2449701G90331985/863propproppropProposition 1985/86:3PropositionProposition301985-06-19 00:00:002024-12-27 15:16:202008-06-13 08:51:26med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G9033/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G9033https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G9033
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.
m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp bifogade utdrag av
regeringsprotokollet den 19 juni 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Gertrud Sigurdsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hans
Gustafsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en lag om hushållning med naturresurser m. m.
Lagförslaget innehåller följande slag av bestämmelser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
hushållningsbeslämmelser som till övervägande del motsvarar 9 §
byggnadsstadgan och nuvarande s. k. verksamhetsanknutna rikt linjer i den
fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningsbestämmelser
som ersätter de s. k. geografiska riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som ersätter 136a§ byggnadslagen om regeringsprövning av vissa
industrianläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som reglerar uppgifterna för och ansvarsfördelningen mellan statliga
myndigheter och kommunerna vid tillämpningen av den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningsbestämmelserna
är avsedda att tillämpas vid planläggning och prövning av lov enligt den nya
plan- och bygglagen samt i mål och ärenden enligt vattenlagen,
miljöskyddslagen, naturvårdslagen, lagen om vissa torvfyndigheter, väglagen,
lagen innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar och lagen om
vissa rörledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om hushållning med naturresurser m. m. föreslås träda i kraft vid samma
tidpunkt som plan- och bygglagen, dvs. den 1 januari 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3 Propositionens lagförslag </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till Lag om hushållning
med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt god hushållning främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 2 och 3 kap.
skall tillämpas enligt vad som är föreskrivet i plan- och bygglagen (0000:000),
vattenlagen (1983:291), miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen
(1964:822), lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, väglagen (1971:948),
lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
och lagen (1978:160) om vissa rörledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
kap. Grundläggande hushållningsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark-och vattenområden skall
användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn
till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan
användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Stora mark- och vattenområden
som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag
eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som
kan påtagligt påverka områdenas karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark- och vattenområden som
är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan skada naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Brukningsvärd jordbruksmark
får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för
att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan
tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan
mark tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsmark
som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder
som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller<br>
yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br>
som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot
åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt<br>
på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn<br>
till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i Prop.
1985/86:3 närheten av tätorter skall särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvärden eller friluftslivet
skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller<br>
material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt<br>
försvåra utvinningen av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall
skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar<br>
för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommuni<br>
kationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt<br>
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnytt<br>
jandet av sådana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet
av anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall<br>
så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka total<br>
försvarets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets
anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten
eller utnyttjandet av anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga<br>
ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt<br>
främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska<br>
miljön i övrigt. Behövs området eller en del av detta för en anläggning för<br>
totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med stöd av första stycket får inte strida mot hushållningsbestämmelserna i 3
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
De områden som anges i 2-6§§ är, med hänsyn till de natur- och<br>
kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploate<br>
ringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områ<br>
den endast om hinder inte möter enligt 2-6S§ och om det kan ske på ett<br>
sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller
av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för
totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller
hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller
material som avses i 2 kap. 7§ andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det<br>
rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåt<br>
ligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil Kustområdet i
Halland</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Kullaberg
och Hallandsåsen med angränsande kustområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdena
och skärgårdarna i Småland och Östergötland från Oskarshamn till Arkösund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdena
och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och
Singö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Ångermanland från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till
Skagsudde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Norrbotten från BondöQärden till riks-gränsen mot Finland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjö-
och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsnen
med öar och strandområden och områdena söder därom utmed Mörrumsån och vid sjön
Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänern
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vättern
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiveden
med områdena vid sjön Unden och sjön Viken samt området utmed Göta kanal mellan
Karlsborg och Sjötorp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
Dalsland-Nordmarken från Mellerud och sjön Ånimmen vid Vänern till sjösystemet
från Dals-Ed i söder till Årjäng och Östervallskog i norr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fryksdalen
från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mälaren
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
Malingsbo-Kloten mellan Stora, Kopparberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
utmed Dalälven från Avesta till Skutskär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siljan
och Orsasjön med öar och strandområden samt området utmed Oreälven, sjön Skattungen
och Oresjön med området söder därom över Gulleråsen och Boda till Rättvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
utmed Ljusnan frän Färila till Bergvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindelådalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjällvärlden
från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset med undantag för de
fjällområden som anges i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom kustområdena och
skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och
Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från Storfjärden
vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde samt på Öland får anläggningar som
avses i 4 kap. 1 § första stycket inte komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom kustområdena och
skärgårdarna från BroQorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark,
utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö får
fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av koriipletteringar till
befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan
fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det
rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de
stora tätortsregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningar
som avses i 4 kap. 1 § första stycket får komma till stånd endast på platser
där anläggningar av sådant slag redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Inom fjällområdena Långfjället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäckerfjäl-<br>
len. Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken-BorgaQällen, Marsfjällen-Var-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>doQällen, Artfjället, Tärna-Vindelflällen,
Sarek-Mavas, Kebnekaise-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sjaunja, Rostu och
Pessinki får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs
för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller
det rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om
det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kraftändamäl får inte
utföras i följande vattenområden:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Torneälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalixälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Piteälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vindelälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Dalälven</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ljungan I Indalsälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Ångermanälven</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerdalälven
uppströms Hummelforsen och Österdalälven uppströms Trängslet uppströms
Storsjön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åreälven,
Ammersån uppströms Överammer, Storån-Damman samt Hårkan uppströms Hotagen
Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Lång-selån-Rörströmsälven, Saxån,
Ransarån uppströms Ransarn samt Vojmån uppströms Vojmsjön</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=86 height=130>
<tr>
<td valign=top align=left height=130 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vapstälven Moälven
Lögdeälven Öreälven I Umeälven I Skellefteälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byskeälven
I Luleälven</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tärnaån,
Girjesån och Juktån uppströms Fjosoken källflödena uppströms
Sädvajaure respektive Riebnes</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Råneälven</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven uppströms Skalka och Tjaktjajaure
samt Pärlälven Rörån-Li vasälven.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftverk samt
vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte heller
utföras i följande älvsträckor:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Klarälven I Dalälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Ljusnan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Umeälven</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sträckan mellan Kärrbackstrand
och Edebäck Västerdalälven nedströms Skiffsforsen samt sträckan
mellan Näs bruk och Gysinge sträckan mellan Hede och Svegssjön samt sträckan
mellan Laforsen och Malmyrströmmen Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Följande slag av nya anläggningar får inte utföras utan tillstånd av
regeringen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>järn- och stålverk, metallverk
och ferrolegeringsverk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>massafabriker och pappersbruk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för raffinering av
råolja eller för tung petrokemisk produktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4.
fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:98.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>cementfabriker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för kärnteknisk
verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra
ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för eldning med
fossilt bränsle om anläggningen har en tillförd effekt om minst 200 megawatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för att utvinna
ämnen eller material inom de områden som anges i 3 kap. 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
av regeringen krävs även för att bygga plattformar som är avsedda att användas
vid utvinning av olja eller gas inom havsområden och för att ankra eller
förtöja sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av annan anledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Om en anläggning eller en åtgärd, som inte omfattas av kravet på<br>
tillstånd enligt 1 §, kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripan<br>
de beskaffenhet, får regeringen i ett visst fall besluta att anläggningen eller<br>
åtgärden inte får utföras utan tillstånd enligt detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
myndigheter som får kännedom om anläggningar och åtgärder som avses i första
stycket skall underrätta regeringen om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 S
Tillstånd enligt 1 eller 2§ får lämnas om hinder inte möter på grund<br>
av bestämmelserna i 2 eller 3 kap. eller med hänsyn till andra allmänna<br>
planeringssynpunkter och om kommunfullmäktige har tillstyrkt att till<br>
stånd lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att en viss anläggning
kommer till stånd inbm landet och om ingen annan i tekniskt, ekonomiskt eller
annat hänseende lämpligare plats för anläggningen har stått att finna än den
som ansökningen avser, får dock regeringen lämna tillstånd även om
kommunfullmäktige inte har tillstyrkt detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det finns särskilda skäl,
får regeringen i ett visst fall medge undantag från kravet på tillstånd enligt
I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Tillstånd enligt 1 eller 2§
får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen och göras
beroende av att saken inom viss tid fullföljs genom ansökan om prövning enligt
miljöskyddslagen (1969: 387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Till böter eller fängelse i
högst två år skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påbörjar en anläggning eller
vidtar någon annan åtgärd som anges i I § utan att regeringen har meddelat
tillstånd eller medgett undantag från kravet på tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påbörjar eller fortsätter
utförandet av en anläggning eller en åtgärd sedan regeringen enligt 2 § har
beslutat att anläggningen eller åtgärden inte får utföras utan tillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inte rättar sig efter ett
villkor eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av detta
kapitel, om överträdelsen inte är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsfördelning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Varje myndighet som skall tillämpa denna la(g skall se till att sådana planer
enligt plan- och bygglagen (0000:000) och sådant planeringsunderlag som
belyser hushållningsfrågan finns tillgängliga i målet eller ärendet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om myndigheten begär det,
är kommunen skyldig att tillhandahålla Prop. 1985/86: 3 planer enligt plan-
och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har
betydelse för hushållningen med naturresurser i länet och som finns hos
statliga myndigheter. Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla
sådant planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som skall tillämpa denna
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får i visst fall
besluta att en eller flera kommuner skall redovisa till regeringen eller någon
annan myndighet hur kommunen i sin planering enligt plan- och bygglagen
(0000:000) avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med naturresurser.
Statliga myndigheter skall anmäla till regeringen om det uppkommer behov av
sådan redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen har tillsyn i
länet över hushållningen, med naturresurser och efterlevnaden av vad som
föreskrivs i eller beslutas med stöd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
centrala förvaltningsmyndigheterna har var och en inom sitt verksamhetsområde
uppsikt över hushållningen med naturresurser. Statens planverk har den allmänna
uppsikten över hushållningen med naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 Bostadsdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson, Hjelm-Wallén,
Peterson, Boström, Göransson, Dahl, Hellström, Thunborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till lag om hushållning med
naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslöt den 23 maj detta år att genom proposition föreslå riksdagen att anta
ett förslag till ny plan- och bygglag (PBL). Förslaget, som har granskats av
lagrådet, har som ett av sina viktigaste syften att decentralisera ansvaret
för planläggning och för den lokala miljön till kommunerna. Förslaget innebär i
det avseendet att kommunala planer för bebyggelseutveckling och användning av
mark- och vattenområden normalt skall bli gällande genom kommunens beslut att
anta planen. Staten skall kunna ingripa mot kommunala planer endast om vissa i
lagen angivna intressen inte blivit tillgodosedda. De intressen som därvid
åsyftas är främst sådana s. k. riksintressen beträffande mark- och
vattenområdens användning som omfattas av riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen. PBL-förslaget förutsätter att dessa statliga intressen
preciseras genom lagbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagreglering av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen förutsattes redan
vid behandlingen av prop. 1972: 111 om hushållning med mark och vatten.
Civilutskottet (CU 1972: 35) hänvisade därvid till det då pågående
utredningsarbetet inom den s. k. bygglagutredningen. Därefter har en lagreglering
föreslagits eller förutsatts i flera olika sammanhang av såväl regeringen som
riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motion 1981/82:1921 av Olof Palme m.fl. om naturvården uttalas bl. a. att
regeringen bör låta göra en utvärdering av det omfattande utredningsarbete rörande
naturresurser som pågår. Vidare förordas att den fysiska riksplaneringen, med
utredningsmaterialet om naturresurserna som grund, bör utvidgas till att
omfatta också de naturresurser som i dag inte behandlas i riksplaneringen.
Enligt motionen bör regeringen låta utreda frågan om behovet av en särskild
lagstiftning för att värna om naturresurserna. Jordbruksutskottet anförde i
sitt utlåtande (JoU 1982/83:4) bl. a. att det finns skäl att utreda behovet av
en övergripande lagreglering om hushållning med naturresurser och hemställde
att riksdagen skulle ge regeringen detta tillkänna. Riksdagen beslöt i enlighet
med utskottets hemställan (rskr 38).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de nu angivna omständigheterna upprättades i början Prop. 1985/86:
3 av år 1984 inom bostadsdepartementet - efter samråd med jordbruksdepartementet
och övriga berörda departement - en promemoria (Ds Bo 1984: 3) med förslag till
lag om hushållning med naturresurser m. m. samt förslag till ändringar i ett
tiotal lagar som är av betydelse i sammanhanget. Promemorian har
remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av förslaget i promemorian beslutade regeringen den 6 december 1984
att remittera ett förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m. (NRL)
till lagrådet. Lagrådet avlämnade den 9 maj 1985 sitt yttrande över
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu ta upp förslaget till NRL, Förslaget omfattar frågor som berör flera
departements ansvarsområden och jag har i de skilda frågorna samrått med
berörda statsråd. Jag vill här erinra om att regeringen genom beslut den 25
april och den 13 juni i år har remitterat förslag till följdlag-stiftning till
PBL och NRL till lagrådet. Så snart yttrande från lagrådet över dessa remisser
föreligger avser jag att återkomma till regeringen med förslag till proposition
i följdlagstiftningsfrågorna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
detta ärende bör till protokollet fogas dels promemorians lagförslag och den
sammanfattning som promemorian innehåller, bilaga 1, dels en förteckning över
de instanser som avgett remissyttranden m, m. med anledning av promemorian,
bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom
bostadsdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr
F309/84.). Vidare bör till protokollet fogas dels det till lagrådet den 6
december 1984 remitterade förslaget till NRL, bilaga 3, dels lagrådets yttrande
över förslaget, bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i det följande att bygga vissa av mina resonemang på erfarenheter från
den fysiska riksplaneringen. Mot den bakgrunden bör som bilaga 5 till
protokollet i detta ärende fogas en redogörelse för det hittillsvarande arbetet
med den fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
framför på vissa punkter kritik mot det remitterade lagförslaget och förordar
vissa ändringar av detta. I några avseenden anser lagrådet att det finns
anledning att utveckla frågor om tillämpningen av de föreslagna lagreglerna.
Jag har funnit anledning att på vissa punkter tillmötesgå lagrådet och föreslå
ändringar i det remitterade förslaget. I sak är ändringarna marginella.
Lagrådets synpunkter tar jag upp i anslutning till min behandling av de olika
sakfrågorna och de enskilda paragraferna i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Reformbehoven och lagförslagets huvudsakliga
inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Erfarenheterna från den fysiska riksplaneringen och den praktiska tilllämpningen
av riksdagens riktlinjer för hushållningen med mark- och vattenområden av
riksintresse läggs till grund för en lag om hushållning med naturresurser m. m.
(NRL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Bestämmelserna i NRL skall syfta till att främja en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>och
den fysiska miljön i övrigt. Bestämmelserna skall tillämpas vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
enligt olika författningar i frågor som rör användningen av mark-och
vattenresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
Riksdagens riktlinjer i den fysiska riksplaneringen skall upphöra att gälla
sedan NRL har trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
För att de allmänt hållna reglerna i NRL skall få avsedd verkan krävs ett väl
utvecklat system för kunskapsförsörjning. Den fysiska planering som bedrivs hos
kommuner samt statliga myndigheters utredningsverksamhet skall ge underlag för
tillämpningen av NRL. Länsstyrelsen får rollen som samordnare av statens
iniressen i frågor som rör användningen av mark- och vattenområden inom länet.
Länsstyrelsen får också till uppgift att ställa samman utredningar, program och
annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med naturresurser
och som finns hos statliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Kommunernas roll vid tillämpningen av NRL följer av PBL. Översiktsplanen
enligt PBL används som instrument för att belysa samhällets -dvs. statens och
kommunens — syn på vilka allmänna intressen som kan komma att vägas in vid
framtida beslut om användningen av mark- och vattentillgångarna.
Ståndpunktstagandena i översiktsplanen skall utgöra underlag för tillämpningen
av NRL:s bestämmelser i mål och ärenden enligt de lagar som anknyts till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Genom detaljplan eller områdesbestämmelser kan tillämpningen av NRL läggas fast
med bindande verkan för efterföljande markanvändningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Kommunerna skall vara skyldiga att på begäran tillhandahålla planer enligt PBL
och planeringsunderlaget till dessa åt de myndigheter som skall tillämpa NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
NRL bör bestå av fem kapitel med följande huvudsakliga innehåll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser om lagens
inriktning och tillämpningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med de grundläggande
bestämmelser som behövs för att främja en lämplig användning av mark- och
vattenresurserna samt bestämmelser om den särskilda hänsyn som skall tas vid
markanvändningsbeslut inom områden som av olika skäl är av riksintresse — en
motsvarighet till de verksamhetsanknutna riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser som
ersätter de geografiska riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser som
motsvarar en del av 136 a § byggnadslagen och som föreskriver
regeringsprövning av viss industriell eller liknande verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser om vissa
tillämpningsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
dåvarande regeringen beslöt den 9 september 1982 om remiss till<br>
lagrådet av ett förslag till lag om hushållning med mark- och vattenområ<br>
den av riksintresse. Lagförslaget grundades på riktlinjerna i den fysiska<br>
10</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>riksplaneringen. I remissen redovisades endast
översiktligt hur tillämp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
av lagen var tänkt. Avsikten var att denna lagrådsremiss skulle Prop.
1985/86: 3 följas av en ny remiss om samordningen mellan den föreslagna lagen
och annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremissen
återkallades på mitt förslag genom beslut av regeringen den 4 november 1982.
Som skäl för ett återkallande anförde jag bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagen är avsedd att tillämpas vid beslut enligt de författningar i
vilka detta särskilt föreskrivs. Arbetet med att utforma lagregler om
anknytningen mellan den föreslagna lagen och andra författningar som rör
användningen av mark och vatten har påbörjats inom bostadsdepartementet.
Eftersom tillämpningen av lagen i stor utsträckning blir beroende av hur denna
anknytning utformas, är det enligt min mening lämpligt att hela
lagstiftningsfrågan övervägs i ett sammanhang. Överväganden behöver också
göras beträffande sambandet mellan en lagreglering av riktlinjerna i den
fysiska riksplaneringen och det förslag till ny plan- och bygglag som nu bereds
inom bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sin behandling av den förut nämnda motionen 1981/82: 1921 om naturvården
anförde jordbruksutskottet i sitt betänkande 1982/83:4 om ändring av
naturvårdslagen bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
anser i likhet med motionärerna att omsorgen om våra begränsade naturresurser
måste vara utgångspunkten för all verksamhet som kräver utnyttjande av sådana
resurser. Därför är det nödvändigt att allt utnyttjande av dessa tillgångar
föregås av en noggrann planering. Vid den måste omsorgen om naturvärdena
beaktas. Innan en icke förnyelsebar naturresurs tas i anspråk måste det
klarläggas om den kan ersättas i produktionen med annat material. Det gäller
att stimulera en övergång från icke förnyelsebara till förnyelsebara
naturresurser. I det sammanhanget måste möjligheterna till återanvänding
belysas. Som riksdagen i samband med behandlingen av förslagen om återvinning
och omhändertagande av avfall 1975 anslutit sig till bör det innan en
produktionsprocess sätts i gång klarläggas hur det avfall som blir en följd av
produktionen skall tas om hand och återanvändas på nytt. Enligt utskottets
uppfattning finns det, som motionärerna framhåller, skäl att utreda frågan om
behovet av en övergripande lagreglering med vars hjälp kraven på hushållning
med och omsorg om naturresurserna kan ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till NRL som mot denna bakgrund lades fram i den förut nämnda
departementspromemorian har i allt väsentligt godtagits av remissinstanserna.
Jag skall med anledning av en viss remisskritik senare återkomma till
namnfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu ta upp några frågor som enligt min mening är av grundläggande
betydelse för utformningen av en lag om hushållning med naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Brister
i nuvarande regelsystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landets
naturresurser utgör en av de grundläggande förutsättningarna för<br>
vårt välstånd. Ett fortsatt utnyttjande av naturresurserna är nödvändigt för<br>
att vi skall kunna förverkliga sådana centrala mål som ekonomisk balans</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 och tillväxt, en rättvis fördelning av välfärden, full sysselsättning
och regional balans. I det långa tidsperspektivet beror kommande generationers
välfärd bl. a. i hög grad på hur väl vi förmår hushålla med naturresurserna
och slå vakt om markens och vattnets produktionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att utnyttja naturresurserna påverkas givetvis av planer och andra beslut om
hur marken och vattnet och den fysiska miljön i övrigt får användas, bl. a, för
bebyggelse och anläggningar samt för produktion och annan försörjning. För
många verksamheter i samhället är beskaffenheten av de naturresurser som finns
i ett visst område - på eller i marken, under sjö- eller havsbottnen eller i
vattnet - avgörande för hur anspråken ställs på att få använda marken och
vattnet i området. Det gäller för jordbruket, skogsbruket, renskötseln och
fiskenäringen men också för vattenkraft-, torvbrytnings- och gruvföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
andra verksamheter betyder ett områdes läge i förhållande till tätorter,
transportleder och olika nyttigheter mer än markens eller vattnets fysiska
beskaffenhet och innehåll. Detta gäller t, ex. i åtskilliga fall för
tillverkningsindustrin och som regel för serviceverksamheter. För bebyggelseutvecklingen
är lokalklimatet och kvaliteten hos natur- och kulturmiljön viktiga faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligt att nya och ändrade anspråk på användningen av marken, vattnet
och den fysiska miljön i övrigt i många fall medför konflikter mellan
företrädare för den pågående markanvändningen och dem som har önskemål om
förändringar. Allemansrätten i vårt land och det brett förankrade
miljöintresset gör att många människor berörs och engageras av sådana frågor.
Motsättningarna är av olika karaktär. Konflikter mellan exploateringsintressen
å ena sidan och de areella näringarnas eller naturvårdens och
kulturminnesvärdens intressen å den andra sidan är inte ovanliga.
Exploateringsintressena tar sig ofta uttryck i byggnads- och anläggningsverksamhet,
mineralutvinning och andra ingrepp som förändrar natur- och kulturmiljön och
som kan påtagligt påverka förutsättningarna för biologisk produktion och annan
användning av marken och vattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsättningar
i fråga om hur marken och vattnet skall utnyttjas kan också ha sin grund i
skiljaktiga uppfattningar mellan pågående industriell eller liknande verksamhet
och nya exploateringsönskemå]. I vissa fall kan det vara fråga om långsiktiga
industriella exploateringsönskemål som skulle äventyras om kortsiktiga
exploateringsintressen tillgodosågs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
de motstående önskemålen i fråga om markens och vattnets användning inte går
att förena, måste beslut fattas som avgör frågan till förmån för något eller
några av intressena. Samhället har sedan lång tid ställt upp regler för hur
olika intressen och önskemål skall vägas mot varandra i sådana
konfliktsituationer. Regler härom finns i byggnadslagstiftningen och i en rad
andra lagar. Det regelverk som successivt vuxit fram har blivit omfattande och
svåröverskådligt och berör många olika verksamheter. Ett stort antal
prövningsmyndigheter är inkopplade i beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regler som tillkommit vid
olika tidpunkter präglas var och en helt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>naturligt av sin tids
värderingar. Också nyare lagstiftning präglas i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av äldre uppfattningar och
synsätt. Starkt förenklat kan man säga att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>12</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>tidigare lagstiftning huvudsakligen var inriktad på att få till stånd
en effek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiv
användning av olika naturresurser utan att motstående intressen eller Prop.
1985/86: 3 långsiktiga följder för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin
beaktades särskilt mycket. Modernare lagstiftning innehåller mera av avvägningsmöjligheter,
men grundsynen präglas fortfarande i många fall av att det är ett sektoriellt
intresse som i första hand skall tillgodoses. I vissa lagar framhävs säledes
främst den tekniska och ekonomiska effektiviteten, i andra den sociala omtanken
och i ytterligare andra framför allt omsorgen om natur- och kulturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
skillnader i fråga om lagstiftningens inriktning medför att myndigheter, som
med utgångspunkt i olika lagar har att bedöma hur ett visst mark- eller
vattenområde lämpligen bör användas, kan ha att tillämpa lagregler som i skilda
hänseenden är bristfälligt eller inte alls samordnade inbördes. Frågor av stor
betydelse för många intressen i samhället avgörs i vissa fall från renodlat
sektoriella utgångspunkter utan att tillräckliga avvägningar görs i
förhållande till de övriga intressena. De meningsmotsättningar som av
naturliga skäl ofta finns i enskilda ärenden kan därigenom komma att
förstärkas, vilket bl. a. kan medföra betydande förseningar i beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
för en god hushållning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nu har anfört framgår enligt min mening att det finns ett klart behov
av en lagreglering med vars hjälp kraven på hushållning med och omsorg om
naturresurserna kan ställas. Det är angeläget att skapa en för olika lagar
gemensam grund för att avgöra konkurrensfrågor om mark- och vattenanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i en naturresurslag bör uttrycka samhällets grundläggande synsätt när det
gäller vad som är en god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön
i övrigt. De bör vara tillämpliga i mål och ärenden enligt olika speciallagar
som reglerar mark- och vattenanvändningen. En naturresurslag bör komplettera
sådana speciallagar och få betydelse t. ex. när det är fråga om att ett visst
område helt eller delvis behöver tas i anspråk för ett nytt ändamål eller när
någon vill starta en ny verksamhet som kan ogynnsamt påverka möjligheterna att
använda mark-eller vattenområdena i grannskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för en god bostads- och arbetsmiljö, för friluftsliv och<br>
rekreation och för jord- eller skogsbruk kan påverkas negativt t. ex. av en<br>
olämplig lokalisering eller utformning av anläggningar av olika slag, av<br>
utsläpp av giftiga eller försurande ämnen och av bullerstörningar. Möjlig<br>
heterna att etablera eller utveckla industriell produktion eller energipro<br>
duktion i ett område kan på motsvarande sätt begränsas av bostadsbebyg<br>
gelse eller av anordningar för friluftsliv och rekreation i det omedelbara<br>
grannskapet. Behovet av skyddszoner för riskdämpning kring vissa verk<br>
samheter medför restriktioner bl. a. för bebyggelseutvecklingen. Vissa<br>
industriella och liknande anläggningar har också en sådan storlek att inver<br>
kan på landskapsbilden blir betydande. Bedömningar av den inverkan en<br>
viss åtgärd kan få för olika intressen måste inrymma överväganden om<br>
effekter av sådana slag. En naturresurslag bör medföra att sådana övervä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 ganden görs vid statliga och kommunala myndigheters beslut om användningen
av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
god hushållning med naturresurserna förutsätter att det i mål och ärenden som
gäller användningen av mark- eller vattenområden finns tillgång till ett
tillräckligt bra kunskapsmaterial. Materialet måste belysa de
konkurrensförhållanden som råder och de effekter för motstående intressen och
för utvecklingen på lång sikt som kan bli följden av olika prioriteringar.
Bestämmelserna i en naturresurslag bör därför också ge utgångspunkter för
sammanställning av det material som behövs för tillämpningen av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt ekonomiska system tas flertalet konkreta initiativ när det gälleratt
utnyttja naturresurserna av enskilda människor och av privata eller samhällsägda
företag. Också statliga och kommunala förvaltningar vidtar åtgärder av olika
slag som har betydelse för naturresurshushållningen. Förvaltningarna påverkar
resursutnyttjandet bl. a. genom olika planer och program för sin verksamhet.
Det ligger i sakens natur att sådana initiativ och planer ofta utgår från
överväganden som är knutna till de företags- och kommunalekonomiska villkoren
för den verksamhet det gäller. Det är också naturligt att sådana ekonomiska
intressen tillmäts stor tyngd i beslutssammanhang. Det följer både av att
intressenterna är många och har en betydande styrka och av statens och
kommunernas önskan att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning i syfte att
öka vårt välstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
intresseavvägningar som är ofrånkomliga om besluten skall tillgodose kravet på
god hushållning innebär i många fall att de nu avsedda ekonomiska intressena
skall bedömas i förhållande till ekologiska, sociala eller samhällsekonomiska
intressen av mer långsiktig karaktär. Det är de senare intressena som behöver
få stöd av bestämmelser i en naturresurslag, så atl de får tyngd i
avvägningssammanhang. Det gäller ju att slå vakt om den materiella grunden för
produktion och välfärd också för framtida generationer. Dessa utgångspunkter
för vad en lag om hushållning med naturresurser bör innehålla ligger helt i
linje med miljöpolitikens mål att trygga alla människors rätt till en god
livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det mot denna bakgrund vara naturligt att en naturresurslag får en inriktning
mot skydd av långsiktiga och för landel väsentliga värden som inte kan väntas
bli tillräckligt beaktade utan stöd av en lag. Detta innebär inte att en sädan
lag ensidigt bör främja bevarandeintressen och långsiktiga försörjningsbehov,
Lagens grundläggande syfte bör vara att främja en användning av naturresurserna
som är förnuftig för samhället vid en allsidig, samlad bedömning, både i ett
långsiktigt och i ett kortsiktigt perspektiv. En naturresurslag som innehåller
sådana grundläggande bestämmelser kommer enligt min mening att främja väl
genomtänkta avvägningar mellan olika önskemål att utnyttja marken, vattnet och
den fysiska miljön i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det lagförslag som jag nu
kommer att lägga fram, inriktas på frågor om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>användningen av marken,
vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>valda inriktningen innebär
att det skapas en för olika lagar gemensam</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grund för att avgöra
konkurrensfrågor i samband med beslut som rör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ändrad användning av mark- och vattenresurserna. Lagen är däremot inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avsedd att utgöra grund
för ingripande mot pågående användning av dessa resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nya lagen skall få
genomslagskraft genom de olika speciallagar som styr markanvändningen. Den
skall tillämpas då myndigheter fattar beslut i mål och ärenden enligt dessa
speciallagar och blir därmed ett instrument för att påverka och samordna
myndigheters beslutsfattande i riktning mot en bättre hushållning med
naturresurserna. Därmed bör dessa resurser också komma att utnyttjas på ett
sätt som gagnar samhället som helhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Grunder för en lagreform om naturresurshushållning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Milt förslag:
Erfarenheterna från den fysiska riksplaneringen och den praktiska tillämpningen
av riksdagens riktlinjer för hushållningen med mark- och vattenområden av
riksintresse läggs till grund för en lag om hushållning med naturresurser m. m.
(NRL).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 39-42).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Endast några få remissinstanser har haft erinringar mot promemorieförslaget i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kunskaperna om sambanden i naturen har ökat snabbt under de
senaste decennierna. Skador på naturen till följd av utsläpp av olika ämnen är
väl kända för alla. Utredningar av olika slag om miljöfrågor har gjorts och
även lett till förändringar av lagstiftningen i syfte att få till stånd ett
bättre skydd för vår natur- och kulturmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till behovet av en bättre hushållning med naturresurser i landet och de
brister i samordningen mellan olika lagar som styr hushållningen med våra
naturtillgångar finns det, som jag angav tidigare, skäl att nu föreslå en
övergripande lagreglering om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan vara pä sin plats
att här något beröra naturresurs- och miljökommitténs överväganden. Kommittén
har behandlat naturresursfrågorna i vid bemärkelse i sitt betänkande (SOU
1983:56) Naturresursers nyttjande och hävd. Kommittén framhåller, med
hänvisning till naturens och samhällets ömsesidiga påverkan, att en
naturresurshushållning bör omfatta alla led i naturresursutnyttjandet. Eftersom
huvudsyftet med alll sådani utnyttjande är försörjning, anser kommittén att
hushållningen i solidaritet med kommande generationer bör syfta till att
trygga försörjningen på såväl kort som lång sikt och att den även mäste
innefatta åtgärder som syftar till att förebygga negativa sidoeffekter av
naturresurshanteringen. Hushållningen bör också inbegripa en tekniskt effektiv
hantering av naturresurserna och deras användning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén anser atl
naturresurshushällningen bör bygga på en ekologisk grundsyn. En sådan grundsyn
innebär enligt utredningen alt naturresurshanteringen inriktas så alt
ekosystemens och de biokemiska kretsloppens förmåga att varaktigt producera
nyttigheter för människorna bibehålls eller ökas. För att få till slånd en
ökad värdegemenskap i samhället i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 dessa frågor anser kommittén att följande fem etiska normer
bör utgöra grund för hushållningen med naturresurser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
människan måste utnyttja naturen; men när hon väl tagit den i bruk bör hon
fortsätta att bruka den på ett sådant sätt atl ekosystemens produktionsförmåga
bibehålls o oumbärliga ekologiska processer och livsviktiga system skall
vidmakthållas o genetisk variation skall bevaras o användningen av icke
förnybara naiurresurser skall vara inriktad på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uthållighet
o människan skall skyddas mot skadliga miljöbetingelser, särskilt mot sådana
som kan ge avsevärt försämrad livskvalitet eller ärftliga skador på släktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningsfrågorna
gör sig naturligtvis särskill gällande i fråga om icke förnyelsebara
naturresurser och oåterkalleliga miljöförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att en effektiv hushållning med icke förnyelsebara resurser innebär en
hantering där återvinningsgraden är hög eller där förbrukningen av resurser
leder till att andra resurser skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till osäkerheten huruvida användbara metoder kommer att finnas för
substitution, återvinning eller avfallsanvändning bör sträng sparsamhet
iakttas med icke förnyelsebara resurser. Ett hushållningsmål av detta slag
innebär enligt kommittén att krav behöver ställas på exploateringstakt,
utvinnings- och produktionsmetoder, konsumtions- och resthan-teringspolitik
samt på återbruk i största möjliga utsträckning. Kommittén föreslår en rad
åtgärder men lägger inte fram något förslag om lagstiftning för att få till
stånd en bättre hushållning med naturresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
konstaterats i departementspromemorian är det försök som har gjorts av
kommittén att behandla naturresurshushållningen utifrån en totalsyn på
hushållningsfrågorna av stort värde. Det är emellertid inte möjligt att i detta
sammanhang anlägga ett så brett perspektiv på hushållningsfrågorna som
kommittén har gjort. Det skulle medföra ett mycket omfattande arbete med
översyn av lagregler och andra handlingsregler av olika slag. De grundläggande
synsätten i kommitténs förslag bör emellertid bilda utgångspunkt även för etl
mera begränsat reformarbete med inriktning på att åstadkomma en bättre
hushållning med våra naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rimlig utgångspunkt för ett sådant reformarbete är, som också föreslås i
departementspromemorian, att bygga vidare på erfarenheterna från den fysiska
riksplaneringen. Syftet med riktlinjerna i denna planering är alt åstadkomma en
god hushållning med mark- och vattentillgångar som är av särskild betydelse för
hela landet. Den motion om naturvården som jag redovisade i inledningen syftar
till en bättre planering och kunskap innan icke förnyelsebara naturresurser tas
i anspråk för att därigenom en bra hushållning skall kunna nås. Att i den reform
jag nu föreslår bygga vidare på idéerna i den fysiska riksplaneringen är även
väl förenligt med jordbruksutskottets uttalanden med anledning av motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den fysiska
riksplaneringen utgör ett led i en kunskapsuppbyggnad som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är en förutsättning för
hushållning i vid mening. Kunskapsuppbyggnaden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>16</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>avser förhållanden som är av betydelse för bedömning främst av frågor
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>användningen av mark- och
vattenresurserna. Utgångspunkten för den fysiska riksplaneringen är att
hushållningen med mark och vatten skall ske med ett långsiktigt perspektiv och
baseras på en ekologisk grundsyn. 1 riksdagsbeslutet från år 1972 (prop.
1972:111 bil. 2, CU 35, rskr 348) angavs tre huvuduppgifter för den fysiska
riksplaneringen, nämligen o att kartlägga dels de långsiktiga önskemål som
skilda intressen riktar mot mark och andra naturtillgångar, dels de tillgångar
som svarar mot anspråk som kan förutses o att analysera i vilken utsträckning
det föreligger konflikter mellan olika anspråk och klarlägga konsekvenserna av
alternativa sätt alt utnyttja naturresurserna samt o att i den mån det är
motiverat av riksiniresse dra upp riktlinjer för hushållning med sådana
naturtillgångar som är eller kan väntas bli efterfrågade av skilda intressen
eller som är särskilt känsliga för miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den fysiska
riksplaneringen har fungerat i stort sett enligt de idéer som riksdagen lade
fast år 1972. Ett omfattande arbete med program och planer har utförts i
samarbete mellan staten och kommunerna. Detta arbete har lett till en utvecklad
översiktsplanering i kommunerna och därigenom till en god överblick över många
frågor som rör användningen av mark och vatten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Samordnade regler för tillståndsprövning och den
huvudsakliga inriktningen av reglerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Bestämmelserna i NRL skall syfta till att främja en från ekologisk,
social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet och
den fysiska miljön i övrigt. Bestämmelserna skall tillämpas vid beslut enligt
olika författningar i frågor som rör användningen av mark- och
vattenresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen skall upphöra att gälla sedan NRL har
trätt i kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 42-45).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Med
några få undantag har remissinstanserna tillstyrkt promemorieförslaget att i
en särskild lag skall läggas fast gemensamma grundregler - av i stort den
utformning som promemorieförslaget innehåller - för att avgöra
markanvändningskonflikter. Många remissinstanser uttrycker sin
tillfredsställelse över att förslaget innebär att riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen lagregleras och att förslaget bygger vidare pä det
riksplanearbete som utvecklats sedan början av 1970-talet. Ett litet antal
remissinstanser har motsatt sig atl promemorieförslaget läggs till grund för
lagstiftning. Svenska naturskyddsföreningen förkastar förslaget med främst den
motiveringen att det dels avviker markant från hittills gällande tankegångar
att samhällsutvecklingen skall vila på en ekologisk</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 grund, dels innebär att omformuleringar av nu gällande
riksplaneriktlinjer gjorts som innebär att bevarandeaspekter tonas ned till
förmån för en ordnad exploatering av naturresurser. Styrelsen för
miljövårdsprogrammet vid Lunds universitet anser sig inte heller kunna stödja
promemorieförslaget, främst på grund av att del saknas en helhetsbild och att
endast delar av naturresursområdet omfattas. Svenska kraftverksföreningen
ifrågasätter nyttan och behovet av den nya lagen och framhåller bl. a. att
lagförslaget i alltför hög grad tillgodoser bevarandeintressen på bekostnad av
produktionsintressen. Näringslivets byggnadsdelegation avstyrker förslaget,
särskilt därför att detta ger upphov till en alltför ensidig intresseavvägning
till förmån för offentliga allmänna intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser anser att de föreslagna reglerna getts en alltför vag
utformning och att avvägningen mellan olika intressen bör styras hårdare. Från
några håll framförs dock synpunkter på att förslaget i vissa avseenden i för
stor utsträckning ger uttryck för färdiga avvägningar. Statens industriverk
pekar t. ex. pä att en lagstiftning där vissa intressen prioriteras framför
andra innebär en risk för låsning till nulägets värderingar av olika
intresseanspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller lagens rubrik har flera remissinstanser varit kritiska. Flera
länsstyrelser påpekar att "lag om hushållning med naturresurser m.m."
har gett anledning till en rad missuppfattningar och missförstånd. Vanligast
sägs vara att lagförslaget uppfattas som en slags kompletterande naturvärdslag.
Flertalet av de remissinstanser som tar upp namnfrågan föreslår att lagen
benämns "lag om hushållning med mark och vatten" eller ges en rubrik
som anknyter till mark- och vattenhushållningsbegreppet i den fysiska
riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som jag tidigare föreslagit bör erfarenheterna från den
fysiska riksplaneringen läggas till grund för utformningen av reglerna i NRL.
Det finns därför anledning att här något belysa hur riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
är ett slags handlingsregler som tillämpas vid beslut som rör användningen av
mark- och vattenresurserna i områden som av skäl som anges i riktlinjerna är av
stor betydelse för landet som helhet. Redovisning av vad riktlinjerna bör leda
till när det gäller användningen av områdena har förutsatts ske och har också
skett i kommunernas översiktliga planering och planläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tillämpningen i enskilda ärenden av riktlinjerna och an<br>
vändningen av det material som har kommit fram under program- och<br>
planeringsskedena i den fysiska riksplaneringen, kan till en början konsta<br>
teras att riktlinjerna har spelat en central roll för plan- och
tillståndsbeslut<br>
enligt byggnadslagstiftningen. Riksplaneringen har som jag nyss nämnde<br>
bedrivits med nära anknytning till de planeringsformer som byggnadslag<br>
stiftningen erbjuder. Planer och tillståndsbeslut enligt denna lagstiftning<br>
skall grundas på ett förhållandevis vittomfattande synsätt på hushållnings<br>
frågor. Sålunda finns i byggnadslagstiftningen sedan länge regler om hän<br>
synstaganden till andra sektorer än byggnadssektorn. Det har därför väl<br>
gått att tillämpa de av riksdagen uppställda riktlinjerna för hushållning med<br>
18</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mark och vatten vid plan- och tillståndsbeslut
enligt byggnadslagstiftning-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
åtskilliga av de övriga lagar som behandlar frågor med anknytning till Prop.
1985/86: 3 riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen finns bestämmelser som
föreskriver att allmänna intressen skall beaktas. Riktlinjerna har härigenom -
i enlighet med vad som förutsattes av riksdagen — kunnat beaktas i en relativt
stor utsträckning även vid tillämpningen av dessa lagar. Regeringen har
utfärdat ett cirkulär (1973:15) till samtliga statsmyndigheter om beaktande av
riktlinjer för hushållningen med mark och vatten. I cirkuläret anbefaller
regeringen samtliga statsmyndigheter att som vägledande vid varje beslut som är
av betydelse för användningen av mark eller vatten beakta de riktlinjer som
statsmakterna har dragit upp för hushållningen med dessa naturtillgångar. I ett
särskilt cirkulär (1978:227) har regeringen erinrat de statliga myndigheterna
om riktlinjerna för de s. k. obrutna fjällområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan med fog påstå att olika myndigheter genom riktlinjerna och det
underlagsmaterial som utarbetats i samverkan mellan staten och kommunerna för
att belysa och precisera riktlinjerna, har fått ett bättre underlag för att
bedöma den hänsyn till allmänna intressen som skall tas vid beslul enligt olika
lagar. Här kan erinras om att högsta domstolen i vissa fastighetsmål haft
riksdagens riktlinjer som grund för sitt ställningstagande och därvid som
underlag använt kommunernas översiktsplaner där markanvändningsfrågan belysts utifrån
riktlinjerna. Även i vissa vattenmål har riktlinjerna och det underlagsmaterial
som utarbetats i riksplaneringen utgjort grund för domstolarnas bedömning av
målen. Även om kommunernas planer i första hand avser riktlinjernas inverkan
på bebyggelseplanering, kan planerna och underlaget för dem vanligtvis direkt
användas även vid prövning av andra verksamheters förhållande till
riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med riksplaneringen har således fört med sig en viss enhetlighet vid
tillämpningen av allmänt hållna hänsynsregler i olika lagar. Det torde råda
enighet om att detta också fört med sig positiva effekter för hushållningen
med våra mark- och vattentillgångar - inte minst genom ett ökat samarbete
mellan olika myndigheter och intressegrupper i samhället när det gällt att
klara ut hushållningsförutsättningarna inom olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
ställs från bl. a. riksdagen krav på att en bättre hushållning med
naturresurserna skall åstadkommas. Man kan då konstatera att hushållning med
naturresurser i stor utsträckning handlar om hur mark- och vattenområden, med
ämnen och material och vad som i övrigt finns i områdena, tas i anspråk för
olika ändamål eller påverkas av olika verksamheter inom eller i närheten av
områdena. Som jag utvecklade i inledningen av min föredragning uppträder det i
sådana situationer intressemotsättningar av många olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom att
kunskapsmaterialet om mark- och vattenfrågor av nationell<br>
betydelse har behandlats i den kommunala fysiska planeringen - i kom<br>
munöversikter och markdispositionsplaner - har det i dessa frågor också<br>
funnits ett forum där olika åsikter har kunnat brytas om vad hushållnings-<br>
riktlinjerna bör föra med sig. De i översiktsplanerna uttryckta slutsatserna<br>
har utgjort ett värdefullt material för planering av sådana verksamheter<br>
som kräver tillstånd av statliga eller kommunala myndigheter innan mark-<br>
och vattenområden får tas i anspråk. Möjlighet finns ju härigenom att i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3 förväg ta reda på hur olika
lokaliseringsalternativ eller utformning av projekt förhåller sig till det
allmännas intressen i olika områden. En del konflikter kan härigenom undvikas
eller lösas redan på planeringsstadiet för etl visst projekt, och
komplikationer som fördröjer tillståndsprocessen behöver normalt inte uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En god hushållning med naturresurserna bör förena kraven
på att trygga landels försörjning med naturresurser på läng sikt, att slå vakt
om god natur- och kulturmiljö och att lillgodose samhällsbyggandets markbehov.
Genom att i NRL geulgångspunkter för hur avvägningar skall göras mellan skilda
iniressen i olika typer av beslut som gäller användningen av marken, vattnet
och den fysiska miljön i övrigt och ange vilka olika typer av hänsyn som därvid
skall tas, bör en bättre hushållning med naturresurser kunna åstadkommas. Därmed
bör också olägenheter som följer av nuvarande sektoruppdelade lagstiftning och
förvaltning kunna motverkas i väsentliga avseenden. Beslutsprocessen bör
härigenom kunna bli mer effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftei med bestämmelserna i NRL bör vara att främja en
från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Bestämmelserna bör ha
karaktären av gemensamma grundregler som skall tillämpas i mål och ärenden
enligt olika lagar som styr användningen av mark- och vattenresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 kap. I § i det till lagrådet remitterade förslaget
föreskrivs som en grundläggande regel att marken, vattnet och den fysiska
miljön i övrigt skall användas så alt en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt god hushållning främjas. Lagrådet har i sitt
yttrande föreslagit att uttrycket "den fysiska miljön i övrigt" skall
utgå ur lagtexten, bl. a. eftersom de paragrafer där uttrycket används enligt
lagrådet endast handlar om mark- och vattenområdens användning för olika
ändamål. Jag skall återkomma till den frågan i specialmotiveringen men vill
redan nu säga att jag anser att uttrycket bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag redovisade tidigare att flera remissinstanser har
varit kritiska mot lagens rubrik. Även lagrådet har diskuterat rubriken och tar
i anslulning till detta upp bl. a. lagstiftningstekniken och innehållet i NRL.
Lagrådet påpekar därvid bl. a. att man av lagens rubrik kunde vänta sig att
lagen skulle ge en fullständig och heltäckande bild av samhällets syn på hur
våra naturresurser skall uttnyttjas. Lagrådet konstaterar att lagen inte ger en
sådan bild och pekar dessutom på atl man för att förstå lagen måste tillägna
sig även innehållet i de författningar som anknyts till NRL. Lagrådet uttalar
att det i och för sig hade varit önskvärt att en fullständigare och bättre
överblickbar lag om naturresursernas utnyttjande lagts fram än den föreslagna.
Några synpunkter på uppbyggnaden av och innehållet i en sådan lag framförs dock
inte. Lagrådel anser emellertid alt NRL har en funktion att fylla som ett led i
lagregleringen av resursutnyttjandet och konstaterar vidare att, även om NRL
inte är avsedd att omedelbart tillämpas inom alla områden där
resursutnyttjandet behöver regleras, lagen kommer att vara den centrala
författningen på området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
ocksä nämnde tidigare, anser jag att hushållning med naturre<br>
surser i stor utsträckning handlar om hur mark- och vattenområden med<br>
20</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ämnen och material och vad som i
övrigt finns i områdena får las i anspråk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
olika ändamål eller påverkas av olika verksamheter inom eller i närhe- Prop.
1985/86: 3 ten av områdena. De bestämmelser som jag kommer att föreslå rör
enligt min mening de för medborgare i allmänhet mest påtagliga delarna av vår
naturresurshushållning. Mot den bakgrunden kanjag inte se några vägande skäl
för att ändra den rubrik på lagen som introducerats genom departementspromemorian.
Någon ändring har heller inte föreslagits av lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om vilka hushållningsregler som bör ingå i NRL kommer jag att närmare gå in på
senare. Jag vill emellertid redan här redovisa vissa principer som bör gälla
för innehållet i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central lag som NRL som skall tillämpas vid beslut enligt olika andra lagar
bör, som framgår av mina tidigare resonemang, inriktas på sådana frågor där det
är av vikt att få till stånd en beslutssamordning. Bestämmelserna bör mot den
bakgrunden inriktas på att ge vägledning för att avgöra konkurrensfrågor om
mark- och vattenanvändning. Del har framförts synpunkter på att förslaget
saknar en helhetssyn i frågan om hushållning med naturresurser. Ett par
remissinstanser har anmärkt att promemorieförslaget i hög grad representerar
den geografiska synen på lösningen av miljöproblem och naturresurshantering,
vilket anses vara otillräckligt att lägga till grund för en hushållningslag
inom naturresursområdet. Av det jag nyss uttryckte följer att avsikten med NRL
inte är att den skall innehålla alla regler som kan behövas för att nä en god
hushållning. En lag med den inriktning som jag här har skisserat måste ses som
elt led i samhällets naturresurspolitik. Om del l.ex. behövs bättre
hushållningsregler på ett område som endast berör en speciell lag, bör detla i
många fall kunna regleras direkt i den lagen. Det kan t. ex. gälla utsläpp av
miljöfarligt avfall som bör regleras i miljöskyddslagstiftningen. Jag
ålerkommer till detta när jag behandlar frågor om samordning med annan
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är framför allt när del gäller ianspråktagande av omräden för skilda
verksamheter som beslut enligt skilda lagar med olika utgångspunkter kan komma
i konflikt med varandra. Mot den bakgrunden finner jag det naturligt att en
lag av nu aktuellt slag får en inriktning mot arealhushållning. En utgångspunkt
för de regler som föresläs i promemorian har ju också varit riktlinjerna i den
fysiska riksplaneringen och byggnadslagstiftningens regler för planering av
markområden för olika ändamål. Givetvis innebär inte det lagförslag som jag nu
lägger fram en slutlig avgränsning av lagens tillämpningsområde. Det är
naturiigl att lagen förändras successivt när del uppkommer behov av nya
allmänna riktlinjer för att samordna beslut som gäller marken och vattnet och
den fysiska miljön i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser har ansett att de hushällningsregler som tas upp i promemorian
är alltför vagt utformade, medan andra varnar för en alltför stor bundenhet
till färdiga avvägningar. Även lagrådel har tagit upp frågan om att lagreglerna
är allmänt avfattade. Efter att ha konstaterat att NRL i första hand innehåller
avvägningsregler för situationer då det föreligger konkurrerande anspråk på
marken och vattnet instämmer lagrådet i mitt uttalande i remissen att det
knappast är möjligt att i lagen precisera hur utfallet bör bli i olika
konkurrenssituationer och anför vidare följande:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagen
syftar därför inte längre än till att ge rikllinjer för de bedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
måste göras i olika situationer såsom vid kommunernas planläggning enligt PBL
och vid myndigheternas prövning av vissa tillståndsärenden. Till detla kommer
alt lagen anger de långsiktigt angelägna hushållningskraven. Nya och
förändrade anspråk skall kunna vinna beaktande inom ramen för de nu föreslagna
reglerna. De grundsatser pä vilka NRL sålunda vilar har lett till alt många av
lagens bestämmelser är mycket allmänt hållna. Avvägningsreglerna ger stort
utrymme för skönsmässiga bedömningar. Företräde skall ges åt "sådan
användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning" och del
skyddsvärda intresset skall "så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan
påtagligt skada" intresset. De skyddsvärda intressena anges stundom med
begagnande av begrepp och termer som inte är entydiga såsom "natur- eller
kulturmiljön", "friluftslivet" och "värdefulla ämnen eller
material". Skyddet anges gälla mot bl. a. "exploaleringsföretag och
andra ingrepp i miljön". När ett visst intresse skall åtnjuta ett absolut
skydd framför andra konkurrerande intressen anges detta vanligen med orden att
intresset "har slor betydelse i ett nationellt perspektiv". I motiven
till bestämmelserna görs uttalanden avsedda all ge reglerna ett mera
preciserat innehåll. Även om detta är en lagstiftningsteknik som numera ofta
används, bör man ställa det kravet att de som berörs av lagen skall av
lagtexten kunna bilda sig en någorlunda säker uppfattning om lagens innehåll
och dess rättsverkningar. För den enskilde har lagen betydelse med avseende pä
hans möjligheter att använda sina mark- och vattenområden. Lagens bestämmelser
om vad som i ett nationellt perspektiv är ett skyddsvärl intresse blir
avgörande för statens möjligheter att enligt 12 kap. PBL ingripa i kommunernas
rätt att bestämma om mark- och vattenområdenas användning och om bebyggelse.
Med hänsyn till dessa och andra rättsverkningar kan en alltför stor spänning
mellan lagtext och motiv inte godtas. Enligt lagrådets mening balanserar
förslaget på gränsen för vad som i detta hänseende är förenligt med god
lagstiftning. Det må framhållas att remissinstanser som yttrat sig över den
departementspromemoria som ligger till grund för förslaget redovisar helt olika
uppfattningar om förslagets innebörd i fråga om konkurrensen mellan
exploaterings- och bevarandeintressen (s. 15). Under alla förhållanden måste
iakttas att lagtexten återspeglar motiven och att de senare inte tillför lagen
något som inte kan utläsas av lagtexten. På flera punkter har lagrådet funnit
anledning att anmärka på bristande överensstämmelse mellan lagtext och motiv.
Lagrådet återkommer härtill vid granskningen av de särskilda paragraferna. Om
de synpunkter och förslag, som lagrådet i det sammanhanget för fram, i huvudsak
beaktas, får dock NRL-förslaget en sådan utformning att det får anses vara i
lagstiflningstekniskt hänseende godtagbart. Lagrådet har härvid beaktat att det
ej kan undvikas att en lag med NRL:s inriktning och syfte får en relativt
allmän avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla alt NRL i första hand skall innehålla<br>
avvägningsregler för situationer då samhället har väsentliga intressen att<br>
bevaka från markpolitiska utgångspunkter. Det är då naturligt att reglerna<br>
utformas så att de ger samhället stöd för att bestämma över förändringar<br>
med hänsyn till vad som är lämpligast från allmän synpunkt. Eftersom<br>
reglerna till övervägande del skall tillämpas vid beslut där breda markpoli<br>
tiska bedömningar måste göras, måste regelsystemet utformas så att det<br>
finns utrymme för avvägningar. Syftet med lagen är naturligtvis att redovi-<br>
»_</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sa vilka intressen som har en särskild betydelse
för samhällsutvecklingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
som på grund härav skall ges ett försteg framför andra intressen när Prop.
1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>markanvändningsfrågor
skall avgöras. Det är dock knappast möjligt —</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
också lagrådet medger - att i en lag precisera hur utfallet bör bli i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
konkurrenssituationer i olika områden. Del viktigaste är enligl min</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
att lagen ger klart uttryck för inriktningen av de bedömningar som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måsle
göras i det enskilda fallet. När det gäller lagrådets resonemang om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"spänningen"
mellan lagtext och motiv vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
även lagrådet framhållit kan det inte undvikas att en lag med den inriktning
som jag har beskrivit får en relativt allmän avfattning. Jag anser det
emellertid då vara viktigt att riksdagen genom motivuttalanden till en sådan
lag ger uttryck åt de grundläggande resonemang som i enskilda ärenden bör ligga
till grund för de bedömningar som skall göras. Eftersom NRL är inriktad på alt
främja en lämplig utveckling från allmän synpunkt inom olika mark- och
vattenområden och en viss frihet måste finnas att lokalt avgöra vilken
utveckling man önskar, blir det naturligtvis en avvägningsfråga hur hårt man
frän statsmakternas sida bör styra sådana avgöranden. De bestämmelser som det
remitterade lagförslaget innehåller ansluter nära till gällande bestämmelser i
byggnadslagstiftningen och till riksdagens riktlinjer i den fysiska
riksplaneringen. Motiven till bestämmelserna ansluter nära till de uttalanden
om tillämpning av riktlinjerna som riksdagen har gjort. Lagrådets förslag till
preciseringar av lagtexten med utgångspunkt i motiven kan dock i några fall
anses ge mindre avvägningsmöjligheter än om tillämpningsinriktningen endast
anges i motiven. Jag anser sammanfattningsvis att lagrådets förslag i stort
sett innebär förbättringar och bör följas. Jag vill här också peka på att
sådana överväganden som förutsätts enligt mitt förslag till NRL i dag görs vid
prövning av ärenden enligt flera olika lagar och att övervägandena därvid måste
göras med utgångspunkt i bestämmelser som endast anger att hänsyn till allmänna
intressen skall tas vid tillståndsprövningen. Motivuttalandena till sådana
bestämmelser ger oftast föga eller ingen ledning för tillämpande myndigheter.
Man kan säga att NRL anger i huvudsak vad som utgör de allmänna intressena i
mark- och vattenanvändningsfrågor och att därför bestämmelserna i NRL innebär
betydande konkretiseringar i förhållande till gällande lagstiftning. Jag ser
detta som en stor fördel för alla berörda. NRL torde därmed bl. a. leda till en
större enhetlighet än för närvarande när det gäller att bedöma allmänna
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här i likhet med
många remissinstanser också framhålla, att man<br>
genom att lagreglera de hushällningsprinciper som generellt bör ligga till<br>
grund för beslut som rör användning av naturresurserna löser vissa pro<br>
blem som förelegat när det gäller tillämpningen av riktlinjerna i den fysiska<br>
riksplaneringen. Frågor rörande riksplaneringen har behandlats av riksda<br>
gen vid åtskilliga tillfällen under 1970-talet, Därvid har tidigare beslut om<br>
riktlinjer för hushållning med mark och vatten successivt kompletterats<br>
och preciserats. Detta har fört med sig en kritik från många håll att det är<br>
svårt att skaffa sig en överblick över vad som gäller i olika avseenden inom<br>
den fysiska riksplaneringen. Under senare år har också förts diskussioner i<br>
olika sammanhang om vilken rättslig status riktlinjerna har. De olika<br>
uppfattningar som därvid har framförts har medfört osäkerhet på många</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>håll om riktlinjernas
betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dessa frågor behandlades av konstitutionsutskottet
i dess gransknings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betänkande
till 1980/81 års riksmöte (KU 1980/81:25 s.28ff). Utskottet, som hade
uppmärksammat att den rättsliga innebörden av riktlinjerna inte alltid
uppfattades på ett klart och tydligt sätt, ansåg att dessa tolkningssvårigheter
knappast var förvånande med hänsyn till riktlinjernas karaklär av
riksdagsuttalanden utan direkt samband med lagstiftning. Enligt utskottets
mening kan konsekvenserna av nuvarande förhållanden i längden bli bristande
enhetlighet i tillämpningen och rättsosäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lagregler jag kommer att föreslå avses ersätta samtliga riksdagens riktlinjer
för den fysiska riksplaneringen, varför riktlinjerna bör upphöra att gälla när
NRL träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Underiag för prövning av hushållningsfrågor. PBL och
en naturresurslag - kommunernas roll. Ansvarsfördelningen mellan staten och
kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag nu föreslår att man skall införa samordnade hushållningsregler för
tillståndsprövning enligt vissa lagar har en viktig utgångspunkt för mitt
ställningstagande varit att olika myndigheter, var och en inom sitt ansvarsområde,
gör en bred prövning av förutsättningarna för olika företag från
hushållningssynpunkt. Jag anser att betydande rationaliseringsvinster bör
uppkomma om planeringsunderlag som utarbetas löpande och bedömningsunderlag
som framställs hos olika myndigheter kan användas i skilda beslutssammanhang.
Det är mot den här bakgrunden som gemensamma utgångspunkter för prövningen av
nya eller förändrade verksamheter bör finnas. Jag har nyss allmänt redovisat
inriktningen av de regler som NRL bör innehålla. De speciallagar som rör
användningen av naturresurser bör kompletteras med regler som innebär att NRL
skall tillämpas vid beslut enligt den särskilda lagen. För att ta ett exempel
bör alltså bl. a. vattenlagen (1983:291, ändrad senast 1984:913) kompletteras
med bestämmelser, som innebär att, vid prövning av frågor om tillstånd till
vattenföretag, inte bara vattenlagen utan också NRL skall tillämpas. För
vattenlagens del innebär detta närmast en precisering i vissa avseenden av
tillåtlighetsstadgandet avseende "allmänna planeringssynpunkter" i 3
kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att allmänt hållna hushållningsregler skall kunna tillämpas i enskilda mål och
ärenden måste det finnas ett utredningsmaterial som belyser
hushållningsfrågorna i det aktuella fallet. Jag har tidigare framhållit att den
fysiska riksplaneringen fört med sig en betydande utveckling av den kommunala
fysiska översiktsplaneringen samt att kommunöversikter och
markdispositionsplaner ofta belyser hushållningsfrågor även utanför det område
som riksdagens riktlinjer täcker. Även hos statliga myndigheter har arbetet med
den fysiska riksplaneringen fört med sig en bred kunskapsuppbyggnad om
hushållningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har redan förutskickat
att de hushållningsbestämmelser som jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer att föreslå bygger
på riksdagens riktlinjer i den fysiska riksplane-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>24</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ringen och de regler som redan i dag styr beslut enligt
byggnadslagstift-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningen, främst 9§
byggnadsstadgan (1959:612, 9§ ändrad senast 1975:460). Mot den bakgrunden anser
jag det vara lämpligl alt, innanjag närmare går in pä själva
hushållningsreglerna, behandla vissa frågor om kunskapsunderlag och om
samordning av planeringsunderlag som bör ligga till grund för tillämpningen av
NRL. Jag skall också ta upp vissa frågor om ansvarsfördelning och samordning av
beslut.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
att de allmänt hållna reglerna i NRL skall fä avsedd verkan krävs ett väl
utvecklat system för kunskapsförsörjning. Den fysiska planering som bedrivs hos
kommuner samt statliga myndigheters utredningsverksamhet skall ge underlag för
tillämpningen av NRL. Länsstyrelsen får rollen som samordnare av statens
intressen i frågor som rör användningen av mark- och vattenområden inom länet.
Länsstyrelsen får också till uppgift att ställa samman utredningar, program
och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med
naturresurser och som finns hos statliga myndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 103-108).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Så gott som samtliga remissinstanser ansluter sig till de i promemorian angivna
utgångspunkterna för kunskapsförsörjning. Några stryker under den kommunala
planeringens betydelse för att syftet med de föreslagna
hushällningsbestämmelserna skall kunna uppnås. Åtskilliga remissinstanser -
däribland många kommuner - anser det tillfredsställande att länsstyrelsens
samordnande roll på det statliga området läggs fast.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa remissorgan hävdar
att promemorieförslaget överskattar omfattningen och den omedelbara
användbarheten av befintlig kunskap. Bl. a. framhålls att ytterligare insatser
behövs för att forskningsresultat om naturmiljöns tillstånd skall vinna
praktisk tillämpning. Vidare pekas på brister när det gäller underlaget för
att bedöma förutsättningarna för energiproduktion samt mineral-, vatten- och
fiskefrågor. Åtskilliga remissinstanser pekar dock på möjligheter att förbättra
kunskaperna och ger också praktiska förslag i sådan riktning. Flera
remissorgan betonar vikten av att prioritera kunskapsförsörjningsfrågorna inom
en i huvudsak oförändrad total resursram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Under senare år har pågått en diskussion i vårt land om s.k.
miljökonsekvensbeskrivningar för större exploateringsföretag efter en modell
som har tillämpats i bl. a. USA. I sin renodlade form behandlas där frågorna om
konsekvensbeskrivningar i en särskild ordning som föregår behandlingen av ett
exploateringsärende. Beskrivningar av denna förberedande art har emellertid
enligt promemorian medfört en betydande tungroddhet i hanteringen, bl. a.
därför att man i tidiga skeden ofta inte känt till vilka besvärligheter som
behöver lösas vid själva pröv-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 ningen av exploateringsföretaget. Systemet i USA med konsekvensbeskrivningar
i större ärenden har enligt promemorian ocksä medfört betydande extra
kostnader och mycket stor tidsutdräkt i många fall, eftersom man inte har haft
en framförhållning genom utredningar och fysisk planering angående olika
områdens kvaliteter för skilda användningssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del system som traditionellt tillämpas i Sverige ankommer del i första hand på
den som söker tillstånd till ett exploateringsföretag att belysa verkningarna
av företaget på ett sådant sätt att förutsättningama för tillstånd kan
bedömas. Prövningsmyndigheten bereder sedan berörda myndigheter, sakägare och
vissa andra intressenter tillfälle att tillföra ärendet det material de anser
behövs för att man på ett riktigt sätt skall kunna bedöma ärendet. Enligt vissa
lagar har dessutom prövningsmyndigheten möjlighet att själv föranstalta om de
ytterligare utredningar som myndigheten finner nödvändiga för att det skall
vara möjligt att avgöra ett ärende på ett tillräckligt genomtänkt sätt. Sådana
utredningar skall normalt bekostas av sökanden i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
av den i Sverige traditionellt tillämpade modellen är i långa stycken positiva,
även om man kan konstatera vissa brister. Det finns enligt min mening inte nu
anledning att frångå den modellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningskrav
av den typ som NRL bör innehålla syftar i första hand till att främja en
ulveckling som långsiktigt bedöms fördelaktig från allmän synpunkt. När sådana
frågor skall belysas bör det, som också framhållits i promemorian, av naturliga
skäl ankomma pä samhället att klargöra sin inställning och tillföra ärendena
det utredningsmaterial som är nödvändigt för att avgöra om enskilda företag
passar in i en utveckling som från samhällets synpunkter är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av slort värde om samhällels strategi i fråga om utvecklingen inom olika
områden är så tydligt uttalad att företag och enskilda på ett tidigt stadium
kan ta erforderlig hänsyn härtill i sin egen planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betydande
kunskapsunderlag i hushållningsfrågor finns redan tillgängligt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utrednings- och programarbete hos statliga myndigheter och genom arbete med fysisk
planering hos kommunerna finns redan inom vida områden material som kan läggas
till grund för tillämpning av de hushållningsbestämmelser som jag kommer att
föreslå senare. I första hand gäller detta frågor om användningen av mark- och
vattenområden för olika ändamål. Betydande material finns emellertid också om
naturresurser i övrigt och om effekterna av olika produktionsmetoder m. m.
Också sådant material kan användas när reglerna skall tillämpas på företag av
skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En stor del av det
material som nu används vid beslut som rör använd<br>
ningen av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt har utarbetats<br>
och ställts samman som en direkt följd av riksdagens beslut om den fysiska<br>
riksplaneringen. I arbetet med riksplaneringen har de ansvariga myndighe<br>
terna var och en för sin sektor haft att självständigt redovisa sådana<br>
områden som myndigheten har ansett inrymma företeelser av riksintresse.<br>
26</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För att åstadkomma en sådan redovisning har det
varit nödvändigt att ta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
brett grepp för sektorn i fråga. Det har inneburit att ett betydande Prop.
1985/86; 3 kartläggningsarbete har utförts och att åtgärdsplaner och program av
skilda slag har upprättats som belyser även andra företeelser än sådana som är
av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sektormyndigheternas
material har bearbetats och anpassats med hänsyn till lokala förhållanden m.m.
i en samrådsprocess mellan myndigheten, länsstyrelsen och kommunen under
program- och planeringsskedena i den fysiska riksplaneringen. Genom detta
arbete har de slatliga myndigheterna och kommunerna i allt väsentligl kunnat
komma fram till vad riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen om olika
verksamheter för med sig i fråga om användning av mark- och vattentillgångar i
olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
områden som omfattas av geografiska riktlinjer har riksdagen tagit ställning
till vilka kvaliteter hos områdena som skall särskilt värnas. Dessa riktlinjer
är avsedda att ge konkreta handlingsregler för beslutsfattarna när det gäller
att bedöma verksamheter som kan störa områdenas kvaliteter. Områdena är grovt
avgränsade på kartor i propositioner och riksdagsbeslut där de har behandlats.
Även i fräga om innehållet i dessa riktlinjer och den närmare avgränsningen av
områdena har de statliga myndigheterna och kommunerna i allt väsentligt kunnat komma
överens om hur dessa frågor bör behandlas vid planläggning och
tillståndsprövning. Endast i fråga om de obrutna fjällområdena har regeringen
beslutat om mer preciserade gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den fysiska
riksplaneringen har begreppet "riksintresse" använts för<br>
att beteckna områden som omfattas av riksdagens riktlinjer. I samband<br>
med att NRL-förslaget remitterades till lagrådet framhöll jag att ordet<br>
riksintresse ofta används i andra sammanhang i en mycket vidare bemär<br>
kelse och att detta i många fall har lett till missförstånd om syftena med och<br>
innehållet i den fysiska riksplaneringen. Det har t. ex. varit svårt att förstå<br>
att åtskilliga riksintressanta företeelser eller verksamheter inte är riksin<br>
tressen i den mening som begreppet har i den fysiska riksplaneringen. I<br>
promemorian används uttryckssättet "områden av stor betydelse i ett<br>
nationellt perspektiv" och liknande uttryckssätt som ersättning för begrep<br>
pet riksintresse. I lagrådsremissen fann jag att de uttryck som används i<br>
promemorian på ett bra sätt beskriver syftet med bestämmelserna, dvs. att<br>
reglera mark- och vattenanvändningen i avgränsade områden med särskil<br>
da kvaliteter. Jag använde därför den terminologi som finns i promemo<br>
rian. Lagrådet har tagit upp denna terminologifråga och påpekar att be<br>
greppet "riksintresse" förekommer redan i den proposition som låg
till<br>
grund för 1947 års byggnadslag (prop. 1947: 131 s. 73). Lagrådet anser att<br>
promemorians uttryckssätt för att ersätta begreppet riksintresse i den<br>
fysiska riksplaneringen inte är väl valt. Lagrådet framhåller särskilt att<br>
ordet "riksintresse" sedan lång tid är väl inarbetat när det gäller
planlägg<br>
ning av hur mark och vatten skall användas. Att ordels innebörd i den<br>
fysiska riksplaneringen kunnat missförstås torde enligl lagrådet främst ha<br>
sin förklaring i att det varit mycket svårt för både myndigheter och enskil<br>
da att få en samlad överblick över riksdagens riktlinjer som återfinns i ett<br>
flertal riksdagsbeslut. När nu riktlinjerna, både de verksamhetsanknutna<br>
och de geografiska, lagregleras anser lagrådet att det inte torde finnas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 något uirymme för att missförstå begreppet "riksintresse"
i sammanhanget. Lagrådet föreslår därför att detta begrepp används i stället
för den terminologi som jag förordade i lagrådsremissen. Som framgick av mitt
anförande lill propositionen om PBL har lagrådels argument övertygat mig om att
begreppet "riksintresse" bör användas i de bestämmelser i NRL som
ersätter riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Det i lagrådsremissen använda
uttryckssättet "områden som har stor betydelse i ett nationellt
perspektiv" bör således bytas ut mot uttryckssättet "områden som är
av riksintresse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beskrivna samarbetsordningen när det gällt att precisera områden som är av
riksiniresse och att avgränsa områden med geografiska riktlinjer har fungerat
tillfredsställande. Den bör därför vara väl ägnad att tillämpa även i
förhållande till de bestämmelser som jag kommer att föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de delar som bestämmelserna i NRL motsvarar nu gällande riktlinjer finns som
sagts redan i stort sett det material som behövs för att beslutsmyndigheter
skall kunna ta ställning till konkurrensfrågor om mark- och vattenanvändningen.
För de bestämmelser som innebär en ändring av riktlinjerna måste myndigheterna
naturligtvis se över och komplettera underlagsmaterialet för bestämmelsernas
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse i sammanhanget är emellertid att NRL avses få ett vidare
tillämpningsområde än riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Jag syftar då
på att riktlinjerna tar sikte enbart på hushållning med mark- och vattenområden
av riksintresse, medan bestämmelserna i NRL skall reglera även hushållningen
med mark- och vattenområden i övrigt. De utredningsinsatser som på grund härav
kan behövas för att bredda underlagsmaterialet blir dock enligt min mening inte
mer omfattande än att de kan klaras med nuvarande resurser. Det beror pä att
det material som de statliga myndigheterna har tagit fram för att belysa
riktlinjernas tillämpning innehåller en bredare behandling av hushållningsfrågorna
än vad som direkt föranleds av riktlinjerna. Även i övrigt finns det hos
sektormyndigheterna utredningar och program för olika verksamheter och områden,
som kan läggas till grund för tillämpningen av NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
några remissinstanser har påpekat saknas det dock på vissa områ<br>
den tillräckliga kunskaper för att göra de nödvändiga avvägningarna i<br>
hushållningsfrågor. Jag skall återkomma till vissa sådana kunskapsfrågor<br>
när jag har gått igenom mitt förslag till hushållningsbestämmelser och då<br>
redovisa vissa områden där jag anser att utredningsinsatser bör göras<br>
ganska omgående. I övrigt vill jag framhålla - i likhet med vad som sägs i<br>
promemorieförslaget - att det inte så mycket är fråga om att ta fram helt<br>
nya utredningar och kunskapsunderiag i anslutning till NRL utan snarare<br>
att ställa samman redan befintligt material på ett sådant sätt att det kan<br>
tillgodogöras i mål och ärenden om ianspråktagande av naturresurserna.<br>
Nytt kunskapsmaterial kommer fram successivt. Det viktiga är att besluts<br>
fattarna fär tillgång till och kan använda det material som finns framtaget.<br>
Fortsatt utrednings- och programarbete hos sektormyndigheterna bör na<br>
turiigtvis bedrivas på ett sådant sätt atl materialet kan nyttiggöras vid<br>
tillämpningen av NRL. Det bör vara en fråga för regeringen att genom<br>
28</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>föreskrifter se till att de statliga
sektormyndighelernas arbete får en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inriktning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas roll
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den fysiska riksplaneringen har länsstyrelsen rollen som samordnare av statens
intressen i frågor som rör användningen av mark- och vattenområden inom länet.
Erfarenheterna är goda av länsstyrelsernas insatser som samordnare och
förmedlare av kunskaper om användningen av fysiska resurser. Jag föreslår att
länsstyrelsen även i NRL får denna samordningsroll. Del bör också ankomma pä
länsstyrelsen att ställa samman utredningar, program och annat
planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med naturresurser och
som finns hos statliga myndigheter. Sådant planeringsunderlag bör länsstyrelsen
vara skyldig att på begäran ställa till förfogande för de myndigheter som skall
tillämpa NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
intressen i användningen av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt
företräds i stor utsträckning också av kommunerna. Som har redovisats tidigare
har det under arbetet med den fysiska riksplaneringen skett en betydande
utveckling av den kommunala fysiska planeringen. Kunskapsmaterialet
beträffande mark- och vattenfrågor av riksintresse har i allt väsentligt kommit
till uttryck i den kommunala översiktsplaneringen. Kommunöversikterna har
visat sig vara väl lämpade för att konkretisera riksdagens riktlinjer för
hushållningen med mark och vatten och ger ofta ett gott underlag och god
vägledning för beslut i konkreta ärenden som rör markanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De kommunala
översiktsplanerna har som tidigare nämnts kommit till genom ett samspel mellan
staten och kommunerna, där nationella och lokala markanvändningsintressen har
samordnats. Det är naturligtvis av stort intresse för kommunerna att på ett
tidigt stadium i planeringsprocessen klara ut markanvändningsfrågorna,
särskilt sådana som har nationell räckvidd där staten kan ha ett intresse att
påverka kommunernas planering. Kommunernas fysiska planer kommer enligt min
uppfattning även i fortsättningen att vara de mest betydelsefulla källorna för
att bedöma frågor om lämplig mark- och vattenanvändning i konkreta ärenden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>PBL och en
naturresurslag — kommunernas roll</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Kommunernas
roll vid tillämpningen av NRL följer av PBL. Översiktsplanen enligt PBL används
som instrument för att belysa samhällets - dvs. statens och kommunens - syn pä
vilka allmänna intressen som kan komma att vägas in vid framtida beslut om
användningen av mark- och vattentillgångarna. Ståndpunktstagandena i översiktsplanen
skall utgöra underlag för tillämpningen av NRL:s bestämmelser i mål och ärenden
enligt de lagar som anknyts till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom detaljplan eller
områdesbestämmelser kan tillämpningen av NRL läggas fast med bindande verkan
för efterföljande markanvändningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
skall vara skyldiga att på begäran tillhandahålla planer enligt PBL och
planeringsunderlaget till dessa åt de myndigheter som skall tillämpa NRL.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Förslaget i promemorian bygger på de övervägan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som jag redovisade i samband med beslutet atl remittera förslaget till PBL lill
lagrådet och överensstämmer med mitl förslag (se promemorian s. 111-125).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De remissinstanser som har tagit upp frågan om sambandet mellan PBL och en
naturresurslag tillstyrker i allmänhet de överväganden och förslag som
promemorian innehåller. Några remissinstanser har ifrågasatt om kommunerna har
sådan kompetens att de kommunala planerna kan läggas till grund för
efterföljande beslut utan att planerna kontrollerats och godkänts av
länsstyrelserna. Åtskilliga instanser, bl. a. planverket, delegationen för
samordning av havsresursverksamheten och flera kommuner stryker särskilt under
att översiktsplanen bör spela en central roll för tillämpningen av den
föreslagna naturresurslagen. Ett par remissinstanser anser atl frågan om
kommunens roll när översiktsplanen inte ger underlag för avvägningar i mål och
ärenden bör belysas ytteriigare. Näringslivets byggnadsdelegation förklarar sig
befara atl översiktsplanen kommer att bli styrande och påpekar att riskerna
för en kommunal låsning och bundenhet vid föråldrade prioriteringar är
avsevärda med en sådan styrande översiktsplanering. Från några håll har begärts
atl en kommande proposition om PBL bör innehålla regler om standardnivån för
den första översiktsplanen. Några länsstyrelser har efterlyst bättre
möjligheter för länsstyrelserna att ingripa i planfrågor som berör regionala
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag vill inledningsvis erinra om 2 kap. 2§ i PBL-förslaget
där det föreskrivs att vid planläggning och vid prövning av bygglov och
förhandsbesked inte bara PBL utan också NRL skall tillämpas. Kommunernas
fysiska planer enligt PBL kommmer bl. a. på grund härav att spela en viktig
roll som underiag för tillämpningen av NRL. Som vidare följer av förslaget till
PBL skall statens inflytande över kommunernas beslut i markanvändningsfrågor
begränsas väsentligt i jämförelse med gällande byggnadslagstiftning. Kommunerna
skall själva besluta om planer. Statens möjligheter att ingripa mot
planbesluten i sak inskränks enligt PBL-förslaget till frågor som rör
hushållningen med mark- och vattenområden av riksintresse, till mellankommunala
frågor och till frågor som rör hälsa och säkerhet. Genom sin planläggning
enligt PBL avses således kommunen få ett företräde när det gäller att bestämma
om markanvändning av betydelse för bebyggelseutvecklingen i kommunen. Kommunernas
tillämpning av NRL i sådana markanvändningsfrågor bör mot den här bakgrunden
vägleda även statliga myndigheters beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare erinra om att avgränsningen av de hushållningsfrågor som skall
anses vara av riksintresse och som av den anledningen kan utgöra en grund för
staten att ingripa i kommunens planläggning och beslul om bygglov och
förhandsbesked, i förslaget till PBL har förutsatts ske genom regler i NRL. De
åsyftade reglerna är de som avses ersätta riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen. Dessa regler får därmed en i viss mån annan roll än den som
riktlinjerna har spelat. Jag återkommer till detta men vill redan här nämna att
riktlinjerna bl. a. på grund härav bör ändras i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>avseenden i samband med lagregleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den betydelse PBL-planer avses få för tillämpningen Prop,
1985/86; 3 av NRL, finns det skäl att här återknyta till PBL-förslaget och
beskriva hur PBL-planerna är tänkta att inverka pä efterföljande beslut som rör
mark-och vattenanvändningsfrågor. Jag kommer ocksä att belysa översikiplanens
funktion som utredningsinstrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Detaljplan
och områdesbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
planformer i PBL-förslaget som har rättsverkningar - detaljplan och
områdesbestämmelser - styr efterföljande beslut enligt PBL pä så sätt alt det
råder förbud att t. ex. meddela bygglov i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser. Mindre avvikelser får dock medges om avvikelserna är
förenliga med syftet med planen eller bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detaljplan
skall enligt 5 kap. 1 § PBL användas för prövning av markens lämplighet för
bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns uiformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områdesbestämmelser
kan enligt 5 kap. 16 § i PBL-förslaget antas för att inom ett visst område, som
inte omfattas av detaljplan, säkerställa syftet med översiktsplanen eller
tillgodose ett riksintresse enligl NRL. Flertalet av de frågor som kan regleras
genom områdesbestämmelser gäller bebyggelse och bebyggelsemiljö. Av särskilt
intresse i förevarande sammanhang är att man genom områdesbestämmelser kan
lägga fast grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för olika
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
PBL-förslaget är det, som jag nyss har nämnt, kommunen själv som antar
detaljplaner och områdesbestämmelser. Statens möjligheter att ingripa är i
huvudsak begränsade till frågor av nationellt eller mellankommunalt intresse
och till sådana fall där elt genomförande av planen eller bestämmelserna kan
medföra risker från hälsoskyddssynpunkt eller olycksfallsrisker. När en kommun
beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser
och beslutet inte kan anses tillgodose de intressen som staten sålunda skall
bevaka, kan länsstyrelsen med stöd av 12 kap. PBL besluta atl pröva kommunens
beslut och vid behov även upphäva beslutet i dess helhet eller, om kommunen har
medgett det, i en viss del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
beslut alt anta detaljplan eller områdesbestämmelser har vunnit laga krafl, har
således det allmännas intressen, såväl statliga som kommunala, klarats ut i de
frågor som planen eller bestämmelserna behandlar. De avvägningar som kan ha
föranletts av enskildas motstående intressen har också klarats ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnde får lov enligt PBL - t. ex. bygglov - i princip inte strida mot
detaljplaner eller områdesbestämmelser. I förslaget till PBL har förutskickats
(5 kap. 36 §) att inte heller beslut enligt speciallagar skall få strida mot
sådana planer och bestämmelser. Förslag till sädana följdändringar i annan
lagstiftning som föranleds av bl. a. PBL-förslaget har som jag tidigare nämnt
remitterats till lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områdesbestämmelser
kommer regelmässigt att anknyta till kommunens översiktsplan, och det normala
torde bli att man i översiktsplanen också kommer att redovisa behovet av
detaljplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3
Översiktsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 kap. 3 § PBL skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela
kommunen och som i stort skall ange hur mark- och vattenområden är avsedda att
användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
korthet har i den allmänna motiveringen till PBL-förslaget syftena med
översiktsplanen angetts vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
med ledning av PBL:s allmänna bestämmelser ange grunddragen i användningen av
mark- och vattenområden samt riktlinjer för bebyggelseutvecklingen som en del
i och en förutsättning för den övergripande långsiktiga kommunplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
redovisa behandlingen av områden som är av riksintresse - särskilt som grund
för samråd mellan staten och kommunen om markanvändningen och
tillståndsprövningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
där det behövs ge närmare riktlinjer för kommande planläggning,
bebyggelseutveckling och andra miljöförändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ge kommuninvånare, sakägare och andra intressenler information om
markanvändningen i stort samt inriktningen för avsedda miljöförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Översiktsplanen
förutsätts behandla de långsiktiga, strategiska frågorna för markanvändning och
byggande och närmast vara av programmässig, vägledande art. Planens uppgift bör
bl. a. vara att ge en samlad information om hur kommunfullmäktige anser att
PBL:s allmänna bestämmelser för planläggning och bebyggelse i princip bör
tillämpas inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
översiktsplanen skall kommunen enligt 4 kap, 1 § PBL ange</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. grunddragen
i den avsedda användningen av mark- och vattenområ<br>
den samt riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. hur
kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen<br>
(0000:000) om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör här också sägas att översiktsplanen består av en särskild handling med
riktlinjer saml en eller flera kartor (4 kap. 2 §). Om del är lämpligt kan
riktlinjerna tas in på karta. Till planen skall också fogas en planbeskrivning
som redovisar planeringsförutsättningarna, skälen till den utformning av
planen som har valts samt de åtgärder som kommunen avser att vidta för att
fullfölja planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiven till reglerna om översiktsplan framgår att planen i stort skall kunna
användas för sådana behov som kommunöversikter, markdispositionsplaner och
områdesplaner i dag tillgodoser. Översiktsplanen utgörs av de aktuella
översiktliga fysiska planerna och avser både kommunen som helhet och olika
delområden. Vid behov kan översiktsplanen fördjupas för avgränsade områden.
Formellt sett sker detta genom att planen ändras i de berörda delarna. På det
sättet kan erforderliga nyanseringar göras av föreslagen markanvändning och av
riktlinjer inom begränsade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
stort intresse i det här sammanhanget är formerna för upprättande och antagande
av den kommunala översiktsplanen och av ändringar i den, I förslaget till 4
kap. 3 § PBL föreskrivs att samråd angående planförslaget skall ske med
länsstyrelsen, regionplaneorganet och kommuner som berörs av förslaget. Även
andra som kan ha ett väsentligt intresse av försla-32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>get skall beredas tillfälle till samråd. Länsstyrelsen har
i PBL-förslaget Prop. 1985/86; 3 getts en särskild roll som samrådspartner.
Enligt 4 kap. 5 § skall länsstyrelsen sålunda dels ge råd om tillämpningen av
2 kap. PBL, dvs. om de grundläggande kraven för planering och
tillståndsprövning och verka för att områden som enligt NRL är av riksintresse
får en användning som stämmer överens med bestämmelserna i den lagen, dels
verka för att sädana frågor om användningen av mark- och vattenområden som
angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt och dels ta till
vara statens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan konstatera att förfarandet vid upprättande av
översiktsplan är uppbyggt så att olika intressenter i etl tidigt skede skall få
möjligheter att påverka planens utformning, vilket bör ge goda möjligheter till
samförståndslösningar. Det underlagsmaterial som länsstyrelsen har och som kan
ha betydelse för planens utformning och genomförande skall länsstyrelsen ställa
till kommunens förfogande. Den roll som länsstyrelsen, enligt vad som har sagts
tidigare, bör ha som samordnare av statliga och andra intressen som rör
hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt har särskilt
poängterats också i förslaget till PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översiktsplanens innehåll m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur bestäms då innehållet i kommunens översiktsplan?
Översiktsplanen är en kommunal plan och skall främst redovisa de kommunala
angelägenheter som anges i PBL. Planen kommer därmed i första hand att behandla
mål och riktlinjer för en lämplig bebyggelseutveckling i kommunen. I planen
kommer sannolikt också att finnas redovisningar av kommunens syn på sådana
markanvändningsfrägor som direkt eller indirekt har betydelse för
bebyggelseutvecklingen. Man kan emellertid förvänta att kommunerna kommer att
använda översiktsplanen även för att redovisa sin syn på frågor om användning
av marken, vattnet och den fysiska miljön i vidare mening än som följer av
enbart bebyggelseutvecklingsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översiktsplanen kommer således i stor utsträckning att
handla om hur olika mark- och vattenområden avses bli disponerade. När planen
utformas skall - som jag nämnde tidigare - inte bara bestämmelserna i PBL utan
också NRL tillämpas (2 kap. 2 § PBL). Till grund för planens rikllinjer om
användningen av marken och vattnet skall alltså läggas de hushållningsbestämmelser
som kommer att finnas i NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kommunen skall kunna besluta riktlinjer för
bedömningen av bebyggelsefrågor måste naturligtvis
markanvändningsförutsättningarna i kommunens olika delar utredas och bedömas.
När det gäller hushållningskrav inom sådana omräden som i NRL kommer att anges
vara av riksintresse har kommunen direkt ålagts att i översiktsplanen redovisa
hur den avser att tillgodose dessa krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om kommunen begränsar redovisningen av sin syn på
markan<br>
vändningen till atl avse bebyggelsefrägor, kommer översiktsplanen med<br>
redovisningen av planförulsältningar, planeringsunderlag m. m. atl vara<br>
användbar som grund även för bedömningar i markanvändningsärenden<br>
som inte hänger omedelbart ihop med bebyggelsefrågorna. Man torde</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 dessutom kunna utgå från att kommunen och länsstyrelsen, i samband
med upprättandet av översiktsplanen eller ändring av den, även diskuterar
redovisningar i planen av sådant material om resurshushållningsfrågor som
ligger vid sidan av bebyggelsefrågorna men som lämpligen bör komma till uttryck
i översiktsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den lämnade redovisningen finns förutsättningar för att
översiklsplanen skall kunna utgöra ell bra instrument för att belysa samhällets
syn pä vilka allmänna intressen som kan komma att vägas in vid framtida beslut
om användning av mark- och vattentillgångarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Översiktsplanens
slutliga innehåll bestäms av kommunen ensam. 1 den mån man under samrådet inte
har kommit överens om utformningen av planen, kan den således tänkas få en
utformning som inte tillgodoser länsstyrelsens synpunkter. Innan kommunen antar
planen skall planförslaget ställas ut för granskning. Om förslaget inte
tillgodoser de krav som länsslyrelsen har framfört under samrådet, bör
länsstyrelsen vid utställningen till att börja med överväga vilka invändningar
som fortfarande har den tyngden att länsstyrelsen enligt sin tillsynsfunktion är
skyldig att påtala dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att länsstyrelsen, när det gäller sakinnehållet, skall granska om
planförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. tillgodoser
riksintressen enligl NRL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. innebär
alt markanvändningsfrägor som angår två eller flera kom<br>
muner har samordnats pä ett lämpligt sätt samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. innebär
att en viss bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de<br>
boendes och övrigas hälsa eller till behovel av skydd mot olyckshändelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
erinringar skall slällas samman i ett granskningsyttrande till kommunen (4 kap.
