2449721G903481985/8648propproppropProposition 1985/86:48PropositionProposition4801985-10-17 00:00:002024-12-27 15:16:202008-06-13 08:51:42om medel till en fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m. m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G90348/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90348https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90348
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:142.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1985/86:48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om medel till en fond för avhjälpande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>fukt- och mögelskador i småhus, m. m.</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>1985/86:48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 oktober 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ingvar
Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:160.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hans
Gustafsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås atl medel anvisas till en statlig fond för avhjälpande
av fukt- och mögelskador i egnahem. Som en bakgrund till förslaget redovisas
även det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som avses komma att
träffas mellan staten och olika grupper av byggprodu-center. Det förutsätts att
den statliga fonden skall motsvaras av liknande fonder eller
garantiförbindelser pä byggproducenternas sida. Syftet är all göra del lättare
för småhusägare att få fukt- och mögelskador i sina hus avhjälpta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås vissa ändringar i villkoren för tilläggslån. Bl. a. föresläs vidgade
möjligheter fill eftergift av sädana lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 48</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:48 Propositionens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
rätt för en skadenämnd att besluta i vissa frågor om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>avhjälpande av fukt- och mögelskador</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:99.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får överlämna till en skadenämnd som har inrättats i enlighet med avtal som
staten har ingått med Svenska kommunförbundet, med sammanslutningar av
aktiebolag, stiftelser eller föreningar eller med andra, att besluta om
avhjälpande av fukt- och mögelskador i en- eller tvåbostadshus och därmed
sammanhängande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:99.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R,
Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom, Johansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om medel till en fond för avhjälpande av fukt-
och mögelskador i småhus, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Fukt- och mögelskador i småhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1970- och 80-talen har det yngre småhusbeståndet drabbats av mögelskador i en
omfattning som saknar jämförelse under någon period i modern tid. Även andra
skador som inte tidigare har funnits, eller i varje fall inte fidigare har
vållat problem, uppträder numera i byggnader. Dessa skador har i varierande
utsträckning samband med fukt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
fukt angriper byggnader frän olika håll är ett naturligt och välkänt fenomen.
Det finns emellertid ingen entydig förklaring fill att mögelskador uppträder i
byggnader. Snarare rör det sig om ett flertal orsaker som ibland samverkar och
gör skadebilden mycket komplicerad och svårbedömd. Gemensamt för alla skador
synes vara att fukt tränger in i byggnaden och sedan stannar kvar under längre
lid och därmed ger en grogrund för tillväxt av mögelsvamp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
svamppåväxt uppslår en besvärande lukt som sätter sig i t. ex. möbler och
kläder. Svamptillväxten anses också kunna inverka negativt på människans hälsa
genom att den kan ge upphov till bl. a. allergier eller allergiska besvär samt irtitationer
på slemhinnor i näsa och hals. Mögelproblemen som förutom bostäder har drabbat
även skolor och barndaghem - har i åtskilliga fall lett till atl byggnader har
fält utrymmas i avvaktan på åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
faktorer synes ha hafl större betydelse än andra för uppkomsten av skadorna
under 1970- och 80-talen. Nya och oprövade material och konstruktioner har
kommit att användas. Byggande har vidare skett på sådana typer av mark som
tidigare vanligtvis inte har använts för bebyggelse. Vanliga anledningar till
att fukt kan samlas och ge upphov till svamppåväxt och dålig lukt kan vara
kondens, bristfällig dränering, felaktig isolering och lätning eller olämpliga
byggnadsmaterial.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:48</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>En
undersökning som genomfördes av statens institut för byggnads-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
(SIB) år 1981-82 visar bl.a. alt ca 5% av de småhus som byggdes under perioden
1970-79 har eller har hafl fuktskador pä grunden. Vidare har statens provningsanslall
(SF) under senare år utrett ett stort antal fuktskador som har samband med
mögel och dålig lukt. Skadestatisfi-ken visar att det nästan enbart är hus
byggda under 1970- och 80-lalen som har mögelskador. 1 de fall husen är äldre,
är det i övervägande andelen fall fråga om hus som har byggts om. Av SP:s
statistik framgår också att uppreglade golv på betongplatta är den byggnadsdel
där skador vanligast förekommer. Hur många småhus som har skadats i någon
väsentlig utsträckning är inte klarlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fukt-
och mögelskador i hus har gett upphov fill sociala och ekonomiska problem för
de fastighetsägare som har drabbats. Kostnaderna för de åtgärder som behöver
vidtas för att återställa huset i beboeligt skick kan i del enskilda fallet bli
betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande konsumentskydd på fastighetsmarknaden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om konsumenters förvärv av nybyggda småhus från näringsidkare gäller f n.
