohlsson var anställd av landstinget och
arbetade som mentalskötare vid S: t Lars sjukhus i Lund, I slulel av sommaren
1978 gjorde Lena en anmälan lill sjukvårdsföreslåndaren vid sjukhuset om all en
viss skötare, Nilsson, på avdelning 42 C misshandlade intagna patienter.
Anmälan ledde lill ell sammanträffande mellan sjukhusledningen och Lena, men
sjukhusledningen beslöt all inte vidta några andra ålgärder än atl
fortsättningsvis hålla skärpt uppsikt över skötaren, Lena tyckte del var
anmärkningsvärt atl ingenting hände och all den utpekade skötaren fick gå kvar
i sin syssla på avdelningen. Vid årsskiftet 1978/79 gjorde hon därför
polisanmälan och anmälde också det hela till socialstyrelsen. Hon berättade
också för massmedia om det inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan Sydsvenska Dagbladet i januari 1979 gjort etl
reportage om förhållandena på avdelning 42 C, utfärdade sjukvårdsdistriktet
ell pressmeddelande vari Lena namngavs. Pressmeddelandet innehöll en dementi
av all del skulle förekomma några missförhållanden på avdelningen. Pressmeddelandet
var emellertid så utformat all det också innefattade ett angrepp på Lena, Vad
som sedan inträffade var atl ett anlal av Lenas arbetskamrater tog ställning
mol henne. Till följd av de samarbelssvårigheler som därmed uppkom på
avdelningen förflyttades Lena till en annan avdelning och fick så småningom
tjänstledighet med lön, I september 1979 omplacerades hon till en helt annan
avdelning inom sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt arbetsdomstolens uppfattning hade landstinget
huvudansvaret för den uppkomna situationen när Lena fick svårigheter att
samarbeta med annan personal. Landstinget underlät i del lägel all aktivt
stödja Lena och företog i stället ålgärder, främst det tidigare nämnda
pressmeddelandet, som innefattade direkt kritik mot henne. De olika
omplaceringarna liksom även åtgärden alt bevilja Lena tjänstledighet med lön
måste för henne ha framstått som en konsekvens av atl hon gjort polisanmälan
och vänt sig till massmedia, ansåg domstolen. Detta måste landstinget ha
insett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I domskälen erinrar arbetsdomstolen om all det
sedan gammalt i svensk<br>
rätt gällt den principen atl en part inte får utnyttja honom eljesl tillkom<br>
mande befogenheter på ell säll som strider mot lag och goda seder.<br>
Arbetsdomstolen har sålunda belräffande den tidigare gällande fria upp<br>
sägningsrätten uttalat, att den inte fick begagnas för ell syfte som kunde<br>
sägas vara rättsstridigl eller verkligen strida mot allmän moral (AD 1967 nr<br>
26), Delta gäller också i fråga om arbelsledningsrällen, påpekar domsto<br>
len. Utövas arbelsledningsrällen i slrid mol lag och goda seder i samband<br>
med Lex, en omplacering kan omplaceringen angripas med rättsliga me<br>
del, även om den inte fåll så ingripande verkningar all den kan underkastas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rättslig prövning på etl sätt som påminner om vad som
gäller vid uppsäg- Prop. 1985/86:98 ning (jft-AD 1982 nr 112).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt domstolens mening åsidosatte
landstinget den nyss angivna allmänna rättsgrundsatsen när Lena under sommaren
1979 ställdes inför valet all I, acceptera en omplacering lill etl annal
sjukhus, 2, all begära tjänstledigt utan lön eller 3, lämna sin anställning.
Denna bedömning beror på alt landstinget — på sätt tidigare beskrivits - har
ansvar för att samarbelssvårigheler uppkom och dessulom åsidosatt sin
skyldighel all stödja Lena då hon i syfte all slå vakt om patienternas
personliga säkerhel och integritet gjort polisanmälan och vänt sig till
massmedia. Landstinget hade därigenom orsakat Lena ekonomisk skada och ålades
ersätta henne för mislad lön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I flera fall har tvistefrågan i
arbetsdomstolen gällt om arbetsgivaren genom trakasseriålgärder av olika slag
har förmått arbetstagaren att lämna anställningen (se l, ex. AD 1977 nr 198,
1982 nr 99, 1983 nr 3, 1984 nr 80, 1984 nr 102, 1985 nr 65). Enligt domstolens
praxis kan arbetstagaren i sådanl fall inte anses bunden av sin uppsägning, </span><span
style='font-size:9.0pt'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>om den har föranlelts av arbetsgivaren och denne därvid har handlat på
ett säll som inte överensstämmer med god sed på arbetsmarknaden eller som
annars måsle anses otillböriigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpning av 36 § avtalslagen på oskäliga avtalsvillkor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en arbetssökande eller arbetstagare på grund av dålig
utbildning, avsaknad av arbetslivserfarenhet e, d, befinner sig i en underlägsen
ställning i förhållande till arbetsgivaren, kan arbetsgivaren söka utnyttja
situationen så atl de arbetsvillkor parterna avtalar om, t, ex, lönen, blir
sämre än vad som är normalt i branschen. På den kollektivavtalsregierade sektorn
där de fackliga organisationerna är verksamma och där flertalet arbetstagare
är fackligt organiserade är något sådant säkert sällan förekommande, Däremol
är risken störte all oskäliga avtalsvillkor förekommer utanför den
kollektivavtalsregierade sektorn, (Jfr prop, 1975/76:81 s, 114), I
arbetsdomstolens dom AD 1982 nr 142 (Koskullskulle Arbetareförening, Folkels
Hus u,p,a, mol Sol-Britt Henriksson) prövades skäligheien av ett lönevillkor i
ett skriftligt anställningsavtal som hade träffats mellan arbetsgivaren och en
kvinnlig arbetstagare, Sol-Britt Henriksson, som enligt arbetsdomstolens
uppfattning intog en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Domstolen
fann att avtalsvillkoret avseende lönedelen var oskäligt och lämnade
avtalsvillkoret utan avseende. Som skälig lön utdömdes i stället etl belopp
som stod i överensslämmelse med riksavtalet i branschen. Med hänsyn till att
arbetstagare tillhörande etniska minoriteter många gånger kan komma atl inta en
svag ställning i förhållande lill arbetsgivare har domen särskill inlresse i
frågan om etnisk diskriminering. De närmare omständigheterna i målet var
följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sol-Britt Henriksson
deltidsanställdes genom ett skriftligt anställnings<br>
avtal som vaktmästare vid Folkels Hus i KoskullskuUe, Enligt avtalel<br>
skulle arbeisvederiagei utgöras av fri familjebostad jämte 175 kr/mån, I<br>
avtalet fanns en uppräkning av arbetsåligganden men ingen uppgift om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetstid. Anställningen kom att vara nästan två år. Den
upphörde efler Prop. 1985/86:98 uppsägning från folketshusföreningens sida
sedan Sol-Britt organiserat sig och hennes organisation ställt krav på
kollektivavlalsreglering, som föreningen inte ansåg sig ha ekonomisk möjlighel
alt bära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan anställningen upphört, väckte
Sol-Britt lalan om ytterligare lön. Hon hävdade att lönevillkoret enligt det
skriftliga avtalet borde sättas åt sidan såsom oskäligt enligt 36 §
avtalslagen, eftersom del hade rått ett uppenbart missförhållande mellan
parternas prestationer, I stäUel borde skälig lön bestämmas, varvid villkoren i
riksavtalet för branschen skulle utgöra riktpunkt. För arbetet hade hon i form
av bostadsförmån och lön uppburit ersällning enligt avtalet med tillhopa ca
26000 kr, och hon yrkade nu ytteriigare lön, beräknad enligt riksavtalet, med
ca 24000 kr. Föreningen bestred atl lönevillkoret skuUe sällas ål sidan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I tvisten huruvida lönevillkoret
var oskäligt eller inte kom mot sättningarna mellan parterna atl gälla frågan,
vilken lid som åtgått eller borde ha åtgått för det arbete som det ålegat
Sol-BrUl alt prestera enligt avtalet. Föreningen, som sålunda vitsordade
skäligheten av limlidsersällningen enligt riksavtalet, menade all endasl 700
limmar hade krävts för arbetet medan Sol-Britt angav 1700 timmar. Hon påstod också
atl arbetsuppgifterna blivit betydligt mer betungande än vad som sagls vid
anställningsavtalets tillkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I arbetsdomstolens domskål
noterades inledningsvis atl domstolen ansett all Sol-Britt befunnit sig i en
underlägsen ställning i förhållande lill folketshusföreningen: Hon var då
avtalet träffades arbetslös samt saknade utbildning och tidigare
arbetslivserfarenhet. Hon var inte ansluten lill någol fackförbund, och del
avlal som erbjöds henne var etl enskUt anställningsavtal som formulerats av arbetsgivarparten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I frågan huruvida parternas
prestationer stått i missförhållande liU varandra hade domstolen all värdera
hur lång tid som krävts för del arbete som del ålegat Sol-Britt all prestera
enligt avtalet. Utöver hennes egen uppgift om all arbetet faktiskt tagit 1 700
timmar bestod utredningen av en fackföreningsombudsmans förklaring all den
tidsåtgången överensstämde med en beräkning enligt kollektivavtalets normer för
lokalvård. Med hänsyn lill att denna utredning gav stöd för Sol-Britts påstående
om den avtalade prestationens omfattning ansåg domstolen atl del förelegat ett
avsevärt missförhållande mellan hennes prestation och den ersättning hon
erhållit enligt avtalel. Och vid ett övervägande av de anförda omständigheterna
fann arbetsdomstolen all avtalsvillkoret avseende lönedelen var oskäligt med
hänsyn lill avtalets innehåll och omständigheterna vid avtalels lUlkomsl,
Därför skulle villkoret lämnas utan avseende, och skälig lön skulle ulgå fördel
utförda arbetet. Som skälig lön utdömdes yrkat belopp i enlighel med
riksavtalets normer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslällningsskyddslagens regler om uppsägning och
avskedande m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) måsle en
arbetsgivare<br>
som vill säga upp en arbetstagare ha saklig gmnd för uppsägningen (7 §<br>
första slyckel). Saklig grund för uppsägning föreligger ej, om det skäligen<br>
kan krävas atl arbetsgivaren bereder arbetstagaren annal arbete hos sig<br>
(7 § andra siycket). Arbetsbrist utgör normall saklig grund för uppsägning,<br>
men vissa regler om lurordning mellan de anställda måste iakttagas, I<br>
huvudsak gäller all arbetstagare med längre anställningstid har företräde<br>
lill fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>-)Q4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(22
§), Arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har till Prop.
1985/86:98 dess ell år förflutit från anställningens upphörande företrädesrätt
till ny anställning inom den verksamhei där han har varit sysselsatt förut (25
§), Uppsägning ulan saklig grund skall på yrkande av arbetstagare förklaras
ogiltig. Detta gäller dock ej om uppsägningen angrips enbart pä den grund att
den strider mot beslämmelserna om lurordning (34-35 §§), Avskedande får ske,
om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mol arbetsgivaren (18 §),
Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens räckt
lill för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras ogilligl på yrkande
av arbetstagaren (35 §), Åsidosätter arbetsgivaren sina förpliktelser enligt
lagen, skall han utge, fömtom lön och andra anställningsförmåner, ersällning
för uppkommen skada. Skadeståndet kan avse både ersällning för den förlust som
uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär, Ersällning
för skada som avser lid efler anställningens upphörande är maximerad enligt
särskilda regler (39 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nu återgivna reglerna innebär ett skydd mol
godtycke vid uppsägning och avskedande och ger samma skydd ål alla
arbetstagare. Uppsägning eller avskedande som sker på grund av arbetstagarens
etniska tillhörighet är otvivelaktigt atl anse som sakligt ogrundad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kollektivavtal
och medbestämmande för de anställda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
gmndläggande skydd mol osaklig och diskriminerande behandling i
anställningsförhållandena ligger givetvis i det förhållandet all anställningsvillkoren
i slor utsträckning regleras kollektivt på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom MBL har vidare de kolleklivavtalsslulande
arbetstagarorganisationerna fåll en förstärkt förhandlingsrätt gentemot
arbetsgivaren i frågor rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och
organisationens medlemmar på arbetsplatsen. Innan arbetsgivaren beslular om
viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla
med arbetstagarorganisationerna. Detsamma gäller innan arbetsgivare beslutar
om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för
arbetstagare som tillhör organisationen (Il §), Även i andra fall är
arbetsgivaren, om arbetstagarorganisationen påkallar del, skyldig alt
förhandla innan han fattar eller verkställer beslul som rör medlem i
organisationen (12 §), Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och
allmänna arbetsvillkor bör vidare, om arbetslagarparlen begär del, även träffas
kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetslagarna i frågor som avser
ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av
arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt (32 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De hittills träffade centrala medbestämmandeavtalen
vilar i stort på<br>
lagens regler om arbelslagarinflylande, I dessa centrala ramavtal föruisålls<br>
emellertid alt lokala avtal skall träffas om hur arbetstagarsidans inflytande<br>
skall utformas mer i detalj ute på enskilda förelag eller i kommuner och<br>
statliga myndigheter. Om ytteriigare avlal träffas i frågor om nyanställning,<br>
befordran och utbildning för befordran m, m, är del sannolikt att utrymmet<br>
för etnisk diskriminering av anställningssökande eller anställda minskas,<br>
(Se I, ex. medbestämmandeavtalet för kommuner och landsting, MBA-KL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bilaga Dl),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A.2
Utanför anställningsförhållanden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
fria anslällningsrätten och rådande begränsningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den privata delen av arbetsmarknaden gäller sedan gammall principen att en
arbetsgivare fritt kan anställa den arbetssökande han finner lämplig. Vissa
inskränkningar i den fria anställningsrällen föreligger dock. Enligt lagen
(1979:1118) om jämslälldhel mellan kvinnor och män i arbetslivet (JämL) får en
arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande på grund av hans eller hennes kön
(2 §), Vidare gäller enligt lag (1974: 13) om vissa anslällningsfrämjande
ålgärder att en arbetsgivare under vissa fömtsättningar kan vara förhindrad
atl anställa andra arbetstagare än den som den offentliga arbetsförmedlingen har
anvisat eller godtagit (12 §), Till följd av beslämmelserna om primär
förhandlingsskyldighet i 11 § medbestämmandelagen kan en arbetsgivare vara
skyldig att förhandla med facklig organisalion på arbetsplatsen före beslul om
utseende av chef i företagel (AD 1979 nr 118, 1980 nr 72, 1981 nr 8). Som
tidigare nämnis kan en arbetsgivare i detla hänseende genom
medbestämmandeavtal ha åtagit sig längre gående förpliktelser än vad som följer
av lagen. Någon lagregel som förbjuder en arbetsgivare all diskriminera
arbetssökande på gmnd av etnisk tillhörighet finns emellertid inte på den
privata sektom av arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För den offentliga delen av arbetsmarknaden gäller
bl, a, gmndlagens regler om all en arbetsgivare vid tillsållning av yänst
endasl får fästa avseende vid sakliga gmnder. Diskriminering av arbetssökande
på gmnd av etnisk tillhörighet är därmed rätlsslridig. Regeln behandlas närmare
i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>B.
Rättsregler som endast gäller den offentUga sektorn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Obligatorisk
saklighet inom offentlig förvaltning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap, 9 § RF föreskriver all domstolar samt förvaltningsmyndigheter och<br>
andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall iakttaga<br>
saklighet och opartiskhet i sin verksamhet, I en tidigare version av denna<br>
paragraf fanns en andra mening, enligt vilken domstolar och förvaltnings<br>
myndigheter inte fick "utan rättsligt stöd särbehandla någon på gmnd av<br>
hans personliga förhållanden, såsom tro, åskådning, ras, hudfärg, ur<br>
sprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögen<br>
het". Den meningen ströks i samband med 1976 års revision av regerings<br>
formen. Den strukna meningen var avsedd alt närmare klargöra innebör<br>
den i det krav pä normmässighel i myndigheternas handlande som upp<br>
ställs genom den allmänna föreskriften om saklighet och opartiskhet i<br>
förvaltningen, Atl den numera bortlagits innebär inte någon ändring i sak.<br>
Den logs bort därför att den gett upphov lill missförståndet all lagstiftaren<br>
skulle vara beredd att stifta diskriminerande lagar (prop, 1975/76:209 s,<br>
1021),<br>
Man kan alltså utgå från all 1 kap, 9 § RF riktar sig mol bland annaljust</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>etnisk
diskriminering inom den offentiiga förvaltningen. Till denna gmnd- Prop.
1985/86:98 lagsregel anknyter vidare särskilda bestämmelser i lagen (1976:600)
om offentlig anställning (LOA) vad gäUer anställnings upphörande, lurordning
vid uppsägning på grund av arbetsbrist, disciplinansvar m, m, (Jfr vidare för
den kommunala sektorns del AD 1981 nr 169 och NJA 1985 s, 360),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Endasl
sakliga grunder vid tillsättning av stadigt reglerade tjänster</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
11 kap, 9 § RF stadgas beträffande tillsättning av statlig tjänsl att avseende
skall fästas "endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklig-hel". Med "förtjänst" avses närmasl tjänstetid och
därmed den vana som någon förvärvat genom föregående tjänstgöring. Med
"skicklighet" bmkar menas lämpligheten för befattningen, ådagalagd
genom teoretisk och praktisk utbildning saml den ditlillsvarande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 1809 års regeringsform fick avseende inte
fästas vid någonting annat än förtjänst och skicklighet, I grundlagberedningens
förslag till ny regeringsform hade denna regel bibehållits. Emellertid hade i
ett remissyttrande satts i fråga om inte bl, a, arbelsmarknadspolitiska och
lokaliserings-politiska skäl kommer alt göra det erforderligt med undantag från
principen om förtjänst och skicklighet som enda lillsältningsgmnder. Departementschefen
tog fasta på detta förslag och härigenom kom regeln all avfattas så alt avseende
får fästas endast vid "sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklighet". Således ger regeln utrymme för all, vid tillsättning av de
tjänster det här gäller, bl, a, arbelsmarknadspolitiska åtgärder får vägas in
såsom sakliga gmnder vid sidan av förtjänst och skicklighet. Närmare regler om
tjänstetillsättning finns bl, a, i LOA (4 kap,),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>C.
Arbetstagarorganisationernas verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del föregående har behandlats skyddet mol diskriminering i förhållandel mellan
arbetsgivaren och den enskilde arbetslagaren eller arbetssökanden. Även i
relationen facklig organisalion - arbetstagare finns emellertid regler som
avses motverka särbehandling och missgynnande. Frågor om diskriminering kan i
detta senare hänseende uppkomma både vad gäller arbetstagare som är medlemmar i
en facklig organisation och sådana som står utanför organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del lill en början gäller förhållandel mellan
en facklig organisalion och dess medlemmar följer av allmänna
föreningsrältsliga grundsatser atl organisationen i princip är skyldig all
behandla alla medlemmar lika, I denna likhelsprincip ligger visserligen inte
all alla medlemmar har rätl alt kräva föreningens bistånd i alla uppkommande
frågor. Däremot kan krävas atl lika fall skall behandlas lika. Har Lex, en
facklig organisalion i en uppsägningslvist biträtt en medlem, får
organisationen inte i ett hell likartat fall underlåta att lämna en annan
medlem motsvarande biträde. Inte heller får organisationen handla på ett sådant
sätt att viss medlem eller vissa medlemmar otillbörligt gynnas eller missgynnas
jämfört med andra medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller en arbetstagarorganisations förhållande lill arbetsta-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gare
som står utanför organLsationen uppkommer i vissa lägen krav på Prop.
1985/86:98 likabehandling. Den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger i stor
utsträckning på all de s, k, etablerade fackliga organisationerna, dvs, de som
har träffat kollektivavtal med arbetsgivarsidan, vid fullgörandet av lagstiftarens
intentioner företräder hela arbelslagarkollektivel, ulan avseende på
arbetslagarnas organisationstillhörighet. Arbetstagarorganisationerna är då
skyldiga all vid Lex, förhandlingar enligt 11 § MBL eller vid avgörandet av
ledighelsfrågor enligt 5 § studieledighetslagen, tillvarata medlemmars och
icke-medlemmars intressen på etl i sakligt hänseende lika sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En arbetstagare som i något av de nu behandlade
avseendena har blivit utsatt för diskriminering på grund av etnisk lUlhörighel
har möjlighel atl få rättelse i domstol. Arbetslagaren kan också vara
berättigad lill skadestånd för uppkommen skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Ombudsmän och vissa andra tillsynsorgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
lämnas en översiktiig redogörelse för ombudsmannainslitulioner och vissa andra
liUsynsorgan,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern (JK) lyder enligt 11 kap, 6 § RF
under regeringen, JK: s uppgifter regleras i huvudsak i lagen (1975:1339) om
justiliekanslerns tillsyn samt i förordningen (1975:1345) med instmktion för
justitiekanslern och i vissa andra författningar, bl, a, Iryckfrihetsförordningen
och rällegångsbalken, JK har bl, a, till uppgift atl utöva tillsyn över all de
som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i
övrigi fullgör sina åligganden, JK får som särskild åklagare väcka åtal mot
befattningshavare som har begått brottslig gärning genom att åsidosätta vad som
åligger honom i tjänsten eller uppdraget. JK får även göra anmälan om
disciplinärt ansvar, - JK slår inte under lillsyn av riksdagens ombudsmän (JO),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO - eller en eller flera av riksdagen valda
ombudsmän - utövar enligt 12 kap, 6 § RF lillsyn över tillämpningen i offentiig
verksamhei av lagar och andra författningar, JO har samma befogenheter som JK i
denna tiUsynsuppgifl, jfr lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen.
De prövar båda klagomål från enskilda, gör inspektioner och tar upp ärenden på
eget initiativ, - JO slår inte under JK: s tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen (NO) är ombudsman för
konkurrensbegränsningsfrågor enligt 11 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m, m. NO: s närmare uppgifter framgår av förordningen (1982:1048) med instruktion
för näringsfrihetsombudsmannen. De är främst att främja en från allmän synpunkl
önskvärd konkurrens inom näringslivei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentombudsmannen (KO) är ombudsman för frågor
om oskäliga avtalsviUkor enligt 11 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m,m,
KO är tillika chef för konsumentverket, se förordningen (1976:429) med in-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"
Närmare uppgifter finns bl, a, i konstitutionsutskottets betänkande (KU<br>
1984/85:35 s, 417 ff,) och i 1983 års JO-utrednings belänkande (SOU 1985:26)<br>
JO-ämbetet - En översyn,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slmklion
för konsumentverket, KO har vidare vissa uppgifter enligt mark- Prop.
1985/86:98 nadsföringslagen (1975:1418), konsumenlkreditlagen (1977:981) och
lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jämställdhelsombudsmannen (JämO) har i uppgift all
se till atl lagen (1979: 1118) om jämslälldhel mellan kvinnor och män i
arbetslivet efterlevs, JämO skall därvid i försia hand söka förmå arbetsgivare
alt frivilligt följa lagens föreskrifter samt också i övrigi medverka i
strävandena alt främja jämställdhet i arbetslivet, JämO: s uppgifter behandlas
närmare i förordningen (1980:415) med instruktion för
jämställdhelsombudsmannen. Samtidigt med JämO inrättades en jämstälJdhetsnämnd,
vars uppgifter framgår av JämL och förordningen (1980:416) med instruktion för
jäm-ställdhelsnämnden, Bakgmnden till de båda nu angivna förordningarna
redovisas i regeringens förordningsmotiv 1980:1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NO, KO och JämO har samtliga bl, a, processförande
uppgifter. De slår alla under JK: s och JO: s tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utanför det statliga området finns många olika
slags ombudsmannafunk-lioner som sköts av en person eller någol annal organ.
Här skall endasl nämnas Pressens opinionsnämnd och Pressombudsmannen samt de
pa-lientombudsmän eller förtroendenämnder som finns i vissa landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av ombudsmannainslitulioner finns i den
statliga förvaltningen många andra tillsynsorgan. Vissa myndigheter har
ställning som tillsynsmyndigheter i förhåUande till andra myndigheter. Så är
fallel med t, ex, riksåklagaren och riksrevisionsverket. Andra har
kontrollerande funktioner på skilda områden i samhället såsom
bankinspektionen, försäkringsinspeklionen och radionämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Statens invandrarverks uppgifter enligt gällande
regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § förordningen (1969:137) med instruktion för slalens invandrarverk är
invandrarverket (SIV) central förvaltningsmyndighet för utiän-nings-, flykting-,
invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan
myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verkets särskilda åligganden anges i 3 §, Det
åligger verkel särskill all bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>fortlöpande bevaka behovel av ålgärder för att
främja invandrares och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation
i Sverige saml efter samråd med berörda myndigheter föreslå eller vidtaga
åtgärder och verka för samordning av åtgärderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>verka för samordning av samhällsinformationen lill
och om invandrare saml svara för sådan samhällsinformation till invandrare som
icke ankommer på annan myndighei och för information lill allmänheten i
invandrings-politiska frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>svara för sådan dokumentation om invandrares och
språkliga minoriteters sociala och kulturella situation som icke ankommer på
annan myndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>vara kontaktorgan mellan samhället och invandrare,
språkliga minoriteter saml deras sammanslutningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:368.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>209 </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verket har också uppgiften alt delta i samråd med
andra statliga myndig- Prop. 1985/86:98 heter stadgad i förordningen
(1976:310) om åtgärder för invandrare m, fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några befogenheter som tillsynsmyndighet har enligt
gällande bestämmelser inte tillagts SIV,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Tidigare förslag om en ombudsman mot etnisk
diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en motion (1981/82: 1071) föreslog Arne Gadd (s) och Hans Pettersson (s) i
Helsingborg tillsättandet av en riksdagens ombudsman för invandrarfrågor med
uppgift att följa invandrarpolitikens tillämpningar. Över motionen avgavs remissyttranden
av justitieombudsmannen Anders Wigelius och av SIV, I konstitutionsutskottets
betänkande (KU 1982/83:7) återges deras remissvar enligt följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
Wigelius är inte övertygad om det riktiga i all vid sidan av JO tillsatta en
speciell riksdagens invandrarombudsman. Om riksdagen önskar en skärpt bevakning
från JO: s sida, eller en bättre rapportering beträffande invandrares
situation i vårt land, kan instruktion härom självfallel lämnas genast eller
önskemålet annars beaktas vid den aviserade översynen beträffande riksdagens
ombudsmän. Enligt JO Wigelius är del, som motionärerna framhåller, obestridligt
atl invandrarnas silualion ofta är svår och osäker, speciellt under den första
liden i Sverige, beroende på den kuUurella och politiska verklighet som de
lämnat. Alt invandrarna får hjälp all finna sig till rätta här i landet är ett
starkt intresse. Vad som behövs härvidlag torde främst vara information till
och mellan berörda grupper saml rådgivning och personligt stöd i individuella
fall. För delta finns redan åtskilligt. Man kan enligt JO Wigelius peka på
invandrarverkets samordnings- och informationsverksamhet, undervisningen i
svenska, invandrarbyråernas arbete, socialtjänsten och rättshjälpen. För
invandrarnas rättssäkerhet är del särskill betydelsefullt all deras ärenden om
asylrätt, arbetstillstånd och övriga vikliga ling som regleras av
utiänningslagsliflningen blir behandlade ulan sakligt sett onödig tidsutdräkl.
Härför fordras uppenbarligen kraftigt ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV) instämmer i vad som
sägs i motionen om<br>
invandrarnas utsatta situation och all särskild hänsyn måsle las lill detla, I<br>
motionen nämnda arbetsuppgifter för en invandrarombudsman åvilar<br>
emellertid redan i dag olika myndigheter. Tillsynen över rättstillämpningen<br>
i offentlig verksamhei är en uppgift för justitieombudsmännen. Ombuds<br>
männen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps och för<br>
enhetlighet i rättstillämpningen, Justitiekanslern har i viss mån liknande<br>
arbetsuppgifter. Justitieombudsmännens verksamhei har under senare år<br>
blivit mer utåtriktad och troligen alltmer känd bland invandrarna. För alt<br>
sprida information om sin verksamhei har justitieombudsmännen ordnat<br>
s, k, öppna hus dit representanter för invandrarorganisationerna inbjudils.<br>
Del är viktigt all liknande aktiviteter fortsätter för alt fördjupa informatio<br>
nen men också för alt nå nytillkomna grupper av invandrare och flyktingar,<br>
- SIV anser all den nuvarande ansvarsfördelningen mellan olika myndig<br>
heter i fråga om lillsyn över rättstillämpningen och ansvar för invandrar-<br>
och minoritetsfrågorna är ändamålsenlig. Del skulle inte vara meningsfullt<br>
att ha en invandrarombudsman med ansvar för alla dessa olikartade verk<br>
samhetsområden, Mol den bakgrunden avstyrker SIV förslaget om en<br>
invandrarombudsman,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konstitutionsutskottet behandlade motionen i nämnda
betänkande i an- Prop. 1985/86:98 slutning till frågan om en översyn av
JO-ämbetel, Utskottet hemställde om tillsättandet av en utredning med uppgift
all verkställa en översyn av JO-ämbelet och anförde all utredningen borde
överväga frågan om invandrarnas särskilda behov av insatser från JO: s sida
med hänsyn till deras speciella situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den JO-ulredning, som sedan tillsattes, har numera
avgivit sill belänkande (SOU 1985:26) JO-ämbetel - En översyn. Utredningen
anför följande i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening finns inte anledning all tillägga JO någon särskild i
författning utpekad tiUsynsuppgifl rörande invandrare. Inte heller anser
utredningen all JO - lika lilel på delta område som på andra områden under hans
tillsyn - bör ges några särskilda direktiv om vad han skall rikta in sin
lillsyn på. Utredningen konstaterar för övrigt all de uppgifter som enligt
motionen skulle åvila den föreslagna invandrarom-budsmannen enligt gällande
ordning redan ankommer på JO, Behovel av en särskild invandrarombudsman kan
därför ifrågasättas. Självfallet är del angelägel atl JO beträffande invandrare
— liksom belräffande andra utsatta grupper i samhället - är beredd att, så
snart det är påkallat, ingripa till deras hjälp med de medel som står lill buds
samt alt JO påtalar ev, brister i den lagstiftning som rör dem. Del finns
naturligtvis behov av olika ålgärder för alt hjälpa invandrarna till rätta i
deras mellanhavanden med myndigheter m, m. Dessa insatser bör emellertid i
första hand göras av olika ordinarie organ i samhället. Även JO kan dock -
inom ramen för sin upplysnings-och rådgivningsverksamhet (se 8,5) - vara
behjälplig härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Diskrimineringsutredningens arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 tillkallade dåvarande
chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Wirtén, en särskild utredare
(A 1978:06) med uppgift att göra en utredning om fördomar och diskriminering i
fråga om invandrare m,fl. Till särskild utredare förordnades generaldirektören
Kjell Öberg, Utredningen antog namnet diskrimineringsutredningen (DU),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har avlämnat flera betänkanden och rapporter. Tre
av betänkandena har särskill intresse som bakgrund till de förslag som läggs
fram i denna promemoria,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I delbelänkandet (SOU 1983:18) Lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet har utredningen föreslagit ell arbelsräitsligl,
skadeslåndssanklionerat förbud för arbetsgivare all diskriminera arbetssökande
och anställda på etnisk grund, Delbelänkandet (Ds A 1984:7) Om olaga
diskriminering innehåller förslag som berör straffbestämmelsen om olaga
diskriminering i 16 kap, 9 § BrB, Vidare har skilda förslag lagls fram i
slutbelänkandet (SOU 1984:55) 1 rätt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag mot etnisk diskriminering i
arbetslivet Prop. 1985/86:98 och den fortsatta beredningen av det inom
regeringskansliet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.1
Betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven (Dir, 1978:78) för DU konstaterades att bestämmelsen om straff för
olaga diskriminering inte gäller arbetsmarknaden. Utredningsuppdraget angavs
gälla även arbetsmarknaden men i direktiven uttalades atl det liksom tidigare i
försia hand borde anförtros arbetsmarknadens parter att frivilligt och i
samverkan se lill att diskriminering förhindras på arbetsmarknaden. Om
utredaren skulle finna alt starka skäl talade för en lagstiftning även på delta
område skulle han dock efter samråd med arbetsmarknadens parter kunna föreslå
en sådan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU fann efler all ha genomfört flera olika
undersökningar atl det förekommer etnisk diskriminering i arbetslivet och att
denna diskriminering är betydande. För atl komma lill rätta med
diskrimineringen ansåg DU att man måsle använda sig av någol av alternativen
lagstiftning, information och avtal mellan arbetsmarknadens parter, DU fann
härvid all information inte skulle vara nog samt att etl avtal inte var
tillräckligt bl, a, eftersom del inte skulle bli bindande för dem som inte var
kolleklivavialsbundna, DU påpekade också all arbetsmarknadsparierna trots all
de hafl myckel lång lid på sig ännu inte ingått någol avtal, Mol denna bakgrund
och under åberopande av alt FN-konventionen om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering krävde lagstiftning på ifrågavarande område, fann DU del
nödvändigl med en ny lagstiftning för alt komma lill rätta med diskrimineringen
på arbetsmarknaden, DU konstaterade all del i och för sig är möjligt atl vidga
de straffrättsliga beslämmelserna om olaga diskriminering i 16 kap, 9 § BrB
lill all omfatta även arbetsmarknaden men fann all bevisproblemen inom
straffrätten är så svåra att en civilrätlslig lagstiftning där bevisbördan kan
uppdelas var att föredra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sitt delbetänkande Lag mot etnisk diskriminering
i arbetslivet föreslår därför DU införandet av en civilrätlslig lagstiftning
mol diskriminering vid anställning och inom anställningsförhållanden. Den
föreslagna lagstiftningen bygger i allt väsentligt på jämställdhelslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har i den föreslagna lagen inte lämnat någon
närmare definition av vilka grupper som omfattas av lagen utan har nöjt sig med
atl ange lagens ändamål, nämligen ett skydd för envar mol etnisk diskriminering
i arbetslivet. Detta medför atl även majoritetsbefolkningen i princip skyddas
av lagstiftningen, vilket enligt DU åven krävs i FN-konventionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppet etnisk tillhörighet definieras inte i
lagen men förklaras i belänkandet omfatta diskrimineringsgrunderna ras,
hudfärg, etniskt och nationellt ursprung samt nationalitet men däremot inte
trosbekännelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagförslaget följer därefter etl förbud för
arbetsgivaren all göra sig<br>
skyldig till etnisk diskriminering, vilket till skillnad från
jämställdhelslagen<br>
omfattar även de fall där någon anställning över huvudtaget inte kommer<br>
lill stånd, I de följande paragraferna anges situationer då sådan diskrimine<br>
ring skall anses föreligga. En bevisbörderegel med ell presumtionsansvar,<br>
som är uppbyggt enligt jämställdhelslagens modell, finns också med. I<br>
likhet med vad som gäller enligt jämställdhelslagen stadgas vidare om vissa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiva
ålgärder och möjlighel till positiv särbehandling. Dessa regler är Prop.
1985/86:98 dock inte av så omfattande natur som jämställdhetslagens motsvarande
regelsystem. Slutligen har även reglerna om påföljder och tillämpning i
huvudsak byggts på jåmställdhetsjageris modell och JämO föreslås också bli
övervakande myndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningen av belänkandet bifogas denna
promemoria som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.2
Remissutfallet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser var positiva lill en lagstiftning mot etnisk diskriminering i
arbetslivet men de flesta framförde kritik i olika avseenden mot den uiformning
lagstiftningen fåll. Även de positiva remissinstanserna framhöll i allmänhet
all andra ålgärder i syfle att motverka diskriminering, Lex, information,
utbildning och arbelsmarknadspolitiska insatser var väl så viktiga som
lagstiftning. De tveksamma och negativa remissinstanserna framhöll bl. a, att
lagen skulle bli svår att tiUämpa, att utformningen var sådan alt den skapade
rättsosäkerhet och alt del fanns risk för att lagen skulle motverka sill eget
syfte. Från arbetsgivarhåll uttalades också särskild kritik som gick ut på alt
DU bedrivit sill arbete på ett sätt som rimmade illa med vad som uttalats i
direktiven om samråd med arbetsmarknadens parter. En SammanstäUning av
remissyttrandena bifogas, bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.3
Hearings våren 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
våren 1984 genomförde arbetsmarknadsdepartementet tre hearings med arbetsmarknadens
parter, invandrarorganisationer och vissa myndigheter, I etl bakgrundsmaterial
till dessa hearings diskuterades olika lösningar av frågan, främst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avtalsvägen eller med andra ord
metoden med någon form av uppförandekod anlagen av parterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en straffrältslig regel för
arbetsmarknaden, molsvarande den som gäller när en enskild träder i kontakt med
näringslivet och den offentliga sektorn (16 kap, 9 § BrB)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en civilrätlslig lagstiftning
uppbyggd kring en generalklausul utan detaljerade föreskrifter om de olika
diskrimineringsfallen och ulan någon bevispresumlion. Förslaget hade
väsentligen sin utgångspunkt i de synpunkter arbetsdomstolen (AD) anfört i
sitt remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
nämndes i bakgrundsmaterialet en annan metod, nämligen den<br>
förvallningsrällsliga reglering lill stöd för äldre arbetstagare och för arbets<br>
tagare med nedsatt arbetsförmåga som finns i lagen (1974:13) om vissa<br>
anslällningsfrämjande åtgärder, främjandelagen.<br>
Resultatet av hearingarna kan kort sammanfallas enligt följande.<br>
Arbetsmarknadens parter förklarade bl, a, alt man inte hade iakttagit<br>
någon diskriminering när del gäller dem som redan är inne på arbetsmark<br>
naden, men godtog - med undantag för Svenska arbetsgivareföreningen -</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
resultat DU kommit fram till om förekomsten av diskriminering, Samlli- Prop.
1985/86:98 ga arbetsmarknadsorganisationer, utom LO, ansåg all ett avlal eller
en "uppförandekod" var den bästa lösningen. LO förklarade, att man
inte trodde atl man kan lösa problemet avtalsvägen. Utan ell allmänt personalpolitiskt
avtal skulle arbetstagarorganisationerna enligt LO inte kunna hindra
diskriminering vid anställningslillfällen. De flesta organisationerna var av
den uppfattningen atl problemet med diskriminering sannolikt var störst vid
anställningstillfällel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Invandrarrådets representanter var eniga om atl
såväl arbetsgivare som fackliga företrädare ibland gör sig skyldiga till etnisk
diskriminering och all lagstiftning av den modell DU föreslagit borde införas.