9 §). Om länsslyrelsen inte har haft några erinringar i de angivna avseendena,
innebär PBL-systemet att kommunen skall kunna räkna med att staten inte kommer
att anföra några invändningar när de frågor som behandlas i översiklsplanen
senare fullföljs genom atl kommunen antar delaljplaner eller fattar beslut av
annat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag sade tidigare har vissa länsstyrelser krävt bättre möjligheter att agera i
regionala frågor gentemot kommunerna. Kravet hör snarast hemma i behandlingen
av PBL, men jag vill här något beröra frågan. Enligt min mening är de regionala
frågorna en form av mellankommunala frågor som länsstyrelsen enligt PBL har att
särskilt bevaka. Det åligger således länsstyrelsen att vid samråden med
kommunerna om fysiska planer ta upp och belysa de regionala frågorna och vid
behov också diskutera dem med de olika kommuner som kan ha intresse i frågan. I
den mån de berörda kommunerna är ense om att en regional fråga i en kommun kan
lösas på visst säll, finns det normall inte något skäl för länsstyrelsen att
driva den regionala frågan i en riktning som strider mot de berörda kommunernas
vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
granskningsyttrande skall fogas till planen (4 kap. 2§). 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de fall kommunen antar en
översiktsplan mot vilken länsstyrelsen riktat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krilik i sitt granskningsyttrande,
får myndigheter, allmänhet m.fl., som har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>intresse av planen,
därigenom vetskap om att det råder olika meningar om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>hur allmänna intressen skall tillgodoses i ett visst område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
antytts i departementspromemorian ankommer det på länsstyrelsen Prop. 1985/86;
3 att agera med hjälp av de medel som PBL ger, om en kommun antar en
översiktsplan som pä ett oacceptabelt sätt avviker frän länsstyrelsens
granskningsyttrande. Länsstyrelsens möjligheter i det avseendet är atl med stöd
av 12 kap. 1 och 4 §§ PBL förordna om prövning av efterföljande beslut om
detaljplan, områdesbestämmelser eller bygglov, om beslutet strider mol
länsstyrelsens uppfattning i frågor som länsstyrelsen är satt atl bevaka.
Länsslyrelsen kan också — utan att avvakta ett sådant efterföljande beslut -
med hänvisning till 12 kap. 6§ PBL, hos regeringen begära föreläggande för
kommunen alt inom viss tid anta en detaljplan eller områdesbestämmelser med etl
visst innehåll. Initiativ till ett sådant föreläggande kan naturiigtvis också
tas av andra myndigheter. Planföreläggande enligl 12 kap. 6§ PBL kan dock
endast komma i fråga om det behövs för att tillgodose nationella eller
mellankommunala intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlåter
länsslyrelsen eller andra statliga myndigheter atl agera mot kommunala
översiktsplaner, får del enligt min mening uppfattas som att man från statens
sida accepterar kommunens ståndpunkt i de frågor som styrs enligt PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nu beskrivna ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna när det
gäller att bedöma den från allmän synpunkt lämpliga utvecklingen i fråga om
mark- och vattenanvändningen blir det naturligtvis betydelsefullt vilka
hushållningsfrägor som är av riksintresse och som länsstyrelsen således skall
självmant bevaka för statens räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågor om användningen av mark- och vattenområden för ändamål som sammanhänger
med bebyggelseutvecklingen är det kommunens ansvar att med tillämpning av bl.
a. bestämmelserna i NRL självständigt bedöma vad som utgör en från allmän
synpunkt lämplig utveckling. Även om man kan utgå från att länsstyrelsen, i
enlighet med vad som tidigare sagts om dess roll i planeringsfrågor, kommer atl
kunna bidra med underlag för upprättande av planer, är det självklart att
kommunerna själva i hög grad måste utreda planeringsförutsättningarna och
redovisa dessa i planbeskrivningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala översiktsplanen — liksom detaljplaner och områdesbestämmelser - och
det material som utarbetas i samband med att planer upprättas eller ändras
kommer mol den nu redovisade bakgrunden att bli en viktig del i det
utredningsmaterial som läggs till grund för beslut även enligt andra lagar än
PBL. På grund härav bör i NRL föreskrivas en skyldighet för kommunerna atl
tillhandahålla myndigheter som skall till-lämpa NRL de planer enligt PBL och del
planeringsunderlag som kommunerna har tagit fram. Jag vill nämna att
kommunerna redan i dag tillhandahäller prövningsmyndigheterna sådant
planeringsunderlag. Milt förslag innebär alltså inte några kostnadsökningar
för kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan jag går in på
översiktsplanens betydelse för efterkommande be<br>
slut, vill jag ta upp ett par av de tidigare redovisade remissynpunkterna.<br>
Beträffande kommunernas kompetens alt självständigt hanlera planer vill<br>
jag framhålla alt förfarandet för upprättande av planer i PBL är utformat så<br>
att - utöver den utredningskapacitet som finns i kommmunerna - expert-<br>
synpunkter från den statliga sidan skall tillföras planärendena på ett så<br>
tidigt stadium som möjligl. Jag anser alt det i våra kommuner finns tillräck-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 lig kunskap för att pä ett klokt sätt ta till vara synpunkter som
tillförs ärendena från olika häll. När det gäller avvägningar om utvecklingen
som berör endast den egna kommunen, anser jag det dessutom självklart att det
är kommunen själv som skall göra avvägningarna utifrån tillgängligt material.
Har en fråga vidare aspekter, finns i PBL ett system för att lösa konflikter
mellan kommuner och mellan staten och kommunerna. Jag vill också skjuta in att
enskilda personer alltid har möjlighet att överklaga de beslut enligt PBL som
får rättsverkan mot dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller synpunkten att standardnivån för den första översiktsplanen bör
regleras, vill jag framhålla att förhållandena mellan kommunerna varierar
avsevärt och därmed också planläggningsbehoven. Min uppfattning är alt
kommunerna är skickade att själva ta ansvar för att planeringen sköts på ett
tillfredsställande sätt. Jag utgår dessutom från att planverket och
länsstyrelserna kommer att bistå kommunerna med råd hur olika
planläggningsproblem kan lösas. Något behov av att särskilt lagreglera
standarden pä den första översiktsplanen finns enligt min mening inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Översiktsplanens
betydelse för efterföljande beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
betydelse fär då översiktsplanen för beslut i enskilda ärenden som rör mark-
och vattenanvändningen? Jag skall först lämna en redovisning av
översiktsplanens verkningar för beslut enligt PBL, och därefter kommer jag att
behandla frågan om översiktsplanens ställning vid prövning av ärenden enligt
annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligl PBL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
områden som inte omfattas av detaljplan skall enligt 8 kap. 12 § PBL bygglov
lämnas om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda. I lagtexten anges inte
nägol krav på att den åtgärd för vilken lov söks är förenlig med kommunens
översiktsplan. I stället föreskrivs att åtgärden skall vara lämplig på plalsen
med hänsyn till 2 kap. PBL. Mot bakgrund av atl översiktsplanen skall
upprättas med tillämpning av beslämmelserna i 2 kap. och utgöra underlag för
beslut om användningen av mark och vatten samt om kommunens närmare
planläggning, kommer bygglov i praktiken atl av byggnadsnämnden prövas med
ledning av de uttalanden som kommunfullmäktige i översiktsplanen kan ha gjort
beträffande det område som är aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Översiktsplanen
utgör en sammanvägning av olika allmänna intressen. Staten och kommunen har i
de allra flesta fall i stora drag enats om riktlinjerna för den framtida
markanvändningen. Även kommunmedborgarna har haft tillfälle att påverka dessa
riktlinjer som med nödvändighet måste bli ganska grova.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
beslut fattas om planen eller när enskilda ärenden enligt PBL<br>
avgörs, skall inte bara allmänna utan också enskilda intressen beakias. I<br>
motiven till PBL (avsnitt 12.2.4) stryks under att enskilda intressen natur<br>
ligtvis beaktas i översiktsplanen i den mån de är kända vid planarbeiet.<br>
36</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gäller det en ändring av översiktsplanen för ett
begränsat område, där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bebyggelse
inom kort skall ske, är naturligtvis de enskilda intressena bättre Prop.
1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kända
och klarlagda än annars. För del mesta vet dock planerare och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>politiker
inte mycket om vad alla fastighetsägare har för avsikter inom den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>närmaste
framtiden. Inte heller kan översiktsplanen normall tänkas ta en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>entydig
ställning till detaljfrågor, l.ex. lämpligheten av alla enstaka nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>byggnader.
Mot den här bakgrunden konstateras i motiven, att det är försl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
den enskilde ansöker om att t. ex. få bygga ett hus, som den förutsatta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avvägningen
mellan allmänna och enskilda intressen kan göras pä ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meningsfullt
och slutligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Översiktsplanens
ställning för efterföljande beslut enligt PBL kan beskrivas sä, att de
beslutande organen pä kommunal och statlig nivå skall se riktlinjerna i
översiktsplanen som den allmänna sektorns samlade rekommendationer, som är
grundade huvudsakligen på de allmänna bestämmelserna i 2 kap. Översiktsplanen
är ett beslutsunderlag som kan ge förhandsupplysningar om vilka allmänna
intressen som kan komma att vägas in vid framtida beslut om markanvändningen. I
motiven till PBL-förslaget utvecklade jag den frågan på följande sätt (avsnitt
12.2.4):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon t. ex. vill bygga inom ett område där översiktsplanen anger att
bebyggelse bör få tillkomma, medför inte denna angivelse i och för sig att
bygglov skall meddelas. En närmare prövning måste göras av den byggandes
önskemål, främst om den plats där bebyggelsen avses ske — i sig och med hänsyn
till omgivningen - är lämplig för detta ändamål. Om översiktsplanen i stället
anger, att ytterligare bebyggelse inte är lämplig inom området, mäste pä
motsvarande sätt gälla att bygglov inte kan vägras enbart genom en hänvisning
till riktlinjen i översiktsplanen. Byggnadsnämnden mäste i detta fall
noggrannt pröva förefintligheten och tyngden av det allmänna intresse som
kommer lill uttryck i översiktsplanen i den aktuella delen och om intresset
verkligen skulle motverkas genom den sökta åtgärden. Kanske ligger
byggnadsplatsen i utkanten av ett stort, någol oklart avgränsat skydds- eller
bevarandeområde. Det är inte säkert att syftet med riktlinjen har samma tyngd
inom hela området. Det kan också vara så att byggnader av ett visst slag eller
för ett särskilt ändamål väl kan förenas med det angivna allmänna intresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
betydelse som översiktsplanen får som underlag för beslut i enskilda ärenden
blir mot den här bakgrunden också i hög grad beroende av hur konkret och
nyanserat planen är utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnde kan det uppkomma fall där kommunens och länsstyrelsens
uppfattningar skiljer sig i fråga om den lämpliga utformningen av
översiktsplanen. Av länsstyrelsens granskningsyttrande skall då framgå om den
situationen råder. I dessa fall får inte den enskilde och byggnadsnämnden någon
samlad vägledning om hur 2 kap. PBL och därmed också NRL bör tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En osäkerhet av det här
slaget kan naturligtvis bli besvärande för såväl<br>
enskilda som beslutsmyndigheterna. I motiven till PBL uttalade jag (av<br>
snitt 12.2.4) att byggnadsnämnden i de nu avsedda fallen bör ta initiativ till<br>
planläggning genom detaljplan eller områdesbestämmelser, om ett flertal<br>
ansökningar aktualiseras inom ett område där delade meningar råder om<br>
hur de allmänna intressena skall tillgodoses. Genom sådana initiativ kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 med stöd av bestämmelserna i 12 kap. PBL om stallig konlroll
beträffande områden av riksintresse m.m. slutligt avgöras vilken uppfattning -
kommunfullmäktiges eller länsstyrelsens - som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligl annan lagsliftning än PBL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag vid föredragningen av PBL-förslaget behandlade allmänna principer för
samordningen mellan PBL och annan lagstiftning (avsnill 21), anförde jag
belräffande översiktsplanens effekter bl. a. att den starka ställning som
kommunerna föreslås få i sådana markanvändningsfrägor som kan styras med stöd
av PBL, naturligtvis inte utan vidare fär brytas genom atl tillstånd med stöd
av annan lagstiftning lämnas till verksamheter m. m. som är helt oförenliga med
kommunens planering för bebyggelse och därmed sammanhängande frågor. Jag
anförde ocksä att det synsätt som jag hade redovisat ifråga om översiktsplanens
betydelse för beslul enligt PBL, i allt väsentligt borde kunna anläggas även pä
beslut enligt annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare lämnat en redogörelse för ansvarsfördelningen mellan staten och
kommunerna när det gäller bestämmandet i bebyggelsefrågor och för de effekter
som detaljplaner och områdesbestämmelser avses få på beslut enligt annan
lagstiftning än PBL. När det gäller effekterna av kommunens
ståndpunktslaganden i översiktsplanen vill jag erinra om att översiktsplanen
skall tjäna som underlag för beslut enligt PBL. I detta sammanhang är del av
särskild betydelse att de bestämmelser som skall tillämpas vid upprättande av
översiktsplanen och vid ändring av den, skall utgöras bl. a. av de
hushållningsbestämmelser som kommer att finnas i NRL. Som jag har utvecklat
tidigare är en av de grundläggande idéerna med en central lag om hushållning
med naturresurser att man skall få gemensamma utgångspunkter för att bedöma
mark- och vattenanvändningsfrågor vid tillståndsprövning enligt olika lagar
och därigenom ocksä uppnå samordningsvinster. Eftersom översiklsplanen skall
upprättas med tillämpning av NRL:s regler, kan den tjäna som underlag även för
tillämpningen av NRL i mål och ärenden enligt andra lagar än PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om bebyggelseutvecklingen i en kommun är i stort avgörande för strukturen också
på markanvändningen i övrigt i kommunen. Kommunens ståndpunktslaganden i
bebyggelsefrågor sådana de kommer till uttryck i översiktsplanen bör säledes fä
stor betydelse för de avvägningar som statliga myndigheter har att göra med
stöd av NRL och annan lagstiftning. Som också konstateras i förslaget till PBL
kommer ett dokument av översiktsplanens karaktär - även om det inte är bindande
vare sig för myndigheter eller enskilda - i praktiken att få stor betydelse vid
beslut i markanvändningsfrågor, eftersom det redovisar den planerade utvecklingen
i kommunen och har antagits av kommunens beslutande församling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är bl. a. mol denna
bakgrund man skall se den tidigare föreslagna<br>
ordningen för kunskapsförsörjning (avsnitt 2.4) som innebär att översikts<br>
planen i samband med prövningen av mål och ärenden enligt olika special<br>
lagar kommer att spela en viktig roll vid sidan av de sammanställningar av<br>
38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beslutsunderlag som länsstyrelsen och andra
statliga myndigheter, enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
jag har föreslagit tidigare, bör få i uppdrag att ombesörja.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
framhöll tidigare att översiklsplanen utgör en sammanvägning av Prop.
1985/86:3 olika allmänna intressen i fråga om mark- och vattenanvändningen och
att det, när den enskilde i elt konkret ärende har preciserat sina önskemål,
måste göras en avvägning mellan allmänna och enskilda iniressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
många fall kommer emellertid översiktsplanen inte att ge något närmare svar på
frågan om ett enskilt företag, som inte kräver lov enligl PBL, är förenligt med
en lämplig utveckling frän allmän synpunkt eller inte. Etl par remissinstanser
har begärt en belysning av kommunens roll i sädana fall. Jag vill med anledning
härav framhålla att den berörda kommunen genomgående bereds tillfälle att avge
yttrande i mål och ärenden enligt de lagar som bör anknytas till NRL. Kommunens
uppfattning kommer således regelmässigt prövningsmyndigheterna till del. Vilken
betydelse det kommunala yttrandet tillmäts blir även i dessa fall beroende av
hur väl underbyggt yttrandet är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag behandlade frågan om kunskapsförsörjning påpekade jag att kommunerna i sin
översiktsplan kan komma att belysa och lägga synpunkter även pä sädana frågor
som inte har omedelbart samband med bebyggelseutvecklingen. I sädana fall kan
kommunens ståndpunktslaganden inte tillmätas samma tyngd som när det gäller
bebyggelsefrågorna. Rör det sig om bedömningar av en lämplig lokal utveckling
från allmän synpunkl som står mot enskilda intressen, bör det emellertid i
första hand vara kommunens och inte statliga företrädares uppfattning som vägs
mot det enskilda intresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ståndpunktslaganden i översiktsplanen om hur kommunen avser att
tillgodose nationella intressen torde det normala bli att länsstyrelsen och
kommunerna enats om översiktsplanens innehåll. I dessa fall finns normall inie
anledning för tillståndsprövande myndigheter att frångå de avvägningar som
framgår av översiktsplanen. Jag vill emellertid erinra om att regeringen — även
om länsstyrelsen och kommunen är överens om översiktsplanens utformning — har
möjlighet att ingripa genom planföreläggande enligt förslaget till 12 kap. 6§
PBL om planen enligt regeringens uppfattning inte på ett tillfredsställande
sätt tillgodoser nationella intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Regeringsprövning av vissa industrianläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1972 års beslut om fysisk riksplanering infördes bestämmelser om
regeringsprövning av viss industriell eller liknande verksamhet i 136a§
byggnadslagen (1947: 385, 136a§ ändrad senast 1983:517). Prövningen var avsedd
alt utgöra ell led i genomförandel av den fysiska riksplaneringens riktlinjer.
Senare har frågor om hushållning med energi och träfiberrävaror förts in i
paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionen om PBL
innehåller ingen motsvarighet till 136a§. En<br>
motsvarighet till en del av paragrafen har emellertid tagits in i 4 kap. i det<br>
till lagrådet remitterade NRL-förslaget. Jag återkommer till mitt förslag i<br>
den delen och med en redovisning av remissutfallet (avsnitt 6). Redan nu<br>
vill jag emellertid anmäla att jag inte ansluter mig till lagrådets förslag att
4<br>
kap. NRL skall brytas ut till en särskild lag.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 2.6 Uppläggningen av en naturresurslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: NRL bör bestå av fem kapitel med följande huvudsakliga innehåll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser om lagens
inrikining och tillämpningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med de grundläggande
bestämmelser som behövs för atl främja en lämplig användning av mark- och
vattenresurserna saml bestämmelser om den särskilda hänsyn som skall tas vid
markanvändningsbeslut inom områden som av olika skäl är av riksiniresse - en
motsvarighet til! de verksamhetsanknutna riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser som
ersätter de geografiska riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med bestämmelser som
motsvarar en del av 136 a § byggnadslagen och som föreskriver
regeringsprövning av viss industriell eller liknande verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:113.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. med beslämmelser om vissa
tillämpningsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 51).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Den i departementspromemorian föreslagna upp läggningen av NRL har accepterats
av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Grundläggande hushållningsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
NRL innehåller en grundläggande bestämmelse om avvägningar i fråga om den
framtida användningen av marken och vattnet. Bestämmelsen uttrycker att mark-
och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som områdena är mest
lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov.
Företräde skall ges sådan användning som främjar en från allmän synpunkl god
hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I NRL föreskrivs atl stora mark- och vattenområden, som inte alls eller endast
obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön,
sä långt möjligl skall skyddas mol åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas
karaktär. Det föreskrivs också att mark- och vattenområden som är särskill
känsliga från ekologisk synpunkl så långt möjligl skall skyddas mot åtgärder
som kan skada naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Brukningsvärd jordbruksmark får las i anspråk för bebyggelse eller anläggningar
endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och delta
behov inte kan tillgodoses på elt från allmän synpunkt tillfredsställande sätt
genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för
skogsnäringen skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan påtagligt försvåra
ett rationellt skogsbioik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
De mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller Prop.
1985/86; 3 yrkesfisket eller för vattenbruk skyddas genom NRL så långt möjligt
mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Sådana omräden
som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket ges ett särskilt
starkt skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I NRL las in bestämmelser till skydd för mark- och vattenområden som har
belydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller
kulturvärden eller med hänsyn lill friluftslivet. Sådana omräden skall så långt
möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall särskill
uppmärksammas. Bestämmelserna ger etl särskilt starkt skydd för områden som är
av riksintresse för naturvärden, kulturminnesvården eller friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I NRL införs bestämmelser som innebär att mark- och vattenområden som innehåller
värdefulla ämnen eller material så långl möjligt skall skyddas mol åtgärder som
kan hindra eller påtagligt försvåra utvinning av fyndigheterna. Ett särskilt
starkt skydd införs för områden som innehåller sådana fyndigheter av ämnen
eller material som är av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Mark- och vattenområden som på grund av sin beskaffenhet eller sitt läge är
särskilt lämpade för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion,
energidislribulion, kommunikationer, vattenförsörjning och avfallshantering
skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten
eller utnyttjandet av anläggningarna. Vissa anläggningar av de angivna slagen
är av stor belydelse för landet. Omräden som är lämpade för sådana anläggningar
är av riksintresse och ges genom NRL ett särskilt starkt skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skyddas genom NRL
så långt möjligt mot åtgärder som kan hindra eller påtagligt motverka
totalförsvarets intressen. Sådana områden som är av riksintresse därför att de
behövs för totalförsvarets anläggningar ges genom NRL ett särskilt starkt
skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I NRL införs en bestämmelse som vid konkurrens mellan flera oförenliga
riksintressen ger företräde åt det intresse som på lämpligaste sätt främjar en
långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Om
ett område eller en del av detta behövs för en anläggning för totalförsvaret,
ges försvarsintresset företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss angav bör 2 kap. NRL innehålla grundläggande bestämmelser som skall
tillämpas vid planläggning och prövning av lov enligt PBL och vid prövning av
mål och ärenden enligt vissa speciallagar för atl främja väl genomtänkta
avvägningar mellan olika önskemål alt utnyttja marken, vattnet och den fysiska
miljön i övrigt. Bestämmelserna bör ange vilka allmänna intressen som särskilt
skall beakias vid sådana avvägningar för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 att en god hushållning skall uppnås. De allmänna intressen som därvid
kommer i förgrunden är, i enlighet med min redogörelse i det föregående, sådana
som har central betydelse för att trygga en uthållig användning av
naturresurserna i vårt land, bevara god natur- och kulturmiljö samt främja ett
ändamålsenligt samhällsbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 2
kap. NRL bör till att börja med finnas en motsvarighet lill gällande
bestämmelser om planläggning i 9§ byggnadsstadgan. Dessa tar sikte på att
planläggning enligt byggnadslagen skall främja en frän allmän synpunkl lämplig
utveckling inom det område, som planen skall avse. 19 § byggnadsstadgan anges
bl. a. att hänsyn skall tas till den allmänna samfärdselns,
energihushållningens, försvarets och andra för riket gemensamma behov samt att
områden av betydelse för naturvården och kulturminnesvården om möjligt skall
bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen
medför ständigt nya eller förändrade anspråk på . marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigt. Delta måste uppmärksammas när de grundläggande
hushällningsreglerna ulformas. Ett ökat utnyttjande.av inhemska energikällor
kräver t. ex. att mark- och vattenområden reserveras särskilt för detta
ändamål. Utvinning av biomassa och torv liksom utnyttjandet av vindkraft kan
påverka mark- och vattenanvändningen inom relativt stora arealer. Även
omställningen till faslbränslean-läggningar för värme- och elförsörjning och
ökade anspråk som riktas mol kustnära havsområden för energiproduktion och
vattenbruk, innebär att konkurrensen om mark- och vattenresurserna kan komma
all öka. En tillväxt av den svenska och utländska turismen kan medföra dels
ökade anspråk pä bebyggelse och anläggningar för turism och friluftsliv i
fjällvärlden, vid kuster och insjöar och i älvdalar, dels starkare krav pä
bevarande av orörd natur och värdefulla kulturmiljöer. När det gäller
bebyggelseplaneringen inriktas den visserligen i ökad utsträckning pä
förtätning och förnyelse av den befintliga bebyggelsemiljön, men anspråk på nya
markområden och nya lokaliseringsanspräk kan dock förutses från olika verksamheter
som är knutna till våra tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande hushällningsbestämmelserna bör utformas så atl användningen av
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt sker på ett sådant sätt att en
god hushållning med naturresurserna säkerställs också i ett långsiktigt
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare sagt att erfarenheterna från den fysiska riksplaneringen bör
utgöra grund för uppläggningen av NRL och att riksdagens riktlinjer bör komma
till uttryck i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
av den fysiska riksplaneringen visar att innehållet i gällande riktlinjer
också är väl lämpat atl ligga till grund för utformningen av bestämmelser i NRL
om mark- och vattenområden som är av riksintresse. När riktlinjerna nu skall
omformas till sädana bestämmelser, måste emellertid en översyn och anpassning
göras av dem. så att de passar in i det lagtekniska sammanhang som jag har
beskrivit tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsyftet
med den fysiska riksplaneringen är att långsiktigt klara ut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurrensen
om mark- och vattenanvändningen mellan olika intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av riksdagen beslutade riktlinjerna syftar till att fä till stånd en god</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>42</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>hushållning med sådana mark- och vattenresurser som är av gemensamt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>intresse
för hela landet. Vissa av riktlinjerna anger hur verksamheter eller Prop.
1985/86; 3 intressen, som det är av nationell betydelse att främja eller styra,
bör behandlas då de står i motsatsställning till någon annan användning av
marken eller vattnet. Dessa s. k. verksamhetsanknutna riktlinjer omfattar
naturvärden, kulturminnesvården, friluftslivet, jordbruket, fisket, rennäringen,
fritidsbebyggelsen och försvaret. Vissa uttalanden finns också om bl. a.
industrin och kommunikationerna. Jag återkommer senare (avsnitt 4) till de
geografiska riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de verksamheter och intressen som omfattas av de verksamhetsanknutna
riktlinjerna bör ofta ges en särställning vid avvägningar mellan olika önskemål
atl utnyttja mark och vatten även utanför områden som är av riksintresse. NRL
bör därför mera allmänt ge sädana verksamheter och intressen en prioriterad
ställning. De omräden som är av riksintresse pä grund av att de inrymmer eller
kan inrymma de aktuella verksamheterna eller intressena bör dessutom skyddas
särskilt genom bestämmelser i NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
riksdagen år 1972 beslutade om riktlinjer för hushållning med mark och vatten
har vissa frågor som då betraktades som mindre belydelsefulla blivit
viktigare. Nya önskemål och behov som behöver uppmärksammas i ett nationellt
perspektiv har också växt fram. Det gäller bl. a. inom energiområdet, för s. k.
infrastrukturella anläggningar och belräffande utnyttjandet av
vattenresurserna — både sötvattnet och havsresurserna. Även skogsbrukets
intressen har uppmärksammats i större utsträckning. Behovet av bestämmelser som
ger ledning för resursutnyttjandet för sådana ändamål bör därför, som ocksä
angetts i promemorieförslaget, övervägas i förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till grundläggande hushållningsbestämmelser som jag nu kommer atl
lägga fram överensstämmer i allt väsentligt med förslagen i departementspromemorian.
Som jag redovisat tidigare (avsnitt 2.3) har promemorieförslaget i stort fått
etl positivt mottagande av flertalet remissinstanser. Åtskilliga instanser har
uttalat att promemorieförslaget fyller etl viktigt behov och att de föreslagna
bestämmelserna i huvudsak är lämpligt utformade. Kritiken mot förslaget från
vissa remissorgan avser främst utformningen av enskilda bestämmelser. Jag
återkommer till den kritiken i anslutning till min genomgäng av de bestämmelser
som jag anser bör finnas i NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsbebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de bestämmelser jag kommer att föreslå skall ingå i 2 kap. NRL återfinns
motsvarigheter till de verksamhetsanknutna riktlinjerna utom i fråga om
fritidsbebyggelsen. Mot bakgrund av den centrala plals som frågan om
fritidsbebyggelsen har intagit i 1970-talets arbete med den fysiska
riksplaneringen vill jag, innanjag går närmare in pä de konkreta hushållningsbestämmelserna,
närmare redovisa mina skäl för att inte föreslå någon grundläggande
bestämmelse om fritidsbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den fysiska
riksplaneringen finns dels uttalanden om frilidsbebyggelse i<br>
de omräden som omfallas av de geografiska riktlinjerna, dels vissa mycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 allmänt hållna riktlinjer i övrigt. Det är en motsvarighet till
dessa allmänt hållna riktlinjer som jag anser inte behövs i NRL. Dessa rikllinjer
innebär att fritidsbebyggelsen bör utvecklas i mer planmässiga former än som
var fallet under 1960-talet och början av 1970-talel. I prop. 1972:111
framhölls alt kravet på en mer planmässig utveckling av fritidsbebyggelsen
utgår från önskemålet atl skillnader i naturtyper och andra förutsättningar för
fritidsbebyggelse samt skillnader i exploateringstryck inom olika delar av
landet skall komma lill uttryck och beaktas i samband med att kommunerna
överväger en lämplig bebyggelseutveckling i sin planering för kommunens olika
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med ställningstagandena till program- och planeringsskedena i den
fysiska riksplaneringen har riktlinjerna för fritidsbebyggelsens utveckling
förtydligats. I första hand har angetts hur bebyggelsen bör utvecklas inom de
områden som omfattas av de geografiska riktlinjerna med hänsyn till del
huvudsyfte som dessa riktlinjer har, nämligen att så långl möjligt bevara de
stora natur- och kulturvärden samt de särskilda förutsättningar för turism och
friluftsliv som finns inom dessa områden. För övriga delar av landet har
betonats att det finns mycket stora områden som är väl lämpade för utveckling
av fritidsbebyggelse i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsbebyggelsens
tillväxt har kunnat följas genom de redovisningar som har gjorts av kommuner
och länsstyrelser inom den fysiska riksplaneringens ram och genom särskilda
inventeringar som statens lantmäteriverk har genomfört. Kommunerna har i
betydande omfattning följt de riktlinjer som statsmakterna beslutat om.
Planmässiga överväganden har kommit till stånd i slor utsträckning genom
riktlinjer för bebyggelseutvecklingen i de kommunöversikter som i princip alla
kommuner har utarbetat och antagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
slutet av 1970-talet har den ändrade samhällsekonomiska situationen med
åtföljande åtstramningar i hushållens ekonomi inneburit att byggandet av
fritidshus har minskal mycket kraftigt. Under är 1980 tillkom enligl
bedömningar som redovisas i betänkandet (SOU 1982:23) Fritidsboende inte mer
än ca 2000 nya fritidshus i landet, vilket kan jämföras med ett tillskott på
25-30000 fritidshus per år när tillväxten var som starkast under 1960-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
saknas anledning att tro att förhållanden liknande dem under 1960-talets senare
del och början av 1970-talet skall återkomma. Även om samhälls- och
privatekonomin skulle tillåta en betydligt snabbare tillväxt av bebyggelsen än
f. n., är numera beredskapen i kommunerna god genom de kunskaper om mark- och
vattenresurserna som föreligger och genom de planeringsåtgärder som har
vidtagits under 1970-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De utredningar som under
de senaste åren genomförts om fritidsboende<br>
och om turism och friluftsliv (SOU 1982:23 Fritidsboende, SOU 1983:43<br>
Områden för turism och rekreation saml SOU 1983:45 Turism och frilufts<br>
liv 2) pekar i den riktningen att åtgärder från samhällets sida i första hand<br>
bör inrikias på att förbättra förutsätlningarna för rekreation och friluftsliv,<br>
så alt åtgärderna kommer de många människorna till del. Atl skapa goda<br>
föitsättningar för en rik fritid i vardagen genom satsningar på närrekrea<br>
tion blir alltmer angeläget. Behovet av alt mark avsätts för sädana ändamål<br>
44</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kommerjag att återkomma till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fritidsbebyggelsens del är det ett starkt önskemål att nya former av sådan
bebyggelse i förhållandevis enkla och billiga former kan utvecklas på rimliga
avstånd från permanentbostäderna. Det bör utifrån markhushåll-ningssynpunkt
finnas goda förutsättningar för en sådan utveckling, om naturvårds-,
friluftslivs- och andra motstående intressen beaktas på ett genomtänkt sätt.
Flera kommuner, bl. a. Stockholms kommun, har tagit initiativ till att utveckla
enkel, tätortsnära fritidsbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I mitt anförande till
propositionen om turist- och rekreationspolitiken m.m. (prop. 1983/84: 145)
framhöll jag att det är angelägel alt odlingslotter, koloniträdgårdar och
stadsnära fritidsbebyggelse kommer till stånd i ökad omfattning, men att sådan
bebyggelse och därmed sammanhängande anordningar samtidigt inte bör tillåtas
ta i anspråk värdefulla områden för naturvård och friluftsliv i tätorternas närhet
eller inkräkta på andra viktiga rekrealionsintressen. När det gäller
hushållningen med jordbruksmark framhöll jag som min bedömning att
odlingslotter eller koloniträdgårdar, där huvuddelen av marken används för
odling, bör kunna föriäggas till jordbruksmark utan hinder av gällande
riktlinjer för hushållning med jordbruksmark, om en sådan förläggning i övrigt
bedöms lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling som beskrivits och den förbättrade planeringsberedskapen i
kommunerna gör att det enligt min mening saknas skäl att i NRL ta in särskilda
bestämmelser om fritidsbebyggelse bland de grundläggande hushällningsbestämmelserna.
Jag återkommer i det följande (avsnitt 4) till behovet av bestämmelser för bl.
a. fritidsbebyggelsens utveckling inom omräden som bör omfattas av geografiska
bestämmelser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Avvägningar vid beslut om användning av mark och
vatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: NRL
innehåller en grundläggande bestämmelse om avvägningar i fräga om den framtida
användningen av marken och vattnet. Bestämmelsen uttrycker att mark- och
vattenområden skall användas för det eller de ändamål som områdena är mesl
lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov.
Företräde skall ges sådan användning som främjar en från allmän synpunkl god
hushållning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se promemorian s, 54 och 55),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan ansluter sig till
promemorieförslaget. Bl. a. åtskilliga kommuner hävdar att förtydliganden
behövs för att klargöra alt avvägningar skall främja en långsiktigt god
resurshushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
En grundläggande utgångspunkt för planläggning av olika områden enligt
byggnadslagstiftningen är att planläggningen skall ske så att den främjar en ur
allmän synpunkt lämplig ulveckling inom del område som planen skall avse (9§
byggnadsstadgan). Mark skall i princip användas för det ändamål för vilket den
är mest lämpad med hänsyn till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 läge, terräng- och grundförhållanden samt övriga omständigheter.
Dessa grundregler lillämpas ocksä vid beslut om bebyggelse utanför planlagda
områden. Om det riktas olika anspråk mot ett och samma mark- eller vattenområde
och dessa inte går att förena ges sådana anspråk företräde som främjar en frän
allmän synpunkt lämplig utveckling. Denna grundsyn som har präglat samhällets
styrning av bebyggelseutvecklingen bör nu sätta sin prägel även pä beslut
utanför byggnadslagstiftningens ram som gäller användning av mark- och
vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse av den nu föreslagna innebörden medför bl. a. att de myndigheter
som med tillämpning av NRL skall avgöra mål eller ärenden om ändrad
markanvändning, skall bedöma om den ansökta förändringsät-gärden är av den
arten och avses få en sådan utformning att den påtagligt kan försvåra villkoren
för sådana verksamheter och intressen, vars behov det är ett allmänt intresse
att skydda. Om så är fallet och om tillkomsten av den ansökta åtgärden i sig
själv inte är av allmänt intresse, ligger det oftast i en god hushållning att
se till att åtgärden inte kommer till stånd på den platsen. Ett och samma
område är emellertid inte sällan lämpligl att utnyttja för flera olika
verksamheter samtidigt. I många konkurrenssituationer behöver det inte i första
hand vara fråga om att förhindra en viss verksamhet. Det kan i stället gälla
alt överväga verksamhetens närmare lokalisering inom området eller att ställa
upp sådana villkor för verksamhetens bedrivande eller uiformning att
tillräcklig hänsyn las till det iniresse eller den verksamhet som behöver
skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorians lagförslag har tagits in bestämmelser (2 kap. 1 §) som
innebär, atl mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål
vartill de är mest lämpade med hänsyn fill beskaffenhet, läge och föreliggande
behov samt att företräde skall ges sädan användning som främjar en från allmän
synpunkt lämplig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinslanser - kammarkollegiet, naturvårdsverket, länsslyrelsen i
Stockholms län samt Uppsala, Göteborgs och Örnsköldsviks kommuner - anser att
uttrycket föreliggande behov är alltför snävl och inte inkluderar hänsyn till
framtida eller på längre sikt uppkammande behov. För egen del anser jag att
denna kritik inte är befogad. Enligt min mening täcker uttrycket såväl anspråk
på förändringsåtgärder som anspråk på bevarande och skydd av natur- och
kulturmiljö och av pågående användning av marken och vattnet. Den
dokumentation som tas fram av myndigheterna för att belysa NRL:s
hushållningsbestämmelser kommer, tillsammans med kommunernas planer för
bebyggelseutvecklingen i övrigi, att ge uttryck också för långsiktiga behov i
olika avseenden. Uttrycket "föreliggande behov" mäste därvid inrymma
även behovet att reservera mark-och vattenområden för framtida aktiviteter som
anses viktiga för samhällsutvecklingen på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. samerätlsutredningen. Svenska samernas riksförbund och Uppsa<br>
la kommun menar att ordet utveckling inte bör utnyttjas i en beslämmelse<br>
om avvägningar i konkurrensfrågor. Enligt Uppsala kommun har ordet en<br>
otvetydig innebörd av förändring och är säledes inte alls neutralt i samband<br>
med avvägningar mellan bevarande och förändring. Jag delar denna upp-<br>
46</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fattning och föreslår atl bestämmelsen i stället
skall uttrycka att företräde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
ges sådan användning som främjar en frän allmän synpunkt god hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
anser, med hänvisning till sin uppfattning att skogsbruk mera sällan är hell
oförenligt med andra intressen som behandlas i NRL, att det klart bör framgå av
lagtexten atl man normalt bör syfta till en kombinerad användning av mark- och
vattenområden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar skogsstyrelsens
uppfattning all en mångsidig användning av mark- och vattenområden ofta är både
möjlig och lämplig. Detta gäller inte bara för skogsområden. Som framhålls i
departementspromemorian ligger ocksä allmänt i en god resurshushållning att slå
vakt om möjligheterna till mångsidig användning av marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigt. Ömsesidig hänsyn behövs i fräga om verksamheter som
bedrivs inom ett och samma område eller i det omedelbara grannskapet. Detta bör
komma till uttryck genom atl det föreskrivs att mark- och vattenområden skall
användas för det eller de ändamål vartill de är mest lämpade. Jag vill här peka
pä vikten av att slå vakt om allemansrätten när det gäller atl utforma planer
och beslut för en effektiv och ändamålsenlig användning av ett område för olika
förekommande intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
ansluter jag mig således till förslaget i promemorian att NRL bör innehålla en
grundläggande bestämmelse till stöd för avvägningar i fråga om användningen av
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Bestämmelsen bör ge slöd för
att i fråga om mark- och vattenanvändningen besluta till förmån för det eller
de ändamål för vilka berörda omräden är rhest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet, läge samt föreliggande behov. Bestämmelsen bör också ge stöd för
att ge företräde åt sådan användning som främjar en från allmän synpunkl god
hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nu föreslagna
grundläggande bestämmelsen täcker i princip de särskilda regler om olika
områden och verksamheter som jag kommer att behandla i fortsättningen. Dessa
regler skall ses som förhandsuttalanden om hur avvägningar om användningen av
naturresurserna normalt bör göras i de fall som reglerna behandlar. De
verksamheter och iniressen som tas upp är inte rangordnade sinsemellan. Vid
konkurrens mellan dessa om ett område får - om området inte är av slor
betydelse i ett nationellt perspektiv för en viss verksamhet eller ett visst
intresse - avvägningar göras utifrån den grundläggande avvägningsbestämmelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Ekologiska utgångspunkter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL föreskrivs att stora mark- och vattenområden, som inte alls eller endast
obetydligt är påverkade av exploaleringsföretag eller andra ingrepp i miljön,
sä långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas
karaklär. Det föreskrivs också att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga
från ekologisk synpunkt så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan
skada naturmiljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med mitl förslag (se promemorian s. 55-57).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillstyrker
promemorieförslaget. Naturvårdsverket anser att bestämmelserna ger etl
förbättrat stöd för atl värna om landskapets ekologiska funktion och alt
miljöskyddet därmed ges en förstärkt ställning. Enligt planverket bör
bestämmelserna kunna bli ett bra slöd bl, a, för att värna om naturområden som
utan att vara unika dock är värdefulla pä grund av läge och funktion i
landskapet. Bestämmelserna bör möjliggöra en ökad hänsyn bäde till flora och
fauna och lill människans behov av en god naturmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
kommuner och länsstyrelser i Norriand har riklat krilik mol förslaget till
skydd för stora, opåverkade mark- och vattenområden. Bergs kommun, som torde ge
uttryck ät en vanlig uppfattning bland kommunerna i Norrlands inland, anser
l.ex. all den i promemorian föreslagna bestämmelsen skulle innebära mycket
långtgående konsekvenser för glesbygdskommuner med stora orörda områden.
Enligl kommunen kan det inte vara rimligt att skydda alla hittills orörda
områden mot exploateringsförelag. Inom sädana omräden kan finnas resurser som
kommunerna gärna skulle vilja utnyttja i framtiden, exempelvis för
torvbrytning, gles frilidsbebyggelse etc. Denna typ av beslämmelse
"drabbar" enligt Bergs kommun glesbygdskommuner med slora orörda
ytor, kommuner som kanske mer än många andra är i behov av att snarare hitta
bra möjligheter att utnyttja resurserna i sysselsätlningsskapande syfte än att
lägga ut dem som bevarandeområden. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser det
knappast motiverat alt tillföra nya områden utöver de obrutna Qällomrädena och
angränsande skogsområden i länet som skall skyddas mot exploatering av olika
slag. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, liksom bl, a.
Vilhelmina, Gällivare och Sorsele kommuner, intar liknande ståndpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser som kommenterat frågan anser att en bestämmelse om skydd för
ekologiskt känsliga områden har en viktig uppgift att fylla. Skogsstyrelsen
uppfattar bestämmelsen som ett förstärkt skydd för vissa skogsområden både från
skogsproduktions- och naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverket påpekar atl många
områden av den lyp som promemorieförslaget avser att skydda, samtidigt har stor
betydelse för den vetenskapliga naturvården. Enligt verkel bör det därför
understrykas att tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen bör bygga på
områdenas ekologiska funktion och sårbarhet. Bl.a. kommittén för bevarande av
genresurser och nordiska genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter
understryker betydelsen av atl genetisk variation bevaras och atl växt- och
djurarter som är beroende av våra mark- och vattenområden bevaras i naturlig
evolution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som jag framhöll när jag tidigare gick igenom<br>
utgångspunkterna för en reform om naturresurshushällningen bör de eko<br>
logiska förutsättningarna beaktas vid alla beslut som rör ianspråktagande<br>
av mark- och vattenområden. Jag vill innanjag går in närmare på skälen för<br>
mitt förslag här erinra om den grundläggande avvägningsregel som jag<br>
föreslog skall inleda 2 kap. NRL. 1 den regeln har hänsynen lill de ekolo<br>
giska förutsätlningarna kommit lill uttryck genom kravet att hänsyn alllid<br>
48</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall tas lill det berörda områdets beskaffenhet
vid beslut om markanvänd-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsförändringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som jag behandlar nu bör således ses som en förstärkning av Prop.
1985/86; 3 de ekologiska hänsynen vid avvägningar mot andra intressen när de omständigheter
som jag angav i mitt förslag är för handen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrisamhällets
utveckling har, som framhålls i promemorian, inneburit stora förändringar i
fråga om markens och vattnets användning. Förändringarna har under
efterkrigstiden skett i snabb takt och varit mera genomgripande än under
tidigare generationer. Urbanisering och förändringar i näringslivels
inriktning tar sig uttryck framför allt i förändringar i tälortsmiljön, men
natur- och kulturlandskapet på landsbygden påverkas också av olika inslag i det
urbaniserade samhället. Det kan gälla trafikleder, kraftledningar, externt
lokaliserade industrier, lager och serviceverksamheter, och det gäller
naturligtvis också olika anläggningar för fritid och rekreation. Som uttryckts
i departementspromemorian har utvecklingen lett till att det framstår som en
viktig tillgäng för samhället — nu och för kommande generationer — alt det
finns kvar större områden som är relativt opåverkade av exploateringsförelag
eller andra ingrepp i miljön och som sålunda inte skärs sönder av stora
trafikleder eller kraftledningar eller är påverkade av buller och andra
miljöstörningar. Atl större, sammanhängande landsbygdsområden kan skyddas från
mera betydande ingrepp och miljöförändringar är av värde bl. a. för jord- och
skogsbruket och för de människor som är verksamma på landsbygden. Ett sådant
skydd bidrar också till att behålla handlingsfrihet i det framtida
resursutnyttjandet. Särskilt angeläget är del naturiigtvis att i de mer
tätbefolkade delarna av Sverige slä vakt om tillgängen på stora, sammanhängande
strövområden som är lämpliga för naturupplevelser och friluftsaktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare redovisade har åtskilliga remissinstanser varit negativa till atl
ett allmäni skydd för slora relativt opåverkade områden skall gälla i
Norrlandslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser för egen del att det är av betydande värde att slå vakt om<br>
handlingsfriheten i resursutnyttjandet inom våra landsbygdsområden, så<br>
väl i de mer tätbefolkade delarna av landet som i våra glesbygdsområden.<br>
Den regel jag här förordar är främst avsedd att tillämpas på exploaterings<br>
företag och andra ingrepp av betydande storlek, l.ex. nyetablering av<br>
industrier eller liknande verksamhet, tätorts- och fritidsbebyggelse av stör<br>
re omfattning med därtill hörande anläggningar, större trafikleder, slörre<br>
ledningsföretag, gruvor och större takter, terminalanläggningar, upplag<br>
och tippar saml farleder och muddringsföretag. Jag återkommer till detta i<br>
specialmotiveringen. Företag av den nu angivna storleksordningen bör<br>
enligt min mening alltid föregås av omsorgsfulla lokaliseringsövervägan<br>
den. För sådana företag för vilka alternativa lokaliseringsmöjligheler slår<br>
till buds, bör om möjligt lokalisering ske till områden som redan är påver<br>
kade av exploaleringsverksamhel, dvs. i anslutning till befintlig samlad<br>
bebyggelse, till befintliga industri- och arbetsområden eller inom korri<br>
dorer i landskapet som redan har tagits i anspråk för trafikleder eller<br>
ledningar. Härigenom kan större sammanhängande landsbygdsområden<br>
skyddas mot ekologiska påfrestningar, bullerstörningar och störningar på<br>
landskapsbilden. Som jag nyss framhöll har detta betydelse för de areella<br>
näringarnas utveckling. Det medför också - som Svenska jägareförbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 har påpekat - alt de jaktliga och faunistiska intressena får
ett skydd som är välbehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller gruvor, liksom större takter av sten, grus, sand eller torv är
lokaliseringsmöjligheterna av naturiiga skäl i många fall begränsade. Ocksä för
verksamheter av detta slag, som är beroende av lägesbundna naturresurser inom
omräden av det slag som jag här avser, bör största möjliga hänsyn tas lill de
berörda skyddsintressena. Om realistiska alternativ finns för verksamheten i
anslutning till tidigare exploaterade områden bör således dessa i första hand
tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser alliså att det i 2 kap. NRL bör finnas en beslämmelse till skydd för
stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är
påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Jag vill här
nämna att enligt det remitterade lagförslagel endast områden som är påverkade
av exploateringsföretag skall vara undantagna från skydd. Som lagrådet påpekar
kan emellertid även ingrepp som inte kan anses utgöra exploateringsförelag ha
sädan påverkan på ett område att det saknas skäl för atl området skall åtnjuta
nu avsetl skydd. Jag ansluter mig till lagrådets förslag att sådana områden
inte bör omfattas av skyddet. Lagrådet har också tagit upp frågan om innebörden
av begreppet "exploateringsföretag". Jag återkommer till detta i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterkrigstidens
samhällsbyggande och industriella utveckling har lett till en betydelsefull
välfärdsutveckling. Samtidigt har naturmiljön utsatts för betydande
påfrestningar. Vissa föroreningar m. m. som påverkar vårt land har sina källor
i andra länder. De slora utsläppen av försurande ämnen från olika verksamheter
är ett av de allvarligaste miljöproblemen som påverkar markens och vattnets
produktionsförmåga och hotar viktiga ekosystem. Villkoren för den biologiska
produktionen är av många samverkande orsaker särskilt instabila i vissa
områden. Det hänger samman med markens och vattnets beskaffenhet, klimatförhållanden,
tidigare påverkan av försurning eller förgiftning osv. Sådana ekologiskt
känsliga områden kan ibland vara artfattiga och ibland kännetecknas av
mångformighet och arlrikedom. Utvecklingen av olika arter och system i sådana
områden ger information som har betydelse för bedömning också av naturmiljöns
tillstånd i stort och av utvecklingen vad gäller markens och vattnets produktionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
områden av delta slag är naturliglvis riskerna särskilt stora för att ingrepp i
markanvändningen kan medföra bestående skador i naturmiljön. Som exempel pä
områden som är känsliga för ingrepp kan nämnas delar av de fjällnära skogarna,
urskogarna, som numera upptar endast en halv procent av vår produktiva
skogsmarksareal, skyddsvegetationen vid våra sandkuster samt vissa våtmarker,
sjöar och vattendrag. Detsamma gäller sådana mark- och vattenområden och marina
områden som inrymmer sällsynta eller utrotningshotade växter och djur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av alt vissa nalurtyper har minskat i omfattning har bl. a. en del
djurarter fått väsentligt sämre livsmiljöer. Vissa arter är direkt utrotningshotade.
De flesta förändringarna i faunan kan hänföras lill människans utnyttjande av
mark och vatten. Bland ryggradsdjuren har i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>hittills under 1900-lalet nio arter försvunnit. För närvarande bedöms
15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arter
av däggdjur och fåglar vara akut hotade, medan 24 bedöms som Prop. 1985/86; 3
sårbara och 23 bedöms vara så sällsynta alt även små miljöförändringar kan
innebära risk för utrotning. Om man ocksä räknar in det lägre djurlivet bedöms
över 240 arter som är bundna till skogsmiljön vara utrotningshotade. Härtill
kommer ett stort antal växtarter. Som anges i departementspromemorian fillmäls
de biotoper i jord- och skogsbrukslandskapel som är av särskild betydelse för
faunan som regel relativt liten betydelse vid beslut om exploateringsåtgärder.
Det kan gälla l.ex. rastlokaler, yngelplatser, övervintringsområden och
övernaltningsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av 14§ naturvårdslagen (1964:822, 14§ ändrad senast 1974:1025) kan växter
och djur fridlysas. Det finns också möjlighet att reglera jakt inom och
tillträde till omräden där djurlivet behöver respekteras särskilt
(djurskyddsområde). Båda regleringsmöjligheterna har utnyttjats i slor
uisträckning. Fridlysning reglerar emellertid i första hand bara allmänhetens
uppträdande och påverkar inte förutsättningarna för ändrad markanvändning genom
exploatering eller andra ingrepp när tillstånd meddelats enligt andra lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det vara angeläget att skyddet förstärks för områden med instabila
produktionsförhållanden och ogynnsamma äterväxtförutsättning-ar, för omräden
som inrymmer växt- och djurarter som är utrotningshotade samt för områden i
övrigt som är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer särskilda ekologiska
värden, har betydelse som genbank e.d. Det är ett viktigt led i hushållningen
med våra naturresurser att slä vakt om den genetiska mångfalden i naturen bl.
a. genom att skydda arter vilkas existens är hotad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
under senare är när del gäller naturmiljöns tillstånd i värt land visar enligt
min mening att det finns ett starkt behov av skydd för omräden som är särskilt
känsliga för försurning. Detta gäller bl. a. vissa sjöar och vattendrag som
därför bör kunna skyddas mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan
medföra negativa konsekvenser från ekologisk synpunkt. Även sådana mark- och
vattenområden som skadats genom tillförsel av tungmetaller eller av giftiga
ämnen frän industrier, tätorter eller trafikleder m. m. och som därför blivit
avsevärt mer sårbara behöver ges motsvarande skydd. Det skydd som genom NRL bör
beredas områdena avser naturiigtvis mark- och vattenanvändningsförändringar i
eller i anslutning till områdena. Jag vill framhålla att försurningsfrågan i
ett vidare perspektiv måste lösas i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt vill jag
särskilt nämna de sötvatlenomräden och kuststräckor i vissa regioner, där det
under senare år har kunnat konstateras betydande negativa miljöeffekter till
följd av övergödning och utsläpp av föroreningar från industrier, tätorter och
fritidsbebyggelse. Jag vill erinra om att riksdagen (prop. 1984/85:10, JoU 10,
rskr 30) har beslutat om ändring i miljöskyddslagen sä att det blir möjligt
atl ingripa i nu avsedda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad jag
här har anfört anser jag att NRL, i enlighet med<br>
vad som föreslagits i departementspromemorian, bör innehålla en bestäm<br>
melse som innebär att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga<br>
från ekologisk synpunkt så långt det är möjligl skall skyddas mot åtgärder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kan inverka skadligt
på naturmiljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 3.4 Jordbruk och skogsbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:105.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Brukningsvärd jordbruksmark fär tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar
endasi om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta
behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätl
genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har belydelse för
skogsnäringen skyddas så långt möjligl mot åtgärder som kan påtagligt försvåra
ett rationellt skogsbruk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
I promemorian föresläs en gemensam regel för brukningsvärd jordbruksmark och
värdefull skogsmark av det innehåll i övrigt som jag har föreslagit för den
brukningsvärda jordbruksmarken (se promemorian s. 57—59).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Promemorieförslaget har väckt ett belydande intresse hos remissinstanserna och
har föranlett etl starkt splittrat remissutfall. Lantbruksslyrelsen,
skogsstyrelsen och företrädare för jord- och skogsbruket anser, liksom
åtskilliga länsstyrelser och företrädare för de fackliga organisationerna, att
staten bör ha ett avgörande inflytande över kommunernas tillämpning av
bestämmelserna vid planläggning och beslul enligt PBL. Det övervägande antalet
kommuner anser liksom flertalet remissinstanser i övrigt alt
promemorieförslaget i huvudsak är väl avvägt. Flera remissinstanser anser att
jord- och skogsbruket behöver ha en stark ställning vid avvägningar med stöd av
NRL:s bestämmelser också mot andra iniressen än de som tar sig uttryck i form
av bebyggelse och anläggningar och att promemorieförslaget inte tillgodoser
detta behov. Några remissinstanser anser att promemorieförslaget är otydligt
när det gäller frågan om den inbördes avvägningen mellan å ena sidan brukningsvärd
jordbruksmark och å andra sidan värdefull skogsmark i det fall alternativ
lokalisering av ett exploateringsföretag inte står att finna på annan mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser har kritiserat utformningen av den i promemorian föreslagna
bestämmelsen. Skogsbrukets företrädare pekar på svårigheter när det gäller att
peka ut särskilt värdefulla områden för skogsbruk. Domänverket framhåller
l.ex. att skogsproduktionen per ytenhet allmänt sett är mycket lägre i
Norrlands inland än i södra Sverige men att skogsbrukels betydelse långtifrån
är mindre i norr. Som följd härav anser verket att det kan hävdas att all
skogsmark är värdefull för landel från skogsbrukssynpunkt. Ocksä
Skogsindustriernas samarbetsulskott framhåller att all skogsmark är värdefull
från näringens synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Kronobergs län hävdar atl den i promemorian föreslagna bestämmelsen för
skogsmarkens del utgår från en felaktig parallell med jordbruksmarken.
Länsslyrelsen anför atl frågan om hänsyn till skogsbrukets intressen vid
lokalisering av tillkommande bebyggelse har varit en av huvudpunkterna i den
studie av fritidsbebyggelse i södra Sveriges inland, som länsslyrelserna i
Kronobergs, Kristianstads och Hallands län utfört och att det av rapporten frän
studien framgår att det inte i första hand är arealen av de årligen
tillkommande byggnaderna (med tomtmark och gator</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>etc.)
som utgör etl väsentligt problem för skogsbruket. Problemet är snara- Prop.
1985/86; 3 re bebyggelsestrukturen. Elt nytt hus med en lomtmark om kanske
lusen kvadratmeter kan vid olämplig placering medföra ledningsgator med areal
om flera tusen kvadratmeter för el- och teleledningar. Det eller de hus som
orsakar inträng behöver självt inte alls ligga i skogsmark. Elt hus i skogen
kan emellertid medföra nya eller utvidgade hänsynszoner enligl 1 § skogsvårdslagen
(1979:429) som väsentligt överstiger tomtmarkens areal. Placeringen av
bebyggelse kan även pä andra sätt försämra skogsbrukets förhållanden.
Länsstyrelsen föreslår därför att bestämmelsen ges en mer preciserad lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län framför liknande synpunkter som länsstyrelsen i Kronobergs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Hushållningen med jordbruksmark har ägnats stor uppmärksamhet
i den fysiska riksplaneringen. Som riktlinje gäller att brukningsvärd
jordbruksmark inte får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om en
frän samhällets synpunkl tillfredsställande lösning kan åstadkommas på annan
mark. I början av 1970-lalel togs ca 6000 ha jordbruksmark per är i anspråk för
lälortsutbyggnad. En markant minskning skedde under senare delen av
1970-talet. Under perioden 1975-1980 togs enligt promemorian endasi ca 2000
ha/år i anspråk för läiortsändamål. Som framhålls i promemorian är ell viktigt
skäl till att markkonsumtionen avtagit under senare är att byggandet av både
bostäder och arbetslokaler m.m, har minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian föreligger del i allt väsentligt goda erfarenheter från
tillämpningen av riksdagens riktlinje för jordbruksmarken. Kraven pä hushållning
behandlas i stort sett tillfredsställande i kommunernas planering. De har ocksä
fält en god förankring i det allmänna medvetandet. Mot denna bakgrund hävdas i
promemorian atl del saknas tillräckliga skäl att nu föreslå att staten skall ha
ett avgörande inflytande på frågan om hur kraven fillgodoses i
bebyggelseplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksmarken
är en begränsad resurs med avgörande betydelse för att trygga
livsmedelsförsörjningen i landel. Oberoende av vilken produktionsinriktning
som frän tid till annan befinns lämplig, anser jag det vara angeläget all den
mark som är lämpad för ändamålet också i framtiden får ett tillfredsställande
skydd. NRL bör därför innehålla en bestämmelse i överensstämmelse med nu
gällande riktlinje i den fysiska riksplaneringen för hushållningen med
jordbruksmark. Brukningsvärd jordbruksmark bör få tas i anspråk för bebyggelse
och anläggningar endast om exploateringen tillgodoser väsentliga
samhällsintressen som inte kan tillgodoses pä ett från samhällets synpunkt
tillfredsställande sätt pä annan mark. Sädana samhällsintressen kan vara l.ex.
bosladsförsörjningsbehovel, intresset av att kunna lokalisera bostäder och
arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska
försörjningssystem samt alt säkerställa viktiga rekreationsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är ett
skydd för den brukningsvärda jordbruksmarken<br>
av slor betydelse för den långsiktiga hushållningen med naturresurser i<br>
värt land. I fall då det saknas från allmän synpunkt tillfredsslällande<br>
alternativ för samhällsutbyggnad och sålunda brukningsvärd jordbruks-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 mark likväl måsle las i anspråk för bebyggelse eller anläggningar,
anser jag del därför vara viktigt att ingreppen utformas på ett sätt som
innebär så begränsad inverkan som möjligt för jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
redovisade tidigare att några remissinstanser anser promemorieförslaget vara
otydligt i fräga om den inbördes avvägningen mellan skyddad jordbruks- och
skogsmark när annan mark inte finns all tillgå. Vid en sädan avvägning bör i
första hand sådan mark undantas från exploatering, som härden bäsla biologiska
produktionsförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser är kritiska lill promemorians förslag alt skyddet av
jordbruksmarken vad gäller PBL:s beslutsområde blir en renodlat kommunal
angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anförde nyss är erfarenheterna från kommunernas hantering av riksdagens
riktlinje om jordbruksmark i allt väsentligt goda. Jag utgår från att
kommunerna, i de fall de anser sig tvingade att ta i anspråk brukningsvärd
jordbruksmark för utbyggnadsändamäl, kommer att i översiktsplanen redovisa de
alternativa utbyggnadsområden som har studerats och även belysa konsekvenserna
från allmän synpunkt av de olika alternativen. Om exploateringen berör större
sammanhängande jordbruksbygder och jordbruksmark av hög kvalitet, kan det vara
nödvändigt alt också redovisa möjligheterna lill alternativ lokalisering till
annan del av den berörda kommunen eller regionen. Ett fortsatt interkommunall
samarbete i planeringsfrågor behövs således i landets viktigasie jordbruksbygder
för alt möjligheterna till en långsiktigt god resurshushållning skall kunna tas
till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om vilka hänsyn som bör tas lill skogsbrukets iniressen vid planering och
beslul om markanvändningen har behandlats i prop. 1978/79:110 med förslag lill
rikUinjer för skogspolitiken m. m. Föredraganden framhöll därvid bl. a. att
skogsbruket måste betraktas som elt riksintresse i planeringen men att det
givetvis inte kan undvikas all skogsmark ibland tas i anspråk för andra ändamål
än skogsproduktion. Sådana förändringar av markanvändningen måste dock föregås
av översiktlig planering pä lokal och regional nivå, där man försöker nå
lösningar som innebär att skogsmark inte tas i anspråk, om likvärdiga och frän
skogsbrukets synpunkt lämpligare lösningar kan åstadkommas. Om skogsmark ändå
behöver tas i anspråk, bordenligt föredraganden i första hand sådan mark
väljas som från skogsproduktionens synpunkl bäst kan undvaras i del aktuella
området. Riksdagen anslöt sig till dessa uttalanden (JoU 1978/79: 30, rskr
387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorieförslaget får värdefull skogsmark las i anspråk för bebyggelse eller
anläggningar endast om exploateringen tillgodoser väsentliga samhällsintressen
som inte kan tillgodoses pä ett från samhällets synpunkt tillfredsställande
sätt på annan mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har, som jag redovisade tidigare, varit kritiska till den
utformning som bestämmelsen om skydd för skogsmarken har getts i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De redovisade
remissynpunkterna visar på tolkningssvårigheter i fräga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om begreppet värdefull
skogsmark. Skogsnäringen är en av landets mest</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>54</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>belydelsefulla näringar och allt talar för att skogen kommer all vara
av stor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse
för landets ekonomi och för sysselsättningen även på lång sikl. Prop. 1985/86:
3 Det är därför viktigt att skogsmark inte tas i anspråk på sådant sätt att
landets försörjning med skogsråvara försväras. Skogsindustrin svarar ensam för
omkring 20 procent av bruttoexporten och har säledes stor betydelse för
landets utrikeshandelsbalans. Skogsindustrin måste få bedrivas lönsamt och
konkurrenskraftigt. En förutsättning för detta är att skogsbruket kan försörja
industrin med inhemsk råvara, framtagen med rationella och kostnadsbesparande
metoder. Jag vill här erinra om vad bl. a. länsstyrelsen i Kronobergs län har
anfört om att l.ex. olämpligt lokaliserade bostadsbyggnader kan inskränka
möjligheterna att bedriva ett effektivt skogsbruk. Mot den här bakgrunden bör
enligt min mening all skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ges ett
skydd genom NRL. Skyddet bör utformas sä atl denna skogsmark sä långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvära ett rationellt skogsbruk. Jag
återkommer senare till vissa frågor om skogsbruk i fjällväriden (avsnilt 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för skogsnäringarna är kritiska mot att promemorieförslaget inte behandlar
skogsmark som ett riksintresse i NRL:s mening. De har också framhållit alt
jord- och skogsbruket behöver en stark ställning även vid avvägningar mot andra
intressen än de som lar sig uttryck i bebyggelse och anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening är det varken lämpligt eller erforderligt atl la in en särskild
bestämmelse till skydd för skogsmark bland de hushållningsbeslämmelser i NRL
som öppnar möjlighet för länsstyrelsen att ingripa mot en kommuns planbeslut
och beslut om bygglov. Som anges i promemorian bedrivs skogsbruk pä mer än
hälften av landarealen. En sådan särskild bestämmelse skulle därför komma att
innebära att staten skulle få stort inflytande över kommunala planer och övriga
beslut enligt PBL inom större delen av landels yta. Detta skulle klart strida
mot strävandena till ökad självständighet för kommunerna i förhållande till
staten i markanvändningsfrågor. Jord- och skogsägarna fär genom mitt förslag
en stark ställning gentemot exploateringsintressen av skilda slag och jag utgår
ifrån att de själva väl kan bevaka denna slällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller jord- och skogsbrukets ställning i förhållande till andra intressen
än sådana som tar sig uttryck i bebyggelse eller anläggningar har jag uppfattat
det så, att näringarnas företrädare i första hand anser de i promemorian
föreslagna reglerna till skydd för rennäringen, friluftslivet och den
vetenskapliga naturvården vara ett hot mol ett rationellt bedrivet jord- och
skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag senare skall återkomma lill (avsnitt 7) anser jag atl det för<br>
närvarande saknas anledning att föreskriva att NRL skall tillämpas vid<br>
beslut enligt skogsvårdslagen (1979:429, ändrad senasl 1983:427) och la<br>
gen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (ändrad senasl 1984:197).<br>
Metoderna för bedrivande av jord- och skogsbruk bör enligl min uppfatt<br>
ning också i fortsättningen utvecklas inom de ramar som anges i dessa<br>
skötsellagar, bl. a. vad avser hänsyn till naturmiljön. Endasi sådana åtgär<br>
der inom ramen för jord- och skogsbruksverksamheten som är tillstånds<br>
plikliga enligt l.ex. miljöskyddslagen (1969:387, omtryckt 1981:420, änd<br>
rad senasl 1984:912) och vattenlagen kommer att prövas med ledning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55<br>
bestämmelserna i NRL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan sak är - som också framhålls i promemorieförslaget (s. 151-155) - att det
material som utgör underlag för NRL:s tillämpning kan bli av slor betydelse för
att bedöma den hänsyn som skall tas till bl. a. naturvårdens och
friluftslivels intressen vid skötseln av jordbruksmark och skogsmark. Det bör
enligl min mening vara av betydande värde för dem som bedriver jord- och
skogsbruk att genom detta underlagsmaterial få kännedom om de övriga allmänna
intressen som riktas mot mark- och vattenområden där jord- och skogsbruk
bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med anledning av bl. a.
skogsstyrelsens uttalanden om all skogsbruk mera sällan är hell oförenligt med
andra intressen som tas upp i NRL, vill jag erinra om att mitt förslag till en
grundläggande avvägningsbestämmelse i 2 kap. NRL (avsnitt 3.2) ger slöd för att
särskilt beakta möjligheterna till mångsidig användning av mark- och
vattenområden. Bestämmelsen ger enligt min mening goda förutsättningar för
ömsesidiga hänsynstaganden inom områden som är av intresse för säväl jord- och
skogsbruket som de nämnda bevarandeintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill när det gäller skogsbruksfrägorna slutligen framhålla att det är av stor
betydelse att formerna för samråd mellan kommunerna och skogsbrukets
företrädare utvecklas sä att skogsvårdsorganisationens kunskaperom skogsbruket
kan utnyttjas i kommunernas planering och beslut om mark-och vattenområden. Jag
finner det mycket tillfredsställande att skogsstyrelsen har uttalat sin
ambition atl utöka kontakterna med kommunerna och atl därvid eftersträva väl
fungerande former för hur skogsnäringens intressen bättre än hittills skall
kunna beaktas i den kommunala planeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Rennäringen samt yrkesfiske och vattenbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:104.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Milt förslag: De
mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket
eller för vattenbruk skyddas genom NRL så långt möjligt mot åigärder som kan
påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Sådana områden som är av
riksiniresse för rennäringen eller yrkesfisket ges ett särskilt starkt skydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med mitt förslag (se promemorian s. 59-60 och 72-73).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget har mött en genomgående positiv reaktion vad gäller skyddet för
fisket och vattenbruket. När det gäller renskötseln är reaktionen splittrad.
Vissa kommuner och länsstyrelser, liksom Svenska kommunförbundet och
företrädare för bl. a. skogsbruket och gruvnäringen, hävdar atl renskötseln
getts en alltför stark ställning i förslaget. Vattenöverdomstolen,
samerättsutredningen. Svenska samernas riksförbund och Same Ätnam hävdar atl
det föreslagna skyddet är olillräckligt. Bl. a. lantbruksslyrelsen,
kammarkollegiet och planverket ansluter sig i huvudsak till den föreslagna
regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Rennäringen och fisket har svårt alt hävda sina intressen när tunga
exploateringsintressen ställer krav på atl fä utnyttja mark- och vattenområden
där näringarna bedrivs. Exploateringsätgärder i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
för näringarna särskilt viktiga områdena kan få långtgående konsekven- Prop.
1985/86; 3 ser genom att grundläggande förutsättningar för näringarnas
bedrivande kan ryckas undan. Därför har det i flera sammanhang övervägts alt
införa ett starkt skydd för sådana områden. Sålunda föreslogs i rapporten (SOU
1979:54) Hushållning med mark och vatten 2 alt en ny lagsliftning borde
innehålla en bestämmelse om alt särskild hänsyn skall tas till speciellt
värdefulla områden för fisket och rennäringen i samband med plan- och
tillståndsbeslut. Förslaget i rapporten fick ett i huvudsak positivt bemötande
av de remissinstanser som behandlade frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rennäringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rennäringens
markanvändning har ägnats relalivt slor uppmärksamhet under senare år, främst
med utgångspunkt i näringens belydelse för den samiska kulturen. I prop.
1972:111 framhölls att utvecklingen inom Qäll-området med bl. a. en ökad turism
bör styras i en sådan riktning atl samiska intressen inte skadas och helst på
ett sådant sätt att samerna själva får del av utvecklingens positiva sidor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rennäringens
markanspråk har ofta fått träda tillbaka för andra viktiga
markanvändningsintressen. Främst gruvbrytning, vattenkraftutbyggnad och
utbyggnad av vägar har lett till förluster av renbetesmark och till att
flyttningsleder stängts ?v. Skyddet i rennäringslagen (1971:437, ändrad senast
1981:835) mol ändrad markanvändning inom renskötselområdet är begränsat till
årelruntmarkerna. Skyddet gäller inte heller i förhållande till företag som
prövas i särskild ordning (30 § rennäringslagen). Inom året-runtmarkerna gäller
skyddet vidare i stort sett med samma styrka, oavsett hur de olika
markområdenas betydelse för rennäringen varierar. Dessa variationer kan vara
stora. Vissa omräden inom de olika samebyarna — inom både årelruntmarkerna och
vinterbetesmarkerna - har mycket slor betydelse för möjligheterna att bedriva
renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian, är det angeläget att i NRL införa bestämmelser för
alt så långt möjligt skydda mark- och vattenområden som är av betydelse för
rennäringen mot åtgärder som påtagligt kan försvära näringens bedrivande.
Sädana bestämmelser innebär att verksamheter och företag inom renskötselområdet,
som är tillståndspliktiga enligt de lagar som kommer atl anknytas fill NRL,
prövas även med hänsyn lill sin inverkan pä renskötseln i den berörda samebyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rennäringen är en
förutsättning för den samiska kulturen. Riksdagen har<br>
i olika sammanhang uttalat att den samiska kullurens fortlevnad måste<br>
garanteras. Detta innebär att det måsle finnas grundläggande förutsättning<br>
ar för rennäringen inom i princip varje sameby, nämligen en säker tillgång<br>
till sädana områden inom både årelruntmarkerna och vinterbetesmarkerna<br>
som har avgörande betydelse för möjligheterna att bedriva renskötsel. Det<br>
kan gälla bl. a. flyttningsleder, särskilt sädana avsnilt där på grund av<br>
terränghinder m. m. alternativa framkomstvägar saknas. Det kan också<br>
gälla viktiga kalvningsland och områden med särskilt goda betesförhållan<br>
den. De viktigaste delarna av renskötselmarkerna bör därför ges ett starkt<br>
skydd i NRL mot exploatering. Som påpekas i promemorian är det därvid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 av största betydelse att beakta de funktionella samband som måste
finnas mellan olika delområden för att renskötsel skall vara möjlig och samekulturens
fortbestånd därmed garanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har sagt får sädana omräden som har avgörande betydelse
för möjligheten att varaktigt bedriva renskötsel i en viss sameby anses vara av
riksintresse. I NRL bör därför föreskrivas alt dessa omräden skall skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt försvära näringens bedrivande. Härigenom kan staten
också ingripa i den kommunala planläggningen om den skulle strida mot denna
föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnde tidigare är remissreaktionen splittrad när det gäller rennäringens
behandling i promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissorganen är det endast Sorsele och Vilhelmina kommuner som anser att
renskötseln överhuvudtagel inte bör ges skydd genom beslämmelserna i NRL.
Renskölselns krav på naturresurser är enligt dessa kommuner alltför allmänna
för att de skall kunna ges en rimlig precisering. Sorsele och Vilhelmina
kommuner motsätter sig alt en reglering genomförs enligt förslaget, eftersom
konsekvenserna för kommunerna bedöms vara oöverskådliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
kommuner och länsstyrelser i Norriand hävdar, liksom bl, a. Skogsindustriernas
samarbetsulskott, att bestämmelserna till skydd för renskötselns intressen
måsle ulformas så att avvägningar mellan de areella näringarnas iniressen kan
ske på lika villkor. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser l.ex. alt
promemorieförslaget innebär att rennäringen ges en starkare ställning än andra
näringar i områdena utanför renbetesQällen. Också Svenska kommunförbundet har
tolkat promemorian så att rennäringen kommer att äga företräde gentemot annat
markutnyttjande i stora delar av Norrlands inland. Rennäringen har därigenom
enligt förbundet fått en alltför stark ställning i lagförslaget. Länsstyrelsen
i Västerbottens län förordar för sin del all renskölseln inte skall ingå bland
de beslämmelser i NRL, över vilkas tillämpning i den kommunala
bebyggelseplaneringen staten har det yttersta ansvarei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
samernas riksförbund hävdar att promemorieförslaget har betydande brister när
det gäller att tillgodose rennäringens behov av mark och vatten. Den avgörande
bristen i förslaget är enligt förbundet att skyddet för rennäringen kommer att
gälla endast i förhållande till verksamheter som regleras i det urval
speciallagar som föreslås anknutna till NRL. Turismen och skogsbruket, vilka
enligt förbundet är de två enskilda verksamheter som i dag mer än andra innebär
hot mol rennäringen, lämnas utanför lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tar upp frågan om promemorieförslagets ställning i förhållande
ull rennäringslagen. Enligt vattenöverdomstolen synes denna lag tillförsäkra
näringen ett mer omfattande skydd gentemot exploaterings-intressen än den i
promemorian föreslagna bestämmelsen. Slorumans kommun hävdar att rennäringens
behov av skydd bäst tillgodoses genom rennäringslagen samt genom all
rennäringen tillförsäkras ett inflytande i planeringsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rennäringslagen
är i första hand en skölsedag, vars huvuduppgift är att<br>
58</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>reglera förhållanden i samband med rennäringens
bedrivande. Som jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnde
tidigare innehåller rennäringslagen för vissa områden också regler Prop.
1985/86; 3 om den hänsyn markägare skall ta till renskötseln. De omräden det är
fråga om är de s. k. årelruntmarkerna, dvs. i huvudsak renbetesfjällen i Jämtlands
län och områdena ovanför odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län.
Den som äger eller brukar mark inom dessa områden får enligl 30 §
rennäringslagen i princip inte ändra användningen av marken på ett sätt som
medför avsevärd oiägenhei för renskötseln. Verkan av den bestämmelsen förtas
emellertid i viss mån genom att den, enligt 30 § andra stycket, inte hindrar
att mark används i enlighet med fastställd delaljplan eller för företag vars
tillåtlighet skall prövas i särskild ordning. Mitt förslag om särskilda regler
i NRL för renskötselområden innebär en förstärkning av rennäringens ställning i
kommunernas planering och i mål och ärenden enligl de lagar som anknyts till
NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
bestämmelserna i PBL och NRL ges kommunerna goda möjligheler alt styra
samhällsbyggandel på ett frän allmän synpunkt lämpligt sätt. Detta gäller inte
minst i fråga om lokalisering och utformning av anläggningar och områden för
turismen. De nu föreslagna bestämmelserna bör ge berörda samebyar ett
inflytande pä kommunernas fysiska planering och på beslut om planer och
exploateringsätgärder m.m. enligt de lagar som anknyts till NRL i områden som
är av betydelse för renskötseln i de olika samebyarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sä gäller frågan om avvägningar mellan renskölselns och jord-och
skogsbrukets intressen, vilken tagits upp av flera remissinstanser, innebär
promemorieförslaget som jag ser det ingen förändring av gällande rätt. Det
beror pä att - som jag tidigare har nämnt - lagen om skötsel av jordbruksmark
och skogsvårdslagen inte anknyts till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yrkesfiske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för svenskt fiske i Nordsjön har minskat under senare år. Östersjöns betydelse
för det svenska fisket har ökat. Vidare har det kustnära fisket fått ökad
betydelse. Behovet av varaktigt skydd för repro-duktionsomräden för fisk
uppmärksammas nu mer än tidigare. Exploateringsåtgärder i form av
vattenkraftsutbyggnad och vattenöveriedningsföre-tag, annal byggande i vatten
och i strandområden med tillhörande utfyllnader saml utvinning av sand och
grus i strandområden och under vattnet kan, som också framhålls i promemorian,
ha betydande påverkan på fisket. Bl. a. har de strömmande vattnen med sina
bestånd av lax och öring påverkats. Försurningen har medfört allvarliga konsekvenser
i vissa insjövatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
som sammanhänger med utsläpp av föroreningar från tätorter och industrier har
under senare år kunnat bemästras allt bättre. Samtidigt har frågor om
konsekvenserna för vattenmiljön och för fisket av t. ex. dikning av våtmarker
och användning av gödselmedel uppmärksammats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som även föreslagits i
promemorian, bör mot denna bakgrund NRL<br>
innehålla en bestämmelse som anger att mark- och vattenområden som är<br>
av betydelse för fiskenäringen så långl möjligt skall skyddas mot åtgärder<br>
som kan påtagligt försvära näringens bedrivande.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En nödvändig förutsättning för en
livskraftig fiskenäring är att det finns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ell fullgott skydd för reproduktions-, uppväxt- och
fängslomräden som har avgörande betydelse för näringen. Detta är enligt min
mening en fräga av nationellt intresse. Jag förordar därför att det, i enlighel
med promemorieförslaget, införs en bestämmelse som innebär atl omräden som är
av riksintresse för fiskenäringen skall skyddas mot sådana förändringar som
påtagligt kan försvåra näringens bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill nämna att fiskeristyrelsen liksom Sveriges
fritidsfiskares riksförbund i sina remissvar hävdar att fritidsfiskets behov
av skydd bör beaktas pä etl bättre sätt än vad promemorieförslaget ger uttryck för.
Det skydd som enligt mitt förslag bör tillkomma yrkesfisket kommer emellertid
enligt min bedömning i stor utsträckning också fritidsfisket till del. Det
gäller särskilt skyddet för reproduktions- och uppväxtområden. Några särskilda
föreskrifter som tar sikte på fritidsfisket anser jag därför inte vara behövliga
i den nu aktuella bestämmelsen. Jag ålerkommer lill fritidsfisket när jag tar
upp skyddet för mark- och vattenområden som är av betydelse för friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även annan biologisk produklion än de traditionella
areella näringarna är beroende av en långsiktig tillgång till särskilda
arealer. Biologisk produktion i vattenområden i form bl. a. av odling av
musslor och fisk blir allt vanligare och kan på längre sikt få betydelse för
ekonomi och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även algodling kan komma att få ekonomisk betydelse. Det
är därför angeläget att områden där vattenbruk bedrivs eller där det finns
särskill goda förutsättningar för vattenbruk skyddas mot att tas i anspråk för
annan verksamhet. Jag vill här också hänvisa till de rapporter som utarbetats
inom den s. k. styrgruppen för vattenbruk, som tillsalts av forskningsrådsnämnden
och delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Mot bakgrund av
vattenbrukets ökade betydelse finns del enligt min mening anledning att ta in
en beslämmelse i NRL som ger elt skydd för områden som används för eller har
särskilt goda förutsättningar för vattenbruk mot åtgärder som påtagligt kan
skada näringens bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenöverdomstolen anser att vattenbruket i
promemorieförslagel har premierats på ett alltför onyanserat sätl i förhällande
lill andra vattenföretag, l.ex. bortledning av yt- och grundvatten för
jordbruksbevattning. Domstolen pekar på de konkurrenssituationer som uppkommer
då för vattenbruket erforderligt vatten skall tas från vattendrag med låg
vattenföring under vegetationsperioden eller från mindre
grundvattenförekom-sler. Eftersom vallenbruk i regel fordrar god
vattenomsättning, kan den föreslagna regeln enligt domstolen fä till följd att
en i jämförelse med vattenbruk lönsammare jordbruksbevattning inte fär komma
till stånd. Vattenöverdomstolen anser att en konkurrensregel bör ge det lönsammaste
företaget företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vattenöverdomslolens
synpunkter ger mig anledning att här något ut-<br>
60</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>veckla hur jag ser på de
avvägningar som mäste göras i konkurrenssitua-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tioner
som den beskrivna. Av den tidigare föreslagna allmänna avväg- Prop. 1985/86; 3
ningsregeln följer atl mark- och vallenområden skall användas för det eller de
ändamål vartill de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt
föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som är lämplig från
allmän synpunkt. De verksamheler som tas upp i de följande bestämmelserna i 2
kap. — bl. a. den nu föreslagna bestämmelsen - har där getts försteg framför
andra verksamheler och intressen i avvägningssituationer. De kan, som jag
tidigare har sagt, ses som etl slags förhandsbesked om hur avvägningar enligl
den allmänna avvägningsregeln normalt bör utfalla. Om man bortser frän de
nationella intressena, ger reglerna en möjlighet till avvägning genom att de
angivna verksamheterna eller inlressena skall skyddas "så långt det är
möjligt". Jag ålerkommer i specialmotiveringen närmare tillde
uttryckssätt som används men vill redan här säga att i detta uttryck
naturligtvis även ligger atl ekonomiska lönsamhetsbedömningar skall göras. I
en konkurrenssituation kan således olika verksamheter på grund av skyddskravet
få vidkännas ökade kostnader för alternativ lokalisering eller särskilda
skyddsåtgärder. Hur slora merkostnader som det kan bli fråga om bör bero på
hur stort det allmänna intresset är av att verksamheten i fräga kommer till
stånd. I den mån rimliga alternativ inte föreligger och det frän allmän
synpunkt är angeläget att en verksamhet kommer till stånd, finns möjlighet att
tillåta verksamheter som är oförenliga med det motstående
"priviligierade" intresset. Jag vill stryka under atl ett områdes
lämplighet från allmän synpunkl för en viss verksamhet skall bedömas i ell långsiktigt
perspektiv, I det fall som vattenöverdomstolen tar upp föreligger konkurrens
om en resurs mellan två verksamheter som båda anses vara av allmänt intresse
att främja. I en situation där del inte finns uirymme för att tillgodose båda
verksamheternas behov pä etl tillfredsställande säll, torde det oftast vara
rimligt frän såväl allmän som enskild synpunkt att ge företräde ät det mest
lönsamma utnyttjandet av den resurs som näringarna konkurrerar om. Jag vill
skjuta in att det valda exemplet nog sällan förekommer i praktiken. Ett
vattendrag av det slag vattenöverdomstolen skisserar, med låg vattenföring
under vegetationsperioden, torde endast undantagsvis vara av en beskaffenhet
som gör vattenbruk till en lämplig användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tillståndsprövningen för ett vattenbruksföretag bör naturliglvis först och
främst ligga att tillse att del aktuella vattenområdet har en lämplig
beskaffenhet för del aktuella ändamålet. Häri ligger naturligtvis också alt
beakta vattendragets ekologiska tålighet för vattenbrukets miljöeffekter. Man
torde kunna utgä frän att ds kommuner där intresset för vattenbruk är stort
kommer alt i sin översiktsplan ange de områden som anses lämpliga för sädan
verksamhet och där kommunen finner det förenligt med en lämplig utveckling alt
vattenbruk bedrivs. Au bevattningsbehovet för jordbruksföretag som gränsar
lill sådana områden i rimlig utsträckning skall kunna tillgodoses ligger i den
grundläggande avvägningsregelns föreskrift om hänsyn till föreliggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här ocksä anknyta
till de synpunkter som framförs av Vattenbru<br>
karnas riksförbund, som framhåller att vattenbruket utgör en viktig resurs<br>
för landel när det gäller att utveckla lönsamma företag och att därmed</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1985/86; 3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skapa sysselsättning. Del
svenska vattenbruket har också expanderat snabbi under de 4—5 senaste åren, men
konflikter med andra vattenintressen har enligt riksförbundet medfört att
odlingsföretagen inie har kunnat etableras eller expandera i den takt som hade
varit önskvärd för att efterfrågan på svenskodlade produkter skall tillgodoses.
Eftersom vattenbruket är en biologisk produktion, vars produktionsresultat
till myckel stor del beror av de naturliga förutsättningarna (vattenkvalitet,
vattendjup, skyddat läge m. m.) på odlingsplatsen, sä står det enligt
riksförbundet ocksä klart att vattenbruket mäsle få möjligheter att använda de
vattenområden som är lämpliga för denna produktion, och inte enbart vara
hänvisat till de omräden som "blir över" då andra vattenanvändare
bevakat sina intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till att
vattenbruket är en näring under utveckling, anser jag det för egen del vara
angeläget atl berörda myndigheter särskilt uppmärksammar behovet av skydd
enligl den föreslagna bestämmelsen för de områden utmed våra kuster och i våra
sjöar och vattendrag som har goda naturiiga förutsättningar för vattenbruk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:105.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL tas in bestämmelser till skydd för mark- och vattenområden som har
betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller
kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet. Sädana omräden skall så
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller
kulturmiljön. Behovel av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall
särskilt uppmärksammas. Bestämmelserna ger ett särskilt starkt skydd för
områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller
friluftslivet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i sak med milt förslag (se promemorian s. 61—63 och 74—75).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker
promemorieförslagel. Bl.a. Svenska kommunförbundet och några kommuner anser
dock att särskilda regler för områden som är av riksintresse inte behövs och
att de angivna intressena således inte skall kunna föranleda att staten
ingriper i den kommunala planläggningen enligt PBL. Enligt
riksantikvarieämbetet och vissa kommuner kan kulturminnesvårdens slällning
behöva förtydligas. Åtskilliga kommuner och länsstyrelser önskar en utförligare
belysning av frågan om urval och avgränsning av områden som är av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Den långtgående förändring av natur- och kulturmiljön i vårt land som blivit
en följd av industrialisering och urbanisering och av stordriften i jord- och
skogsbruket är en av många faktorer som har aktualiserat behovet av skydd av
sådana inslag i natur- och kulturmiljön som uppfattas vara särskilt värdefulla.
Bedömningen av vad som har skyddsvärde har successivt förändrats. Numera anses
ofta områden och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöer,
som tidigare betraktats som relativt vardagliga, ha stort allmänt Prop.
1985/86:3 intresse. I odlingslandskapet gäller det t. ex. ängen och hagmarken.