olika regler enligt ett ganska komplicerat mönster. De avtalstyper som
vanligen kommer i fråga är köp av fast egendom, köp av lös egendom,
entreprenadavtal och olika kombinationer av dessa. Den civilrättsliga
lagstiftning som kan bli tillämplig är jordabalken, lagen (1905:38 s. 1) om köp
och byte av lös egendom (köplagen) och konsumentköplagen (1973:877).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från många andra avtalstyper är entreprenadavtalen inte uttryckligen
reglerade i lag. Vilka avtalstyper som blir aktuella i det enskilda fallet
hänger bl.a. samman med vem som äger den mark på vilken byggnaden uppförs samt
med tidpunkten för avtalsslutet. Den civilrättsliga lagstiftning som finns i
dag kan knappast sägas tillförsäkra en konsument tillräckligt skydd i
förhållande till en näringsidkare vid förvärv av etl nybyggt småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
entreprenader regleras rättsförhållandet mellan parterna ofta av standardavtal.
Ett avtal som allmänt har tillämpats är Svenska Teknolog-föreningens Allmänna
bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB
72). Enligt AB 72 svarar entreprenören för sådana fel och brister i
entreprenaden som har konstaterats vid slutbesiktningen. Han svarar vidare för
fel och brister som framträder under en garantitid efter del alt entreprenaden
har godkänts. 1 kontrakten bestäms denna garantitid vanligen till tvä år.
Därefter sker en garantibesiktning. Efter denna tid svarar entreprenören endast
för sådana fel och brister som har sin grund i grov vårdslöshet från hans sida.
Här gäller allmänna regler om tioårig preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenter
som förvärvar nybyggda småhus har pä senare är fält en<br>
förbättrad rättsställning. Sålunda tillkom i januari 1980 de standardvillkor<br>
som benämns Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där en<br>
skild konsument är köpare (ABS80). Tik dessa bestämmelser har också<br>
4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utarbetats konlraklsformulär. Bestämmelserna - som
är ett resultat av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhandlingar
mellan bostadsstyrelsen, konsumentverket. Svenska kom- Prop. 1985/86:48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>munförbundet
samt parterna på småhusmarknaden — innebär bl. a. att en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köpare,
till skillnad mol tidigare, kan göra gällande även andra fel och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brister
än sädana som har konstaterats vid slut- eller garantibesiktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förutsätts dock alt köparen påtalar felet hos entreprenören inom tvä</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>månader
från det att köparen har erhållit besiktningsutlätandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
intresse är också del system med produktionsgaranti och ansvarsutfästelse som
numera gäller som villkor för statliga bostadslån till nybyggda småhus som
skall säljas med äganderätt eller upplåtas med bostadsrätt. Systemet bygger på ABS
80 kompletterat med bl. a. en tioårig garanti beträffande väsentliga fel och
brister. Ansvaret för denna garanti ligger på ett särskik bolag - AB
Bostadsgaranti - enligt en försäkringsliknande konstruktion. Ansvarsutfästelsen
har tillkommit bi. a. med anledning av att fukt- och mögelskador som jag
tidigare nämnde, blev allt vanligare under 1970-talel. Ett motsvarande skydd
finns för de grupphus som produceras av HSB, Riksbyggen och BPA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligt ABS 80 och den nämnda produktionsgaranlin och ansvarsutfästelsen gäker
att köparen efler garantitidens utgång kan ställa entreprenören till ansvar
bara för sådana fel som inte har visat sig under garantitiden och som beror på
grov vårdslöshet från entreprenörens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köpet har avsett en färdigställd byggnad med tomt, fillämpas jordabalkens
regler om köp av fast egendom. Vill köparen i ett sådant fall t. ex. kräva
ersättning måste han rikta sina anspråk mol säljaren. Dennes ansvar regleras
bl. a. i4kap. )9§ jordabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
kan nämnas alt en kommun enligt reglerna i skadeståndslagen (1972:207) i vissa
fall kan bli ansvarig för fel vid myndighetsutövningen, t. ex. om
byggnadsnämnden har gjort sig skyldig tik fel eller försummelse vid den
byggnadskontroll som skall ske enligt byggnadsstadgan när en ny byggnad uppförs
(3 kap. 2 och 3 §§.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också peka på en del andra åtgärder som har vidtagits
eller som övervägs och som har betydelse för småhusägare. Lagen (1984:81) om
fastighetsmäklare och länsbostadsnämndernas nya uppgift att svara för fasiighetsjuridisk