Man underströk också kraftigt svårigheten all vela vart man skall vända sig för
all få hjälp när man utsätts för etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndigheterna var i allmänhet positiva tUl någon
form av lagstiftning men negativa lill den uiformning av lagen som DU
föreslagit, Förslagel om en lag uppbyggd kring en generalklausul fick ell
blandat mottagande. Flera framhöll all jämsläUdhelslagen borde vara förebild
för en lagstiftning, några var positiva lill förslagel lill en lag uppbyggd
kring en generalklausul, medan andra var kritiska. Bl, a, framfördes
uppfattningen atl del med en sådan lag kunde bli svårt all förutse hur etl
vissl handlande skulle bedömas vid en rättslig prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Särskilt om delbetänkandet Om olaga diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delbelänkandet Om olaga diskriminering redovisas en genomgång av rättsväsendets
handläggning av polisanmälningar om hels mot folkgrupp och olaga diskriminering
(16 kap, 8 och 9 §§ BrB), Vidare föreslås bl, a, en höjning av slraffmaximum
för olaga diskriminering och en ändring i skadeståndslagen som innebär att
olaga diskriminering läggs lill skadeståndslagens uppräkning av brott som
berättigar lill ersällning för psykiskt lidande, I betänkandet lämnas vidare
vissa förslag dels om handläggningen inom rättsväsendet rörande denna
brottstyp, dels om nya uppgifter för SIV, De senare förslagen sammanfallas i
betänkandet enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi föreslår även, att såväl polis- som
åklagarmyndighets handläggning av ärenden rörande hels mot folkgrupp och olaga
diskriminering skall följas av slalens invandrarverk (SIV), som löpande skall
få del av anmälningar, förundersökningsprotokoll och beslut från polis- och
åklagarmyndighet, SIV skall åven ta emot och lill polisen vidarebefordra
anmälningar om hels mot folkgrupp och olaga diskriminering. Verket skall vidare
ta emot och pröva klagomål från enskilda eller grupper enligt artikel 14 i FN:s
rasdiskrimineringskonvenlion. Slutligen skall SIV inom ramen för sitt särskilda
informationsansvar medverka lill all kunskaper om de aktuella lagrummen sprids
hos såväl invandrarna som den svenska allmänheten och hos myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas syn på dessa sistnämnda förslag
har särskill sam<br>
manställts. En förteckning över remissinstanserna och denna sammanställ<br>
ning bifogas (Maw i),</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
bereds för närvarande inom jusliliedepartemenlel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Särskilt om slutbetänkandet I rätt riktning</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
diskrimineringsutredningens slutbetänkande behandlas bl,a, frågan om de etniska
minoriteternas förhållanden på flera samhällsområden, såsom skolan,
sociahjänsten, hälso- och sjukvården, arbetslivet, bostadsmarknaden, massmedia
och rättsväsendet. Vidare utvecklas tanken om en tillsynsroll för SIV
ytterligare. Bl, a, föreslås atl SIV skall ge vägledning och bistånd till
enskilda och grupper som anser sig diskriminerade, DU har bedömt sådana
åtgärder vara av central betydelse men inte velat föreslå all SIV skall kunna
underställa gärningar en rättslig prövning i någon form av ombudsmannaroll (s,
230), Utredningen har också synpunkler på utformningen och tillämpningen av
förordningen (1976:310) om åtgärder för invandrare m,fl. Förordningen bifogas
här (bilaga 4). Slutligen upprepas förslagel all SIV skall ges uppdraget atl
som nationellt organ mottaga och pröva framställningar från enskilda eller
grupper av enskilda i fråga om påstådda kränkningar av FN: s konvention om
avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas syn på dessa förslag har
särskill sammanställts. En förteckning över remissinstanserna, inledande
redogörelser för utredningens delförslag på detta område och sammanställningen
över remissinstansernas synpunkler bifogas här (bilaga 5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Inledande synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående har redogjorts för de regler som redan i gällande rätt verkar
till skydd mot etnisk diskriminering, Särskill de regler, grundade på både
avlal och lag, som finns i arbelsrållen har därvid uppmärksammats. Vidare har
DU: s förslag och remissbehandlingen av dem redovisats. Slutligen har också de
ombudsmannainstitulioner som i dag finns presenterats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s karlläggning av förekomsten av etnisk
diskriminering i del svenska samhället har gett ett resultat, som visar atl
statsmakterna - stödda av en bred remissopinion — bör ta ytterligare initiativ
för att bekämpa sådan diskriminering, I detta avsnitt av promemorian kommer
valet av lämpliga åtgärder att diskuteras. Som en bakgrund lill den
diskussionen bör dock några synpunkler läggas på själva begreppei etnisk
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskriminering är etl samlingsullryck för en rad
företeelser som strider<br>
mol principen om likvärdig behandling. Etnisk diskriminering tar därvid<br>
sikte på sådan diskriminering som sker på etnisk grund, dvs, beror på<br>
sådant som bl, a, ras, hudfärg och nationellt eller etniskt urspmng. Del kan<br>
sägas omfatta en mängd företeelser på livets alla områden - såväl inom<br>
den offentliga som den enskilda sfären av samhällslivet som i privatlivet, I<br>
samhällsdebatten i stort kan uttrycket användas i en vid mening utan<br>
närmare preciseringar. Människor har ändå ganska klara uppfattningar om<br>
vad det är frågan om. Etnisk diskriminering blir däremot mångtydigt och<br>
svårt atl avgränsa och närmare bestämma när del ses som etl rättsligt<br>
begrepp i lagsliflningssammanhang,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell ytteriigare problem är all begreppei etnisk
diskriminering används Prop. 1985/86:98 både subjektivt och objektivt, I det
ena fallet handlar det om hur någon, med rätt eller orätt, har en upplevelse av
att ha blivit utsatt för etnisk diskriminering, I det andra fallel kan del vara
fråga om all i ell rättsligt sammanhang fastslå alt diskriminering just på
etnisk grund i objektiv mening faktiskt ägl rum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppei kan också sägas omspänna företeelser av
väldigt varierande svårighetsgrad, alltifrån eii känslomässigt grundat
handlande på privatlivets område lill ett allvarligt missgynnande från en
offentlig myndighels sida. Häri ligger också alt begreppei genomgår
förändringar pä grund av del sociala livets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etnisk diskriminering är vidare anknuten både till
den behandling enskilda individer möter och till hela etniska gruppers
stäUning i samhället i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etnisk diskriminering måsle också betraktas med
utgångspunkt i den handling som är eller påslås vara diskriminerande. Med
direkt diskriminering avser DU avsiktligt konkret missgynn;;de direkt på
etnisk grund. Indirekt diskriminering handlar om all uppställa krav eller
villkor som får ell missgynnande som effekt genom atl vissa personer eller
grupper i praktiken diskvalificeras, DU har pekat på all indirekt
diskriminering kan vara både avsiktlig och oavsiktlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till frågan om etnisk diskriminering hör också
begreppet positiv särbehandling. Del kan här sägas handla om sådana generella
åtgärder för all stärka en viss grupps ställning i samhällslivet, som bygger på
den övergripande principen om likvärdig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det ligger i sakens natur atl ell samhällsproblem
med dessa många aspekter måsle angripas på flera sätt, AtlUydbildning genom
utbildning och information är givelvis av gmndläggande betydelse. Lagstiftning
är därvid viktig, därför alt samhället genom rättsreglerna ger uttryck för sin
uppfattning. Men rättsreglerna måsle också vara effektiva och praktiskt gå atl
tillämpa. Vidare måste rättsreglerna utformas så alt de tillgodoser kravet på
rättssäkerhet i förfarandet. Den lagstiftning som vi i dag har att använda mol
etnisk diskriminering är inte minst ett uttryck för hur slalsmaklerna hittills
sett på avvägningen mellan rättssäkerhet och effektivitet. Frågan är nu om
denna lagstiftning behöver kompletteras och förbättras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Inledande genomgång av rättsläget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 3 har lämnats en närmare redogörelse för gällande lagstiftning. En<br>
viktig utgångspunkt är därvid 1970 års lagstiftningsärende. Då genomför<br>
des en analys av vilka ändringar i svensk rätt som. fordrades i anledning av<br>
ratificeringen av FN-konventionen om avskaffande av alla former av ras<br>
diskriminering. Denna analys resulterade i tillkomsten av slraffsladgandet<br>
i 16 kap, 9 § BrB mol olaga diskriminering med vissa regler mol diskrimi<br>
nering i näringsverksamhet och i det allmännas verksamhei. Arbetslivet<br>
lämnades år 1970 utanför lagmmmels tillämpningsområde. Detta beslut<br>
fattades mol bakgrund av de ingående överväganden som redovisas i<br>
förarbetena. Vad som därvid spelade in var bl,a, arbetsmarknadens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>parters gemensamma roll alt i stor utsträckning själva
genom avlal och på Prop. 1985/86:98 annat sätt ansvara för förhållandena på
arbetsmarknaden, förekomsten av avgöranden i AD: s praxis om god sed i
avtalsförhållanden och det då fattade beslutet alt utreda möjligheterna att stärka
anställningsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sidan av den centrala
straffrättsliga beslämmelsen i 16 kap, 9 § BrB finns, som framgår av
redogörelsen i avsnitt 3, åtskilliga andra stadganden av betydelse för atl
hindra etnisk diskriminering i samhället. Här nämns sammanfattningsvis
följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalsmaklerna måste iaktta förbudet
i 2 kap, 15 § RF mot etniskt diskriminerande inslag i lagstiftning och annan
normgivning. Den regeln leder, tillsammans med regler om atl myndigheterna
skall iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet och 16 kap, 9 § m, fl,
bestämmelser i BrB, till atl statliga och kommunala befattningshavare i
myndighetsutövning och andra kontakter med allmänheten inte får utsätta någon
för etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom straffrätten finns åtskilliga
bestämmelser som kan bli tillämpliga i situationer där någon utsatts för
diskriminerande behandling på etnisk grund. Sådana regler är bl. a,
bestämmelserna om förtal och förolämpning i 5 kap, BrB och förargelseväckande
beleende i 16 kap, 16 § BrB, All sådana straffrättsliga regler kan vara
verksamma vid händelser också på arbetslivets område ligger i sakens natur och
har i etl avseende särskilt framhållits av departementschefen, se prop,
1981/82:58 s, 20 angående förolämpning av invandrare på arbetsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom civilrätten finns också
åtskilliga regler, både generella klausuler med krav på iakttagande av god sed
och speciella stadganden, Lex på boendeområdei, som kan verka till skydd mot
etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandena inom arbetslivet har
utförligt redovisats i avsnitt 3,4,5, Här skall endast följande understrykas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller arbetssökande lill
statligt reglerad tjänsl garanteras saklighet i prövningen av
anställningsärendet av regler i regeringsformen (1 kap, 9 § och 11 kap, 9 §)
och genom lagen (1976:600) om offentlig anställning. Särskilt med hänsyn till
innehållet i 1 kap, 9 § RF torde kommunerna ha att iaktta principen om
saklighet i anslällningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon allmän lagregel enligt vilka
arbetsgivaren är skyldig alt iaktta saklig grund för anställning finns inte på
den privata arbetsmarknaden, Anslällningsrätten är fri. Detsamma gäller
befordran och utbildning. Jämställdhetslagen, liksom främjandelagen,
innehåller dock regler som inskränker denna frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom medbestämmandelagen ges
vidare arbetslagarna genom sina organisationer möjligheter all - pä både den
offentliga och den privata arbetsmarknaden - ulöva ett inflytande på
personalpolitikens område, ett inflytande som kan få betydelse när del gäller
bl, a, frågor om meritvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För offentlig arbetsgivare gäller
nyssnämnda sakligheiskrav även i an<br>
ställningsförhållanden. Härtill kommer på hela arbetsmarknaden den vikli<br>
ga regeln i anställningsskyddslagen om saklig grund för uppsägning från<br>
arbetsgivarens sida, I etl rättsfall, AD 1983: 107, har vidare principen om<br>
god sed pä arbetsmarknaden lett till all ett förfarande betraktats som etnisk</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskriminering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i relation till arbetstagarnas organisationer
åtnjuter den enskilde i Prop. 1985/86:98 flera vikliga avseenden ett skydd mol
etnisk diskriminering, Detla skydd är visserligen inte lagstadgal, eftersom
föreningarnas verksamhet väsentligen är oreglerad i lag. Genom flera viktiga
avgöranden i rättspraxis kommer dock en princip om likabehandling på
föreningslivels område lill uttryck,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5,3 Internationell belysning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DU
har redogjort för rättsläget i de övriga nordiska länderna, några västeuropeiska
stater och USA, Denna genomgång gör det möjligt atl jämföra de svenska
förhållandena med andra länders rättssystem, länder som i likhet med Sverige
ratificerat FN-konventionen mol rasdiskriminering. Jämförelserna försvåras
dock av två faktorer: dels skillnaderna mellan det kontinentala och det
anglosaxiska rättssystemet och dels av ländernas olika traditioner i fråga om
lagstiftning på arbetslivets område bl, a, med en i Sverige mycket starkare
reglering av anställningsskyddet än i andra länder. Några drag skall hår
framhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nordiska länderna har i slora drag en likartad
reglering, Slraffbud liknande 16 kap, 9 § BrB finns i de övriga nordiska
länderna. Etnisk diskriminering i arbetslivet har inte mötts med särskilda
arbets- eller straffrättsliga regler, möjligen med ett undanlag, 1 Finland
finns i lagen om arbetsavtal en straffsanklionerad bör-regel som skyddar en
arbetstagare mot osaklig behandling av arbetsgivaren. Bestämmelsen gäller inte
lill skydd för arbetssökande. Krav på saklig grund för uppsägning finns dock
också i både svensk och norsk arbetsrättslig lagstiftning, I Västeuropa finns i
flera länder straffrättsliga regler mol etnisk diskriminering bl, a, i
arbetslivet. Antalet rättsfall som redovisats är dock mycket sparsamt och gör
det svårt att bedöma bestämmelsernas närmare funktion, I USA och Storbritannien
finns en betydligt mera aktiv och ingripande rättslig reglering såvitt gäller
etnisk diskriminering i arbetslivet. Slående är den roll som givils till
slående kommissioner med rådgivning, rättshjälp och medling som uppgift allt
mot bakgrund av en befogenhet att föra processer i enskilda fall eller i fråga
om utvecklingsprogram för olika arbetsplatser, I Nederiänderna har nyligen
inrättats ett organ med uppgift alt på skilda sått, dock ej processföring eller
rättstillämpning, aktivt driva ett arbete mot etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5,4. Synpunkter på DU: s förslag om en lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det föregående har framhållits att det i gällande rätt finns regler som i<br>
betydande utsträckning ger ell skydd i arbetslivet mol olika former av<br>
diskriminering och då bl, a, pä etnisk grund. Men det har också betonats<br>
att skyddet mot annan diskriminering än könsdiskriminering är svagare<br>
och inte egentligen finns för de arbetssökande på den enskilda sektorn. Där<br>
råder i stället principen om den fria anställningsrällen, låt vara att medbe<br>
stämmandelagen kan öppna möjligheter för de fackliga organisationerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>218<br>
lill ett medinflytande i personalpolitiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna ordning haren lång tradition och har
väsentligen lämnats orubbad Prop. 1985/86:98 även under 1970-talets intensiva
arbetsrättsliga lagstiftning. Allmänt kan sägas alt skyddet mot osaklig
behandling på del individuella planet förstärkts dels såvitt gäller redan
beslående anställningar genom reformerna pä anställningsskyddets område, dels
genom jämställdhelslagen, Pä ell mera generellt plan - för arbetslagarna som
kollekliv - har i försia hand systemet med förhandlingar och avlal på
arbetsmarknaden inneburit ett skydd mot osaklig och diskriminerande behandling
av arbetstagarna. Denna ordning har förstärkts genom medbestämmandelagen. Ett
annat inslag på del generella planet är de arbelsmarknadspolitiskt betingade
åtgärderna för alt stärka äldre arbetstagares och arbetstagares med nedsatt
arbetsförmåga ställning på arbetsmarknaden som kommit till uttryck i
främjandelagen, som bl. a, innehåller vissa regler som begränsar den fria
anslällningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det nu sagda belyser all rättsliga åtgärder till
skydd mol diskriminering på arbetsmarknaden kan vara individinrikiade och/eller
kollektivt inriktade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Individinrikiade ålgärder genom lagstiftning kan
ske inom ramen för straffrätten eller arbetsrätten/civilrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I båda fallen knyts konkreta rättsföljder till
materiella förbudsregler som verkar i enskilda konkreta fall, Rällsföljden
består av sanktioner: i straffrätten etl straff och ev, anknutet skadestånd
och i svensk arbetsrätt skadestånd (sanktionen att den diskriminerade skall få
anställningen har diskuterats i samband med jämställdhelslagen men har inte genomförts
- i andra länder finns sådana sanktioner). Givelvis har individualiserade
regler av denna typ viktiga normerande verkningar och har därmed slor betydelse
även på etl kollektivt plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom straffrätten uttrycker samhället sina
moraliska ställningstaganden. Med det straffrättsliga systemet är också
förenat starka rättsskydds-garantier för den anklagade. Skäl kan tala för alt
ven etnisk diskriminering i arbetslivet skall kriminaliseras, även om tendensen
f, n, är en stark återhållsamhet med nykriminalisering. Alt en kriminalisering
inte föreslagits av DU beror bl, a, på alt DU tvivlat på atl en sådan
reglering skulle ha önskad effektivitet: de stränga beviskraven i straffrätten
skulle för sällan leda till fällande domar. Vidare har DU beaktat arbetsmarknadens
parters ovilja till en straffrältslig lösning på området. Starka skäl kan
anföras för den ståndpunkten med hänsyn lill atl rättsbildningen på detla
område IradUionelll sker genom koUektivavial,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från invandrarorganisalionernas sida har pekats på all
diskriminering på<br>
etnisk grund förekommer i arbetslivet bl, a, från arbetskamraters sida och<br>
utan alt arbetsgivaren är ansvarig för del och alt en reglering borde omfatta<br>
sådana fall. Som här tidigare påpekats finns inom straffrätten vissa regler<br>
som kan ge ell skydd i vissa sådana fall. Delta skydd kan byggas ul<br>
ytterligare i straffrätten om del anses nödvändigl. Sådana lösningar är<br>
däremot inte möjliga inom arbetsrättens nuvarande systemalik. En annan<br>
skillnad mellan straffrätten och arbetsrätten är alt en arbetsrättslig lagstift<br>
ning kan kompletteras med en avtalsreglering mellan arbetsmarknadens<br>
parter. Så har också skell på jämställdhelslagens område. En slraffrällslig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regel
kan här inte ha samma bakgmndsfunklion men kan givelvis bilda Prop.
1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utgångspunkt
för en uppförandekod som parterna förklarar sig vilja verka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Något förslag tUl en straffrältslig regel på
områdel har inte framlagts av DU, En sådan lösning förutsätter etl närmare
utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En arbetsrättslig lösning ger utöver vad nu sagls,
anledning tiU följande synpunkler. Etnisk diskriminering är inte det enda
diskrimineringsproblem som diskuterats inom arbetsrätten, Ell annal gäller
behovel av regler för skydd mol diskriminering av föreningsrällskränkande
karaktär av arbetssökande. Den frågan behandlades av arbelsrältskommiltén i
belänkandet (SOU 1975: 1) Demokrati på arbetsplatsen. Där anförs i frågan (s,
235 f,).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En allmän regel av innebörd, all arbetsgivare inte
äger vägra arbetssökande anställning emedan han år oorganiserad eller på gmnd
av hans tillhörighet lill viss organisalion (eller ev. över huvud emedan han är
organiserad) skulle få myckel långtgående verkningar. Uppenbara svårigheter
atl leda i bevis det verkliga syftet bakom en vägran att anställa skulle kräva
en bevisregel motsvarande den som AD för närvarande lilllämpar i
föreningsrältskränkningsmål, om del över huvud skall gå all genomdriva
tillämpning av en regel om skydd för arbetssökandes föreningsrätt. Men det år
då svårt all se annal, än atl en sådan ny föreningsrättsregel i praktiken
innebär en allmän skyldighel för arbetsgivaren atl, åtminstone vid konkurrens
mellan organiserade och oorganiserade eller mellan arbetssökande med olika
facklig hemvist, anställa den efter något särskilt kriterium mest meriterade.
Enligt kommitténs mening är emellertid utbildandet av kriterier för
meritvärderingen inte något som ägnar sig för lagstiftning i föreningsrältsliga
sammanhang och än mindre någol som kan överlåtas ål rättstillämpningen. Den
diskuterade föreningsrällsregelns långtgående verkningar i de nyss nämnda
konkurrensfallen skulle dessulom le sig märkliga om för andra fall bibehölls i
princip full frihei för arbetsgivare atl anställa vem han önskar. Problemen
kring en generell lagstiftning i merit-värderingsfrågan kan emeUertid belysas
redan genom en erinran om de svårigheter som är förknippade med faststäUande i
kollektivavtal och lag av lurordningsregler för uppsägning (jfr prop, 1973:129
s, 160), Eftersom i princip enbart underlåtenhet alt anställa bör vara atl
jämställa med vägran att anställa torde vidare, om del över huvud skall vara
möjligt att nå full likställighet mellan de förut berörda olika kategorierna av
arbetssökande, vara nödvändigl all införa obligatorisk arbetsförmedling eller
något liknande syslem. Del är tydligt all en lösning av de nu berörda
problemen leder utanför kommitténs utredningsuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda har kommittén inte
funnit anledning alt gå vidare in på frågan om en allmän regel om skydd för
arbetssökandes föreningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Något skydd för arbetssökande mot
föreningsrätlskränkning infördes<br>
inte i samband med medbeslämmandereformen och rättsläget är oföränd<br>
rat idag. Inte heller har någon lagstiftning införts mot s,k, organisations<br>
klausuler, en fråga med avgörande samband med den nyssnämnda (jfr nya<br>
arbetsrältskommilléns belänkande, SOU 1982:60, MBL i utveckling s, 286<br>
ff,) Nya arbelsrällskommiltén behandlade i delta betänkande på nytt frå<br>
gan om ell skydd för arbetssökande mol föreningsrätlskränkning och an<br>
förde detta i anslutning till arbetsrältskommilléns nyss citerade uttalande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220<br>
(s, 285 f,):</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi har övervägt dessa synpunkter på regler som
direkt tar sikte på Prop. 1985/86:98 negativ föreningsrätt och
föreningsrältsskydd för arbetssökande och har inte funnit anledning all sätta i
fråga de slutsatser som den förra kommittén kom fram lill. Bilden har
visserligen förändrats under tiden efler tillkomsten av MBL, såtillvida som
det numera i lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i
arbetslivet finns ell slags punklingripande genom lagstiftning mot
diskriminering av arbetssökande vid anställningstillfällel, JämsläUdhelslagen
lorde i sig visa all lagstiftning som ställer krav på objektivitet vid
anställningstillfällel är tekniskt genomförbar, även om objeklivitetskravel
inte görs generelll ulan tar sikte enbart på en viss form av diskriminering.
All svårigheterna är slora utgör inte desto mindre jämslälidhetsiagen ett gott
belägg för. Del kan inte heller med säkerhet sägas all den lösning som där har
valls utan vidare kan överföras till föreningsrällsområdel, eller atl man med
samma slags tekniska lösning skulle uppnå de eftersträvade resultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jämställdhetsreformen kan alltså ses som ett
punklingripande, Reglema i jämställdhelslagen har för sin effektivitet ansetts
fordra bevisregler som innebär alt ell orsakssamband presumeras mellan
missgynnande och könstillhörighet, DU har bl, a, mol bakgrund härav föreslagit
en bevispresum-tion i en lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Det
förslagel har mötts med stark kritik under remissbehandlingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om DU: s lagförslag — i hög grad byggt på
jämställdhelslagen som modell - har alltså åtskillig kritik framförts. Även del
vid hearingarna framlagda utkastet till en mer generalklausulsbelonad
lagstiftning har mötts med kritiska påpekanden från några myndighelsförelrädare
och vissa av arbetsmarknadens organisationer, - Del kan konstaleras att även
delta senare lagstiflningsalternativ skulle fordra omfattande överarbetning och
en ytteriigare remissbehandling innan det skulle kunna föreläggas riksdagen,
Detla alternativ måste därför redan på grund härav nu anstå, 1 sammanhanget bör
även nämnas all ratificeringen av FN-konventionen mol rasdiskriminering inte
kan ges innebörden av etl absolut krav på införande av en förbudslagsliflning
av DU: s typ eller genom straffrättsliga regler, jfr i denna fråga 1970 års
lagstiftningsärende, föredragande statsrådels uttalande i prop, 1971:125 s, 26
saml AD:s, ILO-kommitténs och SAF:s remissyttranden i förevarande
lagstiftningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan DU lagt fram sill belänkande har också från
andra håll väckis förslag om liknande skyddsregler för andra utsatta gmpper,
jfr bl, a, betänkandet (SOU 1984:63) Homosexuella och samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Här görs den bedömningen all de nu berörda
lagsliflningsförslagen också måsle bedömas i ell mera generellt perspektiv av
del slag som antyds i arbelsrällskommilléns citerade uttalande. De bör ses
också mot bakgrund av en tänkt ordning med ett generellt diskrimineringsförbud
beträffande arbetssökande eller med andra ord ett krav på saklig grund vid
anslällningsbeslul på den privata delen av arbetsmarknaden och konsekvenserna
av en sädan princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom förvaltningsrätten kan ålgärder vidtas för
atl möta mera generel<br>
la problem på arbetsmarknaden som slalsmaklerna önskar ingripa mot.<br>
Både i jämställdhelslagen och i främjandelagen finns regler enligt vilka en<br>
myndighei ges i uppgift all mera aktivt sköta en lillsyn på etl område,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighetens
verksamhet garanteras genom vissa regler om uppgiftsplikt Prop. 1985/86:98 för
arbetsgivare. Där regleras också en skyldighel för arbetsgivaren all vidla
vissa av myndigheien angivna åtgärder i enlighel med lagstiftningens syfle.
Vidare förekommer viiessanktioner i sammanhanget, I främjandelagen finns även
straff och sanktionen arbetsförmedlingslvång. Det bör här dock även nämnas all
JämO: s uppgift att bevaka att aktiva åtgärder vidtas för jämställdhet från en
arbetsgivares sida är begränsad till de fall där inte frågan reglerats genom
kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central
arbetstagarorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kollektivt inriktade åtgärder av denna typ är
vikliga inslag i arbetsmarknadspolitiken särskilt i perioder av hög
arbetslöshet. Utrymme finns för en god samverkan mellan myndigheien och
arbetsmarknadens parter i regelsystem av denna typ. Mera sällan tillgrips
Ivångsreglerna i myndighetens arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har föreslagit atl ganska detaljerade regler om
aktiva åtgärder för atl stödja s, k, posiliv särbehandling skall ingå i en lag
mol etnisk diskriminering i arbetslivet. Enligt DU skulle dessa regler verka
på frivillighelens grund och i samverkan mellan arbetsgivaren och arbetslagarna
eller deras organisationer, DU föreslog dock inte någon särskild funktion för
den övervakande myndigheten i detla sammanhang, Förslagel har fått ett
splittrat mottagande i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är knappasl kontroversiellt att hävda all mera
genereUt inriktade aktiva åtgärder för all molverka etnisk diskriminering i
arbetslivet kan vara mycket betydelsefulla. Del gäller sådanl som ålgärder för
alt motverka olika typer av s, k, indirekt diskriminering (uppställande av
vissa villkor som utesluter vissa kategorier sökande etc) och för alt
understödja sådana olika former av positiv särbehandling som inte kan sägas stå
i slrid mot principen om alt undvika diskriminering. Arbete för alt finna
riktlinjer som underlättar meritvärderingen av t, ex, utbildningar i andra
länder och av flerspråkighel är andra exempel. Med främjandelagen och
jämställdhelslagen som förebilder kan aktiva insatser i sådana frågor med
fördel initieras av ett särskill samhällsorgan. Ett sådanl organs arbete skulle
på ett smidigt sätt kunna förenas med parternas eget gemensamma arbete på
området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU: s betänkanden innehåller vidare värdefulla
genomgångar av gällande rätt. Här belyses den ganska komplicerade beslämmelsen
i 16 kap, 9 § BrB och det slora antalet stadganden på skilda rättsområden som
tillsammans med viktiga principer utvecklade i praxis bildar ett inte
oväsentligt, om än ej heltäckande rättsligt skydd mol etnisk diskriminering i
vårt samhälle, — Del finns anledning all här ta fasta på de intryck som denna
redovisning ger. Med en så pass svår och speciell reglering fordras god
överblick och goda kunskaper för all de möjligheter lill rättsligt skydd mot
etnisk diskriminering som finns redan idag skall kunna las tillvara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har vidare gjort en undersökning av
rättsväsendets behandling av anmälningar om olaga diskriminering enligt 16 kap,
9 § BrB, Undersökningens resultat är mycket negativt lill polisens och
åklagarmyndigheternas handläggning av dessa ärenden, DU:s bedömning har mött
myckel stark kritik av berörda remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DU
har av sin undersökning bl, a, dragit slutsatsen att SIV bör tilldelas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
lUlsynsroU på områdel. Även i sUt slutbetänkande har DU föreslagit Prop.
1985/86:98 olika uppgifter för SIV för att genom kontroll och aktiva åtgärder
påverka rällslillämpningen pä områdel. Remissvaren företer på denna punkt en
ganska splittrad men övervägande negaliv bild. Tanken på en tillsynsroU för SIV
har bestämt avvisats bl, a, av JK,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utfallet av remissbehandlingen av DU:s arbete i de
två sist nämnda avseendena bör dock kompletteras med del i grunden positiva
mottagandet DU: s förslag har fått såviti gäller aktiva åtgärder och JämO som
övervakande myndighet. Flera remissinstanser är dock tveksamma inför förslagel
all göra just JämO till övervakande myndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utan all värdera DU: s förslag i de här avseendena
mera i detalj kan två allmänna slutsatser dras, nämligen att en tillsynsroll
för SIV i förhållande till rättsväsendet inte är tänkbar i den föreslagna
formen och an förslagel om ett organ med uppgifter all på etl samlat säll
övervaka eller på annal säll aktivt stödja tänkt lagstiftning mot etnisk
diskriminering i arbetslivet har en god förankring biand remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 En ombudsman mot etnisk diskriminering?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
föregående avsnitt har framgått all del inte bedöms som möjligt atl nu införa
sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering i arbetslivet eller inom
ramen för arbetsrätten. Ett förbud mol etnisk diskriminering på detta område
förenat med en sanktion av typ straff eller skadestånd är därmed en ordning som
inte behandlas vidare i denna promemoria, Ytteriigare lagstiftningsåtgärder av
sådant slag är förenade med svåra problem på centrala rättsområden. Det finns
vidare etl behov av alt ytterligare undersöka om inte redan gällande rätt på
området i högre utsträckning än hittills kan användas som etl skydd mol etnisk
diskriminering. Ett ställningstagande tUl behovel av sädan lagstiftning, som
nu diskuterats, måsle därmed skjutas på framliden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DU har i flera sammanhang lagt fram förslag om
aktiva åtgärder mol etnisk diskriminering i arbetslivet med bevakningsuppgifter
för JämO och med en aktivare roll för SIV i form av service lill enskilda,
samverkan med myndigheter och en form av tillsyn av rättsväsendet.
Remissinstanserna, som bedömt förslagen i olika sammanhang, har varit kritiska
mot enskildheter i dessa förslag, främst vad gäller SIV: s tänkta roll i
förhållande lill rållsväsendel. En samlad bedömning av remissutfallet och av
vad som framkom under hearingarna visar dock alt förslagen om aktiva åtgärder
på arbetslivels område och om olika former av service och uppföljning lagda hos
ell myndighelsorgan ansetts som vikliga inslag i arbetet atl molverka etnisk
diskriminering. Här har mottagandet varit övervägande positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrand finns det anledning att nu
överväga åtgärden alt<br>
tillskapa ett myndighetsorgan med särskilda uppgifter för att i bred kontakt<br>
med enskilda och samhällslivels olika offentliga och privata organ aktivt<br>
bekämpa etnisk diskriminering i samhällslivet på både ell individuellt och<br>
kollektivt plan. Denna möjlighet skall behandlas närmare i detta avsnitt,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan institution skulle kunna ges en viss likhet med
de ombudsman- Prop. 1985/86:98 nainstitutioner som redan finns i Sverige och i
många andra länder. De centrala frågorna är här vilka närmare uppgifter en
sådan institution skulle ha och hur den skulle vara organiserad. Dessa frågor
måste därvid bedömas bl, a, mot bakgrund av den svenska rättsordningen och
dess institutioner i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan utgångspunkt för den
fortsatta framställningen är alt ett nytt myndighetsorgan av den skisserade
typen åtminstone tills vidare inte skulle ges någon processförande roll. Som
framgått tidigare finns inte förulsältningar för en lagstiftning med
förbudsregler. Inte heller förefaller del lämpligt atl inom ramen för de
gällande materiella reglerna föra in någon ny processförande institution såsom
en specialåklagare eller exklusivt rättshjälpsbiträde etc. Ombudsmannens
uppgifter skulle i stället i huvudsak bestå i alt verka genom individuell
rådgivning och olika pådrivande generella insatser på skilda samhällsområden.
För arbetslivels del bör dock övervågas särskilda befogenheter för ombudsmannen
främst för att garantera denne insyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5.2 Ombudsmannens verksamhetsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DU har i sitt slutbetänkande betonat vikten av insatser
mot etnisk diskriminering inom samhällslivets olika delar. Remissinstanserna
delar denna grundläggande värdering. Ombudsmannens verksamhetsområde bör mot
denna bakgrund avse hela samhällslivel. En naturlig gräns bildas därigenom mot
privatlivet, som helt bör hållas utanför den tänkta ordningen. Inom
verksamhetsområdet faller naturiigen sådana samhällsområden som skolan,
boendel, hälso- och sjukvården och näringslivet. Ombudsmannen bör alltså som
arbetsfält ha både statliga och kommunala myndigheter och enskilda organ med
verksamhet inom hell olika områden. Emellertid visar utredningsarbetet all det
är nödvändigl alt genom särskilda regler betona viklen av att arbetslivet och
dess förhållanden ägnas speciell uppmärksamhet av ombudsmannen. Inte heller
därvid skall principiellt sett nägon skillnad göras mellan den offentliga
respektive den privata delen av arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgått av avsnitt 3,4 kan
ombudsmannens arbete inom ell på detta sätt angivet verksamhetsområde lill
myckel väsentlig del bedrivas med direkt utgångspunkt i gällande straffrältslig
och civilrätlslig lagstiftning och de rättsliga principer som på olika sätt
ulgör hinder mot etnisk diskriminering. Nuvarande rättsliga reglering täcker
dock inte etnisk diskriminering vad gäller arbetssökande på den privata
arbetsmarknaden och inte heller stora delar av föreningslivet. Även dessa delar
av samhällslivel kan på ett naturligt sätt inbegripas i ombudsmannens
verksamhei med stöd av en ändamålsbestämmelse om motverkande av etnisk
diskriminering som knyter an till svenska konvenlionsålaganden på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna teknik, atl en
myndighetsuppgift av här avsett slag delvis bedrivs<br>
utan direkt stöd av någon uttrycklig bakomliggande materiell förbuds- eller<br>
påbudsregel, är inte hell okänd i svensk rätt. Den ursprungliga utformning<br>
en av 1953 års lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom näringslivet är ett exempel på sådan
lagstiftningsteknik. Enligt den Prop. 1985/86:98 lagen hade näringsfrihetsrådet
i uppgift alt genom förhandling söka undanröja skadlig verkan av
konkurrensbegränsning även av annat slag än sådan som uttryckligen förbjudils i
lagen (prop. 1953: 103 jämförd med prop, 1966:13), Regelsystemet i främjandelagen
är uppbyggt efter delvis liknande mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den offentliga sektorn står under
bl, a, JK: s och JO: s lillsyn. Även då myndigheter uppträder som arbetsgivare
omfattas de av denna tillsyn. Det skulle kunna hävdas all tillskapandet av en
ombudsman mol etnisk diskriminering i fråga om den offentliga sektorn skuUe
kunna leda lill kompelenskonflikler och i vatje faU inte fyUa någon funktion
vid sidan av de på denna sektor verksamma lillsynsorganen. Men flera skäl talar
i motsatt riktning. En ombudsman mol etnisk diskriminering, inordnad i systemet
av statiiga myndigheter, kommer, liksom bl, a, NO och JämO - som för övrigi har
uppgifter på både den offentliga och den enskilda sektorn - atl vara
underkastad JK:s och JO: s lillsyn, JK: s och JO: s lillsyn av den offenllige
arbetsgivaren är vidare väsentiigen inriktad på en ansvarsprövning av
förfarandefrågor i individuella ärenden. En ombudsman mot etnisk diskriminering
måsle givelvis beakta de prövningsmöjligheler som redan finns och får därför
främst syssla med rådgivning i individuella fall och med atl inhiera
förändringar i generella frågor i kontakt med myndigheterna, JK och JO har
liUsynsuppgifter som innefallar frågor av vitt skilda slag inom hela den
offentliga sektorn. En ombudsman mol etnisk diskriminering skulle däremol få
möjlighel atl koncentrera sig på en fråga som fordrar alldeles särskilda
insatser både i fråga om mål och medel. Härigenom kan ombudsmannen få en viktig
roll även på hela den offentliga sektorn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5.3 Ombudsmannens uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några ulgångspunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på en ombudsman verksam mot etnisk diskriminering
på både den offentliga och den enskilda sektorn av samhällslivet väcker en del
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De ombudsmän, som med stöd av
lagstiftning nu verkar i det svenska samhället, har alla, i alll fall ytterst
och på någon del av verksamhetsområdet, en roll som processförare. En
tillsynsfunktion för ombudsmännen kan därmed på ell naturligt säll knytas an
lill del undersökningsförfarande som de i egenskap av processförare har
tillgång lill. När ombudsmän, liksom andra tillsynsmyndigheter, verkar på den
offentliga sektorn måsle de beakta vissa krav som uppställts i
regeringsformen, I beslämmelserna i 11 kap, 2 och 7 §§ RF skyddas domstolar och
förvaltningsmyndigheter till sill oberoende. Enligt dessa regler får ingen
annan myndighei bestämma över hur de skall döma respektive besluta i del
enskilda fallet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om ombudsmäns
tillsynsfunktion på den privata sektorn måste beaktas all ombudsmannen liksom
annan förvaltningsmyndighet enligt den svenska rättstraditionen inte skall
slita tvister mellan enskilda ulan alt detla enligt </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kap, 3 § RF är något som ankommer på domslol om inte
undantag från principen angivits genom lag. Inom ramen för eUer i anknyl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:369.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning till den processförande rollen har dock ombudsmän som
verkar inom Prop, 1985/86:98 den privata sektorn kunnat pä etl informellt
säll i viss mån utveckla en roll som medlare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DU föreslår dels att JämO skall ha
en processförande roll i mål om etnisk diskriminering i arbetslivet och i
övrigt vara en övervakare av lagens efterievnad, dels atl SIV bl, a, skall ha
en lillsynsliknande funktion i fråga om tillämpning av de straffrättsliga
reglerna mot etnisk diskriminering och ha förstärkta samrådsfunklioner på
området med andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av skäl som tidigare redovisats är
en särskild lagstiftning mol etnisk diskriminering i arbetslivet med
förbudsregler och sanktioner nu inte aktuell. Därmed behöver ombudsmannen inte
någon uppgift som processförare. Del finns heller inte anledning atl överväga
någon uppgift som specialåklagare eller som företrädare i rättegång för en
enskild part i diskrimineringsfrågor. Vad som därför bör övervägas är atl söka
förena en del nya uppgifter för en ombudsman med vissa av de uppgifter som
ankommer på en myndighei med ansvar för vissa frågor på området, I avsnitt
5,5,5 redogörs närmare för denna organisationsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare om uppgifterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ombudsmannens uppgifter föreslås vara inriktade på dels
individuella, dels generella frågor. På arbetslivets område föreslås därutöver
i del följande vissa särskilda bevakningsuppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De individueUa fallen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller ombudsmannens uppgifter i de individuella
fallen är utgångspunkten all del i den svenska lagstiftningen finns åtskilliga
rättsregler som verkar till skydd mot etnisk diskriminering. Dessa regler är
emellertid rätt svåra att överblicka bl, a, därför att de återfinns i olika
rättskällor. Från invandrarorganisalionernas sida har med särskild skärpa
framhållits behovel av att ha någon instans dit man kan vända sig för alt få
råd. För invandrare i den första generationen, med begränsade kunskaper i svenska,
är del givelvis en i det närmaste omöjlig uppgift atl själva skaffa sig
tillräcklig kännedom om rättsreglerna. För all stärka denna grupps resurser
fordras därför särskilda insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall alltså kunna ge
personer som vänder sig till honom eller henne rad och information om hur den
enskilde skall kunna ta tillvara sin rätt. Ombudsmannen skall därvid kunna ge
grundläggande upplysningar om de regler som saken gäller och om hur man får
rättshjälp. Vidare skall ombudsmannen kunna hänvisa till advokai, annan
rådgivare eller kommunal invandrarbyrå etc. Även en rekommendation att söka
biträde hos den fackliga organisationen, hos hyresgästföreningen etc, kan i en
del fall ligga nära lill hands. Ombudsmannen skall vidare kunna informera om
hur en polisanmälan görs och vad man bör överväga i del sammanhanget.
Ombudsmannen bör också i en del fall ha anledning atl erinra om andra
ombudsmäns prövningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivningen bör vara enkel och formlös men också aktiv.
Hur pass</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ingående
rådgivningen bör vara får bedömas med utgångspunkt i det en- Prop.
1985/86:98 skilda fallel. Del kan vara lämpligt atl ombudsmannen utarbetar
upplysningsbroschyrer med bakgrundsmaterial som komplettering till ett mer
eller mindre ingående brevsvar eller lill ell telefonsamtal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I vissa fall av principiell vikt eller av större
betydelse för den enskilde kan ombudsmannen komma alt behöva la kontakt med
myndigheter eller andra för att skaffa sig tillräckligt underlag för
rådgivningen. Det kan här röra sig om både att få information om det enskilda
fallel och om att inhämta mera allmänt kunskapsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En gmndläggande tanke är vidare all den erfarenhet
som ombudsmannen får av arbetet med individuella fall skaU utnyttjas i den
generelll inriktade verksamheten. Detta fordrar att ombudsmannen skaffar sig någon
sorts syslem för att kunna följa upp vikliga enskilda fall. Del är dock
angeläget alt i delta sammanhang framhålla atl ombudsmannen inte skall vara en
reguljär tillsynsmyndighet. Tanken att SIV skulle ha någon form av
lillsynsliknande uppgifter i förhållande till rättsväsendet har mötts av kritik
under remissbehandlingen och en sådan funktion skall inte heller ges
ombudsmannen. Även ulan en sådan tillsynsfunktion skall ombudsmannen emellertid
på ett principiellt plan kunna bevaka utvecklingen på olika samhäUsområden och
därvid bl, a, följa vad som händer i viktiga enskilda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall även i de enskilda ärendena
kunna håUa överläggningar med den som påståtts ha agerat på ell
diskriminerande sätt för alt få upplysningar i saken. Ombudsmannen bör därvid
också kunna undersöka förutsättningarna för någon form av uppgörelse. Om han då
finner all den som berörs av en anmälan ger ullryck för en vilja all söka lösa
problemet eller på annat säll gå den enskilde lill mötes bör ombudsmannen
aktivt kunna verka för någon form av uppgörelse mellan de berörda. Det kan
också vara naturligt att ombudsmannen i en sådan eller liknande situation
ställer sin sakkunskap i diskrimineringsfrågor till förfogande för att på det
sättet bidra lill all uppkomna motsättningar får sin lösning. Aktiviteter från
ombudsmannens sida i sådana sammanhang kan också vara ägnade all undanröja ev,
missförstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen kan anlas komma att ibland ställas
inför frågan: Bör jag<br>
anmäla detta fall till polis eller åklagare för utredning? Jfr, prop,<br>
1983/84:142 som handlar om frågan om myndigheters möjligheter och<br>
skyldigheter all lämna uppgifter om brott lill polis eller åklagare. Även om<br>
ombudsmannen inte skall ha en roll som en tillsynsmyndighet med skyldig<br>
hel all på tillsynsområdel anmäla till åtal, kan del ofta vara naturiigt all<br>
ombudsmannen gör det när fråga är om brott som faller under allmänt åtal.<br>
Olaga diskriminering är ett exempel på den typen av brott. Ombudsman<br>
nens bedömning om en anmälan lill polis eller åklagare bör ske, får gmndas<br>
på uppgifter genom massmedia eller genom en kontakt med en enskild eller<br>
när ombudsmannen eljesl får vela någol som lyder på att ett brott, med<br>
inslag av etnisk diskriminering, ägt rum. En förutsättning för en ansökan<br>
är, som nyss nämnis, all brottet faller under allmänt åtal och all kända<br>
omständigheter talar för att en förundersökning bör ske. På samma sätt<br>
kan det någon gång vara naturiigt att ombudsmannen - i ell principiellt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>viktigt
fall - söker få en överprövning lill stånd enligi de rutiner som gäller
Prop. 1985/86:98 för delta när en polisanmälan inte leder lill åtal. För dessa
möjligheter fordras inte och bör inte ske någon lagreglering. Såvitt gäller
brott, som inte faller under allmänt åtal, inskränker sig ombudsmannens
uppgifter lill atl ge råd i samband med en förfrågan från den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens ålgärder i de enskilda ärendena skall
givelvis dokumenteras på samma säll som sker i den övriga svenska
förvaltningen. Vidare kan erinras om atl offentlighetsprincipen kommer all
gälla för ombudsmannens och nämndens verksamhet. För vissa av de uppgifter som
kommer fram i verksamhelen kan del finnas etl behov av sekretesskydd,
Sekreiessen kan behövas när del i etl ärende hos ombudsmannen eller nämnden
kommer fram känsliga uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. En särskild regel om sekreiess hos ombudsmannen mot etnisk
diskriminering och nämnden mol etnisk diskri-miering bör därför las in i sekrelesslagen
(1980:100), SekrL, Bestämmelsen bör utformas med den sekretessregel som
förebild som gäller i dag hos jämsläUdhetsombudsmannen, se 9 kap, 21 § SekrL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
generella åtgärderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen
avses enligt förslagel genom överläggningar med statliga och kommunala
myndigheter, företag och organisationer samt genom opinionsbildning,
information och på annat säll främja likvärdig behandling med beaktande av
etnisk tillhörighet. Ombudsmannen skall alltså vara ell samhällsorgan med uppgift
atl aktivt driva på utvecklingen på området i önskad riktning och alt förebygga
missförhållanden på bred front. En sådan funktion som för övrigi inte är hell
ny, är en viktig myndighetsuppgift i dagens samhälle. Liknande funktioner
finns inom flera samhällssektorer. Här kan allmänt erinras om sådana organ som
konsumentverket, med den därtiU anknutna konsumentombudsmannen, och
brottsförebyggande rådet. Även myndigheter av typ SIV med de uppgifter som
angivits i verksinstruklionen och i förordningen (1976:310) om ålgärder för
invandrare m,fl, kan nämnas. Arbetslivet är ell viktigt område för ombudsmannen.