När det gäller naturmiljön kan olika våtmarker tjäna som exempel. I stadsmiljön
värdesätts numera ocksä bostads- och arbetsmiljöer som för något decennium
sedan ansågs vara helt ointressanta från kulturhistorisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
bebyggeisemiljö har vuxit fram under mycket lång tid. Den har ofta stora
kulturella och historiska värden. Den kulturhistoriska byggnadsvärden har
tidigare främst varit inriktad på vården av enstaka, särskilt värdefulla
objekt. Under de senaste årtiondena har dock de värden som finns bevarade i
sammanhängande kulturmiljöer uppmärksammats alltmer vid sidan av den
traditionella monument- och objektvärden. En annan viktig förändring är atl
urvalet av objekt och miljöer inte enbart är en fråga för experter, utan
belydande vikt fästs vid allmänhetens och de politiska organens uppfattningar
om vad som är värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvård
innefattar skydd av värden i natur- och kulturlandskapet genom bevarande,
hänsynstagande, skötsel och restaurering. Den vetenskapliga naturvården syftar
till att skydda och vårda ett sä rikt bestånd av naturmiljöer att det finns
möjligheter för allmänheten och forskningen atl studera och förstå hur natur-
och kulturiandskapel har uppställ och förändrats. Den sociala naturvården
inriktas främsi på atl tillgodose allmänhetens behov av omräden med
rekreationsvärden och goda förutsättningar för friluftsaktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mångfald
i natur- och kulturmiljön beroende på kombinationer av olika natur- och
bebyggelsetyper gör vissa omräden särskilt attraktiva för friluftsliv. Andra
faktorer som har betydelse för friluftslivet är områdets läge, landskapsbilden,
intresseväckande företeelser och områdets kapacitet för friluftslivsutnyttjande
med hänsyn lill storlek, attraktivitet, tålighet mol störningar och slitage m.
m. Variationsrikedomen, särskilt genom inslag av vatten och våtmarker liksom
växlingar mellan skog och öppen mark, är också av slor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
konstateras i promemorian har åtskilliga inslag i de senaste decenniernas
samhällsbyggande medfört minskad tillgäng pä områden för rekreation och
friluftsliv i de slörre tätorternas närhet. Trafikleder och flygplalser,
kraftledningar, industri- och arbetsområden, stormarknader, soptippar,
deponeringsplatser och upplag har minskat de lämpliga områdena för rekreation
och friluftsliv och i vissa fall gjort alt de har blivit svåranvändbara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stadsbyggandet väntas
under de närmaste åren få en inriktning mol<br>
förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen. Ökade exploa-<br>
teringsanspräk torde därvid komma att riktas mot friomräden och parker<br>
inom den samlade bebyggelsen. Grönområden i direkt anslutning lill be<br>
byggelsen har stor belydelse för trivsel och välbefinnande. Med hänsyn till<br>
klimatet i lälorterna och för stadsbebyggelsens ventilation kan grönområ<br>
den utgöra "lungor" i den eljest sammanhängande stadsbebyggelsen.<br>
Sammanhängande stråk av naturmarker genom tätorten och ut i kringlig<br>
gande naturområden utgör en viktig resurs i många svenska städer. Sär<br>
skilt för den stora grupp människor som har begränsad rörlighet lill följd av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 ålder, handikapp eller begränsade ekonomiska förhållanden är
det viktigt med tillgång lill naturmark nära bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som framförs i promemorian anser jag det vara angeläget atl
mark- och vattenområden som är av betydelse på grund av naturskönhet eller
vetenskapliga och kulturella värden eller med hänsyn till frilufislivei. ges
ett skydd som innebär att de i första hand används för ändamål som är förenliga
med dessa värden. Även frän samhällsekonomiska synpunkter är det ett påtagligt
iniresse alt slå vakt om en god nalur- och , kulturmiljö. Del gäller inte minst
i områden där turismen är av stor belydelse för den bofasta befolkningens
försörjning. Ett sådant synsätt kommer också till uttryck bl. a. i
riktlinjerna för rekrealionspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
behov måste emellertid kunna tillgodoses när det gäller markens och vattnets
användning. Del är därför nödvändigt att acceptera fortlöpande förändringar i
nalur- och kulturmiljön. Förändringarna måste dock prövas och sättas in i ett
långsiktigt sammanhang. Så långt del är möjligl bör exploateringsverksamhet
styras till sädana platser att de mark- och vattenområden som har särskilt
stora värden frän bevarandesynpunkl skyddas mol ingrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den här bakgrunden bör 2 kap. NRL innehålla en beslämmelse till skydd för
områden som är av betydelse från allmän synpunkt på grund av nalur- eller
kuliurvärden eller med hänsyn till friluftslivet. Sådana omräden bör skyddas
mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Av bestämmelsen
bör vidare framgå att behovet av områden för rekreation nära tätorter särskilt
skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen bör naturvärdens och
kulturminnesvårdens viktigare intresseområden i landet hävdas särskilt mot
förändringar som kan skada bevarandevärdena, bl. a. därför att områdena
representerar värden som inte kan återskapas eJler ersättas om de en gång
förstörs. Vidare bör områden som är särskilt värdefulla för friluftslivet
skyddas. Kuster och stränder bör inte undandras allmänt utnyttjande genom t.
ex. bebyggelse som utsläcker allemansrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den bestämmelse som jag nyss föreslog ges omräden av betydelse för
naturvårds-, kulturminnesvårds- och friluftslivsintressena ett generellt
grundskydd. Sådana områden som är av riksintresse för naturvärden, kulturminnesvården
eller friluftslivet behöver ges ett särskilt starkt skydd. Den nyss föreslagna
bestämmelsen bör därför kompletteras med en särskild regel som anger att
områden som är av riksintresse för de angivna intressena skall skyddas mol
åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här ta upp vissa frågor om valet av begrepp för att uttrycka de aktuella
bevarandeintressena. Lagrådet har behandlat dessa frågor i anslutning till 2
kap. 6§ i det remitterade förslaget och därvid anfört bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen används begreppen naturvård och friluftsliv var för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådel vill med
anledning härav erinra om den belydelse som i tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftningsarbete lagts
in i ordet naturvård. I prop. 1964: 148 med förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
naturvårdslag framhålls på s. 35 atl naturvärden inte kan ses som elt 64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>självändamål
utan att den ytterst syftar till att tillfredsställa mänskliga Prop. 1985/86; 3
behov, såsom vetenskaplig forskning, ostörd upplevelse av vacker natur och
stärkande friluftsliv i därför lämpad miljö. Även åtgärder i syfte att
säkerställa naturområden för sistnämnda ändamål bör sålunda inrymmas under
begreppet naturvärd, framhålls det i propositionen. Denna betydelse av
begreppet naturvård vidhålls också i prop. 1978/79:110 med förslag till
ändringar i skogsvårdslagen där det på s. 15 sägs atl begreppet naturvård
innefattar bäde den vetenskapliga och sociala naturvården, dvs. även
friluftsliv och rekreation i olika former, varjämte erinras om att i begreppet
natur innefattas också den kulturpräglade naturen, l.ex. gamla lövängar och
betesmarker. Det mä dock anmärkas att i 3§ lagen (1983:428) om spridning av
bekämpningsmedel över skogsmark ordet "friluftslivet" används jämte
ordet "naturvården". Enligt lagrådets mening är det inte lämpligt alt
i NRL använda ett annat uttryckssätt än del som används i naturvårdslagen,
särskill som bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas enligt vad som
är föreskrivet i bl. a. naturvårdslagen. Skulle det bli aktuellt att företa en
allmän översyn av naturvärdslagen bör del nu berörda terminologiska problemet
uppmärksammas och en mera enhetlig terminologi eftersträvas. I paragrafens
andra stycke bör ordet "friluftslivet" utgå. 1 första stycket
däremot kan ordet "friluftslivet" särskilt anges eftersom bestämmelsen
kan sägas innehålla en beskrivning av de olika komponenterna i begreppet
naturvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket talas om "vetenskapliga eller kulturella värden". För
att det skall vara klart att del endast är markens vetenskapliga naturvärden
och inte andra vetenskapliga ändamål för vilka marken kan utnyttjas som skall
skyddas bör ordalydelsen i beskrivningen justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
grund av det anförda bör paragrafen ges följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas
naturskönhet, vetenskapliga eller kulturella naturvärden eller kulturella
värden i övrigt eller med hänsyn till friluftslivet skall sä långl möjligt
skyddas mol åigärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet
av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omräden
som är av riksintresse för naturvärden eller kulturminnesvården skall skyddas
mot åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av lagrådets synpunkter och förslag vill jag betona atl det är
angeläget att begreppsapparaten är sä enhetlig och enkel som möjligt så att
missförstånd undviks. Jag kan dela lagrådets kritik mot den utformning
paragrafens första stycke gavs i lagrådsremissen. Jag kan däremot inte ansluta
mig till lagrådels förslag till utformning av paragrafen, bl. a. därför att
begreppsapparaten blir splittrad och att de kulturhistoriska värdena kan
uppfattas som underordnade i förhällande till "kulturella
naturvärden". Jag anser dessutom alt det nya begreppet "kulturella
naturvärden" är mindre väl valt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
bör utformas enkelt, med väl kända och accepterade samt i den praktiska
hanteringen sedan länge tillämpade begrepp. I första stycket bör därför endast
begreppen "naturvärden" och "kulturvärden" användas
tillsammans med begreppet "friluftsliv". I sak innebär inte detta
nägon ändring i förhållande till del remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av lagrådets förslag till utformning av paragrafens andra<br>
stycke vill jag erinra om atl man i arbetet med den fysiska riksplaneringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 medvetet har angett friluftslivet skilt från naturvården i övrigt.
Delta har ansetts befogat eftersom del bl. a. i vissa fall kan finnas
motsättningar mellan friluftslivsintressena och naturvården i övrigt. Jag är
därför inte beredd alt frångå mitt förslag pä denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
vad jag nu har föreslagil uppnår man även en överensstämmelse mellan uttrycken
i första och andra styckel vilket enligl min uppfattning gör bestämmelsen
entydigare och lättare att tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag tidigare talade om skydd för områden av betydelse för yrkesfisket framhöll
jag att det föreslagna skyddet också kommer fritidsfisket till del. Som jag där
redovisade, anser bl. a. fiskeristyrelsen och Sveriges fritidsfiskares riksförbund
alt fritidsfiskels och därmed främst handred-skapsfiskels intressen måsle
beakias pä elt bättre sätt än som skett i promemorieförslaget. Jag anser dock
att fritidsfiskets intressen, utöver de som är gemensamma med fiskenäringens,
bör sammankopplas med fri-luftslivsfrägorna. De av mig föreslagna
bestämmelserna till skydd för omräden av betydelse för bl. a. friluftslivet
bör således vara tillämpliga också på de reproduktions-, uppväxt- och
fångstområden som har särskild belydelse för fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tillämpningen av de nu föreslagna beslämmelserna vill jag anknyta
till vissa synpunkter som skogsstyrelsen tagit upp. Enligt promemorieförslagel
skall åtgärder som innebär alt natur- och kulturmiljön temporärt påverkas på
ett sätt som gör det möjligt all återskapa de skyddade värdena normalt inte
beröras av skyddet. Åtgärder inom jord- och skogsbruket som inte kräver
tillstånd lorde enligt skogsstyrelsen normalt tillhöra denna krets av åtgärder.
Slyrelsen motiverar utförligt sin anslutning till promemorieförslagel i denna
del genom att hänvisa till det dynamiska förlopp som skogsekosystemet genomgår
med eller utan människans påverkan. All skog som är yngre än 80 år. dvs. ca
60% av den svenska skogsmarken, har tillkommit genom aktiva åtgärder i
skogsbruket. Styrelsen konstaterar atl mänga av de omräden, biotoper och
lokaler som i dag är intressanta för naturvård, friluftsliv och
kulturminnesvård har tillskapats genom skogliga insatser under detta sekel.
Enligt skogsstyrelsen går del således normalt atl förena dessa intressen med
ett rationellt skogsbruk under ömsesidigt hänsynstagande. Styrelsen konstaterar
samtidigt atl skogsvärdslagens hänsynsregler naturligtvis inte alltid är
tillräckliga. Inom områden där naturvårds- eller kulturminnesvårdsintressen
kräver särskilt starkl skydd måste främst naturvårdslagen tillämpas för alt
erforderligt skydd skall åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag atl det synsätt som skogsstyrelsen ger uttryck ät i
åtskilliga fall bör kunna läggas till grund för tillämpningen av de beslämmelser
jag här föreslår. När del gäller kulturlandskapets och då även stadsmiljöns
utveckling är det angeläget att skilja pä ingrepp som har bestående negativ
inverkan pade värden som skall skyddas och temporära åtgärder som är förknippade
med verksamheten på en viss plats och som inte hindrar atl värdena kan
återskapas. Som också framhålls i specialmotiveringen lill promemorieförslaget
(s. 209) bör emellertid även åigärder som temporärt kan ha myckel slor negativ
påverkan så långl möjligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>undvikas i här aktuella omräden. I fräga om kulturiandskapel och
bebyg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gelsemiljön
är det vidare viktigt att uppmärksamma möjlighelerna att ge- Prop. 1985/86;
3 nom god planering och utformning av åtgärderna skapa nya kvaliteter och bestående
värden i vår miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redovisade tidigare har remissinstanserna i allhiänhei accepterat
promemorieförslaget som ju i sak överensstämmer med mitt förslag. De
anmärkningar som har framförts avser dels att staten på grund av anknytningen
mellan PBL och NRL skall ha möjlighet att ingripa i den kommunala planeringen
med hänvisning lill att riksintressen inom naturvärdens, kulturminnesvärdens
eller friluftslivets områden står på spel, dels att frågor om avgränsning av
de omräden som berörs av de föreslagna bestämmelserna inte är tillräckligt
belysta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun anser sålunda att kulturmiljöbegreppets roll i NRL behöver förtydligas.
Riksantikvarieämbetet efterlyser en mera samlad behandling av de
kulturhistoriska bevarandefrågorna i den nya lagstifiningen (NRL och PBL).
Flera remissinstanser diskuterar behovet all anknyta kulturminnesvårdens
speciallagstiftning till NRL för atl uppnå en väl avvägd tillämpning av
bestämmelserna. Det finns därför anledning att här nägot utveckla vad som
enligt min mening bör ligga i NRL:s kulturmiljöbegrepp. Frågorna om vilka
lagar som bör anknytas till NRL återkommer jag till senare (avsnill 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag förut nämnde var kulturminnesvården tidigare framför allt inriktad på att
skydda och bevara vissa utvalda objekt som kunde uppfylla bestämda
kulturhistoriska och konstnärliga kriterier. Successivt har kulturminnesvården
kommit att inriktas alltmer mot hela den av människan uppbyggda och påverkade
miljön. 1 rapporten (SOU 1971:75) Hushållning med mark och vatten understryks
hur viktigt det är att vidga intresset från de unika företeelserna lill de
karakteristiska. I beslul om kulturpolitiken har riksdagen uttalat atl
insatserna bör gälla hela samhällets historia och inte bara den s. k.
högreståndskulluren, liksom att även arvet frän det gamla bondesamhället samt
den framväxande industrialismen och de därmed sammanhängande folkrörelserna
måste föras vidare. För alt kulturminnesvårdens urval av skyddsvärda miljöer
och objekt skall kunna spegla hela samhällels historia förutsätter detta
givetvis att urvalet har en stor bredd. Områden med olika kulturhistoriskt
innehåll kan ju t. ex. inte ersätta varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den viktiga roll som
naturiandskapets utnyttjande spelat, liksom miljö<br>
aspekterna i det historiska perspektivet ger en självklar anknytning till<br>
naturvården. I kuliurminnesvårdens urval av skyddsvärda miljöer och<br>
objekt har under senare år särskilt lyfts fram vad som är av iniresse för<br>
turism och rekreation eller har betydelse från pedagogisk synpunkt. Det<br>
får anses vara en viktig uppgift för kulturminnesvården att åskådliggöra<br>
hur människan lärt sig utnyttja resurserna i naturen och hur samhället<br>
utvecklats, om andra tiders näringsliv och sociala villkor, byggnadsskick,<br>
estetiska ideal etc. Det kan emellertid också finnas kulturhistoriska värden<br>
som är mera svärgripbara men som för den skull inte är av mindre belydel<br>
se från social synpunkl. De av mig föreslagna bestämmelserna om skydd<br>
för kulturminnesvårdens intressen syfiar till att det skall vara möjligt atl
slå<br>
vakt om ett brett urval av skyddsvärda miljöer och objekt såväl på lands-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 bygden som i tätorterna. Även i lagrådsremissen framhöll jag att det
kan finnas kulturhistoriska värden som är mera svårgripbara än de som angetts
som en uppgift för kulturminnesvården all åskådliggöra. Jag framhöll lill detta
atl miljön l.ex. ger förutsältningar för ett mönster av kontakter, service m.
m. i samspelet människor emellan och hänvisade till tätorternas allt rikare och
mera sammansatta karaktär. Lagrådet har pekat på att därmed snart sagt vilka
som helst värden och synpunkter synes kunna vägas in vid tillämpningen av de
föreslagna bestämmelserna och efterlyst mera preciserade motiv. Vad jag avsäg
med mitt uttalande var enbart atl peka på att det inte går att en gång för alla
slä fast vad som kan anses vara av kulturhistoriskt värde. Det väsentliga är
enligt min mening atl bestämmelserna i det här avseendet ger möjlighet att
skydda sådana miljöer och objekt som genom förändringar i synsättet befinns vara
av kulturhistoriskt värde. Några mera preciserade motiv anser jag inte
erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt har bl. a. Svenska kommunförbundet ifrågasatt behovet av
statligt inflytande över kommunernas planläggning i frågor som gäller natur-
och kulturmiljön eller friluftslivet. Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt
Landskrona, Nybro och Nässjö kommuner synes mena att antalet omräden som anses
vara av riksintresse för naturvärden, kulturminnesvärden och friluftslivet bör
starkt begränsas lill sitt antal. Dessa remissinstansers mening synes dessutom
vara, att riksdagen skall besluta om avgränsningen av dessa områden och att de
därför skall behandlas i det kapitel i NRL (3 kap.) som handlar om
hushållningsbeslämmelser för vissa områden i landet. Några särskilda regler
till skydd för områden av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården och
friluftslivet skulle enligt de nämnda remissorganen därmed inte behövas i 2
kap. NRL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av mitt förslag anser jag att staten har ett särskilt ansvar för
utvecklingen när det gäller skyddsvärden som har få motsvarigheter i landet
eller i större natur- och kulturgeografiska regioner. Jag vill också erinra om
vårt lands internationella ansvar när det gäller skydd av områden som har
särskilt stor betydelse för naturvården, kulturminnesvården eller
friluftslivet. Som exempel kanjag här nämna att regeringen har ställt sig bakom
den s, k. CW-listan (Convention on Wellands), vilket innebär ett speciellt
ansvar för vissa internationellt betydelsefulla våtmarksområden i värt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening inte lämpligt eller praktiskt möjligt att i bestäm<br>
melser i NRL konkret ange alla de olika områden, miljöer och objekt som<br>
har slora värden i ett nationellt perspektiv. En sådan lagreglering skulle bli<br>
otymplig och stelbent. Som jag tidigare framhållit ändras våra värderingar<br>
av vad som har skyddsvärde efter hand. Del är angeläget att nya och<br>
förbättrade kunskaper på ett smidigt säll kan föranleda kompletteringar<br>
och ändringar i bedömningen av vilka områden, miljöer och objekt som är<br>
av riksintresse. Mitt förslag ger goda förutsättningar för del samarbete<br>
mellan statliga myndigheter och kommuner som behövs för att säkerställa<br>
från nationell synpunkt viktiga skyddsvärden. Jag vill erinra om atl enighe<br>
ten i allmänhet varil stor mellan staten och kommunerna under 1970-talets<br>
68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>planeringsarbete när det gäller behandlingen av
områden av här aktuellt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slag.
Remissopinionen ger mig ingen anledning alt anta atl silualionen i delta
avseende nu skulle vara förändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också nämna alt
flera remissinstanser har tagit upp principfrågor för avgränsning och
precisering av de områden som är av riksintresse för naturvärden,
kulturminnesvården och friluftslivet. Jag skall återkomma lill detla i samband
med atl jag behandlar vissa speciella tillämpnings- och kunskapsfrågor (avsnitt
5).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Områden som innehåller värdefulla ämnen eller material</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL införs bestämmelser som innebär atl mark- och vattenområden som innehåller
värdefulla ämnen eller material så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som
kan hindra eller påtagligt försvära utvinning av fyndigheterna. Etl särskilt
starkl skydd införs för områden som innehåller sådana fyndigheter av ämnen
eller material som är av riksintresse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer delvis med mitt förslag. Utöver vad jag har föreslagit föreslås
i promemorian att del i NRL skall finnas en regel som anger att värdefulla
ämnen eller material, pä vilka brist råder eller kan befaras uppkomma, får utvinnas
eller i stor omfattning användas endast om det saknas rimliga möjligheter alt
tillgodose föreliggande behov genom att befinlliga gruvor och takter utnyttjas
eller genom att redan använt material eller annal ersättningsmaterial används
(se promemorian s. 63-64 och 77-78).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Promemorieförslagels bestämmelser har i huvudsak vunnit anslutning från
remissinstanserna. När det gäller reglerna om hushållning med bristrävaror
m.m. riktas emellertid stark kritik frän flera remissorgan, som avstyrker
promemorieförslagel i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som framgår av promemorian förbrukas inom industrin, för energiförsörjningen
och för byggnads- och anläggningsarbeten en rad mineralråvaror. Ökad utvinning
kan bli aktuell för flera olika industrimineral, t. ex. kvarts, kvartsit,
fosfor, kalium och kaolin. Inom de svenska malmprovinserna sker en omfattande
brytning av främst järn- och sulfidmalmer. Även vissa ytnära och låghaltiga
förekomster av t. ex. nickel och vanadin kan bli ekonomiskt utvinningsbara. De
svenska alunskiffrarna kan komma att bli intressanta för utvinning främst av
energirävaran kero-gen. Även havsområdenas bottnar innehåller värdefulla
mineralråvaror. Anspråken på sand och grus är stora, särskilt i
storstadsregionerna. Önskemål om torvutvinning för energiändamål föreligger
för stora arealer i Götaland, västra Svealand och i Norrlands inland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund är det
angelägel att områden som innehåller kända tillgångar på värdefulla ämnen eller
material skyddas mot åtgärder som kan förhindra eller försvåra ett framtida
utnyttjande av den ifrågavarande resursen. Verksamheter som bör undvikas i
områden med viktiga råvarutillgångar, därför alt de kan förhindra eller
försvåra etl senare utnyttjande av resurserna, är t. ex. samlad bebyggelse i
större omfattning eller känsliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 verksamheter som kan behöva skydd bl. a. mot sådana sprängningar och
vibrationer i marken som hänger samman med gruv- och täktverksamhel. En god
hushållning bör innebära att sådana känsliga verksamheter inte lokaliseras i
omedelbar anslulning till rävaruförekomsler för vilka en senare brytning har
rimlig sannolikhet. I NRL bör därför finnas en bestämmelse som ger grund för
elt sådani skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om att reservera mark- och vattenresurser för mineralutvinning har inte
behandlats särskilt ingående i den fysiska riksplaneringen. I rapporten
Hushållning med mark och vatten 2 framhålls alt del kan vara elt nationellt
intresse all säkerställa att vissa mineraltillgångar kan utvinnas i framliden
och alt det därför kan finnas anledning att i en ny plan- och bygglag öppna
möjlighet alt skydda sådana områden som från nationell synpunkl är särskilt
lämpade för utvinning av mineralrävaror så att de inte las i anspråk för andra
verksamheter. PBL-utredningen har i sitt förslag lill reglering av
riksintressen tagit in en bestämmelse om att det inom områden, som i ett
nationellt perspektiv är särskilt lämpade för bl. a. råvaruutvinning, särskilt
skall beaktas att en framtida exploatering inte försvåras. Förslaget lämnades i
huvudsak utan erinran vid remissljehandlingen av PBL-förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian, som också innehåller förslag lill en bestämmelse om särskilt skydd
för områden som inrymmer ämnen eller material som är av slor betydelse i ett
nationellt perspektiv, pekas på vissa tillgångar som kan vara av sädan
betydelse. Det kan röra sig om malmer och mineral som med hänsyn till
önskemålet om inhemsk produktion i en krissituation är av särskild betydelse
frän beredskapssynpunkl. Det kan ocksä gälla malmer och mineral med stor
samhällsekonomisk belydelse med tanke på export-möjligheter eller möjligheterna
att använda dem som ersättning för importerade råvaror inom den svenska
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen i promemorian att det finns vissa fyndigheter av ämnen
eller material som det finns anledning att särskilt slä vakt om från nationella
utgångspunkter och som således får anses vara av riksintresse. Områden som
innehåller sådana fyndigheler bör enligt min mening ges ett särskilt starkt
skydd genom NRL. I fråga om sådana områden får staten på grund av den
föreslagna anknytningen mellan PBL och NRL ett slutligt inflytande över den
kommunala planläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Nedre Norriand och Sveriges geologiska undersökning (SGU) tar i sina
remissvar upp svårigheterna atl avgöra vilka ämnen och material som har sådant
värde alt bestämmelserna bör bli tillämpliga. Specialmoliveringen lill
promemorieförslaget ger enligt dessa remissinstanser ingen klarhet i frågan.
Där föresläs atl del bör ankomma pä statens industriverk att, i samråd med SGU
och statens naturvårdsverk, ta fram sådani beslutsunderiag som kan belysa vilka
ämnen och material som har sådant värde att möjlighelerna lill utvinning bör
skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anser jag det
vara naturligt att de myndigheter som besitter<br>
sakkunskap inom ämnesområdet ges ansvaret att bedöma vilka råvarure<br>
surser i marken och vattnet som behöver ges sådant skydd som bestäm<br>
melserna syftar lill. Avsikten med mitt förslag till bestämmelser är ju<br>
70</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>närmast att ge stöd för de samhällsplanerande
organen, inte minst för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna,
att slä vakt om möjligheterna att exploatera vikliga malm- Prop. 1985/86; 3
och mineraltillgångar, torvtillgångar m. m. genom atl undvika etablering av
verksamheter som kan hindra eller påtagligt försvåra en från samhällets
synpunkt önskvärd utvinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna är enligl min mening väl ägnade att främja ett
konstruktivt samarbete mellan företrädare för utvinningsintressena och berörda
kommuner. Det bör i hög grad också ligga i de berörda företagens intresse att
medverka lill att kommunerna tidigt fär del av kunskapsunderlag kring
utvinning. Därigenom blir det möjligt för kommunerna all i sin planering
överväga förutsättningarna för och behovet av sådant skydd som beslämmelserna
avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss redovisade har stark kritik riktats mot förslaget om en
hushållningsregel för ämnen och material på vilka brist råder eller kan befaras
uppkomma. Koncessionsnämnden för miljöskydd anser sålunda att en
tillståndsprövning enligt den föreslagna bestämmelsen kan antas bli både
omfattande och tidsödande. Statens industriverk avstyrker bestämmelsen. Enligt
industriverket torde visserligen förekomsten av en brist tendera att i ett
kortare perspektiv göra utvinning av ämnet lönsammare och därmed få som effekt
att utvinning stimuleras. I dagsläget är dock enligt industriverket lönsamheten
i ämnesutvinning generellt sett låg. I det längre perspektivet verkar också
olika mekanismer tillbakahällande på utvinningen av en allt knappare resurs.
Sålunda tenderar de relativa kostnaderna för utvinning av sådana resurser att
öka. Detta driver pä utvecklingen av teknik som gör framtagning av
ersättningsmaterial billigare. Sammanlaget bidrar dessa omständigheter till att
styra efterfrågan bort frän bristmaterialet. Industriverket hävdar också att
det globalt sett torde vara ytterst få - om ens några - mineralresurser som
hotas av brist i den meningen att de i fysisk bemärkelse skulle vara på väg att
ta slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ocksä
SGU avstyrker med liknande motivering den föreslagna bestämmelsen. Enligt SGU
bortser man i promemorieförslaget från all Sverige har en omvärld med
internationell handel av bl. a. mineralråvaror. Om bristråvaran finns i
Sverige, betingar den på väridsmarknaden normalt ett högt pris som gör att den
naturiigen är en ekonomiskt utvinningsbar och efterfrågad exportprodukt som
tillför landel inkomster. Finns produkten att tillgå genom återanvändning till
etl lågt pris, torde en nyetablering av utvinning i de flesta fall inte komma
till slånd. Ett för högt pris på varan gör atl den slås ut av substitut.
Beträffande frågan om självförsörjning i ett avspärrningsläge betonar SGU att
uppslarlningsliden för mineralutvinning är myckel läng. Avgörande för en
exploatering av en mineralfyndighet är möjligheten att avsätta produkten på en
inhemsk eller utländsk marknad. Frågan om att spara någon tekniskt-ekonomiskt
utvinningsbar fyndighet i marken för framtida bruk har enligt SGU hittills -
framför alll i fråga om malm- och industrimineralförekomster - inte haft någon
större aktualitet, dä det i första hand gällt alt över huvud taget hitta någon
fyndighet av intresse för exploatering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nämnden för statens
gruvegendom (NSG) bedömer också all behovet<br>
av de föreslagna bestämmelserna är ytterst begränsat. NSG vill emellertid<br>
inte förneka atl fall av misshushållning kan förekomma. I departements-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 promemorian (sid. 225) talas om tendenser till sådana i fråga om
grus-takter. Inom mineralindustrin i övrigt är sådana tendenser enligt NSG
utomordentligt sällsynta. Med något enstaka undantag är förhållandet i stället
det motsatta. En ökad utvinning inom landel skulle vara angelägen för så gott
som alla metaller och induslrimineral. Lagregler som skapar osäkerhet härvidlag
är enligt NSG knappasl ägnade all stimulera till en ökad inhemsk försörjning.
Vad avser den praktiska tillämpningen av den föreslagna regeln kan dessulom
förutses utomordentligt svåra avvägningar, där hänsyn skall tas till
ekonomiska och tekniska förhållanden hos såväl svenska som utländska
producenter och detta i etl långt lidsperspektiv. Om lagregler av denna typ
skall finnas - vilket kan vara motiverat för någon enstaka typ av utvinning -
bör de enligl NSG:s mening preciseras, i första hand i fråga om vilka material
eller ämnen som avses. Om man endast avser grus och'andra enklare
mineralprodukter bör detla enligt NSG klart framgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, t. ex. naturvårdsverket och vissa kommuner och länsstyrelser,
har funnit den föreslagna hushållningsbestämmelsen väl motiverad.
Naturvårdsverket framhåller att behoven av alt ta i anspråk nya mark- och
vattenområden för utvinning av ämnen eller material kan minskas genom att
pågående utvinning sker så fullständigt som möjligt. Därmed främjas en god
hushållning såväl med material som med mark, vatten och miljö. Kalmar kommun
pekar på bestämmelsens värde när det gäller grustäkter. Enligl kommunen är del
angeläget att ersättningsmaterial används så mycket som möjligt, så atl del
värdefulla och icke förnyelsebara naturgruset inte blir en bristvara i
framUden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med den i promemorian föreslagna hushållningsbestämmelsen är att trygga en
varaktig försörjning av bristråvaror och att möjliggöra en från allmän synpunkt
angelägen utvinning. I promemorian (s. 64) uttrycks alt hushållningsbestämmelsen
också är motiverad med hänsyn till hushållningen med naiurresurser i vidare
mening. Utvinning av ämnen och mate-rialur marken och vattnet är nämligen som
regel förenad med betydande ingrepp i landskapet och utsläpp av föroreningar i
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiken
mol förslaget ger vid handen att en allmänt hållen regel om hushållning med
bristråvaror blir mycket svår alt tillämpa i praktiken och att den endast torde
vara aktuell för enstaka typer av ämnen och material. Även om bestämmelsen
således skulle kunna få belydelse för l.ex. hushållningen med våra sand- och
grustillgängar, anser jag att tillämpningsfrågorna måste belysas närmare innan
en reglering med den nu avsedda inriktningen kan övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.8
Markbehov för vissa typer av anläggningar m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Mark- och vattenområden som på grund av sin beskaffenhet eller sitt
läge är särskilt lämpade för anläggningar för industriell produktion,
energiproduktion, energidislribulion, kommunikationer, vattenförsörjning och
avfallshantering skyddas så långt möjligl mot åtgärder som kan påtagligt
försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Vissa anläggningar
av de angivna slagen är av stor betydelse för landel. Områden som är lämpade
för sådana anläggningar är av riksintresse och ges genom NRL ell särskill
starkt skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark- och
vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skyddas genom NRL så långt
möjligt mot åtgärder som kan hindra eller påtagligt motverka totalförsvarets
intressen. Sädana omräden som är av riksintresse därför atl de behövs för
totalförsvarets anläggningar ges genom NRL ett särskilt starkt skydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslagel:
Överensstämmer i sak med mitt förslag (se promemorian s. 64—66, 75—77 och
78-79).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De remissinslanser som yttrat sig i frågan tillstyrker promemorieförslaget i
huvudsak eller lämnar detla utan erinran. Vissa förtydliganden begärs i fråga
om kriterierna för bedömning av områden av stor belydelse i ett nationellt
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. statens vattenfallsverk anser att det bör klart uttalas i motiven alt
vattenkraftsanläggningar hör till de energiproduklionsanläggningar som omfattas
av lagbestämmelsen. Svenska kraftverksföreningen har pekat på att förslaget
inte ger någon ledning vid avgränsningen mellan lokala och nationella
intressen. Föreningen anser bl. a. att det uttryckligen bör fastslås atl
utbyggnad av ett enskilt vattenkraftprojekt - även om det är litet -skall anses
ha nationellt intresse, om projektet ingår i den grupp av utbyggnader som
enligl beslut av statsmakterna erfordras för att det energipoli-tiska målet
skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vägverket noterar med
tillfredsställelse att promemorieförslagel innefattar ett skydd för nyttjandet
av vägar med såväl regionalt som nationellt intresse. Vägverket konstaterar
emellertid, utan alt motsätta sig förslaget, att vägintressen som inte har
nationell belydelse kan bli svårare att hävda för vägverket. Följden kan enligt
verket bli att en dyrare vägsträckning mäste väljas, eftersom staten inte får
några möjligheler alt formellt påverka den kommunala bebyggelseplaneringen när
det gäller vägsträckningar som inie kan anses ha nationell betydelse. Vägverket
framhåller samtidigt att även länsvägnätet bör kunna bli föremål för
länsstyrelsens ingripande, exempelvis när det gäller bristande samordning
mellan kommuners planering eller om bebyggelse blir olämpligl placerad eller
behovet av skydd mot olyckshändelser inkl. trafikolyckor ej tillgodosetts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SJ framhåller alt det är
mycket angeläget att i samhällsplaneringen bevaka strategiskt viktiga passager
förbi terränghinder av olika slag när det gäller terrängkorridorer för
kommunikationer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
anser del vara tillfredsslällande alt det etableras en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning
genom vilken den framtida användningen av flygplatser som har ett nationellt
intresse kan iryggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
överbefälhavaren (ÖB) och försvarets fastighetsnämnd synes de i promemorian
föreslagna bestämmelserna vara tillfredsställande utformade för att
tillförsäkra totalförsvarets intressen avsett skydd. Civilförsvarssly-relsen
anser att bestämmelserna torde ge ett gott stöd i konkurrenssituationer om ett
mark- eller vallenområde. Styrelsen betonar emellertid atl civilförsvarets
iniressen i fråga om markanvändningen i mycket ringa utsträckning är knuten
till behov av mark- och vattenområden för egna ändamål. Civilförsvarets
intressen hänför sig till all form av markanvändning som påverkar
förutsättningarna för civilförsvarsverksamheten. Civilförsvarets intressen i
fråga om användning av mark- och vattenområden är således i hög grad en fråga
om hur andra samhällsfunktioner använder områdena. Civilförsvarsstyrelsen anser
det vara tveksamt om promemorieförslaget ger tillräckligt stöd för att hävda
dessa iniressen. Bestämmelserna bör därför enligl civilförsvarsstyrelsen
kompletteras med en skrivning med innebörden att vid användning av mark- och
vattenområden för olika ändamål sådana hänsyn skall tas att totalförsvarets
intressen så långt möjligl blir tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen innehåller i
fräga om industriell produktion vissa anvisningar beträffande miljöstörande
och särskilt resurskrävande industrier. Riktlinjerna har till syfte att
förhindra lokalisering till kusterna i södra Sverige, om den kan skada
möjligheterna all utnyttja kustområdena för rekreation och att bevara
värdefulla områden för naturvärd och kulturminnesvård etc. Riktlinjerna anvisar
emellertid ocksä lämpliga platser vid kusterna för sådan miljöslö-rande
industri som har särskilda krav på lokaliseringsförutsältningar, t. ex.
tillgång till djuphamn eller stora vattenkvantiteter. Markreservationer bör
därför enligt riktlinjerna göras pä vissa bestämda platser. Dessa riktlinjer
kommerjag att behandla när jag senare kommer in på frågor om särskilda
hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
innehåller dessutom vissa allmänt hållna uttalanden om lokalisering av
miljöstörande industrier lill övriga delar av landet. För lokalisering av
produktionsanläggningar i övrigt eller utbyggnad av infrastrukturen finns i
den fysiska riksplaneringen vissa allmänna uttalanden beträffande bl. a. vägar
och kraftledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt förslag till ny plan- och bygglag tog PBL-utredningen in en bestäm<br>
melse om att det vid plan- och lillsiåndsbeslut särskilt skall beaktas alt<br>
flygplatser, hamnar, sjötrafikleder, vägar och ledningar kan komma lill<br>
stånd i den utsträckning som behövs med hänsyn till trafikförsörjningen<br>
eller behovel av ledningar mellan eller inom regioner. Som motiv för<br>
bestämmelsen anförde utredningen bl. a. att det är viktigt för staten atl<br>
kunna hävda kommunikationsintressen sä alt de blir tillgodosedda i den<br>
kommunala planeringen. Det gäller här ofta övergripande tekniska system<br>
som kräver kontinuitet och sammanhang för atl de skall fylla sin funktion.<br>
Etl molsvarande förslag fördes fram i rapporten Hushållning med mark<br>
74</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>och vatten 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förslag togs emot positivt vid remissbehandlingen. Några remiss- Prop.
1985/86; 3 instanser ansåg att även områden för anläggningar för
energiproduktion, avfallsanläggningar saml vissa typer av teleanläggningar
borde omfattas av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
i den fysiska riksplaneringen när det gäller försvaret har inte getts något
annat innehåll än atl det i prop. 1972: 111 framhålls att försvarets
företrädare bör ges möjlighet att på ett tidigt stadium delta i den fysiska
planeringen. I den till regeringens beslut med anledning av pro-gramskedel
fogade promemorian (prop. 1975/76:1 bil. 1) framhålls alt försvarets markbehov
och omgivningskrav bör vägas in i planeringen pä ett med andra
samhällsintressen jämbördigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill innanjag går vidare in pä skälen för mitl förslag peka på alt det i 9§
byggnadsstadgan föreskrivs att vid planläggning tillbörlig hänsyn skall las
till bl. a. den allmänna samfärdselns, energihushållningens, det militära
försvarets och civilförsvarets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beslut om markens och vattnets användning är det nödvändigt att stor hänsyn tas
lill allmänna intressen som hänger samman med samhällsbyggandet i vid mening,
med industriproduktionen, med energiförsörjningen och med totalförsvaret. Att
anläggningar som behövs för avgörande funktioner i samhället får en lämplig
lokalisering och en ändamålsenlig utformning är angeläget inte minst frän samhällsekonomisk
synpunkt. Samtidigt är sädana anläggningar ofta slorskaliga och för med sig
omgivningskonsekvenser som gör alt man mäste ta stor hänsyn till andra intressen
vid deras lokalisering och utformning. Det gäller atl finna lösningar som
förenar teknisk och ekonomisk effektivitet med social omtanke och hushållning
med naturresurserna. Anläggningar av del här slaget bör så långt möjligt
förläggas till områden där intrånget blir så litet som möjligt för biologisk
produktion, för bevarandeintressen och för intresset av en god bebyggelsemiljö.
Att finna lämpliga eller åtminstone godtagbara lokaliseringar kräver som regel
betydande ansträngningar och samverkan mellan mänga parter i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian är vissa typer av anläggningar starkl beroende av
naturförutsättningarna på en viss plats. Det kan gälla tillgången till en
djuphamn, förutsättningarna att utvinna vindkraft i slörre skala eller att få
åtkomst till en mineralfyndighet av särskilt värde. Del kan också vara fräga om
fallhöjder eller naturgivna möjligheter atl anordna vattenmagasin för
energiproduktion. Tekniska system för transporter och försörjning kräver
kontinuitet och sammanhang för att de skall fungera på ett rimligt och
ekonomiskt sätt. Inom de korridorer i landskapet som bildas längs olika
ledningssystem behöver hänsyn tas lill systemels funktion. Flygplatser kan
medföra störningar inom stora områden. Detta tillsammans med topografiska krav
och krav på inpassning i flygtrafiknätet gör det nödvändigt att man vid beslut
om markanvändning i flygplatsers närhet tar hänsyn till flygplatsens
utrymmesbehov i vid mening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna att utnyttja
de typer av anläggningar m.m. som nu har<br>
angetts måste så långt möjligl beaktas vid beslut om olika åtgärder som rör<br>
markanvändningen i direkt berörda eller angränsande områden. Det kan<br>
t. ex. gälla att undvika bebyggelse i närheten av en verksamhei som ger</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 upphov till miljöstörningar. Om så inte sker kan nämligen
inskränkningar eller begränsningar i verksamheten behöva föreskrivas. Även
områden som enligt planer eller program angetts som behövliga för sådana anläggningar
men som inte behöver tas i anspråk förrän i etl senare skede, mäste respekteras
pä motsvarande sätt vid beslut om ändrad markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nu har anfört följer att NRL bör innehålla en bestämmelse som innebär
att mark- och vattenområden som pä grund av sin beskaffenhet eller sitt läge
är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion,
energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller
avfallshantering så långt möjligl skall skyddas mol åtgärder som kan påtagligt
försvåra tillkomsten eller utnyltjandet av sädana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis nödvändigt att anläggningar som kräver kontinuitet och
sammanhang, l.ex. sådana som sträcker sig över kommungränserna, verkligen kan
komma till utförande. Det kan gälla en väg, en kraftledning, ell ledningssystem
för vallendistribulion eller distribution av naturgas etc. Det kan ocksä gälla
en flygplats eller en telemasi som ingår i ett nationellt system vilket inte
kan fylla det avsedda syftet om anläggningen inte kan komma lill stånd på en
viss plats. Det kan vidare vara fräga om anläggningar för industrin eller
energiproduktionen eller för avfallshantering, vilka behöver komma till stånd
för att landels eller en landsdels behov av en viss produkt, av energi eller av
lagring och destruktion av avfall skall kunna tillgodoses. Markbehov för
anläggningar av detta slag kan i vissa fall vara av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
typer av anläggningar som nu har angells kommer självfallet att behandlas i den
fysiska planering som sker med stöd av PBL. De har som regel en påtaglig
betydelse för bebyggelseutvecklingen och ger vikliga förutsättningar för denna.
Staten bör ha etl avgörande inflytande över att anläggningar m. m. som är av
nationell belydelse kan komma till stånd och användas på ett för hela landet
lämpligt sätt. Så som föreslagils i promemorian bör NRL mol den här bakgrunden
innehålla en bestämmelse som gör det möjligt för staten att ta ett slulligt
ansvar för användningen av mark- och vattenområden som behövs för nu avsedda
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledningav de redovisade remissynpunkterna vill jag framhålla att
vatlenkraflsanläggningar naturligtvis är sådana anläggningar för energiproduktion
som omfattas av den av mig föreslagna bestämmelsen. Jag anser det också vara
självklart att fallsträckor, som enligl riksdagens beslut bör få byggas ut för
atl landels energitillförsel skall tillgodoses i enlighet med besluten om
energipolitiken, skall omfattas av det särskilda skydd som enligt milt förslag
omfattar områden av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vägverkels synpunkler vill jag framhålla att bedöm<br>
ningen av frågan om ett visst vägområde är av riksiniresse bör göras med<br>
andra utgångspunkter än de som gäller för indelningen i riksvägar och<br>
länsvägar. Jag anser att l.ex. en strategiskt viktig passage, som medför<br>
stora lekniska och samhällsekonomiska fördelar för uppbyggnaden av del<br>
regionala vägnätet, kan anses vara av nationell betydelse och således skall<br>
kunna säkerställas för vägändamälet med stöd av den aktuella bestämmel-<br>
76</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga all ocksä vissa andra typer av anläggningar som behövs Prop.
1985/86: 3 för att uppfylla regionala behov kan anses vara så viktiga att få
till stånd att det är en angelägenhet för hela landet. Det kan l.ex. gälla
avfallsanläggningar och lekniska försörjningssystem som är nödvändiga för en
regions utveckling. Den föreslagna bestämmelsen bör därför vara tillämplig
också i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalförsvarets
behov av mark- och vattenområden utgår från intressen som är gemensamma för
hela landet. Anläggningar som är av särskild betydelse i detta sammanhang är,
som anges i promemorian, befästningsanläggningar, övnings- och skjutfält,
flygplatser, ammunitionsförråd, radarstationer, radio- och teleanläggningar
etc. Med anledning av totalförsvarspropositionen år 1982 betonade
försvarsutskottet att samhällets ökade sårbarhet gör det angeläget alt hänsyn
tas till totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen under fredstid (prop.
1981/82: 102, FöU 18, rskr 374). Det gäller bl. a. förutsättningarna för
beredskaps- och fredstidslagring m. m. Det är uppenbart att anspråk som ställs
frän totalförsvaret i och för sig alllid kan sägas beröra nationella iniressen,
eftersom försvaret är en nationell angelägenhet. Staten bör därför ha möjlighet
att påverka markanvändningen i anslutning till anläggningar m.m. för
totalförsvaret. 1 PBL-förslagel har delta till en del blivit tillgodosett genom
atl ÖB getts besvärsrätt över beslut som berör försvarets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock enligt promemorian bara i vissa fall som markanspråk från
totalförsvarets sida har den karaktären alt anspråket måste tillgodoses på en
viss plats. Mänga gånger har anspråken inte heller sädan vikt atl de i en
konkurrenssituation obetingat bör ha försteg framför andra intressen av allmän
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund bör skyddet för sådana mark- och vattenområden som har betydelse
för totalförsvaret utformas i huvudsak efter samma principer som jag nyss
förordade beträffande områden av betydelse för vissa anläggningar. 1 NRL bör
därför tas in en beslämmelse som innebär att mark- och vattenområden som har
betydelse för totalförsvaret så långt möjligt skall skyddas mol åigärder som
kan hindra eller påtagligt moiverka totalförsvarets intressen. Beträffande
markanvändningen inom sådana områden kommer staten inte att kunna ingripa
direkt i den kommunala planläggningen enligl PBL. Om en kommun finner atl
försvarsintressen i visst fall bör vika med hänsyn till ett annat allmänt
intresse, kan dock den frågan komma att överprövas efler överklagande av ÖB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns naturligtvis
också områden som försvaret mäste få disponera<br>
för olika ändamål med hänsyn till försvarsintressena. Det gäller i första<br>
hand områden som del är nödvändigt alt använda för anläggningar för del<br>
militära försvaret. Det kan dock inte uteslutas atl även vissa anläggningar<br>
för andra delar av värt försvar i en del fall måste lokaliseras till elt vissl<br>
område. Sådana områden, som således behövs för totalförsvaret, bör<br>
genom NRL skyddas mol åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten<br>
eller utnyttjandet av anläggningarna. Dessa områden är atl jämställa med<br>
de omräden som jag för andra verksamheter eller intressen angett som<br>
omräden av riksintresse. När del gäller sådana områden bör staten själv<br>
klart kunna ingripa, om ett kommunall beslul enligt PBL innebär atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77<br>
skyddsbehovet inte blir tillgodosett.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgår av den
redovisade remisskritiken anser ÖB, försvarets fastighelsnämnd och
civilförsvarsstyrelsen att bestämmelserna i promemorieförslaget är
tillfredsslällande för totalförsvarets del när det gäller konkurrens om mark-
och vattenområden. Konsekvenserna av civilförsvarsstyrelsens förslag till
ulvidgning av beslämmelserna, vilket innebär att hänsyn skall tas till
totalförsvarels intressen vid all användning av mark- och vattenområden för
olika ändamål, kan inte överblickas. Som civilförsvarsstyrelsen erinrar om,
skall emellertid kommunerna med början budgetåret 1984/85 ta över ansvarei för
ledningen av civilförsvaret på lokal nivå i krig och för den planläggning som
sammanhänger därmed. Detta innebär bl. a. att varje kommun kommer atl upprätta
en s. k. skydds-plan för sitt område. Denna plan kommer givetvis att utgöra ett
mycket viktigt underlag för bedömningar som rör behovet av hänsyn till civilförsvarets
krav vid planläggning och tillståndsprövning på lokal nivå i övrig
samhällsplanering. Genom organisationsförändringen finns goda förutsättningar
för en ändamålsenlig samordning mellan totalförsvarsintressena och övriga
berörda intressen. Någon utvidgning av de föreslagna bestämmelserna på det
sätt som civilförsvarsstyrelsen har förordat behövs enligl min mening därför
inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Avvägningar mellan motstående nationella intressen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:107.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL införs en bestämmelse som vid konkurrens mellan flera oförenliga
riksintressen ger företräde åt det iniresse som på lämpligaste sätl främjar en
långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Om
ett område eller en del av detta behövs för en anläggning för totalförsvaret,
ges försvarsintresset företräde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De remissinslanser som yttrat sig i frågan tillstyrker promemorieförslaget i
huvudsak. Bl.a. åtskilliga kommuner hävdar dock atl förtydliganden behövs för
att klargöra att avvägningar skall främja en långsiktigt god resurshushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Bestämmelserna lill skydd för områden som är av riksintresse
för vissa verksamheter eller intressen skall enligl vad jag har föreslagit
utformas så att del berörda området skall skyddas mot åtgärder som är
oförenliga med det ändamål som gör att områdel är av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det förekommer
naturligtvis att ett och samma område är av riksintresse med hänsyn till flera
sinsemellan oförenliga intressen. I sådana fall måste en avvägning kunna göras
till förmån för etl av intressena. Jag anser att de utgångspunkter som enligt
mina tidigare förslag skall gälla allmänt vid avvägningar mellan konkurrerande
intressen också bör ligga till grund för avvägningar mellan de intressen jag nu
behandlar. En god hushållning pä läng sikt bör säledes utgöra grunden för de
avvägningar som skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett område är av riksiniresse för flera oförenliga ändamål, bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>företräde ges ät det eller
de ändamål som pä lämpligaste sätt främjar en Prop. 1985/86: 3 långsiktig
hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Om ett område
behövs för en anläggning för totalförsvaret, bör försvarsintresset dock ges
företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Bestämmelser som ersätter de geografiska riktlinjerna
i den fysiska riksplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I NRL samlas i ell särskilt kapitel de bestämmelser som ersätter de geografiska
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Samlliga berörda områden har
särskilt stora värden när det gäller naturvård, kulturminnesvård, turism och
friluftsliv. Områdena är därför i sin helhet av riksintresse. Staten får därmed
ett starkt inflytande över mark- och vattenanvändningen i områdena. Det framgår
direkl av lagen vilka områden som omfattas av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
De geografiska beslämmelserna behandlar skärgårdarna och kustområdena frän
gränsen mot Norge till Forsmark, Höga kusten i Ångermanland, Norrbottens
skärgård med angränsande kustområde, Öland och Gotland, hela fjällvärlden,
älvar och älvsträckor som undantas från vattenkraftsutbyggnad och dessa älvars
dalgångar samt vissa områden i övrigt som har särskilt stora värden för turism
och friluftsliv. Den fysiska riksplaneringens riktlinjer för större delen av
kusten i Norrland, för ett tiotal insjöområden och för delar av ett tiotal
älvdalgångar ersätts inte av särskilda geografiska bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I en inledande bestämmelse i 3 kap. NRL anges att de omräden som omfattas av de
geografiska bestämmelserna i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de
nalur- och kulturvärden som finns i områdena. Syftet med bestämmelsen är all
skydda dessa värden mot exploateringsförelag och andra ingrepp i miljön som
påtagligt kan skada områdenas bevarandevärden. Om det finns särskilda skäl,
fär dock utvinning av fyndigheter av ämnen och material som är av riksintresse
komma till stånd i områdena. Av bestämmelsen framgår ocksä vad som allmänt skall
gälla för utvecklingen av befintliga tätorter och lokalt näringsliv samt för
anläggningar som behövs för totalförsvaret. De olika områdena och vad som
särskilt skall gälla för vart och elt av dem anges i de följande bestämmelserna
i 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
För omräden som är särskilt viktiga för turismen och friluftslivet, främst del
rörliga friluftslivet, föreskrivs alt dessa intressen särskilt skall beaktas
vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Industriella och liknande anläggningar som har stor inverkan på miljön<br>
fär inte utföras inom de s.k. obrutna kustområdena eller på Öland.<br>
Sådana anläggningar kan få utföras inom de s. k. högexploaterade kust<br>
områdena och vid Kalmarkusten och Gotlandskusten pä platser där<br>
liknande anläggningar redan finns. Inom dessa senare kustområden skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också
gälla atl frilidsbebyggelse får komma till stånd endasi i form av
kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl fär dock
även viss annan frilidsbebyggelse komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Om del finns särskilda skäl för all utvinna sådana fyndigheter av ämnen eller
material som är av riksintresse och som ligger inom etl obrutet Ijällområde,
får regeringen ge tillstånd lill detla. Skogsbruk bör bedrivas med särskild
försiktighet inom dessa Qällområden. Frågor om skogsbruk i allmänhet i de
fjällnära skogarna övervägs i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
I NRL tas in bestämmelser om förbud mot atl utföra vattenkraftverk samt
vallenreglering eller valtenöveriedning för kraftändamål i de älvar och
älvsträckor som enligt riksdagens beslut är undantagna från
vaiten-kraftsuibyggnad. Bestämmelserna omfattar också bi- och källflöden lill
de älvar som är helt outbyggda saml biflödena till och vattenområdena uppströms
undantagna älvsträckor i de fall områdena uppströms är outbyggda. Förbudet mot
vattenkraftsulbyggnad omfattar inte sådana företag som orsakar endasi obetydlig
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
De områden som omfattas av geografiska beslämmelser avgränsas i NRL grovt med
hjälp av ortnamn och geografiska namn som är lokaliserande. Den närmare
avgränsningen sker i samband med planläggning enligl PBL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Behovet av särskilda geografiska bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:103.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL samlas i ett särskill kapitel de bestämmelser som ersätter de geografiska
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Samtliga berörda områden har
särskilt stora värden när det gäller naturvård, kulturminnesvård, turism och
friluftsliv. Områdena är därför i sin helhet av riksintresse. Staten fär
därmed ett starkt inflytande över mark- och vattenanvändningen i områdena. Det
framgår direkt av lagen vilka områden som omfattas av bestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 81-82).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ansluter sig med nägra få undantag till bedömningen i promemorian av behovet
av bestämmelser som ersätter de geografiska riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
När statsmakterna beslutade om den fysiska riksplaneringen år 1972 anfördes i
fråga om de geografiska riktlinjerna alt de är grundläggande för hushållningen
med naturresurserna. Enligl prop. 1972: 111 bör de därför gälla som långsiktiga
rikllinjer och i sina grunddrag inte frångås utan all synnerliga skäl
föreligger. I promemorieförslaget framhålls att dessa bedömningar av
riktlinjernas betydelse fortfarande har giltighet. De remissinslanser som
uttalar sig i frågan delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill lill att börja
med erinra om att de geografiska riktlinjerna är resultatet av avvägningar som
grundas på de verksamhetsanknutna riktlin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jerna.
Med utgångspunkt i de senare har särskilda överväganden gjorts för Prop.
1985/86; 3 sädana slörre områden i landet som har speciellt stora värden för
naturvärden, kulturminnesvården och friluftslivet och där konkurrensen om de
fysiska resurserna är eller kan förväntas bli särskilt framträdande. För dessa
omräden, som i sin helhet har bedömts vara av riksintresse, har statsmakterna
genom riktlinjerna angelt hur avvägningar i frågor om användningen av mark och
vatten bör göras. Sädana geografiska riktlinjer finns för kustområdena,
Qällområdena, huvudälvarnas dalgångar, vissa insjöomräden samt för de s,k,
primära rekreationsområdena. Riktlinjer finns också om undantag från
vattenkraftsutbyggnad i vissa älvar och älvsträckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
geografiska riktlinjerna gäller sålunda i första hand skydd för områden som i
elt nationellt perspektiv har bedömts vara särskilt viktiga på grund av de
natur- och kulturvärden som finns i områdena och därmed deras särskilda
förutsättningar för turism och friluftsliv. Slörre miljöförändringar som
skadar dessa skyddsvärden bör enligt riktlinjerna inte få komma till stånd inom
områdena. Riktlinjerna innebär att statsmakterna har tagil ställning till hur
mark- och vattenanvändningen i vissa viktiga avseenden bör inriktas i områdena.
Innebörden är således, som jag nyss angav, att avvägningar redan har gjorts
utifrån ett nafionellt perspektiv mellan olika intressen att utnyttja områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar de bedömningar som redovisas i departementspromemorian om de geografiska
riktlinjernas centrala betydelse för en långsiktigt god hushållning med våra
naturresurser och alt en motsvarighet till riktlinjerna behövs ocksä framdeles.
Jag förordar därför att beslämmelser införs som i allt väsentligt motsvarar de
geografiska riktlinjerna. Med hänsyn till att dessa rikllinjer på ett markant
sätt skiljer sig frän de verksamhetsanknutna, bör beslämmelserna enligt min
mening samlas i ett särskilt kapitel i NRL. Av beslämmelserna bör i slort
framgå vilka områden som berörs. Därmed garanteras riksdagen inflytande över
bl. a. urvalet av områden. Detta har förordats i promemorian och fält ett
starkt stöd av remissinstanserna. Jag ålerkommer senare lill frågan om
områdenas geografiska avgränsning (avsnitt 4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att beslämmelserna bör få ett starkt genomslag vid
planläggning och> beslut enligl PBL och enligt annan lagstiftning som
innehåller betydelsefulla regler för användningen av mark- och vattenresurserna.
Staten bör i förhållande till kommunerna ha del slufliga avgörandet över hur
marken och vattnet inom områdena får användas i de avseenden som
bestämmelserna behandlar. Det stora flertalet remissinstanser ställer sig bakom
promemorieförslaget på denna punkl. Några kommuner som i stor omfattning berörs
av förslaget är dock starkt kritiska och menar att förslaget rycker undan den
grundläggande principen i PBL om decentralisering till kommunerna av ansvarei
för mark- och vattenanvändningen och miljöutformningen i övrigt. Svenska
kommunförbundet framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har förståelse för den kritik som dessa kommuner framför. Som jag<br>
tidigare har framhållit anser jag det emellertid nödvändigt att staten tar ett<br>
slutligt ansvar för hushållningen med mark- och vattenområden som är av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 riksintresse. Med hänsyn till vad jag nyss anförde om de geografiska
bestämmelsernas centrala betydelse för en god hushållning med våra samlade
naturresurser och bestämmelsernas långsiktiga karaktär, anser jag att etl statligt
ansvar är naturiigl och särskilt viktigt just i fråga om tillämpningen av
dessa bestämmelser. Jag vill samtidigt betona att det statliga ansvarei och
inflytandet inte sträcker sig över alla markanvändnings- och bebyggelsefrågor
inom de avsedda områdena. Det begränsas självfallel till de frågor som
behandlas i bestämmelserna. Jag vill också stryka under att det är i huvudsak
genom kommunal fysisk planering som de geografiska bestämmelserna kommer atl
konkrefiseras. Detta kommer då, liksom hittills i den fysiska riksplaneringen,
att ske i en samrådsprocess mellan berörda kommuner och länsstyrelser, i vilken
det ges goda möjligheter att klara ut uppkommande meningsskiljaktigheter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de geografiska bestämmelser som jag nu kommer alt föreslå följer att en
helhetssyn skall anläggas pä vad som är en lämplig utveckling inom de berörda
områdena. I många fall behövs ett interkommunall planeringssamarbete. Eftersom
det dessutom gäller omräden med starka nationella värden, har länsstyrelserna
elt särskilt ansvar för atl biträda kommunerna i arbetet med översiktsplanerna
och därvid verka bl. a. för atl planerna samordnas pä ett lämpligt sätt. I
flera fall är det önskvärt med samordning också över länsgränserna och i några
fall med samordning över riksgränsen mot Norge och Finland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är övertygad om att det samråd som enligt PBL-förslaget skall ske mellan
länsstyrelsen som företrädare för slatliga intressen och kommunen i det helt
övervägande antalet fall kommer att leda till att eventuella meningsskiljaktigheter
i fråga om bestämmelsernas innebörd och tillämpning mellan statliga och
kommunala iniressen klaras ut. Jag förutsätter härvid att länsstyrelsen som
företrädare för staten anlägger ett översiktligt synsätt och koncentrerar sig
på frågor som är väsentliga med hänsyn till syftet med bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun sätter i fråga om bestämmelser som skall motsvara de geografiska
riktlinjerna bör införas ulan att samlliga kommuner som berörs av lagförslaget
bereds tillfälle att yttra sig. Med anledning härav vill jag framhålla alt
staten och kommunerna i samråd har behandlat frågor om mark- och
vattenanvändningen inom de aktuella områdena sedan början av 1970-talet i
arbetet med den fysiska riksplaneringen. Vidare har samtliga kommuner haft
möjligheter att yttra sig över PBL-utredningens belänkande är 1979 som
innehöll förslag om lagreglering av de geografiska riktlinjerna. I samband med
remitleringen av departementspromemorian valdes i samråd med Svenska
kommunförbundet ut ca 80 kommuner som bereddes tillfälle att yttra sig över
förslaget. Under remisstiden lämnades en omfattande information om förslaget i
varje län. Till dessa informationstillfällen inbjöds företrädare för samtliga
landets kommuner. Jag finner mot denna bakgrund att frågan om en lagreglering
av de geografiska riktlinjerna är väl beredd och atl det saknas skäl till
ytteriigare remissbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Områden som bör omfattas av bestämmelserna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De geografiska beslämmelserna behandlar skärgårdarna och kustområdena
från gränsen mot Norge lill Forsmark, Höga kusten i Ångermanland, Norrbottens
skärgård med angränsande kustområde, Öland och Golland, hela fjällväriden,
älvar och älvsträckor som undantas från vattenkraftsulbyggnad och dessa älvars
dalgångar samt vissa områden i övrigi som har särskill stora värden för turism
och friluftsliv. Den fysiska riksplaneringens riktlinjer för större delen av
kusten i Norrland, för elt tiotal insjöområden och för delar av ett tiotal
älvdalgångar ersätts inte av särskilda geografiska bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med milt förslag (se promemorian s. 83-97).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Tillstyrker eller har med nägra få undantag inte haft någol att erinra mot
promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
förslag: Som jag har angett tidigare har de områden som jag föreslår skall
omfattas av geografiska bestämmelser särskill slora värden för i första hand
naturvärden, kulturminnesvården, turismen och friluftslivet. Jag kommer nu att
behandla de olika områden som bör omfattas av geografiska beslämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kustområdena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
kustområden i landet har i den fysiska riksplaneringen angells som s.k. obrutna
kustområden mol bakgrund av alt de i jämförelse med andra kustområden är
förhållandevis litet påverkade av exploatering av skilda slag. Dessa
kustområden är norra Bohusläns skärgårdskust, Östergötlands och norra Kalmar
läns skärgärdskusl samt Höga kusten i Ångermanland. Områdena har stora natur-
och kulturvärden och goda förutsättningar för friluftsliv och turism. Alla tre
områdena utgör s. k. primära rekreationsområden. Slora miljöpåverkande
industrianläggningar saknas i stort sett inom områdena. Fritidsbebyggelsen är
inte lika omfattande som i andra för sådan bebyggelse attraktiva kustområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
för de obrutna kustområdena syfiar till alt inrikta mark- och
vattenanvändningen så att områdenas nuvarande karaklär bevaras. Sålunda bör
enligt riktlinjerna etablering av miljöstörande industrier undvikas helt inom
områdena. De bör genom skyddsåtgärder och planering disponeras så att ett
allsidigt utnyttjande för fritidsändamål och turism blir möjligt. Vissa delar
av områdena - främst de ytterskärgårdar som är endasi obetydligt påverkade av
exploatering - bör med hänsyn lill flora och fauna hell undantas från ytterligare
bebyggelse och frän friluftsliv i intensiva former. Fritidsbebyggelse bör
enligt riktlinjerna medges endast om den är förenlig med naturvärdens,
kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen och om större, sammanhängande
områden kan bevaras i huvudsak opåverkade av bebyggelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>De
obrutna kustområdena utgör en mycket stor tillgång i ett nationellt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>perspektiv
för naturvården och kulturminnesvården och för turism och friluftsliv i olika
former. Bestämmelser som skyddar områdena mot stora miljöförändringar bör las
in i NRL. Jag finner det särskilt angeläget att beslämmelserna uttrycker etl
skydd mol etablering av stora miljöstörande industrier och liknande företag.
Jag återkommer senare till frågor om lokalisering av miljöstörande
industrianläggningar m. m. till kusterna (avsnitt 4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
s.k. högexploaterade kustområden avses i den fysiska riksplaneringen vissa
längre kuslavsnill som är förhållandevis starkt påverkade av tätorter,
industrier och frilidsbebyggelse. De högexploaterade kustområdena utgörs av
södra Bohusläns kust. Hallandskusten, Skånekuslen, Blekingekusten,
Bråvikenområdet och Svealandskusten upp till Öregrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
högexploaterade kustområdena har liksom de obrutna kusterna stora värden för
naturvärden, kulturminnesvården, friluftslivet och turismen. Fyra av de primära
rekreationsområdena ligger hell eller delvis inom dessa kusiområden.
Konkurrensen om marken mellan bevarandeintressen och exploateringsinlressen är
stor. Syftet med gällande riktlinjer är att de förhållandevis begränsade delar
av områdena som fortfarande är oexploaterade och samtidigt har slora
bevarandevärden, också i fortsättningen skall kunna utnyttjas för friluftsliv
och rekreation på ett allsidigt sätt. Miljöstörande industrier skall med hänsyn
till konkurrerande intressen styras till vissa plalser inom kustområdena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frilidsbebyggelse
bör enligt riktlinjerna i princip medges endast i form av kompletteringar till
befintlig bebyggelse. Om man i vissa områden medger större tillskoll av
fritidsbebyggelse, bör sådana former för bebyggelsen väljas som möjliggör ett
högl utnyttjande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar för
fritidsboende också för sådana grupper av befolkningen som inte äger
fritidshus. Det fåtal kvarvarande större områden som är förhållandevis
oexploaterade bör enligt riktlinjerna inte komma i fråga för fritidsbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del framhålla dessa områdens särskilda betydelse som utflykts-
och semesteromräden för stora delar av befolkningen — inte minsl pä grund av
att stora delar av områdena ligger nära de mesl tätbefolkade områdena i
landet. Jag föreslår att det införs bestämmelser om de högexploaterade
kustområdena i NRL, Bestämmelserna bör ta sikte pä att skydda de förhållandevis
begränsade kuslavsnill som är någoriunda oex-ploalerade och har stora värden
med hänsyn till naturvården och kulturminnesvärden, så att de kan utnyttjas
för friluftsliv och rekreation på ett allsidigt sätt. Till behovel av
preciseringar vad gäller tätortsutveckling, frilidsbebyggelse och lokalisering
av miljöstörande industrianläggningar m, m. ålerkommer jag i det följande
(avsnilt 4.3 och 4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Öland
och Gotland</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öland
och Golland har i förhållande till landet i övrigi en särpräglad natur</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med unika värden. Hela
Öland och stora delar av Gotland är av riksin-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>84</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>tresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet. Båda
öarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
primära rekreationsområden. Enligl riktlinjerna för Öland och Golland Prop.
1985/86; 3 bör turismens anspråk pä mark- och vattenanvändningen tillgodoses
med beaktande av att öarnas speciella karaktär bevaras. Fritidsbebyggelse bör
medges endast om den är förenlig med naturvårdens, kulturminnesvårdens och
friluftslivets intressen och om bebyggelsen uppförs i former som möjliggör att
öarna kan utnyttjas allsidigt för friluftsliv och turism. Slörre,
sammanhängande områden som är förhållandevis opåverkade av fritidsbebyggelse
bör bevaras opåverkade. Det är särskilt angeläget att åtgärder för skydd och
utveckling samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öland
och Gotland bör enligt min mening självklart omfattas av särskilda geografiska
bestämmelser i NRL med hänsyn till öarnas unika värden när det gäller naturen,
landskapet och bebyggelsen samt öarnas mycket stora värden för turism och
friluftsliv. Som föreslås i promemorian bör Öland jämställas med de obrutna
kustområdena och Gotlandskuslen med de högexploaterade kustområdena när det
gäller lokalisering av slora, miljöstörande industriella eller liknande
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte ifrågasatt alt öarna skall omfattas av geografiska beslämmelser.
Några remissinstanser lämnar dock kritiska synpunkter på förslaget i
promemorian om förutsättningarna för lokalisering av stora industriella och
liknande anläggningar. Berörda kommuner är kritiska också till förslagen
beträffande fritidsbebyggelse. Ölandskommunerna ställer sig frågande lill vad
som skall gälla för utvecklingen av de areella näringarna och övriga
näringsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan förstå de synpunkter som förs fram av kommunerna även om jag anser atl
farhågorna är starkt överdrivna. Bl. a. dessa synpunkter har föranlett mig atl
överväga vissa preciseringar i förhållande till promemorieförslaget så att
missförstånd undviks. Jag återkommer till detta när jag tar upp bestämmelsernas
innehåll (avsnilt 4.3 och 4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjällområdena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
riktlinjerna för hushållning med mark och vatten anges atl det är en
utomordentligt viktig uppgift alt skydda våra sista orörda fjällområden mot
exploatering. I 1972 års beslut angavs vissa väglösa omräden som skulle
undantas från tyngre exploatering. I del fortsatta arbetet med den fysiska
riksplaneringen har gjorts en samlad bedömning av vilka delar av fjällområdena
som särskilt bör skyddas mot exploatering och andra ingrepp som påverkar deras
karaklär. En avgränsning av s. k. obrutna fiällområden har därefter gjorts av
riksdagen (CU 1977/78:8, rskr 99) pä förslag i prop. 1977/78:31. Genom detla
beslut uppställdes även riktlinjer för markanvändningen i områdena.
Riktlinjerna avseende skogsbruket och byggandel av skogsbilvägar behandlades
även i prop. 1980/81:71 om avgränsning av obrutna fjällområden. Den närmare
avgränsningen av dessa fjällområden har bestämts av regeringen i beslut den 29
april 1982. Genom besluten ändrades även benämningarna pä vissa av områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen
av områdena har skett med utgångspunkt i att de utanför<br>
en zon på ca 8 km frän väg skall ha en yta på minst 500 km". Avståndet
till<br>
väg antas motsvara en halv dagsetapps vandring, varför områdena kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 antas vara i huvudsak opåverkade av aktiviteter på och i anslulning
till vägar. Stora delar av områdena innehåller betydande värden för naturvården.
Inom områdena finns sällsynta och i en del fall utroiningshoiade djurarter.
Områdena är betydelsefulla för rennäringen och därmed för den samiska kulluren.
Riktlinjerna för de obrutna fjällområdena innebär att områdena i princip skall
undantas från alla typer av tunga exploaleringsföretag. Riktlinjerna innebär
också alt stor restriktivitet skall iakttas med att bedriva skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
följd av att belydande delar av fjällvärlden har tagits i anspråk för vägar,
mineralutvinning, vatlenkraftsutbyggnad, turistanläggningar m. m., har tidigare
sammanhängande och ostörda områden kommit atl delas upp på ett sätt som många
gånger har varil till förfång för l.ex. djuriivet, renskötseln och
fjällvandringsturismen. Vår generation har ell stort ansvar för alt värna om de
kvarvarande, i slorl sett orörda fjällområdena. De obrutna fjällområdena bör
därför skyddas genom beslämmelser i NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
bör innebära atl tung exploatering i princip inte fär tillåtas inom områdena. 1
lagrådsremissen föreslog jag att bebyggelse och anläggningar bör få komma lill
stånd endast för rennäringens, den vetenskapliga forskningens eller det
rörliga friluftslivets behov. Lagrådet anmärker med anledning härav alt det
inte kan uteslutas att del inom de obrutna fjällområdena kan förekomma fast
bosättning av annat slag, t. ex. fjällägenheter. I den mån sådan bosättning
förekommer är det lagrådets uppfattning att lägenhetsinnehavarnas intressen bör
beaktas på samma sätt som rennäringens. Jag har inhämtat att fast bosättning i
form av Qällägen-heter förekommer i dessa fjällområden och ansluter mig därför
lill lagrådets förslag alt bestämmelserna kompletteras sä att det framgår atl
bebyggelse och anläggningar fär komma till stånd även för den bofasta befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare framgå av bestämmelserna att även andra åtgärder än de nyss nämnda
skall genomföras på ett sätt som bevarar områdenas karaktär. Till frågor om
skogsbruk och mineralbrytning i dessa områden återkommer jag i det följande
(avsnitt 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
för fiällvärlden utanför de obrutna fjällområdena finns riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen. Fjällvärlden har avgränsats som ell i huvudsak
sammanhängande, kalljällsdominerat område från Transtrandsfjällen i söder lill
gränsen mot Norge och Finland i norr. Inom detta stora område har, som nyss
behandlades, särskilt avgränsats de obrutna Qällomrädena som har unika
bevarande värden. Även i fjällvärlden utanför dessa områden är bevarandevärdena
myckel stora. Detta gäller för naturvården och i ännu högre grad för
friluftslivet. Den kalfjällsdominerade fjällväriden är också av grundläggande
betydelse för rennäringen. Vidare har den ett mycket stort värde för turismen.
Fem av de primära rekreationsområdena ligger sä gott som helt inom den
kalQällsdominerade flällväriden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna innebär
(prop. 1978/79:213) att de delar av fjällvärlden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utanför de obrutna
fjällområdena som har stora rekreationsvärden bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>disponeras så att områdena
kan utnyttjas allsidigt för turism och friluftsliv,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under förutsättning att
detta inte strider mol naturvårdens och rennäring-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>86</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ens intressen. Fritidsbebyggelse bör undvikas i områden som ligger i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anslutning
till obrutna fjällområden och i andra områden som har slor Prop. 1985/86; 3
betydelse för naturvärden, friluftslivet och rennäringen. I de områden där
bebyggelse kan medges, bör i första hand sådana former för bebyggelsen väljas
som medger elt högt utnyttjande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar
för fritidsboende för breda grupper av befolkningen. Slörre, sammanhängande
omräden som i stort sett är opåverkade av bebyggelse bör bevaras opåverkade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt min mening starka skäl all räkna med att anspråken på att få
exploatera delar av den kalfjällsdominerade fjällvärlden kommer att vara
betydande också i framtiden. De anspråk som man nu kan räkna med gäller
mineralbrytning, fritidsbebyggelse och viss kraftproduktion. Dessutom har
intresset för ett aktivare skogsbruk ökat under de senaste åren.
Exploateringsanspråken riktas främst mot dalgångarna mellan fjällmassiven, där
bevarandeintressena och rennäringens intressen ofta är slarka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till fjällvärldens belydande natur- och kulturvärden och stora betydelse
för rennäringen, turismen och friluftslivet bör i NRL tas in bestämmelser som
svarar mot riktlinjerna och som skyddar dessa intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser anser att det i promemorian föreslagna skyddet för
fjällområdena får slora negativa konsekvenser för mineralbrytning och
skogsbruk. Som jag nämnde nyss återkommer jag till frågor om bl. a,
mineralbrytning och skogsbruk (avsnitt 4.3 och 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Områden
med särskilt stora värden för turism och friluftsliv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
förslag i prop. 1975:46 har riksdagen beslutat alt 25 omräden i landel, som är
särskilt lämpade för turism och rekreation, skall vara s, k, primära
rekreationsområden (CU 1975/76: 2, rskr 46). Områdena sammanfaller av naturliga
skäl till stora delar med de kust- och fjällområden m.fl. som jag tagit upp
tidigare. De har benämnts Sydskånes sjö- och äslandskap. Östskåne,
Kullaberg-Hallandsåsen, Åsnen -Listerlandet, Öland, Gotland, Östergötlands och
norra Kalmar läns skärgårdar, norra Bohusläns skärgård, Värmlands och
Dalslands sjöområde, Tiveden-Göta Kanal, Södermanlands skärgård, Mälaren,
Fryksdalen, Siljansbygden, Ljusnan, Dala-Qällen, Härjedalsfjällen, Åre,
Nordingrä, Vindelälven, Tärna-Graddis fjällvärld, Norrbottens skärgård,
Abisko-Kebnekajsefjällen, Malingsbo-Kloten saml nedre Dalälven. Syftet med
beslutet om primära rekreationsområden har varit bl.a. atl få till stånd
erforderlig planeringssamverkan inom områdena saml att ange hur slalen avser
all prioritera slöd till utbyggnad av anläggningar för turism och friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av övriga
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen som berör de<br>
primära rekreationsområdena gäller för dessa alt planeringen av områdena<br>
skall utgä frän syftet att de på etl ändamålsenligt sätt skall kunna användas<br>
för friluftsliv och turism. Det innebär bl. a. att särskilda hänsyn kan behöva<br>
tas till friluftslivet men även till naturvården och kulturminnesvården.<br>
Fritidsbebyggelse bör medges bara om naturvärdens, kulturminnesvår<br>
dens och friluftslivets intressen samtidigt kan tillgodoses och om bebyggel<br>
sen möjliggör ett allsidigt utnyttjande av områdena för rekreation (prop.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87<br>
1978/79:213).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1979 har del pågått ett arbete inom berörda kommuner och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelser
med att utarbeta s.k. utvecklingsprogram för de primära rekreationsområdena.
Rekreationsberedningen, som har haft uppdrag att följa arbetet och redovisa
resultatet till regeringen, har i betänkandet (SOU 1983:43) Omräden för turism
och rekreation redovisat bl. a. sina överväganden och förslag med anledning av
det arbete som genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om markhushällning anser beredningen att fortsatt
uppmärksamhet behövs på två punkter, nämligen avseende behovel av dels skydd
för de värdefullaste delområdenas natur- och miljövärden, dels en strategisk
planering för turistorternas utveckling och för de omräden som nyttjas
intensivt för friluftsliv i olika former. Beredningen betonar alt man måste
anlägga ett långsiktigt perspekuv på markhushällningen i de primära
rekreationsområdena. Det är även angeläget atl uppmärksamma
utvecklingstendenser som kan äventyra områdenas egenart i olika avseenden och
därmed minska deras värde som resurs för friluftsliv och turism i ett långl
tidsperspektiv. Utvecklingsprogrammen visar enligt beredningen att det är
nödvändigt att turismens anspråk beaktas i de överväganden om markens
användning som görs inom ramen för den kommunala planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ocksä föreslagits i departementspromemorian bör områden som på grund av sina
natur- och kulturvärden har särskill goda förutsättningar för turism och
friluftsliv omfattas av geografiska bestämmelser i NRL som innebär att de
särskilda värdena bevaras och atl områdena används på elt sätt som är förenligt
med turism- och friluftslivsinlressena. Med tanke pä kriterierna bakom urvalet
av de s.k. primära rekreationsområdena är det naturligt att beslämmelserna bör
avse främst dessa områden. Som jag strax skall återkomma lill bör
bestämmelserna omfatta ytlerligare etl par områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran alt
bestämmelser av det angivna slaget tas in i NRL. Svenska kommunförbundet anser
dock atl turism och friluftsliv är av slor betydelse för alla kommuner och att
därför några särskilda rekreationsområden inte bör pekas ul. Förbundet menar
vidare att det i högsta grad är en kommunal angelägenhet atl ordna för turism
och friluftsliv. Staten bör stödja och stimulera en önskvärd ulveckling för
denna sektor på annat sätt än genom lagstiftning. De föreslagna beslämmelserna
bör därför enligt förbundet överföras till andra delar av lagförslagel.
Liknande synpunkter framförs av landstingsförbundet och några enstaka kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen all turism och friluftsliv har betydelse för alla<br>
kommuner och atl det i hög grad är en kommunal angelägenhet atl planera<br>
för en utveckling av turismen och friluftslivet. Detta har också kommit till<br>
uttryck i den turistpoliliska proposition som riksdagen ställde sig bakom<br>
våren 1984 (prop. 1983/84; 145, KrU22, rskr353). Jag kan däremot inte<br>
förstå atl en sådan inställning skulle innebära alt det är olämpligt att ange<br>
atl vissa områden i landet har särskilt stora värden för turism och friluftsliv<br>
på grund av naturskönhet och kulturvärden m.m. Sådana värden är en<br>
angelägenhet för hela nationen och inte bara för berörda kommuner.<br>
88</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill här ocksä uttrycka att en särskild omsorg
om våra viktigasie</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rekreationsområden blir
allt angelägnare. Jag baserar min uppfattning på Prop. 1985/86; 3 de
utredningar som har visat hur ojämlika förhållandena i värt samhälle
fortfarande är bl. a. när det gäller möjlighetema för människor atl under
semestrar och ledigheter besöka vackra rekreationsområden, bo i fritidshus och
över huvud taget all komma till nya miljöer. Jag anser att både staten och
kommunerna har elt stort ansvar för att se fill att våra värdefullaste
rekreationsområden inte exploateras på ell sätt som utestänger stora grupper av
befolkningen från att utnyttja dem. Det bör vara staten som anger
utgångspunkter för vad som är en frän allmän synpunkt lämplig mark- och
vattenanvändning inom dessa rekreationsområden. Detla sker lämpligen genom
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
primära rekreationsområdena har sinsemellan myckel olika förutsättningar för
turism och rekreation. De naturgivna förutsättningarna, klimatförhållandena och
läget i förhållande till de stora befolkningskoncen-Iralionerna gör atl de är
attraktiva för turism och rekreation av olika skäl. Sammantaget utgör de
primära rekreationsområdena en mycket betydelsefull mark- och vattenresurs i
etl nationellt och internalionellt perspekfiv. Olika typer av åtgärder
erfordras i syfte all hushålla med områdenas resurser för turism och
friluftsliv. Jag återkommer närmare lill dessa frågor i specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinslanser anser att även vissa områden i landet som inte är primära
rekreationsområden har kvaliteter som gör att de bör omfattas av sådana
bestämmelser som jag nyss har förordat. Sålunda framhåller länsslyrelsen i
Stockholms län atl den norra delen av Stockholms skärgård har lika stora
kvaliteter för turism och friluftsliv som den södra och att därför samma regler
bör gälla för hela Stockholms skärgärd. Länsstyrelsen i Hallands län anser att
Hallandskusten har kvaliteter som gör atl området bör omfattas av
bestämmelserna. Rekreationsberedningen har redovisat samma uppfattning som
länsslyrelserna om dessa tvä omräden. Jag delar denna uppfattning och föreslår
att hela Stockholms skärgärd samt Hallandskusten omfattas av de beslämmelser
som jag nyss förordat. Däremol kan jag inte biträda ett förslag som framförts
från Nybro och Emmaboda kommuner om att området Äsnen-Listerlandel skall
utvidgas till att omfatta,del område som kallas "Glasriket". Detla
förslag utgår från önskemål om att ge området högre status i luristsammanhang
och all därmed underlätta bl. a. marknadsföringen av områdel, således hell andra
syften än de som ligger bakom mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marks
kommun har föreslagit alt området vid sjön Lygnern skall omfattas av
beslämmelserna. Lygnernområdet lillhör enligl min uppfattning inte den kategori
områden som bestämmelserna skall avse. Området har däremot i den
hitfillsvarande fysiska riksplaneringen i sin helhet bedömts vara av
riksintresse för friluftslivet och kommer — om inte en annan bedömning av
områdets värde görs i fortsättningen — atl omfallas av de bestämmelser som jag
föreslagil tidigare (avsnitt 3.6) till skydd för omräden som är av riksintresse
för bl. a. friluftslivet. Därmed torde kommunens önskemål i praktiken bli
tillgodosett.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3
Undantag frän vattenkraftsutbyggnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen om undantag från
vattenkraftsutbyggnad vill jag erinra om att dessa utgår från de mycket stora
naturvårds-, kulturminnesvårds- och friluftslivsintressen som finns utefter
berörda älvar och älvsträckor samt självfallet från de betydande värden som
outbyggda vattensystem har också för andra iniressen, t, ex. fisket och
rennäringen. Det är alltså samma typer av värden som ligger bakom riktlinjerna
om undantag från vatlenkraftsutbyggnad som i fräga om övriga geografiska
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. Bestämmelser om att vissa älvar och
älvsträckor skall undantas från vatlenkraftsutbyggnad bör därför tas in i NRL.
Jag återkommer senare (avsnilt 4.7) med konkreta förslag vad gäller dessa
beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vissa
andra områden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. finns geografiska riktlinjer även för vissa andra kust- och insjöområden
samt älvdalar än de jag hillills har behandlat. Riktlinjerna - som omfaltar bl.
a. Norrlandskusten och områdena kring sjöarna Bolmen, Fe-gen, Sömmen m. fl.
samt de större älvarnas dalgångar - anger i första hand behov av särskilda
planeringsinsatser i syfte att få lill stånd en lämplig avvägning mellan
bevarandeönskemäl och exploatering. Riktlinjerna är i väsentliga avseenden
inriktade på uppbyggnadsskedet i den fysiska riksplaneringen. Det materiella
innehållet i dessa riktlinjer är begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av planeringsriktlinjer finns knappast kvar när den kommunala
översiktsplaneringen blir obligatorisk enligt PBL. Därtor bör de nu avsedda
riktlinjerna med nägra undantag inte tas in som bestämmelser i NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag i denna del överensstämmer med promemorieförslaget som tillstyrkts
eller lämnats ulan erinran av det stora flertalet remissinslanser. Några
länsstyrelser och kommuner anser dock att beslämmelser som motsvarar
riktlinjerna bör tas in i NRL, Länsslyrelsen i Jönköpings län uppfattar
promemorieförslaget som en ambilionssänkning och menar att områdena kring
sjöarna Bolmen, Fegen och Sömmen är av mycket stor betydelse för bl. a.
friluftslivet i södra Sveriges inland. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att
ett avskaffande av de särskilda riktlinjerna för vissa insjöområden
aktualiserar en översyn av vilka områden som bör anses vara av riksintresse för
naturvården och friluftslivet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att det
tydligare bör framgå av förslaget att hittillsvarande riktlinjer avses vara
oförändrade i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill med anledning av remissynpunkterna särskilt markera alt mina förslag
tidigare innebär att flertalet av de nu berörda insjöområdena och älvdalarna
samt delar av de s. k. övriga kustområdena får ett starkl skydd på andra sätt,
nämligen dels genom att flera av områdena kommer alt omfattas av de
bestämmelser som jag har föreslagit för de primära rekreationsområdena och för
sädana älvar och älvsträckor som skall vara undantagna från
vattenkraftsutbyggnad, dels genom de bestämmelser som jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har föreslagit (avsnitt
3.6) för sådana områden som är av riksintresse för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>naturvården,
kulturminnesvården eller friluftslivet. Jag delar dock bedöm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningen av länsstyrelsen i
Kronobergs län atl mina förslag beträffande bl. a. insjöområdena kan motivera
en översyn av vilka omräden som bör betraktas vara av riksintresse för i
första hand naturvärden och friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För Kalmarkusten samt
Vänern och Vättern med angränsande strandområden anser jag - i
överensstämmelse med förslaget i promemorian -att det behövs särskilda
bestämmelser även i fortsättningen. Inom dessa omräden är konkurrensen om
marken och vattnet likartad den som gäller för huvuddelen av kustområdena i
södra och mellersta Sverige. Områdena har betydande nalur- och kulturvärden.
Samtidigt är de av stort intresse för sjöfart och industrilokalisering liksom
för frilidsbebyggelse, turism och friluftsliv. Också värdena för fisket är
betydande. Jag förordar alltså alt Kalmarkusten samt Vänern och Vättern med
strandområden skall omfattas av de geografiska beslämmelserna i NRL.