rådgivning är exempel på nyheter som syftar lill att stärka konsumenternas
ställning på fastighetsmarknaden. Vidare har riksdagen på förslag av regeringen
antagit en konsumenttjänstlag (1985:716) som syftar till att stärka konsumenternas
ställning bl. a. vid sådana entreprenader som avser reparations- och
ombyggnadsarbeten pä byggnader och tomter. Ett mera vidsträckt producentansvar
vid överlåtelse av nybyggda småhus utreds f. n. av 1983 års småhusköpsutredning
(Ju 1983:03), som enligt sina direktiv även skak undersöka möjligheterna atl
hälla köparen skadeslös genom försäkringsmässiga eller liknande konstruktioner
vid fel eller brist. Jag har erfarit att utredningen kommer att lämna sitt
betänkande om ett utvidgat konsumentskydd vid årsskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under senare år har också
forskningen om material och konstruktioner i<br>
byggnader successivt ökat i omfattning. Statens råd för byggnadsforskning<br>
(BFR), SIB och SP har både inventerat problemen och bedrivit en rad<br>
forskningsprojekt som belyser såväl orsakerna till fukt- och mögelska<br>
dorna som hur de kan avhjälpas och förebyggas. Enligt min bedömning bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:48 den kunskapsuppbyggnad som har skett på detta område starkt medverka
lUl att fel av det slag som jag har nämnt i det föregående kan undvikas i det framtida
byggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling som äger rum när det gäller konsumenttjänster saml synen på
konsumentskyddet medför vidare att förhållandel mellan köpare och näringsidkare
successivt förändras till konsumentens förmän. Sammantaget med vad som sker på
byggteknikområdet medför detta sannolikt att många av de konfrontafioner till
följd av skador på byggnader som vi i dag upplever på delar av
fastighetsmarknaden kan undvikas i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte atl hjälpa de fastighetsägare som har drabbats av bl. a. fukt- och
mögelskador lämnas sedan år 1983 statligt stöd i form av ränte- och amorleringsfria
lån enligt förordningen (1983:1021, ändrad senast 1985: 353) om fikäggslån för
ombyggnad av bostadshus m. m. Tilläggslän för åtgärderna skall motsvara den del
av den godkända kostnaden för åtgärderna som inte kan bäras av huset i ombyggt
skick. För finansieringen i övrigt finns krediter säkrade på den oprioriterade
kreditmarknaden. Dessa oprioriterade krediter är emellertid för enskilda inte
förenade med några andra räntesubventioner än de som följer av att räntorna är
avdragsgilla vid beskattningen. Tilläggslånen framstår för många ägare fill
fukt- och mögelskadade småhus som en sista utväg att lösa problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller ansvaret för fukt- och mögelskador innebär varken nuvarande lagstiftning
eker de överenskommelser som har träffals på småhusmarknaden någon förbättring
för flertalet av dem som äger äldre småhus och som har drabbats av sådana
skador på huset. Denna kategori av fastighetsägare kan inte heller räkna med
någon förbättring av sin skuation om inte särskilda åtgärder vidtas. Atl fel
eker brist i fastigheten beror på grov vårdslöshet från byggföretagets sida kan
i vissa fall vara svårt alt visa. Den rättsliga processen blir ofta långvarig
och påfrestande för den enskilde och det händer inte sällan att han ger upp
processen. Tkl detta bidrar inte minst de fysiska och psykiska påfrestningar
som de enskilda hushållen ofta utsätts för under den fid som de tvingas bo i
ett skadat hus. Fastighetsägarens rättigheter enligt gällande lagstiftning
eller avtal kan dessutom sakna värde, om byggnadsföretaget har upphört eller om
den som byggt eller sålt huset är på obestånd eller av andra liknande
anledningar inte kan fullgöra sina förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
är det ett stort samhälleligt intresse atl underlätta för dessa fastighetsägare
att genomföra de arbeten som behövs för att husen skall befrias från fukt och
mögel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens behandling av frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fukt-
och mögelskadorna har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen<br>
med anledning av motioner (se t. ex. BoU 1984/85:4). Också under den<br>
allmänna motionstiden år 1985 väcktes ett antal motioner i riksdagen i<br>
denna fräga (se motionerna 1984/85:549, 653, 2142 och 2148). 1 motionerna<br>
uttrycktes en oro över de drabbade familjernas skuation. Bostadsutskot<br>
tet, som i huvudsak instämde i motionerna, betonade viklen av en skynd-<br>
6</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sam lösning, inte minst mot bakgrund av de sociala
och ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>problem
som fukt- och mögelskadorna medför för många hushåll som bor i Prop.