Därför är jämställdhelsombudsmannens funktioner och de funktioner som organ
inom arbetsmarknadsverket har enligt främjandelagen goda förebilder för hur
ombudsmannens uppgifter bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom många olika medel på det generella planet kan
ombudsmannen få en bred kontaktyta i samhället. Opinionsbildning och
informationsverksamhet eller med andra ord all delta i utbildning,
konferenser, möten och i massmediasammanhang är här naturliga inslag. En
öppenhet från ombudsmannens sida i förhållande lill massmedia, folkrörelser,
föreningslivet och utbildningsväsendets organ bör vara en av hörnstenarna i
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett centralt inslag i ombudsmannens verksamhet
avses också bli över<br>
läggningar med statliga myndigheter, kommuner, förelag och organisatio<br>
ner. Utgångspunkten är i första hand frivillighet. Alt myndigheterna och<br>
övriga bör ställa upp på initiativ av ombudsmannen för överläggningar i<br>
generella frågor Uksom i individuella fall bör framgå i lagtexten. För<br>
myndigheternas del bör vikten av samråd också anges i samband med den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överarbetning
av förordningen (1976:310) om ålgärder för invandrare m, fl, Prop.
1985/86:98 som del är naturligt all göra i samband med reformen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överiäggningar som ombudsmannen håller kan tänkas
ha flera olika funktioner. De kan tjäna lill erfarenhetsutbyte, insamling av
fakta och andra upplysningar, I myckel bör överiäggningarna också kunna vara
attitydbildande. Vid överläggningar med organisationer av olika slag bör
diskussionen ibland kunna gälla utvecklandet av "uppförandekoder"
eller rekommenderande program i olika frågor som kan befordra
likvårdigbe-handling med beaktande av etnisk tillhörighet. På olika områden
finns sakkunniga myndigheter och organisationer som aktivt kan bidra till sådant
arbete. Ombudsmannen bör t, ex, i överläggningar med faslighels-ägarnas och
hyresgästemas organisationer kunna utarbeta rekommendationer i syfle alt
molverka etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. Ett annal exempel på
områden där ombudsmannen skulle kunna bidra är det arbete som SAF, LO och
Privattjänstemannakartellen i samarbete med AMS och SIV nu bedriver för all
revidera 1975 års handledning "Invandrarfrågorna i företaget".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ombudsman mot etnisk diskriminering, som
utvecklar dessa utåtriktade kontakter och kan samla mycket erfarenhet på
området, blir ell viktigt organ för all lämna underlag för politiska beslut.
Ombudsmannen bör därför pä sikt tas i anspråk i utrednings- och remissarbete i
vitt skUda samhällsfrågor. Ombudsmannen bör också la initiativ tUl förändringar
när del gäUer lagstiftning och annat. Den uppgtfien, som är central, avses få
en framträdande roll genom de förslag som i det följande lämnas beträffande
nämnden mol etnisk diskriminering (se avsnitt 5,5.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
om ombudsmannens uppgifter på arbetslivets område</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en lagstiftning om åtgärder mol etnisk diskriminering är, som tidigare
framhållits, det viktigt att särskild uppmärksamhet ägnas arbetslivets förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna promemoria har redovisats vilka regler som
finns lill skydd mol etnisk diskriminering på arbetslivels område och hur de
som söker anställning i privat tjänst nu inte omfattas av någol skydd i lag
eller avlal. Ansvaret för atl skyddet mot etnisk diskriminering i arbetslivet
byggs ut och blir tillräckligt effektivt vilar givetvis i första hand på
arbetsmarknadens parter. Med den inriktning som den nu föreslagna
lagstiftningen har, bör dock arbelsUvel vara etl viktigt område för
ombudsmannen. Det markeras enligt lagförslaget både i en inledande
ändamålsbestämmelse, som fokuserar arbetslivet, och i särskilda bestämmelser om
ombudsmannens uppgifter och arbetsgivarnas skyldigheter att medverka i ombudsmannens
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppet arbetslivet, som också förekommer i
medbestämmandelagen<br>
och i jämställdhelslagen bör uppfattas i en ganska vid mening. Under<br>
remissbehandlingen av DU: s betänkande och särskill vid hearingen med<br>
invandrartådets medlemmar har framförts synpunkten atl regler mot et<br>
nisk diskriminering på arbetsUvets område inte bara borde gälla arbetsgi<br>
vare ulan även omfatta den enskildes relationer tiU arbetskamrater och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fackföreningar.
Inom ramen för den här föreslagna lagstiftningen är det Prop, 1985/86:98
naturligt atl söka tillgodose dessa önskemål. Det kan ske genom alt begreppet
arbetslivet här ges en vid innebörd och anses innefatta, förutom relationen
arbetsgivare - arbetssökande och arbetstagare och alll som hör lill arbetets
organisation, också sådanl som förhållandena på arbetsplatsen rent generelll
liksom arbetsförmedlingens verksamhei och annan verksamhet knuten till
arbetslivet, såsom förenings- och utbildningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen avses i sin verksamhei med
arbelslivsfrågorna ha de uppgifter som beskrivits i det föregående såvitt
gäller samhällslivet i slort. Härtill kommer all del i lagen särskilt bör anges
två speciella frågor på arbetslivels område som ombudsmannen särskill bör
arbeta med, nämligen dels all arbetssökande inte diskrimineras på etnisk grund
vid anställning, dels atl goda relationer i arbetslivet mellan etniska gmpper
främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den försia uppgiften, att motverka etnisk
diskriminering beträffande arbetssökande, är central. Den kan belräffande del
statiiga och det kommunala området bedrivas mot bakgrund av lag och gällande
rättsprinciper. Där kan uppgiften främst inriktas på råd i enskilda fall,
kartläggning av fakta och arbete på ett generelll plan efter mönster av JämO: s
arbete och reglerna i främjandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På den privata sektorn av arbetsmarknaden är
förhållandena annorlunda. Här finns etl behov av en aktiv bevakning från
ombudsmannens sida även i enskUda fall, inte minsl utanför del kollektivavtalsregierade
områdel. Ombudsmannen bör även här ibland kunna nöja sig med alt ge råd och
sakupplysningar. Men inte sällan bör ombudsmannen gå vidare och söka kartlägga
vad som faktiskt hänt i del enskilda fallel och skaffa in uppgifter om
arbetsgivarens beslutsunderlag i ärendet och liknande. Vidare bör ombudsmannen
hålla överläggningar med arbetsgivare för att utbyta information om och
synpunkler på hur enskilda fall kan lösas. Överläggningar skall också kunna
hållas i syfte all åstadkomma resultat på det generella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att säkerställa ombudsmannens uppgifter på
områdel föreslås all ombudsmannen ges i lag angivna möjligheter atl inhämta
uppgifter och upplysningar och all hålla överläggningar med arbetsgivare. Dessa
bör därför åläggas en skyldighet i dessa hänseenden. Givetvis bör en överläggning,
om både arbetsgivaren och ombudsmannen anserdel lämpligl, kunna förenas med en
överläggning med en facklig organisation, som i så fall deltar frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överläggningsmöjligheten med arbetsgivare i individuella
ärenden är<br>
viktig inte minsl för alt ombudsmannen skaU kunna bedöma om gällande<br>
ordning är tillräcklig för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet<br>
eller om ytterligare åtgärder måsle övervägas. Del finns nämligen anled<br>
ning - varför behöver inte utvecklas här - all se allvarligt på tendenser lill<br>
etnisk diskriminering inte minst i anslällningsförfaranden. Samtidigt måsle<br>
betonas att företeelser som av någon kan uppfattas som uttryck för etnisk<br>
diskriminering inte behöver vara del, t, ex, där del i stäUet varit kunskaper<br>
i svenska språket som utgjort en i del enskilda fallel fulll korrekt urvals-<br>
grund. Om del i ombudsmannens verksamhet kommer fram all arbetsgiva<br>
re konsekvent och ulan att ta rättelse, ägnar sig ål diskriminering på etnisk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grund,
då måste ombudsmannen inskrida kraftfullt, t, ex, genom konlakjt Prop.
1985/86:98 med arbetsgivarens organisalion eller på annal sätt. Uppnås inte
resultat på den vägen, återstår för ombudsmannen i sista hand att föreslå
lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all på ett allmänt plan arbeta mot attityder av
nyss antytt slag är de generella åtgärderna givetvis av stor betydelse. Del
arbetet kan bedrivas i nära kontakt med arbetsmarknadens organisationer och kan
gälla både övergripande frågor som rör en särskild kommun eller arbetsplats
eller sakfrågor av typ meritvärdering av utländska utbildningar, värdet av
ivå-eller flerspråkighet, frågor kring svenskundervisningen etc. Härar JämO: s
arbete en förebUd, Även beträffande det generella arbetet bör ombudsmannen ha
rätt all påfordra uppgifter från och överläggningar med arbetsgivaren, som
därför bör åläggas en skyldighet all medverka på sådant säll. Här är
främjandelagen förebilden. Mot denna bakgrund föreslås en lagregel om en sådan
skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
avslutande synpunkter på ombudsmannens verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
med ombudsmannen är all denne genom särskild aktivitet skall la itu med en
viktig samhällsfråga. Förebilden är här närmast, som tidigare nämnts, vissa
regler i jämställdhetslagen och i främjandelagen, JämO har i dag ell
verksamhetsfält som omfattar även frågor som ligger vid sidan av uppgiften som
processförare. Enligt främjandelagen har länsarbetsnämnden och AMS en
omfattande möjlighel all genom överläggningar med arbetsgivare och genom
anvisningar etc, söka uppnå förbättringar för vissa kategorier av arbetstagare.
De sanktioner i form av vite och straff som där förekommer spelar i praktiken
en ytterst underordnad roll. Det centrala är den möjlighet att påverka
förhållandena som lagen ger, Atl en ombudsman i Sverige tidigare ansetts kunna
verka på etl område ulan all ha förbudsregler och traditionella sanktioner som
straff och skadestånd framgår också av vad som ovan (se avsnitt 5,5,2)
redovisats om näringsfrihelsrådels urspmngliga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera drag hos den tänkta ombudsmannen finns alltså
företrädda i svensk förvaltning. Det kan dock hävdas att funktionen - sedd som
en ombudsmannauppgifl - delvis är en nyhet. Men tanken all lägga funktioner av
detla slag i en ombudsmannainstitution är sett i ell internationellt perspektiv
inte någol nytt,- Tvärtom skulle en ombudsman mol etnisk diskriminering i den
tänkta utformningen ha väsentliga likheter med många ombudsmannainslitulioner,
kommissioner och liknande organ i andra länder, inte minst när det gäller organ
inrättade till skydd för olika minoritetsgrupper. Med den föreslagna lösningen
ges också en utgångspunkt för att i framtiden bygga ul institutionen med
ytteriigare rättsliga befogenheter (som processförare etc) om
samhällsutvecklingen skulle visa all en lagstiftning med sådana inslag är
nödvändig: en teknik som också tillämpats på del aktuella områdel i andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns en del rättsskyddsfrågor som bör övervägas i sammanhanget.<br>
Hur tillförsäkras den som utpekas som diskriminerande ett lillfredsslällan<br>
de rättsskydd? Vad får ombudsmannens verksamhet för betydelse för en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231<br>
arbetsgivare som av en enskild påståtts fatta diskriminerande beslut?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Först några generella synpunkler. Det ligger i
sakens natur all uppgiften Prop. 1985/86:98 som ombudsman mot etnisk
diskriminering är myckel krävande och känslig. Ombudsmannen måsle uppträda så
atl han eller hon kan vinna förtroende och respekt både hos dem som ansett sig
utsatta för diskriminering och dem som påståtts utöva diskriminering.
Ombudsmannen har en uppgift att aktivt ge den diskriminerade råd och annat
stöd. Men den uppgiften måste förenas med etl sakligt och objektivt uppträdande
på del säll som föreskrivs i 1 kap, 9 § RF för alla myndighelsförelrädare.
Vidare gäller all ombudsmannen kommer att stå under JO: s och JK: s tillsyn som
aUlså kan ingripa om ombudsmannen skulle bedriva sin verksamhei på ell
olämpligt eller rent av rättsstridigl säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen kommer ofta all ställas inför känsliga
avvägningsproblem, I frågor som är eller kan väntas bli föremål för domstols
eller annan myndighels prövning bör ombudsmannen inte föregripa en sådan
prövning genom all ge ullryck ål ell eget ställningstagande i saken, Hell
allmänt måsle ombudsmannen i sin verksamhei la erforderlig hänsyn till alt det
kan föreligga motstående iniressen i uppkommande frågor. Det nu sagda betyder
å andra sidan inte atl ombudsmannen i frågor av det här slaget skulle vara
förhindrad atl aktivt ge råd och information, göra egna undersökningar o dyl.
Det ligger i sakens natur atl det inte går alt närmare ange hur ombudsmannen
skall kunna bemästra de avvägningsproblem som uppkommer i verksamhelen. Frågan
är inte ny och bör inte överdimensioneras. Liknande avvägningar måsle t, ex,
även JämO göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhet i relation lill
myndigheterna måsle bedrivas med iakttagande av del nu sagda. Även om
ombudsmannen alltså måste beakta all den rättsliga kontrollen av myndigheternas
arbete sker i särskilt stadgade former, del må gälla en arbetsrättslig fråga
eller annat, skall myndigheterna givelvis respektera den uppgift ombudsmannen
ålagts och de medel han eller hon fåll lill sitt förfogande. Dessa bör
självfallel lojall ställa upp på de syften som ligger bakom lagstiftningen och
bl, a, delta i de överläggningar som ombudsmannen önskar hålla. På arbetslivets
område, där ombudsmannens roll är central, får de offentiiga arbetsgivarna
samma förpliktelser som de enskilda, vilket också är kännetecknande för vårt
arbetsrättsliga regelsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De enskilda subjektens rättsskydd vilar i myckel på
de grunder som nu redovisats. Härtill kommer två ytterligare faktorer. Dels
rällen för en arbetsgivare alt få ett krav på överläggningar och uppgifter i
sista hand prövat i domslol i mål om uldömande av vite, dels sekretessregler
till skydd för vissa uppgifter. Några regler om att ombudsmannen inte skall få
la del av affärshemligheter eller om all den uppgiftspliklige inte onödigt får
betungas har dock här, liksom i jåmslälldhetslagen, ansetts kunna undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget har försetts med ytteriigare etl inslag
som bl, a, har funktionen<br>
atl stödja ombudsmannen. En nämnd föreslås inrättad för vissa uppgifter,<br>
bl, a, för alt ge ombudsmannen råd i principiellt vikliga frågor, jfr avsnitt<br>
5,5.4, Nämnden, som avses alt ledas av en högt kvalificerad jurist, bör i<br>
väsentliga avseenden kunna bidra till all den nya ombudsmannafunktionen<br>
kan utövas på etl lämpligt och riktigt sätt,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5.4
Nämndens uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
redogörelsen i föregående avsnitt framgår alt uppgiften som ombudsman mol
etnisk diskriminering innehåller svåra bedömningsfrägor, förutom i sak även
vad gäller arbetets bedrivande. Starka skäl talar därför för atl ombudsmannens
verksamhei bör ges ökad tyngd genom all en särskild nämnd mol etnisk
diskriminering inrällas. Ombudsmannen bör inte ställas ensam för att själv
tolka innehållet i den ganska vidsträckta fullmakt han eller hon ges genom den
tänkta lagstiftningen. Del är rimligl att ombudsmannen får tillgång lill ell
organ för formellt och informellt samråd. Del är vidare nödvändigt all
ombudsmannen ges tillgång lill kvalificerad juridisk kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden föreslås få tre ledamöter. Ordföranden bör
vara en högt kvalificerad jurist med domarerfarenhel. De övriga två
ledamöterna bör naturiigen ha pariamentarisk förankring, Atl även nämnden
föreslås ha sin administrativa anknytning till SIV anges i avsnitt 5,5,5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens huvudsakliga uppgifter avses bli alt ge
ombudsmannen råd i principiellt vikliga frågor, atl hos regeringen föreslå
författningsändringar eller andra ålgärder för alt molverka etnisk
diskriminering och atl pröva vissa ärenden om vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgift all ge ombudsmannen råd i
principiellt viktiga frågor avses gälla både frågor om lagens sakområde och
problem i samband med förfarandet. Men råden skall gälla principiella frågor
som ombudsmannen hänskjuter och inte beslå i en prövning av individuella fall.
Nämnden skall inte vara någon sorts överprövningsinstans eller uttolkare av vad
som är rätt i enskilda fall utan ell organ som sysslar med rättsliga och i viss
mån etiska frågor av generell betydelse i ombudsmannens verksamhet. Nämnden
bör dock ha rätt atl begära yttranden från andra myndigheter för att kunna öka
tyngden i sin rådgivning. Nämndens råd skall ges i skriftiig form och vara
offentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden föreslås uttryckligen ges en egen
initiativrätt eller rätt att hos regeringen väcka frågor om lagstiftningsändringar
och andra åtgärder för atl molverka etnisk diskriminering. Uppgiften bör ges en
framskjuten ställning och skrivas in i lagen. Ombudsmannen bör också ha en
molsvarande befogenhet. Den bör dock inte ges samma centrala funktion ulan regleras
i instruktionen för ombudsmannen. Denne bör vidare ha som uppgift atl liksom
nämnden årligen avge en berättelse över sin verksamhet till regeringen, 1
samband därmed kan ombudsmannen lämpligen lämna sina förslag lill olika
åtgärder. Beredningen av viktigare inilialivfrågor bör ske i nämnden som därmed
kan ge regeringen tillgång till ytterst värdefullt malerial av betydelse för
bedömningen av om den föreslagna lagstiftningen är tillräcklig eller behöver
skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Alt nämnden ges uppgiften all pröva frågor om
föreläggande av vite i<br>
ärenden om uppgifts- och överläggningsskyldighel är naturligt på gmnd av<br>
dess centrala ställning i den tänkta lagstiftningen. Genom atl nämnden med<br>
dess kvalificerade juridiska expertis avses pröva dessa frågor inskärps<br>
allvaret kring förfarandet och ges en garanti för att berörda arbetsgivare<br>
inte onödigt betungas,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen bör nämnas att en tanke som övervägts har
varit att föreslå att Prop. 1985/86:98 nämnden ges ställning av nationellt
organ för mottagande och prövning av framställningar från sådana enskilda
personer eller grupper av enskilda som påstår sig ha blivit utsatta för
kränkning av någon av de i FN: s rasdiskrimineringskonvention angivna
rättigheterna och som uttömt tillgängliga inhemska rättsmedel (konventionens
arl, 14:2), Här framläggs dock, inte minsl med hänsyn lill de remissynpunkter
som lagts på DU: s förslag i samma fråga, inte något förslag i den riktningen.
Nämnden och ombudsmannen bör först få finna sina arbetsformer innan saken
prövas närmare, Atl nämnden som remissorgan ål regeringen och eljesl särskill
bevakar konvenlionsfrågorna i sammanhanget är däremot högsl naturligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.5
Organisation och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig fråga är om ombudsmannen och nämnden bör inrättas som egna nya
myndigheter eller om de på något sätt bör ges anknytning lill en redan
existerande myndighei. Oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs, år det
av central betydelse all ombudsmannen och nämnden får en självständig
ställning. Den organisation som behövs för den nya verksamheten är liten,
Detla talar mot att man inrättar nya myndighelsorgan. Praktiska och
administrativa skäl gör i stället all en anknytning till en redan existerande
myndighei ler sig naturlig. Här kan flera alternativ länkas. En administrativ
anknytning av ombudsmannen och nämnden lill SIV förefaller dock vara den bästa
lösningen även om det finns etniska grupper i landet vars förhåUanden inte har
någon egentlig beröring med SIV:s verksamhei. Såväl nämnden som ombudsmannen
avses med en sådan lösning i sakligt hänseende stå helt självständiga i
förhållande till SIV, Varken styrelsen eller verksledningen skall alltså kunna
ingripa i verksamheten i sak. Det bör härvid inte vara helt uteslutet atl
uppgiften som ombudsman, om så bedöms sakligt möjligt och personellt lämpligt,
under en verksamhetsperiod läggs samman med en befattning i SIV: s
verksledning, liksom är förhållandet beträffande KO, Inte heller bör det anses
föreligga något principiellt hinder mol alt en styrelseledamot i SIV samtidigt
har förordnande som ledamot av nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I SIV:s ordinarie verksamhei, främst på områdel för
flyklingmollagning, kan SIV länkas komma i beröring med generella frågor eller
enskilda fall som ombudsmannen också berörs av, SIV kommer ju i huvudsak all ha
kvar sina tidigare uppgifter på områdel även sedan en ombudsmannainstitution
införts. Här finns en inbyggd risk för kompelenskonflikler i den föreslagna
lösningen, del skall inte förnekas. Problemet bör dock inte förstoras upp. Om
saken rör SIV: s myndighetsutövning eller om del eljesl ifrågasatts alt någol
fel begåtts får del ankomma på myndighetens ledning all uppmärksamma saken.
Möjligheter för tillsynsorgan som JK och JO atl gripa in finns i sådana
situationer alltid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen bör förordnas på viss tid, förslagsvis
som JämO på tre<br>
år. Vid ombudsmannens kansli fordras biträde av en handläggare i avdel<br>
ningsdirektörs/byrådirektörs ställning och en assistent. Vid medelstilldel<br>
ningen bör särskilt beaktas del behov av medel som föreligger för tjänsle-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resor
i samband med informationsmöten och överiäggningar samt för tolk- Prop.
1985/86:98 och översättningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För nämndens arbete fordras en sekreterare, som bör
ha genomgått fiskalstjänslgöring i hovrätt eller kammarrätt. Ombudsmannens
kansli bör biträda med nämndens kansliuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Följande kostnader beräknas för ombudsmannens och
nämndens verksamhet.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=11 height=59>
<tr>
<td valign=top align=left height=59 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2, 3,</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stat</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=226 valign=top style='width:169.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1400945</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=226 valign=top style='width:169.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(därav lönekostnader)</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(708941)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=226 valign=top style='width:169.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del av statens
invandrarverks</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=226 valign=top style='width:169.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förvaltningskostnader,
förslagsvis</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>152000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=226 valign=top style='width:169.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Engångsanvisning</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>100000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:220.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1652945</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslagspost
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslagsposten har medel beräknats för löner inkl, lönekostnadspålägg,
personalutbildning, arvoden för nämndens ledamöter och sekreterare, resor,
informationsverksamhet, tolk- och översällningskoslnader, representation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslagspost
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslagsposten har medel beräknats för ombudsmannens kanslis andel av statens
invandrarverks förvaltningskostnader i fråga om lokaler, lokalvård,
kontorsservice och övriga kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslagspost
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslagsposten har medel beräknats för utrustning av kontorslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Kommentar till lagförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagens
ändamål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Denna lag har lill ändamål all motverka varje form av etnisk diskriminering
i arbetslivet och på andra områden av samhällslivel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna paragraf anges ändamålet med lagen.
Bestämmelsen är en pro<br>
gramförklaring som anger alt lagen har lill ändamål atl motverka varje<br>
form av etnisk diskriminering i arbetslivet och på andra områden av<br>
samhällslivel. Denna programförklaring uttrycker statsmakternas bestäm<br>
da avståndstagande från alla former av diskriminering och särbehandling<br>
som har sin grund i någons etniska tillhörighet,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagen gäller i arbetslivet och samhällslivel i
övrigt. Arbetslivet fram- Prop. 1985/86:98 hålles särskill i
ändamålsbestämmelsen beroende på atl del inom delta område av samhällslivel är
av särskild betydelse atl ålgärder sätts in mol etnisk diskriminering. Skälen
för detla har utvecklats i avsnitt 5,5,3, Lagen innehåller i 5 § bestämmelser
om sådana särskilda åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppet arbetslivet har en vidsträckt innebörd.
Till arbetslivsområdel hör sådanl som är eller brukar vara reglerat i avlal
mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer. All söka
anställning direkt hos en arbetsgivare eller genom arbetsförmedlingen hör lill
arbetslivet. Delsamma gäller relationen meUan arbetstagare och grupper av
arbetstagare. Fackföreningarnas verksamhei på arbetsplatserna är också en del
av arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utanför lagens tillämpningsområde faller sådanl som
hör till privatlivet. Någon skarp gräns meUan samhällslivet och privatlivet är
svår all dra. Med den konstruktion som lagen föreslås få är det dock inte
nödvändigl all närmare ange gränserna för tillämpningsområdet, Atl privatlivet
hålls utanför betyder inte att samhället har en annan syn på den diskriminering
som kan förekomma där. Del kan emeUertid inte anses rimligl alt lagen får
direkt tillämplighet på privata handlingar, I stället får man ulgå från all
ålgärder som syftar lill att molverka diskriminering i samhällslivel får indirekta
återverkningar även i privatlivet. Det kan för övrigi tilläggas att vissa
handlingar på privatiivels område med inslag av etnisk diskriminering kan vara
straffbelagda, t, ex, som ofredande eller som förolämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Etnisk
diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Med etnisk diskriminering avses i denna lag atl en person eller en grupp av
personer missgynnas i förhållande lill andra eller på annal säll utsätts för
orättvis eller kränkande handling på grund av ras, hudfärg, nationeUl eller
etniskt urspmng eller trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf innehåller lagens beslämning av
begreppei etnisk diskriminering. Avsikten är att definitionen skall omfatta
sådana handlingar som enligt bestämmelser i annan lag eller enUgl allmän
rättsuppfattning ulgör etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etnisk diskriminering beslår i atl någon missgynnas
eller särbehandlas i förhållande tiU någon annan. Det kan också vara fråga om
all missgynna en grupp av människor. Ett missgynnande innebär all någon får stå
tillbaka för annan eller får en sämre behandhng än annan på gmnder som är
osakliga. Diskriminering kan vara såväl direkt som indirekt. Med indirekt
diskriminering menas att ell krav eller ell villkor uppställs som formellt
gäller alla men vars effekt blir all vissa missgynnas. Om någon blir positivt
särbehandlad på godtagbar grund anses det inte som ell missgynnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uttrycket missgynnande förutsätter enligt normaU
språkbmk en jämfö<br>
relse mellan olika handlingssätt eller ålgärder. Etnisk diskriminering kan<br>
emellertid även bestå i att någon behandlas illa eller kränkande ulan all<br>
behandlingen direkt kan jämföras med hur någon annan blir behandlad.<br>
För all läcka in även sådana faU har i denna paragraf angetts atl med etnisk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2*;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering
avses även all någon utsätts för orättvis eller kränkande Prop. 1985/86:98
behandling (på grund av sin etniska tillhörighel). Med orättvis behandling
avses i detta sammanhang en behandling som naturiigen framstår som osaklig
eller orättfärdig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsgrunderna är ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt urspmng eller trosbekännelse. Dessa
diskrimineringsgrunder finns i bl, a, brottsbalkens bestämmelser om olaga
diskriminering och hels mol folkgrupp. De knyter därmed an lill gällande rätt
och blir lätta atl förslå, I sak skiljer sig diskrimineringsgmnderna från DU: s
förslag därigenom all även trosbekännelse ulgör en diskrimineringsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ombudsman
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En ombudsman mot etnisk diskriminering skall verka för all diskrimi<br>
nering på etnisk grund inte förekommer i samhällslivet. Ombudsmannen<br>
utses av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna paragraf presenteras den särskilda
ombudsman vars uppgift är alt genom sin verksamhei molverka etnisk
diskriminering i enlighel med lagens ändamål. Liksom bestämmelserna i 1 § skall
även denna paragraf ses som ett uttryck för samhällets inställning till etnisk
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens ställning som myndighelsorgan har
beskrivits i avsmlt 5,5, I likhet med vad som gäller för JämO, har någol krav
på all ombudsmannen skall vara lagfaren inte uppställts. Ombudsmannens
uppgifter anges i de följande två paragraferna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Ombudsmannen skall genom råd och på annat säll se liU alt den som<br>
utsatts för etnisk diskriminering kan ta tillvara sina rälligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med
myndigheter, företag och organisationer saml genom opinionsbildning,
information och på annal sätt la initiativ lUI ålgärder mol etnisk
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf anger vUka övergripande
arbetsuppgifter som ombudsmannen skaU ha på hela verksamhetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt första styckel skall ombudsmannen hjälpa
enskilda som blivit utsatta för etnisk diskriminering. En utgångspunkt för
denna verksamhei är den enskildes uppfattning av alt ha blivit diskriminerad.
Även om ombudsmannen inte delar denna uppfattning skall han ge erforderliga råd
och upplysningar eller på annal säll stödja dem som vänt sig till honom. Det
kan många gånger finnas anledning för ombudsmannen all göra närmare
efterforskningar i etl vissl ärende innan han tar ställning lill på vilket sätt
han bäst kan se till all den enskilde kommer liU sin rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra slyckel anger vilka uppgifter ombudsmannen
har på etl generellt plan. Statliga myndigheter, kommuner, förelag,
organisationer och enskilda skall inte bara förmås alt själva upphöra med
sådant som kan innefatta etnisk diskriminering. Ombudsmannen skall även
initiera aktiva ålgärder som förebygger och motverkar diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§ Ombudsmannen skall särskUt molverka atl arbetssökande
utsätts för Prop. 1985/86:98 etnisk diskriminering i samband med
anställning. Ombudsmannen skall också i kontakt med arbetsgivare och berörda
arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande mellan olika etniska
grupper i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna paragraf är etl uttryck för
all arbetslivet är ell område inom vilket del är av särskild betydelse att
ombudsmannens verksamhet når ut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I tider av arbetslöshet och
konkurrens om arbetstillfällena finns del klara risker för diskriminering av
invandrare och andra personer som tillhör etniska minoriteter. Många tecken
lyder hell allmänt på all det inom arbetslivet förekommer att anställda och
arbetssökande missgynnas på grund av sin etniska tillhörighel i en inte
obetydlig omfattning. All många upplever sig som diskriminerade är det knappast
någon som förnekar. Utmärkande för arbetslivet - i motsats till de flesta andra
områden av samhällslivet — är vidare all del för närvarande inte finns någol
heltäckande förbud i gällande rätl mot etnisk dislCriminering, Ombudsmannens
erfarenheter från arbetslivels område får mot denna bakgrund särskild betydelse
när del gäller framlida ställningstaganden lill behov av ytterligare lagstiftning.
Enligt andra meningen i paragrafen skall ombudsmannen även i arbetslivet på ell
generelll plan verka mol etnisk diskriminering. Denna uppgift följer redan av 4
§ andra styckel, men med hänsyn lill arbetslivets betydelse framhålls den genom
en särskild regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnd mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Regeringen utser en nämnd mot etnisk diskriminering
som skall beslå av tre ledamöler. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha
erfarenhet som domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens uppgifter är att ge
ombudsmannen råd i principiellt viktiga frågor om lillämpning av denna lag och
all hos regeringen föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som är
ägnade all molverka etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden
enligt 8 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna paragraf fordrar ingen
särskild kommentar ulöver vad som anförts i avsnitt 5,5,4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet hos ombudsmannen och nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § En arbetsgivare är på.ombudsmannens uppmaning skyldig
alt delta i sådana överläggningar och lämna sådana uppgifter som behövs för
om-budsmanenns verksamhet på arbetslivels område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även andra bör delta i
överiäggningar och lämna upplysningar till ombudsmannen, om ombudsmannen
önskar del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I försia siycket av paragrafen
anges arbetsgivares obligatoriska skyldighet atl på ombudsmannens uppmaning
delta i överläggningar och all lämna uppgifter. Om arbetsgivaren inte fullgör
sin skyldighet kan ombudsmannen ingripa enligt 8 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra styckel är en erinran om alt
ombudsmannens önskemål om överläggningar och upplysningar även i övrigi bör
respekteras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:369.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om en arbetsgivare inte rättar sig efter ombudsmannens uppmaning Prop,
1985/86:98<br>
enligt 7 § försia siycket får nämnden på ombudsmannens begäran föreläg<br>
ga vite. Nämndens beslul i ärende om vite får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätt på
ansökan av ombudsmannen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna paragraf läggs uppgiften all förelägga vite
enligt 7 § försia stycket på nämnden. Bestämmelsen syftar lill atl inskärpa
allvaret bakom ombudsmannens befogenheter på arbetslivels område. Paragrafen
bygger i övrigt på beslämmelserna i vileslagen (1985:206),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av andra slyckel följer alt ombudsmannen hos
länsrätten skall ansöka om utdömande av vite. Ulan denna regel skulle
befogenheten all göra sådana ansökningar tillkomma nämnden på grund av
bestämmelsen i 6 § viteslagen. En sådan ordning vore emellertid inte lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 kap.
22 § Sekretess gäller hos ombudsmannen mot etnisk diskrimine<br>
ring eller nämnden mol etnisk diskriminering i ärende enligt lagen<br>
(1986:000) mol etnisk diskriminering för uppgift om enskilds personliga<br>
eller ekonomiska förhållanden, om del kan anlas att den enskilde lider<br>
skada eller men om uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om uppgift i allmän handling gäller sekreiessen i högsl tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya paragrafen innebär att sekretess gäller hos
ombudsmannen och nämnden i ärenden enligt lagen (1986:000) mot etnisk
diskriminering, Sekreiessen avser uppgifter om enskildas såväl personliga som
ekonomiska förhållanden. Med enskilda avses både enskilda fysiska och
juridiska personer, Sekreiessen skyddar alltså t, ex, en invandrare som lar
kontakt med ombudsmannen och även en privat arbetsgivare som lämnar uppgifter
lill nämnden. Sekretessen gäller om det kan antas atl den enskilde lider skada
eller men om uppgiften i fråga röjs. Beslämmelsen har alltså fått ell s, k,
rakt skaderekvisii, vilket innebär alt presumtionen är för offentlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga?
Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
departementspromemorian (Ds A 1985:6) En ombudsman mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS), socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverkel (RRV), konsumentombudsmannen (KO), skolöverstyrelsen (SÖ),
arbetsdomstolen (AD), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk
(SIV), jämställdhelsombudsmannen (JämO), slalens arbetsgivarverk (SAV), statens
arbetsmarknadsnämnd (SAMN), Svea hovrätt, kammarrätten i Jönköping, riksdagens
ombudsmän (JO), näringsfriheisombudsmannen (NO), samerätlsutredningen. Svenska
kommunförbundel, Landslingsförbundel, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),
Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO), Arbetsgivarföreningen SFO,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Allmänhetens pressombudsman (PO), Sveriges
advokatsamfund. Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer (RIB), Svenska
Samernas Riksförbund (SSR), Judiska församlingarnas i Sverige centralråd,
Assyriska riksförbundet i Sverige, Finlandsvenskarnas riksförbund i Sverige
(FRIS), Grekiska riksförbundei, IlaUenska riksförbundet. Immigranternas riksförbund.
Jugoslaviska riksförbundei. Lettiska hjälpkommitlén, Lettiska centralrådet,
Riksförbundei finska föreningar i Sverige, Riksförbundei polska föreningar i
Sverige, Spanska riksförbundet och Turkiska riksförbundei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Yttranden över promemorian har dessutom avgells av
Riksförbundei för sexuellt likaberättigande (RFSL), Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund (SSKF), Anti-Defamalion League i Skandinavien (ADL), Portugisiska
riksförbundei, Sveriges frikyrkoråd. Riksorganisationen Same Älnam och Kjell
Öberg, ordförande i diskrimineringsulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gemensamt yttrande har avgells av dels Lettiska
Centralrådet och Lettiska Hjälpkommitlén, dels av Assyriska riksförbundei,
FRIS, Grekiska riksförbundei. Italienska riksförbundet. Jugoslaviska
riksförbundei. Riksförbundet finska föreningar i Sverige, Riksförbundet polska
föreningar i Sverige, Spanska riksförbundei. Turkiska riksförbundei och
Portugisiska riksförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen
(DU), föreslog i sill delbetänkande (SOU<br>
1983:18) Lag mol etnisk diskriminering i arbetslivet en arbetsrättslig lag<br>
stiftning, DU:s lagförslag är i allt väsentligt uppbyggt på samma sätt som<br>
lagen (1979:1118) om jämslälldhel mellan kvinnor och män i arbetslivet.<br>
Även om flertalet remissinstanser var positiva till lagstiftning mot etnisk<br>
diskriminering i arbetslivet, fick DU: s förslag till lag stark kritik från<br>
många håll,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I departementspromemorian görs bl, a, mot denna
bakgrund bedömning- Prop. 1985/86:98 en all del för närvarande inte finns
underiag för all lägga fram ett förslag med sanktionerade förbudsregler av del
slag som DU föreslog, I promemorian uttalas därför all ell ställningslagande
lill införandel av sådan lagstiftning måsle skjutas på framliden, I stället
föreslås en lagstiftning vars huvudsyfte är att en särskild ombudsman skall ges
uppgifter att inom ramen för gäUande rättsregler på områdel verka mol etnisk
diskriminering i hela samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser är posUiva eller har inte
något all erinra mol den föreslagna lagstiftningen. Åtskilliga är dock
tveksamma utan atl direkt motsätta sig förslaget, Endasl några få ställer sig
avvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland myndigheterna är den allmänna inställningen
lill förslagel mer positiv än bland övriga. Socialstyrelsen anser alt vägande
skål talar för ell genomförande av en sådan lagstiftning som föreslås i
promemorian. Den bör enligt styrelsen ge invandrare och andra minoriteter ett
bättre skydd än hittills och även ha en positiv effekt på samhällsdebatten om
rasism och diskriminering. Socialstyrelsen ullalar vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns bl, a, behov av alt ytterligare undersöka
om inte redan befintliga regler på straffrättens, civUrätlens och
arbetsrättens område i högre utsträckning kan användas som ell skydd mot etnisk
diskriminering. En ombudsman mol etnisk diskriminering, kommer med de angivna
utåtriktade kontakterna alt få en god överblick över hur gällande rättsregler
verkar till skydd mol etnisk diskriminering. Enligt socialstyrelsens mening bör
ombudsmannen härigenom kunna bli del vikliga samarbelsorgan som förutsätts för
atl nämnden skall kunna fullgöra sin uppgift all hos regeringen föreslå de
förfallningsförändringar som är ägnade all motverka diskriminering (6 § 2sl),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SÖ stödjer förslaget och anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inrättandet av ett myndighetsorgan, en ombudsman
jämte en ombudsmannen stödjande och rådgivande nämnd, synes kunna verksamt
bidra till all minska och förebygga etnisk diskriminering såväl i arbetslivet
som samhällslivel i övrigi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ understryker för sin del värdet av den
erfarenhet pä området som kommer att samlas hos ombudsmannen (s, 59) lill gagn
för politiska beslut och framlida överväganden om förändringar i lagstiftning
m,m. Det är också viktigt all framhålla all en särskild ombudsman med
arbetsområdet begränsat lill etnisk diskriminering relativt snabbi skulle kunna
få en allmänt atlitydpåverkande betydelse. Samtidigt skulle de diskriminerade
få ett stöd som de behöver,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SÖ anser alt ombudsmannens arbete efter hand bör
kunna nyttiggöras i ungdomsskolan, lärarutbildningen och läromedelsproduktionen
på liknande sätt som sker belräffande jämställdhetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran
också av RPS, KO, SIV, SA V, SAMN och JO. Svea liovräit och
samerätlsutredningen förklarar sig kunna godta förslagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5/Vanförbl,a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:368.0pt'><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I promemorian konstateras att förutsättningar
saknas alt nu föreslå Prop. 1985/86:98 förbudsregler mot etnisk
diskriminering i arbetslivet eller inom ramen för arbetsrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund tillstyrker SIV principen om
inrättande av en ombudsman för all aktivt motverka etnisk diskriminering i
samhällslivel. En sådan institution bör vid behov, såsom föreslås, kunna byggas
ul med exempelvis processförande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ledamot av SIV: s styrelse, Gunnel Liljegren,
reserverade sig mot verkels remissyttrande, I reservationen anför hon bl, a,
all synpunkler som SIV framfört i sitt svar naturiigen borde ha resulterat i
etl avstyrkande av den förslagna institutionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
framför bl, a, följande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har inget all erinra mol huvuddragen i
förslagel. För närvarande finns del knappasl förutsättningar för atl lägga fram
mer långtgående förslag till ålgärder. En viktig fördel med den föreslagna
ordningen är atl den bör ge statsmakterna underlag för ytterligare åtgärder som
syftar liU atl motverka etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO ullalar vidare alt det inte är självklart att
man bör använda benämningen ombudsman på den nya funktionen. Enligt JO kan den
benämningen otvivelaktigt hos allmänheten skapa överdrivna förväntningar om
åtgärder i enskilda fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RA.