Kalmarkusten bör därvid omfattas av samma bestämmelser som de högexploaterade
kustområdena och Vänern och Vättern av de bestämmelser som bör gälla för
områden som har särskilda värden för turism och friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs
län har pekat på vissa konkurrensfrågor som följer av den militära verksamheten
vid Vättern. Jag återkommer lill denna fråga i det följande (avsnilt 4.3),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Vissa allmänna frågor om bestämmelsernas innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: I en inledande bestämmelse i 3 kap. NRL anges att de omräden som
omfattas av de geografiska bestämmelserna i sin helhet är av riksiniresse med
hänsyn lill de natur- och kuliurvärden som finns i områdena. Syftet med
bestämmelsen är att skydda dessa värden mot exploateringsföretag och andra
ingrepp i miljön som påtagligt kan skada områdenas bevarandevärden. Om del
finns särskilda skäl, fär dock utvinning av fyndigheter av ämnen och material
som är av riksintresse komma till stånd i områdena. Av bestämmelsen framgår
också vad som allmänt skall gälla för utvecklingen av befintliga tätorter och
lokalt näringsliv samt för anläggningar som behövs för totalförsvaret. De olika
områdena och vad som särskill skall gälla för vart och ett av dem anges i de
följande beslämmelserna i 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitl förslag. Jag föreslär dock vissa
preciseringar i förhållande till promemorieförslaget (departementspromemorian
s. 98-99).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flera remissinstanser, främst kommuner, uttrycker osäkerhet om
promemorieförslagets innebörd vad gäller bl. a. frågor om utveckling av
näringsliv och tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som jag har angelt tidigare finns det många motstridiga
anspråk pä att utnyttja marken och vattnet inom de områden som jag föreslär
skall omfattas av de geografiska bestämmelserna. Etl grundläggande syfte med
NRL är att lagen skall möjliggöra långsiktigt lämpliga avvägningar mellan olika
intressen och anspråk. De geografiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 bestämmelserna skall uttrycka de avvägningar som har gjorts med
hänsyn lill önskemålet att ästadkomma ett erforderligt skydd för de
betydelsefulla natur- och kulturvärden som berörda områden inrymmer och som gör
atl områdena i deras helhet är av riksiniresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att de geografiska riktlinjerna har formulerats utifrån den
konkurrens som rådde mellan exploateringsintressen saml bevarande-och
rekreationsintressen i början av 1970-talet då riksdagen fattade sitt första
beslut om den fysiska riksplaneringen. De exploateringsintressen som därmed kom
atl särskilt uppmärksammas var den miljöslörande industrin och
fritidsbebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
bestämmelserna i NRL skall ge uttryck för långsiktigt angelägna
hushållningskrav, är det enligl min mening viktigt atl beslämmelserna inte görs
för tidsbundna vad gäller intressen som konkurrerar om mark-och
vattenanvändningen. Förändringar sker ständigt i fräga om markanspråk m.m. i
samhället. Nya anspråk uppstår lill följd av den tekniska utvecklingen,
förändrade miljökrav, ändrade prisrelationer mellan olika energislag etc. Nya
kunskaper liksom den tekniska utvecklingen förändrar tidigare uppfattningar.
Jag finner mot denna bakgrund i enlighel med promemorieförslaget att
beslämmelserna bör ges en generell inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant mera generellt skydd mol olika exploateringsintressen och andra ingrepp
i miljön gör det dock enligl min mening nödvändigt att det för vissa iniressen
finns möjligheter att i särskilda fall medge exploatering trots att detta kan
strida mot bevarandeintressena. Beslämmelserna bör ge uttryck för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
slort antal remissinstanser har lämnat synpunkter på promemorians lagförslag i
denna del och framfört önskemål om vissa preciseringar m. m. Jag tar nu upp
synpunkter som lämnats när det gäller mineralbrytning m.m., fritidsbebyggelse,
tätortsutveckling och lokalt näringsliv saml för-svarsinlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvinning
av värdefulla ämnen eller material</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
behandlar frågor om utvinning av ämnen eller material dels från utgångspunkten
att det är ett angeläget hushållningsintresse atl skydda omräden med värdefulla
ämnen eller material mot åtgärder som kan försvåra en utvinning, dels utifrån
att de områden som föresläs bli omfattade av geografiska bestämmelser skall
skyddas mot exploaleringsföretag som kan skada områdenas natur- och
kulturvärden m.m. Jag har tidigare (avsniti 3.7) redovisat mina förslag lill
skydd för områden som innehåller värdefulla ämnen eller material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förutsättningarna för mineralbrytning i de områden som<br>
föreslås bli omfattade av 3 kap. NRL är del enligt några remissinstanser<br>
svårt all få en klar uppfattning om vad som bör gälla enligt promemorie<br>
förslaget. Nämnden för statens gruvegendom anser l.ex. att oklarheten är<br>
betydande beträffande de omräden som har särskilt slora värden för turism<br>
och friluftsliv. Nämnden framhåller också att det är svårt all avgöra i<br>
vilken utsträckning brytning, anrikningsprocesser, transporter etc. kan<br>
92</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vara förenliga med de värden som skall skyddas.
Nämnden motsätter sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
att vissa områden undantas från ingrepp i form av mineralbrytning Prop.
1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.m.,
men anser alt områdena mäste definieras klarare än vad som gjorts i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att vissa preciseringar behöver göras i förhållande till
promemorieförslagel beträffande förutsättningarna för utvinning av ämnen och
material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har redovisat syftar de geografiska bestämmelserna till att skydda
bl. a. berörda områdens mycket stora natur- och kulturvärden. Dessa värden är
naturligtvis inte lika starka överallt inom områdena. Del är därför fullt
möjligl att inom områdena lokalisera bebyggelse och olika typer av anläggningar
så att bebyggelsen eller anläggningarna inte påtagligt skadar bevarandevärdena.
Del är försl i fall dä en avsedd exploatering kommer i konflikt med
bevarandevärdena som bestämmelserna skall leda till att exploatering inte
tilläts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsernas
innebörd bör alltså vara atl bebyggelse och anläggningar får tillåtas inom
områdena om inte bevarandevärdena träds för när. Det gäller således att finna
en acceptabel lokalisering och utformning av det aktuella
exploateringsintresset. För anläggningar för utvinning av ämnen eller material
är dock inte ett sädanl resonemang tillfyllest, eftersom fyndigheterna är
lägesbundna. Jag anser därför atl det skall finnas en möjlighet alt i särskilt
angelägna fall - l.ex. när fyndigheten har stor samhällsekonomisk betydelse -
utvinna mineraltillgångar m. m., även om en sådan utvinning skulle slrida mot
syftet med de geografiska bestämmelserna. Detta bör komma till uttryck i en
undantagsbestämmelse i 3 kap. NRL som innebär att anläggningar för utvinning av
ämnen eller material utan hinder av bevarandeintressena fär komma till stånd i
områdena, om del finns särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sådana konfliktfall strider intresset av utvinning mot bevarandevärden av
riksintresse. För att en utvinning skall få ske, bör dä krävas alt utvinningen
är av mycket stor betydelse från näringspolitiska eller sysselsätt-ningsmässiga
utgångspunkter. Som lagrådet påpekar bör det krävas atl utvinningen är av
riksintresse. Ju starkare bevarandeintresset är i det enskilda fallet, desto
tyngre måste brytningsintresset vara för att en avvägning till förmån för det
senare skall kunna göras. Det följer av den bestämmelse som jag tidigare
föreslagit (avsnitt 3.9) för avvägningar mellan motstående riksintressen. Jag
återkommer senare till frågan om mineralbryl-ning inom de obrutna fjällområdena
(avsnilt 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt tidigare bör NRL innehålla bestämmelser om regeringsprövning av
stora miljöstörande industriella anläggningar m. m. — en motsvarighet till en
del av 136 a § byggnadslagen. Jag kommer beträffande denna regeringsprövning
att föreslå bl.a. att regeringen i vissa fall skall kunna förbehålla sig rätten
att pröva enskilda anläggningar (avsniti 6,4). Jag utgår från att denna
förbehållsmöjlighet kommer alt bli aktuell att utnyttja i fall dä en angelägen
utvinning står mot ett mycket starkt bevarandeintresse. Jag vill också redan
nu nämna att jag anser atl regeringsprövning alltid skall ske i fall då
utvinning av ämnen eller material aktualiseras inom de obrutna fjällområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av de synpunkter som nämnden för statens gruvegendom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1985/86; 3 har framfört, vill jag betona att
bestämmelserna i 2 kap. NRL fill skydd för bl. a, naturvårds-,
kulturminnesvårds- och friluftslivsintressen ger mera preciserade
förutsättningar för tillämpningen av de särskilda geografiska bestämmelserna.
Jag vill erinra om all de avvägningar som aktualiseras, till stor del kommer
att göras i samband med den obligatoriska kommuntäckande översiktsplaneringen
enligt PBL. Inlresseavvägningar kommer således i många fall att översiktligt
redovisas på ett tidigt stadium lill ledning för efterkommande prövning i
enskilda mål och ärenden. Det är alltså i första hand genom kommunala planer
som sädana preciseringar kommer att göras, som nämnden för statens gruvegendom
har efterlyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritidsbebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget i promemorian fär frilidsbebyggelse komma
till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse inom
kustområdena från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark
saml utmed kusten på Golland. För övriga områden som enligt promemorieförslaget
bör omfallas av geografiska bestämmelser gäller för fritidsbebyggelse den
generella bestämmelsen alt exploaleringsföretag får komma till stånd endast om
det kan ske på ell sätl som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.
I promemorians specialmotivering utvecklas hur den generella bestämmelsen bör
tillämpas för de olika områdestyperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett 20-tal remissinstanser framför kritik mol
promemorieförslagets behandling av frilidsbebyggelsefrågorna. Bl. a. länsstyrelserna
i Östergötlands, Kalmar samt Göteborgs och Bohus län anser att förslaget till
lagtext är inkonsekvent då det endasi uttrycker vad som bör gälla inom de högexploaterade
kustområdena men inte inom andra områden. Länsstyrelserna menar atl delta skapar
oklarhet och efterlyser likartade regler beträffande fritidsbebyggelsen för bl.
a. de högexploaterade och obrutna kustområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverket, planverket och länsstyrelsen i
Stockholms län anser alt promemorieförslagets bestämmelse om fritidsbebyggelse
i de högexploaterade kustområdena är välmotiverad. Planverket och
länsstyrelsen anser dock att bestämmelsen inte bör hindra enkla fritidsbostäder
nära tätorterna. Även länsstyrelsen i Uppsala län, Stockholms och Landskrona
kommuner. Svenska kommunförbundet och Göteborgsregionens kommunalförbund
framhåller all enkel fritidsbebyggelse nära tätorterna bör kunna tillåtas inom
dessa kustområden. Naturvårdsverket anser dock att stugbyar och enkla former av
fritidshus bör omfattas av bestämmelsen när det gäller strandområdena och
större oexploaterade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län anser att NRL bör ge klart
uttryck för bättre möjligheler än f. n. alt få till stånd sådan
fritidsbebyggelse som efterfrågas, dvs. också enskilt ägd frilidsbebyggelse
inom kustområdena, under förulsältning att själva strandzonen hålls fri.
Norrköpings och Gotlands kommuner framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
tidigare framhållit att jag anser det vara av största vikt att våra<br>
94</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mesl värdefulla rekreationsområden
inte tas i anspråk för ändamål som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uteslänger
stora grupper av befolkningen frän att besöka och utnyttja Prop. 1985/86; 3
områdena. Erfarenheterna visar att det i dessa avseenden är stora risker
förknippade med exploateringar för fritidsbebyggelse. Samtidigt ser jag det som
angeläget att alla de människor som önskar bygga en enkel sommarstuga, skall
få bättre möjligheter att göra detta också inom de områden som bör omfallas av
de geografiska bestämmelserna i NRL. Jag ser mycket positivt på de åtgärder som
vidtas av bl. a. Stockholms kommun i syfte atl få lill stånd en enkel,
tätortsnära frilidsbebyggelse. Jag delar alltså de synpunkter som förs fram av
remissinstanserna om att enkla fritidsbostäder nära lälorterna under vissa
förutsättningar bör kunna tillålas också inom de högexploaterade kustområdena.
Enligl min uppfattning bör bl. a. kommunerna vidta aktiva åigärder för att
underlätta för breda grupper av befolkningen att få tillgång till enkla
fritidsbostäder. Åigärder av betydelse kan l.ex. gälla upplätelseformen för
marken eller regler i samband med upplåtelse av bebyggelsen som så långl
möjligl förhindrar spekulation i värdehänseende m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Preciseringarna
i lagtexten bör emellertid enligt min mening inte föras för långt när det
gäller fritidsbebyggelsefrågorna. Dä kan i likhet med vad som utmärker gällande
rikllinjer uppstå en skevhei i behandlingen av olika exploateringsinlressen.
Lagrådet har riktat kritik mol det remitterade lagförslagel i denna del. Det
finns enligt min mening skäl att ta fasta på kritiken och justera
bestämmelserna om fritidsbebyggelse. Jag ålerkommer till detla när jag
behandlar bestämmelser för områden av särskild betydelse för turism och
friluftsliv (avsniti 4.4) och i specialmoliveringen (3kap.4§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tätortsutveckling
och lokalt näringsliv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare angav syftar naturligtvis inte de geografiska bestämmelserna till
att generellt förhindra exploaleringsföretag inom de vidsträckta områden som är
berörda. Tvärtom är det önskvärt att olika verksamheter kan lokaliseras inom
områdena så alt l.ex. en utveckling av det lokala näringslivet kan komma till
stånd. Även de tätorter med tillhörande anläggningar som ligger i områdena
måsle självfallet kunna utvecklas. Många kommuner, bl. a. Haninge, Eskilstuna,
Borgholm, Mörbylånga, Golland, Tanum, Strömstad, Västerås och Leksand, liksom
Svenska kommunförbundet uttrycker stark oro för atl de geografiska
bestämmelserna skall lägga hinder i vägen i dessa avseenden. Lantbruksslyrelsen
och skogsstyrelsen framhåller alt beslämmelserna inte bör få hindra elt
normall jord-och skogsbruk. Fiskeristyrelsen menar att de inte bör fä medföra
olägenheter för ell livskraftigt yrkesfiske eller begynnande vallenbruk.
Styrelsen betonar vikten av att den bofasta befolkningens intressen
tillräckligt kan beaktas. Liknande synpunkler framförs av Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
synpunkter har övertygat mig om att det bör framgå direkt av<br>
laglexten att bestämmelserna om skydd för natur- och kulturvärden inom<br>
områdena inte syftar till att hindra en normal utveckling av befinlliga<br>
tätorter eller lokall näringsliv. Frågor om tätortsutvecklingen inom områ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dena bör enligt min mening
sä långt möjligt vara en uppgifi som kommunerna beslutar om själva — det
följer av PBL-förslaget. Jag bedömer att en sådan ansvarsfördelning mellan
staten och kommunerna i allt väsentligt skall kunna upprätthållas också inom de
omräden som omfattas av geografiska beslämmelser. Jag kommer alt utveckla
närmare i specialmotiveringen vad jag lägger i begreppen befintliga tätorter
och lokall näringsliv och vilken hänsyn som bör tas lill bevarandeintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad remissinstanserna framför om jord- och skogsbruk erinrar jag
om vad jag anfört fidigare (avsnilt 2.1) om alt NRL inte skall medföra några
inskränkningar i pågående markanvändning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalförsvarsintressen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB
påpekar i sitt yttrande atl huvuddelen av de omräden som föreslås bli omfattade
av geografiska bestämmelser har slort intresse för försvarsmakten med hänsyn
bl. a. till gränsförsvarets behov. ÖB menar att försvarsmakten inte kan
uppfylla alla de bestämmelser som föreslås i promemorian för bl. a. kust- och
flällområdena. Som jag antytt tidigare har länsstyrelsen i Skaraborgs län pekat
på konkurrensfrågor som följer av den militära verksamheten vid Vättern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att de geografiska bestämmelserna inte skall hindra atl anläggningar som
behövs för totalförsvaret kan komma lill stånd. Detta bör komma till uttryck i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Bestämmelser om områden av särskild betydelse för
turism och friluftsliv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:105.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
områden som är särskilt viktiga för turismen och friluftslivet, främsi det
rörliga friluftslivet, föreskrivs alt dessa intressen särskill skall beaktas
vid bedömningen av fillåtlighelen av exploaleringsföretag eller andra ingrepp i
miljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>.
Promemorieförslaget: Har en annan avfattning men syftet är detsamma som med
mitl förslag (se promemorian s. 92-94).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Har i huvudsak godtagit att skyddet för områdena utformas i enlighet med
promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I
samband med att jag redogjorde för vilka områden som bör omfattas av
bestämmelserna i 3 kap. NRL, redovisade jag min syn på den betydelse som vissa
områden har för turism och friluftsliv. Dessa kvaliteter hos områdena bör
naturligtvis vidmakthållas. Mol den bakgrunden anser jag att 3 kap. NRL bör
innehålla en särskild bestämmelse som skyddar områdena mot åigärder som är
oförenliga med turismens och friluftslivets iniressen. Lagrådet har föreslagit
atl bestämmelsen härom ulformas på etl annat sätl än i det remitterade
förslaget, eftersom delta enligt lagrådet dåligt återspeglar avsikten med
bestämmelsen. Lagrådel påpekar att det av remissens motiv framgår alt
turismens och friluftslivets intressen inte är de enda som skall fälla
avgörandet utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt de får vägas mot andra
markanvändningsintressen. Lagrådet anför vidare följande:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
sägs det alt turistanläggningar inte bör förläggas så alt utvecklingen av
annat näringsliv eller av bostadsbyggandet försvåras. Vidare anges att
kustområdenas värden för turism och friluftsliv inte bör få gå föriorad genom
alltför omfattande satsningar på anläggningar för turism och friluftsliv. Det
bör av lagtexten framgå att avvägningar av delta slag är åsyftade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiven alt döma avses med friluftsliv bl. a. fritidsbebyggelse. Men av motiven
framgår ocksä att det främst är det s. k. rörliga friluftslivets iniressen som
denna paragraf skall tillgodose. Med fritidsbebyggelse och fritidsanläggningar
avses nämligen i första hand bebyggelse och anläggningar för kollekliv
användning såsom stugbyar, vandrarhem, campingplatser och småbåtshamnar. Det
slarka betonandet av andra fritidsboende-former än den traditionella, enskilt
ägda fritidsbebyggelsen framgår inte av laglexlen. Denna kan tas lill intäkl
för andra prioriteringar än dem departementschefen åsyftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få bättre överensstämmelse mellan lagtext och motiv föreslår lagrådel att
paragrafens ingress fär följande lydelse. "Inom följande områden skall
turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen
särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag
eller andra ingrepp i miljön."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig fill lagrådels förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Särskilda bestämmelser om lokalisering vid kusterna av
miljöstörande industriella och liknande anläggningar samt fritidsbebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Industriella och liknande anläggningar som har stor inverkan på miljön får inte
utföras inom de s. k. obrutna kustområdena eller på Öland. Sådana anläggningar
kan få utföras inom de s. k. högexploaterade kustområdena och vid Kalmarkusten
och Gotlandskusten pä platser där liknande anläggningar redan finns. Inom
dessa senare kustområden skall också gälla alt frilidsbebyggelse fär komma till
stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om del finns
särskilda skäl får dock även viss annan frilidsbebyggelse komma lill stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proinemorieförslaget:
Överensstämmer i stort med mitl förslag som dock innehåller preciseringar i
fräga om fritidsbebyggelse (se promemorian s. 83-87).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera
remissinslanser anser alt de bestämmelser som föreslås för de obrutna
kustområdena och Öland är för långtgående.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
När del gäller riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för lokalisering av
miljöslörande industriella och liknande anläggningar lill kusterna vill jag
lill alt börja med erinra om att föredragande statsrådet i prop. 1972: 111
anförde bl.a. alt den fysiska riksplaneringens</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Rikxddgen 1985/86. I .saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 huvuduppgift när det gäller industrin är all möjliggöra sädana
långsiktiga lokaliseringsöverväganden som behövs för att vi skall kunna
hushålla med mark- och vattentillgångar som har stor betydelse för landel som
helhet samt begränsa miljöstörningarna. Föredraganden framhöll särskill att lokaliseringsmöjligheterna
är begränsade för sådana industrier som kräver speciella naiurresurser, såsom
tillgäng till djuphamn eller stora kvantiteter råvatten. Det är angeläget all
sådana resurser sä långt möjligt las till vara. För denna typ av industri, vars
etablering samtidigt ofta innebär konflikter med väsentliga miljö- och
naturvårdsintressen, borde enligt föredraganden därför bl. a. göras
markreservationer i andra områden än de som från rikssynpunkt är av särskill
intresse för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
riktlinjer som från dessa utgångspunkter har lagts fast innebär att etablering
av större, miljöstörande eller särskilt resurskrävande industrier m. m. inte
skall tillåtas inom de obrutna kustområdena. Sådana industrianläggningar skall
inom de högexploaterade kustområdena tillåtas endast i områden som redan har
öppnats för dessa typer av industrier. Vidare skall mark reserveras för sådana
industrityper i anslutning till vissa platser inom de högexploaterade
kustområdena, nämligen Lysekil, Stenungsund, Värö, Karlshamn, Norrköping,
Nyköping-Oxelösund och Nynäshamn. Detta urval har gjorts med hänsyn lill atl
de angivna platserna har speciella lokaliseringsförutsältningar som de av
riktlinjerna berörda typerna av industrier ofta behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
medger säledes lokalisering av de behandlade industrityperna till de tätorter
vid de högexploaterade kustområdena som redan har någon av de industrilyper som
avses och under förutsättning att miljöförhållandena medger etablering av
ytterligare sådana industrier. Alt statsmakterna angett att mark skall
reserveras i anslutning lill de nyss angivna platserna är ett uttryck för de
avvägningar som har gjorts om vad som kan anses vara lämpliga områden vid
kusterna - bl. a. med hänsyn till motstående intressen - för mera omfattande
indusirietableringar med speciella lokaliseringskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
har haft slor slyrverkan på så sätt att de obrutna kustområdena och orörda
delar av de högexploaterade kustområdena kunnat hållas fria frän miljöstörande
industrianläggningar. Berörda kommuner har genom antagna eller fastställda
fysiska planer reserverat mark för ytterligare sådana industrier på de nyss
angivna platserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar bedömningen i promemorian att en motsvarighet till riktlinjerna
beträffande industrilokalisering lill kusterna bör tas in som bestämmelser i
NRL. Genom den etablering som skett vid de tidigare angivna platserna och
genom de planeringsåtgärder som där vidtagits, är det tillfyllest att
bestämmelserna uttrycker alt stora miljöstörande industrier och liknande
anläggningar får komma till stånd endast i områden där denna typ av verksamhet
redan förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar också uppfattningen i promemorian all ingrepp i miljön genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>etablering
av nya stora industriella eller liknande anläggningar på Öland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
fä långtgående negativa effekter varhelst sädana ingrepp skulle ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>98</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Det bör därför framgå direkl av lagen att sädana anläggningar inte får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>komma
till stånd på Öland.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller Gotland är del inte befogat att ha lika långtgående bestäm- Prop.
1985/86: 3 melser som för Öland. På Gotland finns - jämfört med Öland - områden
som inte är fullt så känsliga för miljöingrepp och som är mindre attraktiva för
friluftsliv och turism. Del finns, som också framhålls i promemorian, starka
skäl att iaktta mycket stor restriktivitet med atl tillåta miljöstörande
industriell eller liknande verksamhei på Gotland med tanke på öns slora bevarandevärden,
men det bör ges möjligheter till sådan verksamhet under samma förutsättningar
som jag nyss har föreslagit för de högexploaterade kustområdena. Motsvarande
bör också gälla för Kalmarkusien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona alt de typer av anläggningar som bestämmelserna tar sikte pä, är
anläggningar vilkas lokalisering i ett nationellt perspektiv har belydelse för
den långsiktiga hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i
övrigt. Jag har funnit att den lagtekniska lösning som har föreslagits i promemorian,
dvs. atl en hänvisning görs till uppräkningen i 4 kap. NRL av anläggningar som
skall prövas av regeringen, är lämplig. Jag återkommer till de typer av
anläggningar som bör omfattas av bestämmelserna när jag redovisar mina förslag
om regeringsprövning av slora industrianläggningar m. m. (avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av synpunkter som förts fram bl. a. av Östhammars, Borgholms och
Mörbylånga kommuner samt länsstyrelsen i Kalmar län finns skäl att erinra om
vad jag anfört tidigare om att de geografiska bestämmelserna inte skall hindra
utvecklingen av befintliga tätorter eller lokalt näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerviks
och Mörbylånga kommuner samt länsstyrelsen i Kalmar län anmärker att det på
Öland och inom den del av kustområdet i länet som föreslås bli undantagen från
lokalisering av miljöstörande anläggningar m. m. redan finns vissa sådana
anläggningar. Konkret nämns bl. a. Cemen-tas anläggning i Degerhamn på Öland
och Eds cellulosafabrik vid kusten saml vissa anläggningar i Västervik och
Gamleby. Dessa anmärkningar ger mig anledning att påpeka alt de bestämmelser
som jag föreslår för de obrutna kustområdena och för Öland tar sikte på alt
förhindra etablering av nya företag. En förnyelse av befintliga förelag får
prövas mol bakgrund av del grundläggande syftet med de geografiska
bestämmelserna och kan säledes tillåtas, om den kan genomföras utan att
påtaglig inverkan uppstår på de bevarandevärden som bestämmelserna tar sikte på
att skydda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Södermanlands län anför belräffande de platser vid kusterna som har angetts
som lämpliga för lokalisering av stora industrianläggningar att
Tunabergsomrädet i Nyköpings kommun, som har ansetts utgöra en del av området
Nyköping-Oxelösund, inte bör komma i fråga för sådan industrilokalisering.
Länsstyrelsen hänvisar till den väl genomarbetade kommunala och interkommunala
planering som har genomförts för områdel. Mitt förslag innebär att
miljöstörande industrianläggningar m. m. får komma till stånd endast på platser
där liknande verksamhet redan förekommer. Därmed kommer Tunabergsomrädet inte i
fråga för lokalisering av sådana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens vatlenfallsverk,
KRAFTSAM och Svensk kärnbränsleförsörj<br>
ning tolkar promemorieförslagel angående de obrutna kustområdena så atl<br>
bestämmelserna skulle hindra undersökningar av berggrunden i syfte att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 finna lämpliga områden för slutförvaring av kärnbränsle. Instanserna
anser alt del är olämpligt alt undanta vissa områden i landet från förberedande
undersökningar om var de bäsla förutsättningarna för sådan förvaring finns,
Promemorieförslaget, som jag alltså ställer mig bakom, hindrar i och för sig
inte dylika undersökningar, om de utförs sä alt de inte påtagligt skadar
områdenas natur- och kulturvärden. Däremot är det riktigt att förslaget, med
den hänvisning som föreslås till lagförslagets 4 kap., skulle omöjliggöra en
anläggning för slutförvaring av kärnbränsle inom de nämnda områdena. Jag finner
inte skäl alt förorda någon ändring i förhållande lill promemorieförslaget med
anledning av synpunkterna från de nu nämnda remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att det inte går alt utesluta att det belräffande vissa
typer av industriell eller liknande verksamhet, som kan klassificeras som
miljöstörande, kommer att ställas anspråk på lokalisering till platser bl. a.
vid de högexploaterade kusterna där sådan verksamhei inte förekommer. Det kan
gälla t. ex. stora vindkraftsaggregat och gruppstationer för vindkraft. Del kan
också gälla verksamheter som är beroende av stort vattendjup eller som innebär
utvinning av en lägesbunden naturresurs. Promemorieförslaget innebär i detta
avseende att miljöstörande verksamhet, som är beroende av lägesbundna
naturresurser, bör kunna få komma till stånd också pä andra platser än där
sådan verksamhet förekommer, om synneriiga skäl föreligger. Syftet med en sådan
bestämmelse är att möjliggöra lokalisering av verksamheter för vilka
lokaliseringsförutsältningar uppenbarligen inte finns i områden där
miljöstörande verksamhet redan förekommer. Belräffande de obrutna kustområdena
och Öland innebär dock promemorieförslagel ett förbud mot sådana verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har framfört synpunkter med anledning av promemorieförslagel i
denna del. Statens planverk anser sålunda att del är motiverat med en stor
återhållsamhet med att tillåta lokalisering av miljöstörande anläggningar på
andra platser än där sådana redan finns. Vad gäller vindkraftverk menar dock
planverket att regeringen bör ges möjlighel atl pröva lokalisering av sådana
även på Öland och inom de obrutna kustområdena. Statens vatlenfallsverk och
statens energiverk samt några av de berörda kommunerna framför liknande
synpunkter. Svenska krafl-verksföreningen och KRAFTSAM menar att förslaget
innebär avsevärda inskränkningar i förutsätlningarna att anlägga vindkraftverk
och anser alt del i realiteten borde finnas goda möjligheter att samordna
kraftintresset med jordbruk, turism och friluftsliv. Naturvårdsverket anser att
förslagen i promemorian är väl avvägda och pekar vad gäller Öland bl. a. på
riskerna ur fågelskyddssynpunkt med stora vindkraftverk. Med hänsyn till
flyltfå-gelslräcken är nämligen riskerna med vindkraftsaggregat enligt verket
särskilt stora på Öland och på Falsterbonäset.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening kan det
vara av stor betydelse för landet all vissa företag som är beroende av
lägesbundna resurser kan tillåtas utanför de tidigare angivna platserna och de
andra omräden där miljöstörande verksamhet redan förekommer. Jag har redan
tidigare behandlat förutsättningar härför i fräga om utvinning av ämnen eller
material. 100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller vindkraften är det en självklarhet att lokalisering måste Prop.
1985/86; 3 kunna ske vid de delar av kusterna där vindförhållandena är
tillräckligt goda, antingen på land nära kustlinjen eller i vattnet utanför
kusten. Bestämmelser för de högexploaterade kusterna och Gotland bör inte utesluta
möjligheter lill sädan lokalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär alt det - med nägot undantag — skall vara förbjudet att
lokalisera sådana miljöstörande anläggningar som enligl 4 kap. NRL skall prövas
av regeringen, till de obrutna kusterna och till Öland. Som jag redan har
angelt kommerjag senare (avsnitt 6.2) att gä igenom vilka typer av anläggningar
m. m. som avses. Jag vill dock redan här nämna att jag inte kommer att föreslå
atl vindkraftverk las upp bland de anläggningar som alllid skall prövas av
regeringen. Skulle en utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar aktualiseras
på t. ex. Öland, utgår jag dock från att regeringen genom beslut i varje
enskilt fall (se avsnitt 6.4) förbehåller sig prövningen av sådana
anläggningar. Med hänsyn till syftei med de geografiska bestämmelserna för
Öland, torde en sådan prövning komma atl utfalla så atl omfattande
vindkraftsutbyggnader inte kan tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från promemorieförslagel kommer jag senare (avsniti 6.2) att föreslå
all byggande m. m. av plattformar, som är avsedda att användas vid utvinning av
olja eller gas inom havsområden, alltid skall prövas av regeringen. Med hänsyn
till de uttalanden som riksdagen tidigare har gjort, bl. a. med anledning av
regeringens redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen
(prop. 1978/79:213, CU 1979/80:6, rskr 87), om förutsättningarna för byggande
av oljeutvinningsplaltformar vid Kålvik-Lunnevikenområdet på Hogdalsnäset i
Strömstads kommun, bör NRL ulformas så att det inte kommer att föreligga elt
förbud mot byggande av sädana plattformar och därtill direkt anknulen
verksamhet inom detla område på Hogdalsnäset. Bestämmelsen härom bör emellertid
inte ta sikte enbart pä Hogdalsnäset utan gälla för de obrutna kusterna över
huvud taget och för Öland. Det innebär alltså bl. a. att det inte kommer att
råda nägot uttryckligt förbud mot att bygga den avsedda typen av plattformar
vid del obrutna kustområdet i Kalmar och Östergötlands län, vid Höga kusten i
Ångermanland eller på Öland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motivet
till att öppna möjligheter atl bygga oljeutvinningsplattformar vid Hogdalsnäset
i Strömstads kommun var bl, a. att de unika djupvatlentill-gångar som finns
utanför Hogdalsnäset skulle kunna utnyttjas för själva byggnadsarbetena.
Motsvarande motiv finns int för de nämnda kustområdena vid ostkusten eller för
Öland, Sannolikt kommer det inte atl framföras nägra önskemål att få utnyttja
kustområdena på ostkusten eller Öland för byggande m. m. av dylika plattformar.
Skulle sädana önskemål ändå uppstå, innebär mitt förslag alt regeringen enligt
4 kap. NRL alltid skall pröva tillåtligheten av förelaget. Därvid skall bl. a.
bestämmelserna i 2 och 3 kap, NRL tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang också erinra om vad jag tidigare (avsnitt 4.3)<br>
anförde om anläggningar för utvinning av ämnen eller material inom områ<br>
den som kommer att omfattas av bestämmelserna i 3 kap, NRL. Mitt<br>
förslag i detta avseende innebär - med undantag för utvinning av uranhal<br>
tigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kärnbränsle - inte heller
nägot absolut förbud mot sådana anläggningar inom de s. k. obrutna kustområdena
eller på Öland. Jag vill dock betona atl del enligt min mening endasi i undanlagsfall
kan komma i fråga att tillåta utvinning av ämnen och material inom nyss nämnda
områden, om utvinningen skulle bedömas strida mol bevarandeintressena. Jag
utgår frän all del ocksä i dylika fall blir regeringen som kommer alt fatta
beslul genom atl den förbehåller sig prövningen med stöd av 4 kap. NRL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsbebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har angett (avsnitt 4.3) bör särskilda regler gälla i fråga om
tillåtligheten av frilidsbebyggelse inom kustområdena från BroQorden till
Simpevarp och från Arkösund till Forsmark samt utmed kusten' på Gotland. Av
skäl som jag då angav bör en justering göras av beslämmelserna om
fritidsbebyggelse i det remitterade förslaget. Jag återkommer till frågan i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Särskilda frågor som rör Qällvärlden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Om del finns särskilda skäl för att utvinna sådana fyndigheter av
ämnen eller material som är av riksintresse och som ligger inom ett obrutet
fjällområde, fär regeringen ge tillstånd till detta. Skogsbruk bör bedrivas med
särskild försiktighet inom dessa fjällområden. Frågor om skogsbruk i allmänhet
i de Qällnära skogarna övervägs i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se promemorian s. 87-92).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De remissinstanser som företräder bevarandeintressena och rennäringen anser
att restriktionerna beträffande skogsbruk och mineralutvinning skall vara
härdare än vad som föreslås i promemorian. Flera av de berörda länsstyrelserna
och kommunerna saml företrädare för skogsbruket och mineralbrytningsintressena
har motsatt uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Jag har tidigare redovisat mina skäl för att de obrutna Qällområdena och den
övriga fjällvärlden bör omfattas av de geografiska bestämmelserna i NRL
(avsnitt 4.2). Jag angav då ocksä hur jag anser alt bestämmelserna bör utformas
med hänsyn till bevarandeintressena, turismen och rennäringen. Jag har
tidigare (avsnitt 4.3) mera allmänt behandlat förutsättningarna för utvinning
av värdefulla ämnen och material inom de omräden som skall omfattas av 3 kap.
NRL. Jag skall nu behandla frågor om mineralbrylning i de obrutna fjällområdena
och frågor om skogsbruk i fjällvärlden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Mineraibrytning i de
obrutna fjällområdena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
föreslagits i departementspromemorian bör avsteg från den restriktivitet mot
åigärder inom de obrutna fjällområdena som jag tidigare förordat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
göras i fråga om mineralbrylning om det finns särskilda skäl. Kun- Prop.
1985/86; 3 skaperna om mineralförekomster i dessa fjällområden är mycket
ofullständiga. Skulle prospekteringsverksamhel visa alt det finns fyndigheter
som det är av stort samhällsintresse atl bryta, bör en utvinning kunna komma
till stånd utan att del skall behövas en lagändring för detta. Tillåtlighetsprövningen
i sådana fall bör göras av regeringen enligt de beslämmelser som jag kommer att
föreslå senare (avsnilt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. Vetenskapsakademien, Stockholms universitet, naturvårdsverket. Svenska
naturskyddsföreningen och Svenska fjällklubben riktar krilik mot
promemorieförslagel i denna del. Naturvårdsverket anser att de skäl som anförs
i promemorian inte förefaller övertygande sedda mot bakgrund av de
UtomordenUigt starka skyddsinlressena. Verket anser alt endast riksdagen bör
kunna pröva frågan om mineralbrytning i de obrutna Qällområ-dena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Västerbottens län anser alt den begränsade möjlighel till mineralutvinning
som förslaget innebär ger för osäkra förutsättningar för alt prospektering
skall vara av intresse för gruvföretagen. Liknande synpunkter framförs av bl.
a. SGU samt Sorsele och Vilhelmina kommuner. SGU anger att gruvföretagen i
stort sett har upphört med prospekteringsverksamhel inom områdena som en följd
av gällande rikllinjer i den fysiska rikplaneringen. Länsstyrelsen i Jämtlands
län anser alt gruvverksamhet bör underlättas något i förhållande till
promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anförde tidigare att vår generation har ett stort ansvar för atl värna om de
kvarvarande, i huvudsak orörda Qällområdena och alt beslämmelserna för de
obrutna fjällområdena skall ge ett starkt skydd för bevaran-deinlressena.
Samtidigt är jag medvelen om att malmer och mineraltillgångar som utvinns i
fjälltrakterna har mycket stor betydelse för de närmast berörda bygderna. De
har också stor betydelse för den allmänna ekonomiska utvecklingen i värt land.
Mot denna bakgrund bör mineralbrytning och gruvdrift kunna fillåtas om det
finns särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av prop. 1977/78: 31 med riktlinjer i den fysiska riksplaneringen
för vissa s. k. obrutna fjällområden anförde civilutskoltet (CU 1977/78:8) i fråga
om mineralutvinning i områdena bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av bostadsministern förordade riktlinjerna utgår beträffande gruvdrift och
annan mineralutvinning från den allmänna utgångspunkten att det är angelägel
alt utvecklingsmöjligheterna för vårt lands gruvnäring blir goda liksom att det
inte kan uteslutas att starka önskemål om brytning kan komma atl föras fram. En
vägning mot bevarandeintressena leder emellertid fram till slutsatsen atl
gruvdrift i områdena bör ullåtas endast om mycket slarka samhällsintressen
talar för detla. En från samhällets synpunkl mycket angelägen gruvdrift bör
dock enligt bostadsminislern tillålas endasi under den förutsättningen all
brytningen kan genomföras på ett sådani sätt att områdets tillgänglighet inte
ökar väsentligt och att skadan från naiurvårdssynpunkt blir liten. Föreligger
denna förutsättning bör enligt propositionen regeringen kunna ge tillstånd
till gruvdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
ansluter sig till det grundläggande innehållet i de i propositio<br>
nen förordade riktlinjerna, dvs. atl endast myckel starka samhällsintressen<br>
bör leda till att gruvdrift bör komma i fråga. Den förordade och preciserade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 förutsättningen att områdets tillgänglighet inte ökar väsentligt och
att skadan från naturvårdssynpunkt blir liten kan emellertid knappasl strikt
hävdas mot de tyngst motiverade bryiningsintressena. Konflikten fär då lösas
från fall lill fall genom beslut, i regel vid prövning av fråga om
gränsändring. Den restriktiva utgångspunkten bör slås fast för atl inte grundläggande
syften skall gä förlorade, men avvägningarna mäsle i praktisk hantering bli
beroende ocksä av den vikt man tillmäter etl aktuellt brylningsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
civilutskoltet sålunda anförde bör enligt min mening ligga till grund för
tillämpningen av den nu föreslagna undanlagsbestämmelsen för mineralbrytning
och gruvdrift. Med uttrycket "mycket starka samhällsintressen" skall
enligl min mening förstås t. ex. för landel starka näringspolitiska eller
sysselsällningsmässiga skäl eller försörjningsberedskapsskäl. I fall då
regeringen anser alt brytning kan tillåtas, får närmare prövas de villkor som
bör knytas till ett tillstånd. Därvid följer av de hushållningsbestämmelser
som jag tidigare förordat atl de ingrepp som en brytning för med sig så långl
möjligt skall begränsas. Det ligger dock i sakens nalur att gruvdrift och annan
mineralbrytning vanligtvis innebär inte obetydliga skador på naturmiljön. 1
fall då brytningsintresset är mycket tungt motiverat, måste man således
acceptera att skadan blir påtaglig. I sådana fall är del enligt min mening
naturligt, som också civilutskoltet anfört, atl ett brytningstillstånd i regel
åtföljs av et', beslut om ändring av det obrutna områdets gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsbruksfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nyss nämnda prop. 1977/78: 31 föreslogs jnte några detaljerade riktlinjer
för skogsbruket i de obrutna fjällområdena. 1 stället hänvisades till
skogsvårdslagen och lill att reglering av skogsbruket borde ske successivt, i
takt med att underlag utarbetas. Däremot redovisades de begränsningar som av
biologiska skäl gäller för skogsbruket i fjällområdena och vilka begränsningar
som lill följd härav ansågs vara naturliga. Frågan om skogsbruk togs på nytt
upp i prop. 1980/81:71 om avgränsning av obrutna fjällområden (CU 14, rskr
155). Därvid hänvisades till den nya skogsvårdslag som riksdagen hade beslutat
och som hade trätt i kraft den I januari 1980. 1 propositionen uttalades att de
vidare överväganden som hade förutskickats i prop. 1977/78:31 förutsattes ske
inom ramen för tillämpningen av skogsvärdslagen och att det inte var
erforderligt med ytlerligare detaljerade föreskrifter. Samtidigt erinrades om
vad som tidigare hade sagts (prop. 1977/78:31) om förutsättningarna för
skogsbruk inom områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill erinra om att den
nya skogsvårdslagen, till skillnad från den äldre<br>
lagen, även gäller statens och kyrkans skogar. Den nya lagen är alltså<br>
tillämplig på all skog. Lagen föreskriver krav på tillstånd från skogsvårds-<br>
styrelsen för avverkning inom områden som har angetts som svårföryngra-<br>
de (I9§). Delta krav gäller även för avverkning som görs för att skogsmar<br>
ken skall användas till annat än för virkesproduktion. Större delen av<br>
104</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skogsmarken inom de obrutna fjällområdena ingår i
det svårföryngrade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>området.
I samband med att tillstånd lill avverkning m. m. ges, kan skogs- Prop.
1985/86; 3 vårdsstyrelsen besluta om åtgärder som begränsar eller motverkar
ölägenheter och tryggar äterväxten (19§). All slutavverkning som omfattar mer
än 0,5 ha skall anmälas i förväg till skogsvårdsstyrelsen (I7§). Om länsstyrelsen
för visst område har begärt det, överlämnar skogsvårdsslyrelsen sådana
anmälningar lill länsslyrelsen. Länsstyrelsen har därvid möjlighet att, innan
någon avverkning sker, ingripa med stöd av naturvårdslagen. Slutligen bör
nämnas atl skogsvårdsstyrelsen enligt den nya skogsvårdslagen ges möjlighet
att i särskilda fall föreskriva vilka åtgärder som skall vidlas med hänsyn till
naturvårdens intressen (24§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om således nu gällande skogsvårdslag ger möjligheler för myndigheterna alt ingripa
i samband med skogsbruksåtgärder i de obrutna Qällom-rådena, anser jag att det
ökade intresset för skogsavverkning alll närmare kalQället gör del angeläget
alt särskill betona de obrutna fjällområdenas speciella skyddsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
anför i sitt remissyttrande att det är rikligt att avstå frän skogsbruk i de
obrutna Qällomrädenas inre partier. I områdenas yttre delar bör dock skogsbruk
få bedrivas där biologiska förhållanden så medger. Avverkningstradition och
föryngringsförhällanden bör enligt styrelsen få vara vägledande för om man
skall avverka genom slutavverkning eller s. k, fjällskogsblädning. Domänverket
och skogsstyrelsen framhåller atl det är viktigt atl restriktioner för
skogsbruket begränsas lill de obrutna fjällområdena. Skyddszoner utanför dessa
kan inte accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet anser atl s.k. rationellt skogsbruk över huvud tagel inte bör få
förekomma inom de obrutna fjällområdena. Naturvårdsverket bedömer att endast
ca 15000 ha skogsmark-inom områdena är belägna så att skogen med nuvarande
föryngringsmetoder kan komma i fråga för skogsbruk. Med hänsyn till atl dessa
skogar enligt verket ligger vid den allra översta gränsen för barrskogens
utbredning i fjällen och atl de ofta ingår som delar i värdefulla urskogar samt
att det nästan uteslulande är fråga om statens mark, ifrågasätter verket om
inte ett totalförbud mol avverkningar utom för husbehov bör gälla inom de
obrutna fjällområdena. Detta torde enligl verket inte innebära några väsentliga
skillnader i förhållande till promemorieförslaget, men man skulle undvika
tolkningsproblem samt eventuella misstag och felaktiga åtgärder med hänsyn till
svårigheterna all fä till stånd äterväxl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag anfört tidigare framgår alt jag anser att skyddet för de obrutna
fjällområdena skall vara mycket starkl. Jag förordar därför all skogsbruk, när
det kan tillåtas enligt skogsvårdslagen, skall bedrivas så att områdenas
karaktär inte påverkas. Sådant hänsynslagande, som skogs-värdsstyrelsen kan
föreskriva i samband med all tillstånd ges för avverkning, får dock inte
innebära elt avsevärl intrång i pågående markanvändning. Om skyddet skall vara
starkare, mäste naturvårdslagens regler användas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här också mera
allmänt redovisa min syn på skogsbruk i de s. k.<br>
fjällnära skogarna, dvs. skogsbruk i de skogar som ligger ovanför den s. k.<br>
skogsodlingsgränsen. Frågan berör belydande delar av Qällvärlden uianför<br>
de obrutna fjällområdena. Promemorieförslagel innehåller i dessa delar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 inget förslag, ulan hänvisning sker lill att överväganden
pågår i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
hänvisar i sill yttrande lill dessa särskilda överväganden och påpekar att det,
mot bakgrund av pågående inventeringar och utredningar, om några få år kommer
all finnas ett betydligt bättre kunskapsunderiag för atl falla riktiga beslut
bäde vad gäller skogbrukets bedrivande och samordningen mellan skilda intressen
i dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar skogsstyrelsens uppfattning. Under år 1984 avslutades betydande
invenleringsarbeten beträffande urskogar och hänglavsbäiande skogar. Också
inventeringsarbetet inom ramen för naturvårdsverkets s. k. fjällplanering är
numera genomfört. Arbete har också påbörjats med en mera samordnad
markanvändningsplanering i Qällnära omräden i Jämtlands och Norrbottens län.
Vissa inledande försök i Jämtlands län redovisades av länsslyrelsen till
bostadsdepartementet i mars 1985. Redovisningen har remissbehandlats och
beredning har påbörjats inom regeringskansliet. Jag kommer senare att ta upp
frågan om lämpliga former för en samordnad markanvändningsplanering för berörda
områden inom hela Qällvärlden. Jag vill i detta sammanhang tillägga att
samrädsförfarandet mellan samebyar och skogsägare under år 1984 utökades och
gavs enhetliga former. Slutligen görs f. n. betydande insatser av såväl
lantbruksuniversitetet och skogsvårdsorganisationen, inkl. domänverket, som
elt flertal forskare för atl bättre klarlägga och sammanfatta kunskaperna när
det gäller skogsföryngring i de fjällnära områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
när en utvärdering har gjorts av de olika insatser som pågår eller nyss
avslutats, kan man enligt min mening på ett vederhäftigt sätt ta ställning till
om det behövs särskilda regler för skogsbruk i de Qällnära skogarna. Jag vill
emellertid framhålla att den osäkerhet som råder när det gäller
återväxtmöjligheter, förutsättningar för en livskraftig rennäring etc. bör leda
till att man iakttar stor återhållsamhet när det gäller skogsbruksåtgärder
inom de berörda skogsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill ocksä erinra om alt länsstyrelsen, genom det anmälningsförfarande som
gäller enligt skogsvårdslagen, kan få information om planerade avverkningar. I
den män avverkning skulle ha tillåtits av skogsvårdsslyrelsen och om
länsslyrelsen bedömer alt avverkning inte bör ske, kan länsstyrelsen genom
tillämpning av naturvårdslagen stoppa eller reglera avverkningen. Härvid kan
också naturvårdslagens ersättningsbestämmelser bli tillämpliga. Till följd av
att staten är den största markägaren i Qällomrä-dena lorde dock
ersättningsbeloppen bli förhållandevis små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.7
Vattendrag som skall undantas från vattenkraftsutbyggnad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL las in bestämmelser om förbud mot atl ulföra vattenkraftverk samt
valtenreglering eller valtenöveriedning för kraftändamål i de älvar och
älvsträckor som enligt riksdagens beslut är undantagna frän
vattenkraftsulbyggnad. Bestämmelserna omfaltar också bi- och källflöden till
de älvar som är helt outbyggda saml biflödena till och vallenområdena uppströms
undantagna älvsträckor i de fall områdena uppströms är oulbyggda. Förbudet mot
vattenkraftsutbyggnad omfaltar inte sådana förelag som orsakar endast obetydlig
miljöpåverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslagel:
I promemorian redovisas motiv för och föresläs att NRL skall innehålla
bestämmelser om att vissa älvar och älvsträckor skall vara undantagna från
vattenkraftsulbyggnad (departementspromemorian s. 94-96).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Endast ett fätal remissinstanser har redovisat invändningar mot
promemorieförslagel. Svenska byggnadsarbetareförbundet förordar med
instämmande från LO alt de älvar och älvsträckor som skall omfattas av
bestämmelserna anges försl efter del all erforderliga beslul fattats med
anledning av kärnkraftens avveckling och produktionen av elektrisk energi är
säkerställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag har tidigare angett varför jag anser att bestämmelser som
frän resurshushållningssynpunkt reglerar vattenkrafts-utbyggnad naturiigen hör
hemma i NRL (avsniti 4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I promemorieförslaget
uttalas att ett angivande av de älvar och älvsträckor som bör omfattas av
bestämmelsen om undantag från vatlenkraftsutbyggnad bör ske när statsmakterna
tagit ställning till vattenkraftberedningens förslag till plan för den
fortsatta utbyggnaden. Svenska byggnadsarbetareförbundet anför med anledning
härav all del skulle vara synnerligen olyckligt att genom precisering i NRL
föregripa kommande riksdagsbeslut med anledning av förslag från 1981 års
energikommitté och eventuellt efterföljande utredningar om vad avvecklingen av
kärnkraften fordrar i fräga om tillskolt av ytterligare vattenkraft. LO intar
samma ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grundval av
vattenkraftberedningens förslag i betänkandet (SOU 1983:49) Vattenkraft fattade
riksdagen i juni 1984 beslut om den fortsatta vattenkraftsulbyggnaden (prop.
1983/84:160, BoU 30, rskr 388). Beslutet innebär bl. a. att riksdagen har
ställt sig bakom en plan för utbyggnad av vattenkraften som skall möjliggöra
ell produktionslillskolt om minst 2.5 TWh/år. Riksdagen har nyligen med
anledning av prop. 1984/85:120 om riklhnjer för energipolitiken beslutat bl. a.
om en komplettering av planen för vatlenkraftsutbyggnad (BoU 1984/85:25, rskr
364). Genom dessa beslut kan nivån 66 TWh/år i energilillskott från
vattenkraften uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksdagsbesluten innebär i
fråga om riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen att dessa ändras pä två
punkter, nämligen så att Bure älv och en del av Ljusnan vid Edänge inte längre
omfattas av riktlinjerna. Förteckningen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 i 11 kap. 1 § 4 vallenlagen (1983:291) över älvar och älvsträckor
som skall omfallas av bestämmelserna om regeringsprövning har ändrats i
enlighel med riksdagens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet
nu i vår om riktlinjer för energipolitiken innebär naturligtvis inte en
garanti för att just de älvar och älvsträckor som nu är undantagna från
vattenkraftsulbyggnad kommer att vara det för all framlid. Jag vill erinra om
atl näringsulskottet i sin behandling av prop. 1984/85:120 (NU 30) ansåg att
vissa förberedande studier för dessa älvar och älvsträckor - med undanlag för
de fyra stora huvudälvarna - är av värde för kommande energipolitiska beslul så
att sådana beslul grundas på etl sä aktuellt och genomarbetat underlag som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
den osäkerhet som även fortsättningsvis kommer att råda beträffande
vattenkraftens roll i energiproduktionssystemet på längre sikt i samband med
avvecklingen av kärnkraften, anser jag att en uppräkning av de älvar och
älvsträckor som bör undantas frän vattenkraftsutbyggnad bör ske i NRL. Detla
föregriper självfallet inte kommande riksdagsbeslut om vattenkraftens roll i
den svenska energiförsörjningen. Riksdagen är nämligen när som helst, l.ex.
när man nästa gång tar ställning till energipolitiken, oförhindrad att ompröva
tidigare beslut. Jag kan inte heller se att del skulle innebära någon praktisk
skillnad atl göra en ändring i NRL jämfört med all ändra i riktlinjerna i den
fysiska riksplaneringen och i vallenlagen så som skett i fråga om Bure älv och
Edänge i Mellanljusnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppräkningen
i NRL av de älvar och älvsträckor som skall undantas från vattenkraftsutbyggnad
skall självfallel följa vad riksdagen har beslutat. Detta innebär att
bestämmelserna skall omfatta de älvar och älvsträckor som räknas upp i 11 kap.
I § 4 vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har redogjort för tidigare (avsnilt 2.3) skall NRL anknytas till ett antal
andra lagar, bl. a. vattenlagen. Eftersom NRL kommer att innehålla ett
principiellt förbud mot utbyggnader i de älvar och älvsträckor som är
förtecknade i 11 kap. 1 § 4 vattenlagen, saknas det anledning alt ha kvar det
nu gällande kravet på regeringsprövning av förelag i dessa vattendrag. I den
tidigare omnämnda lagrådsremissen den 13 juni i år med förslag till
följdändringar med anledning av PBL och NRL har föreslagits bl. a. att 11 kap.
I § vattenlagen ändras i enlighet med vad jag nu har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenöverdomstolen
anför i sitt yttrande att innebörden av uttrycket "utbyggnad för
vattenkraftsändamål", som användes i departementspromemorian, inte
närmare har angetts. Promemorian innehöll i denna del inget annat än en
markering av atl en lagreglering om undantag från vattenkraftsulbyggnad borde
ske i en nalurresurslag. När jag nu ställer mig bakom promemorieförslaget måste
självfallet konkretiseringar göras av vad undantaget skall omfatta. 1 likhet
med vattenöverdomstolen anser jag att undantaget bör innefatta inte bara
uppförande av kraftverk och dammar utan även vattenregleringar och
vattenöveriedningar samt åtgärder för sådana företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittillsvarande
erfarenheter av handläggningen av ärenden enligt vatten<br>
lagen och av arbetet med NRL har aktualiserat ett behov av vissa klariäg-<br>
ganden även i övrigt av vad undantaget från vattenkraftsutbyggnad bör<br>
108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>omfatta. Även en del remissinslanser påpekar delta,
bl. a. vatlenöverdom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stolen och Älvräddarnas
samarbetsorganisation. För alt skapa ökad klar- Prop. 1985/86; 3 het för
kraftbolagen och andra som berörs av vattenkraftsutbyggnader skall jag nu
närmare behandla frågor om undantagets geografiska räckvidd, åtgärder som kan
godtas i anslutning till redan befinlliga vatlenkraflsanläggningar samt vissa
frågor om små vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biflöden
och källflöden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om bestämmelsernas räckvidd råder det en viss oklarhet i
fräga om behandlingen av biflöden och källflöden. Enligt min mening mäste ett
ställningslagande i dessa avseenden baseras på de grundläggande
utgångspunkterna för bestämmelserna i NRL, nämligen att marken, vattnet och
den fysiska miljön i övrigt skall användas så att man främjar en från
ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god och långsiktig hushållning.
Ett av huvudsyftena med lagförslagel är att det skall bidra lill att god natur-
och kulturmiljö bevaras. Att särskilda bestämmelser skall gälla för
vattenkraftsulbyggnad i vissa vattendrag är en konkretisering av detta
huvudsyfte. När det gäller de älvar som är helt outbyggda och de älvar som inte
är utbyggda uppströms det älvavsnitt som är undantaget från
vatlenkraftsutbyggnad, måste inriktningen enligt min mening vara att skydda
berörda vattenområden som sammanhängande ekologiska och hydrologiska system.
Detta innebär atl bi- och källflöden i dessa fall bör omfattas av
bestämmelserna om undantag från vattenkraftsulbyggnad. Jag föreslår säledes att
undantaget ges denna omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller övriga från vattenkraftsutbyggnad undantagna älvsträckor anser jag
inte alt det är lika klart att kall- och biflöden skall omfattas av skyddet mol
utbyggnad. I dessa fall torde riktlinjerna inte i första hand syfta till att
bevara sammanhängande ekologiska och hydrologiska system utan mera till att
skydda själva älvsträckan från utbyggnad, t. ex. på grund av dess naturskönhet
eller dess stora värde för friluftsliv och turism. Vattenkraftsutbyggnad har i
dessa fall redan skett uppströms den aktuella sträckan, varigenom denna som
ekologiskt och hydrologiskt system redan har påverkats. Utbyggnader i biflöden
påverkar därför som regel älvsträckans skyddsvärden i mindre grad. För denna
typ av älvsträckor förordar jag därför att undantaget från utbyggnad skall avse
endast huvudflödet. Skulle den situationen ändå uppstå att en utbyggnad i ett
kall- eller biflöde till en sådan undantagen älvsträcka bedöms medföra
väsentlig skada för bevarandevärdena hos älvsträckan, torde bestämmelserna i
vattenlagen erbjuda tillräckliga möjligheter att beakta detta, särskill som avsikten
är all bl, a, de regler som jag tidigare har föreslagit skall ingå i 3 kap, NRL
skall tillämpas vid tillståndsprövning enligt vattenlagen. En dylik utbyggnad
kan prövas av regeringen med slöd av 11 kap. 3 § vattenlagen. Det ankommer på
kammarkollegiet att uppmärksamma regeringen på denna lyp av projekt. Även andra
myndigheter som har intressen att bevaka, l.ex. naturvårdsverket och
riksantikvarieämbetet, kan givetvis väcka fråga om regeringsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3
Ersättningsbyggnader m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några fall finns redan vatlenkraflsanläggningar i de älvar och älvsträckor som
jag föreslår skall vara undantagna från vattenkraftsutbyggnad. I prop. 1977/78:
57 om rikllinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand
och Norriand anfördes all ett undantag frän utbyggnad inte bör innebära atl
smärre åigärder som hänför sig t. ex. till redan företagen reglering helt skall
förhindras. Civilutskoltet (CU 1977/78:9) uttalade med anledning av
propositionen i denna del att tillåtligheten av ersältningsbygg-nader samt
ombyggnader och effektiviseringar i redan befintliga kraftverk under vissa
förutsättningar skall kunna prövas utan hinder av all ålgärden berör ell
undantaget område. Enligt min mening bör ett sådant synsätt gälla också i
fortsättningen. Ersättningsbyggnader, ombyggnader och effektiviseringar bör
kunna tillåtas om de har endast obetydlig miljöpåverkan, dvs. om åtgärderna
endasi i ringa utsträckning påverkar de bevarandevärden som utgjort motiv för
att älven eller älvsträckan skall undantas från vattenkraftsulbyggnad. Delta
bör komma lill uttryck i laglexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillåtligheten
av små vattenkraftverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för s. k. minikraftverk har ökat under senare år. Med minikrafl-verk menar jag
anläggningar med en högsta effekt av 1,5 MW. I prop. 1983/84:160 om fortsatt
vattenkraftsulbyggnad uttalade föredraganden alt en utbyggnad av minikraftverk
kan ge belydande sysselsättningstillskott, även om energitillskottel blir
begränsat. Statens energiverk har i rapporten (1984:4) Små vattenkraftverk
föreslagil olika åtgärder för all främja tillkomsten av sådana
vattenkraftverk. I prop. 1984/85:120 föreslogs mot bakgrund av nämnda rapport
att etl särskill, tidsbegränsat stöd skulle införas för s.k. förprojeklering
och investering i små vattenkraftverk. Riksdagen beslöt enligl förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minikraftverk
kan ge avsevärda effekter pä miljön beroende bl. a. pä hur anläggningen
utformas. Vattenöverdomstolen pekar i sitt ytlrande på atl minikraflverk i
mindre vattendrag i förhällande lill varje producerad energienhet regelmässigt
dels kostar mera, dels medför mera omfatlande skador än kraftverk i större
vattendrag. Vattenöverdomstolen anser atl, om minikraftverk tillåts i
vattendrag som i övrigt undantas från vattenkraftsutbyggnad, särskild vikt måste
fästas vid möjligheterna att tillgodose fiskets behov och att ta hänsyn till
naturvärdena. Till följd av minikraftverkens dåliga lönsamhet föreligger enligt
vattenöverdomslolens erfarenhet små möjligheter att ålägga skadeförebyggande
åtgärder såsom minimitappning till förmån för fisket och landskapsbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om jag allmänt sett är positivt inställd till en ökad satsning på
minikraftverk, följer enligt min mening direkt av gällande rikllinjer atl i
princip ingen utbyggnad för vattenkraflsändamål kan tillåtas i de nu avsedda
älvarna och älvsträckorna. Jag anser dock alt det i vissa speciella fall bör
kunna komma i fråga att göra undanlag från en sådan princip. I förhållande till
vad jag anförde i lagrädsremissen vill jag precisera i vilka situationer
undantag bör kunna komma i fråga. Detla bör kunna aklualise-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 10</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ras endasi i två
situationer. Den ena avser fall da andra alternativ för alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ordna
energiförsörjningen för enstaka hushåll, t. ex, dragning av en kraft- Prop.
1985/86; 3 ledning, kan innebära större inverkan på miljön än elt
minikraflverk. Den andra situationen avser fall dä det på den aktuella platsen
redan finns en anläggning som påverkar vattendraget, l.ex. en dammanläggning
eller liknande. I del faltet kan tillkomsten av etl minikraftverk t. o. m.
innebära vissa fördelar, l.ex. om det innebär att en befintlig, dåligt
underhållen flottningsdamm samtidigt kan restaureras. En förutsättning för all
utbyggnad i sådana fall skall kunna tillåtas bör dock alltid vara all åtgärden
kan vidtas ulan att syftet med bestämmelsen om undantag från vattenkraftsutbyggnad
förfelas. Jag anser också atl man bör kunna ställa särskilda krav på
åtgärdernas utformning med tanke på naturvården, fisket och landskapsbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nu anfört följer enligt min mening att det inte kan fillätas att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>,
etl flertal minikraftverk med var för sig obetydlig miljöpåverkan, men med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
sammantagen negativ effekt på miljön, kommer till slånd i en viss</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>undantagen
älv eller älvsträcka. Detta skulle direkt strida mot syftet med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:233.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddet
för älvarna och älvsträckorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört om möjligheterna att tillåta minikraftverk bör komma till
uttryck i NRL i samma undantagsbestämmelse som jag nyss förordade för bl. a.
ombyggnader och effektiviseringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Älvarnas
namnformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med riksdagens beslut om den nya vattenlagen tog civilutskoltet (CU
1982/83; 2 y) upp frågan om namnformerna på de älvar och älvsträckor som då var
aktuella att räkna upp i vattenlagen. Civilutskoltet hade inhämtat yttrande i
frågan från statens lantmäteriverk, som i sin tur hade hört ortnamnsarkivet i
Uppsala. I yttrandena föreslogs att en del av de namnformer som användes i
lagförslagel skulle ändras. Jordbruksutskottet (JoU 1982/83:30) anförde med
anledning härav att det inte då fanns tillräcklig anledning att frångå de
namnformer som redan var förankrade i riksdagsbeslutet är 1977 om förbud mot
utbyggnad av älvar och älvsträckor. Enligt utskollet lorde en eventuell ändring
av namnformerna lämpligen kunna behandlas i samband med överväganden om en
precisering av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Jag lar därför upp
denna fråga nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det angeläget med en god värd av våra ortnamn och andra geografiska namn.
De representerar stora kulturhistoriska värden. Enligt vad jag kunnat finna
bygger lantmäteriverkets förslag till civilutskotlet på principer som jag kan
ställa mig bakom. Principerna innebär att allmänt brukade namn bör väljas och
atl de allmänna kartorna bör vara vägledande vid återgivningen av ortnamn i
officiella sammanhang. Jag föreslår därför ändringar av namnformerna på vissa
älvar och älvsträckor i enlighel med lantmäteriverkets förslag. (Verkels
förslag finns intaget i JoU 1982/83: 30).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 4.8 Områdenas geografiska avgränsning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:105.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: De
omräden som omfattas av geografiska bestämmelser avgränsas i NRL grovt med
hjälp av ortnamn och geografiska namn som är lokaliserande. Den närmare
avgränsningen sker i samband med planläggning enligt PBL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i stort sett med mitl förslag (se promemorian s. 99-102).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Del stora flertalet instanser har inte framfört några erinringar mol
promemorieförslagel. Några remissinstanser anför dock principiella synpunkler
pä hur gränserna för områdena bör läggas fast, och etl tiotal instanser har
konkreta synpunkter på hur olika områden bör avgränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för milt förslag: Jag anser att de områden som skall omfattas av geografiska
bestämmelser bör vara så väl definierade som möjligt. Kammarkollegiet anser att
man i detta avseende bör gå längre än vad som föreslås i promemorian och
förordar som en lösning bland flera att man lill lagen knyter en karta som
anger områdenas utbredning. Andra lösningar som framförs av kammarkollegiet är
att preciseringen sker genom en regeringsförordning med tillhörande karta eller
att det överlämnas till en central förvaltningsmyndighet alt närmare bestämma
områdenas gränser med ledning av laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser atl det skulle föra för långt att i en karta som bifogas lagen närmare
precisera områdenas utbredning. En sådan lösning skulle kunna innebära en
olycklig låsning som l.ex. kan förhindra välgrundade justeringar av gränserna
som de slatliga myndigheterna och kommunerna kommer fram till i samband med
det konkreta fysiska planeringsarbetet. Jag är inte heller beredd att ansluta
mig till kammarkollegiets övriga förslag. De är inte tillräckligt väl anpassade
till den planerings- och samrädsprocess som utvecklats inom ramen för den
fysiska riksplaneringen och som enligl PBL-förslaget skall tillämpas också i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har funnit att promemorieförslaget i huvudsak är väl avvägt i de avseenden jag
nu behandlar. Jag släller mig alltså bakom förslaget att det direkt av lagen,
genom att områdena benämns och grovt avgränsas med geografiska namn och ortnamn
som är lokaliserande, skall framgå vilka områden som omfattas av
bestämmelserna. Jag förordar emellertid atl benämningarna i promemorian
kompletteras med geografiska namn och ortnamn som medför att avgränsningen blir
klarare. Områdenas geografiska utbredning i stort framgår av kartfiguren (se
karlbilaga). Jag återkommer strax med vissa förtydliganden med anledning av
lagrådets yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har, som jag nyss nämnde, lämnat synpunkler på promemorians
förslag till avgränsningar och på den karta som bifogades promemorian. Nägra
instanser, bl. a. länsslyrelsen i Blekinge län och Sydvästra Skånes
kommunalförbund, anser alt del varil svårt att tolka kartan och efterlyser
preciseringar av områdesgränserna. Ell tiotal remissinstanser anger konkret
hur man anser all olika områden bör avgränsas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att de omräden som jag föreslär skall omfattas av Prop.
1985/86:3 geografiska beslämmelser, i samtliga fall omfattas av gällande
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. Som jag har angett tidigare är
områdena i de flesta fall grovt redovisade på kartor i tidigare propositioner
och riksdagsbeslut om den fysiska riksplaneringen. För de obrutna
fjällområdena har regeringen beslutat om mera preciserade gränser. Bakom de
avgränsningar som har redovisats i propositionerna och riksdagsbesluten ligger
som jag redan sagt en omfattande planerings- och samrådsprocess som genomförts
under den fysiska riksplaneringens program- och planeringsskeden. Därvid har
områdena redovisats bl. a, i kommunöversikter och av länsstyrelserna pä
planeringskartor i skala 1:250000 eller 1:500000. Anpassningar av gränserna
till lokala förhållanden har kunnai ske i denna process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bäde
statliga myndigheter och kommunerna har därför goda kunskaper om de områden det
är fråga om och hur de bör avgränsas mera i detalj. Sådana mera detaljerade
avgränsningar sker lämpligen i samband med den obligatoriska
översiktsplaneringen enligt PBL. Det är först i samband med all fysiska planer
upprällas som det är möjligt att beakta de lokala förutsättningarna på sådani
sätt att det är rimligt att beslämma mera preciserade gränser med utgångspunkt
från bestämmelsernas syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad jag nu har anfört bör enligt min mening bl. a. följande utgångspunkter gälla
för de överväganden om områdenas avgränsning som skall göras i samband med den
kommunala fysiska planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdenas
gräns ut mot havet bör bestämmas inom en zon pä 1—3 sjömil uianför den s. k.
baslinjen. Detta stämmer överens med förslaget i promemorian som i denna del
har godtagits av remissinstanserna. I begreppet Gotlandskuslen bör inbegripas
Fårö, Storsudret och Öslergarn med hänsyn till dessa områdens mycket stora
värden för bl. a. naturvården och kulturminnesvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
områden som enligt mina tidigare förslag är av särskill stor betydelse för
turism och rekreation bör avgränsas med hänsyn till områdenas värden för
naturvärden och kulturminnesvärden och inte med hänsyn till ekonomiska eller
organisatoriska önskemål som har samband med turismen som näringsgren. Sådana
utvidgningar av kustområdet i Norrbottens län och av områdel
Dalsland-Nordmarken till att omfatta hela kommuner som har föreslagits av
berörda länsstyrelser bör alltså inte aktualiseras. När det gäller Vänern och
Vättern saml övriga sjöar som berörs av bestämmelserna bör sjöytorna ingå helt
i områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
obrutna fjällområdena är väl definierade genom tidigare beslut. De gränser som
regeringen beslutat har föregåtts av omfattande samråd och planeringsarbete och
bör även i fortsättningen ligga fast. Jag vill dock erinra om vad jag anfört om
gränsändringar i fall då regeringen ger tillstånd lill mineralutvinning i
områdena (avsnitt 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den övriga fjällvärlden bör gälla som utgångspunkt att ett i stort sett<br>
sammanhängande område från fjällområdena i Dalarna lill Sveriges nord<br>
gräns mol Norge och Finland skall omfattas av de geografiska bestämmel<br>
serna. I begreppet Qällvärlden bör ingå kalfjällsdominerade områden och<br>
mellanliggande dalgångar. Med kalfjällsdominerade områden avses områ<br>
den som utgör kalfjäll saml därtill anslutande skogsklädda områden inom 5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 km från kalfjällsgränsen. Till fjällvärlden bör ocksä räknas
huvuddelen av de primära rekreationsområden som hittills har benämnts
Dalafjällen, Härjedalsljällen, Åre. Tärna-Graddis fjällvärld,
Abisko-Kebnekaisefjällen saml en del av det område som har benämnts
Vindelälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller avgränsningen av älvdalarna i anslutning lill de älvar och
älvsträckor som bör undantas från vatlenkraftsutbyggnad, bör utgångspunkten
vara de avgränsningar som gjorts i samband med program- och planeringsskedena i
den fysiska riksplaneringen. Vattenområdenas avgränsning med hänsyn till
tillämpningen av bestämmelserna om undantag från vatlenkraftsutbyggnad har jag
behandlat tidigare (avsnitt 4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagrådsremissen uttryckte jag alt del system som jag nu har redogjort för - med
lokaliserande geografiska benämningar på områdena i lagen och en närmare
avgränsning av områdena i samband med den kommunala fysiska planeringen - bäst
tillmötesgår motstridiga önskemål om, å ena sidan, tillräckligt långtgående
preciseringar och, å andra sidan, erforderligt handlingsutrymme så att inte
bestämmelserna blir alltför otympliga i den praktiska hanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anförde vidare att, om statliga myndigheter och kommuner inte kan komma överens
om områdenas avgränsning i samband med atl kommunala planer enligt PBL
upprättas, reglerna i PBL om stallig konlroll beträffande nationella intressen
får tillämpas. Därvid kan del bli aktuellt för regeringen atl besluta hur ett
visst område skall avgränsas mera i detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
tar i sitt yttrande upp ett resonemang om avgränsningsfrågan och anför bl. a.
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådet erfarit från den försöksverksamhet som pågår i anledning<br>
av PBL och NRL visar också atl vissa länsstyrelser och kommuner arbetar<br>
från utgångspunkten att de geografiska områdena exakt skall anges i<br>
planen. Råder det oenighet mellan länsstyrelsen och en kommun om hur<br>
slorl det skyddsvärda området bör vara ligger det nära till hands all under<br>
samrådsskedet söka lösa konflikten genom en överenskommelse som tar<br>
sig uttryck i en gräns på en karta. I sista hand kan det, som departements<br>
chefen säger, bli aktuellt för regeringen att besluta hur ett visst område<br>
skall avgränsas mer i detalj. Atl områdena är klart avgränsade underlättar<br>
på sitt sätt statliga och kommunala myndigheters tillämpning av NRL och<br>
därtill anknutna lagar. Således torde elt beslut av en länsstyrelse enligt 12<br>
kap. 4§ PBL att pröva bygglov som regel böra avse etl bestämt område.<br>
Också för den enskilde är det ofta en fördel att veta vilken mark som faller<br>
inom etl skyddsområde. Å andra sidan lalar syftet med beslämmelserna<br>
om skydd för vissa riksintressanta omräden mol en strikt gräns. Det ligger<br>
nämligen i sakens natur att gränsen inte kan vara densamma för alla slag av<br>
filltänkla åtgärder. På en plats på elt visst avstånd frän en skyddad kust där<br>
en stor industrianläggning uppenbarligen aldrig kan tillåtas möter kanske<br>
inte hinder mot elt exploateringsföretag av annan inriktning och mindre<br>
omfattning. Att gränserna blir olika med hänsyn till exploateringsföreta<br>
gens typ och miljöstörande effekt utgör ett måhända avgörande argument<br>
för all de geografiska områdenas gränser bör vara obestämda och flytande.<br>
Svårigheten att bestämma influensområdet exakt illustreras också av de<br>
partementschefens uttalande (s. 233) att de obrutna fjällområdenas beva<br>
randevärden inte får äventyras genom alt exploateringsätgärder vidtas<br>
. ,A</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"alldeles utanför de obrutna områdenas
gränser". Enligl lagrådets mening</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
departementschefen vid lagstiftningsärendets fortsatta beredning lill Prop.
1985/86:3 ledning för kommunernas och de statliga myndigheternas planarbele
nägol närmare utveckla sina synpunkler pä den nu berörda frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan angett är det min uppfattning all det först i samband med konkret
planläggningsarbete enligl PBL är möjligt att bestämma omrädes-avgränsningarna
i detalj. Självfallel bestäms i sådana situationer normalt också en strikt
gräns. En sädan underlättar naturligtvis prövningen av bygglov m. m. Den gräns
som därvid läggs fast bör utgå från syftet med bestämmelserna i 3 kap. NRL. Del
är enligt min mening inte acceptabelt -och dessutom onödigt — all länsstyrelsen
när avgränsningsfrågan behandlas hävdar alt "buffertzoner" skall
ingå i området av det skälet att länsslyrelsen vill garantera en
ingripandemöjlighet om ett exploateringsanspräk skulle dyka upp i denna
buffertzon. Mina förslag i propositionen om PBL innebär nämligen att staten,
dvs. i första hand länsstyrelsen, kan gripa in mol kommunala beslut som innebär
att ett riksintresse hotas oavsett om hotel ligger inom ett område av
riksintresse eller i sådan närhet av området atl riksintresset hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
resonemang om olika exploateringsförelags typ och miljöstörande effekt är
nägot som kommunen och länsstyrelsen måste la fasta på i elt konkret ärende då
ett exploateringsanspräk aktualiseras som kan innebära påverkan på ett område
som är av riksiniresse enligt 3 kap. Det är härvid ointressant om
exploateringsanspråket ligger inom det riksintressanta området eller uianför
den gräns som har bestämts för områdel pä del sätt jag nyss redogjorde för. Det
som är intressant är exploateringsföretagets inverkan på riksintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Vissa utredningsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Kunskapsunderlag i fråga om områden av riksintresse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser som jag har föreslagil i fråga om områden av riksiniresse kommer
atl fä särskild betydelse vid olika beslut om markens och vattnets användning.
Vid beslut enligt PBL fär bestämmelserna dessutom belydelse när det gäller
ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. Det finns därför skäl att
närmare precisera vilka krav som bör ställas på det kunskapsunderlag som måste
finnas för tillämpningen av bestämmelserna. Som jag tidigare har framhållil har
den hittillsvarande ordningen fungerat tillfredsställande när det gäller att
närmare ange områden som är av riksintresse för olika verksamheter. Den
ordningen bör i slort kunna lillämpas även efter en lagreglering av
riktlinjerna. Detta innebär att ansvariga centrala seklormyndigheter för resp.
verksamhet och intresse måste utarbeta elt kunskapsmalerial som redovisar vad
myndigheten bedömer vara områden av riksintresse för sektorn i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitl förslag till NRL
innebär att man måste se på behovel alt ange<br>
områden som skall omfattas av bestämmelserna om riksintressen på elt<br>
delvis annorlunda sätt än vad som varil fallet i den hittillsvarande fysiska<br>
riksplaneringen. Det beror på atl riktlinjerna lagregleras som en del i en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3 bred naturresurslag, i vilken även ingår
allmänna hushållningskrav som till en del bygger pä riktlinjerna. Kriterierna
för vad som är att betrakta som områden av riksintresse inom en viss sektor bör
därför ses över och preciseras. Också det förhållandet all ansvarsfördelningen
mellan staten och kommunerna i fråga om beslut enligl PBL läggs fast, gör att
kriterierna för de omräden inom vilka staten skall ha etl starkt inflytande så
långt möjligt bör preciseras. Följande bör gälla mera allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller naturvården, kulturminnesvården och
friluftslivet bör de ansvariga myndigheterna - naturvårdsverket och
riksantikvarieämbetet -ha tillgängligt ett aktuellt kunskapsunderlag som
innehåller de områden i landet som myndigheterna anser vara av riksintresse för
resp. sektor. Beträffande friluftslivet har de områden som anses vara
riksintressanla getts en mycket omfattande areal vid avgränsningarna. I en
situafion då grundläggande hushållningskrav ger friluftslivsintressena ett
starkare skydd generellt sett, kan det inte vara rimligt alt sä stora omräden
betraktas som riksintressen vilka skall ges ett särskilt starkt skydd. De
områden som skall anses vara av riksintresse bör därför kunna begränsas i
förhållande till tidigare gjorda bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del resonemang som jag nu fört beträffande friluftslivels
intresseområden gäller också för de s. k. större områdena av betydelse för
kulturminnesvården. Åtskilliga av de områden som tidigare bedömts vara av
riksiniresse lorde erhålla ett tillräckligt skydd genom de föreslagna grundläggande
hushållningskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ocksä för naturvården finns ett behov att se över vilka
områden som skall anses vara av riksiniresse, men för naturvårdens vidkommande
har kriterierna för att avgränsa områdena varit mera genomarbetade. Detsamma
gäller för kulturminnesvärdens miljöer och objekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag här har anfört överensstämmer med det synsätt som
angetts i departementspromemorian. Några remissinstanser har framfört synpunkler
på avgränsningsfrägorna som det finns anledning att här redovisa. Enligt
naturvårdsverket bör den i promemorieförslagel förordade översynen av de s, k.
riksobjekten för friluftslivet främst innebära en precisering av
riksintressenas kvaliteter och de hänsyn dessa kräver. Även om en sådan översyn
skulle visa att särskill väsentliga skyddsvärden är begränsade till vissa
delar av områdena, anser verket det vara befogat alt tidigare gjorda
avgränsningar består. Naturvårdsverket framhåller, liksom Friluftsfrämjandet,
att friluftslivet ofta kräver slora ytor och alt stora sammanhängande,
mångsidiga områden har ett särskill värde frän rekreationssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen hävdar alt många av de tidigare redovisade
områdena av<br>
riksintresse för naturvården, kulturminnesvärden och friluftslivet varit<br>
både odefinierade och mycket stora. Styrelsen anser därför att skyddet för<br>
nationella iniressen endast bör avse de delar av de tidigare redovisade<br>
områdena, för vilka det är särskilt motiverat med elt skydd för att tillgodo<br>
se det nationella intresset. Också Skogsindustriernas samarbetsutskott<br>
understryker nödvändigheten av atl en begränsning av tidigare utpekade<br>
omräden kommer till stånd, särskilt när det gäller de mycket stora områ-<br>
116</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som angetts som riksintressanta
för friluftslivet. Målsättningen mäste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
samarbetsutskottet vara att avgränsa vad som verkligen är skydds- Prop.
1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värt
och att anpassa ambitionerna lill samhällets resurser för säkerställan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>deåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen i Västerbottens län anser att de tidigare redovisade
riksintresseområdena i många fall varil schematiska. Det har därför inte alltid
varit lämpligl att i handläggningen hävda riksintresset över hela områdenas
utsträckning. Riksintressenas innebörd klarläggs enligt länsstyrelsen närmast
i de markanvändningsplaner som uiförs. Elt typexempel kan vara områden för
friluftslivet där vissa delar kan behöva skyddas från alla ingrepp, andra kan
vara lämpade för bebyggelse i planerade former medan ytterligare andra kan
behöva reserveras för olika typer av rekrea-lionsanläggningar osv.
Länsstyrelsen ansluter sig mot den bakgrunden till promemorieförslagel vad
gäller behovet att i vissa fall begränsa områdenas omfattning i förhällande
lill nuvarande redovisning. Ocksä åtskilliga kommuner anser atl de tidigare
avgränsade områdena av riksintresse i vissa fall behöver preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anförde tidigare behöver de områden som i den hittillsvarande fysiska
riksplaneringen har redovisats som riksintressanla för friluftslivet saml de s.
k. större områdena av betydelse för kulturminnesvården ses över och begränsas.
Enligt min mening är det viktigt all uppmärksamma alt de tidigare
avgränsningarna gjordes i inledningsskedet av den fysiska riksplaneringen.
Under den tid som förflutit har kunskaperna starkt förbättrats, vilket bör
underlätta en tydlig dokumentation av skyddsvärda delområden, miljöer och
objekt inom de myckel stora områden som angells vara av riksiniresse för
friluftslivet eller kulturminnesvården. Jag anser alt den tidigare redovisningen
inom ramen för den fysiska riksplaneringen i vissa fall närmast fär ses som en
översiktlig och allmänt hållen erinran från ansvariga myndigheter om att vissa
stora områden i landet som helhet har ett särskill stort värde för
kulturminnesvården eller friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För tillämpningen av
bestämmelserna om hänsyn lill områden av riksin<br>
tresse anser jag det således vara angeläget med en klar och tydlig doku<br>
mentation av vad som utgör områden, miljöer och objekt med stora värden<br>
i ett nationellt perspektiv för naturvärden, kulturminnesvärden eller fri<br>
luftslivet. Det är ju. som jag tidigare framhållit, elt starkl skydd som skall<br>
hävdas. Myndigheternas arbete med att dokumentera värdena och ge<br>
underlag för planläggning och tillständsbeslul bör, så som bl. a. Länsarki-<br>
leklföreningen saml flera länsstyrelser och kommuner framhåller, inriktas<br>
så att riksintresseområdena kan preciseras och avgränsas i kommunala<br>
översiktsplaner på ett sätt som är ägnat att belysa de väsentliga skyddsin<br>
tressena. Jag vill alltså betona att avgränsningen av områdena skall göras<br>
utifrån de värden som verkligen är skyddsvärda. Vid de bedömningar som<br>
därvid görs är det - som jag var inne på när jag behandlade avgränsningen<br>
av områden som omfattas av 3 kap. NRL (avsnitt 4.8) - inte meningen att<br>
de statliga myndigheterna skall la till "säkerhetszoner" för atl
försäkra sig<br>
om ett statligt inflytande om en exploateringsålgärd aktualiseras i närheten<br>
av det riksintressanta området. Skulle en sådan åtgärd aktualiseras följer<br>
av PBL-förslaget att staten ändå har inflytande i ett sådant fall. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 framgår nämligen av 12 kap. 1 § PBL att slalen kan ingripa om en
kommunal plan innebär atl etl riksintresse inte har lillgodosetls och det
gäller självfallet oavsett om exploaleringsåtgärden som ifrågasätts ligger inom
eller i sådan anslulning lill riksintresset all delta påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av övervägandena tidigare är kunskapsunderlaget för all avgränsa
områden av riksiniresse för rennäringen och yrkesfisket inte lika gotl som för
l.ex. naturvården och kulturminnesvärden. Dessutom kan de för rennäringen
viktigaste intresseområdena variera över tiden genom all t. ex. viktiga
vinterbetesomräden under en period kan minska i belydelse genom
skogsbruksåtgärder, medan normalt mindre vikliga omräden under motsvarande
period kan öka i betydelse genom förbättrad lavtillväxl etc. Därmed ändras
också flyttningsvägarna och betesområdena vid flyttningarna. Motsvarande
förekommer i viss mån också för fisket. Det är av dessa skäl inte möjligt atl
på samma sätt som för naturvården etc. ställa krav på att ansvariga myndigheter
för rennäringen och fisket skall kunna precisera kunskapsunderlaget lika långt.
Man får emellertid utgå från att det genom lantbruksnämndernas och fiskenämndernas
försorg, i samverkan bl. a. med berörda näringsorganisationer och kommuner, med
liden växer fram ett allt bättre kunskapsunderlag för atl bedöma olika områdens
betydelse för näringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av atl vissa remissinstanser har pekat på svårigheter att ange
områden av särskill stor betydelse för rennäringen vill jag framhålla alt det
torde vara viktigare att en grundläggande redovisning görs av olika
markområdens betydelse för skilda led i rennäringens bedrivande, än alt de
omräden avgränsas i förväg som med hänsyn till sin avgörande belydelse för
rennäringen i en viss sameby är av riksintresse för rennäringen. För att den av
mig föreslagna bestämmelsen om de sistnämnda områdena skall få den avsedda
betydelsen, är det självfallet inte nödvändigt att en heltäckande kartläggning
av sädana omräden görs i ett sammanhang och innan NRL träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsunderiagel
bör för de bestämmelser som gäller värdefulla ämnen och material principiellt
kunna utformas på ett liknande sätt som för naturvärdens m. fl. intressen.
Nuvarande kunskaper gör dock att man får tänka sig atl kunskapsunderlaget byggs
upp successivt. I ett första skede bör inriktningen vara att få bättre kunskap
om sådana områden mol vilka riktas anspråk som är oförenliga med ett utnyttjande
av de resurser som översiktligt kan bedömas finnas i områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de bestämmelser som gäller behovet av mark- och vatten<br>
områden för större anläggningar av olika slag och för totalförsvarsintres<br>
sen bör, som också framhålls i promemorian, utgångspunkten vara, alt<br>
myndigheterna bör kunna redovisa elt väldokumenterat material som un<br>
derlag för den kommunala planeringen. Materialet bör i princip omfatta<br>
alla anspråk på mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för de<br>
ifrågavarande verksamheterna, oberoende av om anspråken kan anses<br>
vara av lokall, regionalt eller nationellt intresse. Tydlig skillnad bör natur<br>
ligtvis göras mellan anspråk som följer av redan etablerad verksamhei och<br>
anspråk som följer av planer och program för verksamhetens utveckling.<br>
118</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller etablerad verksamhet bör materialet
ange de områden där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>staten behöver ha kontroll
över bebyggelseutvecklingen m.m. När det gäller nya markanspräk torde det inte
alltid vara nödvändigt att den ansvariga centrala myndigheten i förväg anger
vad myndigheten anser vara av riksintresse för sektorn i fråga. Det finns
anledning atl utgå frän atl kommunerna normall tar stor hänsyn till de anspråk
som myndigheterna redovisar, eftersom det är etl allmänt intresse att de typer
av anläggningar som bestämmelsen avser kommer till utförande. Syftet med en
särskild beslämmelse om riksintressen i dessa fall är alt, då det finns delade
meningar mellan staten och kommunen, del nationella intresset av att
anläggningen i fråga kan komma till stånd och utnyttjas skall kunna hävdas.