1985/86:48 skadade hus (BoU 1984/85: 19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utskottet bör regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisa vilka
åtgärder regeringen avser atl vidta i syfte att avhjälpa problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med utskottet att det är väsentligt att snabbt komma till rätta
med fukt- och mögelproblemen i landets småhusbestånd. Jag kommer i det följande
att föreslå att medel anvisas till en fond som är avsedd att komplettera de
insatser som kommer alt göras från byggproducenternas sida för alt hjälpa de
fastighetsägare som har fukt- och mögelproblem i sina hus. F. n. pågår
överläggningar mellan bostadsdepartementet och olika grupper av byggproducenler
om hur åtgärderna bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrunden vill jag som en informafion först översiktligt redovisa mina
överväganden i anledning av denna fråga. Därefter kommer jag atl redovisa de
huvudsakliga resultaten av de överläggningar som hittills har förts mellan
bostadsdepartementet och skilda grupper av byggproducenler. Avslutningsvis
vill jag även ta upp vissa problem som har aktualiserats vid tillämpningen av
reglerna om tilläggslån till ombyggnad av bostadshus m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är vållande till att skador uppstår på en byggnad bör enligt min mening
också ansvara för atl skadorna rättas till. Den som byggt eller sålt huset
tillmötesgår vanligtvis också fastighetsägaren när det är uppenbart att skadan
beror på en felaktig konstruktion av huset eller pä slarv eller andra
försummelser från byggarens eller byggherrens sida. Som framgått av vad jag har
redovisat i det föregående uppstår emellertid stora problem när det inte enkelt
går att fastställa hur långt byggarens ansvar sträcker sig eller vem av flera
tänkbara inblandade som har vållat skadan. Det kan krävas omfattande
undersökningar och längdragna civilrätlsliga processer innan skadefrågan kan
föras lill ett slut. En process kan normalt inte heller leda längre än till att
byggaren eller byggherren tvingas ta det ansvar de har på grund av avtal,
såvida inte avtalsvillkoren bedöms vara oskäliga. Som jag tidigare har påpekat
är delta ansvar enligt avtal i många fall starkt begränsat både i tiden och
till sin omfattning. Någon entydig praxis i fräga om gilfigheten av
förekommande friskrivningsklausuler finns ännu inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående också redogjort för utvecklingen inom konsu-menlskyddsomrädet.
På detta område har konsumentens ställning gentemot näringsidkare väsentligt
stärkts under de senaste åren. Såvitt gäller fukt- och mögelskador är del
enligt min mening viktigt - inte minst av sociala skäl - att nu lösa problemen
för dem som har köpt hus tidigare och som har ett svagare skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det inte kan bli fråga om att i efterhand genom lagstiftning förändra
ansvarsförhållandena måste i stället andra vägar än de gängse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:48 sökas. Den lösning som eftersträvas måste vara rimlig och rättvis
med hänsyn till såväl de komplicerade juridiska frågorna som fastighetsägarnas sociala
och ekonomiska situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
bostadsutskottet har framhållit (BoU 1984/85: 19) bör de insatser som krävs för
atl avhjälpa problemen utformas med ett rimligt ansvarstagande från
byggbranschen. På samhället bör i första hand ankomma att gä in med sådana
kompletterande åtgärder som behövs för att en samlad lösning pä problemet i
dess helhet skall kunna näs. Jag vill i sammanhanget erinra om att huset i
vissa fak kan ha byggts på ett sätt som framstår som försvarligt med hänsyn till
den kunskap man hade vid tidpunkten i fråga men att konstruktion, material e. d.