Statskontoret och AD är tveksamma till förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
anför bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill rent allmänt framhålla atl jag inte är
hell övertygad om all del behövs en särskild ombudsman mol etnisk diskriminering
vid sidan av alla de olika organ som idag finns i samhället och som bl, a, har
atl bevaka och handlägga frågor om sådan diskriminering. Från de synpunkter jag
har all beakta anserjag mig dock kunna godta de i promemorian framlagda förslagen
i sak,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AD erinrar om sill förslag lill lagstiftning på
området som domstolen lämnade i sill remissyttrande över DU:s delbetänkande, AD
föreslog en skadeståndssanklionerad förbudsregel med reglerna lill skydd mol
föreningsrätlskränkning som förebUd, Vad som därefter har framkommit ger inte
domstolen anledning all frånfalla uppfattningen alt detta skulle vara en
framkomlig väg, AD uttalar vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot den i promemorian föreslagna lösningen med en
ombudsman som verkar på ett område där del i stort saknas förbudsregler och
traditionella sanktioner vill arbetsdomstolen framhålla all just avsaknaden av
sanktionsmedel kan göra ombudsmannens roll svårbemästrad. Genom sin verksamhet
kommer ombudsmannen säkerligen att få kännedom om flagranta övergrepp mot
enskilda. Det kan då bli ett problem alt ombudsmannen inte kan ingripa på ell
effektivt säll i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Domstolen hyser emellertid förståelse för atl del
krävs ytterligare utredningsarbete innan en särskild, sanktionerad lagregel om
förbud mol etnisk diskriminering kan utformas. Den föreslagna ombudsmannen
kommer att få goda möjligheter all samla erfarenheter av värde för ell
eventuellt lagstiftningsarbete på områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
hyser betänkligheter mot all inrätta två nya myndigheter, Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret, som inte hafl alt ytlra sig över DU:
s nyssnämnda belänkande, vUl inledningsvis framhålla atl del framstår som en
extraordinär åtgärd att i rådande stalsfinansiella läge inrätta två nya
myndigheter. Vi vill, liksom tidigare bl, a, SIV, JO och JO-utredningen,
ifrågasätta om inte sådana uppgifter som här föreslås tillkomma en
diskrimineringsombudsman och en nämnd mot etnisk diskriminering i slor
utsträckning skulle kunna tillkomma redan existerande myndigheter, främst då JO
och SIV, Statskontoret har också i sill yttrande över DU: s betänkande Om olaga
diskriminering. Ds A 1984:7, fört fram tanken på en intensifierad bevakning
från JO: s sida som en väg all komma tillrätta med diskrimineringsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om statsmakterna, mol bakgrund av vad som anförs i
regeringsförklaringen, finner alt del erfordras mer kraftfulla ålgärder än
nuvarande lagstiftning medger för all komma liUrätta med
diskrimineringsproblemen vore del bättre att först göra sådana ändringar i
lagstiftningen atl det sedan kan ankomma på de reguljära, räitsvårdande organen
all övervaka efterlevnaden. Målet bör enligt statskontorets mening vara all så
långt som möjligt infoga åtgärder mol diskriminering i den ordinarie
verksamheten hos polis, domstolar, JO, JK m, fl. En sårskild organisation med
uppgift atl molverka diskriminering kan vara motiverad under ell övergångs- och
uppbyggnadsskede men bör då ha som främsta uppgift atl ta fram underiag för
erforderliga författningsändringar. En sådan organisation kunde ges formen av
en delegation e, d, knuten till regeringskansliet. Efter förslagsvis tre år bör
formerna för verksamheten omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping var i sitt remissvar över
DU: s delbetänkande tveksam till lagstiftning som ett medel all molverka
diskriminering i arbetslivet. Kammarrätten, vars tveksamhet består, anför bl,
a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den utveckling som sketl under senare tid har visat
all grupper som arbetat mol etnisk diskriminering spontant har vuxit fram och
fått slor genomslagskrafl i opinionsbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om lagstiftningsåtgärder över huvud taget skall
vidtas har den väg som föreslås i promemorian med en särskild ombudsman mot
etnisk diskriminering sina fördelar. Tvångsmomenten i den föreslagna lagen är
obetydliga. Den opinionsbildande effekten blir betydelsefull - liksom
möjligheten lill förhandlingar med organisationer och enskilda. Förslaget
ligger ganska nära en idé som kammarrätten framförde i sitt remissyttrande över
diskrimineringsulredningens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till regeringens uttalade avsikt atl
inrätta en sårskild<br>
ombudsman mot etnisk diskriminering förklarar sig JK avstå från alt göra<br>
någon bedömning i frågan om del ändamålsenliga och lämpliga med en<br>
sådan ordning. Likväl ullalar JK stark kritik mot den föreslagna lagstift<br>
ningen. Med utgångspunkt i uppfattningen atl ombudsmannen skall inta en<br>
roll som tillsynsmyndighet förklarar JK all del vid sidan av honom själv<br>
och JO inte finns någol behov av ytteriigare lillsynsorgan på den offentliga<br>
sektorn, överordnat samtliga myndigheter. Detta skulle, anser JK, enbart<br>
leda lill kompetenskonfiikler, JK anser inte heller atl ombudsmannen bör<br>
ha tillsyn över den privata sektorn med möjlighet all, utan stöd av uttryck-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liga regler, genom uttalanden utpeka någon som
diskriminerande. En så- Prop. 1985/86:98 dan ordning kan enligt JK inte
godtas från rättssäkerhetssynpunki, JK utvecklar dessa ståndpunkter närmare i
anslutning till att han kommenterar olika bestämmelser i lagförslaget (se
vidare nedan),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV, AMS och JämO lar inte
uttrycklig ställning tiU om förslagel är en lämplig lösning på frågan om
lagstiftning mot etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundel och
Landslingsförbundet är båda positiva till promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet anför bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen har inget all invända mot
de överväganden av allmän natur som departementet i promemorian anför för sill
förslag alt göra en särskild ombudsman och en rådgivande nämnd till organ med uppgift
väsentligen all molverka förekommande etnisk diskriminering i svenskt
samhällsliv, särskiU som därvid samtidigt beaktats och tillgodoselts de många
kritiska synpunkter i praktiska, tekniska och rättsliga frågor som under
remissbehandlingen av DU:s nämnda förslag har framförts. Departementets uppläggning
av del nya lagförslaget eliminerar således i rättssäkerhetens intresse de
flesta av del föregående förslagels brister och oklarheter rörande bl, a,
skadestånd, kriterier för skadeståndsskyldighel och resonemang kring presumtion
för sådan skyldighet; del klargör också att ombudsmannen inte skall vara
processförare ål förfördelad person, endasl ge råd och anvisningar om
möjligheterna för den enskilde all komma lill sin rätt. Detta är enligt
styrelsens uppfattning tillfredsslällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller arbetsmarknadsorganisationerna får
förslaget i promemorian stöd av KFO. LO och SACOISR. KFO anför bl. a.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KFO finner del positivt all
Diskrimineringsulredningens förslag lill lag mol etnisk diskriminering i
arbetslivet omarbetats lill alt gälla samhällslivet i sin helhet, KFO ser
ocksä med tillfredsställelse att de invändningar som etl fiertal
remissinstanser, bland andra KFO, framförde mot utredningens lagförslag
beaktats genom den uiformning som föreliggande lagförslag erhåUit,
Konstruktionen med en särskild ombudsman, administrativt knuten till Statens
invandrarverk, som aktivt skall molverka etnisk diskriminering i samhället, är
enligt KFO: s mening väl avvägd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anför bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO har vid tidigare lillfällen i
samband med remissvar med mera framhållit behovet av en straffsanklionerad
lagstiftning mot etnisk diskriminering på arbetsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol bakgrund av de nu redovisade
svårigheterna alt i dagslägel införa en sådan lagstiftning saml möjligheten
lill grund för eventuell ytterligare lagstiftning framöver, tillstyrker LO
förslaget om en ombudsman mol etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR erinrar om alt
organisationen i tidigare remissyttranden över<br>
betänkanden av diskrimineringsulredningen bl, a, föreslagit inrättande av<br>
en invandrarombudsman och därvid framhållit all en sådan ombudsman<br>
skulle kunna få en hjälpande och stödjande funktion gentemot invandrare</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
av naturiiga skäl kan ha svårigheter all tillvarata sina intressen, Mol
Prop. 1985/86:98 denna bakgrund tillstyrker SACO/SR förslaget i
departementspromemorian och anför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR vill nu ytterligare betona värdet av en
ombudsman med de i promemorian och lagförslaget beskrivna funktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såväl arbetsmarknaden och dess parter som samhället
i övrigi är enligt SACO/SR: s uppfattning betjänta av en instans som genom råd,
överläggningar och opinionsbildning bislår med sakkunskaper och erfarenhet vid
ofta svåra och känsliga överväganden och beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den enskilde som uppfattar sig utsatt för etnisk
diskriminering befinner sig i ett underiäge och behöver stöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAF förklarar sig inte vara övertygad om alt del
föreligger något egentligt behov av en ny myndighei och därlill hörande
bestämmelser, SAF, som dock inte vill motsätta sig förslagel, uttalar bl, a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen välkomnar all
Arbetsmarknadsdepartementet, under intryck av de många tungt vägande
invändningar sam framförts såväl av andra remissinstanser som av föreningen,
kommit till slutsatsen atl Diskrimineringsutredningens förslag lill lag inte
kan läggas till grund för statsmakternas beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Departementet föreslår istället alt riksdagen genom
lag inrättar en ny statlig myndighei. Diskrimineringsombudsmannen, vars uppgift
skall vara all aktivt molverka diskriminering genom rådgivande, service,
information, utbildning och överläggningar med förelag och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med denna konstruktion behöver man, enligt
föreningens bedömning, inte befara de många allvarliga skadeverkningar som
skulle ha blivit en ofrånkomlig följd av en lagstiftning enligt DU: s modell,
Ålgärder, inriktade på rådgivning, service, information och samråd, är enligt
föreningens mening dessutom bättre ägnade atl leda till positiva resultat på
etl område där attityder och relationer är avgörande för den praktiska
tillämpningen. Departementets förslag låter sig också väl förena med det syslem
för parisamverkan som traditionellt lillämpas på den svenska arbetsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO ställer sig mera tveksam till tanken på
lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del lagförslag som presenterades av
diskrimineringsulredningen har av remissinstanserna fåll tämligen kraftig
kritik, TCO anförde i sill yttrande över betänkandet "Lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet" att organisationen var tveksam lill om en
lagstiftning är det bästa sättet atl komma lill rätta med etnisk diskriminering
i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en angelägen facklig uppgift för arbetstagarorganisationerna all motverka
etnisk diskriminering. Enligt TCO: s uppfattning bör frågor om diskriminering i
arbetslivet i försia hand hanleras utifrån avlal mellan arbetsmarknadens
parter, TCO vill dock inte motsätta sig inrättandet av en ombudsman mot etnisk
diskriminering enligt utredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFO
avstyrker förslagel med hänvisning till sitt yttrande över DU:s delbetänkande,
SFO anförde där all behovel av lagstiftning mol etnisk</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>diskriminering borde tillgodoses genom ett tillägg till
brottsbalkens be- Prop. 1985/86:98 siämmelse om olaga diskriminering. Vad
som anförs i promemorian föranleder enligt SFO inte till ändrad syn på frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet invandrarorganisationer
är tveksamma till om den föreslagna lagstiftningen på etl tillräckligt
effektivt sätt kan motverka den diskriminering som förekommer i samhället, I
sill gemensamma yttrande anför Grekiska riksförbundet, IlaUenska
riksförbundei, Jugoslaviska riksförbundet. Riksförbundet finska föreningar i
Sverige, Riksförbundei polska föreningar i Sverige, Spanska riksförbundet.
Turkiska riksförbundet, Assyriska riksförbundet, FRIS och Portugisiska
riksförbundei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trots att vi är medvetna om atl
lagstiftning inte löser alla problem anser vi alt den är normbildande och visar
samhällets officiella ställningstagande mol diskriminering i arbetslivet och i
samhället i övrigi. Endast i kombination med en lagstiftning kan
opinionsbildning och informativa åtgärder ha en kompletterande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi anser all en
Diskrimineringsombudsman som inte har stöd i en särskild lagstiftning mol
diskriminering i arbetslivet inte kan ha någon verkan. Enligt lagförslaget
skulle Diskrimineringsombudsmannen endast agera för atl molverka diskriminering
ulan någon uppgift atl föra den enskildes talan i rätten vilket andra ombudsmän
kan göra. Utan lagstiftning och ulan fällande domar som skapar prejudikat
kommer man aldrig all kunna bevisa all diskriminering på arbetsmarknaden
förekommer eftersom del inom detta område är mycket svårt atl bevisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På samma grunder anser vi atl en
Diskrimineringsombudsman ulan stöd av en lagstiftning knappast kommer alt kunna
motverka diskriminering inom andra vikliga samhällsområden, t, ex, på
bostadsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi vill understryka att det är av
vikt atl ombudsmannen får tillräckliga resurser för tolk- och
översältningsändamål så all kommunikationen mellan ombudsmannen och enskilda
inte försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi anser atl samhället klart måsle
visa sill avståndstagande från diskriminering genom lagstiftning, bara då kan
en diskrimineringsombudsman som övervakande myndighei utnämnas för alt tillse
atl lagarna efterföljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Immigranternas riksförbund anser
all en lagsliftning mot etnisk diskriminering bör göras enligt samma modell
som gäller för JämO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Leltiska cenlralrådel i Sverige och
Letliska hjälpkommUlén tillstyrker förslaget till lagstiftning och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrare tillhörande olika
etniska minoritetsgrupper är i stort sett redan nu skyddade mol etnisk
diskriminering genom svensk lagstiftning. Den enskilde individen har dock
myckel svårt atl orientera sig i delta skyddsnät av lagar och förordningar som
många gånger är svåra atl överskåda. Ett organ saknas som kan hjälpa den
enskilde invandraren all orientera sig i snårskogen av skyddande rättsregler
mol etnisk diskriminering. Genom att införa en lag mol etnisk diskriminering
och däri föreskriva en ombudsmannaverksamhel skapas etl effektivt inslmment som
vid behov kan användas som skydd mol etnisk diskriminering. Detta skulle ha
myckel slor betydelse inom arbetslivet nu när arbetslösheten och konkurrensen
om anställningarna hårdnar och därigenom risk finns att arbetssökande från
etniska minoriteter missgynnas på grund av den etniska lillhö-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>righeten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del vore av stort värde om statsmakterna genom
införande av en lag mol Prop. 1985/86:98 etnisk diskriminering dokumenterar
och manifesterar en bestämd vilja att på allvar bekämpa alla former av
diskriminering pä etnisk grund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund erinrar om sill yttrande
över DU: s förslag lill lag mol etnisk diskriminering i vilket samfundei bl, a,
uttalade atl om lagstiftning överhuvudtaget skulle väljas det möjligen vore en
rikligare väg med en lag som förbjöd alla former av diskriminering. Samfundet
ifrågasätter om den nu föreslagna ombudsmannen effektivt kan komma alt motverka
fortsatt diskriminering av invandrare och andra personer som tillhör etniska
minoriteter. Samfundet anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det föreslagna ombudsmannainslitutel bör prövas under
en försöksperiod om tre år, varefter resultatet skall värderas. Först härefter
bör man ta slutgiltig ställning till etl lagstiflningsalternativ innefattande
regler om domstolsprövning och skadeslåndssanktionerade förbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Belräffande övriga som yttrat sig är PO, RIB, SSR,
Judiska församlingarnas i Sverige centralråd, RFSL, ADL, SSKF och
Riksorganisationen Same Älnam mer eller mindre positiva även om de allmänt
ifrågasätter all den föreslagna lagstiftningen är tillräcklig för alt kunna bli
ett effektivt medel mot diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RIB
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi är positiva till förslaget om inrättande av en
ombudsman mot etnisk diskriminering samt en nämnd som rådgivande organ lill
ombudsmannen. På så sätt kommer människor som upplever sig diskriminerade all
få en instans alt vända sig till i dessa frågor. Det är emellertid ytterst
viktigt atl ombudsmannen tillförsäkras en så starkt position som möjligt
gentemot olika sektorer av samhällslivel för att arbetet ska få den effekt som
förväntas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att ombudsmannainslitutel ska bli effektivt
krävs också ytterligare insatser för atl sprida information angående
invandringens konsekvenser för vårt land och dess befolkning. Den debatt som vi
haft i massmedia sedan något år tillbaka i samband med den ökande
tillströmningen av asylsökande till landet har, enligt vår uppfattning,
avsevärt ökat riskerna för diskriminering inte bara av de nyanlända
flyktingarna och de asylsökande ulan även av invandrare som kanske boll och
arbetat länge i vårt land och ofta är svenska medborgare. De osakliga
påståenden som figurerat i debatten och som alllför länge fått stå oemotsagda
från berörda myndigheters sida har medverkat till alt attityderna gentemot dem
som upplevs som främmande har skärpts. Statsmakterna måste nu la konsekvenserna
av delta och vidta de ålgärder som krävs. Del räcker inte med att hänvisa till
de spontant bildade antirasistiska rörelser som nu arbetar mot rasismens
spridning i vårt land, även om dessa är ett nytt och positivt inslag i
debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till sitt yttrande över DU:s
delbetänkande uttalar SSR all del väsentligaste med det nu framlagda förslagel
är atl samhället därigenom förstärker resurserna för normbildning mol etnisk
diskriminering i olika former, SSR förklarar sig i alll väsentligt tillstyrka
framlagda förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSKF
anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det lagförslag som nu föreligger
att en ombudsman tillsätts med uppdrag Prop. 1985/86:98 atl verka för all
etnisk diskriminering inte förekommer i samhället och inte heller när någon
söker anställning, kan i förstone förefalla någol urvattnat, Inga nya
sanktioner föreslås för den eller de som bryter mot lagen, I och med detta får
den föreslagna ombudsmannen inte heller den roll som processförare som övriga
ombudsmän har,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSKF instämmer i de överväganden
som redovisas i promemorian och anser att förslagel om tillsättande av
ombudsman mot etnisk diskriminering tills vidare är all föredra framför mer
långtgående ålgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ett ulföriigt yttrande ställer
sig KjeU Öberg myckel kritisk till förslagel i promemorian. Han anser att
Sverige år konventionsförpliktat att införa ett förbud mol etnisk
diskriminering i arbetslivet. Han menar vidare all lagförslaget även av andra
skäl är helt otillräckligt för atl ombudsmannen skall kunna bedriva ell meningsfullt
arbete och infria de krav som kommer all ställas på den föreslagna
ombudsmannainslitulionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhetsområde och
diskrimineringsbegreppet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DU: s förslag till lag mot etnisk diskriminering var
begränsat till arbetslivet, I departementetspromemorian föreslås att
ombudsmannen skaU verka inte bara i arbetslivet utan även på andra områden av
samhällslivet. Utanför del föreslagna tillämpningsområdet faller sådanl som
hör lill privatlivet. Några remissinstanser behandlar frågor som gäller tillämpningsområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV tillstyrker alt ombudsmannens
verksamhetsområde avgränsas endasl vad avser privatlivels sfär. Del är enligt
SIV en fördel all såväl arbetslivet som föreningslivet omfattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannens och nämndens
verksamhetsområde skall avse hela samhällslivet men specieU uppmärksamhet skall
riktas mot arbelsUvel, ett begrepp som enligt förslagel bör uppfattas i en
ganska vid mening och omfatta även den enskildes relationer till arbetskamrater
och fackföreningar, Kammarrällen finner del värdefuUl atl verksamhetsområdet
fått ell så vill innehåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller det positiva i alt
del nu framlagda förslaget ger utrymme för insatser inom hela samhällslivet.
Som tidigare framgått delas denna uppfattning av KFO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JämO påpekar atl del föreslagna
tillämpningsområdet är större än enligt jämställdhelslagen, JämO anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagförslaget blir del möjligt
all ingripa mol etnisk diskriminering i betydligt vidare mån än vad som är
möjligt vid könsdiskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DO som företräder minoritetsgrupper
kan således agera mot diskrimine<br>
ring inte bara i flera situationer i arbetslivet utan också t, ex, i
utbildning, i<br>
föreningar och organisationer liksom i reklam medan möjligheterna all<br>
ingripa mol könsdiskriminering är inskränkta till vissa situationer mellan<br>
arbetsgivare och arbetssökande/arbetstagare i arbetslivet. Den kan ifråga<br>
sättas om inte skyddet mol könsdiskriminering, som i första hand berör</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2'*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>majoriteten
av befolkningen, borde utvidgas så atl överensstämmelse upp- Prop.
1985/86:98 nåddes mellan lagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>All ombudsmannens och nämndens nu angivna
rådgivande och attityd-påverkande uppgifter avser inte bara arbetslivet utan
också övriga delar av samhällslivet ler sig rätt och riktigt. Det syns därvid i
och för sig rimligl, alt arbetslivets förhållanden i lagtexten ägnas särskild
uppmärksamhet, bl, a, genom alt arbetsgivare åläggs skärpt skyldighel all förse
ombudsmannen med material för utredning i uppkommande undersökningsfall,
eftersom anställningsfall får anses beröra de mera gripbara delarna i hela
denna problembild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ifrågasätter om inte bestämningen
av del föreslagna verksamhetsområdet kan vålla problem. Styrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppet arbetslivet och på andra områden av
samhällslivet i 1 § är vaga och kan fömtses medföra tillämpningsproblem, I
motivtexlen preciseras begreppet arbetslivet som därvid ges en vidare innebörd
än motsvarande begrepp i medbestämmandelagen och jämställdhelslagen, Begreppei
på andra områden av samhällslivet ges i motivtexlen inte samma klara definkion
som begreppei arbetslivet. Av motivtexlen framgår all med begreppei avses hela
samhällslivel utom privatlivet, som bör hållas utanför den tänkta ordningen.
Socialstyrelsen ifrågasätter om inte begreppet på andra områden av
samhällslivet redan i lagtexten borde preciseras närmare. De som skyddas av
den föreslagna lagen skall inte behöva gå till lagförarbetena för atl förstå
vilka områden som avses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol bakgrund av all ombudsmannen föreslås få
uppgifter på områden som faUer inom redan existerande myndigheters verksamhet
anser KO att del kan uppkomma vissa gränsdragningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt KO: s uppfattning är ombudsmannens
ansvarsområde utanför arbetslivet område inte tillräckligt behandlat i
förslagel, Detla kan leda lill alt gränsdragningsproblem i förhållande lill
andra myndigheters ansvarsområden uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket har medverkat till atl starta
försöksverksamhet i etl flertal kommuner för att utveckla den kommunala
konsumentverksamhetens möjligheter all minska invandrarnas konsumenlproblem.
Exempelvis har man på invandrarbyrån i en kommun anställt en särskild konsumentrådgivare
för invandrarna, Etl annal exempel på en lokal försöksverksam-hel år
studiecirklar för att ge grupper av invandrare möjlighet alt träffas utanför
hemmen samt att ge dem kunskaper och ökad medvetenhet i konsumentfrågor. Det
finns vidare i flera kommuner ett fruktbart samarbete mellan konsument- och
invandrarverksamhelerna. På ett flertal håll i landet har även verksamhei med
s, k, konsumentombud på arbetsplatser byggts upp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detla sammanhang uppkommer bl, a frågan till vem
en person som<br>
tillhör en etnisk minoritetsgrupp skall vända sig för atl få råd hur han eller<br>
hon skall gå tiU väga för alt tillvarata sin rätl som konsument: lill konsu<br>
mentorganisationen - i första hand den kommunala konsumentverksam<br>
heten - eller lill ombudsmannen mol etnisk diskriminering? På marknads-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föringsområdet
kan liknande gränsdragningsfrågor uppkomma exempelvis Prop. 1985/86:98 då
reklam uttrycker eller anspelar på fördomar mot någon folkgrupp. Är del då den
föreslagna ombudsmannen eller Konsumentverket/KO som bör ta sig an fallet?
Samma gränsdragningsproblem uppkommer också när det gäller generella ålgärder
på konsumenlområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt KO: s mening bör del vara möjligt atl lösa
gränsdragningsfrågor av nu angivet slag på liUfredsslällande säll i samråd
meUan berörda samhällsorgan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
framför liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den omständigheten all den föreslagne ombudsmannens
och bl, a, justitieombudsmännens verksamhetsområden delvis sammanfaller bör
enligt min mening inte vålla några störte ölägenheter. En prövning av en och
samma sak på mer än ell håll kan vara onödig eller i vissa fall olämplig, 1
sådana fall bör man liksom i andra redan nu förekommande fall av liknande slag
kunna samråda och med beaktande av bl, a, sakens beskaffenhel komma överens om
vem som bör la upp ett visst fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgått tidigare anser JK atl en ordning med
en ombudsman överordnad samtliga myndigheter enbart skulle leda lill
kompelenskonflikler, JK finner vidare atl beslämmelserna om lagens
lUlämpningsområde är alllför allmänt hållna och oprecisa för all kunna
accepteras ur rältssä-kerhetssynpunkt, JK anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enskildas grundlagsenliga "rätlskydd",
såsom del ullrycks i promemorian (sid, 63), måsle garanteras genom atl del
klart anges huruvida givna föreskrifter berör dem eUer inte, I detla fall
lämnas det lill den föreslagna ombudsmannens godtycke alt själv bestämma lagens
tillämpningsområde. Detta är ett förhållande som inte kan godtas. Det hjälper
inte alt ombudsmannen, vilket del hänvisas lill i promemorian (s, 63), slår
under JO: s och JK: s tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även RRV anser del väsentligt all ansvars- och
arbetsfördelningen mellan SIV och ombudsmannen klarare preciseras för all
dubbelarbete och kompelenskonflikler skall kunna undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den bestämning av begreppei etnisk diskriminering
som görs i förslaget kommenteras av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi kan med tillfredsställelse notera alt i del nu
förefintliga förslaget anges diskrimineringsgrunden genom en uppräkning av
flera begrepp. Dessa är i överensstämmelse med övrig svensk lagstiftning på
området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del år tillfredsslällande all begreppei etnisk
diskriminering ges samma<br>
innebörd i förslagel som Lex, i 16 kap, 9 § brottsbalken. Det blir därmed<br>
lättare atl förslå. Bestämmelsen lorde trots alll bli ganska svår all tillämpa.<br>
Det förefaUer vara nödvändigl att i förarbetena lill lagrummet närmare<br>
utveckla vad som skall anses som missgynnande på grund av etnisk lUlhö<br>
righel, kraven på skillnader i behandling för alt etl missgynnande skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anses
för handen ävensom uttryckliga hänvisningar lill aktuella lagrum, Prop.
1985/86:98 förarbeten och kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 begreppet etnisk diskriminering har inkluderats
även missgynnande på grund av trosbekännelse, Kammarrällen kan ha förståelse
för detla men vill understryka alt det ibland kan vara motiverat alt ta hänsyn
lill en människas religiösa uppfattning vid anställning. Ett religiöst samfund
bör självfallel vara oförhindrat alt ta hänsyn lill atl en person som man skall
anställa delar samfundels uppfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller diskrimineringsgrunderna föreligger
en skillnad mellan del aktuella lagförslagets §2 och
diskrimineringsulredningens belänkande, därigenom att den föreslagna lagtexten
lar upp trosbekännelse som en särskild grund. Förslaget innebär systematiska
fördelar eftersom definitionen kommer all överensstämma med vad scm gäller för
olaga diskriminering i 16 kap, 9 § brottsbalken. Samfundet hyser ändå viss
tveksamhet lill all trosbekännelse i detta sammanhang räknas som en
diskrimineringsgrund. De fall av diskriminering där trosbekännelse ingår torde
i allmänhet kunna hänföras till diskriminering på gmnd av etniskt urspmng.
Enligt samfundets mening kan vidare en särbehandling på grund av trosbekännelse
i undanlagsfall godtagas. Ett sådanl fall kan vara nyanställning av en person
till en mindre arbetsplats som präglas av arbetsgivarens, kundernas och/eller
de anställdas trosuppfaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens
uppgifter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås all ombudsmannen skall verka på två plan dels på etl
individuellt med råd och upplysningar lill enskilda, dels på ett generellt med
överläggningar, information och opinionsbildning. Enligt förslagel skall
ombudsmannen ägna arbetslivet särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En uppfattning som framförs av flera
remissinstanser är atl uppgifterna är omfattande och krävande, I samband därmed
påpekas all ombudsmannen måsle ges tillräckliga resurser (jfr under nästa
rubrik),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK anser alt del bör närmare klarläggas vilka
åligganden som ombudsmannen skall ha, I anslutning lill 4 § i lagförslaget,
som reglerar ombudsmannens uppgifter, anför JK följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf skall ombudsmannen ge råd och
information om<br>
hur den enskUde skall kunna la tillvara sin rätt, Förslagel innehåller emel<br>
lertid inte några närmare bestämmelser om hur omfattande eller ingående<br>
upplysningar och råd som skall lämnas och vilket ansvar som ombudsman<br>
nen har för verksamhelen, Däremol sägs alt rådgivningen skaU vara aktiv,<br>
I delta sammanhang vUl jag erinra om att slalen enligt bestämmelsema i 3<br>
kap, 2 § skadeståndslagen (1972:207), om annal inte föreskrivs, kan få<br>
bära skadeslåndsrättsligt ansvar för de råd och den information som läm<br>
nas. Del föreligger uppenbar risk för atl en aktiv rådgivning genom om<br>
budsmannen kan komma atl leda till kostnader för vilka slalen ytterst kan<br>
göras ansvarig för. Inte minst av den anledningen är det angelägel att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ombudsmannens åligganden enligt förevarande paragraf
klarläggs. Det Prop. 1985/86:98 finns skäl all närmare föreskriva hur långt
rådgivningen för atl den enskilde skall "kunna ta tillvara sin rätt"
bör sträcka sig. Mot bakgrund av atl ombudsmannen inte skall ha juridisk
skolning bör rådgivningen enligt min mening i princip begränsas lill all avse
hänvisningar till andra myndigheter m, m. Del bör t, ex, inte ankomma på
ombudsmannen atl, såsom föreslås, hjälpa brottsoffer med polisanmälan o, d.
Sådana åtgärder synes för övrigi olämpliga även av andra skäl vilket jag har
påpekat i milt remissvar över betänkandet Ds A 1984:7 Om olaga diskriminering
(se sid, 8 i remissvaret),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS finner uppgifterna värdefulla från
arbelsmarknadssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ur arbelsmarknadssynpunkl bedöms
förslagel om en ombudsman mot etnisk diskriminering ha sitt främsta värde genom
de rådgivande och pådrivande uppgifter som förslås åligga ombudsmannen. Även
den information som kan komma fram vid ombudsmannens överiäggningar kan vara
värdefull för planeringen av bl, a, riktade arbelsmarknadspolitiska insatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV anser all uppgifterna bör
koncentreras på frågor som direkt rör diskriminering, SIV anför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV tillstyrker att uppgifterna
avser dels individuell rådgivning, dels generella insatser för atl förhindra
etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV konstaterar samtidigt all de
föreslagna uppgifterna när del gäller opinionsbildande och förebyggande arbete
hell eller delvis sammanfaller med SIV: s traditionella arbete. Så nämns
exempelvis frågor som meritvärdering och Ivåspråkighet, främjande av goda
etniska relationer på arbetsplatser etc. Del finns här en risk för
dubbelarbete. En begränsning av ombudsmannens uppgifter när del gäller allmänna
invandrarfrågor vore en fördel. Vad som skulle återstå — frågor som direkt rör
diskriminering -lorde mer än väl räcka för atl hålla den föreslagna
ombudsmannen sysselsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SlV:s uppfattning ter det
sig naturligt med en nära samverkan mellan verket och ombudsmannen i flera
frågor, SIV:s uppgifter har emellertid ell vidare syfte än ombudsmannens bör
ha,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV påpekar också viklen av all
rådgivningen kommer nära dem som behöver den,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I remissyttrandet över I rätt
riktning framhöll SIV atl geografisk och psykologisk närhet till rådgivning
ofta kan vara viktigare än tillgång lill fullständig överblick över praxis etc.
En angelägen uppgift för diskrimineringsombudsmannen bör vara all genom
utbildning, konferenser etc höja kompetensen på delta område hos
invandrarbyråpersonal, konsumenlväg-ledare och andra lokala rådgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även JämO framhåller betydelsen av
all rådgivningen bedrivs på ett lokall plan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV har som uppgift bl, a, atl
samordna samhäUsinformalionen lill och<br>
om invandrare samt atl svara för sådan samhällsinformation till invandrare<br>
som inte ankommer på annan myndighet. Mot bakgrund härav måste DO: s</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgift,
som också framhålls i PM, vara alt i individuella fall ge grundlag- Prop.
1985/86:98 gande upplysningar om de regler som gäller i den aktuella frågan, DO
blir en centralt placerad myndighet med hela landet som upptagningsområde.
Invandrarbyråerna i kommunerna lorde med sitt läge närmare dem som behöver råd
och stöd uppfattas som lättare för enskilda personer all vända sig lill med
frågor. Byråerna kommer därför troligen atl efterhand bli väl förtrogna med
diskrimineringslagen och DO: s praxis. Del kan därför förutsättas atl endasl
frågor av mera principiell eller svårbedömd arl genom deras förmedling eller
via invandrarföreningar/-organisalioner förs vidare till DO, En sådan gallring
torde också vara nödvändig med hänsyn till myndighetens begränsade resurser.
Ett nära samarbete med invandrarbyråer och invandrarföreningar m, m, bör också
i övrigi vara nödvändigl för DO: s arbete när del gäller t, ex, att följa och
bevaka utvecklingen i enskilda ärenden av inlresse och all genom olika
ålgärder försöka påverka utvecklingen i samhället mol en ökad medvetenhet i
diskrimineringfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO framför också viss tvekan till ombudsmannens
möjligheter all, ulan stöd av sanklionsregler i lagen, träffa frivilliga
överenskommelser, JämO jämför de föreslagna uppgifterna med sin egen
verksamhei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I promemorian anges bl, a, att JämO:s arbete kan
utgöra en möjlig modell för hur ombudsmannen mol etnisk diskriminering (DO)
skall fullgöra sina uppgifter enligt förslagel lill lag mol etnisk
diskriminering, JämO har som huvuduppgifter atl biträda enskilda personer i
diskrimineringstvister när personen i fråga inte är medlem i någon facklig
organisation eller organisationen avslår från all biträda sin medlem, att
tillse all arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal i
jämstålldhelsfrågor fullgör sin skyldighet enligt jåmslälldhetslagen att vidta
aktiva, planerade åtgärder för att öka jämslälldhelen på sin arbetsplats samt
atl genom information och på annat sätt söka påverka allmänna opinionen vad
gäller jämställdhet i arbetslivet. Enligt jämställdhelslagen och den för
ombudsmannen utfärdade instruktionen skall JämO i första hand verka genom råd
och anvisningar och försöka få arbetsgivaren all frivilligt rätta sig efter
lagens föreskrifter. Skulle detta inte lyckas kan ombudsmannen föra ett
diskrimineringsärende till arbetdomslolen och etl ärende om brist på aktiva
åtgärder till jämslälld-helsnämnden. Arbetsdomstolen kan döma arbetsgivaren alt
betala skadestånd medan jämslälldhelsnämndens beslul kan innefatta ett
vitesföreläggande för arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det har under åren lopp varit möjligt för JämO och
de fackliga organisationerna all träffa förlikningar med arbetsgivarna i etl
flertal diskrimineringsärenden, Detla har varit möjligt först sedan
arbetsdomstolen genom olika domar dels fastlagt förutsättningarna för atl
diskriminering på grund av kön skall anses ha förekommit dels bestämt vad som
skall anses uigöra normall skadestånd i olika typsitualioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Publiciteten kring domarna och möjligheten att i
sista hand föra tvisten<br>
till domslol men självfallel också den information som i övrigi förekommit<br>
om jämställdhelslagen och JämO: s arbete har enligt ombudsmannen varit<br>
en förutsättning för all dessa förlikningar kunnat komma lill stånd. De<br>
träffade överenskommelserna innefattar oftast ell skadestånd, nya arbets<br>
uppgifter och/eller löneförhöjning till den som gjort anmälan, I överens<br>
kommelserna kan också - mot bakgrund av jämställdhelslagens krav på<br>
aktiva jämställdhelsåtgärder - ingå åtagande från arbetsgivaren atl vidla<br>
vissa bestämda åtgärder för all främja jämställdheten på arbetsplatsen och<br>
undvika upprepningar av det anmälda handlingssättet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även NO lar upp frågan om
ombudsmannens verksamhei kan göras Prop, 1985/86:98 effektiv utan
sanktionsregler. Efter alt ha redogjort för betydelsen av förhandlingar på sitt
verksamhetsfält uttalar NO:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om sålunda förhandlingsmomentel
haft slor betydelse i konkurrensbegränsningslagen och den senare
konkurrenslagen anser inte NO det ulan vidare därmed klart all den avsedda
lagen mol etnisk diskriminering kan avvara sanklionsmöjligheler. Olikheterna
mellan de båda lagstiftnings-områdena är sannolikt alllför slora för atl
tillåla en sådan slutsats, I vart fall bör dock förhandlingsverksamheten kunna
komma till användning i väsentlig utsträckning inom del nu aktuella
verksamhetsområdet. Likaså bör den i promemorian angivna informations- och
opinionsbildande verksamhelen kunna få positiva effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln alt en
arbetsgivare vid vite kan föreläggas att lämna upplysningar till eUer överlägga
med ombudsmannen kommenteras av några remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK är kritisk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I paragrafen föreskrivs om all
nämnden får förelägga vite och all nämndens beslul i ärende om vite inte får
överklagas, Endasl frågan om uldömande av vilet - laglighelen av nämndens
beslut - skall prövas av länsrätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen kan enligt min mening
inte accepteras ur rättssäkerhetssynpunkt. Del kan inte såsom del anges i
promemorian (s, 64) anses tillräckligt ur rätlsskyddssynpunkl all en
arbetstagare kan endasl få laglighelen av ell krav på överläggningar och
lämnande av uppgifter i sista hand prövad av domstol. Även nämndens bedömning i
ell vilesärende måsle kunna överprövas. Jag anser inte atl nämnden enligt
förslaget får sådan sammansättning, med bl, a, representanter för arbetsgivare,
eller kan förväntas få den sakkunskap i bl, a, diskrimineringsfrågor som skulle
kunna motivera alt dess, främst på skälighetsbedömningar grundade vitesförelägganden,
inte skall kunna överprövas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV anser all del är oklart på
vilka grunder den föreslagna befogenheten all förelägga vke kan komma all
utövas och påpekar alt molsvarande befogenhet för JämO bygger på förbudet mot
könsdiskriminering i jämställdhelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om uldömande av vite bör som
föreslås prövas av länsrätt. I förslaget anges ej vilken länsrätt som bör uppta
anmälan. Enligt kammarrällens mening bör framställning göras till länsrätten i
det län där arbetsgivaren bedriver den verksamhei som är föremål för
ombudsmannens undersökning. Delta bör möjligen anges i lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KFO anser att vilesregeln inte bara bör gälla arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna i förslagels 7 och 8 §§
behandlar endast arbetsgivares skyldig<br>
hel att delta i överläggningar med ombudsmannen och möjligheten lill<br>
vitessanktion mot tredskande arbetsgivare. Med hänsyn lill den föreslagna<br>
lagens inriktning alt motverka diskriminering inom hela samhällslivet skall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
KFO:s bestämda uppfattning även andra än arbetsgivare, såsom Prop. 1985/86:98
näringsidkare, fackförbund, mediaförelag, näringslivsorganisationer, arbetsgivarorganisationer,
bostadsföretag m,fl,, också omfattas av skyldigheterna i nämnda lagrum och
sålunda kunna bli föremål för ombudsmannens aktiva ålgärder. Dennes
befogenheter bör därför inte enbart gälla förhållandena på arbetsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samma
uppfattning framförs av PO och ADC.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK anser sig inte kunna godta förslaget om all även
andra än arbetsgivare bör delta i överläggningar och lämna upplysningar till
ombudsmannen, JK anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra som inte i egenskap av arbetsgivare har
skyldighet men som väl enligt ombudsmannens skönsmässiga bedömande bör lämna
uppgifter och bör inställa sig har inte ens möjligheter all få frågan prövad av
nämnden trots all de synes kunna drabbas av sanktioner genom all utpekas som
diskriminerande, HärtUl kommer all beslämmelsen (se andra stycket) inte är
riktad enbart mot "parter och vittnen" i ett presumtivt
diskrimineringsärende utan mot alla som kan länkas ha upplysningar all lämna i
fråga som kan beröra ombudsmannens tillsynsverksamhet på arbetslivets område, I
princip kan således vem som helst kallas till överläggningar och bli krävd på
upplysningar. Det kan inte vara rimligt med en sådan ordning utan en
precisering och begränsning måste enligt min mening göras. Särskilda regler om
att en uppgiftslämnare inte får betungas bör även införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lämnande av upplysningar och framförallt
inställelse lill överiäggningar lorde ofta medföra kostnader och besvär för den
enskilde. Några bestämmelser om ersällning finne inte i förslagel. Det kan
påpekas atl enligt jämsläUdhelslagen kan den som kallas lill inställesle lill
förhandling tillerkännas ersättning, Förslagel bör enligt min mening
kompletteras i delta hänseende om bestämmelserna i förevarande paragraf skaU
behåUas, I redovisningen för koslnadema för ombudsmannens verksamhei (se s, 67
i promemorian) bör anges hur slora kostnaderna kan länkas bli,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO anser atl ombudsmannen själv bör ges
befogenhet all förelägga vke, JämO utvecklar denna ståndpunkt i anslutning till
all hon kommenterar den föreslagna nämnden, se under nästa avsnitt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samfundei har inte något att erinra mot atl
möjligheter ges lill vitesföreläggande gentemot arbetsgivare som inte rättar
sig efter ombudsmannens uppmaningar, I förslaget läggs den funktionen på
nämnden. Om nämnd inte inrättas bör frågan om vitesföreläggande ordnas på annat
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hur ombudsmannen skall avsluta ett ärende som berör
ell enskilt faU diskuteras av JK och JO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK, som utgår från all en tanke med förslagel varit
att ombudsmannen skall genom uttalanden utpeka någon som diskriminerande,
finner det oacceptabelt att förslagel inte ger någon möjlighel att få
ombudsmannens uttalanden överprövade, JK anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör en sådan bedömning endasl få
göras av en<br>
domslol om straffsanktioner i egentlig mening inte är förknippade med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"brottet".
Bedömning bör inte fä ankomma på en ombudsman, som inte Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ens
behöver ha juridisk skolning, i synnerhet om del saknas möjligheter för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
enskilde att få saken överprövad. Del måsle anses oacceptabelt all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslagel
inte ger någon möjlighel alt få lill stånd en materiell överprövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ombudsmannens uttalanden eftersom sådana uttalanden kan länkas få</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eknomiska
och andrå följder för dem som blir föremål för uttalandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller särskilt om uttalandena kommer atl ges publicitet genom bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>massmedia
(se s, 58 i promemorian),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JO
anför:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att ombudsmannen skall kunna la upp enskUda fall
lill utredning framgår av förslagel. Hur ärenden av detta slag skall avslutas
om anmälan lill polis eller åklagare inte görs klargörs däremol inte. Jag utgår
från atl avsikten är all ombudsmannen inte skall kunna uttala kritik mol
enskilda i frågor som inte kan underkastas rättslig prövning. En annan ordning
skulle inge vissa betänkligheter. Frågan bör klaras ut under det fortsatta
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anför följande i fråga om ombudsmannens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller ombudsmannens uppgifter i de
individuella fallen är samfundet av den uppfattningen att den viktigaste delen
av verksamheten bör ligga i rådgivning lill enskilda, Invandrarorganisationerna
har också särskill framhållit behovet av en rådgivande instans. På del
generella planet intar informations- och opinionsbildning centrala uppgifter.