Det blir dä länsstyrelsens sak under samråden med kommunen i
planläggningsfrågor att, på grundval av det material som den ansvariga centrala
myndigheten har redovisat, hävda del nationella intresset.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här ocksä
framhålla att åtskilliga sådana verksamheter som är av nationellt intresse
bedrivs av enskilda intressenter. Det är naturliglvis av stor betydelse all
ocksä dessa intressenter har en god framförhållning i sin planering och delger
de myndigheter som handhar frågor om fysisk planering det underiag som kan
vara av betydelse för planläggningen i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågor om vilka kriterier
som bör vara uppfyllda för att ett område skall anses vara av riksintresse för
en viss verksamhei kommerjag att behandla ytlerligare i specialmotiveringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheternas
resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har när jag tidigare redogjorde för det kunskapsunderlag som behövs för
tillämpningen av NRL (avsnitt 2.4) framhållit atl en slor del av detta underlag
redan finns tillgängligt genom att de föreslagna bestämmelserna i stor
utsträckning lillämpas redan i gällande ordning. De myndigheter som berörs har
resurser för att klara kunskapsförsörjningen. När det gäller de särskilda
utredningsfrågor som jag nyss har redovisat, avser dessa i stor utsträckning en
översyn av tidigare utförda utredningar m. m. De ytterligare
utredningsinsatser som behövs avser frågor som de berörda myndigheterna har
ett ansvar för redan nu. Jag anser därt'ör atl någon förstärkning av
myndigheternas resurser inte behövs med anledning av mina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Särskilda utredningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL tas in en bestämmelse som ger regeringen rätt att i visst fall besluta att
en eller flera kommuner skall redovisa till regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer hur kommunen avser alt ta hänsyn till en viss fråga som
rör hushållningen med naiurresurser. Länsstyrelsen och andra statliga
myndigheter åläggs atl anmäla till regeringen om det uppkommer behov av sädan
redovisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget: Överensstämmer
i sak med mitt förslag (se promemorian s. 125-127).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Promemorieförslagel har allmänt
accepterats av re-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>missinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Genom PBL och NRL kommer den fysiska riksplaneringen alt ingå
i den normala planeringen som bedrivs av kommunerna. Kommunerna har att
redovisa och beakta riksintressena som de anges i NRL. Förfarandereglerna i PBL
ger garantier för att en dialog kommer till slånd mellan staten och kommunerna
i samband med planläggning, och ytterst ansvarar staten för atl riksintressen
och mellankommunala intressen las lill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian kan man också utgå från att det inte bara i
planläggningssammanhang utan också i övrigt upprätthålls kontakt mellan länsstyrelser
och kommuner genom ömsesidig information om den planering som pågår på olika
håll hos myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kontakterna mellan staten och kommunerna kan det bli aktuellt atl överväga bl.
a. om nya mark- och vattenanvändningsfrägor som bedöms viktiga för
hushållningen med naturresurserna bör föras in i NRL. Del kan också uppkomma
tveksamhet huruvida en viss mark- eller vattenanvändningsfråga omfallas av de
regler som gäller riksintressen eller om de nationella intressena kan anses
vara tillvaratagna pä ett tillfredsställande sätt i planeringen. Det kan därvid
visa sig lämpligt att låta en eller flera kommuner till regeringen redovisa sin
syn på frågor av det angivna slagel, innan några närmare åtgärder vidtas frän
regeringens sida. NRL bör därför innehålla en bestämmelse som ger regeringen
rätt att besluta om sådana redovisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller behov av all samordna verksamheter i flera kommuner för att lösa
större frågor om hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i
övrigt, kan på molsvarande sätt behov finnas atl få till stånd en redovisning
från kommunerna av deras syn på hushållningsfrågorna. Även i sådana fall bör
således regeringen ha möjlighel all besluta om redovisning från en eller flera
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrådsremissen konstaterade jag att en del remissinstanser har uttryckt
farhågor för att markanvändningsbeslut enligt PBL främsi i förhållande till
jordbruket och skogsbruket kan få negativa effekter för näringarnas ekonomi.
Jag anförde därvid all den redovisningsmöjlighet som jag nyss beskrivit skulle
kunna utnyttjas av regeringen i fall då det fanns anledning att förmoda att de
samlade effekterna av många kommunala beslul enligl PBL skulle få allvariiga
konsekvenser för näringarna. Jag förutskickade också alt jag i propositionen med
förslag till PBL avsåg all föreslå regeringen ett tillägg till beslämmelserna
om planföreläggande (12 kap. PBL) som skulle möjliggöra för regeringen atl
ingripa mot kommunala beslut som bedöms kunna innebära allvarliga men för
näringarna. Jag vill nu erinra om att det - på de skäl jag anförde vid min
föredragning av propositionen om PBL i fråga om reglering av bebyggelse m. m. i
naturvårdslagen (prop., avsnilt 5.4.3) - inte längre finns behov av en sådan
planföreläggandemöjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Frågor om utredningskostnader</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag tidigare redovisade min syn pä kunskapsförsörjningen i anslutning till
hushällningsbestämmelserna (avsnitt 2.4) framhöll jag, all utgångspunkten
måste vara att det grundläggande materialet för att bedöma det allmännas
intressen i ett ärende skall tillföras ärendel av kommunen och länsstyrelsen.
Sökanden belyser naturiigtvis sina egna intressen i ett ärende, och eventuella
motstående enskilda intressen tillförs normalt ärendet av sakägarna, dvs. de
personer som berörs av ett tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu finns en långtgående planering hos kommuner och länsstyrelser som belyser
markanvändningsfrågorna. Som har angetts tidigare torde det normala bli att
befintligt kunskapsmaterial är tillfyllest för atl man skall kunna la slällning
till och bedöma de allmänna inlressena i etl lillslåndsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller företag med slor omgivningspåverkan kan det emellertid vara svårt
att bedöma hur ett visst företag förhåller sig till de hushållningsbestämmelser
som här har föreslagits. Det gäller främst i sådana fall då områden av
riksintresse berörs. Särskilda utredningar kan då bli erforderliga. I vissa
fall kan sökanden själv utföra eller låta utföra dessa, men del kan också bli
nödvändigt att uppdra åt någon stallig myndighet eller särskild sakkunnig alt
närmare belysa en fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss sade är del en utgångspunkt att det bl. a. ankommer på kommunerna alt
belysa det allmännas intressen. De utredningar som behövs för detta torde
ibland kunna vara av sådant slag att de knappast kan anses ingå i kommunens
normala planeringsansvar. Det kan vara rimligt att kommunen i sådana fall har
möjlighet atl ta ut ersättning av sökanden i ett ärende för sådana utredningar.
Svenska kommunförbundet har, när det gäller regeringsprövning av industrianläggningar
m. m., i sitt remissyttrande föreslagil att det i NRL införs regler som ger en
kommun rätt att ta ut ersättning av exploatören/industriföretaget för
utrednings- och planeringsinsatser som behövs för bedömningen av ett företags
lämplighet med hänsyn till hushållningen med naturresurser. Enligt förbundet
visar erfarenheterna frän senare tid att kommunerna behöver ett sådani
lagreglerat slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa lagar som avser tillståndsprövning av verksamheler finns regler om
skyldighel för sökanden all bekosta utredningar som tillståndsmyndigheten
beslutar om. Sådana regler finns l.ex. i miljöskyddslagen (I4§) och i
vattenlagen (20 kap. 6§). Del är självklart alt sådana regler kan användas när
det gäller alt i mål enligt den aktuella lagen belysa frågor av det slag som
regleras i NRL. Kommunerna har naturliglvis möjlighet att peka på behovet av
utredning i vissa avseenden, och del finns inget hinder för beslutsmyndigheten
alt, om det är lämpligt, ge något kommunalt organ i uppdrag att utföra utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mänga goda skäl talar för
att regeringen bör ha möjligheter att i samband<br>
med tillståndsprövning enligt 4 kap. NRL besluta om utredningar som skall<br>
bekostas av sökanden. Regler med denna innebörd kan också vara av<br>
intresse vid tillståndsprövning enligt andra lagar. Enligt min mening behö<br>
ver emellertid närmare undersökas hur regler av detta slag bör ulformas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>iti</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 Jag är således inte beredd all nu lägga fram någol förslag. Jag
avser alt i annal sammanhang föreslå regeringen att en särskild utredare
tillkallas för att utreda dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Regeringsprövning av stora industrianläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
1 NRL - 4 kap. — tas in bestämmelserom att vissa industrianläggningar m.m. inte
får utföras utan tillstånd av regeringen. Bestämmelserna ersätter 136a §
byggnadslagen om regeringsprövning av industrianläggningar m. m. vad avser
hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Följande slag av nya anläggningar får inte utföras utan tillstånd av
regeringen: järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk, massafabriker
och pappersbruk, fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk
produktion, fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel,
cemenlfabriker, anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av
regeringen enligt lagen om kärnteknisk verksamhet och anläggningar för att
bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställnig
av kärnbränsle, anläggningar för eldning med fossilt bränsle om anläggningen
har en tillförd effekt om minsl 200 MW samt anläggningar för att utvinna ämnen
och material inom obrutna fjällområden. Tillstånd av regeringen krävs även för
alt bygga plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller
gas i havsområden och för att ankra eller förtöja sådana plattformar för
reparation, ombyggnad eller av annan anledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
Regeringen kan i vissa fall medge undanlag från kravet på tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Regeringen kan under vissa föruisättningar besluta att en anläggning eller åtgärd,
som inte är obligatoriskt prövningspliktig, inte får utföras utan tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Regeringen är i princip förhindrad all lämna tillstånd om inte den kommun inom
vars område etableringen skall ske, har tillstyrkt delta. I vissa
undantagssituationer kan dock regeringen lämna tillstånd utan hinder av att
kommunal tillstyrkan inte föreligger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Regeringsprövningen enligt NRL av stora industrianläggningar m.m. samordnas med
prövningen enligt miljöskyddslagen, fastbränslelagen och vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Länsslyrelsen har tillsyn över eflerievnaden av vad som föreskrivs i och
beslutas med stöd av 4 kap, NRL. Straffbestämmelserna skärps jämfört med
nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.1
Behovet och omfattningen av en regeringsprövning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
NRL - 4 kap. - las in bestämmelser om att vissa industrianläggningar m. m. inte
får ulföras utan tillstånd av regeringen. Bestämmelserna ersätter 136a§
byggnadslagen om regeringsprövning av industrianläggningar m.m. vad avser
hushållningen med landels samlade mark- och vattentillgångar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med milt förslag (se promemorian s. 129-133).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet har inte haft någol all erinra mol promemorieförslaget. Några
instanser är dock kritiska mot det föreslagna prövningssystemet och föreslär i
stället en prövning som mer anknyter till prövningen enligl miljöskyddslagen.
Några remissinstanser anser att bestämmelserna om regeringsprövning bör
arbetas in i PBL eller miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Bestämmelserna i 136a§ byggnadslagen om regeringsprövning av
viss industriell eller liknande verksamhei infördes, efter förslag i prop.
1972:111 bil. 2 om hushållning med mark och vatten (CU 35, rskr 348), som ett
av flera genomförandemedel i den fysiska riksplaneringen. Bestämmelserna har
därefter kompletterats vid flera tillfällen. Nu gällande prövningsregler
innebär alt regeringen skall pröva tillkomsten och lokaliseringen av
industriell eller liknande verksamhet, som är av väsentlig belydelse för
hushållningen med energi, med träfiberråvara eller med landets samlade mark-
och vattentillgångar. Nyanläggning av vissa uppräknade verksamheter skall
alltid prövas av regeringen. I vissa fall kan dock regeringen medge undantag
från denna prövningsskyldighet. Även för andra anläggningar än de som är
uppräknade i lagrummet och för utvidgningar av verksamheter kan i ett enskilt
fall beslutas om regeringsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt tidigare har i lagrådsremissen angående PBL förutsatts att den
framtida regleringen av ett prövningsförfarande motsvarande del i 136a§
byggnadslagen skall övervägas i arbetet med en naturresurslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
det prövningssyslem som i dag finns i I36a§ har från skilda håll, framför allt
från näringslivets organisationer, i remissyttranden över departementspromemorian
men även i andra sammanhang, framhållits att det behöver förbättras och
förenklas. Det har även hävdats alt prövningen är onödig och därför bör
avskaffas. De remissinstanser som ställt sig kritiska till promemorieförslaget
är bl. a. koncessionsnämnden för miljöskydd, statens industriverk, ett antal
kommuner och Näringslivets bygg-nadsdelegalion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller hushållningen
med energi och med träfiberråvaror innehåller promemorian inga regler om
regeringsprövning. Behovet av en prövning med hänsyn lill dessa
hushällningsaspekter övervägs f n. i särskild ordning inom regeringskansliet.
Jag tar därför inte upp den frågan i detla sammanhang. Jag vill emellertid
erinra om alt det i fastbränslelagen (1981:599, omtryckt 1984:641) har införts
en energipolitisk prövning av kolanvänd-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 ning (prop. 1983/84:158, NU 44, rskr 390). Enligt dessa
bestämmelser, som trädde i kraft den 1 juli 1984, krävs tillstånd av regeringen
eller den myndighet som regeringen beslämmer för anläggningar med en tillförd
effekt överstigande 500 kW. Tillstånd behövs dock inte om tillstånd lill
anläggningen har meddelats enligt I36a§ byggnadslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
bestämmelserna om regeringsprövning med hänsyn till hushållningen med landets
samlade mark- och vattentillgångar infördes i byggnadslagen år 1972 var det
primära syftet att lillgodose hushållningen med mark-och vallenområden av stor
betydelse frän nationell synpunkt. Avsikten var atl utifrån riktlinjerna i den
fysiska riksplaneringen få lill stånd en tidig, allsidig och enhetlig prövning
av sådana industriella verksamheler som tar i anspråk eller förändrar
karaktären hos naturresurser som det råder särskild knapphet på och som är
eller kan väntas bli föremål för konkurrerande anspråk. Att prövningen lades
på regeringen motiverades bl. a. med att ingen annan än regeringen kunde
åstadkomma en allsidig prövning med en sammanvägning av bl. a.
miljöskyddsmässiga, arbetsmarknadspoliliska och regionalpolitiska synpunkter.
Framför allt ansågs det viktigt att avgöranden av de ifrågavarande slagen
träffades av ett organ som det går atl utkräva politiskt ansvar av (prop.
1972:111 bil. 2 s. 361 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
bestämmelserna i 136a§ infördes har en i väsentliga avseenden annorlunda
situation inträtt vad gäller kunskapsförsörjningen och planeringsläget. Som
jag tidigare redovisat har i den fysiska riksplaneringen staten och kommunerna
i samarbete utfört etl omfattande arbete med program och planer. Detta har
medfört atl del nu finns ett mera Ullförlitligt underlag för att göra
lokaliseringsöverväganden belräffande miljöstörande och resurskrävande
industrier. Detta har i sin tur medfört att regeringen numera inte har
anledning att i samma utsträckning som i den fysiska riksplaneringens
inledningsskede pröva verksamheter med hänsyn till hushållningen med mark och
vatten. Regeringen har därför i flera fall kunnat medge undantag från
prövningsskyldighelen. Av samma skäl har regeringen i minskad utsträckning
haft anledning att förbehålla sig prövningen av verksamheler. Antalet ärenden,
som avsett mark- och valtenhushåll-ningsprövning, har bl. a. därför minskat
under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ordning som jag har föreslagil för alt ge NRL:s bestämmelser genomslagskraft
innebär att bestämmelserna skall tillämpas i mål och ärenden enligl de
författningar i vilka detta särskill föreskrivs. Sådana föreskrifter bör tas in
i flera av de lagar där beslutsfattandet berör sådana anläggningar vilka nu
omfattas av prövningsskyldigheten enligt 136a§ med avseende pä hushållning med
mark och vatten. Härigenom skapas garantier för att NRL:s
hushållningsbestämmelser beakias vid tillståndsprövningen av dessa
verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan mot den nu angivna bakgrunden ifrågasättas om det finns något behov av att
pröva t. ex. en industrietablering i annan ordning än enligt den speciallagstiftning
som är tillämplig beträffande verksamheten i fråga. För egen del anser jag dock
att en regeringsprövning behövs i vissa fall. De huvudsakliga skälen till min
uppfattning är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
etableringar har på grund av sin betydande omfattning eller eljest<br>
124</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ingripande beskaffenhet en myckel slor inverkan på
omgivningen. Anlägg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningarnas
storlek och deras omgivningskonsekvenser innebär risker för Prop. 1985/86; 3
konflikter med etl slorl antal andra markanvändningsintressen. Elablering-arna
berör och engagerar oftast många människor. Eiableringarna släller också ofta
stora krav på olika samhälleliga följdinvesieringar, t. ex. i form av vägar och
annan infrastruktur. Normalt har också en etablering belydelse för
sysselsättningen och utvecklingen inom en större region, ibland t. o. m. för
hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
enligl speciallagstiftningen av etableringar av detta slag drar
erfarenhetsmässigt ut på tiden, bl. a. som en följd av de möjligheler till
överklaganden som finns. Ibland kan prövning behövas enligl flera lagar, l.ex.
byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1981:872, ändrad senast 1983:517),
miljöskyddslagen och lagen (1974:890) om vissa mineralfyn-digheter
(minerallagen, ändrad senasl 1984:676).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening naturligt atl regeringen har inflyiande över och tar ett
politiskt ansvar för tillkomsten och lokaliseringen av industriella och
liknande etableringar, som medför stor omgivningspåverkan och som samtidigt
ofta har stor betydelse för sysselsättningen eller för andra viktiga
samhällsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
flertalet av de remissinstanser som har ställt sig kritiska till det i
promemorian föreslagna prövningssystemel delar i och för sig denna uppfattning,
Elt förslag lill ändrad prövningsordning som skisseras av bl. a. koncessionsnämnden
för miljöskydd och statens industriverk innebär sålunda inte att
regeringsprövningen av de nämnda eiableringarna skulle slopas. Däremot föreslås
en ändrad handläggningsordning som i huvudsak går ut pä att förfarandet inleds
hos koncessionsnämnden, som sedan med eget yttrande underställer regeringen
ärendet för avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan handläggningsordning innebär dock all regeringsprövningen och därmed
också det definitiva beskedet i lokaliseringsfrågan kommer i etl sent skede i
prövningsprocessen och i sökandens planeringsprocess. Dessutom blir regeringens
möjlighel till inflytande i praktiken avsevärt beskuren med tanke på att
projekteringen då har drivits relativt långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening ligger det såväl i sökandens som i det allmännas iniresse att i ett
tidigt skede kunna få klarlagt om en etablering kan tillåtas pä en viss plats.
Är lokalisering till den tilltänkta platsen olämplig eller är del tveksamt om
verksamheten över huvud taget bör fä komma till slånd i landet, är det viktigt
atl sökanden får besked härom innan projekieringen har drivits alltför långt.
Ett positivt tillständsbeslul pä grundval av en allsidig och samlad bedömning
av etableringen innebär en garanti för sökanden atl fortsätta sitt
projekteringsarbete. Som jag senare (avsnitt 6.6) kommer atl föreslå bör
nämligen regeringens beslut som regel vara bindande vid efterföljande prövning
enligt speciallagstiftningen. Visseriigen kan därvid den närmare ulformningen
av projektet modifieras, men det behöver som regel inte förändras i någon avgörande
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att regeringsprövningen skall tjäna syftet alt ge förelagen ett tidigt besked i
etableringsfrägan är del viktigt att prövningen inte drar ul på liden. Det är
därför angelägel att den verkligen får den avsedda övergripande karaktären
utan tidsödande granskning av olika detaljfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>De
hushållningsbestämmelser som enligl vad jag tidigare har förordat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
ingå i NRL bör självfallel vara tillämpliga vid regeringsprövningen, I enlighet
med vad jag nyss anförde om prövningens syfte bör regeringen kunna väga in även
andra allmänna intressen än de som avhandlas i NRL, t,ex. sysselsättning,
regional balans, råvarutillgång samt energi- och industripolitiska mål. En
sådan allsidig prövning görs enligt nuvarande beslämmelser och föreslås även i
departementspromemorian. Förslaget har inte mött någon erinran från
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har tagil upp frågan om inte regeringsprövningen av vissa förelag bör tas in i
en särskild lag. Lagrådel pekar pä den av mig beskrivna utvecklingen, som jag
också redovisade i lagrådsremissen, och anför att de motiv som år 1972
föranledde atl bestämmelserna i 136a§ byggnadslagen infördes som ett av flera
genomförandemedel i den fysiska riksplaneringen inte längre kvarstår. Lagrådet
anser ocksä att det, om NRL:s regelsystem genomförs såsom förutskickas i
remissen, kommer atl finnas effektiva medel för alt i del enskilda fallet styra
lokaliseringen av industriell verksamhet som lar i anspråk eller förändrar
karaktären hos naturresurser av nationellt intresse. Mot denna bakgrund anför
lagrådel - i likhet med vad jag själv anfört - att det måste ifrågasättas om
det finns behov av atl pröva t. ex. en industrietablering i annan ordning än
enligt den speciallagstiftning som är tillämplig beträffande verksamheten i
fråga, Lagrådel lar vidare upp vissa av de argument för en regeringsprövning
som jag nyss har redogjort för och anför att den reglering som föreslås - så
som lagrådet uppfattar den - har karaktären av en allmän etableringsprövning när
det gäller vissa industrianläggningar. Lagrådet anser atl det starkt mäste ifrågasättas
om en etableringslagstiflning med angivet innehåll och uiformning har sin plats
i NRL och anför vidare följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
beslämmelserna fogats in i NRL inger naturliglvis läsaren den föreställningen
att de utgör en integrerande del av lagstiftningen om hushållningen med
naturresurser. Så synes emellertid inte vara fallet. Någon direkt koppling
finns l.ex. inte mellan de inledande bestämmelserna i 1 kap. I § och beslämmelserna
i 4 kap. En annan sak är alt hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. skall
vara tillämpliga vid regeringsprövningen. För undvikande av de misstolkningar
som kan uppstå genom atl beslämmelserna om lillätlighelsprövning av
industrianläggningar m. m. finns infogade i NRL förordar lagrådet atl 4 kap.
bryts ut ur lagförslaget för alt bilda en särskild lag. Ell ytterligare skäl
härför är den stora belydelse beslämmelserna har för utbyggnaden av industrier
i riket. Lagen kan lämpligen benämnas lag om lillåtlighetsprövning av vissa
industrianläggningar m. m. Anknytningen till NRL fär då ske enligl den teknik
som valls i NRL. Skulle emellertid syftet med 4 kap. vara atl alltjämt endast
hushålla med landets mark- och vattenområden och bestämmelserna sålunda anses
ha sin plats i NRL, bör detta klart framgå av laglexten i den inledande
paragrafen i 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av lagrådets synpunkter vill jag peka på atl regeringens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prövning enligt 136a S
byggnadslagen har karaktär av etableringsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förutom styrningen av
lokaliseringen av vissa industrier i enlighet med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>p</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>riksdagens rikllinjer i den fysiska riksplaneringen
har förutsatts atl rege-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
belräffande vissa större förelag - som pä grund av sin betydande Prop. 1985/86;
3 inverkan på den omgivande fysiska miljön kan sägas ha betydelse för
hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar - skall pröva
lokaliseringen med hänsyn lill bl. a. miljöskyddsmässiga, arbetsmarknadspoliliska
och regionalpoliiiska synpunkler. Jag skall strax återkomma till vilka slag av
anläggningar som generelll skall kräva tillstånd av regeringen men vill redan
nu framhålla all urvalet har skett mol bakgrund bl. a. av all anläggningarna
har sädan karaklär att de normall har stor betydelse för hushållningen med landels
samlade mark- och vattentillgångar. Jag vill också här nämna alt jag kommer
att föreslå all regeringen genom beslul i varje enskill fall skall kunna
förbehålla sig prövning av andra anläggningar än de nu avsedda, om en viss
anläggning kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande
beskaffenhet. Urvalet av anläggningar som skall prövas och förutsättningarna
för atl regeringen skall kunna förbehålla sig prövning visar enligt min mening
tillräckligt lydligt all frågorna om hushållning med landets samlade mark- och
vattentillgångar ulgör den centrala beståndsdelen i prövningen. Att bestämmelserna
om prövningen tas in i NRL understryker ocksä delta. Däremol är del inte
meningen — vilket också gäller för prövningen enligl I36a§ byggnadslagen - alt
prövningen endasi skall avse hushållningen med mark-och vaitenomräden. Jag vill
här vidare peka på all regeringsprövningen även syftar till att i ett
sammanhang få tillståndsfrågan avgjord enligt flera lagar där frågorna om
användning av mark- och vattenområden för olika ändamål är centrala och där
bestämmelser om prövningen nu i allt väsentligt blir preciserade i NRL. Mol
den här bakgrunden anser jag lill skillnad mol lagrådet atl bestämmelserna har
sin plats i NRL. Jag kan inte heller dela lagrådets uppfattning all del finns
behov av alt i den inledande paragrafen i 4 kap. NRL precisera prövningens
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
beslul bör på samma sätt som f.n. kunna förenas med villkor för alt tillgodose
allmänna iniressen. Jag ålerkommer lill detta i specialmotiveringen.
Tillståndet bör även kunna göras beroende av att saken inom viss tid fullföljs
genom ansökan om prövning enligt miljöskyddslagen. Detta stämmer överens med
dagens ordning och med förslaget i promemorian. Remissinstanserna har inte haft
något atl erinra mot dena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
närmare formerna för en regeringsprövning har övervägts av en arbetsgrupp inom
regeringskansliet. Gruppens arbete har redovisats i PM 1984-09-29,
Regeringsprövning av industrianläggningar m.m. Möjligheter till förenkling. Sammanfattningsvis
anser arbetsgruppen att den prövningsordning som har föreslagits i
departementspromemorian angående NRL ger den enklaste och snabbaste
handläggningen jämfört med andra diskuterade alternativ, bl.a. del som
koncessionsnämnden och industriverket har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 6.2 Prövningspliktiga anläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:107.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Följande slag av nya anläggningar får inte utföras utan tillstånd av
regeringen: järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk, massafabriker
och pappersbruk, fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk
produktion, fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel,
cementfabriker, anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av
regeringen enligt lagen om kärnteknisk verksamhei och anläggningar för alt
bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställnig
av kärnbränsle, anläggningar för eldning med fossilt bränsle om anläggningen
har en tillförd effekt om minst 200 MW saml anläggningar för att utvinna ämnen
och material inom obrutna fjällområden. Tillstånd av regeringen krävs även för
att bygga plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller
gas i havsområden och för att ankra eller förtöja sådana plattformar för
reparation, ombyggnad eller av annan anledning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i stort med milt förslag. I promemorian föreslås dock alt
obligatorisk prövningsplikt skall gälla för vindkraftverk av viss storlek (se
promemorian s. 133—139). Samtidigt krävs det enligt promemorieförslaget inte
någol tillstånd för byggande m. m. av plattformar som är avsedda att användas
vid utvinning av olja eller gas i havsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Promemorieförslaget godtas i allmänhet. Elt par remissinstanser anser dock alt
laglexten bör preciseras i vissa avseenden. Vidare ifrågasätter några
remissinslanser om tillsländsplikten bör omfatta samtliga angivna anläggningar.
Även förslag om att ytterligare anläggningar skall vara prövningspliktiga
framförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I 136a§ andra stycket byggnadslagen finns angivet de slag av
nyanläggningar som alllid skall prövas av regeringen. Förteckningen omfattar
sådana verksamheter som generelll sett ansetts ha betydelse för hushållningen
med sådana mark- och vattentillgångar som är värdefulla från nationell
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående har jag föreslagit alt en regeringsprövning skall avse sådana
etableringar som - samtidigt som de har betydelse för viktiga samhällsintressen
- har stor påverkan på omgivningen. Att uttömmande ange vilka anläggningar och
verksamheler som är av sådan beskaffenhet att de bör vara obligatoriskt
prövningspliktiga är inte möjligl. Inte bara en verksamhels art utan även dess
lokalisering och utformning i det enskilda fallet är härvid av betydelse. Vissa
anläggningar och verksamheter har dock normalt sådan inverkan på omgivningen
alt deras tillkomst och lokalisering som regel bör prövas av regeringen.
Belräffande dessa bör därför föreskrivas alt regeringsprövning alltid skall
ske. Även andra anläggningar och verksamheter bör, som jag senare (avsniti
6.4) kommer att föreslå, i vissa fall kunna prövas av regeringen. Självfallet
finns det även bland de typer av anläggningar och verksamheler som bör vara
obligato-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riskt
prövningspliktiga sådana som i ett visst fall inte är av den betydelsen
Prop. 1985/86: 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det är motiverat med en regeringsprövning. Det är emellertid omöjligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
i lagtexten för alla typer av anläggningar och verksamheler göra en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meningsfull
gränsdragning mellan etableringar som inte behöver prövas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
sädana som bör omfattas av prövningsplikten. Därför bör det öppnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
möjlighet för regeringen att i enskilda fall medge undantag från kravet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
tillstånd. Den frågan kommerjag atl behandla i del följande (avsnill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppräkningen
av prövningspliktiga anläggningar och verksamheler bör göras sä fullständig som
möjligl, så alt det endast i undantagsfall blir aktuellt alt pröva en
anläggning eller verksamhet som inte ingår bland de särskilt uppräknade. Både
för kommunerna och för berörda företagare ger en sådan ordning en fastare grund
för planering och åigärder av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
etableringar som är av sådan beskaffenhet att de bör prövas av regeringen
gäller normalt nya anläggningar. Utvidgning av en pågående verksamhet har
endast i undanlagsfall sådan inverkan på omgivningen atl en särskild
regeringsprövning är nödvändig. Normalt är den delaljprövning som sker enligt
annan lagstiftning tillräcklig i dessa fall. Jag föreslår därför att
obligalorisk prövningsplikt föreskrivs endast belräffande nyetablering av
anläggningar. Att även utvidgningar i vissa undantagsfall bör kunna prövas av
regeringen kommer jag atl behandla senare (avsnill 6.4). Jag återkommer strax
också till frågan om prövning av plattformar som är avsedda att användas vid
utvinning av olja eller gas inom havsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
anläggningar som anges i 136a§ andra siycket byggnadslagen och som prövas med
hänsyn till hushållningen med mark och vatten ansågs vid paragrafens tillkomst
generellt sett ha betydelse för hushållningen med sådana mark- och
vallentillgångar som är värdefulla från nationell synpunkt. I likhet med vad
som har föreslagils i departementspromemorian anser jag att förteckningen i
136a§ byggnadslagen över de prövningsplik-liga anläggningarna utgör en lämplig
utgångspunkt för alt bedöma vilka anläggningstyper som bör prövas enligl NRL.
Detta synsätt har inte mött någon erinran frän remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förteckningen
över prövningspliktiga anläggningar har vid remissbehandlingen av
departementspromemorian föranlett synpunkter från en del remissinstanser. Även
i andra sammanhang har från enskilda och organisationer framförts synpunkter i
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla de förändringar i förhällande lill nuvarande
bestämmelser och promemorieförslaget som bör genomföras i fråga om
prövningspliklens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fabriker
för petrokemisk produktion och framställning av kemikalier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de anläggningar som omfattas av den nuvarande prövnings<br>
plikten för fabriker där det framställs oorganiska eller organiska kemikalier<br>
avser produktionen ofta framställning av mindre volymer kemikalier. An<br>
läggningarnas påverkan på omgivningen är i dessa fall inte särskilt betyr<br>
dande. Flertalet av de verksamheter för vilka regeringen har medgett<br>
undantag från prövningsskyldigheten enligt 136a§ byggnadslagen har av-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 sen nyanläggningar av mindre, kemiska fabriker. Nägot skäl aft ha en
obligatorisk prövningsplikt för dessa mindre anläggningar finns enligt min
mening inte. Vid tung petrokemisk produktion och vid framställning av
baskemikalier kan man dock normalt räkna med en mer betydande omgivningspåverkan.
Mol denna bakgrund föreslår jag att prövningsplikten enligt NRL begränsas till
fabriker för tung petrokemisk produktion och för framställning av
baskemikalier. Med denna gränsdragning kommer exempelvis fabriker för
framställning av fin- och specialkemikalier inte alt omfattas av den
obligaloriska prövningsplikten. Jag kommer att exemplifiera detta ytterligare
i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningar
för kärnteknisk verksamhet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
136 a § andra styckel 5 och 6 byggnadslagen skall nyanläggning av
atomkraftanläggningar och anläggningar för upparbetning av alombränsle prövas
av regeringen. Andra verksamheler som rör hanteringen av uran kan enligt
nuvarande beslämmelser prövas av regeringen efter beslut i varje enskilt fall.
I de fall frågan om prövning av sädana verksamheter har aktualiserats, har
regeringen beslutat om prövning. Sålunda har i flera fall anläggningar för
förvaring av radioaktivt avfall prövats av regeringen enligt 136a§
byggnadslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny lag om kärnteknisk verksamhet trädde i kraft den 1 februari 1984 (prop.
1983/84:60, NU 17, rskr 135, SFS 1984:3). Lagen syftar bl. a. till aU tillvarata
säkerheten vid kärnteknisk verksamhet. Enligt 5 § i den nya lagen krävs
tillstånd för all kärnteknisk verksamhei. Frågor om tillstånd prövas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I förordningen
(1984:14) om kärnteknisk verksamhet (ändrad senast 1984:180), har regeringen
meddelat vissa generella tillstånd och delegerat beslutanderätten i vissa
tillståndsfrågor till statens kärnkraftinspektion och statens
strålskyddsinstitul. Delegafionen avser tillståndsfrågor som rör bl. a. mindre
mängder kärnämnen och rätt att la befattning med sådana ämnen för vissa angivna
ändamål, säsom undervisning, forskning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om prövningsplikt för kärntekniska anläggningar har kommenterats av några
remissinstanser. SGU anser att det saknas skäl alt föreskriva
prövningsskyldighet för anläggningar för atl bearbeta uranhaltigt material
eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. Den
prövning som sker enligt minerallagen är enligt SGU:s mening tillräcklig.
Statens vatlenfallsverk anser det rimligt alt frågan om prövning av l.ex. en
urangruva bedöms på samma sätt som prövningen av annan gruvverksamhet, dvs.
genom beslut om prövning i det enskilda fallet. Liknande synpunkler framförs av
KRAFTSAM och Svensk kärnbränsleförsörjning AB (SKBF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som föreslås i promemorian anser jag att även andra anläggningar
inom kärnenergiområdet än de som nu omfattas av prövningsplikt enligl 136 a §
normalt är av sådan betydelse att de bör bli föremål för en allsidig prövning
av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnteknisk
verksamhei prövas visserligen redan nu av regeringen en-<br>
130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ligt lagen om kärnteknisk verksamhei. Denna
prövning är emellertid inrik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tad
på de säkerhets- och strälskyddsproblem som föreligger vid det av- Prop.
1985/86; 3 sedda företagel. Prövningen enligt NRL skall som jag tidigare har
berört avse övergripande frågor rörande verksamhetens effekter på markanvändning
och miljö, transporter, sysselsättning m. m. Prövningen enligt de båda lagarna
omfattar således hell skilda frågor. Jag anser bl. a. därför att en prövning
enligl såväl NRL som lagen om kärnteknisk verksamhet i vissa fall kan vara
befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock inte rimligt alt prövningsplikten enligt NRL skall gälla för alla
kärntekniska anläggningar som omfallas av beslämmelserna i lagen om kärnteknisk
verksamhet. Den lagen reglerar även mycket små anläggningar, l.ex. lokaler där
kärnämnen eller radioaktiva preparat förvaras. Den avgränsning av
prövningspiikten som har föreslagits i promemorian är enligt min mening lämplig.
Det innebär atl prövningsplikten bör omfatta sådana företag beträffande vilka
den kärntekniska prövningen skall göras av regeringen. Krav på tillstånd enligl
NRL kommer därmed inte att gälla för anläggningar beträffande vilka regeringen
enligl lagen om kärnteknisk verksamhei har delegerat rätten att besluta om
tillstånd. Jag återkommer senare (avsnitt 6.6) till frågan om en samordning
mellan prövningen enligt NRL och den kärntekniska prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i uranhanteringen ingår brytning av uranhaltigt material eller andra
ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. Sådan verksamhet
innebär oftast omfattande anspråk på mark och vatten och kan medföra betydande
miljöstörningar. Med hänsyn till riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften
är det inte aktuellt med brytning av uran i Sverige för den svenska
kärnkraftsproduktionen. Skulle trots delta uran-brytning i Sverige
aktualiseras, bör regeringen självfallet pröva frågan. Obligatorisk
prövningsskyldighet bör därför enligt min mening föreskrivas beträffande
anläggningar för atl bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan
användas för framställning av kärnbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fossileldade
anläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ångkraftsanläggningar
och andra fossileldade anläggningar med en tillförd effekt överstigande 500 MW
är nu prövningspliktiga enligt 136a§ byggnadslagen. Regeringen har under
senare tid regelmässigt förbehållit sig prövningen även av fossileldade
anläggningar med en tillförd effekt som understigit 500 MW. Prövningsplikt för
fossileldade anläggningar föreslås i departementspromemorian gälla även enligl
NRL. På grund av det arbete som då pågick inom regeringskansliet med atl
utarbeta förslag till riktlinjer i samband med användningen av kol för
energiändamål lämnades dock inte något förslag vid vilken storleksgräns
prövningsplikt skall inträda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har nämnt
(avsniti 6.1) krävs enligl fastbränslelagen<br>
tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer för<br>
koleldade anläggningar med en tillförd effekt överstigande 500 kW, Till<br>
stånd enligl den lagen behövs dock inte om tillstånd till anläggningen<br>
meddelats enligl 136a§ byggnadslagen. I propositionen uttalade föredra<br>
ganden bl. a. (s, 57) att regeringen bör förbehålla sig prövningen enligt<br>
136a§ byggnadslagen av alla förbränningsanläggningar med en tillförd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 effekt om minst 200 MW och att föreskrifter om prövningsplikt för
sådana anläggningar bör tas in i NRL. Föredragandens uttalanden lämnades utan
erinran av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om prövningsplikt för fossileldade anläggningar har kommenterats av nägra
remissinstanser. Beträffande frågan vid vilken storleksgräns prövningsplikt
bör inträda anser statens planverk och länsslyrelsen i Stockholms län alt
gränsen i enlighel med vad som förordades i prop. 1983/84:158 om vissa
kolfrågor bör bestämmas till 200 MW. Statens naturvärdsverk anser däremot att
endasi anläggningar med en tillförd effekt överstigande 500 MW bör vara
generelll prövningspliktiga. Enligl statens vatlenfallsverk och KRAFTSAM bör prövningsplikt
inte gälla för kraflvärmeverk, medan däremot en generell prövningsplikt kan
övervägas för kondensanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening bör prövningsplikt enligt NRL gälla för stora fossileldade
anläggningar. Anläggningar som prövas enligt NRL bör, i likhet med vad som nu
gäller, inte omfattas av prövningen enligt fastbränslelagen. Vid
tillståndsprövningen enligt NRL bör regeringen beakia sådana energipolitiska
bedömningar som görs vid prövning enligt fastbränslelagen. Beträffande frågan
om den storleksgräns som bör gälla för prövningsplikten enligt NRL delar jag
den uppfattning som framfördes i den nämnda propositionen om vissa kolfrågor.
Jag föreslår alltså att prövningsplikt föreskrivs för alla fossileldade
anläggningar med en tillförd effekt om minst 200 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftsanläggningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås alt prövningsplikt skall gälla för slörre vindkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar bedömningen i promemorian atl större vindkraftverk har en sådan påverkan
på omgivningen i form av buller, inverkan på landskapsbilden m. m. alt det
finns betydande risker för konflikter med andra markanvändningsintressen,
såsom jordbruk, bevarandeintressen m. m. Stora vindkraftverk bör därför även
enligt min mening prövas av regeringen. Behovel av en sådan prövning har inte heller
ifrågasatts av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har emellertid visat sig vara svårt all ange vilka kriterier som bör vara
avgörande för frågan om prövning skall ske eller inte. Remissutfallet är delat
i denna fråga. Det är vidare oklart vilken omfattning en framtida utbyggnad av
vindkraft i Sverige kan länkas få. F. n. finns endast ett fätal anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund anser jag det mindre lämpligl att nu föreskriva en<br>
obligatorisk prövningsplikt för vindkraftverk. En ordning som jag senare<br>
kommer att föreslå (avsniti 6.4) och som innebär att regeringen i varje<br>
enskilt fall kan besluta om prövning är enligl min mening alt föredra.<br>
Regeringen kan då frän fall till fall bedöma om ett vindkraftverk skulle få<br>
sådan påverkan på omgivningen all en regeringsprövning bör komma till<br>
stånd. Jag anser det sannolikt att regeringen regelmässigt kommer att<br>
förbehålla sig prövningen av sådana vindkraftverk som är av storleksord-<br>
132</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ningen att de enligl promemorieförslaget skulle
omfattas av obligalorisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prövningsplikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
anläggningar inom de obrutna fjällområdena</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit alt utvinning av ämnen eller material inom obrutna
Qällområden skall kunna tillålas om det finns särskilda skäl för detta. Med
tanke pä den stora påverkan på omgivningen som en sådan verksamhet kan medföra
— och som jag tidigare har utvecklat närmare (avsnitt 4.6) - bör prövningsplikl
gälla för anläggningar för att utvinna ämnen eller material inom de obrutna
fjällområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Byggande
och ankring m. m. av plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av
olja eller gas i havsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i beslut under hösten 1984 förbehållit sig prövning enligt I36a§
byggnadslagen av verksamhei för montering, reparation och ombyggnad av
plattformar för s.k. offshoreverksamhet. Tidigare har regeringen efter
förbehällsbeslut prövat tillverkning av oljeutvinningsplattformar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om prövning av verksamheter för byggande m. m. av plattformar som är avsedda
att användas vid utvinning av olja eller gas i "havsområden har inte
behandlats i departementspromemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
plattformar som kan bli aktuella i svenska havsområden är normalt sädana som är
avsedda för utvinning av olja eller gas pä mycket stora vattendjup. Många av
dessa plattformar torde komma att ställa speciella krav på vattenområdena
beträffande bl. a. vattendjup, skyddade lägen och inseglingsförhållanden,
vilket begränsar antalet möjliga lägen. De arbeten som normalt utförs med
plattformarna - byggande, montering, ombyggnad, reparation, underhåll och
liknande åtgärder - samt plattformarnas storlek påverkar omgivningen på sådant
sätl alt det finns betydande risker för konflikter med andra intressen, t. ex.
fisket, friluftslivet, naturvården och sjöfarten. De speciella krav på
vattenområdena som jag nyss nämnde, innebär all anspråk på lägen för
plattformar främst lorde komma att riktas mot kusten i Göteborgs och Bohus län.
I detta kustområde bör, enligt vad jag tidigare har föreslagit, speciella
hushållningsregler gälla med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns
där. Enbari ankring eller förtöjning av en plattform kan i dessa områden
medföra stora konflikter, främsi genom den betydande inverkan pä
landskapsbilden som det medför. Av de skäl som jag nu har anfört anser jag att
det bör krävas tillstånd för att bygga plattformar som är avsedda all användas
vid utvinning av olja eller gas i havsområden och för att ankra eller förtöja
sådana plattformar för reparation eller ombyggnad eller av annan anledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regler som jag senare kommer att föreslå skall regeringen i särskilda fall
kunna medge undantag från kravel på tillstånd. Självfallel kan det gälla också
plattformar. Jag ålerkommer lill delta i specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Andra
typer av anläggningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utvidgad prövningsskyldighet enligt 136a§ byggnadslagen med hänsyn till
hushållningen med mark och vatten har föreslagits dels i remissyttran-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
över departementspromemorian (Ds Bo 1980:2) Tillåtlighetsprövning av viss
industriell verksamhet m.m.. Översyn av 136a§ byggnadslagen, dels i yttranden
som i övrigt kommit in till regeringen. Dessa förslag gäller bl. a. gruvor,
hamnar, fiber- och spänskivefabriker, flygplatser, militära övnings- och
skjutfält, större valtenförelag, anläggningar för omhändertagande av
miljöfarligt avfall, större s.k. risklaboratorier och anläggningar för
hybridisering av genetiskt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
om prövningsplikl för ytterligare anläggningar framförs även i remissyttrandena
över promemorieförslaget om NRL. Enligt fiskeristyrelsen bör sålunda
prövningsplikt övervägas för vågkraftverk. Med hänsyn till att skogen är en
viktig naturresurs anser Göteborgs kommun att prövningsplikl bör införas för
sågverk och vissa andra skogsindustriella anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss föreslagit att prövningsplikl skall gälla för gruvor för brytning av
uran m. m. och anläggningar för mineralutvinning i obrutna fjällområden. Del
är enligt min mening inte befogat all föreskriva generell prövningsplikl
enligl NRL för övriga typer av gruvor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
övriga anläggningar som enligt de nyss nämnda förslagen bör omfallas av
prövningsplikt gäller liksom för gruvor att de i vissa fall kan vara av sädan
betydelse att en mer övergripande prövning av tillkomsten och lokaliseringen
bör ske av regeringen enligt bestämmelserna i NRL. Detta kan vara fallet om
verksamheten medför särskilt stor omgivningspåverkan eller avses förläggas
till ell sådant område för vilket de tidigare föreslagna (avsnitt 4) särskilda
hushällningsbestämmelserna skall gälla. Oftast har dock dessa anläggningar liksom
många gruvor inte så stor inverkan på omgivningen alt det är nödvändigt med en
särskild regeringsprövning. Att föreskriva generell prövningsplikt för dessa
anläggningar anser jag därför inte vara befogat. I stället bör behovet av
prövning övervägas från fall till fall enligt den ordning som jag senare kommer
att föreslå (avsnitt 6.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller prövningen av skogsindustriella anläggningar med hänsyn till deras
belydelse för hushållningen med träfiberrävaror pågår det, som jag tidigare har
nämnt, överväganden inom regeringskansliet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Undantag från krav på tillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:105.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förstag:
Regeringen kan i vissa fall medge undantag från kravet på tillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 139).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet
remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget. Svenska
kommunförbundet och Norrtälje kommun föreslär dock atl regeringen i stället
för att avslå från prövningen bör tillämpa en förenklad tillståndsprövning. Om
promemorieförslaget genomförs, förutsätter kommunförbundet m.fl. att den
berörda kommunen alltid kommer att höras. Några kommuner anser vidare att
undantag inte bör få meddelas utan att den berörda kommunen har medgett detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitl förslag: Enligt 136a§ femte styckel byggnadslagen kan regeringen för
etl visst fall medge undantag från prövningsskyldigheten, om verksamheten inte
är av den belydelse som anges i första stycket, dvs. bl. a. om den inte har
väsentlig belydelse för hushållningen med landets samlade mark- och
vattentillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag har anfört i del
föregående (avsnitt 6.1) har de anläggningar och verksamheter för vilka
obligatorisk prövningsskyldighet enligt de nu föreslagna beslämmelserna skall
gälla, normall sett slor inverkan på omgivningen. I vissa fall kan det
emellertid inträffa att en etablering är av så begränsad omfattning att en
prövning inte är motiverad. I sädana fall bör regeringen, i likhel med vad som
nu gäller, kunna medge undantag från kravet på tillstånd. Jag ser ingen
anledning all för dessa fall föreslå nägon form av förenklad
tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag återkommer till det av
vissa remissinstanser framförda kravet på kommunal tillstyrkan när jag
behandlar frågan om det kommunala inflytandet (avsnitt 6.5).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När undantag från
tillståndskravet aktualiseras, bör en översikllig bedömning av företagets
betydelse göras. Huruvida kommunen därvid bör lämnas tillfälle att yttra sig
får bedömas från fall till fall. Det lorde många gånger komma att visa sig
naturiigl att kommunens ytlrande inhämias. Något krav på kommunall yttrande
anser jag dock inte bör föreskrivas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Prövning efter särskilt beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Regeringen kan under vissa förutsättningar besluta atl en anläggning eller
åtgärd, som inte är obligatoriskt prövningspliktig, inte fär utföras utan
tillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 140-142).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Endast ell fälal remissinslanser har kommenterat förslaget. Enligt dessa
behöver bestämmelserna preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt 136a§ sjunde stycket byggnadslagen kan regeringen
besluta om prövning även av andra verksamheter än de för vilka
prövningsskyldighet särskill har föreskrivits (förbehållsbeslut).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt
6.2) föreslagit alt uppräkningen i lagtexten av prövningspliktiga anläggningar
och verksamheter skall göras så fullständig som möjligt. Som jag då framhöll är
det dock inte möjligt alt uttömmande ange alla anläggningar eller verksamheter
som bör prövas av regeringen. Även andra etableringar än de obligatoriskt
prövningspliktiga kan i etl särskilt fall vara av sådan beskaffenhet, att
prövning bör ske. Regeringen bör därför, liksom nu är fallet, ha möjlighel att
i enskilda fall besluta aft en viss anläggning eller verksamhet inte får
anordnas utan tillstånd av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
krav pä tillstånd skall uppställas eller inte, måste naturiigtvis bedömas från
fall till fall. Vissa allmänna kriterier kan dock ställas upp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
bör exempelvis fordras om en anläggning eller verksamhei orsakar betydande
miljöstörningar eller andra betydande ingrepp i naturen. Inte bara
verksamhetens art utan även dess lokalisering och utformning i det enskilda
fallet har belydelse när del gäller alt bedöma om en etablering får sädana
effekter att den inte bör få utföras ulan tillstånd. Det kan exempelvis finnas
anledning att pröva en anläggning med utsläpp av svavel och andra försurande
ämnen inom särskilt försurningskänsliga omräden, även om anläggningen normalt
inte behöver prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har med stöd av gällande regler i flera fall förbehållit sig prövningen av
hamnar, framför allt större kolhamnar. Belräffande vissa hamnanläggningar kan
det ifrågasättas om inte obligatorisk prövningsskyldighet bör införas. Svårigheten
att pä elt enkelt och entydigt sätt avgränsa sådana hamnar gör dock att den
nuvarande ordningen med beslut i varje enskilt fall är alt föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 6,2) föreslagil att anläggningar för brytning av uran m,
m, liksom anläggningar för utvinning av mineral inom obrutna fjällområden
alltid skall kräva tillstånd. Även annan mineralutvinning kan orsaka betydande
påverkan på omgivningen genom ingrepp i landskapet och utsläpp av föroreningar.
Med tanke på att många projekt är av mindre omfattning är det emellertid, som
jag tidigare har sagt, inte befogal atl införa prövningsskyldighet för all
mineralutvinning, utan den nuvarande ordningen med beslut i varje enskilt fall
är atl föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag också erinra om vad jag nyss anförde om prövning av
slörre vindkraftverk (avsnilt 6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvidgningar
av befintliga verksamheter är i allmänhet inte av sädan beskaffenhet att en
regeringsprövning behövs. I undantagsfall, t. ex. om utvidgningen är omfattande
i förhållande till den redan befinlliga verksamheten, kan dock även en
utvidgning ha sådan inverkan på omgivningen att den är att jämställa med en
nyetablering. 1 sådana fall bör regeringen därför ha möjlighet att besluta om
prövning. Regeringen har under senare år endast i några enstaka fall
förbehållit sig prövningen av utvidgning av en pågående verksamhet. Även den
prövningsordning som jag nu föreslår torde medföra att antalet förbehällsbeslut
kommer att bli litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med vad som har föreslagits i departementspromemorian anser jag att
statliga myndigheter på samma sätt som nu bör vara skyldiga att till regeringen
anmäla behov av regeringsprövning när det gäller etableringar som till sin
beskaffenhet är att jämställa med de obligatoriskt prövningspliktiga. En
uttrycklig föreskrift härom bör tas in i NRL. Givetvis kan anmälan göras även
av den som skall svara för en etablering och av den berörda kommunen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:91.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.5
Det kommunala inflytandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen
är i princip förhindrad alt lämna tillstånd om inte den kommun inom vars område
etableringen skall ske, har tillstyrkt detta. I vissa undantagssituationer kan
dock regeringen kan lämna tillstånd ulan hinder av alt kommunal tillstyrkan
inte föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitl förslag (se promemo- Prop. 1985/86; 3 rian s.
142-144).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Det stora flertalet remissinstanser, däribland Svenska kommunförbundet, en
bred majoritet av kommunerna och samlliga länsstyrelser som yttrat sig i frågan
tillstyrker promemorieförslaget. Några instanser anser att del bör ankomma pä
riksdagen alt behandla sådana fall då de nationella inlressena bör ta över de
lokala. En del instanser, däribland flera kommuner, framhåller atl nägra
inskränkningar i dagens kommunala vetorätt inte bör göras. Den föreslagna
ändringen i kommunernas vetorätt strider enligt nägra remissinstansers mening
mot hittillsvarande strävanden från statsmakterna alt öka det kommunala
självbeslämmandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
kommuner anser vidare alt regeringen inte bör få medge undanlag från kravet på
tillstånd ulan att den berörda kommunen har medgett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: När 136 a § infördes år 1972 omfattade prövningen
industriella eller liknande verksamheler som är av väsenllig betydelse för
hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar. Med hänsyn till
den ingripande påverkan på bygden som sådana verksamheter kan medföra
föreskrevs alt tillstånd till lokalisering inte får medges utan atl den kommun
till vilken verksamheten är tänkt alt föriäggas har tillstyrkt det. Denna
kommunala vetorätt har använts i fyra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundtanke i lagrådsremissen angående PBL är att kommunerna skall garanteras
elt starkl inflytande över den lokala miljön. Den statliga kontrollen begränsas
i huvudsak till atl bevaka riksintressen, frågor som berör flera kommuners
iniressen saml vissa hälsoskydds- och säkerhetsfrågor rörande bebyggelse.
Samma grundsyn bör prägla bestämmelserna om kommunernas inflytande över
tillkomsten av sådana indusirietableringar m. m. som skall prövas enligt NRL.
Liksom i dag bör kommunerna därför ha etl betydande inflytande. Tillstånd bör i
princip inte få lämnas om inte den kommun där etableringen skall ske har
tillstyrkt detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
anläggningar som enligt mitt förslag skall omfattas av regeringsprövningen
enligt NRL kan emellertid vara av sådan nationell betydelse atl de mäste kunna
lokaliseras till nägon plals inom landet. Det kan t. ex. gälla anläggningar av
betydelse för landets självförsörjning i en avspärrningssi-tualion eller för
rikets försvar och säkerhet eller anläggningar som i övrigt är av en mycket
slor betydelse för landet. Exempel på sådana anläggningar kan vara ett lager
för kärnavfall eller för annat avfall, som uppkommit genom verksamheter i
landet, eller mycket betydelsefulla mineralfyndighe-ter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
alla kommuner som kan komma i fräga motsätter sig en lokalisering i ett sädanl
fall, skulle etableringen - med ett kommunalt veto - inte kunna komma till
stånd inom landet. Detta kan enligt min mening inte vara rimligt. Om
lokalisering av en viss anläggning inom landel verkligen är nödvändig, bör del
därför finnas en möjlighet för regeringen atl låta riksintresset ta över det
lokala intresset och ge fillstånd till anläggningen även om kommunen inte har
tillstyrkt detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det svenska kärnkraftsprogrammet och riksdagens beslut att avveckla
kärnkraften kan dock inte uranbrytning betraktas som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en nationell angelägenhet
av sådan karaktär att det skulle kunna bli aktuellt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt inskränka det
kommunala vetot.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser som har tillstyrkt den i promemorian föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ulformningen
av det kommunala inflytandet har uttryckligen förutsatt atl möjlighelen att
lämna etl tillstånd mot en kommuns vilja kommer atl tillämpas på det
restriktiva sätt som har redovisats i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har samma syn på denna fråga. En möjlighel för regeringen atl i speciella fall
lämna tillstånd mot kommunens vilja måsle användas ytterst restriktivt.
Huvudregeln måste även i fortsättningen vara att kommunen skall ha tillstyrkt
för att tillstånd skall få lämnas. Föreligger inte en sådan tillstyrkan, bör i
första hand alternativa lokaliseringar övervägas och närmare utredas. Det får
förutsättas att stora ansträngningar görs för att i samråd med de därvid
berörda kommunerna finna en lämplig lokalisering som kan få kommunal
tillstyrkan. Först om det visar sig att ingen av de kommuner där det finns en
godtagbar plats är beredd atl tillstyrka lokaliseringen, bör det kunna komma i
fräga alt göra avsteg från principen om kommunal fillstyrkan och låta
regeringen bestämma den plats där lokalisering får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
instanser betonar vikten av att regeringens tillstånd föregås av noggranna
utredningar om alternativa lokaliseringsplatser och atl kommunen pä etl tidigt
stadium får insyn i det utredningsmaterial som skall ligga till grund för
beslulet. Hur stora krav som skall slällas på utredningar om alternativa
lokaliseringar får bedömas från fall till fall med hänsyn till bl. a.
verksamhetens art och dess påverkan på miljön. Innan regeringen fattar beslut
om tillstånd bör del dock vara tillfredställande utrett atl någon lämpligare
plats inte står atl finna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en situation där det kan bli aktuellt att gå emot kommunens vilja är det enligt
min mening självklart all kommunens synpunkter på etableringen måsle tillmätas
stor betydelse och tillgodoses så långt möjligt. Det kan l.ex. bli fråga om att
jämka omfattningen av den aktuella verksamheten eller alt föreskriva speciella
villkor för dess fillkomst och drift. Lika självklart är det att berörda kommuner
på ett tidigt stadium får insyn i del aktuella utredningsmaterialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser, bl. a. Uppsala kommun och elt par universitetsfakulteter,
anser alt inskränkningen i kravet pä kommunal tillstyrkan bör preciseras till
att gälla bestämda anläggningar, l.ex. lager för kärnavfall. Som jag nyss
nämnde kan ell lager för kärnavfall vara av sådan nationell betydelse alt det
måsle kunna lokaliseras inom landel. Även andra anläggningar kan dock ha sådan
betydelse. Det är enligt min mening inte möjligt att ange exakt vilka typer av
anläggningar som undantagsmöjligheten skall omfatta. Jag kan därför inte
biträda remissinstansernas uppfattning på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinslanser har vitsordat atl det i och för sig är rimligt att de<br>
nationella intressena vid en viss etablering får ta över de lokala men hävdat<br>
all dessa frågor bör behandlas av riksdagen. Eftersom riksdagen enligt 11<br>
kap. 8 § regeringsformen inte får fullgöra en förvaltningsuppgift i vidare<br>
män än som följer av grundlag eller riksdagsordningen, är den förordade<br>
lösningen inte möjlig. Enligt min mening är den i promemorian föreslagna<br>
ordningen den lämpUgaste. Jag förordar därför att promemorieförslaget<br>
138</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>genomförs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De regler som enligl vad
jag nu har föreslagit skall gälla vid regeringens tillståndsprövning ger
kommunen ett mycket starkt inflyiande i fråga om lokaliseringen av anläggningar
med slor omgivningspåverkan, även om del i undantagsfall blir möjligt alt gå
emot kommunens vilja. Jag kan därför inte dela uppfattningen att den föreslagna
ändringen i den kommunala vetorätten skulle — som ell par remissinslanser
hävdat — strida mot strävandena att öka kommunernas självbestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag således, i likhet med vad som har föreslagits i
departementspromemorian, alt kommunerna i princip skall ha en vetorätt i frågor
om tillstånd till sädana etableringar som skall prövas av regeringen enligt
NRL. Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att en viss
anläggning kan komma lill stånd inom landet och om ingen annan i tekniskt,
ekonomiskt eller annal hänseende lämpligare plats för anläggningen stått att
finna, bör dock regeringen kunna lämna tillstånd även om kommunen inte har
tillstyrkt delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det av vissa remissinstanser framförda kravet på kommunal tillstyrkan
innan regeringen i ett visst fall medger undantag från kravet på tillstånd vill
jag erinra om att ett beslut om undantag från prövningsplikten innebär bl. a.
att anläggningen inte har den ingripande påverkan på omgivningen som motiverar
regeringsprövning. All ställa krav på kommunal tillstyrkan för sådana beslut
anser jag inte rimligt. Jag vill i detta sammanhang även erinra om det
inflytande över lokaliseringen som PBL-förslaget kan ge kommunen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Samordning med annan lagstiftning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Regeringsprövningen enligt NRL av stora industrianläggningar m. m. samordnas
med prövningen enligt miljöskyddslagen, fastbränslelagen och vattenlagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslagel:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se promemorian s. 144-148). I
promemorian behandlas dock inte frågan om samordning med fastbränslelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Några invändningar av betydelse mot förslaget har inte framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Jag nämnde inledningsvis alt jag avser atl i annat sammanhang lägga fram ett
samlat förslag om följdlagsliftning till bl. a. PBL och NRL. Mot den bakgrunden
skall jag här huvudsakligen endast diskutera behovet av en samordning av
regeringsprövningen enligt 4 kap. NRL och den prövning av anläggningar m, m,
som sker enligt olika speciallagar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De anläggningar och
verksamheter som enligt vad jag tidigare (avsnilt 6.2) har föreslagil alltid
skall prövas av regeringen, är normalt prövnings-pliktiga även enligt
PBL-förslaget och miljöskyddslagen. För kärntekniska anläggningar gäller
dessulom bestämmelserna i den kärntekniska lagstiftningen, för brytning av
uran m. m. bestämmelserna i minerallagen och för fossileldade anläggningar
bestämmelserna i fastbränslelagen. För byggan-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 de m. m. av plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av
olja eller gas inom havsområden kan i vissa fall tillstånd enligt vattenlagen
behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reglerad samordning av prövningen enligt NRL med den prövning som skall ske
enligl speciallagar behövs endast i fråga om de anläggningar och verksamheter
som obligatoriskt skall prövas av regeringen. Mot denna bakgrund bör en
samordning med NRL övervägas endasi belräffande prövningen enligt PBL,
miljöskyddslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet, minerallagstiftningen,
fastbränslelagen och vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag inledningsvis nämnde beslutade regeringen den 13 denna månad om remiss till
lagrådel av förslag till följdlagsliftning till PBL och NRL. Remissen omfattade
bl.a. förslag till samordning av regeringsprövningen enligl NRL med prövningen
enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. När jag nu redovisar mina överväganden
i samordningsfrågan tar jag emellertid för sammanhangets skull även upp
prövningen enligt dessa båda lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PBL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en anläggning som skall prövas enligt 4 kap. NRL måste normalt detaljplan
upprättas. Som jag nyss föreslog bör tillstånd enligt NRL som regel få lämnas
endast efler kommunal tillstyrkan. Delta krav på kommunal tillstyrkan får
anses innebära tillräckliga garantier för alt planläggning skall komma till
stånd i den omfattning som behövs eller att befintliga planer anpassas till
tillståndsbeslutet. I de undantagsfall dä det kan komma i fråga att regeringen
går emot kommunens avstyrkan i tillständsärendet lorde man kunna utgå från att
del berörda området är av riksintresse och atl umrådet därför enligt de
tidigare föreslagna reglerna (avsnitt 3.8) skall skyddas mol åigärder som kan
hindra eller påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen.
Det får förutsättas alt länsslyrelsen i en sådan situation med stöd av
bestämmelserna i 12 kap. PBL bevakar det statliga intresset av atl anläggningen
kan komma till stånd på den aktuella platsen. Regeringen kan i dessa fall även
genom ett planföreläggande tvinga kommunen all anta, ändra eller upphäva en
detaljplan eller områdesbestämmelser så atl anläggningens tillkomst inte
hindras eller försvåras (12 kap. 6 § PBL),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda regler om en samordning mellan NRL och PBL torde mot den angivna
bakgrunden inte behövas. Min uppfattning i denna fräga stämmer överens med
promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen enligt 136a§ byggnadslagen har prövat frågan om tillkoms<br>
ten och lokaliseringen av en viss verksamhei med hänsyn till hushållningen<br>
med landets samlade mark- och vattentillgångar, är beslulet bindande vid<br>
prövning enligt miljöskyddslagen (2§ andra siycket miljöskyddslagen).<br>
Enligt 6 § första stycket sistnämnda lag får miljöfariig verksamhet, som kan<br>
befaras medföra olägenhet av väsenllig betydelse, utövas endast om sär-<br>
140</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skilda skäl föreligger. Om olägenheterna av den
miljöfarliga verksamheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
av den art eller omfattning att ett stort anlal människor fär sina levnads-
Prop. 1985/86; 3 förhållanden väsenligt försämrade eller atl betydande förlust
från naiurvårdssynpunkt uppkommer eller alt liknande allmänna intressen skadas
avsevärl. är verksamheten förbjuden. Endast regeringen kan då under vissa i
paragrafen angivna förutsätlningar lämna tillsländ till verksamheten.
Bestämmelserna i 6§ första och andra styckena gäller dock inte belräffande
verksamheter som har prövats enligt 136a§ byggnadslagen med hänsyn lill
hushållningen med landets samlade mark- och valleniill-gångar (6§ iredje
stycket). Skall regeringen pröva en verksamhei med hänsyn till delta hushällningsintresse.
fär frågan om tillstånd enligt miljöskyddslagen inte avgöras innan
regeringsprövningen har skett (9§ miljöskyddslagen). Vidare gäller att, om
regeringen har lämnat tillstånd till en verksamhet efler prövning utifrån det
nämnda hushällningsinlressel, igångsältningsmedgivande enligt 21 a §
miljöskyddslagen får lämnas utan hinder av att vissa föreskrifter om samråd m.
m, inte har iakttagits,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nyss nämnda lagrådsremissen har föreslagits att miljöskyddslagen skall
ändras så att motsvarande samordning kommer att gälla beträffande
regeringsprövningen enligl NRL och prövningen enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om kärnteknisk verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
bestämmelser om en samordning mellan prövningen enligt 136a§ byggnadslagen och
lagen om kärnteknisk verksamhei finns inte i nuvarande lagstiftning. Frågan
berördes i samband med tillkomsten av den nya lagstiftningen på
kärnenergiomrädel. För att inte föregripa del då pågående översynsarbetet av
prövningssystemet enligt 136a§ byggnadslagen såg emellertid föredraganden ingen
anledning att då lägga fram elt förslag till en samordning (prop. 1983/84:60 s.
65 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utformning av regeringsprövningen enligt NRL som jag har förordat kommer
denna all avse övergripande frågor, såsom anläggningens lokalisering, art och
omfattning saml frågor om markanvändning och miljö, energi, transporter och
sysselsättning. Ell annat syfte med prövningen är alt på ett tidigt stadium få
klarlagt om en större investering skall kunna påbörjas. Prövningen enligl lagen
om kärnteknisk verksamhet är å andra sidan inriktad på de säkerhets- och
strålskyddsproblem som föreligger vid den avsedda anläggningen och om den
föreslagna föriäggningsplalsen med hänsyn till dessa intressen är godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skillnaderna i syftet
med regeringsprövningen enligt NRL och prövning<br>
en enligt kärnkraflslagsliftningen gör det svårt att uppnå en tidsmässig<br>
samordning. Föreliggande säkerhets- och strålskyddsfrägor kan dessutom<br>
endast preliminärt bedömas innan beslut fallats om en viss angiven för-<br>
läggningsplals. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag del inte<br>
meningsfullt med en samordning av prövningen enligt NRL och lagen om<br>
kärnteknisk verksamhet. Självfallet kommer del vid beredningen inom<br>
regeringskansliet av dessa ärenden atl hållas fortlöpande kontakter mellan<br>
de berörda departementen. Vid mitt slällningstagande i frågan har jag<br>
också beaktat att det på kärnkraftsområdet finns endast etl litet antal<br>
anläggningar för vilka frågan om tillstånd återstår alt pröva.</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>141</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3
Minerallagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att utnyttja mineraltillgångar regleras i gruvlagen (1974:342, ändrad senast
1982: 627) och minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade våren 1983 alt en parlamentarisk kommitté skall se över
minerallagstiftningen (Dir 1983:41),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som sägs i promemorian bör frågan om en samordning mellan
minerallagstiftningen och 4 kap. NRL tas upp av minerallagskommiltén. Därför
har i promemorian inte lagts fram någol förslag lill en sådan samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt yttrande över promemorian om NRL framhåller minerallagskommiltén att del
är osannolikt att ett betänkande kan avges i sådan lid alt en ny lagsliftning
inom mineralområdet kan träda i kraft samtidigt med NRL. Kommittén framhåller
vidare att det är angelägel att inte det forlsatla arbetet med NRL föregriper
kommitténs fortsatta överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad som nu anförts är jag inte beredd att nu lämna något förslag
till lösning av samordningen mellan minerallagstiftningen och NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastbränslelagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3a § fastbränslelagen krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer för att uppföra, installera eller ändra en
eldningsanläggning så att den får ett utförande för huvudsaklig eldning med
kol, om anläggningen avses få en tillförd effekt överstigande 500 kW. Tillstånd
krävs också för att elda i en anläggning med annat utförande än som nyss
nämnts, om anläggningens tillförda effekt överstiger 500 kW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
enligt fastbränslelagen behövs inte om tillstånd till anläggningen har
meddelats enligt 136a§ byggnadslagen. Bestämmelsen härom bör ändras sä att den
i fortsättningen avser tillstånd enligt 4 kap. NRL. Jag avser att återkomma
till regeringen om detla när jag lägger fram förslag lill proposition i
följdlagstiftningsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenlagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 3
kap. vattenlagen finns bestämmelser om allmänna förutsältningar för
vattenföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
1 § nämnda kapitel får elt vallenföretag inte komma till stånd, om det med
hänsyn lill valet av plals eller på något annat sätl möter hinder från allmänna
planeringssynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnads-
och anläggningsarbeten som utgör vattenförelag eller utförs för elt sådant
förelag får inte heller slrida mot fastställd generalplan, stadsplan eller
byggnadsplan. Vattenförelag skall dessutom ulföras så alt syftet med särskilda
bestämmelser i övrigt som gäller för bebyggande eller annan användning av ett
mark- och vattenområde inte motverkas (3 kap. 2§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 kap. 4 § föreskrivs att etl valtenförelag får komma till stånd endast om
fördelarna från allmän och enskild synpunkt av förelaget överväger kostnaderna
samt skadorna och olägenheterna av del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
med den gällande regleringen i vattenlagen är bl, a. att möjliggöra en
helhetsbedömning av de för- och nackdelar som är förenade med ett valtenförelag
och att samtidigt undvika en dubbelprövning av förelaget. I sistnämnda syfte
föreskrivs i 3 kap. 6§ 1 att bestämmelserna i 1, 2 och 4§§ inte gäller
valtenförelag som vid prövning av en viss verksamhet enligt 136a§ byggnadslagen
har angetts som villkor för verksamheten. Genom denna undanlagsregel förhindras
dubbelarbete hos olika tillständsmyn-digheter liksom risken för att sådana
myndigheter kommer till olika resultat vid tillållighetsprövningen (prop.
1981/82: 130 s. 103).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nyss nämnda lagrådsremissen med förslag till följdlagsliftning till PBL och
NRL har föreslagits att 3 kap. 6§ I skall ändras så att den blir tillämplig på
valtenförelag som vid en prövning enligt NRL har angetts som elt villkor för
det lillslåndsgivna företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 3 kap. 6§ vattenlagen hindrar inte att prövningen enligt vattenlagen sker
före 136a§-prövningen. Del är dock i de flesta fall lämpligt att den
vallenrättsliga prövningen anstår lill dess prövningen enligt 136a§ har skeU
(prop. 1981/82: 130 s. 418). På motsvarande sätl kan det vara lämpligt alt
frågan om tillstånd enligt vattenlagen inte avgörs innan prövningen enligl NRL
har skett. Enligl promemorieförslaget torde dock någon uttrycklig föreskrift
härom inte erfordras. Jag har samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
regeringen prövar ett företags tillåtlighet enligl NRL följer det av 7 kap. 2§
regeringsformen atl behövliga upplysningar och yttranden skall inhämtas från
berörda myndigheter m. fl. Någon närmare reglering härom utöver den som finns i
regeringsformen behövs enligt min mening inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.7 Tillsyn och ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Länsstyrelsen har tillsyn över efterlevnaden av vad som föreskrivs i
och beslulas med stöd av 4 kap. NRL. Straffbestämmelserna skärps jämfört med
nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitl förslag (se promemorians. 148—149).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget om länsstyrelsen som tillsynsmyndighet godtas i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna straffskärpningen godtas av remissinstanserna, bl. a. hovrätten för
Nedre Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt I § byggnadsstadgan
(1959:612, stadgan omtryckt 1981: 873, ändrad<br>
senasl 1982:1122) åligger det byggnadsnämnden att bl. a. övervaka efter<br>
levnaden av byggnadslagen, byggnadsstadgan och övriga föreskrifter an<br>
gående byggandet. Byggnadsnämnden skall enligt 2§ lagen (1976:666) om<br>
påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. som ett led i inseen<br>
det över byggnadsverksamheten la upp frågan om påföljd eller ingripande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143<br>
så snarl det finns anledning anta att en överträdelse har skett.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägon
motsvarighet till nuvarande bestämmelser om tillsyn beträffande sådana
verksamheter som prövas enligt 136a§ byggnadslagen finns inte i PBL-förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
eft cirkulär fill statsmyndigheterna (SFS 1983:684) har regeringen erinrat om
att det åligger myndigheterna alt till regeringen anmäla behovet av
förbehållsbeslut enligl 136a § byggnadslagen. Någon uUrycklig skyldighet för
statsmyndigheterna atl kontrollera all prövning enligt paragrafen kommer till
stånd i sådana fall där detla krävs finns däremol inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
har visat atl det har varit svårt för byggnadsnämnderna alt bedriva en effektiv
tillsyn och kontroll i fråga om de verksamheter som berörs av beslämmelserna i
136a§ byggnadslagen. Att nämndens tillsynsskyldighet omfattar även
eflerievnaden av beslämmelserna i 136a§ hänger samman med att dessa
beslämmelser tagils in i byggnadslagen. Om nu bestämmelserna om
regeringsprövning tas in i NRL, upphör detta samband med
byggnadslagstiftningen. Det finns dä inte längre något skäl alt behålla
ordningen med byggnadsnämnden som tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De anläggningar som skall
omfattas av reglerna om regeringsprövning i NRL skall som regel prövas även
enligt miljöskyddslagen. Tillsynen av miljöfarlig verksamhei utövas av
naturvårdsverket, länsstyrelsen och 1 vissa fall av miljö- och hälsoskyddsnämnden
i den berörda kommunen. Det direkta tillsynsansvaret över sådana verksamheter
som kräver tillstånd av koncessionsnämnden för miljöskydd åvilar som regel
länsstyrelsen. I slor utsträckning har alltså länsstyrelsen redan nu
lillsynsuppgifter beträffande flertalet av de anläggningar som enligt mina
förslag i del föregående skall prövas enligt 4 kap. NRL. Det är därför lämpligt
alt länsstyrelsen får ansvaret även för tillsyn över efterlevnaden av vad som
föreskrivs i eller beslutas med stöd av 4 kap. NRL. Det ankommer därvid på
länsstyrelsen atl samräda med och inhämta biträde av de myndigheter som
besitter särskild sakkunskap och kompetens inom olika sakområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om ansvar,
handräckning m.m. med avseende på 136a§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggnadslagen finns i
lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggande m. m. Jag
föreslår nu att motsvarande bestämmelser — med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
ändringar som bl. a. innebär en höjning av slraffmaximum - tas in i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om straffskärpning
liksom bestämmelserna om ansvar, handräckning m. m. kommerjag alt behandla
närmare i specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Följdlagstiftning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: NRL skall tillämpas vid planläggning och prövning av lov enligt PBL
samt i mål och ärenden enligt vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen,
lagen om vissa torvfyndigheter, väglagen, ellagen och lagen om vissa
rörledningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proinemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se promemo- Prop. 1985/86; 3 rians.
151-155).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De förslag till anknytning mellan NRL och andra lagar som lagts fram i
departementspromemorian här i allmänhet godtagits av remissinstanserna.
Åtskilliga remissinslanser, främst länsstyrelser och kommuner, har dock
framhållit atl även lagen om skötsel av jordbruksmark och skogsvårdslagen bör
anknytas till NRL. Planverkei har satt i fråga om inte sektormyndighelernas
tillsyn enligl skötsellagarna bör kopplas till NRL mot bakgrund av att de
utgångspunkter beträffande längsikfiga miljöhänsyn som föreslås ligga till
grund för NRL bör gälla också för åtgärder som vidlas inom jord- och
skogsbruket. Några remissinslanser har uttryckligen förklarat sig dela den
uppfattning som framförs i promemorian om att skötsellagarna inte nu bör
anknytas lill NRL. Ett par remissinstanser har ansett att även sådana lagar som
expropriationslagen (1972:719), fastigheisbildningslagen (1970:988),
anläggningslagen (1973: 1149) och ledningsrättslagen (1973: 1144) bör anknytas
till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De hushållningsregler som jag tidigare har föreslagil är
inriktade på atl ge vägledning för att avgöra frågor om mark- och
vattenanvändningen. De kan betecknas som planeringsriktlinjer för alla som
bedriver eller avser att bedriva tillståndsplikliga verksamheter som tar i
anspråk mark- och vattenområden som kan användas för olika ändamål.
Ianspråklagandet kan antingen vara direkt på det sättet all någon vill förändra
den pågående användningen av ell område eller indirekt genom att någon vill
bedriva en verksamhet på ett vissl område på ell sådant sätt att det påverkar
intilliggande mark- eller vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
är atl NRL skall tillämpas i mål och ärenden enligt de förtättningar där detta
föreskrivs. Mot bakgrund av vad jag nyss anförde blir det aktuellt att la in en
föreskrift om tillämpning av NRL i sådana författningar som innehåller krav på
tillstånd för nyetablering av verksamheter eller för utvidgning eller
förändring av pågående verksamheler på sådant sätt att det påverkar mark- och
vallenområden där verksamheten bedrivs eller intilliggande områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl prövning enligt en
viss lag skall anknytas till NRL bör vidare<br>
krävas all tillståndsprövningen skall vara sådan att det finns behov av att<br>
göra en bred prövning av den ifrågavarande verksamhetens ställning i<br>
förhällande till andra mark- och valtenanvändningsinlressen. Om hushåll<br>
ningsreglerna i NRL enbari har funktionen alt skydda en verksamhet som<br>
regleras i en särskild lag finns det, som också påpekas i departementspro<br>
memorian, ingen anledning atl anknyta en sådan lag till NRL. Så är t. ex.<br>
fallet när fängstkvoter för fiskenäringen fastställs för att skapa garantier
för<br>
en uthållig produklion. När det gäller skötsellagar som skogsvärdslagen<br>
och lagen om skötsel av jordbruksmark, är dessa i allt väsentligt inriktade<br>
på att skogsbruk och jordbruk skall bedrivas pä elt sådani sätt att markens<br>
produktionsförmåga tas till vara. Om man ser endast lill skötsellagarnas<br>
regler som medel alt ästadkomma rationella näringar i ett långsikligl per<br>
spektiv, finns ingen anledning alt anknyta lagarna till naturresurslagen. I<br>
den mån de innehåller krav på tillstånd för vissa driftsformer och till<br>
ståndskravet har uppställts för alt hänsyn skall tas. också till andra verk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 samheter som konkurrerar om markanvändningen, blir
situationen däremol annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss redovisade har från främst länsstyrelser och kommuner gjorts gällande
atl skogs- och jordbrukels skötsellagar bör anknytas till NRL. Flera instanser
pekar på att sättet all bedriva de areella näringarna i vissa områden är av
avgörande betydelse för att del skall vara möjligt att på sikl behälla natur-
och kulturvärdena samt landskapets speciella karaktär och allraktivitet för
friluftsliv och turism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsvårdslagen
innehåller förutom skötselföreskrifler också regler om all hänsyn skall tas
till naturvården och andra allmänna iniressen vid skötseln av skogsmark (l§).
Särskilda tillståndsregler finns också till skydd för svårföryngrad skog och
skyddsskog (18 och 19§§). Del är i första hand naturvärds- och
friluftslivsintressen som berörs av sället atl sköta skog. I de norra delarna
av landet berörs också rennäringsinlressena. Skogsvårdslagen behandlar främst
avverkning och plantering av skog. Tillståndsplikt till vissa former av avverkning
kan visserligen införas genom föreskrifter med stöd av skogsvårdslagen, men i
stort sett ankommer del på varje skogsägare all själv följa de regler som finns
i lagen och de föreskrifter som utfärdals med stöd av den. Tillsynen utövas av
skogsstyrelsen och skogsvårdsslyrelserna, som på olika sätt kan ingripa mot
skogsägare som bryter mot gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
har förklarat sig dela del synsätt som framförs i departementspromemorian och
som innebär att skogsvärdslagen inte anknyts till NRL. Bland sina skäl härför
har styrelsen särskilt pekat på den skyldighet som styrelsen har att genom råd
och anvisningar söka uppnå den enskildes frivilliga medverkan till alt de
åtgärder utförs som krävs enligt skogsvårdslagen. Man framhåller också att skogsvårdsorganisationen
sedan den nya skogspolitiken trädde i kraft år 1980 har utvecklat systematiska
och för hela landet enhetliga arbetsrutiner som främst bygger på avverkningsanmälningar
och inventeringsdata från den översiktliga skogsinventeringen. Enligt
skogsstyrelsen visar vunna erfarenheler atl frivillig medverkan uppnås i stor
utsträckning, varför föreläggande eller förbud endast sällan behöver
tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns ett generellt krav på tillstånd enligt skogsvårdsla<br>
gen endast för slutavverkning i svårföryngrad skog och skyddsskog.<br>
Skogsstyrelsen har belyst de effekter som skulle uppstå om ytteriigare<br>
åtgärder skulle lillståndsprövas enligt skogsvårdslagen för alt möjliggöra<br>
tillämpning av NRL på etl bredare fält av skogsbruksåtgärder inom hela<br>
landel. Del som i första hand skulle kunna vara av iniresse är all införa<br>
lillståndsplikt till all slutavverkning, med andra ord att ersätta skyldigheten<br>
atl anmäla planerad slulavverkning med en skyldighet all inhämta till<br>
stånd. Enligt skogsstyrelsen skulle en sådan ändring innebära att åriigen<br>
omkring 30-40000 ärenden skulle bli föremål för tillståndsprövning. Sly<br>
relsen uppger atl skogsvårdsslyrelserna f. n. endast behöver ingripa for<br>
mellt i omkring I 000 fall av avverkningsanmälningarna på grund av att de<br>
avviker från avverknings- eller naturvårdsbestämmelser i skogsvårdsla<br>
gen. Skogsstyrelsen anser alt det mot den bakgrunden inte finns någon<br>
146</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>anledning all införa generell lillståndsplikt för
slutavverkning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all man kan skall kunna utgä från all skogsägarna frivilligt Prop.
1985/86:3 medverkar lill en god efterlevnad av skogsvårdslagens regler om
nalur-vårdshänsyn. Någon anledning att göra de skölselfrågor som regleras i
skogsvårdslagen tillståndspliktiga i vidare utsträckning finns inte f n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget också erinra om atl naturvårdslagens regler om
naturvärdsområden (19§) och naturreservat (7§) ger möjligheteratt införa
föreskrifter om avverkning m.m. 1 mitl anförande lill propositionen om PBL
förutskickade jag att jag avsäg all föreslå sädana ändringar i naturvärdslagen
att kommunerna kan ges möjlighel atl inrätta kommunala naturvårdsområden och
naturreservat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört visar enligl min mening atl lillräckiiga möjligheter kommer
att finnas för att fä lill stånd sådana avvägningar om skogsmarkens skötsel
att skilda intressen kan tillgodoses. Del material som finns och kommer atl las
fram för tillämpningen av NRL kommer att vara av stor betydelse för atl bedöma
den hänsyn som skall las till naturvärdens och friluftslivets intressen vid
skötseln av skogsmark. Detla material bör självfallet användas av
skogsvårdsmyndigheterna i deras tillsynsverksamhet och rådgivning lill
skogsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om skötsel av jordbruksmark innehåller regler om brukning av jordbruksmarken.
Sedan den I juli 1984 finns i den lagen en motsvarighet till skogsvårdslagens
regler om hänsyn lill naturvårdens intressen. I 6a§ föreskrivs sålunda att
hänsyn skall las till naturvårdens intressen vid skötsel av jordbruksmark och vid
annan markanvändning i jordbruket. Enligl förordningen (1979:426) om skötsel av
jordbruksmark (ändrad senast 1984: 198) får lantbruksstyrelsen, efter samråd
med statens naturvårdsverk saml riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer, meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvärdens
intressen. Föreskrifterna får inte vara sä ingripande alt pågående
markanvändning avsevärt försväras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med skogsvårdslagen bygger lagen om skötsel av jordbruksmark på alt
markägaren själv tar de hänsyn som krävs. Myndigheterna kan dock meddela
närmare föreskrifter i detta avseende. Någon tillståndsplikt för olika åtgärder
föreskrivs inte. Pä samma sätt som i fråga om tillämpningen av skogsvårdslagen
får naturiigtvis det material som tas fram i anslulning till NRL också
betydelse för tillämpningen av lagen om skötsel av jordbruksmark på del
sättet, att materialet kan förväntas ge upplysningar om olika områdens
kvaliteter i skilda avseenden. Materialet bör därför komma till god nytta för
lantbruksmyndigheterna i deras tillsyns- och rådgivningsverksamhet. I likhet
med vad jag uttalade i fråga om skogsägarna anser jag att man skall kunna utgå
från all lantbrukarna på frivillig bas tar de hänsyn till andra intressen som
krävs, i den mån inte den pågående markanvändningen härigenom avsevärt
försvåras. Jag delar den uppfattning som framförs i departementspromemorian,
att det inte f. n. finns något behov av en tillståndsreglering av frågor om
jordbruksdrift som det finns anledning atl direkt koppla samman med NRL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller de areella näringarna bör man vidare hålla i minnet alt de<br>
genom gällande lagstiftning och även i milt förslag till NRL ges viss<br>
prioritet i fråga om användningen av marken. De frågor som tilldrar sig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1985/86; 3 störst intresse i de konflikter mellan jord- och skogsbruksintressen
på ena sidan och andra mark- och valtenanvändningsinlressen på den andra gäller,
som också framhålls i departementspromemorian, användningen av kemikalier.
Användningen av bekämpnings- och gödselmedel kan medföra betydande inverkan på
möjligheterna alt använda mark- och vattenområden för olika ändamål i och
omkring spridningsområdet. I de delar som sådan användning är lillståndspliktig
kan del vara skäl att göra en något bredare bedömning av markanvändningsfrägor
i områdena pä det sätt som mitt förslag till NRL reglerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har nämnt har riksdagen nyligen beslutat om ändring i
miljöskyddslagen i syfte atl göra det möjligl att komma till rätta med vissa
akuta problem med övergödning av föroreningskänsliga vattenområden (prop,
1984/85:10, JoU 10, rskr 30), Ändringen innebär alt regeringen kan förklara ett
vattenområde och angränsande marker som ett särskilt förore-ningskänsligt
område. Regeringen och länsslyrelsen kan meddela generella föreskrifter om de
skyddsåtgärder, begränsningar av verksamheter och försiktighelsmåll i övrigt
som behövs för att lillgodose syftet med regeringsförordnandet. Med mitt
förslag att miljöskyddslagen skall anknytas till NRL kommer beslut om föroreningskänsliga
områden att föregås av sådana avvägningar som följer av NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Milt
här förda resonemang kring regler för de areella näringarna visar atl ett
planeringsunderlag av det slag som, enligt vad jag har beskrivit tidigare
(avsniti 2.4), behövs för tillämpning av NRL kan få god användning även vid
prövning av ärenden enligt sådana lagar som inte anknyts till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådel
har tagil upp detta uttalande och anfört följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
vill framhålla att det råder oklarhet i frågan vilken belydelse NRL kommer alt
få på områden reglerade av lagstiftning som formellt inte anknyts till lagen.
Departementschefen framhåller (s. 194 fO atl det kunskapsmaterial som finns
och kommer alt tas fram för tillämpningen av NRL kommer att få god användning
vid prövning av ärenden enligl ifrågavarande lagstiftning. Om detla innebar
att exempelvis de grundläggande hushällningsbestämmelserna i 2 kap. generelll
skall beaktas vid naturre-sursutnyltjandet, slår uttalandet i dålig
överensstämmelse med 1 kap. 2§ och dess motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av detta uttalande vill jag framhålla att jag naturiigtvis inte har
tänkt mig atl bestämmelserna i NRL skall tillämpas vid prövning enligl andra
lagar än de som anknyts till NRL. Däremot kan man konstalera alt åtskilliga
lagar som inte anknyts till NRL innehåller prövningsgrunder som i vissa
avseenden i sak sammanfaller med innehållet i bestämmelserna i NRL. Att det
material som utarbetas och ställs samman för tillämpningen av motsvarande
beslämmelser i NRL då kommer lill användning förefaller mig ganska naturligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redovisade tidigare har ett par remissinstanser föreslagit att<br>
expropriationslagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och led<br>
ningsrättslagen skall anknytas till NRL. När del gäller expropriationslagen<br>
kan man konstatera att de användningsändamål för vilka exproprialion kan<br>
]48</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ske, som regel kräver att tillstånd söks enligt
någon av de lagar som enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mitt
förslag skall ankytas till NRL. Tillståndsprövningen i expropriations- Prop.