i efterhand har visat sig mindre lyckad. Det är inte rimligt att kostnaderna
för att komma till rätta med dessa problem alltid skall falla enbart pä de
enskilda fastighetsägarna. Jag kommer därför i det följande alt föreslå att
staten, av hänsyn till de allvarliga bostadssociala konsekvenser som ofta är
förenade med denna typ av skador på hus, skall medverka ekonomiskt om man
därigenom tillsammans med övriga intressenter kan få lill stånd en samlad
lösning pä problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på atl många småhusägare som har drabbats av fukt och mögel har en
besvärlig situation bör en sådan lösning eftersträvas som ger möjlighet för den
enskilde atl ulan långvariga och kostsamma processer nå materiella resultat.
Sådana hus bör sä snart som möjligt befrias från brister - framför allt i
hygieniskt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
bör lösas genom en frivillig samverkan mellan olika grupper av intressenter pä
småhusmarknaden - staten, byggföretagen, kommunerna och småhusägarna själva.
Till byggföretagen räknar jag dels de privata entreprenadföretagen, BPA och
trähusfabrikanterna, dels de företag som ulan att själva vara byggare har
uppträtt som bygghertar för småhus som sedan har sålts till konsumenter, dvs.
de folkrörelsekooperativa organisationerna HSB och Riksbyggen och de allmännyttiga
bostadsföretagen. Även kommunerna har i betydande utsträckning uppfört eller
sålt småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningar med byggproducenterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
våren och sommaren 1985 har överläggningar ägt rum mellan repre<br>
sentanter för Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Byggför-<br>
bundet. Svenska kommunförbundet, HSB:s Riksförbund, Riksbyggen,<br>
Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och bostadsdepartementet<br>
om en lösning enligt de riktlinjer som jag nyss angav. En utgångspunkt för<br>
överläggningarna har varit att en lösning måste åstadkommas i samverkan<br>
mellan de olika grupper av intressenter som jag nyss har nämnt. Strävan är<br>
att nå en lösning som omfattar alla producent- och byggherregrupper på<br>
marknaden. Under förutsättning att riksdagen anvisar medel till statens del<br>
av kostnaderna för ändamålet räknar jag med att inom kort kunna åter<br>
komma lill regeringen med en begäran om bemyndigande att träffa över<br>
enskommelser i frågan med envar av dessa intressegrupper. Jag vill för<br>
riksdagens information här kortfattat redogöra för det huvudsakliga inne<br>
hållet i de överenskommelser som har diskuterats.<br>
8</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetet bedrivs f. n. med inriktningen att nå i
huvudsak likalydande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överenskommelser
efter följande riktlinjer. Den som har byggt eller sålt ett Prop. 1985/86:
48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>småhus
direkt till en konsument tar på sig ett ansvar för fel eller brister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
genom s. k. enkel vårdslöshet har vållats av byggaren eller säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
innebär att branschen i förhällande till konsumenten frivilligt avstår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
de begränsningar som ligger i de tillämpade branschvillkoren och som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
att producenten bara svarar för skador som vållats genom grov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdslöshet.
I de fall där ett byggföretag har arbetat som entreprenör åt ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
företag eller en annan byggherre än en konsument, förutsätts att den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har sålt eller uppfört huset ät konsumenten tar på sig ansvaret för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fel
eker brister avhjälps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har byggt eller såk huset skall rätta lill felen på egen bekostnad så att
huset fungerar tillfredsställande som bostad. Att det enskilda företaget
handlar i enlighet med denna princip garanteras inom SBEF:s och Byggförbundets
område kollektivt av medlemsföretagen. En fond med SBEF/Byggförbundet som
huvudman inrättas för ändamålet. Inom andra områden kan garantierna komma alt
utformas på annat sätt, exempelvis genom direkta ansvarsförbindelser frän dem
som har sålt husen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har nämnt är det inte alltid möjligt att fastställa vem som har
vållat skadan. Skadorna kan också ha uppkommit utan alt vårdslöshet i vanlig
mening kan läggas någon till last. I sädana fall bör en fond med staten som
huvudman träda in och betala kostnaderna för arbetena. Som jag återkommer lill
i det följande bör denna fond också kunna träda in om den byggare eller säljare
som har vakat skadan har försvunnit från marknaden, exempelvis genom konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av parterna gemensamt inrättad skadenämnd skall svara för bedömningen av en
inträffad skada. På ansökan av husägaren prövar nämnden om skadan omfattas av
de nu nämnda överenskommelserna och vilka huvudsakliga åtgärder som behöver
genomföras för all avhjälpa fukt- och mögelskadorna. Vik husägaren la emot den
hjälp som skadenämnden erbjuder skall han anmäla detta inom viss lid. Mot
bakgrund av en utredning av vad som har orsakat skadan beslutar sedan nämnden
om vilken fond eller motsvarande som skall svara för atl skadan avhjälps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt avses i huvudsak följande gälla. Fukt- och mögelskador kan avhjälpas om
huset är färdigsläkl efler den 31 augusti 1975 men före den 1 september 1985.