Samfundet delar hell förslagels uppfattning all ombudsmannen bör visa slor
öppenhet mol massmedia, organisationer och utbUdningsväsendel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens uppgifter på arbetslivets område
markeras särskill i den föreslagna lagstiftningen, I promemorian framhålls all
behovel av en aktiv bevakning med särskild styrka gör sig gällande inom den
privata sektorn och då inte minsl utanför del kollektivavtalsregierade området.
Samfundet delar denna uppfattning men vill även framhålla alt ombudsmannen bör
ha utomordentligt stora möjligheter att påverka arbetsmarknadens parter i
riktning mot en önskvärd avlalsreglering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
anledning av förslagel till ändring av sekrelesslagen ullalar JK:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några regler om alt uppgifter som ombudsmannen
eller nämnden begär från myndighei och som är sekretessbelagda där även skall
vara sekretessbelagd hos ombudsmannen och nämnden finns inte. Frågan har inte
lagils upp i promemorian. Jag anser att sekretess bör gälla även för sådana
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall ombudsmannens verksamhet stödjas av en särskilt inrättad nämnd.
Nämndens huvudsakliga uppgifter avses bli alt ge ombudsmannen råd i
principiellt vikliga frågor, alt hos regeringen föreslå författningsändringar
eller andra åtgärder för atl molverka diskriminering och alt pröva vissa
ärenden om vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp den föreslagna nämnden, SIV och SSKF<br>
är positiva lill förslagel i denna del,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrällen i Jönköping framhåller all nämnden
måsle kunna agera Prop. 1985/86:98 självständigt och med auktoritet och
anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är därför viktigt atl ledamölerna inte har
någon anknytning varken lill invandrarorganisationerna eller till
organisalionema på arbetsmarknaden. Ordföranden bör — som föreslås - vara
lagkunnig och ha erfarenhet som domare, Ledamölerna bör som nämns i betänkandet
gärna ha parlamentarisk bakgrund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I anslutning till ell resonemang om hur
ombudsmannens verksamhei bör organiseras (se härom under nästa avsnitt) uttalar
statskontoret följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl minska organisationens sårbarhet bör inga
kansliresurser öron-märkas för nämndens behov. Statskontoret anser all nämndens
uppgifter bör kunna begränsas till all på ombudsmannens begäran förelägga viten
(jfr. jämslälldhetsnämnden). Uppgiften alt föreslå regeringen författningsändringar
bör inte behöva dubbleras på det sätt som framgår av förslaget utan kan
tillkomma ombudsmannen. Råd i principiellt viktiga frågor bör ombudsmannen
kunna inhämta från olika håll. Slutsatsen blir all för verksamhelen
erforderliga handläggande kansliresurser helt bör kunna knytas till
ombudsmannen. Administrativa resurser i övrigi, vari statskontoret inräknar
även skrivservice, bör värdmyndigheten tillhandahålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också KO anser atl nämndens uppgifter bör
inskränkas i förhållande tiU förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslagel skaU regeringen utse en nämnd mol
etnisk diskriminering. Bl, a, har nämnden att ge ombudsmannen råd i
principiellt viktiga frågor och all hos regeringen föreslå
författningsändringar eller andra ålgärder för all molverka etnisk
diskriminering. Enligt KO: s uppfattning är det inte lämpligl alt nämnden får
överordnade uppgifter av detta slag. För alt ombudsmannen mot etnisk
diskriminering skall kunna agera mol diskriminering med krafl bör istället
ombudsmannen ges en starkare självständig StäUning, Nämndens uppgift bör
enligt KO: s mening inskränkas tUl att pröva ärenden rörande föreläggande av
vite. De resurser som frigörs genom atl nämndens uppgifter inskränks bör
tillföras ombudsmannen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NO år tveksam till alt nämnden skall ha i uppgift
atl föreslå regeringen författningsändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av all nämnden bl, a, avses all hos
regeringen föreslå författningsändringar eller andra ålgärder för alt molverka
etnisk diskriminering vill NO framföra följande. Även näringsfrihetsrådet fick
ursprungligen i uppgift all genom framställningar lill regeringen föreslå
ålgärder, i dess fall sådana som kunde främja konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsrådet skulle också, genom
överläggningar med näringslivsorganisalioner och företagare, söka främja
konkurtensen, I praktiken har sådana framställningar och förhandlingar kommit
atl göras av NO. Även i övrigt kom den initiativtagande verksamhelen i
konkurrensfrågor all ligga hos NO, medan näringsfrihetsrådel och dess
efterföljare marknadsrådet, sedermera marknadsdomstolen, kom all utvecklas
till atl fungera som en domslol. Numera anses institutionen vara en
specialdomslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV finner ansvarsfördelningen mellan ombudsmannen
och nämnden Prop. 1985/86:98 oklar i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden skall enligt förslagel vara etl organ som
ombudsmannen har tillgång till för formellt och informellt samråd när det
gäller tolkningen av den tänkta lagstiftningen. Samtidigt skall nämnden ha egna
myndighetsfunktioner. Den skall ha rätt all hos regeringen väcka frågor om
lagsliflningsändringar och andra ålgärder. Denna befogenhet skall också ombudsmannen
ha. Nämnden skall ha rätt alt begära yttranden från andra myndigheter i sin
rådgivningsverksamhet. Den skall vidare på ombudsmannens begäran fatta beslul
om vitesförelägganden, vilka beslut inte skall kunna överklagas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV föreslår all frågan om ansvarsfördelningen
mellan de två organen klarläggs närmare under den fortsatta beredningen av
ärendet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JÄMO är tveksam lill förslagel om nämnd och
utvecklar ett eget förslag om hur nämnden bör arbeta och vara organiserad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO ställer sig tveksam lill den föreslagna
diskrimineringsnämnden som slalusgivare åt DO, DO bör på annal säll kunna
tillförsäkras erforderlig status och bör själv kunna förelägga en tredskande
person all inställa sig lill överläggningar vid vite,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen föreslog i sill betänkande
atl arbetsgivare skulle vara skyldiga all verka aktivt för all del skulle råda
goda relationer mellan olika etniska grupper på arbetsplatsen. Utredningens
förslag i denna del mottogs övervägande positivt av remissinstanserna, Kravel
på aktiva åtgärder återfinns i omarbetad form i del nu avgivna förslagel lill
lag mol etnisk diskriminering, I detta fömtsälts atl DO skall la initiativ som
kan förhindra etnisk diskriminering för framliden. Dessa skall enligt förslagel
kunna innefatta dels generella åtgärder dels anmaningar till enskilda personer
alt genomföra en ålgärd eller atl underlåta något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att DO: s arbete i sist angiven del skall kunna
bli effektivt erfordras enligt JämO: s uppfattning någon form av
sanklionsmedel. För atl åstadkomma detta skulle JämO vilja förorda all den
föreslagna diskrimineringsnämnden finge uppgifter som liknade
jämslälldhelsnämndens. En person som ansåg alt DO: s anmaningar/krav vore
aUlför långt gående skulle kunna vända sig till nämnden för prövning. Likaså
skulle DO genom en ansökan till nämnden om vitesföreläggande kunna förmå en
tredskande all underlåta något respektive genomföra viss/vissa ålgärder.
Nämnden skulle också kunna pröva vite som DO förelagt arbetsgivare i syfte all
åstadkomma överläggning. När del gäller de generella, mera övergripande
åtgärderna som DO förutsätts vidla skulle nämnden ha en sammansättning som
garanterar kunskap i invandrar- och arbetsmarknadsfrågor liksom om utbildning
och opinionsbildning. Både kvinnor och män skall naturligtvis ingå i nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DO bör själv kunna förelägga tredskande
arbetsgivare och andra all infinna sig tiU överläggningar vid vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En nämnd, sammansatt av personer med erfarenhet
Lex, av invandrarfrågor, förhåUandena på arbetsmarknaden, opinionsbildning och
utbildning skulle emellertid, som JämO ovan anfört kunna ha en uppgift som
rådgivare ål DO vad gäller generella åtgärder och för all pröva respektive
själv förelägga t, ex, enskUda arbetsgivare atl vidla eller underlåta någol i
syfle atl förhindra etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping anser alt det inte bör finnas någon rätl för Prop. 1985/86:98
den enskilda att överklaga ett beslut av nämnden, JK ifrågasätter behovel av en
särskild nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör en eventuell nämnd liksom
ombudsmannen vara knuten till invandrarverket och inte utgöra någon egen
myndighet, 1 och för sig anser jag alt del kan ifrågasättas om del finns något
behov av en särskild nämnd. Redovisningen i förslagel på den punkt är alltför
knapphändig. Nämndens betydelse med avseende på uppgifter kan inte jämföras
med jämslälldhetsnämnden. Nämndens uppgifter enligt förslaget synes vara
tämligen begränsade och närmast ta sikte på ärenden om vite,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK anser atl nämnden med föreslagen sammansättning
och utan över-prövningsmöjligheter inte kan anförtros viiesärenden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund, som anser att
ombudsmannainslitutel bör prövas under en försöksperiod, ullalar följande i
fråga om nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under den ovan föreslagna försöksperioden bör någon
nämnd inte utses. Del är vidare tveksamt om en nämnd bör finnas ens om
ombudsmannainslitutel väljs som en permanent lösning. Ombudsmannen bör
nämligen enligt samfundels uppfattning ha sådana kvalifikationer för sill
uppdrag att behov av nämnd inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Organisation
och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att det är av central betydelse all ombudsmannen och
nämnden får en självständig ställning. Med hänsyn lill alt den organisation
som behövs är liten, föreslås dock en administrativ anknytning lill SIV, I
promemorian uttalas också atl del inte bör vara uteslutet alt uppgiften som
ombudsman läggs samman med en befallning i SIV: s verksledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många remissinstanser uttalar sig om förslagel all
knyta ombudsmannen till SIV, De flesta är tveksamma eller negativa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I remissyttrandet över diskrimineringsulredningens
belänkande I rätt riktning 1984-11-28 framhöll SIV viklen av att etl organ för
stöd och råd åt enskilda i diskrimineringsärenden för trovärdighetens skull är
självständigt i förhållandet till myndigheter och andra, SIV avstyrkte därför
förslagel att SIV skulle få en sådan roll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV är tveksamt också lill den nu föreslagna
konstruktionen med en ombudsmannafunktion som är självständig men med en rent
administrativ koppling lill SIV, Av psykologiska skäl och för att förhindra
misstankar om att ombudsmannens verksamhet påverkas av SIV: s myndighetsuppgifter
bör varje koppling meUan ombudsmannen och SIV undvikas, SIV avstyrker bestämt
förslagel om alt ombudsmannafunktionen skall kunna förenas med en befattning i
SIV: s verksledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5/1
är också tveksam och anför:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SAMN anser i likhet med förslagel alt det är av
slor vikt all slå fasl ombudsmannens och nämndens självständiga ställning, inte
minst inför allmänheten, SIV har enligt sin instruktion vissa uppgifter som
sammanfaller eller i vart fall langerar ombudsmannens verksamhetsområde. Om
ombudsmannen och nämden blir administrativt sammankopplade med SIV föreligger
en viss risk för all ombudsmannens självständighet kan komma all ifrågasättas.
Även andra mindre önskvärda effekter som förväxlingar och kompetenskonfiikler
mellan ombudsmannan/nämnden och SIV kan uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden är SAMN tveksam till atl
ombudsmannen/nämnden får en organisatorisk koppling till SIV, En anknytning
till en redan existerande myndighet kan dock ur administrativ och ekonomisk
synpunkt vara lill fördel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser atl förslaget i denna del är oklart och fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om avsikten är atl ombudsmannen skall ha en hell
frislående ställning bör detla komma lill klart uttryck i lagstiftningen och
dess förarbeten, RRV anser vidare atl en personalunion med invandrarverkels
verksledning inte är lämplig, eftersom del inte är omöjligt all invandrarverket
blir part i ell ärende som anhängiggörs hos ombudsmannen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KO
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>KO delar uppfattningen all ombudsmannen mol etnisk
diskriminering i sakligt hänseende bör slå hell självständig i förhållande till
SIV, Det kan dock enligt KO:s mening ifrågasättas, om inte onödiga svårigheter
kan uppslå på denna punkt. Inte minsl med tanke på förtroendet hos de grupper,
vars iniressen den föreslagna ombudsmannen skall la tillvara, kan det uppfattas
som olämpligt att uppgiften som ombudsman läggs samman med en befattning i just
SIV: s verksledning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt avstyrker förslaget om administrativ anknytning till SIV,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen mot etnisk diskriminering är inte
enbart avsedd all skyd<br>
da dem som är invandrare i den meningen termen används i vanligt tal,<br>
dvs, personer som relativt nyligen flyttat lill Sverige, Den skall även<br>
skydda sådana som är bosalla här sedan många år tillbaka eller som lUlhör<br>
familjer vilka sedan generationer har inlemmats i del svenska samhället<br>
och som inte har hafl eller kommer atl få anledning atl söka kontakt med<br>
SIV, Hit skall även räknas grupper som exempelvis på grund av etniskt<br>
ursprung eller trosbekännelse finner en anknytning till SIV hell främman<br>
de. Redan av detta skäl är del tveksamt om det är en lämplig lösning all<br>
ombudsmannen och nämnden i administrativt hänseende knyts lill invand<br>
rarverket (SIV), Ett avgörande skäl emot lösningen år emellertid all en<br>
invandrare (i ordels egentliga bemärkelse) kan ha råkat i motsatsförhål<br>
lande till verkel på grund av all ell av verkel avgjort ärende har gått honom<br>
emot. En anknytning lill SIV kan då verka avhållande när del gäller all<br>
söka ombudsmannens eller nämndens bistånd. Med hånsyn härtill och då<br>
del är av central betydelse att ombudsmannen och nämnden får en själv<br>
ständig ställning avstyrker hovrätten förslaget att dessa organ administra-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260<br>
tivl anknyts lUI SIV,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten förespråkar all ombudsmannen och nämnden
för en själv- Prop. 1985/86:98 ständig administration. Om de anses böra
knytas lill någon myndighei, föreslår hovrätten JämO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget all ombudsmannen knyts lill JämO
framläggs även av Immigranternas Riksförbund, som anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan om utlokaliseringen av
ombudsmannen till Norrköping och SIV ser vi det som ell allvariigt hinder för
ombudsmannens arbete. Förtroende för ombudsmannen som en opartisk myndighei kommer
all försvinna oberoende av hur myckel information som staten lämnar ut om att
ombudsmannen verkligen är självständig ifrån SIV, Det är inte uteslutet all i
en del fall blir SIV en motpart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vårt förslag år att ombudsmannen placeras
tillsammans med JämO, En fördel med en sådan placering är all det dessulom kan
finnas möjligheter till samverkan mellan båda ombudsmännen. Ca hälften av
invandrarna är ju kvinnor, och i vissa fall kan det vara svårt att avgöra om
diskrimineringen är på gmnd av etnisk ursprung eller på grund av all man är
kvinna eller kanske en kombination av båda orsakerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JämO anser också atl del är nödvändigl all
ombudsmannen får en självständig ställning, JämO anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>All myndigheien administrativt samordnas med en
annan torde däremol vara nödvändigl, inte minsl av ekonomiska skäl. Genom all
som här föreslås i PM välja statens invandrarverk (SIV) vinner man Lex, alt
verkels kunskaper, erfarenheter, litteratur m.m, i invandrarfrågor kan
utnyttjas också av den nya myndigheien. Detta måste emellertid ställas emot
risken för att kompetenskonflikter kan uppstå eftersom SIV har uppgifter som
kommerati sammanfalla med den nyinrättade myndighetens och del av enskUda kan
uppfattas som om SIV: s uppgifter slår i motsats till den nya myndighetens,
JämO föreslår därför alt en annan myndighei I, ex, KO väljs som
adminsiralionsparlner. En sådan personalunion som den i förslagel skisserade —
att en person i SIV: s verksledning skulle kunna fungera som chef för den nya
myndigheten - anser JämO vidare för sin del av samma orsak utesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Negativa eller tveksamma till förslagel om
administrativ anknytning lill SIV är också LO, TCO, Sveriges advokatsamfund,
RIB, Judiska församlingarnas centralråd - rådet föreslår all ombudsmannen
knyts lill socialstyrelsen eller arbetsmarknadsdepartementet - Leltiska
Centralrådet i Sverige, Lettiska Hjälpkommitlén, SSKF - förbundel föreslär
anknytning lill någon av de existerande ombudsmannaexpeditionerna — och
Sveriges Frikyrkoråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samfundei anser vidare att del är uteslutet alt
ombudsmannen skall<br>
kunna kombinera sitt arbete med en befallning i Statens invandrarverk<br>
eller tillhöra dess styrelse eUer vara administrativt knuten till verkel.<br>
Delsamma gäller den föreslagna nämndens ledamöter, om en sådan nämnd<br>
införs. På intet sätt får ombudsmannen uppfattas som en invandrarverkets<br>
"förlängda arm". Del är nämligen samfundets erfarenhet atl de
personer<br>
som förslagel avser all skydda ofta har en djup misstro mol just invandrar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verket.
Skall lagstiftningen få den avsedda effekten bör därför ombuds- Prop.
1985/86:98 mannens ställning vara oberoende och självständig i förhällande till
myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RIB
utvecklar skälen för sin ståndpunkt på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det viktigaste skälet härtill är att denne måsle
kunna åtnjuta invandrarnas odelade förtroende om institutet ska ha någon
mening. Invandrare känner oftast inte lill SIV:s alla funktioner och kan inte
göra någon åtskillnad mellan olika avdelningar och organ inom verket, SIV
upplevs som motpart i väsentliga livsfrågor. Invandrarnas förtroende för
Slalens Invandrarverk framförallt når det gäller arbetet inom
tillståndsprövningen är idag inte fullständigt och även om
diskrimineringsfrågorna inte har någol med denna verksamhei atl göra så kan
diskussionen om verkels tillämpning av flyktingpolitiken ha en negaliv verkan
även i dessa frågor, Till-ståndsbyråns prövningar av bl, a, asylärenden och
familjeålerföreningsär-enden har fåll en sådan karaktär atl det finns människor
som upplever alt de mänskliga rättigheterna och den enskilda människans värdighet
kränks i beslutsprocessen. Det är oerhört viktigt att detta ses med
invandrarnas ögon och inte enbart ur myndighetsperspektiv. Är man inte villig
all ge ombudsmannen resurser för en frislående administration kan man ifrågasätta
varför en sådan ijänst inrällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är också viktigt för invandrare all de genom
ombudsmannen har möjlighel atl få råd och stöd om de känner sig diskriminerade
av verkel självt, vilket blir omöjligt om förtroendet för ombudsmannen mbbas på
gmnd av en knytning till SIV, även om den föreslås bli renl adminislraliv. Här
kan man inte heller jämföra med Konsumentverket och Konsumentombudsmannen som
båda tillvaratar konsumenternas iniressen och som inte har all fatta så
livsavgörande beslul rörande enskUda medborgare som SIV, Anknylningen till SIV
är särskilt olämplig sedan SIV fr, o, m 1985 är huvudman för
flyklingmollagandel i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slaiskontorel tillstyrker förslaget om anknytning
till en värdmyndighel men är tveksamt lill SIV som sådan myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom invandrarverket i enskilda fall kan komma
all ifrågasättas för diskriminering, främst kanske i samband med
nyktingmollagningen, kan vissa betänkligheter anföras mot all välja SIV som
värdmyndighel. Alt, som antyds i PM på sid 66, lägga samman uppgiften som
ombudsman med en befattning i SIV: s verksledning framstår då för statskontoret
som helt olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i sin tveksamhet lill behovel av
den föreslagna lagstiftningen anför kammarrätten i Jönköping:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De uppgifter som ombudsmannen får enligt förslagel
innebår i myckel ringa grad lillsyn över andra myndigheter. Del skulle enligt
kammarrättens mening vara möjligt all uppdra uppgtflema åt Statens
invandrarverk. Uppgifterna skulle ligga väl i linje med verkets övriga
verksamhei. Om om-budsmannaämbetet nära anknyts tiU verkel bör del emellertid
inte vara alllför svårt all samordna ombudsmannens arbete med arbetet i verket.
Den självständigheten som förslagel ger ombudsmannen och nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lorde i vissa lägen vara
så värdefull atl kammarrällen inte vill motsätta sig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ett självständigt ombudsmannaämbete och en självständig nä.mnd inrällas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK, som anser atl det inte finns anledning atl
skapa någon särskild Prop. 1985/86:98 myndighei för den föreslagna
verksamheten, uttalar följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhei bör enligt min mening inte
bara administrativt knytas liU invandrarverket såsom föreslås (se s, 66 f,)
ulan även inordnas i verkets organisalion. Del synes kunna ske inom ramen för
verkels nuvarande samordnings- och informationsverksamhet. Någon särskild
anledning all tillskapa ytterligare en myndighei finns inte. En sådan ordning
vore enligt min mening endasl ägnad att på etl olyckligt sätt sprida ansvaret
för de åligganden all ge råd och lämna information som verkel ändå har enligt
bl, a, 3 § i instruktionen. Enligt min mening finns del i stället anledning att
så långt som möjligt koncentrera ansvaret för den rådgivning och information
som för närvarande också lämnas av ett slort anlal myndigheter av olika slag
och som berör invandrare och etniska gmpper. Verkel bör enligt min mening till
gagn såväl i myndighetens och samhällslivels i övrigi iniressen som i
invandrares och minoritetsgruppers intressen kunna ta på sig ett störte ansvar
för sådan verksamhet (jfr milt remissvar över belänkandet SOU 1984:55 I rätl
riktning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser ifrågasätter om förslagel ger ombudsmannen tillräckliga
resurser, 5/Vanförbl,a:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det helt avgörande för ombudsmannens möjligheter
atl spela en aktiv roll mol etnisk diskriminering är enligt SIV: s mening att
han eller hon får tillräckligt med resurser till sitt förfogande för att kunna
arbeta såväl stödjande för den enskilde som genereUt altilydpåverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De medel som ombudsmannen föreslås få lill sill
förfogande år dock enligt SIV: s mening hell otillräckliga för de syften som
anges i lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV vill understryka viklen av att ombudsmannen får
tillräckliga resurser för tolk- och översättningsändamål, så alt kommunikationen
mellan ombudsmannen och enskilda inte försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret anser det tveksamt om den föreslagna
organisationen ens inledningsvis kommer atl räcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det bevakningsområde som de nya myndigheterna skall
läcka är myckel omfattande. Medan exempelvis JämO:s område är avgränsat lill
arbetslivet skall diskrimineringsombudsmannen och nämnden inte bara bevaka
arbetslivet i vid mening ulan även andra delar av samhällslivel såsom boende,
föreningsliv m, m. Till dem som kan utsättas för etnisk diskriminering hör ju
inte heller bara invandrare utan även vissa inhemska etniska minoriteter såsom
samer och zigenare. För atl inte tanken bakom reformen skall förfelas anser
statskontoret det viktigt att de administrativa verktygen, här organisationen,
erhåUer sådana resurser att de kan svara upp mot de förväntningar som kan komma
atl ställas. Den rådgivning som ombudsmannen skall svara för måste således
verkställas någorlunda snabbi så all del inte uppslår långa ärendeköer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret finner det tveksamt om den föreslagna
organisationen,<br>
med en handläggande tjänsteman hos vardera diskrimineringsombudsman<br>
nen och nämnden saml en gemensam assistent, ens inledningsvis kommer<br>
att vara tillräcklig. Även om ärendemängderna lill en början kanske inte är<br>
stora blir sårbarheten i en så liten organsalion vid exempelvis ledigheter av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
slag betydande. Man kan jämföra med hur JämO: s organisation och Prop.
1985/86:98 arbete utvecklats. Till JämO: s förfogande står i dagslägel en
ställföreträdare och etl kansli med fem personer, varav fyra handläggare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV gör bedömningen atl verksamhelen på sikt kan
bli väsentligt mera resurskrävande än vad som synes förutsättas i promemorian,
RRV anser del därför viktigt atl man redan från början klart anger vilka
uppgifter som bör prioriteras i verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Även KO ifrågasätter om de resurser som enligt
förslagel skall ställas till förfogande verkligen är tillräckliga för att ge
ombudsmannen möjlighel att agera inom hela fältet på etl sätt som kan ge avsedd
effekt. Liknande synpunkter framförs av Sveriges Advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I förslagel anges alt ombudsmannen skall ha
tillgång lill juridisk expertis genom nämnden. Däremot uppställs inte kravet
atl ombudsmannen själv skall vara jurist, Detla berörs av några
remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JämO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För JämO: s arbete har det värk av slort värde för
atl inte säga nödvändigt atl de båda ombudsmännen varit jurister. Även om DO
inte skall ha processförande uppgifter lorde det vara nödvändigl atl antingen
ombudsmannen själv eller handläggaren på myndigheten är lagfaren med hänsyn
till all DO skall kunna biträda med kvalificerad rådgivning vad gäller tämligen
omfattande och svåröverblickbar lagstiftning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>NO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagen om marknadsdomstol (1970:417) Il § 2
slyckel skall NO vara lagkunnig. Den nu föreslagna ombudsmannens arbetsområde
avses till myckel väsentlig del bedrivas med direkt utgångspunkt i såväl
straff-rättslig och civilrätlslig lagsliftning som i rättsliga principer vilka
på olika sätt ulgör hinder mol etnisk diskriminering. Vidare skall vederbörande
informera om och tillvarata diskriminerade personers och gruppers legala
rättigheter, NO anser därför att även ombudsmannen bör vara lagkunnig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också RRV anser all det bör övervägas om inte
ombudsmannen själv eller genom sitt kansli måste ha juridisk kompelens med
hänsyn lill de många olika lagsliftningskomplex som berör verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping fömtsätter all uppgiften
som ombudsman kommer all bli krävande och ställa slora krav på sin ulförare.
Enligt kammartätten krävs därför att en person med hög kompelens, slor personlig
självständighet och stort engagemang utses tiU poslen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt samfundets uppfattning skall ombudsmannen
vara lagfaren och med erfarenhet bl, a, av utlännings- och
arbetsmarknadslagsttflning. Härutöver måste ombudsmannen ha kännedom om bl, a,
de straffrättsliga reglerna och reglerna om rättshjälp. En icke-jurist kan
knappasl komma all uppfylla de intentioner som avses med den föreslagna
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:262.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
8 Prop. 1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av diskrimineringsutredningens
delbetänkande (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen
har regeringens uppdrag atl bl, a, kartlägga tillämpningen av brottsbalkens
bestämmelser mot olaga diskriminering, alt undersöka om den nuvarande
lagstiftningen mol diskriminering är tillräcklig, all kartlägga
anmälningsbenägenheten vid olaga diskriminering, atl pröva möjligheten alt öka
anmälningsfrekvensen saml alt undersöka om SIV:s uppgifter på detta område bör
klargöras eller utvidgas. Vi har fullgjort uppdraget genom all gå igenom
samtiiga anmälningar i landet, som hos polisen registrerats som hels mol
folkgmpp och olaga diskriminering under tiden 1973-01-01-1983-09-01 saml de
fömndersökningsprolokoll som upprättats och domar som meddelals som en följd av
dessa anmälningar. Vi har kartlagt förekomsten av övriga lagregler, som
tillkommit som skydd mot etnisk särbehandling eller kan användas för sådanl
skydd (kapitel </span></i><i><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kapilel 2 innehåller en redogörelse för
internationella konventioner och överenskommelser rörande skydd för mänskliga
rälligheter och förbud mol etnisk diskriminering samt för hur internationella
överenskommelser införiivas med svensk rätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapilel 3 återfinns en redovisning av utiändsk
lagstiftning rörande sådana förbud mol etnisk diskriminering som inte berör
arbetslivet. Vi har valt ut tio länder som ratificerat FN: s
rasdiskrimineringskonvenlion, nämligen Danmark, Finland, Norge, Belgien,
Frankrike, Nederiänderna, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland,
Öslertike och Canada, samt etl land som inte har gjort del, nämligen USA,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>KapUel 4 innehåller en redogörelse för
rättsutvecklingen i Sverige belräffande avsiktligt skydd mot etnisk
särbehandling. Vi behandlar här brotten hets mot folkgrupp och olaga
diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gällande rätt belräffande förbud mol etnisk
diskriminering utanför arbetslivet kartlägger vi i kapUel 5. Här lar vi först
upp beslämmelserna om avsiktligt skydd mot etnisk särbehandling, dvs,
strafförbuden och rörande hels mot folkgrupp och olaga diskriminering, 16 kap,
8 och 9 §§ brottsbalken. Vi redogör vidare för vissa andra bestämmelser i
brottsbalken, vilka kan användas till skydd mot etnisk särbehandling. Vi lämnar
även exempel på sådana civUrättsliga bestämmelser, som kan användas på så sätt,
att en diskriminerad vid vissa typer av negaliv särbehandling genom myndighets
försorg får den rätt, som han skulle ha haft, om han inte särbehandlats. Vi har
därvid lagt tyngdpunkten på boendeområdei. Slutligen ger vi exempel på sådana
lagrum, enligt vilka en diskriminerad vid vissa lyper av negaliv särbehandling
får rätt till skadestånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kapilel 6 ägnas inledningsvis ål definitioner av
begreppen etnisk diskriminering och etnisk tillhörighet. Kapitlet innehåller
vidare en redovisning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:193.0pt'><span style='font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
invandrares erfarenheter av etnisk diskriminering i det svenska samhäl- Prop.
1985/86:98 let som bygger på en intervjuundersökning som utredningen genomfört.
Anmälningarna om olaga diskriminering delas upp på samhällsområden, Etl
avslutande avsnitt behandlar arbetsmarknaden som vid sidan av arbetsmarknaden
(som vi ägnat ell tidigare delbetänkande) anses vara av särskill inlresse.
Framför alll diskuteras vissa kommuners praxis att kvolera på etnisk grund. Vi
konstaterar alt om sådan kvotering i del enskilda fallel leder till all någon
nekas en bostad skall åtal väckas för olaga diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kapilel 7 handlar om handläggning av anmälningar.
Vi börjar med att redovisa handläggningsbeslämmelserna. Därefter redogör vi för
hur polisen lar emot anmälningar samt för hur polis och åklagare handlägger
dessa. Vi visar, all polismyndigheterna i slrid med gällande bestämmelser
avskrivit drygt en fjärdedel av antalet inkomna ärenden rörande hets mot folkgrupp
och olaga diskriminering samt atl deras handläggningslid av dessa ärenden varit
lång, Handläggningsliden hos åklagare har varit tämligen kort, i allmänhet
kortare än en månad, då förundersökning har ägl rum, och i allmänhet omkring
två månader, då förundersökning inte har ägl rum. Delta synes tyda på, all åklagare
prioriterat sådana ärenden, i vilka förundersökning ägl rum. Vi är starkt
kritiska mol åklagarnas rättstillämpning. Vi konstaterar alt åklagare felaktigt
har avskrivit en myckel slor del av ärendena rörande hets mot folkgrupp och
olaga diskriminering. Detta är ägnat atl inge oro. Vi har också granskat
domstolarnas handläggning av mål rörande dessa brott. En redovisning härav
avslutar kapitlet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kapilel 8 innehåller våra överväganden och förslag.
Bestämmelsen om olaga diskriminering avser även den som år anställd i allmän
tjänsl, vari han har all gå allmänheten lill hända. Vi anser att del är osäkert
vilka offentligt anställda som kan freda sig mol anklagelser om olaga
diskriminering genom atl hävda alt de i sin tjänsteutövning inte har alt gå
allmänheten till hända. För alt uppnå ökad tydlighet i detta avseende, ulan all
förhållandel mellan arbetsgivare och arbetstagare därigenom påverkas, föreslår
vi att i 16 kap, 9 § andra slyckel brottsbalken orden "vari han har atl gå
allmänheten lill banda" ersätts med "när han går allmänheten till
banda".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi finner vidare, alt olaga diskriminering inte är
etl lindrigare brott än hets mol folkgrupp och all påföljden därför bör vara
den samma för dessa gärningar. Vi föreslår följaktiigen, alt påföljden för
olaga diskriminering skall vara fängelse i högst två år eller, om brottet är
ringa, böler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi föreslår att ideellt skadestånd skall kunna
lilldömas den som blivit utsatt för olaga diskriminering. Genom att införa
ideellt skadestånd skulle Sverige även efterleva del stadgande i FN:s
rasdiskrimineringskonvention, enligt vilket envar skall ha rätt alt vid
domstolar "begära rättvis och tillfredsslällande gottgörelse eller
ersättning för skada liden till följd av sådan diskriminering". Vi
föreslår därför atl lill de brott som är uppräknade i 1 kap, 3 §
skadeståndslagen (1972:207) läggs brottet olaga diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi föreslår vidare all rikspolisstyrelsen ändrar
anvisningarna rörande<br>
ledning av förundersökning i brottmål så att dessa blir tydligare beträffan<br>
de polismyndighets rätl alt fatta beslul om brotten hels mot folkgrupp och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olaga
diskriminering och att den särskilda blanketlrutinen för angivelse- Prop.
1985/86:98 brott skall gälla även för hels mol folkgrupp och olaga
diskriminering. Vi föreslår också alt polismän skall få ökad utbildning rörande
dessa anvisningar och all den som har otillräcklig kännedom om anvisningarna
inte bör ha rätl all på polismyndighets vägnar besluta atl inte inleda eller
atl lägga ned förundersökning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Belräffande åklagarväsendel föreslår vi all endasl
länsåklagare och överåklagare skall ha rätl all handlägga ärenden om hels mot
folkgrupp och olaga diskriminering, atl de skall erhålla specialutbildning
rörande dessa brott saml att övriga åklagare skall påminnas om att de inte är
behöriga all handlägga sådana gärningar. Vi föreslår också all riksåklagaren
utfärdar anvisningar om vissl formkrav i samband med handläggning av mål
rörande hels mot folkgrupp och olaga diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi föreslår även, all såväl polis- som
åklagarmyndighets handläggning av ärenden rörande hels mot folkgrupp och olaga
diskriminering skall följas av statens invandrarverk (SIV), som löpande skall
få del av anmälningar, förundersökningsprolokoll och beslul från polis- och
åklagarmyndighet, SIV skall även ta emot och lill polisen vidarebefordra
anmälningar om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Verket skall vidare
ta emot och pröva klagomål från enskilda eller grupper enligt artikel 14 i FN:s
rasdiskrimineringskonvenlion. Slutligen skall SIV inom ramen för sill särskilda
informationsansvar medverka till att kunskaper om de aktuella lagrummen sprids
hos såväl invandrama som den svenska allmänheten och hos myndigheterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diksrimineringsutredningen har tidigare avlämnat
betänkandena Hets mol folkgrupp (SOU 1981:38), Lag mol etnisk diskriminering i
arbetslivet (SOU 1983:18) saml Om utlänningars rättsliga ställning (Ds A
1984:6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 8 A Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslagen i Ds A 1984: 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl 16 kap, 9 § brottsbalken skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar
någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller
trosbekännelse genom att icke gå honom till banda på de villkor näringsidkaren
i sin verksamhet tillämpar i förhållande lill andra, dömes för olaga
diskriminering tiU böler eller fängelse i högsl sex månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad i försia slyckel sägs om näringsidkare äger
molsvarande lillämpning på den som är anställd i näringsverksamhet och annan
som handlar på näringsidkares vägnar saml på den som är anställd i allmän
Ijänst, vari han har all gä allmänheten lill hända.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>.9§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar
någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller
trosbekännelse genom all icke gå honom lill hända på de villkor näringsidkaren
i sin verksamhei tillämpar i förhållande till andra, dömes för olaga
diskriminering lill fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till
böler.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad i första styckel sägs om näringsidkare äger
molsvarande lillämpning på den som är anställd i näringsverksamhet och annan
som handlar på näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän
Ijänsl, när han går allmänheten lill hända.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
olaga diskriminering dömes även anordnare av allmän sammankomst eller
offentlig lUlställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han
diskriminerar någon på gmnd av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska
ursprung eller trosbekännelse genom alt vägra honom tillträde till
sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all 1 kap, 3 § skadeståndslagen (1972:207) skall ha nedan angiven
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:120.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 kap, 3 §<br>
Beslämmelserna i denna lag om</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i denna lag om<br>
skyldighel all ersätta personskada</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skyldighet all ersätta personskada<br>
lillämpas också i fråga om lidande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tillämpas också i fråga om lidande<br>
som någon tillfogar annan genom</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som någon tillfogar annan genom<br>
brott mot den personliga friheten,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>brott mol den personliga friheten,<br>
genom annat ofredande som inne-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>genom annal ofredande som inne<br>
fattar brott, genom brytande av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fattar brott, genom brytande av<br>
post- eller telehemlighel, inlrång i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>post- eller telehemlighel, inlrång i<br>
förvar eller olovlig avlyssning eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förvar, olovUg avlyssning eller<br>
genom ärekränkning eller dylik</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>olaga diskriminering eller genom<br>
brottslig gärning,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ärekränkning eller dylik brottslig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:129.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
9 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AVSKRIFT</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:171.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984-11-28</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Dnr
59/84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementet
103 33 STOCKHOLM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Angående räckvidden av brottsbalkens bestämmelse om straff
för olaga diskriminering (BrB 16 kap 9 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen
har regeringens uppdrag atl bl, a, kartlägga tillämpningen av brottsbalkens
beslämmelse mot olaga diskriminering och att undersöka om den nuvarande
lagstiftningen mol diskriminering på etnisk grund är tillräcklig. Den 20 juni
1984 överlämnade utredningen lill regeringen delbetänkandet Ds A 1984:7 Om
olaga diskriminering, i vilket ell stort antal förslag lämnas i syfte all bl,
a, vitalisera rällstUlämpningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom ell beslul den 26 oktober 1984 av
riksåklagaren i ell överpröv-ningsärende (ÅD 312-84) angående en anmälan om
olaga diskriminering har del blivk klariagt all lagmmmet i fråga är behäftat
med en icke avsedd svaghet som vi inte förutsåg när betänkandet skrevs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om en tjänsteman vid en bostadsförmedling under
åberopande av etniska skäl vägrar all anvisa en bosladssökande en ledig
lägenhet i ell vissl bostadsområde är del ell brott mol beslämmelsen om olaga
diskriminering. Om exakt samma beslul fattas av t, ex, en kommunal
bostadsförmedlings-nämnd är förfarandet straffritt. Den personkrets
bestämmelsen lar sikte på är nämligen dels näringsidkare och den som är
anställd i näringsverksamhet, annan som handlar på näringsidkares vägnar samt
anordnare av allmän sammankomst och medhjälpare lill sådan, dels den som är
anställd i allmän tjänst, vari han har att gå allmänheten lill banda.
Tjänstemän vid bostadsförmedlingen är anställda i allmän Ijänsl men del är inte
de politiskt valda förtroendemännen i bosladsförmedlingsnämnden, Beslul av nämnden
faller därför utanför den aktuella straffbestämmelsens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen har i bifogade PM
(1984-11-26) något närmare utrett de rättsliga förhållandena och bl a undersökt
olika möjligheter att anknyta en utvidgad personkrets till begrepp i andra
lagrum, samt undersökt de möjligheter som idag slår lill buds för att komma ål
etniskt diskriminerande beslul av Lex, kommunala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Åberopande denna promemoria med bilagor föreslår
diskrimineringsulredningen, i tillägg lill sitt belänkande Ds A 1984:7, all
personkretsen i brottsbalkens bestämmelse mol olaga diskriminering utvidgas
till atl även avse politiskt förtroendevalda, när de går allmänheten lill
hända, I lagtexten bör del kunna uttryckas på följande säll (BrB 16 kap 9 §,
andra styckel):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(...)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i första styckel sägs om näringsidkare äger molsvarande tillämpning på den
som är anställd i näringsverksamhet och annan som handlar på näringsidkares
vägnar samt pä den som är anställd i allmänt tiänst, vari han har att gå allmänheten
till hända, (.,,)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslågen
lydelse:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(...)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i försia slyckel sägs om näringsidkare äger motsvarande tillämpning på den som
är anställd i näringsverksamhet och annan som handlar på näringsidkares vägnar
samt på den som är anställd i allmän Ijänst eller innehar allmänt uppdrag, när
han går allmänheten tillhanda. (.,,)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DISKRIMINERINGSUTREDNINGEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KjeU
Öberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bo Swedin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:161.0pt'><span style='font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
w Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av diskrimineringsutredningens slutbetänkande
(SOU 1984:55) I rätt riktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
drygt fem års arbete överlämnar diskrimineringsutredningen nu sitt
slutbetänkande. Utredningens uppdrag från regeringen var all presentera etl
"samlat program" mot fördomar och diskriminering på etnisk grund. Del
samlade programmet beslår av slutbelänkandet tillsammans med tidigare
utarbetade dokument jämte en massmediestudie som blir färdig i december i år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutbelänkandet har fåll titeln / rätl riktning.