1985/86; 3 ärendet inrymmer en allmän prövning av lämplighelen av och
möjlighelerna att genomföra expropriationsändamålet, vilket gör del naturligt
alt NRL:s regler vägs in i prövningen. De markanvändningsförändringar som
expropriationen leder till kommer all mera i detalj prövas enligl de lagar som
reglerar själva verksamheten. Jag kan mol den här bakgrunden inte se någol
behov av en anknylning mellan expropriationslagen och NRL. I fråga om beslut
enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen är
situationen något annorlunda. Som uttalats i departementspromemorian är dessa
lagar närmast all betrakta som genomförandelagar för redan fattade beslut om
användning av mark och vatten. Det finns emellertid situationer där beslut
enligl lagarna självständigt kan styra markanvändningen på ett sätl som
inverkar på del framlida ulnyltjandei av olika markområden och där det således
kan finnas skäl för prövningsmyndigheten all själv grunda beslutet på sådana
överväganden som förutsätts i NRL. En eventuell anknytning mellan dessa lagar
och NRL förutsätter emellertid ytlerligare utredning. Tills vidare är del
enligt min mening tillräckligt att lagarna samordnas med PBL på del sätl jag
tidigare har berört (avsnitt 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
naturresurslag av det slag som jag nu har förordat är naturiigtvis mest
användbar i sådana fall där man kan styra lokaliseringen av en verksamhet eller
besluta mera i detalj om de verkningar som en viss verksamhet får medföra för
omgivningen. I departementspromemorian har mot den bakgrunden föreslagits atl
f n. PBL, vattenlagen, miljöskyddslagen, väglagen, ellagen, lagen om vissa
rörledningar och naturvärdslagen anknyts till NRL. Beträffande dessa lagar har
också i promemorian konkreta förslag till anknytningar lagts fram och kunnat
bedömas av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar bedömningen i promemorian atl del är angeläget att få till stånd en
samordning mellan de nu angivna lagarna. Jag vill emellertid också föreslå atl
den av riksdagen nyligen antagna lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter
anknyts till NRL. Enligl den nya lagen skall nämligen vid prövning av frågor om
utvinning av torv, göras överväganden av samma slag som förutsätts i förslaget
till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller samordningen mellan PBL och NRL vill jag erinra om att bestämmelser
härom redan har föreslagits i propositionen om PBL. Beträffande samordningen
mellan NRL och flertalet av de övriga berörda lagarna har förslag lagts fram i
de tidigare nämnda lagrådsremisserna den 25 april och den 13 juni i är. Som jag
redan har anmält återkommer jag i annat sammanhang med ett samlat förslag till
proposition om följdlagstiftning lill bl. a. PBL och NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här slulligen
nämna något om minerallagstiftningen. Som redovi<br>
sats i departementspromemorian finns slarka skäl som talar för att även<br>
gruvlagen, minerallagen och kontinentalsockellagen anknyts till NRL. Att<br>
något konkret förslag inte har lagts fram i promemorian beror pä alt dessa<br>
lagar f. n. ses över av den förut nämnda minerallagskommiltén. I prome<br>
morian konstateras att förslag från kommittén enligt direktiven skall läm<br>
nas före utgången av år 1985 och att en samordning av nuvarande gruv- och<br>
minerallag med NRL kräver omfatlande ändringar i lagarna. Enligt vad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 som sägs i promemorian bör samordningsfrågan tas upp av kommittén. I
sitt yttrande över departementspromemorian har kommittén anfört all det får
anses osannolikt alt ett betänkande kan avges i sådan tid att en ny
lagstiftning inom mineralområdet kan träda i krafl den 1 januari 1987.
Kommittén pekar dock på alt gruvdrift är underkastad prövning enligt flera av
de lagar som enligt promemorian skall anknytas till NRL och att prövningen av
frågor om gruvdrift därigenom ändå i åtskilliga avseenden kommer alt bli
beroende av NRL:s bestämmelser. Mot den bakgrunden anser kommittén alt
särskilda bestämmelser i minerallagstiftningen inte är erforderliga under
övergångsperioden fram till dess ett förslag från kommittén har genomförts.
Jag kan dela kommitténs bedömning och lägger säledes inte nu fram förslag till
ändringar i gruvlagen, minerallagen och konlinentalsockellagen.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats ett
förslag till lag om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Specialmotivering till förslaget till lag om hushållning
med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Inledande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marken,
vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så atl en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt god hushållning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger NRL:s inriktning och får vid sidan av beslämmelserna i 2 och 3 kap
belydelse vid tillämpningen av NRL i mål och ärenden enligt de speciallagar som
anknyts till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL:s
resursbegrepp, så som detta kommer till uttryck i paragrafens inledande ord,
innefattar våra mark- och vattenresurser och den natur- och kulturmiljö som
formats av människan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycken
"marken" och "vattnet" har i princip samma innehåll som<br>
uttrycken har haft i arbetet med den fysiska riksplaneringen sedan 1970-ta-<br>
lets början. Även de under markyian liggande jordlagren m. m. och grund<br>
vattnet samt resurser som finns under sjö- eller havsbottnen omfattas<br>
således av begreppen. När det talas om den fysiska miljön i övrigt åsyftas i<br>
första hand fysiska resurser som skapats av människan i form av byggna<br>
der, anläggningar m.m. Särskilt sociala och samhällsekonomiska syn<br>
punkter gör det angelägel att hela den fysiska miljön omfattas av en god<br>
hushållning. Paragrafen ger därmed också uttryck åt den vida inriktning<br>
som den fysiska planeringen numera har, I denna planering uppmärksam-<br>
150</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mas ju markens och vattnets användning bl. a. för
bebyggelse och anlägg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningar samt för produkfion
och för annan försörjning. Även l.ex, våra Prop. 1985/86:3 sölvallenområden
och våra kustnära havsområden innefattas numera i den fysiska planeringen för
marken och vattnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnde i den allmänna motiveringen föreslår lagrådet alt uttrycket
"den fysiska miljön i övrigt" skall utgå ur lagtexten. Lagrådet utgår
från att paragrafen inte avser alt reglera hur byggnader och anläggningar av
olika slag skall användas utan att den endast handlar om mark-och
vattenområdenas användning för olika ändamål, bl. a. för bebyggelse och
anläggningar. För egen del anser jag atl uttrycket bör vara kvar. Enligt min
mening ligger det ett värde i alt bestämmelsen uttrycker att det inte bara är
själva mark- och vattenområdena som sådana som omfattas av bestämmelsen.
Paragrafen har en vidare syftning. Bestämmelserna i NRL handlar också om hänsyn
till den byggda miljön, landskapsbilden m. m. Dessa frågor ryms enligt min
mening inte i uttrycket "mark- och vattenområden". Uttrycket
"den fysiska miljön i övrigt" återkommer i 2 kap. 10 § och bör vara
kvar även där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nämna att vattenöverdomstolen anser att del av lagtexten bör framgå att
grunden under ytvatten och även grundvattnet omfattas av bestämmelserna och alt
det också vore fördelaktigt om paragrafen gav direkt uttryck för att även de
under markytan liggande jordlagren omfallas. Som framgår av vad jag nyss
anförde anser jag all detta inte är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
sådana naturresurser som är av särskild betydelse för samhällets utveckling och
som det råder brist på skall användas, mäste övervägas särskilt noga så all
dessa resurser används på ett för samhället riktigt sätl. I första hand gäller
det naturligtvis sådana begränsade naturresurser om vars utnyttjande det råder
konkurrens. Del sätt pä vilket marken och vattnet används inverkar, så som jag
har framhållit i den allmänna motiveringen, på möjlighelerna atl utvinna ämnen
och material ur marken och vattnet och påverkar ocksä förutsättningarna för den
biologiska produktionen i vid mening. Vid överväganden och beslut om hur
marken och vattnet får användas måsle hänsyn las lill de konsekvenser som olika
användningssätt har för de begränsade naturresurser som är knutna till marken
och vattnet. Användningen av den fysiska miljön bör m. a. o. vara inriktad på
en god hushållning från ekologiska, sociala och samhällsekonomiska synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
innebär all lillgängliga resurser måste utnyttjas pä elt så effekUvl och
ändamålsenligt sätt som möjligt både med hänsyn till olika användningssätt och
över tiden. En avvägning måste då göras mellan å ena sidan intresset av att
bevara naturresurser för framtiden och ä andra sidan värdet av alt la en resurs
i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I en god hushållning med
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigi<br>
ligger etl krav att intressen och anspråk som hänger samman med livsme<br>
delsförsörjningen, industrins råvaruförsörjning, energiförsörjningen och<br>
samhällsbyggandel skall beaktas. Däri ligger bl. a. etl krav på att lämpliga<br>
områden ställs fill förfogande för samhällsbyggandets olika led i form av<br>
t. ex. anläggningar för produklion och teknisk försörjning, för skilda veten<br>
skapliga, kulturella och rekreativa behov saml för det militära och civila<br>
försvaret.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop- 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I en
god hushållning ingår också alt disponera resurserna och att utforma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändiga
ingrepp med hänsyn till människornas behov och så att mång-formighelen i nalur-
och kulturmiljön bevaras. Beslul om användningen av våra naturresurser innebär
i många fall atl man måste göra avvägningar mellan ett flertal, ofta
motstridiga intressen. Ekologiska, sociala och samhällsekonomiska synpunkter
måste därvid vägas mot varandra på etl sätt som sammantaget främjar en god
hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
kunskaperna om de ekologiska konsekvenserna av skilda ingrepp och
exploateringsätgärder är bristfälliga, medför det att man måste iaktta
försiktighet med oåterkalleliga förändringar. Etl vikfigl inslag i
hushäll-ningstanken är bevarande av natur- och kuliurvärden och skydd av
särskilt ömtåliga mark- och vattenområden. Särskilda bevarandeätgärder motiveras
vidare av behovet atl behålla handlingsfriheten för framtida omdis-positioner
av resursutnyttjandet, av behovet av referensområden för den vetenskapliga
forskningen och för att tillgodose människors behov och önskemål bl. a. i fråga
om rekreation och estetiska och kulturella upplevelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sociala hänsyn som inryms i kravet på hushållning med naturresurserna är
starkt sammanflätade med de ekologiska och samhällsekonomiska hänsyn som
tidigare berörts. Frågan om hur mark- och vattenområden används för olika
ändamål har stor belydelse från välfärdssynpunkt och med hänsyn till
möjlighetema att skapa goda levnadsförhållanden för människorna. Krav på skydd
mot för människan skadliga miljöbetingelser är givetvis grundläggande från
social synpunkt liksom hävdandet av allemansrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
valet mellan alt bevara naturresurser eller att ta dem i anspråk bör i princip
en samhällsekonomisk bedömning göras av vilken åtgärd som är att föredra. Den
samhällsekonomiska värderingen mäste göras bl.a. med utgångspunkt i målen för
den ekonomiska politiken. Del innebär att effekterna på sysselsättningen och
den ekonomiska tillväxten måste tillmätas stor betydelse. En långsiktig
expansion av produktion, investeringar och sysselsättning måste iryggas.
Följderna för den regionala balansen och fördelningen av levnadsstandard i
landet måsle vägas in. Den samhällsekonomiska bedömningen innefattar även ell
hänsynslagande lill kommunernas ekonomiska situation liksom den påverkan på
försörjningsläget som olika åtgärder kan komma att få. De ekologiska och
sociala aspekterna har naturliglvis också ett ekonomiskt värde vid en sådan
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL
kan sammanfattningsvis sägas syfta till alt god natur- och kulturmiljö skall
bevaras, att landets försörjning med naturresurser tryggas i elt långsiktigt
perspektiv samt att etl ändamålsenligt samhällsbyggande främjas. Både
bevarande- och användningsinlressen skall alltså beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 2 och 3 kap. skall lillämpas enligl vad som är föreskrivet<br>
i plan- och bygglagen (0000:000), vattenlagen (1983:291), miljöskyddsla<br>
gen (1969:387), naturvårdslagen (1964:822), lagen (1985:620) om vissa<br>
torvfyndigheter, väglagen (1971:948), lagen (1902:71 s.l) innefattande vis-<br>
'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sa bestämmelser om elektriska anläggningar och
lagen (1978:160) om vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rörledningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsniti Prop.
1985/86: 3 2.3) är NRL till sin uppläggning närmast atl belrakla som ett
instrumeni för att lösa konflikter om utnyttjandet av naturresurser. Det torde
knappast vara möjligt för enskilda markanvändningsintressenter att göra sådana
planerinjgsöverväganden som måsle ligga till grund för tillämpning av lagen.
Överväganden av delta slag kan pä ett meningsfullt sätt göras endast i
anslulning till ett prövningsförfarande hos myndigheter. Enligt 2§ skall därför
de grundläggande hushällningsbestämmelserna i 2 kap. och de särskilda
hushållningsbestämmelser som enligt 3 kap. gäller för vissa större områden i
landel, tillämpas enbart i mål och ärenden enligt de författningar i vilka
delta särskill föreskrivs. Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 7)
redovisat de allmänna principer som bör gälla för anknytning mellan NRL och
andra författningar. Jag erinrade då om att föreskrifter om tillämpning av
NRL:s beslämmelser redan finns intagna i lagförslaget i propositionen om PBL. 1
det förslag till proposition om följdlagstiftning som jag i annat sammanhang
avser lägga fram, kommerjag all föreslå atl motsvarande föreskrifter las in i
vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvärdslagen, lagen om vissa
torvfyndigheter, väglagen, ellagen samt rörledningslagen. På förslag av
lagrådet har paragrafen utformats så att man direkt av lagtexten skall kunna
utläsa vilka författningar som är anknutna till NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
4 kap. 3 § framgår att hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. skall
tillämpas även vid regeringens lillätlighelsprövning av stora industrianläggningar
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
kap. Grundläggande hushållningsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är
mesl lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.
Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god
hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första mening motsvarar i allt väsentligt 9 § andra siycket<br>
första meningen byggnadsstadgan. Vad som i detla sammanhang menas<br>
med ett områdes beskaffenhet och läge har jag berört i den allmänna<br>
motiveringen (avsnitt 2.1 och 3). De behov i fräga om markens och vattnets<br>
användning som avses i bestämmelsen kan vara av såväl allmän som<br>
enskild natur. Behoven kan givelvis vara mycket skiftande. Vissa behov<br>
kan t. ex. medföra atl åtgärder behöver komma till slånd som innebär en så<br>
väsenllig förändring av den pågående användningen alt möjligheterna att<br>
utnyttja det aktuella mark- eller vattenområdet eller angränsande områden<br>
för olika ändamål påtagligt förändras. Det kan ocksä vara fråga om behov<br>
att bevara pågående markanvändning med hänsyn till etablerade närings<br>
livsintressen, lill kraven pä en god bostads-, arbets- och fritidsmiljö eller<br>
till kravet på skydd för naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen<br>
m. m. Som jag har framhållit i den allmänna moUveringen och i specialmo<br>
tiveringen lill 1 kap 1 § hänger de behov som skall uppmärksammas vid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 NRL:s tillämpning samman med landets försörjning med naturresurser
genom de areella näringarna, rävaru- och energiutvinning m.m., med anspråken på
atl bevara en god natur- och kulturmiljö saml med samhällsbyggandets krav på
att förfoga över lämpliga mark- och vattenområden. I uttrycket
"föreliggande behov" ligger som tidigare framgått säväl anspråk på
förändringsålgärder som anspråk på bevarande och skydd av pågående användning
av marken och vattnet. Del ligger i sakens natur att långsikliga intressen
skall ges stor tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållil i den allmänna motiveringen kan ett och samma mark- eller
vattenområde ofta användas samtidigt för skilda verksamheler och intressen. En
lämplig användning från allmän synpunkl av ett område kan medföra att vissa
förelag måsle tåla inskränkningar i den avsedda verksamheten eller atl
skyddsåtgärder kan behöva föreskrivas med hänsyn till andra intressen med
vilken verksamheten skall samsas i ett område. Vid bedömningen av den
lämpligaste användningen av ett område bör alltid möjligheterna till kombinerad
verksamhei beaktas. I paragrafen har detta kommit till uttryck i föreskriften
att ett område skall användas/ör det eller de ändamål för vilket området är
mest lämpat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regel som lagils in i paragrafens andra mening avser fall dä det föreligger
konkurrens mellan allmänna och enskilda behov inom etl område och dessa behov
inte går att förena. Företräde skall då ges sådan användning som är lämplig
från allmän synpunkl. Det ankommer i första hand pä kommunerna atl göra samlade
bedömningar av vad som är en från allmän synpunkt lämplig användning av marken
och vaUnet i kommunen. Kommunens bedömningar skall utgä bl. a. från
hushållningsreglerna i NRL och komma till uttryck i detaljplan,
områdesbestämmelser eller översiktsplan enligt PBL. När det är fråga om
detaljplan och planen har vunnit laga krafl, är frågan om markens användning
därmed avgjord. Detsamma gäller om det finns områdesbestämmelser som innehåller
en reglering av markens användning. Är frågan belyst i översiktsplan eller
regionplan, är del bl. a. kvaliteten i beslutsunderlaget och styrkan i
argumentationen som får belydelse för bedömningen om den i planen angivna
markanvändningen är den på lång sikt lämpligaste från allmän synpunkt. 1 den
allmänna motiveringen (avsnitt 2) har jag utvecklat detta närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
naturresursfrägor där kommunala översiktsplaner inte ger tillräcklig ledning
kan det material som länsslyrelsen släller samman och håller aktuellt enligt 5
kap. 1 § ge upplysning om vilka behov som uttryckts av statliga organ och vilka
krav på hänsyn till allmänna intressen som finns dokumenterade i det
sammanhanget. Prövning av frågor om användningen av marken och vattnet skall
således alllid ske på planmässiga grunder, varvid kommunala planer och material
från länsslyrelserna tjänar som underlag för bedömningen (se vidare
specialmotiveringen lill 5 kap. 1 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slora
mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är<br>
påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så<br>
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas<br>
154</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>karaktär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I paragrafen har tagits in
bestämmelser om skydd för slora, samman- Prop, 1985/86:3 hängande mark- och
vattenområden som är förhållandevis opåverkade av exploateringsföretag eller
andra ingrepp i miljön. Skälen till atl införa sådana bestämmelser har jag
redovisat i den allmänna motiveringen (avsnilt 3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
i olika delar av landel för skydd av sådana områden beror naturligtvis på
vilken ulveckling som skett i regionen vad gäller ianspråktagande av
landsbygdsområden för urbana ändamål, på efterfrågan vad gäller
friluftsaktiviteter m.m. Under arbetet med den fysiska riksplaneringen har
kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter ställt samman ett
material som är användbart när det gäller atl bedöma vilka områden som kan
beröras av bestämmelsen. Av särskill iniresse är de översikter som upprättats
inom länsstyrelserna över lokaliseringen av större exploateringsförelag och
över utbredningen av s.k, bebyggelsein-fluerade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf, liksom i flera andra paragrafer i 2 kap,, föreskrivs att del
intresse som behandlas i paragrafen skall "så långt möjligt" skyddas
mot vissa ingrepp. Jag har i den allmänna motiveringen när jag behandlade
frågor om vattenbruk (avsnitt 3.5) något utvecklat vilka bedömningar detta
uttryckssätt bör föranleda vid konkurrens mellan olika intressen, I uttrycket
ligger naturligtvis att den avvägning som skall göras mellan det skyddade
intresset och motstående iniressen skall innefatta hänsynstaganden till de
prakliska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger. I första
hand är avsikten att ge utrymme i det enskilda fallet för samhällsekonomiska
hänsynstaganden, l.ex. med hänsyn till regionalpolitiska eller
sysselsättningspoliliska intressen. Även konsekvenserna för berörda enskilda
intressen skall vägas in. I uttrycket "så långt möjligt" ligger dock
också att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som
bestämmelsen avser att skydda, annat än om en samlad bedömning i enlighet med 2
kap. I § visar att detta främjar en från allmän synpunkt god hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förevarande paragraf liksom i flera andra paragrafer i NRL anges att ett visst
intresse skall skyddas mol åtgärder som "påtagligt kan påverka"
detta. Med detla uttryckssätt utesluts bagatellartad påverkan. Endast sädana
åtgärder åsyftas som kan ha en bestående negativ inverkan på det aktuella
intresset eller som tillfälligt kan ha myckel stor negativ inverkan på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grund av syftet med
förevarande paragraf alt skydda stora, förhållan<br>
devis opåverkade omräden mot åtgärder som påtagligt kan påverka deras<br>
karaktär, är det endast exploateringsförelag och andra ingrepp av belydan<br>
de storlek som berörs av bestämmelsen. Paragrafen torde i första hand bli<br>
tillämplig i mål och ärenden som avser l.ex. nyetablering av industriell<br>
eller liknande verksamhet, tätorts- och fritidsbebyggelse av större omfatt<br>
ning med därtill hörande anläggningar, slörre trafikleder, större lednings<br>
företag, gruvor och större takter, terminalanläggningar, upplag och tippar<br>
samt farleder och muddringsföretag. Del gäller alltså sådana anläggningar<br>
och åtgärder som kan medföra begränsningar i handlingsfriheten för fram<br>
tida omdispositioner, ha betydande inverkan på landskapsbilden eller i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 övrigt ge upphov till väsentliga störningar som bör undvikas i
områdena. För gruvor, liksom större takter av sten, grus, sand eller torv, är
lokaliseringsmöjligheterna av naturliga skäl i många fall begränsade, I dessa
fall bör paragrafen tillämpas endast om del uppenbarligen finns realistiska
alternativ att tillgodose de behov som föreligger i den berörda regionen från
andra gruvor eller takter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här nämna att lagrådet särskilt behandlat begreppet "exploateringsföretag".
Lagrådel anför bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nu förevarande lagrådsremiss avses med exploateringsföretag enligt specialmotiveringen
lill denna paragraf etablering av industriell eller liknande verksamhet,
tätorts- och fritidsbebyggelse av större omfattning med därtill hörande
anläggningar, större trafikleder, större ledningsföretag, gruvor och större
takter, terminalanläggningar, farieder och muddringsföretag. Av
specialmotiveringen till 2 kap. 4 § framgår atl med exploateringsförelag
förstås också företag av mycket mindre omfattning. När det på s. 210 talas om
"små exploateringsföretag" synes därmed avses l.ex. koloniområden
med odlingslotter. Också en enstaka byggnad synes omfattas av begreppet
exploateringsförelag och detta även om byggnaden endast utgör komplettering av
befintlig bebyggelse. Å andra sidan säger departementschefen - något
motsägelsefullt — på s. 228 att företag som har endast obetydlig omfattning
inte anses som exploateringsförelag. Det är enligl lagrådels mening tveksamt om
begreppet "exploateringsföretag" är sä entydigt att det bör användas
i lagtext. Lagrådel har emellertid inte kunnat finna något kort och pregnant
uttryck som är alt föredra. Ordel "exploateringsförelag" har länge
använts i arbetet med den fysiska riksplaneringen. Uttrycket är alltså väl
känt just i samband med hushållning med naturresurser och kan knappast vålla
missförstånd när del används i NRL. Genom ytterligare uttalanden av
departementschefen bör emellertid innebörden av de ovan nämnda nägol
motsägelsefulla uttalandena klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill med anledning av lagrådets yttrande endasi framhålla att även förelag som
har liten omfattning är att hänföra till exploateringsförelag. Jag återkommer
till denna fråga i specialmotiveringen till 3 kap. I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
områden på landsbygden, som endast obetydligt är påverkade av
exploaleringsföretag, kan vara av betydelse som friområden mellan tätorter
eller som rekreationsområden o. d. Det kan i dessa och andra fall vara av
belydelse att undvika även smärre ingrepp som, om de förekommer i slörre antal,
kan få stor inverkan på det skyddsvärda området. Grunder för skydd av sådana
områden även mot mindre ingrepp, t. ex. enstaka byggnader, finns i andra
beslämmelser i NRL, bl. a, 2 kap, 4 och 6§§. Jag vill framhålla att den nu
föreslagna 2 § inte är avsedd alt användas för att styra bebyggelsens normala
utveckling, t, ex. viss ulvidgning av befintlig bebyggelse, eller för att
påverka brukningsformerna i jord- och skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett större exploaleringsföretag aktualiseras i den typ av område som avses i
2§, bör utredning göras av möjligheterna att i slällel lokalisera verksamheten
fill områden som redan är påverkade, dvs. i anslutning till samlad bebyggelse,
till industri- och arbetsområden eller inom korridorer i landskapet som redan
har tagits i anspråk för trafikleder eller ledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkl skall så
långl möjligt skyddas mot åigärder som kan skada naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har tagits in bestämmelser om skydd för omräden som är särskilt
känsliga från ekologisk synpunkl. Vad som ligger i ekologibegrep-pel har jag
berört i specialmoUveringen till I kap, I §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mark- och vattenområden som skall ges elt skydd genom 3 § är, som jag också har
uttryckt i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3), främst områden med
instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma åter-växlförutsältningar,
områden som inrymmer växt- och djurarter som är utrotningshotade samt områden i
övrigt som är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer särskilda ekologiska
värden, har betydelse som genbank eller dyl. Etl viktigt syfte med
bestämmelsen är aU slå vakt om den genetiska mångfalden i naturen genom skydd
av arter vilkas existens är hotade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
känslighet mot försurning som kännetecknar stora områden i landet, t, ex, de
kalkfatliga områdena på västkusten och i Blekinge och Småland, inger
naturligtvis stor oro, särskilt för den långsikliga skogsproduktionen och för
fisket. Det är dock inte avsikten alt så slora områden, som ju motsvarar hela
landsdelar, genom 3 § skall ges ett skydd i detta avseende som sträcker sig
längre än vad som följer av miljöskyddslagens regler. Begränsade omräden, som i
ell landsdelsperspekliv är särskill känsliga för försurning, bl. a. vissa sjöar
och vattendrag, bör däremol kunna skyddas mol exploateringsföretag eller andra
ingrepp som kan medföra molsvarande negativa konsekvenser från ekologisk
synpunkt. Även sådana mark- och vattenområden som skadats genom tillförsel av
tungmetaller eller av giftiga ämnen och som därför blivit avsevärt mer sårbara
än andra områden i en viss region bör omfattas av paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Urskogsområden
och omräden med skyddsskog eller ädellövskog uppfyller enligt min mening de
kriterier för ekologisk känslighet som jag nyss berörde och bör därför omfattas
av paragrafen. Sådana områden får genom bestämmelsen ett skydd mot tillståndsplikliga
exploateringsåtgärder och bestämmelsen kompletterar därmed del skydd områdena
har genom skogs-vårdslagsliftningen och ädellövskogslagen (1984:119).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis inte möjligt att generellt för de områdestyper som här berörts
ange vilka typer av åtgärder som kan inverka skadligt på naturmiljöns
tillstånd. Detla måste bedömas med utgångspunkt i naturmiljöns känslighet för
ingrepp i de olika områdena och ingreppens beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av begreppet "så långl möjligt" har jag kommenterat i
specialmoliveringen lill 2 kap. 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskap
om de omräden som avses med förevarande paragraf finns hos kommuner,
länsstyrelser, fiskenämnder, lantbruksnämnder och skogs-värdsstyrelser. Det
torde normalt komma att framgå av kommunernas översiktsplaner och av
länsstyrelsernas planeringsmalerial vilka områden inom resp, län som bedöms
vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Det bör observeras att skyddet
enligl 3 § utgår från överväganden om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 naturmiljöns känslighet och inte som bestämmelserna i 6§ från
områdenas särart från vetenskaplig eller rekreativ synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på länsstyrelser och kommuner att bl. a. genom planläggning enligt
PBL ange inom vilka områden som särskild hänsyn behöver tas med lanke på markens
och vattnets känslighet från ekologisk synpunkt. Statens naturvårdsverk bör
efter samråd med fiskeristyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen lämna
underlag i fråga om vilka ekosystem och vilka växt- och djurarter som bör
uppmärksammas i länsstyrelsernas och kommunernas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brukningsvärd
jordbruksmark får las i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om
det behövs för atl tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte
kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsslällande sätl genom att
annan mark tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsmark
som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder
som kan pålagHgt försvåra ell rafionellt skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med vad jag har föreslagil i den allmänna motiveringen (avsnilt 3.4)
innehåller paragrafen bestämmelser som innebär att brukningsvärd jordbruksmark
och skogsproduktionsområden som har betydelse för skogsnäringen skall ges ett
särskilt skydd mol exploateringsföretag av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens/Ö/-5/a
stycke innebär att brukningsvärd jordbruksmark inte fär tas i anspråk för
bebyggelse och anläggningar som kan anordnas på ett från allmän synpunkt
tillfredsställande säll på annan mark. Del är endasi väsentliga
samhällsintressen som kan motivera avsteg från bestämmelsen och då endasi under
förutsättning atl del aktuella exploateringsintresset inte kan tillgodoses på
ett från samhällels synpunkt tillfredsställande sätt på annan mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med vad som förordades när riktlinjerna om jordbruksmarken
infördes i den fysiska riksplaneringen, skall med brukningsvärd jordbruksmark
avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är
lämpad för jordbruksproduktion. Begreppet har således samma innebörd som enligl
lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
första stycket följer att det i ärenden som rör tillstånd lill exploaleringsföretag
som berör brukningsvärd jordbruksmark måsle utredas om inte en lokalisering av
företagel på tillfredsställande sätt kan ordnas på annan mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uttrycket "tillfredsställande" avses att lokaliseringen av exploateringsföretagel
skall vara fullt godtagbar från samhällsbyggnadssynpunkl. Självfallet inryms
däri atl den alternativa lokaliseringen skall vara tekniskt och funktionellt
lämplig samt ekonomiskt rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det ianspråktagande som
åsyftas i första siycket innefattar åtgärder som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på ett varaktigt sätl drar
marken ur biologisk produklion. Det är naturiigl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt tänka pä utbyggnad av
bostadsområden, industrier, upplag, vägar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ledningar osv. Som jag påpekade i den allmänna motiveringen (avsnitt
3.4)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör det däremol vara
förenligt med första stycket alt använda jordbruks- Prop. 1985/86; 3 mark
för koloniområden med odlingslotter. Detsamma bör gälla komplettering av
befintlig bebyggelse med ytterligare någon enstaka byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med förslaget i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4) har i
paragrafens andra stycke tagits in en beslämmelse som skall slä vakt om
skogsbrukets produktionsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av begreppen "så långt möjligt" och "påtagligt påverka" har
jag kommenterat i specialmotiveringen till 2 kap. 2§ som innehåller motsvarande
begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
påpekats av länsslyrelsen i Kronobergs län kan även små exploaleringsföretag
leda till inte ringa komplikationer för ett rationellt bedrivet skogsbruk. Det
är inte bara kravet på hänsyn till den tillkommande byggnaden och verksamheten
i och intill den som påverkar möjligheten atl sköta skogen. Små
exploaleringsföretag kan också föra med sig betydande intrång för skogsbruket
genom väg- och ledningsdragningar. Det bör här också strykas under att även nya
byggnader och anläggningar som inte omedelbart berör skogsmark kan föranleda
intrång i en rationell skogsproduktion. Däremot torde det normalt inte orsaka
några påtagliga olägenheter om befintlig bebyggelse i skogsområden
kompletteras med ytlerligare någon bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvägningen
mellan jord- och skogsbruksintressel resp. exploaterings-intresset faller
naturligtvis ibland ut till exploaleringsinlressenas fördel. När så är fallet
bör man självfallel se till att anläggningar m. m. lokaliseras och utformas så
atl jordbrukels eller skogsbrukets intressen skadas så litet som möjligl. Vid
prövningen bör då markens kvalitet för biologisk produklion tillmätas
betydelse. Bl. a. bör beaktas hur marken har klassificerats, dess
arronderingsförhällanden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på lantbruksnämnden och skogsvårdsslyrelsen alt i samråd med
länsstyrelsen se till att det finns erforderligt kunskapsunderlag i fråga om
vilka områden som inrymmer brukningsvärd jordbruksmark resp. produktionsområden
som har betydelse för skogsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den brukningsvärda jordbruksmarken finns en god kunskap i kommunerna pä grund
av det skydd för den marken som riksdagens riktlinjer i den fysiska riksplaneringen
nu innehåller. När det gäller skogsmarken behövs i flertalet kommuner etl
bättre underlag för alt bedöma den hänsyn som skall tas lill skogsbrukets
iniressen. Skogsvårdsstyrelserna bör kunna ställa sådant underlag till
kommunernas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller
för vattenbruk skall så långl möjligt skyddas mot älgärder som kan påtagligt
försvåra näringarnas bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot
åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första stycke har i enlighet med förslaget i den allmänna<br>
motiveringen (avsnitt 3.5) tagits in bestämmelser om skydd för mark- och<br>
vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vattenbruk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Rennäring
bedrivs frän Treriksröset i norr lill Idre socken i Kopparbergs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>län
i söder. Området omfattar i slort sett hela Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län samt delar av Kopparbergs och Västernorrlands län.
Renskötselområdel omfattar bäde statlig och enskild mark. Renskötseln utövas
med olika intensitet i olika delar av området beroende på årstid, naturliga
förhållanden, tradition och konkurrerande intressen. Elt underlag för atl
bedöma vilka mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen och som
avses i paragrafens första stycke finns i planverkets och lantbruksstyrelsens
rapport år 1978 Rennäringen i kommunernas planering och i det
utredningsmaterial som planverket tidigare publicerat i samråd med
lantbruksstyrelsen och Svenska samernas riksförbund (44 samebyars redovisning
av renskötselns markanvändning, rapport 20). Materialet har bearbetats och
sammanfattats pä en karta över renskötselns intresseområden (bilaga till
lantbruksslyrelsens och statens planverks rapport 44:5 Rennäringen i
kommunernas planering).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fiskenäringen kan åtskilliga vattenområden och vallendrag ha
betydelse. För att förstå fiskets speciella planeringsförutsättningar måste man
känna lill de komplicerade biologiska system som reglerar arternas utbredning i
ett vattenområde. Påverkan pä en fiskart kan många gånger ge konsekvenser för
andra fiskslag. Många ekonomiskt viktiga fiskarter företar långa lek- och
näringsvandringar, vilket medför att fångst-områden ofta kan ligga långt från
reproduklionsområdena. De flesta fiskarter förflyttar sig mellan olika miljöer
under levnadsperioden, under olika årstider eller under dygnet. Till bilden av
fiskets planeringsproblem hör också att vattnet ständigt är i omlopp. Olika för
fisket skadliga ingrepp kan således få återverkningar långt från
störningskällan. De områden som är av betydelse för fisket är främsi lek- och
uppväxtområden samt landnings-och fångstplatser. Det inventeringsmaterial för
de olika länen som ställts samman av fiskeristyrelsen och fiskenämnderna är väl
ägnat att åskådliggöra vilka omräden som är av belydelse för fiskenäringen.
Lagrådet har i sill yttrande pekat på alt det föreslagna skyddet endast avser
fiskenäringen och då inskränkt till det yrkesmässiga fisket, medan däremot
fritidsfisket och vad som brukar kallas husbehovsfiske inte skall åtnjuta något
skydd enligt 5§. Pä lagrådets förslag har därför i både första och andra
styckena ordel "fisket" byns ul mot "yrkesfisket".
Begreppet yrkesfiske får i detta sammanhang inte ges en för snäv innebörd. Det
bör förutom heliidssyssel-salta yrkesfiskare också omfatta andra för vilkas
försörjning fisket har väsenllig belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den allmänna motiveringen (avsnilt 3.5) framgår vad som avses med begreppet
vallenbruk. De områden som används för sådan produktion eller för vilka
tillstånd lill produktion har getts, skall normall omfattas av bestämmelserna i
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
första stycket skall de områden som nu avses, så långt möjligl<br>
skyddas mot sådana åigärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedri<br>
vande. Bestämmelserna avser atl ge ett grundskydd för näringarna mot<br>
åigärder i samhällsbyggandet och i annan verksamhet som innebär oåter<br>
kalleliga ingrepp i de avsedda mark- eller vattenområdena eller som i andra<br>
160</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avseenden påtagligt försvårar näringarnas
bedrivande. Bestämmelserna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
att en sökande i ett mål eller ärende som avser åigärder med Prop. 1985/86:3
sädana negativa effekter behöver redovisa utredning som klarlägger alt
praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ inte finns. Vad som ligger i
begreppen "så längl möjligl" och "påtagligt försväi-a"
berörs i specialmotiveringen till 2 kap. 2 § som innehåller molsvarande
begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra stycke behandlar det skydd som bör ges åt områden som är av riksiniresse
för rennäringen eller yrkesfisket. Åtgärder som skulle påtagligt försvåra
näringarnas bedrivande får inte tillåtas inom dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyddet
för rennäringen i paragrafens andra stycke syfiar till att bibehålla
förutsättningarna för näringen genom att ge de viktigaste områdena inom varje
sameby ell särskill skydd. Betydelsen av olika markområden inom
renskötselområdel varierar starkl. Skyddet skall la sikte på sådana områden som
det med hänsyn till skilda led i rennäringens utövande i olika samebyar är
särskill angelägel att skydda. Sådana områden kan omfatta l.ex.
flytlningsleder, kalvningsland samt vissa områden med särskilt goda
betesförhållanden. Vid bedömningen av vilka områden som skall anses vara av riksiniresse
bör beakias näringens behov av sammanhängande betesområden och fillgång till
alternativa betesområden inom de olika årslidsmarkerna samt alternativa
flyttningsleder. Vinterbetesmarkernas särskilda betydelse för renskötseln bör
särskilt beaktas. Som regel har storleken och kvaliteten pä dessa marker en
avgörande betydelse för del antal renar som kan hällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är områden av delta slag som det är av stor betydelse frän nationell synpunkl
att skydda mot förändringar. Det bör härvid observeras att även förhållandevis
begränsade åtgärder kan avsevärt försvåra renskötseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de områden som är särskilt betydelsefulla för del yrkesmässiga//Aé-r hör vissa
fängslomräden för de fiskarter som har stor betydelse för näringen. Hit hör
också sådana områden som har väsentlig betydelse för produktionen av dessa
fiskarter, bl. a, lek- och uppväxtområden. Det kan gälla områden av skiftande
slag. För lek och uppväxt fordras ofta vattenområden med speciella
förutsättningar, t. ex. grundområden eller djuphålor ute till havs eller grunda
vikar vid kusten eller strömmande vatten. 1 undantagsfall kan etl vattendrag i
sin helhet vara av sådan slor belydelse som här åsyftas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållil i den allmänna motiveringen ankommer det på
lantbruksslyrelsen och fiskeristyrelsen atl efter hand komplettera sitt befintliga
kunskapsunderlag med nya bedömningar om vilka områden som kan anses vara av
sådan särskilt slor betydelse för rennäringen resp. yrkesfisket som avses i
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som har belydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas
naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall sä
långt möjligl skyddas mol åtgärder som kan påtagligt skada nalur- eller
kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall
särskilt beakias.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksiniresse för naturvården, kulturminnesvården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits i den allmänna motiveringen (avsniti 3.6) måste sådana åtgärder
så långt möjligt undvikas som påtagligt skulle skada värden i natur- och
kulturmiljön som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas
eller ersättas om de en gång förstörs. Bestämmelser härom har tagits in i 6 §.
Paragrafens utformning har jag behandlat i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket anknyter i allt väsentligl till gällande ordning. I 9§ byggnadsstadgan
finns sålunda bestämmelser om att bebyggelse med särskilt värde ur historisk
eller kulturhistorisk synpunkt eller ur skönhetssynpunkt såvitt möjligt skall
bevaras. Vidare föreskrivs i fråga om naturmiljön att områden med särskild
naturskönhet eller säregna naturförhållanden samt områden som är särskilt
lämpade och behövliga för friluftsliv såvitt möjligt skall bevaras. I förslaget
lill PBL återfinns ingen motsvarighet till dessa bestämmelser. Del har nämligen
förutsatts att en reglering med motsvarande innebörd skall göras i NRL pä det
sätl som nu föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
områden som berörs av bestämmelsen i första stycket finns i allt väsentligt
kartlagda i kommunala planer samt i utredningar och program som upprättats hos
kommunerna och länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ett område av betydelse från naiurvårdssynpunkt kan bevarandevärdet ligga i t.
ex. etl rikt fågelliv, en ovanlig flora eller en kombination av egenskaper som
gör området värdefullt för förståelsen av naturen. Bevarandevärdet hos elt
område av intresse för friluftslivet kan hänga samman med goda möjligheter till
bad, fritt strövande i obebyggda områden, goda förutsättningar för
fritidsfiske, båtliv och camping, goda förutsättningar för vinlersporl o, d.
Hos områden av betydelse för kulturminnesvården ligger bevarandevärdet ofta i
äldre värdefull bebyggelse eller i karaktären hos elt odlingslandskap med dess
kombination av brukningsformer inom jord- och skogsbruket, bebyggelsens
struktur, fornminnen och andra lämningar av äldre bosättningar. Ofta är
bevarandevärdena gemensamma för naturvården, kulturminnesvården och
friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller områden som behövs för närrekreation är naturligtvis markens
användbarhet för utevistelse och rekreation av stor vikl. Naturmark med goda
växtbelingelser och god motståndskraft mot slitage har särskilt intresse. I
slättbygder kan områden som är fria från bebyggelse och tekniska anläggningar
vara viktiga för upplevelsen av sammanhang i landskapet. Ett helhetsperspektiv
bör där anläggas på friområdena, som innefattar hänsynstaganden både till
produktionsintressen och till rekreativa, estetiska och kulturella värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
långsiktigt perspektiv måste naturligtvis anläggas på användningen<br>
av mark- och vattenområden i tätorternas närhet. Vid lokalisering av ny<br>
bebyggelse med därtill hörande anordningar i områden inom och i anslut<br>
ning till den samlade bebyggelsen behöver omsorgsfulla överväganden<br>
alltid göras. I dessa områden råder särskilt stor konkurrens mellan olika<br>
anspråk pä användning av marken och vattnet. Tätorlsbefolkningens be-<br>
152</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hov av omräden för närrekreation i olika former och
för upplevelser av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
värden i natur- och kulturmiljön måste avvägas mot behovel av Prop. 1985/86:3
skydd för områden för biologisk produktion och önskemålen att ta områden i
anspråk för bostadsbebyggelse, industriell och liknande produktion och för
olika andra samhäDsbyggnadsändamål. För att begränsa markkonkurrensen är det
önskvärt att bebyggelse och anläggningar i tätortsnära områden ges en
uiformning som innebär ett sä effektivt markutnyttjande som möjligt utan all
kraven på goda bostads- och arbetsmiljöer åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
kommuner har gjort betydande insatser för att göra attraktiva naturområden
intill tätorterna tillgängliga för närrekreation genom promenad- och
cykelvägar och genom att ordna anläggningar för frilids- och sportaktiviteter
på lämpliga platser. Ett ökat iniresse finns också för välbe-lägna
odlingslotter och koloniträdgårdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omräden som är av intresse för närrekrealion har i många fall samtidigt stor
ekonomisk betydelse för jord- och skogsbruket. Det är därför angeläget atl söka
undvika eller begränsa molsällningar mellan jord- och skogsbrukets iniressen
och olika former av friluftsliv i tätorternas närhet. Utöver kommunala
markförvärv och inrättande av naturreservat eller naturvårdsomräden kan civilrättsliga
avtal mellan kommunen och markägarna många gånger vara en lämplig lösning
liksom informella överenskommelser om åtgärder som ger markägaren möjlighet
att dra nytta av positiva sidor av ett omfattande friluftsliv pä fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillståndsprövning av åtgärder som kan påtagligt skada viktiga värden i natur-
och kulturmiljön bör naturligtvis först undersökas om det finns möjligheter all
lillgodose syftet med åtgärden inom annat område eller på annat sätt som inte
medför bestående skador. Som jag tidigare har påpekat är det särskill angeläget
att förhindra bestående skador i natur- och kulturmiljön. 1 fall då det visar
sig nödvändigl atl tillåla ett exploateringsföretag eller ett annal ingrepp
inom eller i anslutning lill ett sådant område som här avses, bör därför
ålgärden utformas så all bestående skador i nalur- och kulturmiljön i görlig
mån begränsas. För att begränsa den påverkan som hänger samman med de direkta
ingreppen i landskapet måste stor vikt fästas vid omhändertagande av överskottsmassor
och restprodukter, utformning av byggnader och konstruktioner saml
efterbehandling av brytningsområden och eljest påverkade områden. Sådana
åtgärder har slor betydelse om bestående skador i mark och miljö skall kunna
förhindras eller begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan naturligtvis ocksä
vara så att den åtgärd som skall prövas har<br>
begränsad belydelse för del värde som skall skyddas eller att den berör en<br>
sådan del av ell bevarandeomräde som inte är särskilt känsligt för föränd<br>
ringar. Det kan l.ex. vara fråga om en byggnadsplals för ett fritidshus i<br>
utkanten av etl stort, något oklart avgränsat bevarandeområde av betydel<br>
se för naturvården. Om fritidshuset ges en lämplig delaljlokalisering och<br>
uiformning, kan det bli sä väl anpassat till förhållandena pä platsen att det<br>
inte vållar någon olägenhet. Självfallel måste frågan emellertid också ses i<br>
relation till den bebyggelseutveckling som kan vara att vänta om ett bygg<br>
lov beviljas. I ett annat fall, l.ex. om del gäller en öppen hed- eller<br>
skärgårdsnatur, kan ett enstaka hus ha betydande negativ inverkan på<br>
bevarandeintresset och på den grunden strida mot förevarande paragraf.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
i begreppet "så långt möjligl" har kommenterats i special-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motiveringen
till 2 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:87.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra styckel har tagits in bestämmelser angående skydd av områden av
riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
område kan vara av riksiniresse för naturvärden, därför att del särskilt väl
belyser viktiga skeden av natur- och kulturlandskapets ulveckling eller är
ostört och inrymmer en slor mångfald av naturtyper och biotoper. Det kan vara
av särskill stort intresse också därför att det hyser unika och hotade eller
sårbara naturtyper, biotoper eller arter. Områden med nu angivna kvaliteter ges
genom bestämmelsen i andra styckel ett särskilt starkt skydd. Bestämmelsen är
vidare avsedd att skydda sädana kulturmiljöer som dokumenterar olika
utvecklingsperioder i vårt lands historia och är av särskilt värde för
forskningen och som sevärdheter för en bred allmänhet. Bestämmelsen skyddar
ocksä områden för friluftslivet som har så stora rekreationsvärden på grund av
nalur- och kullurkvaliteter alt de är attraktiva för besökare från stora delar
av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att 6§ andra stycket skall vara tillämpligt bör krävas att området eller miljön
i fråga skall ha få motsvarigheter i landet. Det kan gälla områden med
representativa exempel på landskapstyper eller naturtyper. Områdena bör
särskill väl belysa olika skeden i natur- och kulturlandskapets utveckling.
Det kan också gälla områden av stor betydelse som referensområden för
utbildningen och den vetenskapliga forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:88.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller områden som är av riksintresse för friluftslivet spelar
förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgängligheten
för allmänheten slor roll. Värderingen hänger samman med hur stort och ostört
ett område är, om nalur- och kulturföreleelserna är särskill attraktiva för en
nationell publik, l.ex. genom atl området har tilltalande utsiktspunkter och utflyktsmål.
Atl det finns för landet särskilt goda förutsättningar för bad, fiske,
båtsport, kanotfärder, vandring eller vintersport kan också innebära att
området är av riksiniresse. Områdenas tillgänglighei för en bred allmänhet
beror bl.a. av kommunikationer till området, övernattningsmöjligheter samt
olika anläggningar och anordningar i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med programskedet i den fysiska riksplaneringen redovisade
naturvårdsverket vilka områden som enligt verkets uppfattning är av riksintresse
för naturvården och friluftslivet. Riksantikvarieämbetet gjorde en motsvarande
redovisning för kulturminnesvården. Som nämnts i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5.1) har dessa områden behandlats av kommunerna i deras arbete med
kommunöversikter och markanvändningsplaner under program- och
planeringsskedena i den fysiska riksplaneringen. Därvid har de statliga
myndigheterna och kommunerna i slort varit överens om hur områdenas värden bör
beaktas vid planläggning och tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kännedomen om landets natur-
och kulturvärden har avsevärt ökat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
den lid som har förflutit sedan de nämnda anspråken redovisades.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regionala program för
naturvård och kulturminnesvård finns eller håller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på att utarbetas inom
flertalet län. Rikstäckande inventeringar har genom-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>164</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>förts eller genomförs beträffande t. ex. urskogar och våtmarker.
Regering-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
har också ställt sig bakom den s. k. CW-listan (Convention on Wel- Prop.
1985/86; 3 lands), vilket innebär etl speciellt ansvar för vissa
internationellt betydelsefulla vätmarksområden i landet. Dessa förbättrade
kunskaper m. m. kan föranleda kompletteringar eller ändringar av de urval av
områden som är av riksintresse. Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet har
ansvaret för detta urval. I den allmänna motiveringen (avsnill 5.1) har jag
vidare framhållit att de relativt odefinierade, stora områden som i vissa fall
angetts som riksintressanla för friluftslivet eller kulturminnesvården nu bör
kunna begränsas och preciseras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya lagtekniska sammanhanget och de ytteriigare kunskaper som föreligger,
motiverar alt naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet ser över sill
kunskapsunderlag i fråga om de omräden som myndigheterna anser bör omfattas av
6§ andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt
möjligl skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvära utvinningen av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omräden
som innehåller fyndigheler av ämnen eller material som är av riksintresse skall
skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen (avsniti 3.7) har jag belyst det angelägna i atl
områden som inrymmer kända tillgångar på värdefulla ämnen eller material
används på ett långsiktigt, genomtänkt sätt och skyddas mot åtgärder som kan
förhindra eller försvåra ett framtida utnyttjande av den ifrågavarande
resursen. Bestämmelser som skall främja en god hushållning med sådana ämnen
eller material har tagits in i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det i första stycket
talas om mark- och vattenområden "som inne<br>
håller värdefulla ämnen eller material" avses därmed endasi sådana räva<br>
ruförekomsler som finns i marken eller under sjö- eller havsbottnen, dvs. i<br>
huvudsak mineralråvaror. Växande skog omfallas sålunda inte. Det är<br>
självklart alt sädana ämnen och material som finns i stora mängder och är<br>
vanligt förekommande i naturen inte behöver något särskill skydd i en<br>
naturresurslag. Syftet med bestämmelsen är att ge möjlighel till framtida<br>
utvinning av sådana ämnen och material som bedöms som värdefulla från<br>
samhällsekonomiska utgångspunkter. För atl markera detta har det före<br>
skrivits alt det skall vara fråga om värdefulla ämnen eller material. Del bör<br>
ankomma på Sveriges geologiska undersökning atl efter samråd med sta<br>
tens industriverk och statens naturvårdsverk la fram beslutsunderlag som<br>
kan belysa vilka ämnen och material som har sådant värde som avses i<br>
första stycket. I länsstyrelsernas ansvar för tillsynen över naturresurshus<br>
hållningen i länen ligger att med ledning av detta underlag sammanställa<br>
den ytlerligare vägledning för planering och tillståndsprövning som behövs<br>
beträffande sädana områden inom resp. län som avses i första styckel.<br>
Utvinning av de ämnen eller material det kan vara fråga om är inte alltid<br>
omedelbart aktuell. Utformningen av första stycket medför att de områden<br>
som omfattas av beslämmelserna - i avvaktan pä utvinning - kan använ<br>
das för ändamål som inte hindrar eller påtagligt försvårar en framlida</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3 utvinning. I den allmänna motiveringen
har jag geu exempel på åtgärder som bör undvikas i berörda områden i syfte att
slå vakt om handlingsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i första styckel innebär inte något absolut
skydd för de ifrågavarande områdena. I den mån områdena behöver användas för
andra angelägna ändamål, som hindrar eller påtagligt försvårar framtida utvinning,
måste en avvägning göras mellan de olika markanvändningskraven. Detla har
markerats med uttrycket att områdena "så långl möjligt" skall
skyddas. Innebörden av detla uttryck har jag kommenterat i specialmotiveringen
fill 2 kap. 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens andra stycke finns en beslämmelse till skydd
för områden som inrymmer sådana fyndigheter av ämnen eller material som är av
riksintresse. Därmed avses främst fyndigheler av sådana ämnen eller material
som är eller bedöms kunna bli av stor betydelse frän försörjningsberedskapssynpunkt
för landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller områden som inrymmer sädana särskilt
värdefulla resurser innebär bestämmelsen att kommunerna och de slatliga
myndigheterna inte får planera för eller lämna tillstånd till andra
verksamheter inom berörda områden som kan förhindra eller påtagligt försvåra
etl utnyttjande av resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ankommer som tidigare angetts pä berörda stadiga
myndigheter att tillhandahålla det material som behövs för tillämpningen av
paragrafen. Även om inte dessa frågor har behandlats inom ramen för den fysiska
riksplaneringens program- och planeringsskeden, finns etl omfattande
in-venleringsmaterial som kan ställas samman som underlag för planläggning och
tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör observeras atl även andra än statliga myndigheter,
t. ex. privata företag, kan tänkas hävda att vissa fyndigheter skall behandlas
som riksintressen enligt paragrafen. Det blir i sådana fall i första hand i
den kommunala planeringen eller vid de statliga myndigheternas prövning enUgl
oUka speciallagar som del måsle avgöras om sådana anspråk är befogade eller
inte. I fall av meningsmotsättningar kan frågan efter överklagande bli föremål
för regeringens prövning i nästan alla fall. Det bör emellertid understrykas
alt det endasi är naiurresurser som är av stor betydelse för landet och som är
väl dokumenterade som bör ges skydd genom andra slyckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för
anläggningar för industriell produktion, energiprodukUon, energidistribution,
kommunika-fioner, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långl
möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller
utnyttjandet av sådana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse för anläggningar som avses i första styckel skall skyddas
mot åigärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av
anläggningarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>166</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
paragrafen har tagits in bestämmelser till skydd för mark- och vattenområden,
som på grund av sin beskaffenhet eller sitt läge, är särskill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpliga
för anläggningar som behövs för vissa viktiga och nödvändiga Prop. 1985/86:3
funktioner i samhället. Del är här bl. a. fräga om att slå vakt om sådana
lägesbundna naiurresurser som är mindre vanligt förekommande och som därför gör
vissa mark- och vattenområden särskill lämpade för sådana anläggningar. Det kan
gälla fysiska resurser som kan ha särskild belydelse för möjligheterna alt
lokalisera viss industri, l.ex. djuphamnsförutsätt-ningar, eller som ger
särskilt gynnsamma förutsättningar för vindkraflspro-duktion. Även områden med
andra särskill gynnsamma fysiska förutsätlningar för vissa typer av
anläggningar, t. ex. i fråga om topografi, berggrundens beskaffenhet, tillgång
till processvatten eller möjligheten alt omhänderta spillvatten, kan ges skydd
enligt 8 §. När det gäller kommunikationer och ledningssystem kan det vara
fråga om strategiskt viktiga passager förbi terränghinder av olika slag.
Möjlighetema att använda sådana passager kan ha stor betydelse för systemels
funktion och ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första stycket innebär atl kommunerna och de statliga myndigheterna skall la
hänsyn lill omräden av angivet slag genom att t. ex. inte planera för eller
lämna tillstånd till sådana verksamheter inom eller i närheten av områdena som
kan hindra eller påtagligt försvåra etl utnyttjande av dessa för de ändamål
som anges i 8 §. Beslämmelserna tar således sikte inte bara på att mark skall
reserveras för anläggningarna. Markreservationen skall även innebära krav på
hänsyn från andra verksamheler, så alt anläggningarna också kan brukas på ett
rationellt sätt. Det innebär t. ex. att åtgärder som kan försvåra driften av
anläggningen inte bör tillåtas i anläggningens närhet. Om exempelvis
bostadsbebyggelse tilläts intill ett område som är avsett för en flygplats, kan
detla begränsa möjligheterna att utnyttja flygplatsen, eftersom hänsyn mäste
tas till bullerstörningar för de boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket innebär inte nägot förbud mol förändring av markanvändningen inom de
skyddade områdena. Om förändringar medges, bör de emellertid anpassas så att
några störningar av betydelse för den avsedda anläggningen inte uppkommer. Som
exempel kan nämnas att bebyggelse bör kunna medges inom områden som berörs av
planerade kraftledningar eller gasledningar under förutsättning alt bebyggelsen
inte förläggs inom del område som direkt avses för anläggningen eller att inte
t. ex. säkerhels-skäl eller andra liknande skäl lägger hinder i vägen för
nybebyggelse i anläggningens närhet. Innebörden av uttrycken "så långl
möjligt" och "påtagligt försvåra" har jag kommenterat i
specialmoliveringen till 2 kap. 2§ som innehåller motsvarande begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens andra stycke
innehåller bestämmelser till skydd för mark-<br>
och vattenområden som är av riksintresse för de anläggningar som räknas<br>
upp i paragrafen. Som jag tidigare har påpekat ger bestämmelserna grund<br>
för staten atl i samband med den kommunala planeringen se till att hand<br>
lingsfriheten i fråga om användningen av sådana områden bibehålls. Ett<br>
ställningstagande av det slaget från statens sida innebär emellertid inte att<br>
staten tagit slutlig ställning till alt en viss anläggning får utföras i det<br>
berörda områdel. Frågan härom prövas i annan ordning. Bestämmelserna<br>
innebär således att staten ges möjlighet att se till atl markreservation görs<br>
för ett visst ändamål, men därav följer inte automatiskt atl kommunen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tvingas godta etl vissl
förelag på den aktuella plalsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållil i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.8) skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna
vara tillämpliga bl. a. på mark- och vattenområden för anläggningar som ingår i
större sammanhängande system av naiionelll eller i vissa fall av regionall
intresse. Detta kan när det gäller transportförsörjningen vara fallet
beträffande större vägar, järnvägar, kanaler, sjötrafikleder för transporter
av gods, flygplalser som ingår i del reguljära flyglin-jenälel samt hamnar, som
har stor betydelse för godstransporterna lill sjöss. Anläggningar för
vattenförsörjningen kan utgöras av tunnlar, ledningar m.m., som har stor betydelse
för överföringen av exempelvis dricksvatten mellan eller inom olika regioner i
landet. Exempel på energi-dislributionsanläggningar som ingår i större tekniska
syslem kan vara kraftledningar i det riksomfattande stamnätet och ledningar för
överföring av olja och gas mellan och inom olika regioner. En ledning för
gasdislribu-lionen inom en region kan exempelvis vara av nationell belydelse
med hänsyn lill energiförsörjningen i landel. När det gäller markbehov för
anläggningar för industriell produktion avses främst stora industrianläggningar
av det slag som behandlas i 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket får åtgärder inte vidtas som skulle hindra eller försvåra
utnyttjandet eller tillkomsten av en anläggning. Av vad jag har uttalat
tidigare framgår att den nu aktuella bestämmelsen lika lite som NRL:s
beslämmelser i övrigi ger någon grund för ingripande mol den mark- eller
vattenanvändning som redan pågår inom det berörda området. Tillämpning av 8 §
kan bli aktuell endast för Ullkommande tillståndsplikliga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligl
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarels intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse pä grund av all de behövs för totalförsvarets anläggningar
skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller
utnyttjandet av anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ har tagits in beslämmelser om skydd för områden som har belydelse för
totalförsvaret. Som jag har uttalat i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.8)
kan de avsedda områdena vara både sådana som skall användas under fredslid, 1.
ex. övnings- och skjutfält, områden för beredskapslagring o. d., och sådana som
avses komma till användning om krigstillstånd råder i landel, exempelvis
områden för befästningsanläggningar och krigsflygfäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket innebär att kommunerna och de statliga myndigheterna så<br>
längl möjligl skall beakia totalförsvarets anspråk genom atl l.ex. inte<br>
planera för eller lämna tillstånd lill andra verksamheter inom berörda<br>
områden om detta skulle hindra eller påtagligt motverka totalförsvarets<br>
intressen. Innebörden av uttrycken "så långt möjligt" och
"påtagligt för<br>
svåra" har jag kommenterat i specialmoliveringen till 2 kap. 2§. Bestäm<br>
melsen tar inte bara sikte på atl mark skall reserveras för försvarets<br>
ändamål. Den är också avsedd att skydda befintliga anläggningar och<br>
16g</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>omräden som har betydelse för totalförsvaret från
företag i omgivningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kan försvåra
utnyttjandet av områdena för försvarets ändamål. Om Prop. 1985/86: 3
exempelvis bostadsbebyggelse tillåts intill ett militärt skjutfält, kan detla
begränsa möjligheterna att utnyttja skjutfältet, eftersom hänsyn mäste tas till
bullerstörningar och andra olägenheter för de boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra stycke är avsett att ge skydd för områden som måste användas för
totalförsvarets anläggningar. Sådana områden är av riksintresse för
totalförsvaret. För att detta klart skall framgå av bestämmelserna har andra
styckel ändrats i förhållande till det lill lagrådet remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer pä de ansvariga myndigheterna, dvs. i första hand överbefälhavaren,
civilförsvarsslyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar, att ställa
samman sådant underlag som behövs för att lolalförsvarsin-tressena skall
beaktas vid planläggning och tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett område enligt 5—8§§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall
företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätl främjar en
långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigi.
Behövs området eller en del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall
försvarsinlressel ges företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med slöd av första stycket får inte strida mot hushållningsbestämmelserna i 3
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan naturligtvis uppkomma fall då två eller flera olika intressen, som enligt
beslämmelserna i 5—8 §§ är av riksintresse, står emot varandra inom ell och
samma område. Del kan då röra sig om intressen med olika tidsperspektiv. I ett
sådani fall skall enligt första stycket första meningen den användning ges
företräde som på lämpligaste sätt främjar en hushållning med naturresurserna i
ell långsiktigt perspektiv. En sådan bedömning innefattar enligt 1 kap. 1 §
ekologiska, sociala och samhällsekonomiska hänsynstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningar
som görs i samband med den kommunala planeringen av vad som i etl vissl fall är
en från allmän synpunkt lämplig användning av marken och vattnet, är
naturligtvis av stort intresse ocksä när del gäller att göra avvägningar mellan
olika iniressen, som ytterst skall hävdas av staten. Det är kvaliteten i det
beslutsunderlag som prövningsmyndighelen sammanlaget förfogar över och styrkan
i argumentationen om vad som på läng sikt kan anses vara lämpligast ur allmän
synpunkt, som bör avgöra vilket av de nationella intressena som i ett visst
fall skall prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket andra meningen har föreskrivits atl totalförsvarsinlresset skall
ges företräde om ett område eller en del av det behövs för en anläggning för
totalförsvaret. Här avses sålunda områden som måste få disponeras av
totalförsvaret om den fastlagda försvarsgraden för landet skall kunna
upprätthällas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 3 kap. finns särskilda
hushållningsbeslämmelser för vissa omräden i<br>
landel, vilka i sin helhel är av riksintresse med hänsyn till sina natur- och<br>
kuliurvärden. Bestämmelserna innebär för dessa områden att avvägningar<br>
om den inrikining av mark- och vattenanvändningen som på lämpligaste</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Ig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigt görs redan i de olika paragraferna i 3 kap. I I0§ andra
stycket har därför föreskrivits att beslul med slöd av första siycket inte får
slrida mol dessa beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke har ändrats redaktionellt i förhållande lill del till lagrådet
remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
områden som anges i 2—6§§ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som
finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploaleringsföretag och andra
ingrepp i miljön får komma lill stånd i dessa områden endasi om hinder inte
möter enligl 2—6§§ och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar
områdenas natur- och kuliurvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel utgör inte hinder för utvecklingen av befinlliga tätorter eller
av det lokala näringslivet eller för utförandel av anläggningar som behövs för
totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör beslämmelserna inte heller
hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material
som avses i 2 kap. 7 § andra siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har lagils in bestämmelser som skall gälla för samtliga områden som
omfallas av 3 kap. Syftet med bestämmelserna är, som framgår av den allmänna
motiveringen (avsnitt 4.1 och 4.3), att uttrycka det som är grundläggande också
för gällande geografiska riktlinjer i den fysiska riksplaneringen, nämligen att
skydda de betydelsefulla natur- och kulturvärden som områdena inrymmer sä att
dessa värden inte går förlorade genom olika typer av exploateringsföretag och
andra ingrepp i miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>första stycket första meningen uttrycks att de områden som anges i 2— 6§§, på
grund av de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet är av
riksintresse. Det innebär som jag tidigare har påpekat bl. a. atl staten med
stöd av 12 kap. 1 § PBL kan ingripa mot sådana plan- och tillståndsbeslut
enligt PBL som innebär atl natur- och kulturvärdena inte tillräckligt beaktas.
Det framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2) vilka bedömningar som
ligger bakom urvalet av områdena. Urvalet baseras på den process av
kunskapsinsamling, programarbete och planeringsåtgärder som vidtagits inom
ramen för den fysiska riksplaneringen allt sedan förarbelena startade under
senare delen av 1960-talel. Frågor om hur områdena avgränsas har behandlats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I första stycket andra
meningen har tagits in en bestämmelse till skydd<br>
för områdenas natur- och kulturvärden. Som jag har utvecklat i den all<br>
männa motiveringen (avsnitt 4.1) och när jag behandlade 2 kap. 10§,<br>
innebär bestämmelsen - i likhet med övriga beslämmelser i 3 kap. - atl en<br>
vägning mellan olika intressen redan är gjord och att således natur- och<br>
kulturvärdena skall ges företräde i konkurrenssituationer. För att bestäm<br>
melsen skall kunna tillämpas med önskvärd fasihel, fordras elt tillräckligt<br>
170</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>väl underbyggt kunskapsunderlag om natur- och
kulturvärdena. Även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågor
om kunskapsunderiagel har jag behandlat i den allmänna motive- Prop. 1985/86; 3
ringen (avsnitt 2.4 och 5) och i specialmotiveringen till bestämmelserna i 2
kap. Av vad jag där anfört framgår all ett tillfredsställande underiag i slorl
sett redan finns tillgängligt och alt delta har genomlöpt en planeringsprocess
i vilken både ansvariga statliga myndigheter och kommunerna aktivt har
deltagit. Kunskapsunderlaget är därför väl känt och förankrat hos dem som i
första hand har att tillämpa bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
första styckel andra meningen skall lillämpas i ell visst ärende mäsle man utgå
från de samlade nalur- och kulturvärden som finns i hela del geografiska område
som är berört i ärendel. Det underlag som finns för tillämpning av 2 kap. 6 §
är därvid av stort värde. Jag vill emellertid betona alt man - till skillnad
från vad som skall iakitas vid tillämpningen av 2 kap. 6§ - inte bara skall
göra en bedömning huruvida en viss exploateringsålgärd påverkar nalur- eller
kulturvärdena i den närmaste omgivningen. Vid tillämpning av förevarande
bestämmelse skall således anläggas ett helhetsperspektiv på vad som är en
lämplig ulveckling i hela det geografiska område som bestämmelsen omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
exploaleringsföretag avses de typer av företag som jag har behandlat i
specialmotiveringen till 2 kap. 2§. Med anledning av lagrådels påpekande om
begreppet "exploateringsföretag" som jag återgav i specialmotiveringen
till 2 kap. 2 § vill jag här bara lägga till att exploateringsföretag av mindre
omfattning i etl normalfall går att förena med bestämmelserna i 3 kap. med
undantag för 3 kap. 5-6 §§. En bedömning mäste emellertid göras från fall till
fall med utgångspunkt i bestämmelsernas syfte. Med uttrycket "andra
ingrepp i miljön" avser jag sådana ingrepp som kan bli en direkt följd av
ett visst exploaleringsföretag. Det kan gälla upplag, schaktningsarbeten,
ingrepp i vegetationen, utsläpp osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen används uttrycket "påtagligt skadar". Därmed avses
sädana åtgärder som kan ha en bestående negaliv inverkan på de skyddade
intressena eller som tillfälligt kan ha stor negaliv inverkan på dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
andra meningen framgår vidare att även 2-6§§ innehåller regler om
förutsättningar för tillkomsten av exploateringsföretag m. m. i områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här lägga lill att man, när man bedömer vilka exploateringsförelag och
andra ingrepp i miljön som kan ha en sådan påverkan som avses i bestämmelsen,
måste beakta egenskaperna både hos verksamheten i fråga och hos den plats där
den är tänkt alt förläggas. Härvid måste naturligtvis bedömas inte bara
uppkommande miljöföroreningar och andra störningar för omgivningen utan ocksä
de ingrepp i miljön som skulle bli följden av att verksamheten lokaliseras till
den aktuella platsen. Så kan l.ex. en verksamhet som allmänt sett borde få
endast liten betydelse för den samlade hushållningen med mark- och
vattentillgångarna inom ett av de omräden som bestämmelsen avser, i elt visst
fall få stor betydelse för hushållningen på grund av verksamhetens lokalisering
till just den plats det är fräga om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av andra meningen följer
att man skall göra noggranna överväganden<br>
när del gäller valet av plats för exploateringsföretag. Särskilda krav måste<br>
också vid behov kunna ställas pä utformningen av de anläggningar som kan<br>
komma i fråga, så att de t. ex. anpassas till landskapsbilden och de värden<br>
som finns i kulturmiljön i övrigt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör l.ex. anläggningar inom huvudparten av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>industrins
olika grenar kunna tillåtas i flertalet av områdena, under förulsältning atl
lokaliserings- och utformningsfrågorna behandlas med tillräcklig omsorg. Jag
vill med anledning av remissynpunkterna också betona att bestämmelserna inte
hindrar ett normalt jord- och skogsbruk inom huvuddelen av områdena. 1 sådana
delar av områdena där naturvårds- och friluftslivsintressena är särskilt
starka, torde del dock i mänga fall bli aktuellt alt utnyttja de möjligheter
som naturvårdslagen ger atl reglera de areella näringarna till förmån för
friluftsliv m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen (avsnitt 4.3) har jag angett att fritidsbebyggelse
självfallet inbegrips i begreppet "exploateringsföretag". Jag
framhöll då bl. a. att bestämmelserna i 3 kap. bör ge möjlighet till ett
differentierat synsätt beträffande fritidsbebyggelse inom varje område. Jag
ålerkommer strax lill vad jag avser med detta. Redan nu vill jag dock betona
atl en utveckling av enkel, tätortsnära fritidsbebyggelse enhgt min mening är
önskvärd inom många av de områden som berörs av beslämmelserna i 3 kap. under
förutsättning att tillräcklig hänsyn tas fill bevarandeintressena och
friluftslivels intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med vad jag anfört i den allmänna mofiveringen (avsnilt 4.3) har i
andra stycket första meningen tagils in en bestämmelse om att skyddet för
natur- och kulturvärdena inte skall hindra utvecklingen av befintliga tätorter
eller av det lokala näringslivet. Med uttrycket "utveckling av befintliga
tätorter" avser jag förändringar av bebyggelse och anläggningar som
behövs med hänsyn till en normal befolkningsutveckling, förändringar i
bostadsstandarden, behovet av trafikleder, grönområden, service, sysselsättning
etc. Med "utveckling av lokall näringsliv" menar jag en tillväxt i
befintliga näringsgrenar eller tillkomst av nya verksamheler i en omfattning
som innebär alt det finns tillräckliga sysselsättningstillfällen för
befolkningen. Vid de bedömningar som görs när bestämmelsen tillämpas bör man
också ta i beaktande den befinlliga näringslivsstrukturen, tälortsstorleken
etc. En utveckling av nya former av vattenbruk, liksom utveckling av
småbålsvarv m. m. får t. ex. anses vara en utveckling av lokall näringsliv inom
kustområdena. Likaså får utbyggnad av turistanläggningar, utveckling av viss
fritidsbebyggelse i anslutning till jord- och skogsbruksföretag etc. anses ingå
i begreppet lokalt näringsliv i flertalet av de berörda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket första meningen har också tagits in en bestämmelse som innebär
all anläggningar som behövs för totalförsvaret får komma till stånd inom
områdena utan hinder av paragrafens första stycke och 2- 6§§. Bestämmelsen tar
sikte på nödvändiga anläggningar för vårt lands gränsförsvar, liksom pä annan
försvarsverksamhel där alternafiv lokalisering inte kan väljas, t. ex. den
verksamhet som bedrivs vid Vättern.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I andra meningen i andra
styckel har tagits in en bestämmelse om<br>
förutsättningarna att utvinna fyndigheter av ämnen eller material i områ<br>
dena. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.3) har<br>
laglexten i enlighet med lagrådets påpekande preciserats så atl det direkl<br>
framgår atl det endasi är utvinning av fyndigheter av ämnen eller material<br>
172</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som är av riksintresse som kan komma i fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller tillämpningen av andra stycket vill jag ocksä betona all, Prop.
1985/86; 3 när ett visst företag har förklarats tillåtligt, självfallet skälig
hänsyn skall tas till bevarandevärdena i området vid företagels utförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1 § skall givetvis tillämpas med beaktande av de skilda förutsätlningar som
gäller för de olika områdena. I den allmänna motiveringen (avsnill 4.2-4.7)
har jag behandlat sädana förutsältningar för vaije områdestyp. Till ledning för
tillämpningen vill jag dessulom anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdenas
natursköna och kulturellt intressanta områden har ett särskilt stort värde för
rekreation och turism för en bred allmänhet. Det är framför allt slörre
industriella anläggningar, täktverksamhel m. m. som utgör etl hot mot
bevarandevärdena liksom en exploatering med frifidsbe-byggelse som bl. a.
uteslänger allmänheten från alt utnyttja områdena för strövande och bad etc.
Det är också viktigt alt friluftslivet och turismen utvecklas på ett sådant
säll att omräden som är särskilt känsliga t. ex. för slitage eller med hänsyn
till floran och faunan skyddas så att erforderlig hänsyn tas till
naturvårdsintressena. Detta gäller framför allt för vissa skärgårdsområden.
Också olika former av utnyttjande av vaitenomräden, l.ex. för odling av fisk,
måsle anpassas till bevarandevärdena. Vissa områden - främst de ytterskärgårdar
som bara är obetydligt påverkade av exploatering - bör med hänsyn till flora
och fauna undantas från ytterligare bebyggelse och anläggningar för friluftsliv,
l.ex. anläggningar för båtlivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona att exploatering med fritidsbebyggelse bör kunna tillåtas inom
delar av kustområdena. Det är emellertid viktigt all exploateringen föregås av
en omsorgsfull planering där tillräcklig hänsyn tas till bevarandeintressena.
Vidare måste fritidsbebyggelsen självfallet föriäggas så alt själva strandzonen
hålls fri och sä att del är lätt atl nä stränderna från vägarna. Med begreppet
strand avser jag då inte bara del område som omfattas av strandskyddel enligl
reglerna i naturvårdslagen. De föreskrifter som jag föreslår har etl vidare
syfte. Lämplig omfattning av det område som bör bevaras fritt från bebyggelse
och andra anläggningar får avgöras i den kommunala planeringen med hänsyn till
förhållandena på plalsen och från den viktiga utgångspunkten alt det ligger etl
stort värde i att bevara områden med förutsältningar för friluftsliv
oexploaterade i anslutning till stranden. Också bebyggelsens utformning och
syfte har enligt min mening betydelse för hur man bör se på omfattningen av de
områden som bör hällas fria frän bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är även angeläget all utvecklingen av bebyggelse m.m. sker så att slörre,
sammanhängande områden som är förhållandevis opåverkade av bebyggelse kan
bevaras i detta skick. Detta följer redan av 2 kap. 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
utgångspunkter som jag nu angelt för kustområdena bör också gälla när
bestämmelserna skall tillämpas på områdena vid Vänern, Vättern och Mälaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öland
och Gotland karaktäriseras dels av landskapstyper med en sär<br>
präglad natur, dels av etl odlingslandskap där den brukade marken och<br>
bebyggelsen bildar en enhetlig och under lång lid framvuxen struktur som<br>
är av mycket stort kulturhistoriskt värde. Det är dessa särpräglade natur-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 och kuliurvärden som bestämmelsen tar sikte pä att skydda. Det öppna
landskap som dominerar Öland och vissa delar av Gotland - särskilt Fårö,
Storsudret och Östergarn - är speciellt känsligt för ingrepp av olika slag.
Bebyggelse och andra anläggningar m. m. bör därför lokaliseras på etl sätl som
är anpassat till landskapet och det befintliga bebyggelsemönstret. Nya
byggnader bör l.ex. ges en skala och utformning som knyter an till den lokala
bebyggelsetraditionen. Särskild försiktighet bör i vissa fall iakttas med all tillåta
spridd bebyggelse, speciellt i områden av den öppna karaklär som jag nyss
nämnde och i områden som i huvudsak är opåverkade av bebyggelse eller i övrigt
har en orörd prägel. Utnyttjandet av de kusinära havsområdena för nya
näringsfång liksom förutsätlningarna för alt tillåta fritidsbebyggelse bör
bedömas på motsvarande sätt som för de kustområden som jag just har behandlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fiällområdena är det, som framgår av den allmänna motiveringen, framför alll
önskemål om mineralbrytning, vattenkraftsutbyggnad, ytterligare
fritidsbebyggelse, utveckling av turismen och önskemål om alt få bedriva elt
intensivt skogsbruk som kan utgöra hot mot natur- och kulturvärdena. I
kulturvärdena inbegrips dä också rennäringen som en förutsättning för
samekulturen. De obrutna fjällområdena innehåller för landet unika
bevarandevärden. Bestämmelser till skydd för dessa områden har därför tagits in
i en särskild paragraf (5 §). Bevarandevärdena är emellertid mycket betydande
också i övriga Ijällområden. De områden som är mest värdefulla för
friluftslivet och som är lätt tillgängliga frän turistorterna och från olika
turistanläggningar bör så långt möjligt bevaras obebyggda. Med hänsyn lill
behoven alt utveckla bebyggelse och anläggningar i turistorterna är del enligt
min mening nödvändigt med en sträng hushållning med marken i turistorternas
närhet. Jag vill ocksä erinra om att fritidsfisket är en viktig del av
friluftslivsintressena i fjällvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
för fjällområdena innebär att skogsbruket bör bedrivas så att de delområden som
har stora bevarandevärden inte föröds. 1 de för naturvärden och friluftslivet
särskill attraktiva och värdefulla områdena kan därför förordnanden enligt
naturvårdslagen behöva utfärdas. Jag hänvisar i övrigt till vad jag anfört om
skogsbruket i fjällområdena i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i I och 5 §§ medför vidare att de obrutna Qällomrädenas särskilda
bevarandevärden inte får äventyras genom att anläggningar uppförs eller andra
exploateringsätgärder vidtas alldeles utanför de obrutna områdenas gränser, om
det inte finns särskilda skäl till detla. Försiktighet bör därvid iakttas inom
den zon som har varit utgångspunkten för den närmare avgränsningen av de
obrutna fjällområdena (se avsnitt 4,2). Etl huvudsyfte med en sådan
försiktighet är alt anläggningar inte skall byggas ut så all delar av de
obrutna Qällområdena börjar tas i anspråk för elt intensivt friluftsliv. Jag
anser därför att man bör vara myckel restriktiv med all tillåla atl vägar byggs
ut från turistanläggningar och bebyggelseområden mol de obrutna fjällområdena.
Det kan däremot naturligtvis vara lämpligl alt en turistort som är belägen i
anslutning till ett obrutet Qällom-råde kompletteras och utvecklas i andra
riktningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>174</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För älvdalarna till de älvar och älvsträckor som
anges i 6§, bör erinras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
alt det, vid sidan av det material som har ställts samman av naturvårds-
Prop. 1985/86; 3 verket och riksantikvarieämbetet om bl. a. områden av
riksintresse, finns en särskild dokumentation av bevarandevärdena genom de
utredningar om vattenkraft och miljö som har genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvdalarna
sinsemellan är myckel olika lill sin karaklär, beroende bl. a. på det
geografiska läget och de skilda naturförutsätlningar och bebyggelseförhållanden
som råder. Även längs en och samma älvdal är variationerna stora.
Markanvändningen i älvdalarna och de anspråk som finns pä atl utnyttja marken
för bebyggelse och andra ändamål varierar starkt. Tilllämpningen av
beslämmelserna i I § måste därför anpassas lill de förutsättningar som råder i
det särskilda fallet. 1 omräden med ell slorl bebyggelsetryck eller i områden
av särskilt orörd karaklär kan även ett litet tillskolt av bebyggelse eller ett
annat ingrepp, som allmänt sett inte kan anses vara särskilt omfattande, få
stora återverkningar på bevarandevärdena. Samtidigt kan i andra områden, som
delvis är bebyggda och där anspråken på mark från olika intressen inte är
särskill framträdande, även en förhällan-devis omfatlande exploatering i vissa
fall gå alt förena med bevarandeintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de områden som omfattas av 2 § och som inte sammanfaller geografiskt med de
områdeskalegorier som jag nu har kommenterat bör i tillämpliga delar gälla vad
jag har angett för kustområdena och älvdalarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1) har jag tagit upp behovet av samordnad
översiktlig fysisk planering för de områden som berörs av bestämmelserna i 3
kap. Det är först i en sädan planering som de närmare avvägningar som jag nu
har behandlat kan redovisas mera konkret. Den obligatoriska
översiktsplaneringen enligt PBL blir därför central för tilllämpningen av
bestämmelserna i bl. a. 3 kap. Jag vill i detta sammanhang också erinra om vad
jag anförde i den allmänna motiveringen (avsniti 4.8) om sambandet mellan
planläggning och den närmare avgränsningen av de omräden som omfattas av 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att syftet med beslämmelserna i förevarande paragraf skall nås behöver, som jag
redan varil inne på, skyddsåtgärder av olika slag vidtas inom vissa delområden,
l.ex. sådana med ett särskilt känsligt växl- eller djurliv. Delta gäller bl, a,
inom vissa skärgårdsområden och för delar av Öland, Gotland och Qällvärlden,
Möjligheterna alt utnyttja naturvårdslagens instrument torde ha särskild
betydelse i sådana fall. Ett viktigt underlag när åtgärder av detla slag
övervägs är enligt min mening sådana samlade bedömningar av behov av och
förutsättningar för säkerställande som kan göras i regionala program för
naturvården. Sådana program finns numera för flertalet län i landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kulturhistoriska värden i landskap och bebyggelse utarbetas regionala program
för kulturminnesvården i många län. Också för skydd av sådana värden kan inte
sällan naturvårdslagens instrumeni utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga<br>
friluftslivets, intressen särskill beaktas vid bedömningen av tillåtligheten<br>
av exploaleringsföretag eller andra ingrepp i miljön:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>''-*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Bohuslän frän riksgränsen mot Norge till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lysekil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
i Halland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kullaberg
och Hallandsåsen med angränsande kustområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdena
och skärgårdarna i Småland och Östergötland från Oskarshamn till Arkösund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdena
och skärgårdarna i Södermanland och Uppland frän Oxelösund till Herräng och
Singö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Ångermanland från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till
Skagsudde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Norrbotten från Bondöfjärden till riksgränsen mot Finland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjö-
och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsnen
med öar och strandområden och områdena söder därom utmed Mörrumsån och vid sjön
Mien till Pukaviksbukten och Lisleriandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänern
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vättern
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiveden
med områdena vid sjön Unden och sjön Viken saml området utmed Göta kanal mellan
Karlsborg och Sjötorp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
Dalsland-Nordmarken från Mellerud och sjön Ånimmen vid Vänern lill sjösystemet
från Dals-Ed i söder lill Årjäng och Östervallskog i norr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fryksdalen
från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mälaren
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
Malingsbo-Kloten mellan Stora, Kopparberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
utmed Dalälven frän Avesta till Skutskär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siljan
och Orsasjön med öar och strandområden samt området utmed Oreälven, sjön
Skattungen och Oresjön med området söder därom över Gulleråsen och Boda till
Rättvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
utmed Ljusnan från Färila till Bergvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindelådalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjällvärlden
från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset med undantag för de
fjällområden som anges i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2§ har tagits in en bestämmelse som skall skydda slora värden för turism och
friluftsliv mot olämpliga exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön
inom de områden som anges i paragrafen. Bestämmelsen utgör i likhel med 3—6§§
en komplettering av bestämmelserna i I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har utformats i enlighet med lagrådels förslag. Skälen till detta redovisade
jag i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningarna
på områdena har valts så alt områdenas geografiska belägenhet och utbredning
skall framgå med rimlig tydlighet. Hela eller delar av samlliga s.k. primära
rekreationsområden omfattas av förevarande paragraf De primära
rekreationsområdena i fjällregionen ingår i det område som benämns Qällvärlden,
Som framgår av paragrafen gäller särskilda bestämmelser för vissa fjällområden
som tas upp i 5§ (de s.k. obrutna Qällområdena). 176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafen skall turismens och friluftslivets, särskill del röriiga Prop. 1985/86;
3 friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillätligheten
av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. Jag har i specialmoliveringen
till 2 kap. 2§ och 3 kap. l§ behandlat vad som avses med exploateringsföretag.
Även innebörden av uttrycket "andra ingrepp i miljön" behandlad.e
jag nyss i specialmoliveringen till 3 kap. I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnilt 4.2) har de områden som omfattas
av förevarande paragraf olika förutsätlningar för turism och friluftsliv. Detta
hänger samman med skillnader i naturgivna förutsättningar, klimatförhållanden,
läget i förhällande lill större befolkningskoncenlra-lioner etc. När paragrafen
tillämpas, skall det naturligtvis ske med utgångspunkt från de skilda
föruisättningar som gäller för resp. område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
primära rekreationsområdena i Skåne är l.ex, av slor belydelse särskilt för
lätortsbefolkningen i Skåne. De anläggningar som kan komma i fråga inom dessa
områden bör i hög grad utformas med hänsyn till de regionala behoven.
Motsvarande gäller för de delar av de primära rekreationsområdena på
västkusten och i Stockholmsregionen som är särskill attraktiva för
lätortsbefolkningen i resp. region. För dessa områden innebär 2§ bl.a. atl
delar av områdena bör vara lillgängliga för strövande i skogen, bär- och
svampplockning, bad och andra former av friluftsliv som inte kräver utbyggnad
av slora rekreationsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona att 2 § skall tillämpas så att den bofasta befolkningens intressen
beaktas. Detta kan innebära behov av anpassning av anläggningar m.m. till
lokala intressen och förutsättningar. Turistanläggningar bör l.ex. inte
förläggas så atl utvecklingen av annat näringsliv eller bostadsbyggandet på
orten försväras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ledning för tillämpningen skall jag nu något utveckla hur jag ser på de olika
områdenas särskilda värden för turism och friluftsliv och vad detta bör
innebära för bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag och andra
ingrepp i miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdenas
stora värden för turism och friluftsliv ligger i många fall i att de omfattar
både fastland och skärgård. Det är därför viktigt att attraktiva områden både
på fastlandet och i skärgården hålls tillgängliga för allmänheten. Del är också
viktigt att områdenas värden inte går förlorade genom alltför omfattande och
slorskaliga anläggningar för turism och friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
berörda kust- och skärgårdsområden innebär förevarande paragraf att attraktiva
områden för turism och friluftsliv bör användas sä att ett allsidigt
utnyttjande möjliggörs. För detta erfordras alt obebyggda områden i slor
utsträckning förblir obebyggda i likhet med vad jag nyss angav för områdena
närmast storstadsregionerna. Anläggningar som kan hindra eller avhälla
allmänheten från att utnyttja stränderna bör undvikas. Reservation av mark kan
behöva göras för stugbyar, vandrarhem, campingplatser och fritidsbåtshamnar.