Samma åtaganden görs även för äldre hus, om ägarens anspråk har väckts i sådan
tid att kravet inte är preskriberat. Det förutsätts vidare att huset ägs av
fysisk person eller dödsbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
är att möjligheten alt få skadan avhjälpt enligt överenskommelserna skall
förbehållas småhus med allvarliga fukt- och mögelskador. Detta säkras genom atl
husägaren själv får svara för kostnaderna för arbetena upp lill ett belopp som
motsvarar ett basbelopp (f. n. 21800 kr.) vid liden för ansökan (självrisk).
Denna självrisk får anses motsvara etl normalt risktagande i småhusägandei.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skadenämnden skall bestå
av en ordförande och fyra andra ledamöter.<br>
Ordföranden och ersättare för denne skall vara opartisk och utses på<br>
gemensamt förslag av staten och de olika producentgrupperna. Staten<br>
utser tvä av de övriga ledamöterna i nämnden och ersättare för dessa.<br>
Övriga två ledamöter och ersättare för dessa företräder producenterna och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utses av de olika
producentgrupperna, var och en för sitt ansvarsområde. Avsikten är att nämnden
skall kunna påbörja sitt arbete den 1 januari 1986. Skadenämnden kommer inte
att ha ställning av myndighet. Dess uppgifter kan emellertid till viss del
komma att anses innefatta sådan myndighetsprövning som enligt 11 kap. 6 §
regeringsformen kan överlämnas till enskild endast med stöd av lag. Jag
förordar därför att regeringen i en särskild lag bemyndigas att till skadenämnden
överlämna att besluta i sådana frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador
som regleras i de tidigare nämnda överenskommelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Statlig fond för fukt- och mögelskador</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En statlig fond för fukt- och mögelskadade småhus inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av vad jag nyss har sagt förutsätts det atl del, parallellt med den av
SBEF och Byggförbundet bildade fonden och de motsvarande åtaganden som görs
inom.t. ex. kommunförbundets och SABOs områden, finns en fond med staten som
huvudman för åtaganden i de fall där något vakande inte föreligger. Fonden bör
finansieras över statsbudgeten. Senast den I januari 1986 bör en sådan fond för
fukt- och mögelskadade småhus inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör ledas av en styrelse. Denna skall svara för att fonden uppfyller statens
förpliktelser enligt de avtal som jag just har redogjort för. Det innebär
främst att efter beslut av skadenämnden betala kostnaderna för sådana arbeten
som behövs för att avhjälpa fukt- och mögelskador. Del innebär vidare att
betala vissa kostnader för skadenämndens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fonden bör också - i de
fall en fukt- och mögelskada inte kan prövas av skadenämnden därför all huset
har byggts eller sålts av någon som inte är bunden av avtal med staten - gä in
som mekanhand och efter i huvudsak samma grunder lämna sådant stöd att skadan
kan avhjälpas. En förutsättning för att stöd skall kunna lämnas i dessa fall
måste vara att det finns ett kontrakt mellan parterna, så att fonden i sin tur
kan föra kraven vidare mot den som har uppfört eller sålt huset. Fondstyrelsen
bör slutligen i särskilda fall och i skälig utsträckning kunna lämna stöd till
enskilda för andra ändamål som ansluter till fondens syfte. Jag tänker bl. a.