Med del vill utredningen framhålla dels all relationerna meUan
majoritetsbefolkningen och de etniska minoriteterna klart förbättrats sedan
60-talel trots försämrad samhällsekonomi och växande arbetslöshet, dels också
atl många möjligheter lill ytterligare förbättring slår till buds, Sil*
resonemang kring delta har utredningen fört ur etl konfliktperspektiv. Med
detla skall bl, a, förslås all minoritelsgmpperna bör stärkas genom egna och
samhälleliga åtgärder. Utbildning och starka organisationer är faktorer som
verkar för större social mobilitet och ökad förmåga atl konkurrera om
samhällets totala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har i sin analys av orsaker till etnisk
konflikt strukturerat dem i kategorier som är möjliga all påverka och sådana
som med vår samhällsordning knappasl kan undanröjas genom beslut av
statsmakterna. Viktiga orsaker som bedömts vara möjliga all påverka är ojämlik
makl-och resursfördelning, bristande kontakter och bristande självkänsla, Mol
dessa orsaker bör åtgärderna sållas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen finner del uteslutet all konflikter på
etnisk grund mellan enskilda människor helt skall kunna förhindras. Åtgärderna
bör syfta lill alt eliminera risken för alt sådana konflikter får
samhällsfariig utbredning saml lill all konfliktens offer erbjuds effektivt
skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens formella förslag lar sikte på områden
som är påverkbara för statsmakterna. Del har emellertid ingått i uppgifterna
all belysa hela problemets omfattning och karaktär. Utredningen riktar därför
också ett anlal rekommendationer till kommuner, landsting, massmedier och
organisationer. Vad de gör eller inte gör avgör i hög grad hur de etniska
relationerna utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
lagsiifiningsområdet har utredningen lämnat följande förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Precisering av lagreglerna om
hels mol folkgrupp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skärpning av lagreglerna om
olaga diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag mol etnisk diskriminering i
arbetslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utrensning av sådana lagregler
som särbehandlar utländska medborgare och som inie längre är motiverade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alt regeringen ånyo överväger
frågan om alt förbjuda organisationer som främjar etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår följande administrativa
reformer inom stalsförvalt- Prop, 1985/86:98 ningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör klart slå fasl statsmyndigheternas ansvar för invandrare och etniska
minoriteter och uttrycka kravet pä alt de ges en med befolkningen i övrigi
likvärdig behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk ges i uppdrag att intensifiera sin bevakning av de etniska
relationernas utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Verkel
får därlill i uppdrag all ulöva lillsyn av förvallningsmyndighe-lerna i detla
avseende, all bevaka rättstillämpningen av diskrimineringsförbuden i
brottsbalken saml all fullgöra vissa uppgifter föranledda av Sveriges
anslutning lill FN: s rasdiskrimineringskonvenlion. Information som ett
verksamt medel all påverka de etniska relationerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämns
i många sammanhang, bl, a, i regeringens direktiv. Utredningen har utförligt
analyserat frågan och funnit starkt expertstöd för slutsatsen att centralt
spridd information lill befolkningen är ell dyrbart och i slort sett
verkningslöst medel. Systematiska insatser för all tillgodose behov av
kunskaper hos dem som själva söker sådana är däremol meningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Massmediernas effekt på opinionsbildningen
diskuteras på flera ställen i betänkandet. En slutsats är all den
konfliklladdade bild som ges i medierna riskerar all bidra lill en negaliv
utveckling av attityderna. En ökad medvetenhet hos journalistkåren om dessa
effekter är angelägen. För etermediernas del föreslår utredningen atl risker
av delta slag bör uppmärksammas i det förestående arbetet med de nya avtalen
mellan staten och programföretagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I etl försök liU framtidsbedömning skärskådar
utredningen befolkningsutvecklingen till följd av invandringen. Den tidiga
eflerkrigsinvandringen har nu avsatt sin Iredje generation, och i början av
nästa århundrade kommer fjärde generationen på bred front. Blandäktenskapen,
som är vanliga redan bland försia generationens invandrare, kommer då all ha
lett lill all fjärde generationen är så "utspädd" all bara myckel få
personer har en härstamning vars samtliga fjorton individer tillhör samma
invandrade nationalitet. De allra flesta kommer all ha två eller flera
nationaliteter i sitt stamträd tre generationer tillbaka, oftast den svenska.
Bortåt halva landels befolkning kommer all ha invandrare i stamträdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De etniska gränserna blir då mycket uppluckrade och
etniska gruppers överlevnad starkt påverkad. Del kommerati bli stora
variationer mellan de olika grupperna, beroende bl, a, på deras storlek,
påfyllning från ursprungslandet och andra kontakter med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ouvertyr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapilel I redovisas utredningsuppdragets bakgrund och de ambitioner<br>
och förhoppningar del uttryckte. Därefter diskuteras några skilda perspek<br>
tiv som är nödvändiga för att frågans komplexitet skall förslås. De i<br>
samhällsforskningen sedan länge använda konflikt- och harmoniperspekti<br>
ven diskuteras, och utredningen söker klariägga all de inte behöver uteslu<br>
ta varandra som modeller för all förklara samhällsutveckling eller när de<br>
läggs till grund för diskussioner om ålgärder. Jordmånen för etnisk konflikt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
sägas bestå av olikheterna i människors sätt atl acceptera och förslå Prop.
1985/86:98 själva förändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 kapitlet granskas de invandrar- och
minoritelspoliliska målen, hur de förhåller sig till målformuleringar inom
andra samhällsområden och vad de innebär för frågan om de etniska relationerna.
Diskussionen leder in på frågan om etnisk assimilering och etniska gruppers
överlevnad. Utredningen hävdar atl assimileringen på lång sikt är oundviklig
för grupper som inte är myckel slora eller inte fylls på. Politiken bör
kännetecknas av aktiva insatser för att främja den etniska
gruppsammanhållningen. Bara så kan de etniska gmppernas olika vilja lill och
förutsättningar för överievnad beaktas. Tornedalsfinnar och zigenare är
exempel på grupper som med olika gränsskyddsmekanismer uppvisar ett helt annat
assimileringsmönsler än de tidiga grupper som inledde arbetskraftsinvandringen
efler andra världskriget. En påskyndad upplösning av gruppsammanhållningen
skulle innebära en grym brytning mellan invandrarna och deras nästa
generation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenskarna
i invandrarnas ögon</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra kapitlet redovisas den kunskap om förekomsten av etnisk diskriminering i
Sverige som utredningen samlat. Den funktion av klagomur som utredningen kommit
all få har inneburit ett väsentligt inflöde av kunskaper om diskriminering.
Någon representativ statistisk undersökning av etniska minoriteters erfarenheter
av diskriminering har inte genomförts, I stället har utredningen vall alt göra
etl anlal djupintervjuer med invandrare ur fem etniska gmpper. Undersökningen
finns utförligt redovisad i en särskild rapport. Dämtöver har en referensgmpp
av invandrare och företrädare för minoriteter bidragit med vittnesbörd från
respektive etnisk gmpp. Vittnesbörden sammanfallas i kapklel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har funnit atl del inte finns några
slora skillnader mellan de olika etniska grupperna i fråga om erfarenheterna av
diskriminering. Bilden är ganska entydig av inom vilka samhällsområden
diskrimineringen starkast kommer lill uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inget samhällsområde drabbas av en så omfattande
och samstämmig kritik som arbetslivet. Svårigheter atl överhuvudtaget komma in
på arbetsmarknaden, problem i kontakterna med enskilda arbetsgivare och
fackliga ombud och den nonchalans som visas utländsk yrkeserfarenhet och utbildning
är drag i en mörk bild. Utredningen föreslog 1983 en lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del omvittnas ofta att statliga och kommunala
myndigheter behandlar svenskar bättre än invandrare. Främst redovisas i
kapitlet polisen, de sociala myndigheterna, försäkringskassorna, vården och
utbildningssektorn. Särskilt allvarligt bör man ta den omfattande kritiken mot
polisen, vars förhållande lill enskilda bör ägnas ökad uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vittnesbörden redovisar negaliv särbehandling både
från bostadsföreta<br>
gen och bostadsförmedlingen. Del vanligaste är all bostadssegregation tas<br>
som exempel på ojämlik behandling. Bilden är motsägelsefull: många<br>
invandrare klagar på alt bostadspolitiken leder till getlobildningar. Många<br>
andra visar hur bostadsföretag och förmedlingars försök alt styra bort</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilda
bostadssökande från invandrartäta områden är en kränkande Prop. 1985/86:98
särbehandling som också är brott mot beslämmelsen om olaga diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många upplevelser av diskriminering på fritiden
gäller restaurangbesök, inom handeln eller på allmänna kommunikationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I slutet av kapitlet redovisas uppgifter om vilka
uppfattningar svenskar har om omfattningen av etnisk diskriminering. De ger vid
handen att mer än hälften av svenskarna anser all diskriminering förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etniska
minoriteter och svenska institutioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
kapklel uppehåller sig vid de institutioner som av invandrare ofta utpekas när
frågor om diskriminering kommer på tal. Med institutioner avses då begreppet i
sin vidaste bemärkelse: de statliga och kommunala organen, men också näringslivets
institutioner, de slora folkrörelserna och massmedierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Exempel ges från olika områden i samhället där
vikliga institutioner är verksamma. Skolan, socialtjänsten, hälso- och
sjukvården diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att förhållandena inom arbetslivet alltjämt återspeglar
den etniska homogenitet som till för bara några decennier sedan kännetecknade
hela samhället står klart för dem som studerat relationerna på arbetsmarknaden.
De många aktörernas gemensamma ansvar innebär att arbetet all förbättra de
etniska relationerna måste ske på bred front.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bostadsmarknaden präglas av stark segregation,
främst som en följd av socioekonomiska faktorer, Fömtsättningarna för den
"boendemobilitet" som är ett ullryck för välfärdsutvecklingen för
svenskar är inte desamma för invandrare. Mekanismerna på bostadsmarknaden kan
förslås och förändras endast mot denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Massmediernas betydelse för den allmänna opinionen
är svår atl måla och därför också omtvistad. Klart är dock att mediernas
förkärlek för den konfliktfyllda och dramatiska bilden av invandrarfrågorna
måsle leda lill en ofullständig och ibland negaliv bild av invandrare i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rättsväsendets syn på etnisk diskriminering
förefaller stämma dåligt överens med lagstiftarens avsikter. De räitsvårdande
organen måsle ägnas särskild uppmärksamhet, inte bara med tanke på de
invandrare som blir diskriminerade, utan också därför atl rättsväsendet har en
så viktig funktion som normbildare, I ell delbetänkande som avlämnas samtidigt
med slutbelänkandet föreslås ålgärder som berör polis, åklagare och domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarna
i svenskarnas ögon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapilel
4 redovisar svenskarnas attityder lill invandrare och invandring<br>
som de framträder ur några undersökningar, I huvudsak bygger utredning<br>
en på kvantitativa dala från intervjuer år 1981 med I 202 vuxna svenskar, I<br>
en delstudie intervjuades etl trettiotal personer ur stickprovet vilka hade<br>
visat mycket toleranta eller mycket intoleranta attityder till invandrare och<br>
invandring. Denna del genomfördes för att komplettera huvudstudien med<br>
mer kvalitativa dala,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En tredje delstudie omfattade 500
personer ur fem olika yrkeskategorier Prop. 1985/86:98 i de 29 mest
invandrartäta kommunerna och 100 kommunalpolitiker från dessa kommuner. Den
samlade attitydundersökningen finns redovisad i en sårskild rapport.
Undersökningen utformades så all vissa jämförelser skulle kunna göras med en
molsvarande undersökning från 1969,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av mätningarna kan opinionsförändringarna
tolkas så här:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenskarnas inställning lill
invandrare har utvecklats i posiliv och tolerant riktning sedan 1969, En
polarisering av åsikterna har ägl rum. Majoriteten har blivit betydligt
positivare lill invandrare. En liten minoritet starkt ullänningsfientliga har
under senare år tillgripit metoder som gör dem mer synliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Opinionen har inte bara
polariserats, den har också artikulerats alltsedan 1969, Opinionen har blivit
positivare lill invandrare i den bemärkelsen alt alll fler svenskar lar avslånd
från den typ av vulgära uppfattningar som all invandrare kommer lill Sverige
för all utnyttja sociala förmåner. Även påståenden att invandrare tar jobben
från svenskarna förefaller, den växande arbetslösheten tUl trots, alllför
genomskinliga och ovederhäfliga för den större allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersökningen visar också på vissa
samband mellan attityder till invandrare och de intervjuades
bakgrundsförhållanden som, utöver de traditionella variablerna ålder och kön,
är massmediekonsumtion, utlandsvistelser, kontakt med invandrare, bostadsort,
utbildning och social ställning. Några slutsatser var väntade, t, ex, all unga
människor är mer toleranta än äldre. Andra slutsatser stämde inte med den bild
många slentrianmässigt utgått från: den ekonomiska nedgången under senare år
har inte satt spår i någon generelll tilltagande främlingsfientlighet. Svenskar
i invandrartäta områden förefaller inte vara mer intoleranta än andra. Tvärtom
har de ofta en mer nyanserad inställning till olika invandrade etniska
minoriteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teorier om orsaker till etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I femte kapitlet görs en genomgång av vetenskapliga
teorier som varför sig eller tillsammans kan läggas till grund för diskussion
om orsakerna lill etnisk diskriminering. Kapitlet bygger på den forskningsöversikt
som återfinns i rapporten Etnisk diskriminering och social identitet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På individuell nivå är teorin om
social identitet central. Den bygger på antagandet atl medlemmar i grupper kan
tycka illa om medlemmar i andra grupper först när de identkierat sig själva som
klart och lydligl åtskilda från den senare gruppen. Del som har störst
betydelse är - enligt denna teori - hur man definierar sig i relation lill
andra grupper. Dessa tankar ligger lill gmnd för en annan teori,
etnocentrismieorin. Elnocenlrismens funktion är här alt utveckla solidaritet
gentemot den egna gruppen och markera fientlighet mot andra grupper. Andra
gruppers egenskaper kommer härigenom inte all bedömas objektivt utan omstöpas
lill fientliga tillvitelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dominerande på den socialpsykologiska
arenan under hela 50- och<br>
60-lalen har varit teorin om den auktoritära personligheten, som har sina<br>
rötter i psykoanalytiskt länkande. Auktoritära personlighetsdrag formas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
av sättet för uppfostran än av innehållet i den. Personer som så Prop.
1985/86:98 formals lill auktoritära kommer atl utveckla entydigt negativa
attityder till människor som är annorlunda än de själva, Begreppei "förakt
för svaghet" är centralt i denna teori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt attributionsieorin skulle människor vara
benägna att utifrån hur andra människor handlar dra slutsatser om deras inre
disposition. Teorin om denna benägenhet alt tillskriva grupper vissa egenskaper
gör inte anspråk på att förklara diskriminering - i värsta fall kan dock sådana
slereolypa lillskrivningar legitimera negaliv särbehandling, t, ex, på etnisk
grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På strukturell nivå återfinns en generell
socialpsykologisk teori av särskilt inlresse för de etniska relationerna,
nämligen referensgruppsteorin. Den förklarar diskriminerande beleende genom alt
en person som är medlem i en gmpp handlar i överensstämmelse med gruppens
normer åven i de fall han inte själv helt delar dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Risker som uppkommer när rasism blir en del av en
ideologi, eller blir en ideologi i sig själv, har utifrån amerikanska
förhållanden påvisats av Gunnar Myrdal, Hans arbete, som främst rör sig inom
sociologi och ekonomi, kan illustrera hur flera olika samhällsvetenskapliga
discipliner, var och en från sin utgångspunkt, tagit upp frågan om etniska
relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Just del breda perspektivet och de många
orsakssambanden ligger lill grund för Anders Lange och Charles Weslin i deras
arbete med enflerfak-torieori över etnisk diskriminering. Teorigenomgången
avslutas med en förenklad sammanfattning av denna modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
svenskhet i kulturmötet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
entydig uppfattning om vad som är typiskt svenskt i den nya omvärid som möler
utlänningar som besöker eller bosätter sig i Sverige kan ingen med säkerhet
sägas ha. Frågan om svenskheten och om svenska kulturyttringar har heller inte
debatterats särskilt ingående. Utredningen hävdar atl man inte har särskill
goda fömtsättningar all förslå frågor om de etniska relationerna om man inte
bjuder på en viss kulturell självrannsakan. En sådan skuUe på intet säll vara
ägnad all försvara eller fördöma svenska kulturyttringar. Men den måsle göras
om man vill förslå de hinder som reses för människor som med annan kulturell
bakgrund besöker oss eller bosätter sig här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del blir meningslöst all tala om kulturmöten om man
inte inser all dessa möten sker med en svensk kultur. De risker som är
förknippade med sökandel efter det som är svenskt har avhållit många från all
skaffa sig någon mer välgrundad uppfattning om dessa frågor, Kapilel 6 inleds
med resonemang om vad som kan ha vant orsakerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Därefter görs en genomgång av vad olika personer,
forskare och förfat<br>
tare, i vetenskaplig eller mer kåserande form fört fram. Rationalitet och<br>
benägenhet att undvika konflikter, vårt kristna arv, vår syn på könsroller,<br>
på våra barn och gamla, vårt förhållande lill arbetet och privatlivet och inte<br>
minst till naturen är exempel på sådant som fallit i ögonen på dessa<br>
forskare och författare,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
historisk skiss</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovel
av all anlägga ell historiskt perspektiv på etniska relationer har utredningen
försökt tillgodose i kapilel 7, Olika föreställningar om svensk särart kan
spåras ända lill de senmedeltida krönikorna, I synnerhet Olof Rudbecks arbeten
framhåller del götiska, eller nationalistiska, som sedan påverkat uppfattningen
om Sveriges slora betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med skt sinne för ordning och klassifikalion
inordnade Carl von Linné människan i etl biologiskt system. Olika sådana
ansatser har sedan dess följt varandra i spåren fram lill våra dagar. Geneliken
kom atl låna sin vetenskapliga etikett lill en ny och skrämmande riktning under
de första decennierna på 1900-talet: rasbiologi och rashygien, Ell svenskt
rasbiolo-giskl institut inrättades 1921,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppfattningar om den nordiska rasens överlägsenhet
kunde under flera årtionden spridas i alla opinionsbildande sammanhang.
Värderingsförändringar i demokratisk riktning har sedan dess någorlunda
framgångsrikt kunnat hålla renl från sådana uppfattningar. Den höjning av
folkbildningsnivån som den politiska demokratiseringen förutsatte och medförde
har sedan dess varit ett gott skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dilemma,
dialektik och paradoxer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapklen 1-7 har utredningen presenterat kunskap den samlat. Den har också
försökt atl belysa några olika perspektiv och synsätt som den menar måste
anläggas på frågor om de etniska relationerna och på hur de utvecklas över
tiden. Ingen behöver därefter tveka om hur motsägelsefull och komplex bilden
är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den bro som man måste bygga mellan insikten om del
motsägelsefulla och de förslag som förväntas består av ell bräckligt nätverk av
paradoxer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överväganden
och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
inleder i kapilel 9 sina överväganden och förslag med en genomgång av
fömlsållningarna för olika åtgärdsförslag och av orsaker lill etnisk konflikt
som bedöms möjliga atl påverka, I punktform kan dessa överväganden sammanfallas
sålunda:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regeringen föreskriver all de
förslag som utarbetas inte får medföra nya ekonomiska åtaganden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Något fullständigt
kunskapsunderiag om etniska konflikter och deras orsaker föreligger inte och
kan inte väntas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtgärdsprogrammel beställdes
vid en lidpunkt då den stora invandringen till Sverige redan ägt rum och de
etniska minoriteternas existens är etl faktum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Problemet med etnisk konflikt
kan inte reduceras lill att avse förhållanden mellan enskilda personer på
olika "arenor" i samhället ulan måsle samtidigt betraktas som ett
stmkturellt betingat samhällsproblem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder mol ullryck för etnisk
konflikt blir varaktigt verksamma först</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
de riktas mot problemens verkliga orsaker i den mån de är möjliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:357.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>778 </span><span style='font-family:
Verdana'>alt påverka, vilket langl ifrån alllid är fallel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Av påverkbara orsaker lill
etnisk konflikt är de viktigaste ojämn makt- Prop. 1985/86:98 och
resursfördelning, bristande kontakter och bristande självkänsla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Orsakerna påverkas myckel mera
av den allmänpolitiska utvecklingen i Sverige än av nytillkommande
invandrarpolitiska reformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utredningens uppgift är i stort
sett begränsad till alt formulera förslag till åtgärder på det invandrar- och
minoritelspoliliska fältet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Viktiga åtgärdskategorier är
bl, a, lagstiftning, allmän jämlikhetspolitik, forskning, utbildning och
kontaktfrämjande åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna anger i
väsentliga avseenden förutsättningar för samhällsutvecklingen i form av bl,a,
lagstiftning och annan normbildning och medelstilldelning. Många angelägna
åtgärder har dock andra huvudmän. Ett slort ansvar åvilar kommuner och
landsting, folkrörelserna och de stora institutionerna, bland dem massmedierna.
De förslag som utvecklas för de statliga myndigheterna bör i många avseenden
vara tillämpliga också för dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapitlet görs en sammanställning av förslag som
utredningen lämnat i andra sammanhang och som rör lagsiiflning och
räitslillämpning. Utgångspunkter för överväganden inom detta område bör vara:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagarna bör ha som lydligl
angivet mål atl påverka de etniska relationerna. Den politiska avsikten måsle
göras hell klar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagarna bör vara heltäckande i
fråga om det beteende som regleras. Det som är förbjudet på ett samhällsområde
bör vara förbjudet också på andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Så långt möjligt bör
lagstiftaren redan i lagarna reglera eventuella intressekonflikter och inte
överiämna dessa lill rällslillämpningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagarna måsle göras kända,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rällslillämpningen måsle vara
offensiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
hels mot folkgrupp (SOU 1981:38)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet behandlas brottsbalkens och tryckfrihetsförordningens bestämmelser
om skydd mol uttryck för hot eller missaktning på etnisk grund, Förslagel
innebar att beslämmelserna borde ändras så all de inte enbart skyddar
folkgmpper av viss ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller med
viss trosbekännelse, ulan också skyddar kollektiv av sådana gmpper, exempelvis
invandrare eller utlänningar. Förändring av ålalsreglerna föreslogs också så
all även brott mol enskilda personer skulle kunna falla under allmänt åtal.
Riksdagen beslöt ändra lagen i enlighel med utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lag
mot etnisk diskriminering i arbelsUvel (SOU 1983:18)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Idag
är det tillåtet att diskriminera på den privata arbetsmarknaden: de<br>
flesta vittnesbörd från invandrare om diskriminering gäller arbetslivet.<br>
Sverige har i FN förbundit sig att förbjuda och avskaffa sådan negativ<br>
särbehandling. Utredningen har föreslagit ett arbetsrältsligt förbud för<br>
arbetsgivare att diskriminera på etnisk grund. Arbetsdomstolen föreslås<br>
vara forum för rättslig prövning av sådanl handlande. Lagförslaget omfat-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tar
både anslällda och arbelssökande och innehåller regler som förbjuder Prop.
1985/86:98 såväl direkl som indirekt diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
ullänningars rättsliga ställning (DsA 1984:6)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
redovisar resultatet av en omfattande kartläggning av lagregler som på olika
sätt begränsar utlänningars rättigheter. Förslag till förändringar lämnas inom
en rad rättsområden där utredningen funnit atl krav på svenskt medborgarskap
saknar berättigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
olaga diskriminering (DsA 1984:7)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgång av de räitsvårdande organens handläggning av anmälningar om olaga
diskriminering (och hets mot folkgrupp) under perioden 1973-83 visar alt
rättstillämpningen inte överensstämmer med lagstiftarens syften. Det föreslås
bl, a, en skärpning av straffsatsen och en förändring av reglerna för
fömndersökning och åtal. Invandrarverket föreslås få en tiUsynsuppgifl och
därlill informationsuppgifler, framför alll i förhållande lill invandrare och
deras organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förbud
mot organisationer som främjar etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar nu all regeringen ånyo överväger alt förbjuda bildande och medverkan
i organisationer som främjar eller uppmanar tiU förföljelse på etnisk gmnd.
För ett förbud talar framför allt Sveriges anslutning till FN: s
rasdiskriminerigskonvention och de alll kraftigare anmärkningarna som i FN
riktats mol Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsnittet 9,3 innehåller överväganden om
informationsverksamhet och opinionsbildning. Ingel särskill ålgärdsslag nämns
så ofta som just information. Utredningen anser all man inte märkbart kan
påverka den svenska befolkningens attityder till invandrare enbart genom
information riktad till enskilda och deras närmiljöer, Ell långsiktigt
kunskapsbyggande måste till, Informalionsavsnittel i betänkandet avslutas med
en översiktlig genomgång av invandrarverkels arbete med atl sprida
invandrarkunskap till strategiskt valda delar av den svenska befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under avsnitt 9,4 redovisas vissa överväganden om
forskning inom områdel etniska relationer. Ämnesområdet har hittills inte rönt
det inlresse del förtjänar i forskarsamhället. Ett antal forskningsområden
redovisas som särskill angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De stadiga myndigheterna är av särskilt inlresse.
Del är viktigt all de bedriver ell eget kartläggnings- och programarbete ägnat
all ge invandrare och medlemmar av minoriteter en likvärdig behandling.
Begreppet likvärdig behandling diskuteras. Det bör sättas upp som mål för
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några särskUt viktiga sektorsmyndigheter får uigöra
bakgrund för över<br>
väganden av hur statsmyndigheternas arbete kan förbättras. Statsmyn<br>
digheterna bör ges klarare riktlinjer för sill arbete. En kritisk genomgång<br>
görs av nuvarande förordning (SFS 1976: 310) om "älgärder för invandrare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m,fl,"
och av hur den kommit att lillämpas. Förslag lämnas till hur Prop.
1985/86:98 regeringen tydligare kan ge uttryck för kravet på likvärdig
behandling och att statsmyndigheterna tar samma ansvar för invandrare som för
befolkningen i övrigi. Invandrarverket föreslås få en uttalad lillsynsroll i
denna fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verkel bör få i uppdrag all fortlöpande bevaka de
etniska relationernas utveckling. Det bör ske genom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att systematiskt följa och redovisa de etniska
relationernas utveckling, bl, a, genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>egna studier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>periodiskt återkommande
uppföljningsundersökningar av diskrimineringsulredningens allilydsludie i
samarbete med EIFO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— initierande
av nödvändig forskning i övrigt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att systematiskt följa och redovisa de centrala
statliga myndigheternas utarbetande och genomförande av egna handlingsprogram
på invandrar-och minoritetspoiitikens område;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>atl systematiskt följa och redovisa tillämpningen
av lagstiftningen mol olaga diskriminering och hets mol folkgrupp, enligt en
ordning som vi föreslagit i betänkandet (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering;
alt SIV utses atl vara det organ om vilket rasdiskrimineringskonventionen,
artikel 14, talar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
även i övrigi verka för förbättrade etniska relationer genom bl, a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— opinionsbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- stöd
lill aktiva gmpper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— materialproduklion
m,m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Del är i den kommunala verkligheten invandrare
oftast möter myndigheterna och del är minsl lika viktigt alt de genomgångar av
praxis och det programarbete som föreslås för statsmyndigheterna också kommer
till stånd inom kommuner och landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Massmediernas betydelse för de etniska
relationernas utveckling är av största betydelse, fasl svårbedömd och
omtvistad. Om man ser till invandrarnas andel av lolalbefolkningen kan man
konstatera atl de är underrepresenlerade i medieinnehållet när del gäller
vardagliga situationer och överrepresenterade när det gäller konfliktfyllda
och kontroversiella situationer. Effekterna av invandrarbilden i massmedierna
behandlas och vägar all på sikt förändra bilden anvisas. Av särskild betydelse
är det all frågan beaktas i arbetet med de nya avtal med staten som kommer all
reglera etermediernas verksamhet fr, o, m, 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kapitel 9 avslutas med överväganden om möjligheter
för folkrörelser och organisationer all verka för en posiliv utveckling av de etniska
relationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I
rätt riktning — några tankar om framtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandets
avslutande kapilel resonerar om den framlida utvecklingen<br>
av de etniska relationerna. Den framlida invandringens storlek och sam<br>
mansättning är viktiga faktorer för utvecklingen. Men också den invand<br>
ring som redan har skell avsätter framlida effekter. Vi har redan många av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
tredje generationen och i början på 2000-talel kommer den fjärde på Prop.
1985/86:98 bred front. Denna blir mycket slor och kommer i de flesta fall atl
härstamma från två eller flera nationaliteter. Den blir så uppblandad att de
etniska gränserna blir mindre lydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska utvecklingen är sannolikt av
betydelse för de etniska relationerna, men sambandet är inte så klart som mänga
hävdat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den politik som syftar till all stärka invandrarnas
egna resurser bör vara ägnad att öka den sociala mobiliteten bland invandrarna
och deras ättlingar. Då kommer invandrare och svenskar att arbeta sida vid
sida i fler yrken. De fördjupade kontakterna bidrar till bättre relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland främjandeåtgärderna bedöms en upprustning av
svenskundervisningen för vuxna som utomordentligt angelägen, inte minsl för
alt öka den sociala mobiliteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:154.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:365.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
11 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissammanställning över diskrimineringsutredningens
delbetänkande (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering och utredningens skrivelse
till arbetsmarknadsdepartementet den 28 november 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss av betänkandet har yttrande inkommit från:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern (JK), Svea hovrätt, Stockholms
tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, riksåklagaren (RÅ), länsåklagarmyndigheten i
Slockholms och Gotlands län, länsåklagarmyndigheten i Malmöhus län, länsåklagarmyndigheten
i Östergötlands län, åklagarmyndigheten i Slockholms åklagardistrikt,
åklagarmyndigheten i Södertälje åklagardistrikt, åklagarmyndigheten i Uppsala
åklagardistrikt, åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt,
rikspolisstyrelsen (RPS), polisstyrelsen i Slockholms polisdistrikt, polisstyrelsen
i Göteborgs polisdistrikt, polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, polisstyrelsen
i Uppsala polisdistrikt, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efler hörande
av juridiska fakullelsnämnden vid Slockholms universitet, statens
invandrarverk (SIV), bostadsslyrelsen, statskontoret, länsstyrelsen i
Slockholms län, länsslyrelsen i Malmöhus län, bostadskommittén (Bo 1982:01),
riksdagens ombudsmän (JO), Svenska kommunförbundet, Slockholms kommun. Botkyrka
kommun, Södertälje kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), HSB, Riksbyggen, Svenska
Fastighetsägareförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges
länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer. Föreningen Sveriges
åklagare, Sveriges domareförbund, Sveriges Advokatsamfund, Riksförbundei finska
föreningar i Sverige, Jugoslaviska Riksförbundet, Finlandssvenskarnas
Riksförbund i Sverige, Esternas representation Sverige, Lettiska
Central-rådet/Letliska Hjälpkommitlén, Gemensamma arbetsgruppen mol rasism och
Riksförbundei för personal vid invandrarbyråer (RIB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Yttranden över skrivelsen från
diskrimineringsulredningen (DU) har lagits upp i avsnitt 2,2,2. Beträffande
denna har yttranden endast inkommit från JK, Svea hovrätt, kammarrällen i
Jönköping, Slockholm tingsrätt, RÅ, RPS, SIV, bostadsslyrelsen, statens
arbetsgivarverk, länsslyrelsen i Stockholms län, JO, JO-utredningen, Svenska
kommunförbundet, Landslingsförbundel saml Slockholms och Söderiälje kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>UHÄ har ingivit yttranden från Stockholms, Lund och
Uppsala universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Yttrande har också inkommit från Slalens nämnd för
internationella adoptionsfrågor (NIA) och Sveriges Socialdemokratiska
kvinnoförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänt</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens
allmänna synpunkler. Lunds univershet, Malmö kommun, Riksförbundei finska föreningar
i Sverige, Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, Finlandssvenskarnas
Riksförbund i Sverige, Esternas representation i Sverige och SABO stöder
samtliga förslag och synpunkter, medan länsslyrelserna i Slockholms och
Malmöhus län är positiva till allt de inte uttalat kritik mol (se avsnitt 5,2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Renl allmänt kan nämnas att de
räitsvårdande remissinstanserna varit mer kritiska än övriga instanser,
Särskill stark kritik har härvid riktals mol utredningens slutsatser
belräffande hur polis och åklagare handlägger den här typen av ärenden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ anför bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen har i
sitt belänkande framfört allvarlig kritik mol de räitsvårdande myndigheternas
handhavande av denna lagstiftning. Vad gäller åklagarna har jag låtit göra en
genomgång av de mål i vilka utredningen riktat särskild kritik mol åklagarnas
beslul. Genomgången ger vid handen alt visserligen utrymme kan finnas för annan
bedömning än den som kommit lill uttryck i någol av fallen, men också all
kritiken i långa stycken skjuter över målet. Sårskilt påtagligt är att
utredningen i belydande grad saknat förmåga atl anlägga ett strikt straff- och
slraffprocessrätls-ligl betraktelsesätt, I sin strävan alt i alla lägen
tillgodose en eventuell målsägandes inlresse bortser sålunda utredningen inte
sällan från det grundläggande kravel alt också den misstänktes rätt måste
tillvaratas. Beviskraven måsle givetvis upprätthållas liksom gängse
tolkningsmetoder beträffande straffrältslig reglering iakttas oavsett om den
företeelse som man vill slävja framstår som utomordentligt förkastlig. Det år
beklagligt atl utredningen inte haft tillgång till juridisk sakkunskap. Detta
ger sig till känna inte bara i utredningens granskning av de olika fallen utan
också i dess analyser av gällande bestämmelser och givna domar samt i dess
förslag till lagstiftning och andra åtgärder av rättslig beskaffenhet. Stundom
upphöjer utredningen sina egna bedömningar och slutsatser till gällande rätt.
Ämnets allvarliga arl hade förtjänat en mera sakkunnig och balanserad
behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt intryck av den redovisning som
utredningen har gjort belräffande handläggningen är att utredningens slutsatser
i mycket är felaktiga och synnerligen överdrivna. Den genomgång av
handläggningen som utredningen har gjort borde enligt min mening ha lämnais ål
kompetenta myndigheter - rikspolisstyrelsen och riksåklagaren. Jag anser inte
all jag på grundval av utredningens påståenden kan eller bör uttala mig om de
förslag till ålgärder som utredningen har lämnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Uppsala
polisdistrikt påpekar i sill remissvar all del inie är ovanligl att tiU polis
och åklagare inkomna anmälningar resulterar i beslut atl inie väcka åtal och
alt den genomsnittliga siffran är all 70% av alla anmälningar resulterar i ell
sådanl beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även TCO lar avslånd från de
angrepp som DU riktar mot polisens handläggning av diskrimineringsärenden och
anför.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO är starkt kritisk tiU del
underlag som utredaren presenterar för sitt Prop. 1985/86:98 ställningslagande
och de schabloniseringar i fråga om attityder och relationer utredningen
tillvitar poliskåren. Det är med den utgångspunkten inte förvånande alt
utredaren i delta delbelänkandet funnit brister på alla kartlagda områden.
Utredaren pekar bl, a, på brister i rättstillämpningen på grund av atl polisen
felaktigt avskrivit anmälningar rörande hets ftiol folkgmpp och olaga
diskriminering. Utredarens konstaterande är här riktigt endast ur strikt
formell synpunkt och det ger knappast någon grund för slutsatsen atl del finns
felaktigheter i rättstillämpningen. Det avgörande för atl bedöma
rättstillämpningen är huruvida en strikt formell hantering skulle leda till
ell annal resultat än de avskrivningsbeslut som nu fallas av polisen, Detla har
utredaren inte kunnat påvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser finner
dock visat all fel förekommit vid handläggningen av diskrimineringsärenden och
JO ullalar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I betänkandet redovisar utredningen
resultatet av en undersökning av anmälningar om hets mot folkgrupp och olaga
diskriminering. Med stöd av iakttagelser som därvid har gjorts riktar
utredningen hård kritik mol de räitsvårdande myndigheterna för handläggningen
av sådana anmälningar. Del är inte alldeles lätt all på gmndval av undersökningsmaterialet,
så som del redovisas i betänkandet, skapa sig en rättvisande bild av läget. Vad
jag framför allt saknar är någon form av jämförelse med andra slags ärenden.
Genom sina exempel visar utredningen dock alt del har förekommit anmärkningsvärda
fel vid handläggningen och all vissa beslul har grundat sig på bedömningar som
kan ifrågasättas. Även om jag inte i alla delar kan ansluta mig lill
utredningens resonemang, måste också jag dra den slutsal-sen all del på sina
håll har brustit i kännedomen om rättsreglernas innebörd. Avsaknaden av
vägledande domstolsavgöranden lorde också ha hafl betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föreslagna ändringar i 16 kap 9 § brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan ändringsförslaget rörande straffskalan kritiserats
av ett stort anlal remissinstanser har förslagen rörande räckvidden av
beslämmelsen godtagils av det stora flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Ändring i straff skalan för olaga diskriminering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks av Stockholms tingsrätt (som dock
inte anser ändringen särskill angelägen), åklagarmyndigheterna i Söderiälje
och Uppsala, överåklagaren i Göteborg, RPS, Stockholms universitet,
länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Svenska kommunförbundet,
Stockholms och Botkyrka kommuner. Svenska fastighetsägareförbundet, HSB, Sveriges
Advokatsamfund, socialdemokratiska kvinnoförbundet och Lettiska cenlralrådel
saml Lettiska lijälpkomimttén i Sverige.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såväl RPS som länsslyrelsen i
Malmöhus län förklarar dock att de inte<br>
tror alt ändringen kommer all leda till några ändringar priorileringsmäs-<br>
sigl, I övrigi godlar de positiva remissinstanserna de skäl DU framfört.<br>
Överåklagaren i Göteborg förklarar också atl han tillstyrker brollsbalks-<br>
ändringarna eftersom de kan medverka till alt hos allmänheten inskärpa</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hur allvariigt samhället ser på trakasserier mot medlemmar
av etniska Prop. 1985/86:98 minoriteter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO anser alt brottet hels mot
folkgrupp är allvarligare än olaga diskriminering men förordar en viss
skärpning av straffskalan så alt den ger en anvisning om all samhället ser
allvarligt på alla former av diskriminering, Svea hovrätt avstyrker den
föreslagna ändringen eftersom olaga diskriminering allmänt sett är ett ringare
brott än hets mot folkgrupp. Hovrätten förklarar dock att det torde kunna
förekomma fall av olaga diskriminering som är så grova atl sex månaders
fängelse inie räcker som påföljd. Hovrätten föreslår därför ett tillägg av del
innehållet alt det för grova fall stadgas fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget avstyrks av JK, Göteborgs
tingsrätt, RÅ, länsåklagarna i Stockholms län. Gollands län. Malmöhus län och
Östergötlands lån, överåklagaren i Stockholm, polisstyrelserna i Malmö
polisdistrikt och Göteborgs polisdistrikt, Uppsala universitet, SIV,
statskontoret, JO, Sveriges domarförbund, Föreningen Sveriges lånspolischefer.
Föreningen Sveriges poUscItefer och Föreningen Sveriges åklagare. De flesta av
dessa instanser åberopar som skäl för sitt ställningstagande att brottet hels
mot folkgmpp är allvarligare än olaga diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl, a, JK och RÅ gör gällande att
olaga diskriminering är alt jämställa med grov förolämpning, för vilket brott
straffmaximum är fängelse två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av de negativa instanserna
(bl, a. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer
och Föreningen Sveriges åklagare) har också förklarat all de inte tror all den
föreslagna ändringen skulle medföra all ifrågavarande brott skulle komma att
prioriteras ulrednings-mässigl i högre grad än för närvarande av polis- och
åklagarmyndigheter, RA och polisstyrelsen i Uppsala polisdistrikt motsätter sig
också att strafflatituden används för att prioritera och inrikta verksamhei,
RÅ anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All skärpa en straffsats i syfte
all förmå vederbörande myndigheter lill störte skyndsamhel och noggrannhet
saknar all anknytning liU vedertaget kriminalpoliliskl tänkande; det kan ju
inte rimligen komma i fråga alt generellt skärpa påföljden för dem som
övertygals om ell vissl brott av den anledningen atl ansvariga
myndighetspersoner eventuellt kan göra sig skyldiga lill försummelser i samband
med broltsbeivrandel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV, Göteborgs tingsrätt och länsåklagarmyndigheten i
Östergötlands län kan dock tänka sig en viss skärpning av slraffmaximum. Det
kan också nämnas alt Uppsala universitet anser atl man, innan en ändring av
straffskalan genomförs, i vart fall bör avvakta fängelseslraffkommitléns
översyn av slraffskalorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.2
Räckvidden av beslämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,2,1 Precisering av del straffbara områdel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel har ulan förändringar och med accepterande i de
flesta fall av de motiv som DU anfört tillslyrkis av Svea hovrätt, Stockholms
och Göle-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borgs tingsrätter, länsåktagaren i Östergötlands län.
överåklagarna i Prop. 1985/86:98 Slockholm och Göteborg (belräffande den senare
se även avsnitt 2,1), Polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, UHÄ,
åklagarmyndiglieierna i Södertälje och Uppsala, länsslyrelsen i Stockholms
län. SIV, statskontoret, JO, Svenska kommunjörbundel. Botkyrka kommun, HSB,
Svenska fastighel-sägarförbundet, Riksbyggen, Sveriges domarförbund, Sveriges
Advokatsamfund och Lettiska centralrådet i Sverige samt Lettiska
Hjälpkommii-tén i Sverige.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms univershet är i och för
sig positivt lill en ändring av beslämmelsen men förordar en annan
ordalydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasl JK, RA, länsåklagaren i
Slockholms län och Gotlands län, Uppsala universitet och Föreningen Sveriges
åklagare har avstyrkt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härvid anför JK lill en början att
någon förpliktelse all utöka det straffbara området inte föreligger på grund
av FN-konventionen eller andra internationella åtaganden, JK anser vidare att
den nuvarande bestämmelsen är klar medan den föreslagna medför alt
gränsdragningen mellan del straffbara och del icke straffbara området enligt
JK:s mening blir flytande och ger utrymme för alllför slort godtycke i
bedömningen. Det kommer även att uppstå bevissvårigheter. JK anserati
straffbestämmelsen med den föreslagna ändringen blir alllför allmäni hållen och
oprecis för atl kunna accepteras ur rättssäkerhetssynpunki, Enligi JK:s mening
skulle den dessulom leda till en osäkerhet hos tjänstemännen vid kontakter med
invandrare vilket knappast kan vara ägnat atl gagna invandrare när de söker
hjälp hos myndigheter. Någon godtagbar moiivering för den föreslagna ändringen
har inte framförts från utredningens sida. Förslaget bör således enligt JK:s
mening inte föranleda lagstiftning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RA och Föreningen Sveriges åklagare
anser all förslaget inte innebär en precisering utan en utvidgning av det
straffbara områdel, någol som RÅ ej finner behov av. Föreningen Sveriges
åklagare anför i denna fråga vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När en offenlligansiälld beter sig
på visst säll i en angelägenhet som inte omfattas av hans arbetsuppgifter atl
gå allmänheten tillhanda bör han, enligt föreningens mening, inte kunna drabbas
av ansvar för olaga diskriminering, eftersom han i en sådan silualion inte
behövt bistå någon allmänhet överhuvudlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen hävdar länsåklagaren i Stockholms län och
Gotlands län atl förslagel inte är ägnat alt ligga lill grund för lagstiftning
samt atl det inte heller ger språkligt uttryck för vad utredningen vill uppnå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,2,2 Personkretsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla utom två remissinstanser är
positiva till detta förslag, RÅ har förklarat att ändringen bör genomföras
trots atl de beslut som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan bli
aktuella i vissa fall kan angripas genom kommunalbesvär eftersom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta rättsmedel ofta är föga
ändamålsenligt. Svenska kommunförbundet anför alt "personkretsen i den
aktuella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>straffbestämmelsen
bör omfatta såväl anslällda som förtroendevalda. Sly-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen
är också av den uppfattningen att de förtroendevalda inte täcks av Prop.