Större turistanläggningar bör i första hand lokaliseras i anslutning till de
befintliga tätorter som har särskill goda förutsättningar för turism och
rekreation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Båtlivet
har utvecklats snabbt sedan början av 1970-talet. Belydande<br>
anspråk ställs från bl. a. frilidsbålsorganisationer på utbyggnad av hamnar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1985/86. I .saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 och andra anläggningar. Det har visat sig svårt alt finna lämpliga
och tillräckliga områden för anläggningar av delta slag. Del är därför
angelägel att utbyggnaden av småbåtshamnar m. m. grundas på bedömningar i regional
skala av kustområdenas kapacitet för fritidsbålar. Nya småbåtshamnar bör i första
hand föriäggas i anslutning till befintliga tätorter eller hamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
frilidsbebyggelse som förekommer i kustområdena är främsi den traditionella,
enskilt ägda fritidsbebyggelsen, ofta tillkommen i de mest attraktiva lägena
vid stränderna och på skärgårdsöarna. Mot bakgrund av att områdena skall kunna
utnyttjas allsidigt för turism och friluftsliv är del angeläget atl del utrymme
för ytteriigare bebyggelse som finns inom områdena i första hand utnyttjas för
andra frilidsboendeformer än traditionell, enskill ägd fritidsbebyggelse. Det
gäller alltså sådana boendeformer som jag tidigare har nämnt - stugbyar,
vandrarhem och campingplatser -liksom enkel tälorlsnära fritidsbebyggelse samt
i vissa fall också anläggningar av hotellkaraktär. En strikt hushållning med
markresurserna är angelägen i anslutning till kustområdenas turistorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har angelt för kustområdena gäller också för områdena vid Vänern,
Vättern och Mälaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om Öland och Gotland måste man, när åtgärder för att utveckla turismen
och friluftslivet övervägs, ta särskild hänsyn lill öarnas unika nalur- och
kuliurvärden som jag behandlade i specialmotiveringen till 1 §. Särskild
uppmärksamhet kan behöva ägnas lokaliseringen och utformningen av
boendeanläggningar för turism och friluftsliv på grund av atl markområdena
omkring sädana anläggningar kommer atl utnyttjas intensivt. Även andra typer av
anläggningar av belydelse för friluftslivet, såsom vägar, parkeringsplatser och
vatten- och avloppsanläggningar, kan fordra särskilda överväganden. Vissa delar
av öarna har l.ex. ett vegetationstäcke som är mycket känsligt för slitage.
Vidare kan den förhållandevis ringa tillgängen på vatten och de mindre goda
förutsättningarna att släppa ut avlopp, pä många håll innebära att
utbyggnadsmöjligheterna är begränsade eller att särskilda krav måste ställas
på en utbyggnad. När del gäller anläggningar i anslutning till stränderna, som
ju har särskilda natur- och rekreationsvärden, vill jag framhålla som angeläget
all lokalisering sker så atl viktiga naturvärden inte skadas och så att man
inte minskar allmänhetens möjligheler all utnyttja attraktiva strandområden
för bad och strövande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1 och 2§§ innebär att belydande återhållsamhet bör iakttas med atl tillåta ny
fritidsbebyggelse på Öland och Gotland. Det gäller särskilt i de områden som
har speciellt slora bevarandevärden och som därmed också är särskilt attraktiva
för turism, dvs. pä i stort sett hela Öland samt på Fårö, Storsudret och
Östergarn pä Gotland. Den mark som i dessa områden bedöms lämplig för
fritidsboende bör i första hand användas för anläggningar som är önskvärda för
turismens och friluftslivets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
för fjällvärlden uianför de obrutna fjällområdena innebär föreva<br>
rande paragraf att de för turism och friluftsliv särskill värdefulla områdena<br>
bör disponeras sä att utrymmen skapas för skilda former av friluftsliv och<br>
178</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>turism. Mark kan behöva reserveras för olika former
av bebyggelse och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
anläggningar som fordras för atl områdena skall kunna utnyttjas Prop. 1985/86;
3 allsidigt. Det kan gälla mark för t. ex. stugbyar, vandrarhem, campingplatser,
vandringsleder och anläggningar för skidsport. Jag vill samtidigt stryka under
alt del är angeläget att friluftslivet och turismen även i fjällområdena
utvecklas på ett sådant sätt atl områden som är känsliga för slitage skyddas
och så att erforderiig hänsyn tas till naturvärdsintressena och rennäringen.
Härvid kan också vatten- och avloppsfrågorna behöva särskilt uppmärksammas med
hänsyn till fjällregionens speciella känslighet för miljöföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behov
och förutsätlningar för utbyggnad av anläggningar för turism och friluftsliv
kan behöva övervägas samlat för större omräden, l.ex. för hela DalaQällen eller
hela Ijällområdel i Härjedalen, så all en lämplig struktur och omfattning kan
erhållas på anläggningarna. Det finns annars risk för alt anläggningar byggs
upp pä alltför många ställen med etl dåligt utnyttjande som följd. En sådan
utveckling ligger inte i linje med en god hushållning med mark och vatten. Den
kan ocksä motverka rekrealionspolitiska och mera långsikliga regional- och
sysselsättningspolitiska önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
för Qällområdena följer av bestämmelserna i 1 och 2§§ att naturvärdens och
friluftslivets samt turismens iniressen skall prioriteras framför intresset att
exploatera för enskilt ägd fritidsbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
övriga områden som omfattas av 2 § - i huvudsak sjöomräden och älvdalsområden -
är förhållandena mycket skiftande. Vad jag har anfört i fråga om överväganden
och åtgärder för kust- och Qällomrädena bör med rimliga anpassningar vara
tillämpligt också på dessa övriga omräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
2§ tillämpas skall man, liksom i fråga om övriga bestämmelser i NRL, göra en
bedömning av vad som är den från allmän synpunkt lämpligaste utvecklingen och
därvid anlägga elt långsiktigt perspektiv på mark-och vattenhushållningen. Även
om det i etl kortare tidsperspektiv inte synes föreligga behov av l.ex. mark
för anläggningar m.m., bör bedömningar göras av vad som på längre sikt är en
från allmän synpunkt lämplig ulveckling. Markanvändningen bör anpassas till en
sädan mer långsiktigt lämplig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill slutligen stryka under alt de delar av områdena som har särskilda värden
för turism och friluftsliv kommer att anges i kommunala fysiska planer. Därmed
konkretiseras paragrafens tillämpning betydligt, vilket bör underlätta
bygglovsprövning m. m. enligt PBL och prövningen av mål och ärenden enligt de
övriga lagar som enligt I kap. 2§ samordnas med NRL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till BroQorden,
i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från
Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde samt på Öland fär
anläggningar som avses i 4 kap. I § första stycket inte komma fill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har tagits in en bestämmelse som motsvarar den del av<br>
riktlinjerna för s. k. obrutna kustområden som gäller miljöstörande indu<br>
strier Och liknande anläggningar. Motiven lill att även Öland bör omfattas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179<br>
av paragrafen framgår av den allmänna motiveringen (avsnilt 4.5).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>De
områden som räknas upp i förevarande paragraf omfattas även av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna
i 1 och 2 §§. Syftet med bestämmelserna i 1 -3 §§ är för de obrutna
kustområdena och Öland att områdenas karaktär skall bevaras (se avsnitt 4.2).
Därför bör industriella och liknande anläggningar av betydande omfattning
eller ingripande beskaffenhet i princip inte få komma till stånd inom dessa
områden. Sådana anläggningar påverkar regelmässigt områdenas karaktär på ett
sätl som påtagligt skadar natur- och kulturvärdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
uttrycker ett direkl förbud mot att anläggningar som avses i 4 kap. I § första
stycket kommer till stånd inom de angivna områdena. Även andra typer av
anläggningar kan självfallet ha en sådan omfattning eller vara av sådan
beskaffenhet att de är direkt jämförbara med de som avses i 4 kap. I § första
siycket. I den allmänna motiveringen (avsnitt 6.4) har jag föreslagit alt
regeringen efter beslut i del enskilda fallet skall kunna pröva också sådana
anläggningar, l.ex. större hamnar, takter av mineral samt gruvor. Delta kommer
till uttryck i 4 kap. 2§. Jag vill också erinra om vad jag anfört i den
allmänna motiveringen om byggande m. m. av plattformar inom i första hand kust-
och skärgårdsområdet i norra Bohuslän (avsnilt 4,5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väcks
frågan om etablering inom de nu avsedda kustområdena av industriella eller
liknande anläggningar, som till sin omfattning eller beskaffenhet är direkt
jämförbara med de som anges i 4 kap, 1 § första stycket, bör regeringen enligl
min mening normalt besluta om prövning av anläggningarna. Det ankommer enligt
4 kap, 2§ på de statliga myndigheterna alt underrätta regeringen om behovel av
prövning i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund
till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt
på Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar
till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl fär dock annan
fritidsbebyggelse komma lill stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det
rörliga friluftslivels behov eller avser enkla frilidshus i närheten av de
stora tätorlsregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningar
som avses i 4 kap. 1 § första stycket får komma till stånd endast på platser
där anläggningar av sådant slag redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har anfört följande om 4 § i det remitterade lagförslaget:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
uppställer som huvudregel att inom de kustområden och<br>
skärgårdar varom paragrafen handlar fritidsbebyggelse får komma lill<br>
stånd endast i form av kompletteringar lill befintlig bebyggelse. Frän denna<br>
huvudregel medges undantag, om det finns särskilda skäl. Med särskilda<br>
skäl avses enligt specialmoliveringen bl. a, att bebyggelsen ingår som ett<br>
led i att förbättra områdenas allraktivitet för turism och friluftsliv. Bebyg<br>
gelse av stugbyar för uthyrning, vandrarhem och enkla campingstugor<br>
samt en enkel typ av fritidsbebyggelse i närheten av de slörre tätorlsre<br>
gionerna skall kunna tillåtas inom dessa områden. Det är alltså inte me<br>
ningen alt helt utesluta den enskilt ägda fritidsbebyggelsen. Det sägs också<br>
180</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>alt kustområdena i fråga "så långt
möjligt" bör utnyttjas för andra former</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
frifidsbebyggelse än enskilt ägd bebyggelse. Vidare uppställs som vill- Prop.
1985/86; 3 kor för all fritidsbebyggelse inom områdena atl bebyggelsen inte
äventyrar områdenas speciella miljövärden. Del kan inte anses godtagbart att
låta allt det som undantagsregeln sålunda omfattar komma till uttryck i den
vaga formuleringen "om det inte finns särskilda skäl till annat". För
att paragrafen skall bättre återge vad som synes vara avsetl och även i övrigt
vinna i klarhet bör den delas upp i tvä stycken varav det första styckel avser
fritidsbebyggelsen och ges förslagsvis följande lydelse. "Inom kustområdena
och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och frän Arkösund till
Forsmark, utmed Gotlands kust, pä Östergarn och Storsudret på Gotland samt pä
Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar
till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl, får dock annan
fritidsbebyggelse komma till stånd företrädesvis sådan som tillgodoser det
rörliga friluftslivets behov eller avser enkla frilidshus i närhelen av de
stora tätortsregionerna." Därefter bör i ett andra stycke följa den
beslämmelse som ulgör andra meningen i det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till vad lagrådet har anfört. Paragrafen har utformats i huvudsak
i enlighet med lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens/ö/-5/a stycke första meningen har tagits in en beslämmelse om
fritidsbebyggelse som innebär en högre grad av återhållsamhet med att tillåta
sådan bebyggelse än vad som följer av 1 §. Jag har behandlat detta i den
allmänna motiveringen (avsniti 4.3 och 4.5). Anledningen är att den befintliga
fritidsbebyggelsen i de berörda kustområdena är omfattande och förlagd inom
många av de för friluftslivet mycket attraktiva områdena nära stränderna, både
på skärgårdsöarna och på fastlandet. Det förhållandevis begränsade utrymme som
finns för ytteriigare fritidsbebyggelse inom dessa kusiområden bör så långt
möjligt utnyttjas för andra former av fritidsbebyggelse än enskilt ägd
bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första meningen utgår alltså från önskemålet atl bevara allmänhetens
möjligheter atl nyttja de för friluftslivet kvarvarande värdefulla stränderna
och andra värdefulla obebyggda områden. Ny bebyggelse bör således inte
lokaliseras på ett sådant sätt att denna tillgänglighet begränsas. Bebyggelse
bör därför l.ex. inte tillåtas i sådan närhet av stranden att strandområdet kan
uppfattas tillhöra tomtplats eller på annat sätt uppfattas som inte
tillgängligt för allmänheten. Det är också viktigt att bebyggelse och andra
anläggningar inte förläggs så alt de försvårar för allmänheten atl nå
stränderna från de allmänna vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundregeln
är alltså atl frilidsbebyggelse bör tillålas bara i form av kompletteringar av
befintlig bebyggelse. Med kompletteringar avser jag sådana fillskou till en
befintlig bebyggelsegrupp, som innebär alt det av fritidsbebyggelse ianspråktagna
områdel inte ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som innebär en
naturlig avrundning av ell befintligt bebyggelseområde. Kompletteringar av
fritidsbebyggelse torde normalt också kunna ske genom förtätning inom
befintliga bebyggelseomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller Gotlandskuslen med Fårö, Östergarn och Storsudret vill jag i fråga
om fritidsbebyggelse i första hand hänvisa till vad jag har anfört i
specialmofiveringen lill 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första styckets andra mening kan dock fritidsbebyggelse få kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 ma till stånd också i annan form än som kompletteringar fill
befintlig bebyggelse, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses bl.
a. att bebyggelsen ingår som elt led i au förbättra områdenas altraktivitet för
turism och friluftsliv. Jag har tidigare nämnt stugbyar för uthyrning, vandrarhem
och enkla campingslugor. All det är denna typ av anläggningar som avses i
första hand framgår av andra meningen, där det anges att företrädesvis sådan
bebyggelse som lillgodoser det röriiga friluftslivet fär komma lill stånd.
Särskilda skäl kan också vara - som jag framhållit i den allmänna motiveringen
och som kommer till direkt uttryck i paragrafen - att det är fråga om en enkel
typ av fritidsbebyggelse i närheten av de större tätortsregionerna. Del som
enligl min mening bör utmärka sådan bebyggelse är att man försöker hålla nere
kostnaderna, bl. a. genom val av upplåtelseformer, så alt bebyggelsen kan
efterfrågas av breda grupper i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill samtidigt betona, vilket jag ocksä markerat i den allmänna motiveringen,
att det även i fråga om de typer av frifidsbebyggelse som jag nu nämnt skall
krävas att en utbyggnad föregås av väl genomtänkta lokaliserings- och
utformningsstudier. Bebyggelse bör tillåtas först när det övertygande kan
visas att grundsyftet med bestämmelserna - alt skydda områdenas samlade värden
för naturvård och kulturminnesvård samt att bevara värdena för turism och
friluftsliv - inte äventyras. Tillstånd fill sådan bebyggelse bör därför
föregås av överväganden för större områden samtidigt i en översiktlig fysisk
planläggning. Också en genomarbetad detaljplaneläggning torde vara erforderiig
i flertalet fall varvid utformningsfrågor närmare kan studeras med hänsyn till
landskapsbild och kulturmiljö m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om lokalisering av viss
miljöslörande industriell eller liknande verksamhet. Bestämmelsen motsvarar den
del av riktlinjerna för högexploaterade kuster som gäller miljöstörande
industrier m. m. Motiven till all även delar av Gotland och Kalmarkusten bör
omfattas av bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4,2 och
4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av syftena med att tillåla anläggningar av den karaklär som avses i 4 kap. I S
första stycket bara på vissa platser inom de berörda kustområdena är all
tillgodose bl. a. sådana bevarande- och rekreationsintressen som har behandlats
i 1 och 2§§, Vad jag uttalade i specialmotiveringen till 3§ om anläggningar som
är jämförbara med dem som räknas upp i 4 kap, I § första stycket, är
tillämpligt även på förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
syfte med bestämmelserna i 4§ är ocksä att anvisa tillräckligt med<br>
goda lokaliseringsmöjligheter totalt sett för miljöstörande industriell eller<br>
liknande verksamhet som behöver ligga vid kusten. Av den allmänna<br>
motiveringen (avsniti 4.5) framgår atl sädana lokaliseringsmöjligheter så<br>
långt möjligl bör tas lill vara genom all markreservationer kommer till<br>
stånd samt alt sådana reservationer redan har vidtagits på vissa platser,<br>
nämligen Lysekil, Stenungsund, Värö. Karlshamn, Norrköping, Nykö<br>
ping-Oxelösund och Nynäshamn. Jag har efter en samlad utvärdering<br>
kommit fram lill alt dessa platser, tillsammans med andra befintliga indu<br>
striområden, säkerställer tillräckliga utvecklings- och lokaliseringsmöjlig<br>
heter för de nu avsedda slagen av industriverksamheter m.m. De nyss<br>
182</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>nämnda platserna, som har behandlats ingående i den
fysiska riksplane-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen,
har valls så att de - om än i varierande grad - inrymmer goda Prop.
1985/86; 3 lokaliseringsbetingelser, l.ex. vallendjup som är tillräckligt för
tungt tonnage, tillgång lill sötvatten för processändamål och goda
kommunikationsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag vill slulligen
hänvisa lill vad jag anförde i den allmänna motiveringen om utvinning av ämnen
eller material (avsnilt 4.3), saml all de beslämmelser i 3 kap. som gäller för
de nu behandlade områdena inte utesluter t. ex. lokalisering av vindkraftverk
(avsnill 4.5).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
fjällområdena LångQällel-Rogen, Sylarna-Helags, Skäckerfjällen, Burvaitnei,
Hotagsfjällen, Frostviken-Borgafjällen, Marsfjällen-Vardofjäl-len, Artfjällel,
Tärna-VindelQällen, Sarek-Mavas, Kebnekaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki får
bebyggelse och anläggningar komma lill stånd endast om del behövs för
rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller del
rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endasi om det
kan ske utan att områdenas karaktär påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2
och 4.6) har i 5 § tagils in bestämmelser om de obrutna fjällområdena. Ocksä
denna paragraf har justerats i enlighet med lagrådets påpekanden, dels genom
tillägg av orden "den bofasta befolkningen" - vilket jag behandlade i
den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2) - dels genom att
"friluftslivet" har bytts ul mot "det rörliga
friluftslivet". Motiven till den sistnämnda ändringen har lagrådet
utvecklat på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen berör departementschefen gränsdragningsproblem som kan
uppslå när det gäller att definiera vad som skall hänföras till anläggningar
för friluftslivet. Samtidigt framhåller han som naturiigl atl inom de obrutna
fjällområdena endast lokaliseras anläggningar som är inriktade pä rörligt
friluftsliv, i första hand enkla övernattningsstugor och raststugor som är
avsedda atl nyttjas i samband med skidturer, fotvandringar och fiske.
Paragrafen vinner i lydlighet om den anger att det är "det rörliga
friluftslivet" som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig alltså till lagrådels förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innebär atl mark- och vattenresurserna inom de berörda fjällområdena skall
användas på etl sådant sätt atl områdenas karaktär bevaras. Som jag angett i
den allmänna motiveringen är områdena förhållandevis orörda och i flera
avseenden unika. Det medför att även ganska små förändringar ibland kan ha en
avsevärd inverkan på områdenas karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del grundläggande i
avgränsningen av de obrutna fjällområdena är att områdena i princip saknar
vägar och järnvägar. För att områdenas orörda karaktär skall bevaras bör
huvudprincipen vara att nya vägar och järnvägar inte fär anläggas. Vägar som
slutar blint inom områdenas yttre delar medför dock i vissa fall så begränsad
omgivningspåverkan att de inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 förändrar karaktären på områdena. Det kan gälla vägar som betjänar
några enstaka fastigheter eller som behövs för verksamheter, t. ex.
rennäringen, som pågår inom områdel. Vägar som leder in mol de centrala delarna
av områdena kan medföra en avsevärd påverkan på områdenas karaktär och bör
därför inte tillåtas. Även från denna princip kan dock undantag bli aktuella,
nämligen om tillstånd lämnas till mineralutvinning o.d. enligl 1 § andra
stycket. Jag återkommer strax till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafens första mening framgår att endast sådan bebyggelse får komma i fråga
inom områdena som har samband med rennäringen, den bofasta befolkningens behov,
den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. En viss
komplettering av den bebyggelse för fast bosättning som finns bör alltså kunna
komma i fråga, l.ex. genom att enstaka byggnader uppförs i anslulning till en
befintlig grupp med hus. Även vissa byggnader och anläggningar för
fjällräddningen bör kunna få komma lill stånd, främst med tanke på turismen.
Byggnader som är nödvändiga för sådan mineralbrylning som kan godtas enligt I §
andra stycket måste givetvis också få komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller anläggningar för det rörliga friluftslivet avses i första hand enkla
övernattningsstugor och raststugor som är avsedda att nyttjas i samband med
skidturer, fotvandringar och fiske. Det är viktigt att anläggningarnas storlek
anpassas till den omgivande naturens kapacitet vad avser t. ex. tålighet mot
slitage och fiskevattnens reproduktionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
de obrutna fjällområdenas karaktär skall bevaras medför att vattenkraftsutbyggnader
i princip inte kan tillåtas inom områdena. Jag har i den allmänna motiveringen
(avsnitt 4,7) föreslagit att de vattendrag som genom riksdagens beslut är
undantagna frän vattenkraftsutbyggnad skall skyddas genom särskilda
bestämmelser i NRL, Dessa bestämmelser finns i 6§. De älvar och älvsträckor som
ligger inom obrutna Qällomräden omfattas med några fä undanlag av 6 §, I fråga
om de vattensystem som inte omfattas av 6 § följer av förevarande paragraf atl
utbyggnad inte får ske om områdenas karaktär påverkas. Små anläggningar för
produktion av elkraft för alt tillgodose enskilda hushålls behov bör, i likhel
med vad jag föreslagit beträffande vattendragen som undantas från utbyggnad,
dock kunna tillåtas i vissa fall. Även vissa andra utbyggnadsprojekl bör kunna
tillåtas, om de förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan och inte strider mot
syftet med skyddet för fjällområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftledningar
i fjällvärlden får ofta en avsevärd inverkan på landskapsbilden och miljön.
Att karaktären hos de obrutna fjällområdena skall bevaras medför att slörre
ledningar inte kan tillåtas inom områdena. De ledningstyper jag åsyftar är både
ledningar som ingår i stamlinjenätet och ledningar i regionala nät. Båda dessa
ledningstyper påverkar miljön såväl vid byggnadstillfället som därefter. När
det däremot gäller anläggningar för lokal distribution bör ledningar som fyller
den bofasta befolkningens, friluftslivets, rennäringens eller den vetenskapliga
forskningens behov kunna tillåtas. Ledningsdragningar bör i sådana fall föregås
av en noggrann prövning av behovet av ledningen och dess lämpligaste
sträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad jag anförde i lagrådsremissen vill jag nu tillägga att vad som<br>
184</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall iakttas beträffande kraftledningar också
gäller för telemaster och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liknande
anordningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prospektering
efter mineral kan normalt anpassas så atl några påtagliga Prop. 1985/86; 3
effekter på miljön inte uppkommer. Liksom hittills bör prospektering därför
kunna bedrivas inom de obrutna Qällområdena, om den sker i former som inte påverkar
områdenas karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mineralutvinning
är normalt en verksamhet som medför betydande miljöpåverkan och som förutsätter
att vägar anläggs och byggnader uppförs. Utvinningen pågår vanligtvis under
många år. Under denna lid måste man räkna med att utvinningsområdet kan bli
lätt tillgängligt och relativt starkt påverkat av exploateringen. Om särskilda
skäl föreligger kan enligt I § andra stycket mineralbrytning tillåtas trots att
detta medför påtagliga ingrepp i områdena. Jag har behandlat detta i den allmänna
motiveringen (avsnilt 4.3 och 4.6). Det framgår av 4 kap. 1 § första styckel 8
atl frågan om tillstånd till utvinning i dessa fall prövas av regeringen.
Därvid kan regeringen ställa sådana villkor för verksamheten som innebär all
ingreppen begränsas samt alt långtgående ålerslällningsarbeten vidtas efter
det atl mineralutvinningen avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller skogsbruk hänvisar jag till vad jag anförde i den allmänna
motiveringen (avsnitt 4.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftverk
samt valtenreglering eller valtenöveriedning för kraftändamål får inte utföras
i följande vattenområden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torneälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalixälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Piteälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindelälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Dalälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Västerdalälven uppströms Hummelforsen och Öster-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dalälven
uppströms Trängslet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ljungan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>uppströms
Storsjön</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Indalsälven</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Åreälven,
Ammersån uppströms Överammer, Slorån-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dammån
samt Hårkan uppströms Hotagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:79.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Ångermanälven Lejarälven, Storån uppströms Klumpvaiinet,
Långsel-ån-Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransarn samt Vojmån
uppströms Vojmsjön</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vapstälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Moälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lögdeälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Öreälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Umeälven</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Tärnaån,
Girjesån och Juktån uppströms Fjosoken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Skellefteälven
källflödena uppströms Sädvajaure respektive Riebnes</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Byskeälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 Luleälven</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Slora
Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppströms
Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Råneälven</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Rörån-Livasälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftverk
samt vallenreglering eller valtenöveriedning för kraftändamål får inte heller
utföras i följande älvsträckor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Klarälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Dalälven</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Västerdalälven
nedströms Skiffsforsen samt sträckan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
Näs bruk och Gysinge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3 I
Ljusnan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sträckan mellan Hede och Svegssjön samt sträckan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
Laforsen och Malmyrströmmen<br>
1 Umeälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar endasi obetydlig
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6 § har tagils in bestämmelser om förbud mot vattenkraftsutbyggnad i vissa
vattenområden och älvsträckor. Paragrafen har justerats i förhållande lill
förslaget i lagrådsremissen med anledning av riksdagsbeslutet om
energipolitiken (BoU 1984/85:25, rskr 364). Förbudet mot valtenreglering m. m.
i andra styckel har därför i fråga om Ljusnan angetts avse sträckan mellan Hede
och Svegssjön samt sträckan mellan Laforsen och Malmyrströmmen. Vidare har
bestämmelsen om den undantagna delen av Västerdalälven nedströms Skiffsforsen
flyttats från första till andra slyckei. Eftersom Skiffsforsen är utbyggd
följer av vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 4,7) att sträckan
nedströms skall omfattas av andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen angett vilka typer av åtgärder som bör omfattas
av utbyggnadsförbudel, nämligen vattenkraftverk samt valtenreglering och
vattenöverledning för kraftändamäl. Detta har kommit till uttryck i första
stycket. Självfallet räknas fill vattenkraftverk också l.ex,
valtenbortledningar som behövs för utbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenregleringar
och vattenöverledningar för annat än kraftändamål och andra vallenföretag,
l.ex. dikningsföretag och vattenuttag för jordbruksbevattning eller för
industriändamål, omfattas inte av förbudet. Som jag tidigare behandlat skall
emellertid NRL:s regler tillämpas vid prövning enligt vattenlagen. Det innebär
att vattendomstolen vid prövning av vattenföretag som inte omfattas av
förbudet, ändå skall tillämpa bl. a. bestämmelserna i 3 kap. 1 § NRL. Om det
därvid bedöms att företaget strider mot syftei med dessa bestämmelser, skall
företaget inte tillåtas. Regeringen har möjlighet att pröva denna typ av
företag med stöd av 11 kap. 3 § vattenlagen. Därmed finns enligt min mening
tillräckliga garantier för att syftei med förevarande paragraf kan
upprätthållas (se avsnitt 4.2 och 4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har jag föreslagit att utbyggnadsförbudel skall gälla
även bi- och källflöden till de älvar och älvsträckor som anges i första
stycket. För all detta klart skall framgå, har förbudet i första styckel
anknutits fill älvarnas vattenområden. Med detta avses avrinningsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra siycket anges de älvsträckor i vissa älvar som inte får byggas ut för
vattenkraflsändamål. I överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den
allmänna motiveringen omfaltar förbudet här endast de angivna älvsträckorna,
inte bi- och källflödena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har jag föreslagit en undantagsregel som innebär att
utbyggnadsförbudet inte skall gälla l.ex. ombyggnader och effektiviseringar som
har endast obetydlig miljöpåverkan. Undanlagsregeln har kommit till uttryck i
tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
lill utbyggnad bör enligt undanlagsregeln kunna lämnas för<br>
""</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>smärre åtgärder som hänför sig lill en redan
företagen utbyggnad, l.ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ersättningsbyggnader
till etl befintligt kraftverk och ombyggnader eller Prop. 1985/86:3
effektiviseringar, under förutsättning att inverkan på naturmiljön inte ökar i
nämnvärd mån. Ulformningen av tredje stycket hindrar i och för sig inte atl
medgivande lämnas även till nya vattenkraftsprojekt. Det torde emellertid vara
utomordentligt få, helt nya projekt som har endasi obetydlig miljöpåverkan. Jag
har i den allmänna motiveringen angett de krav som skall uppfyllas för alt s.
k. minikraftverk skall kunna tillåtas enligt undanlagsregeln. Jag vill erinra
om vad jag dä framhöll om att undantagsregeln inte medger att ett flertal
minikraflverk med var för sig obetydlig miljöpåverkan kommer till stånd i
samma älv eller älvsträcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
slag av nya anläggningar får inte utföras ulan tillstånd av regeringen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1, järn-
och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>massafabriker och pappersbruk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för raffinering av
råolja eller för tung petrokemisk produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för framställning av
baskemikalier eller gödselmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>cementfabriker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för kärnteknisk
verksamhei som prövas av regeringen enligt lagen (1984: 3) om kärnteknisk
verksamhet samt anläggningar för atl bryta uranhaltigt material eller andra
ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för eldning med
fossilt bränsle om anläggningen har en tillförd effekt om minsl 200 megawatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för att utvinna
ämnen eller material inom de områden som anges i 3 kap. 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
av regeringen krävs även för att bygga plattformar som är avsedda atl användas
vid utvinning av olja eller gas inom havsområden och för atl ankra eller
förlöja sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av annan anledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket i paragrafen motsvarar i huvudsak 136a§ andra styckel byggnadslagen.
Andra stycket innebär en nyhet. Där föreskrivs alt regeringens tillstånd krävs
för vissa åtgärder med plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av
olja eller gas i havsområden. Detta ulgör en komplettering av prövningspliktens
omfattning jämfört med promemorieförslaget, där den frågan inte har
behandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har föreslagit atl andra stycket skall arbetas in som punkt 9 i första stycket.
Härvid bör enligt lagrådet i lagtexten anges alt tillfällig ankring eller
tillfällig förtöjning inte kräver tillstånd. Något förslag Ull utformning av en
punkt som lar upp plattformsfrågorna har lagrådet inte lämnat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anser jag att
frågorna om prövning av plattformar som<br>
omfattas av andra stycket är speciella. Första styckel handlar om anlägg<br>
ningar av bestämda slag. När det gäller byggande, reparation och nyan<br>
läggning m.m. av plattformar rör det sig inte om anläggningar, även om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 sådana i vissa fall kan ingå i verksamheten. Jag anser mol den här
bakgrunden alt lagrådeis förslag inte bör följas. Jag återkommer strax till
frågan om lillfällig ankring eller tillfällig förtöjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagel
i promemorian innehåller inte någon allmän beskrivning av vilka typer av
anläggningar som bör omfattas av prövningsplikten. Etl par remissinslanser,
däribland länsslyrelsen i Hallands län, anser dock atl lagtexten bör innehålla
en sådan beskrivning av de typer av anläggningar som prövningen skall avse.
Detta skulle enligl länsstyrelsens mening vara en fördel för förståelsen av 4
kap. och Ullämpningen av bestämmelserna i 2 och 4§§ om möjligheterna för
regeringen alt i etl särskill fall besluta om prövning resp. medge undanlag
från kravet på tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.1) lämnat en allmän beskrivning av
de etableringar som bör omfattas av krav på tillstånd, nämligen sädana som bl.
a. har slor inverkan pä omgivningen. För alt regeringen skall kunna förbehålla
sig prövningen av en viss anläggning eller verksamhet måste den vara av samma
karaklär som de obligatoriskt prövningspliktiga anläggningarna och
verksamheterna. Delta har i 2§ uttryckts på sä sätt all regeringen kan besluta
om prövning av anläggningar och åtgärder som, utan att vara prövningspliktiga
enligt I §, ärav betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet.
Molsvarande synsätt bör givetvis ligga till grund för regeringens bedömning om
det i ett visst fall finns skäl att enligt 4§ medge undantag från kravet på
tillstånd. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag det inte nödvändigt
att det i 1 § lämnas en allmän beskrivning av de typer av etableringar som
regeringsprövningen skall avse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Obligatorisk
prövningsplikt gäller enligt första siycket endast för nya anläggningar. En ny
anläggning är här inte liktydigt med en ny fabriksbyggnad. En ny
kompletterande fabriksbyggnad till en befintlig verksamhet är sålunda normalt
inte att betrakta som en ny anläggning i den mening som avses i paragrafen. Om
den nya byggnaden är avsedd för en verksamhet som har en helt annan omfattning
än den redan befintliga eller om det i den nya byggnaden skall bedrivas helt ny
verksamhet kan det däremot vara fråga om en prövningspliktig, ny anläggning.
Bedömningar av detta slag måste av naturliga skäl göras från fall lill fall.
Några generella regler kan inte uppställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk påpekar att det i 4 kap. 1 § i promemorieförslaget anges atl
anläggningar inte får "anordnas" ulan tillstånd medan verbet
"påbörja" används i straffbestämmelserna i 6§. Verket anser att del
är viktigt att det anläggningsskede vid vilket lillslåndsplikien inträder och
då överträdelse kan bestraffas, anges noggrant och på etl enhetligt sätl. Verkel
hänvisar i detla avseende lill bestämmelserna i miljöskyddslagen, vari
föreskrivs att fabriker eller andra inrättningar inte får "anläggas"
utan tillstånd och atl därmed enligt praxis avses atl ingen del av
grundläggnings-eller markarbetena fär påbörjas förrän tillståndsfrågan är klar.
Motsvarande tidpunkt enligt NRL bör enligt verkets mening preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
stället för det i promemorian använda uttrycket "anordnas" har i 1 §
uttrycket "utföras" valts. Enligt min mening kan uttrycken
"utföras" och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>"anläggas" i detta sammanhang användas som synonyma begrepp.
Att en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anläggning
inte får utföras utan tillstånd innebär säledes att tillstånd mäste Prop.
1985/86; 3 finnas innan grundläggnings- och markarbetena får påbörjas. Att även
straffansvar inträder vid denna tidpunkt har enligl min mening kommit till
klart uttryck i 6§ i promemorieförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges vilka slag av anläggningar som normall är av sådan
beskaffenhet att de inte får anordnas utan tillstånd av regeringen. Som framgår
av den allmänna motiveringen (avsniti 6.2) föreskrivs obligalorisk
prövningsplikl för i stort sett de typer av anläggningar som nu är prövningspliktiga
enligl 136a§ byggnadslagen på grund av att de har väsentlig belydelse för
hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3 innehåller bestämmelser om prövningsplikt för bl. a. tung petrokemisk
produklion. Som jag framhållil i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.2)
innebär detta en begränsning jämfört med nuvarande bestämmelser. Till tung
petrokemisk produktion hör bl, a. krackning av nafta och eten, framställning av
basplasler, polyeten, polypropen och polyvinyl-klorid (PVC).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt 4 krävs tillstånd bl, a. för fabriker för framställning av baskemikalier.
Även detta innebär en begränsning jämfört med nuvarande bestämmelser. Som
exempel på baskemikalier kan nämnas industriella gaser, svavelsyra, natronlul
och andra produkter som normalt utgör bas för en fortsatt industriell vidareförädling.
Till de prövningspliktiga anläggningarna hör således inte fabriker för
framställning av fin- eller specialkemikalier, t. ex. läkemedelssubstanser,
salter av värdefulla metaller, katalysatorer, pigment och papperskemikalier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
6 upptar anläggningar som rör kärnteknisk verksamhet m.m. Prövningsplikten har
här utökats jämfört med nuvarande ordning. Skälen härför har jag redovisat i
den allmänna motiveringen (avsnitt 6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 7 — där vissa kompletteringar har gjorts jämfört med promemorieförslaget
- anges alt prövningsplikt gäller för fossileldade anläggningar med en tillförd
effekt om minst 200 MW. Detta innebär en ulökad prövningsplikt jämfört med
nuvarande regler. Enligt dessa ligger molsvarande storleksgräns vid 500 MW, De
föreslagna reglerna överensstämmer med de uttalanden i propositionen 1983/84:
158 bil, 2 om vissa kolfrågor som jag har redogjort för i den allmänna
motiveringen (se avsnitt 6,2). Jag vill i detta sammanhang påpeka att till de
fossileldade anläggningarna hör också anläggningar som eldas med torv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket behandlar som jag tidigare nämnde byggande, ankring eller förtöjning av
plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller gas i
havsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utvinning av olja eller gas behövs inte bara produktions- och borrplattformar
utan också kran-, dykeri-, bostadsplattformar m, m, för reparationsarbeten och
olika service- och underhållsfunktioner. Även sådana plattformar omfattas av
prövningsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnde i den allmänna motiveringen avser prövningen sådana plattformar som
framför allt på grund av sin storlek bara kan byggas eller förtöjas på vissa
speciella platser. I många fall innebär del alt plattfor-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>marna
behöver ligga i områden där industriell eller liknande verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
är permanent etablerad. För arbeten med plattformar på platser där det
permanent bedrivs en redan etablerad verksamhet av liknande art, l.ex. stora
varv, och plaltformsarbeten inte skulle innebära någon större förändring av
användningen av området, är det i regel inte befogat med en regeringsprövning.
För sådana fall bör därför med stöd av 4 § undantag från kravel pä tillstånd
kunna medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
nämnde i den allmänna motiveringen att de plattformar som kan anlas bli
aktuella här i landel normalt är avsedda att användas på mycket stora
vattendjup, främst i Nordsjön. .Andra plattformar, avsedda för utvinning inom
grundare vattenområden, är av naturliga skäl oftast betydligt mindre. Arbeten
med sådana plattformar torde som regel inte ställa sådana speciella krav på
vattenområdena som stora plattformar. Jag förutsätter därför atl de inte
förläggs lill sådana områden som är särskilt känsliga med hänsyn till natur-
och miljöförhållandena. Regeringen bör, i den mån sådana plaltformsarbeten blir
aktuella här i landet, i flertalet fall kunna medge undantag från kravet på
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
byggande av plattformar avses såväl nybyggnad som hopmoniering av hela
plattformar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravel
på tillstånd för ankring och förtöjning av plattformar åsyftar uppläggning av
plattformar för att utföra olika slags ombyggnads- och översynsarbeten och
annan långvarig uppläggning. Enbari uppläggning av en plattform torde komma att
ske endast undantagsvis, l.ex. om ett charterkontrakt inte kan förväntas på
lång tid. När en plattform på nytt skall användas måste den normalt bli föremål
för översyn och nyutrustning innan den kan tas i bruk. Kraven pä lägen för
uppläggning torde därför i regel vara desamma som för lägen där reparationer
och ombyggnader sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på tillstånd innefattar givetvis inte sådana tilfälliga uppankringar eller
förtöjningar som kan bli nödvändiga exempelvis under en transport på grund av
väderleksförhållandena. Inte heller är avsikten alt särskilt pröva ankringar
eller förtöjningar som under en kortare tidsrymd kan behövas för viss
färdigutrustning eller för s. k. provtursintrimning av plattformar som har
byggts på annan plats. Dessa senare frågor torde normall bli reglerade i
regeringens beslul om tillstånd eller om undantag från prövning belräffande
byggandel av plattformen. Jag delar inte lagrådets uppfattning all dessa frågor
särskilt behöver behandlas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en anläggning eller en åtgärd, som inte omfattas av kravet på tillstånd enligl
1 §, kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet,
får regeringen i ett visst fall besluta att anläggningen eller åtgärden inte
får utföras ulan tillstånd enligt detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
myndigheter som får kännedom om anläggningar och åtgärder som avses i första
siycket skall underrätta regeringen om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar I36a§ sjunde stycket byggnadslagen och cirkuläret (SFS 1983:684) om
statsmyndigheternas anmälningsskyldighet i ärenden enligl 136a§ byggnadslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första siycket ger regeringen räll att för elt vissl fall Prop. 1985/86:
3 besluta om prövning även av andra anläggningar eller älgärder än de som är
obligatoriskt prövningspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun har påpekat att del i laglexten i promemorieförslagel talas om
anläggningar medan det i motiveringen även talas om utvidgning av befintliga
anläggningar. Enligt kommunen bör del framgå vad som åsyftas. Jag vill med
anledning av detta påpekande framhålla att bestämmelsen omfattar såväl nya
anläggningar som utvidgningar av befintliga anläggningar. Som jag har
framhållit i den allmänna motiveringen (avsniti 6.4) bör regeringen ha
möjlighel atl i vissa undantagsfall pröva också utvidgningar. Det säll på
vilket laglexlen ulformals anser jag inte lägger hinder i vägen för en sådan
prövningsmöjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
anläggningar eller åtgärder som kan anlas vara av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet kan bli föremål för ett förbehållsbeslut. I den
allmänna motiveringen (avsnilt 6.4) har jag lämnat exempel på sådana typer av
anläggningar för vilka tillstånd i ell vissl fall kan komma alt krävas enligl
denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket har ändrats redaktionellt i förhållande till det till lagrådet
remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en föreskrift om slatliga myndigheters skyldighet att lill
regeringen anmäla behov av prövning enligt första stycket. En erinran om denna
skyldighet finns nu i det förut nämnda cirkuläret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
enligt I eller 2§ fär lämnas om hinder inte möter pä grund av beslämmelserna i
2 eller 3 kap. eller med hänsyn lill andra allmänna planeringssynpunkter och om
kommunfullmäktige har tillstyrkt att tillstånd lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det från nationell synpunkl är synnerligen angelägel att en viss anläggning
kommer till stånd inom landet och om ingen annan i tekniskt, ekonomiskt eller
annal hänseende lämpligare plals för anläggningen har stått att finna än den
som ansökningen avser, får dock regeringen lämna tillstånd även om
kommunfullmäktige inte har tillstyrkt detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i huvudsak 136a § åttonde stycket byggnadslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E.nligt
första stycket får tillstånd lämnas om hinder inte möter på grund av 2 eller 3
kap. eller med hänsyn lill andra allmänna planeringssynpunkter. Hur
hushållningskraven i 2 och 3 kap. är avsedda att tillämpas framgår av
motiveringarna till dessa kapitel. Vad som avses med utlryckel "allmänna
planeringssynpunkter" har jag berört i den allmänna motiveringen (avsnitt
6.1). Som lagrådet har pekat pä har uttrycket samma innebörd i NRL som i 3 kap.
1 § vattenlagen. Ytteriigare vägledning för vad som inryms i begreppet
"allmänna planeringssynpunkter" ges sålunda i prop. 1981/82: 130 s.
91-93, 277 och 411, Föruiom de intressen som anges i 2 och 3 kap. avses
exempelvis sådana långsiktiga samhällsintressen som närings-, arbetsmarknads-
och regionalpolitiska intressen. Med stöd av bestämmelserna i första siycket
kan således de etableringar som avses i 4 kap. bli föremål för en samordnad,
allsidig bedömning, varvid kravet på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>hushållning
med de naturresurser som avses i 2 och 3 kap,, vägs samman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
långsiktiga samhällsintressen av del slag jag nyss gav exempel pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de iniressen som skall beaktas vid regeringsprövningen intar
miljöskyddsaspekterna en framskjuten plals. Av den anledningen har
koncessionsnämnden en viktig roll vid beredningen av regeringsärendena. Nämnden
skall ge en allsidig belysning av miljöskyddsaspeklerna. Koncessionsnämnden
handlägger remisser i ärenden som skall prövas av regeringen på samma sätt som
övriga ärenden hos nämnden (14 § miljöskyddslagen). Detta innebär bl. a, alt
nämnden häller sammaniräde och i regel besiktning pä den plats som är aktuell.
Vid sädana sammanträden kan berörda intressenler komma till tals. Nämnden kan
vidare i mån av behov föranstalta om utredningar. Koncessionsnämndens yttrande
till regeringen bör inriktas på att belysa den ifrågavarande anläggningens
lokalisering på den aktuella platsen med hänsyn till de krav som ställs i
miljöskyddslagen. Sådana miljöskyddsvillkor för anläggningen som är av
väsentlig belydelse från lokaliseringssynpunkt bör också belysas av nämnden.
Däremot bör yttrandet inte avse detalj villkor o. d. Om regeringen redan på
grundval av ansökningshandlingarna och annat tillgängligt material kan bedöma
atl ansökan inte kan bifallas, behövs naturiigtvis ingen medverkan av koncessionsnämnden.
Utöver koncessionsnämnden bör, som nu sker i ärenden enligt 136a§
byggnadslagen, yttrande som regel inhämtas även från andra sakkunniga
myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket innehåller också en bestämmelse om den s. k. kommunala vetorätten. Jag
har behandlat den frågan i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
I kap. 5§ fjärde stycket kommunallagen (1977:179) får fullmäklige inte
delegera beslutanderätten i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i
övrigt av större vikt. Kommunens yttrande enligt den nu föreslagna 3 § bör
enligt min mening normalt anses vara av slörre vikt. I remissen till lagrådet
anförde jag att jag inte ansåg det nödvändigt med en uttrycklig föreskrift om
att kommunens yttrande skall avges av fullmäktige, Lagrådel har emellertid
förordat att ordet "kommunen" ersätts av ordet
"kommunfullmäklige" i paragrafens första stycke. Lagrådel pekar bl.
a. på att det överensstämmer med de handläggningsrutiner som nu tillämpas i
regeringskansliet i ärenden enligl 136a§ byggnadslagen att det är kommunens
högsta beslutande organ som skall avge yttrandet och atl någon delegation t.
ex. till kommunstyrelsen inte får ske. Jag har ingen erinran mot vad lagrådet
har förordat. 1 första stycket föreskrivs därför att kommunens tillstyrkan
skall lämnas av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller
beslämmelser om att regeringen i vissa undan<br>
tagsfall får meddela tillstånd till en anläggning utan all kommunfullmäktige<br>
har tillstyrkt detla. Bestämmelsen gäller anläggningar som är av sådan<br>
nationell betydelse atl det är synnerligen angeläget att de lokaliseras fill<br>
nägon plats inom landet. För att tillstånd skall få lämnas ulan atl kom<br>
munen har lämnat sin tillstyrkan krävs vidare att ingen annan lämpligare<br>
plats för anläggningen har stått atl finna. Härmed avses inte bara platsens<br>
lämplighet frän tekniska och ekonomiska utgångspunkter. Hänsyn måste<br>
192</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>också las till den inställning som har redovisats
av de kommuner som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>komma
i fråga. En plats inom en kommun som tillstyrker lokaliseringen Prop. 1985/86:3
kan sålunda vara lämpligare än en plats inom en kommun som motsätter sig en
etablering, även om en lokalisering till den senare kommunen skulle medföra
mindre ingrepp i miljön, lägre koslnader etc. Laglexten har i förhållande lill
det remitterade förslaget jämkats för all den bättre skall täcka att kommunens
inställning skall vägas in. Lagrådel har föreslagit all det anges all
"ingen annan i lekniskl och ekonomiskt hänseende bättre samt med hänsyn
till övriga omständigheter lämpligare plals för anläggningen" elc. Enligt
min mening kommer syftet med beslämmelserna till bättre uttryck om del anges
att "ingen annan i tekniskt, ekonomiskt eller annat hänseende lämpligare
plats för anläggningen" elc. Belräffande innehållet i övrigt i andra
siycket vill jag hänvisa lill vad jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsniti 6.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redaktionella
ändringar i förhållande till det remitterade förslaget har gjorts i både första
och andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del finns särskilda skäl, fär regeringen i ett visst fall medge undantag frän
kravel på tillstånd enligl 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar I36a§ femte stycket byggnadslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för atl medge undantag är enligl några remissinslanser otillräckligt
preciserade i promemorian. Detta framhålls av bl. a. Svenska kommunförbundet
samt Landskrona och Göteborgs kommuner. Föreningen för samhällsplanering
påpekar atl tolkningen av ullrycket "särskilda skäl" i 4 § försvåras
av att del i 1 § saknas en beskrivning av karaktären på de anläggningar som
skall omfattas av prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 6.1) lämnat en allmän beskrivning av de typer av
anläggningar och åtgärder som bör omfattas av prövningsplikten. Huruvida
undanlag i ett visst fall bör medges får givetvis bedömas utifrån dessa utgångspunkter.
Undantag bör således kunna medges i etl enskilt fall, om en anläggning eller
åtgärd är av mindre omfattning eller av mindre ingripande beskaffenhet. Även
belräffande etableringar som sker inom befintliga industriområden torde en
prövning i vissa fall kunna underlåtas. Vad jag har anfört i denna fråga bör ge
tillräcklig vägledning för att bedöma om förutsättningar för alt medge undanlag
föreligger. Någon närmare precisering i laglexten härav anser jag således inte
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ändrats redaktionellt i förhållande lill det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd enligt 1
eller 2 § fär förenas med villkor för alt tillgodose allmänna iniressen och
göras beroende av atl saken inom viss fid fullföljs genom ansökan om prövning
enligl miljöskyddslagen (1969:387).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som motsvarar I36a§ sista siycket byggnadslagen, innehåller en bestämmelse om
att regeringen kan föreskriva villkor för atl lillgodo-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 se allmänna intressen som påverkas av etableringen. Med stöd av
bestämmelsen kan exempelvis krävas alt sökanden skall betala penningbelopp
eller vidta åtgärder för att tillgodose allmänna intressen, som annars inte
skulle kunna kompenseras, eller vidta åtgärder av skadeförebyggande karaktär.
Det kan gälla att bekosta en förstärkning av del allmänna vägnätet kring en
anläggning som ger upphov till omfattande transporter eller atl delta i
kostnader för oljeskyddsberedskap m. m. Nägol krav på att villkoret måste
fillgodose bygdens intressen har inte ställts upp, eftersom delta skulle kunna
minska möjligheterna all på lämpligaste sätt tillgodose exempelvis fiske- och
renskötselintressena. Jag vill här också betona lagrådets uttalande att,
eftersom vid prövningen skall vägas in allmänna planerings-synpunkter (3§),
villkoren måste kunna avse också sådana iniressen som därvid skall beaktas,
dvs. närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen föreslagit att prövningen enligt 4 kap. NRL
skall samordnas med prövningen enligt vissa andra lagar, t. ex.
miljöskyddslagen och fastbränslelagen (avsnitt 6.6). Liksom i dag skall
regeringen vid behov även kunna meddela föreskrifter för alt lillgodose
intressen sorn regleras i den lagstiftningen. Sålunda kan del i vissa fall vara
angeläget att t. ex. föreskrifter meddelas om försiktighetsmått som skall
iakttas med hänsyn till miljöskyddslagens beslämmelser eller föreskrifter som
kan föranledas av en energipolitisk bedömning enligt fastbränslelagens beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all inte outnyttjade tillstånd skall hindra genomförandet av andra
etableringsönskemål som kan uppkomma, bör i tillståndsbeslutel regelmässigt
anges en tidpunkt då erforderliga byggnads- och anläggningsåtgärder skall ha
vidtagits. Ett tillståndsbeslut kan givetvis också förenas med andra villkor
som direkt hänger samman med anläggningamas utförande, igångsättande eller
drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dé
flesta anläggningar eller åtgärder som skall omfattas av reglerna i 4 kap. är
som regel prövningsplikliga också enligt miljöskyddslagen. Skulle detla inte
vara fallet bör det, i likhet med vad som gäller enligl 136a§ byggnadslagen,
finnas möjlighet att underkasta anläggningen eller åtgärden en prövning enligl
den lagstiftningen. Den föreslagna 5 § har ulformals i enlighet härmed.
Tillståndsfrågor enligt miljöskyddslagen kan prövas av koncessionsnämnden för
miljöskydd eller av länsstyrelsen. Regeringen bör regelmässigt ange på vilken
myndighet prövningen skall ankomma. Med tanke på de aktuella företagens
beskaffenhet bör prövningen normalt göras av koncessionsnämnden, Nägra
särskilda bestämmelser om detla anser jag dock inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redaktionella
ändringar har gjorts i paragrafen i förhållande till det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böter eller fängelse i högst två år skall den dömas som uppsåtligen eller av
oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
påbörjar en anläggning eller vidtar någon annan åtgärd som anges i 1 §<br>
'94</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utan att regeringen har meddelat tillstånd eller
medgett undanlag frän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kravel
på tillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. påbörjar
eller fortsätter utförandet av en anläggning eller en åtgärd Prop. 1985/86:
3<br>
sedan regeringen enligt 2 § har beslutat att anläggningen eller åtgärden inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fär
utföras utan tillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. inte
rättar sig efter etl villkor eller en föreskrift som regeringen har<br>
meddelat med stöd av detla kapitel, om överträdelsen inte är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 12 § punktema 1, 3 och 4 lagen om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m.m. (påföljdslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande straffbestämmelser kan överträdelser av bestämmelserna i I36a§
byggnadslagen medföra böter eller fängelse i högst etl är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av påföljdslagen (prop. 1975/76: 164 s. 254) diskuterade lagrådet
en höjning av den övre gränsen för fängelsestraffet från ett lill två är men
fann med hänsyn lill straffbestämmelsernas nära anknytning till annan
lagstiftning inte tillrådligt att föreslå någon höjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därefter
har straffbestämmelserna i miljöskyddslagen skärpts. Genom en lagändring som
trädde i kraft den 1 juli 1981 (prop. 1980/81:92, JoU 21, rskr 273, SFS
1981:420) höjdes sålunda straffmaximum för brott mot miljöskyddslagen från ett
till två är. De motiv som föranledde dessa ändringar var bl. a. att samhällets
syn på miljöbrottsligheten hade skärpts under de år miljöskyddslagen hade varit
i kraft och atl det ansågs nödvändigt med ytterligare åtgärder mol
miljöbrottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överträdelser av bestämmelserna i 4 kap. NRL kan medföra att viktiga
miljöskyddsintressen och andra betydande allmänna intressen blir åsidosatta.
Jag föreslär därför att straffskalans maximum även för sådana gärningar höjs
från ett till två år. Förevarande paragraf har utformats i enlighel härmed.
Slraffskärpningen medför bl. a. att preskriptionstiden förlängs från nuvarande
två år till fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan nämnas all motsvarande höjning av straffmaximum föreslogs även i
departementspromemorian (Ds Bo 1980:2) om översyn av 136a§ byggnadslagen.
Förslaget tillstyrktes eller lämnades utan erinran av de remissinstanser som
yttrade sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i departementspromemorian
om NRL har lillstyrkt den föreslagna skärpningen av straffbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt I inträder straffansvar om någon sätter igång arbeten för en
prövningspliktig anläggning eller åtgärd utan att först ha fält tillstånd eller
medgetts undantag från kravet pä tillstånd. Motsvarande gäller enligt punkt 2
om regeringen har bestämt att en anläggning eller åtgärd inte fär utföras utan
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 3 föreskrivs att straffansvar inträder om någon inte rättar sig efter ett
villkor eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innebär att åsidosättande av villkor eller föreskrifter bestraffas endast om
allmän eller enskild rätt kan kränkas. Statens naturvårdsverk anser att detla
s. k. kränkningsrekvisit bör utgä och ersättas av en bestämmelse om
straffrihel i ringa fall. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län och juridiska fakulteten vid Lunds universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Etl
motsvarande kränkningsrekvisit fanns i miljöskyddslagen fram till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
1 juli 1981, då bestämmelsen härom upphävdes och ersattes med en bestämmelse om
straffrihel i ringa fall (prop. 1980/81:92, JoU 21, rskr 273. SFS 1981:420).
Ändringen motiverades med att överträdelser av det aktuella slagel ansågs
straffvärda, även om varje enskild gärning betraktad för sig inte kunde ha
orsakat någon slörre miljöskada. Den sammanlagda effekten av flera sådana
överträdelser kunde emellertid bli allvarlig för miljön. En bestämmelse om
straffrihel i ringa fall ansågs vidare medföra att gränsen mellan del
straffbara och inte straffbara området blev klarare, vilket borde underiätta
tillämpningen för åklagare och domstolar (prop. 1980/81:92, s. 54).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan samma skäl åberopas även i fråga om straffansvaret för
åsidosättande av villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av de
föreslagna beslämmelserna i 4 kap. NRL. Jag ansluter mig därför till det
förslag som naturvårdsverket har lagt fram. Punkt 3 har utformats i enlighet
härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innehåller inte några särskilda bestämmelser om att lämnande av oriktiga
uppgifter lill prövnings- eller tillsynsmyndigheten skall straffsanktioneras.
Enligt hovrätten för Nedre Norriand boren sådan bestämmelse finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla att lämnande av oriklig uppgift kan vara straffbart
enligl brottsbalken, främsi som osant intygande eller brukande av osann urkund.
Dessa bestämmelser är enligl min mening tillräckliga för atl beivra lämnande av
oriktiga uppgifter i de nu aktuella tillstånds- och tillsynsärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redaktionella
ändringar har gjorts i paragrafen i förhållande till det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang anmärka att lagrådet i anslutning till 6S tar upp vissa
övergångsfrågor. Lagrådet anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som i dag gör sig skyldig lill överträdelse av bestämmelserna i 136a§
byggnadslagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Straffbestämmelsen återfinns i 12 § lagen om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m. Vid PBL:s ikraftträdande avses såväl byggnadslagen som
påföljdslagen skola upphävas. Till NRL är inte fogade några
övergångsbestämmelser. Beslul meddelade med stöd av 136a§ byggnadslagen kommer
att gälla också sedan NRL trätt i kraft. Överträdelse av sådana beslut kan. om
de begåtts före PBL:s ikraftträdande, beivras enligt den övergångsbestämmelse
som i lagrådets förslag till yttrande över PBL har upptagits i 17 kap. 22 §.
Sker förseelsen sedan PBL och NRL trätt i krafl, saknas emellertid som övergångsbestämmelserna
är utformade möjlighet att ingripa mot en eventuell gärningsman. Frågan
huruvida en övergångsbestämmelse behövs för sistnämnda situation -
straffstadgandet i 12 § påföljdslagen torde aldrig ha tillämpats - har inte
berörts i lagrådsremisserna till PBL och NRL. Anses en regel erforderiig bör
den lämpligen fogas in i nyssnämnda paragraf i PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att en regel för de fall som lagrådet åsyftar, har tagits in i
17 kap. 23 S i PBL-förslaget. 196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingripanden
för att åstadkomma rättelse m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Päföljdslagen
innehåller bestämmelser om handräckning och andra ingripanden för atl
åstadkomma rättelse vid överträdelser av bl. a. I36a§ byggnadslagen. Dessa
handräckningsbestämmelser m.m. har i stort sett oförändrade tagils in i
PBL-förslagel utom i de delar som beslämmelserna avser överträdelser av 136a§.
Även miljöskyddslagen innehåller bestämmelser om handräckning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
promemorieförslaget är det inte nödvändigt med nägra särskilda bestämmelser i
NRL i de nu nämnda avseendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Nedre Norrland anser det betänkligt atl förslaget till NRL saknar
bestämmelser om handräckning, upplysningsskyldighel, rält lill tillträde m. m.
Hovrällen anser atl NRL bör tillföras bestämmelser härom och lägger fram förslag
om vad bestämmelserna bör innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits i promemorian kommer regeringsprövningen enligt 4 kap. så gott som
uteslutande atl avse verksamheter som omfallas av PBL:s och miljöskyddslagens
krav på lov resp. tillstånd. Nyanläggnings- eller utbyggnadsåtgärder som vidtas
innan sådant lov eller tillsländ har lämnats kommer därmed att omfattas av
PBL:s eller miljöskyddslagens sanktionsbestämmelser och de möjligheter lill
ingripanden för all utöva tillsyn eller åstadkomma rättelse som dessa lagar
ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar hovrättens bedömning atl del inte helt kan uteslutas alt prövningen
enligt 4 kap. kan komma att avse anläggningar eller åtgärder som faller uianför
PBL:s Och miljöskyddslagens tillämpningsområden. Däremot torde samlliga de
anläggningar eller åtgärder som kan komma atl prövas enligt 4 kap. omfattas av
någon form av prövningsplikt enligt olika speciallagar. Även dessa lagar torde
i de flesta fall innehålla bestämmelser om möjligheter till ingripanden för att
utöva tillsyn eller för atl åstadkomma rättelse om lagens bestämmelser
överträds. Enligl min mening är det endast i sällsynta undantagsfall som det
kan komma atl saknas möjligheter alt ingripa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den nu angivna bakgrunden anser jag i likhet med vad som har föreslagits i
promemorian att det inte behövs några särskilda bestämmelser i NRL om
handräckning m. m. för atl utöva tillsyn eller för all äsiadkomma rällelse vid
överträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsfördelning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
myndighet som skall tillämpa denna lag skall se till att sådana planer enligt
plan- och bygglagen (0000:000) och sådant planeringsunderlag som belyser
hushållningsfrågan finns lillgängliga i målet eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahälla planer enligt
plan- och bygglagen samt planeringsunderiaget till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
skall ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har
betydelse för hushållningen med naturresurser i länet och som finns hos
statliga myndigheter. Länsslyrelsen är skyldig atl på begäran tillhandahålla
sådant planeringsunderlag ål kommuner och myndigheter som skall tillämpa denna
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) samman-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställs
viktiga delar av del underlag som behövs för NRL:s tillämpning inom ramen för
kommunernas och de statliga myndigheternas arbete med fysisk planering. 1
paragrafens/ö«/fl stycke har de myndigheter som skall tillämpa NRL ålagts att
se till att planer enligt PBL och sådant planeringsunderlag som kan ha
belydelse för tillämpningen finns tillgängligt i målet eller ärendet. I
specialmotiveringen till 2 och 3 kap. har jag något beskrivit det
kunskapsunderlag som bör finnas tillgängligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket är alltså riktat enbart till myndigheter. Eftersom NRL skall tillämpas
ocksä när beslul enligl PBL fattas av kommunfullmäktige eller av fullmäktige i
ett regionplaneorgan, kan det ifrågasättas om inte första styckel borde gälla
även i sädana fall. Enligt min mening är detla dock knappast nödvändigt. Sådani
planeringsunderlag som avses i första stycket kommer nämligen genom
bestämmelserna i PBL alltid att finnas tillgängligt i planärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
planer enligl PBL som avses i första stycket är regionplan, översiktsplan,
områdesbestämmelser och detaljplan. Jag har i den allmänna motiveringen
(avsniti 2.4) redovisat den belydelse planer enligt PBL får för tillämpningen
av NRL, Lagrådel har pekat på att fastighetsplan inte nämnts i detta sammanhang
och funnit detta naturligt eftersom fastighetsplanen knappast torde belysa
hushållningsfrågan. På förslag av lagrådet har med hänsyn härtill i första
stycket ordel "sådana" skjutits in framför ordet "planer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
planeringsunderlag som avses är i första hand det material som utarbetas i
kommunerna och av statliga myndigheter i syfte atl klarlägga föruisältningarna
för och konsekvenserna av beslut om användningen av marken och vattnet och
därtill knutna natur- och kulturresurser. Planeringsunderlaget omfattar t. ex.
moment av utredningar, inventeringar och konsekvensbeskrivningar samt planer
och program för utformningen av olika åtgärder och ingrepp i marken och
vattnet. Jag har i den allmänna motiveringen förutsatt att den fysiska
planeringen successivt utvecklas i samspel mellan staten och kommunerna och anpassas
till nya problemställningar och anspråk, så att ett adekvat underlag för
överväganden och beslut i fråga om hushållningen med naturresurserna
fortlöpande kan tillhandahållas, Ulveckling av vattenplanering och planering
för havsresursernas utnyttjande och skydd är exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket föreskrivs en skyldighet för kommunen atl tillhandahålla den
myndighet som skall tillämpa NRL planer enligt PBL och det planeringsunderlag
till dessa som finns hos kommunen. Det torde inte behöva utsägas i lagtexten
alt skyldigheten gäller planer och planeringsunderlag som kan belysa den
hushållningsfråga som målet eller ärendet rör. Andra stycket innebär i
praktiken knappasl något nytt, eftersom kommunerna redan i dag i många
sammanhang tillhandahåller prövningsmyndigheter sådant material. I många fall
har kommunerna också ett eget intresse av att redovisa sin syn på
resurshushållningsfrågor i enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I tredje stycket framhålls
länsstyrelsens samordnande roll i fråga om<br>
kunskapsförsörjningen. Länsstyrelsen skall ställa samman sådana utred-<br>
198</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ningar och program samt annat planeringsunderlag av
betydelse för be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dömning
av hushållningsfrågor som finns hos statliga myndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har angett i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) skall berör- Prop,
1985/86; 3 da centrala förvaltningsmyndigheter inom sina resp, ansvarsområden
ställa samman underlag för tillämpningen av lagens bestämmelser. Detta underlag
är avsett atl användas bl. a. när kommunerna upprättar sina översiktsplaner.
Del bör därför tillhandahållas länsslyrelserna som svarar för att materialet
förmedlas till kommunerna. Länsslyrelserna skall också ansvara för atl
materialet även i övrigi kommer till avsedd användning inom resp. län. Det bör
ankomma på statens planverk att verka för samordning av myndigheternas arbete
med kunskapsförsörjning på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har angett i den allmänna motiveringen är det viktigt att länsstyrelserna
verkar för alt erforderligt underiagsmaterial ställs samman för NRL:s
tillämpning i resp. län. Det är naturiigtvis också av slor vikt att
länsstyrelsen tar de initiativ som behövs för aU undanröja besvärande brister
eller oklarheter i fråga om kunskapsförsörjningen. Det material som ställs
samman bör inriktas pä väsentligheter och på förhållanden som har stor
betydelse för en god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i
övrigt i länet. Det bör ocksä vara väl ägnat att utgöra underlag för
bedömningar i uppkommande mål och ärenden av större vikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger i länsstyrelsens samordningsansvar atl leda arbetet inom den statliga
förvaltningen på länsnivå vad gäller framställning av kunskapsunderlag för
lagens tillämpning. Länsstyrelserna skall som ett led i detta arbete vid behov
förmedla information mellan kommunerna å ena sidan och regeringen, ämbetsverken
och andra regionala statliga myndigheter å andra sidan samt bevaka att olika
nationella och mellankommunala intressen beaktas i planerings- och
beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
länsstyrelsens samordnande uppgifter ingår del vidare atl i mål och ärenden där
NRL lillämpas, vid behov biträda prövningsmyndigheten med utlåtande över den
prövade åtgärdens förenlighet med en från allmän synpunkt lämplig ulveckling.
Som lagrådet utgåft från i sitt yttrande innebär detta inte att länsstyrelsen
åläggs några uppgifter utöver dem som följer av länsstyrelseinstruktionen.
Länsslyrelsen bör lämpligen åskådliggöra de väsentliga huvuddragen i det
samlade underlagsmaterialet om naturresurshushållning i länet, så alt det
tydligt framgår vilka anspråk och behov som särskilt behöver uppmärksammas i
planering och beslut hos kommuner och statliga myndigheter. Därigenom bör olika
myndigheters insatser för kunskapsförsörjning m. m. kunna samordnas på ett
rationellt och resursbesparande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
fär i visst fall besluta alt en eller flera kommuner skall redovisa fill
regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen i sin planering enligl
plan- och bygglagen (0000:000) avser att tillgodose elt intresse som rör
hushållningen med naturresurser. Statliga myndigheter skall anmäla till
regeringen om det uppkommer behov av sådan redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2) beskrivit vissa situa<br>
tioner i vilka del kan finnas behov för regeringen att få till stånd en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 redovisning från en eller flera kommuner hur vissa hushållningsfrågor
avses bli behandlade i den kommunala planeringen. Det kan gälla hell nya mark-
och vattenanvändningsfrågor, som staten har ett iniresse av att bevaka, men
också sådana fall där tveksamhet uppkommer huruvida en viss mark- eller
vatienanvändningsfråga omfallas av de bestämmelser i NRL som gäller
riksintressen. Även i vissa andra fall kan det finnas ett behov för regeringen
av att få en redovisning av en kommuns syn på vissa mark- och vattenanvändningsfrågor.
I 2 § har tagils in en beslämmelse som ger regeringen rält att besluta om sådan
redovisningsskyldighet. Redovisningen skall gälla hur den aktuella frågan
avses bli behandlad vid kommunens beslut enligt PBL. Syftet med bestämmelsen
är inte att möjliggöra omfattande, allmänna redovisningar. Uppdraget bör vara
klart avgränsat vad avser de frågor som skall belysas. Däremot finns inte något
som hindrar alt regeringen samtidigt begär redovisning av flera tydligt avgränsade
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
har som nyss nämndes ett samordningsansvar i fräga om hushållningen med
naiurresurser inom länet. Enligt 3 § har planverket på central nivå ansvar för
vissa samordningsfrågor. Andra samordningsuppgifter ankommer på
naturvårdsverket och havsresursdelegationen. Sektormyndigheter, som
skogsstyrelsen m.fl., ansvarar för hushållningen med naturresurser inom sina
resp. ansvarsområden. I många fall torde det vara lämpligt att redovisningar
lill följd av beslul enligt 2 § lämnas direkl lill de ansvariga myndigheterna för
bearbetning. Mot den bakgrunden har i paragrafen föreskrivits att regeringen
kan bestämma att redovisningen skall lämnas till en viss myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra meningen om skyldighet för statliga myndigheter att till regeringen
anmäla behov av sådan redovisning är avsedd att garantera alt från allmän
synpunkt viktiga resurshushållningsfrågor tas upp lill systematiskt samarbete
mellan staten och berörda kommuner inom ramen för den fortsatta fysiska
riksplaneringen. Denna planering syftar just lill en systematisk samordning
dels mellan olika nationella sektorintressen, dels mellan staten och kommunerna
om sådana mark- och vattenhushållnings-frågor som bedöms vara viktiga frän
rikssynpunkt och för vilka särskilda insatser behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
inledande ord har på förslag av lagrådet ändrats i förhållande till det
remitterade förslaget så att det tydligare skall framgå atl det är fräga om
förvaltningsbeslut i enskilda fall hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har tillsyn i länet över hushållningen med naturresurser och efterlevnaden av
vad som föreskrivs i eller beslulas med stöd av 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
centrala förvaltningsmyndigheterna har var och en inom sitt verksamhetsområde
uppsikt över hushållningen med naturresurser. Statens planverk har den allmänna
uppsikten över hushållningen med naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
uppgift enligt första stycket atl ha tillsyn i länet över<br>
2QQ</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hushållningen med naturresurser är. somjag har
framhållit i den allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motiveringen,
naturlig bl. a. med hänsyn lill de viktiga uppgifter som Prop. 1985/86:3
ankommer på länsstyrelsen enligt flera av de författningar vid vilkas
tillämpning NRL:s bestämmelser avses få belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket föreskrivs även atl länsslyrelsen ansvarar för tillsynen över
efterlevnaden av vad som föreskrivs i eller beslulas med slöd av 4 kap. I den
allmänna motiveringen (avsniti 6.7) har jag redovisat skälen till att
länsstyrelsen bör ha detta tillsynsansvar. Till tillsynsuppgifterna hör bl. a.
alt vara verksam för att anläggningar som fordrar tillstånd kommer under
regeringens prövning. Vidare hör hit övervakning och kontroll av att villkor
och föreskrifter i regeringens lillsiåndsbeslut efterievs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra styckets första mening slås fast ämbetsverkens ansvar atl ha uppsikt över
hushållningen med naturresurser inom resp. verksamhetsområde. I andra meningen
anges att statens planverk har den allmänna uppsikten över hushållningen med
naturresurser. Detta innebär att planverket i första hand har att följa hur
hushållningsfrågorna behandlas i fysisk planering på olika nivåer men också alt
verket har ett särskilt samordningsansvar när del gäller ämbetsverkens arbete
med dessa frågor. Med uttrycket "uppsikt" avses alltså en mer
övergripande verksamhei. 1 den allmänna motiveringen har jag framhållil att ämbetsverkens
uppsikt främsi bör inriktas på sädana hushållningsfrägor som är av
riksintresse. Myndigheterna bör emellertid även i övrigt bidra med råd om
tillämpningen av beslämmelserna i NRL. Planverkets och ämbetsverkens uppsikt
bör utformas med utgångspunkt från de erfarenheler som vunnits i arbelel med
den fysiska riksplaneringen och således bygga på samverkan med länsstyrelserna.
Det material i form av översiktsplaner, program och utredningar som ställs
samman pä länsslyrelserna bör utnyttjas i stor uisträckning för de centrala
organens överblick. Tyngdpunkten i den statliga uppsikten pä central nivå bör
ligga på frågor som bedöms påverka intressen som har större räckvidd än elt län
och som kan ha slor betydelse i etl nationellt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här nämna alt bestämmelsen i första stycket på förslag av lagrådet har
ändrats i förhållande till del remitterade förslaget så att den får en bättre
redaktionell överensstämmelse med 1 kap. 8 § första siycket PBL. På inrådan av
lagrådet har dessulom ordel "ansvarsområde" i andra stycket bytts ul
mot ordet "verksamhetsområde".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anta det av lagrådet granskade
förslaget lill lag om hushållning med naturresurser m. m, med vidtagna
ändringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>besluta att de av riksdagen
tidigare godkända riktlinjerna för hushållning med mark och vatten inom ramen
för den fysiska riksplaneringen, inte skall gälla sedan lagen om hushållning
med naturresurser m. m. har trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Prop.
1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur departementspromemorian (Ds Bo 1984: 3) Förslag
till lag om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att<br>
en från ekologiska, sociala och samhällsekonomiska synpunkter god hus<br>
hållning främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna lag syfiar till all landets försörjning med naturresurser skall
tryggas, god natur- och kulturmiljö bevaras samt ett ändamålsenligt
samhällsbyggande främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Bestämmelserna i 2 och 3 kap. skall lillämpas i mål och ärenden<br>
enligt förfatlningar i vilka detta särskilt föreskrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
kap. Grundläggande hushållningsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark- och vattenområden skall
användas för det eller de ändamål vartill de är mest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet, läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan
användning som främjar en från allmän synpunkt lämplig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Stora mark- och vattenområden
som inte alls eller endasi obetydligt är påverkade av exploateringsföretag
skall så långl möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark- och vattenområden som
är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall sä långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan inverka skadligt på naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Brukningsvärd jordbruksmark
och värdefull skogsmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar
endast om det behövs för att lillgodose väsentliga samhällsintressen och detta
behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt
genom all annan mark las i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark- och vattenområden som
har betydelse för renskötseln eller fisket eller för vattenbruk skall så långt
möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som har stor betydelse i elt nationellt perspektiv för renskölseln eller
fisket får inte tas i anspråk för en verksamhet eller utsättas för påverkan
från en verksamhet i närheten av områdena på ett sätt som kan påtagligt
försvåra näringarnas bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt<br>
på grund av områdenas naturskönhet, vetenskapliga eller kulturella värden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas
motåtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Behovet av områden
för friluftsliv i närhelen av tätorter skall särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som i ell nationellt perspektiv har stora värden för naturvården,
kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan
påtagligt skada dessa värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Mark- och vattenområden som inrymmer värdefulla ämnen och ma<br>
terial skall så långl möjligt skyddas mot åigärder som kan hindra eller<br>
påtagligt försvåra utvinning av sådana ämnen och material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omräden
som inrymmer ämnen och material som är av slor betydelse i ett nationellt
perspektiv skall skyddas mot sådana åtgärder som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdefulla
ämnen och material på vilka brist råder eller kan befaras uppkomma får utvinnas
eller i slor omfattning användas endasi om det saknas rimliga möjligheler all
lillgodose föreliggande behov genom att. befinlliga gruvor och takter utnyttjas
eller genom atl redan använt material eller annat ersättningsmaterial används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Mark- och vattenområden som på grund av sin beskaffenhet eller sitt<br>
läge är särskill lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energi<br>
produktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller<br>
avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan hindra<br>
eller påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av en sådan anlägg<br>
ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som har stor betydelse i ett nationellt perspektiv för sådana anläggningar som
anges i första stycket skall skyddas mot åigärder som kan hindra eller
påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall<br>
så långt möjligl skyddas mot åtgärder som kan hindra eller påtagligt mot<br>
verka totalförsvarets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som behövs för totalförsvaret skall skyddas mot sådana åtgärder som avses i
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om etl område på grund av 5-9 §§ har stor betydelse i ett nationellt<br>
perspektiv för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges del ändamål<br>
som främjar den frän allmän synpunkt lämpligaste utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa större områden i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ De större områden som anges i
2-6 §§ är med hänsyn till sina natur-och kulturvärden i sin helhet av slor
betydelse i elt nationellt perspektiv. I dessa omräden fär exploateringsföretag
och andra ingrepp i miljön komma till slånd endast om det kan ske på etl sätt
som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. I 2-6 §§ anges vad
som skall särskilt beaktas inom områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom följande större områden
får åtgärder inom sådana mark- och vattenområden som har stora värden för
turismen och friluftslivet vidtas endast om åtgärderna är förenliga med dessa
värden. Dessa slörre områden är Norra Bohusläns kustområde. Kullaberg och
Hallandsåsen med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>angränsande kusiområden, kuslomrädel mellan Branlevik och Åhus, Små-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lands
och Östergötlands skärgård, Södermanlands skärgård. Höga kusten Prop.
1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kustområdet norr därom till Husum i Ångermanland, Norrbottens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skärgärd,
Öland, Gotland, Sydskånes sjö- och äslandskap, området Ås-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nen-Listerlandel,
områdena vid Vänern och Vättern, Tiveden och området</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
Göta kanal mellan Karlsborg och Sjölorp, Dalsland-Nordmarken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fryksdalen
med området utmed övre delen av Klarälven, områdena vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mälaren.
Malingsbo-Kloten, nedre Dalälven, Siljan och nedre Ljusnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindelådalen
samt fjällvärlden med undantag för de Qällområden som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anges i 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S Inom Norra Bohusläns
kustområde. Smålands och Östergötlands skärgård. Höga kusten i Ångermanland
samt på Öland får sädana anläggningar som avses i 4 kap. I § inte komma lill
slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom kustområdena frän
Brofjorden lill Simpevarp och från Arkösund lill Forsmark saml utmed kusten på
Gotland fär sådana anläggningar som avses i 4 kap. 1 § komma lill slånd endast
på plalser där anläggningar av sädan karaklär redan finns. Anläggningar som är
beroende av naturresurser som inte finns på dessa plalser fär dock komma lill
slånd också på annan plats om del finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsbebyggelse
får komma till stånd endasi i form av kompletteringar till befintlig
bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Inom fjällområdena Långfjället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäckerfjäl<br>
len, Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken-BorgaQällen, Marsfjällen-Var-<br>
dofjällen, ArlQället, Tärna-Vindeltjällen, Sarek-Mavas, Kebnekaise-<br>
Sjaunja, Rostu och Pessinki får bebyggelse och anläggningar komma lill<br>
stånd endast om det behövs för rennäringen, den vetenskapliga forskning<br>
en eller friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om<br>
delta kan ske utan alt områdenas karaktär påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
hinder av 1 § och första stycket denna paragraf fär regeringen enligt 4 kap.
lämna tillstånd lill anläggningar för att utvinna ämnen och material om
utvinningen är av slor betydelse från nationell synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §.
Utbyggnad för vattenkraftändamål får inte ske i följande vattenområ<br>
den:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Följande slag av nya anläggningar fär inte anordnas utan tillstånd av
regeringen, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. järn-
och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>massafabriker och pappersbruk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för raffinering av
råolja eller petrokemisk produktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för framställning av
baskemikalier eller gödselmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>cementfabriker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för kärnteknisk
verksamhet som skall prövas av regeringen även enligt lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet saml anläggningar för atl bryta uranhaltigt material
eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ångkraftsanläggningar och andra
anläggningar för eldning med fossilt bränsle, om anläggningen har en tillförd
effekt som är högre än 000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>megawatt,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8.
vindkraftverk, om vindturbinens diameter är slörre än 60 meter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.
anläggningar för att utvinna ämnen och material inom de områden som anges i 3
kap. 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Om en anläggning som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 1 §<br>
är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, kan regeringen<br>
bestämma atl anläggningen inte får anordnas utan tillstånd enligl detta kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
myndigheter som får kännedom om sådana anläggningar som avses i första stycket
skall underrätta regeringen om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Tillstånd får lämnas om hinder mot anläggningen inte möter på grund<br>
av 2 eller 3 kap. eller med hänsyn till andra allmänna planeringssynpunkter<br>
och om den kommun inom vars område anläggningen skall anordnas har<br>
tillstyrkt att tillstånd lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att en viss anläggning
kommer till stånd inom landet och om ingen annan lämpligare plats för
anläggningen har slätt alt finna, får dock regeringen lämna tillstånd utan
hinder av alt kommunen inte har tillstyrkt detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det finns särskilda skäl,
kan regeringen i fråga om en viss anläggning medge undanlag från kravel på
tillstånd enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ett tillstånd enligt detta
kap. kan förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen och göras
beroende av all saken inom viss lid fullföljs genom ansökan om prövning enligt
miljöskyddslagen (1969:387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Till böter eller fängelse i
högst två år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. påbörjar
en ny anläggning som anges i I § utan att regeringen har<br>
meddelat tillstånd till anläggningen eller medgett undanlag frän kravet på<br>
tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påbörjar en anläggning sedan
regeringen med stöd av 2 § har bestämt att anläggningen inte får anordnas utan
tillstånd, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åsidosätter ett villkor eller
en föreskrift, som regeringen har meddelat med stöd av detta kap. så alt allmän
eller enskild rätt kan kränkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsfördelning m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Den fysiska planering som bedrivs hos statliga myndigheter och<br>
kommunerna ger underlag för tillämpningen av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en myndighet som skall tillämpa denna lag begär det, är en kommun skyldig att
tillhandahålla sädana planer enligt plan- och bygglagen (0000:000) samt planeringsunderiaget
till dessa som behövs för tillämpningen av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall ställa samman utredningar, program och annal planeringsunderiag som
avser hushållning med naturresurser och som finns hos statliga myndigheter.
Under de förutsältningar som anges i andra siycket är länsstyrelsen skyldig att
tillhandahålla myndigheter som skall tillämpa denna lag sådant
planeringsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Regeringen får besluta att en eller flera kommuner skall redovisa lill<br>
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer hur kommunen<br>
avser alt ta hänsyn till en viss fråga som rör hushållningen med naturre<br>
surser. Länsstyrelserna och andra statliga myndigheter skall anmäla till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>regeringen om det uppkommer behov av sådan
redovisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen har tillsyn
över hushållningen med naturresurser inom Prop. 1985/86:3 länet och över
eflerievnaden av vad som föreskrivs i eller med stöd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
centrala förvaltningsmyndigheterna har uppsikt över hushållningen med
naturresurser inom sitt ansvarsområde. Statens planverk har den allmänna
uppsikten över hushållningen med naturresurser i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den Ijanuari 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sammanfattning av promemorian</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l
denna promemoria läggs fram ett förslag till en lag om hushållning med naturresurser
m. m. (NRL), samt förslag lill ändringar i vissa speciallagar som skall
samordnas med NRL. Förslagen ulgör ett led i det arbete som pågår inom
bostadsdepartementet med att reformera byggnadslagstiftningen. Förslagen
preciserar statens intressesfär i förhållande till kommunerna i frågor om mark-
och vattenanvändningen och den fysiska miljön i övrigt. Detta är en
förutsällning för den decentralisering av ansvarei för planläggning och lokal
miljö till kommunerna som föreslagits i del till lagrådet remitterade förslaget
till plan- och bygglag (PBL). Förslaget anger också de gemensamma krav
beträffande hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt
som skall gälla i olika mål och ärenden enligt de speciallagar som är av
belydelse för resurshushållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL
föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 och skall då ersätta de
verksamhetsanknutna och geografiska riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen,
de allmänna reglerna i byggnadslagstiftningen om hänsyn som skall tas till
vissa intressen vid planläggning m.m. (9§ byggnadsstadgan) samt en del av
beslämmelserna i 136 a § byggnadslagen om regeringsprövning av vissa
industriella eller liknande verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL
innehåller följande slag av bestämmelser: o grundläggande hushållningsbestämmelser
som till övervägande del motsvarar 9 § byggnadsstadgan och nuvarande
verksamhetsanknutna riktlinjer i den fysiska riksplaneringen o
hushållningsbestämmelser som ersätter de geografiska riktlinjerna i den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fysiska
riksplaneringen o beslämmelser om regeringsprövning av industrianläggningar m.
m. o bestämmelser som reglerar uppgifter för och ansvarsfördelning mellan
stafiiga myndigheter och kommunerna vid tillämpning av NRL:s bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NRL är avsedd att
tillämpas i mål och ärenden enligt de lagar i vilka<br>
detta särskilt föreskrivs. Endast sådana lagar anknyts till NRL, vilka<br>
innehåller krav på tillstånd till åtgärder som kan innebära sådana föränd<br>
ringar av eller medföra sädan påverkan på mark- eller vattenanvändningen<br>
eller den fysiska miljön i övrigt, all hushållningsaspekter aktualiseras. Mot<br>
denna bakgrund föreslås att följande lagar anknyts till NRL:<br>
o PBL, som är avsedd atl träda i krafl samtidigt med NRL<br>
o vattenlagen (1983:291)<br>
o miljöskyddslagen (1969:387)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 o naturvårdslagen (1964:822) o väglagen (1971:948) o ellagen
(1902:71 s. 1) o röriedningslagen (1978:160) o gruvlagen (1974:342) o
minerallagen (1972:890) o kontinentalsockellagen (1966:314).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de tre sist nämnda lagarna förutsätts minerallagskommiltén (I 1983:04)
lämna förslag om hur anknytningen till NRL skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
hushållningsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningsbestämmelserna
i NRL är inriktade på skydd av långsikliga och för landet väsentliga värden.
Syftet med bestämmelserna är atl trygga landels försörjning med naiurresurser,
bevara och utveckla en god natur-och kulturmiljö saml aU främja eU
ändamålsenligt samhällsbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
skall möjliggöra ett starkare hänsynslagande till sådana iniressen som är
viktiga från allmän synpunkt och som i dag har svårt att hävda sig i
konkurrensen om användningen av våra naturresurser. Bestämmelserna syftar
samtidigt till att få till slånd ett bättre skydd för områden och resurser som
är av stort värde för vikliga verksamheler. Bestämmelserna behandlar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
jordbruksmark och värdefull skogsmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
omräden som har betydelse för renskötseln, fisket och för vattenbruk o områden
som är av betydelse för naturvården, friluftslivet och kulturminnesvården o
viktiga ämnen och material som finns i marken och vattnet o områden av särskilt
värde för industri- eller energiproduktion, kommunikationsanläggningar, vissa
andra anläggningar för teknisk försörjning och för totalförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
hushållningsbestämmelserna finns också regler om hur avvägningar skall göras
mellan olika iniressen om oförenliga krav riktas mol ett mark- eller
vattenområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
omfattar vidare etl skydd för stora sammanhängande mark- och vaitenomräden som
inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag och för
omräden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de bestämmelser som nu nämnts avser verksamheter och intressen, vilkas
markbehov eller markanspråk i vissa områden kan ha sådan betydelse i ett
nationellt perspektiv alt staten bör ha det yttersta ansvarei för hur
markanvändningen utvecklas. NRL innehåller även bestämmelser om detta.
Bestämmelserna, som ersätter de verksamhetsanknutna riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen, omfattar följande verksamheler och intressen: o fiske- och
rennäringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
naturvården, kulturminnesvården och friluftslivet o särskill värdefulla ämnen
och material 208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
industriell produktion, energiproduktion, energidislribulion, kommuni-
Prop, 1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kalioner,
vattenförsörjning och avfallshantering o totalförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
hushållningsbestämmelser för vissa större områden i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL
innehåller ett särskilt kapitel med bestämmelser som ersätter de geografiska
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Bestämmelserna anger hur
avvägningar mellan olika markanvändningsiniressen skall göras inom vissa
angivna områden i landet. Utgångspunkten är alt områdenas slora natur- och
kulturvärden, och därmed också deras värden för turism och friluftsliv, skall
kunna hävdas med tillräcklig styrka så att de inte går föriorade genom
exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
särskilda hushållningsbestämmelserna omfaltar följande slörre områden i
landel: o samtliga kustområden i södra delarna av Sverige från gränsen mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norge
lill Forsmark i Uppland o Höga kusten i Ångermanland och Norrbottens skärgård o
Öland och Golland o områdena vid Vänern och Vättern o huvuddelen av
fjällvärlden o s. k. obrutna Qällområden o de s. k. primära rekreationsområden
som inte ingår bland de områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
nu räknats upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL
skall senare kompletteras med särskilda bestämmelser om älvar och älvsträckor
som skall undantas från vattenkraftutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regeringsprövning
av vissa typer av industrianläggningar m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
typer av industrianläggningar har sådan betydelse och inverkan på omgivningen
all deras lokalisering och tillåtlighet alltid bör prövas av regeringen.
Bestämmelser härom, som ersätter motsvarande bestämmelser i I36a§
byggnadslagen, finns i ett särskilt kapitel i NRL. Bl. a. följande typer av
anläggningar skall prövas av regeringen: o tung industri såsom järn- och
stålverk och massafabriker o oljeraffinaderier och fabriker för framställning
av baskemikaiier o anläggningar för olika led i kärnkraftproduktionen o
anläggningar för eldning med fossila bränslen o stora vindkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall skall regeringen kunna medge undantag från prövningsskyldigheten.