på sådana fastighetsägare som i allmän domstol har tillerkänts ersättning för
skador på huset men där svaranden inte kan fullgöra sina skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag återkommer tik i det följande bör bidrag från fonden också i vissa fall
träda i stället för fikäggslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör ankomma på regeringen all närmare reglera fondens verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Den
statliga fondens finansiering</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Bidrag till fonden anvisas över statsbudgeten för budgetåret 1985/86
med 20 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar nu behovet av medel för den statliga fonden under den närmaste fyraärsperioden
lill sammanlagt 250 milj. kr. Med hänsyn lill tidpunkten för inrättandet av
skadenämnden bedömer jag behovet av medel under innevarande budgetår till 20
milj. kr. Jag förordar att medel för bidrag till fonden anvisas över
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 med 20 milj. kr. under ett nytt
reservationsanslag benämnt Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bidrag till fondens verksamhet under budgetåret bör bestridas genom
omfördelning av de medel som totalt finns tillgängliga under
bostadsdepartementets huvudtitel. Som jag tidigare har sagt har statsmakterna
redan vidtagit vissa åtgärder för dem som drabbats av byggskador. Jag tänker på
de ränte- och amorteringsfria tilläggslån som f. n. kan lämnas till sådana
åtgärder i bostadshus som annars inte skulle kunna finansieras genom husets
ekonomiska bärkraft. Efterfrågan pä sädana tilläggslån som avser byggskador
har hittills varit begränsad. För att finansiera kostnaderna för den av mig
föreslagna fonden för fukt- och mögelskador bör - i avvakten pä riksdagens
beslut - den ram som riksdagen har anvisat (prop. 1984/85: 100 bil. 13, BoU 13,
rskr 230) för tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel
m.m. minskas med lOmilj.kr. för år 1985 och med lOmilj.kr. för första halvåret
1986. Jag avser att återkomma lill regeringen med den frågan vid ett senare
tillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
frågan om medel för bidrag till fonden under budgetåret 1986/87 återkommer jag
i samband med min anmälan till budgetpropositionen för detta budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrade villkor för tilläggslån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Tilläggslän skall inte lämnas för avhjälpande av fukl-och mögelskador i
egnahem. Tilläggslån bör kunna efterges, oavsett för vilket ändamål de har
lämnats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis ta
upp vissa frågor som rör tilläggslån. Lån enligt bestämmelserna i förordningen
om tilläggslän för ombyggnad av bostadshus m. m. kan lämnas bl. a. för att
läcka en del av kostnaden för åtgärder i syfle att avhjälpa mer omfattande
röt-, mögel-, fukt- och korrosionsskador eller bygglekniska brister beträffande
säkerhet eller hälsoskydd. Tilläggslån lämnas endast för den del av kostnaden
som överstiger husets ekonomiska bärkraft efter ombyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilläggsiånet
är frän början ränte- och amorteringsfritt. Dessa vikkor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:48 omprövas vart femte år. Vid omprövningen avskrivs de amorteringar
som skulle ha gjorts under den förflutna femårsperioden. Därefter prövas om fastighetens
ekonomiska bärkraft är sådan att någon del av tilläggslänet kan göras
räntebärande och amorteras. Återstående del av tilläggslänet ges fortsatt ränte-
och amorteringsfrihet under ytterligare fem år. Den del av tilläggslänet som
vid lånetidens slut alltjämt är ränte- och amorteringsfri efterges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en fastighet som har tilläggslån säljs under länets löptid, skall enligt nuvarande
regler ränte- och amorteringsfriheten upphöra för den del av länet som
motsvarar skillnaden mellan det vid senaste omprövningen beräknade
fastighetsvärdet och köpeskillingen, om denna är högre än nyssnämnda värde.
Återstående del av tilläggslänet får köparen överta på oförändrade villkor. Om
köparen vägrar att överta lånet måste säljaren återbetala del, oavsett om
försäljningen sker med vinsl eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
visar att det i praktiken kan vara omöjligt alt sälja ett hus med lilläggslän
om inte köparen är beredd alt överta delta län. Låntagaren kan därmed hamna i
orimliga situationer om exempelvis familjeförhållandena eller de ekonomiska
förhållandena ändras. Jag anser alt en sådan ordning inte kan bestå. Låntagaren
bör vara skyldig alt lösa endast den del av länet som täcks av
försäljningspriset, förutsatt atl delta inte uppenbart understiger
marknadspriset. Jag förordar därför att länsbostadsnämnden får möjlighet att, efler
särskild prövning, helt eller delvis efterge tilläggs-lånet i samband med
försäljning. Som villkor för eftergift bör gälla all låntagaren till
länsbostadsnämnden visar upp ett värderingsintyg som kan godtas. Eftergiften
bör självfallet bara avse den del av tikäggslånet som inte täcks av köpeskillningen
eller, om denna är uppenbart lägre än marknadspriset för liknande hus, del
beräknade värdet av fastigheten enligt intyget. Sådan eftergift bör kunna göras
oavsett för vilket ändamål tilläggslånet har lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag i det föregående innebär att behovet av tilläggslån för åtgärder mot
fukt och mögel bortfaller för stora grupper av småhusägare. Det gäller till att
börja med dem som äger sådana småhus som direkt omfattas av överenskommelserna.