1985/86:98 begreppet anställd i allmän tjänsl. Oavsett hur rättsläget är för
närvarande tillstyrker därför styrelsen den föreslagna ändringen av 16 kap. 9 §
brottsbalken". Förbundel har vidare uttalat atl man genom den föreslagna
ändringen inte löser frågan om förhållandel mellan brottsbalkens diskrimineringsförbud
och bostadsanvisningslagen. Del är enligt förbundels mening därför önskvärt
atl lagstiftaren vid utformningen av det nya slraffsladgandet klarlägger om
ett handlande i enlighel med motiven till bostadsanvisningslagen samtidigt kan
vara straffbart som olaga diskriminering enligt brottsbalken. Slutligen har
förbundel uttalat alt straffbestämmelsen bör utformas så atl del klart framgår
atl anställda och styrelseledamöter i allmännyttiga bostadsförelag är underkastade
straffansvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO tillstyrker all paragrafen ändras i föreslagen
riktning men anser atl den föreslagna lydelsen är mindre lillfredsslällande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt tillstyrker förslagel med den
inskränkningen all ledamöler av beslutande statliga eller kommunala
församlingar inte bör omfattas av slraffbudels tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping och JK avstyrker
förslaget. Kammarrätten anför därvid:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt kammarrätten mening är det en delvis öppen
fråga var gränsen går mellan diskriminering av etniska minoriteter och
förfaranden vilka i sig tjänaren vällovligt syfle, d, v, s, alt inlemma
invandrare och övriga minoriteter i det svenska samhället, - Kammartätten
känner sig inte övertygad om all man bör utvidga straffansvaret all gälla även
politiskt förtroendevalda, vilkas handlingar normall bör bedömas i den
politiska tillsättnings-processen - när del gäller fullmäktige i allmänna val.
Utredningens förslag innebär att beslul om de förtroendevalda i ökad
utsträckning kommer att styras genom straffrättsliga bestämmelser. Del innebär
en urholkning av den kommunala självstyrelsen. Det innebär också all alla i
fullmäktige kan straffas för vissa beslut, vilket lorde vara unikt och knappast
påkallat. Utredningens förslag avser som nämnts endasl beslul av kommunala
organ i enskilda ärenden, varigenom de går allmänheten tillhanda. Det gäller
alltså inte beslul om generella riktlinjer. Skillnaden mellan all fatta principbeslut
och alt tillämpa principerna i det enskilda fallet kan ibland vara liten. Även
detla kan vara skäl till atl underlåta en slraffrällslig reglering.
Kammarrätten avstyrker utredningens förslag, I vart fall bör beslul av
fullmäkligeförsamlingar undantas från slraffbudels tillämpningsområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK påpekar dels alt förslaget skulle innebära atl
en egendomlig konkurrenssituation kan uppstå i fråga om tillämpningen av
bestämmelserna i 16kap, 9 § brottsbalken om olaga diskriminering och i 20kap, I
§ samma balk om myndighetsmissbruk, dels atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget syftar lill all förhindra diskriminerande
avgöranden som träf<br>
fas av politiskt valda förtroendemän i styrelser och nämnder. Till skillnad<br>
från andra fall av diskriminering finns härvidlag medel atl rätta lill diskri<br>
minerande ålgärder genom all diskriminerande beslul kan överklagas och<br>
ändras med hänvisning till alt de vilar på orättvis grund. Någon särskild<br>
kriminalisering behövs därför inte enligt min mening för att komma tiU<br>
rätta med eventuella olägenheter, om en styrelse eller nämnd kan anses ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gjort sig skyldig till illojal maklanvändning. Även
straffbestämmelserna i Prop. 1985/86:98 20 kap, 1 § brottsbalken om
myndighetsmissbruk kan bli tillämpliga vid sådana fall av diskriminerande
beslul. De föreslagna bestämmelserna kommer i första hand atl träffa
myndighetsbeslut som fallas av politiskt valda förtroendemän i kommunala
nämnder av olika slag. Sådana beslul är avsedda att grundas på i huvudsak
politiska överväganden inom ramen för den kommunala självstyrelsen mera än på en
tillämpning av direkta och entydiga författningsregler. Den typ av beslut som
del i allmänhet kan bli fråga om atl ingripa mot år såsom framgår av den till
förslagel fogade promemorian t, ex, bostads- eller boendepolitiska avgöranden,
I den mån slalsmaklerna på nu angivet säll har ansett all politiska värderingar
skall tillåtas påverka en myndighets beslul bör man enligt min mening vara
försiktig med att stämpla ett sådanl politiskt ställningstagande som brottsligt.
Det är naturiigt atl det i sådana ärenden lätt uppslår missförstånd och
misstolkningar i fråga om bakgrunden till besluten. Del gäller i än högre grad
beträffande så känslomässigt laddade frågor som diskriminering. Utrymmet för
godtycke i bedömningen av om ell beslul skall uppfattas som diskriminerande
blir då särskill påtagligt och därmed blir kriminalisering också tveksam ur
rättssäkerhetssynpunkt. Uppenbara bevissvårigheter kommer även alt uppslå med
avseende på om diskrimineringssynpunkter eller politiska bedömningar har legal
lill grund för beslulel. Del nu antydda utrymmet för godtycke vid en
straffrältslig bedömning och den rättsosäkerhet som uppslår kan enligt min
mening molverka fullgörandet av förvaltningsuppgifter som innefallar politiska
avgöranden och som kommuner enligt min mening även fortsättningsvis bör handha
inom ramen för sin självstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Ändring i 1 kap. 3 § skadeståndslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel tillstyrks av alla utom fyra av de
remissinstanser som yttrat sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uttalat positiva är Svea hovrätt,
som hänvisar lill FN-konventionen, Göteborgs tingsrätt, åklagarmyndigheterna i
Södertälje och Uppsala, överåklagaren i Göteborg, polisstyrelsen i Malmö
polisdistrikt, Stockholms och Uppsala universitet, SIV, länsslyrelsen i
Slockholms län, Slockholms och Botkyrka kommuner, JO, som dock önskar en
gmndligare analys av lagens effekter. Svenska kommunförbundel, HSB, Riksbyggen,
Sveriges Advokalsamfund, LO, Sveriges domarförbund samt Lettiska centralrådet
och Letliska hjälpkommitlén i Sverige.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK, polisstyrelsen i Göteborgs
polisdistrikt och RÅ avstyrker förslagel medan Stockholms lingsräii ger ullryck
för viss tveksamhet, JK uttalar alt ideellt skadestånd redan enligt gällande
rätt kan utgå såväl vid olaga diskriminering som vid hets mot folkgrupp om
brottet kan anses innefatta ärekränkning av enskild person och atl skadestånd
vid olaga diskriminering endasl bör ulgå i sådanl fall, RÅ och Slockholms
lingsräii har i huvudsak samma grund för sill slällningslagande som JK varjämte
tingsrätten påpekar all den rått till skadestånd som sålunda föreligger år
tillräcklig för atl uppfylla FN-konventionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Åtgärder inom polis-och åklagarväsendet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De åtgärdsförslag som framlagts inom delta område har fått
etl övervägande negativt mottagande. Som tidigare anförts (avsnitt 1) har
mycket kritik framförts mot den utredning som legal lill grund för DU: s
ställningslagande i dessa frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms universitet,
länsslyrelsen i Slockholms län saml Leltiska cenlralrådel och Leltiska
hjälpkommiitén i Sverige tillstyrker ändringarna rörande ändrade rutiner vid
handläggningen av diskrimineringsärenden hos polis- och åklagarmyndigheter.
SIV, Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer samt
de letliska föreningarna tillstyrker atl bättre anvisningar ulfärdas för
polisen. Dessa instanser tillstyrker också att bättre utbildning ges på del
sätt DU föreslagit, SIV är även ullalat positiv till ändringarna rörande
ändrade formkrav för handläggningen av diskrimineringsärenden och lill all SIV
tUlerkänns en mer markerad stödfunktion och rätt att formellt granska
rättstillämpningen. Förslaget om ändrade behörighetsregler för åklagarna
tillstyrks uttryckligen endasl av de leltiska föreningarna (jfr, dock även
under avsnitt 1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges Advokatsamfund tillstyrker
samtliga förslag utom angående ändrade behörighetsregler för åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel om ändringar i
rikspolisstyrelsens anvisningar och utfärdande av anvisningar för åklagarna så
att hets mol folkgmpp och olaga diskriminering behandlas som angivelsebrolt
har avstyrkts av länsåklagarmyndigheterna i Östergötlands län, JO, RPS,
polisstyrelserna i Malmö polisdistrikt, Göteborgs polisdistrikt och Uppsala
polisdistrikt samt Föreningen Sveriges åklagare. Såväl RPS som polisstyrelsen i
Uppsala polisdistrikt anför att de aklueUa brotten ej kan få karaktär av
angivelsebrolt ulan all lagändring görs i 16kap. brottsbalken. Polisstyrelsen i
Uppsala polisdistrikt har även anfört atl en sådan ändring skulle molverka
DU:s syfte och minska del anlal mål som går till åtal, RPS anför belräffande
anvisningar även all man har för avsikt all snart gå ul med information för all
förhindra all polismyndighet, i strid mol gällande anvisningar, lägger ned
förundersökning beträffande hels mol folkgrupp och olaga diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RA, Slockholms tingsrätt,
länsåklagarmyndigheierna i Öslergöllands och Malmöhus län, överåklagarna i
Slockholm och Göteborg, åklagarmyndigheterna i Söderiälje och Uppsala, polisstyrelsen
i Malmö polisdistrikt, SIV, JO, statskontoret och Föreningen Sveriges åklagare
avstyrker att inskränkningar görs i nuvarande regler om vilka åklagare som har
rätl all handlägga diskrimineringsbrolten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndighelen i
Öslergöllands län avstyrker att utbildning skall äga rum i speciella former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt negativa mol förslagen i
denna del är länsåklagarmyndighelen i Stockholms och Gol lands län,
länsåklagarmyndighelen i Malmöhus län, bortsett från all den myndigheien
tillstyrker all åklagarna genom SIV: s försorg uppmärksammas på de hithörande
problemen, samt åklagarmyndigheterna i Södertälje och Uppsala.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Utökade uppgifter för SIV</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag som DU lämnat i dessa avseenden har i
allmänhet avstyrkts av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Mottagande av anmälningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen remissinstans har uttryckligen tillstyrkt detta
förslag, Direkl negativa har JK, Svea hovrätt, Stockholms lingsräti, RA,
polisstyrelsen i Göteborgs polisdistrikt, SACOISR, Sveriges Advokatsamfund,
överåklagaren i Slockholm, åklagarmyndigheterna i Södertälje och Uppsala, länsåklagarmyndighelen
i ÖsiergöUands län saml TCO varit, medan länsåklagaren i Malmöhus län släUl
sig tveksam, JK finner för sin del förslaget diffust och ogenomtänkt och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall SIV "på
eget initiativ överiämna eller begära omprövning av ärende hos åklagare för atl
slävja allvarligare eller systematiskt förekommande handlingar som kan stå i
strid med lagen". För det första ligger sådana uppgifter enligt min mening
inte i linje med SIV: s nuvarande uppgifter eller kompelens. För del andra
anserjag all förslagel slår i dålig överensstämmelse med beslämmelserna i 11
kap, 7 § regeringsformen om förbud för andra myndigheter atl bestämma hur en
förvaltningsmyndighet i ell särskill fall skall besluta i ärende som rör
myndighetsutövning eller rör tillämpning av lag. Det föreligger således enligt
min mening hinder i gmndlag mol atl SIV ges den kontrollfunktion som utredningen
föreslår, vilken bl, a, skulle innefatta "bevakningen av rättstillämpningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Malmö
påpekar all del inte finns någol som hindrar all SIV gör anmälan eller begär
omprövning av ärenden redan enligt gällande regler men all del är tveksamt om
man bör gå längre eftersom SIV: s personal saknar rutinerna för sådanl arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun föreslår all ell
fristående organ får rätl alt vid sidan av polis och åklagare ta emot
anmälningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Övervakning av handläggning hos polis- och
åklagarmyndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl de letliska föreningarna är hell positiva till
förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser -
länsslyrelsen i Stockholms lån, Stockholms kommun och socialdemokratiska
kvinnoförbundet - tillstyrker atl en ny övervakning kommer lill stånd men vill
inte all SIV skall ulöva denna på grund av risken för intressekonflikter, I
stället föreslås någol fristående organ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt, SIV, TCO och
JO, har förklarat alt det är bra om SIV följer rättstillämpningen men all delta
skall ske inom verkets normala verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helt avstyrks förslagel av JK, Svea
hovrätt (belräffande rapporterings<br>
skyldighet för polismyndighet), RÅ, länsåklagarmyndigheterna i Malmö<br>
hus och Östergötlands län, överåklagaren i Stockholm, åklagarmyndighe<br>
terna i Södertälje och Uppsala, RPS. polisstyrelserna i Stockholms polis-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>distrikt, Malmö polisdistrikt, Göteborgs polisdisirikl och
Uppsalapolisdis- Prop. 1985/86:98 irikt (annat än genom översiktlig
övervakning), statskontoret, länsslyrelserna i Stockholms och Malmöhus län
(sistnämnda länsstyrelse beträffande rapporteringen), JO, Svenska
kommunförbundet, Södertälje kommun, Sveriges Advokatsamfund,
Centralorganisationen SACOISR samt Föreningen Sveriges länspolischefer och
Föreningen Sveriges polischefer. Motivet för avstyrkandet är i allmänhet all
denna övervakningsfunktion bör - som redan är fallel - utövas av JO och JK, JK
anför i frågan härutöver:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som redan har berörts ovan föreslår
utredningen att SIV skall övervaka polis- och åklagarmyndigheterna - och som
det vill synas även domstolarna - med avseende på bl, a,
"handläggningslidens längd, att besluten fallas av behöriga personer och
beslutens innehåU", Jag har ovan hänvisat till all reglerna i 11 kap. 7 §
regeringsformen förbjuder myndighet att ingripa i andra myndigheters dömande
eller beslutande verksamhei, Molsvarande regler om förbud mol inblandning i
domstolarnas dömande och beslutande verksamhei finns i 11 kap, 2 §
regeringsformen. Det har ansetts som en av grundstenarna i vårt rättssystem och
avgörande ur rättssäkerhetssynpunkt alt domstolarna och myndigheterna är fullt
självständiga i förhållande tUl andra organ - även överordnade - i ärenden som
rör myndighetsutövning mol enskilda och i sin rällslillämpande verksamhet. Del
råder således enligt min mening förbud i grundlag mot den typ av direktiv som
synes ligga bl, a, i den möjlighel alt begära omprövning av beslut som verkel
anser felaktiga som SIV tilläggs enligt förslagel. Utredningens förslag alt
SIV skall "vitalisera och bevaka rättstillämpningen" och
"stimulera" rättsväsendet alt "harmoniera rättstillämpningen mol
lagstiftarens intentioner" saml "förbättra kvaliteten på
rättsväsendets handläggning" synes innefatta en motsvarande förbjuden
direkiivrätt för SIV i förhållande lill domstolarna vid tillämpningen av
diskrimineringsförbudel i 16 kap, 9 §BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges länspolischefer
och Föreningen Sveriges polischefer ifrågasätter också om SIV:s personal är
utbildad för sådana över-vakningsuppgifter. SIV påpekar för egen del varje
myndighels självständighet och all SIV inte bör ha annan bevakningsfunktion i
förhållande lill rättsväsendet än lill andra myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Organ med behörighet atl motta anmälningar enligt 14 §
FN-konventionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen remissinstans har tillstyrkt förslaget i dess
helhet. Flera instanser -Svea hovrätt, Slockholms universitet. Lunds
universilel, länsstyrelsen i Slockholms län och Slockholms kommun - biträder
eller lämnar utan erinran förslagel all ell sådant organ bör utses men motsätter
sig atl SIV får denna funktion då intressekonflikter kan uppslå och/eller då
SIV ej uppfyller del grundläggande kravel utom konventionen, nämligen att vara
ett organ inom Sveriges centrala rättsväsen. Som alternativ föreslås jämslälldhetsombudsmannen
eller någol nyinrättat organ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK, Stockholms lingsräti och
Sveriges Advokalsamfund avstyrker helt<br>
förslaget och gör gällande all det saknas anledning för Sverige att utse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någol
kontrollorgan enligt 14 § FN-konvention, särskilt som JO och JK Prop.
1985/86:98 uppfyller de krav som slälls på ett sådanl organ. JK förklarar också
all SIV inte under några förhållanden kan ulses lill sådanl organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt negativa lill förslagen under 5,1-5,3 är
överåklagaren i Göteborg och Föreningen Sveriges åklagare, medan Uppsala
universitet förklarar att man ej bör öka SIV: s kompelens ulan i stället
förslärka JO: s. Uppsala universitet motsätter sig också utseendet av en
särskild diskrimineringsombudsman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4
Vägledning, bistånd och information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet remissinstanser är allmänt positiva lill dessa förslag, JK har
dock anfört att del inte ankommer på de kommunala myndigheterna atl agera som
rättshjälpsorgan eller rättsligt ombud på det sätt utredningen föreslagit och
avstyrker alltså i denna del, JK anför även att SIV: s resurser inte bör satsas
på information om straff och jkadestånd utan på information om det svenska
samhället och om svenskars levnadssätt och traditioner, JK fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På detta sätt ökar man invandrarnas förståelse för
och möjligheter till anpassning till sitt nya hemland. På motsvarande sätt bör
SIV sprida information till svenskar om olika invandrargmppers levnadssätt och
traditioner för atl öka svenskamas förståelse och inlresse för dem som skall
bli medlemmar i det svenska samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Siockholrhs län föreslår atl hotell- och restaurangägare saml ordningsvakter
som gör sig skyldiga lill diskriminering skall kunna få sina tillstånd
indragna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>BUaga
12 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
diskrimineringsutredningens slutbetänkande (SOU 1984: 55) I rätt riktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgells av: justitiekanslern (JK), Svea
hovrätt, riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS), socialstyrelsen (SoS),
riksförsäkringsverket (RFV), statens kulturråd, radionämnden,
skolöverstyrelsen (SÖ), slalens ungdomsråd, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk (SIV),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), länsstyrelsen i Slockholms län,
länsslyrelsen i Öslergöllands län, länsslyrelsen i Malmöhus län,
närradiokommiltén (U 1978:11), delegationen för invandrarforskning (EIFO, A
1983:03, fr.o.m. maj 1985 benämnd DEIFO), domstolsverket, slalens nämnd för
internationella adoptioner (NIA), konsumentverket, forskningsrådsnämnden
(FRN), arbeiarskyddssiyrelsen, ILO-kommittén, bostadsslyrelsen. Ärkebiskopen,
Svenska kommunförbundet, Landslingsförbundel, Botkyrka kommun, Stockholms
kommun, Södertälje kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Slockholms läns
landsting. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Folkpartiets ungdomsförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets
kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Svenska Röda Korset,
Sveriges Frikyrkoråd, Sveriges Riksidrotlsförbund, Riksförbundei Hem och Skola,
Sveriges Radio AB, Pressens Samarbelsnämnd, Riksförbundei för personal vid
invandrarbyråer (RIB), Riksförbundei Finska föreningar i Sverige, Jugoslaviska
Riksförbundet, Turkiska Riksförbundet, Estniska kommittén. Lettiska
Cenlralrådel och Lettiska Hjälpkommitlén, Finlandssvenskarnas Riksförbund i
Sverige, Kroatiska riksförbundet. Gemensamma arbetsgruppen mot rasism,
Adoplionscenlrum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>UHÄ har ingivit yttranden från universiteten i
Slockholm, Lund, Uppsala, Göteborg och Umeå, från högskolan för lärarutbildning
i Stockholm saml från regionslyrelserna i Stockholm, Uppsala och Umeå
högskoleregioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Yttranden över betänkandet har dessutom avgetts av
Riksförbundei för sexuellt likaberättigande, Sveriges Kristna Ungdomsråd,
Svenska Ekumeniska Nämnden och Svenska Ortodoxa Prosleriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
faktum att diskrimineringsulredningens (DU) slutbetänkande bl. a.<br>
ulgör en sammanfattning av de erfarenheter och kunskaper som utredning<br>
en vunnit under sina fem år, har föranlett många remissinstanser att<br>
inledningsvis värdera utredningens insatser mer generellt. Uttalat positiva</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>är
exempelvis SoS, länsslyrelsen i Östergötlands län, Landstingsförbun- Prop.
1985/86:98 del, Malmö kommun. Centerns kvinnoförbund, RIB och Turkiska riksförbundet.
SIV menar att utredningens samlade resultat tillfört diskussionerna om etniska
relationer myckel värdefull kunskap som under lång tid framöver kommer atl
påverka ställningstaganden och metodik i arbetet med invandrarpolitiken. Flera
remissinstanser framhåller värdet av utredningens rapporter och delbelänkanden
i undervisningssammanhang och i opinionsbildningen. Det gäller Lex,
Folkpartiets ungdomsförbund som menar att de fakta och förslag som utredningen
redovisat kommit lill stor nytta i förbundels opinionsbildning och Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund som anser all utredningens arbete tillfört
samhällsdebatten och folkbildningsarbetet ovärderiiga inslag. Del gäller också
Göteborgs kommun:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredarna återkommer på flera ställen i sitt
slutbetänkande till vad de själva rubricerar som del kanske viktigaste
resultatet av sitt arbete: all söka och sprida kunskap, Göteborgs kommun delar
utredarnas uppfattning och anser atl utredningen i det avseendet har ell slort värde.
Del omdömet gäller även i långa stycken det nu föreliggande slutbelänkandet,
även om det i vissa avseenden av förklarliga skäl saknas redovisning av och
kanske också kunskap om lokala förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del förtar dock inte värdet av atl - som utredarna menar
- kunna utnyttja merparten av utredningsresultaten i Lex, den primärkommunala
och landslingskommunala verksamhelen, I Göteborgs kommun används redan i dag
tidigare delrapporter och betänkanden i vidareutbildningssyfle inom
socialtjänsten, Slutbelänkandet har även det sill lydliga värde i del
avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även Svenska Kommunförbundel anser atl utredningen
på etl förtjänstfullt sätt lyft fram många frågor och ser det som angelägel
all anslällda och förtroendevalda i kommunerna lar del av utredningens resultat.
Kommunförbundet beklagar dock att utredningen inte behandlat olika invandrargruppers
syn på varandra, Sveriges Frikyrkoråd anser att utredningens arbete sammantaget
ulgör ell av de viktigaste underlagen för studier inom del aktuella
ämnesområdet som presenterats, men saknar en behandling av den religiösa
dimensionen av mänsklig samlevnad och de religiösa minoriteternas silualion i
Sverige, Del religiösa perspektivet i utredningens arbete saknar också
Sveriges Kristna Ungdomsråd och Svenska Ekumeniska Nämnden, även om dessa i
övrigt välkomnar utredningens publikationer som ett bidrag till en djupare
förståelse av det mångkulturella samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av remissinstanserna är del bara en som intar en
rent negaliv hållning till utredningens arbete. Det är SAF som bl, a, menar all
utredningens slutsatser och förslag bygger på utsagor om upplevelser av
diskriminering, vilka måste frånkännas allt värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också slutbetänkandel som sådanl värderas
översiktligt av ett antal<br>
instanser, varav nästan samtliga är positiva. Det gäller t, ex, statens ung<br>
domsråd. Botkyrka kommun. Centerns kvinnoförbund och Folkpartiets<br>
kvinnoförbund. Sveriges Radio AB finner den komplexa frågan om etniska<br>
relationer allsidigt belyst i betänkandet och ställer sig bakom dess generel<br>
la målsättning. Riksförbundet Finska föreningar i Sverige instämmer i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>__<br>
betänkandets slutsatser och förslag och menar att dessa väl svarar mol de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>synpunkter på området som framkommil genom en enkät lill
förbundets Prop. 1985/86:98 lokala föreningar och distriktsorganisationer
som man genomfört, Adoplionscenlrum lämnar följande förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen har haft
i uppdrag att komma med förslag till åtgärder mol fördomar och diskriminering
på etnisk grund. Vi vill då först konstatera att vi anser alt en vid spridning
av själva betänkandet är en viktig ålgärd. Belänkandet är välskrivet,
kunskapsrikt, intressant och tankeväckande och borde genom en subventionerad
utgivning spridas lill myndigheter, institutioner och organisationer i Sverige
och även ingå som obligatorisk låsning i kursplanen för olika yrkeskategorier
som lärare, socialljänslemän, poliser, journalister etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kroatiska Riksförbundei intar en
mer negativ inställning lill betänkandet och anser del kvalitelsmässigl ojämnt
och svåröverblickbarl. Vidare anser förbundet bl, a, alt utredningen borde
utsatt SIV för en mer kritisk granskning och finner det otillfredsställande
all utredningen i betänkandet inte behandlat relationerna mellan olika
jugoslaviska grupper i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag om förbud mot organisationer som främjar etnisk
diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår atl regeringen ånyo överväger frågan
om ett lagstadgal förbud mot organisationer som främjar etnisk diskriminering,
I lagstiftningen hör detta nära samman med förbudet mot hets mol folkgrupp,
varför ell tillägg lill delta föreslås utarbetat som innebär en kriminalisering
av bildande av eller dellagande i organisationer vars verksamhei främjar eller
uppmanar lill förföljelse på etnisk grund. Utredningens motiv för detta förslag
är främst hänförligt lill Sveriges anslutning till FN: s rasdiskrimineringskonvenlion
och dess slipulalioner i delta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget har fåll ett blandat
mottagande. Många remissinstanser är positiva och hänvisar då i allmänhet lill
alt Sverige enligt FN-konventionen måsle lagstifta i detta avseende. Något
färre är negativa och stöder detta ställningslagande i huvudsak på viklen av
all värna om föreningsfriheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel stöds hell av Svea
hovrätt, ILO-kommillén, Ärkebiskopen, Landslingsförbundel, Slockholms läns
landsting, Slockholms och Södertälje kommuner, TCO, Adoplionscenlrum, Centerns
kvinnoförbund, Sveriges Frikyrkoråd, RIB, Riksförbundet Hem och Skola,
Turkiska Riksförbundet, Leltiska Cenlralrådel i Sverige och Leltiska
HjälpkommUlén, Gemensamma arbetsgruppen mol rasism saml NIA. Ulöver den motivering
som anförts ovan görs bl, a, gällande atl förbudel behövs "inte enbart för
att efterleva FN: s rasdiskrimineringskonvention utan först och främst för all
klart uttrycka statsmakternas ståndpunkt i frågan och på så sätt förstärka
invandrarnas förtroende för det svenska samhället", Sveriges Frikyrkoråd
påpekar att förbudet bör gälla också till skydd för religiösa minoriteter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt tillstyrker förslagel
på de skäl utredningen angivit och anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om vilka ålgärder som skall
kunna vidtas för all molverka<br>
rasdiskriminerande programinslag i närradion diskuteras också i närtadio-<br>
kommitténs betänkande "Föreningarnas radio" (SOU 1984:53). I skl re-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>missytlrande
har hovrätten bl, a, av hänsyn lill lagregleringen av yttrande-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>friheten
inte kunnat ansluta sig till det förslag som kommittén lagt fram, Prop.
1985/86:98 Hovrätten har i stället lagt fram ell annal förslag. För all
möjliggöra etl snabbare ingripande i sådana fall kan man enligt hovrättens
mening diskutera alt införa en möjlighel för närradiomyndigheien att temporärt
dra in sändningstillstånd när en icke laga kraflågande dom angående
yltrandefri-helsbroll från tingsrätt föreligger. Sändningstillstånd skulle då
kunna dras in snabbare ulan atl man därmed frångår principen atl missbruk av
yttrandefriheten skall prövas endast av vederböriig domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om delta förslag genomförs bör enligt
hovrättens mening diskrimineringsulredningens förslag genomföras. De båda
förslagen kompletterar varandra och bör sammantagna kunna medföra ett
effektivare skydd mot rasdiskriminerande föreningsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RRV förklarar sig med hänsyn till föreningsfriheten
vara tveksam till förslagel och påpekar också all förbjudna organisationer kan
uppstå igen under nytt namn och att påföljderna för de verksamhetsansvariga
därför bör skärpas (om etl förbud införs).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LO intar en negativ hållning och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under senare år har ett antal sådana organisationer
uppstått i Sverige och det är mot bakgmnd av deras syfte och verksamhet enligt
LO svårt atl se någol samhäUsmoliv för dessa organisationers existens i del
svenska samhället. De har dessutom en så samhällsdestmkliv verkan all alll bör
göras för att förhindra deras tillkomst och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta till trots, ställer LO sig tveksam lill
metoden all i lag förbjuda sådana organisationer. En orsak tkl denna Ivekan är
erfarenheten från andra länder där sådan lagstiftning finns, där det hafl
minimal effekt. Rättsprocessen har varit mer besvärlig än effekten, Dessulom
tenderar sådana organisationer alt genomföra namnbyte för atl omgående på nytt
dyka upp. En annan orsak till LO:s tveksamhet är de svåra gränsdragningarna
och definitionerna av vad som kan betraktas som "organisation som
befrämjar etnisk diskriminering" och alt sådana definitioner kan variera
från en tid till annan. Ett införande av en sådan lagstiftning som i dag kan
anses välmotiverad kan i morgon därmed bli ett allvarligt hot mot föreningsfriheten.
Däremot är del viktigt atl åtalsmöjligheterna och därmed sammanhängande
straffpåföljder nogsamt genomförs om sådana organisationers representanter
eller medlemmar, enskilt eller kollektivt, begår gärningar som är i lag
förbjudna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget avstyrks helt av JK, RA, statens
ungdomsråd, SIV, Folkpartiets ungdomsförbund. Finlandssvenskarnas riksförbund.
Pressens Samarbelsnämnd, Svenska Ortodoxa Prosleriet och Socialdemokratiska
kvinnoförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JK
anförbl.a.:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningsfriheten får enligt 2 kap. 14 § andra
slyckel regeringsformen begränsas endasl såvitt gäller sammanslutningar vilkas
verksamhei är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av
folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt urspmng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av prop, 1975/76:209 s, 113 f har
förpliktelserna enligt FN-konventionen ansetts vara tillgodosedda i svensk rätl
genom beslämmelserna om hels mol folkgrupp och olaga diskriminering i 16 kap,
8 och 9 §§ brottsbalken. Jag delar denna uppfattning och anser inte att det för
närvarande erfordras någon ytterligare begränsning av föreningsfriheten av del
slag som utredningen föreslår med avseende på ell tUlägg lill 16 kap, 8 §
brottsbalken (se sid, 189 i betänkandet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vidare uttalat att rasisliska organisationer som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>registreras
som föreningar genom registreringen skulle komma i åtnjutande Prop. 1985/86:98
bl,a, av kommunala förmåner Lex, subventioner i samband med kommunal
lokalupplålelse. Enligt utredningen skulle ett förbud mot invandrarfientiiga
organisationer "kunna vara ell stöd för de myndigheter som i dag tvingas
lämna sådana förmåner även lill de organisationer som uppenbart bedriver
rasistisk verksamhei" (se s, 189 i betänkandet). Utredningens påslående om
alt det skulle föreligga något sådanl tvång är felaktigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 stort sett samma synpunkler framförs av RÅ såvitt
gäller föreningsfriheten och FN-konventionen, RÅ anför därutöver:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sammanhanget bör man inte heller bortse från
risken alt de fåtal organisationer av berört slag som existerar i landet, och
som dessutom bedriver en tämligen undanskymd verksamhei, skulle kunna tilldra
sig ökad uppmärksamhet genom ett förbud. Statsmakterna lorde i tillräckligt hög
grad ha markerat sill ogillande av organisationerna i fråga genom
lagstiftningen om hets mol folkgrupp och olaga diskriminering, vilka bestämmelser
i slort tvingar organisationerna lill passivitet, Förslagel avstyrks därför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV gör gällande all de negativa konsekvenserna av
ell förbud, bl, a, kränkande av föreningsfriheten och risken för all rasisliska
organisationer går under jorden och därigenom blir betydligt fariigare,
överväger de poskiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialdemokratiska kvinnoförbundet hävdar att
föreningsrätten i så hög grad som möjligt ska vara fri från begränsningar och
inskränkningar av olika slag och all samhället ännu inte uttömt alla de
möjligheter som finns för atl begränsa och stoppa diskriminerande verksamhei av
organisationer, Förbundel anser dock atl samhällsstöd för dessa organisationer
inte kan utgå och alt samhället helt klart måsle uttala sill avståndstagande
från sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets ungdomsförbund hänvisar förutom lill
föreningsfriheten lill alt del kan bli mer lockande för vissa människor all
ansluta sig lill organisationer som verkar underjordiskt samt all man genom
all låta rasisliska organisationer verka öppet får ökade kunskaper om dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Finlandssvenskarnas riksförbund tror atl ell förbud
skulle bli både verkningslöst och farligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett avsnitt om forskning och annal kunskapsinhämlande konstaterar<br>
utredningen all forskningen om etniska relationer i Sverige kommit sent<br>
igång och inte hunnit bli omfångsrik. Även om nya möjligheter lill kun<br>
skapsuppbyggnad kommer alt ges vid de instilutionsliknande enheter av<br>
tvärvetenskaplig karaktär som på senare år har bildals vid flera universilel<br>
är del viktigt all områdel ges ökad prioritet vid anslagsgivning och all fler<br>
forskare stimuleras till insatser. Utredningen pekar på alt etl personaltill<br>
skott till sekretariatet vid delegationen för invandrarforskning (DEIFO)<br>
skulle kunna få positiva effekter bl, a, genom möjligheterna till en intensi<br>
fierad påverkan på forskningsfinansiärer av olika slag. Vidare skulle etl<br>
sådant tillskott kunna avhjälpa den brist på forskningsinformation som i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dag kännetecknar områdel,
vilket i sin lur skulle kunna medföra etl ökat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intresse
hos såväl forskare som nyttjare. Utredningen redovisar också ett Prop.
1985/86:98 antal forskningsområden såsom särskilt angelägna, Behovel av
historisk forskning framhålls, liksom socialantropologiska studier av de
"nya" kulturer som växer fram i samhället genom invandringen.
Studier av institutionell diskriminering borde komma till stånd liksom all
samhället skulle få en bättre överblick över den etniskt sociala
stratifieringen genom en etnisk levnadsnivåundersökning. Till angelägna
forskningsuppgifter hör enligt utredningen också de etniska
minoritetsgruppernas rättsliga och sociala ställning, uppföljning av
utredningens studie av majoritetsbefolkningens attityder, forskning om
massmediernas roll i opinionsbildningen och studier om språk och
språkbehandling som diskrimineringsgrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett femtonta! remissinstanser uttalar sig särskilt
om forskningsavsnitlet och flertalet av dem tillstyrker utredningens bedömning
om behovet av ny kunskap på området. Här kan nämnas FRN, SACOISR, Slockholms
läns landsting, Adoplionscenlrum, Söderiälje kommun, UHÄ och flera universitet.
Några instanser framhåller vissa forskningsinsatser som viktigare än andra. Det
gäller t, ex, SÖ, som betonar viklen av den föreslagna etniska
levnadsnivåundersökningen och studier om språkets roll, Bolkyrka kommun som
anser det angeläget med studier av etnisk diskriminering inom de kommunala
myndigheterna, kulturrådet, som betonar behovel av kunskaper om
kulturverksamheter bland invandrare och språkliga minoriteter. Svenska
Ekumeniska Nämnden framhåller behovel av mer forskning, framför alll kring
mukikullurella/multikonfessioneUa miljöer och - i likhet med Sveriges Kristna
Ungdomsråd — kring invandrarbarns- och ungdomars situation, syn på sig själva
och sin framlid i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>UHÄ delar utredningens och högskoleenheternas
bedömning atl forskningen om etniska relationer är ett i Sverige eftersatt
forskningsområde. Det finns emellertid ett växande intresse bland forskare, i
första hand inom humaniora, religionsvetenskap och samhäUsvetenskap, som del är
viktigt att stödja. Vid flera universilel har under senare år tillkommit
tvärvetenskapliga centmmbildningar, och forskargrupper, som ställt forskningen
om etniska relationer i fokus. Som exempel kan nämnas centmmbildningar för
invandrarforskning vid universketen i Slockholm och Uppsala,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såväl utredningen som delegationen för
invandrarforskning (EIFO) har redovisat en rad angelägna forskningsområden, I
anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 uppmärksammade UHÄ behovet av
utökade resurser för den forskning som utredningen framhåller som angelägen.
UHÄ föreslog bl, a, alt resurser skulle anvisas för uppbyggnaden av en basorganisation
för ell centrum för invandrarforskning i Uppsala, I den forskningspolitiska
propositionen (prop, 1983/84:107) har invandrarforskningen uppmärksammats genom
atl föredragande statsrådet framhållk nödvändigheten av all högskolorna,
berörda forskningsråd och seklorsorgan ger högre prioritet ål området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Behovel av den föreslagna satsningen på
forskningsinformation understryks särskill av SACOISR, Stockholms läns
landsting och av FRN.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:369.0pt'><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stafiiga myndigheterna</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen ägnar i belänkandet frågan om
de statliga myndigheternas ansvar och insatser belydande utrymme. Utredningen
framhåller som särskill viktigt all myndigheterna bedriver ell eget kartläggnings-
och programarbete ägnat alt ge invandrare och medlemmar av etniska minoriteter
en likvärdig behandling; ett begrepp som ingående diskuteras och som enligt
utredningen bör sällas upp som mål för verksamhelen. Några särskilt vikliga
seklorsmyndighelers hantering av invandrarfrågorna ulgör en bakgrund för
diskrimineringsulredningens överväganden av hur statsmyndigheternas arbete kan
förbättras. En kritisk granskning av nuvarande förordning (1976:310) om
ålgärder för invandrare m,fl, leder utredningen fram till förslaget att
statsmyndigheterna genom en ny förordning bör ges klarare riktlinjer för sitt
arbete. En sådan förordning bör enligt utredningen fastslå atl statliga
myndigheter inom sitt verksamhetsområde har samma ansvar för invandrare och
språkliga minoriteter som för befolkningen i övrigt och all de med
utgångspunkt i de invandrarpolitiska riktlinjerna utförligt skall ange de mål
och riktlinjer som skall gälla för alla delar och nivåer av den egna
verksamheten saml tillse atl dessa effektivt efterlevs. Myndigheterna skall gå
invandrare och medlemmar av språkliga minoriteter tillhanda på vUlkor som är
likvärdiga med dem som lillämpas i förhållande lill befolkningen i övrigt.
Tillsyn av myndigheternas ålgärder med anledning av förordningen föreslås
utövas av slalens invandrarverk, som också skall delges planer om ålgärder och
när så behövs samråda om åtgärdernas utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del slora flertalet remissinstanser
ställer sig positiva tiU förslagel eUer har inget atl erinra mol del. Ett anlal
instanser ställer sig dock tveksamma eller negativa lill vissa av dess delar,
främst vad gäller invandrarverkets föreslagna tillsynsroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behov av ny förordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först gäller det allmänna behovel av en ny förordning
tillstyrks delta uttryckligen av RFV, kulturrådel, AMS, SIV, länsslyrelsen i
Slockholms län, domstolsverket, NIA, konsumeniverkei, bostadsslyrelsen,
Söderiälje kommun. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Turkiska
riksförbundet, Letliska Centralrådet, Lettiska hjälpkommiitén och Adoplionscenlrum.
Del skäl som oftast anförs för en sådan ny förordning är behovet av en ökad
tydlighet om myndigheternas ansvar på områdel, SIV anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV delar DU: s uppfattning all del
inte alllid tycks vara klart för myndigheter och institutioner atl de har samma
ansvar för invandrarna som för majoritetsbefolkningen, I detta ligger att extra
insatser kan behövas och atl lika behandling inte alltid innebär likvärdig
behandling, DU konstaterar alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punktinsatser
vid akuta behov är vanligare än djupare analys som leder till långsiktig
handling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>invandrarfrågor
ofta lågprioriteras i ekonomiska svångremslider,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- de invandrar- och minorilelspolkiska målen
jämlikhet, valfrihet och Prop. 1985/86:98 samverkan, liksom förordningen
(SFS 1976: 310) om statiiga myndigheters skyldighet alt inom sitt
verksamhetsområde fortlöpande beakta sitt ansvar för invandrare och språkliga
minoriteter, tycks spela en underordnad roll, SIV anser atl utvecklingen sedan
förordningens tillkomst varit i slort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sett
posiliv. Flera myndigheter har tagit sitt ansvar för invandrare och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minoriteter
och arbetat i förordningens anda, I många fall instämmer dock</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV i utredningens analys, SIV tillstyrker därför
alt förordningen SFS 1976:310 upphävs och all en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ny
förordning utfärdas som tydligare fastslår såväl myndigheternas ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
invandrarverkets roll i arbetet för invandrare och minoriteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fyra remissinstanser är negativa till en ny
förordning, Svea Hovrätt avvisar förslagel främst med hänvisning till atl många
myndigheters arbetsområden enligt hovrätten inte är av sådant slag all del
finns utrymme för eller anledning lill särskilda åtgärder för invandrare, RRV
ifrågasätter i likhet med statskontoret om utarbetande av handlingsprogram är
en lämplig styrmetod för all höja aktivitetsnivån, eftersom sådana aktiviteter
med liden bmkar bli rätt rutinmässiga, RRV anser dessulom alt en
förfallnings-mässig reglering av dessa verksamheter strider mot principen atl
varje myndighei inom sitt område skall la ansvar för alla medborgare. Som
alternativ till utredningens förslag anser såväl RRV som statskontoret atl
syftena kan uppnås genom att SIV via bl, a, myndigheternas anslagsframställningar
bevakar vilka åtgärder som vidtas och vid behov gör statsmakterna uppmärksamma
på eftersatta områden, JK ser inte någon anledning till all den nuvarande
förordningen skall upphävas och ersätts med en ny och anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Däremol bör enligt min mening förordningen
lämpligen förses med ett tillägg av innebörd all SIV skall bistå alla statliga
myndigheter vid handläggningen av frågor som berör invandrare när
myndigheterna begär del. Del gäller framför alll med tolk- och översätlningshjälp
(jfr s, 221 i betänkandet SOU 1984:55) utan att det behöver belasta
myndigheternas budget, SIV bör även bistå myndigheterna med hjälp i form av
upplysningar om och till invandrare i myndigheternas kontakter med invandrare i
olika hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som ovan nämnts innehåller utredningens förslag
till en ny förordning några olika komponenter. Dessa utgörs av en precisering
av statsmyndigheternas ansvar, ett krav på konkreta handlingsprogram, etl krav
på likvärdig behandling saml en precisering av invandrarverkels roll i sammanhanget,
I det följande behandlas remissinstansernas synpunkler på var och en av dessa
fyra komponenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statsmyndigheternas
ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
statsmyndigheternas ansvar tydligare än i nuvarande förordning kommer lill
uttryck i en ny förordning bejakas i slort sett samma remissinstanser som är
positiva till en förordning, och med samma motiv. De som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>således uttryckligen ansluter sig till förslaget är
följande: RFV, kulturrå- Prop. 1985/86:98 det, AMS, SIV, länsstyrelsen i
Slockholms län, domstolsverket, NIA, konsumentverket, bostadsstyrelsen.