Även för andra anläggningar än de som anges i bestämmelserna skall regeringen -
om anläggningen är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet - i
varje särskill fall kunna besluta om regeringsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt regeringen skall få lämna tillstånd krävs att den kommun inom<br>
vilken anläggningen skall anordnas har tillstyrkt detta. I vissa extrema<br>
undantagssituationer skall dock tillstånd få meddelas mol kommunens<br>
vilja, nämligen om anläggningen är nödvändig för landet och om ingen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1985/86. I .saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 lämpligare lokalisering stått alt finna. Elt tillstånd av regeringen
är avsett alt vara bindande för prövningen enligt PBL, miljöskyddslagen och
vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl hushällningsbestämmelserna i NRL skall kunna tillämpas, krävs all det i mål
och ärenden finns ett material som belyser hushällningsfrågorna i det aktuella
fallet. I NRL har tagits in bestämmelser om hur kunskapsfrågorna skall
behandlas. Vidare finns beslämmelser om den ansvarsfördelning som skall gälla
mellan de statliga myndigheterna och mellan staten och kommunerna.
Bestämmelserna bygger på de goda erfarenheter som finns från arbetet med den
fysiska riksplaneringen. Bestämmelserna innebär bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o
Kommunernas roll förstärks. Deras tillämpning av bestämmelserna i NRL i samband
med planbeslut om användning av mark- och vattenområden blir vägledande även
för de slatliga myndigheternas beslul enligt olika speciallagar. o
Länsstyrelserna får etl samordningsansvar när det gäller kunskapsfrågorna och
etl ansvar för tillsynen över hushållningen med naturresurser i länet. Genom
PBL-förslagel får länsstyrelserna också det samlade ansvaret för atl statliga
intressen beaktas på ett tillfredsställande sätt i den kommunala planeringen. o
De centrala förvaltningsmyndigheterna skall ha uppsikt över hushållningen med
naturresurser inom sill ansvarsområde. Statens planverk ges ett särskill ansvar
för alt följa upp hur lagen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:261.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Prop. 1985/86: 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Instanser som avgett remissyttranden eller särskilda
skrivelser med anledning av förslagen i Ds Bo 1984:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har avgetts av</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Nedre Norrland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenöverdomstolen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilförsvarsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarels
faslighetsnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Televerket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
järnvägar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistiska
centralbyrån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tekniska högskolan i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sektionen för lantmäteri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>juridiska fakultetskollegiet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samhällsvetenskapliga fakulletsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>malématisk-naturvetenskapliga
fakulletsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tekniska fakultetens
fakulletsnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>miljövårdsprogrammets styrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Universitetet i Linköping</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tema Vatten i natur och
samhälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Universitetet i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>institutionen för hälso- och
miljövård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rättsvetenskapliga
institutionen Lantbruksstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden i Stockholms
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden i
Kristianstads län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden i Malmöhus län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden i Hallands län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden i Skaraborgs
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden i
Västerbottens län Skogsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Stockholms län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Södermanlands län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><b><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Östergöfiands län</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>211</span></b></p>
</div>
<b><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></b>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<b><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></b>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3 -
skogsvårdsslyrelsen i Kalmar län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- skogsvårdsstyrelsen
i Blekinge län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- skogsvårdsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsslyrelsen i Älvsborgs
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Skaraborgs län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i Örebro
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Västmanlands län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsslyrelsen i
Kopparbergs län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Gävleborgs län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsslyrelsen i Jämtlands
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Västerbollens län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen i
Norrbottens län Fiskeristyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fiskeriinlendenten i mellersta
distriktet Statens naturvårdsverk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningen för samordning
av statens insatser för turism och rekreation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
lantmäteriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
geologiska undersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
för statens gruvegendom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalens
vattenfallsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas
organisationsnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vägförvallningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fiskenämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stiftelsen Stockholms
länsmuseum Länsstyrelsen i Uppsala län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vägförvallningen Länsstyrelsen
i Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsslyrelsen
Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i
Kalmar län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamns kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Emmaboda kommun Länsslyrelsen i
Gotlands län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gotlands Sportfiskeförbund
Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Kristianstads län Länsstyrelsen i
Malmöhus län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fiskenämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- skogsvårdsstyrelsen<br>
212 - vägförvallningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Älvsborgs län</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fiskenämnden Länsstyrelsen i
Skaraborgs län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsslyrelsen i Örebro län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen
Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Kopparbergs län Länsslyrelsen
i Gävleborgs län Länsslyrelsen i Västernorrlands län Länsslyrelsen i Jämtlands
län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsslyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden Länsstyrelsen
i Västerbottens län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skogsvårdsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lantbruksnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lycksele kommun Länsstyrelsen i
Norrbottens län Samerättsutredningen (Ju 1983:05) Minerallagskommiltén
(11983:04) Haninge kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrtälje
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Södertälje
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallentuna
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enköpings
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östhammars
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyköpings
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oxelösunds
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strängnäs
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtvidabergs
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nässjö
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vaggeryds
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ljungby
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borgholms
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mörbylånga
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nybro
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Västerviks kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gotlands kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Karishamns kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kariskrona kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Båstads kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Osby kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Simrishamns kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landskrona kommun</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 198.5/86:3
Lunds kommun<br>
Malmö kommun<br>
Kungsbacka kommun<br>
Laholms kommun<br>
Göteborgs kommun<br>
Lysekils kommun<br>
Sienungsunds kommun<br>
Strömstads kommun<br>
Tanums kommun<br>
Alingsås kommun<br>
Lilla Edets kommun<br>
Marks kommun<br>
Dals-Eds kommun<br>
Götene kommun<br>
Karlsborgs kommun<br>
Mariestads kommun<br>
Skövde kommun<br>
Karlstads kommun<br>
Kristinehamns kommun<br>
Sunne kommun<br>
Torsby kommun<br>
Karlskoga kommun<br>
Kumla kommun<br>
Hallstahammars kommun<br>
Västerås kommun<br>
Hedemora kommun<br>
Leksands kommun<br>
Älvdalens kommun<br>
Ljusdals kommun<br>
Söderhamns kommun<br>
Sollefteå kommun<br>
Sundsvalls kommun<br>
Örnsköldsviks kommun<br>
Bergs kommun<br>
Krokoms kommun<br>
Strömsunds kommun<br>
Åre kommun<br>
Skellefteå kommun<br>
Sorsele kommun<br>
Slorumans kommun<br>
Vilhelmina kommun<br>
Arvidsjaurs kommun<br>
Gällivare kommun<br>
Jokkmokks kommun<br>
Kiruna kommun<br>
Övertorneå kommun<br>
Sydvästra Skånes kommunalförbund<br>
Nordvästra Skånes kommunalförbund<br>
Göteborgsregionens kommunalförbund<br>
Svenska kommunförbundet<br>
Stockholms läns landsting<br>
Centralorganisationen SACO/SR<br>
Friluftsfrämjandet<br>
Föreningen för samhällsplanering<br>
214</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
byggnadsdelegation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Same
Ätnam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsindustriernas
samarbetsulskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
byggnadsarbetareförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
fjällklubben</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
jägareförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kraftverksföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
naturskyddsföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
pappersindustriarbetareförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
samernas riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
skogsarbetareförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
träindustriarbelareförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fiskares riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallenbrukarnas
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fritidsfiskares riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation (TCO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvräddarnas
samarbetsorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krislen
Demokrafisk Samling (KDS)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, genetiska institutionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
Genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktionsgruppen
Rädda Voxnadalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skövde
Miljöforum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsarkitektföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biologsamfundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
Kärnbränsleförsörjning AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
arbetsledareförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landskapsarkitekternas
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöpartiet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktion
Skåne-Miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrbottens
Allmänningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungl.
Vetenskapsakademien</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gotlands distrikt av
Centerpartiet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet, Hallands länsavdelning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Per
Sjöswärd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Djurgärden-Lilla Varians
Miljöskyddsförening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
cellulosa- och pappersbruksföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
skrivelser har kommit in från</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
Ljusnan-gruppen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket,
Lantbrukarnas riksförbund. Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen och
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund Länsslyrelsen i Hallands län
Aktionsgruppen Rädda Voxnadalen Miljöpartiet i Ovanåkers kommun Nybro kommuns
LRF-organisation Svenska naturskyddsföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:195.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Prop. 1985/86:3 Det remitterade förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigi skall användas så att en frän ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt god hushållning främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 2 och 3 kap.
skall tillämpas i mål och ärenden enligl författningar i vilka detta särskilt
föreskrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
kap. Grundläggande hushållningsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark- och vattenområden skall
användas för del eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn
till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sädan
användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Slora mark- och vattenområden
som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploaleringsföretag
skall så långl möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas
karaklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mark- och vattenområden som
är särskill känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan skada naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Brukningsvärd jordbruksmark
får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för
att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan
tillgodoses pä elt frän allmän synpunkt tillfredsslällande sätt genom att annan
mark tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsmark
som har belydelse för skogsnäringen skall så långl möjligt skyddas mot åtgärder
som kan påtagligt försvåra ett rafionellt skogsbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller<br>
fisket eller för valtenbmk skall så långt möjligl skyddas mot åtgärder som<br>
kan påtagligt försvåra näringamas bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som har slor belydelse i ett nationellt perspekfiv för rennäringen eller
fisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första siycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Mark- och vattenområden som har belydelse från allmän synpunkt<br>
på gmnd av områdenas naturskönhet, vetenskapliga eller kulturella värden<br>
eller med hänsyn till friluftslivet skall sä långt möjligl skyddas mot åtgärder<br>
som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av områden för<br>
friluftsliv i närheten av tätorter skall särskill beaktas,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Omräden som har stor
betydelse i elt nationellt perspektiv för naturvår<br>
den, kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>217<br>
avses i första styckel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1985/86: 3 7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller
material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra
utvinningen av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av stor betydelse i
ett nationellt perspektiv skall skyddas mol åtgärder som avses i första
styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Mark- och vattenområden som är särskill lämpliga för anläggningar<br>
för industriell produklion, energiproduktion, energidistribution, kommuni<br>
kationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt<br>
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnytt<br>
jandet av sådana anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som har stor betydelse i elt nationellt perspektiv för anläggningar som avses
i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra
tillkomsten eller utnyltjandet av anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Mark- och vattenområden som har belydelse för totalförsvaret skall<br>
så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt moiverka total<br>
försvarels iniressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som behövs för totalförsvarels anläggningar skall skyddas mol åtgärder som kan
påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om eU område enligt 5-8§§ har slor betydelse i ett nationellt<br>
perspektiv för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges det eller de<br>
ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med<br>
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigi. Behövs området eller en<br>
del av delta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges<br>
företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
med stöd av första stycket fär inte slrida mol hushållningsbestämmelserna i 3
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
De områden som anges i 2-6§§ är, med hänsyn till de natur- och<br>
kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av stor nationell belydelse.<br>
Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön fär komma lill slånd i<br>
dessa områden endasi under de förutsättningar som anges i 2-6 §§ och om<br>
det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och<br>
kulturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter och
det lokala näringslivet eller för anläggningar som behövs för totalförsvaret.
Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för
anläggningar för att utvinna fyndigheter av ämnen eller material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Exploateringsförelag inom följande omräden skall vara förenliga med<br>
turismens och friluftslivets intressen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil Kustområdet i
Halland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kullaberg
och Hallandsåsen med angränsande kustområden<br>
Kustområdet i Skåne frän Örnahusen söder om Skillinge till Åhus<br>
Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland frän Os-<br>
2'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>karshamn till Arkösund</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdena
och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Prop, 1985/86; 3 Oxelösund
fill Herräng och Singö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustområdet
och skärgården i Ångermanland frän Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till
Skagsudde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kuslomrädel
och skärgården i Norrbotten från Bondöfjärden till riksgränsen mot Finland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjö-
och åslandskapet vid Romeleåsen i södra Skåne</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsnen
med öar och strandområden och områdena söder därom utmed Mörrumsån och vid sjön
Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänern
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vättern
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiveden
med områdena vid sjön Unden och sjön Viken samt området utmed Göta kanal mellan
Karlsborg och Sjötorp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
Dalsland-Nordmarken från Mellerud och sjön Ånimmen vid Vänern till sjösystemet
frän Dals-Ed i söder lill Årjäng och Östervallskog i norr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fryksdalen
från Kil till Torsby saml områdel utmed övre delen av Klarälven inom Torsby
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mälaren
med öar och strandområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
Malingsbo-Kloten mellan Stora, Kopparberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
utmed Dalälven från Avesta lill Skutskär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siljan
och Orsasjön med öar och strandområden samt området utmed Oreälven, sjön
Skattungen och Oresjön med området söder därom över Gulleråsen och Boda till
Rättvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Området
utmed Ljusnan från Färila lill Bergvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindelådalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjällvärlden
från TranstrandsQällen i söder lill Treriksröset med undantag för de
Ijällområden som anges i 5 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom kustområdena och
skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och
Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från Storfjärden
vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde samt på Öland får anläggningar som
avses i 4 kap. I § första stycket inte komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom kustområdena och skärgårdarna
från Brofjorden till Simpevarp och frän Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands
kust, pä Öslergarn och Storsudret på Gotland samt pä Fårö får fritidsbebyggelse
komma till stånd endasi i form av kompletteringar fill befintlig bebyggelse, om
det inte finns särskilda skäl till annat. Anläggningar som avses i 4 kap. 1 §
första stycket fär komma till stånd endast på platser där anläggningar av
sådant slag redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom fjällområdena
Långfjället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäckerfjällen, Burvaftnet, Hotagsfjällen,
Frostviken-Borgafjällen, Marsljällen-Var-dofjällen, Artfjällel,
Tärna-Vindelfjällen, Sarek-Mavas, Kebnekaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki får
bebyggelse och anläggningar komma lill slånd endast om det behövs för
rennäringen, den vetenskapliga forskningen eller friluftslivet. Andra åtgärder
inom områdena får vidlas endasi om detta kan ske utan atl områdenas karaklär
påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3 6
§ Vattenkraftverk samt valtenreglering eller vattenöverledning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kraftändamål
får inte utföras i följande vattenområden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torneälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalixälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Piteälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindelälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Dalälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Västerdalälven uppströms Hummelforsen och ned-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:165.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ströms
Skiffsforsen samt Österdalälven uppströms Trängslet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ljungan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>uppströms
Storsjön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Indalsälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Åreälven, Ammersån uppströms Överammer, Slorån-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:165.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dammån
samt Hårkan uppströms Hoiagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:165.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Ångermanälven Lejarälven, Storån uppströms Klumpvaiinet,
Längsel-än-Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransarn samt Vojmån
uppströms Vojmsjön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vapstälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lögdeälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öreälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Umeälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tärnaån, Girjesån och Juktån uppströms Fjosoken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Skellefteälven källflödena uppströms Sädvajaure resp. Riebnes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byskeälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Luleälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stora Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla
Luleälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:166.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppströms
Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Råneälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rörån-Livasälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftverk
samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraft-ändamål får inte heller
utföras i följande älvsträckor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Klarälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Dalälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sträckan mellan Näs bruk och Gysinge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Ljusnan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sträckan mellan Hede och Svegssjön samt sträckan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
Laforsen och Edeforsen (Mellanljusnan)<br>
1 Umeälven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar endasi obetydlig
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Följande slag av nya anläggningar får inte utföras ulan tillstånd av
regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>järn- och stålverk, metallverk
och ferrolegeringsverk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>massafabriker och pappersbmk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för raffinering av
råolja eller för tung petrokemisk produktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fabriker för framställning av
baskemikalier eller gödselmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>cementfabriker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för kärnteknisk
verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra
ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för eldning med
fossilt bränsle om anläggningen har en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillförd
effekt om minst 200 megawatt, 220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.
anläggningar för all utvinna ämnen eller material inom de områden Prop,
1985/86: 3 som anges i 3 kap, 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
av regeringen krävs även för att bygga plattformar som är avsedda att användas
vid utvinning av olja eller gas inom havsområden och för att ankra eller förtöja
sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av annan anledning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Om en anläggning eller en åtgärd, som inte omfattas av kravet på<br>
tillstånd enligt 1 §, kan antas fä betydande omfattning eller bli av ingripan<br>
de beskaffenhet, kan regeringen besluta att anläggningen eller åtgärden<br>
inte får utföras utan tillstånd enligt detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
myndigheter som får kännedom om anläggningar och åtgärder som avses i första
styckel skall underrätta regeringen om detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Tillstånd får lämnas om hinder inte möter på grund av 2 eller 3 kap.<br>
eller med hänsyn till andra allmänna planeringssynpunkler och om kom<br>
munen har tillstyrkt alt tillstånd lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att en viss anläggning
kommer till stånd inom landet och om ingen annan lämpligare plats för
anläggningen har stått alt finna, får dock regeringen lämna tillstånd även om
kommunen inte har tillstyrkt detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om del finns särskilda skäl,
kan regeringen i elt enskilt fall medge undantag från kravet på tillstånd
enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ell tillstånd enligt detla
kapitel kan förenas med villkor för alt tillgodose allmänna intressen och
göras beroende av atl saken inom viss tid fullföljs genom ansökan om prövning
enligt miljöskyddslagen (1969: 387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Till böter eller fängelse i
högst två år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. påbörjar
en anläggning eller vidtar någon annan åtgärd som anges i I §<br>
utan alt regeringen har meddelat tillstånd eller medgeit undantag från<br>
kravet på tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påbörjar eller fortsätter
utförandet av en anläggning eller en åtgärd sedan regeringen enligt 2 § har
beslutat att anläggningen eller åtgärden inte får ulföras utan tillstånd eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inte rättar sig efter etl
villkor eller en föreskrift, som regeringen har meddelat med stöd av detta
kapitel, om överträdelsen inte är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsfördelning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Varje myndighet som skall tillämpa denna lag skall se till att planer<br>
enligl plan- och bygglagen (0000:000) och sådant planeringsunderlag som<br>
belyser hushållningsfrågan finns tillgängliga i målet eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
myndigheten begär det, är kommunen skyldig atl tillhandahålla planer enligl
plan- och bygglagen saml planeringsunderiaget fill dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
skall ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har
belydelse för hushållningen med naturresurser i länet och som finns hos
statliga myndigheter. Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla
sådant planeringsunderlag ål kommuner och de myndigheter som skall tillämpa
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Regeringen får besluta att en eller flera kommuner skall redovisa lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regeringen eller någon
annan myndighet hur kommunen i sin planering</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 enligt plan- och bygglagen (0000:000) avser atl tillgodose etl vissl
intresse som rör hushållningen med naturresurser. Statliga myndigheter skall anmäla
till regeringen om det uppkommer behov av sädan redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Länsslyrelsen har uppsikt över hushållningen med naturresurser i länet och
tillsyn över efterlevnaden av vad som föreskrivs i eller beslutas med slöd av 4
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
centrala förvaltningsmyndigheterna har var och en inom sill ansvarsområde
uppsikt över hushållningen med naiurresurser. Statens planverk har den allmänna
uppsikten över hushållningen med naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:191.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1985-05-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f d. regeringsrådet Lidbeck, regeringsrådet Brink, justifierå-det Heuman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1984 har regeringen på
hemställan av statsrådet Gustafsson beslutat inhämta lagrådets ytlrande över
förslag till lag om hushållning med naturresurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inför lagrådet föredragits av rådmannen Rolf Lundmark (1-3 och 5 kap.) och
hovrättsassessorn Birgitta Widebäck (4 kap.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
föredragningen har funnits tillgängliga skrivelser som inkommit fill lagrådet
från myndigheter, organisationer och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en denna dag lill lagrådet inkommen remiss med förslag lill följdlagsliftning
till den nya plan- och bygglagen (PBL), lagen om hushållning med naiurresurser
(NRL) och lagen om exploateringssamverkan föreslås atl lagarna skall träda i
krafl den I januari 1987 eller ett år senare än som senast föreslagils. I
remissen uttrycker departementschefen önskemålet atl lagrådet avger ett
särskilt yttrande över NRL-förslaget. Lagrådet har ansett sig böra tillmötesgå
departementschefens önskemål. Tillämpningen av 2 och 3 kap. i NRL är emellertid
beroende av vad som föreskrivs i vissa lagar som omfattas av remissen. Lagrådet
måste därför till sitt förevarande yttrande foga en allmän reservation
föranledd av atl lagrådet inte haft tillfälle att bilda sig en fullständig bild
av NRL-förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till det nära
sakliga och laglekniska sambandet mellan det<br>
av lagrådel tidigare granskade PBL-förslaget och NRL-förslaget kan del<br>
vara på sin plats att nu i belysning av NRL-förslaget la upp vissa uttalan<br>
den i lagrådsremissen till PBL. Där framhålls atl ell genomgående drag i<br>
PBL-reformen är decentralisering av beslutsfattandet. Elt av de övergri<br>
pande politiska syftena bakom hela PBL-förslagel anges också vara att<br>
ansvaret för planläggning och lokal miljö skall decentraliseras till kommu<br>
nema genom att statens kontroll begränsas. Statsmakterna har visserligen<br>
det övergripande ansvaret för samhällets utveckling och statlig tillsyn och<br>
kontroll kan inte helt undvaras men departementschefen betonar att till<br>
synen och kontrollen måste ulformas med beaktande av alt den kommuna<br>
la självstyrelsen har grundläggande belydelse för vårt lands styrelseskick.<br>
Han anför vidare i PBL-remissen alt en förskjutning av ansvaret bör kunna<br>
ske i belydande omfattning även när det gäller beslut om markanvändning<br>
och byggande. Statens möjligheter all ingripa i fräga om innehållet i planer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3 begränsas därför huvudsakligen till frågor äv nationell betydelse och
till vissa frågor som rör den mellankommunala samordningen av planläggningen.
Sammanfattningsvis är det alltså ett karakteristiskt drag enligt PBL-förslagel
all del kommunala inflytandet över planläggning och bebyggelse förstärks. När
man tar del av NRL-förslaget förändras emellertid den bild av kommunernas självständiga
ställning gentemot staten som ges i PBL-förslaget. Lagrådet tar inte ställning
lill frågan om hur långt kommunernas självständighet på detta område bör gå.
Del är emellertid angeläget alt framhålla att man får en mer nyanserad bild av
balansen mellan stat och kommun när man beaktar statens möjligheter och
skyldigheter att ingripa med slöd av NRL:s bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NRL
innehåller bestämmelser avsedda att lösa motsättningar mellan olika iniressen,
främst exploateringsintressen och bevarandeinlressen, i fråga om markens och
vattnets användning. Av lagens rubrik kunde man vänta sig all lagen skulle ge
en fullständig och heltäckande bild av samhällets syn på hur våra
naturresurser skall utnyttjas. Det gör den emellerfid inte. I 2 kap. av lagen
äterfinns grundläggande bestämmelser om användning av mark- och vattenområden
för vissa angivna ändamål och om den särskilda hänsyn som därvid skall tas till
områden av stor nationell betydelse. Bestämmelserna motsvarar till en del de
verksamhetsanknuina riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. I 3 kap. ges
bestämmelser avsedda att skydda vissa i lagen särskilt angivna områden med
stora natur- och kulturvärden. Dessa bestämmelser ersätter de geografiska
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Bestämmelserna i dessa båda
centrala kapitel är enligl I kap. 2 § avsedda atl fillämpas i mål och ärenden
enligt författningar i vilka detta är särskilt föreskrivet. Denna ovanliga
lagstiftningsteknik medför att lagen i sig inte ger en samlad bild av lagens
innehåll och räckvidd. För atl förstå lagen måste man tillägna sig även
innehållet i de särskilda författningarna. Men inte heller sammanställd med
dessa författningar ger NRL en fullständig bild av naturresursernas
användning. De författningar som avses är, enligt motivuttalanden, PBL,
vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen, ellagen och lagen om
vissa rörledningar. Utanför tillämpningsområdet för 2 och 3 kap. faller
åtskilliga lagar av belydelse för resursutnyttjandet bl. a. skogsvårdslagen,
lagen om skötsel av jordbruksmark, fastighetsbildningslagen och
minerallagstift-ningen. 1 remissen anför departementschefen olika skäl varför
dessa lagar inte samordnas med NRL. Beträffande skogsvärdslagen och lagen om
skötsel av jordbruksmark är huvudskälet atl en samordning inte behövs eftersom
uppkommande konfliktfrågor förväntas bli lösla på frivillig väg med tillämpning
av de hänsynsregler som finns i dessa lagar. En samordning med
fastighetsbildningslagen sägs kräva ytteriigare utredning och när del gäller
minerallagstiflningen hänvisas till alt en översyn av lagstiftningen pågår.
Bärkraften i dessa skäl till att olika lagar nu inte samordnas med NRL
undandrar sig i det stora hela lagrådets bedömande. I och för sig hade del
givetvis varit önskvärt att en fullständigare och bättre överblickbar lag om
naturresursernas utnyttjande lagts fram än den som nu föreligger. Som ett led i
lagregleringen av resursutnyttjandet har dock NRL en funktion att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>224</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>fylla. Lagen är i själva verkel elt nödvändigl komplement lill PBL bl.
a. i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
hänseendet atl den avgör ansvarsfördelningen mellan stal och kommun Prop.
1985/86; 3 i frågor om planläggning och bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
vill framhålla all del råder oklarhet i frågan vilken belydelse NRL kommer att
fä på områden reglerade av lagstiftning som formellt inte anknyts lill lagen.
Departementschefen framhåller (s. 194 fO att del kunskapsmaterial som finns
och kommer alt las fram för tillämpningen av NRL kommer alt fä god användning
vid prövning av ärenden enligl ifrågavarande lagstiftning. Om delta innebär
alt exempelvis de grundläggande hushällningsbestämmelserna i 2 kap. generellt
skall beaktas vid nalurre-sursutnyttjandet, står uttalandet i dålig
överensstämmelse med I kap. 2 § och dess motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om NRL inte är avsedd
all omedelbart tillämpas inom alla områ<br>
den där resursutnyttjandet behöver regleras, kommer lagen att vara den<br>
centrala författningen på områdel. 1 första hand innehåller lagen avväg<br>
ningsregler för situationer då det föreligger konkurrerande anspråk på<br>
marken och vattnet. Såsom departementschefen (s. 20) framhåller är del<br>
knappast möjligt att i lagen precisera hur utfallet bör bli i olika konkurrens<br>
situationer. Lagen syfiar därför inte längre än lill alt ge rikllinjer för de<br>
bedömningar som måste göras i olika situationer såsom vid kommunernas<br>
planläggning enligt PBL och vid myndigheternas prövning av vissa till<br>
ståndsärenden. Till detta kommer att lagen anger de långsiktigt angelägna<br>
hushållningskraven. Nya och förändrade anspråk skall kunna vinna beak<br>
tande inom ramen för de nu föreslagna reglerna. De grundsatser pä vilka<br>
NRL sålunda vilar har lett till atl många av lagens bestämmelser är mycket<br>
allmänt hållna. Avvägningsreglerna ger slorl utrymme för skönsmässiga<br>
bedömningar. Företräde skall ges åt "sådan användning som medför en<br>
från allmän synpunkl god hushållning" och det skyddsvärda intresset skall<br>
"så långt möjligt skyddas mot åigärder som kan påtagligt skada"
intresset.<br>
De skyddsvärda intressena anges stundom med begagnande av begrepp<br>
och termer som inte är entydiga såsom "natur- eller kulturmiljön",
"fri<br>
luftslivet" och "värdefulla ämnen eller material". Skyddet anges
gälla mot<br>
b!, a. "exploaleringsföretag och andra ingrepp i miljön". När ett
visst<br>
intresse skall åtnjuta ell absolut skydd framför andra konkurrerande<br>
iniressen anges delta vanligen med orden att intresset "har slor betydelse
i<br>
elt nationellt perspektiv". 1 motiven till beslämmelserna görs uttalanden<br>
avsedda alt ge reglerna ett mera preciserat innehåll. Även om delta är en<br>
lagstiftningsteknik som numera ofta används, bör man ställa det kravel att<br>
de som berörs av lagen skall av laglexlen kunna bilda sig en någorlunda<br>
säker uppfattning om lagens innehåll och dess rättsverkningar. För den<br>
enskilde har lagen belydelse med avseende på hans möjligheter all använ<br>
da sina mark- och vattenområden. Lagens bestämmelser om vad som i ett<br>
nationellt perspektiv är elt skyddsvärl intresse blir avgörande för statens<br>
möjligheter alt enligt 12 kap. PBL ingripa i kommunernas räll alt bestäm<br>
ma om mark- och vattenområdenas användning och om bebyggelse. Med<br>
hänsyn till dessa och andra rättsverkningar kan en alltför stor spänning<br>
mellan lagtext och motiv inte godlas. Enligl lagrådets mening balanserar<br>
förslaget på gränsen för vad som i delta hänseende är förenligt med god<br>
lagstiftning. Del må framhållas att remissinstanser som yttrat sig över den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 3 departementspromemoria som ligger till grund för förslaget redovisar
helt olika uppfattningar om förslagets innebörd i fråga om konkurrensen mellan
exploaterings- och bevarandeintressen (s. 15). Under alla förhållanden mäste
iakttas alt lagtexten återspeglar motiven och att de senare inte tillför lagen
något som inte kan utläsas av lagtexten. På flera punkter har lagrådet funnit
anledning atl anmärka på bristande överensstämmelse mellan lagtext och motiv.
Lagrådet återkommer härtill vid granskningen av de särskilda paragraferna. Om
de synpunkter och förslag, som lagrådet i det sammanhanget för fram, i huvudsak
beaktas, fär dock NRL-förslaget en sådan utformning atl det får anses vara i
lagstiflningstekniskt hänseende godtagbart. Lagrådel har härvid beaktat att det
ej kan undvikas att en lag med NRL:s inriktning och syfte fär en relativt
allmän avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
geografiska områden som avses i 3 kap. avgränsas inte exakt genom lagen utan
anges endasi grovt med hjälp av ortnamn och geografiska namn som är
lokaliserande. Alla områdena omfattas av gällande riktlinjer i den fysiska
riksplaneringen. Också i riktlinjerna är områdena i allmänhet endast grovt
redovisade pä kartor i propositioner och riksdagsbeslut. För de obrutna
fjällområdena har regeringen emellertid beslutat om mera preciserade gränser.
Av den allmänna motiveringen (s. 145) synes framgå att departementschefen
förutsätter att ocksä övriga områden skall avgränsas i detalj. Delta bör enligt
departementschefen ske i samband med den obligatoriska översiktsplaneringen
enligt PBL. Departementschefen anför att det är först då som det är möjligt atl
beakta de lokala förutsättningarna på sådant sätt alt det är rimligt att
bestämma mera preciserade gränser med utgångspunkt från bestämmelsernas syfte.
Detta ställningslagande modifieras emellertid något av följande uttalande på
s. 146 f av departementschefen. "Del syslem som jag nu har redogjort för
- med lokaliserande geografiska benämningar på områdena i lagen och en närmare
avgränsning av områdena i samband med den kommunala fysiska planeringen — tillmötesgår
enligl min mening bäst motstridiga önskemål om, å ena sidan, tillräckligt
långtgående preciseringar och, å den andra, erforderligt handlingsutrymme så
att inte bestämmelserna blir alltför otympliga i den praktiska
hanteringen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådet erfarit från den försöksverksamhet som pågår i anledning av PBL och
NRL visar också att vissa länsstyrelser och kommuner arbetar från
utgångspunkten att de geografiska områdena exakt skall anges i planen. Råder
del oenighet mellan länsstyrelsen och en kommun om hur stort del skyddsvärda
området bör vara ligger det nära till hands atl under samrådsskedel söka lösa
konfliklen genom en överenskommelse som tar sig uttryck i en gräns på en karta.
I sista hand kan det, som departementschefen säger, bli aktuellt för
regeringen att besluta hur elt vissl område skall avgränsas mer i detalj. Att
områdena är klart avgränsade underlättar på sitt sätt statliga och kommunala
myndigheters tillämpning av NRL och därlill anknutna lagar. Således lorde ell
beslut av en länsstyrelse enligl 12 kap. 4 § PBL att pröva bygglov som regel
böra avse etl bestämt område. Också för den enskilde är det ofta en fördel alt
veta vilken mark som faller inom elt skyddsområde. Å andra sidan talar syftet
med bestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>226</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>om skydd för vissa riksintressanta områden mot en strikt gräns. Det ligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämligen
i sakens natur att gränsen inte kän vara densamma för alla slag av Prop.
1985/86: 3 tilltänkta åtgärder. Pä en plats på ett visst avstånd från en
skyddad kust där en stor industrianläggning uppenbarligen aldrig kan tillåtas
möter kanske inte hinder mot ett exploateringsföretag av annan inriktning och
mindre omfattning. Att gränserna blir olika med hänsyn till exploateringsföretagens
typ och miljöstörande effekt utgör ett måhända avgörande argument för att de
geografiska områdenas gränser bör vara obestämda och flytande. Svårigheten alt
bestämma influensområdel exakt illustreras också av departementschefens
uttalande (s. 233) att de obrutna fjällområdenas bevarandevärden inte får
äventyras genom att exploateringsätgärder vidlas "alldeles ulanförde
obrutna områdenas gränser". Enligl lagrådets mening bör departementschefen
vid lagstiftningsärendets fortsatta beredning till ledning för kommunernas och
de statliga myndigheternas planarbele något närmare utveckla sina synpunkler på
den nu berörda frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 kap. finns bestämmelser om tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m.
m. Bestämmelserna sägs skola ersätia de bestämmelser som i dag finns i 136 a §
byggnadslagen om regeringsprövning av industrianläggningar m. m. vad avser
hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar.
Departementschefen erinrar i den allmänna motiveringen om att dessa
beslämmelser år 1972 fördes in i byggnadslagen som ett av flera
genomförandemedel i den fysiska riksplaneringen. Ett annat sådant medel avsåg
nya regler, 10 a § byggnadslagen, om översiktlig planering av markanvändningen.
I prop. 1972:111 bil. 2 om hushållning med mark och vatten underströk
departementschefen att denna översiktsplanering måste kompletteras med
effektiva medel för att i det enskilda fallet styra lokaliseringen av
industriell verksamhei som lar i anspråk eller förändrar karaktären hos
naturresurser som del enligt vad som framgår av den fysiska riksplaneringen
råder särskild knapphet på och som är eller kan vänias bli föremål för
konkurrerande anspråk. Del behövs, anförde han, ett instrument varigenom den
från alla de synpunkter som skall beaktas i sammanhanget lämpligaste platsen
väljs ul och anvisas den lokaliseringssökande. Och det är angelägel, framhöll
han, all samhället härvid får möjligheter atl aktivt och med utnyttjande och
vidareutvecklande av de bedömningar som görs i bl. a. den fysiska
riksplaneringen och den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen styra
lokaliseringen av ifrågavarande verksamheler (prop. s. 360).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av bl. a. det anförda fick första meningen i första stycket i 136 a §
byggnadslagen till en början följande lydelse. "Är valet av plats för
industriell eller liknande verksamhet av väsentlig betydelse för hushållningen
med landets samlade mark- och vattentillgångar, skall verksamhetens
lokalisering prövas av Konungen." Som framgår av lagrådsremissen har
paragrafens lydelse sedermera ändrats flera gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen anför i
lagrådsremissen alt regeringen numera inte<br>
har anledning att i samma utsträckning som i den fysiska riksplaneringens<br>
inledningsskede pröva verksamheter med hänsyn till hushållningen med<br>
mark och vatten. Detla sägs bero på atl staten och kommunerna i den<br>
fysiska riksplaneringen i samarbete har utfört ett omfattande arbete med<br>
program och planer, som medfört att det nu finns ett mera tillförlitligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 underiag för att göra lokaliseringsöverväganden belräffande
miljöslörande och resurskrävande industrier. I remissprotokollet framhålls
vidare att den ordning som har föreslagits för alt ge NRL:s bestämmelser
genomslagskrafl innebär att beslämmelserna skall tillämpas i mål och ärenden
enligt de författningar i vilka detta särskilt föreskrivs. Sådana föreskrifter
bör tas in i flera av de lagar där beslutsfallandet berör sådana anläggningar
vilka nu omfattas av prövningsskyldigheten enligt 136 a § byggnadslagen med
avseende på hushållningen med mark och vatten. Härigenom, framhåller
departementschefen, skapas garantier för att NRL:s hushållningsbestämmelser
beaktas vid tillståndsprövningen av dessa verksamheter. Av det anförda framgår
alt de motiv som är 1972 föranledde alt bestämmelserna i 136 a § byggnadslagen
infördes som ett av flera genomförandemedel i den fysiska riksplaneringen inte
längre kvarstår. Om NRL:s regelsystem genomförs såsom förutskickas i remissen
kommer del vidare alt finnas effektiva medel för att i det enskilda fallet
styra lokaliseringen av industriell verksamhet som tar i anspråk eller
förändrar karaktären hos naturresurser av nationellt intresse. Del måste därför
- såsom också görs i lagrådsremissen - ifrågasättas om del finns behov av att
pröva t. ex. en industrietablering i annan ordning än enligt den
speciallagstiftning som är tillämplig beträffande verksamheten i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
utvecklar pä s. 162 ff de huvudsakliga skälen för att en regeringsprövning
behövs i vissa fall. Enligl hans mening är det naturligt att regeringen har
inflytande över och tar ett politiskt ansvar för tillkomsten och lokaliseringen
av industriella och liknande etableringar, som medför stor omgivningspåverkan
och som samtidigt ofta har stor betydelse för sysselsättningen eller för andra
viktiga samhällsintressen. Del är inte helt klart vilket innehåll
departementschefen velat ge ordel omgivningspåverkan. Av de resonemang han för
framgår dock att del inte enbari är fråga om effekter på miljön av sådant slag
som avses i miljöskyddslagen. Inte heller behöver konsekvenserna av en
etablering röra mark- och vattenområden av stor betydelse från nationell
synpunkt. Ordet omgivningspåverkan har sålunda en vidare syftning.
Departementschefen anför lill belysning av vad han åsyftar att anläggningarnas
storlek och deras omgivningskonsekvenser innebär risker för konflikter med etl
slort antal andra markanvändningsiniressen. Förslaget mäste därför uppfattas sä
atl prövning skall ske så snarl det gäller en påverkan över huvud taget pä
omgivningen som — så som det uttrycks i remissen - har betydande omfattning
eller eljest är av ingripande beskaffenhet. Sådana etableringar, sägs det i
remissen, ställer också ofta slora krav pä olika samhälleliga
följdinvesieringar och de har normalt också betydelse för sysselsättningen och
utvecklingen inom en större region, ibland för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Indusirietableringar
av angivet slag skall alltså enligt förslaget prövas av regeringen. Syftet med
den nu föreslagna prövningen skiljer sig på elt väsentligt sätt från syftet med
den prövning som år 1972 infördes genom beslämmelserna i 136 a § byggnadslagen.
Avsikten med dem var att säkerställa elt ändamålsenligt utnyttjande av de
mark- och vattenområden som i den fysiska riksplaneringen utpekats som
riksintressanla. Den reglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>228</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>som nu föreslås har, säsom lagrådet uppfattar den, karaktären av en
allmän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>etableringsprövning
när det gäller vissa industrianläggningar. Ulan att Prop. 1985/86; 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>syftet
med eller arten och inriktningen av prövningen anges föreskrivs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sålunda
i 4 kap. 1 § att vissa uppräknade anläggningar inte får utföras ulan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillstånd
av regeringen. Om en anläggning eller åtgärd som inte omfattas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kravet
pä tillstånd enligt 1 § kan antas få belydande omfattning eller bli av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ingripande
beskaffenhet, kan regeringen enligt 2 § besluta att anläggningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
åtgärden inte får utföras ulan fillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådels mening mäste del starkt ifrågasättas om en etableringslagstiflning
med angivet innehåll och utformning har sin plats i NRL. All bestämmelserna
fogats in i NRL inger naturligtvis läsaren den föreställningen alt de utgör en
integrerande del av lagstifiningen om hushållningen med naiurresurser. Så synes
emellertid inte vara fallet. Någon direkt koppling finns l.ex. inte mellan de
inledande bestämmelserna i 1 kap. 1 § och bestämmelserna i 4 kap. En annan sak
är att hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. skall vara tillämpliga vid
regeringsprövningen. För undvikande av de misstolkningar som kan uppstå genom
att bestämmelserna om tillållighelsprövning av industrianläggningar m.m. finns
infogade i NRL förordar lagrådet att 4 kap. bryts ut ur lagförslaget för att
bilda en särskild lag. Ett ytterligare skäl härför är den stora belydelse
bestämmelserna har för utbyggnaden av industrier i riket. Lagen kan lämpligen
benämnas lag om filllållighetsprövning av vissa industrianläggningar m. m.
Anknytningen till NRL får då ske enligt den teknik som valts i NRL. Skulle
emellertid syftet med 4 kap. vara att alltjämt endast hushålla med landets
mark- och vattenområden och bestämmelserna sålunda anses ha sin plats i NRL,
bör detta klart framgå av laglexten i den inledande paragrafen i 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet vill i detta
avsnitt till sist ta upp en terminologisk fråga. I<br>
planeringssammanhang har man sedan lång tid tillbaka arbetat med be<br>
greppet "riksintresse". Från den proposition som låg till grund för
1947 års<br>
byggnadslag (prop. 1947:131) må som exempel härpå nämnas ett uttalande<br>
av departementschefen, vari han understryker att all planläggning måste<br>
ske under hänsynstagande lill vikliga intressen som är gemensamma för<br>
hela landet. Från allmän social synpunkt samt pä kommunikationernas,<br>
bostadspolitikens, hälsovårdens, försvarets, friluftslivets och naturskyd<br>
dets område finns sålunda, framhåller han, starka riksintressen att bevaka<br>
vid planläggning av bebyggelsen (prop. s. 73). I lagrådsremissen (s. 26)<br>
anför departementschefen att begreppet "riksintresse" i den fysiska
riks<br>
planeringen har använts för att beteckna omräden som omfallas av riksda<br>
gens riktlinjer. Enligl departementschefen används emellertid ordet riksin<br>
tresse ofta i andra sammanhang i en mycket vidare bemärkelse, vilket i<br>
många fall har lett till missförstånd om syftena med och innehållet i den<br>
fysiska riksplaneringen. Del har, framhåller han, varit svårt att förstå att<br>
åtskilliga riksintressanta företeelser eller verksamheter inte är riksintres<br>
sen i den mening som begreppet har i den fysiska planeringen. Departe<br>
mentschefen föreslår därför att i NRL uttryckssättet "områden av stor<br>
betydelse i ell nationellt perspektiv" och liknande uttryckssätt används<br>
som ersättning för begreppet riksintresse. Han anser all dessa uttryck på<br>
ett bra sätt beskriver syftet med bestämmelserna, dvs. att reglera mark-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och vattenanvändningen i
avgränsade områden med särskilda kvaliteter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening är det
uttryck som föreslås för alt beskriva</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angivna syfte med beslämmelserna inte väl valt. Det verkar
sökt och leder inte tankarna i önskad riktning. Ordet riksiniresse är sedan
lång tid väl inarbetat när det gäller planläggning av hur mark och vatten skall
användas. Alt ordets innebörd i den fysiska riksplaneringen kunnat missförstås
torde främsi ha sin förklaring i att det varit mycket svårt för både myndigheter
och enskilda atl få en samlad överblick över riksdagens riktlinjer som
återfinns i ett flertal riksdagsbeslut. Komplexiteten framgår av den sammanfattning
om den fysiska riksplaneringen som finns i bil. 3 i lagrådsremissen. När nu
riktlinjerna, både de verksamhetsanknuina och de geografiska, lagregleras
torde del inte finnas något utrymme för att missförstå ordet riksintresse i
sammanhanget. I de lagrum, där detta skulle komma atl brukas, nämligen i 2 kap.
5-8 §§ och 10 § samt i 3 kap. 1 §, torde det för envar stå klart att de områden
varom är fråga har sådana kvaliteter att de är av intresse för hela riket.
Lagrådet föreslär alt ordet riksintresse används i de angivna paragraferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf skall marken, vattnet och den
fysiska miljön i övrigi användas så alt en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt god hushållning främjas. Med uttrycket "den
fysiska miljön i övrigt" åsyftas enligt specialmotiveringen "i första
hand" fysiska resurser som skapats av människan i form av byggnader,
anläggningar m. m. Om vad därutöver åsyftas lämnar remissprotokollet ingen
upplysning. Lagrådel utgår från att paragrafen inte avser att reglera hur
byggnader och anläggningar av olika slag skall användas utan att den endast
handlar om mark- och vattenområdens användning för olika ändamål bland dem bebyggelse
och anläggningar. Någon naturresurs vid sidan av mark och vatten synes med
andra ord inte vara åsyftad med uttrycket "den fysiska miljön i
övrigt". Ullrycket återkommer i lagen endast på ett ställe nämligen i 2
kap. 10 §. I delta lagrum ges en regel om vilken användning av mark- och
vattenområden som skall ges företräde när flera oförenliga intressen i fråga om
användningen slår emot varandra. Också här avser uttrycket sålunda inte något
annat än mark- och vattenområden. Lagrådel föreslår att uttrycket - vilket för
övrigt från språklig synpunkt är något oegentligt - utgår ur lagtexten och alt
denna ges lydelsen "Mark- och vattenområden skall användas" elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf skall bestämmelserna i 2 och 3 kap.
tillämpas i mål<br>
och ärenden enligt förfatlningar i vilka detla särskilt föreskrivs. I special-<br>
motiveringen anges uttömmande vilka författningar som avses nämligen<br>
den föreslagna plan- och bygglagen, vattenlagen, miljöskyddslagen, natur<br>
vårdslagen, väglagen, ellagen och rörledningslagen. Till förtydligande av<br>
230</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>paragrafen bör dessa förfatlningar
anges i lagtexten, som förslagsvis kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ges
följande lydelse. "Bestämmelserna i 2 och 3 kap. skall tillämpas
enligt Prop. 1985/86; 3 vad som är föreskrivet i plan- och bygglagen
(0000:000)" etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagtexten används i denna paragraf och i 3 kap. 1 och 2 §§ ordet
"exploaleringsföretag". Uttrycket torde inte tidigare ha förekommit i
lagtext och dess innebörd är inte utan vidare klar. Sammansatta ord med
förledet "exploatering" återfinns emellertid i annan lagstiftning.
Enligt 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen skall mark indelas i olika ägoslag.
Ett ägoslag är exploateringsmark. Härmed avses obebyggd mark som ingår i
fastställd stadsplan eller byggnadsplan och som till någon del är avsedd atl
användas för byggnadsändamål. I det förslag lill lag om exploateringssamverkan
som förbereds inom regeringskansliet förekommer ordet "exploatering"
i olika sammansättningar säsom exploateringssamverkan, exploateringsförrättning
och exploateringsbeslut. Med exploateringssamverkan avses i det lagförslaget
att viss mark ställs i ordning för bebyggelse och atl sådana anordningar utförs
som behövs för bebyggelsen. I nu förevarande lagrådsremiss avses med
exploateringsföretag enligt specialmotiveringen till denna paragraf etablering
av industriell eller liknande verksamhet, tätorts- och fritidsbebyggelse av
större omfattning med därlill hörande anläggningar, större trafikleder, större
ledningsföretag, gruvor och större takter, terminalanläggningar, farieder och
muddringsföretag. Av specialmotiveringen lill 2 kap. 4 § framgår att med
exploateringsföretag förstås också företag av mycket mindre omfattning. När del
på s. 210 talas om "små exploaleringsföretag" synes därmed avses t.
ex. koloniområden med odlingslotter. Ocksä en enstaka byggnad synes omfattas av
begreppet exploateringsföretag och detta även om byggnaden endasi utgör komplettering
av befintlig bebyggelse. Å andra sidan säger departementschefen -någol
motsägelsefullt - på s. 228 att företag som har endast obetydlig omfattning
inte anses som exploaleringsföretag. Det är enligl lagrådets mening tveksamt om
begreppet "exploaleringsföretag" är så entydigt att del bör användas
i lagtext, Lagrådel har emellertid inte kunnai finna något kort och pregnant
ullryck som är att föredra. Ordel "exploateringsförelag" har länge
använts i arbetet med den fysiska riksplaneringen. Uttrycket är alltså väl
känl just i samband med hushållning med naturresurser och kan knappast vålla
missförstånd när det används i NRL. Genom ytlerligare uttalanden av
departementschefen bör emellertid innebörden av de ovan nämnda något
motsägelsefulla uttalandena klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uianför
begreppet "exploaleringsföretag" faller enligl departementschefen
(s. 206 och 229) upplag, tippar, schaktningsarbeten, ingrepp i vegetationen,
utsläpp m.m. Sådana åtgärder betecknas som "andra ingrepp i miljön"
(se 3 kap. 1 §). Om etl mark- eller vallenområde är påverkal av ett sådant
ingrepp saknas skäl för alt områdel skall åtnjuta det skydd som 2 § ger. Med
hänsyn härtill bör i denna paragraf efler ordet "exploaleringsföretag"
tilläggas "eller andra ingrepp i miljön".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3 5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen ges bestämmelser om skydd för mark- och vattenområden som har
betydelse för rennäringen eller fisket eller för vatienbruk. Det kan förtjäna
anmärkas att med rennäring åsyftas den verksamhei som bedrivs enligt
rennäringslagen. Denna lag reglerar rätten för den som är av samisk härkomst
att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Denna rätt -
kallad renskötselrätt - omfattar inte bara skötseln av djuren i inskränkt
mening dvs. rätt att begagna betesområde för renbete utan innefattar också viss
rält för de renskötande samerna att uppföra mindre byggnader, avverka skog, ta
virke och bränsle saml jaga och fiska (se bl. a. 16-19 §§ och 25 §
rennäringslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiveringen till förevarande paragraf framgår att med utlryckel
"fisket" avses endast fiskerinäringen och då inskränkt till det
yrkesmässiga fisket medan däremot fritidsfisket och vad som brukar kallas
husbehovsfisket inte åtnjuter något skydd enligl denna paragraf Lagrådet förordar
därför att i både första och andra styckena ordet "fisket" byts mot
"yrkesfisket",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket skall mark- och vaUenområden som har betydelse från allmän
synpunkt på grund av områdenas naturskönhet, vetenskapliga eller kulturella
värden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mol
åtgärder som kan påtagligt skada "natur- eller kulturmiljön". Enligt
andra stycket i paragrafen är skyddet absolut i områden som har stor belydelse
i ett nationellt perspektiv. Kulturmiljöbegreppet kommenteras av
departementschefen på s. 81 f. Enligl vad som där sägs avser kulturminnesvården
"att åskådliggöra hur människan lärt sig utnyttja resurserna i naturen
och hur samhället utvecklats, om andra tiders näringsliv och sociala villkor,
byggnadsskick, estetiska ideal etc". Invändningar synes inte kunna göras
mot att inbegripa alll detta under begreppet kulturmiljö. Enligl
departementschefen finns det emellertid dessutom kulturhistoriska värden
"som är mera svårgripbara" men av belydelse från social synpunkl. I
sammanhanget nämns "ett mönster av kontakter, service m.m. i samspelet
människor emellan" och del hänvisas till tätorternas rikare och mera
sammansatta miljö. Därmed synes snarl sagt vilka som helst värden och
synpunkter kunna vägas in vid stadgandets tillämpning. Lagrådet efterlyser mera
preciserade inoliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen används begreppen naturvård och friluftsliv var för sig.<br>
Lagrådel vill med anledning härav erinra om den betydelse som i tidigare<br>
lagstiftningsarbete lagts in i ordel naturvård. 1 prop. 1964:148 med förslag<br>
lill naturvårdslag framhålls på s. 35 att naturvärden inte kan ses som ell<br>
självändamål ulan atl den ytterst syftar till atl tillfredsställa mänskliga<br>
behov, såsom vetenskaplig forskning, ostörd upplevelse av vacker natur<br>
och stärkande friluftsliv i därför lämpad miljö. Även åtgärder i syfte au<br>
säkerställa naturområden för sistnämnda ändamål bör sålunda inrymmas<br>
under begreppet naturvård, framhålls det i propositionen. Denna betydelse<br>
av begreppet naturvård vidhålls också i prop. 1978/79: 110 med förslag till<br>
232</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ändringar i skogsvårdslagen där det pä s. 15 sägs
alt begreppet naturvärd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innefattar
både den vetenskapliga och sociala naturvärden, dvs. även Prop. 1985/86:3
friluftsliv och rekreation i olika former, varjämte erinras om att i begreppet
nalur innefattas också den kulturpräglade naturen, t. ex. gamla lövängar och
betesmarker. Det må dock anmärkas atl i 3 § lagen (1983:428) om spridning av
bekämpningsmedel över skogsmark ordet "friluftslivet" används jämte
ordet "naturvården". Enligt lagrådets mening är det inte lämpligt alt
i NRL använda ett annat uttryckssätt än det som används i naturvårdslagen,
särskilt som bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall lillämpas enligl vad som
är föreskrivet i bl. a. naturvårdslagen. Skulle det bli aktuellt atl företa en
allmän översyn av naturvärdslagen bör del nu berörda terminologiska problemet
uppmärksammas och en mera enhetlig terminologi eftersträvas. I paragrafens andra
stycke bör ordet "friluftslivet" utgå. I första siycket däremot kan
ordet "friluftslivet" särskilt anges eftersom bestämmelsen kan sägas
innehålla en beskrivning av de olika komponenterna i begreppet naturvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket talas om "vetenskapliga eller kulturella värden". För
alt det skall vara klan atl det endast är markens vetenskapliga naturvärden och
inte andra vetenskapliga ändamål för vilka marken kan utnyttjas som skall
skyddas bör ordalydelsen i beskrivningen justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket bör på skäl som anförts under allmänna synpunkter ullrycket
"stor betydelse i ett nationellt perspektiv" bytas ut mot orden
"är av riksintresse för".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda bör paragrafen ges följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark-
och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt pä grund av områdenas
naturskönhet, vetenskapliga eller kulturella naturvärden eller kulturella
värden i övrigi eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovel
av områden för friluftsliv i närhelen av tätorter skall särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
som är av riksintresse för naturvården eller kulturminnesvården skall skyddas
mol älgärder som avses i första styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket bör orden "den fysiska miljön i övrigt" utgå. Lagrådet
hänvisar till sitt ytlrande under 1 kap. I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:347.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. 1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens andra stycke utgör hushållningsbestämmelserna i 3<br>
kap, inte hinder för anläggningar för att utvinna fyndigheter av ämnen eller<br>
material, om del finns särskilda skäl därför. Av specialmotiveringen jäm<br>
förd med vad som sägs i den allmänna motiveringen (s, 116-118) och i<br>
specialmotiveringen lill 2 kap. 7 § vill det synas som om med "fyndigheter<br>
av ämnen eller material" i andra stycket avses endast sådana fyndigheler<br>
som är av stor belydelse i ett nationellt perspektiv. Om detla är riktigt, bör<br>
det komma till uttryck i laglexten och de citerade orden ersättas av orden<br>
"sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 kap, 7 § andra<br>
stycket".</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3 2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreskrivs att exploateringsföretag inom vissa i paragrafen
uppräknade områden skall vara förenliga med turismens och friluftslivets
intressen. I specialmotiveringen redovisar departementschefen till ledning för
rättstillämpningen sin syn på de olika områdenas särskilda värden för turism
och friluftsliv och hur frågor om tillåtligheten av exploateringsförelag bör
bedömas. Sådan lagtexten är utformad återspeglar den dåligt vad departementschefen
avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Laglexlen
anger turism och friluftsliv som de skyddsvärda inlressena. Men av motiven
framgår - vilket kanske i och för sig är naturiigl - att dessa intressen inte
är de enda som skall fälla avgörandet ulan att de får vägas mot andra. Sålunda
sägs det att turistanläggningar inte bör föriäggas sä att utvecklingen av annat
näringsliv eller av bostadsbyggandet försvåras. Vidare anges att kustområdenas
värden för turism och friluftsliv inte bör få gå föriorad genom alltför
omfattande satsningar på anläggningar för turism och friluftsliv. Det bör av
lagtexten framgå alt avvägningar av detta slag är åsyftade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiven att döma avses med friluftsliv bl. a. fritidsbebyggelse. Men av motiven
framgår också alt det främst är det s. k. rörliga friluftslivets iniressen som
denna paragraf skall tillgodose. Med fritidsbebyggelse och fritidsanläggningar
avses nämligen i första hand bebyggelse och anläggningar för kollektiv
användning säsom stugbyar, vandrarhem, campingplatser och småbåtshamnar. Det
starka betonandet av andra fritidsboendeformer än den traditionella, enskill
ägda fritidsbebyggelsen framgår inte av lagtexten. Denna kan tas till intäkl
för andra prioriteringar än dem departementschefen åsyftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få bättre överensstämmelse mellan lagtext och motiv föreslår lagrådet alt
paragrafens ingress får följande lydelse. "Inom följande områden skall
turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen
särskill beakias vid bedömningen av tillåUigheten av exploaleringsföretag
eller andra ingrepp i miljön."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
uppställer som huvudregel alt inom de kustområden och<br>
skärgårdar varom paragrafen handlar fritidsbebyggelse får komma till<br>
stånd endasi i form av kompletteringar fill befintlig bebyggelse. Från denna<br>
huvudregel medges undanlag, om det finns särskilda skäl. Med särskilda<br>
skäl avses enligt specialmotiveringen bl. a. att bebyggelsen ingår som etl<br>
led i all förbättra områdenas attrakfiviiel för turism och friluftsliv. Bebyg<br>
gelse av stugbyar för uthyrning, vandrarhem och enkla campingslugor<br>
samt en enkel typ av fritidsbebyggelse i närheten av de slörre tätortsre<br>
gionerna skall kunna tillåtas inom dessa områden. Del är alltså inte me<br>
ningen alt helt utesluta den enskill ägda fritidsbebyggelsen. Del sägs också<br>
all kustområdena i fråga "så långl möjligt" bör utnyttjas för andra
former<br>
av fritidsbebyggelse än enskilt ägd bebyggelse. Vidare uppställs som vill<br>
kor för all fritidsbebyggelse inom områdena att bebyggelsen inte äventyrar<br>
områdenas speciella miljövärden. Det kan inte anses godtagbart att låta allt<br>
234</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>det som undanlagsregeln sålunda omfattar komma lill
uttryck i den vaga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>formuleringen "om del inte finns särskilda skäl till
annal". För att paragra- Prop. 1985/86; 3 fen skall bättre återge vad som synes
vara avsett och även i övrigt vinna i klarhet bör den delas upp i två stycken
varav det första siycket avser fritidsbebyggelsen och ges förslagsvis följande
lydelse. "Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till
Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed GoUands kust, på Östergarn och
Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbebyggelse komma till slånd
endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns
särskilda skäl, får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd företrädesvis
sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla
fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna." Därefter bör i elt
andra stycke följa den bestämmelse som utgör andra meningen i det remitterade
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom de i paragrafen angivna Qällområdena får bebyggelse
och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den
vetenskapliga forskningen eller friluftslivet. Lagrådet håller inte för
uteslutet att det inom dessa områden kan förekomma fast bosättning av annat
slag t. ex. Qällägenheter. Remissprotokollel lämnar inget besked härom. I den
mån sådan fast bosättning förekommer synes lägenhetsinnehavarnas intressen böra
beaktas på samma säll som rennäringens. Det kan lämpligen ske genom atl orden
"den bofasta befolkningen" skjuts in efter "rennäringen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I specialmotiveringen berör departementschefen
gränsdragningsproblem som kan uppstå när det gäller att definiera vad som
skall hänföras lill anläggningar för friluftslivet. Samtidigt framhåller han
som naturiigl att inom de obrutna fjällområdena endast lokaliseras anläggningar
som är inriktade på röriigt friluftsliv, i första hand enkla
övernattningsstugor och raststugor som är avsedda att nyitjas i samband med
skidturer, fotvandringar och fiske. Paragrafen vinner i tydlighet om den anger
atl del är "det rörliga friluftslivet" som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket av paragrafen bör arbetas in som en punkt 9
i första stycket. Härvid bör i laglexten anges att tillfällig ankring eller tillfällig
förtöjning av plattformar inte kräver tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementschefen har både i den allmänna motiveringen
(avsnilt 6.1) och i specialmotiveringen lill förevarande paragraf berört vad
som avses med uttrycket "allmänna planeringssynpunkter". Lagrådet,
som inte har någon erinran mot vad departementschefen anfört, vill tillfoga atl
utlryckel måsle anses ha samma innebörd i NRL som i 3 kap. I § vattenlagen.
Ytterligare vägledning för vad som inryms i begreppet "allmänna planeringssynpunkter"
ges i prop. 1981/82: 130 s. 91-93, 277 och 411.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förutsättning för regeringens
fillstånd till etablering av industrian-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar är - med vissl undanlag - att kommunen har
lillstyrkt atl tillstånd lämnas. Med hänsyn lill ärendenas vikl bör, som
departementschefen anför, yttrande avges av fullmäklige. Det överensstämmer
också med de handläggningsruliner som nu tillämpas i regeringskansliet i
ärenden enligt 136 a § byggnadslagen att det är kommunens högsta beslutande
organ som skall avge yttrandet och alt någon delegation t. ex. lill kommunstyrelsen
inte får ske. Detta bör framgå av lagtexten. (Jämför regeln i 4 kap. 11 §
lagrådets förslag fill PBL om vem som antar översiktsplan.) Lagrådet förordar
alltså att i första stycket av förevarande paragraf ordet "kommunen"
ersätts av ordet "kommunfullmäktige".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra siycket innehåller beslämmelser om alt regeringen
för vissa undantagsfall får meddela tillstånd lill en anläggning utan atl
kommunen har tillstyrkt detta. Förutsättningarna för etl sådant tillstånd är
att det från nationell synpunkt är synnerligen angelägel att anläggningen
kommer till stånd inom landet och alt ingen annan lämpligare plats för
anläggningen har stått atl finna. I specialmotiveringen uttalar
departementschefen att hänsyn skall las inte bara lill platsens lämplighet från
lekniska och ekonomiska synpunkter. Också den inställning som vederbörande
kommuner redovisat skall vägas in. En plats inom den kommun som tillstyrker
lokaliseringen kan sålunda, sägs det, vara lämpligare än en plats inom den
kommun som motsätter sig en etablering, även om en lokalisering fill den senare
kommunen skulle medföra mindre ingrepp i miljön, lägre kostnader etc. Atl
kommunernas inställning skall vägas in på detta sätt när det gäller att avgöra lämpligheten
har knappast någon täckning i laglexten. Denna bör jämkas förslagsvis så att
det anges att "ingen annan i tekniskt och ekonomiskt hänseende bättre saml
med hänsyn lill övriga omständigheter lämpligare plals för anläggningen"
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt paragrafen kan ett tillstånd enligt 4 kap. förenas
med villkor för att lillgodose allmänna iniressen. I specialmoliveringen
ulvecklar departementschefen vilken typ av villkor som kan föreskrivas. Mot
redovisningen, som grundas på uttalanden i motiven fill motsvarande
bestämmelse i 136 a § byggnadslagen och pä den praxis som utbildats vid
tillämpningen av nämnda paragraf, har lagrådel intet atl invända. Lagrådel vill
dock tillägga att, eftersom vid prövningen skall vägas in allmänna
planeringssynpunkter (3 §), villkoren måsle kunna avse också sådana intressen
som därvid skall beaktas, dvs. närings-, arbetsmarknads- och regionalpoliiiska
iniressen. Det må framhållas alt sådana villkor liksom övriga villkor och
föreskrifter är straffsanktionerade enligt 6 § 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som i
dag gör sig skyldig lill överträdelse av beslämmelserna i 136<br>
a § byggnadslagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Straff<br>
bestämmelsen återfinns i 12 § lagen om påföljder och ingripanden vid<br>
olovligt byggande m, m. Vid PBL:s ikraftträdande avses såväl byggnadsla-<br>
236</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen som påföljdslagen skola
upphävas. Till NRL är inie fogade några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övergångsbestämmelser.
Beslut meddelade med slöd av 136 a § byggnads- Prop, 1985/86; 3 lagen kommer
alt gälla också sedan NRL trätt i kraft. Överträdelse av sådana beslut kan, om
de begåtts före PBL:s ikraftträdande, beivras enligt den övergångsbestämmelse
som i lagrådets förslag lill yttrande över PBL har upptagits i 17 kap. 22 §.
Sker förseelsen sedan PBL och NRL trätt i krafl, saknas emellertid som
övergångsbestämmelserna är utformade möjlighel atl ingripa mot en eventuell
gärningsman. Frågan humvida en övergångsbestämmelse behövs för sistnämnda
situation - straffstadgandet i 12 § påföljdslagen torde aldrig ha tillämpats -
har inte berörts i lagrådsremisserna lill PBL och NRL. Anses en regel
erforderlig bör den lämpligen fogas in i nyssnämnda paragraf i PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket åläggs de myndigheter som skall tillämpa NRL att se till att
planer enligt PBL och sådant planeringsunderiag som belyser hushållningsfrågan
finns lillgängliga i målet eller ärendet. Enligt specialmotiveringen avses med
planer enligl PBL regionplan, översiktsplan, områdesbestämmelser och
detaljplan. Fastighetsplanen omfallas alltså inte av bestämmelsen. Detta är
naturligt eftersom faslighelsplanen knappast lorde belysa hushållningsfrågan.
Nägot behov av alt ha tillgång lill andra planer än dem som behandlar
hushållningsfrågan finns nämligen inte vid myndigheternas tillämpning av NRL.
Vad som åsyftas med bestämmelsen skulle därför komma till bättre uttryck om
framför ordet "planer" insköts ordet "sådana",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sista siycket av specialmotiveringen till förevarande paragraf uttalas atl del
i länsstyrelsens samordnande uppgifter ocksä ingår atl vid behov biträda
prövningsmyndigheten med utlåtande över den prövade åtgärdens förenlighet med
en från allmän synpunkt lämplig utveckling. Det sagda kan ge intryck av att
länsstyrelsen skulle vara skyldig att medverka vid utformningen av
prövningsmyndighetens skriftliga utlåtande. Lagrådel utgår emellertid från att
avsikten inte är atl ålägga länsstyrelsen uppgifter utöver dem som följer av
länsstyrelseinstruktionen, då närmast 3 och 5 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
paragrafen är utformad kan den missförslås och tolkas som ett bemyndigande för
regeringen alt meddela föreskrifter om kommunernas skyldighet atl fullgöra
sådan redovisning som avses i paragrafen. För att förebygga en sådan
feltolkning och markera att det är fräga om förvallningsbeslut i enskilda fall
bör i laglexten anges att "Regeringen får i vissl fall besluta alt"
etc. I den följande lagtexten fyller då ordet "visst" inte någon
funktion utan kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att man skall få en bällre redaktionell överensstämmelse med 1 kap. 8 § första
stycket i lagrådels förslag till PBL förordar lagrådet atl första stycket i
förevarande paragraf ges följande lydelse. "Länsstyrelsen har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillsyn i länet över
hushållningen med naturresurser och efterlevnaden av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vad som föreskrivs i eller
beslutas med stöd av 4 kap."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I andra
stycket är i enlighet med terminologin i 2 § allmänna verkstadgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordet
"verksamhetsområde" alt föredra framför "ansvarsområde".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Granskningen
av det remitterade förslaget har i övrigt föranlett vissa ändringar av
redaktionell art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-left:265.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Prop. 1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Den fysiska riksplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
1972 års riksdagsbeslut m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
redovisade i prop, 1972:111 bil. 2 förslag till riktlinjer för hushållning med
mark och vatten och till former för en fortlöpande fysisk riksplanering.
Förslagen i propositionen godtogs i allt väsentligt av riksdagen (CU 1972:35,
rskr 348).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållningen
med mark och vatten skall enligt propositionen ske med ett långsiktigt
perspektiv och baseras på en ekologisk grundsyn. Tre huvuduppgifter angavs för
den fysiska riksplaneringen, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att kartlägga dels de
långsiktiga önskemål som skilda iniressen riktar mol mark och andra
naturtillgångar, dels de tillgångar som svarar mot anspråk som kan förutses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att analysera i vilken
utsträckning det föreligger konflikter mellan olika anspråk och klarlägga
konsekvenserna av alternativa sätl att utnyttja naturresurserna samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att i den mån det är motiverat
av riksintresse dra upp riktlinjer för hushållning med sådana naturtillgångar
som är eller kan väntas bli efterfrågade av skilda iniressen eller som är
särskill känsliga för miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av bl. a. redovisningar av anspråk som ställs pä landets mark- och
vattentillgångar föreslogs rikllinjer för hur olika intressen och verksamheter
bör beaktas i den fysiska planeringen och vid ställningstaganden till enskilda
tillståndsfrågor, s. k. verksamhetsanknutna riktlinjer. Dessa riktlinjer har,
som kommer att framgå av del följande, i flera avseenden preciserats genom
senare riksdagsbeslut. De verksamhetsanknutna riktlinjerna omfattar
naturvården, kulturminnesvården, friluftslivet, jordbruket, skogsbruket,
fisket, rennäringen, fritidsbebyggelsen och försvaret. Vissa uttalanden från
statsmakterna finns också om bl. a. industrin och kommunikationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av bedömningar av konkurrensen mellan olika anspråk på mark och andra
naturtillgångar föreslogs även riktlinjer för hushållningen med mark och vatten
inom vissa områden i landet, s. k. geografiska riktlinjer. Dessa rikllinjer
anger hur markanvändningen från rikssynpunkt bör inriktas inom kustområdena,
fiällområdena, huvudälvarnas dalgångar, vissa insjöområden saml vissa områden
som har goda förutsättningar för industri med särskilda lokaliseringskrav.
Vidare angavs rikllinjer för vattenkraftutbyggnad i vissa oulbyggda älvar och
älvsträckor. Som kommer att redovisas längre fram har även de geografiska
riktlinjerna preciserats genom senare riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt åstadkomma en god hushållning med mark och vatten i enlighet<br>
med vad riktlinjerna anger har riksdagen dessutom, för de områden som<br>
berörs av de geografiska rikilinjerna och för vissa andra områden, uttalat<br>
som angeläget att en översiktlig fysisk planering genomförs, för aft t. ex. en<br>
planmässig ulveckling av fritidsbebyggelsen skall komma lill stånd eller för<br>
att konflikter vid lälortsutbyggnad på jordbruksmark skall kunna lösas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I
1972 års proposition betonades atl det i huvudsak bör ankomma på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna
all fullfölja riktlinjerna, främst inom ramen för den kommunala planeringen.
Detta borde enligl propositionen ske i etl sädanl samspel mellan slalen och
kommunerna som medger all den kommunala planeringen tjänar som instrumeni bäde
för att precisera och vidareutveckla de centralt utformade riktlinjerna och för
atl påverka deras uiformning. De överväganden och den planering som föranleds
av riktlinjerna måste enligt propositionen på längre sikt ingå i kommunernas
översiktliga planering. Riksdagen (CU 1972:35, rskr 348) godtog förslagen och
anslöt sig därvid till uppfattningen att den fysiska riksplaneringen skall
fullföljas och vidareutvecklas genom kommunal planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Program- och planeringsskedena, kompletteringar av riktlinjerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som förutsattes i 1972 års proposition (s. 176) och
riksdagsbeslut har arbetet med att fullfölja och vidareutveckla de beslutade
riktlinjerna för hushållning med mark och vallen bedrivits i samarbete mellan
kommunerna och de statliga myndigheterna i ett programskede och ett
planeringsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
programskedei utarbetade nästan samtliga kommuner program för sådana
planeringsålgärder m. m. som borde vidlas lill följd av de beslutade
riktlinjerna. Länsstyrelserna redovisade resultatet av detla arbete till
regeringen ijuli 1974. Regeringen tog ställning till länsstyrelsernas
redovisningar genom beslut län för län under år 1975. Regeringens ställningstaganden
förelades riksdagen i prop, 1975/76:1 med redovisning av programskedet i den
fysiska riksplaneringen, 1 propositionen föreslogs riksdagen all godkänna dels
vissa principfrågor om ansvarsfördelningen m.m. i den fortsatta fysiska
riksplaneringen, dels den precisering som genom regeringsbesluten hade skett
beträffande vissa av de verksamhetsanknutna riktlinjerna, bl. a. de som avser
jordbruket. Regeringens förslag godtogs i allt väsentligt av riksdagen (CU
1975/76: 1, rskr 45).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med redovisningen av programskedet lade regeringen också fram en
proposition (1975:46) om planering och samordning av samhällets insatser för
rekreation och turism. I denna proposition föreslogs riksdagen fatta beslut om
s. k. primära rekreationsområden och om vissa riktlinjer för markanvändningen
inom dessa områden. Riktlinjerna förutsattes bli beaktade i planeringsarbetet
inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Riksdagen godkände med vissa
uttalanden regeringens förslag (CU 1975/76:2, rskr 46).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
planeringsskedet inleddes ett arbete med att genomföra de åtgärder som hade
angells i kommunernas program och i regeringsbesluten. Bl. a. upprättade
kommunerna s.k. kommunöversikter med rikUinjer för bl. a. bebyggelseutvecklingen.
Länsslyrelserna redovisade resultatet av arbetet under planeringsskedet till
regeringen i mars 1977. Regeringen tog ställning till redovisningarna genom
beslut län för län under åren 1978 och 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av planeringsskedet presenterades i prop. 1978/79:213. I den-<br>
240</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>na förordades dels vissa anpassningar av
riktlinjerna för hushållning med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruksmark
till ändrade förutsätlningar och dels förtydliganden av rikt- Prop. 1985/86; 3
linjerna för fritidsbebyggelsens utveckling i de områden som omfattas av de
geografiska riktlinjerna. Enligt propositionen hade arbetet under planeringsskedet
inneburit alt intentionerna i den fysiska riksplaneringen hade kunnai
fullföljas i betydelsefulla delar. För flertalet områden med geografiska
rikllinjer och för vissa jordbruksbygder ansåg emellertid regeringen en
fördjupad planering vara nödvändig. En redovisning lill regeringen av denna
planering skulle göras av länsstyrelserna i slutet av år 1982. Riksdagen
godkände i alll väsentligt vad som förordades i propositionen (CU 1979/80:6,
rskr 87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
länsstyrelser redovisade i slutet av år 1982 hur kommunerna genom planerings-
och genomförandeåtgärder har följt upp riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen. Efler remissbehandling fattade regeringen beslut med anledning
av redovisningarna i december 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
program- och planeringsskedena, som har haft sin tyngdpunkt pä lokal och
regional nivå, har åtgärder också vidtagits på central nivå för atl
vidareutveckla riktlinjerna. 1 prop. 1977/78:31 om rikllinjer i den fysiska
riksplaneringen för vissa s. k. obrutna fiällområden föreslog sålunda regeringen
att 14 förhållandevis orörda områden i Qällvärlden även framgent skulle
undantas från tyngre exploateringsföretag. Bl. a. föreslogs atl vägar,
vattenkraftsstationer och gmvor samt ett intensivt skogsbruk i princip inte
skulle fä förekomma inom områdena. Riksdagen ställde sig i alll väsentligt
bakom regeringsförslaget (CU 1977/78:8, rskr 99). På förslag i prop. 1980/81:71
godkände riksdagen därefter vissa ändringar av gränserna för två av de obrutna
Qällområdena (CU 1980/81:14, rskr 155).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prop. 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i
norra Svealand och Norrland angavs vilka vattendrag i norra Svealand och Norrland
som bör vara undantagna från fortsatt vattenkraftutbyggnad. Regeringens
förslag godkändes av riksdagen (CU 1977/78:9, rskr 100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tillsatte år 1982 en parlamentarisk beredning (Dir. 1982:90) med uppdrag alt
föreslå en plan för hur den av riksdagen år 1975 beslutade utbyggnaden av
vattenkraften till 66 TWh skall genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven var beredningen oförhindrad att studera sådana älvar och älvsträckor
som är undantagna från vattenkraftutbyggnad enligt riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen. Beredningen lämnade sina förslag i betänkandet (SOU 1983:49)
Vattenkraft. Statsmakterna tog ställning lill förslagen våren 1984 (prop.
1983/84:160, BoU 30, rskr 388) och våren 1985 (prop, 1984/85:120, BoU 25, rskr
364). Besluten innebär bl, a, att Bureälven och en del av Ljusnan vid Edänge
inte längre skall omfattas av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Frågor om genomförande av riktlinjerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1972 års proposifion (s. 302) uttalades bl. a. följande belräffande riktlinjernas
belydelse för senare beslut hos kommun och myndigheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
får inga omedelbara rättsverkningar. Det följer redan av alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 de till sin natur är sådana att de för konkreta ställningstaganden
rörande markanvändningen behöver preciseras eller vidareutvecklas antingen genom
fortsatt planering eller i samband med mer detaljerade lokaliseringsbeslut.
Härtill kommer att gällande lagsliftning - och hämtinnan förordas ingen ändring
i nu föreliggande förslag - inte förutsätter förekomsten av övergripande
planbedömningar som skulle binda Kungl. Maj:t eller myndigheterna i enskilda
beslul rörande markanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
emellertid riktlinjerna, säsom jag nu har angett, bli föremål för riksdagens
ställningstagande, är det naturligt att de också, jämte de yttranden som
riksdagen kan komma att avge, bli vägledande för Kungl. Maj:t vid alla beslut
om sådan markanvändning som riktlinjerna avser. Del kan knappasl komma i fråga
atl inom ramen för det nu aktuella, partiella lagstiftningsarbetet ge uttryck
härför i lagstiftningen. Enligt min mening är det inte heller behövligt. Jag
fömtsätter nämligen atl riktlinjerna jämte riksdagens yttrande ulan särskild
föreskrift får en sådan vägledande effekt. Det ligger i sakens nalur all samma
riktlinjer som enligt vad jag sagt nu blir vägledande för Kungl. Maj:t kommer
att iakttas också av myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt utlåtande med anledning av propositionen uttalade civilutskottet sitt slöd
för att riktlinjerna skall vara vägledande för regeringen och underställda myndigheter.
Utskottet förutsatte också all rikdinjerna beaktas och följs även vid kommunala
beslut om markanvändningen (CU 1972:35 s. 10), Då riktlinjerna har
konkrefiserats direkt eller i en fortsatt fysisk planering borde enligt
utskottet planeringsintentionernas genomförande säkras genom lagstiftning.
Utskottet hänvisade (s. 29) till atl den dä pågående bygglagutredningen
prövade hur man mer generellt skall kunna förknippa beslut grundade på den
fysiska riksplaneringen med direkta rättsverkningar för kommuner och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av dessa uttalanden om riktlinjemas vägledande roll har regeringen
utfärdat ell cirkulär (1973: 15) till samtliga statsmyndigheter om beaktande av
riktlinjer för hushållningen med mark och vatten. I cirkuläret anbefaller regeringen
samlliga statsmyndigheter att som vägledande vid varje beslut som är av
belydelse för användningen av mark eller vatten beakta de rikllinjer som
statsmakterna har dragit upp för hushållningen med dessa naturtillgångar. I ett
särskih cirkulär (1978:277) har regeringen erinrat de statliga myndigheterna om
riktlinjerna för de obrutna fjällområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
förslag i 1972 års proposition beslöt riksdagen också om ändringar i
byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1981:872) så att regeringen, om det fordras
för all främja en från rikssynpunkl angelägen ulveckling, kan föreskriva alt en
kommun skall upprätta generalplan, som lillgodoser elt vissl allmänt intresse
(10 a § byggnadslagen). Regeringen kan också föreskriva att planen skall
fastställas. Om det behövs, kan enligl 14 a § samma lag förbud meddelas mot
nybyggnad under tiden fram lill dess att generalplanen har prövats för
fastställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
förslag i samma proposifion infördes också I36a§ byggnadslagen om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regeringsprövning av viss
industriell verksamhei. Här kan också erinras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om att de ändringar i
fråga om glesbebyggelserälten som genomfördes på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag i 1972 års
proposition hade sin gmnd i förslaget om en fysisk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>242</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>riksplanering. Redan 1971 års riksdag (CU 1971:26) hade uttalat, aft
det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ökade
behovet av en ändamålsenlig hushållning med markresurserna kun- Prop.
1985/86: 3 de tillgodoses endast om det slogs fast att även utnyttjande av mark
för glesbebyggelse förutsätter planmässiga överväganden frän samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad som föreslogs i 1972 års proposition får enligt 29 §
byggnadsstadgan (1959:-612, omtryckt 1981:873) byggnad inte uppföras inom
områden där utomplansbestämmelser gäller, om inte valet av plats för den
tillämnade bebyggelsen kan anses lämplig från allmän synpunkt. Enligt bestämmelsen
skall särskill beaktas bl. a. all områden med särskild naturskönhet eller
säregna naturförhållanden samt områden som är lämpade och behövliga för
friluftsliv såvitt möjligt skall bevaras. Denna gles-bebyggelsereglering utgör
naturligtvis ocksä etl verksamt instmment när del gäller att skydda områden som
bör bevaras enligt riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om byggnadslagstiftningen har en myckel stor belydelse när det gäller att
säkerställa genomförandet av riktlinjerna, är det uppenbart att också en rad
andra förfatlningar därvid spelar en viktig roll. I vattenlagen finns således
bestämmelser om de älvar och älvsträckor som skall undantas från
vatlenkraftsutbyggnad. I prop. 1977/78:31 om riktlinjer i den fysiska
riksplaneringen för vissa s. k. obrutna fjällområden redovisades ett antal
författningar med vilka markanvändningen i dessa fjällområden regleras eller
kan regleras. Byggnads-, naturvårds-, skogsvårds- och rennäringslagstiftningen,
koncessionslagsfiftning av olika slag samt lagsfiftning-en angående
terrängkörning med motorfordon angavs vara de lagstiftningsområden som har
störst betydelse för att säkerställa genomförandet av riktlinjerna för
markanvändningen inom områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Det fortsatta arbetet med fysisk rikspianering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1979 publicerades bostadsdepartementels rapport (SOU 1979:54, 55) Hushållning
med mark och vatten 2.1 rapporten presenteras överväganden och lämnas förslag
beträffande bl. a. formerna för den fortsatta fysiska riksplaneringen. Vidare
behandlas vissa mera långsiktiga frågeställningar rörande hushållningen med
mark och vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grundval av rapporten
och remissbehandlingen av denna lämnade<br>
regeringen i prop. 1980/81:183 om fortsalt fysisk riksplanering förslag till<br>
former för det fortsatta arbetet. I propositionen slås fast atl den fysiska<br>
riksplaneringen är en fortlöpande planeringsprocess där nya vikliga hus<br>
hållningsfrågor vid behov bör behandlas. Genom planeringsprocessen ska<br>
pas en systematisk samordning dels mellan olika nationella anspråk på<br>
mark- och naturresurserna, dels mellan staten och kommunerna om sä<br>
dana mark- och vattenhushållningsfrågor som bedöms vara viktiga från<br>
rikssynpunkt och för vilka särskilda insatser behövs. Förslagen i proposi<br>
tionen innebär att den fysiska riksplaneringen så långl möjligt inordnas i<br>
den fortlöpande planerings- och beslutsprocessen, främst i anslutning fill<br>
kommunernas markanvändningsplanering. Den fortsatta fysiska riksplane<br>
ringen skall liksom den hittills genomförda bedrivas i samarbete mellan<br>
staten och kommunerna men ulan krav pä den lyp av omfatlande, samti<br>
diga redovisningar från alla kommuner som har förekommit under pro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86; 3 gram- och planeringsskedena. Berörda ämbetsverk skall även i
fortsättningen svara för att ange den närmare innebörden av olika sektoriella
riksintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen framhölls också att riktlinjerna för hushållning med mark och
vatten borde lagregleras. Riksdagen (CU 1980/81:39, rskr 377) framförde inga
erinringar mot förslagen i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
redovisade i den nyss nämnda propositionen för riksdagens kännedom även vissa
nya hushållningsfrågor som bör behandlas i den fysiska planeringen. Det gäller
främst markanvändningsfrågor vid utnyttjandet av inhemska energiresurser samt
havsresursernas utnyttjande och skydd. Vidare togs upp hur vissa frågor
beträffande anläggningar för Iransporter och energidistribution samt
tätorisstrukluren bör behandlas i den fysiska planeringen. Dessa frågor bör
enligt propositionen introduceras successivt i den fortlöpande
planeringsprocessen på olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni
1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformbehoven
och lagförslagels huvudsakliga inriktning </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grunder fören lagreform om
naturresurshushällning </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordnade regler för
tillståndsprövning och den huvudsakliga inriktningen av reglerna </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlag för prövning av
hushållningsfrågor. PBL och en naturresurslag - kommunernas roll.
Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringsprövning av vissa
industrianläggningar..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppläggningen av en naturresurslag ....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Gmndläggande
hushållningsbestämmelser ................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvägningar vid beslul om
användning av mark och vallen ...</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekologiska utgångspunkter m.m............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbruk och skogsbruk .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rennäringen samt yrkesfiske och
vattenbruk ........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvård, kulturminnesvård och
friluftsliv ............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områden som innehåller värdefulla ämnen
eller material </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Markbehov för vissa typer av
anläggningar m.m....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvägningar mellan motstående
nationella iniressen........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 Bestämmelser
som ersätter de geografiska riktlinjerna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den fysiska riksplaneringen .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av särskilda geografiska bestämmelser...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områden som bör omfattas av
bestämmelserna ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa allmänna frågor om
bestämmelsernas innehåll </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om omräden av särskild
betydelse för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>turism och friluftsliv.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om
lokalisering vid kusterna av miljöstörande industriella och liknande anläggningar
samt fritidsbebyggelse ......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda frågor som rör
Qällvärlden......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vattendrag som skall undantas från
valtenkraflsulbyggnad ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områdenas geografiska avgränsning........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 Vissa
utredningsfrågor m. m........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kunskapsunderiag i fråga om områden
av riksiniresse </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda utredningsfrågor ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor om utredningskostnader................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 Regeringsprövning
av stora industrianläggningar m. m.. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet och omfattningen av en
regeringsprövning. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prövningsplikliga anläggningar m.m.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från krav på tillstånd ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prövning efter särskilt beslut .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kommunala inflytandet........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordning med annan lagstiftning.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn och ansvar...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 Följdlagsliftning
.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialmotivering till förslaget till lag om hushållning
med naturre<br>
surser m. m........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>150 245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 3</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1 kap.
Inledande bestämmelser............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. Grundläggande
hushållningsbestämmelser....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. Särskilda
hushållningsbestämmelser för vissa områden i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landet
................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. Tillåtlighetsprövning av
industrianläggningar m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kap. Myndigheternas uppgifter,
ansvarsfördelning m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemställan
....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslul................................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Utdrag ur departementspromemorian (Ds Bo 1984:3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
fill lag om hushållning med naiurresurser m.m. ..</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203<br>
Bilaga 2 Förteckning över de instanser som avgetl remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>m.m......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Det remitterade förslaget ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Utdrag av lagrådets protokoll den 9 maj 1985 </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Den fysiska riksplaneringen ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kartbilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>245 Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1986</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-left:221.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Kanbilaga til! proeoBition 1985/86:3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:221.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>F</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rslag till lag om hush</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llning med naturresurser m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:223.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>den som i sin helhet </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>r av riksintresse med h</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nsyn till
natur- och kulturv</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rden (3 kap. i lagf</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rslaget)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=26>
<tr>
<td valign=top align=left height=26 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'>€</span></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>_,■' </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>X'. </span></i><i><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>■"'v--,.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-%%%</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Crrraen borr: hcr ssrskiit siora vErden f</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>r turism ocli r</span><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>rligt
fr--lunr,i,v!3kap.'2Sl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Kcst-o::ns<</span><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>:'g%rdsomr</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>é</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>denGO'Ti;i3r5to-nb'3va'anatJvardenycb som skall sKy</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>tJas rr:ot etGblenr.g av mrij</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>st</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ranGeaTlagQnmgar
i3 kap. 3 5i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>vriga ku<t- <span
style='text-transform:uppercase'>dc'i </span>skargirdsomrner:. son hsf </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>lcr] bi-varandc-B vardeM Efablcing sv rrirljtisicrande
ar[l</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>é</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>g3nir>gci f</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>- ske po m slatse' doi iikr.anda vei k?3Fr'h5te'
redan finri</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> (3 kap ■ 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>' Fiacnr</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>den sen skai!
SKyaoas mo* lung "xpSoaietitig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><sub><span style='font-size:
41.0pt;font-family:Verdana'>v</span></sub></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>''</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Vjttenorm</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>der- C</span><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>m
ir.-</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>f i crnr</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>äö</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>ena Gr.iigt 3 kap. 2-& 55-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Alvat ocn filvsEr</span><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>c-x-
som sk3l! skyddas mol v</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ttenkraftsutbygc-(iad (o k</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>p. 6 </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>•</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>;;.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G9033prop_198586__3.pdf12397232pdfmed förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m.https://data.riksdagen.se/fil/6665C18D-3CF8-4122-B5DA-FDD3F5A844BD