Det gäller också i fråga om sådana egnahem där skadan har vållats av någon som
står utanför överenskommelserna men där den statliga fonden enligt vad jag har
förordat i det föregående ändå träder in som mellanhand. De fall där ett
finansieringsbehov fortfarande står kvar kommer all gälla dels vissa äldre
hus, dels sådana hus där skadan har vållats av ägaren själv eller där något
kontrakt med en byggare inte kan styrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om fukt- och mögelskadade småhus kan befaras att husen har en<br>
negaliv värdeutveckling i förhållande till småhusbeståndet i övrigt, även<br>
efter det att skadorna har avhjälpts. Risken för nya skador i dessa hus<br>
uppfattas troligen som högre än i andra hus. Det är i sådana fall knappast<br>
möjligt atl framdeles återvinna hela eller delar av den investering som<br>
finansieras med lilläggslän. I en eventuell försäljningssituafion kommer<br>
därför ofta den kvarstående låneskulden att överstiga den köpeskilling som<br>
erbjuds, vilket innebär att fastigheten blir osäljbar om inte ägaren löser den<br>
12</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>överskjutande delen av fikäggslånet. Enligt min
mening är därför filläggs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lån
inte en lämplig finansieringsform för sådana kostnader som krävs för Prop.
1985/86:48 att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör emellertid även i fortsättningen kunna träda in med ett socialt motiverat
stöd som - pä samma sätt som dagens tilläggslän — begränsas till att lyfta av
sådana kostnader som huset inte kan bära i ombyggt skick. Finansieringen i
övrigt bör i dessa fall liksom nu ske med krediter på den oprioriterade
kreditmarknaden. Statens stöd bör lämnas i form av bidrag. Enligt min mening är
det lämpligt all den statliga fukt- och mögelskadefonden svarar också för
detta bidrag. Därmed kan skadenämndens expertis användas, vilket säkrar en
likformig bedömning av alla mögel- och fuktskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller hyres- och bostadsrättshus är situationen en annan. Genom all ränte-
och amorteringsfria lån lämnas till den del av kostnaden som fastigheten inte
själv kan bära — dvs. till de kostnader som inte ryms inom en bruksvärdeshyra —
är fastighetsägaren i praktiken garanterad att fasligheten alltid kommer att
bära sina egna kostnader. Den kommer å andra sidan till följd av den periodiskt
återkommande omprövningen av lånevillkoren inte heller att ge något överskott
så länge lånet står kvar. Efter vad jag har erfarit fungerar tilläggslånen väl
för hyres- och bostadsrättshusens del även när det gäller fukt- och
mögelskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar mot denna bakgrund att likäggslån inte längre lämnas för åtgärder mol
skador av fukt och mögel i egnahem. I fråga om lilläggslän lik hus som upplåts
med hyres- eller bostadsrätt föreslär jag däremot inga förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättat lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats
ett förslag till lag om rätt för en skadenämnd att besluta i vissa frågor om
avhjälpande av fukt- och mögelskador. Enligt min mening är det av vikt atl
skadenämnden inrättas redan den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tik vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen dels atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. anta
det inom bostadsdepartementet upprättade förslaget lill<br>
lag om rätt för en skadenämnd atl besluta i vissa frågor om avhjäl<br>
pande av fukt- och mögelskador,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. bemyndiga
regeringen alt vidta de åtgärder som behövs för att i<br>
enlighet med här angivna riktlinjer bilda en slafiig fond med de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
som jag har angett i det föregående,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:48</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3.
godkänna vad jag har förordat i fråga om tilläggslån fill ombygg-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nad
av bostadshus m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:115.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
till Bidrag till fond för fukt- och mögelskador på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>14 Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1985</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G90348prop_198586__48.pdf580540pdfom medel till en fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/650CE645-2B07-4707-8E93-05E242C7E3F9