Ärkebiskopen, Söderiälje kommun, Centerns kvinnoförbund, Letliska Cenlralrådel,
Leltiska hjälpkommitlén och Adoplionscenlrum. Ingen remissinstans ifrågasätter
principen om varje statsmyndighets ansvar för invandrare och minoriteter på
sitt respektive verksamhetsområde, möjligen med undantag av JK, i det ovan
citerade Uttalandel, i vilket SIV föreslås svara för viss service och vissa
kostnader som i dag åvilar respektive myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handlingsprogram</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har alltså föreslagit alt de statliga
myndigheterna, med utgångspunkt i de riktlinjer för invandrar- och
minorilelspoliliken som riksdagen har godkänt, ulföriigt skall ange de mål och
riktlinjer som skall gälla för alla delar och nivåer av den egna verksamhelen
samt tillse alt dessa effektivt efterlevs. Ett flertal av de remissinstanser
som uttalat sig om förslagel är också för del. Odelat positiva är kulturrådel,
AMS, länsslyrelsen i Slockholms län, länsslyrelsen i Öslergöllands län,
Södertälje kommun. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiels ungdomsförbund, RIB
och Adoplionscenlrum. De motiv som anförs är i huvudsak desamma som
utredningens,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AMS betonar särskilt viklen av alt
programmen omfattar förslag lill konkreta åtgärder för vilka tillräckliga
resurser måsle avsällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser ger förslagel
principiellt stöd men anför därtill olika reservationer, SIV menar atl det är
viktigt all myndigheterna upprättar samlade program för sill arbete med
invandrare och all delta slås fast i förordningen, men atl programmens
detaljeringsnivå måste bli olika bl, a, beroende av myndigheternas verksamhet,
komplexitet och administrativa Uppbyggnad, Domstolsverket ser det som lämpligt
att handlingsplaner upprättas av de centrala statliga myndigheterna men har
däremol svårt alt se meningen med alt sådana också upprättas av lokala
myndigheter, i synnerhet av sådana myndigheter vars verksamhet är starkt
regelstyrd. För domstolarnas del avstyrks förslaget, Bostadsslyrelsen finner i
princip inget atl invända mot förslaget om handlingsprogram, men vill för sin
egen del ifrågasätta om del inte vore bättre all invandrarfrågorna inarbetades
i det generella handlingsprogram som styrelsen upprättar. En liknande uppfattning
redovisar SÖ, som delar utredningens uppfattning om behovet av en samlad
planering för arbetet med invandrar- och minoritetsfrågor, men anser all delta
bör ske integrerat med verksamhelen i övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Negativa till förslagel om
handlingsprogram är som ovan nämnis Svea hovrätt, statskontoret och RRV.
Därlill kommer - bland myndigheter som till skillnad från dessa är positiva
lill en ny förordning - SoS och RFV, som inte anser alt förordningen bör
innehålla krav pä upprättandet av handlingsprogram. Motiven för avstyrkandet i
detta avseende är i huvudsak desamma för dessa två, SoS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighelema bör självfallel
utarbeta de planeringsdokument och styr- Prop. 1985/86:98 medel för sin
verksamhet som de har behov av. Handlingsprogram för vissl område kan vara
exempel på delta. Del är dock tveksamt om verksamheten och
verksamhetsplaneringen främjas av likartade formkrav belräffande planeringen
oavsett vilken verksamhei de bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likvärdig behandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att den nya förordningen uttalat
anger all de statliga myndigheterna skall gå invandrare och medlemmar av
språkliga minoriteter tillhanda på villkor som är likvärdiga med dem som
tillämpas i förhållande lill befolkningen i övrigt. Myndigheterna skall därvid
uppmärksamma atl detta medför all särskilda åtgärder behöver vidtas för all
tillförsäkra nyss nämnda grupper den servicenivå som myndigheterna i övrigi
tillämpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks i alll
väsentligt och med samma motiv som utredningen anfört av i slort sett alla de
remissinstanser som tagit upp frågan. Det gäller RFV, SÖ, AMS, SIV,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Östergötlands län.
Ärkebiskopen, Landslingsförbundet, Centerns kvinnoförbund. Lettiska Centralrådet,
Lettiska hjälpkommiitén och Adoplionscenlrum. 5/V anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV vill, liksom DU understryka all
insikt om att likvärdig behandling inte innebär Uka behandling är centralt vid
myndighetens hantering av invandrare. Ulan denna insikt kommer myndigheter inte
all ändra sill förhållningssätt även vid väl detaljerade program och när
program skall översältas i praktisk handling. Särskilt viktigt är del när
myndigheters verksamhei direkl ingriper i den enskUdes vardag, exempelvis vid
ärende hos försäkringskassan, skattemyndigheter och polis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att likvärdig behandling i
sammanhanget många gånger är liktydigt med posiliv särbehandling framhålls
särskill av AMS och SÖ, något som alltså bejakas. Det synes också SoS göra,
även om den riktar viss kritik mot utredningens sätt alt behandla frågan om
likvärdig behandling. SoS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheterna från såväl
sociaUjänslen som hälso- och sjukvården lyder på alt invandrare i allt
väsentligt har likartade behov som befolkningen i övrigi, men att del krävs
särskilda ålgärder för all tillgodose dem, Detla gäller också för många andra
grupper i samhället (rörelsehindrade, småbarnsföräldrar, gamla, barn, synsvaga
m,fl,). Del är därför ytterst tveksamt om man, som utredningen gör, kan hävda
att förutsättningar för likvärdig behandling av invandrare skall vara hänsyn
lill "etniskt betingade behov". Diskussionen bör i stället ulgå från
del faktum all de har samma behov som alla andra människor men all de i någol
eller några avseenden befinner sig i en silualion, som medför all särskilda
ålgärder erfordras för alt deras behov skall kunna tillgodoses och för atl de
skall kunna leva sill liv på samma villkor som andra. Del fortsatta arbetet kan
då inriktas mot alt klarlägga vilka svårigheter som detta medför och hur de kan
lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen finner det dessulom
angeläget framhålla all bristande likvärdig behandling också hänger samman med
bristande individuella och struktu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rella möjligheter. Strävandena atl t, ex, bygga ut
ivå-språkig service - Prop. 1985/86:98 utan att kvaliteten försämras -
försvåras kraftigt av brislen på sådan personal. Detta är särskill påtagligt
för vissa språkgrupper. Även när ålgärder vidtas för att ge invandrarna en
posiliv särbehandling lar del tid innan de får effekt. För alt undvika att
sådana omständigheter får diskriminerande effekter är del angeläget att
erforderliga särålgärder vidtas på ett tidigt stadium,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea Hovrätt är - som tidigare
nämnts - negativ lill en ny förordning. Förutom del tidigare angivna motivet
anger hovrätten i detta sammanhang all myndigheternas möjligheter atl ge
invandrare en likvärdig behandling främst är beroende av anslagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarverkels tillsyns- och samrådsroll med anledning
av den föreslagna förordningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV har sedan 1976 i enlighet med nu gällande förordning,
en roll som samordnare och samrådsparlner i förhållande lill de statliga
myndigheterna vad gäller insatser för invandrare och språkliga minoriteter,
Diskrimineringsulredningen analyserar i belänkandet denna samordningsroll och
menar atl tUlsyn av statsmyndigheterna vore etl mer adekvat uttryck för
verkels uppgift än del abstrakta och mångtydiga begreppei samordning. En
lillsynsroll uttalad i förordning skulle, enligt utredningens mening, ge verkel
bättre möjligheter all påverka myndigheterna. Vid sidan av denna tillsynsroU
föreslår utredningen alt myndigheterna skall informera SIV om planerade
ålgärder och vid behov samråda med verkel om åtgärdernas uiformning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel om SIV som
tillsynsmyndighet har rönt ell blandat mottagande i remissopinionen, Ell
övervägande antal av de instanser som uttalat sig i frågan är negativa.
Tillstyrker förslagel gör emellertid bostadsslyrelsen, kullurrååei, NIA,
länsslyrelsen i Slockholms län. Lettiska Centralrådet, Lettiska hjälpkommitlén
saml SACOISR. 1 den mån skäl därtill anförs överensstämmer de med utredningens
motiv, SACOISR anser att SIV:s lillsynsroll borde utvidgas atl avse även
primärkommunala och landstingskommunala verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rent negativa lill en uttalad
tillsynsroll för SIV är JK, SoS, RFV, statskontoret, RRV, SÖ, statens
ungdomsråd. Frikyrkorådet och Ärkebiskopen. De skäl som anförs härför är
främst den rollkonflikt som SIV därigenom uppges komma i, bl, a, på så säll atl
verket skulle tillse även den egna verksamhelen, att förslaget skulle innebära
ett avsteg från gällande praxis om myndigheternas jämställdhet och
självständighet i förhållande till varandra och atl SIV inte har tillräcklig
kompetens på fackmyndigheternas områden för att verkligen kunna avgöra huruvida
invandrare på dessa behandlas likvärdigt eller ej. Statskontoret pekar på atl
behovet av löpande lillsyn redan i dag är uppfyllt genom JO-ämbetel, vars
granskning även inrymmer de kommunala myndigheterna, Svea hovrätt, som är kritisk
mot benämningen lillsyn, har liknande motiv och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten anser del inte heller vara lämpligl all
benämna invandrarver- Prop. 1985/86:98 kels uppgift enligt den tänkta
förordningen om ålgärder för invandrare m, fl, som en tillsynsuppgift, JK och
JO har enligi lag alt utöva lillsyn över liUämpningen i offentlig verksamhei av
lagar och andra författningar. De har därmed förbundna befogenheter, såsom
åtalsrätl. Överordnade myndigheter har ofta lillsyn över underordnade
myndigheter, vilken kan utövas bl, a, genom överprövning av den underordnade
myndighetens beslul. Eftersom dylika befogenheter inte är avsedda atl
tillkomma invandrarverket bör verkel inte ulses lill tiUsynsmyndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SIV är tveksamt till all få en uttalad tillsynsroll och anför bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen och riksskatteverket är exempel på ordinarie tillsynsorgan.
Tillsynen utövas bl, a, med hjälp av inspektioner och "andra
ålgärder" (förfrågningar, infordrande av handlingar etc),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SpecieUa liUsynsorgan är JK, RRV, Statskontoret,
Datainspekiionen och riksdagens revisorer. Betecknande för dessa myndigheter är
all deras tiUsyn omfattar alla myndigheter i olika delar. Del synes vara en
tillsyns-roll av del senare slaget som DU avser. Arbetsfältet kommer i så fall
all omfatta så gott som samtliga myndigheter. En uppgift av så stor omfattning
kommer all — om tillsynen skall fungera som avsett - kräva en avsevärd
resursförstärkning för SIV,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verket menar all tillsynsfunktionen rimmar illa med
intentionerna att varje myndighet inom sill ämnesområde har ansvar även för
invandrarna. Att utpeka verket som en tiUsynsmyndighet, utan att samtidigt ge
verket reell möjlighet all ingripa och påverka myndighetens agerande, riskerar
att bli ett slag i luften. Ansvaret för eventueUa missförhållanden i andra
myndigheters hantering av invandrarfrågor kan komma all läggas på lillsynsorganel,
dvs, SIV, i stället för på den ansvariga myndigheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är därför lämpligare att SIV, i stäUet för en
direkl tillsynsfunktion, fortsätter all ha sin nuvarande bevaknings- och
samordningsroU, Detta har, om man ser utvecklingen av invandrarfrågorna i
samhäUel under en tioårsperiod, visat sig vara en fungerande roll. Vid upptäckt
av brister i andra myndigheters hantering av invandrarfrågor kontaktar SIV i
första hand den berörda myndigheten. Är inte delta tillräckligt kan saken
påtalas hos myndighetens ordinarie lillsynsorgan. Är den felande myndigheten
själv tillsynsmyndighet, torde SIV ha möjlighel att vända sig direkt lill
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Centerns kvinnoförbund menar atl det
samordningsansvar SIV redan i dag har borde ge utrymme och ansvar också för de
uppgifter utredningen föreslår för verkel i framliden men har inget all invända
mol all detta klarare framgår av SIV: s instruktion, RA anser sig inte kunna
bedöma behovel av de ålgärder utredningen föreslagit för de statiiga
myndigheterna bl. a, vad avser SIV: s lillsynsroll, RÅ anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt kan dock sägas all en alltför långt driven
formalisering av kontakterna mellan olika myndigheter kan motverka del syfte
som ligger bakom en viss anbefalld ordning. Givelvis bör invandrarverket
fortlöpande hålla sig underrättat om förhållandena på del aktuella området och
därvid kunna inhämta upplysningar under medverkan från berörda myndigheter, I
och för sig kan del givelvis stundom vara av inlresse för invandrarverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 98</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
få information om exempelvis förekomsten av åtal för olaga diskrimine-
Prop. 1985/86:98 ring och hels mol folkgrupp liksom om domstolarnas praxis på
området. Uppgifter i dessa hänseenden lorde dock med fördel kunna hämtas i
första hand från den löpande rällsstatisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Invandrarverkets
framtida uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskrimineringsulredningen
har funnit alt frågan om all fortlöpande bevaka de etniska relationernas
utveckling tydligare bör framgå av uppdraget till SIV och all delta således bör
komma lill klart uttryck i SIV: s instmktion. Som exempel på arbetsuppgifter
inom området för verket anger utredningen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl systematiskt följa och
redovisa utvecklingen genom egna studier, periodiskt återkommande uppföljningar
av DU:s attitydundersökning saml initierande av nödvändig forskning i övrigi;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all systematiskt följa och
redovisa de centrala myndigheternas insatser pä invandrarpolitikens område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl systematiskt följa och
redovisa tillämpningen av diskrimineringslag-sliflningen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl SIV utses till det
nationella organ som anges i artikel 14 i FN:s rasdiskrimineringskonvention,
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl även i övrigt verka för
förbättrade etniska relationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>I den del förslagel avser SIV: s roll vad gäller
rättsväsendels område och frågan om det nationella organet enligt
FN-konventionen utvecklades delta i delbetänkande (Ds A 1984:7) Om olaga
diskriminering och remissorganens synpunkter på dessa frågor återges i det
sammanhanget. Vad gäller utredningens uppfattning alt del klarare bör framgå av
SIV: s instmktioner alt verket har etl uttalat uppdrag all fortlöpande bevaka
och redovisa de etniska relationernas utveckling lUlslyrks detta av de
instanser som beröri frågan. Del gäller SoS, SÖ, UHÄ, statskontoret, RRV,
länsstyrelsen i Slockholms län, landslingsförbundet, Södertälje kommun.
Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund, Leltiska Cenlralrådel och
Leltiska hjälpkommiitén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV synes inte ha något all erinra mol förslaget
som sådanl men anser all den speciella frågan om periodiskt återkommande
uppföljningar av attitydundersökningen inte bör skrivas in i instmklionen,
utan att SIV i stället vid behov i samarbete med DEIFO kan initiera olika slags
studier om etniska relationer, SIV kommenterar också resursfrågan och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många av de föreslagna uppgifterna för SIV sköts
redan av befintlig personal respektive kan ulföras genom vissa
omformuleringarav verksamhelen. Del gäller främst utbildning och
opinionsarbete saml produktion av material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De uppgifter som SIV föreslås få när det gäller
andra myndigheters utarbetande och genomförande av egna handlingsprogram på
invandrar-och minoritetspoiitikens område innebär en avsevärd ambilionshöjning
jämfört med förhållandena idag, SIV bedömer att ett tillskott av en årsarbetskraft
skulle möjliggöra granskning av ell par myndigheters handlingsprogram per år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:373.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En allmän bevakning av rättstillämpningen kräver
tillskoll av en juri- Prop. 1985/86:98 disk! väl bevandrad handläggare. För
dessa arbetsområden krävs dessutom en gemensam assislenlresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya stödfunktionen/myndigheten behöver minst de
resurser DU föreslår. Kontakter med JämO ger vid handen all DU: s beräkning av
resursbehovet är i underkant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovet av operativa medel för en systematisk
bevakning av etniska relationer beräknar DU till en miljon kronor årligen. Av
dessa medel är huvuddelen motiverad av de periodiskt återkommande
attitydundersökningarna, SIV menar all medel för sådana störte undersökningar
bör sökas i samråd med EIFO när behov föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all utveckla och stimulera utbildnings- och
fortbildningsinsatser på olika samhällsområden behöver SIV även
fortsättningsvis möjlighel att bevilja projektbidrag för metodutvecklingsarbete
m, m, i kommuner, landsting och organisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SIV delar utredningens bedömning att insatser för
att bekämpa diskriminering och vitalisera rättstillämpningen på detta område
inte kan betraktas i termer av rationalisering och besparingar annat än sett ur
ell mycket vkl samhällsperspektiv, SIV har inte heller kunnat finna andra
möjligheter att finansiera en ambkionshöjning från samhällets sida än dem som
DU själv pekat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Resursfrågan har också behandlats av statskontoret
och RRV som bl, a, år kritiska lill utredningens förslag om en kvittning mol de
kostnader som utredningen belastat statsbudgeten med som finansieringsmöjlighet
för framtiden, ÄÄV anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De flesta av utredningens förslag, som RRV
lillslyrkl eller lämnat ulan erinran, åligger redan i dag invandrarverket. Det
motiverar aUlså inte i sig några ytterligare resurser, Diskrimineringsulredningen
har vidare under en rad år gjort värdefulla kartläggningar som normalt faller
inom invandrarverkets ansvarsområde, Ell sådanl förhållande kan inte i sig
motivera atl molsvarande resurser, efler det atl utredningen fullgjort sin
uppgift, förs över till verkel. Det kan således inte ses som ett hållbart
argument för all motivera mera resurser till verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommuner
och landsting</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lämnar i etl mer resonerande avsnitt om kommuner och landsting vissa förslag
lUl ålgärder. Del gäller framför alll alt dessa inom sina olika förvaltningar
och organ bör göra egna genomgångar av sin praxis och studera i vad mån
likvärdig behandling verkligen ges invandrare samt alt upprätta
handlingsprogram. Del gäller vidare alt kommunerna inom ramen för socialtjänsten
eller i invandrarbyråverksamheten bör utbilda någon som skulle kunna lämna
invandrare viss rättslig vägledning t, ex, vid faU av olaga diskriminering.
Utredningen pekar också på behovel av ivåspråkig personal, inte minst inom
landstingens verksamhei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Endasl få remissinstanser har lämnat synpunkter på
dessa förslag. Vad gäller frågan om kommunala handlingsprogram tillstyrks detta
av kulturrådel, SIV, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun.
Södertälje</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>kommun. Svenska
kommunförbundet och Centerns kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:368.0pt'><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser all del är naluriigl atl sådana program får växa Prop. 1985/86:98
fram då behov föreligger, RRV avstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslaget om utbildning för viss rättslig vägledning anför 5/V:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verkel delar DU:s mening alt del är värdefullt om
människor som känner sig diskriminerade kan vända sig till en person i den egna
kommunen, som är särskUt kunnig inom del aktuella rättsområdet. Denna skulle
kunna ge råd och stöd i diskrimineringsfrågor. Betydelsen av närhet lill hjälp
i denna typ av ärenden kan inte nog understrykas. Om den
"byråkratiska" hanteringen är alltför krånglig kan människor avslå
från atl begära hjälp, avstå från atl anmäla diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alt ha en sakkunnig i ämnet inom kommunen har också
andra fördelar. Om en sakkunnig blir känd, framför allt i den Ulla kommunen,
finns del stora möjligheter att han kan arbeta förebyggande, bl, a, genom alt
tjänstemän har möjlighet all vända sig lill den sakkunnige och rådgöra när de
tror sig riskera all diskriminera. Bara inrättandet av en sakkunnig på orten
kan medföra atl diskrimineringsfrågornas allvar understryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verket menar atl kommunens sakkunnige kan vara en
välrenommerad person, som kombinerar denna syssla med ordinarie verksamhei,
kanske en advokai, Verkel tycker inte all en sakkunnig bör kombineras med
invandrarbyråverksamhelen, eftersom den verksamhetens möjlighet lUI all nå
resultat starkt bygger på förhandlingar och goda relationer med tjänstemän och
andra inom kommunen. Dock bör invandrarbyråernas kompetens inom sakområdet
ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även detla förslag avslyrkes av RRV med
motiveringen alt del inte är rimligl all ålägga kommunerna nya uppgifter för
vilka del redan finns ansvariga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om betydelsen av tillgång lill Ivåspråkig
personal understryks särskilt av SIV och Lettiska Centralrådet. Slockholms läns
landsting betonar att det inom landstinget redan utfärdals en rekommendation
om all Ivåspråkighet skall räknas som merit vid anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Malmöhus län efterlyser i
sammanhanget etl samordnings- och samrådsorgan på lånsplanel för arbetet med
invandrarfrågorna och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan som länsslyrelsen ser del inte vara
oviktigt atl få till stånd ell statligt — kommunall samarbete på regional nivå
för all underlätta flyktingars och invandrares silualion och för all skapa
eller samordna befintliga statliga och kommunala resurser. Del kan därvid röra
placering av flyktingar och invandrare, bostads- och sysselsättningsfrågor och
frågor som hälso- och sjukvård och undervisning. Även om statlig ersällning
utgår för hjälp till flyktingar finns del i dag ett motstånd från flera
kommuner all la emot flyktingar. Flera placeringar kan då ofta bli slumpartade
och måsle efter en tid göras om med den otrivsel och annan problematik som
detta skapar, Etl fungerande samråds- och samordningsorgan skulle underlätta
att få kommuner och kommunmedlemmar alt lösa sina uppgifter med invandrarna.
Ett sådanl organ skulle även kunna fånga upp och förmedla erfarenheter från
olika kommuner hur de löser invandrar- och flykting-problem och verka för atl
ge invandrare en likvärdig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massmedierna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en allmän diskussion om massmediernas effekter på opinionsbildningen i
invandrarfrågor föreslår utredningen bl, a, atl regeringen föreskriver för dem
som skall utarbeta förslag till nya avtal mellan staten och programföretagen
inom radio och TV all överväga all i dessa avlal inskriva en skyldighel atl
programverksamheten - även långsiktigt - bör vara ägnad all motverka
invandrarfienllighet och rasism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks uttryckligen av kulturrådet,
SÖ, NIA, RIB samt Centerns Kvinnoförbund. Centerns Kvinnoförbund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen är försiktig ocksä när del gäller
massmedia och ställer inte ens precisa krav på del nya radioavlalel, CKF anser
all regeringen bör föreskriva all del nya radioavlalel skall innehålla en
paragraf som klart definierar programbolagens skyldigheler alt utarbeta egna
handlingsprogram i syfle alt genom nyhetsförmedling och programverksamhet
molverka invandrarfienllighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget avstyrks av SAF, radionämnden och
Sveriges Radio AB. Enligt Sveriges Radio är de bestämmelser som finns i nu
gällande lag och avlal ett bra uttryck för en avvägning mellan de iniressen
utredningen företräder och kraven på en fri och allsidig nyhets- och
informationsförmedling i radio och television. Radionämnden anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt radionämndens mening har
demokratibestämmelsen i radiolagen således inte den mer begränsade innebörd som
utredningen anger i betänkandet. Nämnden anser att beslämmelsen bl, a,
innefattar en skyldighel för programföretagen att i programverksamheten verka
för atl rasfördomar och invandrarfienllighet bekämpas. Denna skyldighel innebär
också ell övergripande ansvar för hela programutbudet av det slag utredningen
önskar, Mol denna bakgmnd kan radionämnden inte finna all några ytterligare
bestämmelser rörande rasism m, m, behöver införas i de kommande nya avtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser instämmer allmänt i
utredningens analys av massmediernas opinionsbildande effekter utan atl la
uttrycklig ställning lill ovannämnda förslag. Länsstyrelsen i Slockholms län
betonar journalistutbildningens betydelse i sammanhanget - i likhet med
Södertälje kommun och Gemensamma arbetsgruppen mol rasism — saml menar all man
också borde försöka finna former för en dialog där massmediernas roll för opinionsbildningen
i invandrarfrågor blir belyst, Kommunförbundel anser del viktigt alt vissa
nyckelgrupper i samhället ges fördjupad information och utbildning för all i
ökad utsträckning kunna bemöta felaktiga påståenden och missvisande information
i massmedierna, Leltiska Cenlralrådel och Letliska Hjälpkommitlén framhåller
bl, a, atl minoriteternas representanter i högre grad än för närvarande borde
släppas fram i medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilagan
Prop, 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagens
ändamål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag har till ändamål alt molverka varje form av etnisk diskrimi<br>
nering i arbetslivet och på andra områden av samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Etnisk
diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Med etnisk diskriminering avses i denna lag all en person eller en<br>
grupp av personer missgynnas i förhållande till andra eller pä annat sätt<br>
utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg,<br>
nationellt eller etniskt urspmng eUer trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ombudsman
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En ombudsman mot etnisk
diskriminering skall verka för all etnisk diskriminering inte förekommer i
samhällslivel. Ombudsmannen utses av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ombudsmannen skall genom råd
och på annal liknande sätt medverka till atl den som utsatts för etnisk
diskriminering kan la lill vara sina rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med
myndigheter, företag och organisationer saml genom opinionsbildning,
information och på annat liknande säll la initiativ till ålgärder mol etnisk
diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Ombudsmannen skall särskilt molverka att arbelssökande utsätts för<br>
etnisk diskriminering. Ombudsmannen skall också i kontakt med arbetsgi<br>
vare och berörda arbetstagarorganisationer främja etl gott förhållande<br>
mellan olika etniska grupper i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnd
mot etnisk diskriminering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Regeringen utser en nämnd mol etnisk diskriminering som skall beslå<br>
av tre ledamöler. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som<br>
domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgifter är all ge ombudsmannen råd i
principiellt vikliga frågor om tillämpningen av denna lag och att hos
regeringen föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade
atl molverka etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden enligt 8
§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
hos ombudsmannen och nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En arbetsgivare är på ombudsmannens uppmaning skyldig all komma<br>
lill sådana överläggningar och lämna sådana uppgifter som berör arbetsgi<br>
varens förhållande lill arbetssökande och arbetstagare och som behövs för<br>
ombudsmannens verksamhet på arbetslivets område. Genom uppgiftsskyl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dighelen
får arbetsgivaren inte betungas onödigt. Föreligger särskilda skäl Prop.
1985/86:98 är arbetsgivaren inte skyldig alt lämna ul uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i övrigi bör arbetsgivare och andra komma lill
överläggningar och lämna upplysningar lill ombudsmannen, om ombudsmannen begär
det, 8 § Om en arbetsgivare inte rättar sig efter ombudsmannens uppmaning
enligt 7 § försia slyckel, får ombudsmannen förelägga vite. Ombudsmannens
beslut all förelägga vite får överklagas hos nämnden mot etnisk diskriminering.
Nämndens beslul får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om uldömande av vke förs vid lingsräii av ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 9 kap, 21 § sekrelesslagen
(1980:100)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
kap, 21 § Sekreiess gäller i ärende hos jämställdhelsombudsmannen eller
jäm-ställdhelsnämnden enligt lagstiftningen om jämställdhet mellan kvinnor och
män i arbetslivet för uppgift om enskilds personhga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sekreiess gäUer hos ombudsmannen och nämnden mol
etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1986:000) mot etnisk diskriminering
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan
antas atl den enskilde tider skada eller men om uppgiften röjs. I fråga om
uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högsl tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag tråder i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
omtryckt 1985:1059,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
14 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:187.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:191.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1986-02-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Knutsson, f.d, justitierådet Sterzel, regeringsrådet Tottie,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammaniräde den 23
januari 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Gradin beslutat
inhämta lagrådels yttrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om etnisk diskriminering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2, lag
om ändring i sekrelesslagen (1980: 100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslagen har inför lagrådel föredragits av
hovrättsassessorn Dag Ekman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
huvudtanke är, som uttalas redan i den inledande presentationen, all en
ombudsman genom olika ålgärder skall motverka etnisk diskriminering i arbetslivet
och på andra områden av samhällslivet. Den har emeUertid ulformals som en lag
mol sådan diskriminering i allmänhet och inleds med en programförklaring,
vilken uttrycker statsmakternas bestämda avståndslagande från alla former av
diskriminering som har sin gmnd i någons etniska tillhörighet. Del är
ofrånkomligt atl man kan se en viss diskrepans mellan principdeklaralionen och
de åtgärder som sätts in genom lagen. Enligt lagrådets mening är del
emellertid inte berättigat atl mera allmänt kritisera remissen från denna
synpunkt. Det rör sig om verkligt svåra frågor som har varit föremål för
ingående överväganden. Inte minsl remissyttrandena i ärendet visar
svårframkomlighelen hos olika tänkbara handlingsvägar, Lagrådel, som för sin
del anser remissens programförklaring förtjäna fullt instämmande i sak, har
förståelse för all man i dagens läge har stannat vid de åtgärder som remissen
avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgiften som ombudsman kan givelvis utformas på
olika säll liksom<br>
den närmare organisationen, behörighetskraven etc, kan bli föremål för<br>
delade meningar. Lagrådet har för sin del funnit att den föreslagna kon<br>
struktionen kan godtas. Del blir, som också anges i remissen, i viss mån<br>
fråga om en försöksverksamhet som får granskas och värderas inom några<br>
år. Del förefaller naturligt att man på detla säll prövar sig fram på ell<br>
vanskligt område, och det framstår snarast som en fördel atl ombudsman<br>
nen inte från början ges några åklagariiknande funktioner utan tilldelas en i<br>
huvudsak rådgivande och opinionsbildande roll. Uppenbart är all utfallet<br>
av verksamhelen kommer all i hög grad bero på personvalet. Med hänsyn<br>
till arten av de uppgifter som ges ombudsmannen och till den stora viklen<br>
av alt få en i sak verkligt lämpad person anser lagrådet godtagbart, att<br>
urvalet inte begränsas genom ett krav på alt ombudsmannen skaU vara<br>
lagfaren. Om ombudsmannen inte har sådan bakgrund, måste givetvis</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tjänsten
som handläggare besättas med en kvalificerad jurist. Väsentligt är Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också,
och under alla förhållanden, atl den föreslagna nämnden får reell</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet godtar således förslaget i sak. Från
lagtekniska synpunkter framstår emellertid vissa jämkningar som erforderiiga.
De hänger delvis samman med den förut påpekade spänningen mellan den inledande
paragrafen och de följande. Den kan och bör minskas genom smärre justeringar.
Lagrådet föreslår sålunda all 1 och 2 §§ förs samman till en paragraf och all
ändamålet helt kort anges tiU all molverka etnisk diskriminering. En
förstärkning med orden "varje form av" motverkar snarast sill syfle
och ger förväntningar om närmare lagregler i det följande. Orden "i arbetslivet
och på andra områden av samhällslivet" kan med fördel föras över till
paragrafen om ombudsmannen. Denna bör också förbättras språkligt genom atl man
undviker att upprepa orden etnisk diskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med dessa ändringar, som lagrådel aUlså ser som
endasl redaktionella men som sådana nödvändiga, skulle de inledande paragrafema
i lagen få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>"Lagens
ändamål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag har till ändamål alt molverka etnisk diskriminering. Med<br>
etnisk diskriminering avses att en person eller en gmpp av personer miss<br>
gynnas i förhållande lill andra eller på annal sätt utsätts för orättvis eller<br>
kränkande behandling på gmnd av ras, hudfärg, nationellt eUer etniskt<br>
urspmng eUer trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ombudsman
mot etnisk diskriminering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Regeringen utser en ombudsman med uppgift att verka för atl etnisk<br>
diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av<br>
samhäUslivet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i sekretesslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
föranleder ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
15 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>De remitterade lagförslagen om ändring i brottsbalken och
skadeståndslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all 16 kap, 9 § brottsbalken skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:126.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap, 9 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Näringsidkare som i sin verksam-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare som i sin verk-<br>
hel diskriminerar någon på grund</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>samhet diskriminerar någon på<br>
av hans ras, hudfärg, nationella el-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>grund av hans ras,
hudfärg, nalio-<br>
ler etniska ursprung eller Irosbe-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>nella eller etniska ursprung eller<br>
kännelse genom atl icke gå honom</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>trosbekännelse genom all inte gå<br>
till hända på de villkor nåringsid-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ho.iom till hända på de villkor som<br>
karen i sin verksamhei tillämpar i</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>näringsidkaren i sin verksamhei till-<br>
förhållande till andra, dömes för</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>lämpar i förhållande tUl andra, skall<br>
olaga diskriminering lill</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>dömas för olaga diskrimine-<br>
böler eller fängelse i högst sex må-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ri ng till böler
eller fängelse i högsl<br>
nåder.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ett år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Vad i första siycket sågs om nä-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i försia slyckel om<br>
ringsidkare äger motsvarande</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>en näringsidkare lillämpas också på<br>
tillämpning på den som är anstäUd i</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>den som är anställd i näringsverk-<br>
näringsverksamhet och annan som</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>samhet eller annars handlar på en<br>
handlar på näringsidkares vägnar</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>näringsidkares vägnar saml på den<br>
saml på den som är anställd i all-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>som är anställd i allmän tjänsl,<br>
män tiänst, vari han har atl gå aU<br>
mänheten lill hända.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För olaga diskriminering dömes även anordnare av
allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare lill sådan
anordnare, om han diskriminerar någon på gmnd av hans ras, hudfärg, nationella
eller etniska urspmng eller trosbekännelse genom att vägra honom tilllräde lill
sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den I juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom 1970: 225,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>314</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen (1972: 207)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1 kap, 3 §
skadeståndslagen (1972:207)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:119.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kap Bestämmelserna i denna lag om skyldighet att
ersätta personskada tillämpas också i fråga om lidande som någon tillfogar
annan genom brott mol den personliga friheten, genom annat ofredande som innefallar
brott, genom brytande av post- eller telehemlighel, intrång i förvar eller
olovlig avlyssning eller genom ärekränkning eller dylik brottslig gärning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>,3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna lag om skyldighel alt
ersätta personskada lillämpas också i fråga om lidande som någon tillfogar
annan genom brott mol den personliga friheten, genom annat ofredande som innefattar
brott, genom brytande av post- eller telehemlighel, inlrång i förvar, olovlig
avlyssning eller olaga diskriminering eller genom ärekränkning eller dylik
brottslig gärning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
123.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder
i kraft den I juli 1986,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omtryckt 1975:404,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
16 Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:186.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1986-02-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
juslkierådel Knulsson, f,d, justitierådel Sterzel, regeringsrådet Tottie,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammaniräde den 23
januari 1986 har regeringen pä hemställan av statsrådet Wickbom beslutat
inhämta lagrådels yttrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
skadeståndslagen (1972:207),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena Berke, Förslagen föranleder
följande yttrande av lagrådel:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslagna lagändringarna föranleder inte någon erinran från lagrådels sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har i en särskild skrivelse föreslagit
all bestämmelsen om olaga diskriminering skall göras tillämplig inte bara på
den som är anställd i allmän Ijänsl utan också på den som innehar ell allmänt
uppdrag, Detla förslag har mottagits positivt av alla remissinstanser utom två;
del har bl, a, uttryckligen tillstyrkts av Svenska kommunförbundel. Departementschefen
har emellertid inte följt förslagel. Delta slällningslagande synes mindre väl
förenligt med det bestämda avståndstagande från alla former av diskriminering
på etnisk grund som har kommit lill ullryck såväl i denna lagrådsremiss som i
remissen med förslag till lag mol etnisk diskriminering. Frågan har visserligen
begränsad praktisk betydelse. Förtroendevalda torde nämligen endasl sällan gå
enskilda lill banda på ell sätt som är jämförligt med vad som sker i
näringsverksamhet, vilket är en fömtsättning för atl straffbestämmelsen mot
olaga diskriminering skall vara tillämplig Gfr prop, 1970:87 s, 130), Med
hänsyn lill sakens principiella intresse vill dock lagrådel framhålla
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som skäl för sill slällningslagande har
departementschefen anfört alt<br>
den principiella utgångspunkten måsle vara att ledamölerna av politiska<br>
organ fattar sina beslut under politiskt, inte straffrättsligt ansvar! Den<br>
omständigheten atl innehavaren av ell politiskt uppdrag handlar under<br>
politiskt ansvar ulgör emellertid inte något skäl för all han skall undgå<br>
straffrättsligt ansvar för handlingar som han i denna egenskap företar mol<br>
enskilda. Såsom påpekas i remissen är också beslämmelserna i 20 kap, 1 §<br>
brottsbalken om straff för oriklig myndighetsutövning tillämpliga även på<br>
förtroendevalda. Som ett ytterligare motiv för alt inte nu företa någon<br>
lagändring har departementschefen hänvisat lill en kommande ulredning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om åtgärder för all stärka
respekten för rättsordningens begränsningar av Prop. 1985/86:98 kommunernas
principiella självbestämmanderätt. Inte heller detta synes lagrådel innebära
någol avgörande argument för all avslå från atl utvidga tillämpningsområdet för
en straffbestämmelse, vilken gäller handlande av anställda i allmän tjänsl, så
all den kommer all omfatta motsvarande gärningar när de begås av den som
innehar etl allmänt uppdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol den angivna bakgmnden anser lagrådel alt del
finns skäl all ytterligare överväga frågan om en sådan komplettering av
lagtexten som utredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i skadeståndslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lämnas ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:153.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:367.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>317</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:280.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 februari 1986</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbelsmarknadsdepartemenlel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statistisk översikt ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av
invandrarpolitiken ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer för
invandrarpolitiken ............................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genomförandet av
invandrarpolitiken ................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1 Ansvaret
för ålgärder för invandrare ............. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De statliga myndigheterna .................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommuner och landsting ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information och
opinionsbildning .................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsfrågor ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sociala frågor .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bostadsfrågor ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frågan om språkregislrering ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 En
ombudsman mol etnisk diskriminering ............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmän moiivering ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-24.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens verksamhetsområde
och diskrimineringsbegreppel </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens uppgifter och
arbetsmetoder </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämnden och dess uppgtfler m, m............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisation och kostnader .................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sekretess ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel lill lag mot etnisk
diskriminering . </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980: 100)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Statsbidrag
lill invandrarnas organisationer m, m..... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Invandrarorganisalionernas
roll ..................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-16.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statsbidrag lill den centrala
verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer </span><span
style='font-family:Verdana'>................................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bidrag till avgränsade
projekt ...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskningsfrågor ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationella frågor ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konvenlionsfrågor......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret
1986/87 .............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulbildningsdeparlementel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidningar och tidskrifter .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106
</span>■<span style='font-family:Verdana'>''°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jusiiliedepartemeniet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän moiivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Olaga
diskriminering </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det straffbara områdel
(diskriminering i allmän tiänst) ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Del straffbara områdel
(diskriminering i "aUmänl uppdrag") </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Straffskalan.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändring i skadeståndslagen ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmolivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om ändring i
brottsbalken ....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel till lagom ändringi
skadeståndslagen (1972:207) ,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
propositionen gemensam bilagedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning av invandrarpolitiska
kommitténs slut<br>
betänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspo-<br>
Htiken .............................................. 123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över
invandrarpoli<br>
tiska kommitténs belänkande (SOU 1984:58) Invandrar-<br>
och minoriletspolitiken ......................... 139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanfattning av
diskrimineringsulredningen delbe<br>
tänkande (SOU 1983:18) Lag mol etnisk diskriminering i<br>
arbetslivet ......................................... 151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Författningsförslag från diskrimineringsutredningen ang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>diskriminering
i arbetslivet .................... 155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över
diskrimine<br>
ringsutredningens delbetänkande (SOU 1983:18) Lag<br>
mol etnisk diskriminering i arbelsUvel ...... 159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 6 Departementspromemorian (Ds A 1985:6) En
ombuds<br>
man mot etnisk diskriminering ............... 190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 7 Sammanställning av remissyttranden över
departe<br>
mentspromemorian (Ds A 1985:6) En ombudsman mol<br>
etnisk diskriminering ............................ 240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 8 Sammanfattning av
diskrimineringsulredningens delbe<br>
tänkande (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering 265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
8a Lagförslagen i Ds A 1984:7 .............. 268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 9 Skrivelse 1984-11-28 från
diskrimineringsutredningen an<br>
gående räckvidden av brottsbalkens beslämmelse om<br>
straff för olaga diskriminering (BrB 16 kap 9 §) 270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 10 Sammanfattning av
diskrimineringsutredningens slutbe<br>
tänkande (SOU 1984:55) I rätl riktning .... 272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 11 Remissammanställning över
diskrimineringsulredning<br>
ens delbetänkande (Ds A 1984:7) Om olaga diskrimine<br>
ring och utredningens skrivelse till arbelsmarknadsde<br>
partemenlel den 28 november 1984 ....... 283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 12 Sammanställning av remissyttranden över
diskrimine<br>
ringsutredningens slutbetänkande (SOU 1984:55) I rätt<br>
riktning ............................................ 294</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 13
Lagrådsremissens lagförslag lill lag mot etnisk diskrimi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>neringm.m.............................................
310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-52.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 14 Lagrådels yttrande över förslag lill
lag mol etnisk diskri<br>
minering m,m......................................... 312</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 15 De
remitterade lagförslagen om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
skadeståndslagen .......................... 314</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 16 Lagrådels
yttrande över förslag till lag om ändring i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsbalken
och skadeståndslagen ........ 316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:179.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:191.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G90398prop_198586__98.pdf15625597pdfom invandrarpolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/4AB0E76E-2B6C-4FA5-B5BD-C1E2AF0F8C3B